Arbetsmarknadsdepartementet °P-1986/87:32

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 9 oklober 1986

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Lundkvisl, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peierson, Andersson, Bodslröm, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carisson, Hellslröm, Wickbom, Johansson, Hulterström, Lindqvist

Föredragande: statsrådet Gradin

Proposition om fortsatt giltighet av lagen (1975:1360) om tvångsåtgärder i spaningssyfte i vissa fall

Inledning

De internaflonella terroristdåden har föranlell ålgärder både i Sverige och utomlands för all söka förhindra sådana gärningar. I värt land anlog riksdagen år 1973 en lag om särskilda älgärder lill förebyggande av vissa våldsdåd med internationell bakgrund (den s. k. terroristlagen). Genom en ny lagsliflning, som Irädde i krafl den 1 januari 1976, fördes huvuddelen av bestämmelserna i terroristlagen med vissa ändringar över lill den dåvarande ullänningslagen. De återfmns numera i 1980 ärs ullänningslag (1980: 376 - UllL). Samtidigt beslöts atl bestämmelserna i lerrorisflagen om telefonavlyssning, brevkonlroll m. m. skulle las in i en särskild, lidsbegränsad lag om tvångsåtgärder i spaningssyfte i vissa fall (spaningslagen). Lagens giltighetstid har föriängts successivt, senasl flll ulgången av år 1986 (se prop. 1985/86:31, JuU 11, rskr 31, SFS 1985:947). En precisering av spaningslagens fillämpningsområde skedde år 1977 (SFS 1977:81).

Riksdagen tog vid 1981/82 ärs riksmöte upp frågan om den parlamentariska kontrollen i fråga om telefonavlyssning (JuU 1981/82: 54, rskr 298). Därvid uttalades bl. a. alt det är angelägel all riksdagens möjligheter flll insyn i fråga om telefonavlyssning vidmakthålls och alt insynen om möjligl bör byggas ul. Insynen bör ske i form av en årlig redovisning i en proposition eller skrivelse lill riksdagen och avse bl. a. telefonavlyssning enligl spaningslagen.

Rikspolisslyrelsen har mot den bakgmnden i en skrivelse den 16 seplember 1986 till arbetsmarknadsdepartementet redogjort för lillämpningen av de hithörande bestämmelserna i uflänningslagen och i spaningslagen under tiden seplember 1985-augusti 1986. Innehållel i rikspolisstyrelsens skrivelse anges i den redogörelse för fillämpningen av lerrorisllagsflftningen som regeringen lidigare i dag på milt förslag beslulal all överlämna lill riksdagen.

Vidare har inom utrikesdepartementet upprättats en redogörelse för den utveckling som har ägl rum inlernalionellt under del senasle ärel beträffan-

de förekomsten av och de fortsatta betingelserna för den internafionella Prop. 1986/87:32 terrorismen samt för de åtgärder som har vidtagits för all bekämpa denna. Terroristbestämmelsema i utlänningslagen och reglerna i spaningslagen ger möjligheter att under speciella fömlsätlningar ingripa med ålgärder som syflar lill atl minska riskerna för våldsdåd i Sverige som ulförs av inlernationellt förgrenade lerrorislorganisationer. De kompletterar därmed de allmänna reglerna i rättegångsbalken om tvångsåtgärder vid misstanke om brott. Beträffande gällande ordning får jag hänvisa till vad jag anförde i samma ärende för elt år sedan (prop. 1985/86:31).

Föredragandens överväganden

När terroristlagen kom till år 1973 skedde del mol bakgrund av den våg av våldsdåd som under de då närmasl förflutna åren hade gåll över världen. I propositionerna beträffande förlängning av spaningslagen har redogörelser lämnals för den fortsalla utvecklingen av de inlernalionella terroristdåden (se bl.a. prop. 1979/80:52, 1980/81:54, 1981/82:45, 1982/83:46, 1983/ 84: 51, 1984/85: 73 och 1985/86: 31). Av dessa redogörelser framgår atl en lång rad terroristdåd med inlernalionell anknytning även efler år 1973 har utförts i skilda delar av världen. I Europa har det främst varit Italien, Spanien, Frankrike, Slorbrilannien och Förbundsrepubliken Tyskland som drabbats.

Terroristbestämmelsema i utlänningslagen och spaningslagen ger möjlighel all avvisa eller utvisa utlänningar som flllhör eller verkar för sådana grupper och organisaiioner vilka genom sin lidigare verksamhel har visal atl de ulanför sitl hemland systematiskt använder våld för poliliska syften och därför kan befaras göra det också i Sverige. Som yllerligare förulsältning gäller dock att del med hänsyn till vad som är känt om uflänningens föregående verksamhel eller i övrigl föreligger fara att han eller hon här i riket medverkar lill sådana handlingar. Ett avvisnings- eller utvisningsbe-slul kan emellertid inte verkställas om ett s. k. politiskt eller därmed jämförligt verkställighetshinder föreligger. I slället kan uflänningen då bli föremål för kontroll och övervakning enligl utlänningslagen och spaningslagen. Fömtsällningarna för all använda husrannsakan, kroppsvisitation, kroppsbesiklning, brevkonlroll och telefonavlyssning enligt spaningslagen avviker i dessa fall från vad som enligt rällegångsbalken gäller vid misstanke om brott, eflersom rättegångsbalkens regler i motsats till reglerna i spaningslagen inte ger möjlighet att ingripa uteslutande i förebyggande syfle. Ett flertal garanlier mol en alltför vidsträckt lillämpning av spaningslagen har emellertid byggts in såväl i bestämmelserna om förfarandel och beslutsprocessen som i särskilda regler med syfle alt ge underlag för en fortlöpande kontroll av hur lagen hanleras.

När förslag om att förlänga giltighetstiden för spaningslagen tidigare har
förelagts riksdagen (senast i prop. 1985/86:31) har det betonats atl del mol
bakgmnd av den fortgående internafionella lerroristverksamheten är ange
läget alt vi även i fortsättningen håller en hög beredskap för alt förebygga
våldshandlingar i vårt land. I vissa lägen kan det därför behövas fillgång till
de speciella tvångsåtgärder i spaningssyfle som spaningslagen medger. 4

Med hänsyn lill detta och lill alt ingenting förekommit som givit anledning Prop. 1986/87:32 alt anla att lagen har fillämpats på ell sätt som slrider mol dess syfle eller på elt sätl som kan sätta rättssäkerheten i fara, har i lidigare propositioner förordats att lagens giltighetstid skall föriängas, vid det senaste tillfället till ulgången av år 1986. Justitieulskoltet har därför lillslyrkl föriängning (senasl JuU 1985/86: 11). Riksdagen har biträtt justitieutskotlets uppfattning (senast rskr 1985/86:31).

Vad gäller ålgärder på det inlernationella planet för all motverka terrorism villjag hänvisa till redogörelserna i propositionerna 1979/80:52 (s. 8), 1980/81; 54 (s. 10), 1981/82:45 (s. 9), 1982/83; 46 (s. 8), 1983/84:51 (s. 8) och 1984/85:73 (s. 8). Dämiöver kan nämnas all FN:s generalförsamling den 9 december 1985 antog en resolution som fördömer alla terroristhandlingar. I Europarådet förbereds ell minisiermöie om bekämpning av terrorism m. m. Det skall äga mm i november i år. Även andra internationella iniliativ har under året lagits för alt komma till rätta med terrorislaktivi-leler.

Även under del år som har förflulil sedan regeringen senast log upp dessa frågor i riksdagen har elt stort antal terroristdåd begålls i skilda delar av världen. I Europa har en fortsall ökning av den terroristiska aktiviteten kunnal förmärkas. Flertalet terroristdåd har riktats mot det egna landels regering men i många fall har lerroristattackerna sketl i andra länder.

För svensk del gäller all säväl förhållandena inom landel som den utveckling av den inlernalionella terrorismen som redovisas i utrikesdepartementets tidigare nämnda redogörelse och i rikspolisstyrelsens skrivelse visar, all del alltjämt föreligger slora risker för all också vårt land drabbas av terroristdåd. Detta har också inträffat.

De synpunkier som lidigare har anförts beiräffande behovel av de särskilda reglerna i spaningslagen gör sig alllsä alltjämt gällande med samma slyrka.

Del framgår av den redogörelse för tillämpningen av terroristlagslifl-ningen som regeringen lidigare i dag pä mitl förslag beslutat alt överlämna lill riksdagen, all terrorislbeslämmelserna i UllL inle kommit lill användning under liden seplember 1985-augusli 1986 men att åtgärder med stöd av spaningslagen, främsl telefonavlyssning, vidtagils vid ett tiolal lillfällen. Rikspolisslyrelsen har tidigare framhållil att det för styrelsens möjligheter att fullgöra sin funkiion i fråga om bekämpning av terrorism är nödvändigt all del skapas författningsmässiga fömlsätlningar all använda tillgänglig teknik för informationsinhämtning. Del är enligt rikspolisstyrelsen ulomordenlligl angeläget för säkerhetsavdelningens verksamhel att giltigheten för spaningslagen förlängs tills vidare inlill dess lagen får gälla permaneni.

Att spaningslagen hillills har använls i förhållandevis begränsad omfatt
ning bör ses i belysning av garanlierna i lagen mot en alltför vidsträcki
tillämpning. Sådana garantier har byggis in i de bestämmelser som gäller
förfarandel och beslutsprocessen. Lagen får exempelvis inle tillämpas i
andra fall än då utlänningen har avvisals eller utvisats som terrorist - eller
i visst fall avvisats eller utvisats av annal skäl och enligl regeringens beslul
faller under lerroristrekvisiten - men verkställighetshinder föreligger. Den
restriktiva användningen kan inle las till intäkt för atl lagen inte behövs. 5

Annan lagsfiftning kan antas i fortsättningen på samma sätt som hittills Prop. 1986/87; 32 visa sig vara olillräcklig när del gäller all förebygga terroristdåd. Till della kommer atl lagstiftningen kan beräknas ha en förebyggande effekt.

Mot bakgmnd av vad jag har anfört om terrorismens utbredning och om behovet lills vidare av särskilda bestämmelser om bl. a. telefonavlyssning bör enligt min mening spaningslagen ges fortsatt tidsbegränsad gillighel. Jag föreslår därför att giltighetstiden för lagen förlängs med ytterligare etl år, intill utgången av år 1987.

Frågan om atl förlänga giltighetstiden är enligt min mening av så enkel beskaffenhet all lagrådels hörande inle kan anses påkallal.

Hemställan

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemsläller jag all regeringen föreslår riksdagen

atl anta etl inom arbetsmarknadsdepartementet upprättat förslag

lill lag om fortsatt giltighet av lagen (1975: 1360) om tvångsåtgärder i

spaningssyfte i vissa fall.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposiiion föreslå riksdagen att anla del förslag som föredraganden har lagl fram.

Norstedts Tryckeri, Stockholrr 1986