Arbetsmarknadsutskottets
betänkande
1987/88:14

om särskilda regionalpolitiska insatser i delar av

Bergslagen och norra Sveriges inland 1^87/88-14

(prop. 1987/88:64)

Sammanfattning

I proposition 1987/88:64 har regeringen förslagit åtgärder för att dels
motverka de negativa effekterna av det minskade personalbehovet vid
Domnarvets järnverk i Borlänge samt nedläggningen av gruvbrytningen i
Grängesberg, dels förbättra förutsättningarna för utveckling i norra Sveriges
inland.

De föreslagna insatserna har utarbetats i samverkan mellan fem departement
och har till främsta syfte att stärka infrastrukturen i de berörda
regionerna. Den totala medelsramen för de framlagda förslagen uppgår till
675 milj. kr.

De åtgärder av arbetsmarknads- och regionalpolitisk natur som utskottet
har att behandla tar i .anspråk två tredjedelar av den nyssnämnda medelsramen.
Till de aktuella åtgärderna hör bl.a. utbildnings- och lokaliseringsstöd
med anledning av en expansion av ASEArs verksamhet i Ludvika.

Arbetsmarknadsutskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker
samtidigt föreliggande motioner, av vilka några har en vidare syftning än
propositionen.

Till betänkandet har fogats 22 reservationer. De gäller insatsernas
inriktning och omfattning och den därmed sammanhängande anslagsgivningen,
däribland stödet till ASEA:s verksamhet i Ludvika.

Propositionen

Regeringen har genom proposition 1987/88:64 om särskilda regionalpolitiska
insatser i delar av Bergslagen och norra Sveriges inland förelagt riksdagen
vad som har tagits upp i de till propositionen fogade utdragen av regeringsprotokollet
den 26 november för de åtgärder eller de ändamål som framgår
av föredragandenas hemställan.

Av de till propositionen fogade bilagorna har till arbetsmarknadsutskottet
remitterats nr 4 samt nr 5 i fråga om avsnittet C. Bilagorna 1-3 samt nr 5 i
återstående del har remitterats till trafik-, kultur-, utbildnings-, jordbruksoch
näringsutskotten.

1 Riksdagen 1987188.18sami. Nr 14

Bilaga 4 (arbetsmarknadsdepartementet)

AU 1987/88:14

Tionde huvudtiteln

I bilagan föreslår regeringen, efter föredragning av statsrådet Thalén, att
riksdagen under B. Arbetsmarknad m.m. till

B 20. Arbetsmarknadspolitiska insatser i Bergslagen på tilläggsbudget till
statsbudgeten för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag av
65 000 000 kr. samt till
B 21. Särskilda arbetsmarknadspolitiska åtgärder i Ludvika kommun
m.m. på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1987/88 anvisar ett
reservationsanslag av 100 000 000 kr.

Bilaga 5 (industridepartementet)

Tolfte huvudtiteln

I bilagan föreslår regeringen, efter föredragning av statsrådet Peterson,
under avsnittet C. Regional utveckling att riksdagen
dels godkänner vad som anförts om användningen av medel på anslaget
C 2. Lokaliseringsbidrag m.m.,

dels till Lokaliseringsbidrag m.m. på tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag av 20 000 000 kr.,
dels till C 11. Lokaliseringsbidrag m.m. till ASEA Brown Boveri AB på
tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag
av 100 000 000 kr.,

dels till C 12. Särskilda regionalpolitiska insatser i delar av Bergslagen och
norra Sveriges inland på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret
1987/88 anvisar ett reservationsanslag av 140 500 000 kr.

Motionerna

Motioner med anledning av propositionen

1987/88:A17 av John Andersson (vpk) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ytterligare
åtgärder för Västerbottens inland.

1987/88:A18 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om att Värmlands län bör få delaktighet av det föreslagna
”Bergslagspaketet” med 100 milj. kr. till vägförbättrande åtgärder att
finansieras med en minskning av anslagen B 21 och C 11,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ett ”Värmlandspaket", i
vilket de i motionen påtalade åtgärderna beträffande vägar, flygtrafik och
järnvägar beaktas liksom behovet av ett ökat glesbygdsstöd och särskilda
åtgärder på jordbrukets sida.

1987/88:A19 av John Andersson (vpk) vari yrkas att riksdagen beslutar att
som en första åtgärd i ett program för ökad kvinnlig sysselsättning i norra

2

Sveriges inland anslå 100 milj. kr. och begära att regeringen fördelar anslaget
efter samråd med kommuner och länsmyndigheter i berört område.

1987/88:A20 av Lars-Ove Hagberg m.fl. (vpk) vari yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär åtgärder för att skapa nya och
varaktiga arbeten samt insatser för infrastrukturen i Smedjebackens
kommun,

3. att riksdagen beslutar godkänna lokaliseringsbidrag till ASEA Brown
Boveri AB endast under förutsättning att de villkor som motionen anger
uppfylls och om så inte sker lokaliseringsbidraget på 100 milj. kr. skall stå till
länsstyrelsens förfogande för insatser i Ludvika kommun,

4. att riksdagen beslutar att anslag enligt B 21 för särskilda arbetsmarknadspolitiska
åtgärder skall utgå till ASEA/BBC endast för personer som
utbildas på grund av förändringar i SSAB och att det övriga anslaget skall
ställas till länsarbetsnämndens förfogande för insatser i Västerbergslagen,

7. att riksdagen hos regeringen begär åtgärder för att skapa nya och
varaktiga arbeten i Hällefors och Ljusnarsbergs kommuner,

9. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att inplacera Säters och
Gagnefs kommuner i stödområde enligt vad motionen anför,

10. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att nuvarande lokaliseringssamråd
utvidgas till att ge regering och riksdag direkta styrmöjligheter
över företagens investeringar enligt vad i motionen anförs,

12. att riksdagen hos regeringen begär ett samlat program för infrastrukturen
i Bergslagen och andra regionalpolitiskt prioriterade områden enligt vad i
motionen anförs,

14. att riksdagen hos regeringen begär åtgärder för att främja utvecklingen
i Hallstahammar, Surahammar och övriga Västmanland enligt vad som i
motionen anförs,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs angående tre åtgärder för Värmland,

19. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring av reglerna för
utbildningsbidrag inom arbetsmarknadsutbildningen innebärande att studerande
vid folkhögskolor i enlighet med vad som anförs i motionen skall bli
berättigade till utbildningsbidrag.

1987/88:A21 av Birgitta Hambraeus och Karl Boo (c) vari yrkas

3. att arbetslöshetsersättning bör kunna utgå när man startar eget företag,

12. att Säters kommun bör föras in i stödområde.

1987/88:A22 av Wivi-Anne Cederqvist (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om lokalisering
av tullverkets centrala datafunktion till Sandvikens kommun.

1987/88:A23 av Wivi-Anne Cederqvist (s) vari yrkas

1. att riksdagen i första hand som sin mening ger regeringen till känna vad
som i motionen anförts om placering av Sandvikens kommun i stödområde C
under år 1988 och 1989,

2. att riksdagen i andra hand alternativt hos regeringen begär ett
klarläggande, att Sandvikens kommun för satsningar i utvecklingsprojekt får
tillämpa de regler som gäller i stödområde C.

AU 1987/88:14

3

1987/88:A24 av Barbro Sandberg (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en omfördelning av anslagen så att Uppsala län kan tilldelas ett
förhöjt länsanslag med särskild inriktning på Norduppland,

2. att riksdagen beslutar att Tierp och Östhammar skall inordnas i
stödområde C,

3. att riksdagen beslutar att införa sysselsättningsstödet för stödområde C.

1987/88: A25 av Nils-Olof Gustafsson och Margareta Winberg (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående utlokalisering av tulldatacentralen till Östersund,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående permanent placering av Bräcke kommun till
stödområde A.

1987/88:A26 av Börje Hörnlund m.fl. (c,m,fp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om folkhögskolekurser
för lokala projekt och yrkesutbildning för landsbygdens behov i
enlighet med vad som anförs i motionen,

2. att riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa om förslag till
ändring av reglerna för utbildningsbidrag inom arbetsmarknadsutbildningen
innebärande att studerande vid folkhögskolor under vissa villkor i enlighet
med vad som anförs i motionen skall bli berättigade till utbildningsbidrag.

1987/88:A27 av Börje Hörnlund och Karin Israelsson (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts av
satsningar för att rädda Västerbottens inland.

1987/88:A28 av Alf Wennerfors m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen till Särskilda arbetsmarknadspolitiska åtgärder i Ludvika
på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1987/88 anvisar ett
reservationsanslag av 50 000 000 kr. att utnyttjas i enlighet med vad som i
motionen anförs,

2. att riksdagen avslår regeringens förslag att till Lokaliseringsbidrag till
ASEA Brown Boveri AB på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret
1987/88 anvisa ett reservationsanslag av 100 000 000 kr.,

3. att riksdagen till Lokaliseringsbidrag, m.m. på tilläggsbudget till
statsbudgeten för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag av
40 000 000 kr., att utnyttjas i enlighet med vad som i motionen anförs,

4. att riksdagen till Särskilda regionalpolitiska insatser i delar av Bergslagen
och norra Sveriges inland på tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag av 90 500 000 kr., att
användas i enlighet med vad som i motionen anförs,

5. att riksdagen till lån till regionala investmentbolag på tilläggsbudget till
statsbudgeten för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag av
50 000 000 kr., samt bemyndigar regeringen att utge lån i enlighet med vad
som i motionen anförs,

AU 1987/88:14

4

1987/88:A29 av Börje Hörnlund m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar hemställa att regeringen snarast återkommer till
riksdagen med förslag om ytterligare infrastrukturella insatser i samtliga
regionalpolitisk! prioriterade områden i enlighet med riksdagens regionalpolitiska
beslut vid 1986/87 års riksmöte (AU 1986/87:13),

3. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförs om resurser till den pågående landsbygdskampanjen,

4. att riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa om förslag till ett
utvecklingsprogram för landsbygden enligt de riktlinjer som anförs i
motionen,

7. att riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa om förslag till
förändring av Bergslagsdelegationens roll och uppgifter och en ny ledningsorganisation
för Bergslagens tekniska högskola i enlighet med vad som
anförs i motionen,

10. att riksdagen beslutar att personalförstärkningarna av arbetsförmedlingarna
i Bergslagen skall finansieras genom en neddragning av arbetsmarknadsverkets
centrala resurser i enlighet med vad som anförs i motionen.

1987/88:A30 av Elver Jonsson m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om regionalpolitikens allmänna riktlinjer,

2. att riksdagen beslutar avslå propositionens förslag vad gäller medel till
såg- och trävarumanufakturindustrin i Jämtland, Västernorrland och Norrbotten
och att därmed anslå 121 000 000 kr. på anslag C 12 Särskilda
regionalpolitiska insatser i delar av Bergslagen och norra Sveriges inland,

3. att riksdagen beslutar anslå ytterligare 19 milj. kr. på anslag C 4
Regionala utvecklingsinsatser m.m. att fördelas till länsstyrelserna i Västerbotten,
Jämtland och Västernorrland,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs angående återinförande av sysselsättningsstödet i stödområde
C,

5. att riksdagen beslutar att medlen på anslag B 21 och C 11 skall överföras
till ordinarie anslag för denna typ av åtgärder vilka därmed förstärks med
motsvarande belopp.

1987/88:A31 av Gunnel Jonäng och Gunnar Björk (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att medel till Hofors och Sandvikens kommuner
skall ingå i ”Bergslagspaketet”,

2. att riksdagen beslutar att produktionen av vissa svenska kartor skall ske
på lantmäteriverket i Gävle,

3. att riksdagen beslutar att tullverkets centrala dataenhet skall lokaliseras
till Hudiksvall,

6. att riksdagen hos regeringen hemställer om ett särskilt ”X-paket” under
vårriksdagen i enlighet med vad som anförs i motionen.

AU 1987/88:14

5

Motioner från den allmänna motionstiden 1988

AU 1987/88:14

1987/88:A461 av Jan Hyttring och Bertil Jonasson (c) vari yrkas

7. att riksdagen beslutar att ändra bestämmelserna så att stöd till
turistinvesteringar kan erhållas i Bergslagskommunerna oaktat att de inte
tillhör primärt rekreationsområde.

1987/88:A477 av Karl Boo m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär ett utvecklingsprogram för Bergslagen i enlighet med de riktlinjer som
anförs i motionen.

Utskottet

Insatsernas inriktning och omfattning
Propositionen

I propositionen anförs att den svenska ekonomin har utvecklats positivt
under senare år. Företagens lönsamhet, investeringar och sysselsättning har
ökat såväl i skogslänen som i övriga landet. Arbetslösheten har minskat i hela
landet.

Tillväxten har emellertid varit ojämnt fördelad över landet. Särskilt kraftig
har expansionen varit i storstadsområdena, främst i Stockholmsregionen.
Skälen härtill är bl.a. tillgången till goda kommunikationer och närheten till
forsknings- och utbildningsresurser.

Norrlands inland och Bergslagen har haft den svagaste tillväxten. Här har
förutsättningarna för den i övriga landet expanderande tjänsteproduktionen
varit sämre, samtidigt som strukturomvandlingen inom det befintliga näringslivet
fortgått. Slutligen bör som en viktig faktor nämnas den uppbromsning
som skett i den offentliga sektorns sysselsättningsmässiga expansion.

Inlandet i norra Sverige har under en lång period haft en ogynnsam
befolkningsutveckling. Detta gäller främst stödområdena A och B. Bristen
på arbetstillfällen har medfört utflyttning, vilket bl.a. har resulterat i en allt
snedare ålderssammansättning.

De senaste årens ökade sysselsättning i landet har medfört en minskad
arbetslöshet också i norra Sveriges inland. Detta hänger emellertid delvis
samman med att människor på grund av arbetslöshet flyttat till andra delar av
landet. Fortfarande är arbetslösheten mer än dubbelt så stor i stödområde A
som genomsnittet för riket. Härtill kommer att det finns stora inomregionala
skillnader i regionen.

Strukturomvandlingen inom gruv- och stålindustrin har drabbat Bergslagen
och Norrbottens län särskilt hårt. I Bergslagen minskade industrisysselsättningen
med mer än 20 000 arbetstillfällen under perioden 1975-1985. För
ett stort antal bruksorter i regionen har denna utveckling fått betydande
negativa verkningar.

I Norrbottens län är det främst malmfältskommunerna Kiruna och
Gällivare som drabbats. LKAB har sedan mitten av 1970-talet i stort sett
halverat sin personalstyrka i dessa kommuner, från drygt 7 000 till i dag ca
3 500 personer. Även andra kommuner, främst i Tornedalen, har påverkats
av denna utveckling.

I syfte att vända utvecklingen i norra Sveriges inland och Bergslagen har
statsmakterna gjort betydande stödinsatser. Det gäller bl.a. regionalpolitisk!
stöd och företagsstöd.

När det gäller Bergslagen nämns särskilt att riksdagen under de senaste
åren antagit två särskilda åtgärdsprogram. Det program som förelåg till
beslut år 1984 innefattade bl.a. ett uppdrag till statens industriverk och
styrelsen för teknisk utveckling att verka för förstärkta utvecklingsinsatser i
Bergslagen. De båda verken hade en särskild delegation, Bergslagsdelegationen,
som rådgivande organ. Delegationen förfogade över en ekonomisk
ram om 25 milj. kr. för att främst initiera utvecklingsprojekt. De båda verken
avsatte därutöver sammanlagt 17 milj. kr. av egna anslag (prop. 1983/84:157,
AU23, rskr. 352).

År 1986 godkände riksdagen regeringens förslag om ett nytt, treårigt
utvecklingsprogram för Bergslagen (prop. 1985/86:125 bil. 10, AU13, rskr.
290). Programmet som omfattar 425 milj. kr. och som är inne på sitt andra år
omfattar:

Åtgärder milj. kr.

Bergslagsdelegation 53

- förstärkta kansliresurser

- förstärkta projekt- och genomförandemedel

Företagsutveckling 68

- riskkapital

- industrilokaler

Forskning och utveckling (FoU) samt utbildning 84

- materialteknikprogram
Högskoleutbildning

- teknikcentra

Arbetsmarknadsåtgärder 65

- teknikinriktad arbetsmarknadsutbildning

Förbättrad infrastruktur 155

- vägar

- järnvägar

Åtgärderna syftar till att förstärka dels vissa nyckelområden - företagsutveckling,
forskning och utveckling, utbildning samt vissa kommunikationsprojekt
- dels till att förstärka den organisatoriska drivkraften bakom och
samordningen av insatserna genom att Bergslagsdelegationen gavs ökade
resurser och ställning som en myndighet.

Treårsprogrammet tillför utvecklingsarbetet i Bergslagen resurser utöver
de ordinarie. Dessutom har Bergslagen prioriterats när det gäller det
ordinarie regionalpolitiska stödet.

Regering och riksdag har beträffande den geografiska inriktningen angivit
23 kommuner som i första hand bör bli föremål för de särskilda stödinsatserna.
Inom det nu pågående treårsprogrammet ankommer det på Bergslagsdelegationen
att, beträffande åtgärder som finansieras med dess egna medel,
närmare avgöra den geografiska inriktningen.

Inom samtliga delprogram pågår nu verksamheter, och Bergslagsdelegationen
har utarbetat och antagit ett handlingsprogram.

Bakgrunden till att regeringen nu föreslår ytterligare insatser i Bergslagen
är främst att Svenskt Stål AB (SSAB) under våren 1987 antog en åtgärdsplan
för att genomföra det förslag till ny inriktning på stålverksamheten som
utarbetats i företaget. I huvudsak innebär den nya inriktningen att SSAB

AU 1987/88:14

7

skall koncentrera verksamheten till sådana områden där man besitter tydliga
konkurrensfördelar, samtidigt som man så snart som möjligt skall avveckla
olönsamma enheter.

Åtgärdsplanen medför omfattande förändringar för SSAB:s verksamhet i
Bergslagsområdet. En koncentration mot malmbaserad metallurgisk produktion
av stål medför stängning av det skrotbaserade elektrostålverket vid
Domnarvet i Borlänge under 1989. Omstruktureringsbehovet inom produktområdet
långa klena stålprodukter föranleder nedläggning av såväl Färdigverk
4 i Luleå som det s.k. Morganverket vid Domnarvet. För Borlänge
kommun innebär detta att totalt 850 årsarbeten försvinner under år 1989 till
följd av strukturplanens förslag till åtgärder. Parallellt med strukturförändringarna
inom SSAB sker ett intensifierat rationaliseringsarbete, vilket
reducerar personalbehovet vid Domnarvet med ytterligare 500 personer
under perioden fram till år 1990.

Då Domnarvets tunnplåtsverksamhet utgör den väsentliga delen av
SSAB:s framtida verksamhet kommer, samtidigt med neddragningarna, ett
investeringsprogram på ca 600 milj. kr. att genomföras i Borlänge.

SSAB har vidare beslutat att upphöra med järnmalmsbrytning vid den
förlustgivande egna gruvan i Grängesberg. Det innebär att ca 750 industriarbetstillfällen
försvinner inom Ludvika kommun. Efter förhandlingar mellan
staten och SSAB nåddes under hösten 1987 en uppgörelse, som innebär att
nedläggningen skjuts tre år framåt i tiden och att staten övertar ansvaret för
gruvan t.o.m. utgången av år 1991. Förslaget till statligt övertagande av
gruvan har godtagits av riksdagen (prop. 1987/88:A25, NU12).

Avvecklingen av gruvan i Grängesberg påverkar inte bara sysselsättningen
i Ludvika kommun utan också i andra kommuner, främst Smedjebacken och
Ljusnarsberg. Härtill kommer att sysselsättningsminskningar också nyligen
ägt rum vid privatägda företag i regionen. Detta gäller bl.a. CentroMorgårdshammar
AB i Smedjebacken och Bångbroverken i Ljusnarsberg
som lagts ned. I denna del av Bergslagen berörs vidare Hällefors kommun av
betydande neddragningar vid Ovako Steel. Därför bör enligt propositionen
de åtgärder som nu föreslås på olika sätt också komma dessa kommuner till
del.

I norra Sveriges inland har gjorts betydande regionalpolitiska och industripolitiska
satsningar. Länsstyrelserna har bl.a. erhållit kraftigt ökade medel
för regionala utvecklingsinsatser. Sammanlagt ca 169 milj. kr. av statliga
medel har under åren 1983-1987 satsats på prospekteringsprojekt i norra
Sveriges inland (exkl. Norrbotten). Slutligen kan nämnas att särskilda medel
anvisats till kommunikationer och jordbrukssektorn i denna region.

Med anledning av Boliden AB:s beslut om nedläggning av gruvbrytningen
i Stekenjokk i Vilhelmina kommun och personalminskningar vid gruvverksamheten
i Kristineberg i Lycksele kommun redovisade regeringen i juni
förra året planer för ett antal åtgärder för att möta de negativa konsekvenserna
av dessa beslut. Åtgärderna omfattar sammanlagt 100 milj. kr. Det gäller
kapitaltillskott till investmentbolaget Sorbinvest AB, företagsledarutbildning,
högskoleutbildning, utbyggnad av Stiftelsen Industricentras anläggning
i Vilhelmina m.m.

I propositionen redovisas följande huvudsakliga förslag till åtgärder i delar

AU 1987/88:14

8

av Bergslagen och norra Sveriges inland.

När det gäller Bergslagen har regeringen anvisat särskilda medel till
länsstyrelserna i Kopparbergs och Örebro län för intensifierade insatser i
Ludvika, Smedjebacken, Borlänge, Hällefors och Ljusnarsberg. Vidare har
regeringen - som tidigare redovisats - föreslagit ett statligt övertagande av
Grängesbergsgruvan i syfte att få till stånd en förlängd avvecklingsperiod.

I propositionen redovisas vidare vissa större satsningar i Ludvika och
Borlänge. Det gäller bl.a. en överenskommelse med ASEA AB om en
expansion av verksamheten i Ludvika. En förutsättning härför är att
regionalpolitisk! och arbetsmarknadspolitiskt stöd utgår, en fråga till vilken
utskottet återkommer senare i framställningen.

Vidare planerar ASEA AB och Vattenfall att bilda ett gemensamt bolag
för högspänningsforskning med lokalisering till Ludvika. Vattenfall har även
för avsikt att koncentrera sin byggnadstekniska kompetens inom energiområdet,
främst inom vattenbyggnadsområdet, till Ludvika. Detta sker genom
att Vattenfall utlokaliserar verksamhet från huvudkontoret i Stockholm till
ett nybildat bolag i Ludvika. Bolaget avser även att bedriva forsknings- och
utvecklingsverksamhet. Detta bolag beräknas leda till ett tillskott på ca 100
arbetstillfällen i Ludvika.

Slutligen erinras beträffande Ludvika erinras om den beslutade omlokaliseringen
av riksskatteverkets punktskattesektion m.m., som tillför orten ca
100 tjänster.

I propositionen aviseras frågan om inrättande av ett statens banverk med
lokalisering till Borlänge. Det förslaget föreligger nu för behandling i
riksdagen med anledning av proposition 1987/88:50 om trafikpolitiken inför
1990-talet.

I syfte att förstärka verksamheter som är viktiga förutsättningar för en
utveckling av näringslivet föreslås en ram av 300 milj. kr. Insatserna skall dels
komplettera de ovan nämnda projekten, dels förstärka utvecklingsmöjligheterna
i vissa angränsande kommuner. Kvinnornas situation på arbetsmarknaden
skall ägnas särskild uppmärksamhet.

Förslagen innebär i korthet följande:

- 65 milj. kr. till särskilda arbetsmarknadsåtgärder i främst Borlänge.

- 80 milj. kr. till företagsutveckling, bl.a. bildande av ett investmentbolag

med inriktning mot de mindre företagen i regionen. Medel bl.a. till de
regionala utvecklingsfonderna i Örebro och Kopparbergs län för företagsutvecklande
insatser. Borlänge kommun får möjlighet till stöd i
enlighet med 17 § förordningen (1982:677) om regionalpolitisk! stöd
t.o.m. utgången av år 1989.

- 82 milj. kr. till kompetensutveckling. Det gäller bl. a. teknikspridningsprojekt
och satsningar på utbildningsområdet.

- 3 milj. kr. till en försöksverksamhet med lokal och regional kulturutveckling.

- 53 milj. kr. till förbättrade kommunikationer.

- 17 milj. kr. till regionalt utvecklingsarbete.

För norra Sveriges inland föreslås särskilda medel för utbildningsinsatser
på olika områden samt för teknik- och kompetensspridning. Vidare föreslås
åtgärder för att underlätta utvecklingen av näringar som har stor betydelse i

AU 1987/88:14

9

regionen. Slutligen framläggs förslag på kommunikationsområdet samt inom AU 1987/88:14
bl.a. vattenbruk, turism och kultursektorn.

Förslagen berör ett stort antal orter i norra Sveriges inland samt i vissa fall
även stödjepunkter utanför denna region.

Huvuddragen i förslagen är följande:

- 78,5 milj. kr. för kompetensutveckling, varav 69 milj. kr. för insatser som
berör flertalet utbildningsformer.

- 9,5 milj. kr. inom industridepartementet för teknikspridning m.m.

- 44 milj. kr. för utvecklingsinsatser inom skogsbruket samt sågverks- och
trämanufakturindustrin.

- 35 milj. kr. ph kommunikationsområdet för investeringar i flygplatser som
är av regionalpolitisk betydelse.

- 7 milj. kr. för fjällparksprojektet i Hemavan för att stärka turistnäringen i
Västerbottensfjällen.

- 3,5 milj. kr. för inrättande av ett centralt nationellt borrkärnearkiv i Malå.

- 3 milj. kr. för att främja utvecklingen inom vattenbruksnäringen i norra
Sverige.

- 4 milj. kr. för stöd till kulturprojekt i Jämtlands och Västernorrlands län.

Sammantaget beräknas de föreslagna åtgärderna i delar av Bergslagen och

i norra Sveriges inland kosta 675 milj. kr. med följande fördelning på
departement, inkl. det särskilda stödet till ASEA.

Härutöver kommer de insatser som berör Västerbottens läns inland med
anledning av Stekenjokkgruvans nedläggning.

Utskottet kommer i det följande att behandla de delar i propositionen som
ingår i detta utskotts beredningsområde. Propositionen i övrigt behandlas i
andra berörda utskott.

Motionerna

I motion 1987/88:A29 av Börje Hörnlund m.fl. (c) begärs att regeringen
skall presentera ett nytt förslag om ytterligare infrastrukturella insatser i
samtliga regionalpolitisk! prioriterade områden. Motionärerna konstaterar
bl.a. att ca 50 av de sämst ställda kommunerna inom stödområdet inte får del
av de föreslagna satsningarna i den föreliggande propositionen. Detta står
enligt motionärerna i strid med riksdagens beslut våren 1987 om förslag från
regeringen till särskilda insatser i syfte att förbättra infrastrukturen i de
regionalpolitisk prioriterade områdena. Regeringen bör därför återkomma
till riksdagen med förslag i samma storleksordning för övriga regionalt
utsatta delar av landet.

milj. kr.

- kommunikationsdepartementet

- utbildningsdepartementet

- jordbruksdepartementet

- arbetsmarknadsdepartementet

- industridepartementet

88,0

123.0
35,0

165.0

264.0

Summa 675,0

10

Lars-Ove Hagberg m.fl. (vpk) föreslår i motion 1987/88:A20 att regeringen
bör återkomma till riksdagen med ett samlat program för infrastrukturen i
Bergslagen och andra regionalpolitisk! prioriterade områden. Motionärerna
framhåller bl.a. att regeringen saknar de grundläggande riktlinjerna i det
framlagda förslaget. Det krävs en planerad utveckling som gör insatserna
hållbara och verkningsfulla för befolkningen i Bergslagen, framhålls det
vidare. I motionen begärs också åtgärder för att skapa nya och varaktiga
arbeten dels i Hällefors och Ljusnarsbergs kommuner, dels i Hallstahammar,
Surahammar och övriga Västmanland samt dels i Smedjebackens kommun.

I motion 1987/88: A30 av Elver Jonsson m.fl. (fp) redovisas folkpartiets syn
på regionalpolitikens allmänna riktlinjer.Bl.a. framhålls att regionalpolitiken
i dag står inför nya problem, varvid introduktionen av ny teknik inom
informationsbehandling, biokemi och andra kunskapsintensiva eller högteknologiska
områden spelar en viktig roll.

Gunnel Jonäng och Gunnar Björk (c) begär i motion 1987/88:A31 ett
särskilt åtgärdsprogram för Gävleborgs län samt att även Hofors och
Sandvikens kommuner skall omfattas av de föreslagna åtgärderna.

I motion 1987/88: A477 av Karl Boo m.fl. (c) - väckt under den allmänna
motionstiden i år - föreslås ett omfattande handlingsprogram för Bergslagen.
Programmet innefattar förslag som främst syftar till att stärka infrastrukturen
i regionen.

I motionerna 1987/88: A18 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) och
1987/88:A20 av Lars-Ove Hagberg m.fl. (vpk) föreslås att också Värmlands
län bör omfattas av det föreslagna ”Bergslagspaketet”, eller att regeringen
återkommer till riksdagen med ett motsvarande åtgärdsprogram för Värmlands
län. I motion A20 framhålls bl.a. behovet av statlig verksamhet, lokala
studiecentra för decentraliserad högskoleutbildning samt analys av mineraloch
malmfyndigheter.

Slutligen föreslås i motion 1987/88:A27 av Börje Hörnlund och Karin
Israelsson (c) att ytterligare satsningar skall göras i Västerbottens inland. I
motionen redovisas en lång rad krav på åtgärder som spänner över ett brett
register. Ytterligare insatser i Västerbottens inland begärs även i motion
1987/88:A17 av John Andersson (vpk). Samme motionär föreslår i motion
1987/88:A19 att norra Sveriges inland skall tilldelas 100 milj. kr. för ökad
sysselsättning. Anslaget bör fördelas efter samråd med kommuner och
länsmyndigheter i berört område.

Utskottets överväganden

Arbetsmarknadsutskottet delar för sin del uppfattningen i propositionen att
det minskade personalbehovet vid Domnarvets järnverk i Borlänge och
nedläggningen av gruvbrytningen i Grängesberg i Ludvika kommun samt
utvecklingen i norra Sveriges inland motiverar extraordinära insatser. De
förslag som redovisas i propositionen spänner över ett brett register och
syftar främst till att genom infrastrukturförbättringar och andra åtgärder
skapa bättre förutsättningar för näringslivsutveckling och ett mer differentierat
näringsliv.

Enligt utskottets uppfattning får de föreliggande förslagen i propositionen

AU 1987/88:14

11

ses som en nödvändig komplettering av de omfattande insatser av skilda slag,
bl.a. inom ramen för 1986 års beslut om åtgärder i Bergslagen, som
statsmakterna beslutat om. I det föregående har redovisats skälen härför.

Utskottet vill härutöver hänvisa till de förslag inom trafikpolitiken (prop.
1987/88:55) som för närvarande bereds i riksdagen. I propositionen har
särskild hänsyn tagits till kommunikationernas avgörande betydelse för den
regionala utvecklingen.

Härutöver bör nämnas att riksdagen i samband med behandlingen av
regeringens budgetproposition (prop. 1987/88:100) kommer att ta ställning
till ett stort antal förslag inom olika verksamhetsområden av regionalpolitisk
betydelse. Till detta bör läggas att regeringen har aviserat om en särskild
proposition om utvecklingen i Norrbotten till våren. Det finns också
anledning erinra om de kraftigt förstärkta anslagen till länsstyrelserna för
regionala utvecklingsinsatser i länen.

Utskottet har anledning utgå från att regeringen uppmärksamt följer
utvecklingen i de utsatta regionerna och vid behov återkommer till riksdagen
med förslag till ytterligare insatser. En del av de kommuner som förs fram i
motionerna tillhör för övrigt det regionalpolitiska stödområdet och kommer i
åtnjutande av ordinarie regionalpolitiska insatser. Andra kommuner omfattas
redan av pågående eller nu framlagt åtgärdsprogram.

När det gäller förslaget i motion A19 om särskilda åtgärder för ökad,
kvinnlig sysselsättning i norra Sveriges inland vill utskottet erinra om
länsstyrelsernas uppdrag att varje år i sina länsrapporter redogöra för
kvinnornas villkor på arbetsmarknaden och i utbildningssystemet. Det ger
ett underlag bl.a. för prioritering och fördelning av resurser för arbetsmarknads-,
utbildnings- och regionalpolitiska insatser. Länsstyrelserna anslår
vidare betydande belopp av sina projektmedel för olika typer av åtgärder
som bl.a. syftar till att förbättra kvinnornas ställning på arbetsmarknaden.

Utskottet finner inte anledning att i detta sammanhang ta upp de mer
övergripande frågorna beträffande regionalpolitikens allmänna inriktning,
såsom förordas i motion A30 (fp). Till de frågorna återkommer utskottet
senare i vår i samband med behandlingen av anslagen till regionalpolitiken
(AU 1987/88:13).

Slutligen vill utskottet erinra om arbetet i den regionalpolitiska utredningen.
I det arbetet kommer att prövas olika förslag till åtgärder i syfte att stärka
de regioner som har en svag utveckling.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet de i detta sammanhang
behandlade motionerna i här aktuella delar.

Bergslagsdelegationen m.m.

Utskottet tar härefter upp frågan om Bergslagsdelegationens roll och
uppgifter. I motion 1987/88:A29 av Börje Hörnlund m.fl. (c) anförs att
Bergslagsdelegationen bör bli ett mera permanent organ bl.a. med tanke på
behovet av samordnade och offensiva insatser för att utveckla Bergslagen.
Delegationen skulle då kunna ta över ansvaret för Bergslagens tekniska
högskola och samtidigt tillföras resurser för detta ändamål i form av tjänster
som är förlagda till regionen, men som replierar på berörda universitet.

AU 1987/88:14

12

Regeringen bör snarast återkomma till riksdagen med förslag i frågan.

Det nu pågående Bergslagsprogrammet löper ut den 1 juli 1989. Enligt
utskottets uppfattning är det mot den bakgrunden för tidigt att nu ta ställning
till delegationens framtid. Frågan om Bergslagens tekniska högskola och
dess ledningsorganisation bör prövas i annat sammanhang. Motion A29
avstyrks med hänvisning härtill i aktuell del.

Insatser på landsbygden

Behovet av intensifierade insatser på landsbygden tas upp i motion 1987/
88:A29 av Börje Hörnlund m.fl. (c). I motionen framhålls bl.a. att en
levande landsbygd har stor betydelse för långt fler än dem som bor på
landsbygden. Landsbygden måste därför få sin rättmätiga del av de statliga
insatser som satsas på utveckling och infrastruktur. Nya ”grepp” måste till
för att bryta den negativa utvecklingen på landsbygden.

I motionen föreslås också att den av Europarådet initierade kampanjen,
Landsbygd 90, skall tillföras erforderliga resurser för den fortsatta verksamheten.

Utskottet har ingen annan uppfattning än motionärerna beträffande
betydelsen av en levande landsbygd. Bl.a. genom glesbygdsdelegationen och
de berörda länsstyrelserna görs också betydande insatser med det syftet.
Flertalet av de krav som ställs beträffande ett utvecklingsprogram för
landsbygden kan också förverkligas inom ramen för det särskilda åtgärdsprogrammet
för jordbruket i norra Sverige samt med ordinarie glesbygdsstöd. I
budgetpropositionen föreslås för övrigt att ytterligare 80 milj. kr. skall
anvisas till särskilda åtgärder för jordbruket i norra Sverige. Dessa anslagsfrågor
behandlas av riksdagen i vår.

Beträffande ytterligare medel till kampanjen Landsbygd 90 kan nämnas
att glesbygdsdelegationen tilldelats 3,5 milj. kr. i särskilda medel, att
delegationen inom ordinarie budget för budgetåret 1987/88 har avsatt ca 1,5
milj. kr. till kampanjen, att Nationella Folkrörelsekommittén erhållit 2 milj.
kr. för insatser under innevarande år samt att arbetsmarknadsdepartementet
har beslutat avsätta 2,3 milj. kr. till projekt inom kampanjen. Härtill
kommer att länsstyrelserna för innevarande budgetår tilldelats 131 milj. kr.
för projektverksamhet, varvid länsstyrelserna har att uppmärksamma den
europeiska landsbygdskampanjen.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion A29 i här
aktuella delar.

Lokaliseringssamrådet

Slutligen tar utskottet i detta avsnitt upp till behandling motion 1987/88: A20
av Lars-Ove Hagberg m.fl. (vpk), i vilken aktualiseras behovet av styrmöjligheterna
över företagens investeringar. Motionärerna framhåller bl.a. att
regeringens misslyckande när det gäller att få till stånd nya sysselsättningstillfällen
inom industrin i Borlänge visar regeringens brist på styrmedel.
Lokaliseringssamrådet bör därför ersättas med en direkt styrning av investeringar
och nyetableringar. Varje investering av betydelse utanför de

AU 1987/88:14

13

regionalpolitisk! prioriterade områdena måste prövas av regeringen.

Utskottet har en annan uppfattning än motionärerna när det gäller
lokaliseringssamrådets betydelse. Det har visat sig fylla en viktig funktion i
arbetet med att etablera nya verksamheter i sysselsättningssvaga kommuner.
Utskottet vill härutöver erinra om att hithörande frågor kommer att prövas i
den nyligen tillsatta regionalpolitiska utredningen. Motion A20 i denna del
avstyrks med hänvisning till det anförda.

Decentralisering

Den prioriteringsordning riksdagen beslutat om innebär att i första hand
skogslänen och i andra hand sydöstra Sverige och Sjuhäradsbygden skall
komma i fråga vid lokalisering av statlig verksamhet (se bl.a. AU 1986/87:13
s. 36).

I fyra motioner behandlas frågan om lokalisering av statlig verksamhet.
Tullverkets centrala datafunktion föreslås bli lokaliserad till Sandvikens
kommun i motion 1987/88:A22 av Wivi-Anne Cederqvist (s), Östersunds
kommun i motion 1987/88:A25 av Nils-Olof Gustafsson och Margareta
Winberg (s) samt Hudiksvalls kommun i motion 1987/88:A31 av Gunnel
Jonäng och Gunnar Björk (c). Produktionen av vissa svenska kartor föreslås i
motion A31 ske på lantmäteriverket i Gävle.

I årets budgetproposition föreslås att tullverkets centrala datafunktion
skall lokaliseras till Luleå (prop. 1987/88:100, bil. 9). I propositionen anförs
att det vid detta ställningstagande har handlat om att väga de verksamhetsmässiga
argumenten mot de regionalpolitiska hänsynen.

Denna fråga kommer senare i vår att behandlas i skatteutskottet. När det
gäller de regionalpolitiska aspekterna kan utskottet konstatera att valet av
Luleå som lokaliseringsort överensstämmer med de uttalanden beträffande
prioriteringsordning vid lokalisering av statlig verksamhet som utskottet
tidigare uttalat, och som riksdagen ställt sig bakom.

Frågan om produktionen för framställning av vissa svenska kartor tas upp i
budgetpropositionen (prop. 1987/88:100, bil. 13). Den kommer senare i vår
att behandlas av bostadsutskottet (BoU 1987/88:8).

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet de i sammanhanget
behandlade motionerna i tillämpliga delar.

Stödområdesindelning m.m.

Villkoren för regionalpolitisk! stöd är olika beroende på omfattningen och
karaktären av ortens eller kommunens problem. För närvarande finns tre
stödområden, A, B och C, där stödområde A innebär de förmånligaste
regionalpolitiska stöden. Härutöver kan emellertid regeringen peka ut
orter/regioner med omfattande strukturförändringar inom näringslivet som
tillfälliga stödområden och dessutom besluta om stöd till företag utanför
stödområdet samt om synnerliga skäl föreligger också lämna högre bidrag än
normalt.

Som tidigare nämnts aviseras i propositionen att Borlänge kommun skall
komma i fråga för stöd i enlighet med 17 § förordningen (1982:677) om
regionalpolitisk! stöd t.o.m. utgången av år 1989.

AU 1987/88:14

14

I sex motioner föreslås en ändring i stödområdesindelningen.

I motion 1987/88:A24 av Barbro Sandberg (fp) föreslås att Tierps och
Östhammars kommuner skall inplaceras i stödområde C. I motionerna
1987/88:A20 av Lars-Ove Hagberg m.fl. (vpk) och 1987/88:A21 av Birgitta
Hambraeus och Karl Boo (c) förordas att Säters kommun skall inordnas i
stödområde. I motion A20 förs även fram förslaget att Gagnefs kommun
skall inplaceras i stödområde. I motion 1987/88:A23 av Wivi-Anne Cederqvist
(s) föreslås att Sandvikens kommun skall placeras i stödområde C under
åren 1988 och 1989. Om detta yrkande ej vinner gehör bör Sandvikens
kommun för satsningar i utvecklingsprojekt få tillämpa de regler som gäller i
stödområde C. I motion 1987/88:A28 (m) föreslås att Borlänge kommun
skall temporärt vara inplacerad i stödområde C. I motion 1987/88:A25 av
Nils-Olof Gustafsson och Margareta Winberg (s) föreslås att Bräcke
kommun skall inplaceras permanent i stödområde A.

Utskottet vill med anledning av de framlagda förslagen om ändrad
stödområdesindelning framhålla betydelsen av att stödområdesindelningen
ligger fast över en längre tid och inte ändras för ofta. Härför talar för övrigt
också det förhållandet att denna fråga kommer att bli föremål för särskilda
överväganden i den nyligen tillsatta regionalpolitiska utredningen.

Utskottet vill slutligen erinra om den möjlighet som regeringen har att
utanför stödområde ange orter eller kommuner där under en begränsad
övergångstid lokaliseringsstöd bör komma i fråga i vissa fall till följd av svåra
strukturomvandlingsproblem. Med regeringens beslut den 11 februari 1988
beträffande Borlänge kommun i stödhänseende tillgodoses motion A28 i
aktuell del.

Det sagda innebär att utskottet avstyrker förslagen om inplacering i
stödområde av kommunerna Tierp, Östhammar, Sandviken, Bräcke och
Säter.

Likaså avstyrks förslaget i motion A20 om inplacering i stödområde av
Gagnefs kommun.

Utskottet tar slutligen i detta avsnitt upp förslaget i motion 1987/88: A24 av
Barbro Sandberg (fp) och 1987/88:A30 av Elver Jonsson m.fl. (fp) om ett
återinförande av sysselsättningsstödet i stödområde C. Denna stödform
kommer att bli föremål för överväganden i den regionalpolitiska utredningen.
Med hänvisning härtill, samt till att riksdagen för mindre än ett år sedan
fattade beslut om stödformens avskaffande i stödområde C, avstyrks motion
A30 i denna del.

Vissa arbetsmarknadsfrågor

Sorn förut nämnts deltar Sverige i Europarådets landsbygdskampanj. Syftet
är att utveckla och skydda landsbygden och dess kvaliteter. Kampanjen
startades i juni 1987 och skall pågå till utgången av innevarande år.

Med hänvisning till landsbygdskampanjen kritiserar Börje Hörnlund m.fl.
(c,m,fp) i motion 1987/88:A26 att industriministern och andra regeringsföreträdare
visserligen vid olika tillfällen understryker vikten av att stödja
landsbygdens utveckling men att de positiva uttalandena inte följs av
konkreta insatser. När det gäller behovet av sådana insatser framhåller

AU 1987/88:14

15

motionärerna att det i dagsläget saknas en specialutbildning som är anpassad
till de särskilda förhållanden som råder på landsbygden. Det krävs ofta
kvalificerad kunskap och kompetens på flera områden om man skall få en bra
utkomst. Många gånger behövs kombinationssysselsättningar om en god
försörjning skall kunna säkerställas. Vad beträffar anordnandet av utbildningen
pekar motionärerna på den resurs som folkhögskolorna utgör.

I motion A26 liksom i motion 1987/88:A20 av Lars-Ove Hagberg m.fl.
(vpk) förordas att utbildningen jämställs med arbetsmarknadsutbildning och
att utbildningsbidrag därför bör kunna utgå till de studerande. Motionärerna
förutsätter att reglerna ändras så att de som vid folkhögskolorna genomgår
en för landsbygdens behov anpassad yrkesutbildning skall kunna erhålla
utbildningsbidrag.

Utskottet gör i denna fråga följande bedömning. Folkhögskolorna spelar
en stor roll i vårt lands utbildningssystem. Inte minst från regionalpolitisk
synpunkt är det betydelsefullt att folkhögskolorna finns i alla delar av landet
och sålunda kan ge en god geografisk täckning för skiftande utbildningsbehov.
Arbetsmarknadsmyndigheterna har sedan lång tid tillbaka anlitat
folkhögskolorna för sin utbildningsverksamhet. De är även i den nya
organisationen för arbetsmarknadsutbildningen oförhindrade att upphandla
utbildningstjänster från folkhögskolorna, och det sker också i den utsträckning
dessa erbjuder lämpliga kurser. Detta innebär att om folkhögskolorna
offererar yrkesutbildningskurser med den inriktning motionärerna åsyftar
bör det vara möjligt för länsarbetsnämnderna att upphandla sådana kurser
inom ramen för gällande regler. Så till vida är syftet med motion A26 redan
tillgodosett. Däremot är utskottet inte berett att på grundval av motionen ta
initiativ till ett särskilt uppdrag åt folkhögskolorna att med regionalpolitisk
motivering starta nya utbildningskurser.

Vid detta ställningstagande har utskottet också tagit hänsyn till att
motionärerna menar att de kurser de förordar skall vara förenade med rätt
till utbildningsbidrag. För att arbetsmarknadsutbildning och därtill knutna
utbildningsbidrag skall beviljas förutsätts enligt huvudregeln att sökanden är
arbetslös eller riskerar att bli arbetslös. I vissa undantagsfall och inom en viss
ram kan arbetslöshetsvillkoret efterges. I båda fallen ligger dock en
individuell prövning på arbetsmarknadsmässiga grunder i botten för besluten
om utbildning och bidrag. Kravet på en sådan prövning kan man enligt
utskottets mening inte släppa efter på med hänsyn till utbildningsbidragets
syfte och förmånsnivå.

Med åberopande av det ovan anförda föreslår utskottet att motionerna
A20 och A26, den förstnämnda i här aktuell del, inte föranleder någon
riksdagens åtgärd.

Birgitta Hambraeus och Karl Boo (c) föreslår i motion 1987/88: A21 att den
som uppbär arbetslöshetsersättning skall kunna övergångsvis behålla ersättningsrätten
när han eller hon startar ett eget företag och då inte längre står till
arbetsmarknadens förfogande.

Den som startar egen verksamhet anses inte längre uppfylla arbetsvillkoret
för arbetslöshetsersättningarna och går därmed miste om ersättningsrätten.
Problemet har sedan ett par år tillbaka lösts genom starta-eget-bidraget som
finansieras från tionde huvudtitelns anslag till Sysselsättningsskapande

AU 1987/88:14

åtgärder. Bidraget ger den som startar egen verksamhet ett ekonomiskt stöd
under sex månader med samma belopp som arbetslöshetsersättningarna utan
krav på att vederbörande skall stå till arbetsmarknadens förfogande, dvs.
vara beredd ta en anställning som arbetsförmedlingen anvisar. Syftet med
motionsyrkandet är redan tillgodosett, och det påkallar därför inte någon
riksdagens åtgärd.

Anslagsfrågor

B 20. Arbetsmarknadspolitiska insatser i Bergslagen

Regeringen föreslår (bil. 4, s. 45-46) att riksdagen på tilläggsbudget under
angivna rubrik skall anvisa ett nytt anslag om 65 milj. kr. Medlen är avsedda
att användas till personalförstärkning inom arbetsförmedlingen, utökad
arbetsmarknadsutbildning, insatser i form av rekryteringsstöd, beredskapsarbete
och starta-eget-bidrag. Vidare beräknas medel för olika stödåtgärder
för arbetshandikappade. Ett belopp har avsatts för åtgärder utöver det
ordinarie regelsystemet som kan behöva vidtas i individuella fall. När det
gäller beloppsfördelningen för de nu uppräknade åtgärderna torde få
hänvisas till propositionen. Det anmärks i denna att en stor del av insatserna
kan väntas bli koncentrerade till Borlänge.

Av anslaget är 9 milj. kr. avsedda för att ge arbetsförmedlingen en
personalförstärkning motsvarande 20 årsarbetare under tre år. Börje Hörnlund
m.fl. (c) i motion 1987/88:A29 motsätter sig inte denna regionala
förstärkning men anser att den bör finansieras genom en neddragning av de
centrala resurserna på arbetsmarknadsverket. Motionärerna yrkar att riksdagen
skall besluta om en sådan form av finansiering.

Motionärerna föreslår inte någon samtidig sänkning av det nu aktuella
anslaget. Detta innebär att de medel som frigörs med den i motionen
föreslagna finansieringen blir disponibla för övriga arbetsmarknadspolitiska
insatser under anslaget. Motionärerna har inte angett vilken typ av insatser
som de vill prioritera, och utskottet saknar för sin del anledning att frångå de
beloppsavvägningar som görs i propositionen. Med hänvisning härtill och till
att principfrågan om fortsatt överföring av resurser från arbetsmarknadsverkets
centrala administration till fältorganisationen återkommer vid utskottets
behandling av arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader för nästa
budgetår (AU 1987/88:11) avstyrker utskottet det föreliggande yrkandet i
motion A29.

Det nya anslaget tillstyrks i motion 1987/88:A28 av Alf Wennerfors m.fl.
(m). Även utskottet kan, som framgår av vad ovan anförts, biträda
regeringens förslag på denna punkt. Det begärda anslaget bör sålunda
anvisas av riksdagen.

B 21. Särskilda arbetsmarknadspolitiska åtgärder i Ludvika
kommun m.m.

Under denna rubrik föreslår regeringen (bil. 4, s. 46-47) att riksdagen skall
anvisa ett nytt anslag om 100 milj. kr. Av beloppet skall högst 50 milj. kr.

AU 1987/88:14

17

2 Riksdagen 1987188.18sami. Nr 14

användas för utbildningsinsatser i samband med ASEA:s väntade expansion
av verksamheten i Ludvika. Insatserna skall gälla både vidareutbildning av
personer som redan är anställda hos företaget och utbildning av personer som
har blivit arbetslösa på grund av förändringarna inom SSAB, dvs. avvecklingen
av gruvdriften i Grängesberg och de planerade personalminskningarna
i Borlänge.

Vidare föreslås i propositionen att 50 milj. kr. skall anvisas för att göra det
möjligt att stödja olika utvecklingsprojekt som har samband med ASEA:s
expansion i Ludvika.

Regeringens förslag till medel för utbildningskostnader godtas av Alf
Wennerfors m.fl. (m) i motion 1987/88:A28. Däremot avvisas förslaget att
”ställa 50 milj. kr. till förfogande för ospecificerade utvecklingsprojekt”.
Dessa bör enligt motionärerna kunna förverkligas inom ramen för företagets
normala verksamhet i samband med den planerade expansionen.

Elver Jonsson m.fl. (fp) anser i motion 1987/88: A30 att det är tveksamt att
”subventionera personalutbildning på det sätt som det föreslagna utbildningsstödet
implicerar”. Motionärerna menar att likabehandling inom
regionalpolitiken innebär att alla företag - de tänker då särskilt på de mindre
företagen i regionen - med förutsättningar att expandera bör erbjudas stöd
till utbildning. De föreslagna medlen för utbildning och utvecklingsprojekt
bör därför enligt motionärerna föras över till ordinarie anslag för denna typ
av åtgärder och fördelas på regional nivå efter sedvanliga beslut av
länsarbetsnämnden.

Lars-Ove Hagberg m.fl. (vpk) menar i motion 1987/88:A20 att det är i
högsta grad betänkligt att ge ASEA ett samhällsstöd på 100 milj. kr. för
utbildning. Motionärerna föreslår att ASEA skall få stöd endast för de
utbildningsinsatser företaget gör för de personer som har blivit arbetslösa på
grund av förändringarna inom SSAB. Övriga medel föreslås bli överförda till
länsarbetsnämnden, att användas till arbetsmarknadspolitiska åtgärder i
västra Bergslagen.

Utskottet anser i likhet med propositionen att det är positivt att de väntade
friställningarna av personal hos SSAB och de samtidigt förekommande s.k.
flaskhalsproblemen inom ASEA skall lösas med omfattande utbildningsinsatser.
Med finansieringen över det nu föreslagna särskilda anslaget vinner
man att möjligheterna inte begränsas för andra företag att söka stöd till
personalutbildning och rekryteringsåtgärder via de reguljära anslagen till
arbetsmarknadsutbildning, beredskapsarbeten och rekryteringsstöd m.m.,
såsom befaras i motion A30 (fp). Dessa stödmöjligheter påverkas med andra
ord inte av att ett förhållandevis stort belopp anslås till ett enda företag för att
göra i motsvarande mån omfattande rekryterings- och utbildningsinsatser.

Av vad ovan sagts följer att utskottet inte kan ansluta sig till uppfattningen
i motion A20 (vpk) att utbildningsstödet endast skall avse personer som
lämnar SSAB för att nyanställas hos ASEA. Utskottet biträder härvidlag vad
som sägs i propositionen att det är värdefullt att även de s.k. flaskhalsproblemen
inom ASEA kan lösas för att på sikt trygga den produktion som i dag
bedrivs i Ludvika.

Vad härefter beträffar frågan om den del av anslaget som gäller stöd till
olika utvecklingsprojekt så framgår av propositionen att det är fråga om

AU 1987/88:14

18

projekt sorn skall tas fram i samråd med å ena sidan regeringen eller AMS och
å andra sidan ASEA. Syftet med projekten skall vara att ASEA:s verksamheter,
främst i Ludvika, stärks och att personer som har blivit arbetslösa
på grund av förändringarna inom SSAB också innefattas. Utskottet gör
bedömningen att sysselsättningssituationen i västra Bergslagen kräver extraordinära
insatser även i denna form. De är, som utskottet ser det, en
komplettering av de reguljära möjligheterna inom arbetsmarknadspolitikens
och regionalpolitikens ram som finns för näringsliv och enskilda att etablera
eller utvidga olika slag av verksamheter. Som utskottet ovan understrukit
leder de föreliggande regeringsförslagen inte till att dessa reguljära stödmöjligheter
i något avseende begränsas eller försämras.

Utskottet biträder alltså regeringens förslag även på denna punkt och
avstyrker därmed motionerna A20, A28 och A30 i motsvarande delar.

I propositionen anförs avslutningsvis under denna punkt att medlen ”bör
stå till regeringens disposition och betalas ut till det efter årsskiftet nybildade
bolaget ASEA Brown Boveri AB”. I klarhetens intresse bör markeras att
medelsutbetalningar från anslaget sker först efter ansökan från företaget,
vilket i sin tur innebär att utbetalningarna föregås av en prövning av
bidragsändamålen.

Med det sagda tillstyrker utskottet den begärda medelsanvisningen om 100
milj. kr.

Lokaliseringsbidrag

Regeringen föreslår under denna punkt (bil. 5 s. 48-50) att riksdagen skall
dels godkänna vad som anförts om användningen av medel på anslaget C 2.
Lokaliseringsbidrag m.m., dels på tilläggsbudget för samma ändamål anvisa
ett anslag av 20 milj. kr. och dels till Lokaliseringsbidrag m.m. till ASEA
Brown Boveri AB på tilläggsbudget anvisa ett anslag av 100 milj. kr.

Beträffande medelsanvändningen under anslaget Lokaliseringsbidrag
m.m. erinras i propositionen om att riksdagen på tilläggsbudget II till
statsbudgeten för budgetåret 1985/86 anvisade ett anslag av 100 milj. kr. för
projekt som dock kom att förskjutas framåt i tiden. Genom senare beslut har
riksdagen medgivit att av de anslagna medlen 54 milj. kr. får användas för
stödåtgärder i Blekinge län och 25 milj. kr. i Västerbottens län. Det föreslås
nu att återstoden, 21 milj. kr., får användas till följande åtgärder:

- 10 milj. kr. för att rusta upp flygfält och starta reguljär flygtrafik i
Vilhelmina och Lycksele,

- 5 milj. kr. till företagsledarutbildning i regionen under en treårsperiod,

- 5 milj. kr. till högskoleutbildning inom ekonomi och teknik i Vilhelmina,
Lycksele och Storuman under en treårsperiod samt

- 1 milj. kr. till lantmäteriverket för att etablera en kartproduktionsenhet i
Lycksele.

Utskottet anser att riksdagen bör godta den angivna medelsanvändningen
för de nämnda ändamålen, även om dessa normalt inte skall finansieras från
förevarande anslag. I fråga om högskoleutbildningen inom ekonomi och
teknik bör påpekas att detta är en ny verksamhet som initieras av
utbildningsministern i bil. 2 (avsnittet Högskoleutbildningen, s. 29-30). Den

AU 1987/88:14

19

kompletterande finansiering av utbildningen som utskottet nu tillstyrkt blir
sålunda beroende av riksdagens ställningstagande senare i vår till inrättandet
av de aktuella försökskurserna. Den frågan bereds för närvarande av
utbildningsutskottet.

I vad sedan gäller frågan om medelsanvisningarna har regeringen som
redan nämnts föreslagit att det befintliga anslaget Lokaliseringsbidrag m.m.
förstärks med 20 milj. kr. och att ett belopp om 100 milj. kr. anvisas under ett
nytt anslag, benämnt Lokaliseringsbidrag m.m. till ASEA Brown Boveri
AB.

Alf Wennerfors m.fl. (m) föreslår i motion 1987/88: A28 att ASEA Brown
Boveri AB inte skall omfattas av möjligheten att finansiera den tilltänkta
utbyggnaden med hjälp av lokaliseringsbidrag. Motionärerna menar att
koncernen själv torde ha finansiella förutsättningar att klara denna utan att
budgetmedel tas i anspråk. Regeringens begäran om medel för ändamålet
bör följaktligen avslås av riksdagen. Däremot anser motionärerna att det
finns ett stort behov att stimulera nyetablering och expansion inom den
mindre företagsamheten i Bergslagen. Med hänsyn härtill föreslår de att
anslaget Lokaliseringsbidrag m.m. förstärks med 40 milj. kr.

Elver Jonsson m.fl. (fp) uttalar i motion I987/88:A30 beträffande det
föreslagna anslaget Lokaliseringsbidrag m.m. till ASEA Brown Boveri AB
att stöd bör ges enligt gällande regler inom regionalpolitiken. Regionala
stödformer får inte leda till godtycke, och de bör bidra till en regional
utveckling som står i proportion till kostnaden. Motionärerna anser att de
aktuella medlen bör överföras till ordinarie anslag.

Lars-Ove Hagberg m.fl. (vpk) menar i motion 1987/88: A20 att det är riktigt
att 100 milj. kr. tillfaller västra Bergslagen men att det inte är rimligt att ge
lokaliseringsbidrag med stora belopp till ASEA utan att vissa krav uppfylls.
Dessa bör för det första vara att 500 nya arbetstillfällen tillförs netto utan att
det skapar nya sysselsättningsproblem på andra sysselsättningssvaga orter i
landet. För det andra skall ASEA kunna styrka att de nya jobben belastar
verksamheten i sådan grad att lokaliseringsbidrag kan anses vara skäligt. Om
inte dessa villkor uppfylls bör anslaget ställas till länsstyrelsens förfogande
för insatser i Ludvika kommun.

Vad först beträffar frågan om det särskilda anslaget Lokaliseringsbidrag
m.m. till ASEA Brown Boveri AB framgår av propositionen att det är avsett
att stödet skall ha formen av lokaliseringsbidrag eller offertstöd som skall
beviljas enligt gällande stödregler. Det är alltså fråga om att ge företaget ett
reguljärt lokaliseringsstöd. Stödet skall ses mot bakgrunden av den stora
sysselsättningsökning som företaget har utfäst sig att åstadkomma. Stödet
har inte beräknats bli större än vad som normalt kan utgå per nytillkommande
arbetstillfälle. Med avslag på motionerna A20, A28 och A30 i aktuella
delar tillstyrker utskottet att riksdagen, såsom regeringen begärt, anslår 100
milj. kr. till Lokaliseringsbidrag m.m. till ASEA Brown Boveri AB.

Av utskottets ställningstagande följer att utskottet med avstyrkande av
motion A28 i den delen också biträder regeringens förslag att anslaget
Lokaliseringsbidrag m.m. skall förstärkas med 20 milj. kr. Med anledning av
vad som sägs i motionen om ökat stöd till den mindre företagsamheten i
regionen kan hänvisas till de ökade stödmöjligheter som kommer att finnas

AU 1987/88:14

20

vid bifall till regeringens av utskottet i det följande tillstyrkta förslag om
medel till ett nytt investmentbolag i regionen.

C12. Särskilda regionalpolitiska insatser i delar av Bergslagen
och norra Sveriges inland

Regeringen föreslår under denna punkt (bil. 5, s.50-52) att riksdagen skall
anvisa ett nytt anslag om 140,5 milj. kr. Anslaget skall enligt propositionen
användas till följande ändamål, med belopp angivna som riktvärden:

- 50 milj. kr. till riskkapital varav huvuddelen utnyttjas som medelstillskott
till ett nytt investmentbolag med inriktning på små och medelstora företag
i Ludvika, Smedjebackens, Borlänge, Hällefors och Ljusnarsbergs
kommuner,

- 10 milj. kr. till de regionala utvecklingsfonderna i Örebro och Kopparbergs
län,

- 44,5 milj. kr. till olika kompetensutvecklingsprojekt,

- 17,5 milj. kr. för regionalt utvecklingsarbete m.m.,

- 19 milj. kr. för utvecklingsprogram för sågverks- och trämanufakturindustrin
i Västernorrlands, Jämtlands och Västerbottens län.

Alf Wennerfors m.fl. (m) anser i motion 1987/88: A28 att tillskottet till det
nya investmentbolaget bör ges i form av lån. De föreslår i enlighet härmed att
finansieringen av detta lån skall ske från ett särskilt anslag om 50 milj. kr.,
benämnt Lån till regionala investmentbolag. Det av regeringen föreslagna
anslaget bör till följd härav sänkas med motsvarande belopp och uppföras
med 90,5 milj.kr.

Elver Jonsson m.fl. (fp) är i motion 1987/88:A30 kritiska till den tilltänkta
formen för stöd till sågverks- och trämanufakturindustrin. Dessa företag bör i
de berörda länen enligt motionärernas mening kunna stödjas bättre genom
folkpartiets förslag om sänkta socialavgifter. Mot den bakgrunden förordar
motionärerna dels att förevarande anslag sänks med 19 milj. kr., dels att
anslaget C 4. Regionala utvecklingsinsatser förstärks med motsvarande
belopp, att fördelas på resp. länsstyrelse för att tillgodose det behov som kan
finnas av snabba insatser.

Förslag om lånefinansiering av nya investmentbolag har tidigare förts fram
av moderata samlingspartiet i samband med inrättandet av sådana bolag i
Blekinge och Västerbottens län. Att staten går in med andra former av
kapitalinsatser har emellertid godtagits i dessa fall, och utskottet gör samma
bedömning nu. Därmed avstyrks motion A28 i denna del. Det kan tilläggas
att lån till investmentbolag är en reguljär stödform som regeringen kan
bevilja utan riksdagens hörande.

Behovet av särskilda insatser för sågverks- och trämanufakturindustrin i
in|andet bestrids inte i motion A30 (fp). Utskottet anser att det är mer
ändamålsenligt att finansiera insatserna från det nu föreslagna anslaget än
från det s.k. länsanslaget såsom motionen förordar.

Med avstyrkande av de nämnda motionerna i aktuella delar biträder
utskottet regeringens förslag om det nya anslaget om 140,5 milj. kr.

I motion 1987/88: A24 föreslår Barbro Sandberg (fp) beträffande län sanslaget
till Uppsala län att regeringen får i uppdrag att fördela om medlen på

AU 1987/88:14

21

3 Riksdagen 1987188. 18sami. Nr 14

anslaget Regionala utvecklingsinsatser så att länet kan tilldelas ett ökat
anslag med särskild inriktning på Norduppland.

Uppsala län har för innevarande budgetår tilldelats ett från 4 till 6 milj. kr.
förhöjt länsanslag. Med hänvisning härtill finner utskottet inte anledning att
föreslå riksdagen ett initiativ till ytterligare höjning av beloppet för innevarande
budgetår. Till frågorna om storleken på anslaget Regionala utvecklingsinsatser
m.m. och dess fördelning på länsstyrelserna under nästa
budgetår återkommer utskottet i betänkande AU 1987/88:13. Med det
anförda avstyrks motionen.

Slutligen föreslås i motion 1987/88:A461 av Jan Hyttring och Bertil
Jonasson (c) att riksdagen skall besluta ändra bestämmelserna för regionalpolitisk
stöd till turistinvesteringar, så att stöd till sådana investeringar kan
beviljas i Bergslagskommunerna oaktat de inte tillhör ett primärt rekreationsområde.

Enligt gällande regler i förordningen om regionalpolitisk! stöd skall stöd
till turistinvesteringar i första hand komma i fråga i stödområdena A och B.
Dessutom kan stöd ges till investeringar som sker i primära rekreationsområden
inom stödområde C. I sistnämnda fall beviljas dock stöd inte generellt
utan endast om det föreligger särskilda skäl för stödåtgärden. Dessa grunder
för stödet till turistnäringen fastställdes genom 1982 års regionalpolitiska
beslut (prop. 1981/82:113, AU 1981/82:13 s. 101). Utskottet anser att man på
grundval av det förevarande motionsyrkandet inte bör frångå den prioritering
av stödområdena A och B med deras särskilt svåra utvecklingsproblem
som innefattas i de angivna villkoren för stödet till turistnäringen. Därför
avstyrks motionen i den nu behandlade delen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande insatsernas inriktning och omfattning

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:A17, 1987/88:A18, 1987/
88:A19, 1987/88:A20 yrkandena 2, 7, 12, 14 och 15, 1987/88:A27,
1987/88: A29 yrkande 1, 1987/88: A30 yrkande 1, 1987/88: A31 yrkandena
1 och 6 samt 1987/88:A477,

2. beträffande Bergslagsdelegationens roll och uppgifter
att riksdagen avslår motion 1987/88:A29 yrkande 7,

3. beträffande intensifierade insatser pä landsbygden

att riksdagen avslår motion 1987/88:A29 yrkandena 3 och 4,

4. beträffande styrmöjligheterna över företagens investeringar
att riksdagen avslår motion 1987/88:A20 yrkande 10,

5. beträffande lokalisering av statlig verksamhet

att riksdagen avslår motionerna 1987/88: A22, 1987/88: A25 yrkande 1
och 1987/88:A31 yrkandena 2 och 3,

6. beträffande inplacering i stödområde av kommunerna Tierp,
Östhammar, Sandviken, Borlänge, Säter och Bräcke

att riksdagen avslår motionerna 1987/88: A20 yrkande 9 i motsvarande
del, 1987/88:A21 yrkande 12, 1987/88:A23, 1987/88:A24 yrkande 2,
1987/88: A25 yrkande 2 och 1987/88: A28 yrkande 3 i motsvarande del,

AU 1987/88:14

22

7. beträffande inplacering i stödområde av Gagnefs kommun AU 1987/88:14

att riksdagen avslår motion 1987/88: A20 yrkande 9 i motsvarande del,

8. beträffande återinförande av sysselsättningsstödet i stödområde C
att riksdagen avslår motionerna 1987/88:A24 yrkande 3 och 1987/

88:A30 yrkande 4,

9. beträffande folkhögskolekurser i anslutning till landsbygdskampanjen att

riksdagen avslår motionerna 1987/88:A20 yrkande 19 och 1987/

88:A26,

10. beträffande arbetslöshetsersättning vid start av företag
att riksdagen avslår motion 1987/88:A21 yrkande 3,

11. att riksdagen med bifall till propositionen samt med avslag på
motion 1987/88: A29 yrkande 10 till Arbetsmarknadspolitiska insatser i
Bergslagen på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret
1987/88 anvisar ett reservationsanslag av 65 000 000 kr.,

12. att riksdagen med bifall till propositionen samt med avslag på
motionerna 1987/88:A20 yrkande 4, 1987/88:A28 yrkande 1 och
1987/88: A30 yrkande 5 i motsvarande del till Särskilda arbetsmarknadspolitiska
åtgärder i Ludvika kommun m.m. på tilläggsbudget II
till statsbudgeten för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag
av 100 000 000 kr.,

13. beträffande användningen av medel på anslaget C 2. Lokaliseringsbidrag
m.m.

att riksdagen godkänner vad som anförts i propositionen,

14. att riksdagen med bifall till propositionen samt med avslag på
motionerna 1987/88:A20 yrkande 3, 1987/88:A28 yrkande 2 och
1987/88:A30 yrkande 5 i motsvarande del till Lokaliseringsbidrag
m.m. till ASEA Brown Boveri AB på tilläggsbudget II till statsbudgeten
för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag av
100 000 000 kr.,

15. att riksdagen med bifall till propositionen samt med avslag på
motion 1987/88:A28 yrkande 3 i motsvarande del till Lokaliseringsbidrag
m.m. på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret
1987/88 anvisar ett reservationsanslag av 20 000 000 kr.,

16. att riksdagen med bifall till propositionen samt med avslag på
motionerna 1987/88: A28 yrkandena 4 och 5 och 1987/88: A30 yrkandena
2 och 3 till Särskilda regionalpolitiska insatser i delar av Bergslagen
och norra Sveriges inland på tilläggsbudget II till statsbudgeten för
budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag av 140 500 000 kr.,

17. beträffande länsanslaget till Uppsala län

att riksdagen avslår motion 1987/88: A24 yrkande 1,

23

18. beträffande regionalpolitisk stöd till turistinvesteringar i Bergslagen att

riksdagen avslår motion 1987/88:A461 yrkande 7.

Stockholm den 23 februari 1988
På arbetsmarknadsutskottets vägnar

Lars Ulander

Närvarande: Lars Ulander (s), Elver Jonsson (fp), Marianne Stålberg (s),
Lahja Exner (s), Börje Hörnlund (c), Gustav Persson (s), Bengt Wittbom
(m), Sten Östlund (s), Bo Nilsson (s), Charlotte Branting (fp), Sonja Rembo
(m), Kersti Johansson (c), Lars-Ove Hagberg (vpk), Sven Lundberg (s) och
Erik Holmkvist (m).

Reservationer

1. Insatsernas inriktning och omfattning (mom. 1)

Elver Jonsson och Charlotte Branting (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.ll börjar med ”Arbetsmarknadsutskottet
delar” och på s. 12 slutar med ”aktuella delar” bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser att det är positivt att Bergslagen och norra Sveriges inland
föreslås få ökat regionalpolitisk! stöd. Detta är nödvändigt med tanke på de
problem dessa landsdelar konfronteras med. Utskottet anser dock att den
strategi regeringen väljer lämnar en hel del övrigt att önska.

Som påtalas i motion A30 (fp) karaktäriseras propositionen i sin helhet av
en brist på analys och helhetsbegrepp. I stället föreslår regeringen en rad
åtgärder som inte bildar något sammanhängande mönster och vilkas
långsiktiga effekter framstår som ytterst oklara. Allt som möjligen skulle
kunna räknas som regionalpolitiska insatser under de senare åren redovisas i
propositionen. Däremot är nyheterna få och någon linje i insatserna är svår
att skönja. Utskottet ställer sig kritiskt till detta sätt att angripa problemen.

Regionalpolitiska insatser måste enligt utskottets mening bygga på prioritering
av de åtgärder som på lång sikt kan komma att ha en positiv inverkan
på landsdelen i fråga. Genom regeringens oförmåga att göra dessa prioriteringar
försvinner helhetssynen och de långsiktiga strukturförändringarna blir
oförutsägbara och slumpmässiga. De som i slutänden drabbas är givetvis
invånarna på dessa orter som under en kort tid invaggas i en falsk trygghet. På
detta sätt uteblir strukturella förändringar och efter några år måste stödet
ökas i stället för att avtrappas.

Denna brist på strategi framstår som speciellt påtaglig i den del av
propositionen som behandlar norra Sveriges inland. Dessa delar av landet

AU 1987/88:14

24

brottas sedan lång tid med en rad strukturella problem. I propositionen får
dock dessa problem en mycket begränsad uppmärksamhet och intrycket är
att norra Sveriges inland pliktskyldigast får ett omnämnande i vad som
egentligen är en proposition om Bergslagen.

Utskottet noterar med förvåning att denna proposition låtit vänta på sig
under nästan ett helt år. Redan i våras ansåg sig regeringen ha utarbetat en
rad förslag till åtgärder för att lösa akuta problem inom regionalpolitiken.
Riksdagen bad regeringen klarlägga vari dessa förslag bestod. Inte förrän nu
har regeringen försökt göra detta, men mycket mer klarhet uppnås dock
inte.

Vårens riksdagsbeslut har dock stimulerat regeringen att satsa större
medel än tidigare avsetts på infrastrukturella åtgärder och det har visat sig
fullt möjligt att redovisa medlens användningsområde innan riksdagen tar
beslut. Riksdagens beslut i våras har därför lett till en kraftfullare och mindre
improviserad regionalpolitik än vad regeringen var villig att föra innan
regeringens bakslag i riksdagen.

Som framhålls i motion A30 står regionalpolitiken i dag inför nya problem.
Tidigare handlade regionalpolitik i stor utsträckning om att möta problem i
samband med lantbrukets rationalisering och tillverkningsindustrins expansiori.
I dag står vi inför en situation som till stora delar betingas av
introduktionen av ny teknik inom kunskapsintensiva eller högteknologiska
områden. Även tjänstesektorns ökade möjligheter är av intresse i detta
sammanhang. Detta kan leda till en kraftig koncentration av människor,
verksamheter och resurser till ett mycket litet antal befolkningstäta regioner.
En utbyggnad av infrastrukturen i regionalpolitisk! prioriterade regioner
kommer därför att få ökad betydelse.

Regionalpolitiken måste framöver handla mer om central omfördelning
genorti kostnadspåverkan och i ökad utsträckning inriktas på att stödja
nyskapande och kreativitet på lokal och regional nivå. En följd av detta blir
att regionalpolitiken i högre grad än tidigare måste inrikta sig på mindre
företag.

Vad utskottet anfört om insatsernas inriktning och omfattning bör med
tillstyrkan av motion A30 ges regeringen till känna. Övriga i sammanhanget
behandlade motioner avstyrks i tillämpliga delar.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande insatsernas inriktning och omfattning
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:A30 yrkande 1 samt med
avslag på motionerna 1987/88:A17, 1987/88:A18, 1987/88:A19, 1987/
88:A20 yrkandena 2, 7, 12, 14 och 15, 1987/88:A27, 1987/88:A29
yrkande 1 och 1987/88:A31 yrkandena 1 och 6 samt 1987/88: A477 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

AU 1987/88:14

25

2. Insatsernas inriktning och omfattning (mom. 1)

AU 1987/88:14

Börje Hörnlund och Kersti Johansson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ”Arbetsmarknadsutskottet
delar ” och på s. 12 slutar med ”aktuella delar” bort ha
följande lydelse:

Samhällsutvecklingen har under en följd av år inneburit en ökad centralisering
med ett minskat inflytande för den enskilde. Som påpekas i motion
1987/88:A29 (c) har politiken under de senaste åren kraftigt stimulerat och
prioriterat de mest expansiva regionerna till men för både de stora tätorterna
och landet i övrigt.

Mot bakgrund av den hittillsvarande koncentrationsutvecklingen i samhället
måste, enligt utskottets uppfattning, en huvuduppgift för den ekonomiska
politiken vara att främja en utveckling mot bättre balans såväl mellan som
inom skilda regioner. En bättre regional balans innebär att landets samlade
produktionsresurser kan utnyttjas på ett bättre sätt. De grundläggande
balansproblemen i samhällsekonomin kan inte lösas om inte produktionsförutsättningar
i form av mänskligt kunnande, samhällsinvesteringar och
råvarutillgångar över hela landet tas till vara.

En politik för att skapa regional balans måste således vara en del av den
ekonomiska politiken, om målet att främja ekonomisk utveckling och full
sysselsättning i landets alla delar skall ha något reellt innehåll. Det krävs i
dagsläget mycket kraftfulla åtgärder för att bygga upp en infrastruktur i
utsatta regioner, om varaktiga möjligheter till arbete, boende, utbildning,
service m. m. över hela vårt land skall finnas.

De generella åtgärderna för att utveckla infrastrukturen måste dock
kompletteras med stimulans för nyetablering och utveckling av befintlig
företagsamhet i utsatta regioner. Det är särskilt viktigt att skapa gynnsamma
villkor för nyföretagande och utveckling i de små företagen. De mindre och
medelstora företagen har en avgörande betydelse för möjligheterna att
bredda näringsstrukturen i regionalt utsatta regioner.

Regeringens konservativa och koncentrationsinriktade syn på regionalpolitikens
utformning medförde att riksdagen våren 1987 riktade en betydande
kritik mot de föreliggande förslagen. Riksdagen beslöt bl. a. att öka
länsanslagen med 200 milj. kr. i förhållande till regeringens förslag.
Riksdagen begärde också en ny regionalpolitisk utredning. Riksdagens
beslut om ökade länsanslag mottogs mycket positivt av de regionalt utsatta
länen. De förstärkningar av medel för regionala utvecklingsinsatser som
dessa län nu fått hade inte kunnat ske om regeringens förslag fått majoritet.

I det regionalpolitiska beslutet underströks vidare angelägenheten i att
riksdagen får ta ställning till viktiga infrastrukturella satsningar. Riksdagen
avslog därför regeringens begäran om bemyndigande att få utnyttja dessa
medel för infrastrukturella insatser utan riksdagens godkännande. Riksdagen
hemställde vidare att regeringen snarast skulle återkomma till riksdagen
med förslag om särskilda insatser av detta slag i de regionalpolitiskt
prioriterade områdena. Centerpartiet underströk att det behövs strukturella
satsningar i mångmiljardklassen.

Proposition 1987/88:64 om särskilda insatser i delar av Bergslagen och

norra Sveriges inland skall ses mot denna bakgrund. Propositionen har
tvingats fram genom riksdagens beslut och insatserna är en nödvändig följd
av regeringens koncentrationspolitik.Propositionen fullföljer dock enligt
utskottets mening riksdagens intentioner endast till en del, eftersom den
enbart berör delar av Bergslagen och en mindre del av norra Sveriges inland.
Där är insatserna av marginell art. Den förda koncentrationspolitiken har
emellertid kraftigt försämrat förutsättningarna i län och kommuner inom alla
landsdelar.

Ett av motiven för att regeringen skulle återkomma till riksdagen med sina
förslag till infrastrukturella insatser var att de insatser som beslutats till
mycket stor del riktats mot expansiva områden och till storföretag som Volvo
och SAAB. Däremot har andra mer utsatta delar av landet behandlats
mycket styvmoderligt av regeringen. Regeringens vaktslående om storföretagen
på bekostnad av de mindre företagen präglar huvudförslaget i den
föreliggande propositionen, då ett storföretag som ASEA/BBC föreslås få
ett betydande stöd.

Som framhålls i motion A29 skall de föreslagna insatserna i den nu
föreliggande propositionen därför ses som ett senkommet försök att lindra de
sociala verkningarna för de människor som drabbats av den förda ekonomiska
politiken och den pågående omstruktureringen av den statliga företagsamheten
inom gruv-och stålindustrin. ”Bergslagspaketet” är inget ”paket
för Bergslagen” utan ett stöd till vissa orter och kommuner i Bergslagen som
dyrt fått betala följderna av den socialdemokratiska politiken. ”Paketet”
omfattar insatser i Borlänge, Ludvika, Smedjebacken, Ljusnarsberg och
Hällefors. Huvuddelen av de 23 Bergslagskommunerna får således över
huvud taget ingen del av stödet. De arbetstillfällen som försvinner ersätts inte
heller med nya. Utvecklingen har nu gått så långt att det krävs mycket stora
insatser för att lösa Bergslagens problem. I motion A477 (c) understryks
kraftigt betydelsen av insatser för att bryta den pågående koncentrationsutvecklingen
i samhället. I motionen föreslås ett stort antal åtgärder för att bl.a.
förbättra infrastrukturen, ge bättre förutsättningar för den befintliga företagsamheten
och främja nyetablering av företag i utsatta regioner som
Bergslagen. Det föreslagna åtgärdsprogrammet är väl genomarbetat och bör
enligt utskottets uppfattning läggas till grund för ett nytt regeringsförslag i
vad gäller insatser i Bergslagen. Som framhålls i motion A31 (c)bör även
kommunerna Hagfors och Sandviken ingå i ett sådant ”Bergslagspaket.”

I propositionen föreslås insatser i norra Sveriges inland. Åtgärderna är
enligt utskottets mening klart otillräckliga om den negativa trenden skall
kunna brytas. Utvecklingen i vissa kommuner i Norrlands inland har gått så
långt att det inte bara krävs att utflyttningen hejdas utan även att det sker en
inflyttning.

Utskottet vill påpeka att det hopp om ordentliga satsningar som de boende
i Västerbottens inland trott på inte alls har uppfyllts. Besvikelsen på
regeringen är därför stor.

Tydligen har den negativa befolkningsutvecklingen och den svåra strukturomvandlingen
som drabbat inlandet inte på något sätt berört nuvarande
regering. De stora satsningarna görs liksom tidigare i de mera befolkningstäta
områdena. Västerbottens läns inland får stå tillbaka i stödhänseende därför

AU 1987/88:14

27

att Umeåregionen har en god utveckling. Umeåregionens utveckling hjälper
dock inte Västerbottens inland. Avstånden är för långa.

Utskottet anser i enlighet med motion A27(c) att regeringen i ordinarie
budget eller i ett nytt förslag till vårriksdagen bör tillse att i första hand de
förslag som upptagits i kommunernas inlandspaket kommer till utförande.

Regeringens koncentrationsinriktade politik måste brytas. Utskottet konstaterar
att ca 50 av de sämst ställda kommunerna inom stödområdet inte får
del av de föreslagna satsningarna i den föreliggande propositionen. Utskottet
förutsätter att regeringen fullföljer riksdagens beslut från i våras ocn
återkommer med förslag i samma storleksordning för övriga regionalt utsatta
delar av landet. Sådana satsningar är nödvändiga för att lindra de sociala
verkningarna av den ”tredje vägens" ekonomiska politik - en politik som
varit starkt koncentrationsdrivande.

Enligt utskottets mening krävs i stället ett decentralistiskt synsätt med ett
nytänkande och mer generella insatser i syfte att skapa ett nytt klimat och en
större optimism och framtidstro hos människor i regionalt utsatta regioner.

Vad utskottet med tillstyrkan av motion A29 i tillämpliga delar anfört om
insatsernas inriktning och omfattning bör ges regeringen till känna. Därmed
tillgodoses i huvudsak också motionerna A27, A31 och A477 i aktuella delar.
Övriga i sammanhanget upptagna motioner avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande insatsernas inriktning och omfattning
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:A29 yrkande 1, med
anledning av motionerna 1987/88: A27, 1987/88: A31 yrkandena 1 och
6 och 1987/88:A477 samt med avslag på motionerna 1987/88:A17,
1987/88:A18,1987/88:A19,1987/88:A20yrkandena2,7,12, Hoch 15
och 1987/88:A30 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört.

3. Insatsernas inriktning och omfattning (morn. 1)

Lars-Ove Hagberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ”Arbetsmarknadsutskottet
delar” och på s. 12 slutar med ”aktuella delar” bort ha följande
lydelse:

Bergslagsregionen, som en gång i tiden var den svenska industrins hjärta
ocn bar upp en ekonomisk utveckling som gjorde svensk industri mycket
framgångsrik, har under de senaste årtiondena utarmats och förlorat sin
forna industriella kraft. Som framhålls i motion A20 (vpk)är det storfinansen
som vänt Bergslagen ryggen när strukturförändringar skett inom branscher
som gruv- och stålindustrin. Men även den tekniska revolutionen inom
industrin har gått Bergslagen i stort sett spårlöst förbi.

Storfinansens brist på ansvar för Bergslagen har inte ersatts av statliga
styrningar och initiativ. Avfolkning och sysselsättningsproblem kännetecknar
därför i dag Bergslagen och detta trots en mycket långvarig högkonjunktur.
Det enda som kan rädda Bergslagen från fortsatt ”kräftgång” är en
nyindustrialisering med samhällelig styrning av investeringar, lokalisering av

AU 1987/88:14

28

statlig verksamhet och en kraftig satsning på uppbyggnad av en slagkraftig
infrastruktur i hela Bergslagen.

Det nu lagda ”Bergslagspaketet” har varit efterlängtat. Det framställs av
regeringen som ett miljardpaket där det utlovas mellan 1 650 till 2 000 jobb
på de berörda orterna. Löften som innehåller många osäkra moment
eftersom regeringen tyvärr saknar styr- och maktmedel. Det saknas även en
beslutsam politisk handlingslinje för Bergslagens framtid. Alltför mycket av
regeringens politik sker på storfinansens villkor och genom att locka
företagen med frikostiga ”morötter”. Det saknas en planerad utveckling som
gör insatserna hållbara och verkningsfulla för befolkningen i Bergslagen.

Skall Bergslagens utveckling vändas krävs nya och kraftfulla åtgärder.
Samhällsplanering och regionalpolitiska målsättningar kan inte göras beroende
av storföretagen och marknadens kortsiktiga villkor. Det gäller för
samhället att planera på längre sikt. Instrument som i dag underordnas
marknadens villkor kan lösgöras för nya roller, främst gäller det löntagarfondsystemet
och statsföretagsverksamheten.

Löntagarfondsystemet, bl.a. Mellanfonden, spelar i dag ingen regionalpolitisk
roll. Snarast tar dessa fonder medel ur avfolkningsregioner och
placerar dessa i aktier i storföretag på annat håll. Mellanfonden bör för
Bergslagskommunerna ges i uppdrag att under en treårsperiod skapa ca
1 000 nya jobb genom att satsa sitt kapital på ett helt nytt sätt.

Även statsföretag skulle i Bergslagen kunna få en ny och helt annorlunda
roll än för närvarande. En nationell industriutveckling med utgångspunkt i
de nya näringarna i kombination med Bergslagens traditionella näringar
förutsätter en stark och målmedveten ägargrupp. Ett statsföretag med mer av
samhällsekonomisk inriktning än dagens mycket strikta företagsekonomiska
inriktning skulle kunna vara en av de injektioner Bergslagen behöver.

Trots Bergslagspaketets miljardomfattning saknas de grundläggande
riktlinjerna och de medvetna satsningarna på infrastrukturen. Kommunikationerna
med Bergslagspendeln finns inte med, telekommunikationerna
saknas, satsningar på vägar är begränsade etc. Bergslagen måste också med
det snaraste få en högskola som utbildar högt kvalificerade arbetare, forskare
etc. Över huvud taget måste regionens ungdom kunna erhålla utbildning som
även kan avslutas med en attraktiv högskoleutbildning. Naturligtvis skall
sedan denna kunskap kunna användas inom Bergslagsregionen.

Det behövs nu ett samlat infrastrukturpaket för Bergslagen. Enligt
utskottets mening måste regeringen snarast lägga fram ett samlat förslag,
som kan ge Bergslagen den utvecklingsmöjlighet som så väl behövs.

Västerbergslagen har ett särskilt utsatt läge genom att den industriella
utarmningen har slagit hårt mot regionen. För Smedjebackens vidkommande
måste regeringen utarbeta särskilda insatser, både vad avser konkreta
arbetstillfällen och satsningar på infrastrukturen. Regeringen måste därför
snarast återkomma med förslag till åtgärder.

Inte heller beträffande Hällefors och Ljusnarsbergs kommuner finns det
några förslag om varaktig sysselsättning. Som framhålls i motion A20 är det
ett krav att regeringen engagerar sig på ett mer aktivt sätt för dessa
kommuner.

AU 1987/88:14

29

4 Riksdagen 1987/88.18sami. Nr 14

När Bergslagsproblematiken diskuterats så har ofta HallstahammarSurahammar
hamnat vid sidan av. Surahammar har inte ansetts behöva stöd,
medan Hallstahammar fått ändrad stödområdesinplacering, om än tillfälligt.
Regeringen bör skyndsamt lägga fram förslag om åtgärder som kan trygga
och förbättra sysselsättningen på dessa orter.

Västmanland är inte bara Bergslagen. I det lilla samhället Morgongåva,
med i huvudsak en enda större industri, hotas nu 200 personer av avsked om
inte annan produktion/ägare kan tillföras orten. Här krävs ett ansvarstagande
av både ägare och samhälle, varför denna nu så aktuella och drastiska
förändring bör föranleda åtgärder från regeringens sida. I första hand krävs
ett ägaransvar med konkret innehåll och i andra hand ett regeringsinitiativ
för att trygga jobben på orten.

I propositionen föreslås också ett antal åtgärder i norra Sveriges inland.
För Västerbottens del kan man konstatera att åtgärderna är otillräckliga.
Som framhålls i motion A17 (vpk) har befolkningsutvecklingen i Västerbottens
inland under en lång följd av år varit negativ. Under perioden 1960-1985
har inlandets befolkning minskat från 84 000 till 62 000 personer och väntas
fortsätta minska i samma takt. En sådan ”utveckling” måste hejdas om
inlandet skall överleva.

I propositionen förekommer en blandning av redan kända åtaganden från
statens sida med löften om nya insatser. För Västerbotten minskas paketet
dessutom eftersom det skall delas med både Jämtlands och Västernorrlands
län. Vidare är det några kommuner i inlandet som inte alls får några riktade
åtgärder. Så är fallet t.ex. med Åsele kommun.

Nu föreslagna åtgärder är således otillräckliga och behöver därför
kompletteras. Skall de regionalpolitiska målsättningarna uppfyllas något så
när, måste helt andra åtgärder till. Regeringen bör därför, efter samråd med
länsmyndigheter, snarast återkomma till riksdagen med förslag om åtgärder
för Västerbottens inland.

Utskottet vill också peka på att en stor andel av utflyttningen från norra
Sveriges inland utgörs av unga kvinnor. Utskottet instämmer med uppfattningen
i motion A19 (vpk) att kraftfulla åtgärder behövs för ökad kvinnlig
sysselsättning i regionen. För detta ändamål bör, som framhålls i motionen,
anvisas 100 milj. kr.

När det gäller Värmlands län finns i propositionen i stort sett inga
regionalpolitiska insatser. Utskottet finner de i motion A20 föreslagna tre
åtgärderna utgöra en god grund för en bättre utveckling i Värmlands län.

För det första måste länet få en större andel administrativa arbeten.
Regeringen bör därför utarbeta förslag om utlokalisering av statligt verk eller
myndighet till Värmland. I sammanhanget bör det noga prövas om lokaliseringen
kan ske till annan ort i länet än Karlstad.

För det andra måste lokala studiecentra för decentraliserad högskoleutbildning
i länet byggas upp. Regeringen måste därför till högskolan i Karlstad
och berörda kommuner anvisa medel för en sådan åtgärd.

För det tredje måste de mineral- och malmfyndigheter som finns i länet
allvarligt analyseras. Därför måste länet få ett särskilt anslag för prospektering
av intressanta fyndigheter. Inte minst bör i sammanhanget beaktas de
guldfyndigheter som finns bl.a. i länets västra delar.

AU 1987/88:14

30

Vad utskottet med tillstyrkan av motionerna A17, A19 och A20 anfört om
insatsernas inriktning i Bergslagen och norra Sveriges inland bör ges
regeringen till känna. Övriga i sammanhanget upptagna motioner avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande insatsernas inriktning och omfattning
att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88: A17,1987/88: A19 och
1987/88:A20 yrkandena 2, 7, 12, 14 och 15 samt med avslag på
motionerna 1987/88:A18,1987/88:A27,1987/88: A29 yrkande 1,1987/
88:A30 yrkande 1,1987/88: A31 yrkandena 1 och 6 samt 1987/88:A477
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

4. Bergslagsdelegationens roll och uppgifter (mom. 2)

Börje Hörnlund och Kersti Johansson ( båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med ”Det nu ” och
slutar med ”aktuell del” bort ha följande lydelse:

Som framhålls i motion A29 (c) bör Bergslagsdelegationen bli ett mera
permanent organ, bl.a. med tanke på behovet av samordnade och offensiva
insatser för att utveckla Bergslagen. Därmed skulle delegationen kunna
överta ansvaret för Bergslagens tekniska högskola. Delegationen skulle då
tillföras tjänster för detta ändamål, förlagda till regionen, men replierande på
berörda universitet.

Det framstår som angeläget att frågan om ledningsorganisationen för
Bergslagens tekniska högskola får en tillfredsställande lösning innan regionstyrelserna
avskaffas den 1 juli 1988. Detta är-som framhålls i motion A29 (c)
- nödvändigt för att kunna fullfölja och intensifiera insatserna för att
vidareutveckla projektet ”Bergslagens tekniska högskola”.

Regeringen bör sålunda återkomma till riksdagen med konkreta förslag
beträffande Bergslagsdelegationen och Bergslagens tekniska högskola i
enlighet med vad utskottet - med tillstyrkan av motion A29 i denna del -anfört. Detta bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande Bergslagsdelegationens roll och uppgifter
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:A29 yrkande 7 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

5. Intensifierade insatser på landsbygden (mom. 3)

Börje Hörnlund och Kersti Johansson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”aktuella delar” bort ha följande lydelse:

Som framhålls i motion A29 (c) utgör insatserna för att utveckla
landsbygden en central del i en politik för en decentralistisk utveckling och en
bra miljö. En levande landsbygd har stor betydelse för långt fler än dem som
bor på landsbygden. Landsbygden måste därför få sin rättmätiga del av de
statliga insatser som satsas på utveckling och infrastruktur. Det krävs sålunda
nya ”grepp” för att bryta den negativa utvecklingen på landsbygden.

AU 1987/88:14

31

Statsmakterna och de statliga myndigheterna har hittills tagit mycket liten
hänsyn till de speciella förhållanden som råder på landsbygden. 11.ex. den
närings-, bostads- och utbildningspolitiska planeringen regleras nästan helt
behovet av en positiv utveckling på landsbygden. Vidare kan nämnas att ca
50 lokalkontor för försäkringskassan dragits in trots att riksdagen uttalat sig i
annan riktning. Beslutet att föra folkbokföringen från församlingarna
drabbar också landsbygden hårt. Sammantaget har regeringen vidtagit ett
50-tal åtgärder som motverkar en positiv landsbygdsutveckling.

Utskottet delar vidare uppfattningen i motion A29 att den av Europarådet
initierade landsbygdskampanjen tillförs erforderliga resurser i Sverige. I
annat fall riskeras att kampanjen får avslutas i förtid.

Slutligen vill utskottet framhålla betydelsen för landsbygdens utveckling
av en helhetssyn på planeringen av infrastruktur, bebyggelse, service,
kulturutbud m.m.

Vad utskottet med tillstyrkan av motion A29 i aktuella delar anfört om
landsbygdens utveckling bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande intensifierade insatser pä landsbygden
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:A29 yrkandena 3 och 4
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

6. Styrmöjligheterna över företagens investeringar (mom. 4,
motiveringen)

Bengt Wittbom, Sonja Rembo och Erik Holmkvist (alla m) anser

att den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med ”Utskottet har ”
och slutar med ”det anförda ” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i frågan om statsmakternas möjligheter att styra näringslivets
investeringar och nyetableringar en motsatt uppfattning i förhållande till
motionärerna. Regering och riksdag skall styra näringslivet genom generella
lagar och förordningar, inte genom ”påtryckningar” eller direkt styrning.
Det formaliserade lokaliseringssamrådet har också hittills varit till föga hjälp
för områden som har regionalpolitiska problem och kan t.o.m. verka
hämmande för näringslivets utveckling. Med det anförda avstyrks motion
A20 i aktuell del.

7. Styrmöjligheterna över företagens investeringar (mom. 4)

Lars-Ove Hagberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”det anförda” bort ha följande lydelse:

Som anförs i vpk-motionen A20 visar regeringens misslyckande i att skaffa
fram nya industrijobb till Borlänge på regeringens uppenbara brist på
styrmedel. Regeringens flathet visas när storföretag med miljonvinster
etablerar sig på orter som har regionalpolitiska problem och då ”smörjs”
med allehanda förmåner, frisläppande av investeringsfonder osv. Företagen
kräver dessutom en total uppställning från kommunerna med flygplatser,

AU 1987/88:14

32

vägar, service m.m. På detta sätt kan kommunerna komma i beroendeställning
i förhållande till storföretagen.

Det är sålunda hög tid att regeringen ges styrmedel som ger den möjlighet
att aktivt påverka företagens investeringar och etableringar i stället för det nu
”tandlösa” lokaliseringssamrådet.

Vad utskottet med tillstyrkan av motion A20 i denna del anfört bör ges
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande styrmöjligheterna över företagens investeringar
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:A20 yrkande 10 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

8. Inplacering i stödområde av kommunerna Tierp,
Östhammar, Sandviken, Borlänge, Säter och Bräcke (mom.

6)

Elver Jonsson (fp), Börje Hörnlund (c), Charlotte Branting (fp), Kersti
Johansson (c) och Lars-Ove Hagberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som börjar med ”Utskottet vill
slutligen” och slutar med ”och Säter” bort ha följande lydelse:

När det gäller Säters kommun finns det emellertid starka skäl för en
temporär inplacering i stödområde. I kommunen väntas betydande sysselsättningsproblem
när det centrala mentalsjukhuset nu till stor del avvecklas.
Kommunen har också ett stort antal pendlare till SS AB. När nu Borlänge
blivit temporärt stödområde försvåras situationen för Säters kommun genom
att de närliggande kommunerna ingår i stödområde. Som framhålls i
motionerna A20 (vpk) och A21 (c) bör således Säters kommun på samma sätt
som Borlänge inplaceras i stödområde.

Vad utskottet med tillstyrkan av motionerna A20 och A21 i vad avser
Säters inplacering i stödområde anfört bör ges regeringen till känna. Övriga i
sammanhanget behandlade motioner avstyrks i tillämpliga delar.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande inplacering i stödområde av kommunerna Tierp,
Osthammar, Sandviken, Borlänge, Säter och Bräcke
att riksdagen

dels med bifall till motionerna 1987/88:A20 yrkande 9 i motsvarande
del och 1987/88:A21 yrkande 12 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört om inplacering i stödområde av Säters
kommun,

dels avslår motionerna 1987/88:A23, 1987/88:A24 yrkande 2, 1987/
88:A25 yrkande 2 och 1987/88:A28 yrkande 3 i motsvarande del.

AU 1987/88:14

33

9. Inplacering i stödområde av Gagnefs kommun (mom. 7)

Lars-Ove Hagberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som börjar med ”Likaså
avstyrks ” och slutar med ”Gagnefs kommun ” bort ha följande lydelse:
Gagnefs kommun påverkas starkt av SSAB:s personalinskränkningar.
Kommunen tillhör Borlängeregionen och har ett stort antal invånare som
arbetar på SS AB. Även i övrigt har Gagnef stora problem på sin arbetsmarknad.
Som framhålls i motion A20 (vpk) uppstår orimliga tröskeleffekter om
inte Gagnef liksom Borlänge inplaceras i stödområde.

Med tillstyrkan av motion A20 förordar utskottet att Gagnefs kommun
inplaceras i stödområde vilket bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande inplacering i stödområde av Gagnefs kommun

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:A20 yrkande 9 i motsvarande
del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

10. Återinförande av sysselsättningsstödet i stödområde C
(mom. 8)

Elver Jonsson (fp), Börje Hörnlund (c), Charlotte Branting (fp) och Kersti
Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som börjar med ”Utskottet tar”
och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

Avskaffandet av sysselsättningsstödet har inneburit att hårt drabbade
bygder, bl.a. i Bergslagen och Norrland, fått försämrade möjligheter att
upprätthålla sysselsättningen. Utskottet delar uppfattningen i motionerna
A24 och A30 att sysselsättningsstödet bör återinföras i stödområde C. Vad
utskottet anfört bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande återinförande av sysselsättningsstödet i stödområde C
att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:A24 yrkande 3 och
1987/88:A30 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

11. Folkhögskolekurser i anslutning till landsbygdskampanjen
(mom. 9)

Elver Jonsson (fp), Börje Hörnlund (c), Charlotte Branting (fp), Kersti
Johansson (c) och Lars-Ove Hagberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 16 som börjar med ”1 motion” och
slutar med ”riksdagens åtgärd” bort ha följande lydelse:

Utskottet ställer sig positivt till tanken att tilldela folkhögskolorna en ny
uppgift i strävandena att utveckla landsbygden och därmed ge dem en aktiv
roll i regionalpolitiken. Folkhögskolorna har en god spridning över hela

AU 1987/88:14

34

landet. Det gäller även om Bergslagen och norra inlandet. De bör kunna ge
ett viktigt bidrag till den pågående landsbygdskampanjen genom att tillhandahålla
specialutbildning som är anpassad till de särskilda förhållanden som
råder på landsbygden. De folkhögskolor som är intresserade av en sådan
utbildningsverksamhet bör kunna erhålla särskilt statligt stöd härför.

I motionerna 1987/88:A26 (c,m,fp) och 1987/88:A20 (vpk) föreslås vidare
att den utbildning det här gäller skall jämställas med arbetsmarknadsutbildning
och därmed berättiga till utbildningsbidrag. Utskottet instämmer häri.
Bidragsreglerna bör ändras så att de som studerar inom lokala projekt resp.
deltar i en efter landsbygdens behov anpassad yrkesutbildning vid folkhögskola
skall kunna erhålla utbildningsbidrag enligt samma grunder som
deltagare i arbetsmarknadsutbildning.

Utskottet föreslår att det uppdras åt regeringen att närmare överväga
formerna för utbildningsverksamhetens uppläggning och finansiering enligt
nu angivna riktlinjer. Härav föranledda förslag bör föreläggas riksdagen i
vårens kompletteringsproposition.

Vad utskottet med tillstyrkan av de aktuella yrkandena i motionerna A20
och A26 anfört bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. beträffande folkhögskolekurser i anslutning till landsbygdskampanjen att

riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:A20 yrkande 19 och
1987/88:A26 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

12. Medelsanvisningen till anslaget Arbetsmarknadspolitiska
insatser i Bergslagen (mom. 11)

Börje Hörnlund och Kersti Johansson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 17 som börjar med ”Motionärerna
föreslår” och slutar med ”motion A29” bort ha följande lydelse:

Utskottet godtar de av regeringen föreslagna arbetsmarknadspolitiska
åtgärderna i Bergslagen men anser liksom centerpartiet att personalförstärkningen
till arbetsförmedlingen bör kunna finansieras genom en fortsatt
neddragning av den centrala administrationen inom arbetsmarknadsverket.
Den kostnadsbesparing som uppnås härigenom, 9 milj. kr., bör komma till
uttryck genom att det nya anslaget sänks med motsvarande belopp.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. att riksdagen med anledning av propositionen och motion
1987/88:A29 yrkande 10 till Arbetsmarknadspolitiska insatser i Bergslagen
på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1987/88
anvisar ett reservationsanslag av 56 000 000 kr.,

AU 1987/88:14

35

13. Medelsanvisningen till anslaget Särskilda
arbetsmarknadspolitiska åtgärder i Ludvika kommun m.m.
(mom. 12)

Bengt Wittbom, Sonja Rembo och Erik Holmkvist (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med ”Utskottet
anser” och på s. 19 slutar med ”milj. kr.” bort ha följande lydelse:

Det är utskottets uppfattning att utbildningsinsatser i olika former bör
prioriteras före andra kortvariga arbetsmarknadspolitiska insatser. En sådan
åtgärdsinriktning är särskilt motiverad i Bergslagen med hänsyn till de
omständigheter som där kommer att vara rådande. I likhet med moderata
samlingspartiet anser utskottet att det finns skäl att godta regeringens förslag
till medel för bl.a. den s.k. flaskhalsutbildningen.

Däremot bör riksdagen avvisa regeringsförslaget att 50 milj. kr. skall
ställas till förfogande för ospecificerade utvecklingsprojekt i samband med
ASEA:s expansion i Ludvikaregionen. Dessa projekt bör kunna förverkligas
inom ramen för företagets normala verksamhet i samband med den
planerade expansionen.

Vad utskottet med anslutning till motion A28 (m) anfört innebär samtidigt
att motionerna A20 (vpk) och A30 (fp) inte påkallar någon riksdagens
åtgärd.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. att riksdagen med bifall till motion 1987/88: A28 yrkande 1, med
anledning av propositionen samt med avslag på motionerna 1987/
88:A20 yrkande 4 och 1987/88:A30 yrkande 5 i motsvarande del till
Särskilda arbetsmarknadspolitiska åtgärder i Ludvika kommun m.m.
på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1987/88 anvisar ett
reservationsanslag av 50 000 000 kr.

14. Medelsanvisningen till anslaget Särskilda
arbetsmarknadspolitiska åtgärder i Ludvika kommun m.m.
(mom. 12)

Elver Jonsson och Charlotte Branting (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med ”Utskottet
anser” och på s. 19 slutar med ”milj. kr.” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser liksom folkpartimotionen att det är tveksamt att subventionera
personalutbildning på det sätt som det föreslagna utbildningsstödet
implicerar. Regionalpolitiken måste syfta till likabehandling. Alla företag
inom regionen som kan anses ha förutsättningar att expandera bör ha
möjlighet att erhålla stöd till utbildning. Detta är inte minst viktigt med tanke
på de mindre företagens betydelse i framtiden. En förutsättning för att kunna
bedöma förutsättningarna för ett företag är en god kännedom om lokala och
regionala förhållanden. I enlighet med vad motionärerna anför bör de av
regeringen föreslagna medlen fördelas med 50 milj. kr. på tionde huvudtitelns
anslag B 3. Arbetsmarknadsutbildning, att av länsarbetsnämnden i
länet användas för utbildning i företag, och med 50 milj. kr. på tolfte

AU 1987/88:14

36

huvudtitelns anslag C 4. Regionala utvecklingsinsatser m.m., att av länsstyrelsen
i länet disponeras för projektverksamhet och övriga med anslaget
avsedda former av företagsstöd.

Med det anförda tillgodoses till en del syftet med motionerna A20 (vpk)
och A28 (m). Dessa motioner påkallar därmed inte någon ytterligare åtgärd.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. att riksdagen med bifall till motion 1987/88:A30 yrkande 5 i
motsvarande del dels avslår propositionen i vad avser begäran om
anslag på tilläggsbudget II till Särskilda arbetsmarknadspolitiska
åtgärder i Ludvika kommun m.m. samt motionerna 1987/88:A20
yrkande 4 och 1987/88:A28 yrkande 1,

dels till Arbetsmarknadsutbildning på tilläggsbudget II till statsbudgeten
för budgetåret 1987/88 under tionde huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag av 50 000 000 kr.,

dels ock till Regionala utvecklingsinsatser m.m. på tilläggsbudget II till
statsbudgeten för budgetåret 1987/88 under tolfte huvudtiteln anvisar
ett reservationsanslag av 50 000 000 kr.

15. Medelsanvisningen till anslaget Särskilda
arbetsmarknadspolitiska åtgärder i Ludvika kommun m.m.
(mom. 12)

Lars-Ove Hagberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med ”Utskottet
anser” och på s. 19 slutar med ”milj. kr.” bort ha följande lydelse:

Det är som vpk anför i högsta grad betänkligt att ge ett företag som ASEA
med dess miljardvinster ett samhällsstöd på 100 milj. kr. för personalutbildning
och andra, icke närmare angivna insatser. Företaget bör självt svara för
vidareutbildningen av sin personal. Statens stöd bör begränsas till de
utbildningsinsatser som görs för personal som övertas från SSAB på grund av
de förestående förändringarna inom det företaget.

Motionerna A28 (m) och A30 (fp) bör inte leda till någon riksdagens
åtgärd.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. att riksdagen

dels med anledning av propositionen samt med avslag på motionerna
1987/88: A28 yrkande 1 och 1987/88: A30 yrkande 5 i motsvarande del
till Särskilda arbetsmarknadspolitiska åtgärder i Ludvika kommun
m.m. på tilläggsbudget II på statsbudgeten för budgetåret 1987/88
anvisar ett reservationsanslag av 100 000 000 kr.,
dels med bifall till motion 1987/88:A20 yrkande 4 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört om anslagets användning.

AU 1987/88:14

37

16. Medelsanvisningen till anslaget Lokaliseringsbidrag m.m.
till ASEA Brown Boveri AB (mom. 14)

Bengt Wittbom, Sonja Rembo och Erik Holmkvist (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 20 som börjar med ”Vad först”
och slutar med ”Boveri AB” bort ha följande lydelse:

Såsom anförs i motion 1987/88:A28 bör ASEA Brown Boveri AB ha alla
finansiella förutsättningar att klara sin utbyggnad utan hjälp av statliga
budgetmedel. Regeringens förslag om lokaliseringsstöd till koncernen bör
följaktligen avslås av riksdagen. Däremot finns ett stort behov av stimulanser
till nyetablering och expansion inom den mindre företagsamheten i regionen,
så att en mer mångfacetterad företagsstruktur kan utvecklas i området. De
statliga resurserna bör koncentreras på detta, och i det följande föreslås
därför att det reguljära anslaget Lokaliseringsbidrag m.m. räknas upp i
förhållande till regeringens förslag.

De båda andra i sammanhanget aktuella motionerna avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:

14. att riksdagen med bifall till motion 1987/88: A28 yrkande 2 avslår
dels propositionen i vad avser begäran om anslag på tilläggsbudget till
Lokaliseringsbidrag m.m. till ASEA Brown Boveri AB, dels motionerna
1987/88:A20 yrkande 3 och 1987/88: A30 yrkande 5 i motsvarande
del.

17. Medelsanvisningen till anslaget Lokaliseringsbidrag m.m.
till ASEA Brown Boveri AB (mom. 14)

Elver Jonsson och Charlotte Branting (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 20 som börjar med ”Vad först”
och slutar med ”Boveri AB” bort ha följande lydelse:

Med anledning av regeringsförslaget om lokaliseringsstöd till ASEA
Brown Boveri AB vill utskottet uttala att det även för de aktuella
anslagsmedlen bör gälla att stöd skall ges enligt gällande regler inom
lokaliseringspolitiken. Regionala stödformer får inte leda till godtycke, och
de skall bidra till en regional utveckling som står i proportion till kostnaden.
Såsom anförs i motion A30 (fp) bör de aktuella medlen överföras till
ordinarie anslag, vilket innebär att riksdagen bör avslå regeringens framställning
om medel för det nu angivna ändamålet och i stället anvisa dessa såsom
förstärkning av anslaget Lokaliseringsbidrag m.m.

De båda andra i sammanhanget upptagna motionerna A20 (vpk) och A28
(m) avstyrks i anslutning till det anförda.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:

14. att riksdagen med bifall till motion 1987/88:A30 yrkande 5 i
motsvarande del avslår4e/j propositionen i vad avser begäran om
anslag på tilläggsbudget II till Lokaliseringsbidrag m.m. till ASEA
Brown Boveri AB, dels motionerna 1987/88:A20 yrkande 3 och
1987/88:A28 yrkande 2.

AU 1987/88:14

38

18. Medelsanvisningen till anslaget Lokaliseringsbidrag m.m.
till ASEA Brown Boveri AB (mom. 14)

Lars-Ove Hagberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 20 som börjar med ”Vad först”
slutar med ”Boveri AB” bort ha följande lydelse:

Det är en riktig tanke i propositionen att 100 milj. kr. skall tillfalla
Västerbergslagen, men det är inte rimligt att ge lokaliseringsbidrag med så
stort belopp som det här är fråga om till ASEA utan att vissa krav uppfylls.
Dessa bör för det första vara att företaget skapar netto 500 nya arbetstillfällen
i regionen utan att detta vållar sysselsättningsproblem på andra sysselsättningssvaga
orter i landet. För det andra bör ASEA kunna styrka att
kostnaderna för de nya jobben belastar verksamheten i en sådan grad att det
får anses vara skäligt att bevilja lokaliseringsbidrag åt företaget. Om inte
dessa villkor uppfylls bör anslaget ställas till länsstyrelsens förfogande för
insatser i Ludvika kommun med tillämpning av de dispositionsregler som
gäller för det s.k. länsanslaget.

Motionerna A28 (m) och A30 (fp) avstyrks samtidigt.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:

14. att riksdagen

dels med anledning av propositionen samt med avslag på motionerna
1987/88: A28 yrkande 2 och 1987/88: A30 yrkande 5 i motsvarande del
till Lokaliseringsbidrag m.m. till ASEA Brown Boveri AB på tilläggsbudget
II till statsbudgeten för budgetåret 1987/88 anvisar ett
reservationsanslag av 100 000 000 kr.,

dels med bifall till motion 1987/88: A20 yrkande 3 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört om anslagets användning.

19. Medelsanvisningen till anslaget Lokaliseringsbidrag m.m.
(mom. 15)

Under förutsättning av bifall till reservation 16

Bengt Wittbom, Sonja Rembo och Erik Holmkvist (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar med ”Av
utskottets” och på s. 21 slutar med ”i regionen” bort ha följande lydelse:
Med hänvisning till vad som anförts i det föregående om behovet av
stimulanser till de mindre företagen i den aktuella delen av Bergslagen
föreslår utskottet med anslutning till motion A28 (m) att anslaget Lokaliseringsbidrag
m.m. förstärks med 40 milj. kr.

dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse:

15. att riksdagen med bifall till motion 1987/88:A28 yrkande 3 i
motsvarande del samt med anledning av propositionen till Lokaliseringsbidrag
m.m. på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret
1987/88 anvisar ett reservationsanslag av 40 000 000 kr.

AU 1987/88:14

39

20. Medelsanvisningen till anslaget Lokaliseringsbidrag m.m.
(mom. 15)

Under förutsättning av bifall till reservation 17

Elver Jonsson och Charlotte Branting (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande sorn på s. 20 börjar med ”Av
utskottets” och på s. 21 slutar med ”i regionen” bort ha följande lydelse:
Med hänvisning till vad som anförts i det föregående om överföring av de
särskilda medlen för lokaliseringsbidrag till ASEA Brown Boveri AB bör
förevarande anslag räknas upp med 100 milj. kr. i förhållande till vad
regeringen föreslagit.Det bör sålunda uppföras med 120 milj. kr. Därmed
tillgodoses också den i motion A28 (m) förordade uppräkningen av anslaget.

dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse:

15. att riksdagen med anledning av propositionen och motion
1987/88: A28 yrkande 3 i motsvarande del till Lokaliseringsbidrag m.m
på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1987/88 anvisar
ett reservationsanslag av 120 000 000 kr.,

21. Medelsanvisningen till anslaget Särskilda regionalpolitiska
insatser i delar av Bergslagen och norra Sveriges inland (mom.
16)

Bengt Wittbom, Sonja Rembo och Erik Holmkvist (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 21 som börjar med ”Förslag om”
och slutar med ”milj. kr.” bort ha följande lydelse:

Utskottet har den principiella uppfattningen att stödet till investmentbolag
bör ges enbart i form av lån. Regeringen har under förevarande anslag
beräknat ett belopp av 50 milj. kr. som kapitaltillskott för ett nytt
investmentbolag i Bergslagen. Dessa medel bör i stället anvisas som ett
särskilt låneanslag i enlighet med vad som anges i motion A28.

I övrigt godtas regeringens förslag vilket innebär att förslaget i motion A30
(fp) om finansieringen av insatser för sågverks- och trämanufakturindustrin i
norra inlandet avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:

16. att riksdagen

dels med bifall till motion 1987/88:A28 yrkande 4, med anledning av
propositionen samt med avslag på motion 1987/88:A30 yrkandena 2
och 3 till Särskilda regionalpolitiska insatser i delar av Bergslagen och
norra Sveriges inland på tilläggsbudget II till statsbudgeten för
budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag av 90 500 000 kr.,
dels med bifall till motion 1987/88: A28 yrkande 5 till Lån till regionala
investmentbolag på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret
1987/88 anvisar ett reservationsanslag av 50 000 000 kr.

AU 1987/88:14

40

22. Medelsanvisningen till anslaget Särskilda regionalpolitiska
insatser i delar av Bergslagen och norra Sveriges inland (mom.
16)

Elver Jonsson och Charlotte Branting (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 21 som börjar med ”Förslag om”
och slutar med ”milj. kr.” bort ha följande lydelse:

I propositionen föreslås bl.a. att ett belopp om 19 milj. kr. skall avsättas för
ett utvecklingsprogram för sågverks- och trämanufakturindustrin i Västernorrlands,
Jämtlands och Västerbottens län. Utskottet ansluter sig till
folkpartiets principiella uppfattning att en sänkning av socialförsäkringsavgifterna
är att föredra såsom branschstöd framför andra mer selektiva
former. Det skall dock inte uteslutas att det finns ett stort behov av snabba
insatser i de nämnda länen. Därför bör, såsom förordas i motion A30 (fp),
det av regeringen föreslagna beloppet föras över till anslaget C 4. Regionala
utvecklingsinsatser m.m. och genom regeringens försorg fördelas på resp.
länsstyrelse.

I övrigt godtas vad som anförts i propositionen om användningen av det
nya anslaget, vilket innebär att yrkandena i motion A28 (m) om finansieringen
av investmentbolag avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:

16. att riksdagen med bifall till motion 1987/88:A30 yrkandena
2 och 3

dels med anledning av propositionen och med avslag på motion
1987/88: A28 yrkandena 4 och 5 till Särskilda regionalpolitiska insatser i
delar av Bergslagen och norra Sveriges inland på tilläggsbudget II till
statsbudgeten för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag av
121 500 000 kr.,

dels till Regionala utvecklingsinsatser m.m. på tilläggsbudget II till
statsbudgeten för budgetåret 1987/88 under tolfte huvudtiteln anvisar
ett reservationsanslag av 19 000 000 kr.

Särskilda yttranden

1. Insatsernas inriktning och omfattning (mom. 1)

Bengt Wittbom, Sonja Rembo och Erik Holmkvist (alla m) anför:

Vi har i motion A28 redovisat vår syn när det gäller regeringens i prop.
1987/88:64 framlagda förslag till regionalpolitiska insatser i delar av Bergslagen
och norra Sveriges inland. I reservationer redovisas vår inställning till de
olika åtgärdsförslagen och framläggs en lång rad förslag på hela det
regionalpolitiska området.

I betänkandet har vi anslutit oss till utskottets uppfattning beträffande
föreliggande motionsyrkanden om nya åtgärdsprogram och inriktningen av
regionalpolitiken i stort. Den senare frågan har vi ansett bör anstå till
behandligen senare i vår av budgetförslagen på det regionalpolitiska
området.

AU 1987/88:14

41

Vi vill i detta sammanhang erinra om vad som tidigare sagts från moderata
samlingspartiet vid beslut om insatser för Bergslagen. Vi har varnat för en
utveckling som medför att äldre tiders beroende av bruken ersätts med ett
långsiktigt beroende av statliga insatser. Bergslagen får inte passiviseras på
samma sätt som tidigare skett med Norrbotten genom fonder, statliga
investmentbolag och en växande offentlig sektor. Då läggs nämligen grunden
till nya problem.

Vi vill slutligen framhålla att regeringen rimligen, borde ha kunnat
överlämna ett mer genomarbetat förslag till åtgärder än det nu föreliggande.
Propositionen borde också ha kunnat överlämnas till riksdagen vid en
tidigare tidpunkt än som nu blivit fallet.

2. Styrmöjligheterna över företagens investeringar (mom. 4)

Börje Hörnlund och Kersti Johansson (båda c) anför:

Vi delar uppfattningen i vpk-motionen A20 att lokaliseringssamrådet som
styrmedel av företagens investeringar och nyetableringar hittills utnyttjats på
ett alltför passivt sätt av regeringen. Vi anser emellertid - till skillnad mot
motionärerna - att man kan åstadkomma väsentliga förbättringar inom
ramen för nuvarande system. Det gäller för regeringen att mer aktivt utnyttja
de möjligheter till styrning som lokaliseringssamrådet möjliggör.

3. Utbildnings- och lokaliseringsstödet till ASEA Brown
Boveri AB (mom. 12 och 14)

Börje Hörnlund och Kersti Johansson (båda c) anför:

Från centerpartiets sida har länge kritiserats att den ekonomiska politik och
näringspolitik som förs av socialdemokraterna tar sikte på att gynna
storföretagen på de små företagens bekostnad. Regeringen har exempelvis
visat stor generositet mot Volvo och Saab vid deras etableringar av
bilfabriker i Uddevalla resp. Malmö. Vaktslåendet om storföretagen präglar
även huvudförslaget i den nu föreliggande propositionen. Detta innebär att
ASEA Brown Boveri AB ensamt tar hand om nästan en tredjedel av det
samlade stödet till Bergslagen och norra inlandet. När vi trots vår principiella
inställning godtar regeringens förslag i denna del har vi utgått från att de
aktuella beloppen kommer att ställas till koncernens disposition på gängse
stödvillkor. Till det sagda skall fogas att vill man stimulera nyetablering och
utveckling av företagandet i utsatta regioner är det särskilt viktigt att skapa
gynnsamma villkor för de små och medelstora företagen, eftersom de har en
avgörande betydelse för möjligheterna att diversifiera näringsstrukturen i
dessa regioner.

AU 1987/88:14

42

gotab Stockholm 1988 14735