Regeringens proposition 1986/87: 39

om följdlagstiftning till den nya p.

förvaltningslagen 1986/87:39

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 16 oktober 1986.

På regeringens vägnar

Kjell-Olof Feldt

Sten Wickbom

Propositionens huvudsakliga innehåll

I proposifionen lägger regeringen fram förslag till följdlagstiftning fill den nya förvaltningslag, som riksdagen har antagit. Flertalet förslag innebär att bestämmelser om omröstningsförfarande, reservationsrätt m. m. anpassas tiU den nya förvaltningslagen. Bl. a. föreslås att den nya förvaltningslagens ordning för överklagande skaU gälla beslut av hyresnämnder, arrendenämnder, statens va-nämnd samt vissa bolag och andra enskilda organ med offentliga förvaltningsuppgifter. Det innebär att överklagandet skaU ges in tiU underinstansen i stället för som hittUls överinstansen.

De nya reglerna föreslås träda i kraft samtidigt med den nya förvaltningslagen, den 1 januari 1987.

1 Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 39

1 Förslag till Prop. 1986/87:39

Lag om överklagande av beslut av enskilda organ med offentliga förvaltningsuppgifter

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Denna lag gäller sådana beslut av bolag och andra enskilda organ,
som enligt särskilda bestämmelser får överklagas till regeringen, till en
förvaltningsdomstol eller till en förvaltningsmyndighet.

Om en annan lag eller en författning som beslutats av regeringen eller av en förvaltningsmyndighet innehåller någon bestämmelse som avviker från denna lag, gäller den bestämmelsen.

2 § Ett beslut överklagas skriffiigt. I skrivelsen skall klaganden ange
vUket beslut som överklagas och den ändring i beslutet som han begär.

Skrivelsen ges in till den myndighet som skall pröva överklagandet. Den skaU ha kommit in dit inom tre veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet.

3 § Den myndighet fill vilken skrivelsen med överklagandet skall ges in
prövar om skrivelsen har kommit in i rätt tid. Har skrivelsen kommit in för
sent, skall myndigheten avvisa den, om inte annat följer av andra eller
tredje stycket.

Skrivelsen skall inte avvisas, om förseningen beror på att det enskilda organet har lämnat klaganden en felaktig underrättelse om hur man överklagar.

Skrivelsen skall inte heller avvisas, om den inom överklagandetiden har kommit in till det enskUda organet. I ett sådant fall skall det enskilda organet vidarebefordra skrivelsen till myndigheten med uppgift om vilken dag skrivelsen kom in fill organet.

Denna lag träder i kraft den I januari 1987. I fråga om beslut som har meddelats före ikraftträdandet gäller dock äldre föreskrifter.

Vid omröstning i överförmyndar-nämnd i ärende enligt denna balk gälla i tillämpliga delar bestämmelserna i 16 kap. rällegångsbalken. Om ledamot eller föredragande har skiljaktig mening, skall denna anlecknas i protokoU eller annan handling.

I fråga om varje beslut av överförmyndare eller överförmyndar-nämnd i ärende enligt denna balk skall finnas handling av vilken framgår vem som har fattat beslutet, vem som har varit föredragande samt beslutets dag och dess innehåll. Föreskrifier om i vilken utsträckning beslut skall innehålla de skäl som bestämt utgången finnas i 17 § förvaltningslagen (1971:290).

Om det framkommer skiljaktiga meningar i en överförmyndarnämnd i elt ärende enligt denna balk, liUämpas föreskrifierna 16 kap. rättegångsbalken om omröstning i tvistemål. 119 § förvaltningslagen (1986:223) finns bestämmelser om rätt alt få en skiljaktig mening antecknad.

För varje beslut av en överförmyndare eller en överförmyndarnämnd i elt ärende enligt denna balk skall finnas en handling av vilken framgår vem som har fattat beslutet, vem som har varit föredragande samt beslutets dag och dess innehåll.

3 Förslag till Prop. 1986/87:39

Lag om ändring i konkurslagen (1921: 225)

Härigenom föreskrivs att 208 § konkurslagen (1921:225) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

208                                            §'
I fråga om jäv mot tjänsteman I fråga om jäv mot tjänstemän
vid tillsynsmyndigheten gäller ut- vid tiUsynsmyndigheten gäller ut
över vad som följer av 4 § förvall- över vad som följer av 7/ § förvalt
ningslagen (1971:290) att den som i ningslagen (1986:223) att den som i
allmänt mål har tagit befattning ett allmänt mål har tagit befattning
med indrivning av fordran som gö-     med indrivning av en fordran som
res gällande i konkursen ej får full-     görs gällande i konkursen inte får
göra tillsynsuppgift i konkursen.    fullgöra tillsynsuppgift i konkursen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

4 Förslag till

Lag om ändring i värnpliktslagen (1941: 967)

Härigenom föreskrivs att 11 och 30 §§ värnpliktslagen (1941:967)' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lyddse

11 §

Inskrivningsnämnd år beslutför. Inskrivningsnämnden är beslut-

när ordföranden eller ersättare för för när ordföranden eller ersättare
honom samt minst två andra leda- för honom samt minst två andra le-
möter äro närvarande. damöter är närvarande.

Som nämndens beslut gäller den mening varom de fiesta förena sig eller, vid lika röstetal eller om samiliga ledamöier äro av olika mening, den mening som ordföranden biträder.

20 f Värnpliktsnämnden består av ordförande och högst fyra andra ledamöter. För ledamot skall finnas ersättare. Vid hinder för ordföranden tjänstgör ersättare för honom som ordförande.

' Senaste lydelse 1981:825. Lagen omtryckt 1969: 378. Senasle lydelse 1975:555.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1986/87: 39

Regeringen utser ledamöter och ersättare för viss tid.

Värnpliktsnämnden är beslutför när ordföranden eller ersättare för honom samt minst en annan ledamot äro närvarande. När ärende av större vikt handlägges, böra om möjligt samtliga ledamöter närvara.

Som nämndens beslut gäller den Om det framkommer skiljakiiga
mening varom de fiesta förena sig meningar vid en överläggning, till-
dier, vid lika röstetal eller om lämpas föreskrifterna i 16 kap. rät-
samtliga ledamöter äro av olika tegångsbalken om omröstning i
mening, den mening som ordföran- tvistemål,
den biträder.

Rättegångsbalkens bestämmelser Rättegångsbalkens bestämmelser
om jäv mot domare gälla i tillämp- om jäv mot domare gäller i fillämp
liga delar ledamoi av värnplikts- liga delar ledamöter av värnplikts-
nämnden, nämnden.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

5 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1944:475) om arbetslöshetsnämnd

Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1944:475) om arbetslöshetsnämnd' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5§ I fråga om särskUd arbetslöshetsnämnd tillämpas bestämmelserna i 3 kap. 2 §, 3 § första stycket, 4 §, 5 § tredje stycket, 7 och 8 §§, 9 § första stycket och 10-12 §§ kommunallagen (1977:179) på motsvarande sätt. I annan kommun än Stockholms kommun tillämpas även bestämmelserna i 3 kap. 5 § första stycket och 6 § nämnda lag på motsvarande sätt.

Utan hinder av 2 § 2 förvaltningslagen (1971:290) tillämpas bestämmelserna i 4 och 5 §§ nämnda lag i samtliga ärenden hos särskild arbetslöshetsnämnd.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

' Lagen omtryckt 1977: 208.

6 Förslag till Prop. 1986/87:39

Lag om ändring i byggnadsstadgan (1959:612)

Härigenom föreskrivs att 3 § byggnadsstadgan (1959:612)' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3§

I fråga om byggnadsnämnd tillämpas bestämmelserna i 3 kap. 2 §, 3 § första stycket, 4 §, 5 § tredje stycket, 7 och 8 §§, 9 § första stycket och 10-12 §§ kommunallagen (1977:179) på motsvarande sätt. I annan kommun än Stockholms kommun tillämpas även bestämmelserna i 3 kap. 5 § första stycket och 6 § nämnda lag på motsvarande sätt.

Uppdrag som avses i 3 kap. 12 § andra stycket kommunaUagen (1977: 179) får ej omfatta befogenhet att

1. slutligt avgöra fråga om avgift enligt lagen (1976:666) om påföljder och
ingripanden vid olovligt byggande m. m.,

2. meddela föreläggande vid vite utom i fall som avses i 3 § nämnda lag
eller föreläggande vid annat äventyr eller

3. slutligt avgöra ärende, som är av principiell natur eller annars av
större vikt.

Utan hinder av 2 § 2 förvaltningslagen (1971:290) äga 4 och 5 §§ nämnda lag lillämpning i samiliga ärenden hos byggnadsnämnd.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

7 Förslag till

Lag om ändring i civilförsvarslagen (1960: 74)

Härigenom föreskrivs att 41 § 2 mom. civilförsvarslagen (1960:74) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

41 § 2 mom. I fråga om särskild civilförsvarsnämnd tillämpas bestämmelserna i 3 kap. 2 §, 3 § första stycket, 4 §, 5 § tredje stycket, 7 och 8 §§, 9 § första stycket och 10-12 §§ kommunallagen (1977: 179) på motsvarande sätt. I annan kommun än Stockholms kommun tiUämpas även bestämmelserna i 3 kap. 5 § första stycket och 6 § nämnda lag på motsvarande sätt.

' Stadgan omtryckt 1981:873. Lagen omtryckt 1984:1026.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1986/87: 39

Uian hinder av 2 § 2 förvaUningslagen (1971:290) äga 4 och 5 §§ nämnda lag tillämpning i samtUga ärenden hos särskild civil-försvarsnämnd.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

8 Förslag till

Lag om ändring i varumärkeslagen (1960: 644)

Härigenom föreskrivs att 48 § varumärkeslagen (1960:644) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

48 §' Det ankommer på regeringen eUer i den omfattning regeringen bestämmer på registreringsmyndigheten att meddela närmare föreskrifter om vad sökanden i registreringsärende har att iakttaga, om kungörande som sägs i 20, 21 och 46 §§ samt eljest om förfarandet i dessa ärenden, om förfarandet vid besvär enligt 47 § ävensom om varumärkesregistrets förande.

Vid ansökan om registrering av   Vid ansökan om registrering av
vammärke, om förnyelse, om änd- varumärke, om förnyelse, om änd
ring i registrerat varumärke enligt   ring i registrerat varumärke enligt
24 § eller om anteckning i registret 24 § eller om anteckning i registret
av överlåtelse eller licens ävensom av överlåtelse eller licens skall er-
vid besvär enUgt 47 § första stycket        läggas avgift till belopp som rege-
skall erläggas avgift fill belopp som ringen föreskriver. För förnyelse
regeringen föreskriver. För förnyel- skall stadgas högre avgift, om ansö-
se skall stadgas högre avgift, om    kan ingives efter registreringsperio-
ansökan ingives efter registrerings- dens utgång,
periodens utgång.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.1 fråga om besvärsavgift vid överklagande av beslut som meddelats före ikraftträdandet gäller äldre föreskrifter.

9 Förslag till

Lag om ändring i reglementet (1961:265) angående förvaltningen av riksförsäkringsverkets fonder

Härigenom föreskrivs att 5 § reglementet (1961:265) angående förvaltningen av riksförsäkringsverkets fonder skall ha följande lydelse.

Senaste lydelse 1977:732.

18 kap. 10 §

TiU styrelsens sammanträden skall samtliga ledamöter kallas. Om en styrelseledamot är förhindrad att tjänstgöra vid ett sammanträde, skaU en suppleant kaUas i hans stäUe enligt den bestämda ordningen mellan siipple-anterna. Suppleantema får även i övrigt närvara vid styrelsens sammanträden. De skall alltid underrättas om tiden för sammanträdena. Den direktör som avses i 12 § första stycket får deltaga i styrelsens sammanträden men ej i dess beslut.

Vid förfall för både ordföranden och vice ordföranden föres ordet av den som de vid sammanträdet närvarande utse.

Styrelsen är beslutför, då minst Styrelsen är beslutför, när minst

hälften av de ledamöter som äger hälften av de ledamöter som får

delta i avgörandet är närvarande.

deltaga i avgörandet är närvarande. Såsom styrelsens beslut gäller den mening, om vilken de flesla röstandeförena sig, och vid lika röstetal den mening som biträdes av den som för ordel.

Vid styrelsens sammanträden skall föras protokoll.

Vid styrelsens sammanträden skall föras protokoU. Har ledamoi, som deltagit i ärendes behandUng, från styrelsens beslul avvikande mening, skall denna antecknas till protokollet.

Lagen omtryckt 1982:120.

Vid besvär över beslut i mål eller ärenden om försäkring enligt denna lag skall besvärshandUngen vara inkommen inom två månader från den dag då klaganden fick del av beslutet eller, om besvären anförts av riksförsäkringsverket, inom två månader från den dag då beslutet meddelades.

Vad som sägs i denna paragraf om besvär skall i tillämpliga delar gälla en begäran om omprövning enligt 10 §.

Allmän försäkringskassas, riksförsäkringsverkets och försäkringsrätts beslut skall omedelbart gälla, om ej annat föreskrivits i beslutet eller bestäms av den domstol som har att pröva beslutet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987. I fråga om beslut som har meddelats före ikraftträdandet gäller dock äldre föreskrifter.

11 Förslag till Prop. 1986/87: 39

Lag om ändring i lagen (1964:47) om krigshjälp

Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (1964:47) om krigshjälp skaU ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6§'
I varje kommun skaU finnas en I varje kommun skall finnas en

krigshjälpsnämnd för handhavande krigshjälpsnämnd för att sköta

av de uppgifter, som åvila kom- kommunens uppgifter enligt denna

munen enligt denna lag. Kom- lag. Kommunen får tiUsätta en sär-

munen får tillsätta särskild krigs- skild krigshjälpsnämnd eller Mpprfra

hjälpsnämnd eller uppdraga åt an- åt en annan nämnd att vara krigs-

nan nämnd att vara krigshjälps- hjälpsnämnd. Har så ej skett är so-

nämnd. Har så ej skett är social- cialnämnden krigshjälpsnämnd.
nämnden krigshjälpsnämnd.

I fråga om särskild krigshjälpsnämnd tUlämpas bestämmelserna i 3 kap. 2 §, 3 § första stycket, 4 §, 5 § tredje stycket, 7 och 8 §§, 9 § första stycket och 10-12 §§ kommunallagen (1977:179) på motsvarande sätt. I annan kommun än Stockholms kommun tillämpas även bestämmelserna i 3 kap. 5 § första stycket och 6 § nämnda lag på motsvarande sätt.

Föreskrifter om i vilken utsträckning beslut skall innehålla de skäl som ha bestämi utgången finnas i 17 § förvaltningslagen (1971:290).

Uian hinder av 2 § 2 förvaltningslagen (1971:290) äga 4 och 5 §§ nämnda lag tUlämpning i samtUga ärenden hos särskUd krigshjälpsnämnd.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

12 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1964:63) om kommunal beredskap

Härigenom föreskrivs att 5, 10 och 20 §§ lagen (1964:63) om kommunal beredskaps skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5§

Kommun och landstingskom- Kommuner och landsiingskom
mun, varifrån utrymning sker, äro muner, varifrån utrymning sker, är
under beredskapstillstånd skyldiga under beredskapstillstånd skyldiga
att, i den mån förhållandena med- att, i den mån förhållandena

' Senaste lydelse 1981:21.

Lagen omtryckt 1984:1027. 10

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1986/87: 39

giva det, lämna bistånd åt kommun         medger det, lämna bistånd åt kom-
och landsiingskommun, där befolk- muner och landstingskommuner,
ning från utrymningsområdet in-    där befolkning från utrymningsom-
kvarteras i större omfattning. Bi-   rådet inkvarteras i större omfatt-
ståndet skall särskilt avse fillhanda-          ning. Biståndet skall särskilt avse
hållande av personal och utmstning          tillhandahållande av personal och
för verksamheten för de inkvartera-        utmstning för verksamheten för de
de. Enas ej kommunerna och lands-         inkvarterade. Enas inte kommuner-
tingskommunerna om biståndet,    na och landstingskommunerna, får
äger länsstyrelsen i det län, där     länsstyrelsen i det län, där utrym-
utrymningsområdet är beläget, för-         ningsområdet är beläget, förordna
ordna därom.                      om biståndet.

Blir till följd av krigsskada, inkvartering av utrymmande eller andra med krig eller krigsfara sammanhängande utomordentliga förhållanden för totalförsvaret viktig kommunal eller landstingskommunal verksamhet i viss kommun eller landsfingskommun så betungande, att bistånd i verksamheten oundgängligen erfordras, är under beredskapstillstånd annan kommun eller landstingskommun skyldig att efter särskilt förordnande därom tiUfälligt lämna sådant bistånd. Om dylikt bistånd förordnar länsstyrelsen i det län, där den biståndslämnande kommunen eller landstingskommunen är belägen.

Utan hinder av 3 § första stycket Vad som föreskrivs i förvall-

förvallningslagen (1971:290) äga ningslagen (1986:223) om ärenden 14—20 §§ nämnda lag tillämpning i som avser myndighetsutövning mot ärenden hos länsstyrelsen som någon enskild skall gälla även avses i första och andra styckena. ärenden hos länsstyrelsen enligl

försia och andra styckena.

10 § I fråga om särskild beredskapsnämnd tillämpas bestämmelserna i 3 kap. 2 §, 3 § första stycket, 4 §, 5 § tredje stycket, 7 och 8 §§, 9 § första stycket och 10-12 §§ kommunallagen (1977:179) på motsvarande sätt. I annan kommun än Stockholms kommun tillämpas även bestämmelserna i 3 kap. 5 § första stycket och 6 § nämnda lag på motsvarande sätt.

Ulan hinder av 2 § 2 förvaltningslagen (1971:290) äga 4 och 5 §§ nämnda lag lillämpning i samiliga ärenden hos särskild beredskapsnämnd.

20 §

Underlåter kommun att fullgöra skyldighet, som åvUar kommunen enligt denna lag eUer enligt föreskrift som meddelats med stöd av denna, äger länsstyrelsen, om rättelse ej vinnes på annat sätt, förelägga kommunen lämpligt vite eUer ock i kommunens ställe vidtaga den åtgärd, som skyldigheten avser, samt i den mån kommunen icke är berättigad till ersättning av statsmedel för åtgärden uttaga kostnaden för denna av kommunen.

Vad i första stycket sägs om kommun tillämpas på motsvarande sätt i fråga om landsfingskommun.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1986/87: 39

Utan hinder av 3 § första stycket Vad som föreskrivs i förvalt-

förvallningslagen (1971:290) äga ningslagen (1986:223) om ärenden

14-20 §§ nämnda lag tUlämpning i som avser myndighetsutövning mot

ärende hos länsstyrelsen som avses någon enskild skall gälla även

i första stycket. ärenden hos länssiyrelsen enligi

försia stycket.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

13 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1966:293) om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1966:293) om beredande av

sluten psykiatrisk vård i vissa fall' dds att 6, 10, 34 a och 37 §§ skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 26 a §, av följande

lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6§

Behörig att utfärda vårdintyg är legitimerad läkare. Från detta krav får socialstyrelsen medge undantag om särskilda skäl föreligger. Vårdintyg med åberopande av omständighet som avses i 1 § första stycket a) får dock utfärdas endast av läkare som har specialistkompetens inom gmppen psykiska sjukdomar eller erhållit socialstyrelsens tillstånd att utfärda vårdintyg av detta slag.

Vårdintyg får ej godtas för intagning på en klinik där den läkare som har utfärdat intyget tjänstgör.

Om fråga uppkommer att bereda vård enligt denna lag av en patient som på egen begäran är intagen för psykiatrisk vård på sjukhus, får undantag göras från bestämmelsen i andra stycket, om det skulle uppstå betydande olägenhet av att anlita annan läkare.

Vid utfärdande av vårdintyg gäl- Vid utfärdande av vårdintyg gäl
ler bestämmelserna i 4 oc/i 5 §§för- ler bestämmelserna i // och 12 §§
valtningslagen (1971:290) åven för förvaltningslagen (1986:223) även
läkare som utövar yrket enskilt. för läkare som utövar yrket enskilt.

10 §

Beslut enligt 9 § skall i stället fattas av utskrivningsnämnden om

1. intagningen, i fall som avses i 6 § tredje stycket, har gmndats på ett

vårdintyg som har utfärdats av överläkaren eller annan läkare vid den

klinik där intagningen har skett eller

Lagen omtryckt 1982:782. 12

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1986/87: 39

2.jävenligt4 § förvaltningslagen 2. jäv enligt II § förvaUningsla-
(1971:290) har förelegat mot den gen (1986:223) har förelegat mot
som utfärdat vårdintyget eller be- den som utfärdat vårdintyget eller
slutat om intagningen eller om så- beslutat om intagningen eller om
dant jäv föreligger mot överläka- sådant jäv föreligger mot överläka
ren, ren.

Utan hinder av första stycket får överläkaren fatta beslut som ej kan anstå. Sådant beslut skall ofördröjligen underställas nämndens prövning.

26 a §

En skrivelse med överklagande enligt 21, 22 eller 26 § tillställs den myndighet som skall pröva överklagandet.

Om rätten att överklaga är inskränkt till viss tid och skrivelsen med överklagandet kommer in till överinstansen efter utgången av den tiden, skall överinstansen avvisa skrivelsen. Skrivelsen skall dock inte avvisas om förseningen beror på att underinstansen har lämnat klaganden en felaktig underrättelse om hur man överklagar. Inte heller skall skrivelsen avvisas, om den har kommit in till underinslansen innan tiden för alt överklaga har gått ut.

34 a §

I ärende, vari 17 § förvallnings- I ärenden i vilka 20 § förvali-

lagen (1971:290) äger lillämpning ningslagen (1986:223) tillämpas får

få skälen för beslutet utelämnas skälen för beslutet utelämnas även i

även i andra fall än som sägs där, andra faU än som sägs där, om än-

om ändamålet med vården annars damålet med vården annars skulle

skulle motverkas. motverkas.

I läkares beslut enligt 8 eller 9 § I en läkares beslut enligt 8 eller

eller varigenom ansökan om ut- 9 § eller om avslag på en ansökan

skrivning avslagUs samt i motsva- om utskrivning skaU anges vUka av

rande beslut av utskrivningsnämnd förutsättningarna enUgt 1 § som

eller psykiatriska nämnden skola beslutet grundas på. Detsamma

alllid anges de i 1 § angivna förut- gäller sådana beslut av en ulskriv-

sällningar på vilka beslutet grun- ningsnämnd eller psykiatriska

das. nämnden.

37 §

Den som är intagen för vård med stöd av denna lag skall så snart hans tillstånd medger det genom överläkarens försorg upplysas om sin rätt

att få intagningen prövad av utskrivningsnämnden,

att i övrigt föra talan mot beslut att i övrigt överklaga beslut som

som har fattats med stöd av lagen, har fattats med stöd av lagen,

att anUta ombud eller biträde en- att anlita ombud eller biträde en
ligt förvaUningslagen (1971:290), ligt förvaltningslagen (1986:223), 13

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1986/87: 39

att begära rättshjälp genom offenfligt biträde enligt rättshjälpslagen (1972:429).

Denna lag skaU finnas anslagen inom sjukhuset väl synlig för patienterna.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987. I fråga om beslut som har meddelats före ikraftträdandet gäller dock äldre föreskrifter.

14 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1966:413) om vapenfri tjänst

Härigenom föreskrivs att 11 § lagen (1966:413) om vapenfri tjänst skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

11 §
Vapenfrinämnden är beslutför Vapenfrinämnden är beslutför

när minst fem ledamöter, bland     när minst fem ledamöter, bland
dem ordföranden eller ersättare för     dem ordföranden eller ersättare för
honom,    äro    närvarande.    Som     honom, är närvarande.
nämndens beslul gäller den mening Om del framkommer skUjaktiga

varom de fiesta förena sig eller, vid meningar vid en överläggning till
lika röstetal, den mening som ord- lämpas föreskrifterna i 16 kap. rät-
föranden biträder. tegångsbalken om omröstning i

ivislemål.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

15 Förslag till

Lag om ändring i patentlagen (1967: 837)

Härigenom föreskrivs att 25 och 75 §§ patentlagen (1967: 837)' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

25 §2

Talan enligt 24 föres genom be- Talan enligt 24 § förs hos pa-svär hos patentbesvärsrätten inom tentbesvärsrätten genom besvär två månader från beslutets dag. inom två månader från beslutets Den som vill anföra besvär skall dag. inom samma tid erlägga fastställd besvärsavgifi vid påföljd atl besvären icke upptagas till prövning.

' Lagen omtryckt 1983:433. 14

Senaste lydelse 1986:233.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop, 1986/87:39

Ett slutligt beslut av patentbesvärsrätten får överklagas till regeringsrätten genom besvär inom två månader från beslutets dag. Överklagandet får inte avse andra patentkrav än sådana som har prövats genom det överklagade beslutet. I övrigt tillämpas bestämmelserna i 35-37 §§ förvaltningsprocesslagen (1971:291) om besvär över kammarrättens beslut. Palentbesvärsrättens beslut skall innehålla uppgift om att det krävs särskilt tillstånd för prövning av besvär till regeringsrätten och om de gmnder på vilka sådant fillstånd meddelas.

Bestämmelserna i 22 § femte Bestämmelserna i 22 § femte stycket äga motsvarande tillämp- stycket tUlämpas beträffande hand-ning beträffande handlingar som in- lingar som kommer in till patentbe-komma till patentbesvärsrätten el- svärsrätten eller regeringsrätten, ler regeringsrätten.

75 §3

Andra slufliga beslut av patent- Andra slutliga beslut av patentmyndigheten än som avses i 24 § myndigheten än som avses i 24 § samt beslut enligt 42, 72 eller 73 § samt beslut enligt 42, 72 eller 73 § får överklagas till patentbesvärsrät- får överklagas till patentbesvärsrätten genom besvär inom två måna- ten genom besvär inom två månader från beslutets dag. Den som vUl der från beslutets dag. överklaga elt sådant beslut skall Inom samma tid beiala föreskriven besvärsavgift. Annars prövas inte besvären.

Ett slutligt beslut av patentbesvärsrätten får överklagas till regeringsrätten genom besvär inom två månader från beslutets dag. Därvid tillämpas bestämmelserna i 35-37 §§ förvaltningsprocesslagen (1971:291) om besvär över kammarrättens beslut. Palentbesvärsrättens beslut skaU innehålla uppgift om att det krävs särskilt tiUstånd för prövning av besvär till regeringsrätten och om de gmnder på vilka sådant tiUstånd meddelas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.1 fråga om besvärsavgift vid överklagande av beslut som har meddelats före ikraftträdandet gäller dock äldre föreskrifter.

16 Förslag till

Lag om ändring i miljöskyddslagen (1969: 387)

Härigenom föreskrivs att 11, 14, 15, 60 och 61 §§ miljöskyddslagen (1969:387)' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

11 §
Koncessionsnämnden består av Koncessionsnämnden består av

ordförande och tre andra leda- ordförande och tre andra ledamöter. Vid förberedande åtgärd möter. Vid förberedande åtgärd,

' Senaste lydelse 1986:233. 15

' Lagen omtryckt 1981:420.

Nuvarande lyddse Föreslagen lydelse Prop. 1986/87: 39

och vid prövning av fråga om av- vid prövning av fråga om avvisning
visning av ansökan eller om av- av ansökan eUer avskrivning av
skrivning av ärende kan nämnden ärende saml vid handläggning av
bestå av ordföranden ensam. överklagande av nämndens beslut

kan nämnden bestå av ordföranden

ensam.

Ordföranden skall vara lagfaren och erfaren i domarvärv. En ledamot skall ha sakkunskap och erfarenhet i tekniska frågor. En ledamot skall ha erfarenhet av frågor som faller inom verksamhetsområdet för statens naturvårdsverk. Den Qärde ledamoten skall ha erfarenhet av industriell verksamhet. Om ärendet enligt ordförandens bedömande i huvudsak avser kommunala förhållanden, skaU som Qärde ledamot i stället ingå person med erfarenhet av kommunal verksamhet.

Regeringen förordnar ordförande, övriga ledamöter och, i den utsträckning det behövs, ersättare för dem. Bestämmelserna om ledamot gäller även ersättare.

Regeringen kan föreskriva att i koncessionsnämnden skall finnas flera avdelningar. Bestämmelserna om koncessionsnämnd gäller i fillämpliga delar avdelning.

14 §

Koncessionsnämnden skall söija för fullständig utredning av ärende som kommer under nämndens prövning. Nämnden skall

1. genom kungörelse i ortsfidning eller på annat lämpligt sätt bereda dem som kan beröras av den miljöfarliga verksamheten tUlfälle att yttra sig,

2. samråda med de statliga och kommunala myndigheter som har väsentliga intressen att bevaka i frågan,

3. hålla sammanträde med dem som saken angår och besiktning på platsen, om det ej är uppenbart onödigt,

4. lämna den som gjort ansökan 4. lämna den som gjort ansökan eller framställt erinran underrättel- eller framställt erinran underrättelse om det som tilU"örts ärendet ge- se om det som tillförts ärendet genom annan än honom själv och be- nom annan än honom själv och bereda honom tillfälle att yttra sig där- reda honom tillfälle att yttra sig däröver, om ej annat följer av 15 §för- över, om inte annat följer av 17 § vaUningslagen (1971:290). förvaltningslagen (1986:223).

Nämnden kan uppdraga åt en eller flera av ledamöterna att hålla sammanträde eller besiktning enligt andra stycket 3.

Nämnden kan uppdraga åt sakkunnig att verkställa särskild utredning.

Kostnad för kungörelse och för utredning enligt Qärde stycket betalas av den som utövar eller ämnar utöva den miljöfarliga verksamheten. Nämnden fastställer på yrkande ersättning för utredningen.

Skall koncessionsnämnden avge yttrande till regeringen i ärende enligt 136 a § byggnadslagen (1947:385), äger bestämmelserna i första-femte styckena motsvarande tillämpning.

15 §

Yppas vid koncessionsnämndens Om del framkommer skiljaktiga

överläggning Ull beslul skiljaktiga meningar vid en överläggning Ull-
meningar, skall omröstning ske. lämpas föreskrifierna i 16 kap. rät- 16

Beträffande rättegången i hovrätten och högsta domstolen i mål om miljöskyddsavgtft gäller, med nedan angivna avvikelser, i tillämpliga delar vad som är föreskrivet i rättegångsbalken om tvistemål vari förlikning inte är tillåten och om be-

Beträffande nämndens hand
läggning vid överklagande och be
träffande rättegången i hovrätten
och högsta domstolen i mål om mil
jöskyddsavgift gäller, med nedan
angivna avvikelser, i tillämpliga de
lar vad som är föreskrivet i rätte-
svär. gångsbalken om tvistemål vari för-

likning inte är tillåten och om besvär.

I fråga om rättegångskostnaderna gäller rättegångsbalkens bestämmelser om allmänt åtal i tillämpliga delar. Beträffande naturvårdsverket gäller i stället för bestämmelserna i rättegångsbalken om föreläggande för part och parts utevaro i tvistemål vad som är föreskrivet för åklagare.

I stället för de i 9 kap. 8 § rättegångsbalken angivna högsta vitesbeloppen får rätten bestämma vitesbeloppen till högst femfiotusen respektive etthundratusen kronor.

17 Förslag till Prop. 1986/87: 39

Lag om ändring i lagen (1970; 417) om marknadsdomstol m. m.

Härigenom föreskrivs att 10 § lagen (1970:417) om marknadsdomstol m. m.' skaU ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 §
Som marknadsdomstolens beslut Om det framkommer skiljaktiga

gäller den mening varom de flesta meningar vid en överläggning till-
ledamöter förenar sig eller, vid lika lämpas föreskrifterna i 16 kap. räi-
röstetal, den mening som ordföran- tegångsbalken om omröstning i
den biträder. tvistemål. Domstolen besiämmer

dock själv i vilken ordning ledamöterna skall såga sin mening.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

18 Förslag till

Lag om ändring i mönsterskyddslagen (1970:485)

Härigenom föreskrivs att 22 och 47 §§ mönsterskyddslagen (1970:485) skaU ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

22 §s
Ett slutligt beslut av registre- Ett slufligt beslut av registre-

ringsmyndigheten enligt 21 § får ringsmyndigheten enligt 21 § får överklagas till patentbesvärsrätten överklagas till patentbesvärsrätten genom besvär inom två månader genom besvär inom två månader från beslutets dag. Den som viU från beslutets dag. överklaga etl sådant beslut skall inom samma tid betala föreskriven besvärsavgift. Annars prövas inle besvären.

Ett slufligt beslut av patentbesvärsrätten får överklagas fiU regeringsrätten genom besvär inom två månader från beslutets dag. Därvid tillämpas bestämmelserna i 35-37 §§ förvaltningsprocesslagen (1971:291) om besväröver kammarrättens beslut. Palentbesvärsrättens beslut skall innehålla uppgift om att det krävs särskilt tillstånd för prövning av besvär till regeringsrätten och om de grunder på vilka sådant tillstånd meddelas.

47 §3

Andra slutliga beslut av registre- Andra slutliga beslut av registre-

ringsmyndigheten än som avses i ringsmyndigheten än som avses i 21 § får överklagas till patentbe- 21 § får överklagas fill patentbe-

' Lagen omtryckt 1984: 294.

■Senaste lydelse 1986:235. '

Senaste lydelse 1986:235.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1986/87: 39

svärsrätten genom besvär inom två svärsrätten genom besvär inom två månader från beslutets dag. Den månader från beslutets dag. som vill överklaga ett sådant beslut skaU inom samma lid betala föreskriven besvärsavgifi. Annars prövas inte besvären.

Ett slufligt beslut av patentbesvärsrätten får överklagas fill regeringsrätten genom besvär inom två månader från beslutets dag. Därvid fillämpas bestämmelserna i 35-37 §§ förvaltningsprocesslagen (1971:291) om besvär över kammarrättens beslut. Patentbesvärsrältens beslut skall innehålla uppgift om att det krävs särskilt tillstånd för prövning av besvär till regeringsrätten och om de gmnder på vilka sådant tUlstånd meddelas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987. I fråga om besvärsavgift för överklagande av beslut som har meddelats före ikraftträdandet gäller dock äldre föreskrifter.

19 Förslag till

Lag om ändring i bostadsrättslagen (1971:479)

Härigenom föreskrivs att 76 § bostadsrättslagen (1971:479)' skaU ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lyddse

76 §

Talan moi hyresnämnds beslut i Hyresnämndens beslut i frågor
fråga enligt 7 § sista stycket, 52 § enligt 7 § femte stycket, 52 § och
eller 60 § första stycket 1 föres hos 60 § första stycket 1 får överklagas
bostadsdomstolen genom besvär hos bostadsdomstolen genom be-
inom tre veckor från den dag beslu- svär inom tre veckor från den dag
tet meddelades. Besvärshandlingen beslutet meddelades. Besvärshand-
skall inges UU domsiolen. lingen skall ges in iiU hyresnämn
den.

Moi hyresnämnds beslut i fråga Hyresnämndens beslut i frågor

enligt 30 § andra stycket får talan ej enligt 30 § andra stycket får inte

föras. överklagas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987. I fråga om beslut som har meddelats före ikraftträdandet gäller dock äldre föreskrifter.

' Lagen omtryckt 1982:353. 19

20 Förslag till Prop. 1986/87:39

Lag om ändring i lagen (1971: 1078) om försvarsuppfinningar

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1971:1078) om försvarsuppfinningar' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3§ Granskningsnämnden består av ordförande och sex andra ledamöter. För ledamöterna finns ersättare till det antal regeringen bestämmer. Ledamöter och ersättare förordnas av regeringen.

Nämnden är beslutför, när ordfö- Nämnden är beslutför, när ordfö-

randen och tre andra ledamöter är randen och tre andra ledamöter är närvarande. Som gransknings- närvarande. nämndens beslut gäller den mening varom de flesta ledamöter förenar sig eller, vid lika röstetal, den mening som ordföranden bilräder.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

21 Förslag till

Lag om ändring i resegarantilagen (1972: 204)

Härigenom föreskrivs att 11 § resegarantilagen (1972:204) skaU ha följande lydelse.

Nuvarande lyddse Föreslagen lydelse

11 § Nämnden är beslutför, när ordföranden och två andra ledamöter är närvarande. I beslut skall lika antal företrädare för konsumentintressen och företagarintressen deltaga.

Som nämndens beslut gäller den Om det framkommer skiljaktiga

mening varom de flesta ledamö- meningar vid en överläggning till-

lerna förenar sig eller, vid lika rös- lämpas föreskrifierna i 16 kap. räl-

letal, den mening som ordföranden tegångsbalken om omröstning

bilräder. tvistemål.

Ordföranden kan ensam på nämndens vägnar företaga förberedande åtgärd och pröva ärende av mindre vikt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

Lagen omtryckt 1978: 157. 20

22 Förslag till Prop. 1986/87:39

Lag om ändring i vallagen (1972:620)

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 2 § samt 15 kap. 4 och 8 §§ vallagen (1972:620)' skaU ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap. 2§

I fråga om valnämnd tUlämpas bestämmelserna i 3 kap. 2 §, 3 § första stycket, 4 §, 5 § tredje stycket, 7 och 8 §§, 9 § första stycket och 10-12 §§ kommunallagen (1977:179) på motsvarande sätt. I annan kommun än Stockholms kommun tillämpas även bestämmelserna i 3 kap. 5 § första stycket och 6 § nämnda lag på motsvarande sätt.

Om en ändring i den kommunala indelningen innebär att en ny kommun bildas, skall indelningsdelegerade snarast möjligt under året innan indelningsändringen träder i kraft välja ledamöter och suppleanter i valnämnd för tiden före ikraftträdandet.

Utan hinder av 2 § 2 förvaltningslagen (1971:290) tiUämpas bestämmelserna i 4 och 5 §§ nämnda lag i samtliga ärenden hos valnämnd.

15 kap. 4§ Talan mot beslut, varigenom centrala valmyndigheten eller länsstyrelsen faststäUt utgången av val eller av sådan förrättning som avses i 14 kap. 13, 14, 22 eUer 23 § föres hos valprövningsnämnden genom besvär.

Talan får föras av den som enligt röstlängd var röstberättigad vid valet samt av den som enligt beslut av länsstyrelsen över anmärkning mot röstlängden var utesluten från rösträtt. Talan får också föras av ett parti som har deltagit i valet.

Besvärshandlingen skall ges in Besvärshandlingen skall ges in
fiU beslutsmyndigheten och vara till beslutsmyndigheten och vara
myndigheten till hända inom fio da- myndigheten till hända inom fio da
gar efter det att valet eUer förrätt- gar efter det att valet eUer förrätt
ningen avslutades. Har besvärs- ningen avslutades. Har besvärs
handlingen kommit in till valpröv- handlingen kommit in till valpröv
ningsnämnden före besvärstidens ningsnämnden före besvärstidens
utgång, skall den omständigheten utgång, skall den omständigheten
att inlagan kommit in fill besluts- att inlagan kommit in till besluts
myndigheten först därefter dock ej myndigheten först därefter dock ej
föranleda att besvären lämnas utan föranleda att besvären lämnas utan
prövning. prövning. Valprövningsnämnden

prövar om besvärshandUngen har kommit in i rått tid.

Snarast möjligt efter besvärsti- Snarast möjligt efter besvärsti
dens utgång skall beslutsmyndighe- dens utgång skall beslutsmyndighe-

' Lagen omtryckt 1985:203. 21

ten samtidigt kungöra samtliga besvär som anförts och sända besvärshandlingarna till valprövningsnämnden. Avser besvären riksdagen, införes kungörelsen i Post- och Inrikes Tidningar. Avser besvären landsting eller kommunfullmäktige, införes kungörelsen i ortstidning inom landstingskommunen respektive kommunen. I kungörelsen anges viss kort tid inom vUken förklaring över besvären skaU ha kommit in tUl valprövningsnämnden. Beslutsmyndigheten skall därjämte skyndsamt inkomma fill valprövningsnämnden med yttrande över besvären.

ten samtidigt kungöra samtliga besvär som anförts och sända besvärshandlingarna fill valprövningsnämnden. Avser besvären riksdagen, införes kungörelsen i Post- och Inrikes Tidningar. Avser besvären landsting eller kommunfullmäktige, införes kungörelsen i ortsfidning inom landsfingskom-munen respektive kommunen. I kungörelsen anges viss kort tid inom vilken förklaring över besvären skall ha kommit in tUl valprövningsnämnden. Beslutsmyndigheten skaU däijämte skyndsamt inkomma fill valprövningsnämnden med yttrande över besvären. Bestämmelserna i 27 och 28 §§ förvaltningslagen (1986:223) om omprövning av beslul skaU inte tillämpas.

Besvär över beslut, varigenom har faststäUls utgången av val i hela riket av landstingsledamöter eller kommunfullmäktige, prövas av valprövningsnämnden i den sammansättning denna hade vid tiden för valet.

8§

Beslut varigenom någon har utsetts till ledamot av landsting eller kommunfullmäktige eUer till suppleant länder tUl efterrättelse utan hinder av att besvär anförts över beslutet. Utses med anledning av besvären annan till ledamot eUer suppleant, länder beslutet härom till efterrättelse så snart det val eller den förrättning varigenom han blivit utsedd har avslutats.

Angående verkan av att besvär anförts över beslut genom vilket någon utsetts tiU ledamot av riksdagen eller tiU ersättare finns bestämmelser i 3 kap. 11 § regeringsformen.

Besvärshandlingen skall ges in tiU länsstyrelsen och vara denna fill hända inom tio dagar efter det att valet eller förrättningen avslutades. Har besvärshandling kommit in till valprövningsnämnden före besvärstidens utgång, skall den omständigheten att inlagan kommit in till länsstyrelsen först därefter dock ej föranleda att besvären lämnas utan prövning.

Besvärshandlingen skall ges in fill länsstyrelsen och vara denna tiU hända inom tio dagar efter det att valet eller förrättningen avslutades. Har besvärshandling kommit in till valprövningsnämnden före besvärstidens utgång, skall den omständigheten att inlagan kommit in till länsstyrelsen först därefter dock ej föranleda att besvären lämnas utan prövning. Valprövningsnämnden prövar om besvärshandlingen har kommit in i rätt tid.

Snarast möjligt efter besvärstidens utgång skall länsstyrelsen samtidigt kungöra samtliga besvär som anförts och sända besvärshandlingarna fill valprövningsnämnden. Kungörelsen införes i . ' adning inom kommun i vilken församlingen ingår. I kungörelsen anges viss kort tid inom vilken förklaring över besvären skall ha kommit in till valprövningsnämnden. Länsstyrelsen skaU därjämte skyndsamt inkomma fill valprövningsnämnden med yttrande över besvären.

Snarast möjligt efter besvärstidens utgång skall länsstyrelsen samtidigt kungöra samtliga besvär som anförts och sända besvärshandlingarna till valprövningsnämnden. Kungörelsen införes i ortstidning inom kommun i vilken församUngen ingår. I kungörelsen anges viss kort tid inom vilken förklaring över besvären skall ha kommit in tiU valprövningsnämnden. Länsstyrelsen skaU däijämte skyndsamt inkomma till valprövningsnämnden med yttrande över besvären. Bestämmelserna i 27 och 28 §§ förvaltningslagen (1986:223) om omprövning av beslut skall inte tillämpas.

Den som vill anföra besvär har rätt att hos länsstyrelsen genast erhålla utdrag ur protokoll eller annan handling över förrättningen.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1986/87: 39

52 § Beslut varigenom någon har utsetts fill kyrkofuUmäktig eller fiU suppleant länder till efterrättelse utan hinder av att besvär anförts över beslutet. Utses med anledning av besvären annan fill fullmäktig eUer suppleant, länder beslutet härom tiU efterrättelse så snart det val eUer den förrättning varigenom han blivit utsedd har avslutats.

Bestämmelserna i 13 § förvalt- Bestämmelserna om inhibUion i

ningslagen (1971:290) gäller icke 29 § förvaltningslagen (1986:223) beslut som sägs i denna paragraf gäller inte beslut som sägs i denna

paragraf

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

24 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder

Härigenom föreskrivs att 2, 22, 23 och 23 a §§ lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2§ Arrendenämnd består av lagfaren ordförande och två andra ledamöter, om ej annat följer av andra stycket. Av de senare ledamöterna skall den ene såsom ägare av jordbmksfastighet eller på liknande sätt ha förvärvat erfarenhet av arrendeförhållanden och den andre vara jordbmksarrendator eller, när ärende rör bostadsarrende, bostadsarrendator.

Vid företagande av förberedande Vid företagande av förberedande
åtgärd och prövning av fråga om åtgärd, vid prövning av fråga om
avvisning av ansökan eller avskriv- avvisning av ansökan eUer avskriv
ning av ärende kan arrendenämn- ning av ärende samt vid handlägg-
den bestå av ordföranden ensam. ning av överklagande kan arren-
Vad som sagts nu gäller även vid denämnden bestå av ordföranden
medling när sådan lämpligen kan ensam. Vad som sagts nu gäller
ske utan övriga ledamöters närvaro även vid medling när sådan lämpli-
samt, om parterna samtycker till gen kan ske utan övriga ledamöters
det eller saken är uppenbar, vid närvaro samt, om parterna sam
prövning av fråga som ej avgöres tycker till det eller saken är uppen-
genom skiljedom. bar, vid prövning av fråga som inle

avgörs genom skiljedom.

Ledamot skall vara myndig svensk medborgare och får ej ha fyllt sjuttio år.

För ledamot i arrendenämnd skaU finnas en eller flera ersättare. Bestämmelserna om ledamot gäller även ersättare.

Lagen omtryckt 1985:660. 24

Nuvarande lydelse Föreslagen lyddse Prop. 1986/87: 39

22 §

Beslut av nämnd äger, sedan tid för klander eller besvär utgått när talan får föras mot beslutet, rättskraft, såvitt därigenom avgjorts fråga som avses i 1 § första stycket 2 eller 5 eller 4 § första stycket 2, 2 a, 3, 5 a, 6, 7,

8 eller 9. Vad som sagts nu gäller dock ej beslut, varigenom ansökan om åtgärdsföreläggande enligt 12 kap. 16 § andra stycket eller tillstånd enligt 12 kap. 34-37 eUer 40 § jordabalken eller 30 § andra stycket bostadsrättslagen (1971:479) eller ansökan om uppskov enligt 12 kap. 59 § jordabalken eller ansökan om förbud eller medgivande som avses i 2 a § bostadssaneringslagen (1973: 531) eller yrkande om rätt tiU förhandlingsordning enligt

9 § hyresförhandUngslagen (1978:304) lämnats utan bifall.

Bestämmelserna i 27 och 28 §§ förvaUningslagen (1986:223) om omprövning av beslut skall inte lilllämpas hos nämnderna.

23 §

Om fullföljd av talan mot hyresnämndens beslut i ärende enligt 12 kap. jordabalken eller hyresförhandlingslagen (1978:304) eUer i ärende angående bostadsrätt, bostadssanering eller särskild förvaltning eller i ärende enligt lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet m.m., enligt bostadsanvisningslagen (1980:94) eller lagen (1982:352) om rätt tUl fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt finns bestämmelser i 12 kap. 70 § jordabalken, 31 § hyresförhandUngslagen, 76 § bostadsrättslagen (1971:479), 21 § bostadssaneringslagen (1973:531), 34 § bostadsförvaltningslagen (1977:792), 25 § lagen om förvärv av hyresfastighet m. m., 14 § bostadsanvisningslagen samt 15 § lagen om rätt till fastighetsförvärv för ombildning tiU bostadsrätt.

Hyresnämndens yttrande enligt 12 a § första stycket får inte överklagas.

Hyresnämndens beslut får överklagas genom besvär hos bostadsdomstolen, om nämnden

1. avvisat ansökan som avses i 8, 1. avvisat ansökan som avses i 8, 11, 14-16, 16 a, 16 c, 16 d eller 11, 14-16, 16 a, 16 c, 16 d eller 16 e §, 16 e §, eller avvisat besvär,

2. avskrivit ärende enligt 8-10, 15 a, 16, 16 a, 16 c, 16 d eller 16 e §, dock ej när ärendet kan åtempptagas,

3. förordnat angående ersättning för någons medverkan i ärendet,

4. utdömt vite eller annan påföljd för underlåtenhet att iaktta föreläggande eUer ådömt straff för förseelse i förfarandet,

5. utlåtit sig i annat fall än som avses i 3 i fråga som gäUer allmän
rättshjälp.

Besvärshandlingen skall ges in En besvärshandling som avses i

till bosladsdomstolen inom tre tredje stycket skaU ges in till hyres-
veckor från den dag beslutet med- nämnden inom tre veckor från den
delades. dag beslutet meddelades.

I fråga om handläggningen hos
hyresnämnden av en besvärshand
ling som avses i första eller iredje
stycket tUlämpas bestämmelserna i
52 kap. 2 och 4 §§ rättegångsbal
ken. 25

Besvärshandlingen skaU inges till den fastighetsdomstol som avses i 8 kap. 32 § Jordabalken och 17 § lagen om fiskearrenden inom tre veckor från den dag beslutet meddelades. Finnes besvärstalan ej vara fullföljd på föreskrivet sätt eller inom rätt tid, skaU den avvisas av fastighetsdomstolen. Har besvärsinlaga inkommii till arrendenämnden före besvärstidens utgång, skall den omständigheten all inlagan inkommii Ull fastighetsdomstolen först därefler ej föranleda all den avvisas. I övrigt äger 52 kap. 3 och 5—12 §§ molsvarande tiUämpning. Bestämmelse som avser hovrätt gäller därvid i stället fastighetsdomstolen. Fastighetsdomstolens beslut med anledning av besvär i/råga som avses i andra stycket tredje meningen eUer i 23 § tredje stycket 1-3 får inte överklagas.

Besvärshandlingen skall ges in tUl arrendenämnden inom tre veckor från den dag beslutet meddelades. I fråga om handläggningen hos arrendenämnden och fastighetsdomstolen tillämpas bestämmelserna i 52 kap. 2-12 §§ rättegångsbalken på motsvarande sätt. Fastighetsdomstolens beslut med anledning av besvär i frågor som avses i andra stycket tredje meningen eller i 23 § tredje stycket 1 -3 får inte överklagas.

26 Förslag till Prop. 1986/87:39

Lag om ändring i studiestödslagen (1973: 349)

Härigenom föreskrivs att 8 kap. 39 § studiestödslagen (1973: 349)' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lyddse Föreslagen lydelse

8 kap. 39 §'

På ansökan av den återbetalningsskyldige kan medges att preliminär avgift för visst avgiftsår ej skall utgå eller att den skall nedsättas, om bättre överensstämmelse mellan den preliminära och motsvarande slutliga avgift, beräknad enligt 43-49 §§, därigenom kan antagas uppkomma.

Ansökan enligt första stycket skaU ha kommit in fill centrala studiestödsnämnden före utgången av året efter avgiftsåret. Ansökan som kommit in senare prövas enligt 43 §.

Om den återbetalningsskyldiges ekonomiska förhållanden ändras på sådant sätt att avgift skall utgå med högre belopp än som tidigare beslutats, skall den återbetalningsskyldige snarast anmäla detta till centrala studiestödsnämnden.

Centrala studiestödsnämnden får Centrala studiestödsnämnden får på ansökan av återbetalningsskyl- på ansökan av den återbetalnings-dig ompröva beslut om att prelimi- skyldige ompröva beslut om att pre-när avgift inte skall utgå eller skall liminär avgift inte skall utgå eller sättas ned. Omprövning får dock skall sättas ned. inte ske om ansökan har kommit in efter utgången av andra årei efier avgiftsåret eller om den återbelalningsskyldige har anfört besvär över nämndens beslul och ärendet ännu inle har avgjorts.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987. I fråga om omprövning av beslut som har meddelats före ikraftträdandet gäller dock äldre föreskrifter.

' Lagen omtryckt 1981:579. 28

Senaste lydelse 1982:266.

99 §

Nuvarande lydelse

Besvär skall inges till den myndighel eller del organ som har meddelat beslutet. Den omständigheten att besvären ingivits eller insänts direkt till den myndighet som har all pröva besvären ulgör dock ej hinder för besvärens upptagande till prövning, om de inkommii före besvärsiidens utgång.

Beiräffande lid för anförande av besvär gäller även i fråga om erkänd arbetslöshetskassas beslut bestämmelserna i 12 § andra slyckel förvaltningslagen (1971:290). Besvär över arbetsmarknadsstyrelsens beslut om vägrad registrering föres sist inom två månader från beslutets dag.

Vad som sägs i denna paragraf om besvär skall i tillämpliga delar gälla en begäran om omprövning enligt 96 a §.

Kassas beslut och arbetsmarknadsstyrelsens beslut enligt denna lag länder till omedelbar efterrättelse, om ej annal angivils i beslutet eller bestämmes av myndighel som har atl pröva beslulel.

Föreslagen lydelse

Bestämmelserna i 23-25 §§ förvaltningslagen (1986:223) om hur beslut överklagas skaU tillämpas också ifråga om beslut av erkända arbetslöshetskassor.

Etl beslut av arbelsmarknadsstyrelsen om alt vägra registrering får överklagas inom två månader från beslutets dag.

Vad som sägs i denna paragraf om överklagande skall i tillämpliga delar gälla en begäran om omprövning enligt 96 a §.

En kassas eller arbetsmarknadsstyrelsens beslul enligt denna lag gäUer omedelbarl, om inte annat har angells i beslutet eller besläms av den myndighet som skall pröva beslutet.

28 Förslag till Prop. 1986/87: 39

Lag om ändring i bostadssaneringslagen (1973: 531)

Härigenom föreskrivs att 21 § bostadssaneringslagen (1973: 531) skaU ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

21 §'

Talan mot beslut ifråga som en- Hyresnämndens beslut enligt

ligt denna lag skaU prövas av hyres- denna lag får överklagas hos bo-

nämnd föres hos bostadsdomstolen stadsdomstolen genom besvär inom

genom besvär inom tre veckor från tre veckor från den dag beslutet

den dag beslutet meddelades. Be- meddelades. Besvärshandlingen

svärshandlingen skaU inges liU skall ges in UU hyresnämnden,
domstolen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987. 1 fråga om beslut som har meddelats före ikraftträdandet gäller dock äldre föreskrifter.

29 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1973:861) om lokal kristidsförvaltning

Härigenom föreskrivs att 5 och 10 §§ lagen (1973: 861) om lokal kristids-förvaltning skaU ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lyddse

5§ I fråga om särskild kristidsnämnd tillämpas bestämmelserna i 3 kap. 2 §, 3 § första stycket, 4 §, 5 § tredje stycket, 7 och 8 §§, 9 § första stycket och 10-12 §§ kommunaUagen (1977: 179) på motsvarande sätt. I annan kommun än Stockholms kommun tillämpas även bestämmelserna i 3 kap. 5 § första stycket och 6 § nämnda lag på motsvarande sätt.

Ulan hinder av 2 § 2 förvaltningslagen (1971:290) äger 4 och 5 §§ nämnda lag tUlämpning i samtliga ärenden hos särskild kris-lidsnämnd.

10 § Underiåter kommun att fullgöra skyldighet enligt denna lag eller enligt föreskrift som meddelats med stöd av lagen, får länsstyrelsen, om rättelse ej vinnes på annat sätt, förelägga kommunen lämpligt vite. Länsstyrelsen kan också i kommunens ställe vidtaga den åtgärd, som skyldigheten avser, samt i den mån kommunen icke är berättigad fill ersättning av statsmedel för åtgärden taga ut kostnaden för denna av kommunen.

' Senaste lydelse 1974: 1086.

Lagen omtryckt 1978:270. 30

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1986/87: 39

Utan hinder av 3 § försia stycket    Vad som föreskrivs särskilt iför-
förvaltningslagen (1971:290) äger   valtningslagen (1986:223) om ären-
14-20 §§ nämnda lag tiUämpning i den som avser myndighetsutövning
ärende hos länsstyrelsen som avses         mot någon enskild skall gälla åven
i första stycket.                   ärenden hos länsstyrelsen enligt

första stycket.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

30 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1974:1082) om bostadsdomstol

Härigenom föreskrivs att 18 § lagen (1974:1082) om bostadsdomstol skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

18 §

Finnes besvärstalan ej vara fullföljd på föreskrivet sålt eller inom rätl lid, skaU den avvisas av bosladsdomstolen.

Har besvärsinslaga inkommit tUl hyresnämnden före besvärsiidens uigång, skaU den omständigheten ait inlagan inkommit till bostadsdomstolen först därefter ej föranleda att den avvisas.

Klagande får ej ändra sin talan att avse annan del av hyresnämndens beslut än den som uppgivits i besvärsinlagan. Part kan i bostadsdomstolen fill stöd för sin talan åberopa omständighet som ej förcbragts tidigare.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987. I fråga om beslut som har meddelats före ikraftträdandet gäller dock äldre föreskrifter.

31 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1975:490) om beslutanderätt för Sveriges exportråd beträffande handelssekreterare m.m.

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1975:490) om beslutanderätt för Sveriges exportråd beträffande handelssekreterare m. m.' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lyddse

2§

Förvaltningslagen (1971:290) Förvaltningslagen (1986:223)

skall fillämpas vid handläggning av skall fillämpas vid handläggning av

' Lagen omtryckt 1981:630.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1986/87: 39

ärende hos Sveriges exportråd en- ärenden hos Sveriges exportråd en
ligt 1 §. I fråga om besvär över      ligt 1 §. I fråga om överklagande av
rådets beslut i sådant ärende rådets beslut i sådana ärenden till
ager 18 § allmänna verksstadgan    /äwpas 18 § allmänna verksstadgan
(1965:600) motsvarande tillämp-    (1965:600).
ning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987. I fråga om beslut som har meddelats före ikraftträdandet gäller dock äldre föreskrifter.

32 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1975: 1132) om förvärv av hyresfastighet m. m.

Härigenom föreskrivs att 25 § lagen (1975: 1132) om förvärv av hyresfastighet' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

25 §
Mot hyresnämnds beslut enligt Hyresnämndens beslul enligt
denna lag får part föra talan hos denna lag får överklagas hos bo-
bostadsdomstolen genom besvär stadsdomstolen genom besvär inom
inom tre veckor från den dag beslu- tre veckor från den dag beslutet
tet meddelades. Besvärshandling meddelades. BesvärshandUngen
skall inges till domsiolen. skall ges in till hyresnämnden.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987. I fråga om beslut som har meddelats före ikraftträdandet gäller dock äldre föreskrifter.

33 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1976:600) om offentlig anställning

Härigenom föreskrivs att 14 kap. 10 § lagen (1976:600) om offentlig anstäUning skaU ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

14 kap. 10 § I fråga om beslut om avstängning I fråga om beslut om avstängning enligt 13 kap. 1 eller 2 § eUer om enligt 13 kap. 1 eller 2 § eller om läkarundersökning enligt sist- läkarundersökning enligt sistnämnda lagmm skall 17 och 18 §§ nämnda lagmm skall 20 och 21 §§

' Lagen omtryckt 1983:438. 32

Lagen omtryckt 1986:430.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1986/87: 39

förvaltningslagen (1971:290) fill-        förvaltningslagen (1986:223) tiU-
lämpas, även om beslutet utgör be-   lämpas, även om beslutet utgör be
slut under ärendes handläggning.      slut under ärendes handläggning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

34 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1976:839) om statens va-nämnd

Härigenom föreskrivs att 6, 16, 20 och 21 §§ lagen (1976:839) om statens va-nämnd skall ha följande lydelse.

Nuvarande lyddse Föreslagen lyddse

6§ Nämnden är beslutför med ordföranden ensam

1. vid förberedande åtgärd samt 1. vid förberedande åtgärd, vid
vid prövning av fråga om avvisning prövning av fråga om avvisning el-
eller avskrivning av mål, ler avskrivning av mål eller vid

handläggning av överklagande av nämndens beslut,

2. när talan i målet medgivits eUer parterna endast begär stadfästelse av
förlikning, vid meddelande av beslut enligt 15 § samt vid prövning av fråga
om återförvisning som avses i 2 § lagen (1976: 841) om betalningsföreläg
gande för fordringar som skall prövas av statens va-nämnd.

Handläggning som avses i första stycket I kan enligt uppdrag av ordföranden också ombesörjas av annan lagfaren tjänsteman vid nämnden, vilken förordnats därtiU av nämnden.

16 § Om part kan föra talan mot beslut av nämnden skall i detta anges vad parten därvid har att iakttaga.

Beslut skall meddelas snarast Eti beslut skall meddelas så snart

möjligt sedan utredningen avslu-     som möjligt sedan utredningen av
lats,                                             slutats. Beslutet tillställs parten ge-
Beslut   iillsiälles   part   genom     nom nämndens försorg,
nämndens försorg.                       Bestämmelserna i 27 och 28 §§

förvaltningslagen (1986:223) om omprövning av beslut skall inie till-lämpas hos nämnden.

20 § Talan mot nämndens beslut föres hos Svea hovrätt. Målet prövas av hovrätten i dess sammansättning som vattenöverdomstol.

Vadeinlaga och besvärshandling   En vadeinlaga och en besvärs
skall ha kommit in till hovrätten handling skall ha kommit in fill
inom tre veckor från den dag då    nämnden inom tre veckor från den
klaganden fick del av beslutet. Har                                                                      dag då klaganden fick del av beslu-
handlingenkommitin till nämnden, tet.                                                                 33

3 Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 39

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1986/87: 39

utgör detta ej hinder mol aii lalan upptages till prövning, om handlingen kommit in till nämnden före fullföljdstidens utgång. Dei ankommer på hovrätten att avgöra huruvida hinder mot talans prövning föreligger.

21 §

Beträffande rättegången i hovrät- Beträffande nämndens hand-

ten gäller, med de avvikelser som läggning vid överklagande och be-

följer av 20 och 22 §§, i tillämpliga träffande rättegången i hovrätten

delar vad som är föreskrivet i rätte- gäller, med de avvikelser som följer

gångsbalken om tvistemål och om av 22 §, i tiUämpliga delar vad som

besvär. är föreskrivet i rättegångsbalken

om tvistemål och om besvär.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987. I fråga om beslut som har meddelats före ikraftträdandet gäller dock äldre föreskrifter.

35 Förslag till

Lag om ändring i kommunallagen (1977:179)

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 9 och 11 §§, 3 a kap. 1, 3, 6 och 10 §§ samt 7 kap. 3 § kommunallagen (1977: 179) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap. 9§ Styrelsen fär handlägga ärende endast om mer än hälften av ledamöterna är närvarande.

Ledamoi i styrelsen och annan Bestämmelser om jäv ftnns 1

som har ati handlägga ärende hos 11 och 12 §§ förvaltningslagen styrelsen får ej deltaga i eller när- (1986:223). vara vid handläggningen av ärende som personligen rör honom själv eller hans make, föräldrar, barn eller syskon eller annan honom närstående.

11 § Bestämmelserna i 7 § förvaUningslagen (1971:290) om när handling anses ha kommit in till myndighet tiUämpas på motsvarande sätt i ärende hos styrdsen.

Delgivning med styrelsen sker med ordföranden eller den som enligt
reglemente, instruktion eller särskilt beslut är behörig att mottaga delgiv
ning. 34

Bestämmelserna i 3 kap. 9 § andra stycket och 10 § tredje stycket tillämpas också på ett partssammansatt organ. Detsamma gäller i fråga om bestämmelserna i 3 kap. 10 § andra stycket om förande av protokoll, protokolls innehåll, justering av protokoll, fillkännagi-vande om justering och reservation.

Bestämmelserna i 3 kap. 10 § tredje stycket tillämpas också på ett partssammansatt organ. Detsamma gäller i fråga om bestämmelserna i 3 kap. 10 § andra stycket om förande av protokoll, protokolls innehåll, justering av protokoll, tillkännagivande om justering och reservation. Föreskrifterna om jäv i 11 och 12 §§ förvaltningslagen (1986:223) tiUämpas på elt partssammansatt organ. Styrelsen eller en annan nämnd inom vars verksamhetsområde ett partssammansatt organ har tiUsatts får återkaUa uppdrag som har överlämnats till organet, om synnerliga skäl föreligger till det.

6§'

10 Vad i denna lag eller annan författning föreskrivs om Jäv för ledamot eller någon annan som har ati handlägga ärende i nämnd skall också gälla för personalföreträdare i nämnden.

Dock skall jäv enligt 4 § försia stycket 5 förvaltningslagen (1971: 290) inte anses föreligga enbart på grund av att en personalföreträdare är förtroendeman eller funktionär hos en arbetstagarorganisation som har intresse att bevaka i ärendet eller på gmnd av atl han eller hon i en sådan egenskap på organisationens vägnar har deltagit i en sådan förhandling i ärendet som ägt mm enligt lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet.

Bestämmelserna om Jäv i 11 och 12 §§ förvaltningslagen (1986:223) skall också gälla för personalföreträdare i nämnden.

Dock skall jäv enligt // § försia stycket 5 förvaltningslagen inte anses föreligga enbart på grund av att en personalföreträdare är förtroendeman eller funktionär hos en arbetstagarorganisation som har intresse att bevaka i ärendet eller på grund av att han eller hon i en sådan egenskap på organisationens vägnar har deltagit i en sådan förhand-Ung i ärendet som ägt mm enligt lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet.

Fullmäktige får utse en särskild nämnd med uppgift att pröva överklagande av styrelsens, annan nämnds, partssammansatt organs eller revisorernas beslut om fill-sättning av eller förordnande på kommunal eller landstingskommunal tjänst, entledigande från sådan Qänst eller disciplinär åtgärd mot Qänsteman, om beslutet annars skulle ha överklagais enligt 2 §. Bestämmelserna i 13-17, 20, 26 och 29 §§ förvaUningslagen (1986:223) tillämpas i ärenden hos besvärsnämnden.

Fullmäktige får utse särskild nämnd med uppgift att pröva besvär över styrelsens, annan nämnds, partssammansatt organs eller revisorernas beslut om fill-sättning av eller förordnande på kommunal eller landstingskommunal tjänst, entledigande från sådan Qänst eUer disciplinäi åtgärd mot Qänsteman, om besvär över beslutet annars skulle ha anförts enligt 2 §. Bestämmelserna i 4~10, 13-17, 19 och 20 §§ förvaUningslagen (1971:290) liUämpas på molsvarande sätl i ärende hos sådan besvärsnämnd.

Reglemente för besvärsnämnd antages av fullmäktige.

Om ej annat föreskrives i regle- Om inie annat föreskrivs i regle-

mentet, tillämpas bestämmelserna i mentet, tillämpas bestämmelserna i

" Senaste lydelse 1985:896. ' Senaste lydelse 1979:409.

Nuvarande lydelse Föreslagen lyddse Prop. 1986/87: 39

3§ I fråga om särskild trafiknämnd tillämpas bestämmelserna i 3 kap. 2 §, 3 § första stycket, 4 §, 5 § tredje stycket, 7 och 8 §§, 9 § första stycket och 10-12 §§ kommunallagen (1977: 179) på motsvarande sätt. I annan kommun än Stockholms kommun tillämpas även bestämmelserna i 3 kap. 5 § första stycket och 6 § nämnda lag på motsvarande sätt.

Uian hinder av 2 § 2 förvaltningslagen (1971:290) äger 4 och 5 §§ nämnda lag tillämpning i samtliga ärenden hos särskild trafiknämnd.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

38 Förslag till

Lag om ändring i passlagen (1978:302)

Härigenom föreskrivs att 28 § passlagen (1978:302) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lyddse

28 §' Mot beslut av övervakningsnämnd enligt denna lag förs talan genom besvär hos kriminalvårdsnämnden eller den hovrätt, hos vilken klaganden skulle ha kunnat anföra besvär över beslut som avses i 37 kap. 8 § brottsbalken.

A/o/överläkares beslut om anmä- En överläkares beslut om anmä-

lan enligt 20 § 1 får talan ej föras. lan enligt 20 § 1 får inte överklagas.
Talan mot annat beslut av överlä- Andra beslut av en överläkare en-
kare enligt denna lag förs genom ligt denna lag får överklagas hos
besvär hos utskrivningsnämnden. utskrivningsnämnden. Utskriv-
Mot beslui av utskrivningsnämnd ningsnämndens beslui får överkla-
förs talan hos psykiatriska nämn- gas hos psykiatriska nämnden.
den genom besvär. När eii beslut överklagas hos

utskrivningsnämnden eller psykiatriska nämnden, skall skrivelsen med överklagandet tillställas den nämnd som skall pröva överklagan-del. Skrivelsen skall ha kommii in dit inom tre veckor från den dag klaganden fick del av beslutet. Om skrivelsen kommit in för sent, skall nämnden avvisa den. Skrivelsen skall dock inle avvisas, om förseningen beror på att den myndighet som har meddelat beslutet har lämnat klaganden en felaktig underrät-

' Senaste lydelse 1986: 243. 38

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1986/87: 39

telse om hur man överklagar. Inie heller skall skrivelsen avvisas, om den har kommit in till den myndigheten innan tiden för ait överklaga har gått ui.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987. I fråga om beslut som har meddelats före ikraftträdandet gäller dock äldre föreskrifter.

39 Förslag till

Lag om ändring i hyresförhandlingslagen (1978:304)

Härigenom föreskrivs att 31 § hyresförhandlingslagen (1978:304) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

31 §

Mot hyresnämnds beslut enligt Hyresnämndens beslut enligt
denna lag får part föra talan hos denna lag får överklagas hos bo-
bostadsdomstolen genom besvär stadsdomstolen genom besvär inom
inom tre veckor från den dag beslu- tre veckor från den dag beslutet
tet meddelades. meddelades.

Besvärshandling skall inges till Besvärshandlingen skaU ges in

bosladsdomstolen. tid hyresnämnden.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.1 fråga om beslut som har meddelats före ikraftträdandet gäUer dock äldre föreskrifter.

40 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1978:440) om kollektivtrafiknämnd

Härigenom föreskrivs att 8 och 9 §§ lagen (1978:440) om kollekfivtrafik-nämnd skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lyddse

8§' Kollektivtrafiknämnden är beslutför om den är fulltalig.

I fråga om åtgärder som avser en- I fråga om åtgärder som avser endast beredande av ärende eller av- dast beredande av ärende eller avskrivning av ärende efter återkallel- skrivning av ärende efter ålerkallelse får ordföranden besluta ensam. se får ordföranden besluta ensam.

Detsamma gäller handläggning vid överklagande av nämndens beslut.

' Senaste lydelse 1985:453. 39

Nuvarande lydelse Föreslagen lyddse Prop. 1986/87: 39

Rättegångsbalkens regler om Om det framkommer skiljaktiga
omröstning i tvistemål äger mot- meningar vid en överläggning Ull
svarande lillämpning på avgörande lämpas föreskrifierna i 16 kap. rät-
av nämnden. tegångsbalken om omröstning i

tvistemål.

9§
Den omständigheten att ledamot Den omständigheten att ledamot
i kollektivtrafiknämnden genom an- i kollektivtrafiknämnden genom an
ställning, uppdrag eller liknande är ställning, uppdrag eller liknande är
knuten till den som är part i ärende knuten till den som är part i elt
hos nämnden skaU inte medföra jäv ärende hos nämnden skaU inte med-
enligt 4 § första stycket 5 förfall- föra jäv enligt 11 § första stycket 5
ningslagen (1971:290). förvaltningslagen (1986:223).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

41 Förslag till

Lag om ändring i familjebidragslagen (1978:520)

Härigenom föreskrivs att 25 § familjebidragslagen (1978:520) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

25 §' I fråga om särskild familjebidragsnämnd tillämpas 3 kap. 2 §, 3 § första stycket, 4 §, 5 § tredje stycket, 7 och 8 §§, 9 § första stycket och 10-12 §§ kommunallagen (1977: 179). I annan kommun än Stockholms kommun fillämpas även 3 kap. 5 § första stycket och 6 § nämnda lag.

Föreskrifter om i vUken utsträckning beslul skall innehålla de skäl som har bestämt utgången finns i 17 § förvaltningslagen (1971:290).

Utan hinder av 2 § 2 förvaltningslagen tillämpas 4 och 5 §§ nämnda lag i samtliga ärenden hos SärskUd familjebidragsnämnd.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

42 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1979:749) om Stockholms fondbörs

Härigenom föreskrivs att 9 § lagen (1979:749) om Stockholms fondbörs skall ha följande lydelse.

' Senaste lydelse 1983: 329. 40

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1986/87: 39

9§
Bestämmelserna om jäv i 4 och Bestämmelserna om jäv i // och

5 §§ förvaltningslagen (1971:290) 12 §§ förvaltningslagen (1986:223) skaU tillämpas i fråga om ledamot skall tillämpas i fråga om ledamö-av börsstyrelsen och börschefen. terna av börsstyrelsen och börschefen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

43 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1980:11) om tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonalen m. fl.

Härigenom föreskrivs att 37 § lagen (1980: 11) om tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonalen m. fl. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

37 §
Bestämmelserna i 17 och 18 §§ Bestämmelserna i 20 och 21 §§

förvaltningslagen (1971:290) skall förvaltningslagen (1986:223) skall fillämpas även på beslut enligt 16 §. fillämpas även på beslut enligt 16 §.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

44 Förslag till

Lag om ändring i bostadsanvisningslagen (1980:94)

Härigenom föreskrivs att 14 § bostadsanvisningslagen (1980:94) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

14 §

Beslul i fråga som enligt denna Hyresnämndens beslul enligt

lag skall prövas av hyresnämnden denna lag får överklagas hos bo-

kan överklagas hos bostadsdomsto- stadsdomstolen genom besvär inom

len genom besvär inom tre veckor tre veckor från den dag beslu-

från den dag beslutet meddelades. tet meddelades. Besvärshandlingen

Besvärshandlingen skall ges in till skall ges in till hyresnämnden,
domsiolen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987. I fråga om beslut som har meddelats före ikraftträdandet gäller dock äldre föreskrifter.

Nuvarande lydelse

102

Bestämmelserna i 15 § förvaltningslagen (1971:290) tillämpas i ärenden om visering, tidsbegränsat uppehållstillstånd, arbetstillstånd och äterkallelse av permanent uppehållstillstånd endast när utlänningen är bosatt eller annars vistas i Sverige.

Bestämmelserna i 17 § förvaltningslagen tillämpas inte beträffande beslut om visering och arbetstillstånd och inte heller beträffande beslut om tidsbegränsat uppehållstillstånd i andra fall än som avses i 14 §.

Föreslagen lydelse

Bestämmelserna i 17 § förvaltningslagen (1986:223) tillämpas i ärenden om visering, tidsbegränsat uppehållstiUstånd, arbetstillstånd och äterkallelse av permanent uppehållstillstånd endast när uflänningen är bosatt eller annars vistas i Sverige.

Bestämmelserna i 20 § förvaltningslagen fillämpas inte beträffande beslut om visering och arbetstillstånd och inte heller beträffande beslut om tidsbegränsat uppehålls-tUlstånd i andra fall än som avses i 14 §.

2 § om antalet ledamöter m. m.,

3 § första stycket om valbarhet m.m.,

4 § om rätt till ledighet från anställning,

5 § första stycket om mandatfid,

5 § tredje stycket om verkan av ledamots avgång,

6 § om ordförande och vice ordförande,

7 § om tid och plats för sammanträde samt om närvarorätt vid sammanträde,

8 § om suppleants Qänstgöring m.m.,

9 § första stycket om beslutförhet,

10 § om beslutsförfarande och protokoU m.m.,

11 § om delgivning m. m.,

2 § om antalet ledamöter m. m.,

3 § första stycket om valbarhet m.m.,

4 § om rätt till ledighet från anstäUning,

5 § första stycket om mandattid,

5 § tredje stycket om verkan av ledamots avgång,

6 § om ordförande och vice ordförande,

7 § om fid och plats för sammanträde samt om närvarorätt vid sammanträde,

8 § om suppleants Qänstgöring m.m.,

9 § första stycket om beslutförhet,

10 § om beslutsförfarande och protokoU m.m.,

11 § om delgivning.

social Qänst.

Vad som sägs i första stycket gäller också när det är fråga om en ansökan eller ett yttrande till en annan myndighet i ett mål eller ärende som rör myndighetsutövning mot enskild hos denna.

Om etl ärende hos socialnämnden avser myndighetsutövning mot enskild, skall ulan hinder av 2 § 2 förvaltningslagen (1971:290) följande beslämmelser i förvaltningslagen tiUämpas

14 § om parts räll UU insyn,

15 § om kommunikation,

16 § om parts rätt att meddela sig muntligen,

17 § om beslutsmotivering,
19 § om rättelse av beslui.
Bestämmelserna i 14 och 15 §§

förvaltningslagen gäller dock inte uppgifter som rör någon annan sökande i ett ärende om plats i förskola eller frifidshem eller i servicehus eller om någon annan liknande

/ ärenden hos socialnämnden som avser myndighetsutövning mot någon enskild skall nämnden Ull-lämpa följande bestämmelser i förvaltningslagen (1986:223):

14 § första stycket om en parts rätt att meddela sig munlligen,

16 och 17 §§ om en paris räit atl få del av uppgifter,

20 § om motivering av beslui,

26 § om rättelse av skrivfel och liknande.

Bestämmelserna i 16 och 17 §§ förvaltningslagen gäller dock inte uppgifter som rör någon annan sökande i ett ärende om plats i förskola eller fritidshem eller i servicehus eller om någon annan liknande social Qänst.

Nuvarande lydelse Föreslagen lyddse Prop. 1986/87: 39

nämnden, om inte särskilda skäl nämnden, om inte särskilda skäl
föranleder annat. föranleder annat.

Den som ges tillfälle att yttra sig skall underrättas om sin rätt att få företräde inför nämnden.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

48 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1982: 352) om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt

Härigenom föreskrivs att 15 § lagen (1982: 352) om rätt tiU fastighetsförvärv för ombUdning fiU bostadsrätt skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

15 §
Hyresnämndens beslut enligt Hyresnämndens beslut enligt
denna lag överklagas hos bostads- denna lag får överklagas hos bo-
domstolen genom besvär inom tre stadsdomstolen genom besvär inom
veckor från den dag beslutet med- tre veckor från den dag beslutet
delades. Besvärshandlingen ges in meddelades. Besvärshandlingen
till domstolen. ges in till hyresnämnden.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987. I fråga om beslut som har meddelats före ikraftträdandet gäller dock äldre föreskrifter.

49 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1982: 1052) om församlingar och kyrkliga samfälligheter

Härigenom föreskrivs att 5 kap. 12 och 14 §§ lagen (1982: 1052) om församlingar och kyrkliga samfälligheter skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lyddse

5 kap.

12 §

Kyrkorådet får handlägga ärenden endast om mer än hälften av ledamöterna är närvarande.

Ledamot i kyrkorådet och annan Bestämmelser om Jäv finns i 11

som har att handlägga ärenden hos och 12 §§ förvaUningslagen (1986:
rådet får inie delta i eller närvara 223). 45

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1986/87: 39

vid handläggningen av eit ärende som personligen rör honom eller henne själv eller hans eller hennes make, föräldrar, barn eller syskon eller annan honom eller henne närstående.

14 §

Kyrkorådet skall kungöra på lämpligt sätt var framställningar tiU rådet tas emot.

Bestämmelserna i 7 § förvaltningslagen (1971:290) om när handling anses ha kommit in till myndighel lilT lämpas i ärenden hos kyrkorådei.

Delgivning med kyrkorådet sker med ordföranden eller den som enligt reglemente, instruktion eller särskilt beslut är behörig att ta emot delgivning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

50 Förslag till

Lag om ändring i hälsoskyddslagen (1982: 1080)

Härigenom föreskrivs att 5 § hälsoskyddslagen (1982: 1080) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lyddse Föreslagen lyddse

5§ Följande föreskrifter i 3 kap. kommunallagen (1977: 179) gäller i tillämpliga delar miljö- och hälsoskyddsnämnd:

2 § om antalet ledamöter m. m., 2 § om antalet ledamöter m. m.,

3 § första stycket om valbarhet 3 § första stycket om valbarhet m.m., m.m.,

4 § om rätt till ledighet från an- 4 § om rätt fil ledighet från anställning, ställning,

5 § första stycket om mandattid, 5 § första stycket om mandattid,

5 § tredje stycket om verkan av 5 § tredje stycket om verkan av ledamots avgång, ledamots avgång,

6 § om ordförande och vice ord- 6 § om ordförande och vice ordförande, förande,

7 § om tid och plats för samman- 7 § om tid och plats för sammanträde samt om närvarorätt vid sam- trade samt om närvarorätt vid sammanträde, manträde,

8 § om suppleants Qänstgöring 8 § om suppleants Qänstgöring m.m., m.m.,

9 § första stycket om beslutför- 9 § första stycket om beslutförhet, het.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1986/87: 39

10 § om beslutsförfarande och 10 § om beslutsförfarande och protokoll m.m., protokoll m.m.,

11 § om delgivning m.m., 11 § om delgivning,

12 § om reglemente och delega- 12 § om reglemente och delegation, tion.

För Stockholms kommun gäller dock inte 3 kap. 5 § första stycket eller 6 § kommunallagen.

Ett delegationsuppdrag enligt 3 kap. 12 § andra stycket kommunallagen får ej omfatta befogenhet att besluta om föreläggande vid vite eller om verkställande av åtgärd på den försumliges bekostnad.

Ulan hinder av 2 § 2 förvali-ningslagen (1971:290) tillämpas bestämmelserna i 4 och 5 §§ nämnda lag i samiliga ärenden hos miljöoch hälsoskyddsnämnden.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

51 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1984: 3) om kärnteknisk verksamhet

Härigenom föreskrivs att 24 § lagen (1984: 3) om kärnteknisk verksamhet skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lyddse

24 §

Beslut av en lokal säkerhetsnämnd om begäran enligt 21 § får överklagas hos länsrätten genom besvär.

Besvärshandlingen tillställs länsrätten och skall ha kommii in inom Ire veckor från den dag klaganden fick del av beslutet. Om handUngen kommU inför sent skall rätten avvisa den. BesvärshandUngen skall dock inte avvisas, om förseningen beror på att nämnden har lämnat klaganden en felaktig underrättelse om hur man klagar. Inte heller skaU handUngen avvisas, om den inom besvärstiden har kommit in tiU nämnden.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

52 Förslag till Prop. 1986/87:39

Lag om ändring i lagen (1984:947) om beskattning av utländska forskare vid tillfälligt arbete i Sverige

Härigenom föreskrivs att 9 § lagen (1984:947) om beskattning av utländska forskare vid tillfäUigl arbete i Sverige skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9§
Som forskarskattenämndens be- Om del framkommer skUjaktiga

slut gäller den mening som de fies- meningar vid en överläggning till
ta enar sig om. Vid lika röstetal har lämpas föreskrifterna i 16 kap. rät-
ordföranden utslagsröst. tegångsbalken om omröstning i

tvistemål.

Forskarskattenämnden är beslutför med ordföranden och två ledamöter, om de är ense om beslutet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

53 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1984: 1009) om beslutanderätt för bolag eller annan juridisk person med uppgift att lämna permitteringslöneersättning

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1984: 1009) om beslutanderätt för bolag eUer annan juridisk person med uppgift att lämna permitteringslöneersättning skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3§
Beslul som avses i 1 § får av en En arbetsgivare får överklaga
arbetsgivare överklagas hos arbets- beslut enligt 1 § hos arbetsmark-
marknadsstyrelsen genom besvär. I nadsstyrelsen. Därvid tUlämpas be
fråga om tid för anförande av be- stämmelserna i 23-25 §§ förvalt-
svär gäller 12 § andra stycket för- ningslagen (1986:223). Styrelsens
valtningslagen (1971:290). Styrel- beslut i sådana ärenden får inte
sens beslut i ett sådant ärende får överklagas, om inte annat följer av
inte överklagas, om inte annat lagen (1969: 93) om begränsning av
följer av lagen (1969:93) om be- samhällsstöd vid arbetskonflikt.
gränsning av samhällsstöd vid ar
betskonflikt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987. I fråga om beslut som har meddelats före ikraftträdandet gäller dock äldre föreskrifter.

54 Förslag till Prop. 1986/87:39

Lag om ändring i lagen (1985: 450) om buss- och taxivärderingsnämnden

Härigenom föreskrivs att 12 och 13 §§ lagen (1985:450) om buss- och taxivärderingsnämnden skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

12 §
Nämnden är beslutför om den är fulltalig.

I fråga om åtgärder som avser endast beredande av ärende eller avskrivning av ärende efter ålerkallelse får ordföranden besluta ensam.

Rättegångsbalkens regler om Om det framkommer skiljaktiga

omröstning i tvistemål skaU tiUäm- meningar vid en överläggning liU-
pas på avgörande av nämnden. lämpas föreskrifierna i 16 kap. räl-

legångsbalken om omröstning i tvistemål.

13 §
Nämndens beslut får inte överklagas.

Bestämmelserna i 27 och 28 §§ förvaltningslagen (1986:223) om omprövning av beslut skall inte till-lämpas hos nämnden.

Denna lag träder i kraft den I januari 1987.

55 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1985: 568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m. fl.

Härigenom föreskrivs att 15 § lagen (1985: 568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m. fl. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

15 § I fråga om särskild omsorgsnämnd gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i 3 kap. 2 §, 3 § första stycket, 4 §, 5 § första och tredje styckena, 6-8 §§, 9 § första stycket och 10-12 §§ kommunallagen (1977:179).

Utan hinder av 2 § 2 förvaltningslagen (1971:290) lillämpas bestämmelserna om Jäv 14 och 5 §§ nämnda lag i samtliga ärenden hos omsorgsnämnd.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987. 49

4 Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 39

56 Förslag till Prop. 1986/87:39

Lag om ändring i skollagen (1985:1100)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 7 § skollagen (1985:1100) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap. 7§ För skolstyrelse och särskild utbUdningsnämnd gäller i tUlämpliga delar 3 kap. 2 §, 3 § första stycket, 4 §, 5 § första och tredje styckena, 6-8 §§, 9 § första stycket samt 10-12 §§ kommunallagen (1977:179).

För Stockholms kommun gäller dock inte 3 kap. 5 § första stycket eller 6 § kommunallagen.

Ulan hinder av 2 § 2 förvaltningslagen (1971:290) skaU 4 och 5 §§ i den lagen tUlämpas i samtliga ärenden hos skolstyrelse och särskild utbildningsnämnd.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

57 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1985:1104) om skydd mot utförsel av vissa äldre kulturföremål

Härigenom föreskrivs att 13 § lagen (1985:1104) om skydd mot utförsel av vissa äldre kulturföremål skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

13 §
Förvaltningslagen (1971:290) FörvaUningslagen (1986:223)

skall tillämpas även i fråga om till- skall tillämpas även i fråga om tiU
ståndsärenden som handläggs av ståndsärenden som handläggs av
Stiftelsen Nordiska museet. Beslut Stiftelsen Nordiska museet. Beslut
i sådant ärende fattas av stiftelsens i eti sådant ärende fattas av stiftel-
styresman eller annan Qänsteman sens styresman eller någon annan
som styresmannen utser. Qänsteman som styresmannen

utser.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987. I fråga om beslut som har meddelats före ikraftträdandet gäller dock äldre föreskrifter.

1. Denna lag träder i kraft, i frå- 1. Denna lag träder i kraft, i frå
ga om 18 kap. 6, 9 och 20-26 §§ ga om 18 kap. 6, 9 och 20-26 §§
samt 20 kap. 2 a § den 1 januari samt 20 kap. 2 a § den 1 januari

1987, och i övrigt den 1 januari 1987, och i övrigt den 1 januari

1988. 1988. Föreskrifterna i 20 kap. 10 §

tredje stycket i den nya lydelsen till-lämpas dock i fråga om begäran om omprövning av beslui som har meddelats efler utgången av år 1986.

2. Har ett beslut meddelats av en pensionsdelegation eller en försäk
ringsnämnd och begär den försäkrade att beslutet skall omprövas enligt
20 kap. 10 § skall omprövningen ske i socialförsäkringsnämnd, om om
prövningen inte har hunnit slutföras före den I januari 1987 eller om
begäran om omprövning görs därefter.

59 Förslag till Prop. 1986/87:39

Lag om ändring i förvaltningslagen (1986: 223)

Härigenom föreskrivs att 30 § förvaltningslagen (1986:223) skaU ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

30 §
Har en skrivelse med överklä- Har en skrivelse med överkla-

gande avvisats på grund av att den gande avvisats på gmnd av att den
har kommit in för sent och har av- har kommit in för sent, får avvis-
visningsbeslutet efter överklagande ningsbeslutet överklagas i samma
prövats av en högre instans, får den ordning som beslutet i huvudsaken.
högre instansens beslut i frågan inte Har avvisningsbeslutet efter över
överklagas, klagande prövats av en högre in
stans, får den högre instansens be
slut i frågan inte överklagas.

Justitiedepartementet Prop. 1986/87:39

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 oktober 1986

Närvarande: statsrådet Feldt, ordförande, och statsråden Sigurdsen, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, S. Andersson, Bodström, Göransson, Holmberg, HeUström, Wickbom, Johansson, Hulterström, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist

Föredragande: statsrådet Wickbom

Proposition om följdlagstiftning till den nya förvaltningslagen

1 Inledning

Den 1 januari 1987 träder den nya förvaltningslagen (1986: 223) och lagen (1986:224) om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291) i kraft (prop. 1985/86:80, KU 21, rskr. 202).

Den nya förvaltningslagen innehåller flera nyheter beträffande handläggningen hos förvaltningsmyndigheterna. Det gäller bl. a. frågor om omröstning då beslut fattas av flera gemensamt, rätt att reservera sig mot ett beslut samt ordningen då ett beslut överklagas. Också förfarandet hos förvaltningsdomstolarna berörs. De nya reglerna ersätter i första hand förvaltningslagen (1971:290) och föranleder ganska omfattande följdändringar i andra författningar.

Jag avser att här ta upp frågan om sådana följdändringar som kräver lagstiftningsbeslut av riksdagen. Utöver de författningar som nu berörs föranleder den nya förvaltningslagen ändringar i åtskiUiga myndighetsinstmklioner och andra regeringsförfattningar. Dessa ändringar bör emellertid tas upp senare.

När det gäller följdändringar gällande förfarandet hos myndigheter under riksdagen bör det ankomma på riksdagen att ta ställning till frågan om en anpassning fill den nya förvaltningslagen.

De förslag som nu behandlas har utarbetats inom justitiedepartementet. De rör dock lagstiftning som hör tUl olika departement. Jag har vid utarbetandet av förslagen samrått med berörda statsråd.

De flesta av de lagförslag som jag nu avser att lägga fram är av den karaktären att en lagrådsgranskning kan underlåtas, antingen därför att det är fråga om förslag som faller utanför det i 8 kap. 18 § regeringsformen angivna området för lagrådsgranskningen eller därför att det är fråga om rena konsekvensändringar. Över några lagförslag har dock regeringen den

2 oktober 1986 beslutat att inhämta lagrådets yttrande. Dessa förslag rör

ordningen vid överklagande av beslut av vissa enskilda organ med offent
liga förvaltningsuppgifter. De till lagrådet remitterade lagförslagen över
ensstämmer med motsvarande lagförslag i proposifionen (nr 1, 27, 31, 53 53

Skälen för mitt förslag: Enligt den gamla förvaltningslagen skall en skrivelse med överklagande ges in tiU den förvaltningsmyndighet eUer förvaltningsdomstol som skall pröva överklagandet. Det är också den förvaltningsmyndigheten eller förvaltningsdomstolen som prövar om överklagandet har kommit in i rätt tid. Överklaganden som har kommit in efter överklagandetidens utgång tas inte upp till prövning utom i vissa, i lagen närmare angivna undantagsfall. När det gäller förfarandet i förvaltningsdomstol finns regler av samma innebörd i förvaltningsprocesslagen.

Den nya förvaltningslagen innebär att förfarandet läggs om. Bestämmelserna om detta fmns i 23-25 §§. En skrivelse med överklagande skall enligt den nya lagen ges in tUl den myndighet som har meddelat det överklagade beslutet. Den myndigheten prövar om överklagandet har kommit in i rätt tid. Om skrivelsen inte avvisas, skall den fillsammans med övriga handlingar i ärendet överlämnas till den myndighet som skall pröva överklagandet. För förvaltningsdomstolarnas del har ändringar av samma innebörd gjorts i 7 § förvaltningsprocesslagen.

Omläggningen har samband med den skyldighet för myndigheterna att ompröva sina egna beslut i vissa fall, som införs genom den nya lagen. Skyldigheten gäller i regel även om beslutet överklagas, och myndigheten har då att mot bakgrund av vad som sägs i skrivelsen med överklagandet ta ställning till om myndigheten själv bör ändra sitt beslut.

De nya reglerna om överklagande skall dock inte tillämpas om det i någon lag eller annan författning finns en bestämmelse som avviker från dem. För vissa myndigheter finns det nu särskilda regler om förfarandet vid överklagande, som kompletterar eller ersätter föreskrifterna i den gamla förvaltningslagen och förvaltningsprocesslagen i dess nuvarande lydelse. I enstaka fall innebär dessa regler att det nya förfarandet redan

fillämpas. I de flesta faU bygger dock reglerna på den gamla förvaltningsla- Prop. 1986/87: 39 gen och innebär alltså att en skrivelse med överklagande ges in fill överinstansen. Det finns därför anledning att pröva om överklagandeförfarandet även vid dessa myndigheter bör läggas om i enlighet med reglerna i den nya förvaltningslagen. Man bör sträva efter att förfarandet blir så enhetligt som möjligt inom förvaltningen. Inte minst allmänhetens intresse av att kunna orientera sig i regelsystemet talar med styrka för detta.

Arrendenämnderna och hyresnämnderna

Till förvaltningsmyndigheterna hör arrendenämnderna och hyresnämnderna. Dessa nämnder står dock domstolarna nära, eftersom åtskilliga regler om förfarandet är desamma som hos domstolarna. Även i övrigt gäller särskilda bestämmelser som avviker från eller kompletterar reglerna i förvaltningslagen, som annars är tillämplig hos dem.

Artendenämndernas uppgifter anges i 1 § lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder (omtryckt 1985:660). Bl.a. prövar dessa nämnder tvister om förlängning av artendeavtal och om villkor för sådan förlängning. En part som är missnöjd med en arrendenämnds beslut är i regel hänvisad tUl att klandra beslutet hos fastighetsdomstolen (23 a § lagen om arrendenämnder och hyresnämnder). En sådan klandertalan är inte ett överklagande i förvaltningslagens mening. Vissa beslut av en arrendenämnd vilka gäller processuella frågor överklagas dock genom besvär hos fastighetsdomstolen.

Hyresnämnderna prövar frågor enligt ett flertal olika lagar: 12 kap. jordabalken, hyresförhandlingslagen (1978:304), bostadsrättslagen (1971:479, omtryckt 1982:353), bostadssaneringslagen (1973:531), bostadsförvaltningslagen (1977:792), lagen (1975: 1132) om förvärv av hyresfastighet m.m. (omtryckt 1983:438), bostadsanvisningslagen (1980:94) och lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv vid ombildning till bostadsrätt (4 § lagen om arrendenämnder och hyresnämnder). Dessutom prövar nämnderna frågor enligt lagen (1973:189) med särskilda hyresbestämmelser för vissa orter. Hyresnämndernas beslut överklagas tiU bostadsdomstolen (23 § lagen om arrendenämnder och hyresnämnder). Beslut enligt 12 kap. jordabalken överklagas dock tUl arbetsdomstolen om saken rör kollekfivavlal (12 kap. 71 § jordabalken).

En skrivelse med överklagande skaU ges in till den domstol som skall pröva överklagandet. Tiden för att överklaga är tre veckor från den dag beslutet meddelades. Denna ordning avviker härigenom från rättegångsbalkens system i vUket en besvärshandling e. d. skall ges in till den instans vars beslut överklagas. Avvikelsen har mofiverats med hänvisning fill den gamla förvaltningslagen (prop. 1974:151 s. 118 T).

När man nu på förvaltningslagens område går över tUl samma system som på rättegångsbalkens finns inte längre några bärande skäl att behåUa den gamla ordningen när det gäller hyres- och arrendenämnderna. Med hänsyn fill detta föreslår jag att man går över till en ordning som innebär att en skrivelse med överklagande skall ges in tUl den artende- eller hyres-

nämnd vars beslut överklagas. Det ankommer på nämnden att pröva om Prop. 1986/87: 39 handlingen har kommit in i rätt tid eUer om den skall avvisas.

Den nya ordningen bör gälla endast då etl nämndbeslut överklagas. Någon motsvarande ändring bör alltså inte göras för de fall då en arrendenämnds beslut skall klandras hos fastighetsdomstolen.

De ändringar somjag nu har behandlat berör bl. a. 12 kap. 71 § jordabalken. Jag lägger dock inte här fram förslag om ändring i den paragrafen, eftersom den frågan tillsammans med andra ändringar i samma balk inom kort kommer att tas upp av chefen för bostadsdepartementet.

Till nyheterna i den nya förvaltningslagen hör reglerna i 27 och 28 §§ om förvaltningsmyndigheternas omprövning av sina egna beslut. Dessa regler bör dock inte göras tillämpliga hos artende- och hyresnämnderna på gmnd av dessas domstolsliknande karaktär.

Statens va-nämnd

Regler om statens va-nämnd finns i lagen (1976:839) om statens va-nämnd. Nämnden är en förvaltningsmyndighet och prövar mål enligt lagen (1970: 244) om allmänna vatten- och avloppsanläggningar samt mål enligt lagen (1981:1354) om allmänna värmesystem. Också förfarandet hos denna nämnd är till en del reglerat på likartat sätt som hos domstolarna.

Nämndens beslut överklagas genom vad eUer, när det gäUer vissa rättegångsfrågor, besvär. Överklagandena prövas av Svea hovrätt i dess sammansättning som vattenöverdomstol. Därvid tillämpas i princip rättegångsbalkens regler om handläggningen av vad eller besvär.

Från huvudregeln att rättegångsbalkens regler om överklagande skall tillämpas finns några undantag. I stället för rättegångsbalkens frister för vad eller besvär gäller en enhetlig överklagandetid på tre veckor från den dag då klaganden fick del av det beslut som överklagas. Skrivelsen med överklagandet skall inte ges in till underinstansen utan direkt tiU hovrätten, som prövar om skrivelsen har kommit in i rätt tid. Skrivelsen skall dock inte avvisas för att den felaktigt har getts in tUl nämnden, förutsatt att den kommit in dit före överklagandetidens utgång.

Då va-nämndens beslut överklagas fillämpas aUtså ordningen att skrivelsen med överklagandet ges in till den myndighet som skall pröva överklagandet. Detta har motiverats med att förfarandet i denna del bör regleras i överensstämmelse med vad som gäller enligt förvaltningslagen (prop. 1971:176 s. 51). Då man nu enligt den nya förvaltningslagen går över till att ge in överklagandet tUl underinstansen finns inte några bärande skäl att behålla den gamla ordningen när del gäller statens va-nämnd. Jag gör alltså här samma bedömning som jag nyss redovisat beträffande hyres- och arrendenämnderna.

Jag föreslår därför att man går över till en ordning som innebär att såväl vadeinlagor som besvärshandlingar skall ges in tiU nämnden, som också skall pröva om överklagandet har skett på rätt sätt och handlingen har kommit in i rätt tid eller om handlingen ska avvisas.

Det undantag från tillämpningen av 27 och 28 §§ den nya förvaltningsla
gen som jag förordat i fråga om arrende- och hyresnämnderna bör ges en 56
motsvarighet beträffande statens va-nämnd.

Koncessionsnämnden för mUJöskydd Prop. 1986/87:39

Koncessionsnämnden för miljöskydd är en förvaltningsmyndighet och handhar bl.a. uppgifter enligt mUjöskyddslagen (1969:387; omtryckt 1981:420).

Till nämndens uppgifter hör att pröva frågor om miljöskyddsavgift. Nämndens beslut i sådana frågor överklagas genom vad eller besvär hos Svea hovrätt i dess sammansättning som vattenöverdomstol.

Förfarandet då koncessionsnämndens beslut överklagas tiU Svea hovrätt överensstämmer med det nyss omnämnda förfarandet då beslut av statens va-nämnd överklagas tiU hovrätten. Av samma skäl somjag anförde i det sammanhanget anser jag att man bör lägga om förfarandet när koncessionsnämndens beslut i frågor om miljöskyddsavgift överklagas så att vadeinlagor och besvärshandUngar ges in fill koncessionsnämnden. Det bör även ankomma på nämnden att pröva om besluten har överklagats på rätt sätt och inom rätt tid.

De allmänna försäkringskassorna

Lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL) innehåUer regler om bl. a. sjukförsäkring, folkpensionering och försäkring för tilläggspension. Ärenden enligt lagen handläggs av de allmänna försäkringskassorna och riksförsäkringsverket.

Beslut av en aUmän försäkringskassa eller riksförsäkringsverket får överklagas hos försäkringsrätten. Försäkringsrättens beslut får överklagas hos försäkringsöverdomstolen.

Skrivelsen med överklagandet skall enligt 20 kap. 13 § AFL ges in tUl den myndighet som har meddelat beslutet. Däremot innehåller AFL ingen regel om vilken instans som skall pröva om skrivelsen har kommit in i rätt fid. På den punkten gäller i stäUet de aUmänna bestämmelserna i förvaltningslagen och förvaltningsprocesslagen. Den ordning som införs genom nya förvaltningslagen och ändringarna i förvaltningsprocesslagen kommer alltså att slå igenom även på socialförsäkringsprocessens område. Det blir i fortsättningen den lägre instansen som både tar emot skrivelsen med överklagande och prövar om den har kommit in i rätt tid.

Eftersom den nämnda ordningen följer av den nya förvaltningslagen finns ingen anledning att reglera den särskilt i AFL. Bestämmelsen i 20 kap. 13 § AFL att en skrivelse med överklagande skall ges in tiU den myndighet som meddelat beslutet kan alltså utgå.

Valmyndigheterna

Bestämmelser om val tiU riksdagen samt av landstingsledamöter och kommunfullmäkfige finns i vallagen (1972: 620; omtryckt 1985:203). Vid val till kyrkofullmäktige gäller lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval (omtryckt 1985:204). Riksskatteverket är central valmyndighet. Vid val tiU riksdagen fördelar

verket mandaten mellan partier och fastställer vilka personer som skaU få

mandaten som ledamöter. Verket utser också vid en särskUd förrättning en Prop. 1986/87: 39 ny ledamot och ersättare för denne då en ledamot har avgått före den tid för vilken han blivit vald. Motsvarande uppgifter när det gäller val av landstingsledamöter, kommunfullmäktige och kyrkofullmäktige ankommer på länsstyrelsen.

Dessa beslut av centrala valmyndigheten och länsstyrelsen får överklagas enligt särskilda regler i vallagen och lagen om kyrkofullmäktigval. Överklagandet prövas av valprövningsnämnden (se 3 kap. 11 § regeringsformen). Skrivelsen med överklagandet ges in till beslutsmyndigheten, dvs. riksskatteverket eUer länsstyrelsen. Den skall ha kommit in inom tio dagar efter det att valet eller förrättningen avslutades. Snarast möjligt efter överklagandetidens utgång skaU beslutsmyndigheten kungöra samfliga överklaganden och sända handUngarna tiU valprövningsnämnden. Denna prövar om besluten har överklagats i rätl lid.

Överklagandeförfarandet enligt vallagstiftningen företer alltså likheter med både den gamla och den nya ordningen att överklaga enligt förvaltningslagen. Överklagandet ges in till underinstansen liksom enligt den nya förvaltningslagen, men frågan om överklagandet har kommit in i rätt tid prövas av överinstansen på samrna sätt som enligt gamla förvaltningslagen. Denna ordning är föranledd av de särskilda förhållanden som gäller vid fastställande av utgången av allmänna val. Det är av stor vikt att så snart som möjligt få fram ett lagakraftvunnel beslut om vem eller vilka som blivit valda. Atl låla underinstansen avvisa för senl inkomna överklaganden skulle, om avvisningsbeslutet överklagades, kunna fördröja handläggningen hos valprövningsnämnden. Av samma skäl är det enligt min mening heller inte lämpligt att underinstansen omprövar sina överklagade beslut på det sätt som förutsätts enligt den nya förvaltningslagen. Jag har mot denna bakgrund funnit att man bör behålla den nuvarande ordningen när det gäller att överklaga allmänna val. Vallagen och lagen om kyrkofullmäktigval bör kompletteras med vissa regler som klargör att den nya förvaltningslagens bestämmelser inte skall tillämpas i dessa avseenden.

Den nu beskrivna ordningen för att överklaga beslut av cenirala valmyndigheten tillämpas även enligt folkomröstningslagen (1979:369). Lagen gäller sådana rådgivande folkomröstningar som avses i 8 kap. 4 § regeringsformen. Av samma skäl somjag nyss anfört anserjag att nuvarande ordning bör behållas även här. Genom en hänvisning som redan nu finns i 16 § kommer den av mig förordade regleringen i vallagen beträffande tillämpligheten av den nya förvaltningslagen att gälla även enligt folkom-röslningslagen.

En liknande ordning gäller ocksä enligt lagen (1982:943) om kyrkomötet (omtryckt 1985:892). Denna lag får emellerlid ändras endast efter yttrande av kyrkomötet. Frågan om eventuella ändringar i den lagen bör därför tas upp i särskild ordning.

Vissa andra myndigheter m.m.

Enligt 9 kap. 3 § lagen (1980:424) om åtgärder mot vattenförorening från

fartyg (omtryckt 1983:463) överklagas tullverkets beslut om vallenföro- 58

reningsavgift m. m. hos den tingsrätt som är sjörättsdomstol i den ort där Prop. 1986/87: 39 den tullmyndighet som meddelat det överklagade beslutet har sitt säte. Besvärshandlingen ges in till fingsrätten. Jag förordar att man går över till den nya förvaltningslagens ordning för överklagande, vilket innebär att en skrivelse med överklagande ges in till tullverket, som också blir den instans som prövar om skrivelsen har kommit in i rätt tid.

I kommunallagen (1977: 179) och lagen (1982:1052) om församlingar och kyrkliga samfälligheter finns bestämmelser om kommunalbesvär. Detta rättsmedel innebär att beslut av kommunala församlingar, nämnder m.m. får överklagas av kommunmedlemmar tiU kammartätten om inte annat är föreskrivet. I kommuner och landsfingskommuner är det möjligt att inrätta en särskild kommunal besvärsnämnd som Instans mellan övriga kommunala organ och kammarrätten i vissa slag av personalärenden. Överklagandet får endast gmndas på vissa i lagen angivna omständigheter, vilket innebär att det överklagade beslutet prövas huvudsakligen ur formeU synpunkt och ur laglighetssynpunkt.

I propositionen om ny förvaltningslag anförde jag att man borde överväga att ändra reglerna om kommunalbesvär i linje med ändringarna i förvaltningslagen och förvaltningsprocesslagen (prop. 1985/86:80 s. 43). Denna fråga kommer att övervägas av en arbelsgmpp inom civildepartementet. Tills vidare bör man därför på det kommunala och kyrkokommunala området behålla den nuvarande ordningen för kommunalbesvär, nämligen att skrivelsen med överklagandet ges in till överinstansen, som prövar om skrivelsen har kommit in i rätt tid.

Inom taxeringsprocessen gäller att beslut av taxeringsnämnd, lokal skattemyndighet m. m. överklagas till länsrätten (73 § taxeringslagen 1956:623, omtryckt 1971:399). Därvid gäller den nuvarande ordningen enligt förvaltningslagen och förvaltningsprocesslagen att skrivelsen med överklagandet ges in tiU överinstansen. Frågan om att även här gå över till en annan ordning kommer inom kort att anmälas av chefen för finansdepartementet.

Beslut av en fastighetsbildningsmyndighet får enligt 15 kap. fastighetsbildningslagen (1970:988; omtryckt 1971: 1035) överklagas till fastighetsdomstol. Skrivelsen med överklagandet ges enligt vad som särskilt föreskrivs i lagen in till överinstansen. Fastighetsbildningsutredningen har i betänkandet (SOU 1986:29) Fastighetsbildning (s. 130 f) föreslagit att man skall lägga om förfarandet så att överklagandet ges in till fastighets-bUdningsmyndigheten. Förslaget remissbehandlas f n. Med hänsyn tUl det sagda bör frågan om en ändring av den rådande ordningen tas upp vid en senare tidpunkt.

Möjliga att överklaga är inte bara sådana beslut som innebär att en myndighet prövar ett ärende i sak. Man kan också överklaga beslut om avvisning av för sent gjorda överklaganden. I den nya förvaltningslagen finns en bestämmelse (30 §) som innebär att frågan om överklagande har gjorts i rätt tid kan prövas i två instanser: beslutsmyndigheten och en högre instans. Men lagen anger inte vUken myndighet som är överinstans.

Överinstansen i avvisningsfrågan bör vara densamma som i huvudsa
ken. De överklagandebestämmelser som finns på olika håU i lagstiftningen
kan ofta anses innebära att de reglerar inte bara instansordningen i huvud- 59

saken utan också vilken myndighel som är överprövningsinstans i frågor om avvisning av för sent gjorda överklaganden. Bestämmelserna är emellertid oenhetliga och ger ibland utrymme för tvekan på denna punkt.

En genomgång av alla dessa bestämmelser om överklagande är inle möjlig att göra inom ramen för detta lagstiftningsärende, eftersom också andra frågor om vilka beslut som kan överklagas då skulle behöva övervägas i många fall där nuvarande regler är oklara.

I StäUet bör i tydlighetens intresse i förvaltningslagen föreskrivas att beslut om avvisning av för sent gjorda överklaganden får överklagas i samma ordning som beslutet i huvudsaken. Ett tillägg av den innebörden bör göras i 30 §.

Jag skaU avslutningsvis i detta avsnitt beröra användningen av termen besvär. Denna term har utmönstrats ur den nya förvaltningslagen. I stället används den för allmänheten mera lättfattliga beteckningen överklagande. På sikt bör enligt min mening termen besvär tas bort även från andra författningar inom förvaltningslagens tUlämpningsområde. Det skulle dock föra för långt att göra detla i ett sammanhang eftersom detta skulle kräva ändringar i ett mycket stort antal lagmm. Jag förordar därför att ordet besvär tas bort enbart i vissa fall då ordet förekommer i anslutning fill lagrum, som bör ändras av någon annan anledning. På samma sätt bör man i fortsättningen avlägsna ordet besvär ur författningama allt eftersom tillfälle ges i olika lagstiftningsärenden.

För tydlighetens skull vill jag påpeka att termen besvär finns kvar i förvaltningsprocesslagen och även efter den nya förvaltningslagens ikraftträdande används för att beteckna ett överklagande hos en förvaltningsdomstol. Likaså kommer begreppet kommunalbesvär att vara kvar tills vidare. Även i rättegångsbalken, som gäller de allmänna domstolarna, används ordet besvär.

Prop. 1986/87:39

heter, stiftelser eller enskUda individer. Om förvaltningsuppgiften innefat- Prop. 1986/87:39 tar myndighetsutövning, krävs att överlämnandet sker med stöd av lag.

Offentliga förvaltningsuppgifter har överlämnats till enskilda organ i inte obetydlig utsträckning. Mofivet tUl detta har växlat. Ibland har motivet varit att åstadkomma en så enkel och bUlig form som möjligt för en viss verksamhet. I andra fall har man använt metoden för att få tUl stånd ett permanent samarbete mellan det allmänna och andra intressenter. Även behov av affärsmässighet, större rörelsefrihet, mer självständighet och friare lönesättning har åberopats i sammanhanget.

Normalt kan beslut av enskUda organ inte överklagas tiU någon myndighet. Jag bortser här från möjligheterna att angripa vissa beslut genom klandertalan e. d. vid aUmän domstol. När det gäller sådana enskilda organ som har uppgifter som innefattar myndighetsutövning eller Uknande finns dock i vissa fall möjlighet tUl överklagande. Jag skall ge några exempel på detta.

1. Vissa aktiebolag är s. k. riksprovplalser enligt lagstiftningen om obligatorisk kontroll genom teknisk provning. Det gäller t.ex. AB Svensk Bilprovning. Detta bolag beslutar bl. a. i frågor om obligatorisk kontrollbesiktning enligt fordonskungörelsen (1912:595; omtryckt 1982:12). Bestämmelser om överprövning av dessa beslut finns i 115 och 116 §§ (ändrade senast 1983:116). Ägaren av ett fordon får begära trafiksäkerhetsverkets prövning av körförbud som bolaget har meddelat. Ett beslut av bolaget vid besiktning enligt 55 § (typbesiktning) får överklagas till trafiksäkerhetsverket. Bolagets beslut enligt 62 a § (förbud att utfärda typintyg m. m.) får överklagas till regeringen.

2. De erkända arbetslöshetskassorna är organiserade som föreningar knutna till den fackliga organisationen. Kassorna beslutar om ersättning vid arbetslöshet enligt föreskrifter i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring (omtryckt 1982:432). En kassa kan också besluta att avstänga en person från ersättning bl.a. om han avvisar ett erbjudet arbete. I 96 a-b §§ finns utförliga bestämmelser om kassans skyldighet att ompröva sina egna beslut. Bestämmelser om överklagande finns i 97-99 §§. Kassans beslut får överklagas till arbetsmarknadsstyrelsen. Skrivelsen med överklagandet ges in fiU kassan. Om skrivelsen ges in direkt tiU arbetsmarknadsstyrelsen, skaU överklagandet ändå prövas, förutsatt att skrivelsen kommer in dit före överklagandetidens utgång. Beträffande överklagandetidens längd hänvisar lagen om arbetslöshetsförsäkring tiU 1971 års förvaltningslag, såvitt gäller kassans beslut.

3. Utanför myndigheternas krets står också Sveriges exportråd. I 1 § lagen (1975:490) om beslutanderätt för Sveriges exportråd beiräffande handelssekreterare m. m. (omtryckt 1981: 630) får exportrådet besluta om bl.a. handelssekreterarnas anställnings- och arbetsviUkor (med vissa undanlag) och om stafiiga bidrag till språkutbildning med inriktning på affärsspråk. Enligt 2 § skall 1971 års förvaltningslag tillämpas vid exportrådets handläggning av ärenden enligt 1 §. I fråga om överklagande av exportrådets beslut hänvisas till 18 § allmänna verksstadgan (1965:600). Där sägs bl. a. att en myndighets beslut får överklagas till regeringen.

4. Notarius publicus är en offentlig insfilulion vars verksamhet går ut på Prop. 1986/87: 39
att man genom den skaU kunna få ett officiellt bevis om vissa faktiska

förhållanden. Verksamheten utövas av enskilda uppdragstagare. Genom en särskild bestämmelse i 1 kap. 8 § sekretesslagen (1980: 100; omtryckt 1985:1059) har offentlighetsprincipen gjorts tillämplig på dels notarius publicus, dels AB Svensk Bilprovning såvitt avser bolagets verksamhet för officieU provning av fordon. EnUgt bestämmelsen skaU tryckfrihetsförordningens regler om rätt att ta del av handUngar hos myndigheter gälla också hos dessa enskilda organ. Regler om rätt att överklaga beslut att inte lämna ut en aUmän handling finns i 15 kap. 7 och 8 §§ sekretesslagen. Om notarius publicus eUer AB Svensk Bilprovning meddelar ett sådant beslut, får beslulel enligl dessa regler överklagas lill kammartätten.

5. Enligt lagen (1984:1009) om beslutanderätt för bolag eller annan
Juridisk person med uppgifi ait lämna permitteringslöneersättning kan
enskilda organ besluta om statsbidrag fill permitleringslön. Arbetsgivare
får enligt 3 § överklaga sådana beslut tiU arbetsmarknadsstyrelsen. I fråga
om överklagandetid hänvisas till 1971 års förvaltningslag.

6. Lagen (1985:1104) om skydd mot utförsel av vissa äldre kulturföremål kräver bl. a. att tillstånd inhämtas från Stiftelsen Nordiska museet innan vissa slag av föremål förs ut ur landet. Enligt 13 § skaU 1971 års förvaltningslag tillämpas då stiftelsen handlägger sådana ärenden. Stiftelsens beslut får enligt 14 § överklagas till kammarrätten.

7. Enligt 20 förordningen (1986:428) om prisreglering på fiskets område prövar Svensk fisk, ekonomisk förening frågor om stöd i marknadsreglerande syfte inom ramen för prisregleringen på fiskets område. Föreningens beslut får enligt 31 § överklagas hos statens jordbruksnämnd.

De nu nämnda exemplen visar att bestämmelserna om överklagande av enskilda organs beslut är oenhetliga. Bestämmelserna i en del författningar (exemplen nr 1, 4 och 7) säger inte mer än att vissa beslut av ett enskUt organ får överklagas och att en viss myndighet har fill uppgift att pröva överklagandena. Dessa bestämmelser reglerar inte frågan inom vilken tid eller till vilken instans ett överklagande skall ges in, och inte heller vad följden blir om överklagandet kommer in för sent, utan måste anses bygga på att det finns allmänna grundregler om detta atl falla tillbaka på.

Allmänna grundregler om hur beslut överklagas finns f.n. i 1971 års förvaltningslag (12 §). Enligl dessa regler skaU en skrivelse med överklagande ges in lill den högre instansen. Det skall ske inom tre veckor från det klaganden fick del av beslutet. Om skrivelsen kommer in för sent, skall överklagandet - med vissa undantag - inle tas upp till prövning.

Dessa regleri 1971 års lag gäller beslut av en "myndighet". Beträffande
innebörden av lagens myndighetsbegrepp har i lagförarbetena uttalats att
Qänsteman hos andra offentliga organ än myndigheter ibland på gmnd av
författningsföreskrifter kan ha fått sådana befogenheter att de organisato
riskt och funktionellt blir att anse som offentliga förvaltningsmyndigheter.
Som exempel nämns i propositionen besiktningsmän hos AB Svensk Bil
provning i fråga om bolagets obligatoriska kontrollverksamhet (prop.
1971: 30 s. 317). Förarbetena till 1971 års förvaltningslag kan alltså anses ge
ett visst stöd för att lagens regler om hur man överklagar beslut av myndig- 62

heter skaU tillämpas också vid överklagande av beslut av enskilda organ, Prop. 1986/87:39 om något annat inte är särskilt föreskrivet (jfr 1 § andra stycket).

Som har framgått finns det emellerfid också författningar som när det gäller överklagande av ett enskilt organs beslut hänvisar till 1971 års förvaltningslag. Hänvisningarna varierar. Bl. a. förekommer det alt en författning hänvisar fill 1971 års lag när det gäller tiden för överklagande men utan att klargöra vilken instans skrivelsen med överklagandet skall ges in till (exempel nr 5). Även denna variant fömtsätter tydligen att den allmänna regleringen i 1971 års lag, eller de principer som den ger utiryck åt, skall fylla ut bestämmelserna i specialförfattningen.

I andra fall är hänvisningen mer generell och anger inte bara överklagandetiden utan också vilken instans skrivelsen skall ges in till (exempel nr 3 och 6).

Ytterligare en variant som förekommer är att en författning, som hänvisar till 1971 års förvaltningslag när det gäller överklagandetiden, har egna regler om till vilken instans överklagandet skall ges in (exempel nr 2).

Skälen för mitt förslag: Den nya förvaltningslagen skaU liksom den gamla tUlämpas hos varje offentligt organ som kan karakteriseras som en förvaltningsmyndighet. I den nya lagen har begreppet förvaltningsmyndighet emellertid samma innebörd som i regeringsformen (prop. 1985/86:80 s. 57). Det innebär att lagen inte är tillämplig på organ som är organiserade i privaträttsliga former. Sådana organ är inte myndigheter, även om de har anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter eller till och med myndighetsutövning enligt 11 kap. 6 § regeringsformen.

I förhållande till vad som avsågs vid fillkomsten av den gamla lagen innebär detta att tillämpningsområdet har begränsats något. Begränsningen sammanhänger med — som jag redan har varit inne på - att begreppet förvaltningsmyndighet i den gamla lagen var avsett att tolkas inte bara med hänsyn till organisatoriska förhållanden utan också med hänsyn till funktionella. Genom att begreppet i den nya lagen avses sammanfalla med regeringsformens myndighetsbegrepp, som är ett rent organisatoriskt begrepp, finns det inte längre något utrymme för att betrakta enskilda organ eller deras Qänsteman (t. ex. besiktningsmän hos AB Svensk Bilprovning) som förvaltningsmyndigheter i lagens mening (jfr prop. 1973:90 s. 232 f, prop. 1975/76: 160 s. 134 f, prop. 1977/78:38 s. 41 och prop. 1979/80:2 del As. 125 f).

Reglerna om överklagande av beslut av enskilda organ behöver alltså ses
över med anledning av den nya förvaltningslagen. Detta är nödvändigt för
alt det inte skall uppstå luckor i regleringen av frågan till vilken instans och
inom vilken tid ett överklagande skall ges in m. m. Man bör enligt min
mening inte lita till en analog tillämpning av lagen då beslut av enskilda
organ överklagas. Lagen innebär att vissa nya uppgifter läggs på den
instans som har meddelat det överklagade beslutet. Bl. a. blir det en
uppgift för den instansen att ta emot skrivelsen med överklagandet och
pröva om skrivelsen har kommit in i rätt tid. Denna uppgift innefattar
myndighetsutövning och kan enligt 11 kap. 6 § regeringsformen inte över
lämnas till ett enskill organ annat än med stöd av lag. Vidare bör man
givetvis se över de hänvisningar till den gamla lagen som fmns på olika håll 63

i lagstiftningen.

En utgångspunki för översynen bör enligt min mening vara all reglerna Prop. 1986/87: 39 för överklagande av enskilda organs beslut i möjligaste mån skall bringas i överensstämmelse med vad som gäller enligt den nya förvaltningslagen vid överklagande av myndighetsbeslut. För detta talar inte minst intresset av enkla och enhetliga regler. Många och invecklade regler om till vUken instans en klagande i olika sammanhang skall vända sig kan verka förvU-lande och ge upphov till förseningar och krångel i handläggningen.

Även om man alltså bör sträva efter enhetlighet går det knappast att undantagslöst reglera frågan om överklagande av enskilda organs beslul efter mönster av den nya förvaltningslagen. Avvikelser bör föreskrivas när särskilda skäl talar för det. Det enskUda organet måste t. ex. uppfylla vissa krav på fillgänglighet för att kunna ta emot skrivelser med överklaganden. Med hänsyn till de skiftande förhåUanden som råder bör frågan i vad mån denna uppgift kan läggas på enskilda organ bedömas ulifrån de förhåUanden som gäller på vaije specialområde. Uppgiften att pröva om överklagandet har kommit in i rätt tid bör ligga på samma instans som skall ta emot skrivelsen med överklagandet Qfr prop. 1985/86: 80 s. 44).

De nödvändiga reglerna i ämnet bör i princip stå i de förfatiningar där reglerna om instansordning finns, dvs. normall i de specialförfattningar som också innehåUer materiella regler på området. För detta talar framför allt atl det blir bäst så från läsbarhelssynpunkl.

Från de utgångspunkter som har angetts nu har en genomgång av ett antal speciallagar m.m. gjorts i regeringskansliet. På grundval av genomgången bör nu bl. a. en del lagbestämmelser i ämnet ändras eller kompletteras med en hänvisning till den nya förvaltningslagens regler om hur beslut överklagas (se specialmotiveringen, avsnitt 4.27, 4.31, 4.53 och 4.57). Det har dock inte varit möjligt att i detta sammanhang gå igenom all den lagstiftning som kan behöva ses över. För en del författningar gäller vidare att de justeringar som bör göras lämpligen bör anstå till dess att ändringar görs av andra skäl. Samtidigt måste man naturligtvis säkerställa att det inte uppstår några luckor i regleringen när 1971 års förvaltningslag vid årsskiflet upphör att gälla och ersätts av den nya förvaltningslagen. För min del anserjag att det bästa är att det stiftas en särskild lag med regler för dessa fall (se specialmotiveringen, avsnitt 4.1).

Den nya lagen bör gälla sådana bolag, föreningar, stiftelser och andra
enskilda organ som på statens uppdrag driver verksamhet och vars beslut
kan överklagas liU regeringen, en förvaltningsdomstol eller en förvalt
ningsmyndighet. Lagen bör inte innehålla andra regler än de som är abso
lut nödvändiga. De bestämmelser som behövs är sådana som reglerar hur
beslut överklagas, till vilken instans en skrivelse med överklagande av ett
enskill organs beslut skaU ges in, inom vilken lid det skaU ske, vilken
instans som avgör om skrivelsen har kommit in i rätt tid och vilken verkan
det får, om skrivelsen kommer in för sent eller till fel instans. Reglerna i
lagen bör lämpligen utformas efter mönster av 12 § 1971 års förvaltnings
lag och alltså innebära att den nuvarande ordningen för överklagande
behålls som en reservordning i väntan på en fullständig översyn av regler
na i ämnet. För att bestämmelserna i lagen skall få den avsedda karaktären
av utfyllande reglering bör de inte tillämpas om det finns avvikande be- 64

slämmelser i andra lagar, i förordningar eller i författningar som någon förvaltningsmyndighet har beslutat med stöd av vederböriigt bemyndigande.

När det gäller tillämpningsområdet för en sådan lag viU jag särskilt framhålla följande. Som har framgått av min bakgrundsteckning kan vissa beslut av notarius publicus och AB Svensk Bilprovning överklagas enligl sekretesslagen. Det gäller beslut att inte lämna ul en handling. Sekretesslagen anger att besluten kan överklagas och att det är kammarrätten som prövar sådana överklaganden. Med anledning av den nya förvaltningslagen behöver dessa bestämmelser komplelteras med bl. a. regler om till vilken instans överklagandeskrivelsen skall ges in och inom vUken lid det skall ske. I enlighet med vad jag nyss har sagt skulle utgångspunkten vara att man utformar reglerna efter mönster av den nya förvaltningslagen. Jag anser dock att denna anpassning bör anstå något när det gäller sekretesslagen.

Huvudskälet tiU min bedömning är att kommunalföretagskommittén i betänkandet (SOU 1983:61) HandUngsoffentlighet utanför myndighetsområdet har föreslagil att principen om allmänna handUngars offentlighet utvidgas till att gälla även för flera andra enskilda organ med myndighetsutövande och liknande uppgifter. Även dessa organs beslut skall enligt kommitténs förslag kunna överklagas enligt bestämmelserna i sekretesslagen. Jag avser att inom kort lägga fram förslag till ändringar i sekretesslagen på gmndval av kommitténs betänkande och remissyttrandena över det. I väntan på statsmakternas ställningstagande till dessa förslag bör den nuvarande ordningen för överklagande av beslut av notarius publicus och AB Svensk Bilprovning inte ändras i sak. Den nya lagen bör därför täcka även dessa fall.

Prop. 1986/87:39

kollegiala eller domstolsmetoden. Enligt denna tUlkännager ledamöterna Prop. 1986/87: 39

sin mening i tur och ordning. Vid röstsammanräkningen segrar den mening

som fått fler röster än någon annan. Vid Uka röstetal gäller den mening som

ordföranden röstat för. I vissa fall kan dock tiUämpas en ordning som i

princip innebär att vid lika röstetal den mening vinner, som är förmånligast

för den enskilde.

En generell reglering av omröstningsförfarandet hos förvaltningsmyndigheter har tidigare saknats. I den nya förvaltningslagen (18 §) slås dock fast atl den kollektiva metoden skall användas i första hand (prop. 1985/86: SOs. 29 ff).

Inte heller rätten att reservera sig mot myndighetens beslut har tidigare reglerats generellt. Enligt 19 § nya förvaltningslagen gäller dock att den som deltar i etl beslut som fattas av flera gemensamt har rätt att låta anteckna en avvikande mening. Den som inte gör det skall anses ha biträtt beslutet. Även föredraganden och andra Qänsteman som är med om den slutliga handläggningen utan att delta i avgörandet har rätt att få avvikande mening antecknad (prop. 1985/86:80 s. 34 ff).

Enligt 3 § förvaltningslagen kan lagens bestämmelser sättas åt sidan av regler i en annan lag eller en förordning. I förarbetena fill förvaltningslagen har jag förutskickat att det på vissa områden kan finnas skäl att ha avvikande regler som innebär atl den koUegiala omröstningsmetoden tiUämpas. Jag har därvid bl. a. pekat på en del statliga nämnder, som har en funktion och organisafion som Uknar domstolarnas (prop. 1985/86:80 s. 32). Riksdagen gjorde inga invändningar mot detta uttalande.

När generella regler för omröstning och reservationsrätt nu införs genom den nya förvaltningslagen bUr åtskiUiga föreskrifter om dessa frågor i andra författningar onödiga och kan upphävas. I några fall kan det dock, som nämnts, finnas skäl att behålla en särskild reglering. En genomgång av de omröstnings- och reservationsregler som gäller på förvaltningsområdet visar att det stora flertalet av dessa regler finns i myndighetsinstruktioner och andra författningar, som kan ändras utan riksdagens medverkan. När det gäller de omröstnings- och reservationsregler som återfinns i lag kan följande anföras.

Utgångspunkten när det gäller omröstningsregler i fråga om domstolslik
nande nämnder bör vara den redan redovisade, nämligen att man även
fortsätiningsvis bör tUlämpa den kollegiala metoden. Denna metod an
vänds hos domstolarna och lorde vara den lämpligaste för beslutsfattande
på det området. I lagtexterna används ofta formuleringen, att som nämn
dens beslut gäller den mening som de flesta förenar sig om eller, vid lika
röstetal, den mening som ordföranden biträder. Liknande formuleringar
används emellertid i instruktionerna för åtskilliga myndigheter som tilläm
par den kollektiva omröslningsmetoden. Formuleringen kan aUtså tolkas
på olika sätt. Enligt min mening bör den för de domstolsliknande nämnder
nas del ersättas med en direkt hänvisning tUl fillämpliga delar av omröst
ningsreglerna i tvistemål enligt rättegångsbalken, där den kollegiala melo
den regleras uiföriigt. Det jag sagt nu gäller värnpliktsnämnden (30 §
värnpliktslagen 1941:967; omtryckt 1969:378), vapenfrinämnden (11 § la
gen 1966:413 om vapenfri Qänst), koncessionsnämnden för miljöskydd 66

(15 § miljöskyddslagen 1969:387; omtryckt 1981:420), resegaranfinämn-den (11 § resegarantilagen 1972:204) och forskarskattenämnden (lagen 1984:947 om beskattning av utländska forskare vid lillfälligt arbete i Sverige). Det gäller även en domstol, nämligen marknadsdomstolen (10 § lagen 1970:417 om marknadsdomstol m.m.; omtryckt 1984:294). För andra domstolsliknande nämnder, vilkas omröstningsförfarande regleras i lag, är föreskrifierna om omröstning redan utformade på ett i allt väsenfligt tUlfredsställande sätt. I vissa av dessa fall bör dock reglerna justeras något. Det gäller överförmyndarnämnder (19 kap. 13 § föräldrabalken), kollektivtrafiknämnden (8 § lagen 1978:440 om koUektivtrafiknämnd), och buss-och taxivärderingsnämnden (12 § lagen 1985:450 om buss och taxivärderingsnämnden).

Reservationsrätten i de domstolsliknande nämnderna regleras regelmässigt i nämndernas instruktioner och behöver inte behandlas i detta sammanhang.

För myndigheter, där beslut fattas av flera gemensamt utan att myndigheten har domstolsliknande karaktär, kan såväl omröstningsregler som regler om reservationsrätt upphävas. Det betyder att föreskrifterna om omröstning och reservationsrätt i 18 och 19 §§ nya förvaltningslagen skall gälla hos myndigheterna. När det gäller omröstning kan det i vissa faU också bli aktuellt att fillämpa föreskrifterna i 15 kap. 7 § lagen (1976:600) om offentlig anställning (omtryckt 1982:100) och i 26 § anställningsförordningen (1965:601; omtryckt 1984:127) om omröstning i vissa personalfrågor.

Prop. 1986/87:39

het har bestämmelserna om jäv i 4 och 5 §§ förvaltningslagen gjorts Prop. 1986/87: 39 tillämpliga på detta sätt.

I den nya förvaltningslagen är endast vissa paragrafer, nämligen 13-30 §§, undantagna från tillämpningen i ärenden som överklagas genom kommunalbesvär. Bestämmelser om detla finns i 31 §. Det betyder alt övriga bestämmelser, bland dem föreskrifterna om jäv i 11 och 12 §§, tillämpas i alla slag av kommunala nämndärenden. De flesta av de nyss nämnda föreskrifterna i speciallagstiftningen har därför blivit onödiga och kan upphävas.

Jag går härefter över till en fråga om möjlighet för en befattningshavare ati pröva frågor om överklagande av myndigheternas beslut när beslut i regel skaU fattas av flera. Den nya förvaltningslagens ordning för överklagande (23-25 §§) innebär att nya uppgifter har lagts på den myndighet vars beslut överklagas. Vissa av dessa är av expeditionen natur, såsom att ta emot skrivelsen med överklagandet. Andra uppgifter innefattar däremot etl beslutsfattande. Sålunda skall myndigheten pröva om överklagandet har kommit in i rätt tid och eventueUt avvisa överklagandet. I prövningen ligger också ett ställningstagande till om den inkomna skrivelsen över huvud taget innehåller ett överklagande. Om ett överklagande har skett i räll tid, måste myndigheten ta ställning fill om skrivelsen genasl skall överlämnas till överinstansen eller om man först bör utarbeta ett yttrande som bifogas. Man måste också pröva om det finns skäl att myndigheten själv rättar det överklagade beslutet (jfr 27 §). Det kan också bU aktueUt att lämna över skrivelsen liU en annan myndighet om den givits in fiU fel myndighet.

De flesta av dessa uppgifter måste lösas snabbt och det bör därför finnas möjlighet för en ordförande e.d. att pröva frågor om överklagande. De flesta regler om sådan delegation av beslutsfattande finns i myndigheternas instruktioner och kan ändras utan riksdagens medverkan i de fall det behövs. För några myndigheter finns dock sådana bestämmelser i lag. I de fall då dessa beslämmelser f. n. inle är ulformade så alt prövningen i fråga om överklagande kan delegeras bör regler om detta införas.

Speciallagstiftningen innehåller åtskUliga hänvisningar tiU gamla förvaltningslagen eller vissa bestämmelser i denna. I de flesta fall saknas anledning att göra några ändringar i sak. Givetvis bör dock hänvisningarna ändras redaktionellt så atl de avser den nya förvaltningslagen.

Slutligen skall jag beröra en fråga om rätlen ati överklaga vissa avvisningsbeslut. Enligt 30 § nya förvaltningslagen gäller att om en skrivelse med överklagande har avvisats på grund av att den har kommit in för sent och om avvisningsbeslutet efter överklagande prövats av en högre instans, den högre instansens beslut i frågan inte får överklagas. Bestämmelsen innebär atl anlalet inslanser som prövar frågan om ett överklagande har skett i rätt tid har begränsats fill två, nämligen beslutsmyndigheten och en högre instans. Bakgmnden till paragrafen, som saknar motsvarighet i den gamla lagen, är bl. a. en strävan att befria regeringen från att pröva ärenden som kan prövas av flera inslanser under regeringen och som inle kräver elt ställningstagande från regeringen som politiskt organ. Frågan om ett överklagande har kommit in i rätt tid har också ansetts i regel vara så

okomplicerad, att en prövning i fler än två instanser har framstått som Prop. 1986/87: 39 omotiverad (prop. 1985/86: 80 s. 53).

Bestämmelsen i 30 § gäller endasl om den högre inslansen är en förvaltningsmyndighet. Somjag fömtskickade i propositionen till förvaltningslagen (prop. 1985/86:80 s. 54) har jag övervägl om en liknande regel bör införas då överinstansen är en länsrätt. Jag har emellertid funnit alt vinsterna med en sådan lagändring knappast skulle bU särskilt stora. Inom taxeringsprocessen vore en sådan regel dessutom mindre lämplig med hänsyn till reglerna i taxeringslagen m. m. om besvär i särskild ordning. Reglerna innebär bl.a. att klaganden kan åberopa vissa grunder för att överklagandet, inom vissa gränser, skall tas upp fill prövning trots att det kommit in efter utgången av ordinarie fullföljdstid. Härigenom kan frågan om ett överklagande har skett i rätt tid bli av en helt annan sv|jighetsgrad än vid överklagande i allmänhet. Jag har mot denna bakgrund efter samråd med cheferna för social- och finansdepartementen kommU fram till alt någon motsvarighet tiU 30 § förvaltningslagen inte bör införas för förvaltningsdomstolarnas del.

3 Upprättade lagförslag

I enlighet med vad jag nu har sagt har det inom justifiedepartementet upprättats förslag till

1. lag om överklagande av beslut av enskilda organ med offentliga förvaltningsuppgifter,

2. lag om ändring i föräldrabalken,

3. lag om ändring i konkurslagen (1921: 225),

4. lag om ändring i värnpliktslagen (1941:967),

5. lag om ändring i lagen (1944:475) om arbetslöshetsnämnd,

6. lag om ändring i byggnadsstadgan (1959:612),

7. lag om ändring i civilförsvarslagen (1960:74),

8. lag om ändring i vammärkeslagen (1960:644),

9. lag om ändring i reglementet (1961:265) angående förvaltningen av riksförsäkringsverkets fonder,

10. lag om ändring i lagen (1962: 381) om allmän försäkring,

11. lag om ändring i lagen (1964:47) om krigshjälp,

12. lag om ändring i lagen (1964: 63) om kommunal beredskap,

13. lag om ändring i lagen (1966:293) om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa faU,

14. lag om ändring i lagen (1966:413) om vapenfri Qänsl,

15. lag om ändring i patentlagen (1967:837),

16. lag om ändring i miljöskyddslagen (1969: 387),

17. lag om ändring i lagen (1970:417) om marknadsdomstol m. m.,

18. lag om ändring i mönsterskyddslagen (1970:485),

19. lag om ändring i bostadsrättslagen (1971:479),

20. lag om ändring i lagen (1971:1078) om försvarsuppfinningar,

21. lag om ändring i resegarantUagen (1972:204),

22. lag om ändring i vallagen (1972:620), 69

10. lag om ändring i lagen (1972:704) om kyrkofuUmäktigval, Prop. 1986/87: 39

11. lag om ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder,

12. lag om ändring i lagen (1973: 189) med särskilda hyresbestämmelser för vissa orler,

13. lag om ändring i studiestödslagen (1973: 349),

14. lag om ändring i lagen (1973:370) om arbelslöshetsförsäkring,

15. lag om ändring i bostadssaneringslagen (1973: 531),

16. lag om ändring i lagen (1973:861) om lokal kristidsförvallning,

17. lag om ändring i lagen (1974:1082) om bostadsdomstol,

18. lag om ändring i lagen (1975:490) om beslutanderätt för Sveriges exportråd beiräffande handelssekreterare m. m.,

19. lag om ändring i lagen (1975: 1132) om förvärv av hyresfasfighet m.m.,

20. lag om ändring i lagen (1976:600) om offentlig anställning,

21. lag om ändring i lagen (1976:839) om slatens va- nämnd,

22. lag om ändring i kommunallagen (1977: 179),

23. lag om ändring i bostadsförvaltningslagen (1977: 792),

24. lag om ändring i lagen (1978:234) om trafiknämnd,

25. lag om ändring i passlagen (1978: 302),

26. lag om ändring i hyresförhandlingslagen (1978: 304),

27. lag om ändring i lagen (1978:440) om kollektivtrafiknämnd,

28. lag om ändring i familjebidragslagen (1978:520),

29. lag om ändring i lagen (1979:749) om Stockholms fondbörs,

30. lag om ändring i lagen (1980: 11) om tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonalen m.fl.,

31. lag om ändring i bostadsansvisningslagen (1980: 94),

32. Iag om ändring i utlänningslagen (1980: 376),

33. lag om ändring i lagen (1980:424) om åtgärder mot vattenförorening från fartyg,

34. lag om ändring i socialQänstlagen (1980: 620),

48. lag om ändring i lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för ombildning lill bostadsrätt,

49. lag om ändring i lagen (1982: 1052) om församlingar och kyrkliga samfälligheter,

50. lag om ändring i hälsoskyddslagen (1982: 1080),

51. lagom ändring i lagen (1984: 3) om kärnteknisk verksamhet,

52. Iag om ändring i lagen (1984:947) om beskattning av utländska forskare vid lillfälligt arbete i Sverige,

53. lag om ändring i lagen (1984:1009) om beslutanderätt för bolag eller annan juridisk person med uppgift att lämna permitteringslöneersättning,

54. lag om ändring i lagen (1985:450) om buss- och taxivärderingsnämnden,

55. lag om ändring i lagen (1985: 568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m. fl.,

56. lag om ändring i skollagen (1985:1 IOO),

57. lag om ändring i lagen (1985:1104) om skydd mot utförsel av vissa

äldre kulturföremål, 0

58. lag om ändring i lagen (1986:140) om ändring i lagen (1962:381) om Prop. 1986/87: 39 allmän försäkring,

59. lag om ändring i förvaltningslagen (1986:223).

4 Specialmotivering

I de framlagda lagförslagen har gjorts åtskilliga rent redaktionella ändringar. Dessa kommenteras inte i det följande.

4.1 Förslaget till lag om överklagande av beslut av enskilda organ med offentliga förvaltningsuppgifter

1§

Första stycket reglerar lagens tillämplighet. Lagen är tillämplig på enskilda organ, vilkas beslut enligt särskilda bestämmelser får överklagas tiU regeringen, en förvaltningsdomstol eller en förvaltningsmyndighet. Ett enskill organ kan vara ett bolag, en förening, en samfällighei, en stiftelse eller en enskild individ. Närmast avses sådana enskilda organ, tiU vilka förvaltningsuppgifter har överlämnats med stöd av 11 kap. 6 § regeringsformen.

För att ett beslut av ett sådant enskilt organ skall få överklagas till en myndighet krävs en särskild föreskrift om detla i en författning. Exempel på sådana föreskrifter har givits i den aUmänna mofiveringen (avsnitt 2.2). Lagen tar sikte på överklagandebestämmelser av förvaltningsrättslig natur. Däremot är lagen inte tillämplig när det gäller rättsmedel av annal slag, såsom klandertalan vid allmän domstol mot beslut av bolagsstämma.

Andra stycket reglerar hur lagen förhåller sig till konkurterande bestämmelser i andra författningar. Den innebär att en avvikande regel i lag, förordning eUer författning, som en förvaltningsmyndighet har beslutat med stöd av givet bemyndigande, tar över. Om det i en specialförfatlning exempelvis föreskrivs att förvaltningslagen tillämpas hos ett visst enskilt organ innebär det alltså bl. a. att reglerna i 23-25 §§ förvaltningslagen om hur beslut överklagas skall fillämpas i fråga om överklagbara beslut av organet.

2§

Paragrafen reglerar hur överklagandet skall gå fiU. Av första siyckei följer bl. a. alt överklagandet skall vara skriftligt. Bestämmelsen överensstämmer i sak med 23 § första stycket i den nya förvaltningslagen.

I andra stycket regleras överklagandetid och vart skrivelsen med över
klagande skaU ges in. Tiden för överklagande är, liksom enligt både den
gamla och den nya förvaltningslagen, tre veckor från den dag då klaganden
fick del av beslutet. Skrivelsen med överklagandet skall ges in till den
myndighet som skall pröva överklagar.del. Regeln innebär att man behåller
den gamla förvaltningslagens ordning för de fall som omfattas av föreva
rande lag. Detta skall ses mot bakgrund av att lagen kommer att få tillämp
ning på enskilda organ av skiftande slag som t. ex. inte alltid kan förutsät- 71

las vara fillgängliga för att la emot överklaganden. I samband med att Prop. 1986/87:39 reglerna i olika specialförfattningar ses över får som angetts i den aUmänna motiveringen prövas om man på olika områden kan gå över tiU den nya förvaltningslagens system, dvs. att överklagandet ges in till beslutsorganet.

3§

I paragrafen behandlas prövningen av om skrivelsen med överklagandet har kommit in i rätt tid. Reglerna överensstämmer i sak nära med 12 § Iredje slyckel gamla förvaltningslagen.

Frågan om skrivelsen med överklagandet har kommit in i rätt tid prövas enligt/örs/a stycket av den myndighet tiU vilken skrivelsen med överklagandet skall ges in, dvs. normalt den myndighet som skall pröva överklagandet i sak. Myndigheten har därvid att tillämpa reglerna i paragrafen i stället för motsvarande regler i 24 § nya förvaltningslagen eller 7 § förvaltningsprocesslagen. Om skrivelsen har kommit för sent skall myndigheten avvisa den. Bestämmelser om när en handling skaU anses ha kommit in tiU en myndighet finns i 10 § förvaltningslagen och 44 § förvaltningsprocesslagen. I två undantagsfall enligt andra och tredje styckena skall skrivelsen dock inte avvisas. Det ena fallet är att förseningen beror på att det enskilda organet har lämnat klaganden en felaktig fullföljdshänvisning. Det andra fallel är att skrivelsen inom överklagandetiden har kommit in lill del enskilda organet. Klaganden kan t. ex. av misstag ha givit in skrivelsen dit. Det enskilda organet skall i sådana fall överlämna skrivelsen tiU den myndighet som skaU pröva överklagandet. Skyldigheten att lämna uppgift om inkomstdag enligt sista meningen kan t.ex. fullgöras genom alt det enskilda organet datumstämplar skrivelsen innan denna sänds vidare till myndigheten.

Ikraftträdande m. m.

Lagen föreslås träda i kraft samtidigt med den nya förvaltningslagen. Den skall vara tillämplig bara på beslut som meddelas efter ikraftträdandet. I fråga om äldre beslut skall äldre bestämmelser alltså tillämpas, dvs. ibland den gamla förvaltningslagen.

4.2 Förslaget till lag om ändring i föräldrabalken

I 19 kap. 12 §, som föreslås bli upphävd, anges att jävsreglerna i 4 och 5 §§
gamla förvaltningslagen skall tiUämpas i alla ärenden hos överförmyndare
och överförmyndarnämnd. En motsvarande föreskrifl i fråga om IT och
12 §§ nya förvaltningslagen är överflödig av skäl som anförts i avsnitt 2.4.
I första stycket av 19 kap. 13 § har en särskild regel om reservationsrätt
för ledamöter och föredragande i överförmyndarnämnd tagits bort, efter
som reservationsrätten följer av 19 § nya förvaltningslagen (se avsnitt 2.3).
En hänvisning tiU detta lagrum har införts i stället för att det inte skall
behöva uppstå tvekan om 19 § förvaltningslagen skall tillämpas av nämn
den, med hänsyn till alt nämnden i fråga om omröstning tillämpar rätte- 72
gångsbalkens regler.

I 19 kap. 13 § andra stycket har en hänvisning tiU den gamla förvalt- Prop. 1986/87:39 ningslagens regler om beslutsmofivering tagits bort. En hänvisning tiU motsvarande regler i 20 § nya förvaltningslagen är överflödig.

4.3 Förslaget till lag om ändring i konkurslagen (1921:225)

I 208 § har en hänvisning till gamla förvaltningslagen ändrats till att avse den nya förvaltningslagen.

4.4 Förslaget till lag om ändring i värnpliktslagen (1941:967)

111 § har andra stycket med omröstningsregel för inskrivningsnämnderna tagits bort. Det innebär att nämnderna skall tillämpa omröstningsreglerna i 18 § nya förvaltningslagen (se avsnitt 2.3).

I 30 § Qärde stycket har en särskild omröstningsregel för värnpliktsnämnden ersatts med en föreskrift om att nämnden skall tiUämpa rättegångsbalkens regler om omröstning i tvistemål (se avsnitt 2.3).

4.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1944:475) om
arbetslöshetsnämnd

Ändringen i 5 § innebär att andra stycket upphävs. Stycket anger att jävsreglerna i 4 och 5 §§ gamla förvaltningslagen skall tillämpas i alla ärenden hos en särskild arbetslöshetsnämnd. En motsvarande föreskrift i fråga om 11 och 12 §§ nya förvaltningslagen är överflödig av skäl som anförts i avsnitt 2.4.

4.6 Förslaget till lag om ändring i byggnadsstadgan
(1959:612)

Ändringen i 3 § innebär att tredje stycket upphävs. Stycket anger att jävsreglerna i 4 och 5 §§ gamla förvaltningslagen skall tiUämpas i alla ärenden hos en byggnadsnämnd. En motsvarande föreskrift i fråga om 11 och 12 §§ nya förvaltningslagen är överflödig av skäl som anförts i avsnitt 2.4.

4.7 Förslaget till lag om ändring i civilförsvarslagen (1960:74)

Ändringen i 41 § 2 mom. innebär att andra stycket upphävs. Stycket anger att jävsreglerna i 4 och 5 §§ gamla förvaltningslagen skall tillämpas i alla ärenden hos en särskild civilförsvarsnämnd. En motsvarande föreskrifl i fråga om jävsreglerna i 11 och 12 §§ nya förvaltningslagen är överflödig av skäl som anförts i avsnitt 2.4.

4.8 Förslaget till lag om ändring i varumärkeslagen
(1960:644)

Enligt 1 § lagen (1977:729) om patentbesvärsrätten upptar patentbesvärs- 73

6 Riksdagen 1986187. 1 saml. Nr 39

rätlen som förvaltningsdomstol besvär över beslut av pateni- och registre- Prop. 1986/87: 39 ringsverket enligt vad som föreskrivs i vammärkeslagen (1960:644) och vissa andra angivna författningar. Den som vill överklaga ett beslut av verket skall betala en särskild avgift, s. k. besvärsavgifi, vars belopp föreskrivs av regeringen (48 § vammärkeslagen). Avgiften är för närvarande 500 kr. Om avgiften inte betalas tas besvären inte upp tiU prövning (22 och 24 §§ vammärkesförordningen 1960:648).

Den föreslagna ändringen i lagens 48 § innebär att skyldighelen att betala besvärsavgift avskaffas. Förslaget hänger samman med den skyldighet för patent- och registreringsverket att i vissa fall ompröva sina egna beslut i samband med överklagande, som följer av 27 § nya förvaltningslagen. Att behåUa skyldigheten alt betala besvärsavgift skulle kunna ge upphov till krångel i de fall då patent- och registreringsverket ändrar ett överklagat beslut i stäUet för att överlämna överklagandet till patentbesvärsrätten. Inkomstbortfallet kan kompenseras i samband med justering av andra avgifter inom patent- och registreringsverkets område.

Motsvarande ändring föreslås i fråga om patentlagen (1967:837), se avsnitt 4.15, och mönsterskyddslagen (1979:485), se avsnitt 4.18.

4.9 Förslaget till lag om ändring i reglementet (1961:265)
angående förvaltningen av liksförsäkringsverkets fonder

I andra stycket av 5 § har en särskild omröstningsregel för fondfuUmäktige tagits bort. Det innebär att fullmäktige skaU tiUämpa omröstningsreglerna i 18 § förvaltningslagen (se avsnitt 2.3).

4.10 Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om
allmän försäkring

I 18 kap. 10 § tredje och Qärde styckena har särskilda regler om omröstning och reservationsrätt hos styrelsen för en aUmän försäkringskassa tagils bort. Det innebär att styrelsen skall tillämpa reglerna om omröstning och reservafionsrätt i 18 och 19 §§ förvaltningslagen (se avsnitt 2.3). På grund av hänvisningen i 18 kap. 21 § lagen om aUmän försäkring fill 10 § i samma kapitel gäller detta också för de socialförsäkringsnämnder som träder i funktion fr. o. m. år 1987.

En jämkning i 20 kap. 10 § tredje stycket görs av lagtekniska skäl såsom ändring i lagen (1986:140) om ändring i lagen (1962:381) om aUmän försäkring (se under 4.58).

Regeln i 20 kap. 13 § första stycket att en besvärshandling skaU ges in tiU den myndighet som meddelat det överklagade beslutet har utgått. Ändringen har behandlats i avsnitt 2.1.

4.11 Förslaget till lag om ändring i lagen (1964:47) om
krigshjälp

I 6 § behandlas förfarandet hos de kommunala krigshjälpsnämndema.

Ändringama innebär att tredje och Qärde styckena upphävs. Tredje 74

stycket innehåller en hänvisning till den gamla förvaltningslagens regler Prop. 1986/87: 39

om beslutsmotivering som numera får anses obehövlig. En hänvisning tUl

motsvarande regler i 20 § nya förvaltningslagen har därför inte gjorts.

Fjärde stycket anger att jävsreglerna i 4 och 5 §§ gamla förvaltningslagen

skall tillämpas i alla ärenden hos nämnden. En motsvarande föreskrift i

fråga om jävsreglerna i 11 och 12 §§ nya förvaltningslagen är överflödig av

skäl som anförts i avsnitt 2.4.

4.12 Förslaget till lag om ändring i lagen (1964:63) om
kommunal beredskap

I 5 § tredje stycket och 20 § tredje stycket har hänvisningar till gamla förvaltningslagen ändrats tUl att avse den nya lagen.

Ändringen i 10 § innebär att andra stycket upphävs. Stycket anger att jävsreglerna i 4 och 5 §§ gamla förvaltningslagen skall tillämpas i alla ärenden hos en särskild beredskapsnämnd. En motsvarande föreskrift i fråga om jävsreglerna i 11 och 12 §§ nya förvaltningslagen är överflödig av skäl som anförts i avsnift 2.4.

4.13 Förslaget till lag om ändring i lagen (1966:293) om
beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall

Ändringarna i 6, 10, 34 a och 37 §§ innebär att hänvisningar till den gamla förvaltningslagen har ersatts med hänvisningar tiU den nya.

Vissa beslut av en läkare enligt lagen får överklagas hos utskrivningsnämnden. Nämnden prövar också frågor som första instans. Beslut av utskrivningsnämnden överklagas hos psykiatriska nämnden. En handling som är ställd till utskrivningsnämnden eller psykiatriska nämnden skall vidarebefordras utan granskning. Den sistnämnda regeln går mindre väl ihop med den nya ordningen för överklagande, som innebär att underinstansen skall pröva om överklagandet har kommit in i rätt tid. Eftersom en översyn av lagstiftningen om psykiatrisk vård för närvarande pågår inom regeringskansliet bör frågan om utformningen av förfarandet vid överklagande behandlas i det sammanhanget. I avvaktan på resultatet av översynen bör därför den nuvarande ordningen för överklagande behåUas, vilket innebär att en skrivelse med överklagande fortfarande ges in tUl överinstansen. Den nya 26 a § innehåller regler härom.

4.14 Förslaget till lag om ändring i lagen (1966:413) om
vapenfri tjänst

En särskild omröstningsregel för vapenfrinämnden i 11 § första stycket har ersatts med en föreskrift i ett nytt andra stycke om atl nämnden skall tillämpa rättegångsbalkens regler om omröstning i tvistemål (se avsnitt 2.3).

4.15 Förslaget till lag om ändring i patentlagen (1967: 837) Prop. 1986/87:39

Ändringarna i 25 och 75 §§ motsvarar ändringarna i 48 § vammärkeslagen (1960:644), se avsnitt 4.8.

4.16 Förslaget till lag om ändring i miljöskyddslagen
(1969:387)

Delegationsregeln i 11 § första stycket har kompletterats så att det blir möjligt för ordföranden att ensam handlägga frågor som har samband med överklagande av koncessionsnämndens beslut (se avsnitt 2.4).

I 14 § har en hänvisning tiU gamla förvaltningslagen ändrals till att avse den nya lagen.

Ändringen i 15 § innebär främsl att andra stycket upphävs och ersätts med en föreskrift i första stycket att rättegångsbalkens regler om omröstning i tvistemål skall tillämpas (se avsnitt 2.3). För ärenden om miljöskyddsavgift finns en särskild regel som säger att den lindrigaste meningen skall gälla vid lika röstetal (56 §).

Ändringarna i 60 och 61 §§ innebär främst alt en skrivelse med överklagande av koncessionsnämndens beslut i mål om miljöskyddsavgift skall ges in till nämnden i stället för som hitfills tiU hovrätten. Därmed uppnår man överensstämmelse med vad som gäller vid överklagande enligt den nya förvaltningslagen. Saken har behandlats i avsnitt 2.1.

4.17 Förslaget till lag om ändring i lagen (1970:417) om
marknadsdomstol m. m.

Föreskriften att marknadsdomstolen skall tillämpa omröstningsreglerna i rättegångsbalken har behandlats i avsnitt 2.3. Vidare föreskrivs att marknadsdomstolen, i likhet med arbetsdomstolen och bostadsdomstolen, själv bestämmer i vilken ordning ledamöierna skall rösta.

4.18 Förslaget till lag om ändring i mönsterskyddslagen
(1970:485)

Ändringarna i 22 och 47 §§ motsvarar ändringarna i 48 § vammärkeslagen (1960:644), se avsnitt 4.8.

4.19 Förslaget till lag om ändring i bostadsrättslagen
(1971:479)

Ändringen har behandlats i avsnitt 2.1.

4.20 Förslaget till lag om ändring i lagen (1971:1078) om
försvarsuppfinningar

En regel i 3 § andra stycket om omröstning i granskningsnämnden för
försvarsuppfinningar har lagits bort. Det innebär att nämnden skaU tUläm- 75

pa omröstningsreglerna i 18 § förvaltningslagen (se avsnitt 2.3).

4.21 Förslaget till lag om ändring i resegarantilagen Prop. 1986/87:39
(1972:204)

Ändringen har behandlats i avsnitt 2.3.

4.22 Förslaget till lag om ändring i vallagen (1972:620)

Ändringen i 3 kap. 2 § innebär aU tredje stycket upphävs. Stycket anger att jävsreglerna i 4 och 5 §§ gamla förvaltningslagen skall lillämpas i alla ärenden hos en valnämnd. En motsvarande föreskrift i fråga om jävsreglerna i 11 och 12 §§ nya förvaltningslagen är överflödig av skäl som anförts i avsnitt 2.4.

I 15 kap. 4 § har tredje stycket tillförts en regel om att valprövningsnämnden prövar om en besvärshandling har kommit in i rätt tid. Regeln innebär ett undantag från bestämmelserna i 24 § nya förvaltningslagen att den myndighet som har meddelat det överklagade beslutet prövar om överklagandet har kommit in i rätt tid. Motivet för detla undantag har behandlats i avsnitt 2.1.

I 15 kap. 4 § Qärde stycket har tagits in en regel om att bestämmelserna i 27 och 28 §§ nya förvaltningslagen om omprövning av beslut inte skall tillämpas. Även detta har motiverats i avsnitt 2.1.

Det kan anmärkas att termen besvär inte har utmönstrats ur 15 kap. 4 §, eftersom en samlad genomgång bör göras av alla de ställen i vallagen där termen förekommer. En sådan genomgång bör anstå tills vidare.

I 15 kap. 8 § tredje stycket har en hänvisning till gamla förvaltningslagen ersatts av en till den nya lagen.

4.23 Förslaget till lag om ändring i lagen (1972: 704) om
kyrkofullmäktigval

Ändringarna motsvarar ändringarna i vallagen, se under 4.22.

4.24 Förslaget till lag om ändring i lagen (1973: 188) om
arrendenämnder och hyresnämnder

Ändringarna har i huvudsak behandlats i avsnitt 2.1 och 2.4.

I fråga om 2 § andra stycket föreslås en komplettering som innebär att ordföranden i en arrendenämnd blir behörig att ensam pröva om ett överklagande har kommit in för sent (se avsnitt 2.4). Genom en hänvisning i 5 § tredje stycket blir bestämmelsen tillämplig även hos hyresnämnderna. I 23 § har Iredje stycket ändrals så atl ett beslut av hyresnämnden att avvisa ett för sent inkommet överklagande får överklagas hos bosladsdomstolen. Vidare har Qärde stycket ändrats så att en skrivelse med överklagande av sådana beslut i rättegångsfrågor, som räknas upp i tredje stycket, skall ges in till hyresnämnden i slället för som hittills överinstansen. När det gäller överklagande i sak regleras frågan om vart överklagandet skall ges in i de författningar, som räknas upp i första stycket i paragrafen. Motsvarande ändringar föreslås i dessa förfatiningar.

7 Riksdagen 1986187. 1 saml. Nr 39

Femte stycket av 23 § är nytt. Det reglerar hyresnämndens handläggning Prop. 1986/87: 39 av skrivelser med överklaganden, såväl överklaganden i sak enligl försia stycket som överklaganden i rättegångsfrågor enligt tredje stycket. Hyresnämnden skall handlägga överklagandet på motsvarande sätt som föreskrivs för tingsrätter i 52 kap. 2 och 4 §§ rättegångsbalken.

Artendenämndens beslut får överklagas tiU fastighetsdomstolen i de fall som anges i andra stycket av 23 a §. Ändringarna i tredje stycket i denna paragraf innebär att skrivelsen med överklagandet skall ges in tiU arrendenämnden i StäUet för som hittiUs fastighetsdomstolen. Beträffande nämndens handläggning av skrivelsen hänvisas lill vad som gäller för tingsrätter enligt 52 kap. 2 och 4 §§ rättegångsbalken.

Hänvisningama i 23 och 23 a §§ tiU 52 kap. 2 och 4 §§ rättegångsbalken innebär följande. Hyresnämnden eller arrendenämnden skall pröva om skrivelsen med överklagandet har kommit in lUl nämnden inom överklagandetiden. Föreskrifter om när en handling skall anses ha kommit in till en myndighet finns i 10 § förvaltningslagen. Om skrivelsen har kommit för sent, skaU nämnden avvisa den. Ett undantag finns dock för det fall att skrivelsen felaktigt har givits in tUl överinstansen, dvs. för hyresnämndens del bostadsdomstolen eller arbetsdomstolen och för artendenämndens del fastighetsdomstolen. Överinstansen skaU då överlämna skrivelsen fill nämnden. Om nämnden finner att skrivelsen har kommit in till överinstansen före utgången av överklagandetiden skall den omständigheten alt den kommit in för sent till nämnden inte föranleda att nämnden avvisar den. Om ett överklagande inte avvisas, skall nämnden översända handlingarna tiU överinstansen ulan dröjsmål.

4.25 Förslaget till lag om ändring i lagen (1973:189) med
särskilda hyresbestämmelser för vissa orter

Ändringen har behandlats i avsnitt 2.1.

4.26 Förslaget till lag om ändring i studiestödslagen
(1973: 349)

Föreskrifterna i 8 kap. 39 § ger centrala studiestödsnämnden möjlighet att bestämma att preliminär avgift i fräga om återbetalning av studiemedel för visst avgiftsår inte skall utgå eller att avgiften skall nedsättas.

Ett beslut att preliminär avgift inte skall utgå eller skall sättas ned kan omprövas av nämnden enligt reglerna i Qärde stycket. Omprövningsmöjligheten infördes år 1983 för att man enkelt skulle kunna anpassa återbetalningen till snabba förändringar i den ålerbetalningsskyldiges inkomstförhållanden (jfr prop. 1981/82:100, bil. 12 s. 615). Omprövning kan ske såväl i höjande som sänkande riktning.

Den ändring som nu föreslås i Qärde stycket innebär att man tar bort ett
förbud mot omprövning om ansökningen kommit in efter utgången av
andra året efter avgiftsåret. Ändringen innebär också att man tar bort ett
förbud mot omprövning när den återbetalningsskyldige har överklagat.
Detta innebär en anpassning fill omprövningsreglerna i 27 § nya förvalt- 78

ningslagen, som kompletterar omprövningsreglerna i studiestödslagen.

4.27 Förslaget till lag om ändring i lagen (1973:370) om ''"P- ''' 39
arbetslöshetsförsäkring

Då beslut enligt lagen om arbetslöshetsförsäkring överklagas gäller redan nu att skrivelsen med överklagandet ges in till den instans som har meddelat det överklagade beslutet. Däremot är det överinstansen som prövar om skrivelsen har kommit in i rätt tid. Denna ordning tillämpas både då ett beslut av en erkänd arbetslöshetskassa överklagas hos arbetsmarknadsstyrelsen och då arbetsmarknadsstyrelsens beslut överklagas hos försäkringsöverdomstolen eller regeringen.

Den nya lydelsen av 99 § innebär att förfarandet anpassas till den nya förvaltningslagens regler om hur beslut överklagas. Skälet för en sådan anpassning har behandlats i den allmänna motiveringen. De aktuella reglerna i förvaltningslagen innebär bl. a. att en skrivelse med överklagande ges in till den instans som har meddelat det överklagade beslutet och att den instansen prövar om skrivelsen har kommit in i rätt tid. För allmänheten blir den nya ordningen knappast märkbar eftersom man även hittUls har gett in överklagandeskrivelsen till beslutsinstansen.

I första stycket föreskrivs hur man överklagar beslut av en erkänd arbetslöshetskassa. Föreskrifterna innebär att reglerna om överklagande i 23-25 §§ förvaltningslagen skall tillämpas i stället för reglema i den föreslagna nya lagen om överklagande av beslut av enskilda organ med offentliga förvaltningsuppgifter.

Att samma regler i förvaltningslagen skall tillämpas även då ett beslut av arbetsmarknadsstyrelsen överklagas följer av att förvaltningslagen är direkt tillämplig hos arbetsmarknadsstyrelsen.

4.28 Förslaget till lag om ändring i bostadssaneringslagen
(1973:531)

Ändringen har behandlats i avsnitt 2.1.

4.29 Förslaget till lag om ändring i lagen (1973:861) om lokal
kristidsförvaltning

Den föreslagna ändringen i 5 § innebär att andra stycket upphävs. Stycket anger att jävsreglerna i 4 och 5 §§ gamla förvaltningslagen skall tillämpas i alla ärenden hos en särskild kristidsnämnd. En motsvarande föreskrift i fråga om jävsreglerna i 11 och 12 §§ nya förvaltningslagen är överflödig av skäl som anförts i avsnitt 2.4.

I 10 § andra stycket har en hänvisning till gamla förvaltningslagen ändrats till att avse den nya lagen.

4.30 Förslaget till lag om ändring i lagen (1974:1082) om
bostadsdomstol

Ändringen i 18 § innebär att första och andra styckena upphävs. I dessa

föreskrivs för närvarande bl. a. att bostadsdomstolen skall avvisa en skri- 79

velse med överklagande, som kommit in för sent. Ändringen hänger sam- Prop. 1986/87:39 man med mitt förslag att också inom hyresprocessen skall gälla alt etl överklagande skall ges in tiU den instans som har meddelat det överklagade beslutet. Denna instans skall också pröva de frågor som nämns i första stycket. Saken har behandlals i avsnitt 2.1.

4.31 Förslaget till lag om ändring i lagen (1975:490) om
beslutanderätt för Sveriges exportråd beträffande
handelssekreterare m. m.

Ändringen i 2 § innebär att en hänvisning till den gamla förvaltningslagen har ändrats till att avse den nya förvaltningslagen. Denna lag skall enUgt paragrafen tillämpas vid handläggningen hos exportrådet av de ärenden som avses i lagens 1 §.

Rådets beslut får med stöd av paragrafens andra mening överklagas till regeringen. Hänvisningen tiU förvaltningslagen innebär bl. a. att reglerna i 23-25 §§ den lagen tillämpas vid överklagandet och all ordningen för överklagande av exportrådets beslut alltså läggs om. En skrivelse med överklagande skall i fortsättningen ges in till exportrådet, som också prövar om skrivelsen har kommit in i rätt tid. Förvaltningslagens regler tar över reglerna i den föreslagna nya lagen om överklagande av beslut av enskilda organ med offenfliga förvaltningsuppgifter. Skälen för en sådan anpassning tUl den nya förvaltningslagens ordning har behandlats i den aUmänna motiveringen (avsnitt 2.2).

4.32 Förslaget till lag om ändring i lagen (1975: 1132) om
förvärv av hyresfastighet m. m.

Ändringen har behandlats i avsnitt 2.1.

4.33 Förslaget till ändring i lagen (1976:600) om offentlig
anställning

I 14 kap. 10 § har en hänvisning till gamla förvaltningslagen ändrats tUl att avse den nya lagen.

4.34 Förslaget till lag om ändring i lagen (1976:839) om
statens va-nämnd

Ändringen i 6 § har behandlats i avsnitt 2.4.

Bestämmelserna i 16 § andra och tredje styckena har utan sakliga ändringar förts samman till ett nytt andra stycke.

Tredje stycket är nytt och innehåller en föreskrift om att förvaltningslagens regler om omprövning av beslut inte skaU tillämpas hos nämnden, se avsnitt 2.1.

Ändringarna i 20 och 21 §§ innebär att en skrivelse med överklagande av
va-nämndens beslul skall ges in tUl nämnden i slället för som hitfills lill
hovrätten. Därigenom uppnår man överensstämmelse med vad som gäller 80

vid överklagande enligt den nya förvaltningslagen. Saken har behandlals i Prop. 1986/87:39 avsnitt 2.1.

En skrivelse med överklagande skall enligt 20 § andra stycket ges in tUl nämnden. Överklagandetiden är liksom hitfiUs tre veckor. I övrigt tUlämpas enligt 21 § reglerna i rättegångsbalken om tvistemål och besvär beträffande nämdens uppgifter i samband med överklagande och beträffande rättegången i hovrätten. Därav följer bl. a. att det ankommer på nämnden att pröva om skrivelsen har kommit in i rätt tid. I annat fall skaU nämnden avvisa skrivelsen. Om skrivelsen före överklagandetidens utgång har givits in fill hovrätten skall den dock inte avvisas för att den kommit in tiU nämnden först därefter (50 kap. 3 § och 52 kap. 2 § rättegångsbalken).

4.35 Förslaget till lag om ändring i kommunallagen (1977:179)

I 3 kap. 9 § andra stycket har en särskild jävsregel för kommunstyrelsen ersatts med en hänvisning fill jävsreglerna i II och 12 §§ nya förvaltningslagen. Dessa gäller, i motsats tUl jävsreglerna i gamla förvaltningslagen, i alla slags kommunala ärenden hos styrelse och övriga nämnder (31 §) och bör därför tillämpas i stället för den äldre jävsregeln i detta stycke. Detta har också fömtsätts i motiven tUl förvaltningslagen (prop. 1985/86:80 s. 64). En särskild hänvisning till förvaltningslagens jävsregler är motiverad här, eftersom kommunallagen innehåller andra jävsregler (2 kap. 13 §).

Förvaltningslagens jävsregler innehåller bl. a. bestämmelser om ställfö-reträdarjäv, tvåinstansjäv och ombudsjäv samt en generalklausul, vUka saknas i den nuvarande jävsregeln i kommunallagen. Reglema skall tillämpas även i sådana ärenden som överklagas genom kommunalbesvär (31 § förvaltningslagen). Detta innebär en skärpning av reglerna om jäv hos kommunala myndigheter.

De nya jävsreglerna får betydelse även i de fall då en kommunal förtroendeman eUer Qänsteman har en befattning i ett kommunalt bolag, en kommunal bostadsstiftelse eller dylikt. De nuvarande jävsreglerna i kommunallagen hindrar i allmänhet inte att den som har en sådan befattning deltar i en kommunal myndighets handläggning av ärenden som angår bolaget, stiftelsen etc. Med de strängare reglerna i förvaltningslagen blir situationen annorlunda. Den nya ordningen får anses innebära i huvudsak följande. Regeln om ställföreträdarjäv innebär att den som är firmatecknare för exempelvis ett bolag blir jävig vid myndighetens handläggning av ärenden som rör bolaget. Enbart det förhållandet att den kommunala förtroendemannen eUer Qänstemannen är med i bolagets styrelse eller anställd hos bolaget utgör däremot inte ställföreträdarjäv (jfr prop. 1971: 30 s. 355 f). Med hänsyn till den intressegemenskap som normalt råder mellan en kommun och dess bolag etc. gmndar sådana uppdrag eller anstäUningar i allmänhet inte heUer intressejäv eller jäv enligt generalklausulen.

Det nu sagda tar sikte på engagemang i helägda kommunala bolag,
bostadsstiftelser och liknande. När det gäller andra engagemang, t.ex.
aktieinnehav eller styrelseuppdrag i privata entreprenad- och konsultbo
lag, kan det bli aktuellt med - fömtom ställföreträdarjäv — intressejäv och 81

jäv enligt generalklausulen. I vUken omfattning jäv blir aktuellt beror på Prop. 1986/87: 39 vilken stäUning förtroendemannen eller Qänstemannen har hos det privata rättssubjektet och på vilket intresse detta har i det aktuella ärendet.

Den föreslagna ändringen i 3 kap. 11 § innebär att första stycket upphävs. Stycket innehåller att bestämmelserna i 7 § gamla förvaltningslagen om när en handling anses ha kommit in till en myndighet skall fillämpas hos styrelsen. En föreskrift om de motsvarande bestämmelserna i 10 § nya förvaltningslagen är överflödig eftersom den paragrafen gäller ändå (31 §).

I 3 a kap. 1 och 6 §§ har gjorts ändringar som föranleds av den nya förvaltningslagens utformning. Enligt den nya lydelsen av 3 a kap. 3 § skall jävsreglerna i 11 och 12 §§ förvaltningslagen fiUämpas även på etl partssammansatt organ. Ändringen i 10 § innebär att dessa jävsregler skall tillämpas också på personalföreträdare i nämnden.

Ändringama i 7 kap. 3 § är i huvudsak redaktionella. I första stycket föreskrivs bl.a. att vissa uppräknade bestämmelser i den gamla förvaltningslagen skaU tillämpas i en kommunal besvärsnämnd. Från uppräkningen har nu uteslutits motsvarande bestämmelser i den nya förvaltningslagen, vilka gäller direkt i aUa kommunala nämndärenden. I tredje stycket har en hänvisning tiU 3 kap. 9 § andra stycket och 11 § första stycket utgått med hänsyn fill ändringarna i dessa lagmm.

4.36 Förslaget till lag om ändring i bostadsförvaltningslagen
(1977:792)

Ändringen har behandlats i avsnitt 2.1.

4.37 Förslaget till lag om ändring i lagen (1978:234) om
trafiknämnd

Den föreslagna ändringen i 3 § innebär att andra stycket upphävs. Stycket anger att jävsreglerna i 4 och 5 §§ gamla förvaltningslagen skall tillämpas i alla ärenden hos en särskild trafiknämnd. En motsvarande föreskrift i fråga om 11 och 12 §§ nya förvaltningslagen är överflödig av skäl som anförts i avsnitt 2.4.

4.38 Förslaget till lag om ändring i passlagen (1978:302)

Ändringarna i 28 § har gjorts av motsvarande skäl som föranlett den nya 26 a § i lagen om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall (se under 4.13).

4.39 Förslaget till lag om ändring i hyresförhandlingslagen
(1978:304)

Ändringen har behandlats i avsnitt 2.1.

4.40 Förslaget till lag om ändring i lagen (1978:440) om °- 86/87:39
kollektivtrafiknämnd

Ändringen i 8 § andra stycket innebär att nuvarande regel om att ordföranden ensam får besluta i vissa fall har kompletterats så att det blir möjligt för ordföranden att pröva frågor som rör överklagande av nämndens beslut (se avsnitt 2.4).

I 9 § har en hänvisning tUl gamla förvaltningslagen ändrats fill att avse den nya lagen.

4.41 Förslaget till lag om ändring i familjebidragslagen
(1978:520)

Ändringen i 25 § innebär att andra och tredje styckena upphävs. Andra stycket innehåller en hänvisning till den gamla förvaltningslagens regler om beslutsmotivering, som numera får anses obehövlig. En hänvisning tiU motsvarande regler i 20 § nya förvaltningslagen har därför inle gjorts. Tredje stycket anger atl jävsreglerna i 4 och 5 §§ gamla förvaltningslagen skall tillämpas i alla ärenden hos en särskild familjebidragsnämnd. En motsvarande föreskrift i fråga om jävsreglerna i II och 12 §§ nya förvaltningslagen är överflödig av skäl som har anförts i avsnitt 2.4.

4.42 Förslaget till lag om ändring i lagen (1979:749) om
Stockholms fondbörs

19 § har en hänvisning fill gamla förvaltningslagen ändrats tiU att avse den nya lagen.

4.43 Förslaget till lag om ändring i lagen (1980:11) om tillsyn
över hälso- och sjukvårdspersonalen m. fl.

Ändringarna i 37 § innebär att en hänvisning till gamla förvaltningslagen har ersatts med en hänvisning tiU den nya lagen.

4.44 Förslaget till lag om ändring i bostadsanvisningslagen
(1980:94)

Ändringen har behandlats i avsnitt 2.1.

4.45 Förslaget till lag om ändring i utlänningslagen (1980:376)

I 102 § har hänvisningar till gamla förvaltningslagen ändrats fill att avse den nya lagen.

4.46 Förslaget till lag om ändring i lagen (1980: 424) om Prop. 1986/87: 39
åtgärder mot vattenförorening från fartyg

I 8 kap. 10 § har en hänvisning till gamla förvaltningslagen ändrats tiU att avse den nya lagen. Ändringen i 9 kap. 3 § har behandlats i avsnitt 2.1.

4.47 Förslaget till lag om ändring i socialtjänstlagen
(1980:620)

Justeringen av 38 § föranleds av ändringen i 3 kap. 11 § kommunallagen (se under 4.35).

Ändringarna i 53 § innebär bl. a. att första stycket upphävs. Stycket anger att jävsreglerna i 4 och 5 §§ gamla förvaltningslagen skaU tiUämpas i ärenden hos en socialnämnd. En motsvarande föreskrift i fråga om jävsreglerna i 11 och 12 §§ nya förvaltningslagen är överflödig av skäl som anförts i avsnitt 2.4.

Ändringarna i övrigt i 53 § innebär att socialnämnden skall lillämpa bestämmelserna i 13 § nya förvaltningslagen om remiss i alla slag av ärenden. Det betyder en avvikelse från begränsningsregeln i 31 § förvaltningslagen, enligt vilken 13-30 §§ inte tillämpas hos kommunala myndigheter i ärenden där besluten kan överklagas genom kommunalbesvär. Enligt 53 § i sin äldre lydelse skall socialnämnden i alla ärenden enligt socialQänstlagen fillämpa även vissa andra regler i den gamla förvaltningslagen. Motsvarande regler i den nya förvaltningslagen är emeUertid direkt tillämpliga i alla kommunala nämndärenden och har därför inte tagits med i paragrafen.

I 54 och 55 §§ har hänvisningar tiU gamla förvaltningslagen ändrats till att avse den nya lagen.

4.48 Förslaget till lag om ändring i lagen (1982: 352) om rätt
till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt

Ändringen har behandlats i avsnitt 2.1.

4.49 Förslaget till lag om ändring i lagen (1982: 1052) om
församlingar och kyrkliga samfälligheter

Ändringarna i 5 kap. 12 och 14 §§ motsvarar ändringarna i 3 kap. 9 respektive 11 § kommunaUagen (se under 4.35).

4.50 Förslaget till lag om ändring i hälsoskyddslagen
(1982:1080)

Justeringen av 5 § första stycket föranleds av ändringen i 3 kap. 11 § kommunallagen (se under 4.35). Vidare upphävs Qärde stycket. Det stycket anger att jävsreglerna i 4 och 5 §§ gamla förvaltningslagen skall tillämpas i alla ärenden hos en miljö- och hälsoskyddsnämnd. En motsvarande föreskrift i fråga om jävsreglerna i 11 och 12 §§ nya förvaltningslagen är överflödig av skäl som anförts i avsnitt 2.4.

4.51 Förslaget till lag om ändring i lagen (1984: 3) om Prop. 1986/87:39
kärnteknisk verksamhet

I lagen föreskrivs bl. a. att den som har tUlstånd att driva en kärnkraftsreaktor eller vissa andra anläggningar på kärnkraftsområdet är skyldig att ge en lokal säkerhetsnämnd, som regeringen besiämmer, insyn i säkerhets-och strålskyddsarbetet vid anläggningen (19 §).

En säkerhetsnämnd består av ordförande och högst tolv andra ledamöter (förordning 1981:10 med instmktion för lokala säkerhetsnämnder vid kärntekniska anläggningar).

Tillståndshavaren skall enligt 21 § lagen på begäran av nämnden lämna nämnden upplysningar och låta nämnden ta del av tiUgängliga handlingar. Dessutom skall fiUståndshavaren under vissa fömtsättningar ge nämnden tillträde till och förevisa anläggningar eller platser. Nämndens beslut i dessa frågor får enligt 24 § överklagas till länsrätten genom besvär.

Nämnderna saknar kansli och har därför mindre goda fömtsättningar atl fuUgöra uppgifter enligt den nya ordningen för överklagande enligt nya förvaltningslagen. För nämndernas del behåUs därför nuvarande ordning för överklagande. Det nya andra stycket innehåller regler härom.

4.52 Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:947) om
beskattning av utländska forskare vid tillfälligt arbete i
Sverige

Ändringen har behandlats i avsnitt 2.3.

4.53 Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:1009) om
beslutanderätt för bolag eller annan juridisk person med
uppgift att lämna permitteringslöneersättning

Enligt 3 § får en arbetsgivare överklaga beslut enligt lagens 1 § till arbetsmarknadsstyrelsen. Den föreslagna ändringen innebär att förfarandebestämmelserna i 23- 25 §§ förvaltningslagen skaU tUlämpas vid överklagandet. En skrivelse med överklagande skall aUtså ges in tiU den juridiska person vars beslut överklagas. Den juridiska personen prövar också om skrivelsen har kommit in i rätt fid.

Detta innebär att uppgiften att ta emot överklaganden och pröva om dessa har kommit in i rätt tid anförtros åt de tre särskilda bolag som beslutar om statsbidrag till permitleringslön. Bolagen svarar för var sin sektor av arbetsmarknaden. De är knutna till Arbetsmarknadens Försäkrings AB, Arbetsgivarföreningen SFO resp. Kooperationens Förhandlingsorganisation.

Förvaltningslagens regler lar över reglerna i den föreslagna nya lagen om överklagande av beslut av enskilda organ med offentliga förvaltningsuppgifter. Skälel för en sådan anpassning tUl den nya förvaltningslagens ordning har behandlats i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.2).

4.54 Förslaget till lag om ändring i lagen (1985:450) om buss- Prop. 1986/87:39
och taxivärderingsnämnden

Tredje stycket i 12 § innehåller en föreskrift om att rättegångsbalkens regler om omröstning i tvistemål fiUämpas hos nämnden. Bestämmelsen har justerats i formellt hänseende (se avsnitt 2.3).

Reglerna i 27 och 28 §§ om omprövning av en myndighets egna beslut bör inte tillämpas hos nämnden på gmnd av dess domstolsliknande karaktär. En föreskrift om att dessa paragrafer inte är lillämpliga har därför tagits in i 13 §.

4.55 Förslaget till lag om ändring i lagen (1985:568) om
särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m. fl.

Ändringen i 15 § innebär alt andra stycket upphävs. Stycket anger att jävsreglerna i 4 och 5 §§ gamla förvaltningslagen skall fillämpas i alla ärenden hos en omsorgsnämnd. En motsvarande föreskrift i fråga om jävsreglerna i 11 och 12 §§ nya förvaltningslagen är överflödig av skäl som anförts i avsnitt 2.4.

4.56 Förslaget till lag om ändring i skollagen (1985:1100)

Ändringen i 2 kap. 7 § innebär att tredje stycket upphävs. Stycket anger att jävsreglerna i 4 och 5 §§ gamla förvaltningslagen skall tillämpas i aUa ärenden hos en skolstyrelse eller särskild utbUdningsnämnd. En motsvarande föreskrift i fråga om 11 och 12 §§ nya förvaltningslagen är överflödig av skäl som anförts i avsnitt 2.4.

4.57 Förslaget till lag om ändring i lagen (1985: 1104) om
skydd mot utförsel av vissa äldre kulturföremål

Ändringen i 13 § innebär att en hänvisning tUl den gamla förvaltningslagen har ersatts av en till den nya förvaltningslagen.

Stiftelsens beslul får enligl 14 § överklagas tUl kammarrätten. Hänvisningen till förvaltningslagen innebär bl. a. atl reglema i 23-25 §§ den lagen tillämpas vid överklagandet. En skrivelse med överklagande skall alltså ges in till stiftelsen, som också prövar om skrivelsen har kommit in i rätt tid. Förvaltningslagens regler tar över reglema i den föreslagna nya lagen om överklagande av beslut av enskilda organ med offentliga förvaltningsuppgifter. Skälen för en sådan anpassning fiU den nya förvaltningslagens ordning har behandlats i den allmänna mofiveringen (avsnitt 2.2).

4.58 Förslaget till lag om ändring i lagen (1986:140) om
ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

I 20 kap. 10 § tredje stycket lagen om allmän försäkring finns en regel som
innebär att en begäran om omprövning skall handläggas som ett överkla
gande om riksförsäkringsverket överklagar samma beslut. Regelns lydelse g5

har jämkats med hänsyn tiU att försäkringskassan i fortsättningen skall Prop. 1986/87:39 pröva om en skrivelse med överklagande har kommit in i rätt tid. Med hänsyn tiU att 20 kap. 10 § i annal sammanhang har ändrats med ikraftträdande den 1 januari 1988 (prop. 1985/86:73, SfU 12, rskr. 142, SFS 1986:140), får den nu aktuella jämkningen ske genom ändring i lagen 1986:140. Jämkningen föranleder också kompletteringar i ikraftträdandebestämmelserna tiU lagen 1986: 140.

4.59 Förslaget till lag om ändring i förvaltningslagen (1986:223)

Ändringen har kommenterats i avsnitt 2.1.

5 Hemställan

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att anta lagförslagen.

6 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt fram.

Bilaga Prop. 1986/87:39

Utdrag
LAGRÅDET PROTOKOLL

vid sammanträde 1986-10-06

Närvarande: f d. justitierådet Hult, regeringsrådet Dahlman, justitierådet Gad.

Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 2 oktober 1986 har regeringen på hemställan av statsrådet Wickbom beslutat inhämta lagrådets yltrande över förslag tUl

1. lag om överklagande av beslut av enskilda organ med offentliga förvaltningsuppgifter,

2. lag om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring,

3. lag om ändring i lagen (1975:490) om beslutanderätt för Sveriges exportråd beiräffande handelssekreterare m. m.,

4. lag om ändring i lagen (1984:1009) om beslutanderätt för bolag eller annan juridisk person med uppgift att lämna permitteringslöneersättning,

5. lag om ändring i lagen (1985:1104) om skydd mot utförsel av vissa äldre kulturföremål.

Förslagen har inför lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Claes Kring. Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.

Innehållsförteckning Prop. 1986/87:39

Sid.

Proposition ....................................................... .... 1

Propositionens huvudsakliga innehåll ..................... .... 1

Propositionens lagförslag ...................................... .... 2

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 oktober 1986 53

1 Inledning ......................................................... .. 53

2 AUmän motivering ........................................... 54

2.1 Följdändringar beträffande förfarandet vid överklagande av myndigheters beslut ................................................................. 54

2.2 Förfarandet vid överklagande av beslut av vissa enskUda organ 60

2.3 Omröstnings- och reservaUonsregler ............... .. 65

2.4 Vissa ändringar i övrigt .................................. .. 67

3 Upprättade lagförslag ....................................... .. 69

4 Specialmotivering ........................................... .. 71

5 Hemställan .................................................... .. 87

6 Beslut .......................................................... .. 87

Bilaga Lagrådets yttrande ................................... .. 88

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1986 89