Regeringen föreslår riksdagen alt anta de förslag som har tagils upp i bifogade uidrag ur regeringsprotokollel den 25 september 1986.

På regeringens vägnar

Ingvar Carlsson

Kjell-Olof Feldt

Propositionens huvudsakliga innehåll

Riksdagen beslöl våren 1986 i bl. a. förenklingssyfte omfattande ändringar i den kommunala beskattningen. Huvudpunkterna i reformen innebär att den kommunala garantibeskatlningen och utbobeskattningen av fysiska personer slopas fr. o. m. laxeringen 1988. Riksdagens beslul avsåg endasl de grundläggande lagreglerna i reformen. I propositionen behandlas ytterligare ändringar som behöver göras i skalieförfallningarna. Förutom rena konsekvensändringar föreslås vissa maleriella ändringar och förtydliganden. Detta gäller bl. a. definitionen av rörelse bedriven här i riket, en uividgning av begreppel riket till atl omfalla ocksä kontinenlalsockeln samt beskattningsorten för den som på grund av sin anknytning till rikel anses bosatt här.

De nya reglerna skall i princip tillämpas på beskattningsår som påbörjats den 1 januari 1987 eller senare.

Lagförslagen i denna proposition har granskats av lagrådet. Proposifionen innehåller därför - förutom själva lagförslagen (s. 2-37) - tre huvuddelar: lagrådsremissen (s. 38), lagrådets yttrande (s. 58) och föredragande statsrådets ställningslagande lill lagrådels synpunkter (s. 62).

Den som vill ta del av samtliga skäl för lagförslagel måste därför läsa alla tre delarna.

1 Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 30

1 Förslag till Prop. 1986/87: 30

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370)

Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskallelagen (1928: 370)' dels alt 23 § 2 mom., 26 § 2 mom., 30 § 7 mom., 46 § 4 mom., 48 § 4 mom., 51 och 61 §§, punkt 5 av anvisningarna till 18 §, anvisningarna till

34 §, anvisningarna fill 37 § samt punkt 4 av anvisningarna lill 46 § skall
upphöra alt gälla,

dels alt nuvarande 23 § 1 mom., 26 § 1 mom. och 30 § 1 mom. skall betecknas 23, 26 respeklive 30 §,

dels att 17 och 18 §§, de nya 23, 26 och 30 §§, 46 § 1 och 2 mom., 48 § 2 och 3 mom., 50 §, 53 § 1-3 mom,, 66 §, 70 § 1 mom., 71 och 73 §§, punklerna 1 och 2 av anvisningarna till 18 §, punkt 4 av anvisningarna till

35 §, punklerna 2 a och 4 av anvisningarna till 36 §, punkl 6 av anvisningar
na till 46 §, punkl 3 av anvisningarna lill 53 § samt anvisningarna lill 70 §
skall ha följande lydelse,

dels att det i anvisningarna till 53 § skall införas en ny punkt, 2 a, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lyddse

17 f

Kommunal inkomstskatt utgår för:

a) inkomsi aJordbruksfaslighel,

b) inkomsi av annan fastighet,

c) inkomsi av rörelse,

d) inkomst av tjänst,

e) inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet samt

f) inkomsi av kapUal.

För etl vari av nu nämnda slag av inkomst skall inkomsten av varje särskild förvärvskälla uppskattas för sig.

Att kommunal inkomstskatt skall i vissa fall utgå å garaniibelopp för faslighet framgår av bestämmelserna 147 §.

18 §5
Såsom särskild förvärvskälla anses i fråga om:

a) Jordbruksfastighet: varje faslighel, fastighetsdel eller komplex av
fastigheter, som i ägarens eller brukarens hand är all anse säsom förvalt
ningsenhet;

b) annan fastighet: varje fastighet, fastighetsdel eller komplex av fastig
heter, som är att anse såsom förvaltningsenhet; dock alt fastighet, till den
del densamma ingått uti av ägaren driven rörelse, skall anses tillhöra
förvärvskällan rörelse;

' Senaste lydelse av

23 § 2 mom. 1953; 400 61 § 1967:748

26 §2 mom. 1953:400 punkt 5 av anvisningarna till 18 § 1981:387

30 § 7 mom. 1969:749 anvisningarna lil! 34 § 1953:400

46 § 4 mom. 1958:86 anvisningarna till 37 § 1953; 400

48 § 4 mom. 1970; 162 punkt 4 av anvisningarna lill 46 S 1958; 86.

51 § 1955:122

- Senaste lydelse 1953:400.

' Senaste lydelse 1951:790. ■

c) rörelse: varje förvärvsverksamhet, som är atl anse såsom självslän
dig rörelse;

d) tjänst: all lill tjänsl hänföriig förvärsverksamhel, som skattskyldig
utövat, ävensom alla honom lillkommande, till tjänst hänförliga inkomstgi
vande rättigheter;

e) tillfäUig förvärvsverksamhet: e) tUlfällig förvärvsverksamhet:

1. icke yrkesmässig avyttring 1. icke yrkesmässig avyttring
av fast eller lös egendom ävensom av fast eller lös egendom samt del-
dellagande i lotteri,/öwåv/// enUgt lagande i lotteri;

denna lag inkomsien därav skall beskattas i en och samma kommun;

2. all övrig lillfällig förvärvsverksamhet, som skattskyldig utövat;

f) kapital:

1. all skattskyldig lillhörig egendom, därav intäkten skall hänföras till inläkl av kapital, dock med undantag av faslighet och rörelse i utlandet;

2. all faslighet och rörelse, som skattskyldig haft i ullandel.

(Se vidare anvisningarna.)

23 §

Nuvarande lyddse Föreslagen lydelse Prop. 1986/87: 30

46 §

1      mom. Uppkommer under-            I mom. Uppkommer under
skott vid beräkningen av inkomst skott vid beräkningen av inkomst
av förvärvskälla får, med de undan- av förvärvskälla får, med de undan
tag som anges i delta moment och tag som anges i detta moment och
med iakttagande av föreskriften i med iakttagande av föreskriften i
74 §, underskottet avräknas frän 74 §, underskottet avräknas från
den skattskyldiges inkomst från   den skaltskyldiges inkomsi från
andra förvärvskällor / den mån un-                andra förvärvskällor.
derskotlei   och   inkomsten   enligi

56—59 §§ hänför sig till samma kommun.

Avdrag medges inte för

1) underskott av icke yrkesmässig avyttring av fast eller lös egendom eller av deltagande i lotteri,

2) underskott av fastighet eller rörelse i utlandet,

3) underskott som har uppkommit på grund av att avdrag enligt 45 § överstigit nettointäkten avför-värvskällan,

4) underskott i den mån hänsyn 3) underskott i den mån hänsyn till det har tagits vid beräkning av till del har lagils vid beräkning av sjömansskall. sjömansskatt.

Har avdrag gjorts enligt 1 § lagen (1966: 172) om avdrag för avskrivning på skeppskonlrakt m. m. och uppkommer underskott i förvärvskällan fär den del av underskottet som svarar mot avdraget avräknas endast från inkomst av rederi-, luftfarts- eller varvsrörelse. Har avdrag gjorts för värdeminskning av skepp eller luftfartyg och översiiger avdraget för år räknat 10 procent av anskaffningsvärdet av skepp eller 15 procent av anskaffningsvärdet av luftfartyg gäller samma begränsning av rätten att avräkna underskoll i fräga om den överskjutande delen av avdraget. För underskott som inle har kunnat utnyttjas föreligger rält lill avdrag senast vid den laxering som sker sjätle kalenderåret efler del kalenderår då taxering sketl för det beskattningsår då underskottet uppkom. Sådant avdrag fär dock inte översliga det sammanlagda beloppet av inkomst av rederi-, luftfarts- och varvsrörelse sedan denna inkomst i förekommande fall minskats med annat underskott som avses i detla siycke.

Tredje stycket tillämpas inte på fiskeskepp eller köpekontrakt som avser fiskeskepp, om den skattskyldige har licens enligl förordningen (1978:517) om licens för yrkesfiskare eller är medlem i fiskelag som har sådan licens.

Föreligger synnerliga skäl, får regeringen eller den myndighel som regeringen bestämmer medge undanlag från tillämpning av tredje stycket. Bryler skattskyldig mot villkor som har uppställts för medgivandet, skall laxering ske enligt tredje slycket på samma sätt som vid efterlaxering för det beskattningsår som medgivandel avser.

2      mom.* / hemortskommunen    2 mom. Skatlskyldig, som har
får skatlskyldig, som varit bosatt    varit bosatt här i rikel under hela
här i rikel under hela beskattnings-     beskattningsåret, fär dessutom göra
året, dessutom göra avdrag;      avdrag;

' Senaste lydelse 1984; 1060.

"Senaste lydelse 1986:507. 4

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1986/87: 30

1) för periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk utbetalning, som inte får dras av från inkomsien av särskild förvärvskälla, i den utsträckning som framgår av punkl 5 av anvisningarna;

2) för påförda egenavgifier enligt lagen (1981:691) om socialavgifter som inte får dras av frän inkomsten av särskild förvärvskälla;

3) för obligatoriska avgifier som den skattskyldige, på grund av arbele i elt annal nordiskt land, enligl slulligl fastställd debitering skall beiala i överensstämmelse med den konvenlion som avses i förordningen (1981; 1284) om lillämpning av en konvenlion den 5 mars 1981 mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge om social Irygghel, om den avgiftsgrundande intäkten las lill beskattning för beskattningsåret i Sverige;

4) för belopp som den skattskyldige under beskattningsåret har betalat för eller tillgodoräknats som underhäll av icke hemmavarande barn intill dess barnel fylll 18 år eller inlill dess det fylll 21 är om del genomgår grundskola, gymnasieskola eller därmed jämförlig grundulbildning, dock högsl med 3000 kronor för varje barn;

6) för avgifi som den skatiskyldige har betalat under beskattningsåret för annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring, som ägs av arbetsgivare, i den omfallning som framgår av punkl 6 av anvisningarna.

Har skallskyldig under beskattningsåret varil skyldig all beiala sjömansskall, medges avdrag för periodiskt understöd, avgifi för pensionsförsäkring och underhällsbidrag, som anges i försia stycket 4) och 6), endasl i den mån hänsyn inte lagils lill understödet, avgiften eller underhållsbidraget vid beräkningen av sjömansskall.

Om skallskyldig varil bosatl här i riket endast under en del av beskattningsåret, medges avdrag som nu sagls bara i den mån del belöper på nämnda fid.

48 §

2      mom.' Skatlskyldig fysisk    2 mom. Skatlskyldig fysisk
person, som varit här i rikel bosall person, som varil bosalt här i riket
under hela beskattningsåret, äger     under hela beskattningsåret, har
ati å den i hemortskommunen taxe-   räti Ull kommunalt grundavdrag
rade inkomsten åtnjuta kommunall     med 10000 kronor,
grundavdrag med 10000 kronor.

Har skatlskyldig under beskattningsåret uppburil lön eller annan gollgörelse som utgör skattepliktig inkomst enligt lagen (1958:295) om sjömansskall skall grundavdraget minskas med en tolftedel för varie period om trettio dagar för vilken den skattskyldige uppburil beskattningsbar inkomsi enligl nämnda lag samt enligl 1 § 2 mom. lagen skalteplikiig dagpenning. Del sälunda beräknade grundavdraget avrundas uppåt till hell hundratal kronor.

3 mom.'" Skattskyldig fysisk 3 mom. Skattskyldig fysisk
person, som varil har i rikel bosatt person, som varil bosall här i rikel
endasl under en del av beskatt- endasl under en del av beskatt
ningsåret, äger i hemortskom- ningsårel, har räll tUl kommunall
munen åtnjuta kommunalt grund- grundavdrag med en tolftedel av
avdrag med en tolftedel av 10000 10000 kronor för varje kalender-
kronor för varje kalendermånad el- månad eller del därav, varunder
ler del därav, varunder han varit han varit bosatt här i riket. Härvid

' Senaste lydelse 1986:507.

'" Senaste lydelse 1986: 507. 5

1 mom. Skatlskyldigs inom en
kommun beskattningsbara
inkomst skall, med iakttagande
av vad nedan i 51 och 52 §# stad
gas, fastställas enligl de i 2 och 3
mom. angivna grunder.

2 mom." För fysisk person,
som varit här i riket bosalt under
hela eller någon del av beskatt
ningsåret, utgöres såvUt angår
hemortskommunen den beskatt
ningsbara inkomsten av den taxera
de inkomsten minskad med kom
munall grundavdrag. Den beskatt
ningsbara inkomsien skall angivas i
hell hundratal kronor, så alt
överskjutande belopp, som icke
uppgår till helt hundratal kronor,
bortfaller.

1 mom. Skatlskyldigs be
skattningsbara inkomst
faslslälls enligt bestämmelserna i 2
och 3 mom. samt 52 §.

2 mom. För fysisk person, som varil bosatt här i rikel under hela eller någon del av beskattningsåret, utgörs den beskattningsbara inkomsten av den taxerade inkomsten minskad med kommunall grundavdrag. Den beskattningsbara inkomsien skall anges i hell hundratal kronor, så atl överskjutande "belopp, som inte uppgår fill helt hundratal kronor, bortfaller.

Finnes skatlskyldigs skalteförmåga under beskattningsåret hava varit väsentligen nedsatt till följd av långvarig sjukdom, olyckshändelse, ålderdom, underhåll av andra närslående än barn, för vilka den skattskyldige ägl tillgodonjuta allmänt barnbidrag, eller annan därmed jämförlig omständighet, må efler taxeringsnämndens eller, om besvär anförts eller ock särskild framställning därom gjorts senasl den 30 juni året näst efler taxeringsåret, länsrättens beprövande den skaltskyldiges taxerade inkomsi minskas, förutom med kommunalt grundavdrag, med ytterligare etl efter omständigheterna avpassat belopp, dock högst 10000 kronor. Har skatlskyldig på grund av jämkning vid beräkning av sjömansskatt åtnjutit avdrag för nedsall skatteförmåga, skall avdrag, som avses i detta stycke, minskas med det belopp, varmed jämkning medgivits.

Om skatlskyldigs inkomst, efter avdrag av därå belöpande skatl, på grund av nedsatt arbetsförmåga, långvarig oförvållad arbetslöshet, stor försörjningsbörda eller annan därmed jämförlig omständighet understigit vad han kan anses hava behövt till underhåll för sig själv och för make och oförsörjda barn (existensminimum) är den skattskyldige berättigad fill avdrag för nedsall skalteförmåga.

Även skatlskyldig, vars inkomsi lill icke obelydlig del utgjorts av folkpension, är — om särskilda omständigheter icke föranleda annat - berättigad lill avdrag för nedsatt skatteförmåga.

Senaste lydelse 1984; 1060.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1986/87: 30

Vad i andra stycket sägs angående tid och ordning för särskild framslällning om avdrag saml angående minskning av avdraget med belopp, varmed jämkning erhållits vid beräkning av sjömansskall, skall äga motsvarande fillämpning i fråga om avdrag enligt tredje och Qärde slyckena.

Vad härefter återstår avrundas nedåt till helt hundratal kronor och utgör för skatlskyldig, som nu nämnls, beskattningsbar inkomst.

3 mom.'" För skattskyldig, som i 2 mom. avses, såvitt angår annan kommun än hemortskommunen, utgör den taxerade inkomsien tillika beskattningsbar inkomst, utom i fall varom nedan i andra stycket förmäles.

Kan kommunall grundavdrag helt eller delvis icke utnyttjas i hemortskommunen och har laxerad inkomst påförts den skatiskyldige i annan kommun, skall bristen avräknas från sisinämnda inkomst. Därvid skola i förekommande fall bestämmelserna i punkt 4 av anvisningarna titl 46 § äga motsvarande tillämpning. Vad efter dylik avräkning återstår ulgör för den skattskyldige beskattningsbar inkomst i kommunen.

För annan skattskyldig än som 12 3 m o m. För annan skatlskyldig

mom. avses utgör den laxerade in- än som avses i 2 mom. ulgör den
komsten tillika beskattningsbar in- laxerade inkomsten lillika beskatt-
komst. ningsbar inkomst.

Den beskattningsbara inkomsien avrundas nedål till helt hundratal kronor.

(Se vidare anvisningarna.)

53 §

/ mom. Skyldighel atl erlägga skall för inkomst åligger så framt ej annal föreskrives i denna lag eller i särskilda beslämmelser, meddelade på grund av överenskommelse eller beslut, varom i 72 och 73 §§ sägs:

a) fysisk person:

för lid, under vilken han varil här i riket bosalt:

för all inkomst, som förvärvats inom eller ulom riket; saml

för lid, under vilken han ej vartt här i riket bosatt:

för inkomsi av här belägen fastighet;

för inkomst av rörelse, som här för inkomsi av rörelse, som här

bedriviis; bedriviis/rån/a5/ driftställe;

för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgätt av anställning eller uppdrag hos svenska siaten eller svensk kommun;

' Senaste lydelse 1984:1060. '5 Senaste lydelse 1986; 507.

Nuvarande lyddse Föreslagen lydelse Prop. 1986/87: 30

för avlöning eller annan därmed jämförlig förmän, som ulgåll av annan anslällning eller annat uppdrag, i den mån inkomsten uppburits härifrån och förvärvals genom verksamhet här i rikel;

för pension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring till den del beloppet översiiger 10000 kronor och för annan ersättning enligt nämnda lag;

för pension på grund av anställning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;

för belopp, som utgår på grund av annan pensionsförsäkring än Ijänste-pensionsförsäkring, om försäkringen meddelals i här i riket bedriven försäkringsrörelse;

för ersäitning enligl lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen (1976: 380) om arbelsskadeförsäkring och lagen (1956: 293) om ersällning ål smittbärare saml enligt annan lag eller förfallning, som utgått till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller på gmnd av militärtjänstgöring eller i fall som avses i lagen (1977:265) om slatligt personskadeskydd eller lagen (1977: 267) om krigsskadeersätlning lill sjömän;

för dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa enligt lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring och konlanl arbetsmarknadsstöd enligt lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd;

för timstudiestöd och inkomslbidrag enligl sludiestödslagen (1973: 349);

för annan härifrån uppburen, genom verksamhet här i riket förvärvad inkomsi av Ijänst;

för återfört avdrag för egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter, för restituerade, avkortade eller avskrivna egenavgifier i den mån avdrag har medgetts för avgifterna samt för avgifter som avses i 46 § 2 mom. första slycket 3 och som salts ned genom ändrad debitering i den mån avdrag har medgetts för avgifierna;

för vinsl vid icke yrkesmässig för vinsl vid icke yrkesmässig

avyttring av fastighet eller rörelse avyttring av faslighet här i riket el-
här i riket eller tillbehör lill sådan ler rörelse som bedrivUs från fast
faslighel eller rörelse och av egen- driftställe här i riket eller tillbehör
dom som avses i 35 § 3 a mom. och lill sådan fastighet eller rörelse och
som innefatlar nyttjanderätt till ett av egendom som avses i 35 § 3 a
hus eller del av ett hus här i riket; mom. och som innefattar nyttjan-
samt derält till elt hus eller del av elt hus

här i rikel; saml

för vinsl vid icke yrkesmässig avyttring dels av aktier och andelar i sådana svenska företag som avses i punkl 4 a av anvisningarna till 41 §, dels av konvertibla skuldebrev som utgivits av svenska aktiebolag och dels av sådana av svenska aktiebolag utfästa optionsrätter som avses i 35 § 3 mom. första slycket, om överiåtaren vid någol fillfälle under de lio kalenderår som närmast föregått del är då avyttringen skedde hafl sill egenlliga bo och hemvist här i riket eller sladigvarande vislats här;

b) dödsbo:

för all inkomsi som förvärvals inom eller utom riket.

2 mom.* Inkomst hos vanliga handelsbolag, kommandilbolag, enkla bolag, rederier och juridiska personer, som enligl författning eller på därmed jämförligt säll bildats för atl förvalta annan samfällighei än sådan som har taxerats såsom särskild taxeringsenhet och avser marksamfäl-

'" Senaste lydelse 1984; 1060.

Nuvarande lydelse Föreslagen lyddse Prop. 1986/87: 30

lighel eller regleringssamfällighet, hänförs lill de särskilda delägarnas inkomst med belopp, som för en var moisvarar hans andel av bolagets, rederiets eller samfällighetens inkomsi. Delägare i s. k. gmvbolag laxeras för den inkomsi han åtnjutit av bolagels verksamhel.

Vad i föregående stycke sägs skall i förekommande fall äga motsvarande tillämpning beträffande garantibelopp för fastighet.

3 mom. Avlider skatlskyldig, skall för del beskaltningsår, då dödsfallet iniräffade, dödsboet efter honom taxeras säväl för inkomsi, vilken den avlidne haft, som för inkomsi, vilken ingått ull dödsboet efter dödsfallet, och skall därvid för dödsboet tillämpas vad som enligl bestämmelserna i denna lag skolat gälla för den avlidne.

Vad i föregående stycke sägs skall i förekommande fall äga motsvarande tiUämpning beiräffande garantibelopp för fastighet.

För senare beskattningsår än det, då dödsfallet iniräffade, lillämpas vad som sägs om dödsbo endast om den avlidne vid sill frånfälle var bosall här i riket; i annal fall anses dödsbo som sådan här i rikel icke hemmahörande juridisk person som inle skall taxeras till kommunal inkomstskatt.

Från och med del laxeringsår som följer närmasl efter det fjärde kalenderårel efter del kalenderår, då dödsfallet inträffade, tillämpas dock bestämmelserna om handelsbolag på dödsbo efler den som vid sitt frånfälle var bosatt här i rikel, om för dödsboet skulle ha beräknats högre lill statlig inkomslskall taxerad inkomsi än 10000 kronor eller slörre skattepliktig förmögenhet än 100000 kronor. Dödsbo pä vilkel bestämmelserna om handelsbolag varit lillämpliga något beskattningsår anses därefter som sädant bolag i beskattningshänseende, oavsett storleken av boets inkomsi eller förmögenhel. Bestämmelserna i detta stycke lillämpas icke pä fidei-kommissbo.

Om särskilda skål föreUgga, må Om särskilda skål föreligger, får
riksskatteverket på ansökan förkla-    riksskatteverket på ansökan förkla
ra att oskifiat dödsbo, som enligt ra atl dödsbo, som enligt föregåen-
föregående stycke skall behandlas     de stycke skall behandlas såsom
säsom handelsbolag i beskattnings-   handelsbolag i beskatlningshän-
hänseende, må laxeras enligl be- seende, får taxeras enligl besläm-
slämmelserna i tredje slyckel. An- melserna i andra slyckel. Ansökan
sökan skall för att kunna upplagas     skall för att kunna upplagas lill
till prövning göras hos riksskatle- prövning göras hos riksskattever-
verket senast under årel efler det kel senast under året efler del laxe-
laxeringsår, då oskiftat dödsbo ringsår, dä dödsboet försia gången
försia gången skall behandlas som     skall behandlas som handelsbolag i
handelsbolag i beskattningshän-   beskattningshänseende. Mot be
seende. Mot beslut, som riksskatle-    slul, som riksskaiteverket meddelat
verkel meddelat i sådant ärende, i sådanl ärende,/år lalan//ire föras.
må talan icke föras.

'' Senaste lydelse 1984; 1060.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1986/87: 30

66 §'*

Med hemortskommun förstås i denna lag den kommun, där den skattskyldige författningsenligt skall vara mantalsskriven för året näst före taxeringsåret.

För den, som varit under ett beskattningsår eller del därav bosalt här i rikel ulan atl mantalsskrivningsskyldighel i nägon kommun beträffande honom förelegat för ärel näst före taxeringsåret, skall säsom hemortskommun anses den kommun, där han först varit bosatt under det år, som närmast föregått taxeringsåret.

För den som på grund av väsentUg anknytning, som avses 1 punkt 1 andra stycket av anvisningarna Ull 53 §, skall anses som bosatt här i riket skall såsom hemortskommun anses den kommun till vilken anknytningen varil starkast under året före laxeringsåret.

För dödsbo efler den som vid dödsfallet varit bosatt här i riket, skall såsom hemortskommun anses den avlidnes hemortskommun.

(Se vidare anvisningarna.)

70 §

1 mom.' En person, som har       1 mom . En person, som har till-
tillhört främmande makts beskick- hört främmande makts beskickning
ning eller lönade konsulat här i riket   eller lönade konsulat här i rikel el-
eller beskickningens eller konsula- ler beskickningens eller konsulatets
tets betjäning, som inte har varit   betjäning, som inte har varil svensk
svensk medborgare och som inle   medborgare och som inle var bosatt
var bosatl här i rikel när han kom   här i rikel när han kom all tillhöra
att tillhöra beskickningen eller kon-    beskickningen eller konsulatet eller
sulatel eller beskickningens eller    beskickningens eller konsulalels
konsulatets betjäning anses i be- betjäning anses i beskaltningshän-
skattningshänseende inle ha varil seende inle ha varit bosall här i ri-
bosatt här i rikel. För inkomsler, ket. För inkomsler, vilka beskallas
vilka enligl föreskrifterna i denna    enligl denna lag skall skatt av sådan
lag beskattas / hemortskommunen,   person utgöras i den kommun här i
skall skatt av sådan person uigöras   rikel, där han under beskallnings-
i den kommun här i riket, där han   året först haft sitt egentliga bo och
under beskattningsåret först haft hemvisl eller, utan att sädanl fall
silt egenlliga bo och hemvisl eller, förelegal, sladigvarande vistals.
utan all sådanl fall förelegal, sladig
varande vistats.

Vad ovan sagls gäller också sädan persons make, barn under 18 år och enskilda tjänare om de har bott hos honom och inte har varil svenska medborgare.

'* Senaste lydelse 1984; 1060.

'■' Senaste lydelse 1984; 894. 10

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1986/87: 30

71 §'«
Skall, somjämlikt beslämmelser- Skatl, som enUgt bestämmelser
na i 57 J / mom., 59 § 3 mom. och na i 56 f och 72 § I mom. ulgöres
72 § 1 mom. utgöres för gemensaml för gemensaml kommunall ända-
kommunalt ändamål, skall använ- mäl, skall användas till utjämning
das till utjämning av skattetrycket av skattetrycket olika kommuner
olika kommuner eller andra menig- eller andra menigheler emellan,
heter emellan.

73                                                                                           §"
Under förulsältning av ömsesi-       Under föruisättning av ömsesi
dighet må regeringen medgiva be- dighet/år regeringen wet/ge befriel-
frielse från utgörande av skall för se frän utgörande av skatl för in-
garantibdopp som skall beräknas komst av främmande stal lillhörig
för främmande slal lillhörig, för   faslighet avsedd för dess beskick-
dess beskickning eller konsulat här- ning eller konsulat här i riket,
slädes avsedd faslighel, så ock för
inkomsi av densamma.

Anvisningar

till 18 §

1.° I allmänhet torde - vad angår jordbruksfastighel - förvärvskälla sammanfalla med taxeringsenhet.

Men della är inte alllid fallel, utan ibland kan flera taxeringsenheter i innehavarens hand bilda en förvärvskälla. Detla inträffar exempelvis om fastigheter bmkas fillsammans som en förvaltningsenhet, någol som jämförelsevis ofta inträffar i fråga om skogsfastigheler. För alt fastigheter skall tillsammans bilda en förvaltningsenhet fordras inte bara alt de har gemensam innehavare och står under överinseende av innehavaren eller dennes representant ulan även atl de slår under gemensam förvallning och drift pä sådant sätt att de framträder, ekonomiskl selt, som en naturlig enhet.

Vidare är att märka atl om olika skattskyldiga har inkomst av samma faslighet, så kan denna fastighet för den ene skattskyldige vara alt anse som särskild förvärvskälla men för den andre som ingående i en mera omfallande förvärvskälla. Om ägaren av etl slörre gods har vissa därunder lydande hemman eller hemmansdelar uiarrenderade men en del under eget bmk, sä är varje utarrenderat område att för arrendatorns del räkna som särskild förvärvskälla under det all för ägaren godset i dess helhel kan bli en enda förvärvskälla. Härför erfordras emellertid all fastigheterna i ägarens hand bildar etl verkligt driflkomplex som inle bara har gemensam cenlral ledning ulan även gemensam förvallning eller andra gemensamma driftkosinader.

Om flera fastigheter, som utgör en förvallningsenhel, ligger Ull en del inom en kommun och iill annan del inom annan kommun, skaU inkomsten av sådan förvärvskälla fördelas UU beskattning inom de olika kommunerna enligt bestämmelserna i 56 §.

Nuvarande lyddse Föreslagen lydelse Prop. 1986/87: 30

2.' Även i fråga om annan faslighet lorde förvärvskälla i allmänhet sammanfalla med taxeringsenhet. Flera taxeringsenheter bildar dock i ägarens hand en förvärvskälla, om de brukas lillsammans som en förvaltningsenhet. Vid bedömande av frågan om flera taxeringsenheter skall anses som en förvallningsenhel iaktlages i tillämpliga delar vad som sägs ovan under punkl 1. Fastighetsbolags faslighelsinnehav lorde i regel utgöra en förvaltningsenhet. Även t, ex. en enskild persons innehav av hyresfastigheter ulgör en förvaltningsenhet, om fastigheterna, på sätl anges under punkl 1, slår under gemensam ledning, förvallning och drift. Som exempel på förvallningsenhel kan också nämnas villor på brunns-eller badortsanläggning och fritidshus o. d. på en faslighet.

Vad som sägs i fiärde stycket av punkl 1 gäller även i fråga om annanfastighet.

Däresl skatlskyldig helt eller delvis använder egen fasfighet i av honom bedriven rörelse, ingår hyresvärdet av fastigheten, i den män den sålunda disponerats, i intäkten av rörelsen och skall följaktligen icke upplagas såsom intäkt av annan fastighet, liksom omkostnader och ulgifter för sålunda använd faslighet eller del därav icke få avdragas från intäkt av annan faslighel.

till 35 §

4. Med avyttring av fastighet likställs överföring av mark eller andel i samfällighei genom faslighelsreglering enligl 5 kap. och uppdelning i lotter genom klyvning enligt 11 kap. fastighetsbildningslagen (1970:988), om överföringen eller uppdelningen sker mot ersättning hell eller delvis i pengar, samt avstående av mark genom inlösen enligt 8 kap. samma lag. Har den ersällning i pengar som en skatlskyldig erhållit på grund av en överföring enligt 5 kap. eller en uppdelning enligt 11 kap. nämnda lag inte överstigit 5 000 kronor, är dock inte någon del av vinsten skattepliktig. Om ersättningen i pengar överstiger 5 000 kronor, skall som skattepliktig inkomst tas upp så stor del av hela realisationsvinsten som ersättningen i pengar, minskad med 5000 kronor, utgör av del lotala vederiagel för överföringen eller uppdelningen, minskal med 5000 kronor, dock all den skattepliktiga inkomsien inte skall tas upp lill högre belopp än som motsvarar den del av ersättningen i pengar som överstiger 5 000 kronor.

Avyttring av faslighet anses vidare föreligga när ägare av faslighet fätl engångsersättning pä grund av allframtidsupplälelse. Härmed avses ersättning på grund av sådan inskränkning i förfoganderätt till fastigheten som skell enligl naturvårdslagen (1964:822) eller pä gmnd av motsvarande inskränkningar enligt andra författningar eller pä grund av upplåtelse av nyttjanderätt eller servitutsrätt till fastigheten för obegränsad tid (jfr punkt 8 av anvisningarna till 21 §). Engångsersättningen är i dessa fall att betrakta som köpeskilling, varvid så stor del av fastigheten, anses avyttrad som ersättningsbeloppet utgör av fastighetens hela värde vid tiden för beslutet om inskränkningen i förfoganderätten eller för upplåtelsen av nyttjanderätten eller servitutsrätten.

Har den skattskyldige i samband med allframtidsupplälelse fätl ersättning på grund av upplåtelse av avverkningsrätt skall ersättningen, om den

"' Senaste lydelse 1978:942.

'Senaste lydelse 1981:256. 12

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1986/87: 30

skattskyldige yrkar det, anses som engångsersättning på grund av allfram-tidsupplålelsen (jfr punkt 5 tredje slycket av anvisningarna lill 21 §). Har den skatiskyldige i nu avseit fall fått ersättning för avyttrade skogsprodukter, får 60 procenl av ersättningen behandlas som engångsersättning pä grund av allframtidsupplälelse. Vad som sägs i detta stycke gäller dock endasl om skatteplikt för ersättningen för avverkningsrätten eller skogsprodukterna inträtt under samma beskattningsår som ersättningen på grund av allframtidsupplålelsen.

Från det sammanlagda beloppet Från det sammanlagda beloppet
av den eller de engångsersättningar av den eller de engångsersättningar
som den skattskyldige under ett be- som den skattskyldige under ett be
skattningsår har fått på gmnd av skattningsår har fält på grund av
upplåtelser inom en och samma allframlidsupplåtdser år han beräl-
kommun är han berättigad till av- tigad till avdrag med 5000 kronor,
drag med 2000 kronor om han inle om han inle visar alt han haft av
visar alt han haft avdragsgilla om- dragsgilla omkosinader enligl an-
kostnader enligl anvisningarna till visningarna lill 36 § till samma eller
36 § till samma eller högre belopp. högre belopp. Avdraget får dock
Avdragel får dock inte översliga inte översliga det sammanlagda er-
det sammanlagda ersätlningsbelop- sättningsbeloppet för upplåtd-
pet för upplåtelser inom kom- serna,
munen.

lill 36 §

2a.' Skall vid beräkning av realisationsvinst på grund av avyttring av fastighet vederiagel för viss del av fastigheten tas upp som intäkt av fastighet eller av rörelse (jfr punkt 1 av anvisningarna till 35 §) fär i omkostnadsbeloppet inte inräknas utgifi som hänför sig till sädan del av fastigheten som vid inkomsttaxeringen har behandlats enligt reglerna för maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inveniarier.

Som förbättringskostnad enligt punkt 1 räknas även koslnad, som under lid, då inläkl av avyttrad fastighet eller i förekommande fall del därav har beräknats enligl 24 § 2 mom., har nedlagts på reparalion och underhåll av fastigheten eller fastighetsdelen, i den män den avyttrade egendomen på grund därav vid avyttringen har befunnit sig i bättre skick än vid förvärvel, samt kostnad för reparalion och underhåll för vilken avdrag inte medges på grund av föreskriftema i 25 § 2 mom. försia stycket b eller c och för vilken bidrag ej har utgått. Förbättringskostnad, som inle har uppförts på avskrivningsplan, och med förbättringskostnad jämföriig reparations- eller underhållskostnad får dock inräknas i omkostnadsbeloppel endasl för är dä de nedlagda kostnadema har uppgått till minst 3000 kronor. Kostnad, som har uppförts på avskrivningsplan, skall normalt anses nedlagd del är då koslnaden har uppförts pä planen. I andra fall skall sådan kostnad normalt anses nedlagd när faktura eller räkning har erhållits, varav framgår vilket arbete som har utförts.

Har fastighet varit föremål för förbättringsarbete eller därmed jämförligt reparations- eller underhållsarbete i ägarens byggnadsrörelse skall - med iaktiagande av de begränsningar som har angells i föregående stycke -

" Senasle lydelse 1984:1060. 13

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1986/87: 30

som förbättringskostnad räknas del belopp som enligl punkt 3 Iredje slycket av anvisningarna lill 27 § har tagits upp som intäkt i rörelsen på grund av byggnadsarbetet.

Omkostnadsbeloppet skall minskas med värdeminskningsavdrag m. m., som belöper pä tid före avyttringen av fastigheten, såsom avdrag pä grund av avyttring av skog, avdrag för värdeminskning av annan naturtillgång eller för värdeminskning av täckdiken eller andra markanläggningar (jfr punktema I, 4, 7 och 9 av anvisningarna till 22 § samt punkterna I, 8 och 16 av anvisningarna fill 29 §). På samma sätt skall omkostnadsbeloppet minskas med avdrag för värdeminskning av byggnad m. m. (jfr punkterna 3 och 4 av anvisningarna till 22 §, punkterna 2 a, 2 b och 4 av anvisningarna flll 25 § saml punkterna 7 och 16 av anvisningarna till 29 §), dock inle för år då avdraget har understigit 3 000 kronor. Omkostnadsbeloppel skall minskas även med belopp varmed fastigheten har avskrivits i samband med ianspråklagande av investeringsfond e. d.

Vid beräkning av omkostnadsbeloppel skall fastighet, som förvärvals före år 1952, anses förvärvad den 1 januari 1952. Ingångsvärdet skall därvid anses utgöra 150 procenl av fastighetens taxeringsvärde för år 1952. Hänsyn skall vid vinstberäkningen icke lagas till kosinader och avdrag som belöper på tid före är 1952. Dock fär det vid förvärvet erlagda vederiagel för fastigheten upplagas som ingångsvärde, om den skattskyldige kan visa alt köpeskillingen överstiger 150 procent av taxeringsvärdet för år 1952. Fanns taxeringsvärde ej åsätt för år 1952, får molsvarande värde uppskattas med ledning av taxeringsvärdet för fastighet, i vilken den avyttrade egendomen ingått, eller närmast därefler åsatia taxeringsvärde.

Har faslighet vid avyttringen innehafts mer än tjugo år fär den skattskyldige vid vinstberäkningen som ingångsvärde upplaga elt belopp motsvarande 150 procenl av det taxeringsvärde, som gällde tjugo är före avyttringen. Har taxeringsvärdet åsatts vid fastighetstaxering som verkställts år 1970 eller senare får dock som ingångsvärde upptagas endasl 133 procenl av taxeringsvärdet. Om ingångsvärdet beräknas med ledning av det taxeringsvärde som gällde tjugo är före avyttringen, skall hänsyn vid vinstberäkningen icke tagas till kostnader och avdrag, som belöper på tidigare år än tjugo är före avyttringen. Fanns taxeringsvärde ej åsatl tjugo är före avyttringen, får molsvarande värde uppskattas pä sätl angives i femte stycket sista meningen.

Har avyttrad fastighet förvärvals genom arv eller testamente eller genom bodelning i anledning av makes död, får den skatiskyldige, i stället för köpeskilling eller motsvarande vederlag för fastigheten vid närmasl föregäende köp, byte eller därmed jämförliga fång eller i stället för ett med slöd av föregående stycke framräknat värde, som ingångsvärde upptaga 150 procenl av faslighetens taxeringsvärde året före det år då dödsfallet inträffade eller motsvarande i arvsskattehänseende gällande värde, förutsatt alt dödsfallet ägt rum efter år 1952. Ägde dödsfallet rum efler år 1970 får dock som ingångsvärde upptagas endasl 133 procenl av taxeringsvärdet eller motsvarande i arvsskattehänseende gällande värde. Fanns taxeringsvärde ej åsatl året före det år då dödsfallet inträffade, får motsvarande värde uppskattas på sätt som angives i femte stycket sista meningen. Har ingångsvärdet upptagits med stöd av bestämmelserna i detta stycke, skall hänsyn vid vinstberäkningen icke tagas till kostnader och avdrag, som belöper pä tidigare år än årel före dödsåret.

Beräknas ingångsvärdet med ledning av taxeringsvärde skall, såvida viss
del av taxeringsvärdet avser egendom som i kostnadshänseende hänförts 14

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1986/87: 30

lill maskiner och andra inventarier i jordbruk eller rörelse (jfr punkt 1 av anvisningarna lill 35 §), taxeringsvärdet reduceras med den del därav som kan anses belöpa på egendom av nyss angivet slag. Sådan reducering skall dock icke göras om mindre än 25 procent av hela vederiagel för den avyttrade fastigheten belöper pä egendom, som vid beräkning av värdeminskningsavdrag hänföres flll maskiner och andra inveniarier.

Skall taxeringsvärdet reduceras enligl föregående siycke iaktlages följande. Har taxeringsvärdet åsatts lidigare än vid 1975 ärs fastighetstaxering, skall taxeringsvärdet reduceras med så stor del därav som vederiagel för egendom, som vid beräkning av värdeminskningsavdrag hänföres lill maskiner och andra inventarier, utgör av hela vederiagel för den avyttrade fasfighelen. Vad nu sagls gäller även om taxeringsvärdet åsatts år 1975 eller senare, dock alt vid beräkningen skall bortses från den del av vederlaget vid avyttringen som belöper på egendom som avses i 2 kap. 3 § jordabalken. Kan den skatiskyldige visa all den andel av laxeringsvärdei som kan anses belöpa på egendom, som vid beräkning av värdeminskningsavdrag hänföres till maskiner och andra inventarier, är mindre än den andel av hela vederiagel för den avyttrade fastigheten som kan anses belöpa på egendom av nu angivei slag, får dock taxeringsvärdet reduceras på grundval av förhållandena vid faslighelstaxeringen.

Del för fasligheten gällande ingångsvärdet - om del inle har beräknats enligt trettonde stycket sista meningen - liksom de förbällringskoslnader och därmed likställda belopp för vilka avdrag får ske samt de värdeminskningsavdrag och andra belopp som skall minska omkostnadsbeloppel skall i den omfattning som anges i punkterna 6 a och 6 b nedan räknas om med hänsyn lill förändringarna i del allmänna prisläget (prisulvecklingen) under den tid då fasligheten har innehafls.

Omräkningen sker med ledning av en indexserie, grundad på konsumentprisindex. Riksskatieverkel faslsläller ärligen omräkningstalen.

Har avyttring av faslighel omfattat byggnad, som i huvudsak är avsedd atl användas för bostadsändamål och som vid avytiringslillfället varit eller bort vara åsatl ell taxerat byggnadsvärde av lägst 10000 kronor, avdrages ytterligare etl belopp av 3000 kronor för varje påbörjai kalenderår före taxeringsåret som bostadsbyggnaden under innehavsliden funnils på fastigheten. Om det taxerade byggnadsvärdet inte uppgått eller bort uppgå till 10000 kronor, avdrages 3000 kronor för varje påbörjai kalenderår under innehavsliden som byggnaden utnyttjats lill sladigvarande bostad. Avdrag medges inte för tidigare år än är 1952 och inte heller för senare år än år 1980. Finns pä fasligheten mer än en bostadsbyggnad beräknas nu avsell avdrag endast för fastighetens huvudbyggnad. Sker vinstberäkningen med utgångspunkt från taxeringsvärdet tjugo år före avyttringen enligt sjätle stycket ovan eller från taxeringsvärdet året före dödsfallet enligt sjunde slyckel ovan eller motsvarande värden, fär avdrag enligl detla siycke ej ske för lidigare år än tjugo är före avyttringen eller årel före dödsfallet. Om bostadsbyggnad rivits eller förstörts genom brand eller liknande, skall avdrag enligl delta stycke medges även för tid då denna byggnad funnits pä fastigheten, om den skatiskyldige inom etl år igångsatt arbele med atl uppföra ersältningsbyggnad. Om en bostadsbyggnad under mer än ett år tagits i anspråk huvudsakligen för annal ändamål än bostadsändamål medges avdrag enligt della siycke endast för tid dä byggnaden därefter åter utnyttjats huvudsakligen för bostadsändamål.

Vinstberäkning på grund av avyttring av en del av en faslighel skall
grundas på förhållandena på den avyttrade fastighetsdelen. Vid tillämpning 15

av de beloppsgränser som anges i andra och fjärde slyckena skall dock hänsyn las till förhållandena pä hela fastigheten. Avdrag enligt tolfte slyckel fär göras endast om avyttringen har omfattat bostadsbyggnad som vid tiden för avyttringen var huvudbyggnad för hela fasligheten. På den skaltskyldiges begäran skall omkostnadsbeloppet för fastighetsdelen - i stället för atl beräknas enligl försia meningen - las upp till etl belopp som moisvarar så stor del av det för hela fastigheten beräknade omkostnadsbeloppel — i förekommande fall minskat med värdeminskningsavdrag m. m. - som vederiagel för fastighetsdelen utgör av fastighetens hela värde vid avytlringslillfällel. I sist avsedda fall skall, om den skallskyldige begär del och värdet av skogen och skogsmarken på den avyttrade fastighetsdelen är mindre än 20 procenl av värdel av hela fastighetens skog och skogsmark, omkostnadsbeloppel inte minskas med avdrag på grund av avyttring av skog. Om den avyttrade delen avser en eller ell fålal tomler avsedda att bebyggas med bostadshus och vederlaget är mindre än 10 procenl av fastighetens taxeringsvärde, får vidare ingångsvärdet pä den avyttrade fastighetsdelen utan särskild ulredning beräknas lill 1 krona per kvadratmeter, dock ej till högre belopp än köpeskillingen.

Vad i de fem första meningarna av föregäende stycke föreskrivils gäller i tillämpliga delar även vid marköverföring enligt fastighelsbildningslagen (1970:988).

Har den skatiskyldige erhållil sädan engångsersättning som avses i punkt 4 andra stycket av anvisningarna till 35 §, skall så slor del av det för hela fastigheten beräknade omkostnadsbeloppel - i förekommande fall minskat med värdeminskningsavdrag m.m. - anses belöpa på den del av fasligheten som ersättningen avser, som engångsersättningen ulgör av fastighetens hela värde vid tiden för upplåtelsen eller inskränkningen i förfogande-rätlen. Vid bedömningen av om omkostnadsbeloppel skall minskas med avdrag på grund av avyttring av skog gäller vad som är föreskrivet i fräga om del av fastighet. Den som enligt punkl 4 Qärde stycket av anvisningarna till 35 § erhäller avdrag från den eller de engångsersättningar han fått på grund av upplåtelser får inte tillgodoräkna sig någol omkostnadsbelopp hänförligt fill dessa ersättningar.

Har den skatiskyldige erhållit sådan engångsersättning som avses i punkt 4 andra slyckel av anvisningarna lill 35 §, skall så stor del a v det för hela fastigheten beräknade omkostnadsbeloppel - i förekommande fall minskal med värdeminskningsavdrag m.m. — anses belöpa på den del av fasligheten som ersättningen avser, som engångsersättningen ulgör av fastighetens hela värde vid liden för upplåtelsen eller inskränkningen i förfoganderätten. Vid bedömningen av om omkostnadsbeloppel skall minskas med avdrag på grund av avyttring av skog gäller vad som är föreskrivet i fräga om del av fastighet. Den som enligt punkt 4 fjärde stycket av anvisningarna lill 35 § erhåller avdrag från den eller de engångsersättningar han fåll på grund av upplåtelser inom en och samma kommun får inte lillgodoräkna sig någol omkoslnadsbelopp hänföriigt till dessa ersättningar.

Har den skattskyldige under innehavsliden avyttrat en del av en fastighet, skall hänsyn las till detta vid beräkning av omkostnadsbeloppet för återstoden av fasligheten. Kan utredning inte förebringas om den andel av omkostnadsbeloppel - i förekommande fall minskat med värdeminskningsavdrag m. m. - för fasligheten, som belöpt på den avyttrade faslig-

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1986/87: 30

helsdelen, skall denna andel anses ha motsvarat hälften av erhållen ersättning för fastighetsdelen. Andelen skall dock i intet fall anses översliga omkostnadsbeloppet — i förekommande fall minskat med värdeminskningsavdrag m. m. - för hela fastigheten omedelbarl före avyttringen av fastighetsdelen.

Föreskrifterna i föregående stycke tillämpas också om den skattskyldige under innehavstiden erhållil sådan engångsersättning som avses i punkl 4 andra slyckel av anvisningarna flll 35 §. Har den skattskyldige under innehavsliden avstått från mark genom marköverföring enligl fastighelsbildningslagen (1970:988), skall omkostnadsbeloppet på återstoden av fasfighelen anses ha minskal med så stor del av omkostnadsbeloppet för den lidigare avstådda marken som ersällningen i pengar utgjort av del lolala vederiagel för marken.

Beräknas omkostnadsbeloppel vid avyttring av återstoden av fasligheten eller del därav med ledning av elt taxeringsvärde som åsatts efler det att delavytlringen, markupplåtelsen eller marköverföringen m. m. ägt rum, är bestämmelserna i de två föregående slyckena icke lillämpliga.

Koslnad för förbättringsarbete eller därmed jämförligt reparaflons- och underhållsarbele för vilket försäkringsersättning eller annan skadeersättning har utgått beaktas, såvida ersällningen inle räknas lill skattepliktig inkomst enligt denna lag, vid beräkning av realisationsvinst endasl i den mån kostnaden har överstigit ersällningen. Har sädan skaltefri ersättning uppburits med större belopp än del som har gått äl för skadans avhjälpande gäller följande. Fastighetens ingångsvärde, omräknal enligl lionde slyckel lill liden för skadelillfället, minskas med skillnaden mellan ersättningen och koslnaden för skadans avhjälpande. För lid efler skadelillfället ligger äterstoden av del omräknade ingångsvärdet fill grund för omräkning enligl tionde stycket.

Avyttrar delägare i fåmansförelag eller honom närstående person fasfighet lill företagel får vid vinstberäkningen fastighetens ingångsvärde icke beräknas på grundval av taxeringsvärde enligl själle och sjunde slyckena. Ej heller fär omräkning göras enligt lionde slycket eller lillägg göras enligt lolfte slyckel. Riksskatteverket får medge undanlag från bestämmelserna i detta stycke om det kan antagas att avyttringen sketl av organisaloriska eller andra synneriiga skäl. Mol beslul av riksskaiteverket i sådan fråga får talan icke föras.

4." Avdrag för realisationsför- 4. Avdrag för realisalionsföriust,

lust, beräknad enligl punkl 3 ovan, beräknad enligt punkl 3 ovan, får får, om inle annal följer av andra göras frän realisationsvinst eller eller fiärde slycket, göras från så- lotterivinst, om inte annat följer av dan realisationsvinst eller lotteri- andra stycket, vinst som enligl punkt 5 av anvisningarna till 18 § är hänförlig UU samma förvärvskälla som förlusten.

Avdrag för realisationsförlust på grund av avyttring av premieobligationer, som har ulfärdals här i riket, får göras endasl från realisationsvinst som har uppkommit vid avyttring av sådana premieobligationer. Har de

■' Senaste lydelse 1985:307. 17

2 Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 30

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1986/87: 30

med föriusl avyttrade premieobligationerna utfärdals år 1980 eller tidigare, får dock avdrag för förlusten göras även från realisationsvinst vid avyttring av

a) sädan aklie i svenskt akliebolag som vid tidpunkten för avyttringen av aktien är inregistrerad vid Stockholms fondbörs och

b) andel i sädan svensk aktiefond som, vid ingången av det år dä andelen avyltras, till minst tvä Iredjedelar består av vid Stockholms fondbörs inregistrerade akiier i svenska akliebolag.

Avdrag för realisationsförlust skall i första hand göras från den realisationsvinst eller lotlerivinst som är hänförlig till samma beskattningsår som realisationsförlusten. Har en förlust inte kunnal utnyttjas för avdrag nämnda beskattningsår, fär avdrag för förlusten göras etl senare beskaltningsår, dock senasl sjätte beskattningsåret efter del till vilket förlusten är hänförlig. En på delta sätt förskjuten realisationsförlust får dras av endasl mol den realisationsvinst eller lotlerivinst som del senare beskattningsåret återstår sedan avdrag har gjorts för de realisationsförluster som är hänförliga till del ärel.

fill 46 §

6. Avdrag för avgift för pensionsförsäkring medges endast om försäkringen ägs av den skallskyldige.

Avdraget får inte översliga den skaltskyldiges A-inkomsl för aniingen beskattningsåret eller året närmasl dessförinnan och beräknas med hänsyn lill storleken av sådan inkomst. I fräga om sädan A-inkomst som hänför sig lill jordbruksfastighel eller rörelse eller som hänför sig lill anställning, om den skatiskyldige helt saknar pensionsräll i anställning och inte är anställd i akliebolag eller ekonomisk förening vari han har sådanl bestämmande inflytande som avses i punkl 2 e femte stycket av anvisningarna till 29 §, får avdragel uppgå till sammanlagt högsl 35 procenl av inkomsien lill den del den inte översiiger tjugo gånger det basbelopp som enligt lagen (1962; 381) om allmän försäkring bestämls för årel närmast före taxeringsåret samt högst 25 procenl av den del av inkomsien som överstiger tjugo men inte trettio gånger nämnda basbelopp. I fråga om övrig A-inkomst får avdragel uppgå lill högsl 10 procent av inkomsten fill den del den tillsammans med A-inkomst enligt föregående mening inle överstiger tjugo gånger nämnda basbelopp. I stället för vad som angivits i andra och Iredje meningarna av detta stycke får avdragel beräknas lill högst etl belopp motsvarande angivet basbelopp jämle 30 procent av inkomst som hänför sig till jordbruksfastighet eller rörelse inlill en sammanlagd A-inkomsl molsvarande tre gånger samma basbelopp. Avdraget beräknas i sin helhet antingen på inkomsi som skall tas upp lill beskaltning under beskattningsåret eller på inkomståret närmasl dessförinnan.

Om särskilda skäl föreligger får riksskatteverket efler ansökan besluta atl avdrag för avgifi för pensionsförsäkring får medges med högre belopp än som följer av bestämmelserna i föregående siycke. Därvid skall dock följande gälla. För skallskyldig, som redovisar inkomst som är atl anse som A-inkomst endast av Ijänsl men som i huvudsak saknar pensionsrätt i anslällning, får avdrag medges högst med belopp, beräknat som för inkomst av jordbruksfastighel eller rörelse på del säll som föreskrivils i föregående siycke. Har sådan skattskyldig erhållil särskild ersällning i

"Senaste lydelse 1986; 507. 18

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1986/87: 30

samband med atl anställning upphört och har han ej skaffat sig ett betryg
gande pensionsskydd, får dock avdrag medges med högre belopp. Avdrag
som avses i de två närmast föregående meningarna får dock inte beräknas
för inkomst som härrör från akliebolag eller ekonomisk förening vari den
skatiskyldige har sådanl besiämmande inflylande som avses i punkt 2 e
femle slyckel av anvisningarna lill 29 §. Har skattskyldig, som - själv eller
genom förmedling av juridisk person - drivii jordbruk, skogsbruk eller
rörelse, upphört med driften i förvärvskällan och har han under verksam
hetstiden ej skaffat sig ett betryggande pensionsskydd, får avdrag beräknas
även på B-inkomst. Avdragel får i delta fall beräknas med beaklande av
det anlal år den skattskyldige drivii jordbruket, skogsbrukel eller rörelsen,
dock högst för tio år. Hänsyn skall vid bedömningen av avdragets storiek
tas till den skallskyldiges övriga pensionsskydd och andra möjligheter till
avdrag för avgifi som avses i 46 § 2 mom. försia slycket 6. Avdragel får
dock inte översliga elt belopp som för varje år som driflen pågått motsva
rar tio gånger del basbelopp som enligl lagen om allmän försäkring be
slämts för del år driflen i förvärvskällan upphört och ej heller summan av
de belopp som under beskattningsåret redovisals som nettointäkt av för
värvskällan och sådan inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet som är all
hänföra till vinsl med anledning av överlåtelse av förvärvskällan. Har
riksskatieverkel enligl punkt 1 tredje stycket av anvisningarna till 31 §
medgivit alt dödsbo tar pensionsförsäkring, anger riksskatieverkel del
högsta belopp varmed avdrag för avgift för försäkringen får medges. Här
vid iakttas i lillämpliga delar bestämmelserna i detta siycke om avdrag föi

skatlskyldig som upphört med driften i en förvärvskälla. Mot beslul av riksskatteverket i fräga som avses i detla stycke fär lalan inle föras.

Har skatlskyldig erlagt avgifi som avses i 46 § 2 mom. första slycket 6 men har avdrag för avgiften hell eller delvis inle kunnal utnyttjas enligt bestämmelserna i andra slycket, medges avdrag för ej utnyttjat belopp vid taxering för del påföljande beskattningsåret. Sådant avdrag medges dock inte med belopp som lillsammans med erlagd avgifi sisinämnda är överstiger vad som anges i andra stycket.

Oavsell föreskrifterna i de före- Oavsett föreskrifterna i de före
gående styckena medges avdrag för gående styckena medges avdrag för
avgift som avses i 46 § 2 mom. förs- avgift som avses i 46 § 2 mom. förs
ta stycket 6 i hemortskommunen ta stycket 6 inte med högre belopp
inle med högre belopp än skillna- än skillnaden mellan sammanlagda
den mellan sammanlagda beloppet beloppel av inkomster från olika
av inkomster frän förvärvskällor, förvärvskällor och övriga avdrag
som är skallepliktiga i kommunen, enligt 46 §. Avdrag, som på grund
och övriga avdrag enligt 46 §. Kan av vad nu sagls inte kunnat ulnytl-
avdrag för avgifi som avses i 46 §2 jas vid taxeringen för det beskatt-
mom. första slycket 6 inle ulnylljas ningsår då avgiften betalades, får
(■ hemortskommunen, medges av- utnyttjas senast vid taxering för
drag för återstoden i annan kom- sjätle beskattningsåret efter belal-
mun med belopp iniUI den där re- ningsårel. Inte heller i sistnämnda
dovisade inkomsien, i förekom- fall får avdraget överstiga vad som
mande faU efler andra avdrag en- återstår sedan övriga avdrag enligt
Iigl 46 § som medges vid taxeringen 46 § gjorts.
i kommunen. Avdrag, som på grund
av vad nu sagts inle kunnat utnytt
jas vid taxeringen för det beskatl-

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1986/87: 30

ningsår dä avgiften betalades, får utnylljas senast vid laxering för själle beskattningsåret efler belal-ningsårel. Inte heller i sisinämnda fall får avdragel översliga vad som återstår sedan övriga avdrag enligl 46 § gjorls.

Med A-inkomsl avses inkomst av tjänst samt inkomsi av jordbruksfaslighel och rörelse om den skallskyldige varil verksam i förvärvskällan i ej blolt ringa omfattning. Till A-inkomst räknas även inkomst ombord enligl lagen (1958:295) om sjömansskall saml enligt 1 § 2 mom. nämnda lag skattepliktig dagpenning. Med B-inkomst avses övriga inkomster.

fill 53 §

2 a. Till rikel hänförs förutom Sveriges land- och sjöterritorium också varje annat område utanför Sveriges territorialvatten inom vUket Sverige i överensstämmelse med folkrättens allmänna regler och avtal med främmande makler äger räll alt utforska kontinentalsockeln och utvinna dess naturtillgångar.

3. Med fast driftställe för rörelse avses en stadigvarande plats för affärsverksamhet, från vilken rörelsen helt eller delvis bedrivs.

Uttrycket fast driftställe innefatlar särskilt:

a) plats för företagsledning,

b) filial,

c) konlor,

d) fabrik,

e) verkstad,

f) gruva, olje- eller gaskälla,
stenbrott eller annan plats för ut
vinning av naturtillgångar,

g) plals för byggnads-, anlägg
nings- eller installationsverksam
hel,

h) fastighet som ulgör omsättningstillgång i rörelse.

Fast drift StäUe anses också föreligga, om någon är verksam för rörelsen här i riket och har fått och regelmässigl använder fullmakt att sluta avtal för rördsens innehavare.

Fast driftställe anses däremot
inte föreligga enbari av del skälet 20

3. Ersäitning i form av royaity eller periodvis ulgående avgifi för ulnyttjande av materiella eller immateriella tillgångar skall, såvida ersättningen skall hänföras till inläkt av rörelse och ersättningen härrör från här i rikel bedriven rörelse, anses som inläkt av rörelse, som här bedrivits.

att någon bedriver affärsverksamhet här i rikel genom förmedling av mäklare, kommissionär eller annan oberoende representant, om denne därvid bedriver sin sedvanliga affärsverksamhet.

Ersäitning i form av royaity eller periodvis utgående avgift för utnyttjande av materiella eller immateriella tillgångar skall anses som intäkt av rörelse som här bedrivits från fast driftställe, om ersättningen skall hänföras lill inläkt av rörelse och om den härrör frän en här i rikel från fast driftställe bedriven rörelse.

1. Denna lag träder i krafl den 1 januari 1987 och lillämpas första gången
vid 1988 års laxering, om inle annal följer av punklerna 2-5 nedan.

2. Äldre bestämmelser i 17 §, 23 § 1 och 2 mom., 26 § 1 och 2 mom., 30 § 1 och 7 mom., 46 § 1 mom. andra slycket saml 2 och 4 mom., 48 §2-4 mom., 50 § 1—3 mom., 53 § 2 och 3 mom., 61, 71 och 73 §§, punkterna 1 och 2 av anvisningarna lill 18 § saml punklerna 4 och 6 av anvisningarna lill 46 § flllämpas vid 1988 års laxering i fråga om förvärvskälla för vilken beskattningsåret har påbörjats före den 1 maj 1986.

3. Avdrag enligl punkl 4 av anvisningarna till 36 § för realisationsförlust, som hänför sig lill 1987 eller lidigare års laxeringar, får fill den del del avser förlust vid avyttring av fastighet göras endasl i den mån den skatiskyldige har realisationsvinst eller lotlerivinst, som enligl de intill den I januari 1987 gällande reglerna om indelning i förvärvskällor skulle ha hänförts lill samma förvärvskälla som realisationsförlusten.

4. Avdrag för underskott som avses i 46 § 1 mom. iredje slycket och Prop. 1986/87: 30
som hänför sig till 1987 eller tidigare års taxeringar får, om del avser

rörelse som bedrivits från fast driftställe, göras endasl i den mån den skattskyldige har inkomsi av rederi-, luftfarts- eller varvsrörelse som enligl de intill den 1 januari 1987 gällande reglerna om beskattningsort skulle ha hänförts till samma kommun som den förvärvskälla vari underskottet uppkommit.

5. De nya bestämmelserna i 53 § 1 mom., 66 § samt punkterna 2 a och 3
av anvisningarna till 53 § tillämpas inle vid taxering för beskattningsår som
har påbörjals före ikraftträdandet.

2 Förslag till Prop. 1986/87:30

Lag om ändring i lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs att 2 § 1 mom., 4 §, 6 § 1 och 3 mom. samt 16 § 1 mom. lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lyddse Föreslagen lydelse

2§

/ mom. Om vad som är all hänföra fill skattepliktig inkomst och om beräkning av inkomst från olika förvärvskällor skall gälla vad i 17 § första och andra slyckena samt 18-44 §§ kommunalskallelagen (1928:370) är siadgal i den män inte annat följer av denna lag.

Till intäkt av lillfällig förvärvsverksamhet hänförs restiluerad, avkortad eller avskriven vinsidelningsskall i den mån avdrag har medgetts för skatten.

Vid beräkning av inkomsi av Jordbruksfastighet, inkomst av annanfastighet eller inkomrt av rörelsefår avdrag som i 45 § kommunalskattelagen sägs icke göras, och skall i följd härav såsom inkomst av förvärvskälla som nu sagls anses den enligl de i nämnda lag meddelade bestämmelserna beräknade nettointäkten.

4f
Från sammanlagda beloppet av Från det sammanlagda beloppel
den skattskyldiges inkomster från av den skattskyldiges inkomsler
olika förvärvskällor får, med iaklla- från olika förvärvskällor får, med
gande av föreskriften i 22 §, avdrag iakttagande av föreskriften i 22 §,
göras för underskoll i förvärvs- avdrag göras för underskott i för
källa. Vidare medges avdrag för värvskälla med de begränsningar
vinstdelningsskatt som har påförts som anges / 46 § 1 mom. andra
den skallskyldige under årel före femle styckena kommunalskatlela-
laxeringsåret. I fråga om under- gen (1928:370). Vad som sägs i
skott i förvärvskälla iakltas atl tredje stycket av nyssnämnda mo
ll avdrag för realisationsförlust ment gäller dock inte i fråga om
får göras endasl från realisations- svenskl aktiebolag vars aktier no-
vinsl eller lotlerivinst, teras på börs eller är föremål för

2) avdrag inle får göras för un- liknande nolering eller i fräga om derskoti av faslighet eller rörelse i dotterföretag lill sådant bolag. utlandet. Vidare medges avdrag för vinst-

3) avdrag inte får göras för un- delningsskatt som har påförts den derskoti på grund av avskrivning av skatiskyldige under året före laxe-skepp eller luftfartyg eller på köpe- ringsåret.

' Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:770.

Senaste lydelse 1984; 1061.

' Senaste lydelse 1984; 1061. 23

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1986/87: 30

kontrakt, som avser sådan tillgång, i vidare mån än som följer av 46 § 1 mom. kommunalskallelagen (1928: 370),

4) avdrag inte får göras för underskott i den mån hänsyn tUl del har tag ils vid beräkning av sjömansskatt.

Vad i första slycket 3 föreskrivs om begränsning av rätten lill avdrag för underskott gäller inle i fråga om svenskl aktiebolag vars aktier noleras på börs eller är föremål för liknande notering eller i fråga om dotterföretag till sådant bolag.

Skallskyldig, som har varil bosalt här i rikel under hela beskattningsåret eller del av detla, fär avdrag för periodiskt understöd, egenavgifier, försäkringspremier m. m. i den omfallning som anges i 46 § 2 mom. kommunalskallelagen.

All avdrag inle är medgivet för underskott som uppkommil före eller i samband med vissa företagsöverlåtelser framgår av 2 § 5 mom.

6§ / mom.* Skyldighel att erlägga skatl för inkomsi åligger, såframt ej annat föreskrivs i denna lag eller i särskilda beslämmelser, meddelade på grund av överenskommelse eller beslul, varom i 20 och 21 §§ sägs:

a) fysisk person;

för inkomsi som avses i denna lag enligt de grunder som anges i 53 § 1 mom. a kommunalskattelagen (1928:370) samt, såvitt avser tid under vilken han ej varil bosatl här i rikel, för inkomst genom utdelning på andelar i svenska ekonomiska föreningar;

b) svenska aktiebolag och sådana bolag, som enligt särskild förfallning
äro skyldiga alt avslå sin vinsl, ekonomiska föreningar, samebyar, sam
fund, stiftelser, verk, inrättningar och andra inländska juridiska personer,
dock såvitt gäller sådana juridiska personer som enligt författning eller på
därmed jämförligt sätt bildals för alt förvalla samfällighei endast om sam
fällighelen taxerats såsom särskild taxeringsenhet och avser marksamfäl-
lighel eller regleringssamfällighet:

för all inkomsi, som av dem här i rikel eller å ufländsk ort förvärvals;

c) utländska bolag:

för inkomsi av här belägen faslighel;

för inkomst av rörelse, som här för inkomsi av rörelse, som här
bedrivits; bedriviis//-ån/a.?/ driftställe;

för vinsl vid icke yrkesmässig avyttring av fastighet eller rörelse här i riket eller tillbehör fill sådan fastighet eller rörelse och av egendom som avses i 35 § 3 a mom. kommunalskallelagen och som innefattar nyttjanderätt lill ell hus eller del av elt hus här i riket;

'Senaste lydelse 1986:508. 24

för slutlig skall eller lillkommande skall, som resflluerats, avkortats eller avskrivils, i den mån avdrag därför av bolagel åtnjutits vid tidigare års laxeringar; samt

för inkomsi genom utdelning å andelar i svenska ekonomiska föreningar.

Ersättning i form av royaity eller periodvis utgående avgift för utnyttjande av maleriella eller immateriella tillgångar skall, såvida ersättningen skall hänföras till intäkt av rörelse och ersättningen härrör från här i riket bedriven rörelse, anses som intäkt av rörelse, som här bedrivits.

3 mom.' Bestämmelserna i 53 § 3 mom. första, tredje, fiärde och femle styckena kommunalskallelagen om laxering av oskiftat dödsbo äga molsvarande lillämpning vid taxering till siaflig inkomslskall.

/ fråga om vad som avses med fasi driftställe gäller vad som sägs i punkt 3 av anvisningarna UU 53 § kommunalskaUelagen.

3 m o m. Bestämmelserna i 53 § 3
mom. kommunalskallelagen

(1928:370) om taxering av dödsbo tiUämpas också vid laxering lill statlig inkomslskall.

1 mom .* Vad i denna lag stadgas om person, som varil här i riket bosall, skall även gälla person som sladigvarande vistats i Sverige ulan att vara bosalt här. Detsamma gäller den som har vistats tillfälUgt här och har hafi arbetsanställning, vid vilken skatteavdrag enligt 39 § 1 mom. uppbördslagen (1953:272) harkommii ifråga. Vad som nu har sagts om skattskyldig som har vistats här iillfälligi skall dock icke gälla vid tiUämpning av 6§ 1 mom. och icke heller då den skattskyldige vid vistelsen här uppbär lön av anstäUning hos svenska staten eller svensk kommun om anslällningen avses fortsätta utomlands.

I mom. Vad som föreskrivs i denna lag om person, som varit bosall här i rikel, skall även gälla person som stadigvarande vistats i Sverige utan atl vara bosalt här.

3 Förslag till Prop- 1986/87:30

Lag om ändring i lagen (1960: 63) om förlustavdrag

Härigenom föreskrivs atl 2 och 3 §§ samt punkterna 1 -3 av anvisningarna lill 2 § lagen (1960: 63) om förlustavdrag' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Med förlust, som enligl vad i 1 § sägs må genom förlustavdrag utnyttjas för föriustuljämning, försläs det belopp, varmed summan av skallskyldigs underskott i förvärvskälla och övriga allmänna avdrag visst beskattningsår (förluståret) överstigit sammanlagda beloppet av den skattskyldiges inkomster från olika förvärvskällor samma år. I nämnda summa inräknas ej underskoltsbelopp som enligt 46 § 1 mom. tredje slyckel kommunalskallelagen (1928: 370) får avräknas endasl från inkomst av rederi-, luftfarts- eller varvsrörelse.

Till förlustavdrag berättigar endasl sådan förlust som hänför sig till beskattningsår, för vilkel den skatiskyldige enligl 22 § 1 mom. första stycket 1 taxeringslagen (1956: 623) har varil skyldig att avlämna självdeklaration, eller under vilket den skaltskyldiges brultoiniäkler av en eller flera förvärvskällor uppgått till sådanl belopp all han enligl bestämmelserna vid 2, 3 eller 4 nämnda stycke har varit skyldig att avlämna självdeklaration. Vid bedömande av fräga om rält lill förlustavdrag föreligger skall beträffande äkta makar och dödsbo också iakltas vad som föreskrivs i Iredje och själle slyckena i nämnda momenl. För rält lill förlustavdrag krävs också atl deklaralionsskyldighelen för förluståret har fullgjorts under vederbörligt laxeringsår.

Rätten lill förlustavdrag bort- Rätlen till förlustavdrag bort-

faller, om förlusten för förluståret     faller, om förlusten för föriuslårel
ej uppgär lill 1 000 kronor. Detta     inle uppgår fill 1 000 kronor.
gäller inte vid taxering till kommu-          (Se vidare anvisningarna.)

nal inkomstskatt om den skattskyldiges förluster under föriuslårel i olika kommimer sammanlagi uppgår iill minsl 1000 kronor.

(Se vidare anvisningarna.)

3§- Föriustavdrag må ulnylljas senasl del beskattningsår, för vilket taxering sker sjätte eller - såvitt gäller förlustavdrag som yrkas av akliebolag eller ekonomisk förening - lionde kalenderårel efler del, då taxering för förluståret ägt rum. Förlustavdraget må, om den skatiskyldige så önskar, fördelas på två eller flera år inom den nyss angivna tidsperioden. Hinder möter ej att med olika belopp erhålla föriustavdrag vid taxering till statlig och lill kommunal inkomstskatt.

Rätten till förlustavdrag bort- Rätten lill föriustavdrag bort
faller, om den skattskyldige för för- faller, om den skallskyldige för för
luståret åsatts taxering, vid vilken luslåret åsatts taxering, vid vilken
beskattningsbar inkomst fastställts. beskattningsbar inkomsi fastställts.

' Senaste lydelse av lagens rubrik 1983:987.

Senaste lydelse 1984; 1088.

' Senaste lydelse 1984; 1063. 26

Vad nu sagts har dock ej avseende å fall, där fastställandet av den beskattningsbara inkomsien berott på att investeringsfond, särskild nyanskaffningsfond eller fond för åleranskaffning av faslighet återförts till beskattning.

Vad nu sagts har dock ej avseende å fall, där faslslällandet av den beskattningsbara inkomsien berott på alt investeringsfond, särskild nyanskaffningsfond eller fond för återanskaffning av fastighet återförts lill beskattning eller, såvUl fråga är om taxering iill kommunal inkomstskatt, garaniibelopp för fastighet upptagits såsom skattepliktig inkomst.

Har skattskyldig försatts i konkurs och har konkursen icke blivil nedlagd pä grund av atl borgenärerna erhållit full betalning, mä den skattskyldige vid taxering för det beskattningsår, varunder beslut om konkursen meddelals, och för senare är icke åtnjuta avdrag enligl denna lag för förlust, som uppkommil under konkursen eller tidigare.

Har skatlskyldig eller vanligt handelsbolag eller kommandilbolag, vari han är delägare, erhållil ackord utan konkurs, må i förlustavdrag, som enligl denna lag medgives vid taxering för det beskattningsår, varunder ackordet beviljats, eller för senare år, icke inräknas under förstnämnda beskaltningsår eller tidigare uppkommet underskoll i sådan förvärvskälla, lill vilken efterskänkt skuld varit alt hänföra.

Avdrag enligl denna lag är inle medgivet för föriusl som uppkommit före eller i samband med sädana företagsöverlälelser som avses i 2 § 5 mom. lagen (1947: 576) om statlig inkomslskall.

Anvisningar

till 2 § I."* Föriusl, som berättigar till föriustavdrag, skall beräknas på grundval av den för förluståret avgivna självdeklarationen men får beslämmas till slörre eller mindre belopp än vad deklarationen ulvisar. Avdrag för värdeminskning av lillgång i förvärvskälla och på grund av avyttring av skog får dock inte tillgodoräknas den skatiskyldige med slörre belopp än han har yrkat i deklarationen för förluståret.

Har särskild nyanskaffningsfond eller fond för återanskaffning av faslighet eller annan investeringsfond än allmän investeringsfond återförts lill beskattning, skall vid beräkning av den förlust, som berättigar lill förlustavdrag, bortses från del belopp, som på grund av ålerföringen upplagits som skattepliktig intäkt. Vad nu sagts gäller endasl i den mån del lill beskaltning återförda beloppet inryms i den för förluståret fastställda beskattningsbara inkomsten minskad, i förekommandefall, med garaniibelopp för fastighet.

" Senaste lydelse 1981:298.

Har särskild nyanskaffningsfond eller fond för återanskaffning av fastighet eller annan investeringsfond än allmän investeringsfond återförts lill beskattning, skall vid beräkning av den förlust, som berättigar till förlustavdrag, bortses från det belopp, som på gmnd av ålerföringen upplagils som skattepliktig inläkl. Vad nu sagls gäller endasl i den mån del lill beskattning återförda beloppel inryms i den för förluståret fastställda beskattningsbara inkomsten.

2. I förlustavdrag alt utnyttjas vid taxering till statlig inkomstskatt må endasl sådana underskott i förvärvskälla och andra allmänna avdrag inräknas, för vilka den skatiskyldige varit jämlikt 4 I mom. lagen om statlig inkomstskatt berälligad till avdrag vid taxering för förluståret men som han dä ej kunnat utnyttja. Förlustavdrag må icke omfatta realisationsförlust i den mån densamma översiiger till förluståret hänförlig skattepliktig inkomst i form av realisationsvinst och lotterivinst.

3. I förlustavdrag atl utnyttjas vid taxering lill kommunal inkomstskatt må endasl sådana underskott i förvärvskälla och andra allmänna avdrag inräknas, för vilka den skatiskyldige ägt vid taxering för förluståret njuta avdragjämUkt 46 § 1 och 2 mom. kommunalskattelagen men som han då ej kunnat utnyttja. Därvid iakttages ati ett icke uinylljal underskön i förvärvskälla inom viss kommun grundar rätt Ull förlustavdrag allenast vid taxering av inkomst från förvärvskälla, som enligt bestämmelserna om beskattningsort är att hänföra lill samma kommun. Vad angår i 46§ 2 mom. kommunalskattelagen omförmält avdrag, som icke kunnat uinytijas vid laxering för förluståret i hemortskommunen eller, jämlikt 4 mom. sistnämnda paragraf, i annan kommun, må sådant avdrag genom senare förlustavdrag tillgodoföras den skatiskyldige, i första hand vid taxering i hans hemortskommun — detta oavsett om hemortskommunen är en annan än under förluståret - och i andra hand vid taxering i annan kommun, därvid i förekommande fall bestämmelserna i punkt 4 av anvisningarna Ull 46 § kommunalskallelagen äga motsvarande lillämpning.

Exempel utvisande beräkning av förlustavdrag vid taxering lill kommunal inkomstskatt:

2. I föriustavdrag atl utnyttjas vid laxering till slallig inkomstskatt får endast inräknas sådana underskott i förvärvskälla och andra allmänna avdrag för vilka den skattskyldige enligl 4§ lagen (1947:576) om statlig inkomstskall varit berättigad till avdrag vid laxering för förluståret men som han ej kunnat utnyttja då.

3. I föriustavdrag atl utnyttjas
vid taxering lill kommunal inkomst
skatt får endasl inräknas sådana
underskoll i förvärvskälla och and
ra allmänna avdrag för vilka den
skattskyldige enligt 46 § 1 och
2 mom. kommunalskattelagen

(1928:370) varit berälligad lill avdrag vid taxering för föriuslårel men som han ej kunnal utnyttja då.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1986/87: 30

Kommun....... A B
(= hem-
(orlskom-
mun)
Överskott iför-
värvskälla ... lOOOO

Underskott iför-
värvskälla .... ........ 14000 6000

-4000 -6000
Allmänna avdrag
enl. 46 § 2 mom.
kommunalskatte
lagen ........... ....... 20000 _

Förlustavdrag 24000 6000

I beloppet 24 000 kronor ingå aUtså andra allmänna avdrag än underskott i förvärvskälla med 20000 kronor. Sistnämnda belopp, 20000 kronor, avräknas — när fråga uppkommer om förlustavdragets tiUgo-doförande — i första hand vid taxering i den skaltskyldiges hemortskommun, oavsett vilken denna då-mera kan vara, och i andra hand, i enUghet med vad ovan sagts, vid taxering i annan kommun. Återsiående del av förlustavdraget, 4000 kronor, får så länge A kommim utgör den skai t skyldiges hemortskommun, uinytijas allenast vid taxenng i denna kommun. Förlustavdraget å 6000 kronor kan medgivas endast vid taxering i B kommun. Om den skattskyldige efter förluståret byter hemortskommun, får förlustavdraget å 4000 kronor, till den del delsamma utgöres av underskott å faslighel belägen i A kommun eller å rörelse utövad från fast driftställe i nämnda kommun, utnyttjas endasl vid laxering i A kommun. Återstående del av sistnämnda förlustavdrag får däremot utnyttjas vid taxering i den nya hemortskommunen. Har den skatiskyldige i hemortskommunen underskott i fiera förvärvskällor, skall det belopp, varmed summa underskott i förvärvskälla översiiger summa överskott, anses fördela sig å de olika förvärvskällorna iförhållande lill storleken av underskotlen i desamma.

I avseende å laxering till kommu
nal inkomstskatt skall ock följande 29
iakttagas.

Nuvarande lydelse Föreslagen lyddse Prop. 1986/87: 30

År skattskyldig berättigad lUl förlustavdrag, som omfallar såväl underskott i förvärvskälla som andra allmänna avdrag, och har förlustavdraget tidigare utnyttjats men allenasi till viss del, skall så anses som om vad som utnyttjats i första hand hänför sig till underskottet i förvärvskälla, under förutsättning att hinder i enlighel med vad förut sagts icke förelegat mot förlustavdragets utnyttjande i denna del.

Garaniibelopp för fastighet må ej inräknas i inkomst, varemot förlustavdragfår göras.

1. Denna lag träder i kraft den I januari 1987 och tillämpas förslagängen vid 1988 års laxering om inte annal följer av punklerna 2-4 nedan.

2. Äldre beslämmelser i 2 och 3 §§ saml punkl 1 av anvisningarna till 2 § lillämpas i fråga om förlusler som hänför sig till 1987 och lidigare års laxeringar. Detsamma gäller i fråga om förluster som hänför sig till 1988 års laxering, i den mån den skatiskyldige då taxeras för beskattningsår som har påbörjals före den 1 maj 1986.

3. Vid taxering lill kommunal inkomstskatt får förlustavdrag, som hänför sig lill 1987 och tidigare års taxeringar, till den del del avser underskoll av faslighel eller av rörelse som bedrivits från fast driftställe göras endasl i den mån den skattskyldige har inkomst som enligt de inlill den 1 januari 1987 gällande reglerna om beskattningsort skulle ha hänförts till samma kommun som den förvärvskälla vari underskottet uppkommil.

4. Skall skatlskyldig vid 1988 års taxering på grund av punkt 3 av övergångsbestämmelserna lill lagen (1986:473) om ändring i kommunalskallelagen (1928; 370) äsäitas taxering i annan kommun än hemortskommunen, skall förlustavdrag som avser underskoll i förvärvskälla i den andra kommunen i första hand avräknas vid taxeringen där.

Nuvarande lydelse

Den statliga inkomstskatt som hänför sig till de ulländska inkomslerna (intäkterna efter avdrag för kosinader) skall anses utgöra sä slor del av den skattskyldiges hela slatliga inkomstskatt, beräknad ulan avräkning, som dessa inkomster utgör av den skaltskyldiges sammanlagda inkomsi av olika förvärvskällor före allmänna avdrag (sammanräknad inkomst).

Kommunal inkomstskatt i en kommun anses hänföra sig till de utländska inkomsterna iiU så stor del som dessa uigör av den skattskyldiges sammanräknade inkomst vilken skall taxeras i denna kom-

1 §

Föreslagen lydelse

Den statliga inkomstskatt som hänför sig lill de ulländska inkomslerna (intäkterna efter avdrag för kosinader) skall anses uigöra så slor del av den skaltskyldiges hela statliga inkomstskatt, beräknad utan avräkning, som dessa inkomsler ulgör av den skattskyldiges sammanlagda inkomst av olika förvärvskällor före allmänna avdrag (sammanräknad inkomsi). Molsvarande gäller i fråga om kommunal inkomstskatt.

5 Förslag till Prop. 1986/87: 30

Lag om ändring i lagen (1947: 577) om statlig förmögenhetsskatt

Härigenom föreskrivs att 6 § 1 mom. lagen (1947: 577) om statlig förmögenhetsskatt' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 § / mom. Skyldighet alt erlägga skatl för förmögenhet åligger, såframt ej annat föreskrives i särskilda bestämmelser, meddelade på grund av överenskommelse eller beslut, varom i 20 och 21 §§ sägs:

a) fysiska personer, vilka var bosatta här i rikel vid beskattningsårets
uigång, och dödsbon efler personer, som vid dödsfallet var bosatta här i
rikel, med undantag av dödsbon som vid taxering till staflig inkomstskatt
skall behandlas såsom handelsbolag, saml sådana familjestiftelser som
avses i 10 a § iredje slyckel lagen (1947:576) om staflig inkomstskatt;

för all den förmögenhet, de vid beskattningsårets utgång ägt vare sig här i rikel eller å utländsk ort;

b) föreningar och samfund, vilkas medlemmar inle på grund av med
lemskapet äger del i föreningens eller samfundets förmögenhet, sådan
juridisk person som förvaltar samfällighei enligl lagen (1952; 166) om hä
radsallmänningar eller lagen (1952: 167) om allmänningsskogar i Norrland
och Dalarna eller förvallar sockenallmänning, sockensamfälld mark eller
mark som av ålder är samfälld o. d. enligt lagen (1973: 1150) om förvaltning
av samfälligheler, ävensom andra stiftelser än familjestiftelser, samtliga
dock endast om och i den mån de är skyldiga atl erlägga skalt för inkomst
och om ej annal följer av femte stycket:

för den förmögenhet, de vid beskattningsårets utgång ägt vare sig här i riket eller å utländsk orl;

c) fysiska personer, vilka icke c) fysiska personer, vilka inte
voro här i rikel bosatta vid be- var bosatta här i rikel vid beskatl-
skallningsårets utgång, oskifia ningsårels utgång, och dödsbon ef-
dödsbon efler personer, som vid ter personer, som vid dödsfallet
dödsfallet icke voro här i rikel bo- inie var bosatta här i riket, saml
satta, saml ulländska bolag: ulländska bolag:

för den förmögenhel, de vid be-     för den förmögenhet, de vid be-
skallningsärels uigång haft här i ri- skattningsårets utgång haft här i ri
ket nedlagd, till den del den icke    kel nedlagd, till den del den icke
utgjorts av svenska aktier eller an- utgjorts av svenska aktier eller an
delar i svensk aktiefond, dock att delar i svensk akfiefond, dock all
skattskyldighet föreligger för så-   skattskyldighet föreligger för så
dana aktier och andelar, som äro dana aktier och andelar, som vartt
nedlagda i rörelse här i riket.    nedlagda i rörelse som bedrivUs

från fast driftställe här i riket.

För skattskyldiga, om vilka i 18 § förmäles, bestämmes skyldigheten att erlägga skatt för förmögenhet efter de i samma paragraf meddelade föreskrifter.

Hypoteksföreningar och jordbrukets kredilkassor äro frikallade från skattskyldighet för förmögenhet.

' Senaste lydelse av lagens rubrik 1974; 859.

- Senaste lydelse 1984; 1080. 32

Nuvarande lydelse Föreslagen lyddse Prop. 1986/87: 30

Utländska livförsäkringsanstalter äro frikallade från skattskyldighet för förmögenhet, som hänför sig till här i riket bedriven försäkringsrörelse.

Skallskyldiga som avses i 7 § 4-6 mom. lagen om slallig inkomstskatt är frikallade frän skattskyldighet för förmögenhet. För förmögenhet nedlagd i rörelse föreligger skattefrihet dock endasl om den skatiskyldige är frikallad från skattskyldighet för inkomst av rörelsen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987 och fillämpas första gången vid 1988 års taxering. Vid denna taxering skall dock iakttas att den som på grund av punkl 5 av övergångsbestämmelserna till lagen (1986:000) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) och försia slycket andra meningen av övergångsbestämmelserna till lagen (1986:000) om ändring i lagen (1947: 576) om staflig inkomstskall inte skall taxeras för inkomst av rörelse, som bedriviis här i riket från fast driftställe, inle heller skall taxeras lill statlig förmögenhetsskall för förmögenhet nedlagd i rörelsen.

33 3 Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 30

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4 §

Skattskyldighet föreligger för utdelningsberättigad, om denne är fysisk person, som ej är bosalt eller stadigvarande vistas här i landet, oskiflat dödsbo efter sädan person, utländskl bolag eller juridisk person, som enligl 16 § 2 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomslskall skall likställas med utländskt bolag, och utdelningen ej är hänförlig till inkomsi av rörelse som bedriviis här.

För handelsbolag, kommandilbolag, rederi och dödsbo, på vilkel enligt 53 § 3 mom. fiärde stycket kommunalskattelagen (1928:370) skall tillämpas bestämmelserna om handelsbolag, föreligger skattskyldighet för den del av utdelningen som ej är hänförlig till inkomst av rörelse som bedrivits här i landet och som belöper pä delägare som ej är bosatt eller stadigvarande vistas här.

Skattskyldighet föreligger för utdelningsberättigad, om denne är fysisk person, som ej är bosatt eller sladigvarande vistas här i riket, dödsbo efter sådan person, utländskt bolag eller juridisk person, som enligt 16 § 2 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall likställas med utländskt bolag, och utdelningen ej är hänföriig fill inkomst av rörelse som bedrivits från fasi driflsiälle här / rikel.

För handelsbolag, kommanditbolag, rederi och dödsbo, på vilkel enligl 53 § 3 mom. tredje slyckel kommunalskattelagen (1928:370) skall tillämpas bestämmelserna om handelsbolag, föreligger skattskyldighet för den del av utdelningen som ej är hänföriig lill inkomsi av rörelse som bedrivils/rå/i/oif driftställe här i riket och som belöper på delägare som ej är bosatl eller sladigvarande vistas här.

Skattskyldighet föreligger vidare för utdelningsberättigad, om denne genom annat fång än arv eller testamente innehar rätl till utdelningen ulan all ha förvärvat även aktien. Della gäller dock ej om den utdelningsberättigade enligl 7 § lagen (1947: 577) om statlig förmögenhelsskalt skall likställas med ägare i fråga om skyldighel atl erlägga skatl för förmögenhel för den aklie, på vilken utdelningen belöper, eller, i fall han ej är underårig, genom gåva erhållit rätten lill utdelningen för en tid icke understigande lio år eller för sin återstående livstid.

Skattskyldighet föreligger slutligen för utdelningsberättigad, som innehar aklie under sådana förhållanden, atl annan därigenom obehörigen beredes förmån vid taxering till inkomstskatt eller vinner befrielse frän kupongskatt.

Skattskyldighet föreligger icke för person, som avses i 17 § eller 18 § 1 mom. lagen om statlig inkomstskatt.

7 Förslag till Prop. 1986/87:30

Lag om ändring i lagen (1970: 244) om allmänna vatten- och avloppsanläggningar

Härigenom föreskrivs atl 3 § lagen (1970:244) om allmänna vatten- och avloppsanläggningar skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3                                                 §
Som ägare av faslighet anses vid Bestämmelserna i 1 kap. 5 § fas
tillämpningen av denna lag den    iighetstaxeringslagen (1979:1152)
som enligt kommunalskaUelagen om vem som i vissa faU skall anses
(1928:370) är skyldig att beiala   som ägare av fastighet gäller också
skatt för garantibelopp för fastig- vid tUlämpningen av denna lag.
heten.

Har huvudman för allmän va-anläggning Iräffal avtal med annan än fastighetsägare om brukande av anläggningen, gäller för denne vad som i lagen föreskrives om fastighetsägare.

När omständigheterna föranleder del tillämpas bestämmelse om fastighet i denna lag på byggnad eller annan anläggning, som ej flllhör ägaren lill marken. Vad som i lagen föreskrives om ägare av faslighel skall därvid gälla anläggningens ägare.

Denna lag Iräder i krafl den 1 januari 1987.

8 Förslag till Prop. 1986/87:30

Lag om ändring i lagen (1981:1354) om allmänna värmesystem

Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1981: 1354) om allmänna värme-syslem skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4                                       §
Som ägare av en fasiighei anses Bestämmelserna i I kap. 5 § fas-
vid lillämpningen av denna lag den   iighetstaxeringslagen (1979:1152)
som enligt kommunalskattdagen     om vem som i vissa fall skall anses
(1928:370) är skyldig alt betala som ägare av fastighet gäUer också
skatt för garantibelopp för faslig-    vid tillämpningen av denna lag.
heten.

Har huvudmannen för ett allmänt värmesystem träffat avtal med nägon annan än fastighetsägaren om brukande av systemet gäller för denne vad som i lagen föreskrivs om fastighetsägare.

När omständigheterna föranleder det tillämpas bestämmelser om fastighet i denna lag på byggnad eller annan anläggning som inle tillhör ägaren till marken. Vad som i lagen föreskrivs om ägaren av faslighel skall därvid gälla anläggningens ägare.

Denna lag Iräder i krafl den 1 januari 1987.

Lagrådsremiss om följdändringar till slopandet av den kommunala garanti- och utbobeskattningen m. m.

1 Inledning

Riksdagen beslöl i våras att slopa garantibeskatlningen av fysiska personers och dödsbons fasligheler liksom tidigare sketl i fråga om fasligheler som ägs av juridiska personer. Reformen finansieras delvis genom att del extra avdraget från inkomst av schablontaxerad faslighet samtidigt avskaffades. Vid samma lillfälle beslöt riksdagen slopa beskatlningen i ulbokom-mun av fysiska personer och dödsbon. I förenklingssyfte avskaffades också den individuella schablonbeskattningen av bostadsrättshavare (prop. 1985/86: 150 bil. 1, SkU 50, rskr. 360, SFS 1986:473).

Riksdagens beslut avsåg endasl de gmndläggande lagreglerna om garaniibelopp, procenlavdrag, extra avdrag och beskattningsort.

Jag tar här upp ytterligare ändringar som behövs i skatteförfattningarna. Flertalet ålgärder är rena konsekvensändringar. I sammanhanget föreslås ocksä vissa maleriella ändringar saml förtydliganden. Dessa avser förvärvskälleindelningen rörande realisationsvinster (avsnitt 2.1), schablonavdraget vid beräkning av realisationsvinst vid allframfidsupplåtelse (avsnitt 2.2), definifionen av att rörelse bedrivs här i riket (avsnitt 2.3) och beskattningsort för den som pä gmnd av sin anknytning lill rikel anses bosatt här (avsnitt 2.4).

Följdändringar behövs också i laxerings- och uppbördsförfattningarna. Jag avser alt inom korl la upp dessa i anslutning till lagstiftning rörande utbrytningen av skatteavdelningarna ur länsstyrelserna.

Förslagel att slopa utbobeskattningen aktualiserar det samband som finns mellan kommunal laxering och kommunal besvärsräll enligl 7 kap. 1 § kommunallagen (1977: 179). Enligt nämnda lagrum får kommunala beslut överklagas av den som är medlem i kommunen. Medlem av kommunen är enligt 1 kap. 3 § kommunallagen bl. a. den som är taxerad lill kommunalskatt där. Chefen för civildepartementet kommer senare att ta upp denna fråga.

Mitt förslag: Samtliga realisationsvinster och lotlerivinster hänförs lill en förvärvskälla inom inkomstslaget tillfällig förvärvsverksamhet.

Skälen för mitt förslag: En huvudpunkt i de förenklingar riksdagen beslutade om i våras är atl beskattning av all inkomst skall ske endast i hemortskommunen eller för gemensaml kommunall ändamål i Stockholm. Vid angivna förhållande saknas för den kommunala beskatlningen anledning atl behålla den nuvarande förvärvskälleuppdelningen av realisationsvinster där avyttring av fastigheter belägna i en viss kommun ulgör en särskild förvärvskälla med undantag för hemortskommunen där avyttring av all slags egendom saml lotlerivinsl ulgör en förvärvskälla.

De nya reglerna bör i stället ulformas så all samtliga realisationsvinster och lotlerivinster hänförs lill en och samma förvärvskälla. Ändringen berör också den statliga laxeringen där förvärvskälleindelningen av prakliska skäl helt bygger på den kommunala laxeringen. Delta innebär att vid den slalliga taxeringen uppnäs den ytterligare förenklingen alt en realisationsförlust vid avyttring av fastighet i en ulbokommun inle skall läggas lill vid beräkningen av underlag för tilläggsbelopp. Förlusten blir i stället avdragsgill som kostnad i förvärvskällan och kan fulll kvittas mot realisationsvinster på samma sätl som nu får ske om vinslen och föriuslen hänför sig till samma kommun (punkl 4 av anvisningarna lill 36 § kommunalskattelagen (1928: 370), KL, och 2 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, SIL).

2.2 Schablonavdraget vid allframtidsupplåtelse

Mitt förslag: Det schabloniserade omkostnadsavdragel vid allframtidsupplåtelse höjs från 2000 kr. lill 5000 kr. Samtidigt skall en skatlskyldig endasl kunna få etl avdrag för varje beskattningsår och inte som nu ett avdrag i varje kommun där sådan upplåtelse sketl.

Skälen för mitt förslag: Engångsersättning på grund av allframtidsupplälelse av faslighet jämställs i inkomslskatlesammanhang med en avyttring av faslighel och faller därför under reglerna för realisationsvinstbeskattning (punkt 4 andra slycket av anvisningarna lill 35 § KL). Med ersällning på grund av allframtidsupplåtelse avses ersättning på grund av inskränkning i förfoganderätten fill en fasfighel som sker enligl naturvårdslagen (1964:822), motsvarande inskränkningar enligl andra förfatiningar saml upplåtelser av nyttjanderätt eller servitutsrätt lill faslighet för obegränsad lid. Om den skatiskyldige i samband med upplåtelsen har fåll ersällning på grund av upplålelse av avverkningsrätt till skog skall också denna ersätt-

ning i vissa fall kunna behandlas som engångsersättning på grund av allframtidsupplåtelse.

Engångsersättningarna är atl betrakta som köpeskilling, varvid så stor del av fastigheten anses avyttrad som ersättningsbeloppet utgör av faslighetens hela värde vid liden för inskränkningen i förfoganderätten eller för upplåtelsen av nyttjanderätten eller servilulsrätlen. Vid vinstberäkningen får den skallskyldige avdrag med 2000 kr. från det sammanlagda beloppel av de engångsersättningar som denne under etl beskattningsår har fåll pä grund av upplåtelser inom en och samma kommun, om han inte visar atl han har hafl avdragsgilla omkosinader till samma eller högre belopp (punkl 4 sista stycket av anvisningarna till 35 § KL).

När schablonavdraget infördes år 1968 bestämdes del lill 500 kr. och avsåg den skaltskyldiges samfliga upplåtelser under beskattningsåret. Avdraget höjdes lill 2000 kr. år 1971 eflersom del framstod som väl lågt i förhållande lill del fribelopp om 5000 kr. som samlidigt infördes för realisationsvinstberäkningarna i samband med marköverföring. I syfte att förenkla den kommunala taxeringen beslutade riksdagen våren 1981 all avdragel i fortsättningen skulle få beräknas särskilt för varje kommun där den skallskyldige under beskattningsåret har gjort en eller flera upplåtelser (prop. 1980/81: 104, SkU 40, rskr. 228, SFS 1981:256). Eflersom all inkomst i framtiden skall beskallas i hemortskommunen är det inte längre av laxeringslekniska skäl motiverat atl behälla bestämmelsen om all schablonavdraget skall beräknas för varje kommun för sig där allframtidsupplä-telser gjorts.

Schablonavdraget har varil oförändrai 2000 kr. sedan år 1971. Med hänsyn lill penningvärdets fall och för all molverka en skalleskärpning i de fall den skatiskyldige gör upplåtelser i flera kommuner etl visst beskattningsår finns del skäl alt någol höja avdraget. För atl schablonavdraget skall fylla sin funktion all förenkla laxeringsarbelel är 5000 kr. enligl min mening en lämpligt avvägd nivå.

Prop. 1986/87:30

anses bedriven i Sverige. För delta talar bl. a. alt det sedan länge funnils en Prop. 1986/87: 30 - numera upphävd - bestämmelse om beskattningsort för sådana fall (57 § 1 mom. andra stycket KL). Det är svårt atl ange under vilka omständigheter delta skall anses vara fallet. De regeringsrättsavgöranden som finns på området är få. Praxis synes emellertid ha intagit en restriktiv hållning vid bedömningen av om en rörelse skall anses utövad i Sverige i de fall all del inte finns någol fast driftställe.

Reglerna om fast driftställe i nuvarande 61 § KL lorde i prakfiken vara vägledande för bedömningen av om en rörelse skall anses ha bedrivits här i rikel även om lagrummet formellt endast reglerar frågan om rätt beskattningsort. Den svenska beskattningsrätten beslämd pä detta sätl har visat sig vara mera begränsad än den som regelmässigt tillkommer oss enligt ingångna dubbelbeskattningsavtal.

Enligl OECD:s modellavtal, som ligger till grund för flertalet svenska dubbelbeskattningsavtal, beskaltas inkomsi av rörelse i den stal där den som bedriver rörelsen har hemvisl (hemvistslaten). Om rörelsen bedrivs från fast driftställe i den andra siaten (källstaten), får dock källstaten beskatta så slor del av inkomsien som är hänförlig lill del fasta driftstället. De krav som uppställs i modellavtalet för atl elt fast driftställe skall anses föreligga är i vissa avseenden lägre än de som gäller enligt 61 § KL. Delta har somjag redan nämnt medförl alt vi på grund av våra inlerna regler inte kunnal ulnyllja den beskattningsrätt som lillkommil oss enligl dubbelbeskattningsavtal. Elt exempel på della är beskallningen av entreprenadverksamhet.

Enligl 61 § KL skall med fast driftställe i rörelse likställas bl.a. "plats, där enlreprenadarbele av större omfattning driviis under lokal ledning". Av praxis framgår atl ell enlreprenadarbele mäste drivas med slor självständighet i förhållande lill huvudkontoret för all kunna anses drivet under lokal ledning. I praktiken har della inneburit atl ulländska entreprenadföretag med verksamhel i Sverige ibland ansells sakna fast driftställe även om de arbeten som ulförls pågått under längre lid med etl stort antal sysselsatta. Enligl modellavialet föreligger fast driftställe vid entreprenad om och endast om entreprenad- eller anläggningsarbetet pågåll minst tolv månader. Någol krav på viss omfattning eller lokal ledning finns alltså inte.

Definifionen av begreppet fast driftställe i 61 § KL kan leda lill atl ulländska entreprenadföretag i vissa fall hell undgår skattskyldighet här i landel trots atl Sverige har beskattningsrätt enligt det dubbelbeskattningsavtal som har ingåtts med företagets hemviststat. Om hemvistslaten filläm-par den s. k. exemplmetoden - dvs. inkomsien undantas helt frän beskattning i hemviststaten - kommer företagels inkomst av verksamhelen i Sverige inte atl beskallas i någol av länderna. Delta innebär i klartext alt del ufländska förelagel befinner sig i en hell annan konkurrenssilualion än de svenska pä marknaden. Del är alltså ur denna aspekl vikfigt att Sverige utnyttjar sin beskattningsrätt.

Frågan har behandlats i departemenispromemorian (Ds B 1981:10) Be
skattning av verksamhel i utlandet m. m. I promemorian, som remissbe
handlats, föreslogs atl bestämmelserna i punkt 3 av anvisningarna flll 53 §
skulle kompletteras med en bestämmelse av innebörd alt en rörelse avse- 41

ende enlreprenadarbele skulle anses bedriven här i rikel om arbelel varade Prop. 1986/87: 30

minst sex månader. Så skulle dock kunna anses vara fallet även om arbetet

varade kortare tid om de kriterier som gälll tidigare var uppfyllda. Vidare

föreslogs den ändringen i 61 § att platsen för entreprenadarbetet alltid

skulle anses som elt fast driftställe när rörelsen var atl anse som bedriven

här i riket.

Flerlalel remissinstanser tillstyrkte förslagel eller lämnade del utan erinran. En remissinstans ansåg dock alt lidsgränsen borde vara tolv månader och en annan atl rörelsen skulle anses bedriven här i rikel först efter sexmånadersperiodens utgång. I etl par remissvar framfördes önskemål om en närmare precisering i vilka fall elt arbete som avsåg kortare tid än sex månader skulle anses bedrivel här i rikel.

Jag föreslär i del följande atl bestämmelserna om fast driftställe i 61 § KL upphör som en följd av den slopade utbobeskattningen. Våra interna regler i fråga om beskattningsrätten lill inkomst av rörelse bör då anpassas lill vad som gäller internationellt.

Vid utformningen av de inlerna skatlskyldighetsreglerna bör framför allt två förhållanden beaktas. Det ena är alt den interna beskattningsrätten bör vara så vidsträckt att den motsvarar den som lillkommer oss enligt de dubbelbeskattningsavtal vi ingär. Det andra är all de interna reglerna bör bygga pä samma principer som OECD:s modellavtal, vilket numera alltid ligger till grund för de dubbelbeskattningsavtal Sverige ingår. Detta underlättar tillämpningen av såväl de interna reglerna som dubbelbeskattningsavtalen.

Den interna beskattningsrätten bör i likhei med vad som föreskrivs i OECD:s modellavtal omfatta verksamhel som bedrivs från fast driftställe här i rikel.

När del gäller exemplifieringen av fast driftställe bör även den, av skäl som nyss nämnts, anslula till den som finns i OECD:s modellavtal (artikel 5 punkt 2). Uttrycket fast driftställe bör alltså särskilt innefatta platsen för företagsledning, filial, kontor, fabrik, verkstad saml gruva, olje- eller gaskälla, stenbrott eller annan plats för uivinning av naturtillgångar.

Enligl modellavtalet (artikel 5 punkt 3) anses etl entreprenadarbete som fasi driftställe endasl om det pågått mer än lolv månader. Som lidigare sagts bör den interna beskatlningsrälten vara lika omfattande som den som lillkommer oss enligl ingångna dubbelbeskattningsavtal. Vid angivna förhållanden och då bestämmelserna i vissa av Sveriges ingångna dubbelbeskattningsavtal har en kortare tidsperiod än tolv månader eller helt saknar krav på viss varaktighet bör nägon sådan tidsgräns inle tas in i de interna reglerna.

Enligt svensk räll beskattas vissa inkomsler som härrör från fast egen
dom i inkomstslaget rörelse. Detla gäller inkomst av lomtrörelse och vissa
andra fall där fasligheler ulgör omsättningstillgångar i rörelse. OECD:s
modellavtal utgår från alt alla inkomster som härrör från fast egendom
beskaltas i del land där den fasta egendomen är belägen. Del kan emeller
tid tänkas att en tomtrörelse avseende fastigheter i Sverige undantagsvis
kan bedrivas i sådana former att det saknas ett fast driftställe i Sverige
enligt definitionen i modellavtalet. Sverige skulle alltsä i dessa fall inle 42

kunna utnyttja sin beskattningsrätt. En anpassning lill svensk rätt av Prop. 1986/87:30

begreppet driftställe så som det definieras i modellavtalet måste därför

göras pä denna punkl. Detla bör ske på så sätt all med fast driftställe avses

också fastighet som utgör omsättningstillgång i rörelse. Med en sådan

definition kan fysisk person som inle är bosalt här och ulländsk juridisk

person beskattas här i landel för inkomst av lomtrörelse och annan rörelse

där fast egendom utgör omsättningstillgång.

I modellavialet finns en beslämmelse (artikel 5 punkl 4) som föreskriver att - utan hinder av vad som tidigare sagts i arttkeln om fast driftställe (punklerna 2 och 3) - innehavet av bl. a. vissa lager och utställningslokaler och liknande inte skall anses utgöra fast driftställe. Dessa "undantag" tas inle alltid med i de svenska dubbelbeskattningsavtalen. Därfill kommer atl det är diskutabelt om de verksamheter av förberedande och biirädande art som omnämns i bestämmelsen över huvud tagel självständigt kan uigöra fast driftställe så som del definieras i modellavtalet. Vid angivna förhållanden finns del inte lillräckliga skäl atl införa liknande undantagsbestämmelser i vår inlerna lagsliflning.

Det är en vedertagen princip att ett företag bör behandlas som om det hade ell fasi driftställe i en stat, om det finns en person där som har fått och regelmässigt använder fullmakt all sluta avtal för företaget även om företagel inte har en sladigvarande plats för sin affärsverksamhet i denna stal i den mening som avses i artikel 5 punklerna 1 och 2 i OECD:s modellavtal. Även den svenska interna beskattningsrätten bör omfalta sådan verksamhel. I klarläggande syfte bör i bestämmelsen slås fast atl i de fall rörelsens innehavare företar affärstransaktioner genom förmedling av mäklare, kommissionär eller annan oberoende representant inle enbart della förhållande kan grunda elt fast driftställe. Delsamma gäller givelvis när verksamhet bedrivs här i rikel genom ett dotterbolag. Della följer av principen att ell dotterbolag vid beskallningen är ell självständigt rätlssubjekl.

Förslagel föranleder ändringar i reglerna om skattskyldighet i 53 § 1 mom. och punkt 3 av anvisningarna till 53 § KL saml 6 § 1 mom. SIL.

Ullrycken "här" och "här i riket" lorde enligt sin ordalydelse endasl syfla på områden över vilka Sverige har oinskränkt suveränitet. Genom internationella överenskommelser har vissa begränsade rättigheter till kontinenlalsockeln tillagts slaler som har sädan sockel i anslulning lill sitl territorium. Dessa rälligheler medför en rätt alt utforska och utvinna naturtillgångar som kan finnas på sockeln. I de dubbelbeskattningsavtal som Sverige ingått under senare tid fillförsäkrar sig Sverige en rält all beskatta verksamhel som har anknytning fill sockeln. Så gör också övriga stater med konlinentalsockel när de ingår dubbelbeskattningsavtal. För närvarande lorde på grund av inlern svensk rält möjlighet saknas att beskatta sådan verksamhet på Sveriges konlinentalsockel om den bedrivs av ett företag som inle har hemvist i Sverige. Delta faklum har i dagens läge ingen praktisk betydelse, men kan få det i den händelse naturtillgångar påträffas som är av ekonomiskt intresse. Jag föreslår därför all en definition som också omfattar kontinenlalsockeln förs in i en ny punkl, 2 a, av anvisningarna till 53 § KL.

Skälen för mitt förslag: Riksdagen beslutade våren 1985 (prop. 1984/85: 175, SkU 59, rskr. 351, SFS 1985:362 och 363) att utvidga det skatterätts-liga bosältningsbegreppel lill all i princip omfalla alla fysiska personer som tidigare har hafl sill egenlliga bo och hemvisl i Sverige och som under beskattningsåret har väsenflig anknytning fill Sverige (punkl 1 av anvisningarna flll 53 § KL). Regeln innehåller också en uppräkning av omständigheter som skall beaktas vid bedömningen av om väsenllig anknylning till Sverige föreligger. Dessa omständigheter är i huvudsak svenskt medborgarskap, den tidrymd under vilken bosällning i Sverige förelegat, boslad i Sverige för åretruntbmk och aktivt ekonomiskt engagemang i Sverige.

Samtidigt beslutade riksdagen all skärpa presumtionsregeln (den s. k. treårsregeln) för bosättning i Sverige. Den nya bestämmelsen innebär i huvudsak följande. En person som flyitar frän Sverige och som är svensk medborgare eller under sammanlagt minst tio år hafl sitt egentliga bo och hemvisl i Sverige eller sladigvarande vistats här skall anses bosall i Sverige inlill dess fem år förflulil från del han flyttade från Sverige, såvida han inle kan visa att han under beskattningsåret inte har väsentlig anknytning till Sverige.

Det skatterätlsliga bosättningsbegreppet är avgörande för bedömningen av frägan om en person är oinskränkt skatlskyldig i Sverige. Enligt de äldre reglerna byggde del skatterätlsliga bosältningsbegreppel på all den skatiskyldige hade sitl "egenlliga bo och hemvist" här i landet. En svensk medborgare skulle dock, om väsenflig anknytning till Sverige allljäml förelåg, anses bosatl här. Del var alltså - vid tillämpningen av treårsregeln - i princip fråga om en kontinuitet i bosättningen i syfte att komma lill rälla med skenbosättningar utomlands.

De nya reglerna innebär bl.a. all rekvisitet väsenllig anknytning lill Sverige har gjorts lill självsländig gmnd för bosällning vid sidan av rekvisitet "egentligt bo och hemvist". Det kan alltså enligt de nya reglerna bli fråga om skatlemässig "återbosättning" i Sverige även om kanske avsevärd tid förflutit sedan den ursprungliga bosättningen här upphört.

Som fidigare nämnts ansågs kontinuitet föreligga i bosättningen här i riket när någon på grund av väsentlig anknytning behandlades som bosall här. Det var då följdriktigt alt anse den skattskyldige som bosatt i den kommun som vid avresan var hans hemortskommun. Som lagrådet påpekade i samband med sin granskning av lagstiftningsärendet kan inle samma synsält tillämpas beiräffande återanknytningsfallen.

Lagrådet ansåg att man vid fall av återbosättning inte utan särskild reglering kan falla lillbaka på den kommun som utgjort den skaltskyldiges

hemortskommun vid avflyttningen från Sverige. Om väsenllig anknylning hit grundar bosättning bör enligl lagrådel valet av hemortskommun rimligen beslämmas efler de principer som enligl 66 § andra slyckel KL gäller vid inflyttning i riket, dvs. den kommun i vilken del återknytande förhållandel uppstått blir bosättningskommun och därmed hemortskommun. Lagrådet ansåg vidare atl en reglering torde behövas ålminstone i de fall där väsentliga återanknytningsmomenl finns i flera kommuner. Lagrådet menade att elt allernaliv att reglera frågan på var all taxera alla som omfallas av de nya reglerna i det gemensamma dislriklel.

En av de mer centrala frågorna i den nu akluella reformen, rörande slopandet av utbobeskattningen, är atl ulforma nya regler just för beskattningsorten. Jag har därför funnil det lämpligl all nu lägga fram förslag också i denna fråga angående räll beskattningsort som logs upp av lagrådet. Därvid bör givetvis samma regler gälla i det fall den skatiskyldige behållit sin skatterätlsliga anknytning fill Sverige vid utflyttningen och i återanknytningsfallen.

När del gäller valet av beskattningsort anser jag det rimligt atl den kommun lill vilken den skattskyldige har den starkaste anknyiningen ocksä skall uigöra dennes beskattningsort. De anknytningsmomenl som i försia hand bör beaktas är de som enligl punkt 1 av anvisningarna till 53 § KL grundar skattskyldighet i Sverige. Därvid skall i princip en prövning av beskattningsorten ske för varje beskattningsår och någon kontinuitet behöver alltså inte föreligga vid tillämpningen av femårsregeln. Det hindrar givelvis inte alt man i den praktiska tillämpningen som regel kan ulgä från att kontinuitet i bosättningen föreligger och en närmare prövning vid laxeringen blir akluell först när t. ex. uppgifler i deklaralionen ger anledning lill del.

De nya bestämmelserna om beskattningsort bör las in som ell nyll Iredje stycke i 66 § KL. Genom den hänvisning som redan finns i 14§ 1 mom. andra slyckel SIL kommer bestämmelserna också atl gälla vid den slatliga laxeringen.

Prop. 1986/87: 30

taxering bör detla gälla även om den skallskyldige dä helt eller delvis har Prop. 1986/87: 30 taxerats enligt äldre regler på gmnd av övergångsbestämmelserna.

När del gäller gamla förlusler, varmed här avses förlusler som hänför sig lill 1987 och lidigare års taxeringar, uppkommer frågan om dessa skall bli avdragsgilla fullt ut även mot inkomster som hänför sig fill en annan kommun än den där förlusten uppkommil. Det skulle här röra sig om all i efterhand tillskapa en avdragsrätt för flera är lillbaka och detla skulle också medföra elt avsevärt skattebortfall koncentrerat lill etl eller etl fålal år. Jag kan därför inle förorda en sädan lösning.

I stället bör utgångspunkten vara alt äldre förluster skall kunna utnyttjas i oförändrad omfattning. Detla innebär emellertid övergångsvis en komplikation eftersom det dä måste faslslällas om förutsättningar för avdrag hade förelegat enligt lidigare regler. Vidare krävs en viss anpassning till de nya reglerna. Vissa förenklingar är därför nödvändiga även om de i enslaka fall kan innebära atl möjligheten lill avdrag blir slörre än enligt tidigare regler.

Huvudprincipen bör vara all förlustavdrag som avser underskott av fasfighet eller av rörelse med fast driftställe endasl får dras av om den skallskyldige har inkomsler från samma kommun som den där underskottet uppkommit. Yrkar den skatiskyldige avdrag för sådant underskott krävs alltså att den skallskyldige har överskott av förvärvskällor som enligl lidigare regler om beskattningsort skulle ha taxerats i samma kommun som den där underskottet uppkommil. Förlustavdraget får uppgå högst fill summan av dessa inkomster. Däremoi saknar det belydelse om den skatiskyldige också har underskott som skulle ha varit att hänföra till denna kommun. Sådana nya underskott bör ju ulan begränsning få räknas av mot inkomster i någon annan kommun och förlustavdraget kan ju inte användas annal än i den mån det annars skulle föreligga en laxerad inkomst.

Även i fråga om avdrag för realisationsförluster hänförliga lill lidigare år och underskott i rederi-, luftfarts- eller varvsrörelse från fast driftställe föreligger avdragsrält endasl vid laxeringen i den kommun där föriuslen resp. underskottet har uppkommit. Vad som sagts i det föregående om förlustavdrag bör gälla även i dessa fall. Avdrag för gamla realisationsförluster avseende faslighel kan alllsä ske med så stort belopp som moisvarar de realisationsvinster och lotlerivinster som den skatiskyldige har haft under beskattningsåret och som skulle vara all hänföra fill samma förvärvskälla enligt äldre regler. Förekomsten av realisationsförluster saknar belydelse på annat säll än all avdrag aldrig kan ske med slörre belopp än som återstår sedan avdrag från de sammanlagda vinsterna har gjorts för årets föriuster.

En förutsättning för förlustavdrag är att förlusten har uppgåll till minsl 1000 kr. vid taxeringen. I fråga om laxering lill kommunal inkomstskatt får därvid en gemensam beräkning ske för den skaltskyldiges taxeringar i olika kommuner samma år. Denna regel bör alltjämt gälla i fråga om äldre förlusler.

3 Upprättade lagförslag P" '''''''■■''

I enlighet med vad jag nu anfört har inom finansdepartementet upprättats förslag lill

1. lag om ändring i kommunalskallelagen (1928: 370),

2. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

3. lag om ändring i lagen (1960:63) om förlustavdrag,

4. lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av ufländsk skalt,

5. lag om ändring i lagen (1947:577) om staflig förmögenhelsskalt,

6. lag om ändring i kupongskattelagen (1970; 624),

7. lag om ändring i lagen (1970:244) om allmänna vallen- och avloppsanläggningar,

8. lag om ändring i lagen (1981:1354) om allmänna värmesystem.
Förslagen bör fogas till protokollet i detla ärende som bilaga\
Förslagel under 7 har upprättats i samråd med chefen för bosladsdepar
temenlel och förslagel under 8 i samråd med slalsrådel Dahl.

4 Författningskommentarer 4.1 Kommunalskattelagen (1928:370)

17 §

Ändringen beror pä all garantibeskatlningen avskaffats.

18§

Se avsnitt 2.1 om förvärvskälleindelningen rörande realisationsvinster.

23 §

Bestämmelsen motsvarar förutvarande 23 § 1 och 2 mom. Sedan procent-avdraget enligl 45 § slopats som en följd av all garantibeskatlningen av fasligheler avskaffats kommer netloinläklen att molsvara inkomsien av jordbruksfastigheten. Begreppel nettointäkt har likväl behållits, eftersom det används i skattelagsfiftningen för alt beleckna resultat av en förvärvskälla.

26 §

Se kommentaren till 23 §.

' Av bilagan har här endast tagits med punkt 2 a av anvisningarna till 53 § kommu
nalskattelagen, övergångsbestämmelserna till lagen om statlig inkomstskatt, över
gångsbestämmelserna till lagen om statlig förmögenhetsskatt samt övergångsbe
stämmelserna till kupongskattelagen. I övrigt är lagförslagen, frånsett redationella
ändringar och att 70 § 1 mom. kommunalskattelagen tillkommit, likalydande med
dem som är fogade till propositionen. 47

30 § Prop. 1986/87: 30

Se kommentaren till 23 §.

46 §

1, 2 och 4 mom.

Ändringarna är en konsekvens av atl del s. k. procenlavdragel slopats och all all inkomsi beskattas i hemortskommunen.

48 §

2, 3 och 4 mom.

Ändringarna är en konsekvens av att all inkomst skall beskaltas i hemoris-kommunen.

50 §

Ändringarna är en konsekvens av att all inkomsi skall beskallas i hemortskommunen, varvid bl. a. bestämmelserna som reglerar rätlen alt i visst fall ulnyllja del kommunala grundavdraget i annan kommun än hemortskommunen kan utmönstras.

51§

Bestämmelsen blev onödig redan i och med atl den kommunala beskaltningen av juridiska personer slopades och upphävs därför. För fysiska personer och dödsbon avrundas beskattningsbar inkomsi nedåt till helt hundratal kronor.

53 § 1 mom.

Se avsnill 2.3 angående begreppet rörelse bedriven här i riket.

2 och 3 mom.

Ändringarna beror på alt garanflbeskallningen av fastigheter avskaffats.

61 §

Bestämmelsen, som definierar begreppet fast driftställe som använts i de redan upphävda 57 och 58 §§ där reglerna om beskattningsort för inkomstslaget rörelse fanns samlade, upphävs, jfr även avsnitt 2.3.

66 §

Se avsnitt 2.4 om beskattningsort vid återanknytning lill riket. .„

71 § Prop. 1986/87:30

Ändringen är en konsekvens av att reglerna om beskattningsort ändrats.

73 §

Ändringen är en konsekvens av all garantibeskattningen slopas.

Anvisningar till 18 § punklerna 1 och 2

Ändringen är en direkl följd av atl all inkomst skall beskattas i hemortskommunen.

punkl 5

Bestämmelsen upphävs som en konsekvens av att all realisationsvinst och lotlerivinst skall redovisas i en och samma förvärvskälla i hemortskommunen, jfr vidare avsnitt 2.1.

lill 34 §

Bestämmelsen upphävs som en konsekvens av atl garantibeskatlningen och därmed procenlavdragel slopas.

fill 35 § punkl 4

Se avsnitt 2.2 angående schablonavdraget vid allframtidsupplätelser.

lill 36 § punkl 2 a

Se avsnitt 2.2 angående schablonavdraget vid allframtidsupplätelser.

punkt 4

Ändringen är en konsekvens av all indelningen av realisationsvinster och realisalionsföriusler i olika förvärvskällor slopats. Se vidare avsnitt 2.1.

fill 37 §

Lagrummet upphävs som en konsekvens av att garantibeskattningen och därmed procenlavdragel slopas.

4 Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 30

lill 46 § Prop. 1986/87: 30

punkterna 4 och 6

Ändringen är en konsekvens av all den skallskyldiges inkomster endast skall beskattas i hemortskommunen.

till 53 § punkl 2 a

Den nya punklen föreskriver alt fill riket skall i beskattningshänseende även räknas kontinenlalsockeln. Frågan har behandlals i avsnill 2.3 angående begreppet rörelse bedriven här i rikel.

punkt 3

Se avsnitt 2.3 angående begreppel rörelse bedriven här i riket.

fill 70 §

Ändringen är en följd av atl 51 § upphävis.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna

Huvudregeln är atl de nya reglerna skall fillämpas första gången vid 1988 års taxering. Detta framgår av punkt 1. I övriga punkter föreskrivs undantag frän huvudregeln.

Lagstiftningen under våren (SFS 1986:473) innebar atl de nya reglerna om slopande av garanfi- och utbobeskattningen inte skulle tillämpas i fråga om förvärvskälla för vilken beskallningsårel har påbörials före den 1 maj 1986 (punkt 3 av övergångsbestämmelserna lill nyssnämnda författning). Delsamma skall enligl punki 2 gälla för de direkla följdändringarna till slopandet.

Som framgår av avsnill 2.5 om behandlingen av tidigare förlusler får avdrag för gamla realisaflonsförlusler på faslighel (förlusler som hänför sig lill 1987 eller lidigare års laxeringar) göras endast i den mån den skatiskyldige har realisationsvinst eller lolterivinsl som enligt de fldigare reglerna om indelning av realisationsvinster i förvärvskällor skulle ha tillhört samma förvärvskälla. Delta framgår av punki 3.

I avsnitt 2.5 behandlas också gamla underskoll i rederi-, luftfarts- eller varvsrörelse. På motsvarande sätl gäller här enligt punki 4 alt sådana underskoll som avser rörelse från fast driftställe får dras av bara i den mån den skatiskyldige har överskoll från en förvärvskälla som enligl äldre regler om beskattningsort skulle ha beskattats i samma kommun.

De nya reglerna rörande när rörelse har bedrivits i Sverige, beskattningsort vid återanknytning till riket och preciseringen av begreppet riket lillämpas inle vid taxering för beskattningsår som har påbörjals före lagens ikraftträdande den 1 januari 1987. Delta framgår av punki 5. I fråga om skatlskyldig som taxeras för flera förvärvskällor räcker det om beskattningsåret för någon av dessa har börjat lidigare.

4.2 Lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt Prop. 1986/87:30

2§

1 mom.

Bestämmelsen i andra slyckel angående procenlavdrag upphävs som konsekvens av den slopade garanflbeskallningen av fastigheter.

4§

Ändringarna innebär en anpassning i fråga om rälien fill avdrag för realisaflonsförlusler lill den ändrade förvärvskälleindelningen inom inkomstslaget lillfällig förvärvsverksamhet beträffande realisationsvinstbeskattningen (se vidare avsnitt 2.1). Vidare har vissa redaktionella ändringar gjorts i bestämmelsen.

6§ 1 mom.

Se avsnitt 2.3 om begreppel rörelse bedriven här i rikel.

3 mom.

Ändringarna är en konsekvens av all garantibeskatlningen slopas. Vidare har en redaklionell ändring gjorts i momentet.

16§ 1 mom.

Ändringen är en konsekvens av de nya reglerna om beskattningsort.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna

Liksom ändringarna i KL skall de nya bestämmelserna i SIL lillämpas första gången vid 1988 års laxering. På molsvarande säll skall dock de nya bestämmelserna rörande innebörden av alt rörelse bedriviis i riket och om vad som hör lill rikel inle lillämpas om den skatiskyldige har elt beskaltningsår som har börjal före ikraftträdandet. Vidare kvarslår äldre beslämmelser i 2 § 1 mom. som lar sikle på garantibeskatlningen i de fall de äldre reglema i KL skall lillämpas för en viss förvärvskälla.

4.3 Övriga författningar

Lagen (1960:63) om förlustavdrag

2§

Ändringen är en följd av att beskattning skall ske endasl i hemorlskom-

3 § och punkt 1 av anvisningarna lill 2 § Prop. 1986/87: 30

Ändringarna är en följd av all garanflbeskallningen slopas.

Punkl 2 av anvisningarna flll 2 §

Förutom vissa redaktionella ändringar upphävs sisla meningen som är onödig. Eflersom realisationsförluster inle ger räll flll avdrag enligl 4 § SIL framgår förbudet redan av första meningen.

Punkt 3 av anvisningarna till 2 §

Genom att beskattning bara skall ske i en kommun behövs inle längre reglerna om hur förlustavdrag skall beräknas vid taxering i flera kommuner. Regleringen kommer därför all överensstämma med regleringen i punkt 2 avseende laxering lill statlig inkomstskatt.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna

Lagen tillämpas enligt punkt I försia gången vid 1988 års laxering men kommer på grund av övergångsbestämmelserna väsentligen all kunna påverka beskallningen först vid 1989 års taxering.

Beiräffande gamla förluster (varmed avses förluster som hänför sig lill 1987 och lidigare års taxeringar), liksom förlusler vid 1988 ärs laxering i den mån äldre bestämmelser om garanlibeskallning och beskattningsort skall lillämpas, gäller äldre regler rörande garaniibelopp och om räll lill sammanläggning av kommunala taxeringar för alt uppnå spärrbeloppet 1000 kr. Detla framgår av punkt 2.

Som framgår av avsnitt 2.5 om lidigare förluster får förlustavdrag som avser underskott av faslighet eller rörelse som bedriviis från fast driftställe dras av endasl i den mån den skatiskyldige har inkomsler som enligt äldre regler skulle ha beskattats i samma kommun. Della framgår av punki 3.

Vid 1988 ärs laxering kan skallskyldig för en eller flera förvärvskällor beskaltas i en ulbokommun. Om den skatiskyldige yrkar avdrag för föriusl som hänför sig lill en sådan kommun skall avdraget i försia hand ske vid laxeringen där. Delta framgår av punkt 4.

Lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt

Ändringen i 7 § är en direkl följd av den slopade utbobeskattningen.

Lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt och kupongskattelagen (1970:624)

Ändringarna är en följd av preciseringen av begreppet rörelse bedriven här i riket, se avsnitt 2.3.

Lagen (1970:244) om allmänna vatten- och avloppsanläggningar och lagen Prop. 1986/87: 30 (1981:1354) om allmänna värmesystem

Ändringarna är en följd av slopandet av garantibeskattningen.

5 Hemställan

Jag hemställer att lagrådets yttrande inhämtas över förslagen till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370),

2. lag om ändring i lagen (1947: 576) om statlig inkomslskall,

3. lag om ändring i lagen (1960:63) om förlustavdrag,

4. lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av ufländsk skatl,

5. lag om ändring i lagen (1947:577) om siaflig förmögenhetsskatt,

6. lag om ändring i kupongskallelagen (1970:624),

7. lag om ändring i lagen (1970:244) om allmänna vallen- och avloppsanläggningar,

8. lag om ändring i lagen (1981:1354) om allmänna värmesystem.

6 Beslut

Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

Bilaga Prop. 1986/87: 30

De remitterade förslagen (delar av)

1 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Nuvarande lydelse Föreslagen lyddse

Anvisningar

fill 53 §

2 a. TUl riket hänförs förulom Sveriges land- och sjöterritorium också varje annal område utanför Sveriges territorialvatten inom vilket Sverige i överensstämmelse med folkrättens allmänna regler äger rält atl utforska kontinentalsockeln och utvinna dess naturtillgångar.

Utdrag Prop. 1986/87:30

LAGRÅDET PROTOKOLL

vid sammaniräde 1986-09-24

Närvarande: f. d. juslilierådel Hult, regeringsrådet Dahlman, justitierådet Gad.

Enligt prolokoll vid regeringssammanlräde den 21 augusli 1986 har regeringen på hemställan av statsrådet Feldt beslutat inhämta lagrådets yttrande över förslag lill

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928; 370),

2. lag om ändring i lagen (1947: 576) om staflig inkomstskatt,

3. lag om ändring i lagen (1960:63) om förlustavdrag,

4. lag om ändring i lagen (1986; 468) om avräkning av ulländsk skatl,

5. lag om ändring i lagen (1947:577) om staflig förmögenhetsskatt,

6. lag om ändring i kupongskallelagen (1970:624),

7. lag om ändring i lagen (1970; 244) om allmänna vallen- och avloppsanläggningar,

8. lag om ändring i lagen (1981: 1354) om allmänna värmesystem.
Förslagen har inför lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn Olle

Stenman. Förslagen föranleder följande yttrande av lagrådet:

Förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen

Punklen 2 a av anvisningarna lill 53 §

Bestämmelsen innebär all till rikel skall i beskattningshänseende också hänföras vär del av kontinentalsockeln. Avgränsningen av kontinentalsockeln sker genom en hänvisning lill vad "folkrättens allmänna regler" säger om kuststalens räll att utforska sockeln och utvinna dess naturtillgångar. Med folkrättens allmänna regler torde i försia hand avses konventionen den 29 april 1958 om kontinenlalsockeln vilken Sverige ratificerat. Med hänsyn lill all Sverige därutöver träffat avtal med flertalel av sina grannländer i fråga om den geografiska fördelningen av rälien till kontin-tenlalsockeln, bör förevarande bestämmelse för fullständighetens skull kompletteras i detta avseende. Lagrådet föreslår atl anvisningspunkten får följande lydelse:

"Till rikel hänförs förulom Sveriges land- och sjölerrilorium också varje annat område utanför Sveriges territorialvatten inom vilket Sverige i överensstämmelse med folkrättens allmänna regler och avtal med främmande länder äger rätl att utforska kontinenlalsockeln och utvinna dess naiurlill-gångar."

70 § 1 mom.

Med anledning av den nya regeln i 56 § KL (SFS 1986:473) om beskatt
ningsort finns det anledning atl - uiöver de lagändringar som föreslås i 58
lagrådsremissen - jämka lagtexten också i 70 § 1 mom.

Enligt momeniet gäller atl personal anställd vid främmande makters Prop. 1986/87: 30 beskickningar och lönade konsulat här i rikel, som inle är svenska medborgare och som inle heller var bosalla här när de anställdes, i beskattningshänseende skall anses som icke bosalla här i riket. För en person som inle är bosall här i riket gäller normalt att han är skattskyldig endast för vissa inkomster från Sverige (53 § 1 mom.) och att han skall beskattas i Stockholm för gemensaml kommunall ändamål. I sistnämnda avseende, beträffande beskattningsorten, görs emellerlid den särregleringen i förevarande moment att beskattningen skall ske i den kommun där han bor. Lagrådet föreslår att 70 § 1 mom. försia stycket sisla punkten ges följande lydelse:

"För inkomsler, vilka beskattas enligl denna lag, skall skatt av sådan person uigöras i den kommun här i riket, där han under beskattningsåret först hafl sill egenlliga bo och hemvist eller, ulan att sådanl fall förelegat, sladigvarande vistats."

Övergångsbestämmelserna

Lagrådel vill i delta sammanhang påpeka en konsekvens av den ulformning övergångsbestämmelserna har fåll som inle omnämnts i moliveringen flll förslagel.

Vid inkomstberäkningen i en kommun medges enligl nuvarande regler inle avdrag för underskott i förvärvskälla som skall beskaltas i en annan kommun, 46 § 1 mom. första stycket. I lagrådsremissen föreslås att detta del s. k. kommunala avdragsförbudel slopas som en konsekvens av riksdagens beslul i våras att avskaffa utbobeskattningen fr. o. m. 1988 års laxering, SFS 1986; 473. Enligt punkt 3 av övergångsbestämmelserna lill denna författning skall dock äldre beslämmelser angående utbobeskattningen -och den samiidigi slopade garantibeskatlningen — tillämpas i fråga om förvärvskälla för vilken beskattningsåret har påbörjals före den 1 maj 1986. Delsamma skall enligl punkl 2 av förevarande övergångsbestämmelser gälla de direkta följdändringar som föresläs beträffande den slopade garanti- och utbobeskattningen. Lagrådet vill undersiryka, all med den föreslagna ulformningen av övergångsbestämmelserna, där 46 § 1 mom. första slyckel inte lagits med i punkt 2, molsvarande inle skall gälla för avskaffandet av del kommunala avdragsförbudel. Della innebär att etl underskott i en förvärvskälla, för vilken beskattningsåret har påbörjals före den 1 maj 1986 och där på grund av övergångsbestämmelserna laxering skall ske i annan kommun än hemortskommunen, är avdragsgillt vid 1988 ärs taxering i hemortskommunen.

Förslaget till lag om ändring i lagen om statlig inkomstskatt

övergångsbestämmelserna

Fysisk person som inte är bosatl här i riket är enligt gällande regler
skattskyldig till både kommunal och slallig inkomstskatt för bl. a. inkomsi
av rörelse, som bedriviis här (53 § 1 mom. KL och 6 § 1 mom. försia
stycket a lagen om statlig inkomstskatt). Molsvarande gäller för utländskl
bolag vid den statliga inkomstbeskattningen (6§ 1 mom. första stycket c 59

lagen om statlig inkomstskatt). I lagrådsremissen föreslås all begreppel Prop. 1986/87: 30

rörelse som bedriviis här preciseras till all avse rörelse som bedriviis från

fast driftställe här. Eflersom skattskyldigheten lill slallig inkomslskall för

fysiska personer i della avseende framgår av en hänvisning i 6§ 1 mom.

försia stycket a lagen om staflig inkomstskatt flll 53 § 1 mom. KL, har

förslaget såvitt gäller sådan person endasl föranlett ändring i sistnämnda

lagmm. För de ufländska bolagen har motsvarande ändring skelt i 6 § I

mom. försia stycket c lagen om slallig inkomstskatt.

De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 1987 för att lillämpas försia gången vid 1988 års taxering. Eflersom de i vissa fall kan innebära elt utvidgat beskatlningsanspråk, föreslås i punkl 5 av övergångsbestämmelserna flll lagen om ändring i kommunalskallelagen och i förevarande övergångsbestämmelser, att de nya reglerna inte skall tillämpas för beskattningsår som har påböijats före ikraftträdandet. Med den utformning förslagel lill förevarande övergångsbeslämmelser har fått kommer de nya reglerna, på gmnd av hänvisningen i den oförändrade bestämmelsen i 6 § 1 mom. försia slyckel a lagen om slallig inkomslskall lill 53 § 1 mom. KL att gälla redan vid 1988 års laxering flll statlig inkomslskall, även om den skallskyldige då skall laxeras för ett beskattningsår som påböijats före ikraftträdandet. Då detla inte har varit avsiklen, föreslär lagrådet all de nu akluella övergångsbestämmelserna får följande lydelse:

"Denna lag Iräder i kraft den 1 januari 1987 och flllämpas försia gången vid 1988 års laxering. Vid laxering för beskattningsår som har påbörjats före ikraftlrädandet tillämpas dock äldre bestämmelser i 6§ 1 mom. och därmed, pä gmnd av hänvisningen i 6§ 1 mom. försia slycket a lill 53 § 1 mom. kommunalskattelagen (1928:370), det senare lagmmmet i dess lydelse före den 1 januari 1987.

Vid 1988 års taxering lillämpas äldre bestämmelser i 2 § 1 mom. i fråga om förvärvskälla för vilken beskattningsåret har påbörjals före den 1 maj 1986."

Förslaget till lag om ändring i lagen om statlig förmögenhetsskatt

Övergångsbestämmelserna

I övergångsbestämmelserna talas om beskattningsår utan att det klart framgår, alt del inte är fråga om beskattningsår för vilket taxering verkställs enligl förevarande lag Ofr 1 § tredje slycket). För atl undvika varje tveksamhet i detta avseende föreslår lagrådet att bestämmelsen får denna lydelse:

"Denna lag Iräder i kraft den 1 januari 1987 och lillämpas försia gången vid 1988 ärs laxering. Vid denna laxering skall dock iakttas atl den som på grund av punkt 5 i övergångsbestämmelserna till lagen (1986:000) om ändring i kommunalskallelagen (1928:370) och första slyckel andra meningen i övergångsbestämmelserna till lagen (1986:000) om ändring i lagen (1947:576) om slallig inkomstskatt inle skall laxeras för inkomsi av rörelse, som bedriviis här i rikel från fast driftställe, inle heller skall taxeras fill statlig förmögenhetsskatt för förmögenhel nedlagd i rörelsen."

Förslaget till lag om ändring i kupongskattelagen Prop. 1986/87:30

övergångsbestämmelserna

Övergångsbestämmelserna bör i tydlighetens intresse ges en nägol utförligare formulering. Lagrådet föreslår följande lydelse:

"Denna lag Iräder i kraft den 1 januari 1987. De äldre bestämmelserna lillämpas dock på utdelning som blivit lillgänglig för lyftning dessförinnan. I fråga om utdelning som utgör inkomst av rörelse och blivil lillgänglig för lyftning efter ikraftträdandet lillämpas också de äldre bestämmelserna, om 53 § 1 mom. kommunalskattelagen (1928:370) eller 6§ 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt i momentens lydelse intill den 1 januari 1987 skall lillämpas på inkomsten."

Övriga lagförslag

Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.

Finansdepartementet Prop. 1986/87:30

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 25 seplember 1986

Närvarande: slalsminislern Carlsson, ordförande, och statsråden Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Peterson, Bodström, Göransson, R. Carisson, Holmberg, Hellström, Wickbom, Johansson, Hulterström, Lindqvist

Föredragande: statsrådet Feldt

Proposition om följdändringar till slopandet av den kommunala garanti- och utbobeskattningen m. m.

1 Anmälan av lagrådsyttrande

Föredraganden anmäler lagrådels yllrande (beslut om lagrådsremiss fatlat vid regeringssammanträde den 21 augusti 1986) över förslag lill

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370),

2. lag om ändring i lagen (1947; 576) om slallig inkomstskatt,

3. lag om ändring i lagen (1960:63) om förlustavdrag,

4. lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av ufländsk skatt,

5. lag om ändring i lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt,

6. lag om ändring i kupongskallelagen (1970:624),

7. lag om ändring i lagen (1970: 244) om allmänna vatten- och avloppsanläggningar,

8. lag om ändring i lagen (1981: 1354) om allmänna värmesystem.
Föredraganden redogör för lagrådels yltrande och anför.

Lagrådet har i några avseenden föreslagit kompletterande bestämmelser. Så har skell i kommunalskattelagen beiräffande utvidgningen av begreppet rikel till att avse även vår del av kontinentalsockeln och beträffande beskattningsorlen för vissa anslällda vid de ulländska beskickningarna i Sverige. Lagrådel har också föreslagit förtydliganden av vissa övergångsbestämmelser. Jag kan ansluta mig till vad lagrådet har anförl och föreslagil i dessa delar.

Lagrådel har vidare påpekat en konsekvens av utformningen av övergångsbestämmelserna i fråga om upphörandel av del s. k. kommunala avdragsförbudet vilken inle kommenterats i motiveringen lill de remitterade förslagel. Anledningen lill att det kommunala avdragsförbudet för underskoll upphör helt vid 1988 års laxering även i fråga om förvärvskällor där taxering i övrigl sker enligt äldre regler om beskattningsort är att del från administrativ synpunkt är önskvärt att de nya reglerna kan tillämpas så längl det är möjligt vid denna laxering.

I övrigt har vissa redaktionella ändringar gjorts i lagförslagen.