^{Regeringens
proposition}

1986/87:40 [%

om beskattningen vid avyttring av andelar i p

avkastningsfonder 1986/87:40

Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagils upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokoUet den 15 oklober 1986.

På regeringens vägnar

Ingvar Carlsson

Kjell-Olof Feldt

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att vinst eUer förlust som uppkommer vid avyttring av en andel i en avkastningsfond skall beskattas som ränta i inkomstslaget kapital. Med avkastningsfond avses en aktiefond som innehar obligationer och andra slag av skuldebrev tiU ett värde som översfiger en fjärdedel av fondens förmögenhet.

De nya bestämmelserna föreslås gälla i fråga om avyllringar av andelar som sker fr. o.m. dagen efter det att propositionen överlämnas tiU riksdagen. Detta kommer att ske denna dag. Bestämmelserna skall således gälla för avyllringar fr. o.m. den 16 oktober 1986. I en övergångsbestämmelse föreslås dock att äldre bestämmelser skaU tillämpas t. o.m. år 1988 vid avyttring av andelar som förvärvats före den 16 oktober 1986.

1 Riksdagen 1986187. 1 saml. Nr 40

3 mom.' Realisationsvinst på gmnd av avyttring av aktie, andel i aktiefond, delbevis eller teckningsrätt till aktie eller andel i ekonomisk förening eller i handelsbolag eUer annan rättighet som är jämförlig med här avsedd andelsrätt eller aktie är i sin helhet skattepliktig, om den skattskyldige innehaft egendomen mindre än två år. Detsamma gäller realisationsvinst vid avyttring av konvertibelt skuldebrev, optionsrätt £;1-ler företrädesrätt till teckning av konvertibelt skuldebrev eller skuldebrev förenat med optionsrätt. Med optionsrätt avses rätt lill nyteckning eller köp av aktie som blivit utfäst i förening med skuldebrev. Från sammanlagda beloppet av skattepliktig realisationsvinst enligt detla stycke under ett beskattningsår, minskat med avdragsgill föriusl vid avyttring samma år av egendom som avses i detta stycke, får den skattskyldige göra £iv-drag med 1000 kronor. Avdragel får dock inte överstiga vad som svarar mot sammanlagda beloppet av skattepliktig realisationsvinst enligt detta siycke, minskat med avdragsgill förlust som nyss nämnts. För vissa aktier och andelar tUlämpas bestämmelserna i 3a mom.

3 mom. Reafisationsvinst på grund av avyttring av aktie, andel i aktiefond, delbevis eller teckningsrätt till aklie eller andel i ekonomisk förening eller i handelsbolag eller annan rättighet som är jämföriig med här avsedd andelsrätt eUer aktie är i sin helhet skattepliktig, om den skatiskyldige innehaft egendomen mindre än två år. Detsamma gäller realisationsvinst vid avyttring av konvertibelt skuldebrev, optionsrätt eller företrädesrätt till teckning av konvertibelt skuldebrev eller skuldebrev förenat med optionsrätt. Med optionsrätt avses rätt fill nyteckning eller köp av aktie som blivit utfäst i förening med skuldebrev. Från sammanlagda beloppet av skattepliktig reaUsationsvinst enligt detta stycke under ett beskattningsår, minskat med avdragsgill förlust vid avyttring samma år av egendom som avses i detta stycke, får den skattskyldige göra avdrag med 1000 kronor. Avdraget får dock inte överstiga vad som svarar mol sammanlagda beloppel av skattepliktig realisationsvinst enligl detta siycke, minskat med avdragsgill förlust som nyss nämnts. För vissa aktier och andelar tillämpas bestämmelserna i 3 a mom. Avyttring av andel i sådan aktiefond, som avses i punkt 10 av anvisningarna liU 38 §, skall redovisas endasi i inkomstslaget kapUal.

Avyttrar skattskyldig egendom som avses i detta moment och som den Prop. 1986/87:40 skattskyldige innehaft två år eUer mera, är 40 procent av vinsten skattepliktig. Från sammanlagda beloppet av skattepliktig realisationsvinst enligt detla siycke under ett beskattningsår, minskat med avdragsgill del av föriust vid avyttring samma år av egendom som avses i detta stycke, får den skattskyldige göra avdrag med 2 000 kronor. Avdraget får dock inte överstiga vad som svarar mot sammanlagda beloppel av skattepliktig realisationsvinst enligt detta stycke, minskat med avdragsgill del av förlust som nyss nämnts.

Kan tUlämpning av föregående stycke antas hindra strukturtalionalise-ring som är önskvärd från allmän synpunkt, kan regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer medge befrielse därifrån hell eller delvis, om företag som berörs av stmkturrationaliseringen gör framställning om detta senast den dag avyttringen sker.

Har egendom som avses i detla momenl avyttrats genom sådan tvångsförsäljning som anges i 2 § första stycket 1) lagen (1978:970) om uppskov med beskattning av realisationsvinst, är - oavsett tidpunkten för förvärvet - endast 40 procent av vinsten skattepliktig.

Bestämmelsen i 2 mom. tredje stycket äger motsvarande tilllämpning på egendom som avses i delta moment.

Har fastighet överlåtits på aktiebolag, handelsbolag eller ekonomisk förening genom fång på vilket lagfart sökts efter den 8 november 1967 av någon som har ett bestämmande inflylande över bolagel eller föreningen, beräknas skattepliktig realisationsvinst vid hans avyttring av aktie eller andel i bolaget eller föreningen som om avyttringen avsett mot aktien eller andelen svarande andel av fastigheten. Vad nu sagts får inte föranleda alt skattepliktig realisationsvinst beräknas lägre eUer att avdragsgill realisationsförlust beräknas högre än enligt reglema i detta moment. Bestämmelserna i detta stycke gäller endast om sådan fastighet utgör bolagels eller föreningens väsentliga tiUgång. De gäller dock inte vid avyttring av aktie i sådanl bostadsaktiebolag eller andel i sådan bostadsförening som avses i punkt 2 femte stycket av anvisningarna tiU 38 §, om avyttringen avser endast rätt tiU viss eller vissa men ej alla bostadslägenheter i fastigheten. Lika med lagfartsansökan anses annan ansökan hos myndighet om viss ålgärd med åberopande av fångeshandlingen. Om vinsten vid försäljning av aktie eller andel på gmnd av bestämmelserna i detta stycke beräknas enligt de regler, som gäller för beräkning av vinst vid avyttring av fastighet, skall avyttringen anses ha avsett den mot aktien eller andelen svarande andelen av fastigheten. Motsvarande gäller vid avyttring av konvertibelt skuldebrev som utgivits eller optionsrätt som utfästs av aktiebolag som nu sagts. Har aktiebolaget utgivit konvertibla skuldebrev eller utfäst optionsrätter skall aktiens, skuldebrevets eller opfionsrättens andel av fasfighelen anses motsvara aktiens, skuldebrevets eller optionsrättens andel av summan av dels alla aktier i bolaget, dels alla aktier fill vilka de konvertibla skuldebreven kan utbytas och dels alla akfier vilka kan nylecknas med stöd av optionsrätterna.

Avyttrar skattskyldig akfie i akliebolag och finns vid avyttringen obe
skattade vinstmedel i bolaget tiU följd av att störte delen av dess tillgångar
före avyttringen av aktien överlåtits på den skattskyldige eUer annan, skall
som skattepliktig realisationsvinst räknas vad den skattskyldige erhåller
för aktien. Vid bedömande av frågan om överlåtelse av störte delen av
bolagets tUlgångar ägt mm skall även beaklas fillgång i bolaget som inom
två år efter avyttringen av aktien, direkt eller genom förmedling av annan,
överlåts på den skattskyldige eUer honom närstående person eller på
aktiebolag, handelsbolag eller ekonomisk förening, vari den skattskyldige 3

eller honom närstående person har ett bestämmande inflytande. Har över- Prop. 1986/87:40 låtelse av tUlgång i bolaget ägt mm efter utgången av det beskattningsår då skattskyldighet för realisationsvinst vid avyttringen av aktie i bolaget uppkom, skaU realisationsvinst enligt detta stycke tas tiU beskattning på samma sätt som vid eftertaxering för nämnda beskattningsår. Vad nu sagts äger motsvarande tiUämpning vid avyttring dels av konvertibelt skuldebrev som utgivits eller optionsrätt som utfästs av sådant aktiebolag som avses i första meningen av detta stycke, dels av andel i handelsbolag eller ekonomisk förening. Riksskatteverket får medge undantag från detta stycke, om del kan antas att avyttringen skett i annat syfte än att erhåUa obehörig förmån vid beskattningen. Mot beslut av verket i sådan fråga får talan inle föras.

Avyttrar skatlskyldig aktie i ett akfiebolag, vari aktierna tUl huvudsaklig del ägs eller på därmed jämförligt sätt innehas - direkt eller genom förmedling av juridisk person - av en fysisk person eller ett fåtal fysiska personer (fåmansbolag), till ett annat fåmansbolag, vari aktie - direkt eller genom förmedling av annan - ägs eUer inom två år efter avyttringen vid någol tillfäUe kommer att ägas av den skatiskyldige eller honom närslående person, skall som skattepliktig realisationsvinst räknas vad den skattskyldige erhåUer för aktien. Lika med aktieinnehav i det bolag, som förvärvat aktien, anses den skattskyldiges aktieinnehav i ett annat fåmansbolag, som inom två år efter avyttringen förvärvar större delen av tillgångarna i något av fåmansbolagen. Flår överlålelse av aktie i det förvärvande bolaget eller i bolag, som förvärvat större delen av tillgångama i något av fåmansbolagen, ägt mm efter utgiingen av del beskattningsår då skattskyldighet för realisationsvinst enligt detta stycke uppkom får realisationsvinsten tas tiU beskattning på samma sätt som vid eftertaxering för nämnda beskattningsår. Vad nu föreskrivits i fråga om avyttring av aktie i fåmansbolag äger beträffande sådant bolag motsvarande tUlämpning i fråga om avyttring dels av konvertibelt skuldebrev eller optionsrätt, dels av teckningsrätt tUl aktie, dels av företrädesrätt fill teckning av konvertibelt skuldebrev eller skuldebrev förenat med optionsrätt och dels av annan rättighet jämförlig med aktie. Bestämmelserna i detta stycke äger motsvarande fiUlämpning också i fråga om handelsbolag eller ekonomisk förening och avyttring av andel i sådant bolag eUer sådan förening. Sker avyttringen av organisatoriska eller marknadstekniska skäl eller föreligger andra synnerliga skäl, kan regeringen eller myndighet, som regeringen bestämmer, för särskilt faU medge undanlag från tiUämpning av delta siycke.

Som närstående person räknas i detta moment föräldrar, far- eller morföräldrar, make, avkomling eller avkomlings make, syskon eUer syskons make eller avkomling samt dödsbo vari den skattskyldige eller någon av nämnda personer är delägare. Med avkomling avses jämväl styvbarn och fosterbarn.

38 §

1 m o m. Till intäkt av kapi- Imom. Till intäkt av kapital

tal räknas: ränta å obligationer och räknas: ränta å obligationer och å

å utlånade eller i bank eller annor- utlånade eller i bank eUer annorstä-

städes insalta medel, des insatla medel,

utdelning å svenska aktier och utdelning å svenska aktier och
andelar i svenska aktiefonder och andelar i svenska aktiefonder och
ekonomiska föreningar samt å an- ekonomiska föreningar samt å an
delar i ufländska bolag och aktie- delar i ufiändska bolag och aktie
fonder, så ock fonder,

Senaste lydelse 1984:1060.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1986/87:40

intäkt genom överlåtelse av rätt inläkt genom överlåtelse av rält
till utdelning å aktier eller andelar, till utdelning å akfier eller andelar,
som nyss sagts, där ej aktiema eller som nyss sagts, där ej aktierna eller
andelarna samtidigt överiålits, andelarna samtidigt överiålits,

samt

vinst på grund av avyttring av andel i sådan aktiefond som avses i punkt 10 av anvisningarna,

allt såvitt intäkten inte är att hänföra tUl jordbruksfastighet, faslighet som avses i 24 § 1 mom. eUer rörelse.

Till intäkt av kapital räknas även vad som i samband med ideell förenings upplösning, medlems avgång ur föreningen e.d. utskiftas till medlem uiöver inbetald insats.

För den, som genom köp, byte eller därmed jämförligt avtal förvärvat rätt tiU utdelning å svensk aktie eUer å andel i svensk aktiefond eller ekonomisk förening eller i utländskt bolag eller utländsk aktiefond, skall såsom intäkt upptagas endast det belopp, varmed utdelningen eller, om förvärvaren i sin tur överlåtit rätten till utdelning, den därvid erhållna valutan överstigit det vid förvärvet utgivna vederlaget för rätten tUl utdelning.

Såsom utdelning från svensk ekonomisk förening anses jämväl vad som vid föreningens upplösning utskiftats tiU medlem utöver inbetald insals, dock att vid upplösning genom fusion, som avses i 2§ 4 mom. första stycket lagen (1947:576) om staflig inkomstskatt, såsom utdelning i intet fall skall anses större belopp än som motsvarar vad medlemmen erhållit kontant eller eljest i annat än andelar i den övertagande föreningen.

39 §
1 mom.' Från bmttointäkt som 1 mom. Från bmtlointäkt som

avses i 38§ 1 mom. får avdrag avses i 38 § 1 mom. får avdrag gö-
göras för förvaltningskostnader, för ras för förvaltningskostnader, för
ränta som avses i 33§ 1 mom. tredje ränta som avses i 33 § 1 mom. tredje
stycket samt för annan ränla, som stycket samt för annan ränta, som
inte skall dras av enligt bestämmel- inte skall dras av enligt bestämmel
serna i 22, 25, 29 eller 36 § eller i 2 serna i 22, 25, 29 eller 36 § eller i 2
mom. av denna paragraf. mom. av denna paragraf samt för

förlust på andelar i aktiefond om vinst på andelarna beskattas som inkomst av kapital.

Fysisk person får göra avdrag för förvaltningskostnader endast lill den del dessa överstiger 1000 kronor under beskattningsåret.

För beräkning av vinst och förlust på andelar i aktiefond gäller vad somföreskrivs i punkt 4 av anvisningarna.

Anvisningar fill 38 §

fonden, när andelen avyttras eller inlöses, innehar eller lidigare innehaft skuldebrev till ett värde som överstiger en fiärdedel av värdet av fondförmögenheten. Om värdet av skuldebreven endasl tillfälligtvis överstigit nämnda andel av förmögenheten skaU dock vinsten beskattas enligt 35 § 3 mom.

tiU39§

4. Vid beräkning av vinsl eller förlust på andel i aktiefond skall som inläkt tas upp vad som erhålUts för den avyttrade egendomen med avdrag för försäljningsprovision och liknande kosinader. Avdrag får även ske för erlagd köpeskilling och för kostnader i samband medförvärvet.

Denna lag träder i kraft dagen efter den dag då lagen enligt uppgift på den utkom från tryckel i Svensk författningssamling.

De nya bestämmelserna tillämpas i fråga om avyttringar som sker efter den 15 oktober 1986. Äldre bestämmelser skall dock tUlämpas vid avyttring av en andel som förvärvats den 15 oktober 1986 eller tidigare, om avyttringen sker före utgången av år 1988.

Vid tiUämpning av bestämmelserna i punkl 10 av anvisningama fill 38 § skaU hänsyn ej tas tiU sammansättningen av fondens förmögenhet före den 16 oktober 1986.

Prop. 1986/87:40

Finansdepartementet '■op-1986/87:40

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 oktober 1986

Närvarande: slalsministem Carlsson, ordförande, och statsråden Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, S. Andersson, HeUström, G. Andersson

Föredragande: statsrådet Feldl

Proposition om beskattningen vid avyttring av andelar i avkastningsfonder

1 Inledning

Den svenska kapitalmarknaden har under senare år genomgått betydande förändringar. På penningmarknaden har en rad nya placeringsinstmment introducerats. Som elt led i denna utveckling kan konstateras ett kraftigt uppsving för placeringar i s. k. avkastningsfonder. Dessa ger möjligheter att även med mindre insalser få del av den höga avkastning som åtminstone vissa av placeringsinstmmenten ger. Det är dock inte endast utsikterna att genom fonderna få hög avkastning på de insatta medlen som bidragit till fondernas snabbt stigande popularitet. Även möjligheter all med hjälp av fonderna uppnå skatlemässiga fördelar har spelat en inte obetydlig roll. Enligt min uppfattning är det angeläget atl för framliden förhindra vissa av de förfaranden som genomförs med hjälp av avkastningsfonder i syfte att uppnå skatteförmåner. Jag skall därför nu behandla den frågan.

Avkastningsfonderna behandlas i kapitalvinstkommitléns betänkande (SOU 1986:37) Reavinst aktier obligafioner. I betänkandet föreslås ändringar av beskaltningen av sådana fonder. Förslaget ingick i den av kommittén förordade omläggningen av skuldebrevsbeskattningen. Jag skaU i det här sammanhanget inte ta upp skuldebrevsbeskattningen i stort. De bedömningar som kommittén gjorde beträffande avkastningsfonderna kan inte direkt läggas till gmnd för mina överväganden nu. Detsamma gäller för de remissynpunkter som avgelts i frågan. I det följande kommerjag emellertid att anknyta fill kommittéförslaget. Innan jag går in på mitt förslag skall jag kortfattat redogöra för de bestämmelser som gäller för avkastningsfonder.

2 Nuvarande bestämmelser

En avkastningsfond är formelll en aktiefond och fonden är därför underkastad de bestämmelser som gäller för sådana fonder. De civilrättsliga bestämmelserna infördes genom lagsliftning år 1974 (prop. 1974:128, NU 1974:57, rskr. 388, SFS 1974:931). De innebär i huvudsak följande. Med en aktiefond förstås enligt aktiefondslagen en fond, som huvudsak-

ligen består av akfier eller andra värdepapper och som har uppkommit Prop. 1986/87:40 genom kapitaltillskott från aUmänheten och ägs av dem som har tiUskjutit kapitalet (1 §). En aktiefond är inte en juridisk person (10§). Aktiefondsverksamhet, dvs. förvaltning av aktiefond samt försäljning och inlösen av andelar i fonden, får utövas endast av svenskt aktiebolag som har fått tiUstånd tUl detta, s. k. fondbolag (1 och 2 §§). Bankinspektionen meddelar lillstånd atl ulöva akliefondsverksamhet (15 §) och utövar tUlsyn över fondbolagen (5 §).

TUlgångarna i en aktiefond sk.all nedsättas i öppet förvar hos en bank, s. k. förvaringsbank. Fondbolaget får endast i vissa undantagsfall tiU fonden förvärva värdepapper med samma utfärdare i sådan omfattning att värdet av de värdepapper som utfärdats av denne kommer alt överstiga 10 % av fondens värde (21 §). Vad nu sagts gäller dock inte obligationer och andra av staten utfärdade skuldförbindelser. Vidare får i en aktiefond inte ingå flera aktier i ett och samma akliebolag än vad som motsvarar 5 % av röstvärdet i bolaget (22 §).

Andelarna i en aktiefond skall vara lika stora och medföra lika rält liU den egendom som ingår i fonden. Värdet av en fondandel är aktiefondens värde delat med antalet utelöpande andelar. Beräkningen av värdet på värdepapper som ingår i fonden skall ske med ledning av gällande marknadsvärde.

I anslutning tiU den civilrättsliga lagstiftningen om aktiefonder infördes år 1974 bestämmelser angående beskattningen av fondema (prop. 1974:181, SkU 1974:64, rskr. 389, SFS 1974:994-999). Bestämmelserna innebär följande.

En aktiefond är särskilt skattesubjekt vid inkomsttaxeringen. Vid den stafliga laxeringen gäller enUgt 10a§ lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt ,SIL, samma skattesats för akfiefond som för aktiebolag, dvs. 52%. En aktiefonds utdelningsinkomster beskattas enligt 2§ 10 mom. SIL som inkomst av kapital. Vinst som uppkommer vid fondens avyttring av värdepapper beskallas enligt reavinslreglerna om egendomen innehafts kortare fid än två år. Är innehavstiden längre är vinsten skattefri för fonden (7 § 12 mom. SIL). Utdelning fill andelsägarna behandlas som räntekostnad för fonden och är följaktligen avdragsgUl i inkomstslaget kapital (2 § 10 mom. SIL).

För andelsägaren utgör utdelning från en aktiefond i aUmänhet intäkt av kapital (38 § 1 mom. kommunalskattelagen (1928:370), KL, jfr dock punkt 2 av anvisningarna till 28 § KL). Kupongskatt tas ut på utdelningen enligt samma regler som gäller för aktieutdelning. Avyttras en andel genom försäljning eller inlösen, beskattas eventueU vinst för andelsägaren som inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet. För vinstberäkningen gäUer samma regler som för reavinst på gmnd av avyttring av aktier (35 § 3 mom. KL).

3 Utnyttjande av avkastningsfonder i °p- 1986/87:40

skatteundandragande syfte

Vid inlösen av en andel i en avkastningsfond skaU vinstberäkningen som nyss nämnts ske enligt reavinslreglerna för aktier. Den värdestegring som regelmässigt sker från det att utdelning lyfts på en andel består i huvudsak av ränta men blir vid inlösen beskattad enligt akiievinstreglerna. Det betyder att utdelningen endasl beskattas till 40% om fondandelen innehafts två år eller mera vid inlösentillfäUel. Om andelsägaren tiUgodogör sig värdestegringen genom alt behålla andelen och lyfta utdelning beskattas den i sin helhet som ränta. Denna skillnad i beskaltningen har varil fömtsedd vid lagstiftningens tillkomst.

Det finns emellertid andra förfaranden med andelar i avkastningsfonder som kan medföra avsevärda, ej avsedda skattelättnader. Ett sådant är följande. Just före utdelningsdagen är den ackumulerade utdelningen i fonden som störst och priset för en andel blir därför förhöjt i motsvarande mån. Den som köper en fondandel vid liden just före utdelningstUlfäUet får aUtså beiala elt förhållandevis högt pris för andelen. Detta pris ulgör hans anskaffningskostnad vid en senare inlösen av andelen. På utdelningsdagen får andelsägarna en intäkt som skall beskattas som inkomst av kapital. I samband med atl utdelningen betalas ut från fonden minskar givetvis dess förmögenhel med det samlade utdelningsbeloppet. Värdet av varje fondandel sjunker aUtså med ett belopp som i princip motsvarar den utdelning som erhållits på andelen. Om sedan fondandelen inlöses omedelbart efter utdelningsdagen uppkommer en reaförlust som beloppsmässigt motsvarar utdelningsbeloppet.

Genom atl köpa andelar i avkastningsfonder före utdelningstUlfäUet och inlösa dem omedelbart efter detta tillfäUe kan den skattskyldige alltså framkaUa en reaföriust. På gmnd av den korta innehavsliden är föriuslen avdragsgill lill oavkortat belopp enligt bestämmelserna i punkterna 3 och 4 av anvisningarna tUl 36§ KL. Föriuslen kan alltså användas för kvittning mot reavinster som uppstått vid försäljning av exempelvis aktier, fastigheter och bostadsrätter.

Det nu skisserade förfarandet är riskfritt. Det beror på atl avkastningsfonderna placerar sina pengar i statspapper och andra s. k. guldkantade värdepapper. På gmnd av att avkastningen från fonden kan beräknas med stor precision står det vid förvärvsfillfället också klart hur slor insatsen i fonden måste vara för att den skattskyldige skall kunna tiUskapa precis så stor reaförlust som han anser sig behöva.

Vad jag hittiUs anfört har tagit sikte på den möjlighet som användningen
av avkastningsfonder ger atl kvitta bort en lidigare under beskattningsåret
uppkommen reavinst och detta oavsett vinstens slorlek. Emellerlid är del
ju klart atl den uppkomna reaförlusten motsvaras av en lika stor utdel
ningsinkomst. Som jag tidigare nämnt skaU denna las upp liU beskattning
under inkomst av kapital. Om den skattskyldige under beskattningsåret
också har ett minsl lika stort underskott i förvärvskällan kapital uppnår
han den fördelen med förfarandet atl utdelningsinkomslen kan kvittas mot
underskottet. Om utdelningsinkomslen är mindre än kapitalunderskottet 9

blir effekten atl avdragsbegränsningen blir tillämplig på en del av underskottet, medan resultatet i motsatt fall blir ett överskott i kapital om hela reavinsten elimineras. Effekten blir således atl en reavinst kan elimineras samtidigt som underskottet i kapital helt eller delvis bortfaller vid bestämningen av underiagel för beräkning av liUäggsbelopp eUer m. a.o. att den genom inkomslskattereformen införda avdragsbegränsningen hell eller delvis kringgås.

Även för det fallet att den skattskyldige i utgångsläget endast erhållil en skattepliktig reavinst under beskattningsåret kan stora skatteförmåner uppkomma genom användning av avkastningsfonder. Förfarandet sker då i flera steg. Det första sleget är atl på det sätt jag tidigare skisserat köpa och inlösa fondandelar tUl så slora belopp all reaförlusten uppväger den urspmngliga reavinsten. Dessa poster kvittas mot varandra i självdeklarationen. Den utdelningsinkomst som uppkommit kvittas i sin tur bort genom att den skatiskyldige tar upp ett lån mot förskottsränta. Lånet används för förvärv av andelar i avkastningsfonder. För att få full avdragseffekt bestäms lånebeloppet så att förskottsräntan motsvarar utdelningsbeloppel. Resultatet av dessa transaktioner blir att den skatiskyldige inte kommer att redovisa någon reavinst och heller ingen utdelningsinkomst tiU beskattning under det aktuella året. Under det nästföljande årel upprepas utbetalningen av förskottsränlan vilkel leder fill all utdelningsinkomsten även för detta år kommer atl i vart fall tiU helt övervägande del bli neutraliserad i skaltesammanhang. Näsla år inlöses andelama strax före utdelningstillfället. Genom att avkastningsfondema regelmässigl flyttar fram utdelnings-tillfäUet några dagar för varje år har tvåårsgränsen passerats. Utdelningsinkomsten kan således las ut med en fill 40% reducerad beskaltning i form av en reavinst. Det förfarande som jag nu kortfattat redogjort för innebär aUtså att den urspmngliga reavinsten mllas framåt i tiden fill dess att den kan las ut med lägre beskattning.

Prop. 1986/87:40

Skälen för mitt förslag: Genom avkastningsfondema kan personer med litet kapital få del av den i allmänhet goda ränteavkastningen på statsskuld-växlar, skattkammarväxlar, riksobligationer, bankcertifikai och andra liknande värdepapper som normalt endast ulges med mycket höga nominella belopp, ofta minst en miljon kr. En direktinvestering i sådana papper är inte tänkbar för den vanlige spararen. Avkastningsfonderna fyUer därför en viktig funktion på kapitalmarknaden. Delta visas också av fondernas snabba värdetillväxt under de senaste åren.

De tidigare beskrivna sätten att utnyttja avkastningsfonderna har emellertid endast tUl syfte att undgå effekterna av avdragsbegränsningen och eliminera eller kraftigt minska skatten på en reavinst. I båda fallen är det

alltså helt klart alt fonderna används endast för att uppnå skatlemässiga Prop. 1986/87:40 förmåner. Del är naturligtvis också möjligt att på angivet sätt framkalla reaförluster med syfte alt använda dessa för kvittning mol under kommande år väntade reavinster. Förfarandet kan sannolikt anpassas så atl skatieförmåner uppnås också i mer komplicerade förfaranden.

Enligt min mening är dessa förfaranden inte acceptabla. Det är ägnat alt inge olust när denna i första hand till småsparare riktade placeringsform utnyttjas i skalteundandragande syfte. Jag anser därför atl det finns slarka skäl för ett ingripande riktat mol dessa handlingssätt.

Flera lösningar är i och för sig möjliga för att komma till rätta med problemen. Ett alternativ är atl begränsa avdragsrätten för reaförluster på andelar i avkastningsfonder. Det kan ske genom en bestämmelse enligt vilken endasl en viss del, l.ex. 40%, av förlusten är avdragsgill oavsett innehavstidens längd. En annan möjlighel är att begränsa avdragsrätten för reaförlusterna på liknande sätt som gäller för premieobligationer. Det skuUe innebära att förlusterna endast fick kvittas mol vinster på samma slags andelar, eventuellt med utvidgning liU något eller några andra slag av reavinster.

Emellertid står det klart all de nu nämnda allemativen är förenade med avsevärda nackdelar. I det första fallet kommer en förlust inte att bli avdragsgiU fullt ut trots att den i princip beror på att en i sin helhet skattepUklig utdelning mottagits. En asymmetri skulle uppkomma i beskatlningen som uteslutande vore tiU andelsägarens nackdel. Della är otillfredsställande, särskilt i de faU då andelsägaren av likviditetsskäl inte kan anpassa tidpunkten för inlösen så att effekten undviks. Det är också klart all denna lösning medför inlåsningseffekter med hänsyn tUl den obenägenhet atl inlösa andelar med förlust som den leder lill.

Även del andra altemativet torde leda lill inlåsningseffekter av minst lika stor omfattning. I vissa fall skulle en andelsägare endast kunna tillgodogöra sig en föriusl genom att nyinvesiera i fondandelar och realisera dessa med vinsl. I båda de nu diskulerade fallen leder bestämmelserna således till att andelsägarna tvingas göra skatlemässiga överväganden vid sidan av de rent ekonomiska. Enligt min uppfattning bör sådana lösningar undvikas.

Ell ytterligare alternativ är att införa räntebeskattning av andelar i avkastningsfonder. Den lösningen leder fill all inte endast den uppburna utdelningen kommer att beskattas som inkomst av kapital utan även vinsl eller förlust vid inlösen av en andel. Värdeförändringar på en fondandel torde i mycket stor utsträckning bestå av ränta. Det kan därför hävdas att detta alternativ ger en korrekt och ändamålsenlig beskattning av fondande-lama. Det ger också bäitre neutralitet mellan direkl ägande av obligalioner och liknande värdepapper och indirekl ägande via en fond än vad de nuvarande reglerna ger. De nu nämnda förhållandena utgör tungt vägande skäl för räntebeskattning. Lösningen lider heller inle av de brisier som belastar de tidigare diskulerade alternativen. Den ordningen förordades också av kapilalvinstkommitién.

Även enligt min mening bör etl ingripande göras genom en övergång till
räntebeskattning. En räntebeskattning kräver atl man skiljer mellan av- 11

kastningsfonder och andra slag av aktiefonder. Andelar i vanliga akfie- Prop. 1986/87:40 fonder skall naturligtvis även fortsättningsvis beskattas enligt aktievinslreglerna. Enligt min uppfattning bör man även beakta fondemas intresse av flexibilitet vid valet av investeringsobjekt. Ett visst utrymme för placeringar i räntebärande papper bör således finnas för aktiefondemas del medan avkastningsfondema på motsvarande sätt bör ges visst utrymme för placeringar i aktier och aktieliknande handlingar. I sammanhanget måste också aktiefondernas likviditetsbehov beaktas. Vad jag nu sagt talar för atl gränsen i beskattningshänseende mellan aktiefonder och avkastningsfonder bör dras relativt generöst. Enligt min mening uppnås en lämplig avvägning om fonder, vars värde till mer än en Qärdedel består av räntebärande eUer ränteberoende värdepapper, hänförs till beskattningskategorin avkastningsfonder, medan de fonder som har ett mindre innehav av sådana värdepapper aUtjämt skall beskattas som akflefonder.

En invändning som skuUe kunna göras mot den skisserade gränsdragningen är att andelsägarna i de olika fondema inle själva kan påverka sin beskattningssituation. Denna blir nämligen beroende av de åtgärder som fondförvaltaren vidtar. Om en akti<:fond förvärvar räntebärande värdepapper i sådan omfattning alt 25-procentsgränsen överskrids förändras också beskattningen av andelarna i fonden från aktievinst- fill räntebeskattning.

Denna invändning torde dock vara mera av teoretisk än prakfisk betydelse. De oUka fonderna kommer naturligtvis att själva klassificera sig som antingen aktiefonder eUer avkastningsfonder och därigenom ge aUmänheten den upplysning som behövs för att adekvata placeringar skall kunna göras. Så är också fallet i dag. Risken att en fond utan egen förskyUan övergår från att vara en aktiefond till att bli en avkastningsfond bedömer jag som i det närmaste obefintlig med hänsyn till den professionella skötsel som dessa fonder har. Den UUa risk som ändå kan finnas anserjag kunna undanröjas genom en utformning av reglerna som gör det möjligt för en aktiefond att tillfälligtvis överskrida gränsen, t. ex. i samband med häftiga och oväntade kursförändringar eller stora likviditetstUlskott, utan atl fonden därigenom automafiskt övergår tUl alt i beskattningshänseende bli en avkastningsfond. Detta kan åstadkommas genom att bestämmelsen utformas så atl endast de fonder som regelmässigt innehåUer obligationer o. d. värdepapper till ett värde överstigande 25 % av fondförmögenheten anses utgöra avkastningsfonder. Kravet på regelmässighet bör aUtså förstås så, att fonder som endast tillfälligtvis överskrider gränsen, inte därigenom får sin skatlemässiga status förändrad. Jag anser med andra ord att en generös tolkning bör göras i fall av ofrivilliga gränsöverskridanden.

Jag vUl dock understryka att denna generösa tolkning inte innebär att jag godtar alt akfiefonder systematiskt utnyttjar gränsöverskridningar, t. ex. för atl i största möjliga mån ge andelsägarna tillfälle att omvandla kapitalinkomster till lindrigare beskattade kapitalvinster.

Del allernaliv somjag nu redogjort för anserjag på ett tillfredsställande
säll löser de problem som för närvarande är förknippade med avkastnings-
fonderna. Jag är medvelen om alt skattestimulanser av hittillsvarande
omfattning inte längre kommer atl finnas kvar. Den möjlighet som fonder
na har att ge andelsägarna en hög effektiv avkaslning på insatt kapital är 12

dock enligt min uppfattning tillräcklig för atl dessa fonder även i framtiden skall utgöra elt attraktivt invesleringsallernativ. Jag föreslår därför att vinster och förluster vid avyttring av andelar i avkastningsfonder hänförs fill inkomst av kapital.

Den förordade lösningen innebär i huvudsak följande. Vid inlösen av en fondandel skall vinst eUer förlust beräknas på vanligt sätt. Som intäkt tas upp nettoförsäljningspriset, dvs. det vid avyttringen uppnådda försäljningspriset med avdrag för omkostnadema vid avyttringen. Från netloförsäljningsprisel får avdrag göras för den kostnad som förvärvet av andelen befingat inkl. omkostnaderna i samband med förvärvet. Uppstår en vinsl vid denna resultatberäkning ulgör vinsten skattepliktig intäkt av kapital, medan en förlust blir avdragsgill i samma förvärvskäUa. Vinst skall las upp till beskattning med oavkortat belopp. En förlust är fullt ut avdragsgUl i förvärvskällan. Vad som nu sagts om beskatlningen vid inlösen gäller på motsvarande sätt om andelen avyltras på annat sätl, t.ex. genom en försäljning eller vid utskiftning.

För andelar i aktiefonder bibehålls nuvarande regler. Själva avkastnings-fonden som sådan skall även framdeles beskattas enligt samma regler som nu gäller. Någon skiUnad i beskattningen av själva fonden kommer aUlså inte att finnas mellan aktiefonder och avkastningsfonder.

Prop. 1986/87:40

Skälen för mitt förslag: Min avsikl är alt proposifionen med förslaget skall överlämnas till riksdagen senare denna dag. De föreslagna bestämmelserna syftar tUl att förhindra omotiverade skattelättnader. De bör därför börja lillämpas snarasl möjligt. Av vad jag lidigare anfört om bakgmnden tiU och syftet med förslaget följer att särskUda skäl föreligger att låta de nya reglema gäUa redan under tiden för riksdagsbehandlingen. Riksdagen bör därför med stöd av 2 kap. 10 § andra stycket regeringsformen i ikraftträdandebestämmelser besluta alt de nya bestämmelserna skaU tillämpas i fråga om avyttring av andelar som sker fr. o.m. dagen efter den dag då propositionen överlämnades tiU riksdagen.

För sådana fondandelar som förvärvats senast den 15 oktober 1986 anser jag det dock rimligt att äldre bestämmelser får gälla under en övergångstid. Härigenom ges de andelsägare som så önskar möjligheter att avveckla sina innehav under samma fömtsättningar som gällde när de gjorde placeringen. En lämplig avgränsning uppnås om de äldre bestämmelserna får tUlämpas t. o.m. utgången av år 1988 vid avyttring av andelar som förvärvats den 15 oktober 1986 eUer tidigare.

Tidigare har sammansättningen av fondförmögenheten inte haft någon

betydelse för beskattningen vid avyttring av en fondandel. Mitt förslag Prop. 1986/87: 40 innebär en ändring i detta avseende. De tidigare förmögenhetsförhållandena bör emellertid inte påverka den framtida andelsbeskattningen. Detta bör anges i en särskild övergångsbestämmelse.

6 Upprättat lagförslag

I enlighet med det anförda har inom finansdepartementet upprättats förslag lill lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370).

Den föreslagna lagändringen är av så enkel beskaffenhet atl lagrådels hörande skulle sakna betydelse.

7 Hemställan

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen att anta förslaget.

8 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredraganden har lagt fram.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1986 14