Arbetsmarknadsutskottets
betänkande
1987/88:12

om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1987/88:12

1987/88

Sammanfattning

I betänkandet behandlas proposition 1987/88:25 med förslag om tilläggsbudget
I för budgetåret 1987/88 i vad avser bilagorna 7 (arbetsmarknadsdepartementet),
8 (industridepartementet) och 9 (civildepartementet) i de delar som
remitterats till arbetsmarknadsutskottet. Det gäller bl.a. frågor om ytterligare
medel till arbetsmarknadsutbildning i företag, statligt tillskott till ett
investmentbolag i Västerbottens län samt administrationen av statens
personskadeförsäkring. Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker
tre motioner som väckts med anledning av propositionen i dessa delar.
Till betänkandet har fogats fyra reservationer och två särskilda yttranden.

TIONDE HUVUDTITELN
I. B. Arbetsmarknad m.m.

1. Arbetsmarknadsutbildning
Propositionen

Regeringen föreslår i propositionens bilaga 7 (sid. 23-24) - efter föredragning
av statsrådet Thalén - att riksdagen till B 3 Arbetsmarknadsutbildning på
tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1987/88 skall anvisa ett
reservationsanslag av 40 000 000 kr.

Motionerna

1987/88:A14 av Elver Jonsson m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen i fråga om anslaget B 3 Arbetsmarknadsutbildning uttalar
vad som i motionen anförts angående behovet av åtgärder för att minska
långtidsarbetslösheten och förbättra arbetsmarknaden för handikappade.

1987/88:A15 av Alf Wennerfors m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag att till Arbetsmarknadsutbildning
på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1987/88 anvisa ett
reservationsanslag av 40 000 000 kr. i enlighet med vad som i motionen
anförs,

2. att riksdagen som sin mening ger till känna vad som i motionen anförs
angående regeringens möjligheter att utnyttja finansfullmakten.

1 Riksdagen 1987/88. 18sami. Nr 12

Utskottet

AU 1987/88:12

Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) har för budgetåret 1987/88 tilldelats medel
för att ge 15 000 personer utbildning inom företagen. AMS har i sin
anslagsframställning för budgetåret 1988/89 bl.a. framhållit att det råder stor
brist på yrkesarbetare och tekniker. Detta förhållande skapar s.k. flaskhalsproblem
i produktionen, vilket hindrar företag från att vidmakthålla och
utveckla sin verksamhet. Härefter har rapporterats om att situationen kan
komma att förvärras ytterligare.

Mot den angivna bakgrunden föreslås i propositionen att ytterligare 40
milj. kr. skall tillföras anslaget till arbetsmarknadsutbildning för utbildning i
företag. Det anförs vidare att föredragande statsrådet kommer att föreslå
regeringen att AMS skall ges möjlighet att disponera högst 20 milj. kr. för
utbildning i företag av medel som har beräknats på samma anslag för särskilt
anordnad arbetsmarknadsutbildning. Ytterligare drygt 8 000 personer beräknas
härigenom kunna beredas utbildning i företag.

I motion 1987/88: A15 (m) anförs att det i och för sig finns goda skäl att
utvidga arbetsmarknadsutbildningen, men att detta bör ske utan ytterligare
medelstilldelning på det ifrågavarande anslaget. Vid behov bör i stället
finansfullmakten utnyttjas.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag beträffande en förstärkning av
medlen för utbildning i företag. Det begärda beloppet - 40 milj. kr. - bör
därför tillföras det aktuella anslaget för innevarande budgetår. Att riksdagen
på detta sätt i vanlig ordning får möjlighet att pröva behovet av en
anslagsförstärkning ser utskottet som en fördel. Det sagda innebär att
utskottet inte ställer sig bakom förslaget i motion A15 om finansiering via
regeringens finansfullmakt, varför motionen avstyrks.

Utskottet tar i detta avsnitt härefter upp motion 1987/88:A14 (fp), i vilken
behandlas behovet av arbetsmarknadspolitiska insatser för långtidsarbetslösa
och handikappade. I motionen framhålls att regeringen i detta sammanhang
också borde ha lagt fram förslag till åtgärder i syfte att främja de
handikappades situation på arbetsmarknaden. I motionen hänvisas till
tidigare av folkpartiet framlagda förslag om överföring av resurser från
socialförsäkringssektorn till arbetsmarknadspolitiska åtgärder, utökat antal
platser med särskilt lönebidrag samt ett mer flexibelt lönebidrag. Slutligen
pekas på vikten av en reform beträffande bilstödet. Motionärerna konstaterar
att inte heller beträffande denna reform finns något förslag i den
föreliggande tilläggsbudgeten.

Utskottet vill för sin del först framhålla att behovet av arbetsmarknadspolitiska
insatser bland de arbetshandikappade har ägnats en betydande
uppmärksamhet i utskottet. Senast skedde det i betänkandet AU 1986/87:11
då bl.a. de nyssnämnda folkpartiförslagen, utom de som gäller bilstödet,
behandlades. Allmänt kan konstateras att resurserna på detta område
successivt har förstärkts.

Vad beträffar en reformering av stödet till handikappbilar, som utskottet i
olika sammanhang ställt sig positiv till, bör påpekas att den frågan bereds
inom socialdepartementet. Frågan är också aktuell i socialförsäkringsutskottet
med anledning av sex motioner, däribland en partimotion av folkpartiet,

från föregående riksmöte, med yrkanden om bilstödet. I regeringsförklaringen
den 6 oktober utlovades att förslag till nytt bilstöd för handikappade skall
läggas fram under riksmötet. Statsrådet Lindqvist meddelade i svar på en
enkel fråga den 25 november att en särskild proposition i ämnet kommer att
lämnas till vårriksdagen. Propositionen kommer att innehålla förslag som på
väsentliga punkter förbättrar bilstödet och som också utvidgar personkretsen.
Tanken är att reformen skall träda i kraft under år 1988. Utskottet anser
att det är naturligt att regeringen väljer att presentera en så betydelsefull
reform i ett annat och större sammanhang än i förevarande proposition.
Denna har liksom andra tilläggsbudgetar det huvudsakliga - och begränsade
- syftet att föreslå riksdagen att göra punktförstärkningar av de för det
innevarande budgetåret beviljade anslagen.

I frågedebatten den 25 november anförde statsrådet Lindqvist vidare att
avsikten är att handikappberedningen snart skall komma med förslag till ett
mer aktivt och samlat stöd till de arbetshandikappade. I avvaktan på detta
har AMS erhållit särskilda medel för uppsökande verksamhet bland framför
allt förtidspensionerade handikappade ungdomar. Vidare framhölls att ett
teknikavtal tecknats med avsikt att skapa 2 000 arbetsplatser för handikappade,
som bygger på den nya tekniken och dess möjligheter.

Med hänsyn till vad sålunda anförts om insatser bland de handikappade
avstyrks motion A14.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med avslag på motion 1987/88: A15 till Arbetsmarknadsutbildning
på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1987/88
anvisar ett reservationsanslag om 40 000 000 kr.,

2. beträffande behovet av arbetsmarknadspolitiska insatser för
långtidsarbetslösa och handikappade

att riksdagen avslår motion 1987/88:A14 yrkande 1.

2. Sysselsättningsskapande åtgärder
Propositionen

Regeringen föreslår under punkt B 5 (s. 24) - efter föredragning av statsrådet
Thalén - att riksdagen skall godkänna vad som anförts om användningen av
medel för beredskapsarbeten.

I denna punkt underrättas riksdagen om att AMS medgivits disponera 20
milj. kr. av medlen för beredskapsarbeten för särskilda arbetsmarknadspolitiska
åtgärder i samband med nedläggningen av gruvdriften i Stekenjokk i
Västerbottens län. Någon anslagsförstärkning anses dock inte behövas. Till
följd av de ökade utbildningsinsatser som redovisats i föregående punkt
bedöms nämligen behovet av beredskapsarbeten innevarande budgetår
minska i en omfattning som motsvarar det nyssnämnda beloppet.

AU 1987/88:12

1 * Riksdagen 1987/88.18sami. Nr 12

Utskottet

Vad som anförts i propositionen lämnas av utskottet utan erinran. Utskottet
hemställer

att riksdagen godkänner vad som anförts i propositionen om
användningen av medel för beredskapsarbeten.

3. Tillfälligt sysselsättningsbidrag för textil- och
konfektionsindustrierna

I propositionen anmäls under punkt B 16 (s. 25) att chefen för industridepartementet
senare kommer att redovisa sin syn på frågan om ändrad stödform
till tekoindustrin. Frågan är hänvisad till behandling i näringsutskottet.

TOLFTE HUVUDTITELN

II. Regional utveckling
Lokaliseringsbidrag m.m.

Propositionen

Regeringen föreslår under punkt C 2 (sid. 48-49) - efter föredragning av
statsrådet Peterson - att riksdagen skall godkänna vad som anförts om
användningen av medel på anslaget C 2 Lokaliseringsbidrag m.m.

Motionerna

1987/88:A14 av Elver Jonsson m.fl. (fp) vari yrkas

2. att riksdagen i fråga om anslaget C 2 Lokaliseringsbidrag m.m. som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts angående
förslag till infrastrukturella åtgärder.

1987/88:A16 av Alf Wennerfors m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen avslår vad regeringen föreslagit angående användningen
av medel på anslaget C 2 Lokaliseringsbidrag m.m.,

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att av medel på anslaget C 2
Lokaliseringsbidrag m. m. på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret
1985/86 nyttja 25 000 000 kr. för ränte- och amorteringsfritt lån med fem
års löptid till investmentbolag i Västerbottens län.

Utskottet

I propositionen erinras om att Västerbottens läns inland tillhör de regioner i
landet som under lång tid haft en mycket negativ befolkningsutveckling. På
senare tid har också ett antal större industriarbetsplatser minskat sin
sysselsättning eller kommer helt att lägga ned sin verksamhet.

I många områden med svagt näringsliv fattas bl.a. riskkapital och
ledningskunnande. Ett sätt att undanröja dessa brister är enligt propositionen
att man underlättar tillkomsten av och stärker befintliga privata

AU 1987/88:12

regionala investmentbolag. Genom riksdagens beslut våren 1982 (prop.
1981/82:113, AU23, rskr. 388) har regeringen givits möjlighet att lämna lån
på fördelaktiga villkor till sådana bolag med medel från detta anslag. Det
nybildade investmentbolaget Sorbinvest AB har dock ansökt hos regeringen
om statliga medel i form av aktie- och driftskapital.

I propositionen föreslås att, som en del av de statliga insatserna i
Västerbottens inland, Sorbinvest AB får ett kapitaltillskott på 25 milj. kr.
under förutsättning att bolaget inriktar sin verksamhet bl.a. på detta område.
25 milj. kr. av de 46 milj. kr. som återstår av det särskilda tillskott på 100 milj.
kr., vilket anvisades på anslaget C 2 Lokaliseringsbidrag m.m. på tilläggsbudget
II för budgetåret 1985/86, föreslås därför få användas på det sätt som
beskrivits ovan. Härför bör inhämtas riksdagens godkännande.

I motion 1987/88: A16 (m) anförs att staten, på kort sikt, bör medverka till
att förbättra kapitalförsörjningen i Västerbottens län. Det bör dock inte ske
genom ett statligt delägande i investmentbolag. Mot bakgrund av de negativa
erfarenheterna från andra av staten helt eller delvis ägda investmentbolag
bör i stället medel anslås till ett ränte- och amorteringsfritt lån med en löptid
av högst fem år.

Utskottet har inhämtat i denna fråga om kapitaltillskott till Sorbinvest AB
att bakom bildandet av bolaget står Boliden AB, vissa försäkringsbolag och
banker samt Småföretagsfonden. Investmentbolaget, som för närvarande
har 38 milj. kr. i kapital, skall främst stödja näringslivet på de orter där
Boliden måste minska sitt engagemang.

Förra hösten behandlade utskottet en liknande fråga i betänkandet AU
1986/87:9. Det gällde formerna för ett statligt tillskott till ett nybildat
investmentbolag i Blekinge län. Även i det sammanhanget förordades i
motioner av företrädare för moderata samlingspartiet att statens tillskott
borde ske i form av ett ränte- och amorteringsfritt lån. Vid sina överväganden
stannade utskottet för att man inte borde binda sig för ett enda finansieringsalternativ
såsom yrkades i de nämnda motionerna, utan det statliga
engagemanget borde kunna väljas på ett mer flexibelt sätt.

Utskottet anser att dessa överväganden äger giltighet också beträffande
statens tillskott till det nya investmentbolaget i Västerbottens län. Med
hänvisning härtill och då behovet av ett investmentbolag av detta slag i länet
inte är ifrågasatt bör regeringen vara oförhindrad att bevilja bolaget ett
kapitaltillskott i form av aktie- eller driftskapital eller i någon annan med
hänsyn till syftet ändamålsenlig form. Motion A16 avstyrks med hänvisning
härtill.

Utskottet tar slutligen i detta avsnitt upp frågan om behovet av infrastrukturella
investeringar.

Denna fråga ägnades särskild uppmärksamhet av utskottet i samband med
behandlingen av årets budgetproposition 1986/87:100.1 bilaga 14 i propositionen
föreslogs att riksdagen skulle anvisa 300 milj. kr. till särskilda
regionalpolitiska insatser för infrastrukturuppbyggnad m.m. Medlen skulle
kunna utnytttjas under en treårsperiod och disponeras av industridepartementet.

Med anledning av ett antal motioner i ärendet avvisades regeringens
förslag på denna punkt, ett ställningstagande som sedermera vann riksdagens

AU 1987/88:12

bifall. Utskottets majoritet ifrågasatte inte behovet av att förbättra infrastrukturen
och allmänt förstärka näringslivets förutsättningar i de prioriterade
regionerna. Utskottet menade emellertid att de insatser det här är fråga
om normalt bör anvisas via de ordinarie anslagen under resp. huvudtitel.

Avslutningsvis anförde utskottet att det framstod som angeläget att
riksdagen får ta ställning till viktiga infrastrukturella satsningar. Utskottet
utgick därför från att regeringen på sedvanligt sätt snarast skulle återkomma
till riksdagen med förslag om särskilda insatser av detta slag.

I motion 1987/88:A14 (fp) anförs att det är anmärkningsvärt att några
förslag till infrastrukturella åtgärder ännu inte presenterats av regeringen.
Eftersom regeringen inte behandlat frågan i den här aktuella tilläggsbudgeten,
vilket varit naturligt, bör regeringen enligt motionärerna snarast
återkomma till riksdagen med förslag i ämnet.

Utskottet vill erinra om att regeringen i den propositionsförteckning som
avlämnades till riksdagen i samband med innevarande riksmötes öppnande
anmälde sin avsikt att under november månad presentera en proposition om
regionalpolitisk! motiverade åtgärder. Utskottet kan nu konstatera att
regeringen denna dag till riksdagen kommer att överlämna den aviserade
propositionen. Propositionen kommer enligt vad utskottet inhämtat att
innehålla förslag om infrastrukturella åtgärder från fem departement, en
uppläggning i enlighet med riksdagens i våras uttalade önskan. Ett omfattande
och tidsödande beredningsarbete har också föregått det framlagda
förslaget från regeringens sida, varför ett tidigare avlämnande av propositionen
- som i och för sig varit önskvärt - inte kunnat ske.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion A14.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande kapitaltillskott till Sorbinvest AB

att riksdagen med avslag på motion 1987/88: A16 godkänner vad som
anförts i propositionen om användningen av medel på anslaget C2
Lokaliseringsbidrag m.m.,

2. beträffande behovet av infrastrukturella investeringar
att riksdagen avslår motion 1987/88:A14 yrkande 2.

AU 1987/88:12

TRETTONDE HUVUDTITELN

AU 1987/88:12

III. Statlig personalpolitik

Administration av statens personskadeförsäkring,
m.m.

Propositionen

Regeringen föreslår under punkt D 17 (sid. 79- 80) - efter föredragning av
statsrådet Holmberg - att riksdagen skall till Administration av statens
personskadeförsäkring, m.m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för
budgetåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 3 000 000 kr.

Ersättning vid vissa typer av personskador utgår för statsanställda genom
särskilt avtal (PS A). Frågor om ersättning enligt PS A beslutas av trygghetsnämnden
som är administrativt knuten till statens arbetsmarknadsnämnd
(SAMN). Ärendeutvecklingen för trygghetsnämnden på personskadeområdet
gör det enligt propositionen nödvändigt att nu aktualisera resursfrågan
inom detta område särskilt. Efter ingående överväganden i frågan förordas
att uppgifterna förs över från SAMN till AMF-trygghetsförsäkring. Därmed
åstadkommes bl.a. att gemensamma lösningar för hela arbetsmarknaden
tillämpas inom trygghetsområdet. Överföringen bör ske så snart som möjligt.
Statens förhandlingsnämnd kommer att ges i uppdrag att föra de erforderliga
förhandlingarna, varvid utgångspunkten bör vara att administrationen av
personskadefrågorna förs över per den 1 januari 1988. Medelsbehovet för
första halvåret 1988 beräknas till högst 3 milj. kr. Dessa medel föreslås bli
uppförda under ett för ändamålet nytt förslagsanslag.

Utskottet

Utskottet tillstyrker vad som anförs i propositionen i denna del och
hemställer

att riksdagen till Administration av statens personskadeförsäkring,
m.m. på tilläggsbudget I för budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag
av 3 000 000 kr.

Stockholm den 2 december 1987
På arbetsmarknadsutskottets vägnar

Lars Ulander

Närvarande: Lars Ulander (s), Elver Jonsson (fp), Lahja Exner (s), Gustav
Persson (s), Bengt Wittbom (m), Sten Östlund (s), Bo Nilsson (s), Sonja
Rembo (m) Inge Carlsson (s), Kersti Johansson (c), Lars-Ove Hagberg
(vpk), Anders G Högmark (m), Sigge Godin (fp), Monica Öhman (s) och
Gunvor Norberg (c).

Reservationer

AU 1987/88:12

1. Medelsanvisning till Arbetsmarknadsutbildning (punkt
1:1,mom. 1)

Bengt Wittbom, Sonja Rembo och Anders G Högmark (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 2 som börjar ”Utskottet
tillstyrker” och slutar med ”motionen avstyrks” bort ha följande lydelse:
Det finns goda skäl att utvidga arbetsmarknadsutbildningen. Detta kan
dock ske utan att det ifrågavarande anslaget förstärks. Vid behov av
ytterligare medel till arbetsmarknadsutbildning bör regeringen utnyttja
finansfullmakten, som numera ger regeringen möjlighet att vidta åtgärder
mot oväntade förändringar på arbetsmarknaden genom ökad verksamhet
inom arbetsmarknadsutbildningen. Med hänsyn till vad ovan anförts tillstyrker
utskottet motion A15 vilket innebär att propositionens förslag i denna del
bör avslås.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande medelsanvisningen
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:A15

a) avslår propositionen i vad avser begäran om ytterligare medel till
anslaget Arbetsmarknadsutbildning,

b) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
angående regeringens möjligheter att utnyttja finansfullmakten.

2. Behovet av arbetsmarknadspolitiska insatser för
långtidsarbetslösa och handikappade (punkt 1:1, mom. 2)

Elver Jonsson och Sigge Godin (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 2 börjar med ”Utskottet vill”
och på s. 3 slutar med ”motion A14” bort ha följande lydelse:

Regeringens förslag om ett tilläggsanslag till arbetsmarknadsutbildningen för
att ge fler personer möjlighet till utbildning i företag är i och för sig positivt.
Men åtgärden blir knappast till nytta för de grupper som har det särskilt
besvärligt på arbetsmarknaden. Utskottet avser bl.a. de långtidsarbetslösa
och de arbetshandikappade. Deras situation har inte nämnvärt förbättrats
under de senaste årens högkonjunktur, och man kan inte vänta sig att de
annat än marginellt kommer att ha nytta av den ökade utbildningsinsats
regeringen föreslagit.

Mot den angivna bakgrunden anser utskottet att det finns anledning att på
nytt aktualisera initiativ som direkt tar sikte på att komma till rätta med
sysselsättningsproblemen för de handikappade. Exempel på sådana åtgärder
ges i motion A 14 (fp). Det gäller fler platser inom Samhall, särskilt för
psykiskt utvecklingsstörda, enklare regler för att inrätta inbyggda verkstäder,
fler Iönebidragsplatser hos de allmännyttiga organisationerna samt
vidgad och mer flexibel användning av det särskilda lönebidraget för svårt
handikappade. Åtgärder av detta slag skulle helt eller delvis kunna finan -

sieras genom överföring av resurser från socialförsäkringssektorn till det
arbetsmarknadspolitiska åtgärdssystemet.

I regeringsförklaringen den 6 oktober 1987 utlovades förslag till nytt
bilstöd för handikappade. Med tanke på den långsamma handläggningen av
ärendet i regeringens kansli vill utskottet understryka betydelsen av att
riksdagen snarast föreläggs förslag i denna för de handikappade angelägna
reformfråga. Utskottet vill erinra om att riksdagen vid flera tillfällen begärt
att regeringen tar initiativ i denna fråga.

Statsrådet Lindqvist meddelade i ett frågesvar den 25 november 1987 bl.a.
att handikappberedningen snart skulle komma med förslag till ett mer aktivt
och samlat stöd till de arbetshandikappade. Resutatet härav kan emellertid
få effekt för de handikappade först på någon sikt. Åtgärder med den
inriktning som utskottet angivit ovan kan däremot vidtagas omgående och
ger omedelbara förbättringar av sysselsättningen för de handikappade.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande behovet av arbetsmarknadspolitiska insatser för
långtidsarbetslösa och handikappade

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:A14 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

3. Kapitaltillskott till Sorbinvest AB (punkt II, morn. 1)

Bengt Wittbom, Sonja Rembo och Anders G Högmark (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”hänvisning härtill” bort ha följande lydelse:

På kort sikt kan det accepteras att staten medverkar vid bildandet av
investmentbolag då kapitalförsörjningen i regionen förbättras. Erfarenheterna
av investmentbolag med statligt hel- eller delägande är dock inte
särskilt positiva. Det statliga engagemanget bör därför begränsas i förhållande
till vad regeringen föreslår.

Utskottet anser därför att statens insats i Sorbinvest AB bör få formen av
ett ränte- och amorteringsfritt lån. Lånet bör tidsbegränsas till en löptid på
fem år. Under den tiden bör bolaget kunna bygga upp aktieägande i
vinstgivande företag och kommer därefter inte längre att behöva några
speciella fördelaktiga lån.

Utskottet tillstyrker mot den angivna bakgrunden motion A16.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande kapitaltillskott till Sorbinvest AB
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:A 16 godkänner vad
utskottet anfört om användningen av medel på anslaget C 2 Lokaliseringsbidrag
m.m.

AU 1987/88:12

4. Administration av statens personskadeförsäkring, m.m.
(punkt III)

Bengt Wittbom, Sonja Rembo och Anders G Högmark (alla m) anser att
utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

Överföringen av administrationen av de statliga personskadeärendena
från trygghetsnämnden och statens arbetsmarknadsnämnd till AMF trygghetsförsäkring,
såsom regeringen föreslår, kan i och för sig ses som en
lovvärd rationaliseringsåtgärd. Enligt vad utskottet inhämtat utgör AMF
trygghetsförsäkringar ett konsortium, vari Folksam har ingått som delägare
till 50 % och Försäkrings AB Skandia med samma andel. Skandia har
överlåtit 12 % av sin andel till Trygg Hansa och 3 % till Länsförsäkringar. De
båda sistnämnda bolagen uppges dock inte alls delta i den praktiska
hanteringen av ärendena.

Som utskottet ser det har AMF här med Folksam och Skandia överenskommit
om en fördelning av marknadsandelarna som man i andra sammanhang
inte skulle acceptera. Den tilltänkta överföringen av de statliga
personskadeärendena till AMF trygghetsförsäkringar innebär att konsortiets
redan dominerande position ytterligare förstärks. Propositionen innehåller
inte någon information som kan utgöra underlag för riksdagens bedömning i
denna fråga.

Dessutom tillkommer följande. Det ankommer för närvarande på trygghetsnämnden
att besluta om ersättning till värnpliktiga m. fl. för ideell skada.
Denna handläggningsfråga berördes förra hösten av socialförsäkringsutskottet
i betänkandet SfU:1986/87:2. Av det utskottets yttrande framgår att
handläggningsfrågan diskuterats mellan företrädare för försvarets civilförvaltning
och trygghetsnämnden. Den hade också aktualiserats i en skrivelse
till regeringen från statens arbetsmarknadsnämnd, som bl.a. föreslagit att
dessa skaderegleringar i fortsättningen skulle handläggas av försvarets
civilförvaltning. Socialförsäkringsutskottet föreslog inte något initiativ i
ärendet med hänvisning till att handläggningsfrågan redan var anhängiggjord
i regeringens kansli.

Enligt vad arbetsmarknadsutskottet har inhämtat är avsikten att överföringen
av administrationen av de statliga personskadeärendena till AMF
trygghetsförsäkring också skall omfatta ärenden rörande ersättning för ideell
skada till värnpliktiga m. fl. Att så skall ske kan inte utläsas av propositionen.
Riksdagen bereds än mindre tillfälle att överväga om det inte vore en
rationellare ordning att låta ersättningsfrågorna prövas av försvarets civilförvaltning.

Vad utskottet ovan anfört visar att riksdagen förelagts ett underlag som är
alltför otillfredsställande för att det skall vara möjligt att göra en allsidig
bedömning av frågan om överföringen av trygghetsnämndens uppgifter
beträffande den statliga personskadeförsäkringen till ett annat organ.
Utskottet anser därför att riksdagen bör avslå den föreliggande anslagsframställningen
och uppdra åt regeringen att återkomma med ett nytt förslag om
formerna för den framtida administrationen av den statliga personskadeförsäkringen
m.m.

AU 1987/88:12

Utskottet hemställer

att riksdagen med avslag på propositionen i vad avser begäran om
anslag till Administration av statens personskadeförsäkring, m.m.
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om nytt
förslag om formerna för försäkringens framtida administration.

Särskilda yttranden

1. Behovet av arbetsmarknadspolitiska insatser för
långtidsarbetslösa och handikappade (punkt 1:1, mom. 2)

Bengt Wittbom, Sonja Rembo och Anders G Högmark (alla m) anför:

I regeringsförklaringen den 6 oktober 1987 utlovades förslag till nytt
bilstöd för handikappade. Statsrådet Lindqvist meddelade i ett frågesvar den
25 november bl. a. att handikappberedningen snart skulle komma med
förslag till ett mer aktivt och samlat stöd till de arbetshandikappade.
Resultatet härav kan emellertid få effekt för de handikappade först på någon
sikt. Med tanke på den långsamma handläggningen av frågan om bilstödet i
regeringens kansli utgår vi från att riksdagen snarast föreläggs förslag om
denna för de handikappade angelägna reform.

2. Behovet av infrastrukturella investeringar (punkt II,
mom.2)

Elver Jonsson (fp), Bengt Wittbom (m), Sonja Rembo (m), Kersti Johansson
(c), Anders G Högmark (m), Sigge Godin (fp) och Gunvor Norberg (c)
anför:

I budgetpropositionen 1986/87:100 bil.14 föreslog regeringen att det på
industridepartementets huvudtitel skulle uppföras ett nytt anslag avsett att
bekosta infrastrukturella åtgärder för att främja den regionala utvecklingen.
Vid behandlingen härav i betänkandet AU 1986/87:13 uttalade utskottet att
insatser av detta slag normalt bör anvisas över de ordinarie anslagen. Det
anfördes också av utskottet att det var angeläget att riksdagen fick ta ställning
till viktiga infrastrukturella satsningar. Utskottet utgick därför från att
regeringen på sedvanligt sätt snarast skulle återkomma till riksdagen med
förslag om särskilda insatser av detta slag. Vid behandlingen i riksdagen
bifölls utskottets hemställan och vad det uttalat.

I propositionsförteckningen som regeringen avlämnade vid riksmötets
början, anmäldes att en proposition om regionalpolitiskt motiverade åtgärder
avsågs bli avlämnad under november 1987. I verkligheten avlämnades
propositionen först den 2 december. Redan ett avlämnande i november
skulle göra det svårt för riksdagen att kunna ta ställning före årsskiftet
1987-1988. Nu är det inte längre möjligt. Detta är klart otillfredsställande.
Att det tagit sådan tid för regeringen att avlämna propositionen är än mer
anmärkningsvärt då industriministern under våren 1987 uppgav att det redan
då fanns färdiga förslag till insatser avsedda att finansieras med det i
budgetpropositionen föreslagna anslaget. Vi kan härav inte dra annan
slutsats än att dessa insatser, industriministerns försäkringar till trots, har

AU 1987/88:12

krävt fortsatta ingående beredningar i regeringskansliet med försenat
propositionsavlämnande och behandling i riksdagen först under vårsessionen.
Den framförhållning och regionalpolitiska samsyn departementen emellan
som industriministern förespeglade riksdagen i våras förelåg uppenbarligen
inte.

AU 1987/88:12

gotab Stockholm 1987 14069