Regeringens proposition 1986/87:83

om beskattningen av trygghetsförsäkringar

för skogsbrukare och renskötare 1986/87-83

Regeringen föreslår riksdagen att anta del förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 29 januari 1987.

På regeringens vägnar

Ingvar Carlsson

Kjell-Olof Feldt

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram förslag om beskattningsregler för det nyligen införda särskilda försäkringsskyddet för skogsbrukare och renskötare. Skyddet omfattar tre försäkringsformer, nämligen grupplivförsäkring genom avtal, avtalsgruppsjukförsäkring och trygghelsförsäkring vid arbetsskada. Förslaget innebär atl dessa försäkringsformer får samma skatte-mässiga behandling som mötsvarande försäkringar för lantbrukare och yrkesfiskare, dvs.främst att förmånen av fri premie inte behöver tas upp som skattepliktig inkomst.

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juli 1987 och vara tillämpliga från och med 1987 års taxering.

Riksdagen 1986/87. 1 saml. Ni ■

Förslag till Prop. 1986/87:83

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att 19 §, punkt 16 av anvisningarna till 21 § och punkt II av anvisningarna till 28 § kommunalskattelagen (1928:370) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

19 §1

Till skattepliktig inkomst enligt denna lag räknas icke:

vad som vid bodelning eller eljest på grund av giftorätt tillfallit make eller vad som förvärvats genom arv, testamente, fördel av oskift bo eller gåva;

vinst vid icke yrkesmässig avyttring av lös egendom i andra fall än som avses i 35§ 3-4 mom.;

vinst i svenskt lotteri eller vinst vid vinstdragning pä här i riket utfärdade premieobligationer och ej heller sädan vinst i utländskt lotteri eller vid vinstdragning på utländska premieobligationer, som uppgår till högst 100 kronor;

ersättning, som på grund av försäkring jämlikt lagen (1962:381) om allmän försäkring, lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring tillfallit den försäkrade, om icke ersättningen grundas på förvärvsinkomst av 6000 kronor eller högre belopp för år eller utgör föräldrapenning, så ock sådan ersättning enligt annan lag eller särskild författning, som utgått annorledes än pä grund av sjukförsäkring, som nyss sagts, lill någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller under militärtjänstgöring eller i fall som avses i lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd eller lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän om icke ersättningen grundas på förvärvsinkomst av 6000 kronor eller högre belopp för år, ävensom ersättning, vilken vid sjukdom eller olycksfall tillfallit någon pä grund av annan försäkring, som icke tagits i samband med tjänst, dock atl lill skattepliktig inkomst räknas ersättning i form av pension eller i form av livränta i den mån livräntan är skattepliktig enligt 32§ 1 eller 2 mom., så ock ersättning som utgär på grund av trafikförsäkring eller, med nedan angivet undanlag, annan ansvarighetsförsäkring eller på grund av skadeståndsförsäkring och avser förlorad inkomst av skattepliktig natur;

ersättning på grund av ansvarighetsförsäkring enligt grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer till den del ersättningen utgår under de första trettio dagarna av den lid den skadade är arbetsoförmögen och beräknas så att ersättningen uppgår för insjuknandedagen till högst 30 kronor och för övriga dagar lill högst 6 kronor för dag;

belopp, som till följd av försäkringsfall eller återköp av försäkringen utgått på grund av kapilalförsäkring;

försäkringsersättning eller annan ersättning för skada på egendom, dock alt skatteplikt föreligger dels i den mån ersättningen avser driftbyggnad på jordbruksfastighet, byggnad på fastighet som avses i 24 § 1 mom., byggnad som är avsedd för användning i ägarens rörelse eller sådan del av värdet av markanläggning som får dras av genom årliga värdeminskningsavdrag, dels

Senaste lydelse 1986:1245.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1986/87:83

i den mån köpeskilling, som skulle ha influtit om den försäkrade eller skadade egendomen i stället hade sålts, hade varit alt hänföra till inläkt av fastighet eller av rörelse och dels i den män ersättningen eljest motsvarar skattepliktig intäkt av eller avdragsgill omkostnad för fastighet eller rörelse;

vinstandel, återbäring eller premieåterbetalning, som utgått pä grund av annan personförsäkring än pensionsförsäkring eller sådan sjuk- eller olycksfallsförsäkring som lagils i samband med tjänst, samt vinstandel, som utgått pä grund av skadeförsäkring, och premieåterbetalning på grund av skadeförsäkring, för vilken rätt till avdrag för premie icke förelegat;

ersättning jämlikt lagen (1956:293) om ersättning ät smittbärare om icke ersättningen grundas på förvärvsinkomst av 6000 kronor eller högre belopp för år;

periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk intäkt, som icke utgör vederlag vid avyttring av egendom, i den mån givaren enligt 20 § eller punkl 5 av anvisningarna till 46 § icke är berättigad till avdrag för utgivet belopp;

stipendium som är avsett för mollagarens utbildning och inte utgör ersättning för arbete som har utförts eller skall ulföras för utgivarens räkning;

studiestöd enligt 3 eller 4 kap.studiestödslagen (1973:349), internalbi-drag, äterbetalningspliktiga studiemedel och resekostnadsersättning enligt 6 och 7 kap. samma lag samt sådant särskilt bidrag vilket enligt av regering- ■ en eller statlig myndighet meddelade bestämmelser utgår till deltagare i arbetsmarknadsutbildning saml med dem i fråga om sådant bidrag likställda, och äger i följd härav den bidragsberättigade icke göra avdrag för kostnader som avsetls skola bestridas med bidrag av förevarande slag;

allmänt barnbidrag och förlängt barnbidrag;

lön eller annan gotlgörelse, för vilken skall erläggas skatt enligt lagen (1958:295) om sjömansskall;

kontanlunderstöd, som utgives av arbetslöshetsnämnd med bidrag av statsmedel;

handikappersättning enligt 9 kap. 2 och 3 §§ lagen om allmän försäkring, sådan del av vårdbidrag enligt 9 kap. 4 § samma lag som utgör ersättning för merkostnader samt hemsjukvårdsbidrag, som utgår av kommunala eller landstingskommunala medel till den vårdbehövande;

kommunalt bostadstillägg enligt lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension;

kommunalt bostadstillägg till handikappade;

bostadsbidrag som avses i förordningen (1976:263) om statliga bostadsbidrag till barnfamiljer eller förordningen (1976:262) om statskommunala bostadsbidrag;

ersättning som fastställts av allmän domstol eller utgått av allmänna medel lill den som - utan att det skett yrkesmässigt - inställt sig inför domstol eller annan myndighet, om ersättningen avser reseersättning, traktamente eller ersättning för tidsspillan;

sådan gotlgörelse för utgift eller kostnad som arbetsgivare uppburit från personalstiftelse ur medel, för vilka avdrag icke medgivits vid taxering, vid första tillfälle dylika medel finnas i stiftelsen;

gotlgörelse som arbetsgivare uppburit från pensionsstiftelse, till den del stiftelsen ej ägt andra medel för all lämna gotlgörelsen än sådana för vilka avdrag icke åtnjutits vid avsättning till stiftelsen;

intäkter av försäljning av vilt växande bär och svampar som den skatl-
skyldige själv plockat till den del intäkterna under ett beskattningsår inte -

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

överstiger 5000 kronor, såvida intäkterna inte kan hänföras till rörelse som den skatlskyldige driver eller utgör lön eller liknande förmän;

ränta enligt 61 § lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, 69 § 1 och 2 mom., 69 a § tredje stycket eller 75a § fjärde stycket uppbördslagen (1953:272), 36§ 3 mom. lagen (1958:295) om sjömansskatt, 22§ tullagen (1973:670), 20 § lagen (1982:1006) om avdrags- och uppgiflsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar, 5 kap. 13 § lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter, 40§ lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndiglieter eller 24 § lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare.

Prop. 1986/87:83

16.2 Förmån av sådan fri grupplivförsäkring, avtalsgruppsjukför-säkring och trygghetsförsäkring vid arbetsskada som fastställts enligt grunderna i ett år 1978 träffat avtal mellan Lantbrukarnas riksförbund och vederbörande försäkringsanstalt utgör inte skattepliktig intäkt. Av I9§ framgår att ej heller ersättning som — i annan form än pension eller livränta - utgår på grund av sådan livförsäkring eller sjukförsäkring räknas som skattepliktig intäkt. Ersättning enligt sådan trygghetsförsäkring som nyss nämnts utgör dock skattepliktig intäkt av jordbruksfastighet utom till den del ersättningen utgår under de första trettio dagarna av den tid den skadade är arbetsoförmögen och inte överstiger för insjuknandedagen 30 kronor och för övriga tjugonio dagar 6 kronor för dag.

' Senaste lydelse 1978:944.

16. Förmän av sådan fri grupplivförsäkring, avtalsgruppsjukförsäk-ring och trygghetsförsäkring vid arbetsskada som fastställts enligt grunderna i ett år 1978 träffat avtal mellan Lantbrukarnas riksförbund och vederbörande försäkringsan-stall utgör inte skattepliktig intäkt. Detsamma gäller för motsvarande förmåner som fastställts enligt grunderna i ett år 1986 träffat avtal mellan Lantbrukarnas riksförbund och Sveriges skogsägareföreningars riksförbund på ena sidan och vederbörande försäkringsanstalt på den andra sidan. Äv 19 § framgår att ej heller ersättning som - i annan form än pension eller livränta - utgår pä grund av sådan livförsäkring eller sjukförsäkring räknas som skattepliktig intäkt. Ersättning enligt sädan trygghetsförsäkring som nyss nämnts utgör dock skattepliktig intäkt av jordbruksfastighet utom, såvitt avser trygghetsförsäkring som avses i första meningen, till den del ersättningen utgår under de första trettio dagarna av den tid den skadade är arbetsoförmögen och inte överstiger för insjuknandedagen 30 kronor och för övriga tjugonio dagar 6 kronor för dag.

Nuvarande lydelse

till 11.' Förmån av sädan fri grupplivförsäkring, avlalsgruppsjukför-säkring och trygghetsförsäkring vid arbetsskada som fastställts enligt grunderna i ett är 1983 träffat avtal mellan Sveriges fiskares riksförbund och vederbörande försäkringsanstalt utgör inte skattepliktig intäkt. Av 19 § framgår att ej heller ersättning som - i annan form än pension eller livränta - utgår på grund av sådan livförsäkring eller sjukförsäkring räknas som skattepliktig intäkt. Ersättning enligt sådan trygghetsförsäkring som nyss nämnts utgör dock skattepliktig intäkt av rörelse utom till den del ersättningen utgår under de första trettio dagarna av den tid den skadade är arbetsoförmögen och inte överstiger för insjuknandedagen 30 kronor och för övriga ljugonio dagar 6 kronor för dag.

Föreslagen lydelse 28 §

11. Förmån av sådan fri grupplivförsäkring, avtalsgruppsjukförsäk-ring och trygghetsförsäkring vid arbetsskada som fastställts enligt grunderna i ett år 1983 träffat avtal mellan Sveriges fiskares riksförbund och vederbörande försäkringsanstalt utgör inte skaltephktig intäkt. Detsamma gäller för motsvarande förmåner som fastställts enligt grunderna i ett år 1986 träffat avtal mellan Svenska samernas riksförbund och vederbörande försäkringsanstalt. Av 19 § framgår all ej heller ersättning som - i annan form än pension eller livränta - utgår på grund av sådan livförsäkring eller sjukförsäkring räknas som skattepliktig intäkt. Ersättning enligt sådan trygghetsförsäkring som nyss nämnts utgör dock skattepliktig intäkt av rörelse utom, såvitt avser trygghelsförsäkring som avses i första meningen, till den del ersättningen utgår under de första trettio dagarna av den tid den skadade är arbetsoförmögen och inte överstiger för insjuknandedagen 30 kronor och för övriga ljugonio dagar 6 kronor för dag.

Prop. 1986/87:83

Finansdepartementet Prop. 1986/87:83

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 29 januari 1987.

Närvarande: stalministern Carlsson, ordförande, och statsråden Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, S. Andersson, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carisson, Holmberg, Wickbom, Johansson, Hulterström, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist

Föredragande: statsrådet Feldt

Proposition om beskattningen av trygghetsförsäkringar för skogsbrukare och renskötare

1 Inledning

År 1978 reglerades beskattningen av del särskilda försäkringsskyddet för lantbrukare, avseende grupplivförsäkring genom avtal (GLA), avtals-gruppsjukförsäkring (AGS) och trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA). Enligt den regleringen kom de nämnda försäkringarna att fä samma skattemässiga behandling som motsvarande kollektiva försäkringar pä arbetsmarknaden (prop. 1978/79:44, SkU 21, rskr. 89, SFS 1978:944).

År 1984 reglerades beskattningsfrägorna för under år 1983 avtalade motsvarande försäkringsformer på yrkesfiskets område (prop. 1983/84:82, SkU 24, rskr. 147, SFS 1984:101).

1 en skrivelse till finansdepartementet har Lantbrukarnas riksförbund (LRF) anmält att ett trygghetspaket avseende skogsbrukare utarbetats mellan LRF och Sveriges skogägareföreningars riksförbund, av motsvarande innehåll som gäller för lantbrukare och fiskare. LRF har hemställt att beskattningsregler som motsvarar dem som införts för dessa yrkesgrupper införs också för skogsbrukare.

Vidare har Svenska samernas riksförbund anmält alt det numera också för renskötare tillkommit ett irygghetspaket av motsvarande innehåll som för lantbrukare m.fl. och hemställt om följdändringar i beskattningshänseende.

Jag avser att nu ta upp frågan om beskattningen av de nämnda trygghels-försäkringarna för skogsbrukare och renskötare.

2 Gällande beskattningsregler Prop. 1986/87:83

2.1 Allmänt

Grupplivförsäkring

Premier för grupplivförsäkringar söm betalas av de skattskyldiga själva är som regel inte avdragsgilla. För egenföretagare gäller dock att premier för en sädan grupplivförsäkring som han tecknar i sin egenskap av företagare betraktas som avdragsgill driftkostnad i förvärvskällan (punkl 9 andra stycket av anvisningarna till 29§ kommunalskaltelagen (1928:370), KL). Om utfallande ersättning utgår efter förmånligare grunder än dem som gäller för befattningshavare i statlig tjänst är dock endast så stor del av premien som kan anses motsvara förmåner enligt grupplivförsäkring för dessa avdragsgill.

Om en arbetsgivare betalar premien gäller att förmånen därav inte utgör skattepliktig förmån (32 § 3 mom. tredje stycket KL). Om den anställde är privatanställd och försäkringen utgått efter väsentligt förmånligare grunder än för statsanställda skall förmånen dock beskattas till den del den utgått efter förmånligare villkor.

Grupplivförsäkringen är en kapitalförsäkring i KL: s mening, vilket innebär alt utfallande belopp är skattefria.

Gruppsjukförsäkring

Premier som den försäkrade själv betalar är inte avdragsgilla. I juni 1971 träffade Landsorganisationen i Sverige, LO och Svenska Arbetsgivareföreningen, SAF överenskommelse om sjukförmåner för anställda. För ändamålet utformades den s.k. avtalsgruppsjukförsäkringen (AGS), som trädde i kraft i september 1972. Kollektivavtal om AGS har slutits mellan olika LO-förbund och SAF och sedermera också inom det kommunala och kooperativa området. Premierna betalas av arbetsgivarna. Enligt 32 § 3 mom. tredje stycket KL skall förmån av fri gruppsjukförsäkring enligt grunder som fastställs i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer inle tas upp som intäkt av tjänst.

Ersättning på grund av sjukförsäkring som har tagils i samband med
tjänst är i regel skattepliktig, medan ersättning som utgår på grund av
annan sjukförsäkring är skattefri om den inte utgår i form av livränta. För
att en sjukförsäkring skall anses ha tagits i samband med tjänst fordras att
det enligt anställningsavtalet föreligger skyldighet för arbetstagaren att ha
en sådan försäkring eller, oni sådan skyldighet inte föreligger, att premier ■

för försäkringen skall betalas av arbetsgivaren eQer av denne jämte arbets
tagaren. Dessutom krävs att anmälan görs till .försäkringsanstalten om atl
försäkringen har tagits i samband med tjänst. Någon sädan anmälan har ...
inle gjorts i fråga om AGS. Detta medför att de förmåner som utgår enligt
denna försäkring är skattefria för mottagaren. . .

Trygghetiförsäkring vid arbetsskada.

Med anledning av att lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring fr.o.m.

den Ijuli 1977 ersatte den tidigare gällande lagen (1954:243) om yrkesska- ' '

deförsäkring träffade SAF, LO och Privaltjänstemannakarlellen, PTK en Prop. 1986/87:83 överenskommelse om försäkringsvillkor för trygghelsförsäkring vid arbetsskada (TFA), som gäller från den 1 juli 1977.

Avsikten med TFA är att den som skadas i arbetet skall få ersättning för ideell och ekonomisk skada enligt skadeståndsrättens normer utan att behöva visa att någon är skadeståndsskyldig.

Arbetsgivaren är försäkringstagare och erlägger premierna. Någon för-månsbeskatlning kommer därför inte i fråga.

Utfallande ersättning avseende ideell skada och sjukvårdskostnader är skattefri. Utfallande belopp avseende inkomstförlust är till sin karaktär en skattepliktig inkomst. Enligt särskilda bestämmelser i 19 § är dock ersättning på grund av TFA skattefri till den del ersättningen utgär under de 30 första dagarna av sjukdomstiden och beräknas så att ersättningen uppgår för insjuknandedagen till högst 30 kr. och till högst 6 kr. för var och en av de resterande dagarna (19 § första stycket, femte ledet KL).

Nämnda lagrum tillkom efter det alt SAF, LO och PTK i en skrivelse lill finansdepartementet hemställt att vissa ersättningar enligt den dåvarande trygghetsförsäkringen vid yrkesskada skulle uridantas från beskattning (prop. 1974:187, SkU 66, rskr. 407, SFS 1974:993).

Lagrummet utformades så alt skattefriheten omfattade vissa i lagtexten angivna högsta dagersättningar på grund av ' 'ansvarighetsförsäkring enligt grunder som fastställs i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer".

2.2 Beskattningsregler avseende lantbrukare och yrkesfiskare

Vid tillkomsten av lantbruksförsäkringarna aktualiserades främst två beskattningsfrågor. Dels hur förmånen av den fria försäkringen skulle behandlas, dels hur utfallande försäkringsbelopp skulle behandlas vid inkomsttaxeringen.

Utgångspunkten för lagstiftningen på detta område var att det särskilda
försäkringsskydd som det här var fråga om avseende vissa yrkesgrupper
borde få samma skattemässiga behandling som motsvarande kollektiva
försäkringsformer för anställda på arbetsmarknaden (prop. 1978/79:44 s.
50). , .

Vad gäller lantbrukarnas försäkringsskydd uppehöll sig dåvarande de- >

partementschefen vid förhällandet att,dessa utan egen premiebetalning kommer att få skydd enligt GLA, AGS och TFA. Departementschefen ansåg att det kunde hävdas att denna förmån därför i princip kunde anses : utgöra skattepliktig intäkt, i förvärvskällan. För att uppnå den. avsedda likformigheten borde därför införas en bestämmelse som medförde att lantbrukarens förmån blev,skattefri i samma utsträckning som den anställdes. Det ansågs dessutom inte föreligga något behov av den,partiella beskattning som gäller för den anställde.

Vidare konstaterades att utfallande belopp avseende GLA och AGS inte var skattepliktiga, medan utfallande belopp enligt TFA för lantbrukarna skulle komma att bli skattepliktiga, såvitt de avsåg inkonistförlust. För att,

uppnå den önskade likställigheten föreslogs därför att en uttrycklig före- Prop. 1986/87:83 skrift skulle införas som gjorde att dagersättning enligt TFA under den första sjukdomstiden blev skattefri i samma utsträckning som gällde för anställda (prop. 1978/79:44 s. 50 - 51).

Motsvarande överväganden gjordes för yrkesfiskares del (prop. 1983/84:82).

Genom den inledningsvis nämnda lagstiftningen genomfördes dessa förändringar för lantbrukarnas del genom tillägg till punkt 2 av anvisningarna till 22 § KL, varigenom de regler som gäller för egenföretagare avseende avdragsrätt för premie för GLA skulle tillämpas också i inkomstslaget jordbruksfastighet. Förmånerna avseende premierna reglerades i den nya anvisningspunkten 16 till 21 § KL, där också intäktsbeskattningen av utfallande belopp enligt trygghetsförsäkringen reglerades. En hänvisning till anvisningspunkten infördes i 19 § KL.

För yrkesfiskets del skedde lagregleringen på motsvarande sätt. Förmånsbeskattningen reglerades i den nya anvisningspunkten 11 till 28 § KL. 119 § gjordes en hänvisning till denna anvisningspunkt.

3 Utformningen av försäkringsskyddet för skogsbrukare och renskötare

3.1 Skogsbrukare

Försäkringsvillkoren stämmer i allt väsentligt överens med de villkor som gäller för motsvarande försäkringar på för anställda och inom lantbruket och yrkesfisket.

3.1.1 Grupplivförsäkring genom avtal (GLA)

Försäkringsavtal har träffats är 1986 mellan LRF, Sveriges skogsägareföreningars riksförbund och étt försäkringskonsortium bestående av Folksam ömsesidig livförsäkring och Livförsäkringsaktiebolaget Skandia (Grupplivkonsortiet). Försäkringsgivare är Folksam och Förenade Liv Ömsesidigt Gruppförsäkringsbolag till de delar som överenskoms i Grupplivkonsortiet. Avtalet överensstämmer med motsvarande avtal för lantbruket.

Skogsbrukare med egen skogsbruksrörelse på fastighet som är åsätt skogsbruksvärde, omfattas av försäkringen fr.o.m. månaden dä skogsbrukaren uppnår 16 är t.o.m.månaden före den då han.fyller 65 år. Även en i skogsbruksrörelsen verksam make eller sambo och delägare.i dödsbo, handelsbolag, kommanditbolag och aktiebolag som driver skogsbruk omfattas av försäkringen, dock i fråga om aktiebolag endast om delägarens innehav är minst 10 %.

Därutöver fordras att man under de två senaste åren haft en av försäkringskassan fastställd sjukpenninggrundande inkomst av egen verksamhet i skogsbruksrörelsen om ihinst 6000 kr.

Vaije försäkrad är försäkringstagare. De skyldigheter soni åvilar försäkringstagare gentemot försäkringsgivare skall dock åvila LRF. Försäkring-

en avser ersättningar på grund av sjukdom eller olycksfall som orsakat att Prop. 1986/87:83

arbetsförmågan sätts ned med mer än hälften och ersättning på grund av

dödsfall.

Försäkringen gäller så länge skogsbrukaren är verksam i skogsbruket som företagare. GLA utfaller dock även efter försäkringsliden om arbetsoförmågan beror på sjukdom eller olycksfall under försäkringsgrundande tid.

Försäkringsersättning på grund av skogsbrukarens frånfälle utgår i form av grundbelopp som fastställs med hänsyn till skogsbrukarens ålder. Grundbeloppet motsvarar 6 basbelopp vid ålder mellan 16 och 54 år och trappas sedan successivt ned till ett basbelopp vid 64 års ålder. För efterlevande barn utgår barnbelopp om högst 2 basbelopp, beroende på barnets ålder. Om make eller sambo avlider och makarna har gemensamt hemmavarande barn under 17 år eller hemmavarande barn under 17 år som är antingen makens eller sambons barn utgår barnbelopp med ett basbelopp. Begravningshjälp utgår alltid med ett halvt basbelopp.

3.1.2 Avtalsgruppsjukförsäkring (AGS)

AGS är avtalad mellan LRF och Sveriges skogsägareföreningars riksförbund på ena sidan och Arbetsmarknadsförsäkringar, sjukförsäkringsaktié-bolag på den andra.

Kvalifikationerna är desamma som för GLA. Rätt lill ersättning har försäkrad som är arbetsoförmögen till mer än hälften på grund av sjukdom eller olycksfall och som på grund därav har rätt till sjukpenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Ersättning lämnas fr.o.m. insjuknandedagen enligt den lagen för sjukperiod som varar utöver en karenstid om sju dagar. Ersättning för insjuknandedagen utgär med vissa procent av hel sjukpenning. Dagersättning utgär under sjukdomstid med lägst 6 kr. och högst 17 kr. Månadsersättning under förlidspensionstid bestäms med utgångspunkt från den sjukpenninggnindande inkomst som låg till grund för sjukpenningens storlek vid insjuknandetillfallet och uppgår till högst 1215 kr. vid en sjukpenninggrundande inkomst om 130000 kr. och däröver.

3.1.3 Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA)

TFA är avtalad mellan LRF och Sveriges skogsägareföreningars riksför
bund på ena sidan och Arbetsmarknadsförsäkringar, trygghetsförsäkring
på den andra. Arbetsmarknadsförsäkringar, trygghelsförsäkring är,ett förr
säkringskonsortium som består av Folksam ömsesidig sakförsäkring, För-, ,
säkringsaktiebolaget Skandia, Hansa Företag Försäkringsaktiebolag och :
Länsförsäkringsbolagens AB-försäkringsaktiebolag. :

Kvalifikationerna är desamma som för AGS och GLA. Ersättning enligt,
TFA kan utgå till en skogsbrukare om han i skogsbruksrörelsen eller
binäring lill denna drabbas av arbetsskada (personskada till följd av
olycksfall eller annan skadlig inverkan i arbetet). Ersättning utgår även för ,; . ,•. ,, .

personskada som inträffar i samband med förtroendeuppdrag som skogS: ,
brukaren erhållit lill följd av,sin,verksamhet som skogsbrukare. Ersättning , . 10

utgår också vid arbetssjukdom, varmed förslås arbetsskada som beror pä Prop. 1986/87:83 annat än olycksfall. Under akut sjukdomstid utgår dagersättning. Ersättning utges för vad den skadade faktiskt förlorat i inkomst, vid arbetsoförmåga som varat 8 dagar eller mer räknat från insjuknandedagen. Under den akuta sjukdomstiden kan ersättning också lämnas för vissa vårdkostnader och andra utgifter. Ersättning kan också lämnas för sveda och värk. Vid bestående invaliditet kan den skadade få rätt till bl.a. livränta och ersättning för lyte och annat stadigvarande men.

3.1.4 Trygghetspaketets finansiering

Riksdagen har uttalat att det är angeläget att självverksamma skogsbrukare blir delaktiga av en trygghelsförsäkring och att flera goda skäl talar för att försäkringen bör finansieras av medel som flyter in genom skogsvårdsavgiften (JoU 1984/85:25, rskr. 186).

För budgetåret 1986/87 anvisades ett reservationsanslag av 20 miljoner kr. till "Bidrag till trygghetsförsäkring för skogsbrukare" (prop. 1985/ 86:100 bil. 11, JoU 13, rskr. 165).

Anslaget avsågs ställas lill skogsstyrelsens förfogande. Styrelsen borde utbetala medel i mån av behov och under förutsättning att hela försäkringssystemet i dess slutliga utformning kunde godkännas av styrelsen.

Finansieringen sker genom att en del av influtna skogsvårdsavgifter styrs till de nu avsedda försäkringsformerna. 1 sammanhanget nämndes att om del senare skulle ställas större anspråk på medel för ändamålet och dessa anspråk kunde bedömas som rimliga fick frågan om en höjning av skogsvårdsavgiften tas upp.

3.2 Renskötare ,

3.2.1 Grupplivförsäkring genom avtal (GLA)

Försäkringsavtal har träffals, den 30 september 1986 mellan Svenska samernas riksförbund och det grupplivkonsortium jag tidigare nämnde.

Försäkringsavtalet gäller från och med den I oktober 1986.

Försäkringen omfattar "renskötare i sameby.som är verksam som företagare inom rennäringen". Med sådan renskötare förstås

a) renskötande medlem i skogs- eller fjällsameby

b) annan renskötselberäliigad som bedriver renskötsel som huvudsakligt förvärvsarbete samt även den som har renskötsel som stadigvarande förvärvsarbete men inte har sin huvudsakliga inkomst från annan förvärvsverksamhet

c) i renskötseln verksamt barn under 20 år som äger minst 10 vuxna renar (försäkringen gäller även vid dödsfall efter verksamhetsperiod näi-barnet varit verksamt i renskölseln minst 60 dagar under innevarande eller föregående kalenderår); ■,

Till renskötare hänförs också make och med make i kommunalskattela
gens mening jämställd sambo om de är verksamma 1 renskötseln. .11

Medförsäkrad är försäkrad renskötares make eller sambo under vissa Prop. 1986/87:83 förutsättningar.

Vaije försäkrad är försäkringstagare. De skyldigheler.som åvilar försäkringstagaren gentemot försäkringsgivare, skall åvila Svenska samernas riksförbund.

Renskötare är försäkrad fr. o. m. den kalendermånad han uppnår 16 års ålder t.o.m. månaden före den han fyller 65 år. Försäkringen gäller så länge renskötaren är verksam som företagare inom rennäringen. GLA-skyddet gäller dock även efter den försäkringsgrundande liden om arbetsoförmågan beror pä sjukdom eller olycksfall som inträffat under försäkringsgrundande tid.

Vid renskötares frånfälle utbetalas s.k. grundbelopp om dödsfallet sker under försäkringsliden och den döde efterlämnar förmånstagare till grundbelopp. Ersättning fastställs med hänsyn till den avlidnes ålder vid dödsfallet. Ersättningsnivån överensstämmer med den som gäller för skogsbrukare. Även ersättning i form av barnbelopp m.m. överensstämmer med den som gäller för skogsbrukäre.

3.2.2 Avtalsgruppsjukförsäkring (AGS)

AGS är avtalad mellan Svenska samernas riksförbund och Arbetsmarknadsförsäkringar, sjukförsäkringsaktiebolag.

Kvalifikationerna är desamma som för GLA. Reglerna för rätt till ersättning och ersättningens storiek överensstämmer med de som jag nämnt för skogsbrukare.

3.2.3 Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA)

TFA är avtalad mellan Svenska samernas riksförbund och det nämnda försäkringskonsortiet avseende TFA.

Kvalifikationerna är desamma som för GLA och AGS. Ersättning kan utgå till renskötare om han i renskötselrörelsen och därtill hörande binäringar eller under förtroendeuppdrag som han fått lill följd av sin yrkesverksamhet som renskötare drabbas av arbetsskada.

Ersättning utgär efter samma grunder som gäller för TFA för skogsbrukare.

3.2.4 Trygghetspaketcts finansiering

Finansieringen av trygghelspaketet sker över anslaget "Främjande av
rennäringen", som kan användas för detta ändamål genom beslut av lant
bruksstyrelsen efter äriiga överläggningar mellan staten och rennäringen,
företrädd av Svenska samernas riksförbund. Avsikten är alt, inför varje
budgetår skall överenskommelse träffas om att etl tillräckligt stort belopp
skall reserveras för ändamålet. För budgetåret 1986/87 hänvisar jag till
prop. 1985/86: 100 bil. Ils. 34 ff, JoU 13, rskr. 165. , . . ■ . 12

4.2 Beskattningsregler

För att uppnå likställighet mellan anställda, lantbrukare, fiskare, skogsbrukare och renskötare bör även för de två sistnämnda kategorierna införas beskattningsregler som gör att det försäkringsskydd som kommer dem till godo behandlas på samma sätt som tidigare anförts avseende lantbrukare och fiskare, avsnitt 2.2.

4.2.1 Förmånen av fria premier

Mitt förslag: Uttryckliga bestämmelser införs av innebörd att förmån av fri grupplivförsäkring genom avtal och avtalsgruppsjukförsäkring inte utgör skattepliktig intäkt för skogsbrukare och renskötare.

Skälen för mitt förslag: Nuvarande bestämmelser innebär att anställda, lantbrukare och yrkesfiskare inte beskattas för förmån av fri GLA och fri AGS.

TFA är uppbyggd som en av arbetsgivaren tagen ansvarighetsförsäkring. Förmånsbeskattning hos de anställda blir därmed inte aktuell avseende TFA.

För lantbrukares och fiskares del har den eventuella möjligheten till förmänsbeskatining reglerats så alt förmånen av fri försäkring uttryckligen undantagits från beskattning. Inkomster av skogsbruk redovisas i inkomstslaget jordbruksfastighet (21 § KL jämte anvisningspunkterna 3 och 5 till nämnda bestämmelse). Försäkringsfrågorna för lantbrukare reglerades i anvisningspunkten 16 till 21 §. Denna anvisningspunkt bör kompletteras så att den avser även skogsbrukarnas Irygghetspaket.

Inkomster av renskötsel redovisas i inkomstslaget rörelse. För renskötarnas del bör därför ett tillägg göras till punkt 11 av anvisningarna till 28 § KL.

lantbrukare och fiskare. De nya villkoren innebär att dagersättning sedan Prop. 1986/87:83 den 1 januari 1985 inle längre utgär under akut sjukdomstid med schablonbelopp under de första trettio dagarna. 1 stället utgår numera ersättning för vad den skadade faktiskt förlorat i inkomst, vilket innebär att ersättningen skall beskattas i sin helhet enligt huvudregeln.

Det kan dock förekomma atl schablonersättning fortfarande utbetalas på grund av TFA i dess tidigare utformning.

Den nu aktuella försäkringen för skogsbrukare och renskötare avtalades efter den 1 januari 1985 och är därför anpassad till de nya villkoren.

Med hänsyn till vad jag nu sagt bör gällande regler för beskattning av ersättning från TFA inle ändras annat än i redaktionellt hänseende i punkt 16 av anvisningarna till 21 § KL och i punkt 11 av anvisningarna till 28§ KL,

4.2.3 Avdrag för nedsatt skatteförmåga i samband med ersättning enligt AGS

I tidigare sammanhang infördes regler om atl ersättning på grund av kollektiv sjukförsäkring skall beaktas vid beräkning av avdrag för nedsatt skatteförmåga. För att skaltemyndigheterna skall kunna beakta dessa ersättningar är det nödvändigt att försäkringsanslallema lämnar uppgift om de belopp som under beskattningsåret utgivits på grund av sådan försäkring.

Den lydelse som berörda lagrum i taxeringslagen (1956:623) fick vid senaste tillfället då hithörande frågor var aktuella kan användas utan ändring även för nu ifrågavarande försäkringsbelopp (37 § 1 mom. taxeringslagen).

5 Ikraftträdande

Det nya försäkringsskyddet för skogsbrukare gäller fr. o. m. den Ijuh 1986 och för renskötare från den I oktober 1986.

Lagen bör därför träda i kraft den 1 juli 1987 och tillämpas första gången redan vid 1987 års taxering.

6 Lagrådets hörande

Lagförslaget är enligt min mening av så enkel beskaffenhet att lagrådets hörande skulle sakna betydelse.

7 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu anfört hemställer jag all regeringen föreslår
riksdagen att anta inom finansdepartementet upprättat förslag lill
lag om ändring i kommunalskaltelagen (1928:370). 14