Arbetsmarknadsutskottets
betänkande
1987/88:16 au
1987/88* 16
om anslag till statlig personalpolitik m.m. (prop.
1987/88:100 bilagorna 2 och 15)
Sammanfattning
I betänkandet behandlas regeringens anslagsförslag i årets budgetproposition,
bilaga 15, beträffande den statliga personalpolitiken. Vidare redovisas
synpunkter och förslag om personalpolitiken i propositionens bilaga 2,
Gemensamma frågor.
Framställningen i betänkandet gäller bl.a anslagen till statens löne- och
pensionsverk, statens arbetsmarknadsnämnd och de statliga förnyelsefonderna.
I fyra motioner aktualiseras frågor som anknyter till anslagen till
statens institut för personalutveckling, vissa trygghetsåtgärder för lärare och
till Stiftelsen Statshälsan.
Utskottet tillstyrker på samtliga punkter de förslag som läggs fram i
propositionen och avstyrker motionerna.
Till betänkandet har fogats tre reservationer och ett särskilt yttrande.
I. Gemensamma frågor (prop. 1987/88:100 bil. 2
delvis)
Den nordiska utbytestjänstgöringen
Under punkt 4 (s. 18-19) bereds riksdagen tillfälle att ta del av vad
föredragande statsrådet anför om den nordiska utbytestjänstgöringen.
Systemet med utbytestjänstgöring regleras för deltagare från Sverige i
förordningen (1980:848) om utbytestjänstgöring i andra nordiska länder
(omtryckt 1984:32). Statens arbetsmarknadsnämnd har varje år informerat
myndigheter, anställda och personalorganisationer om denna möjlighet.
För utbytestjänstgöring under 1988 hade 117 sökt varav regeringen utsåg
30 deltagare. Därmed är för Sveriges del antalet deltagare sedan 1979
sammanlagt 147.
Utskottet delar uppfattningen i propositionen att det är angeläget att de
kunskaper och de kontakter som byggts upp kan befästas och utvecklas.
Utskottet har sålunda ingen erinran mot vad som anförs i propositionen
under denna punkt.
Utskottet hemställer
att riksdagen lägger till handlingarna vad som anförs i proposition
1987/88:100 bil. 2 punkt 4 om den nordiska utbytestjänstgöringen.
1 Riksdagen 1987188.18sami. Nr 16
Regeringens behörighet att inrätta statligt reglerade tjänster
Under punkt 9 (s. 26-28) hemställs att riksdagen bemyndigar regeringen eller
den myndighet som regeringen bestämmer att få inrätta statligt reglerade
tjänster, dock inte sådana professorstjänster som tillsätts med fullmakt.
Enligt nuvarande riktlinjer (prop. 1976/77:100 bil. 3 s. 5, AU 18,rskr. 210)
krävs riksdagens medverkan för att regeringen skall kunna inrätta dels
ordinarie tjänster med beteckningen ”o” eller ”p” om tjänsten är avsedd för
chef för sådan myndighet som lyder direkt under regeringen, dels vissa andra
ordinarie tjänster i lägst nuvarande lönegrad N 26 eller L 24.
I propositionen anförs att frågan om hur riksdagens och regeringens
styrning och kontroll av statsförvaltningen kan göras mer effektiv har belysts
i bl.a. verksledningspropositionen och riksdagens ställningstagande till
denna (prop. 1986/87:99, KU 29, rskr. 226). Man anser numera att
tyngdpunkten i riksdagens styrning av verksamheten främst bör ligga i
budgetprövning och lagstiftning. Det nuvarande systemet för riksdagens
medverkan i frågor om inrättande av tjänster ter sig därför med de ändrade
förhållandena mindre ändamålsenligt.
I propositionen föreslås mot denna bakgrund att inrättande av tjänster vid
myndigheterna i fortsättningen genomgående bör prövas av regeringen eller
den myndighet som regeringen bestämmer. De regler som anger ramen för
hur många domare som skall döma i de högsta instanserna bör självfallet
gälla även i fortsättningen. I fråga om inrättande av fullmaktstjänster för
professorer förslås inte någon förändring.
Utskottet tillstyrker vad som anförs i denna del.
Utskottet hemställer
att riksdagen bemyndigar regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer att få inrätta statligt reglerade tjänster, dock
inte sådana professorstjänster som tillsätts med fullmakt.
De statliga förnyelsefonderna
Under punkt 10 (s. 28-29) hemställs att riksdagen bereds tillfälle ta del av vad
som anförts om de statliga förnyelsefonderna.
Genom avtal den S juni 1985 har staten och de statsanställdas huvudorganisationer
för budgetåren 1985/86-1988/89 avsatt 50, 100,100 och 50 milj. kr.
för inrättande av förnyelsefonder på det statligt reglerade området (prop.
1985/86:100 bil. 15 s. 51, AU 12, rskr. 232).
I januari 1987 inledde den nyinrättade nämnden för de statliga förnyelsefonderna
sin verksamhet. De grundläggande målen för fondernas användning
är att bidra till förnyelsen av den statligt lönereglerade sektorn och att
långsiktigt öka anställningstryggheten. Fonderna skall inte användas för
verksamhet som skall prövas i den reguljära budgetprocessen.
Nämnden hade i december 1987 beslutat om tilldelning av medel till 31
projekt om sammanlagt 26 milj. kr. Flertalet projekt syftar till förnyelse av
verksamhet, organisation, ledning eller arbetsformer.
I propositionen anförs att det ännu inte går att dra några generella
slutsatser av projekten. Nämnden kommer dock att aktivt sprida erfarenheterna
av verksamheten i de olika projekten.
AU 1987/88:16
2
Utskottet har ingen erinran mot vad som anförs i propositionen i det
aktuella avsnittet. Till frågan om medel för verksamheten återkommer
utskottet i det följande.
Utskottet hemställer
att riksdagen lägger till handlingarna vad som anförs i proposition
1987/88:100 bil. 2 punkt 10 om de statliga förnyelsefonderna.
TRETTONDE HUVUDTITELN
II. Statlig personalpolitik m.m. (prop. 1987/88:100
bil. 15 delvis)
1. Statens löne- och pensionsverk m.fl. anslag
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna C1-C4, C6,
C8-C10 samt C12-C17 och hemställer
1. att riksdagen till Statens löne- och pensionsverk för budgetåret
1988/89 anvisar ett ramanslag av 42 535 000 kr.,
2. att riksdagen till Statlig personaladministrativ informationsbehandling
för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 1 000
kr.,
3. beträffande Statens arbetsmarknadsnämnd
att riksdagen
a) godkänner de nya riktlinjer för verksamheten som förordats,
b) för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 21 167 000
kr.,
4. att riksdagen till Lönekostnader vid viss omskolning och omplacering
för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 28 000 000
kr.,
5. att riksdagen till Statens institut för personalutveckling: Bidrag till
myndighetsuppgifter för budgetåret 1988/89 anvisar ett anslag av
7 312 000 kr.,
6. att riksdagen till Bidrag till vissa utvecklingsåtgärder för budgetåret
1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 15 000 000 kr.,
7. att riksdagen till Statens arbetsmiljönämnd för budgetåret 1988/89
anvisar ett förslagsanslag av 1 254 000 kr.,
8. att riksdagen till Kostnader för vissa nämnder m.m. för budgetåret
1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 210 000 kr.,
9. att riksdagen till Viss förslagsverksamhet m.m. för budgetåret
1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.,
10. att riksdagen till Vissa skadeersättningar m.m. för budgetåret
1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 100 000 kr.,
11. att riksdagen till Statlig kreditgaranti för bostadsanskaffningslän
för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 30 000 kr.,
12. att riksdagen till Bidrag till förnyelsefonder på det statligt
reglerade området för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag
av 50 000 000 kr.,
AU 1987/88:16
3
1* Riksdagen 1987/88.18sami. Nr 16
13. att riksdagen till Externa arbetstagarkonsulter för budgetåret
1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 6 791 000 kr.,
14. att riksdagen till Administration av statens personskadeförsäkring
m.m. för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av
6 000 000 kr.
2. Vissa trygghetsfrågor för lärare
Propositionen
I propositionen föreslår regeringen under punkt C 5 (s. 48) att riksdagen till
Vissa trygghetsåtgärder för lärare för budgetåret 1988/89 skall anvisa ett
reservationsanslag av 4 000 000 kr.
Motionen
1987/88:A618 av Anne Wibble m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen beslutar
minska anslaget C 5 Vissa trygghetsåtgärder för lärare med 2,7 milj. kr.
I motionen anförs som skäl för yrkandet att aldrig mer än 1,3 milj. kr. av
anslaget har utnyttjats.
Utskottet
1 1983 års avtal för statstjänstemän har parterna avräknat 4 milj. kr. årligen,
med början 1983, för särskilda trygghetsåtgärder för lärare som inte kunnat
omplaceras till annan lärartjänst.
Som framhålls i motion A618 av Anne Wibble m.fl. (fp) har den största
belastningen hittills på anslaget inte uppgått till mer än ca 1,3 milj. kr. för ett
budgetår. Vidare var reservationen vid utgången av budgetåret 1986/87 ca
16,3 milj. kr.
Anslaget disponeras av trygghetsnämnden, och den reservation som
redovisas står till parternas förfogande (prop. 1982/83:42, AU 10, rskr. 103).
I propositionen anmäls att parterna nyligen inlett diskussioner om
användningen av anslagsmedlen. Med hänvisning härtill tillstyrker utskottet
den begärda medelstilldelningen. Motion A618 avstyrks sålunda.
Hemställan
Utskottet hemställer
att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del samt
med avslag på motion 1987/88:A618 till Vissa trygghetsåtgärder för
lärare för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av
4 000 000 kr.
3. Statens institut för personalutveckling:
Uppdragsverksamhet
Propositionen
I propositionen föreslår regeringen under punkt C 7 (s. 49-50) att riksdagen
till Statens institut för personalutveckling: Uppdragsverksamhet för budgetåret
1988/89 skall anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.
AU 1987/88:16
4
Motionerna
AU 1987/88:16
1987/88: A611 av Alf Wennerfors (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär att SIPU:s verksamhet utreds och granskas av riksrevisionsverket.
1987/88:A612 av Åke Selberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en samordnad
statlig personalutbildning.
Utskottet
I propositionen anförs att Statens institut för personalutveckling (SIPU) för
budgetåret 1986/87 redovisar ett överskott med ca 260 000 kr. Personalutbildning
genom kurser och seminarier utgör en viktig del av verksamheten.
Kursverksamheten ökar, och en breddning och specialisering sker för att
man bättre skall svara upp mot kundernas önskemål.
SIPU:s konsultationsverksamhet riktar sig dels till den inhemska marknaden,
dels till utlandet. Båda dessa verksamheter ökade i omfattning under
budgetåret 1986/87.
Verksamheten vid SIPU tas upp i två motioner.
I motion 1987/88:A611 av Alf Wennerfors (m) anförs att den redovisade
lönsamheten vid SIPU (ca 1 %) är för liten i jämförelse med utbildningsföretag
på den privata marknaden. För dessa ligger lönsamheten på ca 10 %.
Motionären vill att riksdagen hos regeringen skall begära att SIPU:s
verksamhet utreds och granskas av riksrevisionsverket.
Utskottet vill framhålla att utbildningsverksamheten vid SIPU är avgiftsfinasierad
och skall ge SIPU kostnadstäckning i så stor utsträckning som
möjligt. Det ekonomiska resultatet av uppdragsverksamheten kan, som
tidigare redovisats i olika budgetpropositioner, variera. Detta hänger bl.a.
samman med att utbildningsbehovet på mindre myndigheter inte skulle
kunna bli tillgodosett på ett tillfredsställande sätt om SIPU tog ut fullt
marknadspris för vissa kurser. SIPU arbetar sålunda i dessa fall inte på
samma villkor som andra kursanordnare på marknaden.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion A611.
I motion 1987/88:A612 av Åke Selberg m.fl. (s) anförs att olika typer av
hinder behöver undanröjas för att göra personalutbildningen mer åtkomlig
för alla personalkategorier. Dessa hinder kan ha många orsaker, men ett är
ofta gemensamt, och det är att utbildningen i många fall bedrivs långt bort
från arbetsplatsen och hemorten.
En bättre samverkan mellan olika myndigheter på länsnivå och på lokal
nivå bör därför eftersträvas för en samordning av utbildningen i länet eller
hemkommunen utan snävt sektorstänkande, anförs i motionen.
Utskottet har ingen annan uppfattning än motionärerna i denna fråga.
Som också framhålls i motionen har regeringen uppdragit åt samtliga
länsstyrelser, utom Stockholms län, att samordna personalutbildningen på
regional och lokal nivå. Utskottet, som även vill peka på denna frågas
regionalpolitiska betydelse, har anledning utgå från att regeringen uppmärksamt
följer frågan och är beredd att ta de initiativ som kan komma att
5
erfordras för att främja den eftersträvade utvecklingen. Med hänvisning
härtill bör motion A612 inte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Avslutningsvis tillstyrker utskottet den begärda medelstilldelningen till
verksamheten.
Hemställan
Utskottet hemställer
att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del samt
med avslag på motionerna 1987/88: A611 och 1987/88:A612 till Statens
institut för personalutveckling: Uppdragsverksamhet för budgetåret
1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.
4. Bidrag till Stiftelsen Statshälsan
Propositionen
I propositionen föreslår regeringen under punkt C11 (s. 52) att riksdagen till
Bidrag till Stiftelsen Statshälsan skall anvisa ett förslagsanslag av 289 000 000
kr.
Motionen
1987/88:A613 av Anne Wibble m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag om finansieringsansvar hos myndigheterna för
kostnaderna för företagshälsovården enligt vad som anförts i motionen.
Utskottet
De myndigheter som är anslutna till Statshälsan bidrar i viss mån redan nu till
finansieringen av företagshälsovårdens förbyggande insatser inom arbetsmiljöområdet.
Varje ansluten myndighet bidrar till finansieringen genom att
betala ett visst belopp per anställd. Från och med innevarande budgetår är
detta belopp 145 kr. per anställd.
I motion 1987/88:A613 av Anne Wibble m.fl. (fp) framhålls att det finns
starka skäl för att lägga en större andel av kostnaderna på de anslutna
myndigheterna. Ett sådant större finansieringsansvar för företagshälsovården
och förebyggande insatser inom arbetsmiljön skulle skapa incitament för
myndigheterna att i ökad grad själva ta ansvar för de problem som finns inom
arbetsmiljön hos resp. myndighet. Ett eget bidrag på i första hand cirka
hälften av kostnaderna kan inte anses orimligt. Det kan också finnas
anledning att överväga om inte kostnadsansvaret i sin helhet skall överföras
på myndigheterna.
Utskottet vill för sin del erinra om att myndigheternas avgift höjdes med
motsvarande 40 kr. per anställd förra året (AU 1986/87:12, s. 3). Utskottet är
inte berett att i år förorda en ytterligare omfördelning av kostnaderna. En
aspekt som bör beaktas i detta sammanhang är att myndigheternas kostnadsansvar
inte motverkar ambitionen att anslutningen till Statshälsan skall vara
så bred som möjligt.
AU 1987/88:16
6
Med hänvisning till vad utskottet anfört tillstyrker utskottet den begärda AU 1987/88:16
medelsanvisningen och avstyrker motion A613.
Hemställan
Utskottet hemställer
att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del samt
med avslag på motion 1987/88: A613 till Bidrag till Stiftelsen Statshälsan
för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 289 000 000
kr.
Stockholm den 22 mars 1988
På arbetsmarknadsutskottets vägnar
Lars Ulander
Närvarande: Lars Ulander (s), Elver Jonsson (fp), Marianne Stålberg (s),
Lahja Exner (s), Börje Hörnlund (c), Gustav Persson (s), Sten Östlund (s),
Bo Nilsson (s), Sonja Rembo (m), Inge Carlsson (s), Kersti Johansson (c),
Sigge Godin (fp), Ingrid Hemmingsson (m), Erik Holmkvist (m) och
Karl-Erik Persson (vpk).
Reservationer
1. Vissa trygghetsfrågor för lärare (punkt 11:2)
Elver Jonsson (fp), Sonja Rembo (m), Sigge Godin (fp), Ingrid Hemmingsson
(m) och Erik Holmkvist (m) anser
dels att utskottets yttrande på s. 4 som börjar med ”1 propositionen” och
slutar med ”avstyrks sålunda” bort ha följande lydelse:
Enligt avtal från 1983 för statstjänstemän avsätts årligen 4 milj. kr. för
särskilda trygghetsåtgärder för lärare som inte kunnat omplaceras till annan
lärartjänst. Som framhålls i motion A618 fanns vid budgetåret 1986/87 års
utgång på anslaget reserverade medel på mer än 16 milj. kr. Den högsta
belastningen på anslaget under ett budgetår hade då varit 1,3 milj. kr.
Utskottet delar, med hänvisning härtill, uppfattningen i motionen att det i
propositionen föreslagna reservationsanslaget bör reduceras med 2,7 milj.
kr. Till ändamålet bör sålunda anvisas 1,3 milj. kr. för budgetåret 1988/89.
Utskottet tillstyrker därmed motion A618.
dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:A618 samt med avslag
på propositionen i motsvarande del till Vissa trygghetsåtgärder för
lärare för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av
1 300 000 kr.
7
2. Statens institut för personalutveckling:
Uppdragsverksamhet (punkt 11:3)
Sonja Rembo, Ingrid Hemmingsson och Erik Holmkvist (alla m) anser
dels att utskottets yttrande på s. 5 som börjar med ”Utskottet vill” och slutar
med ”motion A611” bort ha följande lydelse:
Som framhålls i motion A6U har SIPU en lönsamhet som måste betraktas
som klart otillfredsställande. Det föreligger sålunda skäl för att verksamheten
blir föremål för en särskild översyn.
Utskottet vill framhålla att den påtalade lönsamhetsfrågan inte behöver
utesluta att utbildnings- och personalutvecklingsverksamheten bedrivs på ett
innehållsmässigt positivt sätt. Det finns emellertid inget skäl för SIPU att inte
ställa samma krav på lönsamhet för sin verksamhet som andra utbildningsanordnare.
Vad utskottet anfört i anslutning till motion A611 bör ges regeringen till
känna. Utskottet tillstyrker slutligen den begärda medelstilldelningen.
dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
att riksdagen
dels med bifall till motion 1987/88:A611 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört om översyn av SIPU:s
verksamhet,
dels avslår motion 1987/88:A612,
dels till Statens institut för personalutveckling: Uppdragsverksamhet
för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.
3. Bidrag till stiftelsen Statshälsan (punkt 11:4)
Elver Jonsson (fp), Börje Hörnlund (c), Sonja Rembo (m), Kersti Johansson
(c), Sigge Godin (fp), Ingrid Hemmingsson (m) och Erik Holmkvist (m)
anser
dels att utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”Utskottet vill” och på s. 7
slutar med ”motion A613” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar uppfattningen i motion A613 att myndigheterna bör ta ett
större ansvar för finansieringen av företagshälsovårdens förebyggande
insatser inom arbetsmiljöområdet inom den egna myndigheten. Därmed
skapas förutsättningar för att myndigheterna själva tar ett större ansvar för
den egna förebyggande verksamheten.
De anslutna myndigheternas finansieringsandel höjdes förra året med 40
kr. per anställd till totalt 145 kr. (AU 1986/87:12 s.3). Utskottet anser att
regeringen i nästa budgetproposition bör återkomma till riksdagen med
förslag som innebär att myndigheternas finansieringsansvar ökar väsentligt.
Ett finansieringsbidrag på i första hand hälften av kostnaderna kan inte anses
orimligt. Det bör även övervägas om inte kostnadsansvaret på sikt i sin helhet
skall överföras till myndigheterna.
Vad utskottet anfört i anslutning till motion A613 om myndigheternas
finansieringsansvar bör ges regeringen till känna. Utskottet tillstyrker den
begärda medelsanvisningen för nästa budgetår.
AU 1987/88:16
8
dels att utskottets hemställan bgrt ha följande lydelse:
att riksdagen
dels med bifall till motion 1987/88:A613 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört om myndigheternas finansieringsansvar
beträffande kostnaderna för företagshälsovården,
dels till Bidrag till stiftelsen Statshälsan för budgetåret 1988/89
anvisar ett förslagsanslag av 289 000 000 kr.
Särskilt yttrande
De statliga fömyelsefonderna (punkt 1:2)
Elver Jonsson (fp), Börje Hörnlund (c), Sonja Rembo (m), Kersti Johansson
(c), Sigge Godin (fp), Ingrid Hemmingsson (m) och Erik Holmkvist (m)
anför:
Vi har vid ett flertal tillfällen framhållit att förnyelsefonderna inte borde ha
kommit till stånd. På det statligt reglerade området har fonderna närmast fått
karaktären av ett anslag för insatser som underlättar förändringar och
omstruktureringar. För dessa ändamål finns andra anslag, som kan förstärkas
om så skulle behövas.
Vi utgår från att regeringen i fortsättningen avstår från att medverka till att
nya avtal om förnyelsefonder kommer till stånd. Det gällande avtalet måste
sålunda ses som en engångsföreteelse.
AU 1987/88:16
kk'kk '
-k, ?v 'kkkkks,
•; -v/k
■ ‘ .-. '-k |
|
i"’* ^ |
|
- ; - 1 |
|
ms
k k?
■
if>
a-UIa;a..s ;::fi :v-V ^ v^' ; /k-n, k^r
-i*
■■ ' - -,k#'"
.,. _ ,r
AA. •#
■
i,^
.' ■ ■■■ .,■ k lii. ’:< .-. ■ •
- AK:aA’ A. ■ kkk^kkk.
. k
-T K. k-k kk, k k**, ..■■•; ■- k , - k -k : k k .-k
■’ kk k ' ■■■ : -’k -F W:' k: kk k :k
kkk: : ‘ : ' kk.kV^
• - ,. - > , k_ . '
- k V
g;!l* k
. % A
,;;■ • *• VÄT"' .é',:‘'"' |
|
; ' v‘* & |
|
•kk- k '»i- .'•» -■ AS' ' ‘ |
|
■ É' ' V- |
gotab Stockholm 1988 14962