Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagils upp i bifogade uidrag ur regeringsprotokollet den 23 oklober 1986.

På regeringens vägnar Ingvar Carlsson

Sten Wickbom

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram förslag fill en lag om skydd för kretsmönster i halvledarprodukter (s. k. datachips). Lagen ger den som har skapat sådana mönster elt immaterialrättsligt skydd som innebär en ensamrätt alt framställa och sprida exemplar av mönstret. Lagen innehåller också beslämmelser om skadestånd och straff vid intrång i denna ensamrätt.

Enligt lagförslaget bemyndigas regeringen all under fömtsättning av ömsesidighet föreskriva alt lagen skall tillämpas också i förhållande lill andra stater.

Lagsfiftningen föreslås träda i kraft den 1 april 1987.

Lagförslagen i denna proposition har granskals av lagrådel. Propositionen innehåller därför tre huvuddelar: lagrådsremissen (s. 5), lagrådets yttrande (s. 28) och föredragande statsrådets ställningstaganden lill lagrådets synpunkter (s. 31).

Den som vill ta del av samtliga skäl för lagförslagen måste därför läsa alla tre delama.

1 Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 49

1 Förslag till Prop. 1986/87:49

Lag om skydd för kretsmönster i halvledarprodukter Härigenom föreskrivs följande.

Skyddets omfattning

1 § Den som har skapal mönstret för kretsarna i en halvledarprodukt har
en uteslutande rätt att

1. framställa exemplar av mönstret,

2. utföra mönstret på eller i ett materiellt underlag, samt

3. göra mönstret tillgängligt för allmänheten genom att exemplar av mönstret eUer produkter som mönslrel ingår i bjuds ul fill försäljning, uthyrning eller utlåning eller sprids fill allmänheten på annat sätt.

Rätten varar till utgången av det tionde året efter det år då mönstret först kommersielll ulnylljades.

Inskränkningar i skyddet

2 § Ulan hinder av 1 § får exemplar framställas av krelsmönslret uteslu
tande för undervisning om eller analys av mönstret. Enstaka exemplar får
också framställas för enskilt bruk.

Exemplar som har framställts med stöd av första stycket får inte utnyttjas för något annat ändamål.

3 § Exemplar av kretsmönster eller produkter vari kretsmönster ingår får spridas vidare när de med samlycke av den som innehar rätten till mönstret har spritts till allmänheten.

4 § Om ett exemplar av etl kretsmönster utgör allmän handling, skall exemplaret utan hinder av I § tillhandahållas i den ordning som föreskrivs i 2 kap. tryckfrihetsförordningen.

Överlåtelse av rätten

5 § Överlåtelse av etl exemplar av elt kretsmönster innefatlar inte över
låtelse av rätten till mönstret.

Om den som innehar rätten till etl mönster har medgelt någon annan rätl att yrkesmässigt utnyttja detla (licens), får denne överiåla sin räll vidare endasl om avtal har träffats därom. Ingår licensen i en rörelse, får den dock överlåtas i samband med överlåtelse av rörelsen eller en del av denna.

Straff

6 § Den som uppsålligen eller av grov oaktsamhet vidtar en ålgärd som innebär inirång i rätten enligt 1 § skall dömas lill böter eller fängelse i högst två år. TiU samma straff döms den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet för spridning till allmänheten hit inför exemplar av kretsmönster som har framställts utomlands under sådana omständigheter atl motsvarande framställning här skulle ha varit straffbar.

För försök eller förberedelse till brott enligt första stycket döms till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken.

Åklagare får väcka åtal för brott enligt första eller andra stycket endast

om målsäganden anger brottet tUl ätal eller åtal-, är påkallat från allmän Prop. 1986/87:49 synpunkt.

Skadestånd

7 § Den som i strid mot denna lag utnyttjar ett kretsmönster skall lill den
som innehar rätten lill mönstret utge ersättning som ulgör skäligl vederlag
för utnyttjandet.

Sker det uppsåtligen eller av oaklsamhel skall ersättning ulges också för den yllerligare skada som intrånget har medfört. Vid besiämmande av ersättningens storlek skall hänsyn tas även till innehavarens intresse av all intrång inte begås och fill övriga omständigheter av annan än rent ekonomisk belydelse.

Inlösen m. m.

8 § Den som vidtar en åtgärd som innebär inirång i rätten enligt 1 § eller
en annan överträdelse som avses i 6 § är skyldig atl, om del är skäligt, mot
lösen avstå den egendom med avseende på vUken intrång eller överträ
delse föreligger till den som innehar rätten till kretsmönstret.

I stället för att förordna om inlösen enligt första stycket får domstol, om del är skäligt, besluta att egendomen skall förstöras, ändras eller utsättas för annan åtgärd som är ägnad att förebygga missbruk. Detta gäller dock inte om förverkande eller åtgärd som är ägnad att förebygga missbruk skall beslutas enligl 36 kap. brottsbalken. Talan som avses i della siycke förs av den som innehar rätten lill krelsmönslret. Sådan talan får föras även av åklagare, om del är påkallal från allmän synpunkt.

Bestämmelserna i första och andra slyckena gäller inle mol den som i god tro har förvärvat egendomen eller en särskild räll till den.

9 § Sådan egendom som avses i 8 § får las i beslag, om brott enligt denna
lag skäligen kan antas föreligga. I fråga om sådanl beslag tillämpas reglerna
om beslag i brottmål i allmänhet.

10 § Har ett annal föremål än som avses i 8 § använls som hjälpmedel
vid sådan framslällning av exemplar av krelsmönslret som utgör brott
enligl denna lag, får föremålet eller dess värde förklaras förverkat, om del
behövs för att förebygga brott eller om det finns andra särskilda skäl till
det. Detsamma gäller föremål som har använts vid försök till brott som
avses i denna paragraf eller som omfattas av åtgärd som utgör förberedelse
till sådant brott.

Lagens tillämpningsområde

11 § Denna lag tillämpas på kretsmönster skapade av svenska medborga
re eller av dem som har sin vanliga vistelseort i Sverige samt pä kretsmön
ster som först har spritts i Sverige.

Regeringen får, under förutsätlning av ömsesidighet, föreskriva att lagen skall lillämpas även i förhållande lill ett annal land.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1987.

Lagen tillämpas även på kretsmönster som har tillkommit före ikraftträdandet. Har exemplar av elt kretsmönster framställts före ikraftträdandet, får de dock utan hinder av 1 § spridas vidare.

2 Förslag till Prop. 1986/87:49

Lag om ändring i lagen (1960:729) om uppiiovsrätt till litterära och konstnärliga verk

Härigenom förskrivs att 10 § lagen (1960: 729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 §' Har etl verk registrerats såsom mönster enligt vad därom är stadgat, må utan hinder därav upphovsrätt till verket göras gällande.

Fotografisk bild är icke föremål Fotografisk bild eller kretsmön-

för upphovsrätt enligl denna lag: ster i halvledarprodukter år icke
om rätt lill sådan bild gäller vad föremål för upphovsrätt enligl den-
särskUt är stadgat. na lag. Om rätten till fotografisk

bild och UU sådant mönsier finns

särskUda bestämmelser.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1987. Lagen tillämpas inle på kretsmönster som har tillkommit före ikraftträdandet.

Senaste lydelse 1970: 488.

Justitiedepartementet Prop. 1986/87:49

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 2 oklober 1986

Närvarande: statsministern Carisson, ordförande, och statsråden Lundkvist, Sigurdsen, Guslafsson, Leijon, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carisson, Hellslröm, Wickbom, Johansson, Lindqvist

Föredragande: statsrådet Wickbom

Lagrådsremiss om skydd för kretsmönster i halvledarprodukter

1 Inledning

De senasle årens snabba utveckling på datateknikens område har föranlett överväganden huruvida lagsttftningen motsvarar de behov som den nya tekniken ger upphov lill. När det gäller förhållandet mellan daiorer och inlellekluelll rättsskydd har särskilt uppmärksammals frågan om skyddet för iniegrerade krelsar ("chips"). Härmed avses i huvudsak ytterst små system av elektriskt ledande maierial som har anbringats i skivor av kisel eller liknande s. k. halvledarmaterial och som kan användas för att lagra t. ex. datorprogram eller fullgöra ungefärligen samma funktioner som en dator.

Frågor rörande rättsskyddet för integrerade kretsar har behandlals av upphovsrältsutredningen i delbetänkandet (SOU 1985:51) Upphovsrätt och datorteknik (Justitieombudsmannen Per-Erik Nilsson, ordförande, redaktören Torsten Bengtson, riksdagsledamoten Ing-Marie Hansson, f.d. radiochefen Otto Nordenskiöld, docenten Ola Nyquist och kommunalrådet Joakim Ollen). Utredningen har i samma betänkande tagit upp andra problem av upphovsrättslig art som hänger samman med användningen av datorer. Del gäller frågor om lagring, bearbelning och skapande av verk med hjälp av datorer samt skyddet för dalabaser. Ett ytteriigare spörsmål som utredningen har tagit upp gäller det upphovsrättsliga skyddel för daiorprogram.

I förevarande lagstiftningsärende behandlas endasl frågan om rättsskyddet för kretsmönster i iniegrerade krelsar. När det gäUer de övriga ämnen som avhandlas i utredningsbelänkandet avser jag alt inom kort åierkomma med de förslag som belänkandet i dessa delar föranleder.

Belänkandet har remissbehandlats. En sammanställning av remissyttrandena har gjorts i justitiedepartementet och finns tillgänglig i lagstiftningsärendet (Dnr 2557-85).

Till protokollet i delta ärende bör fogas dels en sammanfattning av betänkandet i nu aktuella delar som bilaga 1, dels utredningens lagförslag som bdaga 2, dels en förteckning över remissinstanserna som bilaga 3.

Utredningen har hållit löpande kontakter med motsvarande utredningar i Prop. 1986/87: 49 övriga nordiska länder. Under lagstiftningsärendets beredning i juslitiedepartementel har samråd skelt med företrädare för vederbörande departement i de andra nordiska länderna.

2 Internationella förhållanden

2.1 Lagstiftning och pågående lagstiftningsarbete i andra
länder

Det försia land som har lagstiftat om skydd för halvledarprodukter är USA. Med verkan från den 8 november 1984 infördes där en särskild lag, "The Semiconduclor Chip Protection Acl", som ger ell skydd för halvledarprodukter vid sidan av upphovsrätt och patenträtt. Det är fråga om elt skydd "sui generis", dvs. en egen skyddsform vid sidan av de existerande. En förutsättning för skydd är all krelsmönslret regislreras. Skydd ges i princip endasl för amerikanska produkler och för sådana som först har utnyttjats kommersielll i USA. Presidenten kan utsträcka skyddet liU atl avse produkter även från andra länder under fömtsättning atl lagstiftningen i dessa länder ger etl i huvudsak likartal skydd för amerikanska produkler. Lagen ger också under en övergångstid den amerikanske handelsministern en möjlighel att genom en "interim order" medge skydd för produkter från andra länder.

Under våren 1985 gav Sveriges industriförbund in en ansökan lill den amerikanske handelsministern om en utsträckning av skyddet i den amerikanska lagstiftningen lill all avse svenska kretsmönster. Sedan del hållils en hearing i frågan med dellagande av företrädare för justiliedepartemenlet och industriförbundet, utfärdades en "interim order" som gav Sverige det begärda skyddet med verkan till den 13 juni 1986. Efler ansökan om förlängning av det provisoriska skyddet har detla för Sveriges del - liksom för Japan och länderna i de Europeiska gemenskaperna, EG - förlängts lill den 8 november 1987.

En japansk lag om skydd för kretsmönster tillkom ungefär ett halvår efler den amerikanska. Skyddsmöjligheten enligt denna lag står öppen även för utlänningar. I likhet med den amerikanska lagen är en förutsättning för rättsskydd att kretsmönstret registreras.

Inom EG pågår arbete med utformningen av direktiv tiU medlemsstaterna angående hur rättsskyddet på området skaU regleras.

Vad angår de nordiska länderna har utredningsförslag överiämnats i Danmark (Belaenkning nr 1064, Ophavsrel og EDB) och i Norge (NOU 1986: 18, Opphavsretl og EDB). I Finland arbetar en utredning på ett belänkande i hithörande frågor.

2.2 Arbetet i intemationella organ

De två grundläggande internafioneUa konventionerna på upphovsrältsom-rådel, Bernkonventionen och Världskonventionen om upphovsrätt, admi-

nistreras av de två FN-fackorganen WIPO (Väridsorganisationen för den intellektuella äganderätten) resp. UNESCO (FN:s organisation för utbildning, vetenskap och kuliur).-Dessa organisationer har inom ramen för sitl arbete tagil upp olika aspekter på det immalerialrällsliga sjcyddet i samband med datortekniken.

Frågan om rättsskydd för integrerade krelsar behandlades vid ett expertmöte i WIPO under hösten 1985. Vid mötet diskulerades ett konventions-utkast om skydd för sådana kretsar. Ett uppföljande expertmöte ägde rum i juni innevarande är. Något slutligt ställningstagande till utkastet har ännu inle skelt utan åtskilliga frågor kvarstår alt lösa, flera av grundläggande slag. Etl nytt möte i expertkommittén har planerats lill början av nästa år.

Prop. 1986/87:49

3 Allmän motivering

3.1 Allmänna utgångspunkter

Mitt förslag: Rättsskyddet för kretsmönster i halvledarprodukter bör regleras i en särskild lag.

Utredningens förslag: Ulredningen har också föreslagil elt särskilt skydd men förordar att skyddel regleras genom elt lillägg i lagen (1960: 729) om upphovsrätt lill litterära och konstnärliga verk (upphovsrällslagen).

Remissinstanserna: Samtliga remissinslanser som yttrat sig i frågan har instämt i behovet av lagreglering. Flera av dessa har dock ifrågasatt del lämpliga i atl de nya lagreglerna las in i upphovsrättslagen.

Skälen för mitt förslag: Atl lekniken på datorområdet har utvecklats myckel snabbi harjag nyss nämnl. Detla gäller i särskilt hög grad i fråga om iniegrerade krelsar (s. k. chips). UtveckUngen här har gåll mot allt mindre enheter med allt större kapacitet. Beträffande den tekniska bakgrunden i fråga om framställningsmetoder, kopieringsförfarande m.m. hänvisas till upphovsrättsutredningens framställning i dessa delar (betänkandet s. 113-116).

1 takt med den förbätlrade lekniken har också det kommersiella intresset för dessa produkter ökat. Behovet av etl fungerande rättsskydd på området har därigenom vuxit sig allt starkare. Som en följd av delta har, som angetts i föregående avsnitt, USA och Japan redan genomfört lagsliflning som ger etl sådant skydd. Ett arbete med lagstifining av detta slag pågår också i åtskilliga andra länder.

Kostnaderna för utveckling av kretsmönster i chips är mycket höga. Det krävs slora lekniska utvecklingsinsatser för atl så effektivt som möjligt utnyttja en kisdplatla och få de erforderliga tekniska komponenterna att fungera på det mest ändamålsenliga sättet. Utvecklingskostnaden för ett enda chip har angetls kunna uppgå till 100 milj. dollar. Däremot är del tekniskt möjligl att för en förhållandevis ringa koslnad så alt säga "gå bakvägen" och lösa upp ett chip i dess olika lager, som sedan kan efler-

göras. Koslnaden för elt sådanl förfarande har uppgetts understiga 50000 Prop. 1986/87: 49 dollar.

Man kan alltså utan några egna utvecklingskostnader lillgodogöra sig del arbele som någon annan har utfört och själv framstäUa exakt likadana chips. Dessa chips kan säljas till elt avsevärt lägre pris än det till vilket originalchipet kan saluföras. När detta ulnylljas kommersiellt blir följden en oacceptabel snedvridning av konkurrensen. Förfarandet kan vidare hindra stimulansen för och möjligheterna lill nyskapande på området. Del är med hänsyn härtUl uppenbart att en okontrollerad kopiering på chipsom-rådel inte kan godlas. Ett skydd för kretsmönster i chips är därför enhgt min uppfattning nödvändigt.

Det finns därvid anledning alt analysera de befintliga skyddsformerna på del intellektuella rättsskyddets område och se i vilken ulslräckning dessa kan lillämpas. Vad först angår möjligheterna till skydd genom patent kan konstateras att dessa är begränsade. Fömtsättningarna för alt få patent är att en uppfinning är ny, har teknisk effekl och når "uppfinningshöjd". Genom patent ges alltså i princip ell skydd för industrieUt användbara idéer. Själva framstäUningsprocessen i fråga om chips kan alltså ges patentskydd. Under förutsättning all produklen innehåller någol tekniskt nytt som når uppfinningshöjd kan vidare ges skydd också för själva kretsmönstret i den del som uppfyller dessa krav. Oftast är emeUertid inte idéerna i elt kretsmönster nya, och de når i allmänhel inle heller uppfinningshöjd. Skyddsbehovel är snarare anknutet fill själva utformningen av mönslrel.

Mönslerskyddslagen (1970:485) skyddar enligt 1 § "förebilder för en varas utseende eller för etl omamenl". Det är uppenbart alt den inte kan vara tillämplig på kretsmönstret i en halvledarprodukt.

Etl visst skydd för chips kan ges genom varumärkeslagstiftningen och genom lagstiftningen om skydd mot illojal konkurrens. Detta skydd bhr dock inte tillräckligt eftersom det inte tar fasta på den intellektuella prestationen bakom kretsmönstret. Varumärkeslagstiftningen hindrar dessutom endast under vissa omsiändigheter framställning av exemplar av produkten.

Upphovsrätlsutredningen har analyserat möjligheterna av etl upphovsrättsligt skydd för produkter av detta slag och kommit till resullatet att integrerade kretsar under vissa fömtsättningar skuUe kunna utgöra skyddade verk i upphovsrättslig mening. Som ulredningen har konstaterat är det emellertid osäkert hur långt ett sådant skydd sträcker sig.

Sammanfattningsvis kan alltså noteras att den lagsfiftning som för närvarande gäller på immaterialrättens område inle ger ett uttömmande skydd för integrerade krelsar. Det råder också en osäkerhet om hur långt det skydd som t. ex. upphovsrättslagen erbjuder sträcker sig. Denna osäkerhet kan undanröjas endast genom att det skapas en särskild skyddsform för kretsmönstren. Härigenom skulle detta skydd också kunna anpassas till de särskilda förhållanden som kännetecknar dessa produkter. Samtidigt bör det göras klart atl något skydd för krelsmönslret som sådant inte längre kan ges inom ramen för upphovsrätten.

Kretsmönster bör alltså inte i något avseende skyddas enligt upphovs- Prop. 1986/87:49 rättslagen i fortsättningen. Jag kan för min del inte se någon nackdel i detla. Tvärtom är del enligt min mening angelägel atl del står klart hur långl del immalerialrällsliga skyddel sträcker sig för dessa produkter. Sådan klarhet torde uppnås endast genom ett särskUt skydd för kretsmöns-ler som är fristående från del rällsskydd som skuUe kunna följa av bestämmelserna i upphovsrättslagen.

Sveriges anslutning tUl Bernkonvenlionen och Världskonventionen för upphovsrätt kan inle heller lägga något hinder i vägen för den laglekniska lösning som jag har förordat. Jag viU här i första hand erinra om utformningen av den amerikanska lagstiftning som jag har redogjort för i föregående avsnitt. Även lagstiftningen i Japan liksom inriktningen på arbelet inom EG och i WIPO innebär ett särskih skydd vilket utesluter Bernkonventionens och Världskonventionens fillämplighet. Inom WIPO:s expertkommitté har del rått enighet om att detla förfarande är konventionsenligt.

Jag förordar således att rättsskyddet för mönster i iniegrerade krelsar regleras genom en särskild lag och inte genom ett liUägg i upphovsrättslagen. En sådan ordning skulle stå i överensslämmelse med den laglekniska lösning som planeras i Danmark. Härigenom skapas alltså goda förutsättningar för rättslikhet i den nordiska lagsfiftningen på området.

Viktigt är också att lagen kan utformas i nära anslutning till molsvarande lagsliflning i USA. Avsikten är nämligen atl förhandlingar på bilateral basis senare skall tas upp om ett permaneni skydd enligt den amerikanska lagstiftningen för svenska produkler. En fömtsättning för att uppnå detla lorde vara atl den svenska lagsttftningen erbjuder i huvudsak samma rättsskydd som den amerikanska. Dessa förhandlingar måsle ha avslutats innan liden för det provisoriska skyddel för svenska produkler har gåll ul, dvs. före den 8 november 1987.

Det är vidare angeläget att så långt möjligt beakta vad som har framkommit angående EG-direktivet och vad som har förekommit under överläggningarna i WIPO:s expertkommitté. Varken arbetet inom EG eller WIPO har emellertid ännu slutförts. Frågan om ett permanent skydd för svenska produkter i USA är av sådan ulomordenUig betydelse för Sveriges högteknologiindustri att den inte kan anstå i avvaktan på arbetet i EG och WIPO. Jag vill därför redan nu förutskicka all del inle kan uteslutas atl det, när EG-direktivet resp. en särskild konvention i ämnet har antagits, kan finnas behov atl göra någon mindre justering i den lagstifining som jag nu föreslår.

Vad jag nu har angett utgör de utgångspunkter som enligt min mening bör ligga lill gmnd för utformningen av rättsskyddet för integrerade kretsar. I det följande avser jag att behandla frågor om

ensamrätten i avsnitt 3.2,

exemplarframställning för analys m. m i avsnitt 3.3,

skyddstiden i avsnitt 3.4,

överlåtelse av rätten i avsnitt 3.5,

intrång i rättigheterna i avsnitt 3.6,

behörig domstol m. m. i avsnitt 3.7,

del geografiska tillämpningsområdet i avsnill 3.8, och 9

Utredningens förslag: Överensslämmer med mitt förslag.

Remissinstanserna: Ingen remissinstans har motsatt sig förslagel om alt den som har skapat mönstret för en inlegrerad krets skall ges en ensamrätt i de avseenden som har föreslagils. En remissinstans har förordat elt krav på dokumentation av mönstrets ulformning.

Skälen för mitt förslag: Som jag har anfört i föregående avsnill kan en okontrollerad kopiering av chips inte godtas. Med hänsyn till de stora ekonomiska värden som är förenade med all utveckla sådana produkler är det nödvändigl att den som har skapal ell kretsmönster får reella möjligheter all kontrollera användningen av detta mönster. Della syfte kan lillgodoses genom att del införs en bestämmelse som ger mönslerskaparen ensamrätt att framställa exemplar av mönstret och att sprida det till allmänheten.

FramstäUningen av en integrerad krets innebär förenklat uttryckt att etl mönsier överförs från en ritning lill en kiselskiva genom ett fotografiskt förfarande, kombinerat med olika kemiska elsningsprocesser. I stället för att finnas i en ritning kan det urspmngliga mönslrel ha lagrats i en dalor. Även sådana förfaranden där mönstret ulförs på etl malerielll underlag bör omfattas av ensamrätten.

När det gäller spridningsrätten bör denna ges samma huvudsakliga innehåll som den rält upphovsmannen har enligt 2 § upphovsrällslagen att kontrollera spridning av exemplar av upphovsrättsligt skyddade verk. Den som har skapal ett kretsmönster bör sålunda ha en uteslutande rätt beträffande exemplar av mönstret att bjuda ut dem liU försäljning, hyra ut dem, låna ut dem eller på annal sätt sprida dem tiU allmänheten. När däremot produkter vari kretsmönstret ingår har spritts fiU aUmänheten med rättighetshavarens samtycke, antingen i efl chip eller som en del i en större produkl (t.ex. klockor, miniräknare), bör spridningsrätten inte kvarstå. Sådana produkler bör alltså utan samlycke få säljas vidare eller göras tUl föremål för uthyrning eller utlåning fill allmänheten.

En särskild fråga är om den ensamrätt som jag nu har förordat bör uppstå automafiskt, dvs. redan genom tillkomsten av mönstret, eller om den bör kräva registrering eller någon annan form av offentliggörande.

Den amerikanska och den japanska lagstiftningen på området innehåller krav på regisirering. Det tidigare nämnda utkastet till EG-direktiv öppnar vidare en möjlighet för medlemsslalerna alt föreskriva registrering av

krelsmönslret men gör inte sådan regisirering obligatorisk. WIPO:s konventionsutkast bygger pä i huvudsak samma princip.

Varken del danska eller del norska ulredningsförslagel innehåller någol krav på registrering eller andra formaliteter för att erhålla skydd för chips. Vid nordiska departementsöveriäggningar i frågan har också framkommit, att del åtminslone inte för närvarande finns några planer på ett obligatoriskt registreringsförfarande. Jag ser inte heller någol särskih behov av all nu slälla upp elt sådant krav i den svenska lagsttftningen. Kretsmönster torde vara tämligen lätta att ideniifiera för speciaUster, och risken för dubbelskapande har sagts vara prakfiskt sell uteslulen. Härtill kommer alt ell system med registrering skulle la fid att bygga upp och samtidigt kunna medföra höga kostnader. I likhet med den stora majorilelen av remissinslanser anser jag därför att skyddet för integrerade kretsar skall gälla utan registrering eller något annat liknande formbundet förfarande.

Prop. 1986/87:49

Utredningens förslag: Överensstämmer med mitl förslag ulom när del gäller rätten att kopiera kretsmönster för enskilt bmk.

Remissinstanserna: Ingen remissinstans har närmare berört frågan.

Skälen för mitt förslag: I undervisningssammanhang eller för teknisk vidareulveckling av en produkl kan del ibland finnas etl behov av alt först "bryta ner" ett kretsmönster och att sedan framställa exemplar av det för all studera dess uppbyggnad. Utan uttryckliga bestämmelser, som inskränker den ensamrätt i fräga om mångfaldigande somjag har föreslagit, skulle ell sådant förfarande inte vara tillätet. Detla analysförfarande bmkar med en engelsk term benämnas "reverse engineering". Det är lillålet både enligt den amerikanska och enligt den japanska lagstiftningen.

I likhei med ulredningen finner jag en sådan inskränkning i ensamrätten väl motiverad. Genom alt tillåla exemplarframställning för de ändamål som har angetls skapas goda förutsättningar för den fortsalla lekniska ulvecklingen på områdel. Härigenom tUlgodoses etl av de viktigaste syftena bakom all immaterialrätlslig lagsttftning, nämligen alt sfimulera det andliga skapandet.

En fråga som har uppmärksammals inom arbetet i WIPO är hur långl rätten till "reverse engineering" skall utsträckas. Frågan har närmast gällt på vilket säll den som på gmndval av etl sådanl förfarande har åstadkommil ell exemplar av ell kretsmönster skall få använda det exemplar som han själv har framställt. Den amerikanska lagen ger en rätt att "incorporate the result of such conduct in an original mask work which is made to be distributed". Detla lorde vara alt uppfatta så all, om man med hjälp av förfarandel åstadkommer ett nytt kretsmönster, detla får användas oberoende av rälien lill del mönsier som har använts för analysen.

Jag anser för min del alt en sådan ordning är lämplig. Den ligger också hell i linje med de moliv somjag har angell för att inskränka ensamrätten. Sådana exemplar som inte skiljer sig markanl från det urspmngliga mönstret utan endast kan sägas utgöra en bearbetning av detla bör däremot inle få användas för annal ändamål än det som exemplaret har framställts för, dvs. antingen analys eller undervisning.

En annan fråga är i vilken utsträckning det skall vara tillåtet att framställa exemplar av kretsmönster uteslutande för enskilt bmk. Inom upphovsrätten medges i princip sådan kopiering (11 § upphovsrällslagen). Även patenträtten undantar från ensamrätten sådant utnyttjande som inte sker yrkesmässigt; jfr 3 § patentlagen (1967:837). Bakgmnden lUl bestämmelserna är att det inte har ansells lämpligl all låta ensamrätten omfalta även sådan exemplarframställning som äger mm inom den privala sfären.

Molsvarande synpunkier gör sig enligl min mening gällande också i fråga om framställning av exemplar av kretsmönster. Del kan t. ex. finnas intresse av atl kopiera en sida ur en facktidskrtfl som upptar en ritning av mönslrel. Här bör särskiU observeras all denna kopiering i enlighel med vad jag nyss har angetl är tillålen enligl gällande lagstifining. En ändring på denna punkl som skulle förbjuda kopiering i fortsättningen och därmed -enligt vad jag föreslår i della avseende — kunna föranleda siraff bör inte göras utan starka skäl. Några sådana skäl föreligger inte enligl min uppfattning.

En bestämmelse som tillåter kopiering för enskilt bruk ger också en rätl alt för detta ändamål framslälla enslaka exemplar av elt chip som innehåller krelsmönslret. Jag kan emellerlid inle se att en sådan ordning skulle kunna medföra någon störte skada för den som har skapat mönstret. Det lorde nämligen inte vara möjligt att göra en sådan kopiering utan tillgång till den oerhört komplicerade apparalur som erfordras för framslällning av chips. Fallet skulle alltså inte vara särskilt praktiskt. Om man tillåter kopiering av detta slag undviks vidare de gränsdragningsproblem som annars skulle uppkomma mellan tillåten exemplarframställning i analyssyfte och otUlåten exemplarframställning för enskilt bruk.

Prop. 1986/87:49

Samma period anges i utkastet lill EG-direktiv liksom i WIPO:s konvenlionsulkasl.

Med hänsyn fill vad som är känt om den tekniska utvecklingen anserjag inte att skyddsbehovel gör sig gällande längre lid än lio år. Jag kan därför slälla mig bakom ulredningens förslag om en skyddslid av denna längd. Däremot kan jag inte ansluta mig till ulredningens uppfattning att fiden skall räknas från del år då krelsmönslret skapades. Denna tidpunkt kan nämligen vara svår alt faslställa. Vidare gör sig skyddsbehovet slarkasi gällande när mönstret har förls ul på marknaden. Därför anser jag all utgångspunkten för skyddstiden, i likhet med vad som föreskrivs i lagstiftningen i USA, bör vara den lidpunkl då krelsmönslret för försia gången ulnylljades kommersielll.

Prop. 1986/87:49

3.5 Överlåtelse av rätten

Mitt förslag: Rätlen till ell kretsmönster skall kunna överlåtas. Vidareöverlålelse får inle ske utan all särskilt avtal därom föreligger.

Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt förslag.

Remissinstanserna: Ingen remissinstans har berört frågan om rättens övergång i allmänhel.

Skälen för mitt förslag: I likhet med vad som gäller för andra immateriella rättigheter bör rätlen till ett kretsmönster kunna överlåtas. Parterna bör ha full frihet att själva reglera villkoren för överlåtelsen. Överlåtelse av rätlen till etl kretsmönster bör dock enligl min mening inle innebära en räll för förvärvaren all vidareöverlåta rälien, om inle parterna uttryckligen har avtalat detla. Däremot ser jag ingel behov av att särskih reglera frågan om en evenluell rätt att göra ändringar i ett kretsmönster.

3.6 Intrång i rättigheterna

Mitt förslag: Straff- och skadeståndssanktioner, liksom föreskrifter om förverkande och särskilda bestämmelser som ger en domstol räll alt meddela föreskrifier i syfle att förhindra fortsatt intrång, införs efter mönster av upphovsrättslagen.

Utredningens förslag: Har samma syfle som mitl förslag.

Remissinstanserna: Frågan har inte berörts av remissinstanserna.

Skälen för mitt förslag: Intrång i de rälligheler som skyddas enligt upphovsrällslagen kan enligl särskilda bestämmelser i den lagen medföra straffansvar i form av bötesstraff eller fängelse i upp fill två år. En förutsättning för straffansvar är att gärningen har skelt uppsålligen eller av grov oaktsamhet. Inirång föreligger även när någon för spridning liU allmänheten i Sverige för in exemplar av skyddade verk, om exemplaren har framslällls utomlands under sådana omständigheter att en framställning av detta slag i Sverige skulle ha varil straffbar. Upphovsrällslagen innehåller

också beslämmelser om skadestånd vid inirång. Fömiom det vederlag som Prop. 1986/87: 49

alltid skall utgå för utnyttjandet kan redan vid sådan oaktsamhet som inte

är grov utgå ersättning för annan förlust än uteblivet vederlag, liksom för

lidande och annat förfång. Vidare kan domstolen förordna att olovligt

framställda exemplar mot lösen skall avstås till rättighetshavaren eller

förstöras eUer all andra ålgärder i syfle atl förhindra fortsatt missbruk skall

vidtas med sådana exemplar.

Del upphovsrättsliga sanktionssystemet fick sin nuvarande utformning genom en lagändring år 1982 (prop. 1981/82:152). Ändringen innebar bl. a. en väsentlig skärpning av påföljderna som syftade till atl komma lill rätta med den tilllagande olovliga kopieringen av upphovsrättsligt skyddade verk. Denna kopiering kunde ofta vara av stor omfattning och vålla belydande ekonomisk skada för rättighetshavarna.

De intressen som 1982 års lagändring avsåg att tiUgodose gör sig starkt gällande även i fråga om skyddet för kretsmönster. Med hänsyn till vad jag lidigare har anfört om behovet av ett effekiivt skydd är det samtidigt nödvändigl att della förenas med effektiva sankfioner.

Enligt min mening kan de sanktioner i form av straff och skadestånd som föreskrivs i upphovsrättslagen vid intrång i upphovsrätt uppfylla dessa krav på effekfivitet. Del är också angelägel all domstolen får möjlighel all förordna om särskilda åtgärder för atl förebygga fortsatt intrång och att egendom som har samband med intrånget under vissa omständigheter skall kunna förverkas.

När del gäller den närmare ulformningen av skadesiåndsbestämmelsen skulle i och för sig kunna övervägas att låla 58 § patentlagen (1967:837) tjäna som förebild. Denna bestämmelse har nyligen ändrats (prop. 1985/86: 86, LU 29, rskr. 177, SFS 1986: 233) i syfte att förbättra palenlhavarens möjlighet atl få full ersättning för den skada han lider vid patentintrång. Samma intresse gör sig givetvis gällande när del gäller att ersätta mönsterskaparen för den skada som uppkommer vid intrång i rätlen till etl kretsmönster.

Intrång av senast angivet slag företer emellertid större likheter med det slags intrång som sker genom piratkopiering av upphovsrättsligt skyddade verk och genom spridning av sådana piratkopior. Som jag har anfört tidigare (avsnitt 3.1) skulle kretsmönster i ett visst utförande under en övergångslid kunna utgöra verk i upphovsrätlslagens mening. Möjligheterna till skadestånd vid inirång i rätten till ett sådant kretsmönster skulle därför bedömas enligl upphovsrällslagen. Enligl min mening är det angeläget all frågan om rätten lill ersättning vid krelsmönsterintrång bedöms enligl samma grunder, oavsett om mönstret skyddas enligt upphovsrällslagen eller enligt den särskilda lagen om skydd för kretsmönster i halvledarprodukter. Skadesiåndsbestämmelsen bör därför Uksom straffbestämmelsen ulformas med upphovsrällslagen som förebild.

Mitt förslag: Frågor om intrång i rälien till kretsmönster skall prövas av de allmänna domstolarna enligt vanliga forumregler.

Utredningens förslag: Ulredningen har inle närmare berört frågan.

Remissinstanserna: Några remissinslanser har ifrågasatt om de allmänna domstolarna har nödvändig kompelens för de lekniskl komplicerade frågor som kan komma upp i "datorsammanhang". Etl par av dessa remissinstanser anser visserligen att aUmänna fommregler bör gälla men att domslolarnas tekniska kompelens bör förstärkas. Ell par andra vill anknyta till den rättegångsordning som gäller för patenlprocessen.

Skälen för mitt förslag: Frågor om intrång i upphovsrätt prövas av de allmänna domslolarna. I vissa lyper av mål gäller dock särskilda forumregler. Sålunda har Stockholms tingsräll exklusiv behörighet alt i första instans pröva mål om ljudradio- eller televisionsuisändning i strid mot upphovsrättslagen (58 §) och mål om televisionsuisändning i slrid mot lagen (1960: 730) om rätt till folografisk bild (20 §). Även i vissa patentmål, bl.a. mål om patentintrång, har Stockholms tingsrätt en motsvarande exklusiv behörighet (65 § palenfiagen).

Det främsta skälet för att koncentrera mål av de kaiegorier jag nu nämnt till vissa domslolar är att dessa mål har bedömts innefatta så speciella frågor atl det är befogat med en koncentration av detla slag för alt garantera atl domstolen har tUlräcklig sakkunskap och erfarenhei. I samma syfte har man i patentmålen tillfört domstolen särskilda ledamöter med tekniska kunskaper i de aktuella frågorna. Också komplicerade mål om ekonomisk brottslighet handläggs företrädesvis av vissa tingsrätter som samtidigt har tillgång till särskild expertis.

Mål om intrång i rätten till kretsmönster kan komma att innefatta lekniska och andra frågor av komplicerat och speciellt slag. Detta talar naturligtvis för att man genomför en molsvarande koncentration för dessa mål. En sädan koncentralion kan emellertid också medföra nackdelar från såväl principiell som praktisk synpunkt (jfr prop. 1984/85: 178 s. 27 ff). Frågorna om koncentration av mål fill vissa domstolar och om experlmedverkan kommer sannolikl alt belysas från mer generella utgångspunkter av rättegångsulredningen (Ju 1977:06) i ett belänkande som väntas inom någol halvår. Med hänsyn härtUl anserjag övervägande skäl tala för att i föreliggande sammanhang inle frångå principen om tingsrälternas lika behörighet.

3.8 Det geografiska tillämpningsområdet

Utredningens förslag: Överenstämmer med mitt förslag. Prop. 1986/87:49

Remissinstanserna: Ingen remissinstans har berört frågan.

Skälen för mitt förslag: Immalerialrällen har en påtagligt internationell karaktär. De flesta länder är också bundna av olika internationella överenskommelser på områdel. Dessa överenskommelser bygger genomgående på vad som bmkar kaUas principen om nationell behandling. Härmed avses att varje stat som är ansluten tiU en konvention åtar sig atl genom sin nationella lagstifining bereda medborgare i andra fördragsslutande slaler samma skydd som landets egna medborgare åtnjuter.

I lagtekniskl hänseende bmkar den nu beskrivna ordningen genomföras på det sättet, alt de immaterialrältsliga lagarna i princip ger endasl ell nationellt skydd men att regeringen bemyndigas all, under förutsättning av ömsesidighet, föreskriva att lagen skall lillämpas också i förhållande till en annan stal (jfr 62 § upphovsrättslagen).

En ordning av det slag jag nu har beskrivii bör enligl min mening genomföras i fråga om lagsttftningen om skydd för kretsmönster. Skyddet bör alltså vara rent nationeUt, men regeringen bör samtidigt bemyndigas all under fömlsätlning av ömsesidighet förordna atl lagen skall tillämpas i förhållande lill andra länder.

Ell sådanl bemyndigande får belydelse bl. a. om det träffas en bilateral överenskommelse med USA om etl permaneni skydd för svenska produkter i USA och vice versa. Bemyndigandel skulle då kunna utnyttjas för alt föreskriva all den svenska lagen skall lillämpas i förhållande liU USA. Del är också angelägel att den svenska lagsttftningen kan bereda skydd för produkler som har sitt urspmng i de övriga nordiska länderna. Med stöd av bemyndigandel skulle detta kunna uppnås så snart motsvarande lagsliflning har genomförts i dessa länder. Utsträckning kan också komma i fråga i förhållande lill Japan vars lagstifining redan omfaltar ulländska kretsmönster.

Även en utvidgning av lagens tillämpningsområde på grund av anslutning tUl en multilateral överenskommelse, dvs. om arbetet inom WIPO leder fram till en sådan, kan komma att aklualiseras. Om lilllräde till överenskommelsen kräver lagändring, måste dock givetvis frågan om godkännande av överenskommelsen först prövas av riksdagen.

3.9 Ikraftträdande m. m.

Det är angeläget alt förhandlingar om elt permanent skydd för svenska produkter i USA tas upp i god tid innan det fillfälliga skyddel upphör i böljan av november nästa år. Den föreslagna lagstiftningen bör med hänsyn härtill genomföras så snart som möjligt. Lagen föreslås därför träda i kraft den 1 april 1987.

I likhei med vad som är bmkligt vid ändringar i den upphovsrättsliga
lagstiftningen bör de nya reglerna tillämpas också på kretsmönster som har
tillkommit före den nya lagens ikraftlrädande. Något skydd enligl upp
hovsrällslagen bör i enlighet med vad jag har anfört inledningsvis (avsnitt
3.1) inte ges för de kretsmönster som skapas efter ikraftträdandet. Där
emot bör det skydd som upphovsrällslagen kan ha gett dessförinnan bestå 16
även efler denna lidpunkl.

4 Upprättade lagförslag Prop. 1986/87:49

I enlighel med del anförda har inom justitiedepartemenlel upprättats förslag till

1. lag om skydd för kretsmönster i halvledarprodukter,

2. lag om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt fill litterära och konslnärliga verk.

Förslagen bör fogas till regeringsprotokollel i detta ärende som bilaga 4 .

5 Specialmotivering

5.1 Förslaget till lag om skydd för kretsmönster i halvledarprodukter

Skyddets omfattning

1 §

Den som har skapat mönslrel för kretsarna i en halvledarprodukt har en uteslutande rätt att

1. framställa exemplar av mönstret,

2. utföra mönstret på eller i ett malerielll underlag, saml

3. göra mönstret tillgängligt för allmänheten genom atl exemplar av mönstret eller produkter som mönstret ingår i bjuds ut till försäljning, uthyrning eller ullåning eller sprids fill allmänheten på annat sätt.

Rätten varar till utgången av det tionde året efter del år då mönstret först kommersiellt utnyttjades.

Denna paragraf innehåller i första stycket de grundläggande bestämmelserna om de rättigheter som tillkommer skaparen av mönstret för kretsarna i en halvledarprodukt. Andra slycket reglerar skyddstiden.

Första stycket. Bestämmelsen har utformats med viss förebild av 2 § uppbovsrättslagen. Med uttryckssättet "den som har skapat" avses atl rätlen urspmngligen uppslår hos en eller flera fysiska personer. Som framgår av 5 § kan rälien, i likhet med vad som gäller inom upphovsräiten, övergå lill t. ex. en arbetsgivare genom ett anställningsavtal.

Skyddet gäller i fråga om mönstret för kretsarna i en halvledarprodukt. Med halvledare avses material som har en ledningsförmåga som ligger mellan isolatorer och metalliska ledare och vars elektriska egenskaper lätl kan modifieras med vissa tiUsatser, s. k. dopämnen. De halvledare som används vid chipsframställning är främst kisel, men även andra material såsom germanium eller galliumarsenid förekommer. Från rättsskyddet utesluts kretskort och liknande produkter vilkas ledningar har tryckts eller på annat sätt anbringats på ytan av ett isolerande material.

Del skydd som lagen ger är ett formskydd och inle ell idéskydd. Idéer, principer, algoritmer osv. är alltså inle skyddade som sådana utan endasl i den speciella utformning de har fått i ett visst besläml kretsmönster.

Användningen av ordel "skapa" avser all ge uttryck för elt krav på en viss individuellt skapande insals. Mönstret måste ha en grad av originali-

2 Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 49

tet. Helt banala produkter skall alltså inte åtnjuta skydd enligl denna lag. Prop. 1986/87: 49 Kretsmönster som har skapats genom en sammanställning av enskilda okomplicerade delar, t.ex. från ett s.k. cellbibliotek, kan emeUertid bli skyddade. En förutsättning är atl sammanställningen som sådan ger uttryck för en självständigt skapande insals. Här kan jämföras med vad som gäller i fråga om samlingsverk enligl 5 § upphovsrällslagen. I den allmänna motiveringen har vid behandlingen av frågan om "reverse engineering" (avsnitt 3.3) berörts de problem som gäller i fråga om gränsdragningen mellan å ena sidan nyskapande och å andra sidan bearbelning av ell befintligt kretsmönster.

Bestämmelsen ställer inte upp något nyhetskrav. En följd av delta är att det åtminslone teoretiskt är möjligt för två personer att oberoende av varandra åsladkomma nästan identiskt samma utformning av kretsmönstren. I så faU har var och en av dessa ett skydd för sin utformning av mönslrel. Att bevissvårigheter skulle kunna uppkomma i denna siluaiion är uppenbart. Sannolikheten för elt oavsiktligt dubbelskapande av delta slag torde emellerlid vara ulomordenlligl liten.

Den ensamrätt som paragrafen ger är av två slag, nämligen en rätt atl mångfaldiga och en rätl alt sprida exemplar. Rälien till mångfaldigande regleras i punkterna I och 2. Rätten avser alla typer av mångfaldigande, således både etl direkt överförande av krelsmönslret (från en ritning, etl fotonegaliv, en glasplål eller liknande) till en kiselskiva och ell överförande från en dalabas där krelsmönslret finns lagrat. Del är också fråga om en framslällning av exemplar av mönstret, när en ritning av mönstret kopieras eller när mönslrel förs över till förlagor, s. k. masker. I likhet med vad som gäller enligt upphovsrätten faller under mångfaldiganderätten också överföring av mönstret på en anordning genom vilken del kan återges, t. ex. upptagning i en dators minne.

Ensamrätten enligt punkt 3 avser alla handlingar varigenom exemplar av krelsmönslret görs tillgängliga för allmänheten. Som exempel på sådana handlingar nämns atl exemplar av mönslrel eller produkler som mönstret ingår i bjuds ut till försäljning, uthyrning eller utlåning. Spridningsrätten avser i första hand mönstret i ursprungligt skick. Somjag har berört i den allmänna motiveringen (avsnitt 3.3) kan även en bearbelning av ell möns-ler i sådan liten grad skilja sig från dess ursprung att det inte kan sägas röra sig om något egentligt nyskapande. Ett sådant mönsier skulle alltså inte anses utgöra ett nytt mönster utan omfattas av den ensamrätt som tillkommer den som har skapat det ursprungliga mönstret. Det får därför inte heller spridas vidare utan dennes samtycke. Däremot är det i likhei med vad som gäller enligt 4 § andra stycket upphovsrällslagen inte fråga om intrång i ensamrätten, om någon utnyttjar vissa idéer bakom ett kretsmönster och självständigt skapar elt nytt mönster. Att så är fallet följer redan av all skyddel enligl vad som nyss har nämnls är ell formskydd och inte ett idéskydd.

Den spridningsrätt som skaparen av etl kretsmönster får enligt punkl 3 konsumeras på visst sätt genom bestämmelser i 3 §. Innebörden i och

omfattningen av denna konsumtion behandlas i specialmotiveringen lill Prop. 1986/87: 49 den paragrafen.

Andra slycket. Bestämmelsen reglerar endasl frågan om vid vilken tidpunkt skyddet löper ul. Av första stycket följer att skyddel uppslår redan vid skapandet av mönstret. Detta åtnjuter följaklligen skydd även för liden mellan skapandet och det första kommersiella utnyttjandet. Också etl kommersiellt utnyttjande utanför Sverige skall beaktas vid beräkningen av skyddstid.

Om ett kretsmönster inle över huvud taget utnyttjas kommersiellt, börjar inte någon skyddstid alt löpa. Konsekvensen av detla blir all sådana mönsier får ell skydd som beslår för all framtid. Med hänsyn lill den tekniska ulvecklingen på områdel torde dock ett sådanl mönster ganska snabbt komma all mista sitt kommersiella inlresse. Det kan därför knappasl uppkomma några problem med ett beslående skydd i dessa situationer. Det är ju inte heller enskilda idéer bakom mönstrets utformning eller särskilda detaljer i delta som skyddas ulan ulformningen som sådan. Behovet av elt rättsskydd framträder därför egentligen inte förrän mönstret genom kommersiellt ulnytljande har fått allmän spridning.

Om elt kretsmönster har lillkommil som resultat av en bearbetning av etl lidigare mönsier, böljar en särskild skyddslid att löpa för bearbetningen. En föruisättning för detta är förstås att bearbetningen uppfyller de nyss nämnda kraven på individueUt skapande insats.

Elt skydd av del slag som skapas genom förevarande lag utesluter inte i och för sig att även andra skyddsformer - bortsett från det särskilda undantag som görs för upphovsrättens del (10 § upphovsrällslagen) - kan bli aklueUa. Om exempelvis de krav som gäller för palenterbarhet är uppfyllda, bör sålunda patent kunna meddelas för t. ex. en tillverkningsmetod för integrerade krelsar eller för vissa idéer bakom dessa eller den lekniska lösningen av ett problem i utformningen av kretsmönstret.

Inskränkningar i skyddet

2 §

Utan hinder av I § får exemplar framställas av krelsmönslret uteslutande för undervisning om eller analys av mönstret. Enstaka exemplar får också framställas för enskilt bruk. Sålunda framställda exemplar får inte utnyttjas för något annat ändamål.

Paragrafen innehåller inskränkningar i ensamrätten till exemplarframställning enligt 1 §. Bestämmelsen motsvarar i huvudsak en beslämmelse i den amerikanska lagen (Section 906).

Den exemplarframställning som möjliggörs genom bestämmelsen tar i första hand sikle på utförande av mönslrel på papper eller liknande men gäller enligt sin ordalydelse också för överföring av mönsier till t.ex. en kiselskiva.

Till en böan regleras exemplarframställning i undervisningssyfte och framställning i syfle att analysera mönstret. Del senare förfarandel brukar med en engelsk term benämnas "reverse engineering".

Den närmare innebörden av begreppet "reverse engineering" har be- Prop. 1986/87:49 rörts i den allmänna motiveringen (avsnitt 3.3). Också när det gäller gränsdragningen mellan bearbelning och nyskapande hänvisas till den allmänna motiveringen.

När det gäller exemplarframställning för undervisningsändamål har inga särskilda begränsningar ställts upp i fråga om slagel av undervisning. Bestämmelsen omfaltar således alla former av undervisning, t.ex. i lekniska skolor, kursverksamhel och liknande.

Vidare tillåter bestämmelsen sådan exemplarframställning som sker uteslutande för enskilt bruk. Även denna fråga har behandlats närmare i den allmänna motiveringen. I likhet med vad som gäller enligl 11 § upphovsrättslagen ger bestämmelsen endast en rätt alt framslälla enslaka exemplar av krelsmönslret för enskilt bruk. Begreppet "enstaka" bör tolkas på samma sätl som inom upphovsräiten (prop. 1960:17 s. 109, 1 LU 1960: 41 s. 51 f.). Även i övrigt bör uttrycket "enskUt bmk" i detla sammanhang ges samma lolkning som i upphovsrällslagen.

De exemplar som har framställts med slöd av bestämmelsen, dvs. för undervisningsändamål, analys eller enskilt bruk, får inte utnyttjas för någol annal ändamål.

3 §

Exemplar av kretsmönster eller av produkter vari kretsmönster ingår får spridas vidare när de med mönsterskaparens samtycke har spritts till allmänheten.

Paragrafen innehåller inskränkningar i den spridningsrätt som enligl 1 § första stycket 3 tillkommer skaparen av etl kretsmönster. Bestämmelsen motsvarar i huvudsak vad som inom upphovsrätten gäller för konsumtion av spridningsrätten fill litterära eller musikaliska verk enligl 23 § upphovsrättslagen och till konstverk enligl 25 § samma lag. Exemplar av elt kretsmönster kan utgöras av antingen en ritning av krelsmönslret eller en avbildning av detta, t. ex. i en bok, eller elt chip vari kretsmönstret ingår. Som exempel på produkter som kan innehålla kretsmönster kan nämnas klockor, miniräknare eUer störte produkter - t.ex. hushållsmaskiner -som innehåller ell chip med krelsmönslret.

Paragrafen uppställer inte något krav på atl den försia spridningsåtgärden skall ha skett i Sverige. Exemplar som med mönsterskaparens samtycke har spritts till allmänheten i ett annal land får alltså enligl bestämmelsen spridas vidare även i Sverige.

4 §

Om ett exemplar av ett kretsmönster utgör aUmän handling, skall exemplaret ulan hinder av 1 § liUhandahållas i den ordning som föreskrivs i 2 kap. tryckfrihetsförordningen.

Överlåtelse av rätten Prop. 1986/87: 49

5 §

Rälien enligl 1 § kan helt eller delvis överlåtas. Överlåtelse av elt exemplar av mönstret innefattar inte överiåtelse av rätten lill mönstret.

Om annat inle har avtalats, får den fill vilken rätten har överlåtits inte överiåta rätten vidare. Ingår rätten i en rörelse får den dock överlåtas i samband med överlåtelse av rörelsen eller en del av denna.

Paragrafen motsvarar i huvudsak 27 och 28 §§ upphovsrättslagen.

Första stycket. Sådan överlålelse som avses här kan ske genom ell uttryckligt avtal, ofta s. k. licensupplåtelse, eller genom ett uppdrags- eller anställningsavtal. Här råder fullständig avtalsfrihet. Parterna kan alltså själva reglera villkoren för en överiåtelse av rätten. Detla gäller även i fråga om en sädan överiåtelse som sker genom etl anställningsavtal. I likhet med vad som enligl 27 § upphovsrällslagen gäller för upphovsrätt slås del fast att överlålelse av ett exemplar av ell kretsmönster inle innefattar överlåtelse av rätten till mönstret.

Andra stycket. Elt undanlag från förbudet att utan särskilt avtal överlåta rätten vidare föreligger om rätten ingår i en rörelse. I ett sådant fall får den överiåtas i samband med överlåtelse av rörelsen eller en del av rörelsen ulan att det krävs något särskilt avtal om rält till överlåtelse.

I 28 § upphovsrättslagen sägs i fråga om överlåtelse av rätlen i samband med överlåtelse av rörelse eller del därav, atl överlåtaren dock alltjämt svarar för avlalels fullgörande. Atl så är fallel har ansetts följa av allmänna obligafionsrättsliga principer Ofr SOU 1956:25 s. 291). Vid tiUkomsten av upphovsrättslagen fann man dock all detla för tydlighetens skull borde komma till direkt uttryck i lagtexten (prop. 1960: 17 s. 179). I förevarande paragraf har ell lillägg av motsvarande innehåll ansetts överflödigt.

Straff

6 §

Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet vidtar en ålgärd som innebär intrång i rätten enligt 1 § skall dömas lUI böler eller fängelse i högst två år. Till samma siraff döms den som uppsålligen eller av grov oaklsamhel lill landel för spridning lill allmänheten inför exemplar av kretsmönster som har framställts utomlands under sådana omständigheter alt motsvarande framslällning här skulle ha varit straffbar.

För försök eUer förberedelse till brott enligt första slycket döms liU ansvar enligt 23 kap. brottsbalken.

Åklagare får väcka åtal för brott enligt första eller andra slyckel endasl om målsäganden anger broitei till åtal eller åtal är påkallat från allmän synpunkt.

Försia och andra styckena. Bestämmelserna är utformade efter mönster av 53 § upphovsrällslagen, som erhöll sin nuvarande lydelse genom en ändring år 1982. Ändringen innebar alt straffmaximum för intrång i upphovsrätt skärptes från fängelse i högst sex månader till fängelse i högst två år. Vidare infördes straff även för försök och förberedelse tUl broll.

3 Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 49

Anknyiningen av straffstadgandet till vad som gäUer inom upphovsrät- Prop. 1986/87: 49 ten har berörts i den allmänna motiveringen. Som framhölls i samband med ändringen i upphovsrällslagen år 1982 (prop. 1981/82:152 s. 27) innebär det straffmaximum som paragrafen innehåller att preskriptionstiden för åtal blir fem år. Möjligheterna atl tillgripa tvångsmedel i form av häktning och anhållande blir därmed också avsevärt störte än de skulle ha blivit med ett lägre straffmaximum (24 kap. 1 och 5 §§ rättegångsbalken). Med hänsyn till atl slraffmaximum översiiger fängelse etl år kan vidare utlämning till främmande stat äga rum (4 § lagen (1957:668) om utlämning för broll).

En förutsätlning för att ett rältighetsinlrång skall vara straffbart är all intrånget har skett uppsåtligen eller av grov oaklsamhel. Samma subjektiva rekvisit gäller även i fråga om kännedom om de omständigheter under vilka en framställning har skell ulom landet. För straffbarhet i sådana fall krävs aUlså antingen vetskap om atl mönslrel har framställts under sådana omständigheter att en motsvarande framställning här skulle ha varil straffbar eller en sådan underlåtenhet att ta reda pä de närmare omständigheterna som kan betecknas som grovt oaktsam.

Tredje stycket. Bestämmelsen moisvarar 59 § försia slycket upphovsrättslagen. Bestämmelser av likarlat innehåll återfinns på åtskilliga andra håll inom specialslraffrällen. Vid bedömande av om åtal är påkallat från aUmän synpunkt bör särskilt beaklas vikten av ett kraflfuUl ingripande mot piratverksamhel i olika former.

Ett skäl liU alt åklagaren har getts en självsländig rält atl väcka åtal är att det i likhet med vad som gäller inom upphovsrätten ibland kan vara svårt att finna målsäganden eller få kontakt med denne. Det kan vidare vara osäkeri vem som är målsägande, t. ex. då man i samband med husrannsakan eller annan tvångsåtgärd utöver de exemplar som omfattas av angivelse påträffar även annat material som uppenbarligen eller med stor sannolikhet har framställts olovligt. I sådana fall bör åklagaren vara oförhindrad atl på egel inilialiv väcka ålal för intrånget. Det kan också tänkas förekomma situationer där målsäganden av speciella skäl inte själv vill ingripa men där del ändå från allmän synpunki kan vara viktigt att gärningen inle får passera opåtalad. Självfallet bör emellertid vid prövningen av om åtal skall ske hänsyn las lill målsägandens inställning.

Skadestånd

7 §

Den som i slrid mol denna lag utnyttjar ett kretsmönster skall till innehavaren av rätten till mönstret ulge ersättning som utgör skäligt vederiag för utnyttjandet.

Sker det uppsåtligen eller av oaktsamhet skall ersällning ulges även för annan föriusl än uteblivet vederlag liksom för lidande eller annat förfång.

Paragrafen är uiformad efler förebild av 54 § upphovsrällslagen. En bestämmelse med motsvarande innehåll återfinns också i 58 § patentlagen (1967:837).

Försia stycket. Bestämmelsen överensstämmer i huvudsak med 54 § Prop. 1986/87:49 försia stycket upphovsrättslagen och ger samma resultat som 58 § andra stycket patentlagen.

Bestämmelsen tar fasta på vad som objektivt sett är etl rättsstridigl ulnylljande av ett kretsmönster. Det saknar alltså betydelse vUka subjektiva rekvisit som har förelegat. Ersättning enligl detla siycke skall följaktligen utges även vid inirång som sker i god tro. Skälel lill detta är att den som utan lillstånd utnyttjar en produkt som åtnjuter immaterialrättsligt skydd inte skall komma i ell bättre läge ekonomiskt sell än den som i vederbörlig ordning har skaffat sig erforderligt fillstånd. Någon räll fill ersättning utöver vederlag för utnyttjandet föreligger inle i godlrosfallen.

Med skäligt vederlag för utnyttjandet avses den avgift som borde ha utgetts om rätten till mönstret hade upplåtits. Ersättningen utgår även om rättighetshavaren faktiskt inle har lidit någon föriusl fill följd av intrånget. Storleken av den avgift som borde ha utgått får avgöras med hänsyn lill omständigheterna i del enskilda fallet.

Andra stycket. Bestämmelsen moisvarar 54 § andra stycket upphovsrällslagen. Den ger vid uppsålliga intrång och sådana intrång som har sketl av oaklsamhel rättighetshavaren rätt lill ersäitning uiöver vad som ulges som vederlag för utnyttjandet. I dessa fall tas sålunda hänsyn också till den föriusl uiöver uteblivet vederlag som rättighetshavaren har lidit till följd av intrånget. Som exempel på sådan ersättningsgill skada kan anges nedgång i försäljningen, uteblivna beställningar och förlorade möjligheter atl exploatera elt mönster på etl särskilt vinstgivande sätt.

Ersättning skall vidare utges för lidande eller annat förfång. Vad som närmasl kan komma i fråga är situationer där intrånget har skadat rättighetshavarens goodwill, l.ex. genom att en undermålig produkt som kan förväxlas med rättighetshavarens har förts på marknaden.

Inlösen m. m.

8 §

Den som vidtar en åtgärd som innebär intrång i rätlen enligt 1 § eller som innebär en sådan överträdelse som avses i 6 § är skyldig att, om det är skäligl, mot lösen avstå den egendom med avseende på vilken intrång föreligger till den som innehar rätten tUl kretsmönstret.

I slället för att förordna om inlösen enligt försia stycket får domstol, om del är skäligt, besluta att egendomen skall förstöras, ändras eller utsättas för annan åtgärd som är ägnad att förebygga missbmk. Detta gäller dock inte om förverkande eller åtgärd som är ägnad alt förebygga missbmk skall beslutas enligt 36 kap. brottsbalken. Talan som avses i detta stycke förs av den som innehar rätten till krelsmönslret. Sådan talan får väckas även av åklagaren om det är påkallal från allmän synpunki.

Bestämmelserna i första och andra styckena gäller inle mot den som i god tro har förvärvat egendomen eller en särskild räll lill den.

Paragrafen innehåller beslämmelser om åtgärder mot olagligt framställda
exemplar och egendom som har använts som hjälpmedel vid framslällning
av sådana exemplar. Syftet med bestämmelserna är främst atl ge domsto
len en möjlighet all förebygga att den som olovligen har framställt exem- 23

plar får tillfäUe att utnyttja dem i konkurrens med den som innehar rätlen Prop. 1986/87:49 till krelsmönslret. Åtgärder skall också kunna vidtas bl. a. beträffande exemplar som visserligen har framställts på lagenligt sätt men som därefler har gjorts lillgängligl för allmänheten i strid mol lagen. Här syftas bl. a. på sådana fall där framställningen med stöd av 2 § har skett för undervisning eller enskilt bruk men där exemplaren senare har använts för andra ändamål.

Bestämmelserna i förevarande paragraf och i 10 § har utformats i nära överensstämmelse med 55 § upphovsrällslagen som fick sin nuvarande lydelse genom en ändring år 1982 (prop. 1981/82: 152). I aUt väsentligl äger därför uttalandena i 1982 års lagsttftningsärende tUlämpning även beträffande bestämmelserna i förevarande paragraf (s. 29-31, 72-74).

Det bör observeras att första och andra stycket i Ukhet med molsvarande bestämmelser i upphovsrällslagen gäller även om den bakomliggande gärningen inle är straffbar. Det förutsätts alltså inte atl sådana subjektiva rekvisit föreligger atl ansvar kan uldömas. Vid den skälighetsprövning rätten har atl göra bör dock särskild hänsyn tas till vilken grad av uppsåt eller vållande som ligger inlrångsgöraren till last eller om denne har varil helt i god tro. Andra omsiändigheter som bör beaktas är den koslnad som framställningen har inneburil, egendomens värde och den ersättning som målsäganden har erbjudit som lösen.

Över huvud tagel har rätten frihet att från fall till fall och med beaktande av samtliga föreliggande omständigheter avgöra vUka föreskrtfter som bör meddelas. Det är viktigt att ingripande inte sker i större omfattning än som är nödvändigl med hänsyn lill rättighetshavarens intresse av atl forlsall missbmk av exemplar och hjälpmedel förebyggs.

Genom hänvisningen i paragrafens försia stycke tiU 6 § blir bestämmelserna om avstående mol lösen m. m. i första—tredje stycket i förevarande paragraf lillämpliga också vid försök eller förberedelse lill broll (6 § andra stycket).

Ett yrkande om inlösen är primärt i förhållande lill ett yrkande om säkerhetsåtgärd. Bifall fill inlösningsyrkandel utesluter alUså en föreskrifl om säkerhetsåtgärder enligt andra stycket. Så länge etl framställt yrkande om inlösen inle har prövats slutligt kan det inle bli aktueUt att meddela någon föreskrift om säkerhetsåtgärder.

Den andra meningen i andra stycket syftar tiU atl klargöra vilken bestämmelse som skaU användas i sådana fall när både förevarande lagsliftning och brottsbalkens beslämmelser är lillämpliga. Ett sådant klargörande ansågs önskvärt i 1982 års lagstiftningsärende. Samtidigt behandlades utförligt frågan om förhåUandet mellan upphovsrätlslagens regler om avstående mot lösen m. m. och brottsbalkens bestämmelser om förverkande m. m. i 36 kap. 3 och 5 §§ brottsbalken (prop. 1981/82:152 s. 30).

Beslul om säkerhetsåtgärder enligt andra stycket skall kunna meddelas
såväl i brottmål, om enskilt anspråk härom framstäUs mot den som har
g)ort sig skyldig fill inirång, som i ett särskilt tvistemål, om någon ansvars
talan inte förs. I båda fallen kan talan föras inte bara av rälfighelshavaren
ulan också av åklagare. En fömtsättning för åtal utan atl angivelse har
skett är dock att åtgärden är påkallad ur allmän synpunkt. Förs sådan talan 24

separat i elt vanligt civilmål tillämpas bestämmelserna i 17 och 20 §§ lagen Prop. 1986/87:49

(1946: 804) om införande av nya rättegångsbalken (RP). Det bör observeras

att regeringen nyligen har föreslagit att de nuvarande reglerna i 17 § RP

skall föras över fill en särskild lag om förfarandet vid förverkande (prop.

1986/87:6).

9 §

Sådan egendom som avses i 8 § får tas i beslag, om brott enligt denna lag skäligen kan antas föreligga. I fråga om sådanl beslag tillämpas reglerna om beslag i brottmål i allmänhet.

Regeln i förevarande paragraf motsvarar 59 § iredje slycket upphovsrättslagen (se vidare prop. 1960: 17 s. 302; jfr även prop. 1981/82: 152 s. 31).

10 §

Har ett annat föremål än som avses i 8 § använts som hjälpmedel vid sådan framstäUning av exemplar av kretsmönstret som ulgör brott enligt denna lag, får föremålet eller dess värde förklaras förverkat, om det behövs för alt förebygga brott eller om det finns andra särskilda skäl till det. Delsamma gäller föremål som har använts vid försök tiU brott som avses i denna paragraf eller som omfattas av åtgärd som ulgör förberedelse lill sådanl broll.

Bestämmelsen motsvarar 55 § fjärde stycket upphovsrällslagen. Det finns anledning att här understryka vad som framhölls i förarbetena tiU denna beslämmelse i upphovsrällslagen (prop. 1981/82:152 s. 31). Vid bedömande av om förverkande skall ske måsle sålunda beaklas att det här ofta kan röra sig om mycket dyrbar egendom. Det är därför viktigt att hänsyn tas lill målsägandens möjligheter all t. ex. genom utmätning i denna egendom få sina skadeståndskrav ersatta. Vid bedömningen av om särskilda skäl finns för förverkande bör därför bl. a. också beaklas att förverkande inte sker på sådanl sätt eller i sådana silualioner alt målsägandens intressen skadas i de hänseenden som nu har angetts.

Lagens tillämpningsområde

11 §

Denna lag tillämpas på kretsmönster skapade av svenska medborgare eller av dem som har sin vanliga vistelseort i Sverige samt på kretsmönster som först har spritts i Sverige.

Regeringen får, under förutsättning av ömsesidighet, föreskriva atl lagen skall lillämpas även i förhållande till ell annal land.

Paragrafen är utformad efter förebUd av 60-62 §§ upphovsrällslagen. Som anförts i den allmänna motiveringen (avsntft 3.8) är del skydd för kretsmönster som lagen reglerar rent nationeUt. Andra stycket ger regeringen en möjlighet atl under fömtsättning av ömsesidighel utsträcka la-

25,

gens lillämpningsområde även lill kretsmönster skapade av medborgare i Prop. 1986/87:49

andra länder eller sådana personer som har sin vanliga vistelseort utanför

Sverige.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Denna lag Iräder i kraft den 1 april 1987.

Lagen tillämpas även på kretsmönster som har tillkommit före ikraftträdandet. Exemplar av kretsmönster som har framställts före ikraftträdandet får dock utan hinder av 1 § spridas vidare.

I enlighet med vedertagna principer omfattar den nya lagen också kretsmönster som har tillkommit före lagens ikraftträdande. Lagen kan alltså få betydelse för sådana kretsmönster som har saluförts kommersiellt mindre än tio år före lagens ikraftträdande. I fråga om mönster som har saluförts dessförinnan har skyddstiden gåll ul och mönstret skyddas med andra ord inle av föreskrifierna i den nya lagen. Del skydd som vid ikraftlrädandet skulle kunna finnas enligt t. ex. upphovsrättslagen kommer emellertid fortfarande all gälla. Della följer av övergångsbeslämmelsen till den ändring i 10 § upphovsrättslagen som nu har föreslagits. Exemplar av ett kretsmönster som har kommit fill före lagens ikraftlrädande får spridas vidare även om framställning av sådana exemplar inte skuUe vara tillåten enligt denna lag.

5.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk

10 §

Har ett verk registrerats såsom mönster enligt vad därom är stadgal, må utan hinder därav upphovsrätt fill verket göras gällande.

Folografisk bild eller kretsmönster i halvledarprodukter år icke föremål för upphovsrätt enligt denna lag. Om rätten lill fotografisk bild och till sådana mönster finns särskilda bestämmelser.

Genom bestämmelsen i andra stycket utesluts mönstret för kretsarna i halvledarprodukter från del upphovsrättsliga skydd som annars skulle kunna föreligga.

Ikraftträdande m. m.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1987. Lagen lillämpas inte på kretsmönster som har tUlkommit före ikraftträdandet.

Enligl ikrafilrädandebestämmelsen träder ändringen i upphovsrättslagen i kraft den I april 1987, dvs. samtidigt som den föreslagna lagen om skydd för kretsmönster i halvledarprodukter.

Övergångsbestämmelsen innebär att det skydd som ett kretsmönster vid
ikraftträdandet kan ha enligt upphovsrättslagen inte upphävs. Nya krets
mönster skyddas däremot efter denna lidpunkt uteslutande enligl bestäm- 26
melserna i lagen om skydd för kretsmönster i halvledarprodukter.

Lagrådet '' Prop. 1986/87:49

PROTOKOLL vid sammanträde 1986-10-16

Närvarande: justitierådet Knulsson, f. d. justitierådet Sterzel, regeringsrådet Tottie.

Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 2 oktober 1986 har regeringen på hemställan av statsrådet Wickbom beslutat inhämta lagrådels yttrande över förslag till

1. lag om skydd för kretsmönster i halvledarprodukter,

2. lag om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnäriiga verk.

Förslagen har inför lagrådel föredragils av hovrättsassessor Roland Hal-vorsen. Förslagen föranleder följande yllrande av lagrådel:

Förslaget till lag om skydd för kretsmönster i halvledarprodukter

5 §

Av reniissprotokollet framgår all paragrafens inledande mening - som utsäger atl rätten enligt 1 § kan helt eller delvis överiåtas - har sin förebild i 27 § upphovsrättslagen. Detta lagrum återspeglar emellertid den för upphovsrätten kännetecknande uppdelningen mellan upphovsmannens ideella och i princip oförytterliga rättigheter, å ena sidan, och hans överiåtbara befogenheter av huvudsakligen ekonomiskt värde, å den andra (NJA 11 1961 s. 210 f). Motsvarande uppdelning görs inte i fråga om den föreslagna rätten till kretsmönster i halvledarprodukter, vilken förutsätts vara i sin helhel överiålbar. Så är redan fallel med bl.a. rälien till mönsier enligt mönsterskyddslagen och i den lagen har någon motsvarighet lill den från upphovsrällslagen hämtade meningen inte tagits upp. För att undvika missförstånd om den nya rättighetens konstruktion och innebörd föreslår lagrådet därför alt första meningen utgår. Om paragrafens första stycke får bestå av den andra meningen i förslaget kommer därav ändå att klart framgå atl rättigheten är överiålbar.

Reglerna i andra stycket har utformats efter mönster av 28 § upphovs
rällslagen. Liksom där omfattar uttrycket "överlåtelse" också upplålelse
av en begränsad rätt, exempelvis en licens att under viss tid och inom visst
område framslälla och sprida exemplar av mönstret. I annan immaterial
rätlslig lagstiftning skiljs mellan dessa båda begrepp (se t. ex. 44 § patentla
gen och 27 § mönsterskyddslagen). Härvid har räckvidden för förbudet
mol vidareöverlålelse utan stöd av avtal begränsals till licensfaUen. Lagrå
del ifrågasätter om inte en liknande ordning borde gälla i fråga om krets
mönster. Här saknas i huvudsak motsvarighet till de ideella intressen hos
upphovsmannen som utgjort etl väsenlligl moliv för upphovsrättslagens 28

strängare reglering (NJA II 1961 s. 225).

Paragrafen skulle förslagsvis kunna formuleras på följande säll: Prop. 1986/87:49

"Överlåtelse av elt exemplar av ell kretsmönster innefatlar inle överlåtelse av rätten till mönstret.

Om den som innehar rätten till etl mönster medgivtf annan rätt att yrkesmässigt utnyttja detta (licens), får denne överiåta sin rätt vidare endasl om avtal har träffats därom. Ingår ficensen i en rörelse får den dock överlåtas i samband med överlålelse av rörelsen eller en del av denna."

Enligt andra stycket kan skadestånd utgå bl. a. för "lidande eUer annat förfång". Regeln är hämtad från upphovsrätlslagens molsvarande beslämmelse och innebär alt ersättning kan komma i fråga för skada av icke ekonomisk art. Della avviker från vad som gäller vid intrång i flerlalel andra immaterialrättigheter. Nyligen har dock, som departementschefen påpekar, en liknande bestämmelse införts i 58 § palenlagen. Där föreskrivs all vid bestämmande av ersällning för palenlinlrång hänsyn skall las även lill "palenlhavarens inlresse av all patentintrång inte begås och lill övriga omständigheter av annan än renl ekonomisk belydelse".

Det i upphovsrättslagen använda uttrycket "hdande" förekommer också i 1 kap. 3 § skadeståndslagen och i skadeståndsbeslämmdser på vissa speciella rättsområden, l.ex. 23 § namnlagen (1982:670), 23 § dalalagen (1973:289) och 21 § kredilupplysningslagen (1973:1173). Ulrycket syflar på del obehag som drabbar en enskUd person genom etl angrepp på dennes personliga integritet eller något annat ideellt inlresse. Lagrådet ifrågasätter om skada av detta slag får någon aktualitet vid inirång i rälien fill elt kretsmönster. I de allra flesla fall torde denna rält innehas av ett företag, som genom anställningsavtal eller på annal sätl förvärvat den från mönsterskaparen, och då kommer ersäitning för lidande inle i fråga. Även om mönslerskaparen själv innehar rätten till mönstret kan ett plagiat inle anses ägnat att leda liU personligt obehag för honom på samma sätl som för upphovsmannen till ett litterärt eller konstnärligt verk.

Lagrådet ställer sig tveksamt till behovet av en regel om ersättning för icke ekonomisk skada vid intrång i rätlen till ett kretsmönster. Del enda exempel som nämns i motiven är förlust av goodwill. Sådan förlust utgör i princip en ekonomisk skada, lål vara all del kan vara svårt att uppskatta skadans storlek. Om en regel av angivet slag anses påkallad vill emeUertid lagrådel förorda alt den utformas i närmare anslutning tiU den nya bestämmelsen i patentlagen. Detta innebär inte någon ändring i sak i förhåUande till det remitterade förslagel. Vad departementschefen anför om angelägenhelen av att rätten till ersättning vid kretsmönsterintrång bedöms enligt samma grunder som vid intrång i upphovsrätt bör alltså inle utgöra något hinder mol all lagrådels förslag godtas.

Andra stycket i paragrafen kan förslagsvis ges följande formulering:

"Sker det uppsåtligen eller av oaktsamhet skall ersättning utges också
för den ytterligare skada som intrånget har medfört. Vid bestämmande av
ersättningens storlek skall hänsyn tas även tiU innehavarens intresse av att 29

4 Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 49

Justitiedepartementet Prop. 1986/87:49

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 oktober 1986

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carisson, Holmberg, Hellström, Wickbom, Johansson, Hulterström, Lindqvist, G. Andersson

Föredragande: statsrådet Wickbom

Proposition om skydd för kretsmönster i halvledarprodukter

1 Anmälan av lagrådsyttrande

Föredraganden anmäler lagrådets yttrande (beslul om lagrådsremiss faitat vid regeringssammanträde 1986—10-02) över förslag fill

1. lag om skydd för kretsmönster i halvledarprodukter,

2. lag om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konslnärliga verk.

Föredraganden redogör för lagrådets yttrande och anför.

Förslaget till lag om skydd för kretsmönster i halvledarprodukter

5§

Lagrådet har ansett atl paragrafens inledande mening — som utsäger atl rätten enligt 1 § kan helt eller delvis överlåtas - bör ulgå.

Jag delar lagrådets uppfattning atl del redan av andra meningen i paragrafens första stycke framgår att rätlen är överiålbar. Med hänsyn härtill och då lagrådet har ansett atl första meningen skulle kunna leda till missförstånd om den nya rättighetens konsimktion och innebörd godlar jag lagrådels förslag på denna punkt.

Jag ansluter mig också till lagrådets uppfattning att förbudet i andra stycket mot vidareöverlålelse utan stöd av avtal bör kunna begränsas till licensfallen. Bestämmelsen bör med någon mindre jämkning ulformas på det sätt lagrådet har föreslagit.

min mening inte inskränkas. HärtUl kommer såsom lagrådet har uppmärk- Prop. 1986/87: 49 sammat att även patentlagen innehåller en beslämmelse av liknande slag. Jag är därför inte beredd att biträda lagrådels ståndpunkt i del hänseende som nu har berörts.

Om en regel om ersällning för icke ekonomisk skada anses påkallad, har lagrådel föreslagit alt den utformas i närmare anslutning till patentlagens beslämmelser. Som jag har angetl i remissprotokollet är del angeläget atl möjligheterna lill ersättning vid intrång i rätten till kretsmönster bedöms enligt likartade bestämmelser, oavsett om mönstret skyddas enligt upphovsrättslagen eller enligt lagen om skydd för kretsmönster i halvledarprodukter. Med hänsyn fill atl en tillämpning av bestämmelserna i patentlagen och upphovsrällslagen inte torde leda lill någon saklig skillnad viU jag dock inte motsätta mig vad lagrådel har förordal på denna punkt. Jag godlar också lagrådels förslag till utformning av bestämmelsen.

Övriga delar av lagförslaget

Utöver de ändringar jag nu har förordal bör några ändringar av redaklionell art göras i del remitterade lagförslagel.

Förslaget till lag om ändring i upphovsrättslagen En ändring av redaktionellt slag bör göras i 10 §.

2 Hemställan

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen alt anla de av lagrådet granskade lagförslagen med vidtagna ändringar.

3 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslular atl genom proposUion föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagl fram.

Bilagal Prop. 1986/87:49

Huvuddragen av utredningens förslag såvitt avser skyddet för integrerade kretsar

Utredningen har övervägt behovel av ett immaterialrättsligt skydd för kretsmönslren i halvledarprodukter ("chips"). Den drar här slutsatsen atl, dessa mönster i och för sig kan vara atl anse som en typ av verk som åtnjuter skydd enligt den upphovsrättsliga lagstiftningen. Eftersom rättsläget emellertid kan vara något osäkert föreslår utredningen en regel om ett speciellt skydd som komplettering till det skydd som kan finnas enligt upphovsrättslagen.

Det speciella skyddel förslås gälla till förmån för den som har skapal ulformningen av mönstret och innebär att dennes tillstånd behövs bl. a. för framställning av exemplar av mönstret och överförande av detta fill t. ex. en kiselskiva saml för spridning lill allmänheten. Vissa inskränkningar görs i dessa rättigheter, bl. a. såtillvida att exemplar får framställas uteslutande för analys av och undervisning om mönstret.

Rätten alt kontrollera spridningen av exemplar föreslås upphävd om kretsmönstret ingär i en produkt som med mönsterskaparens samtycke har spritts till allmänheten. Skyddel skaU enligt förslaget gälla under tio år från det år då mönstret skapades.

Den särskilda skyddsformen upptas i en särskUd bestämmelse i upphovsrättslagen. Denna bestämmelse innehåller inte några regler om sanktioner vid inirång i rättigheterna. Härigenom kommer upphovsrätlslagens föreskrifter om straff och skadestånd samt förverkande m. m. all gälla också vid intrång i rätten till kretsmönster.

Bilaga 2 Prop. 1986/87: 49

Utredningens lagförslag

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk

Härigenom förskrivs i fråga om lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konslnärliga verk

dels att rubriken till lagen skall ha nedan angivna lydelse,

dels att 1, 11, 23, 24, 27 och 61 §§ skall ha nedan angivna lydelse,

dels alt i lagen skall införas två nya paragrafer, 40 a och 49 a §§, av nedan angivna lydelse,

dels atl i lagen närmasl före 40 a § skall införas en rubrik av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Upphovsrältslag

!§' Den som skapal elt litterärt eller konstnärligt verk har upphovsrätt lill verkel, vare sig det utgör skönlitterär eller beskrivande framställning i skrift eUer lal, musikaUskl eller sceniskt verk, filmverk eller alster av bildkonst, byggnadskonst eUer brukskonst eUer kommit till ultryck på annal säll.

Till litterärt verk hänföres karta, TiU litterärt verk hänförs karta
så ock annal i leckning eller grafik och annat i teckning eller grafik el-
eller i plastisk form utfört verk av ler i plastisk form utfört verk av
beskrivande art. beskrivande art, ävensom dator-

program.

11 § Av offentliggjort verk må enslaka exemplar framställas för enskill bmk. Vad sålunda framställts må ej användas för annat ändamål.

Vad i första stycket sägs medför Vad i första slycket sägs medför

ej rätt att för eget bruk låta annan ej rätt atl för eget bruk låta annan framslälla bruksföremål eller skulp- framstäUa bmksföremäl eller skulptur eller genom konslnärligl förfa- lur eller genom konstnärligt förfarande efterbilda annat konstverk, ej rande efterbilda annat konstverk, ej heller rätt all utföra byggnadsverk. heller rält att ulföra byggnadsverk

eller framslälla exemplar av verk

utgörande datorprogram.

23 § Sedan litterärt eller musikaliskt Sedan litterärt eller musikaliskt verk utgivits, må exemplar, som verk utgivtfs, må exemplar, som omfattas av utgivningen, spridas vi- omfattas av utgivningen, spridas vidare ävensom visas offentiigl; dock dåre ävensom visas offentligt; dock må exemplar av musikaliskt verk ej må exemplar av musikaliskt verk

' .Senaste lydelse 1973:363.

Senaste lydelse 1973:363. 34

Annan hos svensk myndighet upprättad handling än som avses i 9 § försia slycket må återgivas utan upphovsmannens samlycke. Vad nu sagts gäller dock icke officiell karta, teknisk förebild, verk som framställts för undervisning eller utgör resultat av vetenskaplig forskning, alster av bildkonst, musikaliskt verk, diktverk eller verk, varav exemplar i samband med affärsverksamhet genom myndighels försorg lillhandahålles allmänheten.

Annan hos svensk myndighet upprättad handling än som avses i 9 § första stycket må återgivas utan upphovsmannens samtycke. Vad nu sagts gäller dock icke officiell karta, teknisk förebild, verk utgörande daiorprogram, verk som framstäUls för undervisning eller ulgör resultat av vetenskaplig forskning, alsier av bildkonst, musikaliskt verk, diktverk eller verk, varav exemplar i samband med affärsverksamhet genom myndighets försorg fillhandahålles allmänheten.

Vad som muntligen eller skriftligen anföres inför myndighet eUer i stafiig eller kommunal representation eller vid offentlig överiäggning om allmänna angelägenheler må likaledes återgivas utan upphovsmannens samtycke; dock att utlåtanden, såsom bevis åberopade skrifter och dylikt må återgivas allenast i samband med redogörelse för mål eller ärende vari de förekommer och i den omfallning som betingas av ändamålel med redogörelsen. Upphovsman äger ensam utgiva samling av sina anföranden.

27 §

Upphovsrätt må, med den begränsning som följer av vad i 3 § sägs, helt ellere delvis överiåtas.

Överlålelse av exemplar innefattar icke överlålelse av upphovsrätt. I fråga om beställd porträttbild äger upphovsmannen dock icke ulöva sin rätt utan tillstånd av bestäUaren eller, efter dennes död, av hans efterlevande make eller arvingar.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1986/87: 49

40 a §

Överlåtelse av räll alt utnyttja ett datorprogram omfattar rätt att framslälla sådana exemplar av programmet och i exemplaren göra sådana anpassningar som behövs för den medgivna användningen samt framställa reservexemplar och exemplar som behövs från skyddssynpunkt. Sådana exemplar får inle utnylljas för annat ändamål och de skall utplånas senast när rätten att utnyttja programmet upphör.

49 a §

Den som har skapal utformningen av mönslrel för kreisarna i en halvledarprodukt har en uteslutande rätt atl

1. framställa exemplar av mönstret,

2. utföra mönstret på ett materiellt underlag,

3. göra mönstret iillgängligi för allmänheten — i ursprungligt eller ändrat skick — genom alt exemplar av mönslrel uibjuds UU försäljning, uthyrning eller utlåning eller sprids lill allmänheten på annai sätt. Rätten varar Ull utgången av det tionde året efier det år då mönstret skapades.

Ulan hinder av vad som sägs i första stycket eller eljest i denna lag får exemplar framställas av kretsmönstret uteslutande för undervisning om eller analys av mönslrel. Sålunda framställda exemplar får icke ulnylljas för annat ändamål.

Ingår krelsmönslret i exemplar av en produkt som med mönsterskaparens samtycke har spritts tiU allmänheten, får exemplaren spridas vidare.

Vad som sägs i 27 och 28 §§ skaU äga motsvarande tillämpning på överlålelse av rättigheter som avses i denna paragraf.

År krelsmönslret eller del därav
föremål för upphovsrätt får denna
göras gällande utan hinder av vad
som sägs i första slycket. 36

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1986/87:49

61 §"

Föreskrifterna i 45-48 §§ äro fillämpliga på framförande, ljudupptagning saml ljudradio- och televisionsutsändning, som äger mm i Sverige.

Vad i 49 § stadgas är tillämpligt på arbete, framställt av svensk medborgare eller svensk juridisk person eller av den som här har sin vanliga vistelseort, så ock eljesi på arbete som först utgivits i Sverige.

Vad som föreskrivs i 49 a § är tillämpUgi på kretsmönster skapade av svensk medborgare eller av den som här har sin vanliga vistelseort samt på kretsmönster som först har utgivits i Sverige.

Denna lag träder i kraft den

Bestämmelserna i 1, 11, 23, 24, 27, 40 a och 49 a §§ lillämpas även på verk och kretsmönster som har tillkommit dessförinnan. Bestämmelsen i 40 a § liUämpas även på överlåtelse som ägl rum dessförinnan.

"Senaste lydelse 1973:363. 37

Bilaga 3 Prop. 1986/87:49

Förteckning över remissinstanserna

Yttranden över belänkandet har avgetts av justitiekanslern, riksåklagaren, överbefälhavaren, hovrätten för Nedre Nortland, Stockholms fingsrätt, riksrevisionsverkei (RRV), statskontoret, Kungl. biblioteket, universitets-och högskoleämbetet (UHÄ), skolöverstyrelsen, juridiska fakulteten vid Stockholms universitet, universitetet i Linköping, delegationen för vetenskaplig och leknisk informationsförsörjning (DFI), televerket, datainspek-fionen, näringsfrihelsombudsmannen (NO), patent- och registreringsverket (PRV), konsumentverket, styrelsen för teknisk utveckling (STU), datamaskincentralen för administrativ dalabehandling (DAFA), Svenska kommunförbundet. Landstingsförbundet, Sveriges industriförbund, Näringslivels delegafion för marknadsrätt, SHIO/Familjeföretagen, Sveriges advokatsamfund. Svenska journalistförbundet. Svenska tidningsutgivareföreningen (TU), Tidningarnas arbetsgivareförening (TA), Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd (KLYS), Föreningen Svenska Läromedelsproducenter, Svenska bokförläggareföreningen, Sveriges Radio AB, Svenska gmppen av the International Federafion of Producers of Phonograms and Videograms (IFPI), Tidningarnas Telegrambyrå AB (TT), Sveriges allmänna biblioteksförening, Kooperaliva föreningen (KF), Svenska dataföreningen, Riksdataförbundet, Föreningen svensk program-vaminduslri. Svenska elektronikindustrtföreningen, Leverantörföreningen Konlor Dala AB (LKD), ASEA, Datakonsultföreningen, Svenska arbetsgivareföreningen (SAF). Landsorganisationen (LO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Centralorganislaionen SACO/SR, Svenska Industritjänstemannaförbundet (SIF), Riksskatteverket (RSV), Patentbesvärsrätten, Lantmäteriverket, Svenska palentombudsföreningen och Teatrarnas Riksförbund.

Riksåklagaren har till sitt yttrande fogal yttranden från överåklagarna i Stockholm, Malmö, Kalmar och Göteborg. UHÄ har bifogat yttranden från universiteten i Uppsala, Lund, Siockholm, Göteborg, Umeå och Linköping saml Karolinska sjukhuset, vilka i sin lur har bifogal yttranden från juridiska fakultelsstyrelsen i Uppsala, juridiska fakultelsstyrelsens forskningsnämnd i Lund, tekniska fakullelsnämnden i Lund, samhällsvetenskapliga fakullelsnämnden och rällsvelenskapliga instilufionen i Göteborg samt planeringsnämnden för filosofisk utbildning, medicinska fakultelsstyrelsen och lekniska högskolan i Linköping.

TCO har lill sitt yllrande fogat ett yltrande av redaktören Herbert Söderström.

Gemensamma yttranden har avgetts av dels Sveriges industriförbund, Näringslivets delegation för marknadsräll, SAF och SHIO-Familjeföretagen, dels TA och TU, dels Föreningen Svenska Läromedelsproducenter och Svenska bokförläggareföreningen, dels Föreningen svensk program-vamindustri och Svenska elektronikinduslriföreningen.

Bilaga 4 Prop- 1986/87:49

Lagrådsremissens lagförslag

1 Förslag till

Lag om skydd för kretsmönster i halvledarprodukter

Härigenom föreskrivs följande.

Skyddets omfattning

1 § Den som har skapat mönstret för kreisarna i en halvledarprodukt har
en uteslutande rätt alt

1. framställa exemplar av mönstret,

2. utföra mönstret på eller i elt materiellt underlag, saml

3. göra mönstret lillgängligl för allmänheten genom all exemplar av mönstret eller produkter som mönstret ingår i bjuds ut till försäljning, uthyrning eller utlåning eller sprids lill allmänheten på annat säll.

Rätten varar till ulgången av del fionde årel efler det år då mönslrel först kommersiellt utnyttjades.

Inskränkningar i skyddet

2 § Utan hinder av 1 § får exemplar framställas av krelsmönslret uteslutande för undervisning om eller analys av mönstret. Enstaka exemplar får också framställas för enskilt bruk. Sålunda framställda exemplar får inte utnyttjas för något annat ändamål.

3 § Exemplar av kretsmönster eller av produkter vari kretsmönster ingår får spridas vidare när de med mönslerskaparens samtycke har spritts lUl allmänheten.

4 § Om etl exemplar av etl kretsmönster utgör allmän handling, skall exemplaret utan hinder av 1 § fillhandahållas i den ordning som föreskrivs i 2 kap. tryckfrihetsförordningen.

Överlåtelse av rätten

5 § Rälien enligt 1 § kan helt eller delvis överlåtas. Överlåtelse av etl
exemplar av mönstret innefattar inte överlåtelse av rätlen lill mönstret.

Om annat inte har avtalats, får den till vilken rätten har överiålits inte överlåta rätten vidare. Ingår rälien i en rörelse får den dock överlåtas i samband med överlålelse av rörelsen eller en del av denna.

Straff

6 § Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet vidtar en åtgärd som innebär intrång i rätten enligl 1 § skall dömas fill böter eller fängelse i högsl två år. Till samma straff döms den som uppsålligen eller av grov oaktsamhet tUl landet för spridning till allmänheten inför exemplar av kretsmönster som har framställts ulomlands under sådana omständigheter alt motsvarande framställning här skulle ha varit straffbar. För försök eller förberedelse till brott enligt första stycket döms fill

ansvar enligl 23 kap. brottsbalken.

Åklagare far väcka åtal för broll enligl första eller andra stycket endast Prop. 1986/87: 49 om målsäganden anger brottet till åtal eller åtal är påkallat från allmän synpunkt.

Skadestånd

7 § Den som i slrid mol denna lag utnytijar elt kretsmönster skall till
innehavaren av rätten lill mönslrel ulge ersättning som ulgör skäligl veder
lag för utnyttjandet.

Sker det uppsålligen eller av oaktsamhet skall ersättning utges även för annan föriusl än uteblivet vederlag liksom för hdande eller annal förfång.

Inlösen m. m.

8 § Den som vidtar en ålgärd som innebär inirång i rätten enligl 1 § eller
som innebär en sådan överträdelse som avses i 6 § är skyldig all, om del är
skäligl, mol lösen avstå den egendom med avseende på vilken intrång
föreligger till den som innehar rätten tUl krelsmönslret.

I slället för atl förordna om inlösen enligt försia stycket får domstol, om det är skäligl, besluta att egendomen skall förstöras, ändras eUer utsättas för annan ålgärd som är ägnad att förebygga missbmk. Della gäller dock inte om förverkande eller ålgärd som är ägnad alt förebygga missbmk skall beslutas enligt 36 kap. brottsbalken. Talan som avses i detla siycke förs av den som innehar rätten till krelsmönslret. Sådan talan får väckas även av åklagaren om det är påkallal från allmän synpunkt.

Bestämmelserna i försia och andra styckena gäller inte mol den som i god tro har förvärvat egendomen eller en särskild rätl till den.

9 § Sådan egendom som avses 18 § får las i beslag, om brott enligt denna
lag skäligen kan antas föreligga. I fråga om sådanl beslag tillämpas reglerna
om beslag i brottmål i allmänhet.

10 § Har elt annal föremål än som avses i 8 § använts som hjälpmedel
vid sådan framslällning av exemplar av kretsmönstret som ulgör broll
enligt denna lag, får föremålet eller dess värde förklaras förverkat, om del
behövs för alt förebygga brott eller om det finns andra särskilda skäl till
det. Detsamma gäller föremål som har använls vid försök till broll som
avses i denna paragraf eller som omfattas av ålgärd som utgör förberedelse
lill sådanl broll.

Lagens tillämpningsområde

11 § Denna lag tillämpas på kretsmönster skapade av svenska medborga
re eller av dem som har sin vanliga vistelseort i Sverige samt på kretsmöns
ter som först har spritts i Sverige.

Regeringen får, under fömtsättning av ömsesidighel, föreskriva att lagen skall tillämpas även i förhållande tiU ett annat land.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1987.

Lagen fillämpas även på kretsmönster som har lillkommil före ikraftträdandet. Exemplar av kretsmönster som har framställts före ikraftlrädandet får dock utan hinder av 1 § spridas vidare.

Förslag till Prop. 1986/87:49

Lag om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk

Härigenom förskrivs all 10 § lagen (1960:729) om upphovsrätt lill litterära och konstnäriiga verk skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 §' Har ett verk registrerats såsom mönster enligt vad därom är stadgal, må utan hinder därav upphovsrätt till verket göras gällande.

Fotografisk bild är icke föremål Folografisk bild eller kretsmöns-

för upphovsrätt enligl denna lag; ter i halvledarprodukter är icke
om rätt fill sådan bild gäller vad föremål för upphovsrätt enligl den-
särskUt är stadgal. na lag. Om rätten till fotografisk

bild och tUl sådana mönsier finns

särskilda bestämmelser.

Denna lag Iräder i kraft den 1 april 1987. Lagen lillämpas inle på kretsmönster som har tillkommit före ikraftträdandet.

Senaste lydelse 1970:488. 41

Innehåll Prop. 1986/87:49

Sid

Propostfionen ..................................................... 1

Propositionens huvudsakliga innehåll ....................... I

Propositionens lagförslag ........................................ 2

Uidrag ur protokoU vid regeringssammanlräde den 2 oklober 1986 5

1 Inledning .......................................................... 5

2 Inlernationella förhåUanden ................................ 6

2.1 Lagstiftning och pågående lagstiftningsarbete i andra länder . 6

2.2 Arbetet i internationella organ .......................... 6

3 Allmän motivering ............................................. 7

3.1 Allmänna utgångspunkter ................................ 7

3.2 Ensamrätten ............................................... 10

3.3 ExemplarframstäUning för analys m. m ............. 11

3.4 Skyddstiden ............................................... 12

3.5 Överlålelse av rätlen ..................................... .. 13

3.6 Intrång i rättigheterna ................................... 13

3.7 Behörig domstol ............................................. .. 15

3.8 Det geografiska tillämpningsområdet ................. 15

3.9 Ikraftträdande m. m ....................................... 16

4 Upprättade lagförslag ......................................... 17

5 Specialmotivering ............................................. 17

5.1 Förslaget tiU lag om skydd för kretsmönster i halvledarprodukter 17

5.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1960: 729) om upphovsrätt

till litterära och konslnärliga verk ...................... 26

6 Hemställan ...................................................... 27

7 Beslul ............................................................ .. 27

Utdrag ur lagrådets prolokoU den 16 oktober 1986 ..... 28

Utdrag ur protokoU vid regeringssammanlräde den 23 oklober 1986 .. 31

Bilaga 1 Sammanfallning av beiänkandei i aktueUa delar 33

Bilaga 2 Ulredningens lagförslag ......................... 34

BUaga 3 Förteckning över remissinslanserna ........ .. 38

Bilaga 4 Lagrådsremissens lagförslag .................. 39

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1986 42