Regeringens proposition

1986/87:44 %

om mervärdeskattskyldighet för ideella

föreningar, m.m. 1986/87:44

Regeringen föreslår riksdagen all anla del förslag som har tagits upp i bifogade uidrag ur regeringsprotokollet den 16 oklober 1986.

På regeringens vägnar

Kjell-Olof Feldt

Bengt K. Å. Johansson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås alt allmännyttiga ideella föreningar befrias från skattskyldighet tiU mervärdeskatt för omsättning av varor och tjänster i sådan rörelse för vilken föreningarna är frikallade från inkomstskatt. Vidare föreslås alt omsättning av varor och Ijänster i kommunal och lands-fingskommunal omsorgsverksamhel och i andra gymnasieskolor än sådana som bedriver jordbmk, skogsbmk och irädgårdsnäring också undantas från skattskyldighet till mervärdeskatt. Ändringarna föreslås träda i kraft den I juli 1987.

1 Riksdagen 1986187. I saml. Nr 44

Förslag till Prop. 1986/87:44

Lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt

Härigenom föreskrivs att punkt I av anvisningarna fiU 2 § lagen (1968:430) om mervärdeskall' skaU ha följande lydelse.

Nuvarande lyddse Föreslagen lydelse

Anvisningar till 2 §

1.- Verksamhet anses som yrkesmässig när inkomsien därav utgör skattepliktig inläkt av jordbmksfastighet, av annan fastighet eller av rörelse enligt kommunalskallelagen (1928:370). Som yrkesmässig verksamhel räknas även omsättning av vara från fastighet som avses i 24 § 2 mom. kommunalskattelagen eller 2 § 7 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, uthyrning enligt 2 § fjärde stycket av sådan fastighet, upplåtelse av avverkningsrätt och avyttring av skogsprodukter i fall som avses i punkl 4 tredje slycket av anvisningarna till 35 § kommunalskattelagen saml annan verksamhel i vilken varor eller ijänster omsätts under rörelse-liknande former.

Den som yrkesmässigl omsätter tjänsl som avses i 10 § första stycket 2 eller 4 anses bedriva yrkesmässig byggnadsverksamhet. Sådan verksamhet omfattar även Ijänst som den skatiskyldige ulför eller låter utföra på faslighet som för honom utgör lagertillgång i förvärvskällan rörelse enligt kommunalskattelagen. Som lagertiillgång i byggnadsverksamhet skall dock enligt denna lag ej räknas fastighet som avses i 24 § 2 mom. kommunalskattelagen och som av den skattskyldige sladigvarande brukas som bostad eller för fritidsändamål.

Försäljning av inveniarier, maierial, avfaUsprodukter eller liknande varor i verksamhel som icke medlor skattskyldighet anses ej som yrkesmässig. Som yrkesmässig anses dock försäkringsföretags omsättning av vara som övertagits i samband med skadereglering och finansieringsförelags omsättning av vara som enligl köpeavtal återtagits av företagel. Som yrkesmässig anses alltid omsättning av vara som vid förvärvet eller införseln har varil undantagen från skatteplikt enligt 8 § I. Tillhandahållande av kosl åt personal anses som yrkesmässig verksamhet endasl när det sker i serveringsrörelse. Skatlskyldigs fcirsäljning av personbil eller motorcykel anses som yrkesmässig, endast om rätt till avdrag för ingående skatt som hänför sig till den skaltskyldiges förvärv av fordonet har förelegat.

Utgivning av program eller katalog för verksamhet som ej medför skattskyldighet anses icke som yrkesmässig.

Utländsk företagare anses bedriva yrkesmässig verksamhet här i landet även när han omsätter varor som han lagt i lager eller förvärvat inom eller infört till landet för leverans efter montering, installation eller annan tjänst eller inom landel fillhandahåUer byggnadsenlreprenad eller annan tjänsl.

Föreligger skallskyldighet för ufiändsk företagare, som icke är bosalt eller icke stadigvarande vistas här i landel eller, om fråga är om juridisk person, icke har fast driftställe här i landet, skall företagaren företrädas av en av länsstyrelsen godkänd representant. Sådan representant skall enligt fullmakt av den utländske företagaren som ombud för företagaren svara för redovisningen av skalt för den verksamhet som skattskyldigheten omfattar

Lagen omtryckt 1979:304. Senaste lydelse 1985:1116.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1986/87:44

och i övrigt företräda den utländske företagaren i frågor som gäller skatt enligt denna lag. Länsstyrelsen kan kräva, att säkerhel skall ställas för skattens betalning. Underlag för kontroll av skatteredovisningen skall finnas tillgängligt hos representanten.

Verksamhel som siaten eller kommun bedriver för alt uteslutande fillgodose egel behov räknas som yrkesmässig endast när den drives i bolagsform eller liknande. Detta gäller även vid ekonomiskt samgående mellan staten och kommun eller mellan kommuner för verksamhet som avser visst gemensamt ändamål. Med kommun förstås även landsiingskommun.

Bedriver staten, kommun eller Bedriver staten, kommun eller
kommuner var för sig eller gemen- kommuner var för sig eller gemen
samt verksamhet som icke uteslu- samt verksamhet som icke uteslu
tande tillgodoser egna behov, räk- lande lillgodoser egna behov, räk
nas verksamheten, när den ej nas verksamheten, när den ej
drives i bolagsform eller liknande, drives i bolagsform eller liknande,
som yrkesmässig till den del den som yrkesmässig lill den del den
avser annat än egna behov, om ej avser annat än egna behov, om ej
annal följer av elfle stycket. Som annat följer av elfte eller trettonde
yrkesmässig verksamhet anses all- slycket. Som yrkesmässig verk
tid statens järnvägars befordran av samhet anses alltid statens järnvä-
varor, postverkets befordran av gars befordran av varor, postver-
varor i diligensrörelsen samt post- kets befordran av varor i diligens
verkets befordran av postpaket och rörelsen saml postverkets beford-
gruppkorsband. Som yrkesmässig ran av postpakel och gruppkors-
verksamhet anses vidare alltid band. Som yrkesmässig verksam
kommuns omsättning av vara som hel anses vidare alllid kommuns
avses i 8 § 4, transport i samband omsättning av vara som avses i
med renhållning eller omhänderta- 8 § 4, transport i samband med ren-
gande och förstöring av vara. hållning eUer omhändertagande och

förstöring av vara.

Om särskilda skäl föreligger kan regeringen förordna all statlig verksamhel, som avser eget behov och som ej enligl sjunde eller åttonde stycket är att anse som yrkesmässig, tills vidare skall anses utgöra yrkesmässig verksamhet.

Verksamhel som medlem i sameby ulför enligt rennäringslagen (1971:437) för samebyns räkning anses ej som yrkesmässig.

Verksamhet som utövas vid offentliga bibliotek, vetenskapliga institutioner och därmed jämförliga inrättningar räknas som yrkesmässig, fill den del den bedrivs i konkurrens med näringsverksamhet som medför skattskyldighet enligt denna lag.

Fastighetsägare, som avyttrar faslighet eller del därav för vilken han medgivits skattskyldighet enligt 2 § fjärde stycket, skall om han fortsälter uthyrnings- eller upplåtelseverksamheten efter försäljningen vara skallskyldig härför till dess han frånträder fastigheten.

Som yrkesmässig verksamhel räknas inte omsättning av

1) vara eller tjänst i kommunal eller landstingskommunal verksamhel som är inrättad för att ombesörja barnomsorg, ungdomsvård, sjukvård, hälsovård, äldreomsorg, särskilda omsorger om psykiskt ut-

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1986/87:44

vecklingsstörda eller annan social omvårdnad,

2) vara, som tillverkals eller
tjänst som utförts som elt led i un
dervisningen i en annan gymnasie
skola än en där Jordbruk, skogs
bruk eller irädgårdsnäring bedrivs,
när varan eller tjänsten tillhanda
hålls av huvudmannen,

3) vara eller tjänst i en av en ide-
dl förening bedriven verksamhet,
när inkomsien därav utgör sådan
inkomst av rörelse för vilken för
eningen är frikallad från skattskyl
dighet enligt 7 § 5 mom. lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt.

Denna lag träder i krafl den 1 juli 1987.

Äldre beslämmelser gäller fortfarande i fråga om förhållande som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

Finansdepartementet Prop. 1986/87:44

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 oktober 1986

Närvarande: statsrådet Feldt, ordförande, och statsråden Sigurdsen, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, S. Andersson, Bodström, Göransson, Holmberg, HeUström, Wickbom, Johansson, Hulterström, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist

Föredragande: statsrådet Feldl

Proposition om mervärdeskattskyldighet för ideella föreningar, m.m.

1 Inledning

Mervärdeskatteulredningen (Fi 1971:05) (utredningsman f.d. departementsrådet Hans R. Fridolin) har lämnat ett delbetänkande (Ds Fi 1985:14) Översyn av mervärdeskatten Del X Skattskyldighet för ideella föreningar och för vissa kommunala verksamheter. Ulredningens sammanfattning av belänkandet bör fogas till protokollet i detla ärende som bilaga 1. Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna och en sammanfallning av remissyttrandena bör fogas tiU protokollet i detta ärende som bilaga 2.

Jag avser atl nu la upp frågan om ändrad lagsfiftning på grundval av nämnda betänkande.

2 Ideella föreningar

Allmänt

Under begreppel ideella föreningar faller en mängd föreningsbildningar av högst varierande slag och inriktning. För alt en förening skall kunna fungera som självständig juridisk person och som skattesubjekt krävs atl föreningen har anlagil sladgar och utsett en slyrelse. Av stadgarna skall framgå ändamålel med föreningen, vUlkor för medlemskap osv. Föreningen kan ha bildals för visst ideellt ändamål eller för alt främja t. ex. medlemmarnas ekonomiska intressen (t.ex. fackföreningar). Man skiljer vidare mellan allmännyttiga föreningar och andra. TiU de allmännyttiga föreningarna räknas sådana vars huvudsakliga ändamål är religiöst, välgörande, socialt, polifiskt, konstnärligt, idrottsligt, kullurelll och liknande samt föreningar med syfte all siärka rikels försvar, främja vård och uppfostran av barn, utöva hjälpverksamhet bland behövande, lämna understöd till undervisning och utbildning eller stödja vetenskaplig forskning. Bland de allmännyttiga ideella föreningarna ingår således bl.a. idrottsföreningar,

11 Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 44

konstföreningar, scoutföreningar, siudieförbund, nykterhetsföreningar, Prop. 1986/87:44 trossamfund, poliliska partier m.fl. Branschföreningar, intresseföreningar och sällskapsföreningar anses däremot inte som allmännyttiga.

Lättnader i den direkla beskallningen har endasl medgetts för de allmännyttiga ideella föreningarna. Som fömtsättningar för lättnaderna gäller att föreningen har till huvudsakligt syfte atl främja allmännyttigt ändamål, att föreningen uteslutande eller så gott som uteslutande verkar för atl lillgodose sådana ändamål, att medlemskap i föreningen inte vägras i vidare mån än som kan motiveras av särskilda skäl samt att föreningen bedriver en verksamhet som skäligen svarar mot avkastningen av tillgångarna. Sådan förening är frikallad från skattskyldighet för all annan inkomst än av fastighet och rörelse. För inkomst av fastighet och rörelse gäller vidare skattefrihet om inkomsterna till huvudsaklig del (75-80%) härrör från verksamhet som har naturlig anknytning till föreningens allmännyttiga ändamål eller av hävd utnyttjas som finansieringskälla för ideellt arbete. Exempel på det förstnämnda är entréavgifter till föreningens aktiviteter och försäljning av böcker, märken, affischer m.m. som sker utan vinstsyfte eller förmånssyfte för köparen. Kommersiellt bedriven försäljningsverksamhel l.ex. vanlig bulikshandel eller serveringsrörelse medför normalt inte skallefrihel. Denna del ses som en särskild och skattepliktig förvärvskälla i föreningens verksamhet. Även här finns dock ett undantag nämligen för en försäljningsverksamhet som huvudsakligen är inriktad på att ge medlemmar och andra som deltar i föreningens aktiviteter service och därmed har en naturlig anknytning till den ideella verksamhelen. Exempel på rörelseinkomsler som cradifionellt utnyttjas som finansieringskälla för det ideella arbetet och som därför kan medföra skattefrihet är inkomster från bingo, lotterier, fester, basarer samt försäljnings- och insamlingskampanjer. Som skattefria rörelseinkomster räknas också upplåtelse av reklamutrymme på idrottsplatser, på klubbdräkter, i program osv.

Dessutom gäller skaltefrihet för inkomsi av annan fastighet om fastigheten tillhör föreningen och till övervägande del (mer än 50%) används i den allmännyttiga verksamheten såsom sådan.

Slutligen gäller att en förening som har skattepliktiga inkomster har rätt till avdrag från den taxerade inkomsten med 15000 kr.

Lagen (1968:430) om mervärdeskatl (ML) innehåller inga molsvarande bestämmelser om skattebefrielse. Skattskyldigheten bestäms för de ideella föreningarna enligt de allmänna grundema. Dessa innebär att en verksamhel medför skattskyldighet om den är yrkesmässig dvs. om inkomsten av den utgör skattepliktig intäkt av rörelse. Vissa ijänster är inle skafteplik-figa. Dit hör l.ex. nöjen av olika slag. Skattskyldighet för de ideella föreningarna uppkommer normalt endast om det i samband med föreningsverksamhet eller olika arrangemang bedrivs en yrkesmässig omsättning av skattepliktiga varor eller tjänsler. Enligl specialbestämmelser i ML gäller dock att de ideeUa föreningarnas inläkler från utgivningen av program till deras arrangemang inte medför skattskyldighet. Vidare gäller undanlag från skatteplikt också för utgivningen av merparten av deras periodiska medlemsblad och publikationer. Skattefriheten gäller också införandel av annonser i sådana publikationer. Ein mervärdeskaltebelaslning för de ide-

ella föreningarnas uigivning av vissa periodiska publikationer kan upp- Prop. 1986/87:44 komma endast då de säljs till utomstående.

Eflersom skattskyldighet uppkommer endast när verksamheten anses yrkesmässig har man i prakfiken också från mervärdeskall undantagit ideella föreningars försäljning på basarer och liknande tillfälliga försäljningar, om varorna i huvudsak varit skänkta till föreningen eller tillverkats av föreningens medlemmar. Vidare har också undantagits föreningarnas försäljning av diplom, förtjänsllecken, märken, föreningslitteralur o.d. som liUhandahållils till priser molsvarande eller understigande självkostnadspris. Kravet för skattefriheten har varil alt tillhandahållandet skell inom ramen för den av föreningen bedrivna verksamheten.

Mervärdeskatteulredningen har försökl att få en uppfattning om antalet ideella föreningar som är registrerade till mervärdeskatt. Det har dock inte varit möjligt att direkt ur registren utläsa om föreningen är en aUmännyttig ideell förening eller inte och om föreningen åtnjuter lindring i inkomstbeskattningen. Utredningen konstaterar dock att endasl en mindre del av landets samtliga ideella föreningar är registrerade som mervärdeskattskyldiga. Av dessa bedöms ca 40% vara idrottsföreningar i vidsträckt bemärkelse. För de registrerade föreningarna har den skattepliktiga omsättningen hänförts till servering, varuförsäljning och för idrottsrörelsens del till reklamtjänsler. I några fall föreligger också registrering för andra tillhandahållanden. Sålunda är ett fåtal föreningar regisirerade för medverkan i pappersinsamlingar, viss förlagsverksamhet, pensionatsrörelse och liknande. För dem som är registrerade för reklamtjänsler gäller att avdragen för ingående skatl är små i förhållande till den utgående skatten. För övriga mervärdeskalleregistrerade föreningar gäller motsatsen, dvs. del skapade mervärdet är mycket lågt. I vissa faU har den ingående skatten till och med varit större än den utgående skatten.

Utredningen har tolkat sitt uppdrag så atl det ålegat utredningen all undersöka om det från mervärdeskattesynpunkt är möjligt att underlätta sådan ideell verksamhet som bedrivs av de aUmännyttiga föreningarna. Utredningen har därvid utgått från de regler som gäller för inkomstskallen och prövat om inle de inkomstskattebefriade föreningarna också skulle kunna undanlas från mervärdeskattskyldighet för samma verksamhet.

Utredningen konstaterar inledningsvis alt åtskilliga av de intäkter för vilka föreningarna är befriade från inkomstskatt redan i dag också är ställda utanför mervärdeskatten. Hit hör t.ex. intäkter av entréavgifter, uigivning av organisationstidskrifter, kalaloger och program samt intäkter från basarförsäljningar och liknande. De föreningar som i dag är registrerade som skattskyldiga är i huvudsak sådana som bedömts bedriva verksamhet av kommersieU natur. Framför alll gäller detta verksamheier som beslår i detaljförsäljning av konsumtionsvaror, servering och upplålelse av utrymme för reklam.

Med utgångspunkt i gällande inkomstskalleregler behandlar jag i del följande föreningamas inkomster av fastighet och inkomster av rörelse.

Min bedömning: Inga särbestämmelser behövs om undanlag från skattskyldighet till mervärdeskatt.

Utredningens förslag: Överensstämmer med min bedömning.

Remissinstanserna har biträtt ulredningens förslag.

Skälen för min bedömning: Mervärdeskatteulredningen har konstaterat atl det lorde vara mycket ovanligt att ideeUa föreningar omsätter skattepliktiga varor i inkomstslaget jordbmksfastighet. De fåtal fall som kan vara aktuella torde enligt utredningen gälla leveranser av jordbmks- och skogsprodukter tiU mervärdeskattskyldiga köpare eller arrendeupplåtelse tiU skatlskyldig arrendator. 1 dessa fall är den för föreningarna utgående skatten avdragsgill ingående skatt för köparen. Genom all skalteredovisningen i allt väsentligt dessutom styrs av avräkningsbesked som upprättas av köparen har den nuvarande ordningen för föreningarna varken lett till kosinader eller administrativa svårigheler. Jag delar ulredningens uppfattning all del inte finns några skäl att: befria sådana ideella föreningar som bedriver jordbruk eller skogsbmk från skattskyldighet till mervärdeskalt.

Inte heller behövs några undantagsregler för de mycket ovanliga fall som avser ideella föreningars omsättning av skattepliktiga varor i inkomstslaget annan fastighet. Tvärtom föreligger här situationer där en förening begärt frivillig skattskyldighet till mervärdeskatt för uthyrning av rörelselokaler.

2.2 Inkomst av rörelse

Mitt förslag: En ideell förenings omsättning av varor och tjänster undanlas från mervärdeskatt när inkomsien av verksamhelen är sådan för vilken föreningen är frikallad från inkomstskatt.

Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt.

Remissinstanserna har med några få undanlag tillstyrkt förslaget eller lämnat det utan erinran. Några länsstyrelser har pekal på de liUämpnings-svårigheler som kan uppstå. Dessa liksom SHIO-FamUjeföretagen och Sveriges köpmannaförbund avstyrker förslaget med hänvisning till att konkurtensförhållandena påverkas negafivt om det genomförs. Liknande skäl anförs av några remissinstanser som är tveksamma till den del av förslagel som avser mervärdeskatten på reklamtjänsler.

Bakgrunden till mitt förslag: För de ideella föreningama kan tre huvudsakliga slag av inkomsler särskiljas, nämligen inkomster med naturiig anknylning lill den ideella verksamihelen, inkomster av servicekaraktär och inkomsler som av hävd finansierat ideeUt arbele.

Beiräffande inkomster med naturiiig anknylning tUl den ideella verksamheten gäller i praktiken redan i dag nästan samma skattefrihet i fråga om inkomstskall och mervärdeskalt. Entréavgifter är helt undantagna från mervärdeskatl. Delsamma gäller ideell förenings utgivning av medlems-

blad och vissa periodiska publikationer. Omsättning av välgörenhetsmär- Prop. 1986/87:44 ken och prestationsmärken har också i praktiken undantagits från mervärdeskatten. Föreningarnas omsättning av program och kataloger är också fria från skyldighet att betala mervärdeskall.

Viss osäkerhet råder i mervärdeskattehänseende i vilken utsträckning skattskyldighet föreligger för föreningar som säljer böcker, affischer och liknande. Utredningen har ansett att ökad klarhet skuUe vinnas om även denna försäljning uttryckligen undantogs från mervärdeskatl. Ulredningen har påpekat att inkomstskattefrihelen och därmed mervärdeskallefriheten inle gäller och inte bör gälla för de s. k. bokcaféerna där del förekommer en reguljär diskhandel med litteratur och tidskrifter.

Även beträffande inkomster av verksamhel av servicekaraklär är skattefriheten i prakliken i stort sell av samma omfattning när det gäUer inkomstskatt och mervärdeskatt. Skattefrihet gäller således t.ex. för en förening som i anslutning lill klubblokalen anordnar en mindre servering eller försäljning av idrottsartiklar till dem som använder föreningens lokaler och som är medlemmar i föreningen. Viss Iveksamhel råder dock i fråga om serveringar. Försäljning i butiksmässiga former tiU aUmänheten, exempelvis permaneni kioskförsäljning i folkparker, på idrottsplatser och i sporthallar eller försäljning från en för allmänheten öppen serveringsrörelse inkomstbeskatlas i regel som rörelse. Någon befrielse från skyldighelen atl beiala mervärdeskatt bör inte heller föreligga i sådana fall.

Slutligen gäller beträffande inkomsler som av hävd finanserat ideellt arbele att även dessa delvis redan är undantagna från mervärdeskatt. Detla gäller bl, a. inkomster från bingospel och andra lotterier samt upplåtelse av lokaler, anordnande av biografföreslällningar, danstillställningar och liknande verksamhet. Delsamma gäller tiltfällig försäljning av skänkta varor i samband med basarer m. m. Beiräffande övriga traditionella inkomstkällor såsom reklaminläkter från upplåtelse av reklamutrymme på idrottsplatser, klubbdräkter m.m. och intäkter från olika insamlingskampanjer, t.ex. insamling av returpapper eller lump, gäUer i stor utsträckning skattefrihet från inkomstskatt men däremot inte från mervärdeskatt. För annonsering i program, medlemsblad och vissa s.k. organisalionslidskrifter gäller dock redan i dag mervärdeskatlefrihel.

Ulredningen konstaierar att det i fråga om reklam framför alll är upplåtelse av uirymme för reklam som föranlell skattskyldighet till mervärdeskall. Utredningen har också konslalerat all det övervägande anlalel reklamköpare själva är skattskyldiga till mervärdeskatt och atl de därmed har rätt till avdrag för den mervärdeskall som utgått på reklamköpel. I dessa fall uppstår inget skattebortfall om föreningarnas tillhandahållande av reklamtjänsler undanlas från mervärdeskatl.

Ulredningen har också funnit alt föreningarnas ingående skatt för tillhandahållna reklamtjänsler regelmässigt är mycket låg. Delta innebär att föreningarnas egna insatser i den omfattande reklamverksamhet som förekommer i samband med idrollsverksamhel vanligen är obelydliga. En skatiefrihet medför därför endast mycket begränsade kumulafiva effekler.

Utredningen har inle ansett sig kunna visa att en generell skattefrihet för
de ideella föreningarna skulle på ett avgörande sätt kunna påverka de ej !

skattskyldiga företagens val av rekkim eller att skaltefriheten i sig skulle Prop. 1986/87:44 kunna ge upphov till faktiska konkurrenssnedvridningar. Utredningen har konstaterat att de ideella föreningarnas verksamhet ofta är uppdelad på olika sektioner som var för sig driver verksamhet av relativt liten omfattning men som sammantagna medför redovisningsskyldighet till mervärdeskatt för föreningen. Del kan i dessa faU medföra vissa administrativa problem att redovisa skatten eftersom redovisningen inte skaU ske sek-fionsvis ulan för hela föreningen. Ulredningen, som principieUl ultalar sig mot inskränkningar i beskatlningen, förordar dock mol bakgmnd av de praktiska fördelarna, att de aUmännyttiga föreningarnas reklamintäkter behandlas på samma sätt vad gäller inkomstskatt och mervärdeskatt.

Slutligen har ulredningen förordal atl föreningar som bedriver insamlingskampanjer av papper, kläder e.d. med hjälp i huvudsak av personer som inle är anslällda bör i likhei med vad som gäller inkomstskatten också vara fria från skattskyldighet liU mervärdeskatt. I den mån de insamlade varorna säljs till någon skallskyldig, l.ex. ell återvinningsföretag, har köparen rält till avdrag för s.k. fiktiv skatt med stöd av bestämmelserna i 17 § femte stycket ML. Några kumulativa effekter uppstår således inte.

Avslutningsvis har utredningen konstaterat att basarförsäljning av skänkta varor inte medför skattskyldighet till vare sig inkomst- eller mervärdeskall. Däremot medför enligl utredningen den renodlade butiksmässiga försäljningen skattskyldighet till såväl inkomst- som mervärdeskalt.

Skälen för mitt förslag: För egen del villjag inledningsvis konstatera att det till 30000 kr. nyligen höjda gränsvärdet för redovisningsskyldigheten till mervärdeskatt medför atl åtskiUiga ideella föreningar helt befrias från redovisningsskyldighet lill mervärdeskalt. För övriga ideella föreningar kan slora fördelar vinnas om de får likartade skatteregler att följa för både inkomstskatt och mervärdeskatt. Min utgångspunkt vid bedömningen av förslaget har därför varit att anpassa mervärdeskattens regler liU inkomstskattens med beaktande av att skattefriheten enligt ML inle får leda till allvariiga konkurrenssnedvridningar eller administrativa problem. Både utredningen och en stor majoritet av remissinstanserna har ansett att den begränsade skattefriheten inte på något avgörande sätl påverkar konkurrenssituationen. Ulredningen har också påpekat all förutsättningar för skallefrihel saknas för permanenla kiosker och stadigvarande serveringsrörelser som är öppna för allmänheten. Det är enligt min uppfattning inte heller sannolikt alt en frihei från mervärdeskatt för föreningarnas reklam på något avgörande sätt skulle påverka företagarnas val av reklamform.

För dem som har alt på ideell basis sköta föreningamas redovisning av skalt bör en ökad befrielse från mervärdeskatt innebära en avsevärd lättnad i administrativt hänseende. Huruvida friheten från skattskyldighet tiU mervärdeskatt också i realiteten innebär en inkomstförstärkning för föreningarna kan knappast anges genereUt. Del kan tänkas att skattskyldiga köpare av reklam i någon ulslräckning är beredda till oförändrade kostnader för reklam, vilket innebär att föreningarnas intäkter exkl. mervärdeskatt blir oförändrade.

När det gäller renodlad buliksförsäljning fill allmänheten har utredning
en kategoriskt uttalat atl all sådan försäljning medför skattskyldighet till 10

såväl inkomst- som mervärdeskatt även när försäljningen avser skänkta varor. Jag delar inte helt denna kategoriska uppfattning. 1 praktiken har, enligl vad jag erfarit, viss bufiksmässig försäljning av insamlade och till förening skänkta begagnade varor inte inkomstbeskatlas när verksamhelen skötts av ideellt arbetande personer. Någon ändring härvidlag har inte satts i fråga nu. Sådana verksamheter bör, med hänsyn lill den föreslagna ändringen i ML, också bli befriade från skattskyldighet till mervärdeskatt.

Reglerna för inkomstskattefrihet har varit i kraft under flera år. Eftersom mervärdeskallefriheten knyts till en inkomslskattefrihet bör tillräcklig praklisk vägledning kunna hämtas från lillämpningen av inkomstskallereglerna.

Min slutsats av detta blir därför att en för de allmännyttiga ideella föreningarna utökad mervärdeskatlefrihel inte nämnvärt påverkar konkurrensneutraliteten och inte heller leder lill någol slörre skallebortfall. De prakliska fördelarna med likartade regler för såväl inkomsi- som mervärdeskatten är så slora både för föreningarna och beskallningsmyndighelerna alt förslaget bör genomföras.

En bestämmelse av nu förordat innehåll bör därför tas in i ML och föras in i etl nylt siycke i punkt 1 av anvisningarna lill 2 § ML. Bestämmelsen bör ulformas så att en ideell förenings omsättning av varor och Ijänster i bedriven rörelse inle räknas som yrkesmässig när föreningen är frikallad från skattskyldighet till statlig inkomstskatt.

Vid remissbehandlingen har framförts den uppfatlningen all en förening som bedriver verksamhel som inle är rörelse i kommunalskattelagens mening ändå skulle kunna beskattas enligt ML eftersom verksamhelen bedrivs under rördsdiknande former. Genom den särskilda regeln om ideell förenings omsättning av varor och tjänster somjag nu har föreslagit, får emellertid de ideella föreningarnas skattskyldighet i sin helhet anses vara avgränsad. Del har även förts fram önskemål om att föreningarna själva skulle få avgöra om de vill vara med i mervärdeskattesystemet eller ej. Eflersom det är motiverat särskilt av praktiska och administrativa skäl är det enligt min mening inte lämpligt att komplicera det genom att fortsättningsvis behålla båda syslemen. Jag finner det således inte möjligl alt tillgodose delta önskemål.

Prop. 1986/87:44

Bakgrunden till mitt förslag: För närvarande gäller all verksamhel som Prop. 1986/87:44 bedrivs av stat eller kommun under rörelseliknande former anses som yrkesmässig. Den medför därmed skattskyldighet fill mervärdeskau. Under senare tid har ifrågasatts huruvida kommunal verksamhel av servicekaraklär t.ex. inom omsorgsverksamhelen verkligen är mervärdeskattepliklig. Bestämmelsen i ML har ofta getts den tolkningen att en enligl ML i princip yrkesmässig verksamhet föreligger om kommunen åt utomstående mot viss ersättning tillhandahåller varor och tjänster. Många gånger har prissättningen dock varil sådan alt någol skattepliktigt mervärde inte uppkommit och på den grunden har verksamheten ansetts som inte yrkesmässig. För kommunernas del har del oftast dessutom bara varit en mindre del av verksamheten som varit ifrågasatt som skattepliktig. Med partieU skattskyldighet följer många gånger besvärande redovisningslekniska problem. Gjorda förvärv för verksamheten är vanligen gemensamma och den avdragsgilla ingående skatten måsle därför bestämmas genom uppdelning efter skälig grund.

De områden där tveksamhet om skattskyldigheten kan råda gäller i första hand den kommunala omsorgsverksamhelen där del är vanligt att man i därför inrättade lokaler tillhandahåller bl.a. serveringstjänster. Vidare förekommer utåtriktad försäljning av varor som tillverkals som ell led i vid sjukhus och andra institutioner bedriven lerapiverksamhel.

Ulredningen har framhållil följande. Den institutionella omsorgen har under senare lid upplösts. Genom utökad hemservice och på annal säll försöker man möjliggöra att pensionärer och handikappade kan bo kvar i sina hem. Omsorgsberätfigade pers;oner får rätt att mol viss ersäitning i skolbespisningar och servicehus få tillgång tiU kost. Denna verksamhet kan bedrivas av kommunen i egen regi eller upplåtas ål entreprenör. I sisinämnda fall bestämmer dock kommunen både pris och övriga villkor. Oftast krävs dessutom också ett kommunalt bidrag till entreprenören.

Den serviceverksamhet som kommunerna bedriver gentemot omsorgs-berättigade kommunmedlemmar har i praxis inle räknats som yrkesmässig och kommunerna har därför inte registrerats som skattskyldiga, även om verksamheten bl.a. innefatlar sådana i och för sig skattepliktiga tjänster som servering.

Det förekommer dock att kommunen i verksamhetslokaler som är inrättade och dimensionerade för kommunal omsorgsverksamhet i någon omfattning också lillhandahåller serveringstjänster åt utomstående. Detta gäller dock renl margineUt och berör så gott som undantagslöst personer med anknylning i en eller annan form fill den egentliga verksamheten. Det kan gälla Ijänsler åt besökande fill personer som åtnjuter kommunal omsorg. Utredningen har för sin del funnit atl inte heller sådan utåtriktad verksamhet kan anses bedriven i konkurtens med enskild näringsverksamhet och att lillämpliga reduceringsregler för serveringstjänster gör frågan om skattskyldighet eller ej från avkastningssynpunkt betydelselös. Enligt utredningen har också länsstyrelserna i flertalet fall inte heller registrerat kommunerna för här avsedda utåtriktade verksamheter.

I något fall har frågan om kommuns skattskyldighet varil föremål för
prövning i skatledomstolarna. Kammarrätien i Jönköping har i sitl remiss- 12

yltrande särskilt hänvisat till en av regeringsrätten meddelad dom i vilken regeringsrätten till skillnad från kammarrätten och en länsrätt förklarat viss utåtriktad servering vid kommunall servicehus som yrkesmässig. Kammarrälten har tillstyrkt utredningens förslag och menar att ett genomförande skulle undanröja nu föreliggande problem utan att det därmed skuUe uppkomma skattebortfall eller konkurrenssnedvridningar.

Likartade problem gäUer enligt utredningen även vid försäljning av s.k. terapialster. Denna tillverkning av varor är elt klart underordnat led i patientvärden och bör skiljas från sådan verksamhet som bedrivs med klart produktiv inrikining t.ex. inom stiftelsen Samhällsföretag. De nu behandlade förhållandena har i allt väsentligt redan nu hållits utanför mervärdeskalten. Utredningen har dock funnit det angeläget, att undanröja oklarheter genom att i ML införa uttryckliga bestämmelser som innebär att den kommunala verksamheten inom det sociala området i sin helhet undantas från skattskyldighet till mervärdeskatt. Utredningen föreslår att della sker på så säll atl verksamheten inte skall räknas som yrkesmässig.

Skälen för mitt förslag: Jag anser att utredningens förslag i allt väsentligt endasl innebär ett stadfästande av en hitfills i prakfiken tillämpad ordning. Della innebär därför att det inte uppstår något skattebortfall om förslaget genomförs och att det inte heller är tUl men för konkurrensneutraliteten. Åberopad dom i regeringsrätten kan dock tyda på att den liberala tolkning som i praktiken getts åt bestämmelserna inte alla gånger skulle kunna tillämpas i fortsättningen. En uttrycklig lagregel bör därför införas i ML. Regeln bör utformas så att omsättning av vara eller Ijänsl i kommunal eller landstingskommunal verksamhet som är inrättad för att ombesörja barnomsorg, ungdomsvård, sjukvård, hälsovård, äldreomsorg, särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda eller annan social omvårdnad inte anses som yrkesmässig.

Ålskilliga länsstyrelser har vid remissbehandlingen framhållit att kyrko-gårdsförvallningarna bedriver en verksamhel som i mervärdeskattehänseende bör likställas med den nu behandlade kommunala omsorgsverksamheten och alltså undantas från mervärdeskatt.

Jag har erfarit att mervärdeskatteutredningen i samråd med Svenska kyrkans kyrkogårdsdelegation undersöker effekterna av en sådan ändring. I avvakian på resullatet av denna utvärdering ärjag inte beredd att föreslå någon ändring av bestämmelserna.

Prop. 1986/87:44

Remissinstanserna: Näslan samtliga har fiUslyrkl eller lämnat förslaget utan erinran. Några har dock framhållit all skaltefriheten inte bör gälla skogs- och lantbruksskolors omsättning av varor.

Skälen för mitt förslag: Vid de kommunala gymnasieskolornas yrkestekniska linjer bedrivs i undervisningssyfle viss lillverkning och reparation av varor. Dessa varor kan säljas åt utomstående. Även vissa skattepliktiga tjänsler kan tillhandahållas. Vid t.ex. skolor för utbildning av kockar förekommer tillhandahållande av kost ål allmänheten. Kommunerna har i vissa fall registrerats som skattskyldiga till mervärdeskatt för sådan servering. Diskussion har härvid uppkommit i vad mån skattepliktiga förvärv skall föranleda rätt till avdrag eller ej och hur stor del som skall faUa på den Utåtriktade verksamheten. Utredningen har konstaterat all den utåtriktade verksamhelen vid en enskUd skola vanligen är av liten omfallning och att de mervärden som uppkommer är obelydliga. Verksamheten styrs av faslställda läroplaner. Lokaler och ulmstning har primärt anskaffats för undervisning och inie för bedrivande av en för allmänheten öppen yrkesmässig serveringsrörelse. En skattefrihet för gymnasieskolorna skulle enligt ulredningen inte skapa någon konkurrenssnedvridning av belydelse. Däremoi skulle belydande redovisnings- och kontrolllekniska svårigheler komma att undanröjas. Likartade förhållanden föreligger även för andra gymnasieskolor än sådana som serverar mat. Utredningen föreslår därför atl gymnasieskolornas utåtriktade omsättning av varor och tjänsler inte skall anses som yrkesmässig och därmed inle föranleda skattskyldighet till mervärdeskatt.

Vid remissbehandlingen har förslagel med något enstaka undantag tillstyrkts. Dock har invänts att verksamheten vid skogs- och lantbmksskolor är annorlunda än den som bedrivs vid andra gymnasieskolor. Dessa bedrivs som jord- eller skogsbruksföretag med stora investeringar och slor omsättning. Dessa bör inte minst av konkurrensneutralitetsskäl även fortsättningsvis omfattas av ML:s bestämmelser. Jag delar denna uppfattning. Detla bör också gälla gymnasieskolor vari bedrivs trädgårdsnäring. Sådana skolor bör i likhet med vad som tidigare angells (se avsnitt 2.1) beträffande ideella föreningar med fastighetsinkomster inte undanlas från skattskyldighet till mervärdeskalt. Däremoi bör inte minst av praktiska skäl övriga gymnasieskolors verksamhel i enlighel med ulredningens förslag inte anses som yrkesmässig.

Prop. 1986/87:44

Skälen för mitt förslag: De förslag somjag nu har förordal innebär alt Prop. 1986/87:44 information måste lämnas till sådana skallskyldiga som kan tänkas bli omfattade av de nya bestämmelserna och att länsslyrelserna måste ta ställning till avregistrering av sådana skattskyldiga. Jag förordar med hänsyn härtill att de nya reglerna träder i kraft vid halvårsskiftet 1987. Härigenom ges myndigheter och övriga berörda tillräcklig tid för förberedelser.

6 Lagrådets hörande

Med hänsyn till att lagstiftningsåtgärderna är av enkel beskaffenhet anser jag att lagrådets yttrande över lagförslaget inte behöver inhämtas.

7 Hemställan

Med hänvisning tUl vad jag nu har anfört hemställer jag all regeringen föreslår riksdagen att anla elt inom finansdepartementet upprättat förslag fill

lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt.

8 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslular alt genom proposition föreslå riksdagen atl anta det förslag som föredraganden har lagt fram.

Bilagal Prop. 1986/87:44

Mervärdeskatteutredningens sammanfattning av betänkandet (Ds Fi 1985:14) Översyn av mervärdeskatten Del X Skattskyldighet för ideella föreningar och för vissa kommunala verksamheter.

Ulredningen behandlar i detta sitl tionde delbetänkande frågor som rör skattskyldighet enligt mervärdeskal telagen (ML) för verksamhet som bedrivs av de ideella föreningarna och också skattskyldigheten för viss kommunal verksamhet inom främsl det sociala området.

1 Skattskyldighet för ideella föreningar

Utredningen har prövai frågan om atl införa samma frihet från skattskyldigheten till mervärdeskatt för de ideella föreningarna som gäller för deras skattskyldighet till inkomstskatt. De allmännyttiga ideella föreningarna är frikallade från inkomstskatt för all annan inkomsi än av fastighet eller av rörelse. Dessa föreningar åtnjuter dessulom skatiefrihet även för vissa fastighets- och rörelseinkomster.

1.1 Inkomst av fastighet

De allmännyttiga ideella föreningarna är frikallade från skattskyldighet för inkomst av jordbruksfastighet om inkomsien till huvudsaklig del härrör från verksamhet som antingen har en naturlig anknytning till föreningens allmännylliga ändamål eller av hävd utnyttjas som finansieringskälla för ideellt arbete.

Redovisningen av mervärdeskalt för den som är skattskyldig för omsättning av varor och Ijänsler i förvärvskällan jordbmksfastighet slyrs lill slörre delen av avräkningsbesked som upprättas av skattskyldiga köpare. Avräkningssystemel ulgår från alt säljarna är genereUt skattskyldiga för omsättning av skattepliktiga objekt ii denna förvärvskälla. Tillräckliga skäl för atl befria de ideella föreningarna från skattskyldighet för omsättning av varor och Ijänsler i jordbruksfastighet för vilken föreningarna är frikallade från inkomslskall har inle anseits föreligga.

Inkomst av annan fastighet är skattefri om fastigheten till övervägande del nyttjas i den ideella verksamheten. Skattskyldighet till mervärdeskalt torde så gotl som undantagslöst gälla uthyrning av rörelselokaler till skattskyldiga hyresgäster och där föreningen på därom gjord ansökan medgivits frivilligt inträde som skatlskyldig. Någon inskränkning i skattskyldigheten enligt ML är därför inte erforderlig.

1.2 Inkomst av rörelse Prop. 1986/87:44

Lättnadema i inkomstbeskattningen gäller inkomster av tre skilda slag.

1.2.1 Inkomster med naturlig anknytning till den ideella verksamheten

Föreningarnas frihei från inkomstskatt gäller i belydande omfattning verksamheter, som hell faller utanför mervärdeskattens ram. Della gäller l.ex. idrotts- eller kulturevenemang.

Frihet från inkomstskatt gäUer också sådana verksamheter som syftar fill att göra föreningen känd, bl.a. genom försäljning av böcker, märken, affischer, tidningar m. m. Det primära syftet med försäljningen är varken att erhålla vinst eller att ge köparen ekonomiska förmåner. Utredningen föreslår atl motsvarande frihet bör gälla i fråga om föreningarnas skattskyldighet tiU mervärdeskalt.

1.2.2 Inkomster av verksamhet av servicekaraktär

De allmännylliga föreningarna är frikallade från inkomstskatt för sådan försäljningsverksamhel vars syfte är att ge service åt medlemmar och andra som dellar i föreningarnas allmännyttiga aktiviteter. Fömtsättningarna härför är all verksamheterna bedrivs i relativt liten omfallning.

Utredningen konstaierar att i praxis har föreningarna inle registrerats som skattskyldiga tUl mervärdeskatt för verksamheter av delta slag.

1.2.3 Inkomster som av hävd finansierat ideeUt arbete

De ideella föreningarna är befriade från inkomstskatt för verksamheter som avser bl.a. anordnande av bingo och lotterier, fester, basarer samt vissa insamlings- och försäljningskampanjer. Skaltefrihet föreligger också för reklamintäkter från upplåtelse av reklamutrymme på idrottsplatser, klubbdräkter och i samlingslokaler, programblad och liknande.

I praxis har ofta nämnda slag av verksamheter räknats som ej yrkesmässiga även om i verksamheterna omsatts i och för sig skallepliktiga varor och tjänster. Detla gäller exempelvis om varuförsäljning och servering på basarer och andra liknande arrangemang.

Särskilda förhållanden föreligger dock i fråga om föreningarnas skattskyldighet till mervärdeskatt för reklamtjänster och medverkan i vissa insamlingsaktioner.

De föreningar som omsätter reklamtjänster har ansetts skattskyldiga till mervärdeskall och har också registrerats när omsättningen överstigit gränsvärdet för redovisningsskyldighet.

En undersökning som avser förhållandena i sex län visar atl reklamin
täkterna så gotl som undantagslöst avser tjänster som lillhandahålls av
idrottsföreningar. Skatteinbetalningarna är i flera fall betydande. Redovis
ningarna avser regelmässigt verksamheter med högt mervärde, dvs. stora
utgående skatter med obetydliga avdrag för ingående skatt på gjorda för
värv för verksamheten. Förklaringen härtUl torde ligga i att föreningarna 17

själva inte producerar någon egentlig reklam. Intäktema torde i allt väsent- Prop. 1986/87:44 ligt avse upplåtelse av reklamutrymme, exempelvis arenareklam.

Idrottsföreningarnas reklamtjänster tillhandahålls till den övervägande delen skattskyldiga reklamköpare. Skatten pä redovisade reklamintäkter ger därför en begränsad skatteintäkt för staten eflersom uttagen skatt återkommer som avdragsgill ingående skatt hos de skattskyldiga reklamköparna. Då frihei från skattskyldighet dessutom knappast kan ge upphov till några kumulativa effekler av belydelse föreslår utredningen med hänvisning till de praktiska fördelarna att de allmännyttiga föreningama skall frikallas från skattskyldighet för reklamverksamhet i samma omfattning som nu gäller för inkomstskatten.

Föreningarnas medverkan i insamlingskampanjer, exempelvis pappersinsamlingar, sker numera ofta i sådana former alt verksamhelen är kvalificerat undanlagen från skattskyldighet till mervärdeskatt. Detla betyder atl föreningarna kan skattefritt tillhandahålla sina tjänster och på ansökan registreras som skattskyldiga för att utnyttja rätten till avdrag för ingående skatt på förvärv från verksamheten. Föreningarna synes dock inte ha begagnat sig härav. Det får förutsättas att föreningamas medverkan inte belastas med några skatleplikliga förvärv av betydelse.

Vissa föreningar driver insamlingskampanjer för försäljning i butiksmässiga former av skänkta varor. Sådan verksamhet är inte befriad från inkomstskatt och anses som yrkesmässig enligt ML. Ulredningen föreslår ingen ändring härvidlag.

Sammanfattningsvis föreslår utredningen att de ideella föreningamas omsättning av varor eller ijänsler i sådan rörelse, för vilken föreningen är frikallad från skallskyldighet enligt 7 § 5 mom. lagen (1947:576) om slaUig inkomstskall, inle skall räknas som yrkesmässig enligt ML. Förslaget innebär att identitet skapas i fråga om skattskyldighet lill såväl inkomstskatt som mervärdeskatt, när föreningarna driver rörelse.

2 Skattskyldighet för vissa kommunala verksamheter

Kommunerna och landstingen bedriver inom främst det sociala området verksamheter vari skattepliktiga varor och tjänsler kan omsättas. Det rör sig om verksamheter vilkas ställning i mervärdeskattesystemel synes oklar och där lillämpningen av ML inle synes helt enhetlig. En strikt tillämpning av ML skuUe kunna belyda aU kommunerna i betydligt slörre utsträckning än som skett i praxis skulle registreras som skattskyldiga med därav följande väsentligt ökad administrativ belastning för både kommunema och beskallningsmyndighelerna.

2.1 Omsorgsverksamhet Prop. 1986/87:44

Kommunerna har elt huvudmannaansvar för bl.a. barnomsorg, ungdomsvård, hälso- och sjukvård, äldreomsorg och annan social omsorgs verksamhet.

Verksamheterna på dessa områden övergår i allt ökande utsträckning liU mera öppna former. Detla har lelt lill alt kommunerna lillhandahåller i och för sig skallepliktiga varor och Ijänsler mol särskild ersällning. Delta gäUer exempelvis om verksamheterna i de kommunala servicehusen. Omsorgs-berättigade kommuninnevånare kan där serveras mållider till subventionerat pris. Det kan förekomma all även utomstående av olika skäl i mindre omfattning där tillhandahålls viss servering.

Verksamheten drivs ofta av kommunerna i egen regi. Utredningen har funnit att den kommunala egenregiverksamheten på detta område inte kan anses driven i kommersiellt syfle. Det mervärde som uppkommer i verksamheten är med tillämpad prissättning ofta obetydligt om ens något. Gällande bestämmelser om reducerad beskattning av serveringstjänster betyder också atl den ingående skatten som belöper på förvärv för verksamheterna knappast understiger den ulgående skatten på uppbuma serveringsintäkter. Allmänt gäller dessutom att de verksamhetsgrenar för vilka fråga om skattskyldighet kan uppkomma är så gott som undantagslöst så långt inlegrerad i annan verksamhet som inte omfattas av skattskyldighet, att en skyldighet att redovisa mervärdeskalt vållar stora komplikationer både hos kommunerna och hos skatlemyndighetema.

Utredningen föreslår att omsättning av varor och Ijänster i kommunal och landstingskommunal verksamhet, som är inrättad för alt ombesörja barnomsorg, ungdomsvård, sjukvård, hälsovård, äldreomsorg och annan social omvårdnad inte skall räknas som yrkesmässig enligt ML.

2.2 Undervisningsverksamhet

Vid gymnasieskolornas yrkestekniska linjer bedrivs i undervisningssyfte viss tillverkning av varor för avsalu. Skolorna kan av samma skäl tillhandahålla tjänster åt utomstående. I många fall har skolorna registrerats som skallskyldiga för den utåtriktade verksamheten.

Avsevärda svårigheter har dock uppkommit vid skatteredovisningen därigenom att gjorda förvärv är gemensamma för undervisningen och den ulålriklade verksamheten. Della gäller särskih om invesleringar i lokaler, maskiner och annan utmstning. Allmänl gäller alt den utåtriktade verksamhelen vid den enskilda skolan vanligen är av liten omfattning och all de mervärden som uppkommer är obelydliga.

Utredningen anser att verksamheterna vid gymnasieskolorna inte bör räknas som yrkesmässig. Elt medgivande om skattefrihet kan nied hänsyn till verksamheternas art och omfallning knappasl ge upphov fill konkurrenssnedvridningar och inte heller till något skallebortfall av betydelse.

Sammanfattningsvis föreslår utredningen att omsättning av varor och
tjänster i kommunal och landsfingskommunal verksamhel spm är inrättad
för att ombesörja barnomsorg, ungdomsvård, sjukvård, hälsovård, äl- 19

Bilaga 2 Prop. 1986/87:44

Sammanställning av remissyttranden över mervärdeskatteutredningens betänkande (Ds Fi 1985:14) Översyn av mervärdeskatten Del X Skattskyldighet för ideella föreningar och för vissa kommunala verksamheter.

Efler remiss har yllranden över belänkandet avgetls av kammarrälten i Jönköping, riksskaiteverket (RSV), länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gollands, Blekinge, Kristianstads, Malmöhus, HaUands, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Skaraborgs, Värmlands, Örebro, Väslmanlands, Kopparbergs, Gävleborgs, Väslernorrlands, Jämllands, Västerbottens och Norrbottens län samt Cenlralorganisafionen SACO/SR, Föreningen Aukloriserade Revisorer FAR, Företagarförbundet, Kooperaliva förbundet (KF), Landsorganisationen i Sverige (LO), Landslingsförbundel, Lanibrukarnas riksförbund (LRF), SHIO-Familjeföretagen, Svenska kommunförbundei. Svenska revisorsamfundel SRS, Sveriges grossislförbund, Sveriges holell-och reslaurangförbund, Sveriges industriförbund, Sveriges köpmannaförbund, Sveriges redovisningskonsullers förbund, Sveriges riksidrottsförbund och Tjänstemännens centralorganisation (TCO).

Yttrande har även inkommit från Föreningen U-landshjälp från Folk lUl Folk och Föreningarna Emmaus Stockholm och Emmaus Björkå.

Ideella föreningar

Kammarrälten i Jönköping framhåller att förslaget leder till förenklade administrativa mtiner och slörre möjlighet för föreningen att fömtse skattekonsekvenserna samt alt färre subjekt blir registrerade till mervärdeskalt. Även bedömningen för skallemyndigheterna blir förenklad. Kammartätten är dock iveksam till att befria föreningar från mervärdeskatt på reklamtjänsler men har svårt atl tro alt några allvarliga konsekvenser uppstår för konkurrerande verksamheter. De prakliska fördelarna med överensslämmelse med vad som gäller vid inkomstbeskattning lalar slarki för ulredningens förslag. En uppföljning bör dock göras.

RSV anser att förslaget innebär all beskattningsförfarandet förenklas,
atl föreningarnas ekonomiska siluaiion kan förbättras och att överens
stämmelser uppnås med inkomstskatten. Förslaget avseende reklamtjän-
stema kan dock inge betänkligheter med hänsyn till konkurrensneutralite
ten. Verket menar alt föreningarna kan hålla elt lägre pris på reklamen än
andra i vart fall då del gäller icke mervärdeskatlskyldig köpare. Vidare
anförs att förslagel leder fill elt skattebortfaU och att föreningen inle får
merintäkler från skallskyldiga köpare. RSV anser att skatten bör vara
generell och atl inskränkningar bör undvikas. RSV är därför av principiella
skäl Iveksam men motsätter sig inte ett genomförande med hänvisning fill
att det är angeläget med förenklingar inom beskattningen och till förde
larna med alt få överensstämmelser med inkomstskatten. Länsstyrelsen i
Kalmar län framhåller samma principiella synpunkter som RSV men till
styrker också förslaget. Länsstyrelsen i Stockholms län har framfört sam- 21

ma betänkligheter som RSV mot förslagel om skattefrihet för reklamtjän- Prop. 1986/87:44 sterna. Länsstyrelsen i Blekinge län påpekar alt lagstiftningen såvitt gäller reklamtjänslerna kommer att skapa ett nylt kontrollproblem eftersom vissa felaktigt kommer att göra avdrag för fiktiv skatt på reklamtjänster. Länsstyrelsen i Kronobergs län har framfört liknande synpunkier men tillstyrkt förslaget med hänsyn tiU de prakliska fördelarna.

Länsstyrelsen i Uppsala län framhåUer all förslaget inte nämnvärt påverkar statsinkomsterna och pekar på de fördelar i administrativt hänseende som uppstår hos såväl beskattningsmyndigheterna som föreningarna och tillstyrker förslaget. Länsstyrelsen förordar för atl underlätta tillämpningen en närmare precisering av de inkomster som är undantagna från skattskyldighet till inkomstskatt. Länsstyrelsen i Gävleborgs län har framfört liknande synpunkter. Länsstyrelsen 1 Öslergöllands län framhåller att skattebortfallet blir lilel och all förslagel berör ett gränsområde som är besväriigi vid tillämpningen. Inte heller torde några andra negativa verkningar av nämnvärd omfattning uppslå, varför förslaget tillstyrks. Länsstyrelserna i Jönköpings och Hallands län har framfört liknande synpunkier och tillstyrkt förslaget.

Sveriges riksidrollsförbund framhåller att det för idrotten är nästan uteslutande administrativa svårigheter förknippade med mervärdeskatten. En slopad skattskyldighet skuUe underlätta idrottens administrativa problem avsevärt. Förbundet anser också att förslaget undanröjer den kon-kurtenssnedvridning som råder på området idrollsreklam. En slopad skallskyldighet innebär all även de ej mervärdeskallskyldigas kostnader för inköpen minskar med 19%. Vidare framhålls all förslagel också innebär atl föreningen mister avdragsrätten för ingående skalt. Det lotala skattebortfallet får bedömas mot denna bakgrund. Riksidrottsförbundet har förordat elt lUlägg i förtydligande syfte som innebär atl också föreningar som inte bedriver rörelse men som bedrivs under rörelseliknande former undantas från mervärdeskatt. Vidare pekas på möjligheten atl ev. låta skattefriheten bli frivillig och måhända omfatta hela idroltsverksamheten.

Även länsstyrelserna i Södermanlands, Krislianslads, Malmöhus, Göleborgs och Bohus, Ålvsborgs, Skaraborgs, Värmlands, Kopparbergs, Västernorrlands, Jämtlands och Västerbottens län samt Centralorganisationen SACO/SR, Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR, Företagareförbundet, KF, LO, Landstingsförbundet, LRF, Svenska kommunförbundet. Svenska revisorsamfundet SRS, Sveriges grossistförbund, Sveriges industriförbund, Sveriges redovisningskonsuliers förbund och TCO har tillstyrkt förslagel. Sveriges holell- och restaurangförbund framhåller att om det genom atl olika huvudmän använder samma lokal uppslår en sladigvarande utåtriktad verksamhel inom l.ex. ett bostadsområde bör denna verksamhet drabbas av skatt.

Föreningen U-landshjälp från Folk liU Folk har framhållit atl förening
ens verksamhet kommer atl omfattas av skattefriheten. Föreningen Em
maus Stockholm och Emmaus Björkå har protesterat mot utredningens
uttalande att all butiksförsäljning föranleder inkomstskattskyldighet och
därmed även mervärdeskattskyldighet. Föreningens försäljning bör ej be
traktas som vanlig näringsverksamhet eftersom verksamheten grundar sig 22

på ideella insatser av medlemmar och bistånd från allmänheten genom att Prop. 1986/87:44 egendom av ekonomiskt värde skänks till föreningen. Utredningens påstående anses stå i slrid med hävdvunnen praxis och bör föranleda elt förtydligande uttalande i proposilionen för atl undvika en för Emmaus och liknande ideella organisationer förödande beskaltning.

Länsstyrelserna i Gotlands och Malmöhus län förordar att skatiefrihet också införs för allmännyttiga stiftelser. Några remissinslanser har förordat all lättnader också bör gälla reklam- och annonsskatten.

Länsstyrelsen i Örebro län anser alt reglerna för skattefrihet till inkomstskatt inte är problemfria ulan vållar en mängd svårigheler. Nuvarande mervärdeskatteregler är helt problemfria. Inga fördelar har redovisats varför förslagel avstyrks. Länsstyrelsen i Väslmanlands län anser att förslaget inle leder till lättnader i beskattningen för de ideella föreningarna. Däremot uppstår en försämrad konkurrensneutralitet samtidigt som tillämpningsproblemen torde komma alt öka markant. Förslaget avstyrks därför. Liknande skäl för ett avstyrkande har framförts av länsstyrelsen i Norrboltens län.

SHIO-Familjeföretagen anser att mervärdeskatten måste vara så utformad att den är helt konkurrensneutral. Syftet med förslaget är i och för sig vällovligt men samhällets slöd bör ges i sådana former som inte riskerar att rubba gmndläggande principer om konkurrensneutralitet. Siödet bör även fortsättningsvis ske genom bidrag. Förslaget avstyrks därför. Sveriges köpmannajörbiind avstyrker också, under åberopande av försämrad konkurrensneutralitet, förslagel.

Kommunal verksamhet

Förslagen har tillstyrkts eller lämnats ulan erinran av nästan samtliga remissinstanser. Endast SHIO-Familjeförelagen och Sveriges redovisningskonsullers förbund avstyrker förslagen rörande omsorgsverksamheten och utbildningsverksamheten. Förslaget rörande omsorgsverksamheten avstyrks också av Svenska revisorsamfundet SRS och Sveriges holdl-och reslaurangförbund. Som skäl för sina avslyrkanden anförs att en frihet från skattskyldigheten för kommunerna innebär ett avsteg från principen alt näringsverksamhet skall bedrivas på lika villkor och inle snedvrida konkurrensvillkoren. Sveriges holell- och reslaurangförbund anser att en kommunalt bedriven verksamhet lokalt kan vara mycket störande för kommersiell verksamhet. En prövning av omständigheterna i de enskilda fallen bör därför kunna göras.

Länsstyrelsen i Södermanlands län anser atl ytterligare överväganden bör göras före den slutliga utformningen. Länsstyrelsen i Östergötlands län förordar i första hand ett generellt undantag för kommunal verksamhet som inte bedrivs i konkurrens med näringsverksamhet.

Begränsningen till gymnasieskolor är enligl länsstyrelsen i Skaraborgs län omotiverad.

Några länsstyrelser har framhållil atl gymnasieskolor för jord- och
skogsbmk inte sällan omsätter stora belopp och dessulom skapar slora
mervärden. Dessa skiljer sig från övriga gymnasieskolor och bör inte 23

omfalls av föreslagen skallefrihet. I vart fall bör underlaget inte avse Prop. 1986/87:44 inkomst av jordbruksfasfighel.

RSV och elt 15-tal länsstyrelser har framhållit atl ett med kommunal verksamhel näraliggande problem föreligger för kyrkogårdsförvaltningarnas tillhandahållande av ijänsler avseende gravar. Sådana ijänster har ansetts medföra skattskyldighet fill mervärdeskatt. Verksamheten bedrivs dock inle i vinstsyfte och något konkurtensförhållande föreligger inle. En sådan verksamhel menar dessa bör inte anses som yrkesmässig. Även kyrkliga förvaltningar bör således omfattas av samma inskränkningar i yrkesmässigheien såviit gäller gravljänster m.m. som kommunerna i fråga om omsorgsverksamhet och utbildning.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1986 24