Arbetsmarknadsutskottets
betänkande

1987/88:10

om styrelserepresentation för de privatanställda,
m.m.

Sammanfattning

I betänkandet behandlas proposition 1987/88:10 om styrelserepresentation
för privatanställda. Förslaget innebär att bestämmelserna i lagen (1976:351)
om styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och ekonomiska
föreningar (LSA) och lagen (1976:355) om styrelserepresentation för de
anställda i bankinstitut och försäkringsbolag (LSABF) förs samman i en ny
lag.

Enligt förslaget slopas regeln om att en facklig organisation skall företräda
mer än hälften av de anställda på arbetsplatsen för att ha rätt till
styrelserepresentation. Vidare föreslås att representationsrätten utvidgas att
gälla även i företag, exempelvis kommissionärsföretag, som inte har egna
anställda men som stadigvarande sysselsätter minst 25 arbetstagare.

Den nuvarande rätten att utse två styrelseledamöter och två suppleanter
blir huvudregel. I företag som har minst 1 000 anställda här i landet och
bedriver verksamhet inom skilda branscher föreslås dock rätt till tre
ledamöter och tre suppleanter.

Från LSABF överförs bestämmelsen att en arbetstagarrepresentant har
rätt att närvara och delta i ett beredningsorgan bestående av styrelseledamöter
eller befattningshavare i företaget, om det gäller ett ärende som senare
skall avgöras av styrelsen.

Jävsreglerna i lagstiftningen förtydligas och föreslås i princip bli tillämpliga
enbart där ett mer utpräglat motsatsförhållande råder mellan arbetsgivaren
och de fackliga organisationerna. Jäv bör som regel inte anses föreligga när
sådana frågor behandlas i styrelsen som är eller senare kan bli föremål för
samverkansförhandlingar. I anslutning till dessa bestämmelser föreslås att
arbetstagarrepresentanterna i styrelsen för sådana företag som avses i 2 §
lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet (MBL), t.ex. massmedia,
inte skall få delta i styrelsens beslut i en fråga som rör verksamhetens mål
och inriktning men väl i dess behandling av frågan.

Styrelserepresentationslagstiftningen tillförs bestämmelser om skadestånd.
Enligt dessa kan en arbetsgivare eller en arbetstagarorganisation som
bryter mot den nya lagen åläggas att betala ekonomiskt och allmänt
skadestånd.

Vidare föreslås med anledning av den nya styrelserepresentationslagen
vissa följdändringar i den associationsrättsliga lagstiftningen.

I propositionen föreslås slutligen att det personliga betalningsansvar i en

1987/88:10

1 Riksdagen 1987188. 18sami. Nr 10

likvidationssituation som åligger styrelseledamöter i t.ex. aktiebolag skall
utgöra ett s.k. presumtionsansvar. Detta ansvar skall gälla oavsett om
ledamoten är vald av bolagsstämman eller har sitt mandat från arbetstagarna
eller andra.

Lagstiftningen avses träda i kraft den 1 januari 1988.

Nio motioner har väckts med anledning av propositionen. Moderata
samlingspartiet och vpk yrkar avslag på propositionen. Vpk vill i stället ha ett
nytt förslag med en annan inriktning. I övriga motioner förordas vissa
ändringar i det framlagda förslaget. Bl.a. föreslås att rätten till styrelserepresentation
för de anställda även fortsättningsvis skall förutsätta facklig
representativitet, att styrelserepresentanterna skall vara anställda i företaget
samt att arbetstagarrepresentanterna i styrelsen för sådana företag som avses
i 2 § MBL inte skall få delta vare sig i behandling eller beslut i styrelsen som
rör verksamhetens mål och inriktning. Andra frågor som tas upp i motionerna
gäller kravet på svenskt medborgarskap för styrelseledamot, betalningsoch
skadeståndsfrågorna samt de anställdas inflytande i koncerner.

Lagutskottet har till arbetsmarknadsutskottet yttrat sig beträffande frågan
om betalningsansvar enligt aktiebolagslagen och kravet på svenskt medborgarskap
för styrelseledamot, (bilaga 2)

Arbetsmarknadsutskottet tillstyrker propositionen i sin helhet. Samtliga
motioner avstyrks.

Till betänkandet har fogats elva reservationer.

Propositionen

I proposition 1987/88:10 hemställs att riksdagen skall anta i propositionen
framlagda förslag till

1. Lag om styrelserepresentation för de privatanställda

2. Lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385)

3. Lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar

4. Lag om ändring i bankaktiebolagslagen (1987:618)

5. Lag om ändring i sparbankslagen (1987:619)

6. Lag om ändring i föreningsbankslagen (1987:620)

7. Lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713)

8. Lag om ändring i bostadsrättslagen (1971:479)

9. Lag om ändring i lagen (1985:417) om sambruksföreningar

10. Lag om ändring i lagen (1972:262) om understödsföreningar

11. Lag om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring

12. Lag om ändring i lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges
stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar

13. Lag om ändring i lagen (1970:65) om Sveriges allmänna hypoteksbank
och om landshypoteksföreningar

14. Lag om ändring i lagen (1980:1097) om Svenska skeppshypotekskassan 15.

Lag om ändring i lagen (1919:426) om flottning i allmän flottled
Samtliga i betänkandet behandlade lagtexter redovisas i bilaga 1.

AU 1987/88:10

Motionerna

1987/88:A5 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar avslå proposition 1987/88:10,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om styrelserepresentation för
de privatanställda som innebär att de anställda styrelserepresentanterna skall
vara partsrepresentanter med vetorätt och att de icke åläggs sekretessplikt
enligt de förutsättningar motionen anför.

1987/88:A6 av Magnus Persson (s) vari yrkas att riksdagen beslutar att 14 §,
andra stycket, i regeringens förslag om styrelserepresentation för de
privatanställda, m.m. får följande lydelse:

”Är ett företags verksamhet av sådan natur eller har sådant ändamål som
avses i 2 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet, föreligger för
arbetstagarrepresentant ingen absolut rättighet att delta i behandlingen av
frågor som berör verksamhetens mål och inriktning.”

1987/88: A7 av Ove Karlsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om det angelägna i att anställda i
häradsallmänningar och allmänningsskogar i Norrland och Dalarna ges
möjlighet till styrelserepresentation.

1987/88: A8 av Bengt-Ola Ryttar och Ove Karlsson (s) vari yrkas

1. att riksdagen i första hand beslutar att undanta privatanställdas
styrelserepresentanter från betalningsansvar,

2. att riksdagen i händelse av avslag på yrkande 1 i andra hand beslutar att
regler om betalningsansvar endast införs i börsnoterade företag,

3. att riksdagen beslutar att i den mån betalningsansvar införs detta inte
omfattar någon presumtionsregel.

1987/88:A9 av Alf Wennerfors m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen avslår proposition 1987/88:10, samt

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om fortsatt utredning av frågan om styrelseledamots
betalningsansvar.

1987/88: A10 av Christer Eirefelt (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad som ovan anförs beträffande ett slopande av
medborgarskapskravet för samtliga styrelseledamöter.

1987/88:All av Jan-Erik Wikström och Göthe Knutson (fp, m) vari yrkas att
riksdagen beslutar att 14 §, andra stycket, lagen om styrelserepresentation
för de privatanställda ges följande lydelse:

”Är ett företags verksamhet av sådan natur eller har sådant ändamål som
avses i 2 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet, får en
arbetstagarrepresentant inte heller delta i behandling av fråga som rör
verksamhetens mål och inriktning.”

1987/88:A12 av Börje Hörnlund m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att 6 § mom. 1 i lagen om styrelserepresentation
för de privatanställda skall ha följande lydelse:

”Beslut om inrättande av styrelserepresentation för de anställda fattas av
lokal arbetstagarorganisation, som är bunden av kollektivavtal i förhållande

AU 1987/88:10

till företaget och företräder mer än hälften av de anställda eller av flera
sådana arbetstagarorganisationer som tillsammans har denna omfattning.”

2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om formerna för de anställdas inflytande vid fusioner
mellan storföretag,

3. att riksdagen beslutar att 9 § mom. 1 i lagen om styrelserepresentation
för de privatanställda skall ha följande lydelse:

”Arbetstagarrepresentanterna skall utses bland de anställda vid företaget
eller, i fråga om moderföretag, inom koncernen.”

4. att riksdagen beslutar att 13 § mom. 1 i förslaget till lag om
styrelserepresentation för de privatanställda utgår samt

5. att riksdagen beslutar att 14 § mom. 2 i förslag till lag om styrelserepresentation
för de privatanställda skall ha följande lydelse:

”Om ett företags verksamhet är av sådan natur eller har sådant ändamål
som avses i 2 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet, får
arbetstagarrepresentanterna inte delta i behandling av fråga som rör
verksamhetens mål och inriktning.”

1987/88:A13 av Elver Jonsson m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att 6 § första och andra styckena lagen om
styrelserepresentation för de privatanställda får följande lydelse:

”Beslut om inrättande av styrelserepresentation för de anställda fattas av
lokal arbetstagarorganisation, som är bunden av kollektivavtal i förhållande
till företaget och företräder minst hälften av de anställda vid företaget eller av
flera sådana arbetstagarorganisationer som tillsammans har denna uppfattning.

Rör beslutet moderföretag, fattas det av lokal arbetstagarorganisation som
är bunden av kollektivavtal i förhållande till företag inom koncernen och
företräder mer än hälften av koncernens anställda, eller av flera sådana
organisationer som tillsammans har denna omfattning.”

2. att riksdagen beslutar att 9 § 1 stycket lagen om styrelserepresentation
för de privatanställda får följande lydelse:

”Arbetstagarrepresentanterna skall utses bland de anställda vid företaget
eller, i fråga om moderföretag, inom koncernen.”

3. att riksdagen beslutar att 14 § 2 stycket lagen om styrelserepresentation
för de anställda får följande lydelse:

4. att riksdagen beslutar att 8 § 2 stycket sista meningen lagen om
styrelserepresentation för de privatanställda får följande lydelse:

”Om andra sådana organisationer företräder mer än en tjugonde! av de
kollektivavtalsbundna arbetstagarna, får dock de som företräder det största
antalet arbetstagare av dessa organisationer utse vardera en suppleant.”

5. att riksdagen beslutar att följande mening läggs till sist i 8 § 3 stycket:

”Om andra sådana organisationer företräder mer än en tjugondel av de

kollektivavtalsbundna arbetstagarna, får dock de som företräder det största

AU 1987/88:10

antalet arbetstagare av dessa organisationer utse vardera en suppleant.”

6. att riksdagen beslutar ge 15 § sådan lydelse att skadestånd utgår endast
då en arbetsgivare motsatt sig att inrätta styrelserepresentation för de
anställda.

Utskottet

Inledning

Styrelserepresentationen för de privatanställda regleras i dag dels i lagen
(1976:351) om styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och
ekonomiska föreningar (LSA), dels i lagen (1976:355) om styrelserepresentation
för de anställda i bankinstitut och försäkringsbolag (LSABF). I
propositionen föreslås att bestämmelserna i dessa båda lagar förs samman i
en ny lag. Vidare föreslås vissa förändringar i den nu gällande ordningen för
styrelserepresentationen.

I propositionen framhålls att de fackliga organisationernas strävan att
förbättra villkoren i arbetslivet för de anställda kan sägas gå fram längs i
huvudsak två vägar.

Den traditionella vägen är att de fackliga organisationerna genom
förhandlingar med arbetsgivarna söker förbättra de anställdas arbets- och
anställningsvillkor eller på annat sätt ta till vara löntagarintresset. Det sker
t.ex. när parterna träffar kollektivavtal om löner och allmänna anställningsvillkor.
Den rättsliga regleringen som omger förhandlingsverksamheten
finns i den arbetsrättsliga lagstiftningen.

Den andra vägen för de fackliga organisationerna att förbättra villkoren i
arbetslivet för de anställda innebär att de söker påverka och få inflytande
genom direkt delaktighet i företagets beslutsprocesser. Det kan ske genom
att företrädare för de anställda deltar i olika beslutsorgan inom företaget,
såsom företagets styrelse eller skyddskommitté. Styrelserepresentationslagarna
är, sett i ett sådant perspektiv, enligt propositionen en lagstiftning som
griper in i företagets organisatoriska förhållanden. De ansluter därmed och
är ett komplement till den associationsrättsliga lagstiftning som sedan
gammalt reglerar associationernas uppbyggnad och verksamhet, t.ex. aktiebolagslagen
(ABL).

Lagstiftningen om de anställdas representation i styrelsen bygger på
tanken att de anställda i kraft av sitt arbete bör ha rätt till insyn i och
inflytande på bolagets verksamhet. I propositionen anförs att lagstiftningen
om styrelserepresentation för de anställda är en viktig del av de regler som
skall garantera de anställdas inflytande i arbetslivet. Det framhålls att
reglerna i allt väsentligt har fungerat tillfredsställande.

Erfarenheterna visar, framhålls vidare, att arbetstagarrepresentanterna
allmänt sett har lämnat mycket värdefulla bidrag till företagens skötsel och
utveckling. De har tillfört företagsledningarna kunskaper av stor betydelse
för verksamheten. De har också kunnat medverka till att förändringar av
verksamheten har kunnat göras på ett sådant sätt att de anställdas intressen
beaktats. Lagstiftningen om styrelserepresentation har därigenom, tillsam -

AU 1987/88:10

mans med bl.a. medbestämmandelagen, medverkat till att viktiga beslut
kunnat fattas i enighet mellan företagsledningen och de anställda.

Det anförs vidare i propositionen att även om möjligheterna till ett
effektivt styrelsearbete givetvis varierar mellan enskilda företag och olika
företagstyper har de anställdas rätt till styrelserepresentation blivit en
betydelsefull konkurrensfördel för svenska företag, något som för övrigt ofta
vitsordas från arbetsgivarhåll.

I propositionen framhålls emellertid att man från fackligt håll framhållit att
det likväl finns vissa brister i lagstiftningen. Den fackliga kritiken har gällt
bl.a. frågor som rör arbetstagarrepresentanternas ställning i styrelsen och
formerna för styrelsearbetet. Även lagstiftningens, som det har ansetts,
alltför begränsade tillämpningsområde har satts i fråga, liksom att det saknas
sanktionsregler i lagarna.

På arbetsgivarsidan har man enligt propositionen förklarat sig i huvudsak
vara nöjd med lagstiftningens nuvarande utformning. I vissa avseenden,
framför allt vad gäller bestämmelser som reglerar själva arbetet i styrelsen,
anser man emellertid att lagen skulle behöva kompletteras eller preciseras
ytterligare. Särskilt har man från arbetsgivarhåll framhållit att uttryckliga
regler om sekretess bör förås in i lagstiftningen och att jävsreglerna bör
arbetas över och preciseras.

Dessa frågor har behandlats i en inom arbetsmarknadsdepartementet
upprättad promemoria (Ds A 1986:1) Styrelserepresentation för de anställda.
I promemorian redovisas även en allmän översyn av LSA och LSABF.
Promemorian, vilken remissbehandlats, ligger till grund för den i propositionen
föreslagna lagen om styrelserepresentation för de privatanställda.

I propositionen framläggs även förslag till ändring i aktiebolagslagen
beträffande styrelseledamöternas betalningsansvar. Förslagen i denna del
anknyter till en inom justitiedepartementet upprättad promemoria (1987-04-28 Betalningsansvar enligt 13 kap. 2 § aktiebolagslagen).

Utskottet vill först i detta ärende ta upp ett par motioner i vilka föreslås
avslag på propositionen m.m.

I motion 1987/88: A9 av
lagstiftningen om styrelserepresentation fungerar väl, varför man anser att
det är opåkallat att - bortsett från en del tekniska justeringar - vidta några
förändringar. Motionärerna vänder sig bl.a. mot förslagen i propositionen
om en utökning av antalet arbetstagarrepresentanter i större företag,
representationsreglerna samt förslagen beträffande styrelseledamöternas
skadestånds- och betalningsansvar.

I motion 1987/88: A5 av Lars Werner m.fl. framhålls bl.a. att styrelserepresentationen
inte har ökat de anställdas makt över sitt arbete. De anställdas
representanter har mer eller mindre fått funktionen som ”gisslan” i
styrelserummen. Den nu framlagda propositionen innebär enligt motionen
inte några avgörande förändringar i den aktuella lagstiftningen vilket belyses
genom exemplifiering ur det framlagda lagförslaget.

Motionärerna avslutar med konstaterandet att om en lag om styrelserepresentation
för de privatanställda skall vara något annat än en klassamarbetslag,
måste den grunda sig på att de arbetandes fackliga organisationer har
demokratiska rättigheter på arbetsplatsen, att deras styrelserepresentanter

AU 1987/88:10

har ställning som partsrepresentanter med vetorätt i avgörande frågor samt
att de inte kan åläggas sekretessplikt. Den föreliggande propositionen
innehåller inte dessa förutsättningar, varför den bör avslås. Regeringen bör i
stället utarbeta ett nytt förslag utifrån de förutsättningar som anges i
motionen.

Utskottet vill först ansluta sig till vad som anförs i propositionen
beträffande styrelserepresentationens betydelse för de anställdas inflytande i
arbetslivet. Den aktuella lagstiftningen har av såväl de fackliga organisationerna
som arbetsgivarna ansetts fungera i huvudsak väl.

Som tidigare nämnts innebär propositionens förslag att de båda lagar -LSA och LSABF - som i dag reglerar styrelserepresentationen ersätts av en
ny lag. Den nya lagen innehåller vissa förändringar i sak som är ägnade att
rätta till de brister som upplevs i den nu gällande lagstiftningen. Utskottet vill
för sin del ställa sig bakom tillkomsten av den nya lagen samt de grundläggande
principerna bakom denna. Någon ny utredning med annan inriktning -som förordas i vpk-motionen A5 - kan utskottet inte finna några skäl till. Till
de sakliga förändringarna i lagförslagen återkommer utskottet senare i
framställningen.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna A5 och A9 i här aktuella
delar.

Lagstiftningens tillämpningsområde

I propositionen föreslås beträffande styrelserepresentationslagens associationsformer
vissa associationsformer som i dag är undantagna från lagstiftningens
tillämpningsområde skall omfattas av den nya lagen. Den kommer
därigenom att gälla alla aktiebolag, banker, hypoteksinstitut, försäkringsbolag
och ekonomiska föreningar som uppfyller de andra krav som ställs på
bl.a. antalet anställda och kollektivavtalsförhållanden. Utvidgningen berör
de lokala föreningsbankerna samt vissa ekonomiska föreningar och hypoteksinstitut.

I motion 1987/88:A7 av Ove Karlsson (s) föreslås att även häradsallmänningar
och allmänningsskogar i Norrland och Dalarna bör omfattas av lagen.
Motionären menar att det är otillfredsställande att det på nuvarande stadium
är associationsformen som avgör om de anställda skall ges styrelserepresentation
eller inte.

I propositionens specialmotivering i den här aktuella frågan framhålls att
det i detta mera begränsade översynsarbete inte bör komma i fråga att till
lagstiftningen anknyta andra associationsformer än dem som avses i 2 § första
stycket. Såväl häradsallmänningar som allmänningsskogarna i Norrland och
Dalarna faller därför, om de inte drivs i sådan form som anges i första stycket,
alltjämt utanför lagens tillämpningsområde.

Det framhålls emellertid att det på lång sikt inte är tillfredsställande med
en sådan lösning. I princip skall inte valet av associationsformen vara
styrande när det gäller rätten till styrelserepresentation för de anställda.
Avsikten är därför enligt föredraganden att senare företa en inventering och
analys av de företag som alltjämt faller utanför tillämpningen.

AU 1987/88:10

Utskottet ansluter sig till propositionens överväganden och förslag i denna
del. Motionen A 7 avstyrks därför.

Utskottet övergår härefter till styrelserepresentationslagens representativitetsregel.

Rätten till styrelserepresentation för de anställda är enligt gällande lagar
knuten till den fackliga organisationens representativitet på arbetsplatsen.
Beslut om att inrätta styrelserepresentation för de anställda fattas således av
en lokal facklig organisation som är bunden av kollektivavtal i förhållande till
företaget och som företräder mer än hälften av de anställda vid företaget.
Finns det flera kollektivavtalsbundna arbetstagarorganisationer vid företaget,
skall de tillsammans ha denna representativitet.

I propositionen föreslås att denna regel om facklig representativitet som
förutsättning för rätt till styrelserepresentation för de anställda slopas.
Däremot behålls ordningen att en facklig organisation, som är bunden av
kollektivavtal i förhållande till företaget, skall fatta beslutet om att inrätta
styrelserepresentation.

I motionerna 1987/88: A13 av Elver Jonsson m.fl. (fp) och 1987/88: A12 av
Börje Hörnlund m.fl. (c) föreslås att nuvarande regler om representativitet
skall bibehållas, och föras in i 6 § i den nya lagen. Som skäl härför anförs bl.a.
att propositionens förslag i denna del kan innebära att arbetstagarrepresentanterna
företräder endast en minoritet inom sitt organisationsområde på
företaget. Styrelserepresentanterna kan därmed komma att sakna förankring
hos de anställda vid företaget.

Utskottet ansluter sig till vad som anförs i propositionen i denna fråga. Det
framlagda förslaget innebär en bättre anpassning till det allmänna synsätt
som ligger till grund för lagstiftningen om styrelserepresentation, nämligen
att arbetstagarrepresentationen i styrelsen är till gagn för alla anställda i
företaget liksom för arbetsgivaren och verksamheten som sådan. Det blir
också en bättre harmonisering med annan arbetsrättslig lagstiftning där
något motsvarande krav på representativitet inte finns.

Härutöver bör - som sker i propositionen - erinras om att det grundläggande
kravet för rätten till styrelserepresentation är att företaget har minst 25
anställda och att det finns kollektivavtal mellan de lokala parterna. Detta
innebär mot bakgrund av den höga graden av facklig tillhörighet i landet att
den nuvarande regeln om representativitet i praktiken torde utesluta mycket
få företag från lagens tillämpningsområde.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna A12 och
A13 i här berörda delar.

De nuvarande reglerna om möjlighet att medge undantag frän styrelserepresentation
för de anställda förs, i princip oförändrade, över till den nya
lagen. Beslutanderätten vad gäller försäkringsbolagen förs dock enligt
förslaget över från regeringen till nämnden för styrelserepresentationsfrågor
som i dag avgör sådana frågor för aktiebolag och ekonomiska föreningar.
Undantagsreglerna görs tillämpliga också på banker.

Utskottet har ingen erinran mot propositionens lagförslag i denna del.

Utskottet tar härefter upp frågan om de fackliga organisationernas
inflytande i koncerner. I propositionen föreslås att de bestämmelser i LSA
och LSABF som reglerar koncernbegreppet bör i huvudsak föras över till den

AU 1987/88:10

nya lagen i oförändrat skick. Bl.a. framhålls som skäl härför att det bör
undvikas att laborera med mer än ett koncernbegrepp. Utskottet tillstyrker
propositionen i denna del.

I motion 1987/88:A12 av Börje Hörnlund m.fl. (c) anförs att det i detta
sammanhang finns anledning erinra om att de stora företagens internationalisering
kan innebära en risk för att de anställdas möjligheter till inflytande och
insyn försämras. De fackliga organisationerna måste därför ha tillgång till
information och ett tillräckligt inflytande vid större fusioner. Möjligheterna
att ge de fackliga organisationerna insyn och inflytande i en större koncern
måste därför prövas noga, slutar motionärerna.

Utskottet har under senare tid med anledning av motioner i ämnet
uppmärksammat den arbetsrättsliga lagstiftningens tillämpning i koncernförhållanden
(se AU 1987/88:7 och 8). I betänkandet AU 7 om lagen om
anställningsskydd framhåller utskottet bl.a. att utvecklingen inom näringslivet
mot en koncentration av verksamheter till större enheter kan skapa
problem i detta avseende. Utskottet uttalar vidare att man ser det som
angeläget att man inom regeringens kansli följer hithörande frågor med
uppmärksamhet.

Utskottet kan konstatera att föredraganden i vad avser frågor som hänger
samman med styrelserepresentation i koncerner anför att utvecklingen skall
följas, och om det visar sig nödvändigt skall undersökas hur man på något sätt
skall kunna komma till rätta med förhållandena.

Mot den angivna bakgrunden bör motion A12 i den aktuella delen inte
föranleda något initiativ från riksdagens sida.

Arbetstagare som stadigvarande är verksamma i ett kommissionärs- eller
dotterföretag men som har sina anställningsavtal träffade med kommittentresp.
moderföretaget skall enligt propositionens förslag vid tillämpningen av
den nya lagen betraktas som anställda även i kommissionärs- eller dotterföretaget.
Därmed ges arbetstagarna rätt till styrelserepresentation i det företag i
vilket de arbetar. En förutsättning för rätt till styrelserepresentation föreslås
vara att kollektivavtal föreligger antingen hos det företag som är arbetsgivare
eller hos det där de anställda arbetar.

Utskottet tillstyrker vad som anförs om den framlagda lagregeln i
propositionen i denna del.

Utskottet tar slutligen beträffande lagstiftningens tillämpningsområde upp
frågan om antalet anställda för rätt till styrelserepresentation. Enligt såväl LSA
som LSABF gäller som huvudförutsättning för rätt till styrelserepresentation
att företaget har minst 25 arbetstagare. Detta villkor bibehålls i den nya
lagen. Den nuvarande legaldefinitionen om vem som enligt lagen skall anses
vara anställd i företag slopas emellertid. I stället föreslås att vanliga
civilrättsliga regler skall avgöra den frågan.

Utskottet har ingen erinran mot vad som anförs i här aktuellt avsnitt.

De anställdas representation i styrelsen

Sorn framhålls i propositionen har frågan om antalet arbetstagarrepresentanter
i ett företags styrelse under årens lopp diskuterats ingående. Det har
allmänt ansetts att möjligheten att tillvarata de anställdas intressen i styrelsen

AU 1987/88:10

endast i ringa utsträckning hänger samman med antalet arbetstagarledamöter.
Styrelserepresentationen för de anställda har i stället sin främsta
betydelse genom att vara en kanal för insyn och ömsesidig information
mellan företagets ledning och de anställda.

Mot denna bakgrund föreslås i propositionen ingen ändring i lagstiftningens
huvudregel att de anställda skall ha rätt att delta i styrelsen med två
ledamöter och två suppleanter. Någon ändring är inte heller åsyftad vad
gäller principen att de anställda inte får vara i majoritet i styrelsen.

Emellertid kan det i vissa större företag, ofta koncerner, inte sällan
uppkomma informationsproblem till följd av att företaget eller koncernen
har många anställda och att verksamheten bedrivs inom skilda branscher.
Det förekommer t.ex. att ett större företag bedriver näring inom skogsbruket,
pappersindustrin och trävaruindustrin.

I propositionen föreslås därför att de anställda i företag, som bedriver
verksamhet inom skilda branscher och som under det senaste räkenskapsåret
här i landet har sysselsatt i genomsnitt minst 1 000 anställda, skall ha rätt att
delta med tre arebetstagarledamöter och tre suppleanter för dessa i styrelsen.
Detsamma föreslås gälla för ett moderföretag inom en koncern, om
motsvarande förhållanden råder inom koncernen i dess helhet.

Utskottet tillstyrker propositionens förslag om antalet arbetstagarrepresentanter
i styrelsen. Som också anförs i propositionen innebär förslaget ett
försök att bredda de anställdas styrelserepresentation i företag som genom
verksamhet inom skilda branscher har arbetstagare som är anslutna till en rad
olika fackliga organisationer. Detta ligger helt i linje med lagstiftningens
syfte.

En annan fråga beträffande de anställdas representation i styrelsen som
regleras i lag (ABL m.fl.) är kravet på styrelseledamots medborgarskap.

Enligt 8 kap. 4 § ABL skall styrelseledamot och verkställande direktör
vara svenska medborgare och bosatta i Sverige. Med svenskt medborgarskap
jämställs medborgarskap i annat nordiskt land. När medborgare i annat
nordiskt land skall vara styrelseledamöter krävs dock att minst hälften av
antalet styrelseledamöter är bosatta i Sverige. Från kravet på medborgarskap
och bosättning kan kommerskollegium ge dispens. Krav på medborgarskap
och bosättning i Sverige för valbarhet till uppdrag som styrelseledamot finns
också i andra associationsrättsliga lagar. Bl.a. uppställs i 6 kap. 4 § lagen om
ekonomiska föreningar ett valbarhetskrav som motsvarar ABL:s.

I propositionen förordas att valbarhetskravet i föreningslagen och ABL
skall upprätthållas också i fortsättningen när det gäller arbetstagarledamöter.

I motion 1987/88: A10 av Christer Eirefelt (fp) framhålls att den grundläggande
principen bör vara att bolagsstämman utan hänsyn till medborgarskap
skall kunna utse de mest lämpade personerna till styrelseledamöter. Medborgarskapskravet
i ABL bör därför slopas. Motionärerna yrkar att det anförda
ges regeringen till känna.

Lagutskottet erinrar i sitt yttrande till arbetsmarknadsutskottet i denna
fråga om att reglerna i ABL om kvalifikationskrav på styrelseledamöter och
verkställande direktör fick sin nuvarande utformning år 1984 (prop. 1983/
84:184, LU 1984/85:8) och trädde i kraft den 1 januari 1985. Samtidigt

AU 1987/88:10

infördes särskilda regler i lagen (1983:1034) om kontroll över tillverkningen
av krigsmateriel, m.m. som ger regeringen möjlighet att bestämma att bl.a.
styrelseledamöter i krigsmaterielindustrin skall vara svenska medborgare
och bosatta i Sverige. Tidigare gällde enligt ABL att nordiska medborgare
liksom medborgare i andra länder endast kunde vara styrelseledamot eller
verkställande direktör efter dispens.

Lagutskottet anför vidare att det av motionären upptagna spörsmålet
nyligen har aktualiserats hos regeringen genom en skrivelse som kommerskollegium
ingivit i anslutning till myndighetens anslagsframställning för
budgetåret 1988/89. I skrivelsen föreslår kommerskollegium att kravet på
medborgarskap slopas i bl.a. ABL och föreningslagen samt att bosättningskravet
utformas så att endast hälften av antalet styrelseledamöter behöver
vara bosatta här i landet.

Enligt lagutskottets mening kräver frågan om ett slopande av behörighetsvillkoret
i ABL ingående överväganden med hänsyn särskilt till den
betydelse nationalitetskravet har inom krigsmaterielföretagen och försvarsindustrin
i övrigt. Regeringens ställningstagande till spörsmålet bör enligt
lagutskottets mening inte nu föregripas genom något uttalande i saken från
riksdagens sida, varför utskottet förordar att motionen avstyrks av arbetsmarknadsutskottet.

Arbetsmarknadsutskottet delar lagutskottets ovan redovisade bedömning
i denna fråga. Motion A10 bör med hänvisning till vad sålunda anförts inte
föranleda någon riksdagens åtgärd.

Utskottet övergår härefter till frågan om utseende av arbetstagarrepresentant
bland de anställda. I propositionen föreslås som huvudregel att
arbetstagarrepresentanterna utses bland de anställda vid företaget eller inom
koncernen. Regeln är dock inte ovillkorlig utan även annan person skall
kunna anlitas. Denna ordning tillämpas i dag enligt styrelserepresentationslagen
för aktiebolag och ekonomiska föreningar.

I motionerna 1987/88: A13 av Elver Jonsson m.fl. (fp) och 1987/88: A12 av
Börje Hörnlund m.fl. (c) avvisas propositionens förslag på denna punkt. De
anser att arbetstagarrepresentanterna skall utses bland de anställda vid
företaget eller, i fråga om moderföretag, inom koncernen. Bl.a. framhålls
vikten av att de som företräder de anställda har en stark förankring i företaget
och en god kännedom om hur företaget fungerar. Detta anser man endast är
möjligt att uppnå som anställd i företaget. Den aktuella paragrafen i förslaget
till styrelserepresentationslag - 9 § - bör ändras i enlighet härmed.

Utskottet delar uppfattningen i propositionen att det givetvis är av stort
värde, både för arbetsgivaren och för de anställda, om arbetstagarrepresentanterna
i styrelsen har sina anställningar hos företaget. De har därmed som
regel en nära personlig kännedom om förhållandena i företaget. Det är en
tillgång i styrelsearbetet och i kontakterna med de anställda som de
representerar. Inom de fackliga organisationerna råder också uppfattningen
att man inte annat än i undantagsfall bör utse någon som inte är anställd i
företaget till arbetstagarrepresentant. Det kan dock förekomma att man
t.ex. under en övergångsperiod i ett företag - på grund av brist på lämpliga
kandidater eller därför att sådana inte fått erforderlig utbildning för
uppdraget - blir nödsakad att tillfälligt anlita en annan person, t.ex. en lokal

AU 1987/88:10

ombudsman, för uppgiften. Regeln ger de fackliga organisationerna möjlighet
att i sådana fall gå utanför personkretsen i företaget, samtidigt som den
ger uttryck åt att de i första hand bör anlita de anställda i företaget för
uppdrag som arbetstagarrepresentant.

Utskottet vill i sammanhanget ansluta sig till uttalandet i propositionen att
det ankommer på de fackliga organisationerna och ingen annan att, inom
ramen för de regler som gäller, avgöra om det är motiverat att till
arbetstagarrepresentant utse någon som inte är anställd i företaget.

Slutligen vill arbetsmarknadsutskottet - som bereder frågor om jämställdhet
- stryka under vad som anförs i propositionen om betydelsen av att
åtgärder vidtas i syfte att öka kvinnorepresentationen i bl.a. företagens
styrelser. Det ankommer på de fackliga organisationerna att beakta kraven
på jämställdhet när representanter i styrelserna utses.

Med det anförda tillstyrker utskottet vad som anförs i propositionen
beträffande utseendet av arbetstagarrepresentanter bland de anställda. De i
sammanhanget behandlade motionerna A12 och A13 avstyrks i tillämpliga
delar.

Utskottet tar slutligen beträffande avsnittet om de anställdas representation
i styrelsen upp frågan om arbetstagarrepresentanternas fördelning pä
organisationer. I propositionen anförs att den omständigheten att arbetstagarna
i vissa större företag skall få utse tre styrelseledamöter i stället för två
föranleder vissa justeringar av bestämmelserna om hur arbetstagarrepresentanterna
skall utses, om organisationerna inte enas om annat. Liksom hittills
reglerar bestämmelserna hur arbetstagarplatserna skall fördelas mellan
förbund som tillhör skilda huvudorganisationer.

Vilken fördelning som skall göras mellan förbund inom en och samma
huvudorganisation förblir enligt propositionens förslag däremot oreglerat
även i den nya lagen.

Om mer än fyra femtedelar av de kollektivavtalsbundna arbetstagarna vid
företaget eller koncernen tillhör samma lokala arbetstagarorganisation, får
denna enligt lagförslaget utse samtliga arbetstagarrepresentanter.

Med huvudorganisation avses de organisationer på den svenska arbetsmarknaden,
t.ex. LO och SAF, som företräder de centrala organisationerna.
Vid tillämpningen av de föreslagna bestämmelserna anses lokala arbetstagarorganisationer
som tillhör samma huvudorganisation som en organisation.

I propositionen erinras slutligen om att rätten till minoritetsrepresentation
bara gäller i de fall då annars endast en huvudorganisation skulle bli
företrädd. Det förutsätts att organisationerna vid fördelningen av platserna i
styrelsen strävar efter att åstadkomma en bred representation.

I motion 1987/88:A13 av Elver Jonsson m.fl (fp) framhålls att många
mindre organisationer med propositionens förslag kan komma att stå utan
styrelserepresentation. Detta anser motionärerna vara olyckligt då även
dessa organisationer i några fall företräder ett betydande antal arbetstagare
inom företaget. Platser i styrelsen bör därför förbehållas just dessa, vilket
föranleder ändringar i 8 §. Mer än en organisation som företräder minst en
tjugondel av de kollektivavtalsbundna bör få utse suppleant.

Utskottet tillstyrker den föreslagna lydelsen av 8 § i den nya lagen. Som
framhålls i propositionen har den nya bestämmelsen i huvudsak godkänts av

AU 1987/88:10

remissinstanserna. Utskottet vill härutöver stryka under föredragandens
uttalande att organisationerna vid fördelningen av platserna i styrelsen
strävar efter att åstadkomma en bred representation. Med hänvisning till det
anförda avstyrks motion A13 i aktuell del.

Arbetet i styrelsen

Utskottet tar i detta avsnitt först upp frågan om representation i beredningsorgan
m.m..

I dag gäller för banker och försäkringsbolag att en av arbetstagarrepresentanterna
har rätt att närvara och delta i ett beredningsorgan bestående av
styrelseledamöter eller befattningshavare i företaget, om det gäller ett
ärende som senare skall avgöras av styrelsen. Denna bestämmelse förs enligt
propositionens förslag in i den nya lagen.

I motion 1987/88:A12 av Börje Hörnlund m.fl. (c) anförs att arbetstagarrepresentanten
bör ha samma rätt som övriga ledamöter i styrelsen, vilken
innebär att han inte bör ha en ovillkorlig rätt att delta i dylika beredningsorgan.

Som framhålls i propositionen får förslaget i denna del ses mot bakgrund av
att arbetstagarrepresentanterna bör ha möjlighet att på ett tillfredsställande
sätt förbereda och påverka utformningen av de beslut som senare skall fattas i
styrelsen. Åtminstone i större företag är det nämligen vanligt att viktiga
frågor hänskjuts till beredningsorgan. Om de anställda inte medverkar i det
beredningsarbetet, blir följden att frågorna i praktiken avgörs utan reell
möjlighet för de fackliga representanterna att påverka. Genom den föreslagna
ordningen ökas i stället förutsättningarna för att ärendena redan från
början blir allsidigt belysta.

Genom det föreslagna förfarandet bör bättre effektivitet uppnås i det
egentliga styrelsearbetet. I själva verket torde - som framhålls i propositionen
- den föreslagna ordningen ofta redan tillämpas med goda erfarenheter.

Med hänvisning till vad ovan anförts beträffande representationen i
beredningsorgan tillstyrker utskottet den föreslagna lydelsen i 13 §. Motion
A12 avstyrks sålunda i aktuell del.

En annan fråga som hänger samman med arbetet i styrelsen är jävsreglerna.
I propositionens lagförslag förtydligas jävsreglerna. De skall i princip
gälla enbart ärenden där ett mer utpräglat motsatsförhållande råder mellan
arbetsgivaren och de fackliga organisationerna. Jäv bör som regel inte anses
föreligga när sådana frågor behandlas i styrelsen som är eller senare kan bli
föremål för s.k. samverkansförhandlingar.

Utskottet har ingen erinran mot propositionens förslag i denna del.

Utskottet tar härefter upp förhållandet till 2 § MBL, en fråga som är
närbesläktad med jävsreglerna i LSA och LSABF. Enligt 2 § MBL har från
den lagens tillämpningsområde undantagits vissa verksamheter som får sin
inriktning och sina mål bestämda i vissa särskilda demokratiska former eller
är av opinionsbildande eller ideell natur. Exempel på sådana verksamheter
är fackliga, politiska och religiösa organisationer liksom företag inom press,
radio och TV. I företag och sammanslutningar av dessa slag har arbetstagarinflytandet
inte ansetts böra få sträcka sig till verksamhetens mål och

AU 1987/88:10

inriktning. Lagstiftaren har menat att arbetstagarnas intresse av inflytande
bör stå tillbaka för de andra intressen som gör sig gällande i dessa fall.

Någon motsvarande reglering i styrelserepresentationslagstiftningen finns
inte. I propositionen framhålls att de ändamålssynpunktersom ligger bakom
bestämmelsen i 2 § MBL mycket väl, om inte i ännu högre grad, bör göras
gällande beträffande arbetstagarledamöter i en företagsstyrelse. Arbetstagarledamöterna,
som också företräder sina fackliga organisationer, har ett -till skillnad från övriga anställda - direkt inflytande på samtliga frågor som
rör såväl företagets verksamhet som dess mål och inriktning.

I propositionen föreslås mot den angivna bakgrunden att en särreglering
vad gäller frågor som avses i 2 § MBL förs in i den nya lagen om
styrelserepresentation. Det framlagda förslaget innebär att arbetstagarrepresentanterna
i styrelsen för sådana företag som avses i 2 § i MBL inte får
delta i styrelsens beslut i en fråga som rör verksamhetens mål och inriktning
men väl dess behandling av frågan.

Propositionens förslag i denna del avvisas i fyra motioner. Samtliga
motioner förordar i stället att arbetstagarrepresentanterna i dessa fall inte
skall få delta i vare sig behandlingen eller beslut. Det sagda framförs i
motionerna 1987/88: A13 av Elver Jonsson m.fl. (fp), 1987/88: A12 av Börje
Hörnlund m.fl. (c), 1987/88:A6 av Magnus Persson (s) och 1987/88:All av
Jan-Erik Wikström och Göthe Knutson (fp,m).

Bl.a. anförs att det framlagda förslaget innebär ett kringgående av de
regler som gäller i övrigt på det arbetsrättsliga området. Vidare anförs
(motion All) att man med propositionens förslag riskerar att behandlingen
av dessa frågor får karaktären av förhandling. Slutligen hänvisar motionärerna
till att utredningen förordat en lösning som överensstämmer med
motionärernas.

Utskottet ansluter sig till uppfattningen i propositionen att den föreslagna
modellen är tilltalande från den synpunkten att den i enlighet med
intentionerna bakom 2 § MBL inte begränsar de berörda företagens
möjligheter att fritt besluta i frågor som rör verksamhetens mål och
inriktning. Men alternativet är också positivt från den synpunkten att det
bibehåller de anställdas möjlighet att direkt genom sin styrelserepresentant
framföra åsikter och lägga fram förslag i dessa frågor. Det bör - som
föredraganden påpekar - enbart vara till gagn för företaget, om man på ett
tidigt stadium får del även av arbetstagarnas synpunkter.

Vidare har förslaget också den fördelen att arbetstagarrepresentanterna
får bättre förutsättningar att själva bedöma huruvida ett kommande beslut
avser en fråga som rör verksamhetens mål och inriktning.

Med det anförda tillstyrks propositionens förslag beträffande förhållandet
till 2 § MBL. De i sammanhanget behandlade motionerna avstyrks därför i
aktuella delar.

Utskottet har ingen erinran mot vad som anförs i propositionen i detta
avsnitt beträffande sekretess och närvarorätt vid stämma. Beträffande den
förstnämnda frågan föreslås ingen uttrycklig regel i lagen om tystnadsplikt
för styrelseledamöter. Vad gäller närvarorätten vid stämma anges i den nya
lagen uttryckligen att suppleant för arbetstagarledamot har rätt att närvara
och yttra sig vid företagets stämma, även om ledamoten är närvarande.

AU 1987/88:10

Sanktionsregler

AU 1987/88:10

Den associationsrättsliga lagstiftningen innehåller sanktionsregler av olika
slag. I ABL exempelvis finns, som berörts tidigare, skadeståndsregler.
Vidare finns straffbestämmelser (se 19 kap. 1 § punkten 2 ABL med
hänvisningar till 8 kap. 8 § andra stycket och 8 kap. 9 § första stycket samma
lag) som avser att säkra att arbetstagarledamöterna får tillfälle att effektivt
delta i styrelsearbetet. LSA och LSABF däremot saknar helt sanktionsbestämmelser.
En arbetsgivare eller en arbetstagarorganisation som bryter mot
styrelserepresentationslagens bestämmelser kan således inte drabbas av
någon påföljd. Däremot kan parterna vända sig till AD och genom
fastställelse- eller fullgörelsetalan få avgjort det som är tvistigt. Ett avgörande
i domstolen med anledning av en fullgörelsetalan kan också förenas med
ett vitesföreläggande.

En förutsättning för att en tvist om tillämpningen av LSA eller LSABF
skall kunna prövas av AD är att tvisten avser förhållandet mellan företaget
och de anställda (21 § LSA, 20 § LSABF). Tvisten är i så fall en arbetstvist.
Den kan t.ex. gälla frågan om en arbetstagarrepresentants rätt att delta i
arbetet inom ett arbetsutskott eller en fråga om jäv för arbetstagarrepresentant.
Tvister som uteslutande rör arbetstagarorganisationernas interna
förhållanden, såsom t.ex. ordningen för att utse arbetstagarrepresentanter
enligt 12 § LSA, är undantagna från AD:s prövning.

I den nya lagen tillförs bestämmelser om skadestånd. Enligt dessa kan en
arbetsgivare eller en arbetstagarorganisation som bryter mot lagen åläggas
att betala ekonomiskt och allmänt skadestånd.

Den som vill kräva skadestånd enligt den nya lagen skall underrätta
motparten om sitt anspråk inom fyra månader från det skadan inträffade.
Har inom den tiden påkallats förhandling rörande anspråk enligt MBL eller
med stöd av kollektivavtal, skall talan väckas inom fyra månader efter det att
förhandlingen avslutats. I annat fall skall talan väckas inom åtta månader
från det skadan inträffade.

I motion 1987/88:A13 av Elver Jonsson m.fl. (fp) framhålls att den
föreslagna skadeståndsskyldigheten är alltför vittgående. Endast i de fall
företag förvägrar de anställda styrelserepresentation bör skadeståndsskyldighet
uppstå, menar motionärerna.

Som framhålls i propositionen har bestämmelserna om skadestånd i det
föreliggande lagförslaget utformats efter mönster av skadeståndsbestämmelser
i annan arbetsrättslig lagstiftning. Detta innebär att en arbetsgivare eller
arbetstagarorganisation som bryter mot lagen kan åläggas att betala skadestånd.
Skadeståndet kan avse både ersättning för den förlust som uppkommer
(ekonomiskt skadestånd) och ersättning för den kränkning som lagbrottet
innebär (allmänt skadestånd). Om det är skäligt, kan skadeståndet sättas
ned eller helt falla bort.

Utskottet delar sålunda propositionens uppfattning att styrelserepresentationslagstiftningen
på samma sätt som annan kollektiv arbetsrättslig lagstiftning
skall vara skadeståndssanktionerad. Skadeståndsbestämmelserna i den
nya lagen avser, som anförs i propositionen, endast åsidosättande av

bestämmelser i den lagen. Skadeståndsansvaret skall slutligen endast åvila
arbetsgivare och arbetstagarorganisationer.

Med det anförda tillstyrker utskottet vad som anförs i propositionen om
skadeståndsbestämmelserna i den nya lagen. Den i sammanhanget behandlade
motionen A13 avstyrks i tillämpliga delar.

Utskottet har slutligen i denna del ingen erinran mot vad som anförs i
propositionen beträffande tidsfrister för att väcka talan. Det innebär att den
som vill kräva skadestånd enligt den nya lagen skall underrätta motparten om
sitt anspråk inom fyra månader från det skadan inträffade. Har inom den
tiden påkallats förhandling rörande anspråket enligt MBL eller med stöd av
kollektivavtal, skall talan väckas inom fyra månader efter det att förhandlingen
avslutades. I annat fall skall talan väckas inom åtta månader från det
skadan inträffade.

Personligt betalningsansvar enligt 13 kap. 2 § ABL m.m.

Enligt 15 kap. 1 och 4-6 §§ aktiebolagslagen (ABL) kan styrelseledamöter bli
skadeståndsskyldiga för skada som de uppsåtligen eller av oaktsamhet
tillfogar bolaget och tredje man.

Vid sidan av detta skadeståndsansvar kan ett personligt betalningsansvar
inträda för bl.a. styrelseledamöter enligt 13 kap. 2 § ABL. I lagrummet finns
bestämmelser om tvångslikvidation av ett aktiebolag när bolagets eget
kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet. Enligt paragrafens
första stycke är styrelsen vid befarad kapitalförlust skyldig att vidta vissa
åtgärder för att bolaget skall försättas i likvidation. Fullgör styrelsen inte sina
åligganden blir styrelseledamöterna solidariskt betalningsansvariga för bolagets
förpliktelser som uppkommer efter den tidpunkt då åtgärden skulle ha
vidtagits. Till skillnad mot vad som följer av reglerna i 15 kap. ABL
uppkommer ansvarigheten enligt 13 kap. 2 § vare sig den skada som drabbar
borgenärerna har orsakssammanhang med styrelseledamöternas underlåtenhet
eller ej. En annan skillnad är att betalningsansvaret vid underlåtenhet att
försätta bolaget i likvidation inte kan jämkas. Liknande bestämmelser finns i
bankaktiebolagslagen (1987:618) och försäkringsrörelselagen (1982:713).

I propositionen föreslås att 13 kap. 2 § ABL ändras så att betalningsansvaret
för en styrelseledamot skall inträda endast när ledamoten uppsåtligen
eller av oaktsamhet underlåtit att vidta de i paragrafen föreskrivna åtgärderna.
Den nya bestämmelsen har utformats som en presumtionsregel, vilket
innebär att styrelseledamoten går fri från ansvar bara om han kan bevisa att
hans underlåtenhet inte berott på egen försummelse.

Hithörande frågor behandlas i två motioner.

I motion 1987/88:A9 av Alf Wennerfors m.fl. (m) föreslås att riksdagen
dels avslår förslaget till ändring i ABL dels som sin mening ger regeringen till
känna att frågan om styrelseledamots betalningsansvar bör bli föremål för
fortsatt utredningsarbete. Motionärerna hävdar att uppdraget som styrelseledamot
ställer krav på ansvarskänsla och helhjärtad arbetsinsats och det är
angeläget att detta krav inte urholkas. Motionärerna är därför inte beredda
att utan närmare utredning godta den nu föreslagna uppmjukningen av
styrelseledamöternas betalningsansvar.

AU 1987/88:10

I motion 1987/88: A8 av Bgngt-Ola Ryttar och Ove Karlsson (s) framhålls
att det finns betydande skillnader mellan det styrelseuppdrag som arbetstagarnas
representanter har och det som de av bolagsstämman utsedda
ledamöterna skall fullgöra. Enligt motionärerna bör de anställdas styrelserepresentanter
helt undantas från betalningsansvar enligt 13 kap. 2 § ABL
eller i vart fall bli ansvariga i endast börsnoterade företag. I den mån ett
generellt betalningsansvar skall gälla för arbetstagarledamöterna bör någon
presumtionsregel inte uppställas.

Lagutskottet har i här aktuell fråga yttrat sig till arbetsmarknadsutskottet.

Vad först gäller förslaget i motion A9 om fortsatt utredning av frågan om
styrelseledamots betalningsansvar erinrar lagutskottet om att till grund för
förslaget om ändring i ABL ligger en inom justitiedepartementet utarbetad
promemoria vilken remissbehandlats. Förslaget i promemorian om införande
av ett presumtionsansvar läggs fram från den utgångspunkten att
rättsläget är oklart när det gäller frågan, om det krävs att en styrelseledamot
varit försumlig för att han skall ådra sig betalningsansvar. Av propositionen
framgår att det stora flertalet remissinstanser ansett att promemorian är
ägnad att läggas till grund för vad ett klarläggande av detta spörsmål bör
innebära. Med hänsyn härtill anser lagutskottet i likhet med departementschefen
att det inte behövs någon ytterligare utredning av frågan.

Enligt lagutskottets mening får förslaget i propositionen anses innebära en
skälig avvägning mellan å ena sidan borgenärernas intresse av att styrelseledamöterna
har ett personligt betalningsansvar när de underlåter att vidta
likvidationsåtgärder efter en kapitalförlust och å andra sidan styrelseledamöternas
intresse av att inte behöva bli betalningsskyldiga när de fullgjort vad
som rimligen kan begäras av dem. Lagutskottet kan inte dela motionärernas
uppfattning att de föreslagna lagändringarna skulle medföra någon uppmjukning
av de krav på ansvarskänsla m.m. som bör ställas på styrelseledamöter.
På grund av det anförda tillstyrker lagutskottet att det införs en
presumtionsregel när det gäller styrelseledamöternas betalningsansvar enligt
13 kap. 2 § ABL. Motion A9 i denna del bör således enligt lagutskottets
mening avslås.

Utskottet delar lagutskottets uppfattning att det saknas anledning att
ytterligare utreda frågan om styrelseledamots betalningsansvar. Motion A9
avstyrks därför i aktuell del.

Vad härefter angår önskemålet i motion A8 om särskilda bestämmelser
rörande arbetstagarrepresentanternas betalningsansvar understryker lagutskottet
att det är viktigt att de styrelseledamöter som företräder de anställda
deltar i bolagsstyrelsens arbete på samma villkor som gäller för övriga
styrelseledamöter och att de betraktas som fullvärdiga ledamöter i bolagsstyrelsen.
Om särskilda regler för arbetstagarledamöternas betalningsansvar
skulle införas och därmed avsteg göras från likställdhetsprincipen skulle det,
som framhålls i propositionen, kunna få till följd att arbetstagarledamöternas
arbete betraktades som mindre seriöst, något som lätt skulle få negativa
konsekvenser för samarbetet och insynsmöjligheterna i företaget. Med
hänsyn till det anförda är lagutskottet lika litet som departementschefen
berett att förorda en särreglering beträffande arbetstagarledamöterna.

AU 1987/88:10

2 Riksdagen 1987/88.18sami. Nr 10

Lagutskottet förordar således att arbetsmarknadsutskottet avstyrker bifall
till motion A8.

Utskottet ansluter sig till den bedömning som lagutskottet redovisat
beträffande frågan om särskilda bestämmelser rörande arbetstagarrepresentantemas
betalningsansvar enligt 13 kap. 2 § ABL. Propositionen tillstyrks
sålunda i den aktuella delen. Motion A8 avstyrks i aktuell del.

Övriga lagförslag

Med anledning av den nya styrelserepresentationslagen föreslås vissa
följdändringar i lagar på det associationsrättsliga området. De lagar som
avses framgår i propositionens hemställan i inledningen av detta betänkande.
De berörda lagförslagen återfinns i bilaga 1.

Utskottet tillstyrker de föreslagna följdändringarna m.m.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

I propositionen föreslås att den nya lagstiftningen skall träda i kraft den 1
januari 1988. LSA och LSABF skall då upphöra att gälla.

Vidare anförs att ett beslut som har fattats före ikraftträdandet om att
inrätta styrelserepresentation för de anställda och att utse arbetstagarrepresentanter
skall gälla även efter det att den nya lagen trätt i kraft. Motsvarande
bör gälla beslut om undantag som meddelats enligt 17 § LSA och 19 §
LSABF.

Den nya lagens bestämmelser om skadestånd föreslås bli tillämpliga bara
på rättshandlingar som företas efter ikraftträdandet. Någon särskild övergångsbestämmelse
härom torde enligt propositionen inte vara nödvändig.

Utöver det anförda föranleder propositionen och motionerna inte några
uttalanden från utskottets sida.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande avslag pä proposition 1987/88:10 m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:A9 yrkande 1 och 1987/
88:A5,

2. beträffande styrelserepresentationslagens associationsformer

att riksdagen med avslag på motion 1987/88: A7 antar det i propositionen
framlagda förslaget till lag om styrelserepresentation för de
privatanställda såvitt avser 2 §,

3. beträffande styrelserepresentationslagens representativitetsregel
att riksdagen med avslag på motionerna 1987/88:A12 yrkande 1 och
1987/88: A13 yrkande 1 antar det i propositionen framlagda förslaget
till lag om styrelserepresentation för de privatanställda såvitt avser 6 §,

4. beträffande de fackliga organisationernas inflytande i koncerner
att riksdagen avslår motion 1987/88:A12 yrkande 2,

5. beträffande kravet på styrelseledamots medborgarskap
att riksdagen avslår motion 1987/88:A10,

AU 1987/88:10

6. beträffande utseende av arbetstagarrepresentant bland de anställda
att riksdagen med avslag på motionerna 1987/88:A12 yrkande 3 och
1987/88:A13 yrkande 2 antar det i propositionen framlagda förslaget
till lag om styrelserepresentation för de privatanställda såvitt avser 9 §
första stycket,

7. beträffande arbetstagarrepresentanternas fördelning på organisationer att

riksdagen med avslag på motion 1987/88:A13 yrkandena 4 och 5
antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om styrelserepresentation
för de privatanställda såvitt avser 8 § andra och tredje
stycket,

8. beträffande representation i beredningsorgan m.m.

att riksdagen med avslag på motion 1987/88: A12 yrkande 4 antar det i
propositionen framlagda förslaget till lag om styrelserepresentation
för de privatanställda såvitt avser 13 § första stycket,

9. beträffande förhållandet till 2 § MBL

att riksdagen med avslag på motionerna 1987/88:A6, 1987/88:A11,
1987/88:A12 yrkande 5 och 1987/88:A13 yrkande 3 antar det i
propositionen framlagda förslaget om styrelserepresentation för de
privatanställda såvitt avser 14 §,

10. beträffande bestämmelser om skadestånd

att riksdagen med avslag på motion 1987/88: A13 yrkande 6 antar det i
propositionen framlagda förslaget till lag om styrelserepresentation
för de privatanställda såvitt avser 15 §,

11. beträffande lagen om styrelserepresentation för de privatanställda
i övrigt

att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget, i den mån
det inte omfattas av vad utskottet hemställt ovan,

12. beträffande fortsatt utredning av frågan om styrelseledamots
betalningsansvar

att riksdagen avslår motion 1987/88: A9 yrkande 2,

13. beträffande särskilda bestämmelser rörande arbetstagarrepresentanternas
betalningsansvar

att riksdagen med avslag på motion 1987/88: A8 antar det i propositionen
framlagda förslaget till lag om ändring i aktiebolagslagen
(1975:1385) såvitt avser 13 kap. 2 §,

14. beträffande lagen om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385) i
övrigt

att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om
ändring i aktiebolagslagen, i den mån det inte omfattas av hemställan
under 13,

15. beträffande övriga lagförslag

att riksdagen antar i propositionen framlagda förslag till

dels lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,

dels lag om ändring i bankaktiebolagslagen (1987:618),

dels lag om ändring i sparbankslagen (1987:619),

dels lag om ändring i föreningsbankslagen (1987:620),

dels lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713),

AU 1987/88:10

dels lag om ändring i bostadsrättslagen (1971:479),

dels lag om ändring i lagen (1975:417) om sambruksföreningar,

dels lag om ändring i lagen (1972:262) om understödsföreningar,

dels lag om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring,

dels lag om ändring i lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges
stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar,
dels lag om ändring i lagen (1970:65) om Sveriges allmänna hypoteksbank
och om landshypoteksföreningar,

dels lag om ändring i lagen (1980:1097) om Svenska skeppshypotekskassan,

dels lag om ändring i lagen (1919:426) om flottning i allmän flottled.

Stockholm den 26 november 1987
På arbetsmarknadsutskottets vägnar

Lars Ulander

Närvarande: Lars Ulander (s), Elver Jonsson (fp), Lahja Exner (s), Börje
Hörnlund (c), Bo Nilsson (s), Charlotte Branting (fp), Sonja Rembo (m),
Inge Carlsson (s), Kersti Johansson (c), Lars-Ove Hagberg (vpk), Sven
Lundberg (s), Anders G Högmark (m), Johnny Ahlqvist (s), Monica Öhman
(s) och Erik Holmkvist (m).

Reservationer

1. Avslag på proposition 1987/88:10 m.m. (mom. 1)

Sonja Rembo, Anders G Högmark och Erik Holmkvist (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”Utskottet vill”
och slutar med ”aktuella delar” bort ha följande lydelse:

Som inledningsvis anförs i motion 1987/88:A9 (m) har lagarna om
styrelserepresentation jämte medbestämmandelagen givit de anställda i
företag långtgående möjligheter att få sina synpunkter beaktade såväl i
samband med företagsledningsfrågor som i frågor som rör den dagliga
verksamheten. Härigenom har de anställdas kunnande och erfarenheter
kunnat bidra till företagets utveckling, vilket i det övervägande antalet fall
torde ha varit till fördel för såväl de anställda som företaget.

Lagstiftningen på detta område måste också anses fungera väl. I likhet med
de moderata motionärerna anser utskottet mot denna bakgrund det vara
opåkallat att - bortsett från en del tekniska justeringar - vidta några
förändringar i den gällande lagstiftningen. De i propositionen föreslagna
förändringarna i lagen skulle innebära uppenbara förändringar. Med utgångspunkt
från vad som framhålls i motion A9 kan följande anföras i detta
avseende.

Vad först gäller representativitetsfrågorna visar propositionen på det
motsatsförhållande som råder mellan å ena sidan de fackliga organisationernas
strävan att medverka i beslutsfattandet på alla nivåer och i alla

AU 1987/88:10

sammanhang inom företaget och å andra sidan nödvändigheten av att
organisationerna agerar som representant för de anställda även i situationer
då de anställdas intressen kan vara i konflikt med ägar- och företagsledningsrollen.
Denna konflikt blir alltmer uttalad allteftersom de fackliga organisationerna
via löntagarfonder och AP-fonder kommer att utöva ett mer direkt
ägarinflytande i företagen och på kapitalmarknaden. De fackliga organisationernas
legitimitet kan då ifrågasättas.

Skulle en sådan konflikt uppstå får den lösas i demokratisk ordning inom
de fackliga organisationerna själva. Det kan inte vara rimligt att lagstiftningsvägen
införa regler som ger de kollektivavtalsslutande organisationerna
långtgående befogenheter även i företag där de har få medlemmar. Man
måste utgå ifrån att de anställda själva bäst kan bedöma i vilken utsträckning
de genom medlemskap i en facklig organisation önskar bli företrädda i sitt
företags styrelse. Det är inte rimligt att de blir företrädda av en organisation i
vilken de inte önskar vara medlemmar. De nuvarande reglerna om en facklig
representativitet motsvarande minst hälften av de anställda för att berättiga
till ledamotskap i ett företags styrelse bör därför bibehållas. Huvudregeln bör
likaså vara att styrelserepresentanterna skall utses bland de anställda i det
berörda företaget.

När det vidare gäller frågan om antalet arbetstagarrepresentanter i
styrelsen bör erinras om att antalet fackliga organisationer inom ett och
samma företag kan vara avsevärt. Detta förhållande gäller oberoende av
antalet anställda i företaget. Många företag arbetar inom skilda områden
eller branscher, med avsevärd geografisk spridning eller också i andra
avseenden på ett sätt som innebär att de anställda har mycket varierande
arbetsförhållanden och varierande erfarenhet. Det gäller också de kommunala
och statliga bolag som har kollektivavtal med fackförbund på såväl den
privata som den offentliga sidan.

Det torde inte vara möjligt att ge alla dessa skilda intressen representation i
företagens styrelser. De problem som kan finnas i detta sammanhang kan
endast lösas genom samverkan mellan de anställda själva och deras
organisationer.

En utökning av antalet arbetstagarrepresentanter till tre ledamöter och tre
suppleanter skulle i många fall endast medverka till att göra styrelsearbetet
tyngre för samtliga ledamöter. Det är inte en styrelses storlek som avgör dess
kompetens utan ledamöternas kvalifikationer, effektivitet och förmåga att
motsvara de speciella krav som ställs på ett företags styrelse. Det är vidare
viktigt att betänka att företag väljer olika storlek på sina styrelser med
utgångspunkt från styrelsens arbetssätt.

Som framhålls i motion A9 (m) bör nya bestämmelser om skadestånd inte
införas innan en ingående analys genomförts.

När det slutligen gäller förslaget om en generell ändring av styrelseledamots
betalningsansvar i aktiebolagslagen, presenteras detta som en del i en
proposition om styrelserepresentation för de privatanställda. Denna fråga
berör samtliga styrelseledamöter och har konsekvenser för det förtroende
akteiägare och andra intressenter i företaget, inkl. de anställda, har för
företagets styrelse. Till denna fråga återkommer utskottet senare i framställningen.

AU 1987/88:10

Slutligen kan för ytterligare belysning av propositionens brister pekas på
förslaget beträffande styrelseledamöternas inflytande på inriktning och mål i
verksamheter som åsyftas i 2 § MBL. Som anförs i bl.a. motion 1987/88: All
av Jan-Erik Wikström och Göthe Knutson (fp,m), innebär regeringens
förslag på denna punkt ett kringgående av de regler som i övrigt gäller på det
arbetsrättsliga området.

Det sagda innebär sammanfattningsvis att proposition 1987/88:10 i sin
helhet bör avslås av riksdagen. Utskottets ställningstagande - som innebär
tillstyrkan av motionen A9 i aktuell del - kan sägas tillgodose också syftet
med motion A5 (vpk). De utgångspunkter för avslag på propositionen som
förs fram i den senare motionen kan utskottet emellertid inte ställa sig
bakom.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande avslag på proposition 1987/88:10 m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:A9 yrkande 1 samt med
anledning av motion 1987/88:A5 avslår denna proposition.

2. Avslag på proposition 1987/88:10m.m. (morn. 1)

Lars-Ove Hagberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”Utskottet vill”
och slutar med ”aktuella delar” bort ha följande lydelse:

Redan när riksdagen för femton år sedan beslutade om styrelserepresentation
för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar fanns det skäl
befara att den lagen skulle innebära att de anställdas representanter skulle
knytas upp till företagsledningens intressen och bli bundna till och inlemmade
i ett system som felaktigt utgick från att det finns en grundläggande
intressegemenskap mellan kapital och arbete.

Erfarenheterna av lagen har med eftertryck visat att så blivit fallet.
Styrelserepresentationen har inte ökat de anställdas makt över sitt arbete.
De anställdas representanter har mer eller mindre fått funktionen som
”gisslan” i styrelserummen.

När denna lagstiftning sågs över år 1976 gjordes inga viktigare förändringar
ägnade att förändra en negativ grundsyn på lagstiftningen. Tyvärr måste
utskottet - i likhet med vpk-motionen 1987/88: A5 - konstatera att inte heller
den nu föreliggande propositionen innebär någon förändring härvidlag.

Som framhålls i motion A5 bekräftar femton års erfarenhet av styrelserepresentation
för de anställda att klassamarbetspolitiken och medbestämmandefilosofin
knyter upp de anställda och deras fackliga organisationer till
strävanden att understödja och underlätta den kapitalistiska strukturomvandlingen
och koncentrationsprocessen. Den kraftiga strukturomvandling
som präglade senare delen av sjuttiotalet och början av åttiotalet har visat att
lagarna varit tandlösa instrument för att hävda de arbetandes intressen.
Dessutom har klassamarbetsfilosofin, som präglar styrelserepresentationen
och MBL, avväpnat fackföreningsrörelsen ideologiskt. Bristande stridsberedskap
har inneburit att åttiotalets nyliberala våg trängt tillbaka fackföreningsrörelsens
maktpositioner.

AU 1987/88:10

De anställdas styrelserepresentanter har ofta klagat på att beslut i styrelsen
varit tagna på förhand i ett ”förgemak” till styrelserummen. I propositionens
lagförslag § 13 föreslås därför att arbetarrepresentanterna skall få närvara
när ett ärende förbereds inför ett styrelsemöte. I detta ligger en illusion om
att arbetarrepresentanterna på ett tidigt stadium skall kunna påverka
kapitalägarnas styrelseledamöter. Naturligtvis kan duktiga och kunniga
arbetarrepresentanter påverka, men i det fall när intressen står mot
varandra, är det bara en from förhoppning att arbetarrepresentanter, utan
konkreta demokratiska rättigheter och en stridsberedd fackförening bakom
sig, skall kunna förändra kapitalägarnas intresseriktning.

Huvudfrågan är därför inte, som framhålls i motion A5, hur tidigt
fackföreningens representanter kommer in i bilden vid ett beslut, utan hur
stor makt och hur stora rättigheter en fackförening har.

För ytterligare belysning av de felaktiga utgångspunkter regeringen har för
sina förslag om styrelserepresentation kan nämnas förslaget om betalningsansvar
för de anställdas representanter. Som framhålls i motion 1987/88: A8
av Bengt-Ola Ryttar och Ove Karlsson (s) har de stämmovalda ledamöterna
och de anställdas representanter helt skilda förutsättningar för sitt arbete i
styrelsen. Regeringens förslag i denna del står därför i direkt strid med de
anställdas intressen.

Utskottet anser sammanfattningsvis att om en lag om styrelserepresentation
för de privatanställda skall vara något annat än en klassamarbetslag,
måste den grunda sig på att de arbetandes fackliga organisationer har
demokratiska rättigheter på arbetsplatsen, att deras styrelserepresentanter
har ställning som partsrepresentanter med vetorätt i avgörande frågor och att
de inte kan åläggas sekretessplikt.

Regeringens proposition 1987/88:10 innehåller inte dessa förutsättningar
för styrelserepresentation för de anställda, varför propositionen bör avvisas.
Som framhålls i vpk-motionen A5 bör regeringen i stället utarbeta ett nytt
förslag utifrån de förutsättningar som presenterats i motionen. Utskottets
ställningstagande innebär tillstyrkan av motion A5 (vpk). Motion A9 (m)
som yrkar avslag bygger emellertid på grundläggande förutsättningar som
står i direkt strid med de riktlinjer utskottet förordat.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande avslag på proposition 1987/88:10 m.m.
dels att riksdagen med bifall till motion 1987/88:A5 yrkande 1, samt
med anledning av motion 1987/88:A9 yrkande 1, avslår denna
proposition,

dels att riksdagen med bifall till motion 1987/88: A5 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna om vad utskottet anfört angående en
ny utredning om styrelserepresentation för de privatanställda.

AU 1987/88:10

3. Styrelserepresentationslagens representativitetsregel
(mom. 3)

Elver Jonsson (fp), Börje Hörnlund (c), Charlotte Branting (fp) och Kersti
Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”Utskottet
ansluter” och slutar med ”berörda delar” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med vad som anförs i motionerna A12 (c) och A13
(fp) att som grundregel bör gälla att arbetstagarens styrelserepresentanter
skall vara representativa för de anställda vid företaget. Mot den bakgrunden
är det förvånande att regeringen föreslår att den i dag gällande representativitetsregeln
skall slopas. I ett läge där endast en ringa del av de anställda vid
ett företag är organiserade kan ett slopande av de nuvarande reglerna
innebära att styrelserepresentanterna saknar förankring hos de anställda vid
företaget.

Utskottet tillstyrker med hänvisning till det ovan anförda förslaget i
motionerna med innebörd att de nuvarande reglerna (10 § LSA) skall
bibehållas. Bestämmelserna bör sålunda överföras till den nya lagen om
styrelserepresentation och lydelsen av 6 § i propositionens förslag till lag
ändras i enlighet härmed.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande styrelserepresentationslagens representativitetsregel
att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:A12 yrkande 1 och
1987/88:A13 yrkande 1 antar 6 § i det genom proposition 1987/88:10
framlagda förslaget till styrelserepresentation för de privatanställda i
följande såsom Reservanternas förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag

6 §

Beslut att inrätta styrelserepresentation
för de anställda fattas av en
lokal arbetstagarorganisation som är
bunden av kollektivavtal i förhållande
till företaget.

Om beslutet rör moderföretag,
fattas det av en lokal arbetstagarorganisation
som är bunden av kollektivavtal
i förhållande till ett företag
inom koncernen.

Reservanternas förslag

Beslut att inrätta styrelserepresentation
för de anställda fattas av en
lokal arbetstagarorganisation, som
är bunden av kollektivavtal i förhållande
till företaget och företräder
minst hälften av de anställda vid
företaget eller av flera sådana arbetstagarorganisationer
som tillsammans
har denna omfattning.

Om beslutet rör moderföretag,
fattas det av en lokal arbetstagarorganisation
som är bunden av kollektivavtal
i förhållande till ett företag
inom koncernen och företräder mer
än hälften av koncernens anställda,
eller av flera sådana organisationer
som tillsammans har denna omfattning.

AU 1987/88:10

Företagets styrelse skall skriftligen underrättas om beslut att inrätta
styrelserepresentation för de anställda. 110 § andra stycket finns bestämmelser
om när arbetstagarledamöter eller suppleanter (arbetstagarrepresentanter)
får tillträda sina uppdrag.

4. De fackliga organisationernas inflytande i koncerner (morn.

Börje Hörnlund och Kersti Johansson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med ”Utskottet har”
och slutar med ”riksdagens sida” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen i motion A12 (c) att det kan finnas
anledning att i detta sammanhang peka på att de stora företagens fortgående
internationalisering kan innebära en risk för att de anställdas möjligheter till
inflytande och insyn försämras. Det är därför av väsentlig betydelse att de
fackliga organisationerna vid fusioner typ ASEA-Brown Boveri har tillgång
till information och ett tillräckligt inflytande. Det kan inte anses vara ett
nationellt intresse att svenska storföretag genom fusioner med andra
storföretag frigör sig från den nationella lagstiftningen. Möjligheterna att ge
de fackliga organisationerna insyn och inflytande i en koncern som ASEABBC
måste därför noggrant prövas. Storföretagens internationalisering
riskerar annars att innebära att såväl nationalstaternas som nationella
fackliga organisationers möjligheter att spela en aktiv roll för näringslivets
utveckling kraftigt begränsas. Detta bör med tillstyrkan av motion A12 ges
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande de fackliga organisationernas inflytande i koncerner
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:A12 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

5. De fackliga organisationernas inflytande i koncerner (mom.

Lars-Ove Hagberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med ”Utskottet har”
och slutar med ”riksdagens sida” bort ha följande lydelse:

En snabbt fortgående process i näringslivet och därmed allt fler anställda
arbetar i dag i företag som tillhör koncerner, vilket skapar nya problem för
arbetsrättslagstiftningen. Det juridiska och arbetsrättsliga ansvaret åvilar
enbart företaget (bolaget), där arbetaren är anställd. De arbetande och deras
fackliga organisationer kommer med den utvecklingen allt längre från de
verkliga beslutsfattarna i koncernledningarna.

Koncernbegreppet är juridiskt, ekonomiskt och arbetsrättsligt otidsenligt.
Det måste vara ett oavvisligt krav att arbetsrättslagstiftningen klarar ut
koncernbegreppet så att de anställda och deras fackliga organisationer kan
förhandla och utmäta ekonomiskt, moraliskt och juridiskt ansvar av de
verkliga beslutsfattarna i en koncern.

AU 1987/88:10

När det gäller styrelserepresentationen är det av en avgärande betydelse
att de anställdas representanter i styrelser för koncerner ges en reell
partsställning med vetorätt i avgörande frågor.

Det sagda innebär att utskottet ställer sig bakom kravet i motion A12 att
dessa frågor särskilt övervägs av regeringen.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande de fackliga organisationernas inflytande i koncerner
att riksdagen med anledning av motion 1987/88: A12 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

6. Utseende av arbetstagarrepresentant bland de anställda
(morn. 6)

Elver Jonsson (fp), Börje Hörnlund (c), Charlotte Branting (fp) och Kersti
Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ”Utskottet
delar” och på s. 12 slutar med ”tillämpliga delar” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar uppfattningen i motionerna A12 (c) och A13 (fp) när det
gäller den stora betydelsen av att den som företräder de anställda måste ha en
stark förankring i företaget och god kännedom om hur företaget fungerar.
Detta är endast möjligt att uppnå som anställd i företaget. Dessutom blir
information eller åsikter som skall spegla de anställdas uppfattning endast
övertygande om motparten har förtroende för att detta är de anställdas
uppfattning. Utskottet avvisar därför propositionens förslag om att arbetstagarrepresentanten
inte ovillkorligen måste vara anställd inom företaget. Den
aktuella lagregeln bör - med tillstyrkan av motionerna A12 och A13 i
tillämpliga delar - få en lydelse i enlighet härmed.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande utseende av arbetstagarrepresentant bland de anställda
att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88: A12 yrkande 3 och
1987/88:A13 yrkande 2 antar 9 § i det genom proposition 1987/88:10
framlagda förslaget till lag om styrelserepresentation för de privatanställda
med nedan under Reservanternas förslag angivna lydelse.

Regeringens förslag

Arbetstagarrepresentanterna bör
utses bland de anställda vid företaget
eller, i fråga om moderföretag, inom
koncernen.

Reservanternas förslag

9 §

Arbetstagarrepresentanterna
skall utses bland de anställda vid
företaget eller, i fråga om moderföretag,
inom koncernen.

Till arbetstagarrepresentant får inte utan särskilt tillstånd av nämnden för
styrelserepresentationsfrågor utses den som är arbetstagarrepresentant i ett
annat företags styrelse. Detta gäller inte, om företaget går med på något
annat eller om de ingår i samma koncern.

AU 1987/88:10

7. Arbetstagarrepresentanternas fördelning på organisationer
(morn. 7)

Elver Jonsson (fp), Börje Hörnlund (c), Charlotte Branting (fp) och Kersti
Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ”Utskottet
tillstyrker” och på s. 13 slutar med ”aktuell del” bort ha följande lydelse:
Som framhålls i motion A13 (fp) kan genom den nu föreslagna lagen
många mindre organisationer komma att stå utan styrelserepresentation.
Enligt utskottets uppfattning är detta olyckligt då även dessa organisationer i
många fall företräder ett betydande antal arbetstagare inom företaget. Även
dessa organisationer måste ges möjlighet till påverkan t.ex. på suppleantplats,
varför utskottet med tillstyrkan av motion A13 i denna del föreslår att
platser i styrelsen förbehålls just dessa. Detta föranleder en förändring av 8 §.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande arbetstagarrepresentanternas fördelning pä organisationer att

riksdagen med bifall till motion 1987/88:A13 yrkandena 4 och 5
antar 8 § i det genom proposition 1987/88:10 framlagda förslaget till lag
om styrelserepresentation för de privatanställda i följande som
Reservanternas förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag

8 §

Om organisationerna inte enas om
arbetstagarrepresentanterna.

Om mer än fyra femtedelar av de
kollektivavtalsbundna arbetstagarna
vid företaget eller koncernen tillhör
samma lokala arbetstagarorganisation,
får denna utse samtliga
arbetstagarrepresentanter. Om en
annan sådan organisation företräder
minst en tjugondel av de kollektivavtalsbundna
arbetstagarna, får dock
denna organisation utse en av suppleanterna.

Om ingen organisation företräder
mer än fyra femtedelar av de kollektivavtalsbundna
arbetstagarna vid
företaget eller koncernen, får de två
lokala arbetstagarorganisationer
som företräder det största antalet
sådana arbetstagare utse vardera en
ledamot och en suppleant. Om de
anställda har rätt till tre ledamöter
och tre suppleanter, får den större av

Reservanternas förslag

annat, gäller följande ordning att utse

Om mer än fyra femtedelar av de
kollektivavtalsbundna arbetstagarna
vid företaget eller koncernen tillhör
samma lokala arbetstagarorganisation,
får denna utse samtliga
arbetstagarrepresentanter. Om andra
sådana organistioner företräder
mer än en tjugondel av de kollektivavtalsbundna
arbetstagarna, får
dock de som företräder det största
antalet arbetstagare av dessa organisationer
utse vardera en suppleant.

AU 1987/88:10

organisationerna utse två ledamöter organisationerna utse två ledamöter AU 1987/88:10
och två suppleanter. och två suppleanter.

Om andra sådana organisationer
företräder mer än en tjugondel av de
kollektivavtalsbundna arbetstagarna,
får dock de som företräder det
största antalet arbetstagare av dessa
organisationer utse vardera en suppleant.

Om man, på grund av bestämmelsen i 4 § andra stycket, skall utse endast
en arbetstagarrepresentant och en suppleant, görs det av den lokala
arbetstagarorganisation som förträder det största antalet kollektivavtalsbundna
arbetstagare vid företaget eller koncernen.

Vid tillämpningen av bestämmelserna i denna paragraf skall lokala
arbetstagarorganisationer som tillhör samma huvudorganisation anses som
en organisation.

8. Representation i beredningsorgan m.m. (morn. 8)

Börje Hörnlund och Kersti Johansson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med ”Sorn
framhålls” och slutar med ”aktuell del” bort ha följande lydelse:

I likhet med vad som anförs i motion A12 (c) anser utskottet att
arbetstagarrepresentantema har rätt att delta i beredningar av ärenden inför
styrelsen på samma villkor som övriga styrelseledamöter. Någon ovillkorlig
rätt att delta i dylika beredningsorgan bör således inte föreligga. Det
föreliggande lagförslaget bör med tillstyrkan av motion 12 i aktuell del ändras
i enlighet härmed.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande representation i beredningsorgan m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1987/88: A12 yrkande 4 antar 13 §
första stycket i det genom proposition 1987/88:10 framlagda förslaget
till lag om styrelserepresentation för de privatanställda i följande som
Reservanternas förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag

Reservanternas förslag

13 §

En av arbetstagarrepresentantema
får närvara och delta i överläggningarna
när ett ärende, som senare skall
avgöras av styrelsen, förbereds av
därtill särskilt utsedda styrelseledamöter
eller befattningshavare i företaget.

Om ett beslut enligt 7 kap. 6 §
andra stycket bankaktiebolagslagen
(1987:618), 3 kap. 6 § andra stycket
sparbankslagen (1987:619) eller 6
kap. 6 § andra stycket föreningsbankslagen
(1987:620) innebär att

ett uppdrag ges åt en regionstyrelse
eller ett motsvarande organ i en
region, har de anställda inom regionen
rätt att bestämma att en representant
för. dem och en suppleant
skall omfattas av uppdraget. En sådan
representant har motsvarande
rätt som avses i första stycket.

Om arbetstagarorganisationerna
inte enas om annat, utses den representant
som avses i första och andra
styckena av den organisation som
företräder det största antalet kollektivavtalsbundna
arbetstagare vid företaget
eller, i fråga om moderföretag,
inom koncernen.

ett uppdrag ges åt en regionstyrelse
eller ett motsvarande organ i en
region, har de anställda inom regionen
rätt att bestämma att en representant
för dem och en suppleant
skall omfattas av uppdraget.

Om arbetstagarorganisationerna
inte enas om annat, utses den representant
som avses i första stycket av
den organisation som företräder det
största antalet kollektivavtalsbundna
arbetstagare vid företaget eller, i
fråga om moderföretag, inom koncernen.

9. Förhållandet till 2 § MBL (mom. 9)

Elver Jonsson (fp), Börje Hörnlund (c), Charlotte Branting (fp) och Kersti
Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med ”Utskottet
ansluter” och slutar med ”aktuella delar” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i dels den för
propositionen bakomliggande utredningens förslag, dels motionerna A6 (s),
All (fp, m), A12 (c) och A13 (c) att arbetstagarnas intresse för inflytande i
här aktuella situationer måste stå tillbaka för den integritet och obundenhet
som måste gälla arbetsgivare, vars verksamhet är av religiös, vetenskaplig,
konstnärlig eller annan ideell natur eller som kooperativt, fackligt, politiskt
eller annat opinionsbildande ändamål. I sådana företag bör arbetstagarrepresentanterna
i styrelsen inte få delta i vare sig beredning eller beslut i
ärenden som rör verksamhetens mål och inriktning.

14 § i lagförslaget bör ändras i enlighet härmed. Därmed tillgodoses de i
sammanhanget behandlade motionerna, vilka sålunda bör bifallas av riksdagen
i tillämpliga delar.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. beträffande förhållandet till 2 § MBL
att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:A6, 1987/88:A11,
1987/88:A12 yrkande 5 och 1987/88:A13 yrkande 3 antar 14 § i det
genom proposition 1987/88:10 framlagda förslaget om styrelserepresentation
för de privatanställda i följande såsom Reservanternas
förslag betecknade lydelse:

AU 1987/88:10

Regeringens förslag

Reservanternas förslag

14 §

Arbetstagarrepresentanterna får inte delta i behandling av frågor som rör
kollektivavtal eller stridsåtgärder eller av andra frågor där en facklig
organisation på arbetsplatsen har ett väsentligt intresse som kan strida mot
företagets.

Om ett företags verksamhet är av
sådan natur eller har ett sådant ändamål
som avses i 2 § lagen (1976:580)
om medbestämmande i arbetslivet,
har arbetstagarrepresentanterna inte
heller rätt att delta i ett beslut som
gäller verksamhetens mål eller inriktning.

Om ett företags verksamhet är av
sådan natur eller har sådant ändamål
som avses i 2 § lagen (1976:580) om
medbestämmande i arbetslivet, får
arbetstagarrepresentanterna inte
delta i behandlingen av en fråga som
gäller verksamhetens mål och inriktning.

10. Bestämmelser om skadestånd (mom. 10)

Elver Jonsson och Charlotte Branting (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som börjar med ”Sorn
framhålls” och på s. 16 slutar med ”tillämpliga delar” bort ha följande
lydelse:

Utskottet instämmer i frågan om skadestånd med vad som anförs i motion
A13 (fp). Det kan i många fall föra för långt med en så vittgående
skadeståndsskyldighet som nu föreslagits. Även små misstag skulle kunna
leda till ansenliga skadestånd vilket i sin tur kan medföra stora problem för
framför allt små företag. Endast i de fall företag förvägrar de anställda
styrelserepresentation bör skadeståndsskyldighet uppstå. I fall som dessa är
det å andra sidan självklart att skadestånd bör utgå. 15 § bör ändras i enlighet
härmed.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. beträffande bestämmelser om skadestånd
att riksdagen med bifall till motion 1987/88: A13 yrkande 6 antar 15 § i
det genom proposition 1987/88:10 framlagda förslaget till lag om
styrelserepresentation i följande såsom Reservanternas förslag betecknade
lydelse:

Regeringens förslag Reservanternas förslag

15 §

En arbetsgivare eller en arbetsta- En arbetsgivare eller en arbetstagarorganisation
som bryter mot den- garorganisation som bryter mot denna
lag skall betala ersättning för den na lag - arbetsgivaren genom att

skada som uppkommer. Skadestån- hindra de anställda att utöva sin rätt

det kan avse både ersättning för den till styrelserepresentation - skall betaförlust
som uppkommer och ersätt- la ersättning för den skada som upp ning

för den kränkning som lagbrot- kommer. Skadeståndet kan avse bå tet

innebär. Om det är skäligt, kan de ersättning för den förlust som

AU 1987/88:10

skadeståndet sättas ned eller helt
falla bort.

En arbetstagarorganisation kan
dock inte med stöd av denna lag
kräva skadestånd av en annan arbetstagarorganisation
.

uppkommer och ersättning för den
kränkning som lagbrottet innebär.
Om det är skäligt, kan skadeståndet
sättas ned eller helt falla bort.

En arbetstagarorganisation kan
dock inte med stöd av denna lag
kräva skadestånd av en annan arbetstagarorganisation
.

11. Fortsatt utredning av frågan om styrelseledamots
betalningsansvar (mom. 12)

Sonja Rembo, Anders G Högmark och Erik Holmkvist (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 17 som börjar med ”Utskottet
delar” och slutar med ”aktuell del” bort ha följande lydelse:

Som framhålls i motion A9 (m) är det uppseendeväckande att ett lagförslag
om en generell ändring av styrelseledamots betalningsansvar i aktiebolagslagen
presenteras som en del i en proposition om styrelserepresentation för de
privatanställda. Denna fråga berör samtliga styrelseledamöter och har
konsekvenser för det förtroende aktieägare och andra intressenter i företaget,
inkl. de anställda, har för företagets styrelse.

Det är väsentligt att medvetandet om att styrelseuppdrag i företag innebär
ett avsevärt ansvar och krav på en helhjärtad arbetsinsats inte urholkas.
Utvecklingen under de senaste åren visar att det finns anledning att med
skärpa framhålla detta förhållande.

Denna fråga bör därför - som anförs i motion A9 - närmare utredas innan
riksdagen tar ställning till förslag om eventuellt ändrade regler i detta
hänseende. Detta bör med tillstyrkan av motion A9 i denna del ges
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. beträffande fortsatt utredning av frågan om styrelseledamots
betalningsansvar

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:A9 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

AU 1987/88:10

Särskilt yttrande

AU 1987/88:10

Fortsatt utredning av frågan om styrelseledamots
betalningsansvar (mom. 12)

Elver Jonsson (fp), Börje Hörnlund (c), Charlotte Branting (fp) och Kersti
Johansson (c) anför:

Vi vill för vår del framhålla att frågan om styrelseledamöternas betalningsansvar
enligt aktiebolagslagen lämpligen borde ha tagits upp i ett annat
sammanhang. Denna fråga har också behandlats av betalningsansvarskommittén,
som inom kort beräknas avge sitt betänkande. Det hade därför
funnits starka skäl att avvakta kommitténs betänkande och remissyttranden
över detta innan ställning tas till eventuella lagändringar. Vi har dock inte
velat motsätta oss ett genomförande av regeringens förslag i propositionen
att nu något begränsa styrelseledamöters betalningsansvar enligt 13 kap. 2 §
ABL, eftersom nuvarande rättsläge anses oklart. Vi förutsätter att ett
genomförande av detta regeringsförslag inte skall hindra att frågan om
betalningsansvar prövas i hela dess vidd när resultatet av kommitténs arbete
föreligger.

Propositionens lagförslag

1 Förslag till
Lag om styrelserepresentation för de privatanställda

Härigenom föreskrivs följande.

Inledande bestämmelser

1 § Denna lag syftar till att genom styrelserepresentation ge de anställda
insyn i och inflytande på företagets verksamhet.

2 § Med företag avses i denna lag aktiebolag, bank, hypoteksinstitut,
försäkringsbolag och ekonomisk förening.

Med koncern avses i denna lag svenska juridiska personer som enligt
bestämmelserna i 1 kap. 2§ aktiebolagslagen (1975:1385), 1 kap. 3§ bankaktiebolagslagen
(1987:618), 1 kap. 2§ sparbankslagen (1987:619), 1 kap.
8§ föreningsbankslagen (1987:620), 1 kap. 9§ försäkringsrörelselagen
(1982:713) eller 1 kap. 4§ lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar är
moderföretag och dotterföretag i förhållande till varandra.

3 § En arbetstagare hos ett kommittent- eller moderföretag, som stadigvarande
är verksam i ett kommissionärs- eller dotterföretag utan att vara
anställd där, skall vid tillämpningen av denna lag betraktas som anställd
även i kommissionärs- eller dotterföretaget.

Vid tillämpningen av denna lag skall ett kollektivavtal som gäller mellan
en lokal arbetstagarorganisation och kommittent- eller moderföretaget betraktas
som ett kollektivavtal även i förhållande till kommissionärs- eller
dotterföretaget.

Rätten till styrelserepresentation

4 § I ett företag som under det senast förflutna räkenskapsåret här i
landet har sysselsatt i genomsnitt minst 25 arbetstagare har de anställda
rätt till två ledamöter i styrelsen (arbetstagarledamöter) och en suppleant
för vaije sådan ledamot. Bedriver företaget verksamhet inom skilda branscher
och har det under det senast förflutna räkenskapsåret här i landet
sysselsatt i genomsnitt minst 1 000 arbetstagare, har de anställda rätt till tre
ledamöter i styrelsen och en suppleant för vaije sådan ledamot.

De anställdas rätt till styrelserepresentation enligt första stycket får
dock inte leda till att antalet arbetstagarledamöter överstiger antalet övriga
styrelseledamöter.

Om företaget är ett moderföretag, skall vad som sägs i första och andra
styckena om företag avse koncernen i dess helhet och rätten till styrelserepresentation
tillkomma samtliga anställda inom koncernen.

5 § När arbetstagarledamöterna har utsetts förändras inte de anställdas
rätt till styrelserepresentation under mandatperioden, om antalet anställda
eller antalet övriga styrelseledamöter minskar.

AU 1987/88:10

Bilaga 1

3 Riksdagen 1987/88.18saml. Nr 10

Inrättande av styrelserepresentation

6 § Beslut att inrätta styrelserepresentation för de anställda fattas av en
lokal arbetstagarorganisation som är bunden av kollektivavtal i förhållande
till företaget.

Om beslutet rör moderföretag, fattas det av en lokal arbetstagarorganisation
som är bunden av kollektivavtal i förhållande till ett företag inom
koncernen.

Företagets styrelse skall skriftligen underrättas om beslut att inrätta
styrelserepresentation för de anställda. I 10 § andra stycket finns bestämmelser
om när arbetstagarledamöter eller suppleanter (arbetstagarrepresentanter)
får tillträda sina uppdrag.

7 § Arbetstagarrepresentanterna utses av de lokala arbetstagarorganisationer
som är bundna av kollektivavtal i förhållande till företaget eller, i
moderföretag, av de lokala arbetstagarorganisationer som är bundna av
kollektivavtal i förhållande till ett företag inom koncernen.

8 § Om organisationerna inte enas om annat, gäller följande ordning för
att utse arbetstagarrepresentanterna.

Om mer än fyra femtedelar av de kollektivavtalsbundna arbetstagarna
vid företaget eller koncernen tillhör samma lokala arbetstagarorganisation,
får denna utse samtliga arbetstagarrepresentanter. Om en annan sådan
organisation företräder minst en tjugondel av de kollektivavtalsbundna
arbetstagarna, får dock denna organisation utse en av suppleanterna.

Om ingen organisation företräder mer än fyra femtedelar av de kollektivavtalsbundna
arbetstagarna vid företaget eller koncernen, får de två
lokala arbetstagarorganisationer som företräder det största antalet sådana
arbetstagare utse vardera en ledamot och en suppleant. Om de anställda
har rätt till tre ledamöter och tre suppleanter, får den större av organisationerna
utse två ledamöter och två suppleanter.

Om man, på grund av bestämmelsen i 4 § andra stycket, skall utse endast
en arbetstagarrepresentant och en suppleant, görs det av den lokala arbetstagarorganisation
som företräder det största antalet kollektivavtalsbundna
arbetstagare vid företaget eller koncernen.

Vid tillämpningen av bestämmelserna i denna paragraf skall lokala arbetstagarorganisationer
som tillhör samma huvudorganisation anses som
en organisation.

9 § Arbetstagarrepresentanterna bör utses bland de anställda vid företaget
eller, i fråga om moderföretag, inom koncernen.

Till arbetstagarrepresentant får inte utan särskilt tillstånd av nämnden
för styrelserepresentationsfrågor utses den som är arbetstagarrepresentant
i ett annat företags styrelse. Detta gäller inte, om företagen går med på
något annat eller om de ingår i samma koncern.

10 § Tiden för en arbetstagarrepresentants uppdrag bestäms av den som
utser honom. Mandatperioden får dock inte vara längre än fyra räkenskapsår.
Den skall bestämmas så att uppdraget upphör vid slutet av en
ordinarie stämma på vilken styrelseval förrättas.

Den som utser arbetstagarrepresentanterna bestämmer när de skall tillträda
uppdraget. Om inte företagets styrelse medger annat, får de dock inte
tillträda förrän tre månader efter det att styrelsen har fått underrättelse
enligt 6 § tredje stycket.

Av 18 § andra stycket framgår att en annan tidpunkt för tillträdet kan
gälla.

AU 1987/88:10

Bilaga 1

Arbetstagarrepresentanternas arbete m. m.

11 § Om inte annat följer av denna lag, skall vad som är föreskrivet i
annan lag eller författning om styrelseledamot och styrelsesuppleant i ett
företags styrelse tillämpas på arbetstagarledamöter och suppleanter för
sådana ledamöter.

12 § Den som är suppleant för en arbetstagarledamot har rätt att närvara
och yttra sig vid styrelsens sammanträden och vid företagets stämma, även
om ledamoten är närvarande.

13 § En av arbetstagarrepresentanterna får närvara och delta i överläggningarna
när ett ärende, som senare skall avgöras av styrelsen, förbereds
av därtill särskilt utsedda styrelseledamöter eller befattningshavare i företaget.

Om ett beslut enligt 7 kap 6§ andra stycket bankaktiebolagslagen
(1987:618), 3 kap 6§ andra stycket sparbankslagen (1987:619) eller 6 kap
6§ andra stycket föreningsbankslagen (1987:620) innebär att ett uppdrag
ges åt en regionstyrelse eller ett motsvarande organ i en region, har de
anställda inom regionen rätt att bestämma att en representant för dem och
en suppleant skall omfattas av uppdraget. En sådan representant har
motsvarande rätt som avses i första stycket.

Om arbetstagarorganisationerna inte enas om annat, utses den representant
som avses i första och andra styckena av den organisation som
företräder det största antalet kollektivavtalsbundna arbetstagare vid företaget
eller, i fråga om moderföretag, inom koncernen.

14 § Arbetstagarrepresentanterna får inte delta i behandlingen av frågor
som rör kollektivavtal eller stridsåtgärder eller av andra frågor där en
facklig organisation på arbetsplatsen har ett väsentligt intresse som kan
strida mot företagets.

Om ett företags verksamhet är av sådan natur eller har ett sådant
ändamål som avses i 2§ lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet,
har arbetstagarrepresentanterna inte heller rätt att delta i ett beslut
som gäller verksamhetens mål eller inriktning.

Skadestånd m. m.

15 § En arbetsgivare eller en arbetstagarorganisation som bryter mot
denna lag skall betala ersättning för den skada som uppkommer. Skadeståndet
kan avse både ersättning för den förlust som uppkommer och
ersättning för den kränkning som lagbrottet innebär. Om det är skäligt, kan
skadeståndet sättas ned eller helt falla bort.

En arbetstagarorganisation kan dock inte med stöd av denna lag kräva
skadestånd av en annan arbetstagarorganisation.

16 § Den som vill kräva skadestånd enligt denna lag skall underrätta
motparten om sitt anspråk inom fyra månader från det skadan inträffade.
Om det inom den tiden har begärts förhandling om anspråket enligt lagen
(1976:580) om medbestämmande i arbetslivet eller med stöd av kollektivavtal,
skall talan väckas inom fyra månader efter det att förhandlingen
avslutades. I annat fall skall talan väckas inom åtta månader från det
skadan inträffade.

Om underrättelse inte lämnas eller talan inte väcks inom den tid som
anges i första stycket, har parten förlorat sin rätt till talan.

AU 1987/88:10

Bilaga 1

Övriga bestämmelser

17 § Undantag kan medges från denna lag, om styrelserepresentation för
de anställda skulle medföra väsentlig olägenhet för ett företag på grund av
att

1. styrelsens sammansättning beror på politiska styrkeförhållanden eller
på förhållande mellan olika intressenter eller intressentgrupper, som framgår
av bolagsordningen, stadgarna, avtal eller annan omständighet, eller

2. bolagsordningen eller motsvarande föreskriver särskild röstmajoritet
för styrelsens beslut.

Ett undantag enligt första stycket får endast medges, om olägenheten
inte kan undanröjas på annat sätt. Undantag skall förenas med villkor om
åtgärder som på annat sätt tillgodoser arbetstagarnas intresse av insyn i
och inflytande på företagets verksamhet.

18 § I frågor om tillstånd enligt 9 § andra stycket eller undantag enligt
17 § beslutar nämnden för styrelserepresentationsfrågor.

Nämnden kan för tiden fram till det slutliga avgörandet besluta att en
arbetstagarrepresentant inte får tillträda ett uppdrag som styrelseledamot
eller suppleant.

Nämndens beslut får inte överklagas.

19 § I övrigt gäller i mål om tillämpning av denna lag, i den mån tvisten
avser förhållandet mellan företaget och de anställda, lagen (1974:371) om
rättegången i arbetstvister.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988, då lagen (1976:351) om
styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar
och lagen (1976:355) om styrelserepresentation för de anställda i
bankinstitut och försäkringsbolag skall upphöra att gälla.

2. Beslut som med stöd av äldre lag har fattats om att inrätta styrelserepresentation
för de anställda samt om att utse arbetstagarrepresentanter i
styrelsen gäller fortfarande. Motsvarande gäller beslut om undantag som
avses i 17 §.

AU 1987/88:10

Bilaga 1

2 Förslag till
Lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 4§, 8 kap. 1, 2, 9 och 15 §§, 12 kap. 7 §
samt 13 kap 2 § aktiebolagslagen (1975:1385)1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

4§

Bolagsordningen skall ange

1. bolagets firma,

2. den ort i Sverige där bolagets styrelse skall ha sitt säte,

3. föremålet för bolagets verksamhet, angivet till sin art,

4. aktiekapitalet eller, om detta skall kunna utan ändring av bolagsordningen
bestämmas till lägre eller högre belopp, minimikapitalet och maximikapitalet,
varvid minimikapitalet ej får vara mindre än en fjärdedel av
maximikapitalet,

5. aktiernas nominella belopp,

6. antalet eller lägsta och högsta antalet styrelseledamöter och revisorer
samt styrelsesuppleanter, om sådana skall finnas, samt tiden för styrelseledamots
och revisors uppdrag,

7. sättet för sammankallande av bolagsstämma,

8. vilka ärenden som skall förekomma på ordinarie stämma,

9. vilken tid bolagets räkenskapsår skall omfatta.

Bestämmelserna i första stycket
6 gäller inte arbetstagarrepresentanter
som har utsetts enligt lagen
(1987:000) om styrelserepresentation
för de privatanställda.

8 kap.

1§

Aktiebolag skall ha en styrelse med minst tre ledamöter. Uppgår aktiekapitalet
eller maximikapitalet ej till en miljon kronor, kan dock styrelsen
bestå av en eller två ledamöter, om minst en suppleant finnes.

Styrelsen väljes av bolagsstämman, om ej i bolagsordningen föreskrives
att en eller flera styrelseledamöter skall utses på annat sätt.

Styrelseledamots uppdrag gäller för tid som anges i bolagsordningen.
Uppdragstiden får icke omfatta mer än fyra räkenskapsår och skall bestämmas
så att uppdraget upphör vid slutet av ordinarie bolagsstämma på
vilken styrelseval förrättas.

Vad i denna lag sägs om styrelseledamot skall i tillämpliga delar gälla om
suppleant.

Bestämmelser om arbetstagarrepresentanter
finns i lagen
(1987:000) om styrelserepresentation
för de privatanställda.

AU 1987/88:10

Bilaga 1

1 Lagen omtryckt 1982:739.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2§

Uppdrag som styrelseledamot upphör i förtid, om ledamoten eller den
som utsett honom begär det. Anmälan härom skall göras hos styrelsen och,
om ledamot som ej är vald på bolagsstämma vill avgå, hos den som tillsatt
honom.

Upphör styrelseledamots uppdrag
i förtid eller uppkommer för
honom hinder enligt 4 § att vara styrelseledamot
och finnes ej suppleant,
skall övriga styrelseledamöter
vidtaga åtgärd för att ny ledamot
för den återstående mandattiden
tillsättes, såvida ej den förutvarande
ledamoten var offentlig styrelseledamot
som avses i lagen
(1976:350) om styrelserepresentation
för samhället i aktiebolag, ekonomiska
föreningar och stiftelser
eller arbetstagarledamot som avses
i lagen (1976:351) om styrelserepresentation
för de anställda i aktiebolag
och ekonomiska föreningar.

Skall ledamoten väljas på bolagsstämma,
kan utan hinder av 1 §
första stycket valet anstå till nästa
ordinarie stämma på vilken styrelseval
förrättas, om styrelsen är beslutför
med kvarstående ledamöter
och suppleanter.

Om styrelseledamot, som enligt bolagsordningen skall tillsättas i annan
ordning än genom val av bolagsstämma, ej utsetts, skall rätten förordna
ersättare på ansökan av styrelseledamot, aktieägare, borgenär eller annan
vars rätt kan vara beroende av att det finns någon som kan företräda
bolaget.

Om en styrelseledamots uppdrag
upphör i förtid eller hinder enligt 4 §
uppkommer för honom att vara styrelseledamot
och det inte finns någon
suppleant, som kan inträda i
hans ställe, skall övriga styrelseledamöter
vidta åtgärder för att en ny
styrelseledamot tillsätts för den
återstående mandattiden. Sådana
åtgärder behöver dock inte vidtas,
om den förutvarande ledamoten var
en arbetstagarrepresentant som
avses i lagen (1987:000) om styrelserepresentation
för de privatanställda.
Skall ledamoten väljas på
bolagsstämma, kan utan hinder av
1 § första stycket valet anstå till
nästa ordinarie stämma på vilken
styrelseval förrättas, om styrelsen
är beslutför med kvarstående ledamöter
och suppleanter.

9§

Styrelsen är beslutför, om mer än
hälften av hela antalet styrelseledamöter
eller det högre antal som föreskrives
i bolagsordningen är närvarande.
Beslut i ärende får dock
icke fattas, om ej såvitt möjligt
samtliga styrelseledamöter dels fått
tillfälle att deltaga i ärendets behandling,
dels erhållit tillfredsställande
underlag för att avgöra ärendet.
Har styrelseledamot förfall
och finnes suppleant, som skall inträda
i hans ställe, skall denne beredas
tillfälle därtill.

Styrelsen är beslutför, om mer än
hälften av hela antalet styrelseledamöter
eller det högre antal som föreskrivs
i bolagsordningen är närvarande.
Beslut i ärende får dock inte
fattas, om inte såvitt möjligt samtliga
styrelseledamöter dels fått tillfälle
att delta i ärendets behandling,
dels fått tillfredsställande underlag
för att avgöra ärendet. Om en styrelseledamot
inte kan komma och
det finns en suppleant som skall
träda in i hans ställe, skall denne
ges tillfälle till det. Suppleant för
arbetstagarledamot, som har utsetts
enligt lagen (1987:000) om
styrelserepresentation för de pri -

AU 1987/88:10

Bilaga 1

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

vatanställda, skall dock alltid få
underlag och ges tillfälle att delta i
ärendets behandling på samma sätt
som en styrelseledamot.

Som styrelsens beslut gäller, om bolagsordningen ej föreskriver särskild
röstmajoritet, den mening för vilken vid sammanträde mer än hälften av de
närvarande röstar eller vid lika röstetal den mening som biträdes av ordföranden.
Är styrelsen icke fulltalig, skall de som röstar för beslutet dock
utgöra mer än en tredjedel av hela antalet styrelseledamöter, om ej annat
föreskrives i bolagsordningen.

Handling som enligt denna lag skall undertecknas av styrelsen skall
underskrivas av minst hälften av hela antalet styrelseledamöter.

15 §

För registrering skall bolaget an- För registrering skall bolaget anmäla
vem som utsetts till styrelsele- mäla vem som har utsetts till styrel damot,

verkställande direktör och seledamot, verkställande direktör,

suppleant samt till firmatecknare suppleant och firmatecknare samt

ävensom deras postadress och per- deras postadress och personnum sonnummer.

För registrering skall mer. Om en ledamot eller supple även

anmälas av vilka och hur bo- ant har utsetts enligt lagen

lagets firma tecknas. (1987:000) om styrelserepresenta tion

för de privatanställda, skall
detta anges. För registrering skall
bolaget även anmäla av vilka och
hur bolagets firma tecknas.

Anmälan göres första gången när bolaget enligt 2 kap. 9 § anmäles för
registrering och därefter genast efter det att ändring inträffat i förhållande
som anmälts eller skall anmälas för registrering enligt första stycket. Rätt
att göra anmälan tillkommer även den som anmälningen gäller.

Ändras bolagets postadress, skall bolaget genast anmäla det för registrering.

Varje år efter den ordinarie bolagstämman skall bolaget till registreringsmyndigheten
sända in en aktuell förteckning över bolagets styrelseledamöter,
verkställande direktör, suppleanter och firmatecknare med uppgift om
deras postadress och personnummer. Förteckningen skall sändas in samtidigt
med att en avskrift av årsredovisningen och revisionsberättelsen sänds
in enligt 11 kap. 3 § andra stycket.

12 kap.

7 §2

Aktiebolag får ej lämna penninglån till den som äger aktier i eller är
styrelseledamot eller verkställande direktör i bolaget eller annat bolag i
samma koncern. Detsamma gäller i fråga om penninglån till

1. den som är gift med eller är syskon eller släkting i rätt upp- eller
nedstigande led till aktieägare, styrelseledamot eller verkställande direktör,

2. den som är besvågrad med sådan person i rätt upp- eller nedstigande
led eller så att den ene är gift med den andres syskon, eller

AU 1987/88:10

Bilaga 1

2 Senaste lydelse 1984:194.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3. juridisk person över vars verksamhet person som nämnts ovan har ett
bestämmande inflytande.

Bestämmelserna i första stycket gäller ej om

1. gäldenären är kommun eller landstingskommun,

2. gäldenären är företag i koncern i vilken det långivande bolaget ingår,

3. gäldenären driver rörelse och lånet betingas av affärsmässiga skäl
samt är avsett uteslutande för gäldenärens rörelse, eller

4. gäldenären eller honom närstående fysisk eller juridisk person som
avses i första stycket 1-3 är aktieägare samt det sammanlagda aktieinnehavet
ej uppgår till en procent av aktiekapitalet i bolaget och ej heller, om
bolaget ingår i koncern, till en procent av de sammanlagda aktiekapitalen i
koncernbolagen. Första stycket tillämpas dock, om gäldenären eller juridisk
person över vars verksamhet han har ett bestämmande inflytande
eller båda tillsammans äger mer än 500 aktier i bolaget eller, om bolaget
ingår i koncern, i koncernbolagen.

Aktiebolag får icke lämna penninglån i syfte att gäldenären eller honom
närstående fysisk eller juridisk person som avses i första stycket 1—3 skall
förvärva aktier i bolaget eller annat bolag i samma koncern.

Är gäldenären anställd i bolaget eller i ett annat bolag i samma koncern
gäller inte förbudet mot penninglån i tredje stycket, om

1. lånebeloppet jämte tidigare lån enligt detta stycke från bolaget eller
annat bolag i samma koncern inte överstiger ett belopp som motsvarar två
gånger gällande basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring,

2. låneerbjudandet riktar sig till minst hälften av de anställda i bolaget
och lånet skall återbetalas inom fem år genom regelbundna amorteringar
samt

3. hinder mot lån inte föreligger 3. hinder mot lån inte föreligger
vid en tillämpning av första och vid en tillämpning av första och

andra styckena, även om de aktier andra styckena, även om de aktier

som skall förvärvas räknas med. som skall förvärvas räknas med.

Därvid skall dock det i första styc- Därvid skall dock det i första stycket
angivna förbudet mot att lämna ket angivna förbudet mot att lämna

lån till styrelseledamot inte gälla i lån till styrelseledamot inte gälla i

fråga om den som är styrelseleda- fråga om den som är styrelseledamot
enligt bestämmelserna i lagen mot enligt bestämmelserna i lagen

(1976:351) om styrelserepresenta- (1987:000) om styrelserepresentation
för de anställda i aktiebolag tion för de privatanställda.

och ekonomiska föreningar.

Bestämmelserna i denna paragraf om förbud mot penninglån äger motsvarande
tillämpning i fråga om ställande av säkerhet.

Vid tillämpningen av denna paragraf likställes äktenskapsliknande samlevnad
med äktenskap, om de sammanlevande tidigare har varit gifta med
varandra eller har eller har haft barn gemensamt.

Som aktieinnehav eller aktieförvärv enligt bestämmelserna i denna paragraf
räknas inte innehav eller förvärv av andelar i en aktiefond eller i en
aktiesparfond eller kapitalsparfond som inte är företagsanknuten.

13 kap.

2§J

Det åligger styrelsen att ofördröjligen upprätta en särskild balansräkning
så snart det finns skäl att anta att bolagets eget kapital understiger hälften

AU 1987/88:10

Bilaga 1

3 Senaste lydelse 1983:453.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

av det registrerade aktiekapitalet. Visar balansräkningen att så är fallet,
skall styrelsen snarast möjligt till bolagsstämma hänskjuta fråga om bolaget
skall träda i likvidation. Godkänns ej på bolagsstämma inom åtta
månader efter hänskjutandet balansräkning avseende ställningen vid tiden
för stämman som utvisar att det egna kapitalet uppgår till det registrerade
aktiekapitalet, skall styrelsen, om ej bolagsstämman beslutar att bolaget
skall träda i likvidation, hos rätten ansöka att bolaget försätts i likvidation.
Sådan ansökan kan även göras av styrelseledamot, verkställande direktör,
revisor eller aktieägare.

Görs ansökan enligt första stycket, förordnar rätten att bolaget skall
träda i likvidation, om det ej under ärendets handläggning i tingsrätten
styrks att balansräkning utvisande att bolagets eget kapital uppgår till det
registrerade aktiekapitalet blivit granskad av revisorerna och godkänd av
bolagsstämma.

Vid beräkningen av det egna kapitalets storlek skall inom linjen tilläggas
en post utvisande den ökning av tillgångarnas sammanlagda värde som
skulle följa, om de redovisades till försäljningsvärdet med avdrag för
försäljningskostnaderna. Beträffande sådana anläggningstillgångar som
undergår fortlöpande värdeminskning gäller dock att de tas upp till anskaffningsvärdet
minskat med erforderliga avskrivningar och nedskrivningar,
om därigenom erhålls ett högre värde. Vidare skall vid beräkningen
hänsyn inte tas till skuld på grund av statligt stöd för vilket återbetalningsskyldigheten
är beroende av bolagets ekonomiska ställning, om stödet -för det fall att bolaget försätts i konkurs eller träder i likvidation - skall
återbetalas först sedan övriga skulder till fullo betalats.

Om styrelseledamöterna underlåter
att fullgöra vad som åligger dem
enligt första stycket, svarar de och
andra som med vetskap om denna
underlåtenhet handlar på bolagets
vägnar solidariskt för de förpliktelser
som uppkommer för bolaget.
En styrelseledamot undgår dock
ansvar, om han visar att underlåtenheten
inte beror på försummelse
av honom. Solidariskt ansvar för de
förpliktelser som uppkommer för
bolaget inträder även för aktieägare
som, när likvidationsplikt föreligger
enligt första stycket tredje meningen,
med vetskap om likvidationsplikten
deltar i beslut att fortsätta
bolagets verksamhet. Ansvarighet
enligt detta stycke gäller dock inte
för förpliktelser som uppkommer
sedan likvidationsfrågan har hänskjutits
till rättens prövning eller
sedan en balansräkning, som utvisar
att bolagets eget kapital uppgår
till det registrerade aktiekapitalet,
blivit granskad av revisorerna
och godkänd av bolagsstämma.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988.

Underlåter styrelseledamöterna
att fullgöra vad som åligger dem enligt
första stycket, svarar de och
andra som med vetskap härom
handlar på bolagets vägnar solidariskt
för bolagets uppkommande
förbindelser. Sådant ansvar inträder
även för aktieägare som, när
likvidationsplikt föreligger enligt
första stycket tredje meningen,
med vetskap härom deltar i beslut
att fortsätta bolagets verksamhet.
Den ansvarighet som det nu är fråga
om gäller dock ej för förbindelser
som uppkommer sedan likvidationsfrågan
hänskjutits till rättens
prövning eller sedan en balansräkning,
som utvisar att bolagets eget
kapital uppgår till det registrerade
aktiekapitalet, blivit granskad av
revisorerna och godkänd av bolagsstämma.

AU 1987/88:10

Bilaga 1

3 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska
föreningar

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 2§, 6 kap. 1, 2, 4, 9 och 15 §§ samt 11
kap. 3§ lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar skall ha följande
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

2§

Föreningens stadgar skall ange

1. föreningens firma,

2. den ort i Sverige där föreningens styrelse skall ha sitt säte,

3. ändamålet med föreningens verksamhet och verksamhetens art,

4. den insats med vilken varje medlem skall delta i föreningen, hur
insatserna skall fullgöras samt i vad mån en medlem får delta i föreningen
med insats utöver vad han är skyldig att delta med,

5. för det fall att regelbundna eller på särskilt beslut om uttaxering
beroende avgifter till föreningen skall förekomma, avgifternas belopp eller
de högsta belopp till vilka de får bestämmas,

6. antalet eller lägsta och högsta antalet styrelseledamöter och revisorer
samt eventuella suppleanter, tiden för deras uppdrag samt, om någon av
dem skall utses på annat sätt än som anges i denna lag, hur det i så fall skall
ske,

7. för det fall att fullmäktige enligt 7 kap. 12 § skall finnas, deras befogenhet,
hur de skall utses och tiden för deras uppdrag,

8. inom vilken tid och hur föreningsstämma skall sammankallas samt hur
andra meddelanden skall bringas till medlemmarnas eller fullmäktiges kännedom,

9. vilka ärenden som skall förekomma på ordinarie stämma,

10. vilken tid föreningens räkenskapsår skall omfatta,

11. grunderna för fördelning av föreningens vinst samt hur man skall
förfara med föreningens behållna tillgångar när föreningen upplöses, samt

12. för det fall att förlagsinsatser som avses i 5 kap. skall förekomma,
vad som skall gälla därom.

Bestämmelserna i första stycket
6 gäller inte arbetstagarrepresentanter
som har utsetts enligt lagen
(1987:000) om styrelserepresentation
för de privatanställda.

6 kap.

1§

En ekonomisk förening skall ha en styrelse med minst tre ledamöter.

Styrelsen väljs av föreningsstämman, om det inte föreskrivs i stadgarna
att en eller flera styrelseledamöter skall utses på annat sätt.

En styrelseledamots uppdrag gäller för den tid som anges i stadgarna.
Uppdragstiden får inte omfatta mer än fyra räkenskapsår och skall bestämmas
så att uppdraget upphör vid slutet av den ordinarie föreningsstämma
på vilken styrelseval förrättas.

AU 1987/88:10

Bilaga 1

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Vad som sägs i denna lag om styrelseledamöter skall i tillämpliga delar
gälla även suppleanter.

Bestämmelser om arbetstagarrepresentanter
finns i lagen
(1987:000) om styrelserepresentation
för de privatanställda.

2§

Ett uppdrag som styrelseledamot upphör i förtid, om ledamoten eller
den som har utsett honom begär det. Anmälan om avgång skall göras hos
styrelsen och, om en ledamot som inte är vald på föreningsstämma vill
avgå, även hos den som har tillsatt honom.

Om en styrelseledamots uppdrag Om en styrelseledamots uppdrag
upphör i förtid eller hinder enligt 4 § upphör i förtid eller hinder enligt 4 §

uppkommer för honom att vara sty- uppkommer för honom att vara styrelseledamot
och det inte finns nå- relseledamot och det inte finns någon
suppleant som kan inträda i gon suppleant som kan inträda i

hans ställe, skall övriga styrelsele- hans ställe, skall övriga styrelseledamöter
vidta åtgärder för att en ny damöter vidta åtgärder för att en ny

styrelseledamot tillsätts för den styrelseledamot tillsätts för den

återstående mandattiden. Sådana återstående mandattiden. Sådana

åtgärder behöver dock inte vidtas, åtgärder behöver dock inte vidtas,

om den förutvarande ledamoten var om den förutvarande ledamoten var

arbetstagarrepresentant som avses arbetstagarrepresentant som avses

i lagen (1976:351) om styrelserepre- i lagen (1987:000) om styrelserepresentation
för de an ställda i aktiebo- sentation för de privatanställda.

lag och ekonomiska föreningar. Skall ledamoten väljas på för Skall

ledamoten väljas på för- eningsstämma, kan utan hinder av

eningsstämma, kan utan hinder av 1 § första stycket valet anstå till

1 § första stycket valet anstå till nästa ordinarie stämma på vilken

nästa ordinarie stämma på vilken styrelseval förrättas, om styrelsen

styrelseval förrättas, om styrelsen är beslutför med kvarstående leda är

beslutför med kvarstående leda- möter och suppleanter,

möter och suppleanter.

Om en styrelseledamot som enligt stadgarna skall tillsättas i annan
ordning än genom val av föreningsstämman inte har utsetts, skall rätten
förordna en ersättare på ansökan av en styrelseledamot, medlem, borgenär
eller någon annan vars rätt kan vara beroende av att det finns någon som
kan företräda föreningen.

4§

Styrelseledamöterna och verkställande direktören skall vara svenska
medborgare och bosatta i Sverige, om inte regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer i särskilda fall tillåter annat. Med svenskt
medborgarskap jämställs medborgarskap i Danmark, Finland, Island eller
Norge. Nordiska medborgare som är bosatta i något av dessa länder kan
vara styrelseledamöter, om minst halva antalet styrelseledamöter är bosatta
i Sverige. Den som är omyndig eller i konkurs kan inte vara styrelseledamot
eller verkställande direktör.

Styrelseledamöterna skall vara medlemmar i föreningen, om inte stadgarna
i särskilt angivna fall tillåter annat. Den som enligt lag är ställföreträdare
för en medlem eller, om en juridisk person är medlem, den som är
ledamot av styrelsen för den juridiska personen eller delägare i denna får

AU 1987/88:10

Bilaga 1

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

dock vara styrelseledamot utan att vara medlem i föreningen, även om
stadgarna saknar föreskrift om det.

Bestämmelserna i andra stycket
gäller inte arbetstagarrepresentanter
som har utsetts enligt lagen
(1987:000) om styrelserepresentation
för de privatanställda.

9§

Styrelsen är beslutför, om mer än
hälften av hela antalet styrelseledamöter
eller det högre antal som föreskrivs
i stadgarna är närvarande.
Beslut i ett ärende får dock inte fattas,
om inte såvitt möjligt samtliga
styrelseledamöter har fått tillfälle
att delta i ärendets behandling och
erhållit tillfredsställande underlag
för att avgöra ärendet. Om en styrelseledamot
inte kan komma och
det finns en suppleant som skall träda
in i hans ställe, skall suppleanten
ges tillfälle till det. Suppleant för
arbetstagarledamot, som har utsetts
enligt lagen (1987:000) om
styrelserepresentation för de privatanställda,
skall dock alltid få
underlag och ges tillfälle att delta i
ärendets behandling på samma sätt
som en styrelseledamot.

Om inte stadgarna föreskriver en särskild röstmajoritet, gäller som styrelsens
beslut den mening för vilken mer än hälften av de närvarande
röstar eller, vid lika röstetal, den mening som ordföranden biträder. Är
styrelsen inte fulltalig, skall de som röstar för beslutet dock utgöra mer än
en tredjedel av hela antalet styrelseledamöter, om inte annat föreskrivs i
stadgarna.

Handlingar som enligt denna lag skall undertecknas av styrelsen skall
skrivas under av minst hälften av hela antalet styrelseledamöter.

15 §

För registrering skall föreningen
anmäla vem som har utsetts till styrelseledamot,
verkställande direktör,
suppleant eller firmatecknare
samt deras postadress och personnummer.
För registrering skall
även anmälas av vilka och hur föreningens
firma tecknas.

För registrering skall föreningen
anmäla vem som har utsetts till styrelseledamot,
verkställande direktör,
suppleant och firmatecknare
samt deras postadress och personnummer.
Om en ledamot eller
suppleant har utsetts enligt lagen
(1987:000) om styrelserepresentation
för de privatanställda, skall
detta anges. För registrering skall
föreningen även anmäla av vilka
och hur föreningens firma tecknas.

AU 1987/88:10

Bilaga 1

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Anmälan görs första gången när föreningen enligt 2 kap. 3 § anmäls för
registrering och därefter genast efter det att ändring har inträffat i ett
förhållande som har anmälts eller skall anmälas för registrering enligt
första stycket. Rätt att göra anmälan tillkommer även den som anmälningen
gäller.

Om föreningens postadress ändras, skall föreningen genast anmäla det
för registrering.

11 kap.

3 §

Om antalet föreningsmedlemmar går ned under det lägsta antal som
föreskrivs i 2 kap. 1 §, skall styrelsen snarast möjligt till föreningsstämman
hänskjuta frågan huruvida föreningen skall träda i likvidation. Inträder inte
ett tillräckligt antal medlemmar i föreningen inom tre månader efter det att
antalet har gått ned under det föreskrivna lägsta antalet, skall styrelsen,
om inte stämman beslutar att föreningen skall träda i likvidation, hos rätten
ansöka att föreningen försätts i likvidation. En sådan ansökan kan även
göras av en styrelseledamot, verkställande direktören, en revisor, en föreningsmedlem
eller en innehavare av förlagsandel.

Görs ansökan enligt första stycket, förordnar rätten att föreningen skall
träda i likvidation, om det inte under ärendets handläggning i första instans
styrks att det föreskrivna lägsta medlemsantalet har uppnåtts.

Om styrelseledamöterna underlåter
att fullgöra vad som åligger dem
enligt första stycket, svarar de och
andra som med vetskap om denna
underlåtenhet handlar på föreningens
vägnar solidariskt för de förpliktelser
som uppkommer för föreningen.
Ett sådant ansvar inträder
även för sådana medlemmar som,
när likvidationsplikt föreligger enligt
första stycket, med vetskap om
likvidationsplikten deltar i beslut
att fortsätta föreningens verksamhet.
Ansvarighet enligt denna paragraf
gäller dock inte för förpliktelser
som uppkommer sedan likvidationsfrågan
har hänskjutits till rättens
prövning eller sedan ett tillräckligt
antal medlemmar har inträtt
efter den tid som anges i första
stycket.

Om styrelseledamöterna underlåter
att fullgöra vad som åligger dem
enligt första stycket, svarar de och
andra som med vetskap om denna
underlåtenhet handlar på föreningens
vägnar solidariskt för de förpliktelser
som uppkommer för föreningen.
En styrelseledamot
undgår dock ansvar, om han visar
att underlåtenheten inte beror på
försummelse av honom. Solidariskt
ansvar för de förpliktelser som uppkommer
för föreningen inträder
även för sådana medlemmar som,
när likvidationsplikt föreligger enligt
första stycket, med vetskap om
likvidationsplikten deltar i beslut
att fortsätta föreningens verksamhet.
Ansvarighet enligt denna paragraf
gäller dock inte för förpliktelser
som uppkommer sedan likvidationsfrågan
har hänskjutits till rättens
prövning eller sedan ett tillräckligt
antal medlemmar har inträtt
efter den tid som anges i första
stycket.

AU 1987/88:10

Bilaga 1

4 Förslag till
Lag om ändring i bankaktiebolagslagen (1987:618)

Härigenom föreskrivs att 7 kap. 1-3, 13 och 18 §§ samt 10 kap. 3§
bankaktiebolagslagen (1987:618) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 kap.

1§

Ett bankaktiebolag skall ha en styrelse med minst fem ledamöter. Styrelsen
skall förvalta bolagets angelägenheter i enlighet med vad som föreskrivs
i denna lag och bankrörelselagen (1987:617).

Styrelsen väljs av bolagsstäm- Styrelsen väljs av bolagsstämman.
Regeringen får dock utse man. Regeringen får dock utse

högst fem ledamöter i styrelsen (of- högst fem ledamöter i styrelsen (offentliga
styrelseledamöter) med fentliga styrelseledamöter) med

uppgift att särskilt verka för att uppgift att särskilt verka för att

samhällets intressen beaktas i bola- samhällets intressen beaktas i bolagets
verksamhet. Även annan sty- gets verksamhet. Även annan styrelseledamot
får, om så föreskrivs i relseledamot får, om så föreskrivs i

bolagsordningen, tillsättas i annan bolagsordningen, tillsättas i annan

ordning än genom val av bolags- ordning än genom val av bolagsstämman.
Särskilda bestämmelser stämman.

om att styrelseledamot kan utses av
annan än stämman finns i lagen
(1976:355) om styrelserepresentation
för de anställda i bankinstitut
ochförsäkringsbolag.

En styrelseledamots uppdrag gäller för den tid som anges i bolagsordningen.
Uppdragstiden får inte omfatta mer än fyra räkenskapsår och skall
bestämmas så att uppdraget upphör vid slutet av den ordinarie bolagsstämma
på vilken styrelseval förrättas.

Vad som sägs i denna lag och bankrörelselagen om styrelseledamöter
skall i tillämpliga delar gälla även suppleanter.

Bestämmelser om arbetstagarrepresentanter
finns i lagen
(1987:000) om styrelserepresentation
för de privatanställda.

2 §

Ett uppdrag som styrelseledamot upphör i förtid, om ledamoten eller
den som har utsett honom begär det. Anmälan om avgång skall göras hos
styrelsen och, om en ledamot som inte är vald på bolagsstämma vill avgå,
hos den som har tillsatt honom.

Om en styrelseledamots uppdrag Om en styrelseledamots uppdrag
upphör i förtid eller hinder enligt 3 § upphör i förtid eller hinder enligt 3 §

uppkommer för honom att vara sty- uppkommer för honom att vara styrelseledamot
och det inte finns nå- relseledamot och det inte finns någon
suppleant, som kan inträda i gon suppleant, som kan inträda i

hans ställe, skall övriga styrelsele- hans ställe, skall övriga styrelseledamöter
vidta åtgärder för att en ny damöter vidta åtgärder för att en ny

styrelseledamot tillsätts för den styrelseledamot tillsätts för den

AU 1987/88:10

Bilaga 1

Föreslagen lydelse

återstående mandattiden. Sådana
åtgärder behöver dock inte vidtas,
om den förutvarande ledamoten var
offentlig styrelseledamot eller arbetstagarrepresentant
som avses i
lagen (1987:000) om styrelserepresentation
för de privatanställda.
Skall ledamoten väljas på bolagsstämma,
kan valet anstå till den
nästa ordinarie stämma på vilken
styrelseval förrättas, om styrelsen
är beslutför med kvarstående ledamöter
och suppleanter och deras
antal inte understiger fem.

Nuvarande lydelse

återstående mandattiden. Sådana
åtgärder behöver dock inte vidtas,
om den förutvarande ledamoten var
offentlig styrelseledamot eller arbetstagarrepresentant
som avses i
lagen (1976:355) om styrelserepresentation
för de anställda i bankinstitut
och försäkringsbolag. Skall
ledamoten väljas på bolagsstämma,
kan valet anstå till den nästa ordinarie
stämma på vilken styrelseval
förrättas, om styrelsen är beslutför
med kvarstående ledamöter och
suppleanter och deras antal inte
understiger fem.

Om en styrelseledamot som enligt bolagsordningen skall tillsättas i annan
ordning än genom val av bolagsstämma inte har utsetts, skall bankinspektionen
förordna en ersättare på ansökan av en styrelseledamot, aktieägare,
borgenär eller någon annan vars rätt kan vara beroende av att det
finns någon som kan företräda bolaget.

3 §

Styrelseledamöterna skall vara svenska medborgare och, om inte regeringen
eller efter regeringens bemyndigande bankinspektionen i särskilda
fall tillåter något annat, bosatta i Sverige. Den som är omyndig eller i
konkurs kan inte vara styrelseledamot. Att detsamma gäller den som är
underkastad näringsförbud följer av 6§ lagen (1986:436) om näringsförbud.

Utan hinder av första stycket får i ett bankaktiebolag som är bildat av
utländskt bankföretag högst en tredjedel av hela antalet styrelseledamöter
vara svenska medborgare bosatta utomlands eller utländska medborgare.
Styrelseordföranden skall dock vara svensk medborgare och bosatt här i
landet. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, bankinspektionen
får medge undantag från vad som föreskrivs i detta stycke.

Av styrelseledamöterna får högst
en för varje påbörjat femtal vara
anställd i banken. Vid denna beräkning
skall hänsyn inte tas till de offentliga
styrelseledamöterna. Att
detsamma gäller arbetstagarrepresentanterna
enligt lagen (1976:355)
om styrelserepresentation för de
anställda i bankinstitut och försäkringsbolag
framgår av 8 § nämnda
lag.

Av styrelseledamöterna får högst
en för varje påbörjat femtal vara
anställd i banken. Vid denna beräkning
skall hänsyn inte tas till de offentliga
styrelseledamöterna eller
arbetstagarrepresentanter som har
utsetts enligt lagen (1987:000) om
styrelserepresentation för de privatanställda.

135

AU 1987/88:10

Bilaga 1

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

ligt samtliga styrelseledamöter fått
tillfälle att delta i ärendets behandling
och erhållit tillfredsställande
underlag för att avgöra ärendet. Om
en styrelseledamot inte kan komma
och det finns en suppleant, som
skall träda in i hans ställe, skall
suppleanten ges tillfälle till det.
Suppleant för arbetstagarledamot,
sorn har utsetts enligt lagen
(1987:000) om styrelserepresentation
för de privatanställda, skall
dock alltid få underlag och ges tillfälle
att delta i ärendets behandling
på samma sätt som en styrelseledamot.

Om inte bolagsordningen föreskriver särskild röstmajoritet, gäller som
styrelsens beslut den mening för vilken mer än hälften av de närvarande
röstar eller, vid lika röstetal, den mening som ordföranden biträder. Är
styrelsen inte fulltalig, skall de som röstar för beslutet dock utgöra mer än
en tredjedel av hela antalet styrelseledamöter, om inte annat föreskrivs i
bolagsordningen.

Handlingar som enligt denna lag eller bankrörelselagen (1987:617) skall
undertecknas av styrelsen skall skrivas under av minst hälften av hela
antalet styrelseledamöter.

18 §

För registrering skall bankaktiebolaget
anmäla vem som har utsetts
till styrelseledamot, suppleant eller
firmatecknare samt deras postadress,
personnummer och medborgarskap.
För registrering skall
även anmälas av vilka och hur bolagets
firma tecknas.

För registrering skall bankaktiebolaget
anmäla vem som har utsetts
till styrelseledamot, suppleant och
firmatecknare samt deras postadress,
personnummer och medborgarskap.
Om en ledamot eller
suppleant har utsetts enligt lagen
(1987:000) om styrelserepresentation
för de privatanställda, skall
detta anges. För registrering skall
bolaget även anmäla av vilka och
hur bolagets firma tecknas.

Anmälan görs första gången när bankaktiebolaget enligt 2 kap. 12 §
anmäls för registrering och därefter genast efter det att ändring har inträffat
i ett förhållande som har anmälts eller skall anmälas för registrering enligt
första stycket. Rätt att göra anmälan tillkommer även den som anmälningen
gäller.

Om bolagets postadress ändras, skall bolaget genast anmäla det för
registrering.

10 kap.

3 §

Om styrelseledamöterna underlå- Om styrelseledamöterna underlåter
att fullgöra vad som åligger dem ter att fullgöra vad som åligger dem

enligt 2 § första stycket, svarar de enligt 2 § första stycket, svarar de

och andra som med vetskap om och andra som med vetskap om

AU 1987/88:10

Bilaga 1

Nuvarande lydelse

denna underlåtenhet handlar på
bankaktiebolagets vägnar solidariskt
för de förpliktelser som uppkommer
för bolaget. Ett sådant ansvar
inträder även för de aktieägare
som, när likvidationsplikt föreligger
enligt 2§ första stycket, med vetskap
om likvidationsplikten deltar i
beslut att fortsätta bolagets verksamhet.
Ansvarighet enligt denna
paragraf gäller dock inte för förpliktelser
som uppkommer sedan likvidationsfrågan
har hänskjutits till
rättens prövning eller sedan en balansräkning,
som utvisar att bolagets
eget kapital uppgår till det registrerade
aktiekapitalet, har blivit
granskad av revisorerna och godkänd
av bolagsstämman.

Föreslagen lydelse

denna underlåtenhet handlar på
bankaktiebolagets vägnar solidariskt
för de förpliktelser som uppkommer
för bolaget. En styrelseledamot
undgår dock ansvar, om han
visar att underlåtenheten inte beror
på försummelse av honom. Solidariskt
ansvar för de förpliktelser som
uppkommer för bolaget inträder
även för de aktieägare som, när
likvidationsplikt föreligger enligt 2 §
första stycket, med vetskap om
likvidationsplikten deltar i beslut
att fortsätta bolagets verksamhet.
Ansvarighet enligt denna paragraf
gäller dock inte för förpliktelser
som uppkommer sedan likvidationsfrågan
har hänskjutits till rättens
prövning eller sedan en balansräkning,
som utvisar att bolagets
eget kapital uppgår till det registrerade
aktiekapitalet, har blivit granskad
av revisorerna och godkänd av
bolagsstämman.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988.

AU 1987/88:10

Bilaga 1

4 Riksdagen 1987188.18sami. Nr 10

5 Förslag till
Lag om ändring i sparbankslagen (1987:619)

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 1—3, 12 och 17 §§ sparbankslagen

(1987:619) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap.

1§

En sparbank skall ha en styrelse med minst fem ledamöter. Styrelsen
skall förvalta sparbankens angelägenheter i enlighet med vad som föreskrivs
i denna lag och bankrörelselagen (1987:617).

Styrelsen väljs av sparbanks- Styrelsen väljs av sparbanksstämman.
Särskilda bestämmelser stämman. Särskilda bestämmelser

om att styrelseledamot utses av an- om att styrelseledamot kan utses av

nan än sparbanksstämm&n finns annan än stämman finns i 4 §.

dock i 4 § och i lagen (1976:355) om
styrelserepresentation för de anställda
i bankinstitut och försäkringsbolag.

En styrelseledamots uppdrag gäller för den tid som anges i reglementet.
Uppdragstiden får inte omfatta mer än fyra räkenskapsår och skall bestämmas
så att uppdraget upphör vid slutet av den ordinarie sparbanksstämma
på vilken styrelseval förrättas.

Vad som sägs i denna lag och bankrörelselagen om styrelseledamöter
skall i tillämpliga delar gälla även suppleanter.

Bestämmelser om arbetstagarrepresentanter
finns i lagen
(1987:000) om styrelserepresentation
för de privatanställda.

2§

Ett uppdrag som styrelseledamot upphör i förtid, om ledamoten eller
den som har utsett honom begär det. Anmälan om avgång skall göras hos
styrelsen och, om en ledamot som inte är vald på sparbanksstämman vill
avgå, hos den som har tillsatt honom.

Om en styrelseledamots uppdrag Om en styrelseledamots uppdrag
upphör i förtid eller hinder enligt 3 § upphör i förtid eller hinder enligt 3 §

hans ställe, skall övriga styrelsele- hans ställe, skall övriga styrelseledamöter
vidta åtgärder för att en ny damöter vidta åtgärder för att en ny

styrelseledamot tillsätts för den styrelseledamot tillsätts för den

återstående mandattiden. Sådana återstående mandattiden. Sådana

åtgärder behöver dock inte vidtas, åtgärder behöver dock inte vidtas,

om den förutvarande ledamoten var om den förutvarande ledamoten var

arbetstagarrepresentant som avses arbetstagarrepresentant som avses

i lagen (1976:355) om styrelserepre- i lagen (1987:000) om styrelserepresentation
för de anställda i hankin- sentation för de privatanställda.

stitut och försäkringsbolag. Skall Skall ledamoten väljas på spar ledamoten

väljas på sparbanks- banksstämma, kan valet anstå till

AU 1987/88:10

Bilaga 1

Föreslagen lydelse

den nästa ordinarie stämma på vilken
styrelseval förrättas, om styrelsen
är beslutför med kvarstående
ledamöter och suppleanter och deras
antal inte understiger fem.

Nuvarande lydelse

stämma, kan valet anstå till den
nästa ordinarie stämma på vilken
styrelseval förrättas, om styrelsen
är beslutför med kvarstående ledamöter
och suppleanter och deras
antal inte understiger fem.

3 §

Styrelseledamöterna skall vara svenska medborgare och, om inte regeringen
eller efter regeringens bemyndigande bankinspektionen i särskilda
fall tillåter något annat, bosatta inom sparbankens verksamhetsområde.
Den som är omyndig eller i konkurs kan inte vara styrelseledamot. Att
detsamma gäller den som är underkastad näringsförbud följer av 6 § lagen
(1986:436) om näringsförbud.

Av styrelseledamöterna får högst
en för vaije påbörjat femtal vara
anställd i sparbanken. Att arbetstagarrepresentanterna
enligt lagen
(1976:355) om styrelserepresentation
för de anställda i bankinstitut
och försäkringsbolag inte skall
medräknas, framgår av 8§ nämnda
lag.

Av styrelseledamöterna får högst
en för vaije påbörjat femtal vara
anställd i sparbanken. Vid denna
beräkning skall hänsyn inte tas till
arbetstagarrepresentanter som har
utsetts enligt lagen (1987:000) om
styrelserepresentation för de privatanställda.

12 §

Styrelsen är beslutför, om mer än
hälften av hela antalet styrelseledamöter
eller det högre antal som föreskrivs
i reglementet är närvarande.
Beslut i ett ärende får dock inte
fattas, om inte såvitt möjligt samtliga
styrelseledamöter fått tillfälle att
delta i ärendets behandling och erhållit
tillfredsställande underlag för
att avgöra ärendet. Om en styrelseledamot
inte kan komma och det
finns en suppleant, som skall träda
in i hans ställe, skall suppleanten
ges tillfälle till det. Suppleant för
arbetstagarledamot, som har utsetts
enligt lagen (1987:000) om
styrelserepresentation för de privatanställda,
skall dock alltid få
underlag och ges tillfälle att delta i
ärendets behandling pä samma sätt
som en styrelseledamot.

Om inte reglementet föreskriver särskild röstmajoritet, gäller som styrelsens
beslut den mening för vilken mer än hälften av de närvarande röstar
eller, vid lika röstetal, den mening som ordföranden biträder. Är styrelsen
inte fulltalig, skall de som röstar för beslutet dock utgöra mer än en
tredjedel av hela antalet styrelseledamöter, om inte annat föreskrivs i
reglementet.

AU 1987/88:10

Bilaga 1

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

AU 1987/88:10

Handlingar som enligt denna lag eller bankrörelselagen (1987:617) skall
undertecknas av styrelsen skall skrivas under av minst hälften av hela
antalet styrelseledamöter.

17 §

För registrering skall sparbanken För registrering skall sparbanken

anmäla vem som har utsetts till sty- anmäla vem som har utsetts till styrelseledamot,
suppleant eller firma- relseledamot, suppleant och firma tecknare

samt deras postadress och tecknare samt deras postadress och

personnummer. För registrering personnummer. Om en ledamot el skall

även anmälas av vilka och hur ler suppleant har utsetts enligt

sparbankens firma tecknas. lagen (1987:000) om styrelserepre sentation

för de privatanställda,
skall detta anges. För registrering
skall sparbanken även anmäla av
vilka och hur bankens firma tecknas.

Anmälan görs första gången när sparbanken enligt 2 kap. 11 § anmäls för
registrering och därefter genast efter det att ändring har inträffat i ett
förhållande som har anmälts eller skall anmälas för registrering enligt
första stycket. Rätt att göra anmälan tillkommer även den som anmälningen
gäller.

Om sparbankens postadress ändras, skall sparbanken genast anmäla det
för registrering.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988.

Bilaga 1

6 Förslag till

Lag om ändring i föreningsbankslagen (1987:620)

Härigenom föreskrivs att 6 kap. 1-3, 12 och 17 §§ samt 9 kap. 3§
föreningsbankslagen (1987:620) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

6 kap.

1§

En föreningsbank skall ha en styrelse med minst fem ledamöter. Styrelsen
skall förvalta föreningsbankens angelägenheter i enlighet med vad som
föreskrivs i denna lag och bankrörelselagen (1987:617).

Styrelsen väljs av föreningsbanksstämman,
om det inte föreskrivs
i stadgarna att en eller flera
styrelseledamöter skall utses på annat
sätt. Särskilda bestämmelser
om att styrelseledamot kan utses av
annan än stämman finns i 4 § och i
lagen (1976:355) om styrelserepresentation
för de anställda i bankinstitut
och försäkringsbolag.

Vad som sägs i denna lag och bankrörelselagen om styrelseledamöter
skall i tillämpliga delar gälla även suppleanter.

Bestämmelser om arbetstagarrepresentanter
finns i lagen
(1987:000) om styrelserepresentation
för de privatanställda.

2§

Ett uppdrag som styrelseledamot upphör i förtid, om ledamoten eller
den som utsett honom begär det. Anmälan om avgång skall göras hos
styrelsen och, om en ledamot som inte är vald på föreningsbanksstämma
vill avgå, även hos den som har tillsatt honom.

Om en styrelseledamots uppdrag
upphör i förtid eller hinder enligt 3 §
uppkommer för honom att vara styrelseledamot
och det inte finns någon
suppleant som kan inträda i
hans ställe, skall övriga styrelseledamöter
vidta åtgärder för att en ny
styrelseledamot tillsätts för den
återstående mandattiden. Sådana
åtgärder behöver dock inte vidtas,
om den förutvarande ledamoten var
arbetstagarrepresentant som avses
i lagen (1976:355) om styrelserepre -

AU 1987/88:10

Bilaga 1

5 Riksdagen 1987188.18sami. Nr 10

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

sentation för de anställda i hankin- sentation för de privatanställda.

st it ut och försäkringsbolag. Skall Skall ledamoten väljas på förledamoten
väljas på förenings- eningsbanksstämma, kan valet an banksstämma,

kan valet anstå till stå till nästa or dinarie stämma på

nästa ordinarie stämma på vilken vilken styrelseval förrättas, om sty styrelseval

förrättas, om styrelsen reisen är beslutför med kvarstående

är beslutför med kvarstående leda- leda möter och suppleanter och de möter

och suppleanter och deras ras an tal inte understiger fem.

antal inte understiger fem.

Om en styrelseledamot som enligt stadgarna skall tillsättas i annan
ordning än genom val av föreningsbanksstämman inte har utsetts, skall
bankinspektionen förordna en ersättare på ansökan av en styrelseledamot,
medlem, borgenär eller någon annan vars rätt kan vara beroende av att det
finns någon som kan företräda banken.

3§

Styrelseledamöterna skall vara svenska medborgare och bosatta i Sverige,
om inte regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, bankinspektionen
i särskilda fall tillåter annat. Den som är omyndig eller i konkurs kan
inte vara styrelseledamot. Att detsamma gäller den som är underkastad
näringsförbud följer av 6§ lagen (1986:436) om näringsförbud.

Styrelseledamöterna skall vara medlemmar i föreningsbanken, om inte
stadgarna i särskilt angivna fall tillåter annat. Den som enligt lag är ställföreträdare
för en medlem eller, om en juridisk person är medlem, den som
är ledamot av styrelsen för den juridiska personen eller delägare i denna får
dock vara styrelseledamot utan att vara medlem i föreningsbanken, även
om stadgarna saknar föreskrift om det. Om det till en central föreningsbank
finns anslutna lokala föreningsbanker, får den som är medlem i en av
dessa vara styrelseledamot också i den centrala föreningsbanken.

Bestämmelserna i andra stycket
gäller inte arbetstagarrepresentanter
som har utsetts enligt lagen
(1987:000) om styrelserepresentation
för de privatanställda.

Av styrelseledamöterna får högst Av styrelseledamöterna får högst

en för vaije påbörjat femtal vara en för varje påbörjat femtal vara

anställd i en föreningsbank. Att ar- anställd i en föreningsbank. Vid

betstagarrepresentanterna enligt denna beräkning skall hänsyn inte

lagen (1976:355) om styrelserepre- tas till arbetstagarrepresentanter

sentation för de anställda i hankin- som har utsetts enligt lagen

stitut och försäkringsbolag inte (1987:000) om styrelserepresenta skall

medräknas vid tillämpningen tion för de privatanställda.

av detta stycke framgår av 8 §
nämnda lag.

12 §

Styrelsen är beslutför, om mer än Styrelsen är beslutför, om mer än

hälften av hela antalet styrelseleda- hälften av hela antalet styrelseledamöter
eller det högre antal som fö- möter eller det högre antal som föreskrivs
i stadgarna är närvarande, reskrivs i stadgarna är närvarande.

Beslut i ett ärende får dock inte fat- Beslut i ett ärende får dock inte fattas,
om inte såvitt möjligt samtliga tas, om inte såvitt möjligt samtliga

styrelseledamöter fått tillfälle att styrelseledamöter fått tillfälle att

AU 1987/88:10

Bilaga 1

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

AU 1987/88:10

delta i ärendets behandling och erhållit
tillfredsställande underlag för
att avgöra ärendet. Om en styrelseledamot
inte kan komma och det
finns en suppleant, som skall träda
in i hans ställe, skall suppleanten
ges tillfälle till det. Suppleant för
arbetstagarledamot, som har utsetts
enligt lagen (1987:000) om
styrelserepresentation för de privatanställda,
skall dock alltid få
underlag och ges tillfälle att delta i
ärendets behandling på samma sätt
som en styrelseledamot.

Om inte stadgarna föreskriver särskild röstmajoritet, gäller som styrelsens
beslut den mening för vilken mer än hälften av de närvarande röstar
eller, vid lika röstetal, den mening som ordföranden biträder. Är styrelsen
inte fulltalig, skall de som röstar för beslutet dock utgöra mer än en
tredjedel av hela antalet styrelseledamöter, om inte annat föreskrivs i
stadgarna.

Handlingar som enligt denna lag eller bankrörelselagen (1987:617) skall
undertecknas av styrelsen skall skrivas under av minst hälften av hela
antalet styrelseledamöter.

17 §

För registrering skall föreningsbanken
anmäla vem som har utsetts
till styrelseledamot, suppleant eller
firmatecknare samt deras postadress
och personnummer. För registrering
skall även anmälas av
vilka och hur föreningsbankens firma
tecknas.

För registrering skall föreningsbanken
anmäla vem som har utsetts
till styrelseledamot, suppleant och
firmatecknare samt deras postadress
och personnummer. Om en
ledamot eller suppleant har utsetts
enligt lagen (1987:000) om styrelserepresentation
för de privatanställda,
skall detta anges. För registrering
skall föreningsbanken även anmäla
av vilka och hur bankens firma
tecknas.

Anmälan görs första gången när föreningsbanken enligt 2 kap. 5 § anmäls
för registrering och därefter genast efter det att en ändring har inträffat i ett
förhållande som har anmälts eller skall anmälas för registrering enligt
första stycket. Rätt att göra anmälan tillkommer även den som anmälningen
gäller.

Om föreningsbankens postadress ändras, skall föreningsbanken genast
anmäla det för registrering.

9 kap.
3§

Om styrelseldamötema underlåter
att fullgöra vad som åligger dem
enligt 2§ första stycket, svarar de
och andra som med vetskap om
denna underlåtenhet handlar på föreningsbankens
vägnar solidariskt

Om styrelseledamöterna underlåter
att fullgöra vad som åligger dem
enligt 2§ första stycket, svarar de
och andra som med vetskap om
denna underlåtenhet handlar på föreningsbankens
vägnar solidariskt

Bilaga 1

Nuvarande lydelse

för de förpliktelser som uppkommer
för föreningsbanken. Ett sådant
ansvar inträder även för sådana
medlemmar som, när likvidationsplikt
föreligger enligt 2 § första
stycket, med vetskap om likvidationsplikten
deltar i beslut att fortsätta
föreningsbankens verksamhet.
Ansvarighet enligt denna paragraf
gäller dock inte för förpliktelser
som uppkommer sedan likvidationsfrågan
har hänskjutits till rättens
prövning eller sedan ett tillräckligt
antal medlemmar har inträtt
efter den i 2§ första stycket
angivna tiden.

Föreslagen lydelse

för de förpliktelser som uppkommer
för föreningsbanken. En styrelseledamot
undgår dock ansvar, om
han visar att underlåtenheten inte
beror på försummelse av honom.
Solidariskt ansvar för de förpliktelser
som uppkommer för föreningsbanken
inträder även för sådana
medlemmar som, när likvidationsplikt
föreligger enligt 2 § första stycket,
med vetskap om likvidationsplikten
deltar i beslut att fortsätta
föreningensbankens verksamhet.
Ansvarighet enligt denna paragraf
gäller dock inte för förpliktelser
som uppkommer sedan likvidationsfrågan
har hänskjutits till rättens
prövning eller sedan ett tillräckligt
antal medlemmar har inträtt
efter den i 2§ första stycket
angivna tiden.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988.

AU 1987/88:10

Bilaga 1

7 Förslag till

Lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713)

Härigenom föreskrivs att 8 kap. 1, 2, 11 och 17 §§ samt 14 kap 2§
försäkringsrörelselagen (1982:713) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 kap.

1§

Ett försäkringsbolag skall ha en styrelse med minst tre ledamöter.

I försäkringsaktiebolag som inte uteslutande driver återförsäkring, skall
minst en av styrelseledamöterna utses med uppgift att särskilt vaka över
att försäkringstagarnas intresse beaktas. Sådan styrelseledamot får inte
vara aktieägare eller befattningshavare i bolaget.

Styrelsen väljs av bolagsstämman. Styrelseledamot som avses i andra
stycket skall dock enligt bestämmelse, som skall vara intagen i bolagsordningen,
utses av försäkringstagarna eller av någon intressegrupp som har
anknytning till dem eller förordnas av regeringen eller av myndighet soth
regeringen bestämmer. Även annan styrelseledamot får enligt bestämmelse
i bolagsordningen tillsättas i annan ordning än genom val av bolagsstämman.

Särskilda bestämmelser om att
styrelseledamot skall utses av annan
än bolagsstämman finns i
lagen (1976:355) om styrelserepresentation
för de anställda i bankinstitut
och försäkringsbolag.

Styrelseledamöternas uppdrag gäller för den tid som anges i bolagsordningen.
Uppdragstiden får inte omfatta mer än fyra räkenskapsår och skall
bestämmas så att uppdraget upphör vid slutet av den ordinarie bolagstämma
på vilken styrelseval förrättas.

Vad som sägs i denna lag om styrelseledamöter skall i tillämpliga delar
gälla även suppleanter.

Bestämmelser om arbetstagarrepresentanter
finns i lagen
(1987:000) om styrelserepresentation
för de privatanställda.

2§

Ett uppdrag som styrelseledamot upphör i förtid, om ledamoten eller
den som utsett honom begär det. En anmälan om detta skall göras hos
styrelsen och, i de fall då en ledamot som inte är vald på bolagsstämman
vill avgå, hos den som tillsatt honom.

Om en styrelseledamots uppdrag Om en styrelseledamots uppdrag
upphör i förtid eller det uppkommer upphör i förtid eller det uppkommer

hinder för denne enligt 4 § att vara hinder för denne enligt 4 § att vara

styrelseledamot och om det inte styrelseledamot och om det inte

finns någon suppleant, skall övriga finns någon suppleant, skall övriga

styrelseledamöter vidta åtgärder styrelseledamöter vidta åtgärder

för att en ny ledamot för den åter- för att en ny ledamot för den återstående
mandattiden tillsätts om stående mandattiden tillsätts, om

inte den förutvarande ledamoten inte den förutvarande ledamoten

AU 1987/88:10

Bilaga 1

Nuvarande lydelse

har varit en sådan ledamot som avses
i 1 § andra stycket eller en sådan
arbetstagarledamot som avses i
lagen (1976:355) om styrelserepresentation
för de anställda i bankinstitut
och försäkringsbolag. Skall
ledamoten väljas på bolagsstämman,
kan utan hinder av vad som
föreskrivs i 1 § första stycket valet
anstå till den nästa ordinarie stämma
på vilken styrelseval förrättas,
om styrelsen är beslutför med
kvarstående ledamöter och suppleanter.

Om en styrelseledamot, som enligt bolagsordningen skall tillsättas på
något annat sätt än genom val av bolagsstämman, inte har utsetts, skall
rätten förordna ersättare på ansökan av styrelseledamot, aktieägare, delägare,
delegerad, garant, borgenär eller annan vars rätt kan vara beroende
av att det finns någon som kan företräda bolaget.

Föreslagen lydelse

har varit en sådan ledamot som avses
i 1 § andra stycket eller en sådan
arbetstagarledamot som avses i
lagen (1987:000) om styrelserepresentation
för de privatanställda.
Skall ledamoten väljas på bolagsstämman,
kan utan hinder av vad
som föreskrivs i 1 § första stycket
valet anstå till den nästa ordinarie
stämma på vilken styrelseval förrättas,
om styrelsen är beslutför
med kvarstående ledamöter och
suppleanter.

11 §

Styrelsen är beslutför, om mer än
hälften av hela antalet styrelseledamöter
eller det högre antal som föreskrivs
i bolagsordningen är närvarande.
Beslut i ett ärende får
dock inte fattas, om inte såvitt möjligt
samtliga styrelseledamöter dels
fått tillfälle att delta i ärendets behandling,
dels fått tillfredsställande
underlag för att avgöra ärendet. Om
en styrelseledamot har förfall och
om det finns en suppleant, som
skall träda in i hans ställe, skall
denne ges tillfälle till detta. Suppleant
för arbetstagarledamot, som
har utsetts enligt lagen (1987:000)
om styrelserepresentation för de
privatanställda, skall dock alltid få
underlag och ges tillfälle att delta i
ärendets behandling på samma sätt
som en styrelseledamot.

Som styrelsens beslut gäller, om bolagsordningen inte föreskriver särskild
röstmajoritet, den mening för vilken vid sammanträdet mer än hälften
av de närvarande röstar eller vid lika röstetal den mening som ordföranden
ansluter sig till. Är styrelsen inte fulltalig, skall de som röstar för beslutet
dock utgöra mer än en tredjedel av hela antalet styrelseledamöter, om inte
något annat föreskrivs i bolagsordningen.

Handlingar som enligt denna lag skall undertecknas av styrelsen skall
skrivas under av minst hälften av hela antalet styrelseledamöter.

AU 1987/88:10

Bilaga 1

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

17 §

För registrering skall bolaget an- För registrering skall bolaget anmäla
vem som har utsetts till styrel- mäla vem som har utsetts till styrelseledamot,
verkställande direktör seledamot, verkställande direktör,

och suppleant samt till firmateck- suppleant och firmatecknare samt

nare. Samtidigt skall dessa perso- deras postadress och personnum ners

postadress och personnummer mer. Om en ledamot eller supple anmålas.

För registrering skall ant har utsetts enligt lagen

även anmälas vilka som tecknar (1987:000) om styrelserepresenta bolagets

firma och hur denna teck- tion för de privatanställda, skall

nas. detta anges. För registrering skall

bolaget även anmäla av vilka och
hur bolagets firma tecknas.

Anmälan görs första gången när bolaget enligt 2 kap. 13 § anmäls för
registrering och därefter genast efter det att en ändring inträffat i de
förhållanden som anmälts eller skall anmälas för registrering enligt första
stycket. Rätt att göra anmälan har även den som anmälningen gäller.

Ändras bolagets postadress, skall bolaget genast anmäla det för registrering.

14 kap.

2§

Det åligger styrelsen i ett försäkringsaktiebolag att ofördröjligen upprätta
en särskild balansräkning så snart det finns skäl att anta att bolagets eget
kapital understiger en tredjedel av det registrerade aktiekapitalet. Visar
balansräkningen att så är fallet, skall styrelsen snarast möjligt till bolagsstämman
hänskjuta frågan om bolaget skall träda i likvidation. Godkänns
inte på den ordinarie bolagsstämman under det nästföljande räkenskapsåret
en balansräkning avseende ställningen vid tiden för stämman som
utvisar att det egna kapitalet uppgår till hälften av det registrerade aktiekapitalet,
skall styrelsen, om inte bolagsstämman beslutar att bolaget skall
träda i likvidation, hos rätten ansöka att bolaget försätts i likvidation. En
sådan ansökan kan även göras av en styrelseledamot, verkställande direktören,
en revisor eller av en aktieägare. Anmälan till rätten om samma
förhållanden kan göras av försäkringsinspektionen.

Om en ansökan eller en anmälan enligt första stycket görs, förordnar
rätten att bolaget skall träda i likvidation, om det inte under ärendets
handläggning i tingsrätten styrks att en balansräkning, som utvisar att
bolagets eget kapital uppgår till hälften av det registrerade aktiekapitalet,
har blivit granskad av revisorerna och godkänd av bolagsstämman.

Vid beräkningen av det egna kapitalets storlek skall inom linjen en post
tilläggas som utvisar den ökning av tillgångarnas sammanlagda värde som
skulle följa, om de redovisades till försäljningsvärdet med avdrag för de
förväntade försäljningskostnaderna. Sådana värdehandlingar som avses i
11 kap. 7 § andra stycket skall dock värderas enligt de särskilda bestämmelserna
i nämnda paragraf. Beträffande sådana anläggningstillgångar,
som undergår en fortlöpande värdeminskning, gäller att de tas upp till
anskaffningsvärdet minskat med erforderliga avskrivningar och nedskrivningar,
om ett högre värde erhålls genom detta.

Om inte styrelseldamöterna full- Om styrelseledamöterna undergör
vad som åligger dem enligt förs- låter att fullgöra vad som åligger

ta stycket, svarar de och andra som dem enligt första stycket, svarar de

med vetskap om detta handlar på och andra som med vetskap om

AU 1987/88:10

Bilaga 1

Nuvarande lydelse

bolagets vägnar solidariskt för bolagets
uppkommande förpliktelser.
Ett sådant ansvar inträder även för
de aktieägare som, när likvidationsplikt
föreligger enligt första
stycket tredje meningen, med vetskap
om detta deltar i beslut att
fortsätta bolagets verksamhet.
Denna ansvarighet gäller dock inte
för förpliktelser som uppkommer
sedan likvidationsfrågan hänskjutits
till rättens prövning eller sedan
en balansräkning, som utvisar att
bolagets eget kapital uppgår till
hälften av det registrerade aktiekapitalet,
har blivit granskad av revisorerna
och godkänd av bolagsstämman.

Föreslagen lydelse

denna underlåtenhet handlar på bolagets
vägnar solidariskt för de förpliktelser
som uppkommer för bolaget.
En styrelseledamot undgår
dock ansvar, om han visar att
underlåtenheten inte beror på försummelse
av honom. Solidariskt
ansvar för de förpliktelser som uppkommer
för bolaget inträder även
för de aktieägare som, när likvidationsplikt
föreligger enligt första
stycket tredje meningen, med vetskap
om likvidationsplikten deltar i
beslut att fortsätta bolagets verksamhet.
Ansvarighet enligt detta
stycke gäller dock inte för förpliktelser
som uppkommer sedan likvidationsfrågan
hänskjutits till rättens
prövning eller sedan en balansräkning,
som utvisar att bolagets
eget kapital uppgår till hälften av
det registrerade aktiekapitalet, har
blivit granskad av revisorerna och
godkänd av bolagsstämman.

Denna lag träder i kraft den I januari 1988.

AU 1987/88:10

Bilaga 1

8 Förslag till

Lag om ändring i bostadsrättslagen (1971:479)

Härigenom föreskrivs att 44§ bostadsrättslagen (1971:479)' skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

44 §

Bostadsrättsförenings stadgar skall ange

1. föreningens firma,

2. ändamålet med föreningens verksamhet och verksamhetens art,

3. den ort inom riket där föreningens styrelse skall ha sitt säte,

4. om avgift för inträde i föreningen skall förekomma, det belopp, högst
100 kronor, vartill inträdesavgiften för varje medlem skall bestämmas,

5. huruvida upplåtelseavgift kan uttagas,

6. de grunder enligt vilka årsavgift skall beräknas,

7. om andra regelbundna eller på särskilt beslut om uttaxering beroende
avgifter till föreningen än grundavgift, upplåtelseavgift och årsavgift skall
förekomma, avgifternas belopp eller de högsta belopp, sammanlagt dock ej
mer än 100 kronor för år och medlem, vartill de får bestämmas,

8. om rätten att bestämma ersättning för bostadsrätt vid överlåtelse skall
vara inskränkt, de grunder enligt vilka ersättningen skall beräknas,

9. antalet styrelseledamöter och revisorer eller det högsta och lägsta
antal till vilket de skall uppgå och, om för styrelseledamöter eller revisorer
skall finnas suppleanter, samma uppgifter beträffande dem, tiden för styrelseledamots,
revisors och suppleants uppdrag samt, om styrelseledamot,
revisor eller suppleant skall utses på annat än i denna lag angivet sätt, hur
tillsättning skall ske,

10. föreningens räkenskapsår,

11. de grunder enligt vilka medel skall avsättas för säkerställande av
underhållet av föreningens hus,

12. det sätt på vilket kallelse till föreningsstämma skall ske och andra
meddelanden bringas till medlemmarnas kännedom samt den tid före stämma
när föreskrivna kallelseåtgärder senast skall vara vidtagna,

13. de grunder enligt vilka föreningen skall förfoga över uppkommen
vinst och hur det skall förfaras med föreningens behållna tillgångar vid
dess upplösning.

Bestämmelserna i första stycket
9 gäller inte arbetstagarrepresentanter
som har utsetts enligt lagen
(1987:000) om styrelserepresentation
för de privatanställda.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988.

AU 1987/88:10

Bilaga 1

' Lagen omtryckt 1982:353.

6 Riksdagen 1987188.18sami. Nr 10

9 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1975:417) om sambruksföreningar

Härigenom föreskrivs att 4 och 12 §§ lagen (1975:417) om sambruksföreningar1
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4§

Sambruksförenings stadgar skall ange

1. föreningens firma,

2. ändamålet med föreningens verksamhet och verksamhetens art,

3. den ort inom riket där föreningens styrelse skall ha sitt säte,

4. den insats med vilken varje medlem skall deltaga i föreningen och hur
insatserna skall göras,

5. om regelbundna eller på särskilt beslut om uttaxering beroende avgifter
till föreningen skall förekomma, avgifternas belopp eller det högsta
belopp vartill de får bestämmas,

6. antalet styrelseledamöter och revisorer, tiden för deras uppdrag och,
om suppleanter skall finnas, motsvarande uppgifter beträffande dem,

7. föreningens räkenskapsår,

8. hur ofta ordinarie föreningsstämma skall hållas och tiden för sådan
stämma,

9. det sätt på vilket kallelse till föreningsstämma skall ske och andra
meddelanden till medlemmarna skall tillställas dem samt den tid före
stämma då föreskrivna kallelseåtgärder senast skall vara vidtagna,

10. de värderingsgrunder som skall tillämpas när förening skall inlösa
medlems andel,

11. de grunder enligt vilka föreningen skall förfoga över uppkommen
vinst och hur det skall förfaras med föreningens behållna tillgångar vid
dess upplösning.

Bestämmelserna i första stycket
6 gäller inte arbetstagarrepresentanter
som har utsetts enligt lagen
(1987:000) om styrelserepresentation
för de privatanställda.

12 §2

Bestämmelserna i 6 kap. lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar
gäller i fråga om sambruksföreningar med följande undantag.

1. Styrelsen består av en eller flera ledamöter.

2. Styrelsen får ej tillsättas i annan ordning än genom val på föreningsstämma.

3. Bestämmelserna om verkställande direktör gäller inte.

Bestämmelserna i första stycket
2 gäller inte arbetstagarrepresentanter
som har utsetts enligt lagen
(1987:000) om styrelserepresentation
för de privatanställda.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988.

AU 1987/88:10

Bilaga 1

1 Lagen omtryckt 1987:671.

2 Senaste lydelse 1987:671.

10 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1972:262) om understödsföreningar

Härigenom föreskrivs att 11, 14 och 27§§ lagen (1972:262) om understödsföreningar
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

U §

Understödsförenings stadgar skall vara ägnade att trygga att föreningen
kan fullgöra sina försäkringsutfästelser och skall samtidigt tillgodose medlemmarnas
intresse av att kostnader och villkor för försäkringarna är
skäliga med hänsyn till förmånernas art och omfattning och föreningens
förhållanden. Även i övrigt skall stadgarna ha ett för verksamheten lämpligt
innehåll.

Stadgarna skall ange

1. föreningens firma,

2. ändamålet med föreningens verksamhet och verksamhetens art,

3. den ort inom riket, där föreningens styrelse skall ha sitt säte,

4. de villkor som skall gälla för inträde i föreningen,

5. försäkringsförmånernas beskaffenhet och storlek eller grunderna för
beräknande av förmånerna, tid och villkor för utbetalning av försäkringsbelopp
samt i fråga om kapitalförsäkring högsta tillåtna försäkringsbelopp
för en medlem,

6. de fasta avgifter, som skall erläggas till föreningen, eller grunderna för
deras beräknande,

7. ordningen för beslut om särskild uttaxering och grunderna för dess
verkställande, om sådan uttaxering skall få förekomma,

8. påföljden för försummelse att till föreningen erlägga fast avgift eller
uttaxerat belopp,

9. om rätt till fribrev eller återköp skall föreligga samt, för sådant fall,
villkoren för rätten och reglerna för beräkning av fribrevs- eller återköpsvärdena,

10. villkoren för belåning av försäkringsbrev hos föreningen, om sådan
belåning skall få förekomma,

11. tider för verkställande av försäkringsteknisk utredning, om skyldighet
föreligger att verkställa sådan utredning,

12. grunderna för fondbildning,

13. hur medel som ej behövs för löpande utgifter skall placeras och
värdehandlingar skall förvaras,

14. hur medel som ej ingår i försäkringsfond skall användas samt, om
återbäring skall förekomma, bestämmelser därom,

15. antalet styrelseledamöter och revisorer eller det högsta och lägsta
antal till vilket de skall uppgå och, om för styrelseledamöter och revisorer
skall finnas suppleanter, motsvarande uppgifter om dem, tiden för styrelseledamots,
revisors och suppleants uppdrag samt, om styrelseledamot,
revisor eller suppleant skall utses på annat än i denna lag angivet sätt, hur
tillsättning skall ske,

16. i fall där fullmäktige skall finnas, hur de skall utses samt deras
befogenhet och mandattid,

17. tid för ordinarie föreningsstämma,

18. det sätt på vilket kallelse till föreningsstämma skall ske och andra
meddelanden bringas till medlemmarnas kännedom samt den tid före stämman
då föreskrivna kallelseåtgärder senast skall vara vidtagna,

AU 1987/88:10

Bilaga 1

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

19. hur vid föreningens upplösning skall förfaras med föreningens behållna
tillgångar.

Bestämmelserna i andra stycket
15 gäller inte arbetstagarrepresentanter
som har utsetts enligt lagen
(1987:000) om styrelserepresentation
för de privatanställda.

14 §

Ansökningshandlingen skall innehålla uppgift om

1. antalet medlemmar,

2. understödsföreningens postadress,

3. styrelseledamöters, revisorers och suppleanters fullständiga namn,
medborgarskap och hemvist jämte förklaring att dessa personer ej är
omyndiga,

4. den eller dem som får teckna föreningens firma och hur firman skall
tecknas, om denna ej skall tecknas endast av styrelsen,

5. beträffande firmatecknare som ej är styrelseledamot eller styrelsesuppleant,
motsvarande förhållanden som anges under 3.

Om en styrelseledamot eller
suppleant har utsetts enligt lagen
(1987:000) om styrelserepresentation
för de privatanställda, skall
detta anges i ansökningshandlingen.

Har ej den som ensam eller gemensamt med annan får teckna föreningens
firma egenhändigt skrivit sin namnteckning på ansökningshandlingen,
skall vid denna fogas särskild bilaga, på vilken namnteckningen finns.
Namnteckning skall vara styrkt av vittnen.

27 §

Bestämmelserna i 21 -23 §§, 25—30§§ och 32-37 §§ lagen (1951:308) om
ekonomiska föreningar gäller i tillämpliga delar i fråga om understödsförening
med följande avvikelser, nämligen

1. att minst hälften av styrelsens ledamöter skall väljas på föreningsstämma
eller av organisation som kan anses företräda medlemmarna,

2. att styrelseledamot får utses för tid till och med den ordinarie föreningsstämma
som skall äga rum under fjärde räkenskapsåret efter det han
utsetts, om försäkringsinspektionen medgett det,

3. att anställd hos föreningen ej får vara styrelseordförande.

Vid tillämpingen av 37 § skall iakttagas att hänvisningen till 9 § skall avse
14 § denna lag.

Bestämmelser om arbetstagarrepresentanter
finns i lagen
(1987:000) om styrelserepresentation
för de privatanställda.

Denna lag träder i kraft den 1 janauri 1988.

AU 1987/88:10

Bilaga 1

11 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1973:370) om

arbetslöshetsförsäkring

Härigenom föreskrivs att 45, 48 och 58 §§ lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring1
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

45 §

Erkänd arbetslöshetskassas stadgar skall i tillämpliga delar och i enlighet
med denna lag avfattas enligt normalstadgar som fastställs av arbetsmarknadsstyrelsen.

Stadgarna skall ange

1. kassans firma,

2. kassans verksamhetsområde med uppgift huruvida kassan är avsedd
för anställda eller företagare eller för bådadera kategorierna,

3. den ort inom riket där kassans styrelse skall ha sitt säte.

4. de villkor som skall gälla för inträde i kassan och för uteslutning av
medlem,

5. vad som skall gälla beträffande medlemmarnas förmåner och skyldigheter
i arbetslöshetsförsäkringen samt ordningen för utbetalning av ersättning,

6. storleken av de fasta avgifter, som skall erläggas till kassan, och
ordningen för avgifternas erläggande,

7. påföljden av försummelse att till kassan erlägga fast avgift eller uttaxerat
belopp,

8. grunderna för fondbildning,

9. bestämmelser angående fondmedels placering»och värdehandlingars
förvarande,

10. antalet styrelseledamöter, revisorer och suppleanter för dem, sättet
för deras tillsättande och tiden för deras uppdrag,

11. bestämmelser om föreningsstämma och hur dess befogenhet skall

utövas,

12. om föreningsstämmans befogenhet skall utövas av därtill utsedda
ombud, antalet ombud, hur de skall utses samt tiden för deras uppdrag,

13. tid för ordinarie föreningsstämma,

14. det sätt varpå kallelse till föreningsstämma skall ske och andra
meddelanden bringas till medlemmarnas eller ombudens kännedom samt
den tid före stämman då förslag, som enskild medlem önskar få behandlat,
skall vara styrelsen tillhanda och den tid då föreskrivna kallelseåtgärder
senast skall vara vidtagna,

15. hur vid kassans upplösning skall förfaras med kassans behållna
tillgångar.

Stadgarna får ej utan medgivande av arbetsmarknadsstyrelsen innehålla
annat än som angivits i andra stycket.

Bestämmelserna i andra stycket
10 gäller inte arbetstagarrepresentanter
som har utsetts enligt lagen
(1987:000) om styrelserepresentation
för de privatanställda.

AU 1987/88:10

Bilaga 1

1 Lagen omtryckt 1982:432

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

48 §

Ansökan om registrering skall också innehålla uppgifter om kassans
postadress, om styrelseledamöters, revisorers och eventuella suppleanters
fullständiga namn, medborgarskap och postadress samt förklaring att dessa
personer ej är omyndiga.

Om en styrelseledamot eller
suppleant har utsetts enligt lagen
(1987:000) om styrelserepresentation
för de privatanställda, skall
detta anges i ansökningshandlingen.

1 ansökningshandlingen skall anges av vilka och hur kassans firma skall
tecknas, om ej denna befogenhet skall utövas endast av styrelsen. Skall
firman tecknas av annan än styrelseledamot eller styrelsesuppleant, gäller
första stycket även i fråga om sådan firmatecknare.

Har ej den som ensam eller gemensamt med annan får teckna kassans
firma egenhändigt skrivit sin namnteckning på ansökningshandlingen, skall
vid denna fogas särskild bilaga, på vilken namnteckningen finns. Namnteckning
skall vara styrkt av vittnen.

58 §

Bestämmelserna i 21-23 §§, 25-30 §§ och 32-37 §§ lagen (1951:308) om
ekonomiska föreningar gäller i tillämpliga delar i fråga om erkänd arbetslöshetskassa
med följande avvikelser, nämligen

1. att styrelseledamot ej får utses för längre tid än fyra år, dock att
arbetsmarknadsstyrelsen får medge att mandattiden omfattar längre tid,

2. att anställd hos kassan ej får vara styrelseordförande,

3. att arbetsmarknadsstyrelsen efter förslag av kassan skall utse en
styrelseledamot jämte suppleant för honom,

4. att sådan ledamot och suppleant har rätt att för uppdragets fullgörande
uppbära ersättning med belopp som arbetsmarknadsstyrelsen bestämmer.

Vid tillämpningen av 37 § nämnda lag skall iakttagas att hänvisningen till
9 § skall avse 48 § i denna lag.

Bestämmelser om arbetstagarrepresentanter
finns i lagen
(1987:000) om styrelserepresentation
för de privatanställda.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988.

AU 1987/88:10

Bilaga 1

12 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges
stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar

Härigenom föreskrivs att 2 och 22 §§ lagen (1968:576) om Konungariket
Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar1 skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §

Kassan förvaltas av en styrelse med säte i Stockholm. Styrelsen består
av tio ledamöter.

Regeringen utser två ledamöter och två suppleanter för dem för tre år.
Fullmäktige i riksgäldskontoret utser en ledamot och suppleant för honom
likaledes för tre år.

Sex ledamöter samt sex personliga suppleanter för dem väljs på ordinarie
ombudsstämma. Av dessa väljs två ledamöter och deras suppleanter
varje år för en tid av tre år. Val av ledamot eller suppleant sker för tiden till
och med den ordinarie ombudsstämma som hålls under tredje året efter det
år då valet förrättades.

Verkställande direktören är ledamot i styrelsen. Hans ställföreträdare är
suppleant.

Avgår vald ledamot eller suppleant före utgången av den tid för vilken
han är vald, väljs ny ledamot eller suppleant för återstående tid vid nästa
ordinarie ombudsstämma.

Regeringen förordnar en av de av regeringen utsedda ledamöterna att
vara styrelsens ordförande. Den av riksgäldsfullmäktige utsedde ledamoten
är styrelsens vice ordförande.

Regeringen bestämmer arvoden till de av regeringen och av riksgäldsfullmäktige
utsedda ledamöterna.

Bestämmelser om arbetstagarrepresentanter
finns i lagen
(1987:000) om styrelserepresentation
för de privatanställda.

22 §

Förening förvaltas av en styrelse med säte i den ort regeringen bestämmer.
Styrelsen består av minst fem och högst sju ledamöter. Kassan utser
en av ledamöterna och suppleant för honom. Sådan ledamot och suppleant
bör ha insikt och erfarenhet av rörelse för fastighets- och tomträttsbelåning.
Övriga ledamöter och suppleanter för dem till högst samma antal
väljes på ordinarie föreningsstämma.

Val av ledamot eller suppleant sker för tiden till och med den ordinarie
föreningsstämma som hålles under tredje året efter valet.

Avgår vald ledamot eller suppleant före utgången av den tid för vilken
han är vald, väljes ny ledamot eller suppleant för återstående tid på nästa
ordinarie föreningsstämma.

Styrelsen väljer årligen inom sig ordförande och vice ordförande.

AU 1987/88:10

Bilaga 1

1 Lagen omtryckt 1983:578

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Bestämmelser om arbetstagarrepresentanter
finns i lagen
(1987:000) om styrelserepresentation
för de privatanställda.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988.

AU 1987/88:10

Bilaga 1

13 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1970:65) om Sveriges allmänna
hypoteksbank och om landshypoteksföreningar

Härigenom föreskrivs att 3 och 37§§ lagen (1970:65) om Sveriges allmänna
hypoteksbank och om landshypoteksföreningar1 skall ha följande
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §

Banken förvaltas av en styrelse med säte i Stockholm. Styrelsen består
av sex ledamöter.

Regeringen utser en ledamot och en suppleant för honom för tre år.
Fullmäktige i riksgäldskontoret utser en ledamot och suppleant för honom
likaledes för tre år.

Tre ledamöter och tre suppleanter för dem väljes på ordinarie delägarsammankomst.
Av dessa väljes en ledamot och suppleant för honom varje
år för en tid av tre år. Val av ledamot eller suppleant sker för tiden till och
med den ordinarie delägarsammankomst som hålles under tredje året efter
det år då valet förrättades.

De fem ledamöter som utsetts enligt andra och tredje styckena utser
verkställande direktör. Denne ingår som ledamot i styrelsen.

Den av regeringen utsedde ledamoten är styrelsens ordförande och den
av riksgäldsfullmäktige utsedde ledamoten är vice ordförande.

Avgår ledamot eller suppleant, som valts på delägarsammankomst, före
utgången av den tid för vilken han är vald, väljes ny ledamot eller suppleant
för återstående tid vid nästa ordinarie delägarsammankomst.

Regeringen bestämmer arvoden till de av regeringen och riksgäldsfullmäktige
utsedda ledamöterna.

Bestämmelser om arbetstagarrepresentanter
finns i lagen
(1987:000) om styrelserepresentation
för de privatanställda.

37 §

Förenings angelägenheter förvaltas av en styrelse som utses enligt föreskrifter
i reglementet.

Bestämmelser om arbetstagarrepresentanter
finns i lagen
(1987:000) om styrelserepresentation
för de privatanställda.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988.

AU 1987/88:10

Bilaga 1

1 Lagen omtryckt 1983:588

14 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1980:1097) om Svenska
skeppshypotekskassan

Härigenom föreskrivs att 9 § lagen (1980:1097) om Svenska skeppshypotekskassan
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9§

Kassan förvaltas av en styrelse med säte i Göteborg. Styrelsen består av
sju ledamöter av vilka en skall vara ordförande och en vice ordförande.
För styrelsens ledamöter finns högst sju suppleanter.

Styrelsens ordförande, vice ordförande och övriga ledamöter samt suppleanter
utses av regeringen för en tid av högst tre år.

Regeringen bestämmer arvoden till ledamöterna.

Bestämmelser om arbetstagarrepresentanter
finns i lagen
(1987:000) om styrelserepresentation
för de privatanställda.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988.

AU 1987/88:10

Bilaga 1

15 Förslag till AU 1987/88:10

Lag om ändring i lagen (1919:426) om flottning i allmän Bilaga 1

flottled

Härigenom föreskrivs att 40 a § lagen (1919:426) om flottning i allmän
flottled skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

40 a§'

I fråga om flottningsförening
skall lagen (1976:351) om styrelserepresentation
för de anställda i aktiebolag
och ekonomiska föreningar
gälla i tillämpliga delar. I stället
för vad som föreskrives i 19 § nämnda
lag gäller att bestämmelserna i
18 § samma lag äga motsvarande
tillämpning, om olägenhet som där
sägs skulle uppkomma genom att
styrelserepresentation för de anställda
införes i flottningsförening
där länsstyrelsen har utsett styrelseledamot
enligt 40 §.

I fråga om flottningsförening
skall lagen (1987:000) om styrelserepresentation
för de privatanställda
gälla i tillämpliga delar. Bestämmelserna
i 17 § samma lag skall
även tillämpas, om olägenhet som
där sägs skulle uppkomma genom
att styrelserepresentation för de anställda
införs i flottningsförening
där länsstyrelsen har utsett styrelseledamot
enligt 40 §.

I anmälan om styrelsens sammansättning enligt' 41 § skall anges om
arbetstagarrepresentant har utsetts. Arbetstagarrepresentants namn och
adress skall införas i förteckning som anges i 76 a§.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988.

1 Senaste lydelse 1977:1093.

AU 1987/88:10

Bilaga 2

Till arbetsmarknadsutskottet

Arbetsmarknadsutskottet har berett lagutskottet tillfälle att yttra sig över
proposition 1987/88:10 med förslag till lag om styrelserepresentation för de
privatanställda, m. m. jämte motioner.

Med anledning av propositionen har väckts motionerna 1987/88:A5 av
Lars Werner m. fl. (vpk), 1987/88:A6 av Magnus Persson (s), 1987/88:A7 av
Ove Karlsson (s), 1987/88:A8 av Bengt-Ola Ryttar och Ove Karlsson (s),
1987/88: A9 av Alf Wennerfors m. fl. (m), 1987/88:A10 av Christer Eirefelt
(fp), 1987/88:A11 av Jan-Erik Wikström (fp) och Göthe Knutson (m),
1987/88: A12 av Börje Hörnlund m. fl. (c) och 1987/88: A13 av Elver Jonsson
m. fl. (fp).

I propositionen läggs fram förslag till ny lagstiftning om styrelserepresentation
för anställda. Vidare föreslås vissa ändringar i bl. a. aktiebolagslagen
(1975:1385), lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar och bostadsrättslagen
(1971:479).

Lagutskottet har beslutat att avge yttrande över propositionen såvitt avser
ändringar i aktiebolagslagen, lagen om ekonomiska föreningar och bostadsrättslagen
samt motionerna A8, A9 och A10.

Lagutskottet får anföra följande.

Enligt 15 kap. 1 och 4-6 §§ aktiebolagslagen (ABL) kan styrelseledamöter
bli skadeståndsskyldiga för skada som de uppsåtligen eller av oaktsamhet
tillfogar bolaget och tredje man.

Vid sidan av detta skadeståndsansvar kan ett personligt betalningsansvar
inträda för bl. a. styrelseledamöter enligt 13 kap. 2 § ABL. I lagrummet finns
bestämmelser om tvångslikvidation av ett aktiebolag när bolagets eget
kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet. Enligt paragrafens
första stycke är styrelsen vid befarad kapitalförlust skyldig att vidta vissa
åtgärder för att bolaget skall försättas i likvidation. Fullgör styrelsen inte sina
åligganden blir styrelseledamöterna solidariskt betalningsansvariga för bolagets
förpliktelser som uppkommer efter den tidpunkt då åtgärden skulle ha
vidtagits. Till skillnad från vad som följer av reglerna i 15 kap. ABL
uppkommer ansvarigheten enligt 13 kap. 2 § vare sig den skada som drabbar
borgenärerna har orsakssammanhang med styrelseledamöternas underlåtenhet
eller ej. En annan skillnad är att betalningsansvaret vid underlåtenhet att
försätta bolaget i likvidation inte kan jämkas. Liknande bestämmelser finns i

Lagutskottets yttrande
1987/88:4 y

om förslag till lag om styrelserepresentation för de
privatanställda, m. m. (prop. 1987/88:10)

bankaktiebolagslagen (1987:618) och försäkringsrörelselagen (1982:713).

I motion A8 (s) framhålls att det finns betydande skillnader mellan det
styrelseuppdrag som arbetstagarnas representanter har och det som de av
bolagsstämman utsedda ledamöterna skall fullgöra. Enligt motionärerna bör
de anställdas styrelserepresentanter helt undantas från betalningsansvar
enligt 13 kap. 2 § ABL eller i vart fall bli ansvariga i endast börsnoterade
företag. I den mån ett generellt betalningsansvar skall gälla för arbetstagarledamötema
bör någon presumtionsregel inte uppställas.

I motion A9 (m) yrkas såvitt nu är i fråga att riksdagen dels avslår förslaget
till ändring i ABL, dels som sin mening ger regeringen till känna att frågan
om styrelseledamots betalningsansvar bör bli föremål för fortsatt utredningsarbete.
Motionärerna hävdar att uppdraget som styrelseledamot ställer krav
på ansvarskänsla och helhjärtad arbetsinsats och det är angeläget att detta
krav inte urholkas. Motionärerna är därför inte beredda att utan närmare
utredning godta den nu föreslagna uppmjukningen av styrelseledamöternas
betalningsansvar.

Vad först gäller den i motion A9 upptagna frågan vill lagutskottet erinra
om att till grund för förslaget om ändring i ABL ligger en inom justitiedepartementet
utarbetad promemoria vilken remissbehandlats. Förslaget i promemorian
om införande av ett presumtionsansvar läggs fram från den utgångspunkten
att rättsläget är oklart när det gäller frågan om det krävs att en
styrelseledamot varit försumlig för att han skall ådra sig betalningsansvar. Av
propositionen framgår att det stora flertalet remissinstanser ansett att
promemorian är ägnad att läggas till grund för vad ett klarläggande av detta
spörsmål bör innebära. Med hänsyn härtill anser lagutskottet i likhet med
departementschefen att det inte behövs någon ytterligare utredning av
frågan.

Enligt lagutskottets mening får förslaget i propositionen anses innebära en
skälig avvägning mellan å ena sidan borgenärernas intresse av att styrelseledamöterna
har ett personligt betalningsansvar när de underlåter att vidta
likvidationsåtgärder efter en kapitalförlust och å andra sidan styrelseledamöternas
intresse av att inte behöva bli betalningsskyldiga när de fullgjort vad
som rimligen kan begäras av dem. Utskottet kan inte dela motionärernas
uppfattning att den föreslagna lagändringen skulle medföra någon uppmjukning
av de krav på ansvarskänsla m. m. som bör ställas på styrelseledamöter.
På grund av det anförda tillstyrker utskottet att det införs en presumtionsregel
när det gäller styrelseledamöternas betalningsansvar enligt 13 kap. 2 §
ABL. Motion A9 i denna del bör således avslås.

Vad härefter angår önskemålet i motion A8 om särskilda bestämmelser
rörande arbetstagarrepresentanternas betalningsansvar vill lagutskottet understryka
att det är viktigt att de styrelseledamöter som företräder de
anställda deltar i bolagsstyrelsens arbete på samma villkor som gäller för

AU 1987/88:10

Bilaga 2

övriga styrelseledamöter och att de betraktas som fullvärdiga ledamöter i
bolagsstyrelsen. Om särskilda regler för arbetstagarledamöternas betalningsansvar
skulle införas och därmed avsteg göras från likställdhetsprincipen
skulle det som framhålls i propositionen kunna få till följd att
arbetstagarledamöternas arbete betraktades som mindre seriöst, något som
lätt skulle få negativa konsekvenser för samarbetet och insynsmöjligheterna i
företaget. Med hänsyn till det anförda är lagutskottet lika litet som
departementschefen berett att förorda en särreglering beträffande arbetstagarledamöterna.
Lagutskottet förordar således att arbetsmarknadsutskottet
avstyrker bifall till motion A8.

Enligt 8 kap. 4 § ABL skall styrelseledamot och verkställande direktör
vara svenska medborgare och bosatta i Sverige. Med svenskt medborgarskap
jämställs medborgarskap i annat nordiskt land. När medborgare i annat
nordiskt land skall vara styrelseledamöter krävs dock att minst hälften av
antalet styrelseledamöter är bosatta i Sverige. Från kravet på medborgarskap
och bosättning kan kommerskollegium ge dispens. Krav på medborgarskap
och bosättning i Sverige för valbarhet till uppdrag som styrelseledamot finns
också i andra associationsrättsliga lagar. Bl. a. uppställs i 6 kap. 4 §
föreningslagen ett valbarhetskrav som motsvarar ABL:s.

I propositionen förordas att valbarhetskravet i ABL och föreningslagen
skall upprätthållas också i fortsättningen när det gäller arbetstagarledamöter.
Någon motsvarande ändring föreslås inte i ABL.

I motion A10 (fp) framhålls att den grundläggande principen bör vara att
bolagsstämman utan hänsyn till medborgarskap skall kunna utse de mest
lämpade personerna till styrelseledamöter. Medborgarskapskravet i ABL
bör därför slopas. Motionärerna yrkar att det anförda ges regeringen till
känna.

Lagutskottet vill erinra om att reglerna i ABL om kvalifikationskrav på
styrelseledamöter och verkställande direktör fick sin nuvarande utformning
år 1984 (prop. 1983/84:184, LU 1984/85:8) och trädde i kraft den 1 januari
1985. Samtidigt infördes särskilda regler i lagen (1983:1034) om kontroll över
tillverkningen av krigsmateriel, m.m. som ger regeringen möjlighet att
bestämma att bl. a. styrelseledamöter i krigsmaterielindustrin skall vara
svenska medborgare och bosatta i Sverige. Tidigare gällde enligt ABL att
nordiska medborgare liksom medborgare i andra länder endast kunde vara
styrelseledamot eller verkställande direktör efter dispens.

Det av motionären upptagna spörsmålet har nyligen aktualiserats hos
regeringen genom en skrivelse som kommerskollegium ingivit i anslutning till
myndighetens anslagsframställning för budgetåret 1988/89. I skrivelsen
föreslår kommerskollegium att kravet på medborgarskap slopas i bl. a. ABL
och föreningslagen samt att bosättningskravet utformas så att endast hälften
av antalet styrelseledamöter behöver vara bosatta här i landet.

Enligt lagutskottets mening kräver frågan om ett slopande av behörighetsvillkoret
i ABL ingående överväganden med hänsyn särskilt till den
betydelse nationalitetskravet har inom krigsmaterielföretagen och försvarsindustrin
i övrigt. Regeringens ställningstagande till spörsmålet bör inte nu
föregripas genom något uttalande i saken från riksdagens sida. Lagutskottet
förordar därför att motion A10 avslås.

AU 1987/88:10

Bilaga 2

Utöver det anförda föranleder propositionen och motionerna inte några
uttalanden från lagutskottets sida.

Stockholm den 19 november 1987

På lagutskottets vägnar

Per-Olof Strindberg

Närvarande: Per-Olof Strindberg (m), Lennart Andersson (s), Owe Andréasson
(s), Stig Gustafsson (s), Martin Olsson (c), Inga-Britt Johansson (s),
Allan Ekström (m), Bengt Kronblad (s), Berit Löfstedt (s), Hans Rosengren
(s), Ewy Möller (m), Kjell-Arne Welin (fp), Eva Rydén (c), Barbro
Sandberg (fp) och Krister Andersson (s).

Avvikande mening

Per-Olof Strindberg, Allan Ekström och Ewy Möller (alla m) anser att den
del av utskottets yttrande på s. 2 som börjar med ”Vad först” och slutar med
”således avslås” bort ha följande lydelse:

Vad först gäller den i motion A9 upptagna frågan vill lagutskottet erinra
om att skadeståndsreglerna i ABL liksom bestämmelserna om personligt
betalningsansvar för styrelseledamöter m. fl. fyller en viktig funktion i det
aktiebolagsrättsliga regelsystemet. För borgenärerna och bolagets ägare är
det av väsentlig betydelse att de kan hållas skadeslösa om bolagets ledning
tillfogar dem skada. Som berörs av motionärerna ger reglerna också uttryck
för att bolagsledningen har ett ansvar gentemot bolaget och borgenärerna
och understryker därmed vikten av att ledningen handlar i deras intressen.
För borgenärerna är det av särskild stor vikt att bolagets eget kapital inte
urholkas, och i ABL har därför uppställts speciella bestämmelser som skall
skydda det egna kapitalet, bl. a. reglerna om tvångslikvidation i 13 kap. 2 §
ABL.

Utskottet vill vidare peka på att likvidationsreglerna har nära samband
med andra rättsregler som gäller vid ekonomiska krissituationer i företag.
Statens industriverk (SIND) har i yttrande till regeringen i juni 1987 och i sin
rapport 1985:7 berört frågorna om sambandet mellan dessa regler. SIND
uttalar i sin skrivelse angelägenheten i att regeringen snarast möjligt och i ett
sammanhang ser över lagstiftningen inom de nu berörda områdena.

Mot den angivna bakgrunden delar lagutskottet motionärernas uppfattning
att en ändring av bestämmelserna om betalningsansvar vid underlåtna
likvidationsåtgärder inte bör genomföras innan spörsmålet blivit föremål för
en genomgripande översyn. I sammanhanget vill utskottet erinra om att
frågor rörande styrelseledamöters m.fl. personliga betalningsansvar för
juridiska personers skulder har utretts av betalningsansvarskommittén (Ju
1984:09) som inom den närmaste framtiden väntas avlämna ett betänkande i
ämnet. Att utan närmare samordning med ställningstagandet till kommitténs
förslag nu genomföra en förändring av betalningsansvaret vid uteblivna

AU 1987/88:10

Bilaga 2

likvidationsåtgärder är enligt lagutskottets mening inte lämpligt.

På grund av det anförda anser lagutskottet att förslaget i propositionen
såvitt avser ändring i 13 kap. 2 § ABL liksom motsvarande förslag till
ändringar i bankaktiebolagslagen och försäkringsrörelselagen bör avslås
samt att riksdagen hos regeringen bör begära att frågan om styrelseledamöters
betalningsansvar vid underlåtna likvidationsåtgärder blir föremål för
närmare utredning. Lagutskottet förordar således att arbetsmarknadsutskottet
tillstyrker bifall till motion A9 i denna del.

Särskilt yttrande

Martin Olsson (c), Kjell-Arne Welin (fp), Eva Rydén (c) och Barbro
Sandberg (fp) anför:

1983 uttalade lagutskottet i anledning av motioner om betalningsansvarsgenombrott
att en övergripande utredning borde företas av betalningsansvaret
för juridiska personers skulder. Den sedermera tillsatta betalningsansvarskommittén,
som behandlat dessa frågor, kommer inom den närmaste
tiden att avge sitt betänkande. Självklart hade det funnits starka skäl för att
avvakta kommitténs betänkande och remissyttranden över detta innan
ställning tas till eventuella lagändringar. Vi har dock inte velat motsätta oss
ett genomförande av regeringens förslag i propositionen att nu något
begränsa styrelseledamöters betalningsansvar enligt 13 kap. 2 § ABL,
eftersom nuvarande rättsläge anses oklart. Vi förutsätter att ett genomförande
av detta regeringsförslag inte skall hindra att frågan om betalningsansvar
prövas i hela dess vidd när resultatet av kommitténs arbete föreligger.

AU 1987/88:10

Bilaga 2

gotab Stockholm 1987 14055