Regeringens proposition 1986/87:50

om beskattningen av traktorer

Prop. 1986/87:50

Regeringen föreslår riksdagen alt anta de förslag som har tagils upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 16 oktober 1986.

På regeringens vägnar Kjell-Olof Feldl

Bengt K.Å. Johansson

Propositionens huvudsakliga innehåll

Den gränsdragning som enligt väglrafikskaltelagsliftningen görs mellan trafiktraktorer, skatleklass 1, och övriga traktorer, skalleklass II, föreslås ändrad i vissa avseenden. Till klass I skall i princip hänföras samfiiga traktorer som skall användas på väg som inte är enskild. Traktorer som uteslutande eller så gott som uteslutande används för transport av produkter från eller förnödenheter för lantbruk, skogsbmk, yrkesmässig växtodling eller yrkesmässigt fiske hänförs dock lill klass II. Vissa särskilt angivna transporter på allmän väg skall även annars få ske med traktor klass II. Traktorer med en tjänsievikt om högsl 2 000 kg skall hänföras till klass II oavsett användningssättet.

Bilar som byggts om lill traktorer, s.k. A-traktorer, skall alllid beskattas i klass 1. Övergångsvis skall dock A-traktorer som används bl.a. ijordbmk alltjämt få tillhöra klass II under en treårsperiod.

Slutligen föreslås alt den särskilda lagstiftningen om nedsättning av fordonsskatten på irafiktraktorer och släpvagnar med korta körsträckor slopas och alt i stället fordonsskatten för släpvagnar halveras och att klass II traktorer mot tilläggsbelalning tillfälligl skall få användas såsom trafik-traktor.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1987.

1    Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 50

1 Förslag till

Lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1973:601)

Härigenom föreskrivs i fråga om vägtrafikskattelagen (1973:601)' dels att 11 och 13 §§ samt bilaga 1 skall ha följande lydelse, dels att del i lagen skall införas fyra nya paragrafer, 11 a-11 c och 12 b §§, av följande lydelse.

Prop. 1986/87:50

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

11 §

Traktorer indelas i skattehänseende i klass I (Irafiktraktorer) och klass II.

Traktor hänföres tUl klass I, om den användes för transport av gods på sådan aUmän väg, gala eller annan allmän plats som är upplåten för allmän samfärdsel. Detla gäller dock ej om transporterna är begränsade lill

1. godsbefordran vid passage över vägen, gatan eller platsen,

2. befordran av gods som är lastat på traktorn,

3. befordran vid färd till eller från arbetsplats, försäljningsställe eller dylikt av redskap, som skaU drivas med traktorn, eller drivmedel eller reservdelar för traktorn eller redskapet,

4. befordran av produkter från eller förnödenheter för lantbruk, skogsbruk, yrkesmässig växtodling eller yrkesmässigt fiske, under förutsättning, såvitt gäller skogsbruk, alt lasten sammanlagt ej överstiger 15 lon.

Om traktor undantagsvis användes för transport av annal slag än som avses under 1—4 medför detia ej atl iraktorn anses som Irafiktraktor.

Annan traktor än Irafiktraktor hänföres UH klass II.

Traktorer indelas i skattehänseende i klass I (irafiktraktorer) och klass II (jordbrukstraktorer).

'Lagen omtryckt 1984:256.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:869.

II a §

En traktor hänförs, om annat inte sägs ill b §, Ull klass I om den

1. har en tjänsievikt över 2 000 kUogram och används för transport

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1986/87-50

på väg som inle är enskUd eller 2. är en liU Iraktor ombyggd bd.

11 b §

Traktorer som inte skall hänföras liU klass I skall hänföras tiU klass //.

TiU klass II hänförs också en traktor enligl 11 a § 1 om den

1. uteslutande eller så gott som uteslutande används för transport av produkler från eller förnödenheter för lantbruk, skogsbruk, yrkesmässig växtodling eller yrkesmässigt fiske, under förulsältning, såviit gäller skogsbruk, atl lasten sammanlagi inle överstiger 15 lon, eller

2. används endasl för transporter som är begränsade tiU

a.     Iransporl av endast traktorn
med förare,

b.     godsbefordran vid passage
över väg,

c.     befordran av gods som är las
tat på traktorn,

d.     befordran vid färd UU eller
från arbelsplals, försäljningsställe
eller dylikt av redskap, som skall
drivas med traktorn eller av sådant
gods som behövs för driften av
traktorn eller redskapel, eller för
dess förare.

11     c §

Ett skattepliktigt moiorredskap beskatias som en jordbruksirakior, om det har en tjänsievikt som inte överstiger 2 000 kilogram och inle är en UU motorredskap ombyggd bU, och i annal fall som en trafik-traktor.

12     b §

Används en Irafiktraktor för alt dra påhängsvagnar som inte är registrerade här i rikel utgår fordonsskatl för traktorn med två gånger del belopp som anges i bilaga I Ull denna lag.

ti    Riksdagen 1986187. 1 saml. Nr50

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1986/87:50

13 §

Medför ändring av fordons beskaffenhet att fordonsskatt skall utgå med högre belopp än tidigare, utgår den högre skatten från och med den kalendermånad under vilken registreringsbesiklning i anledning av ändringen skedde eller senast skulle ha skett. Medför ändringen atl fordonsskatl skall utgå med lägre belopp än tidigare, utgår den lägre skatten från och med kalendermånaden närmasl efler den under vilken registreringsbesiktning i anledning av ändringen skedde.

Medför ändring av fordons användning att fordonsskatt skall utgå med högre belopp än tidigare, utgår den högre skatten från och med den kalendermånad under vilken ändringen skedde. Medför ändringen all fordonsskall skall utgå med lägre belopp än lidigare, ulgår den lägre skatten från och med kalendermånaden närmast efter den under vilken ändringen skedde.

Om en Jordbruksirakior tillfälligl skall användas på sådanl säll all den blir att anse som en trafiktraktor, skaU lilläggsskalt utgå beräknad efler skillnaden i skattesats enUgt bilaga 1 för trafiktraktorer och Jordbrukslraktorer. Tilläggsskatten skall vid varje tUlfälle betalas för en tidsperiod omfallande en halv kalendermånad. För den lid lilläggsskalt betalats får traktorn användas som en irafiktraktor.

Bilaga 1 till vägtrafikskattelagen (1973:601)

Prop. 1986/87:50

Nuvarande lydelse

Fordonsskatt
Fordonsslag	Skattevikt. kilogram	Skatt, kronor grundbelopp	tilläggsbelopp för varje helt hundratal kilogram över den lägsta vikten i klassen
A Motorcyklar
1 Tvåhjulig motorcykel	0-      75	100	0
utan sidvagn	76-	125	0
2 Annan motorcykel	0-	200	0
B Personbilar	0-    900	355	0
	901-	445	90
C Bussar
1  Buss som är	0-  1600	355	0
inrättad för	1601- 3000	391	36
drift endast	3001-	895	0
med bensin
eller gasol
2 Annan buss	0-   1600	355	0
	1601- 3000	.391	36
	3001- 7000	895	14
	7001-10000	1455	35
	10001-30000	2505	61
	30001-	14705	0
D Lastbilar
1  Lastbil som är	0-   1600	355	0
inrättad för	1601- 3000	391	36
drift endasl	3001-	895	0
med bensin
eller gasol
2 Annan lastbil
2.1  med anordning
för påhängs-
vagn med två hjulaxlar	0-   1600 1601- 3000	540 565	0 25
	3001- 6000	915	44
	6001-10000	2235	56
	10001-14000	4475	125
	14001-	9475	220

Senaste lydelse 1986:214.

Nuvarande lydelse				Prop. 1986/87:50
Fordonsskatt
Fordonsslag	Skattevikt,	Skatt, kronor
	kilogram	grundbelopp	tilläggsbelopp för varje helt hundratal kilogram över den lägsta viklen i klassen
med Ire eller	0-  1600	540	0
flera hjul-	1601- 3000	565	25
axlar	3001- 6000	915	50
	6001-11000	2415	62
	11001-15000	5515	75
	15001-18000	8515	88
	18001-23000	11155	160
	23001-27000	19155	136
	27001-	24595	0
2.2 utan anordning
för påhängs-
vagn
med två hjul-	0-  1600	355	0
axlar	1601- 3000	391	36
	3001- 6000	895	7
	6001-10000	1105	25
	10001-14000	2105	72
	14001-17000	4985	129
	17001-	8855	169
med tre eller	0-  1600	355	0
flera hjul-	1601- 3000	391	36
axlar	3001- 6000	895	4
	6001-11000	1015	13
	11001-15000	1665	57
	15001-18000	3945	101
	18001-27000	6975	126
	27001-	18315	0
E Traktorer
och motorredskap
1 Trafiktraktor	0-  1300	370	0
och registrerat	1301- 3000	425	55
motorredskap	3001- 7000	1360	95
som inrättals	7001-	5160	168
för drift med
annat drivmedel
än brännolja

Nuvarande lydelse
Fordonsskatt
Fordonsslag	Skattevikl, kilogram	Skatt. kronor
		grund-	tilläggsbelopp
		belopp	för varje helt hundratal kilogram över den lägsta vikten i klassen
2 Trafiktraklor	0-  1300	570	0
och registrerat	1301- 3000	660	90
motorredskap	3001- 7000	2190	150
som inrättats	7001-	8190	260
för drift med
brännolja
3 Traktor klass II	0- 2500	150	0
	2501-	225	0
F Släpvagnar
1 Släpvagnarmed	0-  1000	150	0
skattevikt högst	1001- 3000	170	21
3000 kilogram
2 Släpvagnarmed
skattevikl över
3000 kilogram.
som dras av en
bensin- eller
gasoldriven bil'
med en hjulaxel	3001-	580	11
med två hjul-	3001-13000	580	9
axlar	13001-	1480	0
med tre eller	3001-13000	580	6
flera hjul-	13001-	1180	0
axlar
3 Kilometerskatte-
pliktiga släpvagnar
och andra släpvagnar
med skattevikt över
3000 kilogram, som
dras av en bil som
inte är bensin- eller
gasoldriven
3.1 styraxel för
påhängsvagn
med en hjul-
axel	3001- 5000	630	57
	5001- 8000	1770	87
	8001-	4380	161

Prop. 1986/87:50

' Dras annan släpvagn än påhängsvagn även av en kilometerskattepliktig bil, eller av en annan bil som inte är bensin- eller gasoldriven, tas skatt ut enligt 3. Dras släpvagn även av en trafiktraktor eller ett registrerat motorredskap tas skatt ut enligt 4.

Nuvarande lydelse Fordonsskatt

Fordonsslag	Skaltevikt, kilogram	Skatt, kronor
		grund-	tilläggsbelopp
		belopp	för varje helt hundratal kilogram över den lägsta vikten i klassen
med två eller	3001- 8000	610	31
fiera hjul-	8001-11000	2160	62
axlar	11001-14000	4020	93
	14001-	6810	130
3.2 andra släp-
vagnar
med en hjul-	3001- 5000	320	24
axel	5001- 8000	800	31
	8001-	1730	52
med två hjul-	3001- 8000	310	17
axlar	8001-11000	1160	31
	11001-14000	2090	47
	14001-17000	3500	62
	17001-	5360	68
med tre eller	3001-11000	300	11
flera hjul-	11001-17000	1180	24
axlar	17001-25000	2620	40
	25001-32000	5820	53
	32001-	9530	0
4 Släpvagnar med
skattevikt över
3000 kilogram.
som dras av en
irafiktraktor
eller etl regi-
strerat motor-
redskap-
med en hjulaxel	3001- 8000	890	60
	8001-	3890	135
med två hjul-	3001- 8000	880	35
axlar	8001-11000	2630	90
	11001-17000	5330	230
	17001-	19130	240
med tre eller	3001-11000	780	30
flera hjul-	11001-14000	3180	75
axlar	14001-20000	5430	120
	20001-25000	12630	145
	25001-30000	19880	155
	30001-35000	27630	110
	35001-	33130	7

Prop. 1986/87:50

 Dras annan släpvagn än påhängsvagn även av en kilometerskattepliktig bil, eller av en annan bil som inte är bensin- eller gasoldriven, tas skatt ut enligt 3.

Föreslagen lydelse Fordonsskatt

Prop. 1986/87:50

Fordonsslag

A Motorcyklar

1 Tvåhjulig motorcykel ulan sidvagn

2 Annan motorcykel

B Personbilar

Skattevikt, kilogram

0-

76-

0-

0-901-

75

900

Skatt, kronor
grundbelopp	tilläggsbelopp för varje helt hundratal kilo-
	gram över den lägsta vikten i klassen
100	0
125	0
200	0
355	0
445	90

1 Buss som är	0-	1600	355	0
inrällad för	1601-	3000	391	36
drift endasl	3001-		895	0
med bensin
eller gasol
2 Annan buss	0-	1600	355	0
	1601-	3000	391	36
	3001-	7000	895	14
	7001-	10000	1455	35
	lOOOI-	30000	2505	61
	30001-		14705	0
D Lastbilar
I  Lastbil som är	0-	1600	355	0
inrättad för	1601-	3000	391	36
drifl endasl	3001-		895	0
med bensin
eller gasol
2 Annan lastbil
2.1  med anordning
för påhängs-
vagn
med två hjul-	0-	1600	540	0
axlar	1601-	3000	565	25
	3001-	6000	915	44
	6001-	10000	2235	56
	10001-	14000	4475	125
	14001-		9475	220

Föreslagen lyddse
Fordonsskatt
Fordonsslag	Skattevi	kt.	Skatt, kronor
	kilogram
			gmnd-	tilläggsbelopp
			belopp	för varje helt hundratal kilogram över den lägsta vikten i klassen
med tre eller	0-	1600	540	0
flera hjul-	1601-	3000	565	25
axlar	3001-	6000	915	50
	6001-	11000	2415	62
	11001-	•15000	5515	75
	15001-	•18000	8515	88
	18001-	•23000	11155	160
	23001-	•27000	19155	136
	27001-		24595	0
2.2 utan anordning
för påhängs-
vagn
med två hjul-	0-	- 1600	355	0
axlar	1601-	- 3000	391	36
	3001-	- 6000	895	7
	6001-	-10000	1105	25
	10001-	-14000	2105	72
	14001-	-17000	4985	129
	17001-	-	8855	169
med tre eller	0-	-  1600	355	0
flera hjul-	1601-	- 3000	391	36
axlar	3001-	- 6000	895	4
	6001-	-11000	1015	13
	11001-	-15000	1665	57
	15001-	-18000	3945	IOI
	18001-	-27000	6975	126
	27001-	-	18315	0
E Traktorer
1  Traktor klass I
(irafiktraktor)	0-	-  1300	370	0
som inrättats	1301-	- 3000	425	55
för drift med	3001-	- 7000	1360	95
annat drivmedel	7001-	-	5160	168
än brännolja
2 Traktor klass I	0-	-  1300	570	0
(Irafiktraktor)	1301-	- 3000	660	90
som inrättats	3001-	- 7000	2190	150
för drift med	7001-	-	8190	260
brännolja
3 Traktor klass II	0-	- 2500	150	0
(jordbruksirakior)	2501-	-	225	0

Prop. 1986/87:50

10

Föreslagen lyddse
Fordonsskatt
Fordonsslag	Skattevikt, kilogram	Skatt, kronor
		grund-	tilläggsbelopp
		belopp	för vaije helt hundratal kilogram över den lägsta vikten i klassen
F Släpvagnar
1 Släpvagnarmed	0- 1000	150	0
skattevikt högst	1001- 3000	170	21
3000 kilogram
2 Släpvagnarmed
skaltevikt över
3000 kilogram.
som dras av en
bensin- eller
gasoldriven bil'
med en hjulaxel	3001-	580	11
med två hjul-	3001-13000	580	9
axlar	13001-	1480	0
med tre eller	3001-13000	580	6
flera hjul-	13001-	1180	0
axlar
3 Kilometerskatte-
pliktiga släpvagnar
och andra släpvagnar
med skallevikt över
3000 kilogram, som
dras av en bil som
inte är bensin- eller
gasoldriven
3.1 styraxel för
påhängsvagn
med en hjul-
axel	3001- 5000	630	57
	5001- 8000	1770	87
	8001-	4380	161
med två eller	3001- 8000	610	31
flera hjul-	8001-11000	2160	62
axlar	11001-14000	4020	93
	14001-	6810	130

Prop. 1986/87:50

' Dras annan släpvagn än påhängsvagn även av en kilometerskattepliktig bil, eller av en annan bil som inte är bensin- eller gasoldriven, tas skatt ut enligt 3. Dras släpvagn även av en trafiktraktor eller ett registrerat motorredskap tas skatt ul enligt 4.

11

n    Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 50

Föreslagen lydelse Fordonsskatt

Fordonsslag	Skattevikt, kilogram	Skatt, kronor
		grund-	tilläggsbelopp
		belopp	för varje helt hundratal kilogram över den lägsla vikten i klassen
3.2 andra släp-
vagnar
med en hjul-	3001- 5000	320	24
axel	5001- 8000	800	31
	8001-	1730	52
med två hjul-	3001- 8000	310	17
axlar	8001-11000	1160	31
	11001-14000	2090	47
	14001-17000	3500	62
	17001-	5360	68
med tre eller	3001-11000	300	11
flera hjul-	11001-17000	1180	24
axlar	17001-25000	2620	40
	25001-32000	5820	53
	32001-	9530	0
4 Släpvagnar med
skattevikt över
3000 kilogram.
som dras av en
irafiktraktor
eller ÖV ett
motorredskap' som
beskattas sotn
en trafiklraktor
med en hjulaxel	3001- 8000	445	30
	8001-	1945	65
med två hjul-	3001- 8000	440	15
axlar	8001-11000	1190	45
	11001-17000	2540	115
	17001-	9440	120
med tre eller	3001-11000	390	15
flera hjul-	11001-14000	1590	35
axlar	14001-20000	2640	60
	20001-25000	6240	70
	25001-30000	9740	75
	30001-35000	13490	55
	35001-	16240	0

Prop. 1986/87:50

- Dras annan släpvagn än pähängsvagn även av en kilometerskattepliktig bil, eller av en annan bil som inte är bensin- eller gasoldriven, las skatt ut enligt 3.

12

-------- Prop. 1986/87:50

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1987.

2. Till traktorer ombyggda lastbilar som uteslutande eller så gott som uteslutande används för transport av produkter från eller förnödenheter för lantbruk, skogsbruk, yrkesmässig växtodling eller yrkesmässigt fiske skall, utan hinder av vad som anges i 11 a §, för tid till utgången av juni 1990 hänföras till klass II. Detta gäller, för traktor som används i skogsbruk, under föruisättning alt laslen sammanlagt inte översiiger 15 lon.

3. Vid särskild uppbörd eller återbetalning av skatt som sker i anledning av denna lagändring skall i stället för vad som anges i 29 § andra stycket beloppsgränsen vara 100 kronor.

13

2 Förslag till Prop. 1986/87:50

Lag om upphävande av lagen (1975:278) om nedsättning av fordonsskatt på traktorer och släpvagnar m.m.

Härigenom föreskrivs att lagen (1975:278) om nedsättning av fordonsskatt på traktorer och släpvagnar m.m. skall upphöra alt gälla vid utgången avjuni 1987.

1.   Den upphävda lagen gäller dock fortfarande i fråga om skatl för fid
föreden Ijuli 1987.

2. Ansökan om nedsätlning av fordonsskatt enligt 3 eller 6 § nämnda lag skall göras för tiden från ingången av del skalleår som böljade närmasl före den 1 juli 1987 till utgången av juni 1987 och skall ha kommii in fiU länsstyrelsen senast vid utgången av september 1987. Detsamma gäller i fråga om medgivande enligt 4 § samma lag att traktor för det senasle skatleåret skall hänföras till klass II.

3. Ett medgivande enligl 4 § nämnda lag innebärande alt Iraklor för nästkommande skalleår skall hänföras till klass II gäller för det skatleåret om ansökan gjorts före den 1 juli 1987, även om den avser elt skalleår som avslutas efter den 30 juni 1987.

4. Vid beräkning av nedsätlning enligt 3 eller 6 § nämnda lag för kortare tid än helt skalleår föreligger rätt till nedsätlning om körsträckan under den tid som ansökan avser omräknat till helt skalleår uppgår till högst 300 respektive högsl 3 000 mil.

14

Finansdepartementet Prop. 1986/87:50

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanlräde den 16 oklober 1986

Närvarande: Slalsrådel Feldl, ordförande, och statsråden Sigurdsen, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, S. Andersson, Bodström, Göransson, Holmberg, Hellslröm, Wickbom, Johansson, Hulterström, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist

Föredragande: statsrådet Johansson

Proposition om beskattningen av traktorer 1 Inledning

Vägtrafikskatteutredningen (B 1977:05, utredningsman numera rättschefen Leif Lindslam) har lämnal etl delbelänkande. Ds Fi 1985:8, Översyn av vägirafikbeskaiiningen. Del 7, Beskatlningen av traktorer m.m. Ulredningens sammanfattning av betänkandet bör fogas lUl prolokollet i della ärende som bilaga 1. Belänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna och en sammanfattning av remissyttrandena bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2.

Jag avser nu alt på grundval av utredningens förslag ta upp frågan om vissa ändringar i beskattningen av traktorer.

2 Traktorer och traktorbeskattning

Trafiklagstiftningen indelar de motordrivna fordonen i molorfordon (bilar, motorcyklar och mopeder), traktorer, motorredskap och terrängmolorfordon. Traktorer är fordon som är inrättade huvudsakligen för all dra annat fordon eller arbetsredskap medan moiorredskap är inrättade huvudsakligen som arbetsredskap. För båda fordonstyperna gäller atl de skall vara konslruerade för en hastighet av högst 30 km i timmen och endast med svårighet kunna ändras till högre haslighet.

Reglerna om registreringsplikt för motordrivna fordon och deras släpvagnar finns i 8 och 9 §§ bilregislerkungörelsen (1972:599), BRK.

Traktorer skall vara registrerade om de är försedda med gummihjul eller band, dock inte om de används uteslutande inom inhägnat järnvägs- eller fabriksområde eller annal dylikl inhägnat område.

Regler om beskattning av traktorer finns i vägtrafikskattelagen
(1973:601, omlryckt 1984:256), VSL. Skatt utgår i form av fordonsskatt
för sådana traktorer och släpvagnar lill traktorer som skall vara registrera
de enligl bestämmelserna i BRK. Släpvagnar som inte skall användas till
Irafiktraktorer behöver inte vara regisirerade, och beskaltas följaktligen
inte. 15

Traktorer indelas enligl 11 § VSL i skattehänseende i klass I Prop. 1986/87:50

(Irafiktraktorer) och klass II. En traktor hänförs till klass I om den används för transport av gods på allmän väg, gata eller annan allmän plats. Detla gäller dock inte om transporterna är begränsade till

1. godsbefordran vid passage över vägen, gatan eller plalsen,

2. befordran av gods som är lastat på traktorn,

3. befordran vid färd lill eller från arbetsplats, försäljningsställe eller dylikt av redskap, som skall drivas med traktorn, eller drivmedel eller reservdelar för traktorn eUer redskapet,

4. befordran av produkler från eUer förnödenheter för lantbruk, skogsbruk, yrkesmässig växtodling eller yrkesmässigt fiske, under förutsättning, såvitt gäller skogsbruk, att lasten sammanlagt inle överstiger 15 ton.

Om traktorn undantagsvis används för transport av annat slag än som avses under I -4 medför detta inle att traktorn anses som trafiktraklor.

Andra traktorer än trafiktraktorer hänförs till klass II. Flertalet sådana traktorer används i lantbruk och skogsbruk.

Fordonsskalten är för klass Il-traklorerna 150 eller 225 kr. per år beroende på tjänsteviklen. Skallen för klass I-lraktorer är väsentligt högre och varierar med tjänsievikt och bränsleslag. För exempelvis en klass I-traktor med tjänste vikten 5000 kg och som drivs med brännolja är fordonsskatten 5040 kr. per år. För släpvagnar till Irafiklraktorerna varierar fordonsskalten med fordonets totalvikt och axelantal.

Med stöd av särskild lagsliflning, lagen (1975:278) om nedsältning av fordonsskatt på traktorer och släpvagnar m.m., kan fordonsskatten i efterhand sältas ned för klass I-lraktorer och deras släpvagnar om det visas att de använts endast för kortare körsträckor på allmän väg. I vissa särskilda fall kan enligt denna lagstiftning också en traktor som annars skulle hänföras till klass I hänföras till klass II.

För registrerade motorredskap gäller i princip samma beskattningsregler som för klass I-iraklorerna.

En mer detaljerad redogörelse för gällande bestämmelser och för den historiska bakgrunden till dessa finns intagen i vägtrafikskatleutredningens betänkande.

16

3 Gränsdragning mellan trafiktraktorer och andra traktorer

Prop. 1986/87:50

Mitt förslag: Traktorerna skall alltjämt hänföras lill endera av två skatleklasser, klass 1. irafiktrakiorer, eller klass 11, jordbrukstraktorer. I princip skall traklorer, som används för Iransport på väg som inte är enskild, anses som Irafiktraktorer. Om en traktor uteslutande eller så gott som uteslutande används för transport av produkter frän eller förnödenheter för lantbruk, skogsbruk, yrkesmässig växtodling eller yrkesmässigt fiske skall den dock anses som en jordbrukstraktor. Om en iraklor endast används för vissa särskili angivna transporter på väg som inte är enskild skall den också kunna beskattas som jordbrukstraktor. Detta gäller transport av endasl traktorn med förare, godsbefordran vid passage över väg, befordran av gods som är lastat på iraktorn saml vissa transporter till och från arbetsplals m.m.

Utredningens förslag överensstämmer med mitl förslag. Ulredningen har dock föreslagit att ytterligare en särskild skatteklass, klass III, införs för s.k. iraklordumprar.

Remissinstanserna har i huvudsak tillstyrkt utredningens förslag. Några remissinslanser har dock uttryckt önskemål om mera långtgående förenklingsåtgärder. En remissinstans förordar att en lastbegränsning införs för traktorer som skall beskattas som jordbrukslraktorer. Förslaget om en särskild skatteklass för iraklordumprar har mött invändningar från branschhåll, i första hand mot bakgrund av att vissa fordon av denna typ skulle få en kraftigl ökad beskattning. Särskilt markanl skulle delta vara för fordon som inte alls används på det allmänna vägnätet.

Skälen för mitt förslag: De nuvarande reglerna för vägirafikbeskaltning av traktorer infördes år 1970. Dessförinnan var traktorerna skattefria. Beskattningsreglerna innebär i huvudsak alt traktorerna efter användningssättet hänförs lill en av två skalteklasser, med vitt skilda skattesatser.

Gränsdragningen mellan de två traktorskatteklasserna är oklar och svårtillämpad. Beskattningen bygger på att traklorägarna själva till beskattningsmyndigheien anmäler hur traktorn skall användas. Till skatteklassen I, irafiktraktorer med hög skattesats, skall i princip hänföras alla traktorer som skall användas för transport av gods på allmän väg. Men om en traktor används för befordran av produkter från eller förnödenheter för lantbruk m.m. eller för vissa särskilt angivna iransporler, får den tillhöra skalteklass Il med låg skallesals. Möjligheten atl kontrollera alt rätt användningssätt anmäls, och traktorn därmed tUlhör rätt skatteklass, är liten. Kontrollproblemen förvärras av att det är tillätet att undantagsvis använda en klass Il-traktor för transport på allmän väg även i andra fall än de som är särskilt angivna. Med hänsyn till de mycket slora skillnaderna i skattesatser mellan de två skalleklasserna är dessa gränsdragningsproblem av väsenllig belydelse för fordonsägare och beskallningsmyndigheier.

Utredningen hargjori vissa statistiska undersökningar över skatteklass-

17

tillhörigheten för traklorer. Av de totalt ca 350000 trakiorena är endast ca Prop. 1986/87:50 6500 anmälda i klass 1. De uppgifter utredningen har tagil fram visar dock bl.a. att det finns ca 35000 traktorer i trafik vars ägare i cenirala företagsregistret finns under annan näringskod än jord- och skogsbruk, jakt eller fiske. Utredningen drar slutsatsen att ett okänt men sannolikt ganska slort anlal traktorer synes vara anmälda i fel skatteklass.

Enligt min mening är det angeläget att få gränsdragningen mellan traktorskatteklasserna utformad så all en enhetlig och korreki lillämpning av bestämmelserna möjliggörs. Jag anser atl de förslag som utredningen har lagt fram därom, och som i huvudsak biträtts av remissinslanserna, bör kunna läggas till grund för lagstiftning.

Traktorer som helt används ulanför del allmänna vägnätet bör, om de är registrerade, liksom hillills lillhöra klass II. I övrigt bör i princip endast traklorer som används i lantbruk, skogsbruk, yrkesmässig växtodling eller yrkesmässigt fiske kunna hänföras lill klass II. Fråga skall då vara om traklorer som uteslutande används inom dessa näringar. Om en sådan traktor vid något eller några enstaka tillfäUen används för en transport som inte har anknylning till jordbruksnäringen etc, bör detta dock inte föranleda att traktorn skall tillhöra klass I. Utredningen har ansett atl om en traktor används 10% av den toiala körtiden ulom den vanliga näringen, bör detta kunna godtas ulan att beskaltningen påverkas. Jag delar denna uppfattning.

Däruiöver bör liksom hittills en traktor kunna användas på allmän väg för vissa angivna transporter utan alt den behöver beskattas enligt klass I. Det är fall då traktorn inte används för godstransporter. Reglerna bör i huvudsak kunna utformas på samma sätl som hittills. Däremot bör del inte längre vara möjligl att använda en klass Il-traktor, som normalt inte används inom jordbruksnäringen etc, för transporter på allmän väg i andra fall än de uttryckligen angivna. Denna möjlighel alt undanlagsvis använda samtliga klass Il-traktorer för alla typer av transporter på allmän väg har nämligen varit en av huvudanledningarna till kontrollproblemen inom den nuvarande traktorbeskattningen. Mot bakgrund av etl förslag om möjlighet att betala den högre skatten vid tillfällig användning av jordbrukstraktor som trafiktraktor finns enligl min mening inte heller något behov att behålla undantagsregeln. Jag återkommer till frågan om delta i del följande.

Etl annal förslag som utredningen diskuterat är att införa en begränsning av den mängd last som får medföras på klass Il-traktorer och släpvagnar som kopplats till dessa. För närvarande finns en viktbegränsning lUl 15 ton i fråga om traktorer som används för skogsbruk. Enligl min mening saknas skäl all uividga lillämpningen av denna regel även fill traklorer som används inom jordbruket.

Utredningen har föreslagit atl s.k. Iraklordumprar skaU särbehandlas
och hänföras lill en särskild skatteklass. Jag anser atl frågan bör övervägas
yllerligare, ochjag är därför inte nu beredd att införa särtegler för beskalt
ning av traktordumprarna. Ett ytterligare skäl för delta är att frågan om
registrering av olika typer av motortedskap för närvarande övervägs inom
regeringskansliet. Övervägandena kan få betydelse även för registreringen 18

av Iraklordumprar.

De ändringar jag föreslagil i fråga om gränsdragningen meUan klass I-och klass Il-traktorer blir emellerlid tillämpliga även för Iraklordumprar. Del innebär atl anlalel dumprar i klass 1 bör komma att öka.

Lagreglerna föreslås införda i en ny paragraf 11 b §.

Prop. 1986/87:50

4 Små traktorer m.m.

Mitt förslag: Traktorer med en tjänsievikt om högst 2000 kg skall hänföras till skatleklass II oavsett användningssättet. Delsamma skall gälla för regisirerade motorredskap med en tjänsievikt om högsl 2000 kg.

Utredningens förslag överensstämmer med milt förslag.

Remissinstanserna är genomgående positiva lill förslagel. En remissinstans vill dock atl gränsen sätts vid 3000 kg.

Skälen för mitt förslag: Av de totalt ca 350000 traktorerna har över lOOOOO en tjänsievikt om högst 2000 kg. Många av dessa traktorer används bl.a. av irädgårdsnäringen, parkförvaltningar, kyrkogårdsförvaltningar och fastighetsförvaltningar. Huvuddelen av dessa små traktorer tillhör nu klass II, och endast ca 2800 klass 1. Utredningen har genom statistiska undersökningar funnit att ett sannolikt ganska stort antal av de små traktorerna nu beskattas i fel skatteklass, vilkel innebär alt för låg skalt las ul för dem. Även för dessa små traktorer är det ofta svårt att avgöra rält skalteklasstillhörighet. Med hänsyn lill de relativt låga skattebeloppen och del förhållandel att de små traktorerna i förhållandevis liten omfattning används på allmän väg bör beskatlningen kunna schabloniseras. De små traktorerna bör genomgående kunna hänföras lill klass II. Jag finner den av utredningen föreslagna gränsen vid en tjänsievikt om 2000 kg väl avvägd.

Den föreslagna regeln bör gälla även för registrerade moiorredskap.

Regler härom föreslås intagna i två nya paragrafer 11 a och lic.

5 A-traktorer

Mitt förslag: Till traktorer ombyggda bilar, s.k. A-traklorer, skall alltid hänföras lill skalteklass I, oavsell användningssätt och tjänsievikt. A-traktorer som uteslutande eller så gott som uteslutande används inom lantbruk, skogsbruk, yrkesmässig växtodling eller yrkesmässigt fiske får dock övergångsvis under en treårsperiod tillhöra skatteklass II.

Utredningens förslag överensstämmer med mitt förslag. Utredningen har dock inte föreslagil någon övergångsbestämmelse. Remissinstanserna har i huvudsak lillslyrkl förslaget. Några remissin-

19

stanser anser dock all A-traktorer som används inom jordbruket även i fortsättningen bör tillhöra klass II.

Skälen för mitt förslag: En lastbil eller annan bil kan relativt enkell byggas om så alt den kan registreras som traktor. Vad som erfordras är i huvudsak alt fordonet ändras så att del blir konstruerat för en högsta hastighet av 30 km i limmen. Del finns totalt drygt 8000 sådana traktorer som vanligen kallas A-traktorer och i vissa fall, i huvudsak när det gäller till traktor ombyggda personbilar, Epa-traklorer. De används i stor omfattning lill nöjeskörning av personer under 18 år. I del sammanhangei har A-traktorerna kommii all innebära trafiksäkerhelsproblem. A-traktorerna används i viss utsträckning även inom jordbruket. Utredningen uppger atl della endasl förekommer i vissa län.

Flertalet A-traktorer beskattas nu enligt klass II. En stor del av dessa fordon, bl.a. de som används för nöjeskörning, borde redan med nuvarande regler rätteligen beskattas som irafiktraktorer. En viss användning inom jordbruket förekommer dock, vilkel framhållits vid remissbehandlingen av utredningsförslaget. Även de A-traktorer som används inom jordbruket torde dock. till skillnad från andra traktorer, nästan enbart användas för transporler på väg. Att använda dem utanför vägnätet torde sällan vara möjligt. Den låga skattesals som gäller för traktorer klass II har inte varit avsedd att fillämpas för denna typ av fordon. Jag anser därför att det är rimligl all de genomgående beskattas i klass I. En sådan beslämmelse föreslås införd i 11 a § punklen 2.

Med hänsyn till att vissa jordbruk för närvarande använder A-traktorer för transporter bör dock en viss anpassningstid ges. Jag anser att det bör kunna tillåtas att A-traktorer som används i jordbruk m.m. under en treårig övergångsperiod alltjämt får tillhöra klass II.

Vid remissbehandlingen har påpekats all ett mindre antal A-traktorer nu används för tivolitransporter. Används dessa traktorer på allmän väg skall de emellerlid även med gällande lagsliftning beskattas enligt klass I, om fråga inte är om transporter lill och från järnvägsstation m. m. av ulrustning som normalt inte transporteras på väg, 4 § lagen (1975:278) om nedsättning av fordonsskatt på traktorer och släpvagnar m. m. Transporter av denna lyp torde emellertid inle längre förekomma. Någol särskilt undanlag för A-traklorer som används av livoliförelag anser jag därför inte nu behöver göras. Regeringen eller myndighel som regeringen bestämmer kan dock i ett enskill fall med stöd av 39 § VSL medge att traktor som skall höra till klass I i stället hänförs till klass II.

Prop. 1986/87:50

6 Skatteberäkning, skatteskalor

Mitt förslag: Lagen (1975:278) om nedsätlning av fordonsskatt på traktorer och släpvagnar m.m. slopas. 1 stället sänks fordonsskatle-satserna generelll för släpvagnar lill Irafiktraktorer. För Irafiktraktorer som används för att dra utländska påhängsvagnar fördubblas fordonsskattesatserna. Vid tillfällig användning av traktor klass II i klass I skall ett schabloniserat debiteringsförfarande kunna användas.

20

Utredningens förslag överensslämmer med milt såvitt avser nedsatt-     Prop. 1986/87:50 ningslagen och de ändrade skatteskalorna. Utredningens förslag om debitering av skatl vid lillfällig användning av klass Il-traklor i klass 1 avviker dock frän mitt på del sättet alt skatteberäkningen inte schabloniserals.

Remissinstanserna har lillslyrkl förslagen angående nedsättningslagen och skattesatserna. Ett par remissinstanser har ifrågasatt förslaget all höja fordonsskatten för sådana irafiktraktorer som drar ulländska påhängsvagnar. Kriiik har anförts mot utredningens förslag i fråga om skattedebilering vid ändrad användning av traklorer. Förslaget har i denna del ansetts leda till en alltför betungande administration.

Skälen för mitt förslag: Enligt lagen (1975:278) om nedsällning av fordonsskall på traktorer och släpvagnar m.m. kan länsstyrelse efter ansökan och i efterhand sätta ned och återbetala fordonsskatt för en trafiktraktor och för släpvagn till en sådan Iraktor. Förutsättning är bl.a. att fordonen använts endast för en kortare körsträcka på allmän väg. För iraklorer som använts högst 300 mil på allmän väg under etl är kan fordonsskatten sältas ned till hälften.

För släpvagnarna kan nedsättning ske lill hälften om körsträckan är högst 3000 mil per år, och lill 25% om körsträckan är högst 300 mil per år.

Nedsättningsärendena är besväriiga atl hantera för länsslyrelserna. De ställer ocksä krav på fordonsägarna alt föra journal över användningen av deras traktorer och släpvagnar. Utredningen har därför föreslagit atl ned-sättningsmöjlighelen slopas och alt i stället skattesatserna för släpvagnar till Irafiklraktorerna genomgående halveras. Detta innebär en avsevärd förenkling för både myndigheterna och fordonsägarna. Jag anser därför att förslaget, som genomgående har tillstyrkts vid remissbehandlingen, bör genomföras.

Efter ändringar den I januari 1985 i lagen (1976:338) om vägtrafikskatt pä vissa fordon, som icke är registrerade i riket, utgår ingen skatl för ulländska påhängsvagnar som används i Sverige. Della gäller även om de dras av en svensk trafiktraktor. Skatten blir i sådant fall betydligt lägre än om en lastbil drar påhängsvagnen. Detla kan leda till att trafiktraktorer, närmast då A-traktorer, kan få en ökad användning vid denna typ av transport. För alt utjämna skatleskillnaderna bör fordonsskatten för trafik-traktorer som skall användas på della sätt höjas. Jag finner att den av utredningen föreslagna höjningen därvid är lämpligl avvägd, nämligen en fördubbling av eljest ulgående skatt. Detta bör regleras i en ny 12 b §.

Med hänsyn lill mitt förslag att en klass Il-lraklor inte längre undantagsvis skall få ulföra transporter som normall bara får utföras med klass I-traktor, bör det införas möjligheter alt enkelt betala en tilläggsskatt för tillfällig användning i klass I. Jag anser att detta lämpligen kan gå till så alt fordonsägaren fär beiala in mellanskillnaden för en period omfattande en halv månad, varvid traktorn får användas i enlighet med de regler som gäller för klass I-traktor under längst denna tidsperiod. En kortare period än en halv månad bör inle väljas, eftersom annars beloppen ofta skulle bli obetydliga. Bestämmelser härom bör föras in i etl nytt tredje stycke lill 13 §.

21

7 Ikraftträdande

Prop. 1986/87:50

Mitt förslag: Ändringarna träder i kraft den 1 juli 1987. Extra debiteringar eller återbetalningar av skatt i samband med ikraftträdandet bör inte göras om beloppen inte uppgår till 100 kr.

Skälen för mitt förslag: Med hänsyn till erforderlig förbereddsefid hos myndigheterna kan ändringarna inte genomföras före den 1 juli 1987.

För A-traktorer som används inom jordbruket m.m. bör somjag tidigare föreslagit en särskild övergångsfid medges.

I samband med övergången till de nya reglerna bör antalet extra debiteringar av vägtrafikskalt, och anlalel återbetalningar av sådan skatl, begränsas. Jag anser därför all vid övergången skattebelopp under 100 kr. inle skall belalas in eller återbetalas.

8 Lagrådets hörande

Med hänvisning till att lagstiftningsåtgärderna är av enkel beskaffenhet anserjag atl lagrådets yllrande över lagförslaget inte behöver inhämtas.

9 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen att anta inom finansdepartementet upprättade förslag lill

1. lag om ändring i vägtrafikskallelagen (1973:601),

2. lag om upphävande av lagen (1975:278) om nedsältning av fordonsskatt på traktorer och släpvagnar m.m.

10 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslular alt genom proposition föreslå riksdagen atl anta de förslag som föredraganden har lagt fram.

22

Bilagal     Prop. 1986/87:50

Vägtrafikskatleutredningens sammanfattning av betänkandet Översyn av vägtrafikbeskattningen, Del 7, Beskattningen av traktorer m.m.

Vårt uppdrag är atl göra en leknisk översyn av vägirafikbeskaiiningen. I detta sjunde betänkande skall vi redovisa våra överväganden och förslag beträffande beskatlningen av traktorer m.m.

Dagens iraktorbeskaltning m.m.

För traklorer, motorredskap och deras släpvagnar, som är eller bör vara registrerade och inte är avställda, utgår fordonsskall. Fordonsskatten utgår efter skattevikl, som för traklorer och moiorredskap är densamma som tjänsteviklen. För släpvagnar är lotalvikten skattevikl.

Traklorer skall vara registrerade om de är försedda med gummihjul eller band, dock inle om de används uteslutande inom inhägnat område.

Traklorer indelas enligt 11 § vägtrafikskallelagen (1973:601), VSL, i skattehänseende i klass I (Irafiktraktorer) och klass II. En traktor hänförs till klass I om den används för transport av gods på allmän väg. Traktorn får dock hänföras till klass II om iransportema är begränsade lill godsbefordran vid passage över väg, befordran av gods som är lastad på traktorn och befordran vid färd till eller från arbetsplats o.dyl. av redskap, som skall drivas med traktorn, eller drivmedel eller reservdelar för traktorn eller redskapet. Vidare om transporterna avser produkter från eller förnödenheter för lantbruk, skogsbruk, yrkesmässig växtodling eller yrkesmässigl fiske, under förutsättning beträffande skogsprodukter att laslen sammanlagt inte överstiger 15 ton. En traktor som undanlagsvis används för transport av annat slag än de nämnda får också hänföras lill klass II.

Motorredskap skall vara registrerade och därmed betala klass I skatt om de används på sätt som gör atl traktor anses som trafiktraklor eller används för persontransport på allmän väg i vissa fall.

Släpvagnar skall vara registrerade om de dras av irafiktraktorer eUer av motorredskap som brukas på sätt som gör atl del skall vara registrerat. Släpvagn som dras av traktor klass II behöver inte vara registrerad, alltså ulgår ingen skatt.

I centrala bilregistret finns det drygl 350000 iraklorer varav 6500 är anmälda som irafiktraktorer. Fordonsskatteinläkien från traktorer var för budgetårel 1984/85 ca 60 milj.kr.

Bakgrund IiU förslagen

Erfarenheterna från de ca 15 år som traktorbeskattningsbestämmelserna

hittills har gälll har visal att reglerna är svåra atl lillämpa. Del är i många 23

fall svårt atl avgöra om en iraktor skall hänföras till klass 1 eller II. Det har     Prop. 1986/87:50 också visat sig all länsslyrelserna bedömer dessa frågor olika.

Dessutom har det i ett flertal skrivelser lill utredningen, bl.a. från Svenska åkeriförbundel, påställs atl många traktorer, ombyggda lastbilar (s.k. A-traklorer), iraklordumprar m.fl. är felaktigt anmälda i klass II och i stället borde hänföras till skalleklass I.

Statistiska centralbyrån har på uppdrag av utredningen tagit fram uppgifter om traklorbeståndet den 31 december 1984 uppdelat efter ägarens näringsgrenstillhörighet enligt svensk standard för näringsgrensindelning (1969 års standard) och efter vilken skalteklass traktorerna var anmälda i.

Resultatet visar all del fanns drygt 35000 traklorer i trafik vars ägare fanns i det centrala företagsregistret under en annan näringskod än jordoch skogsbruk, jakl eller fiske. Av dessa traklorer var endast 3425 anmälda i klass 1 och reslerande del i klass 11. Dessa siffror innebär atl mer än 90% av de traktorer, vars ägare enligl cenirala förelagsregistret tillhör annan näringskod än jord- och skogsbruk, endasl undantagsvis skulle användas för transport av gods på allmän väg. Detta visar enligt utredningens uppfallning atl ell okänt men sannolikl ganska stort antal iraklorer är anmälda i fel skatteklass.

Gränsdragningen mellan irafiktraktorer och andra traktorer

Svenska åkeriförbundet har i en skrivelse till utredningen hemställt att tillåtna vägtransporter med traktor klass 11 skall begränsas lill transporter av jordbruksprodukier m.m. för egen räkning på högst 15 ton. Lantbrukarnas riksförbund, LRF, motsätter sig en sådan begränsning. LRF har lämnal uppgifler lill ulredningen som visar all det bland jordbrukare i de mellersta och södra delarna av landet förekommer en hel del transporter med laster över 15 lon, framför allt leveranser i samband med skörd av spannmål, potatis och sockerbetor.

Utredningen anser att en lastbegränsning till 15 ton inte bör införas eftersom den skulle försvåra jordbrukarnas arbete men förmodligen ändå inte leda till ökad sysselsättning för lastbilsåkerierna.

Däremoi föreslår utredningen en enklare och klarare gränsdragning mel
lan klass I och 11. Traklorer som uteslutande eller så gotl som uteslutande
används för transporter av produkter från eller förnödenheter för lantbruk,
skogsbruk, yrkesmässig växtodling eller yrkesmässigt fiske får tillhöra
klass 11 och då följaktligen även användas för transport efter allmän väg,
med lastbegränsning 15 lon för skogsprodukter. Övriga Iraklorer som
används på allmän väg skall lillhöra klass I. Vissa särskilt angivna lyper av
transporter skall emellertid få göras utan atl traktorn blir klass I. Dels bör
enbart traktorn med förare, dvs. utan lasl, få användas på aUmän väg.
Dessutom bör de tre undantag som i dag finns angivna i 11 § andra stycket
1-3 VSL, dvs. godsbefordran vid passage över väg, befordran av gods
som är lastat på traktorn samt befordran till och från arbetsplats eller dylikt
av redskap m.m. lillålas även i fortsättningen. Del sisinämnda undanlaget
föreslås emellerlid utvidgas något så alt del avser allt sådant gods som 24

behövs för driflen av traktorn eller redskapel eller för dess förare. Detta Prop. 1986/87:50 skulle avse förulom drivmedel eller reservdelar för traktorn eller redskapet även l.ex. transport på släpvagn av en bil som iraktorföraren skall använda för hemlransporl. Däremot föreslås atl del generella undanlagd i 11 § tredje stycket VSL, att traktor som undantagsvis används för annan transport än de uppräknade inte skall anses som trafiklraktor, las bort. Att avgöra vad som är "undantagsvis" är svårt och det har visat sig atl länsslyrelserna bedömer detla olika. Ulredningen anser att alla Iraklorer som skall utföra andra typer av transporler än de uttryckligen undanlagna skall vara anmälda i klass 1. 1 stället föreslår vi alt den högre skallen tas ut först fr. o. m. den dag som den ändrade användningen gäller, och inte som i dag fr. o. m. den kalendermånad under vilken ändringen skedde. 1 fortsättningen skall man alltså kunna beiala en dagskalt för klass I transporter.

Utredningen föreslår också att lagen om nedsättning av fordonsskatt på Iraklorer och släpvagnar m.m. (1975:278) slopas. I stället bör skatteskalorna för släpvagnar dragna av klass 1-lraktorer generellt justeras ner med 50%, eflersom skatten för dessa släpvagnar redan i dag enligt 6 § nämnda lag får sättas ner lill 50% om det visas att släpvagnen använts för transport på väg sammanlagt mellan 300-3000 mil under året. Längre åriiga körsträckor än 3000 mil torde ytterst sällan förekomma.

Vi föreslår också atl alla traktorer med en skattevikt om högst 2000 kg skall lillhöra klass II. För transporler av gods på allmän väg torde traktorer i den storleken användas i mindre utsträckning än stora traklorer. Om alla sådana små traktorer hänförs till klass 11 undanröjs den osäkerhet som råder om klasstillhörigheten och del sannolikt stora antalet felaktiga klassificeringar som föreligger, samtidigt som del blir elt enkelt och enhetligt system.

Bilar ombyggda Ull traklorer

1 centrala bilregistret finns det ca 8799 traktorer som är ombyggda och ombesiktigade bilar, s.k. A-traktorer och epatraktorer. Av dessa är ca 7000 A-traklorer varav drygt en fjärdedel är anmälda i skatleklass I och resterande i klass II. Ungefär 35% av A-traktorerna ägs av personer upp fill 18 års ålder.

Utredningen föreslår att alla till iraklorer ombyggda bilar skall beskallas enligl klass I, eftersom de i slort sett endasl används för köming på allmän väg och många dessutom endasl är etl persontransportmedel. Då blir beskattningen också enhetlig och administrafivt enkel.

En dragbU, dvs. en lastbil med anordning för påhängsvagn, som byggs
om till traktor och sedan används för att dra utländska påhängsvagnar
hänförs lill klass I men de ulländska påhängsvagnarna blir skattefria.
Ekipagen används till godstransporter på samma sätl som vanliga dragbilar
men skallen för dem är väsentligt lägre än skatten för lastbilsekipagen.
Utredningen föreslår därför att en regel införs som innebär att för en
traktor som drar en utländsk påhängsvagn skall utgå fordonsskatl med två 25

gånger det belopp som utgår för övriga irafiktraktorer. Dä blir skattebelasl-     Prop. 1986/87:50 ningen ungefär i nivå med en vanlig dragbil med samma körsträcka.

Traktordumprar

Traktordumpern består av en enaxlad framdel, som anses som en traktor, och en bakdel som anses som en släpvagn. Dumprar används lill transporter av framför allt grus, jord o.dyl., delvis på allmänna vägar. 1 genomsnitt beräknas dumprarna köras till ca en tredjedel på allmän väg eller ca 800 mil per år. Av de ca 2000 dumprar som i dag är registrerade är endast ca en tredjedel anmälda i klass I. Detta måste enligt ulredningens uppfattning innebära att elt stort antal dumprar är anmälda i fel skatteklass.

Utredningen föreslår att en definition av traktordumpern införs i bilregisterkungörelsen (1972:599) och att aUa dumprar skall tillhöra en särskild skatleklass III. Skatt skall tas ut endast för framdelen, dvs. traktorn, men skatten avpassas så alt den inkluderar skatten för släpvagnen. Skattesatsen skall vara enhetlig för alla dumprar vars traktordel har en tjänsievikt över 5000 kg eftersom alla dessa fordons totalvikl översiiger den maximall tillåtna på allmän väg. Skatten för dessa föreslås bli 17000 kr. per år vilket ungefär motsvarar den genomsnittliga skalt som i dag utgår för ett dumper-ekipage i klass I med en körsträcka på mellan 300—3000 mil per år.

Förslagens inverkan på statsverkets skatteintäkter saml ikraftlrädandet

Vi bedömer att den enklare och klarare gränsdragning vi föreslär mellan trafiktraktorer och andra traktorer bör leda lill att fler traktorer blir anmälda i klass I, vilket innebär ökade skatteintäkter. Storleken av denna skatteintäktsökning är svår att bedöma, men vi beräknar alt den kommer att översliga den intäklsminskning som förslagel att alla traktorer om högst 2000 kg skall hänföras tiU klass II medför.

Förslagen beträffande A-traktorer och traktordumprar, bedömer vi också kommer atl innebära en Uten skatteintäktsökning.

Lagändringarna föreslås träda i krafl den I oktober 1986.

26

Bilagal    Prop. 1986/87:50

Sammanställning av remissyttranden över vägtrafikskatteutredningens betänkande (Ds Fi 1985:8) Översyn av vägtrafikbeskattningen, del 7, Beskattningen av traktorer m.m,

1 Remissinstanserna

Efter remiss har yttranden inkommit från rikspofisslyrelsen (RPS), vägverket, trafiksäkerhelsverket (TSV), transportrådet (TRP), riksskatteverket (RSV), lantbruksslyrelsen (LBS), skogsstyrelsen, statskontoret, riksrevisionsverkei (RRV), hovrätten för Nedre Norrland, kammarrätten i Göteborg, länsstyrelserna i Uppsala, Östergötlands, Kronobergs, Krisfianstads, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Västernorrlands samt Västmanlands län, Bilinduslriföreningen, Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Leverantörföreningen för lanlbmksmaskiner (LELA), Motorbranschens riksförbund (MRF), Schaktenlreprenörernas riksförbund (SER), Skogsbmkets molorlransportkommitlé, AB Svensk bUprovning, Enlreprenörföreningen, Svenska kommunförbundet. Svenska kyrkans kyrkogårdsdelegation. Svenska Iransportarbetareförbundet, Svenska åkeriförbundel, Sveriges grossistförbund, Sveriges industriförbund och Sveriges livoli-ägareförening.

Mörbylånga belodlarförening och Velerantraktorklubben Norrtdje har inkommii med synpunkter i anledning av betänkandet.

2 Allmänt om remissutfallet

De flesta remissinstansema tillslyrker eller lämnar ulan erinran den allmänna inriktningen av ulredningens förslag. Många av remissinstanserna har också vitsordat behovel av en förenkling och etl förtydligande av beskaltningsreglema för traktorer.

En rad synpunkter har dock anförts på de särskilda förslag som utredningen lämnal. Särskilt i fråga om beskattningen av A-traktorer och traktordumprar saml i fråga om gränsdragning mellan jordbmkslraktorer och irafiktraktorer har vissa remissinstanser kritiska synpunkter.

Några remissinslanser krisliserar dock förslagen från mer allmänna ut
gångspunkter. Statskontoret anser således att en mer genomgripande om
läggning av vägirafikbeskaiiningen är önskvärd. Omläggningen borde en
ligt statskontoret innebära all fordonsskatterna och kilometerskattema
slopas och att bränsleskatterna höjs. Frågan borde enligt statskontoret
ulredas närmare. RRV anser all ulredningens förslag att förenkla skatte
systemet är posifivt, men ifrågasätter om vissa av utredningens förslag
uppfyller kraven på enkelhet och kontrollerbarhet. Kammarrällen i Göte
borg anser all del hittillsvarande regelverket alltför mycket är präglat av 27

etl rält viselänkande och alt flertalel av utredningens förslag går i hillillsva-     Prop. 1986/87:50 rande tankebanor även om en del av dem ulgör klara förbällringar.

3 Gränsdragning mellan trafiktraktorer och andra traktorer, m.m.

De flesta av remissinstanserna har tillstyrkt eller lämnat ulan erinran utredningens förslag till gränsdragning mellan klass Il-traktorer (jordbrukstraktorer), och de transporter som bör få ulföras med dessa, och klass I-lraktorer (Irafiktraktorer).

RSV anför:

Utredningens förslag innebär enligl RSVs mening en klarare gränsdragning mellan trafiktraktorer och klass Il-traktorer än vad den nuvarande lagstiftningen ger, bl.a. genom att det generella undantaget som finns i 11 § tredje slycket vägtrafikskattelagen (1973:601), VSL, försvinner. RSVs uppfattning är att just denna bestämmelse hittills vållat de slörsta tillämpningsproblemen. RSV ser också positivt på atl begreppet "transport av gods på allmän väg" utmönstras ur lagstiftningen. Även detla begrepp har vållat tillämpningsproblem.

I utredningens förslag sägs att en iraklor som uteslutande eller så gott som uteslutande används för transporter av produkler från eller förnödenheter för lantbruk, skogsbruk, yrkesmässig växtodling eller yrkesmässigt fiske får tillhöra klass II. Av specialmotiveringen till 11 b § VSL framgår att med "så gott som uteslutande" avses alt andra transporter får utföras endast i ringa omfattning. Enligt ulredningens uppfattning bör en användning om högst ca 10% av det lotala utnyttjandet kunna anses som ringa. Uttrycket "det totala utnyttjandet" är dock något oklart. Om man här avser den totala användningstiden såväl på allmän väg som ulanför del allmänna vägnätet, bör della klarl anges.

Del kan sägas all ullryckel "så gott som uteslutande" ersäller ullryckel "undantagsvis". En viktig skUlnad blir dock alt "så gott som uteslutande" enligt förslaget skall kunna tillämpas endast om traktorn normalt transporterar produkter från eller förnödenheter för lantbmk, skogsbruk, yrkesmässig växtodlig eller yrkesmässigt fiske. Detla förhållande bör väsentligt underlätta behandlingen av ärenden om traktors skatleklass.

Utredningens förslag atl traktorer som inle enbart men som "så gott som uteslutande" används för jordbruksändamål skall beskattas enligt klass II anser RPS och länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län kunna leda till tillämpningsproblem.

RPS anför:

Från övervakningssynpunkt är del angelägel att gränsdragningen är enty
dig för vilka transporter som är fillåtna all ulföras med traktor klass II.
Utredningens förslag alt alla traktorer som skall utföra andra typer av
transporler än de uttryckligen undantagna skall vara anmälda i klass I
förenklar övervakningen av bestämmelserna. Däremot kommer den före- 28

slagna lydelsen i 11 b § p 1 vägtrafikskattelagen (1973:601) "uteslutande    Prop. 1986/87:50 eller så goll som uteslutande" medföra att polisen i princip tvingas godta de uppgifter som föraren lämnar beträffande användningssättet.

Länsstyrelsen anför molsvarande synpunkter på beskatlningsmyndigheternas tillämpning av den föreslagna regeln.

Svenska åkeriförbundet anser alt utredningens förslag lill gränsdragning mellan klass I- och klass Il-traklorer inte löser de nuvarande problemen. Förbundel anser i stället att del förslag som förbundet tidigare lämnat, nämligen en laslbegränsning lill 15 ton för transporter av jordbruksprodukter med traktor, bör genomföras. Förbundet påpekar dels atl de mycket tunga traktortåg som nu tillåts inte beskattas på ett adekvat sätt, dels alt en begränsning av vikterna skulle verka trafiksäkerhelsbefrämjande.

Länsstyrelsen i Östergötlands län anser dock att en viktgräns vid 15 ton kan vara betänklig ur trafiksäkerhetssynpunkl eftersom antalet transport-tillfällen ökar. Länsstyrelsen anser inte heller all del är sannolikt all en viktbegränsning skulle förbättra sysselsättningen inom åkerinäringen. Även TRP anser det osäkert om en viktgräns kan medföra ökade lastbilstransporter inom jordbruket, men påpekar alt en sådan överflyttning ändå kan komma att ske under de närmaste åren på grund av de pågående strukturförändringarna inom livsmedels- och jordbrukssektorn.

Svenska kyrkans kyrkogårdsdelegation anser att traktorer som används på kyrkogårdar borde beskallas som jordbrukstraktorer.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län anser att traktor klass II alltid bör kunna användas pä allmän väg för förflyttning av tom släpvagn.

Utredningens förslag att länsstyrelserna i samband med registrering skall kontrollera anmäld skalleklass genom en jämförelse med uppgifler ur mervärdeskatteregislret kritiseras av TSV. TSV anser att ruiiner inte bör införas som fördröjer regislreringsarbelet. Kontrollen bör i stället ske genom tillsyn i efterhand. Liknande synpunkier framförs av länsstyielsen i Ålvsborgs län. Statskontoret anser däremot all ålgärden är den som sannolikt skulle kunna ge upphov till de största skatteintäktsökningarna.

Förslaget om dagskalt vid tillfällig användning av klass Il-iraklorer i klass I mottas positivt av de flesta av remissinstanserna, men utformningen av systemet har rönt invändningar.

RSV anför:

Utredningens förslag om en dagskatt för traktorer kan komma atl medföra
administrativa problem vid uppbörd och återbetalning av skatt. Utredning
en har inte behandlat denna fråga och tycks inte heller ha beaktat att
skatten per dag för en klass I-lraklor ofta bara är i storleksordningen 6-8
kronor. Tilläggsskatten för några dagars klass I-användning kommer då alt
understiga 25 kronor, varför den - till följd av bestämmelserna i 29 § VSL
— inte kommer atl debileras. Del är enligl RSVs mening inle lämpligl alt
tillskapa en ordning som får sådana konsekvenser. RSV föreslår i stället att
en regel om debitering för visst minsta anlal dagar införs. Om en klass
Il-traklor tillfälligt skall användas i klass I, skall skatt debiteras för detta 29

minsta antal dagar, även om användningen skulle vara begränsad fill någon     Prop. 1986/87:50 enda dag. Enligt RSVs mening skulle  15 dagar kunna vara en rimlig lidsperiod. Della daganlal lillämpas f.ö. redan i VSL beträffande avsläll-ningslid för fordon med s. k. dygnsskalt och ell uttagande av avgifter enligt principen "dock lägsl" är relafivt vanligt.

Molsvarande synpunkter anförs ocksä av TSV och länsstyrelserna i Uppsala län och Ålvsborgs län. Enligt TSV kan systemet med ytterligare utveckling göras enklare genom direktöverföring av uppgifler mellan postens kassaterminaler och verkets databas. Kammarrätien i Göleborg avstyrker helt förslaget till dagskalt. Kammarrällen anser alt systemet blir svårkontrollerat och all del skulle komma all utnylljas i myckel begränsad omfattning. Statskontoret och RRV år också negativa mol förslaget med hänvisning till den ökade administrationsbördan.

4 Skatteklass för små traktorer

Utredningens förslag alt samfiiga traktorer med en tjänsievikt om högst 2000 kg skall hänföras till klass II, oavsett användningssättet, har genomgående mottagits positivt av remissinstanserna. LRF anför att av nya traktorer på den svenska marknaden finns endast 1 (av 220 st) som har en tjänsievikt som understiger 2000 kg. Det blir således elt begränsat antal äldre traklorer och s. k. irädgårdslraktorer som berörs.

Svenska kyrkans kyrkogårdsddegalion anser dock alt gränsen bör sättas vid 3000 kg, och anför att med den i utredningen föreslagna viktgränsen föreligger en uppenbar risk atl en rad traktormärken kommer atl modifieras för att pressas in under denna gräns. Detta skulle leda lill en negativ utveckling av traktorernas prestanda och säkerhetsmarginaler.

5 Beskattningen av A-traktorer

Utredningens förslag atl till traktor ombyggda bilar (s. k. A-traklorer) alltid skall beskallas i klass 1 har mollagils positivi av de flesla av remissinslanserna. Remissinslanserna har anfört att A-traktorerna vanligen inte används för jordbruksändamål, utan i stället ofta för nöjeskörning av ungdomar under 18 år.

LBS anför:

Ett mindre antal lantbrukare har inköpt äldre lastbilar som man genom hastighetsreducering har kunnat registrera som traktorer. Den helt dominerande användningen av dessa fordon är spannmålstransporter någon eller några månader per år.

Utvecklingen på traktor- och lantbmksvagnssidan har varit sådan att
motiven för en sådan ombyggnad i stort sett försvunnU. Bromsutrustning,
hydraulisk ulrusining saml kommunikationsutrustning kan nu göras fulll
acceptabla på traktor-vagn kombinationer. 30

Betänkandets förslag om att man med kort tids varsel skall kunna in-    Prop. 1986/87:50 respektive avregistrera "lastbilslraklorer" är enligl lantbruksslyrelsens mening fulll tillfredsställande för fortsatt användning av befintliga fordon av denna typ.

Några remissinstanser anser atl möjligheten alt använda A-traklorer inom jordbruket inle helt bör las bort. Länsstyrelsen i Östergötlands län anser att, eftersom A-traktorer fortfarande används i jordbruket, bör de forlfarande kunna hänföras till klass II efter särskild prövning av länsstyrelsen.

LRF anför:

Utredningen har konstaterat alt det finns ca 8700 traktorer som är ombyggda och ombesiktigade bilar s.k. A-traktorer eller Epatraktorer. Del används antingen som dragbilar t.ex. i lantbruket eller som nöje.sfordon för ungdomar. Skadeutvecklingen för nöjesfordonen är oroande. LRF har därför förståelse för att åtgärder måste sättas in mol denna kategori vilket skulle kunna ske genom att dessa traktorer överföres lill skatteklass 1. En sådan ålgärd skulle dock få måttlig effekt på kategorin "nöjesfordon", då skattesatsen för klass I-traktorer under 3000 kg är låg. Däremot drabbas jordbrukets A-traktorer hårt, eftersom de är betydligt tyngre. LRF anser därför all skattetillhörighelen för A-traklorer och Epatraktorer skall bedömas med utgångspunkt från användningssättet. Del bör således vara möjligt att utnyttja dessa som klass Il-traktorer även framdeles i jordbruket enligl föreliggande förslag för klass Il-iraklorer. Den avsedda effekten på trafiksäkerheten kan erhållas om körkortsåldern för A-traktorer och Epatraktorer höjs till 18 år.

Skogsbrukels molortransportkommitlé anför alt det finns ett mindre anlal egendomar där transportsystemet är uppbyggt med A-traktorer som dragfordon, och föreslär därför att befintliga sådana traktorer under en över-gängsperiod om fem år skall få användas i klass II. Sveriges Uvoliägareför-ening pekar pä motsvarande förhållande vad gäller de 40-50 A-traktorer som nu används lill tivolitransporter. Föreningen föreslår också en övergångsperiod om fem år.

RSV menar alt även sådana bilar som byggts om lill moiorredskap bör beskattas i klass I.

Kammarrätien i Göleborg och länsstyrelsen i Kristianstads län ifrågasätter om det är motiverai alt som utredningen föreslår införa en förhöjd skatl för sådana A-traktorer som används för atl dra ulländska påhängsvagnar.

6 Beskattningen av traktordumprar

Flera remissinslanser välkomnar förslaget till en särskild skatteklass för
dumprar, bl.a. mot bakgrund av den förenkling av klassificeringsproble
men detta innebär. Sådana synpunkter anförs av TRP, RSV, länsslyrelen i
Uppsala län. Svenska Iransportarbetareförbundel och Svenska åkeriför
bundel. Svenska åkeriförbundel konstaterar dock att för dumprar som 31

används lite på allmän väg innebär utredningens förslag en inle obetydlig     Prop. 1986/87:50 skatteskärpning.

Elt par remissinstanser. Statskontoret och kammarrällen i Göleborg ifrågasätter däremoi om särreglerna för dumprama är lill fördel för skatteadministrationen.

Från SER, Entreprenörföreningen, Sveriges Grossistförbund och Industriförbundet anförs krafiig kritik mol ulredningens förslag. Remissinslanserna anser att utredningen utgått från felaktiga uppgifler om i vilken utsträckning traktordumprar används pä allmän väg, och att förslagen medför krafiiga fördyringar för branschen.

SER tillstyrker att traktordumprarna placeras in i en ny skatteklass, men anser att föreslagen skattesats är för hög.

SER anför:

Vid en enkät inom SER med svar från 151 företag med 230 traktordumprar har vi konstaterat; atl 54% av traktordumprar i klass I kör maximalt 300 mil per år på allmän väg, att 12% av traktordumprar i klass I kör mellan 300 och 3000 mil per år, och resterande 27% växlar mellan klasserna I och II.

Vi anser därför, alt belänkandels förutsättning, där traktordumprar kör 400 limmar och ca 800 mil på väg per år inte stämmer med våra beräkningar.

Enligl samma enkäl anser vi, alt 150 timmar och 300 mil per år på väg är mera rikligt. Med utgångspunkt från betänkandets proportionering följer att en skattesats av 7000 kr. kan belasta traktordumpern.

Entreprenörföreningen avstyrker, med instämmande av Industriförbundet, utredningens förslag och förordar atl traktordumprarna beskattas efter samma principer som övriga traktorer. Föreningen anför atl över hälften av traktordumprarna används på allmän väg mindre än 150 timmar per år. Utredningens förslag innebär att alla traktordumprar blir skattepliktiga oavsett om de används på allmän väg eller inte. Förslaget skiljer sig enligl föreningen därmed från den principiella tanken atl vägirafikbeskaltning skall molsvaras och motiveras av fordonets väganvändning. Denna princip genomsyrar för övrigt betänkandet liksom även nuvarande lagstiftning.

Sveriges grossistförbund har som sitt yttrande ingivit en skrivelse från Volvo BM AB. Där anförs bl.a. atl det är oklart om dumprar som används ulanför vägnätet, men inle inom inhägnat område, är regislreringspliktiga. Denna registeringsfråga får skattekonsekvenser:

Anses däremoi fordonel registreringspliktigi även vid ovan nämnda trans
porter ulanför del allmänna vägnätel (områdel kan inte anses som inhägnat
område enl 9 § BRK) innebär det, trots atl hela transportarbetet sker
utanför väg, atl skatieuttaget drastiskt ökar lill 17000 kr/år mol 225 kr/år
tidigare. Detta får fill följd att timkostnaden för maskinen måsle höjas med
omkring 15 kr/lim saml atl tolalkoslnaden per transporterad m ökar med
ungefär 25 öre/m'. Dvs ökade anläggningskostnader vid anläggningsarbe
ten, fastän transporterna sker ulanför väg. Man måsle fråga sig om kalky- 32

lerad ökad skatteintäkt (15-20 milj kr) står i rimlig proportion till samhäl-     Prop. 1986/87:50 lets ökade anläggningskostnader?

Ändå allvarligare blir konsekvenserna om dumpern används vid sidan av väg huvuddelen av årel, l.ex. inom inhägnat område och endast under en kortare period utför transporter utanför detta område. Är det då utredningens förslag att man skall betala full skatt dvs. 17000 kr/år för denna korta period (några veckor eller månader)? Eller skall traktordumprarna i denna siluaiion kunna åtnjuta möjlighelen som irafiklraktorerna erhållil, nämligen dagsskatt, den period då fortdonet är registrerat? Eller innebär klass 111 tillhörigheten ett hinder för dagsskalt? Klariäggande krävs.

Förslaget om generell skalt för dumprar verkar inte helt genomtänkt, eftersom längl ifrån alla s.k. traktordumprar används under sådana förhållanden att de är eller bör vara registrerade hela året. Dessutom har utredningen inte beaklal behovel av all kunna använda fordonen dels på väg och dels vid sidan av väg dvs. nedsättning av vägtrafikskatten när fordonet används helt ulanför det allmänna vägnätet, ulan atl områdel i lagens mening kan anses som inhägnat område.

7 Övrigt

Utredningens förslag att slopa lagen (1975:278) om nedsättning av fordonsskatt på traktorer och släpvagnar m.m. har genomgående bemötts positivt. Svenska ti-ansporiarbetareförbundei tar i silt remissvar upp frågan om den nuvarande skattenivån för jordbrukstraktorer, och anser atl en uppjuslering är tänkbar. Förbundet är tveksamt till om jordbrukstraktorerna skattemässigt svarar för sina samhällsekonomiska kostnader, och anför att traktorerna är etl påtagligt trafiksäkerhelsproblem och vidare alt de medför trängsdkoslnader för den övriga trafiken.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1986                                                                                                                        33