Regeringen föreslår riksdagen atl anta det förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollel den 22 januari 1987.

På regeringens vägnar Ingvar Carlsson

Kjell-Olof Feldt

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås etl par kompletteringar i taxeringslagen i syfte atl uppnå en bäitre kontroll av beskattningen vid försäljningar av värdepapper. Enligt förslaget blir en fondkommissionär skyldig att efler anmaning lämna uppgifter om avyttringar av värdepapper som har gjorts av en viss namngiven person eller av i förväg ej bestämda personer.

Lagförslaget i denna proposition har granskats av lagrådet. Proposilionen innehåller därför - förutom själva lagförslaget - tre huvuddelar: lagrådsremissen (s. 4), lagrådets yltrande (s. 13) och beslutet om proposition (s. 14).

1 Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 78

9. Den som har lillstånd att driva fondkommissionsrörelse enligt fondkommissionslagen (1979:748).

10. Redare.

Namngiven person.

Den som uppburil lön eller annan gottgörelse som utgör beskattningsbar inkomst enligt lagen om sjömansskatt.

Sådana uppgifter som enligt 19 § lagen (1985:571) om värdepappersmarknaden skaU tas in i avräkningsnota och som avser avyttring av fondpapper enligt 4 § samma lag eller av optioner som, utan att vara fondpapper, är föremål för marknadsmässig omsättning.

Åtnjutna förmåner.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1986/87: 78

39 §

3 mom . Den som har lillstånd all driva fondkommissionsrörelse enUgi fondkommissionslagen (1979: 748) är skyldig all efter anmaning lämna uppgifter som avses i I mom. 9 även i fråga om ej namngivna personer.

51 f

Anmaning som avses i 22 § 2 mom., 31 § 2 mom., 33 och 36 §§, 39 § 1 mom. samt 45 § får utfärdas av länsskattemyndighet, lokal skattemyndighet, taxeringsnämnd, och tjänsteman som biträder taxeringsnämnden. Samma rätt tUlkommer den som verkställer taxeringsrevision, dock atl han icke får anmana någon att avlämna självdeklarafion.

Anmaning som avses i 39 § 2 mom. utfärdas av länsskattemyndigheten i det län där den uppgiftsskyldige är bosatt.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

I de fall som avses i 39 § i mom., Anmaning som avses i 39 § 3

41 §,42 § 2 mom. samt 42 § 3 mom. mom. utfärdas av riksskatteverket
andra slycket får anmaning utfar- eller efter verkels besiämmande av
das av länsskattemyndighet och lo- länsskallemyndigheten i det län där
kal skattemyndighet. den uppgiflsskyldige har silt säte

eller driver verksamhet.

I de fall som avses i 39 § ■# mom., 41 §, 42 § 2 mom. saml 42 § 3 mom. andra slycket får anmaning utfärdas av länsskattemyndighet och lokal skattemyndighet.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1987.

Senaste lydelse 1986:1284.

Finansdepartementet Prop. 1986/87:78

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 december 1986

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Hjelm-Wallén, Peterson, S. Andersson, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Wickbom, Johansson, Hulterström, G. Andersson

Föredragande: statsrådet Feldl

Lagrådsremiss med förslag om förbättrad skattekontroll av vinster på värdepapper

1 Inledning

Kapitalvinstkommittén (B 1979:05) avlämnade i somras sitl slutbetänkande (SOU 1986: 37) Reavinst aktier och obligalioner. Ledamöter i kommittén var riksdagsmannen Bo Södersten, ordförande, bankdirektören Göran Atterwall, regeringsrådet Sigvard Berglöf, utredningssekreteraren Anna Hedborg och verkställande direktören Lennart Läftman. I betänkandet behandlas realisationsvinstbeskattningen av aktier och aktieliknande handlingar samt den skatlemässiga gränsdragningen mellan realisationsvinst och ränla beiräffande obligalioner och andra slag av skuldebrev. Kommittén lämnade i betänkandet även vissa förslag fill kompletteringar av bestämmelserna i laxeringslagen (1956:623), TL, avseende kontrollen vid försäljningar av värdepapper. Till gmnd för förslagen om nya kontrollregler låg bl.a. kommitténs uppfattning atl de nuvarande bestämmelserna inte ger möjligheter till en effektiv kontroll av värdepappersförsäljningar.

Kommittébetänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinslanserna bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1. Inom finansdepartementet har upprällals en sammanställning över remissyttranden såvitt avser förslaget om nya kontrollbestämmelser. Sammanställningen finns tillgänglig hos departementet i ärendet (dnr 2687/86).

Jag skall nu på grundval av kommitténs förslag och remissynpunkterna ta upp den nämnda kontrollfrågan lill behandling. Övriga förslag i betänkandet kommerjag inte alt beröra i detla sammanhang. Innan jag går in på mitt förslag skall jag lämna en kortfattad översikt över de nuvarande kontrollmöjligheterna.

2 Nuvarande kontrollmöjligheter

Inkomstbeskattningen bygger på alt både skattskyldiga och andra lämnar uppgifter om uppbuma inkomster och avdragsgilla omkostnader. Dessa uppgifter ligger till grund för de årliga taxeringarna. Uppgiftsskyldighelen regleras genom särskilda bestämmelser i TL.

Skyldigheten att avlämna självdeklaration regleras i 22-24 §§ TL medan Prop. 1986/87: 78 bestämmelser om deklarationens innehåll och erforderliga bilagor till denna finns i 25—30 §§ samma lag. Den som är skyldig all avge deklaration är enligl 20 § TL även skyldig atl i skälig omfattning genom räkenskaper, anteckningar eller på annat lämpligl sätl söria för att underlag finns för deklarationsskyldighetens fullgörande och för kontroll därav.

Vad gäller avyttring av lös egendom - l.ex. aktier, obligationer och andra slag av värdepapper - finns bestämmelser om deklarationens innehåll i 25 b § TL. Där sägs all den som avyttrat lös egendom vid självdeklarationen skall foga erforderiig utredning på fastställt formulär för beräkning av skatteplikfig realisationsvinst. Ett par undantag från den nu nämnda huvudregeln finns dock inlagna i 25 d § TL. Där föreskrivs alt uppgifter inte behöver lämnas i självdeklarationen beträffande avyttring av aktier och aktieliknande handlingar som den skattskyldige innehaft kortare lid än två år om försäljningsbeloppet under beskattningsåret uppgålt fill högst I 000 kr. Om sådan egendom innehafts två år eller längre vid avyttringstillfället är motsvarande fribelopp 6 600 kr.

Som jag nyss nämnde bygger inkomstbeskattningen på att också andra än de skattskyldiga själva bidrar med uppgifter som behövs för alt åstadkomma likformiga och rättvisa taxeringar. Skyldigheten för tredje man atl lämna kontrolluppgifter till ledning för taxeringen finns även den reglerad i TL.

Skattekontrollen bygger i slor utsträckning på obligatoriska kontrolluppgifter, dvs. kontrolluppgifter som skall lämnas självmant. Detta gäller sedan länge beiräffande löner, arvoden och andra inkomster av tjänsl men även för vissa inkomsler i rörelse och jordbruk (37 § 1 mom. TL).

Även när det gäller inkomst av kapital bygger skattekontrollen numera i hög grad på obligatoriska kontrolluppgifter. Sålunda skall uppgifl om ulgiven utdelning på aktier och andel i aktiefond lämnas enligt 37 § 1 mom. 4 a TL. I samband med att den förenklade självdeklarationen införs vid 1987 års taxering har vidare banker och andra kredilinstitul ålagts att ulan anmaning lämna uppgift om utgivna eller gottskrivna räntor. Bestämmelser om detta har tagils in i 37 § 8 mom. TL. Fr. o. m. näsla års taxering gäller även obligatorisk uppgiftsskyldighet beiräffande fysisk persons innehav vid årels utgång av svenska aktier och andelar i svenska aktiefonder.

När det gäller inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet är situationen emellertid en annan. Obligatorisk skyldighel att lämna uppgifter om under beskattningsåret företagna överlåtelser gäller endast för bostadsrättsföreningar i fråga om överlåtelser av bostadsrätter (42 § 3 mom. TL). Vid avyttringar av aktier, obligationer och andra slag av värdepapper finns ingen obligatorisk uppgifisskyldighet för iredje man.

De uppgifler som lämnas i självdeklaralioner om avyttringar av värde
papper kan således inle kontrolleras mot något för taxeringsnämnden
omedelbart tillgängligt kontrollmaterial. I de fall då en taxeringsnämnd vill
kontrollera lämnade uppgifter får detta i första hand ske genom anmaning
fill deklaranten atl förete det underlag som ligger lill grund för den skatt
skyldiges resultatberäkning. En sådan anmaning kan göras enligt bestäm
melserna i 31 § 2 mom. TL. För detta slag av kontroll finns även möjlighe- 5

ter att med stöd av bestämmelserna i 56 § I mom. TL företa taxeringsrevision både hos den skatiskyldige och hos t. ex. en fondkommissionär.

Vidare har del tidigare varit en utbredd uppfattning att del förelegat en generell rätt att skaffa underiag för kontroll genom taxeringsrevision hos tredje man. Vad särskilt gäller värdepappersområdet har skattemyndigheternas uppfattning varit den att taxeringsrevision kunnal ulföras hos banker och andra fondkommissionärer i syfte att kontrollera att deklarationsskyldigheten fullgjorts av dem som sålt värdepapper. I dessa fall har avsiklen med taxeringsrevisionerna alltså varit all dels få reda på vilka som sålt värdepapper, dels kontrollera om personerna i fråga redovisat försäljningarna i deklaralionerna. Revisionerna har således avsett i förväg ej namngivna personers avyttringar. Regeringsrätten har emellertid i ett i våras avgjort mål förklarat atl elt sådant kontrollförfarande inte är förenligt med bestämmelserna om taxeringsrevision i 56 § 1 mom. TL (RÅ 1986 ref 69). Enligt domstolens i avgörandet redovisade uppfattning måste en revision, om den inte är inrikiad på näringsidkarens egen deklaration eller på hans uppgiftsskyldighei, ha till syfte att ge upplysningar om en bestämd persons deklaration eller bestämda personers deklarationer sedan laxeringsarbelel inletts.

Innebörden av domen torde alltså vara att skatlemyndighelerna i dessa fall alltid på förhand måste ange vems taxering eller uppgiftsskyldighet som revisionen avser.

Beträffande kontrollmöjligheterna vid värdepappersförsäljningar kan alltså sammanfattningsvis sägas att någon obligatorisk kontrolluppgiftsskyldighet inte finns och att möjligheter dessutom saknas att utföra kontroll hos fondkommissionärer för att på så sätl få reda på vilka som sålt värdepapper.

Prop. 1986/87:78

3 Överväganden och förslag

Mitt förslag: Fondkommissionärer åläggs skyldighet att efter anmaning lämna uppgifter om avyllringar av värdepapper som har gjorts dels av en viss namngiven person, dels av i förväg ej bestämda personer.

I det först nämnda fallet får beslut fattas av länsskattemyndighet, lokal skattemyndighet, taxeringsnämnd och tjänsteman som biträder taxeringsnämnd. I det senare fallet får beslut fattas endast av riksskatteverket eller efter verkets bestämmande av länsskaltemyndighet.

Kapitaivinstkontmitténs förslag: Samma som mitt bortsett från att kommittén inle log ställning till vem som skall ha rätt att fatta beslut om kontroll.

Reinissinstanserna: Flertalet tillstyrker eller godtar förslaget. Företrädare för banker och andra fondkommissionärer avstyrker dock förslaget. De anser att del, om det genomförs, leder fill en urholkning av banksekretes-

sen. Några remissinstanser framhåller atl förslagel bör samordnas med det Prop. 1986/87: 78 förslag som nyligen avgetls av ulredningen om säkerhetsåtgärder m. m. i skatteprocessen i belänkandet (SOU 1986:39) Skatteutredningar.

Skälen för mitt förslag: För all skattesystemet skall fungera måste det finnas möjligheter alt kontrollera att de skattskyldiga redovisat inkomsterna i självdeklarationema på ett korrekt sätt. Redogörelsen för de nuvarande kontrollmöjligheterna ger vid handen atl dessa inle är fillfredsställande när det gäller realisationsvinstbeskattningen av värdepapper.

I min redovisning av nuvarande möjligheter fill kontroll nämnde jag att kontrolluppgifter föreligger beträffande utbetalade utdelningar på akfier och andelar i aktiefonder och, med verkan fr. o. m. 1987 års taxering, fysiska personers aktie- och andelsinnehav vid årsskiftena. I de fall då en skaUskyldig innehar t. ex. akiier vid någon av dessa tidpunkter finns det därför en viss möjlighet all kontrollera eventuella avyttringar och att upptäcka om en försäljning inte har redovisats i självdeklarationen. Någon motsvarande kontrollmöjlighet finns däremot inte om en skattskyldig köper och säljer akiier ulan att inneha dem vid någon av de nämnda tidpunkterna. I det för taxeringsnämnden fillgängliga kontrollmaterialet finns det i sådana fall inga uppgifter angående akfierna. Delta betyder atl en skatlskyldig under nuvarande förhållanden kan korttidsspekulera i aktier och andra värdepapper och underlåta alt redovisa vinster till beskaltning utan någon egentlig risk för att skatleundandragandet skall upptäckas. Kontroll kan inte ulföras hos t. ex. en fondkommissionär i syfte atl få reda på sådana aktietransaktioner.

Detla förhållande uppmärksammades av kapitalvinstkommiltén. Enligt kommitténs uppfattning är kontrollsituationen beträffande avyttringar av värdepapper sådan att skattemyndighelerna i prakliken saknar möjlighet att utföra effektiva kontroller. Jag delar fill fullo kommitténs bedömning. Jag finner del också otillfredsställande att kontrollmöjligheterna på området så väsentligl avviker från vad som normalt gäller för t. ex. inkomster av Ijänst och kapital. Den nuvarande siluationen kan utnyttjas av illojala skattskyldiga för skatteundandraganden. Det är därför min uppfattning att kontrollmöjligheterna beträffande värdepappersförsäljningar måste förstärkas.

Utredningen om säkerhetsåtgärder m. m. i skaiteprocessen (USS) har nyligen lagl fram sitt slutbetänkande (SOU 1986: 39) Skatteutredningar. I betänkandet presenteras etl förslag till en lag om utredning för beskattning. Lagförslagel innehåller beslämmelser som enligt USS skall ge utrymme för både individuell och generell kontroll. Dessa bestämmelser avses ersätta bl. a, reglerna i TL om taxeringsrevision och uppgiftsskyldighei efter anmaning. Även i andra avseenden innebär USS-förslaget en genomgripande förändring av syslemafiken i gällande konlrollagstiftning på skatteområdet.

Vid den remissbehandling som nyligen har slutförts har betänkandet fått
elt blandat mottagande. Många remissinstanser är kritiska till förslaget
som helhet medan andra ställer sig bakom huvuddragen i det även om man
framhåller behovet av klarlägganden på vissa punkter. Ett slutligt ställ
ningstagande till förslaget kräver mot bakgmnd av remissynpunktema 7

ingående överväganden. En samordning av de båda kommiltérnas förslag Prop. 1986/87:78 skulle därför fördröja en lagändring av nyss antytt slag i fråga om värdepapperskontrollen. Jag anser atl det är angeläget att en sådan ändring kommer till slånd snarasl möjligt och denna fråga bör således behandlas fristående från behandlingen av USS-betänkandet. Det kan tilläggas all båda kommittéerna anser att det bör finnas möjlighet all genomföra generella kontroller hos fondkommissionärer. På den punkten finns det alltså en saklig överensstämmelse mellan förslagen.

Enligt kapitalvinstkommitléns uppfattning kan en rimlig kontroll uppnås om skattemyndigheterna ges möjlighet att hos fondkommissionär begära uppgift om avyttringar som gjorts av viss namngiven person eller av i förväg ej namngivna personer. Kommiitén föreslår alt särskilda beslämmelser med delta innehåll införs i det avsnitt i TL som behandlar kontrolluppgifter och andra uppgifter till ledning för annans taxering (37-46 §§).

Flertalet av de remissinstanser som har yttrat sig över förslaget tillslyrker eller godlar detla. Även jag anser atl de föreslagna bestämmelserna tills vidare innebär en godtagbar lösning av kontrollproblemen. Det kan visserligen hävdas all den av kommittén föreslagna anmaningsrätten beträffande namngivna personer ryms inom den mera långtgående möjligheten att begära uppgifter om personer som ej är namngivna i förväg. Vissa uppgifter om namngivna personer kan också redan med stöd av gällande rätt avkrävas den som bedrivit förmedlingsverksamhet eller därmed jämförlig verksamhet. Som kommittén har framhållit bör emellertid uppgiftsskyldighelen i delta fall utvidgas så all del klart framgår att den omfattar alla sådana uppgifter som skall tas in i en sådan handling som enligt lagen (1985:571) om värdepappersmarknaden skall upprättas vid köp och byte av fondpapper, s.k. avräkningsnota. Ett annat skäl för att ha en särskild regel beträffande namngivna personer är att en anmaning här bör kunna beslutas på en lägre nivå än när det gäller generella kontroller. Jag ålerkommer lill delta.

I och för sig kunde en ändring av reglerna i 56 § TL om taxeringsrevision utgöra ett alternativ till den av kommittén valda lösningen. En sådan ändring skuUe också lösa det aktuella kontrollproblemet. Den innebär emellertid elt större ingrepp i kontrollreglerna med hänsyn lill att bestämmelserna om taxeringsrevision avser alla kategorier av deklarations- och uppgiftsskyldiga. Ett sådant ingrepp kräver ytterligare överväganden, som lämpligen bör ske i samband med att ställning tas till förslaget från USS. Jag är därför inte beredd att nu föreslå ändringar av revisionsreglerna.

Med anledning av de invändningar som förts fram av vissa remissinslanser villjag framhålla följande. De föreslagna bestämmelserna harendast till syfte att möjliggöra en skatlemässig kontroll av värdepappersförsäljningar. De skiljer sig principiellt sett inte från övriga kontrollbeslämmelser på skatteområdet. Vad det i själva verket är fråga om när det gäller den föreslagna bestämmelsen om uppgiftsskyldighet beträffande ej namngivna personer är atl möjlighet ges till en viss kontroll i fall då kontroll av skattelagarnas efterlevnad för närvarande inle är möjlig.

Den beslämmelse som sålunda avser att möjliggöra kontroll av i förväg
ej namngivna personers avyttringar har getts en generell utformning. Kapi- 8

talvinstkommittén har avsett atl regeln skall användas för sfickprovsvisa Prop. 1986/87:78 kontroller. För min del vill jag understryka atl detta också är det huvudsakliga syftet med regeln. Men enligt min mening är det varken lämpligt eller möjligt att närmare ange hur kontrollen bör utformas. I delta sammanhang villjag emellertid framhålla att kontrollen här liksom i andra sammanhang måsle utföras med urskillning och omdöme. Det är angelägel alt inte fler och andra uppgifter infordras än vad som verkligen är av betydelse för den aktuella kontrollen. Kontroller som omfattar samfiiga transaktioner som gjorts under en längre fidsperiod hos en fondkommissionär torde t. ex. inle vara förenliga med etl effektivt kontrollförfarande, bl.a. med hänsyn fill fribeloppsreglerna i 25 d § TL. Jag ålerkommer strax till dessa frågor.

Det är således min uppfattning att kontrollreglerna bör ulformas på det sätt som föreslagits av kapitalvinstkommittén. I ett avseende behöver dock kommitténs förslag kompletteras. Det gäller frågan om vem som skall vara behörig att besluta om kontrollen. Enligl kommitténs uppfattning borde anmaningsrätten förbehållas skattechef eller tjänsteman som denne särskilt förordnat. Något formligt förslag lämnades inte av kommiitén på grund av att den bestämmelse som närmast var i fråga - 51 § TL - skulle ändras i samband med omorganisationen av skatteförvaltningen.

I propositionen om förenklad laxering (prop. 1986/87:47) föreslås att anmaningsrätt som nu tillkommer skattechef i framfiden skall förbehållas länsskatlemyndighelen. När del gäller rätlen alt fatta beslul om generella kontroller av värdepappersförsäljningar anserjag emellertid att en annan ordning bör förordas. Jag vill i det här sammanhanget erinra om att riksskaiteverket (RSV) har fått ökade befogenheter alt styra och leda den från årsskiftet 1986/87 reformerade skatteförvaltningen. I slor utsträckning har kontrollverksamheten ute i landet redan tidigare baserats på den planering som skett centralt inom verket. RSV får nu ytterligare möjligheter att se till att kontrollverksamheten sker i enlighet med verkels intenfioner. Jag förutsätter att detta kommer att leda till en ökad enhetlighel. Bl. a. omfaltningen och inriktningen av generella kontroller bör bestämmas efter rikllinjer som RSV svarar för. Enligl min mening är det lämpligt att detta särskilt markeras när det gäller den nu ifrågavarande anmaningsrätten rörande inte namngivna personers värdepappersförsäljningar. Jag föreslår därför att anmaningsrätten i första hand skall tillkomma RSV. Verkel bör dock ha möjlighet atl delegera anmaningsrätten fill länsskatiemyndigheterna. Någon generell delegation bör inte förekomma. RSV bör dock ha möjlighet att genom föreskrifter ge länsskatiemyndigheterna en anmaningsrätt i vissa fall där det är fråga om mer begränsade kontroller. Del bör då anges bl.a. vilka urvalskriterier som får användas. I fråga om mera omfattande kontrollaktioner kan det vara lämpligt alt RSV själv beslular eller delegerar efter en prövning av det enskilda fallel.

I de fall då kontrollen riktas mot en viss namngiven skattskyldig bör anmaning kunna utfärdas, förutom av länsskattemyndigheten, av lokal skattemyndighet, taxeringsnämnd och tjänsteman som biträder taxeringsnämnden. Även den som verkställer taxeringsrevision bör kunna utfärda anmaning i sådana fall.

De nya bestämmelserna bör träda i krafl snarast möjligt och jag föreslår 9

att lidpunkten besläms till den 1 april 1987.

4 Upprättat lagförslag p>"op- 1986/87:78

I enlighet med vad jag nu anfört har inom finansdepartementet upprättals förslag lill

lag om ändring i laxeringslagen (1956:623). Förslaget bör fogas till protokollet i delta ärende som bilaga 2*.

5 Författningskommentar

Taxeringslagen 39 § 1 mom.

I paragrafen har införts en ny punkt 9 medan den nuvarande punkt 9 skall betecknas punkl 10.

Uppgiftsskyldig enligl den nya punkt 9 blir den som har uUstånd alt driva fondkommissionsrörelse enligt fondkommissionslagen (1979:748). Enligt den lagen kan bankinspektionen lämna lillslånd för svenskt aktiebolag och svenskt bankinstilut att yrkesmässigt utöva verksamhet som avser handel med värdepapper för annans räkning i eget namn. Ett företag som fått ett sådant fillstånd kallas fondkommissionär. Genom kravet på tillstånd för verksamheten blir krelsen av fondkommissionärer klart definierad. Anknytningen till fondkommissionslagens bestämmelser medför därför att kretsen av uppgiftsskyldiga också blir entydigt beslämd.

Fondkommissionären är skyldig att efter anmaning lämna uppgifler som skall tas in i avräkningsnota som avser avyttring av dels fondpapper, dels marknadsmässigl omsatta optioner beträffande viss namngiven person.

Bestämmelser om vilka uppgifter som skall tas in i en avräkningsnota finns i 19 § lagen (1985:571) om värdepappersmarknaden. Enligl den bestämmelsen skall avräkningsnotan innehålla uppgift om kontrahenternas namn och adress, vUken dag avtalet ingåtts, det antal och de slag av fondpapper som omsatts, köpeskillingen eller avtalat värde på omsatta fondpapper samt vem som upprättat notan. Har avtalet avslutats i kommission skall ytterligare vissa uppgifter anges.

Med fondpapper avses enligt 4 § lagen om värdepappersmarknaden akfie, annal bevis om delaktighet i bolag, obligation, förlagsbevis och Uknande skuldebrev avsett för allmän omsättning samt andel i aktiefond. Med aktie jämställs emissionsbevis, interimsbevis, optionsbevis, konvertibelt skuldebrev, skuldebrev förenat med opfionsrätt till nyteckning, aktieoplioner och vinstandelsbevis.

Genom ett särskilt lillägg omfattar bestämmelsen också marknadsmässigl omsatta opfioner som inte faller under legaldefinitionen av fondpapper. Marknadsmässig omsättning föreligger om en inte oväsentlig handel i

' Bilagan har uleslulils här. Förslagel är likalydande med det som är fogal till

proposilionen. 10

opfionerna sker regelbundet under en längre tidsperiod på kapitalmarkna- Prop. 1986/87:78 den. Sådana standardiserade köp- och säljoptioner som omsätts på den av Optionsmäklarna OM Fondkommission AB organiserade opfionsmarkna-den omfattas av bestämmelsen. Även andra slag av optioner kan omfattas under föruisättning atl kravel på marknadsmässig omsättning är uppfyllt.

39 § 3 mom

Avgränsningen av bestämmelsen vad avser uppgiftsskyldiga, uppgifternas innehåll och slagen av värdepapper är densamma som i 1 mom. punkt 9.

Syftet med bestämmelsen är att genom sfickprov e.d. av företagna värdepappersförsäljningar möjliggöra kontroll av att uppkomna reavinster redovisats till beskattning.

Bestämmelsen ger utrymme för att utforma kontrollen på olika sätt. Den kan t. ex. avgränsas så atl den omfallar samtliga transaktioner under en viss begränsad tidsperiod hos en fondkommissionär. Den kan också utformas så atl den avser ett visst slag av värdepapper eller transaktioner som överstiger elt visst belopp. Andra urvalskriterier kan vara begynnelsebokstav i efternamn på den som företagit värdepappersförsäljningar eller sådana personers hemort.

Det är inte möjligl att i bestämmelsen uttryckligen ange hur kontrollen skall utföras i etl enskill fall. Det beror bl. a. på att skUlnader finns meUan de olika fondkommissionärerna beträffande bl. a. kundregister, förvaringen av avräkningsnotor eller lagring av uppgiflerna på dalormedia. Sedan beslut fallats om kontroll bör denna därför genomföras i nära samarbete med fondkommissionären i syfte att minimera dennes arbete med och kostnader för kontrollen. Somjag har framhållit i den allmänna moliveringen bör del vara en uppgift för RSV atl utforma lämpliga urvalskriterier och mliner vid kontroller av det här slaget.

51 §

Bestämmelsen har kompletterats med uppgifter om vem som är behörig alt fatta beslul om kontroll av värdepappersförsäljningar enligt 39 § 1 och 3 mom.

6 Hemställan

Jag hemställer att lagrådels yttrande inhämtas över förslaget fill lag om ändring i laxeringslagen (1956:623).

BUaga 1 Prop. 1986/87:78

Förteckning över remissinstanserna (SOU 1986: 37)

Efter remiss har yttranden över betänkandet (SOU 1986: 37) Reavinst aktier och obligationer avgetts av riksbanken, riksgäldskonlorel, bankinspektionen, riksskatteverket, statens induslriverk, Göta hovrätt, kammarrätten i Stockholm, Stockholms fondbörs, länsstyrelserna i Stockholms, Östergötlands, Kronobergs, Malmöhus och Jämtlands län, Aktiefrämjandet, Centralorganisationen SACO/SR, Finansbolagens förening. Föreningen aukloriserade revisorer. Företagareförbundet, Konungariket Sveriges Stadshypotekskassa, Kooperafiva förbundet, Kraftsam, Landsorganisationen i Sverige, Lantbrukarnas riksförbund. Optionsmäklarna OM Fondkommission AB, Svensk induslriförening, Svenska bankföreningen. Svenska fondhandlareföreningen. Svenska handelskammarförbundet. Svenska OTC-föreningen, Svenska revisorsamfundel, Svenska sparbanksföreningen, Sveriges advokatsamfund, Sveriges aktiesparares riksförbund, Sveriges föreningsbankers förbund, Sveriges finansanalytikers förening, Sveriges hantverks- och induslriorganisalion - Familjeföretagen, Sveriges industriförbund, Sveriges värdepappersfonders förening, Taxeringsnämndsordförandenas riksförbund och Tjänstemännens centralorganisation.

Investmentbolagen på börsens A 1-lista har inkommii med elt gemensaml yttrande och skrivelser med synpunkier har inkommit även från elt antal privatpersoner.

Lantbmkamas riksförbund har åberopat ett inom Lantbmkamas skatie-delegation upprättat utlåtande. SHIO - Familjeföretagen och Svensk industriförening har inkommit med elt gemensamt yllrande.

Svenska handelskammarförbundet och Sveriges industriförbund har åberopal elt yttrande som avgetls från Näringslivets skattedelegation.

PK-banken hänvisar till det yttrande som avgetts av Svenska bankföreningen.

Lagrådet Prop. 1986/87:78

Utdragurprotokoll vid sammanträde 1987-01-12

Närvarande: f. d. jusfifierädet Hult, jusfifierädet Erik Nyman, regeringsrådet Dahlman.

Enligl protokoll vid regeringssammanträde den 11 december 1986 har regeringen på hemställan av statsrådet Feldl beslutat inhämta lagrådets yltrande över förslag till lag om ändring i taxeringslagen (1956:623).

Förslaget har inför lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn Kent Sundqvist.

Lagrådel lämnar förslagel utan erinran.

Finansdepartementet Prop. 1986/87:78

Utdrag ur prolokoll vid regeringssammanträde den 22 januari 1987

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Feldt, Sigurdsen, Guslafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, S. Andersson, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Johansson, Hulterström, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist

Föredragande: statsrådet Feldt

Proposition om förbättrad skattekontroll av vinster på värdepapper

1 Anmälan av lagrådsyttrande

Föredraganden anmäler lagrådels yltrande (beslut om lagrådsremiss fattat vid regeringssammanträde den 11 december 1986) över förslag till lag om ändring i taxeringslagen (1956:623). Föredraganden anför atl lagrådet har lämnat förslaget utan erinran.

2 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu anfört hemsläller jag all regeringen föreslår riksdagen att anta det av lagrådet granskade lagförslagel.

3 Beslut

Regeringen ansluter sig tUl föredragandens överväganden och beslutar atl genom proposition föreslå riksdagen atl anla det förslag som föredraganden har lagt fram.

Innehållsförteckning p™p- 1986/87:78

Proposition ....................................................... 1

Propositionens huvudsakliga innehåll ..................... I

Lagförslag ......................................................... 2

Uidrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 december 1986 4

1 Inledning ........................................................ 4

2 Nuvarande kontrollmöjligheter ............................. ... 4

3 överväganden och förslag ................................ 6

4 Upprättat lagförslag ....................................... .. 10

5 Författningskommentar ................................... .. 10

6 Hemställan ..................................................... 11

7 Beslut .......................................................... ... II

Bilaga 1 Förteckning över remissinstanserna ............ .. 12

Uidrag ur lagrådels protokoll den 12 januari 1987 .... 13

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 22 januari 1987 14

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1987 ' 5