^{Regeringens
proposition}

1986/87:25 [

med förslag om tilläggsbudget I till p

statsbudgeten för budgetåret 1986/87 1986/87:25

Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollel den 31 oklober 1986 för de åtgärder och de ändamål som framgår av föredragandenas hemställan.

På regeringens vägnar

Ingvar Carlsson

Kjell-Olof Feldt

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås utgifler m. m. på tilläggsbudget I fill statsbudgeien för innevarande budgelår. De anslag som begärs uppgår lill ca 1 626 milj. kr. De slörsta anslagen går till kosinader för bidrag lill anordnande av daghem, kompensation fill SJ för fidigareläggning av beställningar, medel för investeringar i Västkustbanan, räntor på skuldebrev till Svenska Varv AB, kosinader för arbetsmarknadsutbildning, avvecklingsproduktion vid Kockums AB samt köp av vattenkraft. Dessutom föreslås höjning av garantiram för nordiska projeklinvesteringsordningen och en anslagsomläggning för pateni- och registreringsverket.

1 Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 25

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanlräde den 31 oklober 1986 Prop. 1986/87: 25

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande och statsråden Feldl, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peierson, S. Andersson, Bodslröm, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellslröm, Wickbom, Johansson, Hulterström, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist

Föredragande: statsråden Feldt, Wickbom, S. Andersson, Sigurdsen, Hulterström, Johansson, Bodström, Göransson, Hellström, Dahl, Leijon, G. Andersson, Peterson

Proposition med förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1986/87

Regeringen har i prop. 1986/87:18 om vissa ålgärder m. m. efler Tjernobylolyckan föreslagit riksdagen alt 287,1 milj. kr. anvisas för täckande av merkoslnader m. m. med anledning av olyckan. Vidare har regeringen denna dag beslutat förelägga riksdagen anslagsomläggningar avseende vissa departemenl för innevarande budgetår.

De ytterligare medelsbehov utöver gällande statsbudget som nu kan överblickas och andra frågor som bör tas upp i detla sammanhang bör sammanfallas i en gemensam proposition angående utgifler på tilläggsbudget I fill stalsbudgelen för budgetåret 1986/87. Denna proposition bör föreläggas riksdagen nu. Skulle anslagsframslällningar däruiöver på tillläggsbudget för innevarande budgetår visa sig ofrånkomliga bör dessa föreläggas riksdagen vid en senare tidpunkt.

Statsråden föredrar förslag till riksdagen i frågor angående anslag m. m. på tilläggsbudget I lill statsbudgeten för budgetårel 1986/87. Anförandena redovisas i underprolokollen för resp. departement.

Statsrådet Feldt avslutar:

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att besluta om anslag på tilläggsbudget I lill slalsbudgeten för

budgelåret 1986/87 och vidta övriga ålgärder i enlighet med de

förslag som föredragandena har lagt fram.

Regeringen ansluter sig lill föredragandenas överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredragandena lagt fram.

Regeringen beslutar att de anföranden som redovisas i underprotokollen och en sammanställning över de anslag som regeringen begär skall bifogas propositionen som bilagor 1-10.

Bilaga I Prop. 1986/87:25

Justitiedepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 31 oktober 1986 Föredragande: statsrådet Wickbom

Anmälan till tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1986/87

Andra huvudtiteln

F. Rättshjälp m. m.

F 7. Allmänna advokatbyråer: Rörelsekapital m. m.

Något anslag för detta ändamål finns inte upptaget i statsbudgeten för innevarande budgetår.

Föredragandens överväganden

De allmänna advokatbyråerna, som inrättades i anslutning lill rättshjälpsreformen år 1973, skall i princip vara självfinansierande och konkurrera på lika villkor med de enskilda advokatbyråerna. Många byråer har emellertid ända sedan starten haft problem med lönsamheten och sedda som en enhet går de med föriust. För atl lösa uppkommande likviditetsproblem förfogar de allmänna advokatbyråerna över en röriig kredit i riksgäldskontoret. På den rörliga kredit som utnyttjas betalas marknadsmässig ränta. Den rörliga krediten uppgår numera till 17 milj. kr.

Del har företagits finansiella rekonstruktioner av de allmänna advokatbyråerna, senasl våren 1986 (se prop. 1985/86:101 bil. 1, JuU 14, rskr. 112). Domstolsverket bedriver ett omfattande arbete med att söka förbättra lönsamheten vid byråerna, bl.a. genom organisafionsförändringar och rationaliseringar av skilda slag.

Jag har lidigare i flera sammanhang, bl.a. i min anmälan fill 1986 års budgelproposition (prop. 1985/86: 100 bil. 4 s. 109), framhållit att den dåliga lönsamheten vid de allmänna advokatbyråerna är mycket oroande och alt del är angelägel att domstolsverket med kraft fortsätter arbetet med rekonstruktioner och organisationsförändringar. Därvid anförde jag alt nedläggning är ett alternativ för de byråer som har visat etl negativt rörelseresultat under en följd av år. Jag betonade emellertid samtidigt alt del är angeläget att intensivare bearbela inläklssidan och kompensera del vikande underiagel inom rättshjälpsområdel genom etl vidgal engagemang i uppdrag utanför rättshjälpssystemet.

Efler förslag av domstolsverket beslutade regeringen den 11 juni 1986 på

min föredragning att verksamheten skulle läggas ned fr. o. m. den 1 juli Prop. 1986/87: 25 1986 vid den östra allmänna advokatbyrån i Siockholm och vid filialkontoret i Boden (hörande till den allmänna advokatbyrån i Luleå). Detla beslut kom lill ultryck i en ändring i förordningen (1980:547) om de allmänna advokatbyråerna (SFS 1986:546).

Båda nedläggningarna skedde i samförstånd med den berörda personalen och genomfördes utan avskedanden.

Bakgrunden lill nedläggningarna var atl lönsamheten vid den nedlagda byrån och vid filialkontoret länge hade varit dålig med en koslnadsläckningsgrad budgetåret 1984/85 på 77 resp. 70%. Prognoserna talade för en fortsatt försämring av rörelseresultaten. För att finansiera verksamheten behövde rörlig kredit i riksgäldskontoret las i anspråk i allt större ulslräckning. De slutligen utbalanserade resultaten, dvs. förlusterna, var för östra allmänna advokatbyrån i Siockholm 1,1 milj. kr. och för fililalkontoret i Boden 1 milj. kr.

Det är enligt min mening angeläget att kapital tillskjuts för att reglera del underskott som den numera nedlagda verksamheten har medfört. Underskottet, som finansieras med den rörliga krediten, drar fortlöpande räntekostnader. Elt kvarstående underskott skulle komma att belasta de återstående allmänna advokatbyråernas rörelseresultat och snedvrida del ekonomiska ulfallet både för verksamhelen i slort och för varje byrå för sig. Mot denna bakgrund förordar jag att ett särskilt anslag. Allmänna advokatbyråer: Rörelsekapilal m.m., förs upp i statsbudgeten för innevarande budgetår och alt medel anvisas i enlighel med vad jag nu anförl.

Hemställan

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att till Allmänna advokalbyråer: Rörelsekapital m.m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1986/87 anvisa ett anslag av 2 100000 kr.

Bilaga 2 Prop. 1986/87:25

Utrikesdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanlräde den 31 oklober 1986 Föredragande: statsrådet S. Andersson

Anmälan till tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1986/87

Tredje huvudtiteln

A. Utrikesdepartementet m. m.

A 3. Inköp, uppförande och iståndsättande av fastigheter för utrikesrepresentationen.

Byggnadsstyrelsen

Ny ambassadanläggning i Tokyo

Svenska staten erhöll år 1939 som gåva en centralt belägen tomt om ca 6200 m i Tokyo. På lomlen uppfördes i slutet av 1950-talet kansli- och chefsbostad med en sammanlagd lokalarea om ca 1 500 m.

Inom det område där ambassadfasligheten är belägen pågår etl omfattande arbele med stadsförnyelse och byggnadsstyrelsen har fört diskussioner om ett bättre utnyttjande av fastigheten. Delta är angelägel med lanke på den snabba hyreskoslnadsutvecklingen i cenirala Tokyo, där samtliga personalbostäder utom chefsbosladen nu förhyrs lill höga kostnader. En utgångspunkt för diskussionerna har varit att den nya anläggningen skall läcka utrikesförvaltningens, Sveriges Exportråds och Sveriges Tekniska Attachéers samlade behov av kontorslokaler och i huvudsak även av bostäder.

Efler hittills förda diskussioner anser byggnadsstyrelsen all en försäljning av en del av lomlen är den bästa lösningen. En del av försäljningsintäkten borde utnyttjas för att på den återstående tomtdelen uppföra ca 6000 m kontor och bostäder för ambassad, handelskontor och för Sveriges teknisk-vetenskapliga atlachéverksamhel. De sammantagna kostnaderna för projektet uppskattas lill högst 200000000 kr.

Byggnadsslyrelsen anser att tidpunkten nu är lämplig att genomföra projektet. Intensiva förhandlingar om samexploatering av området pågår och del är angelägel alt svenska siaten kan deltaga som fullvärdig part i dessa. Tidplanen förutsätter att ett första avtal om försäljning av en del av tomten kan iräffas omkring årsskiftet 1986/87.

Föredragandens överväganden Prop. 1986/87:25

Jag anser det angeläget att projektet kan genomföras enligt tidplanen. Della kommer att leda till alt de förhyrda personalbostäderna kan avvecklas med för statsverket betydande besparingeffekter. Flera faktorer pekar på all det nu är en lämplig tidpunkt atl genomföra projektet som avses finansieras genom alt ta i anspråk en del av iniäkterna av försäljningen av den tomtdel, som inte behövs för att lösa utrikesförvaltningens lokal- och bostadsbehov samt Sveriges Exportråds och Sveriges Tekniska Attachéers behov av kontorslokaler i Tokyo. Finansministern kommer senare idag all åierkomma till frågan om försäljning av en del av tomten.

Hemställan

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att besluta om uppförande av kansli- och
bostadsbyggnad på den stalsägda tomlen i Tokyo,

2. för bestridande av kostnader för ny ambassadanläggning i To
kyo la i anspråk högst 200000000 kr av intäkter från markförsälj
ning.

BUaga 3 Prop. 1986/87: 25

Socialdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 31 oktober 1986 Föredragande; statsrådet Lindqvist

Anmälan till tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1986/87

Femte huvudtiteln

F. Omsorg om barn och ungdom

F 5. Bidrag till anordnande av daghem och fritidshem

Riksdagen beslutade i samband med behandlingen av prop. 1984/85:209 om förskola för alla barn all del tillfälliga anordningsbidrag som utgick under budgetårel 1984/85 skulle fortsätta atl utgå även under budgelåret 1985/86.

Bidraget lämnas med 300000 kr. per nybyggd avdelning, vid ombyggnad dock med högst 50% av de faktiska kostnaderna.

Föredragandens överväganden

Mot bakgrund av erfarenheterna av det likarlade anordningsbidrag som ulgick under budgetåret 1984/85 bedömdes medelsbehovet för del nya anordningsbidragel till 100 milj. kr.

Till socialstyrelsen har emellertid t. o. m. den 2 september 1986 inkommit ansökningar om bidrag till elt belopp som översiiger de anvisade medlen med ca 164 milj. kr.

Jag beräknar det återsiående medelsbehovei till avmndal 165 milj. kr. Jag ålerkommer i budgelproposilionen 1987 med förslag lill finansiering av dessa kosinader.

Hemställan

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

atl till Bidrag till anordnande av daghem och fritidshem på tillläggsbudget I till statsbudgeien för budgelåret 1986/87 anvisa etl reservafionsanslag av 165000000 kr.

Bilaga 4 Prop. 1986/87:25

Kommunikationsdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanlräde den 31 oklober 1986 Föredragande: statsrådet Hulterström

Anmälan till tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1986/87

Sjätte huvudtiteln

D.Järnvägar

[1] D 5. Särskilda investeringar vid slatensjärnvägar

I enlighet med den nordiska handlingsplanen för ekonomisk utveckling och full sysselsättning har en fortsatt uppmslning påbörjats på västkustbanan. Dubbelspår kommer under perioden 1986/87-1989/90 att anläggas på tre delsträckor, nämligen Brännarp-Gelinge, Almedal-Mölndal och Halmsiad-Trönninge molsvarande invesleringar på totalt 255 milj. kr. Enligl riksdagens beslul med anledning av 1986 års budgetproposition (prop. 1985/86:100 bil. 8, TU 17, rskr. 259) avsågs dessa investeringar finansieras med medel från den nordiska invesleringsbanken (NIB). Med hänsyn lill all SJ endasl kan förränta 20 % av de nämnda investeringarna på västkustbanan har SJ för budgeiårei 1986/87 medgells särskild kompensafion med 3 milj. kr. över anslaget D3. för läckande av reslerande 80% av de kapitalkostnader som följer med lån i nordiska investeringsbanken.

Jag har, efter samråd med chefen för finansdepartementet, bedömt att del numera är lämpligare alt finansiera investeringarna över statsbudgeien. Jag förordar därför atl ett särskilt anslag anvisas SJ. Medelsbehovet under innevarande budgetår kan beräknas till ca 45 milj. kr., varav SJ skall förränta 20%. Med hänsyn till den ändrade finansieringsformen bortfaller behovet av atl ge SJ särskild ersättning för dessa invesleringar över anslaget D 3.

Mol denna bakgmnd hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen

att till SärskUda investeringar vid statens Järnvägar på tilläggsbudget I lill statsbudgeten för budgelåret 1986/87 anvisa etl reservafionsanslag på 45000000 kr.

(2) Ombyggnad m. m. av järnvägsvagnar vid Kockums AB

Chefen för industridepartementet informerade riksdagen i prop. 1985/86:120 om de samlade åtgärder som regeringen avsåg att vidta med anledning av beslulel att inleda MBL-förhandlingar om en avveckling av produkfionen av handelsfartyg vid Kockums AB. Därvid anmäldes bl. a. att SJ kommer att bygga om och modernisera järnvägsvagnar vid Kockums i Malmö.

För alt mildra effekterna av beslutet om atl avveckla produktionen av Prop. 1986/87:25 handelsfartyg vid Kockums har delar av SJ:s program för modernisering av personvagnsparken förlagts till Kockums i Malmö. Vidare har programmet tidigarelagls så atl verksamheterna kan startas omgående.

SJ och Kockums har också träffat etl avtal som närmare reglerar verksamheten. Enligl avlalet skall ombyggnadsarbetet av järnvägsvagnarna ulföras under 1650000 direkta arbetstimmar och staten för delta ändamål ställa 288750000 kr. lill Kockums förfogande. Denna timvolym innebär drygt 1000 årsarbelen fördelade över en sexårsperiod för olika kvalificerade kollektivanställda yrkeskategorier, som lidigare sysselsatls i liknande arbetsuppgifter inom Kockums civila fartygsproduktion.

Härtill kommer ett mindre antal årsarbeten för arbetsledare, administratörer och produktionsservicepersonal, vilka också hafl likartade arbetsuppgifter i den civila fartygsproduklionen vid Kockums. Arbelel kommer atl påbörjas under höslen 1986 och anpassas till den pågående avvecklingsproduktionen vid Kockums, vilket innebär en successiv överföring av personal under perioden 1986-1987. Denna successiva överföring av personal från den varvsanknulna delen saml projektels varaktighet är enligt min mening av slort värde. Jag vill också understryka atl liden för asbestsaneringen av SJ:s personvagnspark därigenom kan minskas från 7-8 år till 6 år. Själva saneringen, som för SJ beräknas kosta drygt 200 milj. kr., kommer all utföras i SJ:s egna verkstäder innan vagnarna anländer till Kockums.

Jag har för ändamålet beräknat elt medelsbehov av 288750000 kr. dvs. det belopp som framgår av avlalet mellan SJ och Kockums. Medlen bör anvisas under sjätle huvudtiteln under ett nytt anslag benämnt Ombyggnad m. m. av järnvägsvagnar vid Kockums AB och disponeras av Kockums på ett sådant sätt att maximal effekfivitet erhålles.

Jämfört med SJ:s ordinarie planer kommer personvagn sparken genom avtalet med Kockums att moderniseras betydligt snabbare. Samfidigl uppslår dock merkoslnader för en lidigarelagd beställning om 40 sittvagnar vid Kalmar Verkstad. Tidigareläggningen erfordras för all klara behovet av personvagnar under ombyggnadsperioden. SJ har i sin anslagsframställning för budgelåret 1987/88 beräknai merkostnaden för fidigareläggningen av denna personvagnsbeslällning fill sammanlagt 77 milj. kr. för innevarande budgelår. Jag godtar beräkningen. Somjag fidigare anfört under punklen Särskilda invesleringar vid slatensjärnvägar minskar ersällningsbehovet lill SJ med 3 milj. kr. p. g. a. ändrad finansiering av vissa invesleringar. Därför behövs nu ett med 74milj. kr. förhöjt anslag.

Sammanfattningsvis anser jag att väsenlliga fördelar står atl vinna genom de föreslagna åtgärderna. Drygt 1 000 årsarbelen skapas för anställda vid Kockums. SJ:s personvagnspark kan moderniseras i snabbare takt vilkel stärker järnvägens konkurrenskrafi. Vidare kan tiden för asbeslsa-neringen av personvagnarna förkortas.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen all

1. till Ombyggnad m. m. av Järnvägsvagnar vid Kockums AB på
tilläggsbudget I lill statsbudgeten för budgelåret 1986/87 anvisa ett
reservafionsanslag av 288 750000 kr. 9

2. - utöver vad som fidigare anvisats över anslaget Ersättning UU Prop. 1986/87: 25 statens Järnvägar för köp av vissa tjänster - på tilläggsbudget I fill stalsbudgelen för budgeiårei 1986/87 anvisa etl reservationsanslag av 74000000 kr.

H. Telekommunikationer

[2] Försäljning av fastighet

I en skrivelse till regeringen den 4juli 1986 har televerket meddelat alt avtal har ingåtts med NPL Conala AB om försäljning av televerkets fastighet Sqvalpemp 12 i Malmö. Köpeskillingen uppgår till 22,6 milj. kr. Avtalel har ingåtts med förbehåll för regeringens godkännande. Bakgmnden till avyttringen är förändrade lokalbehov inom televerkels verksamhet.

Föredragandens överväganden

Fastigheten Sqvalpemp 12 inrymmer för närvarande en leleslation av äldre modell. Denna station avvecklas successivt allt eftersom de moderna AXE-slationerna tas i drift. AXE kräver emellertid en annan och mindre typ av lokaler än de som inryms i fastigheten Sqvalperup 12. Televerkel har därför valt all avyttra fastigheten.

Televerket har berett övriga statliga myndigheler och Malmö kommun möjlighel alt anmäla sitt inlresse av att förvärva fasligheten Sqvalperup 12 lill akluelll marknadspris. De tillfrågade har avstått från möjligheten all överta fastigheten lill den akluella prisnivån. Sqvalperup 12 har därför utbjudits till försäljning bl. a. genom annons i dagspressen.

Televerket har för avsikl att förhyra en del av fastigheten till år 1991. För alt säkerställa den teletekniska driflen under hyrestiden har etl fiertal villkor skrivits in i kontraktet. Bl. a. finns en klausul i avtalet där NPL Conala AB försäkrar atl avsiklen med förvärvet av Sqvalpemp 12 är att långsiktigl behålla fasfighelen som förvallningsfastighel och alt överlåtelse därför inte kommer att ske under den fid som televerket förhyr lokalerna i fasfighelen.

För egen del konstaierar jag att fasligheten efler en övergångstid inte längre kommer alt behövas för televerkels verksamhet. Under den lid verksamheten avvecklas förhyr televerket på förmånliga villkor de lokaler som erfordras från driftsynpunkl. Några andra statliga lokalbehov som skulle tala emot en försäljning av fastigheten har inte kommit fram. Försäljningen bör därför kunna godkännas. Med hänsyn till att försäljningspriset är högre än 5 milj. kr. krävs riksdagens samtycke fill försäljningen.

Hemställan

Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

att bemyndiga regeringen alt godkänna försäljningen av fastighe
ten Sqvalperup 12 i Malmö. Iq

Anmälan till tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1986/87

[1] Försäljning av del av tomt i Tokyo

Chefen för utrikesdepartementet har lidigare redogjort för ett projekl avseende en ny ambassadanläggning i Tokyo. Den del av Tokyo inom vilken den nuvarande ambassadfasligheten är belägen är föremål för en omfattande förnyelse. Genom alt ingå elt avtal med ägarna till de närmast liggande fastigheterna om samexploalering av området erhåller svenska staten belydande fördelar.

Hillills förda diskussioner har visal atl endast en del av den svenska fastigheten behövs för en ny svensk ambassad- och bostadsanläggning. Ungefär halva fastigheten kan därför överlåtas på en annan intressent inom projektet. Den avyttrade delen av tomten kommer inle all bebyggas. Priset för marken kommer alt bli föremål för förhandling men bedöms väl läcka kostnaderna för de ålgärder som krävs för att åstadkomma den nya ambassadanläggningen. Överskjulande belopp inlevereras lill inkomsttitel.

Tidplanen förutsätter atl ell samarbelsavlal kan träffas och atl ett avtal avseende markförsäljning kan godkännas i början av nästa år.

Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

atl bemyndiga regeringen atl försälja del av den tomt i Tokyo där den svenska ambassaden är belägen.

[2] Disposition av intäkter från försäljning av fastighet

Svenska Sofiaförsamlingen i Paris överiät år 1961 en fastighet, 21/23 rue du Chateau i La Garenne Colombes, Paris, lill staten. I fastigheten har församlingen sedan den inköptes år 1937 bedrivit sjuk- och åldringsvård för svenskar bosatta i Frankrike. Efter överlagandel har staten svarat för kapital- och underhållskostnader och församlingen för driftkostnader. Slalens investeringar i fasligheten svarar väl mot värdet vid statens överlagande.

Församlingens ekonomi har de senaste åren till följd av ökade driftkost- Prop. 1986/87: 25 nåder för sjukhemmet blivit mycket ansträngd. Församlingen begärde därför i början av detta år att fastigheten skulle försäljas. Byggnadsstyrelsen har inte funnit någon alternativ statlig användning av fastigheten. Verket erhöll i juni regeringens bemyndigande atl sälja fastigheten för 2500000 francs till kommunen i La Garenne Colombes, Paris, som också överlog ansvaret för de kvarvarande patienlerna.

Församlingen har mot bakgmnd av atl den ursprungligen förvärvat fasligheten och under lång lid haft utgifter för drift av anläggningen hemställt att köpeskillingen fonderas och alt avkastningen lillfaller församlingen.

Jag finner del skäligl att överskottet från försäljningen delas lika mellan staten och Svenska Sofiaförsamlingen i Paris. Regeringen kan emellertid inte ulan riksdagens medgivande överföra överskottsmedel från försäljning av del slatliga faslighetsinnehavet lill församlingen. Riksdagens bemyndigande för detla bör nu inhämtas. Del bör ankomma på regeringen alt meddela erforerliga bestämmelser i samband med överföringen av medlen.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att bemyndiga regeringen att överföra hälften av överskottet från försäljningen av ifrågavarande faslighet till Svenska Sofiaförsamlingen i Paris.

[3] Höjning av garantiram för den nordiska projektinvesteringslåneordningen

Nordiska investeringsbankens (NIB) projektinvesleringslån har en utlåningsram på 350 miljoner Särskilda dragningsrätter (SDR), motsvarande omkring 2,9 miljarder kr. Lånen ges på kommersiella villkor och ges förelrädesvis vid export lill gmppen medelinkomstländer med relativt god kreditvärdighet. Ofta ges lånen i samband med långivning från Världsbanken eller andra regionala utvecklingsbanker. NIB har bedömt att låneramen kommer att vara hell disponerad under loppet av år 1986.

I den nordiska handlingsplanen för ekonomisk utveckling och full sysselsättning (Norden i Vekst, NU 1985:1, avsnitt 6.2.2) noterade nordiska ministerrådet att behov förelåg om en höjning av låneramen med 350 miljoner SDR, dvs. en fördubbling.

Nordiska Ministerrådet (samarbetsministrarna) lade den 18 december 1985 fram etl ministerrådsförslag om en fördubbling av låneramen för NIB:s projektinvesleringslån. På Nordiska Rådets 34:e session togs en rekommendalion med samma innebörd.

De nordiska samarbetsministrarna beslöt den 12-13 maj 1986 - under förbehåll av eventuella nationella parlamentsbeslut - atl höja beloppsramen för nordiska projekfinvesteringslån från 350 till 700 miljoner SDR, samt att vidta nödvändiga ändringar i NIB:s stadgar. Samarbelsministrarna fömtsatle vid sitt beslul att ikraftträdandet skulle kunna ske den 1 januari 1987.

Eflersom medlemsländernas garantiram täcker högsl 90% av kreditris
ken skulle Sveriges garantiram efter höjningen komma att uppgå till 12

247,595 miljoner SDR, motsvarande omkring 2,072 miljarder kr. Jag föror- Prop. 1986/87: 25 dar all del av de nordiska samarbelsministrarna fattade beslutet om en höjning av garantiramen för den nordiska projekllåneordningen bilräds och alt därför Sveriges garantiram ökar från nuvarande 130,415 miljoner SDR fill 247,595 miljoner SDR. Jag hemsläller all regeringen föreslår riksdagen

att godkänna alt Sveriges garantiförbindelse för projektinvesteringslån och projeklinvesteringsgarantier ökas från 130,415 miljoner särskilda dragningsrätter lill 247,595 miljoner särskilda dragningsrätter.

[4] Pension åt vissa personer

Statsrådspension åt f. d. statsministern Thorbjörn Fälldin

Thorbjörn Fälldin var statsminister under tidsperioderna den 8 oklober 1976-den 17 oktober 1978 och den 12 oktober 1979-den 8 oklober 1982, eller sammanlagi 5 år 2 månader och 17 dagar.

Enligt förordningen (SAVFS 1980; 10) om ijänstepensionsrätt för statsråd fordras för att bli berätfigad till förordnandepension som statsråd atl statsrådet haft en eller flera befattningar som statsråd i sammanlagt minst sex år. När Thorbjörn Fälldin avgick vid regeringsskiftet hösten 1982 uppfyllde han alltså inte denna förutsättning.

Med hänsyn till den långa tid som Thorbjörn Fälldin var statsminister anserjag dock att del finns skäl att tillerkänna honom rätt till statsrådspension och till familjepension för eventuella efierievande efler honom.

Jag föreslår en pension som svarar mot vad Thorbjörn Fälldin skulle ha fått om han hade varit statsråd under sammanlagt sex år, eller 12813 kr. i månaden räknat i 1986 års pensionsnivå. Pensionen värdesäkras genom anknytning till basbeloppet enligt lagen (1962; 381) om allmän försäkring. Den kommer atl samordnas med Fälldins riksdagsmannapension (f. n. 10212 kr./mån.). Det sammanlagda beloppet efler samordningen blir då 15 074 kr. i månaden före 65 års ålder. Fr. o. m. 65 års ålder skall pensionen även samordnas med allmän pension och egenlivränta enligt del allmänna pensionsavtalet.

Den föreslagna pensionen bör utgå fr. o. m. den 1 juli 1986.

Regeringen bör inhämta riksdagens bemyndigande alt från inkomsttiteln Statliga pensionsavgifter, netto, ta i anspråk medel för "pension åt Thorbjörn Fälldin enligt vad jag här har förordat.

Förbättrad familjepension åt framlidne statsministern Olof Palmes efterlevande

Normalbeloppel av familjepensionen till Olof Palmes efterlevande maka
ulgör 10213 kr. i månaden, eller hälflen av den pension som skulle ha
betalats till Olof Palme som egenpension. Så länge det också finns elt
förmånsberältigal barn utbetalas 140 procenl av normalbeloppel. 13

Jag föreslår att familjepensionens normalbelopp åt Olof Palmes efterle- Prop. 1986/87: 25 vande, räknat fr. o. m. den 1 mars 1986, höjs med elt så storl belopp att det blir 14000 kr. i månaden i 1986 års pensionsnivå.

Regeringen bör inhämta riksdagens bemyndigande att från inkomsttiteln Slatliga pensionsavgifter, netlo, la i anspråk medel för förbättring av familjepension åt Olof Palmes efterlevande enligt vad jag här har förordat.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu anförl hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen

alt bemyndiga regeringen all från inkomsttiteln Slatliga pensionsavgifter, nello, ta i anspråk medel för

1. pension ål f. d. statsministern Thorbjörn Fälldin enligl vad jag
har förordal

2. förbättrad familjepension ål framlidne statsministern Olof
Palmes efierievande enligt vad jag har förordat.

Bilaga 6 Prop. 1986/87:25

Utbildningsdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 31 oktober 1986

Föredragande: statsrådet Bodström vad avser p. 1-6 och statsrådet Göransson vad avser p. 7.

Anmälan till tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1986/87

Åttonde huvudtiteln

C. Vuxenutbildning

[11 C 6. Bidrag till driften av folkhögskolor m. m.

I statsbudgeten för innevarande budgelår har under denna anslagsmbrik anvisats ell förslagsanslag av 480 570 000 kr. Från anslaget lämnas statsbidrag lill bl. a. driflkostnader för 125 folkhögskolor enligt folkhögskoleförordningen (SFS 1977:551).

De verksamheier somjag nu kommer alt ta upp finns inte inberäknade i underiaget för statsbudgeten för budgeiårei 1986/87.

1. Slyrelsen för Stockholms stadsmissions stiftelse Vårdinge folkhög
skola har ansökt om extra bidrag med 150000 kr. eller räll för skolan all
erhålla statsbidrag till elevhemsföreståndare enligl normerna för de statliga
internatskolorna.

Verksamheten vid denna skola skiljer sig från andra folkhögskolor så till vida atl skolan sedan år 1956 har regeringens tillstånd att antaga studerande från 16 års ålder. Folkhögskoleverksamheten bedrivs i internal och av de ca 90 eleverna vid skolan bor flertalet på skolans internal. Med hänsyn till de speciella förutsättningar som således råder vid skolan anserjag det vara befogat all genom ell särskilt bidrag stödja Vårdinge folkhögskola. Jag förordar aft verksamheten får etl särskilt bidrag av 75000 kr. under våren 1987. Jag har vidare för avsikt atl åierkomma till denna fråga i budgetpropositionen för budgelåret 1987/88.

2. Under våren 1986 har sfiftelsen Vuxenutbildarcenlmm konstituerats i
Linköping. Slyrelsen för Vuxenulbildarcentrum har ansökt om stafligt
stöd i form av projektmedel under en treårig försöksperiod. Styrelsen för
den nybildade stiftelsen uppger alt centret bl. a. skall arbeta såväl med
praktiskt utvecklingsarbete lillsammans med iniresserade vuxenulbild-
ningsanordnare som med dokumentation och förmedling av erfarenheter
inom områdel. Jag vill i detta sammanhang erinra om att riksdagen vid sin
behandling av anslaget till de samhällsvetenskapliga fakulteterna (UbU

1985/86:32) behandlat en mofion 1985/86; Ub 553 i detta ärende. 15

Styrelsen för stiftelsen Vuxenutbildarcenlmm anhåller om 2 milj. kr. Prop, 1986/87:25 årligen under en treårig försöksperiod saml all regeringen under perioden i samband med utvärdering av verksamheten prövar behovet av och formerna för ett permaneni anslag eller en garanti.

Jag förordar att stiftelsen tillerkänns bidrag om sammanlagt 3 milj. kr. under en Ireårsperiod, varvid 1 milj. kr. bör utbetalas under innevarande budgelår. Det föreslagna beloppel är avsett all uigöra ett slartbidrag för stiftelsens verksamhel.

De ändamål jag nu har förordal leder till ell ökal medelsbehov under budgetårel 1986/87 om 1 075000 kr. Riksdagens medgivande bör inhämtas att få merbelasta driftsbidragsanslaget till folkhögskolorna med detta belopp.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag all regeringen föreslår riksdagen

att godkänna vad jag har förordat om ytterligare utgiftsändamål under förslagsanslaget Bidrag Ull driflen av folkhögskolor m. m.

D. Högskola och forskning [2] D 10. Utbildning för vårdyrken Tandteknikerutbildning

Riksdagen har tidigare beslutat att den stafliga tandleknikerutbildningen skall avvecklas och ersättas med motsvarande kommunal utbildning. Den slalliga ulbildningen i Huddinge, Malmö och Umeå har nu avvecklats och ersatts av motsvarande kommunal/landstingskommunal utbildning. Anlagningen till den slatliga tandteknikerulbildningen vid universitetet i Göleborg upphörde den 1 juli 1985 i syfte att utbildningen skulle vara helt avvecklad den 1 juli 1986 (prop. 1984/85; 100, UbU 27, rskr. 291). Inga medel för ulbildningen finns därmed beräknade fr.o.m. budgetåret 1986/87.

Efter vad jag har erfarit har inte Göleborgs kommun fullföljt och godkänt det avtal om övertagande av tandteknikerskolan i Göleborg som statens förhandlingsnämnd den 11 december 1985 har träffat med Göteborgs och Bohus läns vårdskoleförbund. Enligt avtalet skulle vårdskoleförbundet fr.o.m. höstterminen 1986 starta tandleknikeruibildning med minst 16 platser.

I landet råder för närvarande brist på tandtekniker. Enligt Landsfings-förbundels uppfattning utgör den brislande utbildningskapaciteten för landlekniker ett av de mest akuta problemen inom den landslingskommunala vårdutbildningen. Tandteknikerskolan i Göteborg har hittills svarat för ca en tredjedel av utbildningen av tandtekniker i Sverige.

Mot denna bakgrund bör enligt min mening tandteknikerutbildningen

bedrivas även i fortsättningen vid universitetet i Göteborg i avvaktan på att

förutsättningar finns för ett godtagbart avtal mellan stat och kommun. Jag

beräknar medel (+1338000 kr.) för ändamålet budgetåret 1986/87 under

anslaget D 10. Utbildning för vårdyrken.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen att Prop. 1986/87: 25

lill Utbildning för vårdyrken på tilläggsbudget I till stalsbudgelen för budgetårel 1986/87 anvisa etl reservationsanslag av 1 338000 kr.

[3] Dil. Utbildning för undervisningsyrken

Högskolan för lärarutbildning i Siockholm anordnar, utöver helfartsutbildningen på industri- och hanlverkslärariinjen, också halvfartsulbildning med start budgetårel 1985/86. Utbildning på halvfart anordnas i Stockholms, Uppsala, Södermanlands och Västmanlands län. Nämnda län har stor brist på behöriga yrkeslärare.

Medel för handledarkostnader har tidigare beräknats under anslaget B 17. Bidrag till driften av gymnasieskolan. Detta anslag är elt förslagsanslag. Fr. o. m. budgelåret 1986/87 beräknas denna lyp av kosinader under förevarande anslag. När medel för halvfarlsulbildningen beräknades för budgelåret 1985/86 fördes hela handledarkoslnaden upp under nämnda förslagsanslag. Medel för halva handledarkostnader bör nu iställel föras upp under delta anslag. Kosinaderna uppgår för budgeiårei 1986/87 till 1222000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

lill Utbildningför undervisningsyrken på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1986/87 anvisa etl reservationsanslag av 1222000 kr.

[4] D 20. Medicinska fakulteterna Omvandling av en tjänst som professor m. m.

Innehavaren av den extra ordinarie professuren i medicin, särskilt lungmedicin, vid karolinska institutet uppnår nedre pensionsgränsen den 30 juni 1987. Tjänsten som professor är förenad med Ijänst som överläkare vid Karolinska sjukhuset.

Sedan den 1 juli 1983 finns en professur i kardiologi inrättad vid universitetet i Göteborg. Tjänslen är landets enda i ämnel. Vid en ulredning om fömtsättningarna för inrättande av tjänsten framkom att både karolinska institutet och universitetet i Göteborg hade goda och i stort sett likvärdiga förutsättningar för utveckling av forskningen kring en professur i kardiologi.

Enligt karolinska institutet är det mot bakgrund av den snabba utvecklingen inom den kardiologiska forskningen samt en motsvarande snabb utveckling inom det hjärtkirurgiska forskningsfältet angeläget att ytterligare resurser för forskning och forskarutbildning inom området tillskapas. Vidare framhåller institutet alt den kardiologiska forskningen har en lång tradilion vid institutet. En iniensiv och internationellt uppmärksammad forskning bedrivs vid flera av undervisningssjukhusen i Stockholm. Karolinska sjukhusel erbjuder unika möjligheter för en framgångsrik kardiologisk forskning.

Mot denna bakgrund föreslår insfitutet atl den ledigblivande Ijänslen 17

2 Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 25

som professor i medicin, särskilt lungmedicin, ändras till en ordinarie Prop. 1986/87:25 tjänsl som professor i kardiologi.

Universitets- och högskoleämbetet har i anslagsframställningen 1986/87 biträtt förslaget och hemställt att en ordinarie tjänst som professor i kardiologi, förenad med överiäkartjänsl, inrättas den 1 juli 1987 vid karolinska institutet. Hälso- och sjukvårdsnämnden i Stockholms läns landstingskommun har förklarat sig beredd att inrätta en ijänsl som överläkare vid Karolinska sjukhuset avsedd all förenas med professuren i kardiologi.

I ärendel har skrivelser inkommit från Riksförbundet för hjärt- och lungsjuka.

Jag meddelade i 1986 års budgetproposition min avsikl att återkomma med förslag i denna fråga.

Jag anser att den kardiologiska forskningen bör stärkas och förordar att en ordinarie ijänst som professor i kardiologi med den föreslagna sjukvårdsanknytningen inrättas vid karolinska institutet den Ijuli 1987. Därvid dras professuren i medicin, särskilt lungmedicin, in.

Jag hemsläller all regeringen föreslår riksdagen atl

bemyndiga regeringen alt inrälla en tjänsl som professor i enlighel med vad jag föreslagit.

[5] D 23. Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna

Detta anslag avser malemalisk-naturvelenskaplig forskning och forskamlbildning vid universiteten i Stockholm, Uppsala, Lund, Göteborg och Umeå.

Naturvetenskapliga forskningsrådel har under lång tid finansierat etl slort antal s. k. mellantjänster avsedda för forskning. Rådet föreslog i sin anslagsframställning för budgetåret 1986/87 alt ett antal sådana tjänster fortsättningsvis skulle finansieras via anslag till högskolornas fasta organisafion. Förslagel till överföringar berörde drygt 50 forskare med tillsvi-dareförordnanden vid universitetens och de tekniska högskolornas matematisk-naturvetenskapliga och tekniska fakulteter samt vid Sveriges lantbmksuniversitet. Jag anmälde i proposiiion 1985/86: 100, bil 10 s 339 min avsikt att återkomma med förslag fill överföringar budgelåret 1986/87. Regeringen har mot bakgrund härav den 29 maj 1986 föreskrivii att samtliga kostnader för ett antal tjänster, som t. o. m. budgelåret 1985/86 finansierats via projektmedel lill naturvetenskapliga forskningsrådet, skall fr. o. m. budgetåret 1986/87 bestridas från de anslag som enligt riksdagens beslut anvisals berörda högskoleenheler för utbildning och forskning. Regeringen har vidare i regleringsbrev för budgetåret 1986/87 föreskrivit att naturvetenskapliga forskningsrådet inle får disponera medel motsvarande kostnaderna för ifrågavarande Ijänster.

Medlen för finansiering av de tjänster som angivils i regeringens ovannämnda beslut bör nu anvisas berörda högskoleenheter. Kostnaderna härför läcks av det under naturvetenskapliga forskningsrådet innehållna beloppet. Under förevarande anslag bör följande belopp anvisas för finansiering av tjänsterna:

universitetet i Stockholm 807000 kr Prop. 1986/87: 25

universitetet i Uppsala 2 203 000 kr

universitetet i Lund 1529000 kr

universitetet i Göleborg 970000 kr

universitetet i Umeå 589000 kr

Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

alt till Matematisk-naturvetenskapliga fakullelerna på filläggsbud-gel I till stalsbudgelen för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 6 098 000 kr.

[6] D24. Tekniska fakulteterna

Delta anslag avser teknisk forskning och forskarutbildning vid tekniska högskolan i Stockholm, universiteten i Uppsala, Linköping och Lund, Chalmers tekniska högskola och högskolan i Luleå

Jag hänvisar lill vad jag i det föregående anfört under anslaget D 23, Matematisk-naturvetenskapliga fakullelerna. Medel för finansiering av de ijänsler som i fortsäUningen skall finansieras från anslag till leknisk fakultet bör nu anvisas under detla anslag. Kostnaderna härför läcks av ett under naturvetenskapliga forskningsrådel innehållet belopp. Följande medel bör anvisas för finansiering av tjänsterna.

Tekniska högskolan i Stockholm 598000 kr -- -

Universitetet i Linköping 190000 kr

Universitetet i Lund 794000 kr

Chalmers tekniska högskola 986000 kr

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Tekniska fakulteterna på tilläggsbudget I lill stalsbudgelen för budgetåret 1986/87 anvisa etl reservationsanslag av 2568000 kr.

F. Kulturverksamhet m. m.

[7] F 9. Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek m. m.

Under denna mbrik har i statsbudgeten för innevarande budgetår anvisats
ett förslagsanslag av 46439000 kr. Från anslaget utgår s.k. bibliotekser
sällning till litterära upphovsmän och översättare för att deras verk lånas
ut genom folk- och skolbibliotek. Ersättningen, som årligen lillförs Sveri
ges författarfond, beräknas på grundval av vissa belopp per hemlån och
referensexemplar. F. n. uppgår grundbeloppen till 42 öre per hemlån och 1
kr 68 öre per referensexemplar av originalverk och till hälften av nämnda
belopp per hemlån resp. referensexemplar av verk i svensk översättning.
I årels budgetproposition (prop. 1985/86: 100 bil. 10 s. 397) anförde jag
atl medelsbehovei för biblioteksersältningen borde beräknas med utgångs
punkt i nu gällande grundbelopp i avvaktan på resultatet av pågående
förhandlingar med berörda upphovsmannaorganisationer om nya grundbe- 19

lopp. För biblioteksersättningen har riksdagen anvisat ett preliminärl be- Prop. 1986/87: 25 lopp av 44 585 000 kr. för budgetårel 1986/87 (KrU 18, rskr. 192).

Regeringens förhandlare har den 1 april 1986 träffat överenskommelse med Sveriges förfatlarförbund, Föreningen Svenska tecknare och Svenska fotografernas förbund om biblioteksersättningens grundbelopp för budgetåren 1986/87 och 1987/88. Enligt överenskommelsen skall grundbeloppet för hemlån av originalverk vara 45 öre budgetåret 1986/87 och 48 öre budgetåret 1987/88. Regeringen har den 24 april 1986 godkänt överenskommelsen.

Den sålunda träffade överenskommelsen innebär, att regeringen åtagit sig all föreslå riksdagen atl för innevarande budgetår räkna upp gmndbe-loppet för hemlån av originalverk med tre öre. Övriga grundbelopp bör höjas i motsvarande mån. Beloppen bör således vara 45 öre för hemlån och 1 kr 80 öre för referensexemplar av originalverk samt 22,5 öre för hemlån och 90 öre för referensexemplar av översatta verk. På grundval av dessa belopp beräknar jag medelsbehovet för biblioteksersättningen till 47770000 kr., d.v.s. 3 185 000 kr. utöver vad riksdagen preliminärt har anvisal för innevarande budgetår.

Vad gäller gmndbelopp för budgetåret 1987/88 bör regeringen återkomma lill riksdagen med förslag i näsla budgelproposition. Därvid har regeringen självfallet att beakta den ingångna överenskommelsen med berörda organisationer.

Hemställan

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna vad jag har anfört om biblioteksersättningens grundbelopp för budgetåret 1986/87,

2. till Ersättning ål författare m.fi. för utlåning av deras verk genom bibliotek m. m. på fllläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 3 185000 kr.

BUaga 7 Prop. 1986/87: 25

Jordbruksdepartementet

Utdrag ur prolokoll vid regeringssammanlräde den 31 oktober 1986

Föredragande: statsrådet Hellström såviit avser punkterna 1-3 och statsrådet Dahl såvitt avser punklen 4

Anmälan till tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1986/87

Nionde huvudtiteln

F. Service och kontroll

[1] Aktiebolaget Svensk laboratorietjänst (Svelab)

Regeringen godkände den 26 juni 1986 elt den 23 juni 1986 dagtecknat avtal mellan företrädare för staten och Svenska kommunförbundet om försäljning av slatens andel i Aktiebolaget Svensk laboralorieljänst (Svelab) lill kommunförbundei. Statens andel av aktiekapitalet om 4560000 kr. uppgick till 34,21 %. Köpeskillingen var 3 120000 kr. Svenska kommunförbundet har sedan köpet av statens akiier i bolaget även förvärvat de akiier i bolaget som ägts av Lantbmkamas riksförbund, Kooperaliva förbundet och Köttbranschens Service AB. Kommunförbundets köp av Svelab får ses som yllerligare ett sleg i riktning mot en effektivare och ändamålsenligare laboralorieservice inom bl. a. områdena livsmedelskontroll, vallenkontroll, veterinärmedicinsk diagnostik och miljökontroll. Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

att ta del av vad jag har anfört om Aktiebolaget Svensk laboratorieljänst.

G. Utbildning och forskning

[2] G 1. Sveriges lantbruksuniversitet

Chefen för utbildningsdepartementet har tidigare denna dag i sin anmälan
till tilläggsbudget I för innevarande budgetår (anslaget Matematisk-natur
vetenskapliga fakullelerna) närmare redogjorl för vissa överföringar som
har gjorts av forskartjänster från naturvetenskapliga forskningsrådel lill
högskolornas fasta organisalion. Medel för de tre tjänsler som därvid
överförts till Sveriges lantbruksuniversitet bör anvisas under lantbmksuni
versitelets anslag. Kosinaderna härför uppgår till 540000 kr. Motsvarande
belopp hålls inne under anslaget Naturvetenskapliga forskningsrådet m. m.
under åttonde huvudtiteln. 21

Jag hemsläller all regeringen föreslår riksdagen Prop. 1986/87:25

alt lill Sveriges lantbruksuniversitet på lilläggsbudgel I till statsbudgeten för budgetårel 1986/87 anvisa ell reservalionsanslag av 540000 kr.

[3] G 4. Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet m. m.

På slalsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag av 28,4 milj. kr. Av beloppel disponerar byggnadsstyrelsen 6,1 milj. kr. enligl en särskild inredningsplan och utruslningsnämnden för universitet och högskolor 22,3 milj. kr. enligl en särskild utmstningsplan.

Utrustningsnämnden för universitet och högskolor (UUH)

Det behövs en ny koslnadsram avseende utmstning av ladugård vid Sveriges lantbruksuniversitet i Röbäcksdalen, Umeå. Ulmstningskostnaderna beräknas till 2,7 milj. kr. i prislägel den 1 januari 1986.

Föredragandens överväganden

Jag föreslår all under mbriken Sveriges lantbmksuniversilet. Röbäcksdalen, Ombyggnad av djurstallaren ny kostnadsram av 1,3 milj. kr. förs upp i gällande utmstningsplan under detta anslag i prislägel den 1 januari 1986. För att besirida kosinaderna för innevarande budgelår bör 1,2 milj. kr. anvisas på tilläggsbudget.

Hemställan

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen alt

1. bemyndiga regeringen att besluta om anskaffning av ulmstning inom den kostnadsram somjag har förordat i det föregående,

2. till Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet m.m. på tilläggsbudget I till slatsbudgelen för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservafionsanslag av 1200000 kr.

Länsstyrelsen i Malmöhus län Prop. 1986/87:25

Länsstyrelsen har i skrivelse den 28 januari 1986 anmäll all dränagevatten från området även under kommande budgelår måste omhändertas och avledas fill Landskrona reningsverk. Länsstyrelsen anger kostnaderna för del fortsatla saneringsarbetel för nästa budgelår till 800 000 kr. Med hänsyn till alt bl. a. vissa besparingar kan göras på anslaget redovisar länsstyrelsen eu medelsbehov för budgetårel 1986/87 av 535000 kr. för här aktuellt ändamål.

Föredragandens överväganden

Det är angelägel att saneringsarbetel på BT Kemis område i Teckomatorp i alla delar kan fortsätta och slutföras på ett från hälso- och miljöskyddssynpunkt tillfredsställande sätt. För att täcka kostnaderna i enlighet med länsstyrelsens redovisning bör på tilläggsbudget I för innevarande budgetår anvisas 535000 kr. för sanering av BT Kemis område i Teckomatorp.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt lill Sanering av BT Kemis område i Teckomatorp på lilläggsbudgel I till slalsbudgeten för budgelåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 535 000 kr.

Bilagas Prop. 1986/87:25

Arbetsmarknadsdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanlräde den 31 oktober 1986 Föredragande: statsrådet Leijon

Anmälan till tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1986/87.

Tionde huvudtiteln

B. Arbetsmarknad m. m. [1]B3. Arbetsmarknadsutbildning

På statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisals etl reservationsanslag av 2025,2 milj. kr. varav 1779,2 milj. kr. har beräknats för upphandling av arbetsmarknadsutbildning. Därutöver har 200 milj. kr. av ej utnyttjade anslagsmedel, reservationsandel från budgetåret 1985/86, beräknats kunna användas för sådan upphandling.

Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) har i en skrivelse den 26 seplember 1986 anmäll att de beräknade medlen för upphandling av arbetsmarknadsutbildning under budgetårel 1986/87 inte kommer att räcka för den omfattning som riksdag och regering beslutat om.

En av orsakerna lill detla är alt vissa kostnader i del tidigare systemet har redovisats och reglerats i efierhand, medan del nya systemel med uppdragsfinansierad arbetsmarknadsutbildning förutsätter medelsramar som medger betalning till utbildningsanordnaren i aktuellt kostnadsläge.

Av den anledningen ökar priset för den utbildning som AMS upphandlar från AMU-gruppen med 151 milj. kr. dels på grund av löne- och prishöjningar, som inte har kunnat beaklas vid anslagsberäkningen för budgetåret 1986/87, dels på grund av sådana fördyringar som förväntas inträffa under innevarande budgelår. Vidare begär AMS i samråd med AMU-styrelsen 49 milj. kr. till följd av ändrad beräkning av AM13-gruppens kapitalkostnader jämförl med del underlag som regeringen log ställning till i 1986 års budgelproposition. Härutöver begär AMS 75 milj. kr. för utökade köp av utbildning vid kommunal vuxenutbildning och för särskilda insatser i vissa utsatta län m. m.

För egen del räknar jag med att högsl 114 milj. kr. erfordras för att täcka de merkostnader för AMS som bl. a. uppstått till följd av övergången Ull en ny verksamhetsform för arbetsmarknadsutbildningen och som inle har beaktats tidigare.

I AMS skrivelse anmäls vidare att de reservationsmedel som återstår för
ny upphandling av arbetsmarknadsutbildning, sedan kvarstående utbelal- 24

ningar från föregående budgelår har betalats, uppgår till högst 171 milj. kr. Prop. 1986/87: 25 och inte fill 200 milj. kr. som hade beräknats. Således fattas 29 milj. kr. i den kalkyl som ligger till grund för AMS upphandling av arbetsmarknadsutbildning. För att säkerställa den omfattning av arbetsmarknadsutbildning för innevarande budgetår, som statsmakterna beslutat om (prop. 1985/86: 100 bil. 12, AU 11, rskr. 153), anserjag del nödvändigt att AMS kompenseras härför.

Sammanlagt bör AMS således lillföras ytterligare 143 milj. kr.

Jag finner i övrigt ingen anledning att frångå den tidigare planerade omfaltningen av arbetsmarknadsutbildningen. Det innebär bl. a. att sådana insatser som AMS vill göra i samband med lokala större förändringar i sysselsättningen, får klaras inom den planerade ramen.

I det åtgärdspaket för Blekinge län som regeringen beslutade om i september i år ingick bl.a. 6 milj. kr. för utbildningsinsatser i Blekinge. Enligt regeringens beslul skulle den särskilda utbildningssatsningen finansieras med medel för beredskapsarbeie under anslaget B 5. Sysselsättningsskapande åtgärder.

Med hänvisning till vad jag nu anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

alt till Arbetsmarknadsutbildning på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgelåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 143000000 kr.

BUaga 9 Prop. 1986/87:25

Industridepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanlräde den 31 oktober 1986

Föredragande: statsrådet Peterson vad avser p. 1 och 2 samt 7-12; statsrådet Dahl vad avser p. 3-6

Anmälan till tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1986/87

Tolfte huvudtiteln

C. Regional utveckling

[1] C 2. Lokaliseringsbidrag m. m.

Under denna rubrik har i statsbudgeten för budgeiårei 1986/87 anvisats ett reservalionsanslag av 362 milj. kr. Över delta anslag anvisas medel till följande ändamål:

- lokaliseringsbidrag beviljade av statens industriverk eller av regeringen efter den Ijuli 1984,

- offertslöd beviljade efter den 1 juli 1985,

- lån till privala regionala investmentbolag,

- kapitaltillskott m. m. lill Sfiftelsen Industricentra,

- viss administration av regionalpolitiskt slöd,

- evenluella medel för ombyggnad av outnyttjade bostadslägenheter i Kiruna.

Den 30 juni 1986 uppgick de medel som inle var ianspråklagna genom beslut till 126 milj. kr., efter det att riksdagen beslutat att tillföra anslaget 100 milj. kr. på tilläggsbudget II till slalsbudgeten för budgelåret 1985/86.

Riksdagen har vid flera tillfällen uppmärksammal den ogynnsamma utvecklingen i Blekinge län. I samband med behandlingen av prop. 1985/86: 100 bil. 14 framhåller arbelsmarknadsulskollel i sitt betänkande (AU 13 s. 92) att riksdagens tidigare uttalanden om en generös tillämpning av bestämmelserna om regionalpoliliskt slöd i fråga om ärenden som gäller kommunerna i länet bör äga fortsatt gilfighet. Över huvud taget fömtsätter utskottet atl länsmyndigheterna i sina strävanden alt på olika vägar förbättra situationen i länet får ett verkningsfullt stöd av de resurser som centralt står fill berörda departements samt statens industriverks och andra myndighelers förfogande.

Blekinge län har en ogynnsam industristruktur. Etl fåtal stora företags
dominans gör arbetsmarknaden i länet sårbar. Det är därför nödvändigt att
förnya, utveckla och differentiera industristrukturen i Blekinge. Nyföreta
gandel måste öka. Det är också angeläget med åtgärder för atl höja teknik- 26

nivån i befintliga små och medelstora företag liksom atl höja kompetensen Prop. 1986/87:25 hos de anslällda.

De slöd som regeringen tidigare har lämnal till etableringen av Elektronikcenlrum i Svängsta och Verkstadstekniskt centrum i Karlskrona är vikliga led i delta arbete. Det gäller också de regionalpolitiska stöd som har lämnats till framlidsinriktade projekl i en rad företag i länet. Härigenom har nya arbetstillfällen tillkommit och modern leknisk ulrusining har kunnal las i bmk.

En fortsatt positiv utveckling av näringslivet i Blekinge hämmas bl. a. av bristande tillgång på riskvilligt kapital och av brister i länets infrastmktur. Jag föreslår därför atl vissa åtgärder vidtas i syfte alt förbättra fömtsättningarna i dessa avseenden. De åtgärder jag avser är för det första kapitaltillskott till ell regionalt investmentbolag med verksamhel i Blekinge län. Under förutsätlning atl näringslivet i regionen bidrar med medel bör också staten bidra och då med lika stort belopp som näringslivet - dock högsl 35 milj. kr. Vidare bör 10 milj. kr. avsättas till Lunds universitet för utvecklingsinsatser i länet saml 9 milj. kr. för uppmslning av fiskehamnen i Nogersund i Sölvesborgs kommun. Det särskilda lillskotl på 100 milj. kr. som anvisades anslaget C 2. Lokaliseringsbidrag m. m. på tilläggsbudget II för budgetårel 1985/86 bör medge all även dessa kostnader kan belasta anslaget.

Eflersom de medel som anvisats på detla anslag normall inle får användas fill sådana ändamål som jag nyss föreslagit, bör regeringen inhämla riksdagens godkännande härtill.

Hemställan

Jag hemsläller all regeringen föreslår riksdagen

att godkänna vad jag har anfört om användningen av medel på anslaget C 2. Lokaliseringsbidrag m. m.

[2] C 10. Kapitaltillskott till en utvecklingsfond för Västnorden

Något anslag för detla ändamål finns inle upptaget i statsbudgeten för budgelåret 1986/87.

Bakgrund

Västnorden omfaltar Island, Färöarna och Grönland. I nordiska ministerrådets arbele har frågor rörande ulvecklingen i området behandlats av den s. k. Västnordenkommiltéen. Denna bildades år 1980 under nordisk äm-betsmannakommittée för regionalpolifik (NÄRP) som hör lill minislerrådel. Västnordenkommiltéen presenierade år 1983 etl handlingsprogram för gemensamma utvecklingsinsatser inom detla område. Detta program ligger till gmnd för de insalser som görs i Västnordenområdet.

Sedan år 1970 har Nordisk industrialiseringsfond för Island (prop.
1970:11, UU 1, rskr. 50) funnits. Fonden inrättades i samband med Islands 27

inträde i EFTA. Till denna fond har Sverige bidragit med sammanlagt 5,4 Prop. 1986/87: 25 miljoner US dollar. Från år 1981 har fonden påbörjat en återbetalning av de tillskjutna medlen vilken avses vara fullföljd år 1995.

I december 1983 beslutade nordiska ministerrådet att förutsättningarna för en utvecklingsfond för Västnorden skulle utredas.

Den expertgrupp som tillsattes för att utreda behovet av och rollen för en sådan utvecklingsfond har redovisat sina förslag i betänkandet 0kono-misk udvikling i Vestnorden, Nordisk utredningsserie 1984: 15.

Av betänkandet framgår bl.a. alt fisket dominerar i Västnordens näringsliv. Den industri som finns är kopplad lill fiskel. Endast Island har industri med även annan inriktning. De västnordiska ekonomierna är med fisket som bas mycket konjunkturkänsliga. Infrastruklurinvesteringarna i området är dyrbara atl genomföra och kraftigt eftersatta. Västnorden är mycket beroende av handeln med omvärlden. En stor del av importen till Västnorden kommer från andra nordiska länder, medan exporten i huvudsak går till andra marknader.

I Västnorden är den andel av nationalinkomsten som går lill investeringar låg. Uiöver inhemsk finansiering av investeringar finns bl.a. Nordiska Investeringsbankens allmänna finansieringslån, Nordisk industrifonds och Nordiska ministerrådets regionalpolitiska medel atl tillgå. Grönlands tidigare tillgång till lån via europeiska invesleringsbanken upphörde i och med utträdet ur europeiska gemenskapen år 1985.

Mol bakgmnd av Västnordens speciella förhållanden föreligger enligt betänkandet behov av ytterligare finansieringskällor för de investeringar som behöver genomföras för utvecklingen i områdel. En gemensam nordisk låneinstitufion för Västnorden skulle innebära ett finansieringsinstitut som är lätt tillgängligt för låntagarna och som har god kunskap om områdets speciella karaklär.

Den tidigare omnämnda expertgruppen har föreslagit att de nordiska regeringarna skall besluta alt återbetalningarna från Nordisk industrialiseringsfond för Island, skall lillföras en nyinrättad utvecklingsfond för Västnorden.

Frågan om atl inrätta en särskild utvecklingsfond för Väsinorden ingick också i Nordiska ministerrådets (finansministrarna) handlingsplan för ekonomisk utveckling och full sysselsättning, som antogs 1985.

I samband med behandlingen av denna plan konstaterades bl. a. att Västnorden tillsammans med Nordkalotten skall vara det högst prioriterade områdel i Norden i regionalpolitiska sammanhang.

Ministerrådet överlämnade fill Nordiska Rådets 34:e session år 1986 ett förslag om handlingsplan och utvecklingsfond för Västnorden. Handlingsplanen hänvisades till behandling i det reviderade nordiska samarbelsprogrammet för regionalpolitik, som antogs av rådel vid samma session. Förslaget att inrätta en utvecklingsfond, i enlighet med ett särskilt avtal mellan de nordiska länderna och speciella stadgar för fondens verksamhet (se bilagor), antogs enhälligt.

Nordiska ministerrådets beslut Prop. 1986/87:25

I april 1986 fattade ministerrådet (de för regionalpoliliska frågor ansvariga ministrarna) beslul om alt inrätta en utvecklingsfond för Västnorden.

Syftet med Västnordenfonden är att genom nordiskt samarbele bidra till en mera tillfredsställande regional balans i Norden genom atl främja Västnordens ekonomiska utveckling. Delta skall främst ske genom att stärka utvecklingen av ett allsidigl och konkurrenskraftigt näringsliv. Medlen för della skall vara lån, garantier eller bidrag till projekt i anknytning till små eller medelstora verksamheter. Investeringarna kan gälla induslriutrust-ning, serviceorgan och hjälpfunktioner för näringslivet samt forskning, produktutveckling, marknadsföring, undersökningar m. m. med betoning på alt föra över kunskaper och metoder från övriga Norden.

Fonden skall eftersträva en rimlig fördelning av tillgängliga medel mellan Färöarna, Grönland och Island.

Fonden skall ha sitt säte i Reykjavik (Island) och vara representerad i Törshavn (Färöarna) och Nuuk (Grönland).

Fondens verksamhet skall med förbehåll för grundarländernas beslutsprocesser starta den 1 mars 1987.

NÄRP skall svara för uppföljningen av fondens verksamhet. Senasl den 1 mars 1996 skall Nordiska ministerrådet besluta om verksamheten efter år 1999.

Avtalel mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige om alt upprätta en utvecklingsfond undertecknades av samarbelsministrarna i Island den 19 augusti 1986. Avtalet med tillhörande stadga bör fogas till protokollet i della ärende som bilagorna 9.1 och 9.2. I avtalet och stadgan redovisas fondens ändamål, organisation, finansiering, tidsramar och uppföljning.

Fondens grundkapital kommer totalt atl uppgå till 14,1 miljoner US dollar efler den 1 mars 1995. För Sveriges del innebären åtagande i fonden atl ett belopp som motsvarar 5,4 miljoner US dollar ställs till förfogande under perioden 1987—1995. Detta är det belopp som nordisk industrialiseringsfond för Island skall återbetala till Sverige under perioden 1981-1995.

Föredragandens överväganden

Jag finner det tillfredsställande att Västnorden uppmärksammas särskilt i det nordiska samarbetet. I det nordiska regionalpolitiska samarbetet har Västnorden tillsammans med Nordkalotten högst prioritet. Jag instämmer i att Västnorden har behov av utvecklingsinsatser inom många områden. För att stödja utvecklingen av näringslivet i Västnorden, mot en större mångsidighet än den nuvarande och en integrering i del nordiska handelsutbytet, krävs bl. a. insatser av det slag somjag tidigare har redovisat. Jag finner att en särskild utvecklingsfond är ett bra komplement till andra finansieringskällor för atl främja utvecklingen i Västnorden.

Jag föreslår därför att ett belopp som motsvarar de medel som återbetalas fill Sverige från nordisk induslrialiseringsfond för Island under perioden 1981 —1995 används som grundkapital i en nordisk utvecklingsfond för

Västnorden. Detta belopp uppgår till sammanlagt 5,4 miljoner US dollar. Prop. 1986/87:25 Därav har redan 1004000 US dollar återbetalats. Motsvarande belopp, 6928000 kr., bör därför anvisas på etl nylt anslag för ändamålet. Jag avser ' all vid min anmälan till 1987 års budgetproposition åierkomma till frågan om fortsatta kapitaltillskott fill fonden.

Hemställan

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

alt till KapitaltiUskott till en utvecklingsfond för Västnorden på filläggsbudgel I till statsbudgeien för budgeiårei 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 6 928 000 kr.

E. Energi

[3] E 11. Statens vattenfalls verk: Kraftstationer m. m.

I statsbudgeten för budgetårel 1986/87 har under denna rubrik anvisats ett reservalionsanslag av 2910000 kr. (prop. 1985/86: 100 bil. 14, NU 17, rskr. 172). För innevarande budgetår är den ingående reservalionen 1 041 000 kr.

I regleringsbrev för budgetåret 1986/87 har 2910 milj. kr. anvisals till statens vattenfallsverk (Vattenfall). Vidare har Vattenfall medgivits en investeringsram om 3 598,5 milj. kr. Härtill kommer 11,5 milj. kr. som vid budgetårets ingång inte hade förbmkats av medel som har anvisats över finansfullmaklen under lidigare budgelår.

Riksdagen har bemyndigat regeringen att besluta om all bilda aktiebolag, eller förvärva akiier i sådanl bolag, inom slatens vallenfallsverks verksamhetsområde i enlighet med vad föredragande statsrådet har anförl i tilläggsbudget III fill statsbudgeten för budgetåret 1981/82 (prop. 1981/82:125 bil. 9 s. 46, NU 53, rskr. 405). För andra typer av bolag än eldistribulionsbolag begränsades bemyndigandet till ell sammanlagt belopp som skulle fastställas varje år. För budgetåret 1986/87 har detta fastställts fill 75 milj. kr. (prop. 1985/86: 100 bil. 14 s. 142, NU 17, rskr. 172). Regeringens bemyndigande är begränsat till att gälla bolag med ett bundet eget kapital på högsl 5 milj. kr. (prop. 1982/83: 25 bil. 7 s. 45, NU 15, rskr. 116).

Från Vattenfall har två skrivelser inkommii. Den försia rör byle av kraftlillgångar med Stora Kopparbergs Bergslags AB. Den andra rör finansiering av det förvärv av Gränges AB:s tillhöriga kraftlillgångar som fördes år 1981.

Byte av krafttillgångar med Stora Kopparbergs Bergslags AB

I skrivelse den 3 juni 1986 har Vattenfall redovisat en överenskommelse
som, med förbehåll för regeringens godkännande, har träffats mellan Vat
tenfall, Stora Kopparbergs Bergslags AB (STORA) och Boriänge Industri
verk (Boriänge). Överenskommelsen innebär atl de tre parterna skall sam
verka vid tillbyggnad och förnyelse av de tre vattenkraftstationerna Fors- 30

huvudforsen och Bullerforsen i Dalälven saml Mockfjärd i Västerdalälven. Prop. 1986/87:25 Forshuvudforsen och Bullerforsen ägs i dag av STORA och Mockfjärd av ST0RA:s helägda dotterbolag Vesterdalelfvens Kraft AB.

Genom överenskommelsen överför STORA kraftstationerna Forshuvudforsen, Bullerforsen och Mockfjärd fill etl helägt bolag. Bullerforsens Kraft AB (BKAB). Därefter överiåter STORA 37% av aktierna i detta bolag fill Vattenfall och 12% lill Borlänge.

Bolagels uppgift blir alt äga och driva nämnda i dag befintliga anläggningar samt att genomföra en tillbyggnad av samtliga kraftstationer, så alt kraftproduktionen ökar med ca 145 GWh/år till totalt ca 630 GWh/år.

När samtliga utbyggnader är genomförda uppgår Vallenfalls rätl lill kraftproduktion till 37 % av bolagets lolala produkfion, dvs. ca 233 GWh/år.

De planerade tillbyggnaderna i BKAB:s kraftstationer beräknas enligl föreliggande planer genomföras under lidsperioden 1987-1991 och ge en lokal sysselsättning under byggnadsfiden på sammantaget ca 230 manår. De lolala kostnaderna för att genomföra tillbyggnaderna beräknas uppgå till ca 400 milj. kr. och skall finansieras av BKAB, bl. a. genom upplagande av lån. De årliga kostnaderna för de planerade tillbyggnaderna skall fördelas lika mellan Vallenfall och Borlänge.

Överenskommelsen med STORA innebär också alt Vattenfall får rätt all medverka vid tillbyggnad av vatlenkraftstationerna Kvarnsveden och Domnarvet i Dalälven. Denna rätt gäller dock under förulsältning att STORA inte före utgången av år 1989 tagit beslut om atl självl genomföra åtgärderna och all överenskommelse med Vattenfall kan träffas om villkoren för Vattenfalls medverkan.

Utöver den nyss redovisade överlåtelsen av STORA:s 37 % av aktierna i BKAB lill Vattenfall, innebär den träffade överenskommelsen atl även vissa bylen av kraftlillgångar genomförs mellan STORA och Vattenfall. I syfle att få fill stånd ett mera rationellt ägande av Vattenfalls och STORA ;s krafttillgångar har förhandlingar lelt till överenskommelse om byte med följande innehåll:

- Vattenfall övertar från STORA rälien fill andelskraft i Älvkarleby om 36 GWh/år och STORA:s nuvarande rätt i Jössefors om 13 GWh/år.

- Vattenfall övertar också STORA:s aktieinnehav (1 %) i Söderfors Krafl AB saml STORA:s räll aU år 1999 ulöka innehavet lill hälften av aktierna, vilkel moisvarar 50 GWh/år.

- STORA övertar å sin sida Vattenfalls fallhöjder och rättigheter i Trängs-let och Båthusströmmens kraftstationer, vilka är uiarrenderade av Vattenfall till STORA fram till år 2000. Härmed avslår Vattenfall från rälien att år 2000 lösa in kraft i nämnda kraftstationer om 355 GWh/år.

För del nu nämnda förvärvel av aktier i BKAB skall Vattenfall till STORA eriägga 161,1 milj. kr. Vallenfall skall däruiöver från STORA överta ett delägarlån till BKAB på 45,4 milj. kr. Likviden och ersättningen för alt överta delägariånet till BKAB uppgår sammanlagt lill 206,5 milj. kr.

Finansiering av förvärv av Gränges Kraft Prop. 1986/87:25

Enligl lagen (1981:669) om finansiering av framlida utgifter för använl kärnbränsle m. m. (ändrad senasl 1986:601) - den s. k. finansieringslagen - föreligger skyldighet för innehavare av kärnkraftsreaktorer att till staten erlägga vissa avgifter i förhållande till den levererade energin. Avgiftssatsen beslutas av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer. Medlen är avsedda atl användas fill all ersätta reaktorinnehavarna för deras kostnader för slullig hantering av använt kärnbränsle, rivning av reakloranläggningar och forskning på kärnavfallsområdet. Vidare används medlen för att täcka kostnader som siaten har i sammanhangei för bl. a. tillsyn och komplelterande forskning. Avgifierna sätts in på räniebärande konto i riksbanken. Medlen fick tidigare även lånas ut till de reaklorinnehavare som har svarat för inbetalningen inom ramar som har meddelals i en tillämpningsförordning.

År 1981 inrättades nämnden för hantering av använt kärnbränsle (numera slalens kärnbränslenämnd) som förvaltningsmyndighet för statens övergripande ansvar för hantering av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall från detla saml för avveckling och rivning av reaktoranläggningar. Nämnden har bl. a. lill uppgift att handlägga de nämnda finansieringsfrågorna.

I skrivelse den 1 september 1986 har Vattenfall hemställt om medel för att finansiera det förvärv som gjordes år 1981 av den kraftverksrörelse som tillhörde Gränges AB. Förvärvet omfattade samtliga anläggningar, tillgångar, avtal, rättigheter m.m., som hänförde sig till den rörelse för produklion och distribution av elektrisk krafl som Gränges Kraft bedrivit. Dock undantogs aktierna i Vesterdalelfvens Krafl AB och en mindre del av aktierna i Korsselbränna AB.

Den totala köpeskillingen för förvärvet uppgick till 1 024 milj. kr. Enligt regeringens beslut skulle finansieringen inledningsvis ske dels med verkets egna rörelsemedel, dels genom reverser fill säljaren. Vid förvärvet erlades likviden på följande sätt;

- 510 milj. kr. genom reverser till säljaren,

- 514 milj. kr. kontant.

Vattenfalls förvärv av anläggningar och aktier finansieras normalt över reservationsanslaget Ell. Statens vattenfallsverk: Kraftstationer m.m. Vid förvärvel av Gränges Kraft tillämpades emellertid en annan finansiering. Enligl riksdagens beslut skulle den långsiktiga finansieringen av förvärvet av Gränges Kraft ske genom successiva återlån från de medel som fonderals för kärnkraftens restkoslnader och som förvaltas av statens kärnbränslenämnd (SKN) (prop. 1981/82: 25 bil. 10, NU 13, rskr. 126).

Av det totala medelsbehovet kan 153 milj. kr. finansieras med egna medel, varav 100 milj. kr. är erhållna medel för kärnkraftförseningen och 53 milj. kr. en realisationsvinst från uppgörelse om Sölvbacka, som verket med regeringens tillstånd fick utnyttja för förvärvet av Gränges Kraft. Efter sedvanlig avskrivning av de i förvärvet ingående anläggningarna kvarslår per den 1 juli 1986 836 milj. kr. alt finansiera via lån. Av dessa medel är 505 milj. kr. finansierade genom lån från SKN. Återstående belopp att finansiera uppgår således till 331 milj. kr.

Genom ändring den 1 juli 1986 av lagen beträffande finansiering av Prop. 1986/87:25 framtida utgifler för använl kärnbränsle m. m. har möjligheterna till återiån från SKN fallit bort. Härigenom förändras också fömtsätiningarna för Vattenfall atl slutligt finansiera förvärvel av Gränges Krafl. Den planerade upplåningen beräknades för budgetårel 1986/87 till 145 milj. kr. och för 1987/88 fill 186 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Byte av krafttiUgångar med Slora Kopparbergs Bergslags AB

Jag går nu över till minsi överväganden angående Vattenfalls överenskommelse med Stora Kopparbergs Bergslags AB. Vattenfalls del av överenskommelsen och den geografiska lokaliseringen av de kraftstationer och fallhöjder som berörs framgår av följande figur och karta.

Överenskommelsen mellan Vattenfall och STORA är av sådan art alt riksdagens godkännande erfordras för att affären skall kunna genomföras.

För Vattenfalls del innebär affären att:

- Vallenfall övertar 37 % av aktierna i BKAB och får därigenom lillgång till elkraft från kraftstationerna i Forshuvudforsen, Bullerforsen och Mockfjärd. Vidare ges Vattenfall rätt att della i utbyggnaden av dessa kraftstationer.

- Vallenfall övertar aktier i Söderfors Kraft AB och därigenom rätten fill elleveranser.

- Vattenfall övertar andelskrafl i Älvkarieby och Jössefors kraftstationer.

- Vattenfall ges räu alt under vissa villkor delta i tillbyggnad av kraftverken i Kvarnsveden och Domnarvet.

Vattenfall skall å sin sida:

- Avslå från den fallhöjd i Trängslel och Båthusströmmen som är utarrenderad till STORA till år 2000 och från inlösenrätt av de där belägna kraftstalionerna.

- Ikläda staten förpliktelser gentemoi BKAB att i framtiden lämna antingen borgen eller delägariån för reinvesteringar, om- och tillbyggnader samt för alt klara eventuella likviditelsproblem.

- Överta ett delägariån till BKAB från STORA om 45,4 milj. kr.

- Erlägga en mellanskillnad om 161,1 milj. kr.

Då Vattenfall övertar 37 % av aktierna från STORA kommer BKAB att
äga de tre kraftstationerna Forshuvudforsen, Bullerforsen och MockQärd.
För dessa kraftstationer har en ulbyggnad planerats. Denna koslnad har
totalt beräknals till ca 400 milj. kr. Överenskommelsen innebär alt Vatten
fall ges rält till hälften av den lillkommande elproduktionen. Utbyggnaden
planeras bli finansierad genom upplagande av lån med de befinfliga kraft
stationerna som säkerhet. Vattenfall kommer därigenom inle aU behöva
lämna vare sig statlig borgen eller delägariån. För all säkerslälla all finan
siering alllid sker på effekfivasl möjliga sätl innehåller dock överenskom
melsen en förpliktelse för staten alt vid behov lämna anfingen borgen eller
delägariån för reinvesteringar, om- och tillbyggnader saml för alt klara
eventuella likviditelsproblem. Jag föreslår att regeringen inhämtar riksda
gens bemyndigande alt godkänna au sådana förpliktelser lämnas. 3

3 Riksdagen 1986/87. 1 sciml. Nr 25

Av de aktier som Vattenfall avser atl förvärva svarar 25 % av aktierna Prop. 1986/87:25 mot andel i de i dag befintliga kraftstationerna och 12 % mot andel i den fallhöjd som avses bli utbyggd. Utbyggnadsprojekten ingår i den av riksdagen beslutade ulbyggnadsplanen för vattenkraft. För MockQärd är nödvändiga tillstånd klara genom att vattendom har avkunnats. För Forshuvud-forsen och Bullerforsen har ansökan inlämnats lill vattendomstolen. Om erforderliga tillstånd för tillbyggnaderna av dessa kraftstationer inte erhålls, återköper STORA molsvarande andel akiier.

Den nu akluella överenskommelsen innebär flera fördelar för Vattenfall. En angelägen stmkturrationalisering kan genomföras genom att Vattenfall dels övertar aktier i Söderfors Kraft AB och den köprält av aktier som STORA har, dels övertar STORA:s räU fill andelskraft i Älvkarieby och Jössefors kraftstationer. Vattenfall å sin sida avstår från fallhöjd i Trängslel och Båthusslrömmen och den därtill hörande inlösenrällen.

Vidare innebär överenskommelsen all Vattenfall får fillfälle att befrämja och medverka vid tillbyggnad och förnyelse av tre vattenkraftstationer i Dalälven som är kraftekonomiskl fördelaktiga. Vattenfall får dessutom rält att delta i tillbyggnader av ytterligare två kraftstationer i Dalälven. En angelägen förnyelse och tillbyggnad kan därigenom lidigareläggas.

Överenskommelsen mellan Vattenfall, Stora Kopparbergs Bergslags AB och Borlänge Industriverk innebär fördelar för såväl de tre parterna som för samhällel i stort. Jag föreslår därför alt regeringen inhämlar riksdagens bemyndigande alt få godkänna den nu redovisade överenskommelsen och att 206,5 milj. kr. anslås för all överta delägarlån och atl erlägga mellanskillnad.

Finansiering avförvärv av Gränges Kraft

Jag går nu över till mina överväganden beträffande finansiering av Vattenfalls förvärv av Gränges kraftverksrörelse.

I proposilionen om ändringar i finansieringssystemet för använt kärn
bränsle, m. m. (prop. 1985/86:132) anförde jag alt de fonderade avgifts
medlen utgör ett sparande som ger utrymme för investeringar inte bara
inom kraflindustrin, utan också inom övriga sektorer i ekonomin. För alt
kreditmarknaden skall fungera som instrument för en effektiv kapitaltill
delning för invesleringar bör i princip alla investeringsobjekt underkastas
traditionell kreditprövning. Inle heller strävan att realsäkra fonderade
medel ger motiv för att uflåning endasl skall ske fill kärnkraftsförelagen.
Del finns enligl min mening inte anledning till att ge investeringar i kraftin
dustrin särskild prioritet vid långivningen. Rätlen till återlån av inbetalda
medel är mot denna bakgrund inte motiverad. Jag föreslog därför atl
återiånesystemel skulle avskaffas. Riksdagen beslöt i enlighel därmed (NU
1985/86:25, rskr. 323). Eflersom möjlighelen lill återiån föll bort förändra
des också Vattenfalls möjligheter att slutligt finansiera förvärvel av
Gränges kraftverksrörelse. Jag anförde därför atl jag avsåg att återkomma
till denna fråga. I avsikt att få en samlad behandling av denna fråga och all
få den slulligl avgjord, förordar jag alt samtliga de medel som Vallenfall
hade beräknat atl låna anvisas under innevarande budgetår, dvs. 331 milj. 36

kr.

Med hänsyn till del jag nu har anfört föreslår jag atl 331 milj. kr. anvisas Prop. 1986/87:25 för innevarande budgelår, för aU finansiera Vattenfalls förvärv av Gränges kraftverksrörelse.

Hemställan

Jag hemsläller alt regeringen föreslår riksdagen alt

1. bemyndiga regeringen att godkänna byle av krafttillgångar med
Slora Kopparbergs Bergslags AB i enlighet med vad jag tidigare har
redovisat,

2. bemyndiga regeringen aft godkänna att statens vattenfallsverk ikläder sig förpliktelser i fråga om framtida borgen och delägarlån till Bullerforsens Kraft AB i enlighet med vad jag har redovisal,

3. lill Statens vattenfallsverk: Kraftstationer m.m. på tilläggsbudget I lill stalsbudgelen för budgeiårei 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 537 500000 kr.

[4] E 13. Bidrag till verksamheten vid Studsvik Energiteknik AB

Under denna mbrik har i statsbudgeten för budgetåret 1986/87 anvisats ett reservationsanslag av 57410000 kr.

Studsvik Energiieknik AB har sedan slulel av 1950-lalet erhållit medel för all täcka kosinaderna för personallransporter. För budgetåret 1986/87 har inga särskilda medel beräknals för della ändamål. I budgetpropositionen (prop. 1985/86; 100 bil. 14 s. 150) fömlsatles a« bolagel skulle kunna Iräffa en uppgörelse med kommunen, som innebar att transportfrågan slulligl kunde lösas. De senaste åren har Irafiken ulförts som beslällningstrafik av Södermanlands länstrafik AB.

Studsvik har under en lång tid fört förhandlingar med länstrafikbolaget. Detla har resullateral i elt kompromissförslag, som innebär all bolagel fr. o. m. den 1 januari 1987 skall inlemma personaltransporterna lill och från Sludsvik i sin linjelrafik. Avtalel skall gälla för tre år och Sludsvik skall bidra med 1 milj. kr. per år. Bolagels kosinader för personallransporter kommer enligl avtalel för en förlängning av beslällningslrafiken t. o. m. den 31 december 1986 all uppgå fill 2250000 kr.

Sludsvik har i en skrivelse den 28 augusli 1986 fill industridepartementet hemställt om 5 250000 kr. för dels en förlängning av beställningstrafiken t. o. m. den 31 december 1986, dels bidrag lill länstrafikbolagel för treårsperioden 1987-1989.

Jag har i lidigare sammanhang påpekal all frågan om att ordna personal
transporterna slufligt måste lösas. Efter vad jag erfarii har detta uppnåtts
genom alt Studsvik och länstrafikbolagel har Iräffal en uppgörelse, som
innebär atl personallransporlerna skall inlemmas i den reguljära linjelrafi
ken fr.o.m. den 1 januari 1987. Jag anser därför alt bolaget bör erhålla
medel som täcker kosinaderna fram till årsskiftet 1986-1987. Inga särskil
da medel bör därefler beräknas för detta ändamål. 37

Hemställan Prop. 1986/87: 25

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

all lill Bidrag UU verksamheten vid Studsvik Energiteknik AB på lilläggsbudgel I lill slalsbudgeten för budgetåret 1986/87 anvisa ell reservationsanslag av 2 250 000 kr.

[5] Försäljning av statens aktier i Aktiebolaget Oljetransit

Med slöd av beslul av 1956 års riksdag (prop. 1956:120, 201, SU 77, 222, rskr. 201,409) iräffades avial mellan Sverige och Norge rörande Iransitirafik över hamnar i Trondheimsfjorden. Syftet med avlalet var bl. a. atl genom uppförande av en oljelagringsanläggning vid TrondheimsQorden förbättra möjligheterna för en kontinuerlig tillförsel av främst oljeprodukter till mellersta och norra Sverige vid evenluella avspärrningssilualioner, men även under vintrar då sjöförbindelserna till hamnama i Botlen-havet är avbrutna.

I prop. 1956:120 föreslogs att ett svenskt, av staten ägt bolag skulle bildas med huvudsaklig uppgifl alt uppföra, äga och förvalla oljelagrings-anläggningen samt all idka sådan handel som föranleddes av lagring i anläggningen. Till aktieteckning föreslogs etl invesleringsanslag av 1 milj. kr. För finansiering av oljelagringsanläggningen skulle ränlefria slalliga lån lämnas. Riksdagen beslutade i enlighet med förslaget. Bolaget fick namnet Aktiebolaget Oljetransit. Driften av anläggningen omhänderhas av bolagets norska dotterbolag, Lislora A/S, som för närvarande har sex anslällda.

Aktiebolaget Oljetransit beviljades under budgetåren 1956/57-1962/63 stafliga lån med sammanlagt 29,9 milj. kr. för att uppföra nämnda oljelagringsanläggning. 1963 års riksdag medgav alt lånen till bolagel helt fick avskrivas (prop. 1963: 1 bil. 12, SU 10, rskr. 10). Statens fordran hos bolagel har genom låneeftergifter successivt minskat, så alt bolagels skuld för närvarande uppgår fill 11,6 milj. kr.

Anläggningen vid TrondheimsQorden hyrdes inledningsvis ul fill svenska mililära myndigheter. Numera utnylljas anläggningen av svenska intressen genom fortifikationsförvallningen och försvarels materielverk. Huvuddelen används emellertid av Norske Fina A/S, som sedan ett anlal år fillbaka hyr två tredjedelar av anläggningen. Förhållandena vad gäller möjligheterna atl försörja mellersta och norra Sverige med oljeprodukter i olika avspärrningssiluationer har vidare förändrats sedan mitten av 1950-talet. Det kan således konstateras att det inte längre finns något större behov av anläggningen för svenskt vidkommande.

Under fömtsättning av den svenska regeringens godkännande har därför
elt avtal träffats mellan svenska siaten och Norske Fina A/S om överlå
lelse av akfierna i Akliebolagel Oljelransit lill Norske Fina A/S. Köpeskil
lingen är enligt avtalet 3,5 miljoner norska kronor. Vidare skall Norske
Fina A/S återbetala en del av det statliga lånet som - beroende på balans
räkningen per tillträdesdagen - beräknas uppgå till omkring 3 milj. kr.
Återstående del av del stafliga lånet förulsälts avskrivas. 38

Staten förpliktar sig enligt avtalet att hålla Norske Fina A/S skadeslöst Prop. 1986/87:25 för den händelse del reses ersättningskrav som grundas på förhållanden som uppstått före överlåtelsen. Della innefattar även krav från nuvarande och tidigare anställda. Norske Fina A/S förpliktar sig atl se till atl löne- och anställningsvillkoren för personalen inom Aktiebolaget Oljetransit och dess helägda dollerbolag Listora A/S inte försämras till följd av aktieöverlåtelsen.

Ell villkor för avtalets giltighet är vidare att norska myndigheter lämnar vissa lillslånd m. m.

Hemställan

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

att bemyndiga regeringen att överlåta aktierna i Aktiebolaget Oljetransit lill Norske Fina A/S och i samband därmed ikläda staten ekonomisk förpliktelse i enlighet med vad jag förordat.

F. Teknisk utveckhng m. m.

[6] F 6. Patent- och registreringsverket m. m.

Under detla anslag har i stalsbudgelen för budgelåret 1986/87 anvisals ell förslagsanslag av 105 309000 kr. Beloppet var dock osäkert beräknai, eflersom pågående översynsarbele ännu inle förelåg (prop. 1985/86: 100 bil. 14 s. 178).

Följande programindelning gäller för patent- och registreringsverket (Patenlverkel).

1. Patenlärenden

2. Varumärkes- och mönslerärenden

3. Namnärenden

4. Bolagsärenden

5. Uppdragsverksamhet Patentbesvärsrätten

Palenlverkels verksamhet under programmen 1-5 samt patentbesvärsrältens verksamhel finansieras från förslagsanslaget F 6. Patent- och registreringsverket m. m. Programmet Uppdragsverksamhel redovisas förslagsvis över en anslagspost med ett formellt belopp pä 1 000 kr. Under denna post redovisas kostnader och intäkter för Palenlverkels uppdragsverksamhet. Anslagsposlen får inte belastas. För att lösa fillfälliga eller säsongsmässiga likviditelsproblem för uppdragsverksamhelen samt för att tillgodose behovet av rörelsekapital disponerar Patentverket en röriig kredit på 100000 kr. hos riksgäldskontoret.

Inkomster - uiöver iniäkterna av uppdragsverksamhelen - redovisas på statsbudgetens inkomstsida under inkomsttiteln 2529 Avgifter vid patent- och registreringsväsendet.

EPO-medlemskapsutredningen har lämnat sitt betänkande (SOU
1985: 53) Sverige och den europeiska palenlorganisafionen och Palentver
ket har slutfört sin översyn av verkets organisafion. Utredningens belän- 39

kände och Patenlverkets översynsrapporter har remitterats. Jag återkom- Prop. 1986/87: 25 mer mer utförligt angående ulredningens och Patenlverkets slutsatser vid min anmälan till budgelpropositionen för budgetårel 1987/88.

Jag anhåller nu om alt få ta upp vissa frågor som rör anslagskonstmktionen för patent- och registreringsverkel.

Jag föreslår att såväl kosinader som intäkter för verksamhelen vid Patentverkets enheter för patent-, varumärkes- och mönslerärenden fr. o. m. den 1 januari 1987 redovisas över elt nylt förslagsanslag på 3000 kr., benämnt Pateni- och registreringsverket: Immaterialrätt. Anslaget bör ha tre posler, vardera på 1000 kr.; en för patenlärenden, en för varumärkes- och mönslerärenden saml en för uppdragsverksamhelen inom patent-, varumärkes- och mönslerområdena. Jag föreslår vidare atl medel till verksamheten vid Patentverkets bolagsbyrå fr. o. m. den 1 januari 1987 anvisas över etl nytt förslagsanslag, benämnt Patent- och registreringsverkel: Bolagsärenden. Delta anslag bör ha två posler; den ena för myndighetsverksamheten och den andra (på 1000 kr.) för uppdragsverksamheten vid bolagsbyrån.

Anslaget F 6. Patent- och registreringsverkel m.m. bör belastas som hittills t.o.m. den 31 december 1986. Därefter bör endast kostnader för patentbesvärsrätten och programmet Namnärenden belasla anslaget.

Skälen till mina förslag är - när det gäller programmen Palenlärenden saml Varumärkes- och mönsterärenden - dels alt verksamheten är helt avgifisfinansierad, dels atl den är utsatt för konkurrens från det europeiska patenlverkel (EPO) i den del som avser patentärenden. Del föreslagna systemet ger Patenlverket större möjligheter till flexibilitet och snabb anpassning av resurserna till förändringar i kundernas efterfrågan på verkets tjänsler.

Skälel till milt förslag atl anvisa medel lill verksamheten vid bolagsbyrån över ett särskilt anslag är alt budgeten på detla sätl bättre åskådliggör verkets två huvudsaklig verksamhetsgrenar, som till arl och lokalisering är skilda åt.

Jag vill i detta sammanhang upplysa om atl jag kommer atl föreslå regeringen all höja Patenlverkets kredit hos riksgäldskonlorel fill 1 milj. kr. fr. o. m. den 1 januari 1987.

Medel för programmet Namnärenden samt för patentbesvärsrätten bör anvisas som hitfills. För patentbesvärsrätten har en ny beräkning gjorts. Fördelningen av medel för programmen bör under budgetåret 1986/87 vara följande.

- Namnärenden 2 400 000 kr.

-Patentbesvärsrätten 6700000 kr.

Sammanfattningsvis innebär mina förslag att två nya anslag (benämnda Patent- och registreringsverket: Immaterialrätt samt Patent- och registreringsverket: Bolagsärenden) bör föras upp på statsbudgeten. Anslaget F 6. Patent- och registreringsverkel m.m. bör efter den 31 december 1986 endast belastas med kostnader för programmet Namnärenden och patentbesvärsrätten. Det innebär atl anslagsbelastningen för budgetåret 1986/87 beräknas bli ca 67 milj. kr.

Hemställan Prop. 1986/87: 25

Jag hemsläller alt regeringen föreslår riksdagen

alt godkänna vad jag föreslagil beiräffande användningen av anslaget F 6. Patent- och registreringsverket m.m. för budgetåret 1986/87.

[7] F 20. Patent- och registreringsverket: Immaterialrätt

Något anslag för detta ändamål finns inte upptaget i statsbudgeten för budgelåret 1986/87.

I enlighet med vad jag nyss anfört angående en ny anslagskonstruktion för verksamhelen med pateni-, varumärkes- och mönsterfrågor förordar jag att ett nytt förslagsanslag förs upp med 3000 kr., varav en posl för Patenlärenden med 1000 kr., en posl för Varumärkes- och mönslerärenden med 1 000 kr. samt en post för Uppdragsverksamhet med 1000 kr.

Hemställan

Jag hemsläller all regeringen föreslår riksdagen

alt lill Patent- och registreringsverket: Immaterialrätt på tilläggsbudget I lill statsbudgeten för budgetåret 1986/87 anvisa etl förslagsanslag av 3 000 kr.

[8] F 21. Patent- och registreringsverket: Bolagsärenden

Något anslag för detla ändamål finns inte upplaget i stalsbudgelen för budgetårel 1986/87.

Jag har nyss redogjort för mina förslag beträffande en ny anslagskonstruklion för programmen Palenlärenden samt Vammärkes- och mönsterärenden. Vad gäller Palenlverkels program Bolagsärenden finns ännu inle tillräckligt underlag för atl la ställning lill frågan om en ändrad anslagskonstruklion.

Av skäl somjag tidigare angivit förordar jag emellertid all Palenlverkels verksamhel vid bolagsbyrån fr. o. m. den 1 januari 1987 anvisas medel under elt nyll förslagsanslag som ersäller programmei Bolagsärenden samt den del av programmet Uppdragsverksamhet som avser bolagsärenden under förslagsanslaget F 6. Patent- och registreringsverkel m. m.

Med resultatet från den sluiförda översynen vid Palentverket som underlag kan verksamheten vid Patentverkets bolagsbyrå nu budgeteras på ell mera korreki säll än fidigare. Jag förordar all det nya anslaget förs upp med 22601000 kr., varav en post för Bolagsärenden med 22,6 milj. kr. och en post för Uppdragsverksamhel med I 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Patent- och registreringsverket: Bolagsärenden på tilläggsbudget I lill slatsbudgelen för budgetårel 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 22601000 kr.

4 Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 25

G. Statsägda företag Prop. 1986/87:25

[9] G 8. Infriande av förlusttäckningsgaranti för Zenit Shipping AB

Någol anslag för detta ändamål finns inte upptaget i slatsbudgelen för budgeiårei 1986/87. Dock har i statsbudgeten för budgeiårei 1983/84 anvisats ett reservafionsanslag av 30 milj. kr. (prop. 1982/83:147, NU 55, rskr. 383). För innevarande budgelår är den ingående reservationen 6,5 milj. kr.

Riksdagen beslöt våren 1982 (NU 53, rskr. 405) bemyndiga regeringen alt i samband med rekonstmktionen av AB Nya Oskarshamns Varv utfärda garanii för förlusUäckning inom skälig ekonomisk ram. Beslul om garanfi och infriande av garanti skall enligt riksdagens beslut anmälas lill riksdagen.

I samband med alt ell skeppsbyggnadskonlrakl lecknades mellan AB Nya Oskarshamns Varv och partrederiet under bildande för nybygge 438 vid varvel ingick Zenit Produktlank AB, ell dotterbolag till Zenit Shipping AB, och partrederiet ett lidsbefraktningsavtal beträffande nämnda nybygge för en period av fem år. Regeringen har genom beslut lämnal utfästelse om all förluster som kan uppkomma för Zenit Produkltank AB på gmnd av nämnda befraktningsavtal skall täckas genom statliga medel.

Förlusten för de två första åren av lidsbefraktningsavtalel uppgick lill 23,5 milj. kr. För del tredje avtalsåret beräknar Zenit Shipping AB förlusten lill ca 7,6 milj. kr.

Zenit Shipping AB har i skrivelse den 28 augusti 1986 bedömt förluslerna för de två sisla avtalsåren lill 17,7 resp. 17 milj. kr. Fömtsättningen för bedömningen är bl. a. atl marknadsförhållandena inle förändras.

Osäkerheten i bedömningen är således stor.

För alt täcka de bedömda förluslerna för Zenit Produkltank AB till följd av tidsbefraklningsavlalel om sammanlagt 48,8 milj. kr. t. o. m. det Qärde avtalsåret erfordras alltså ytterligare ca 18,8 milj. kr. uiöver hitlills anvisade medel om 30 milj. kr. Jag avser all senare återkomma med förslag hur förlusterna under del femle avtalsåret skall läckas.

Hemställan

Jag hemsläller alt regeringen föreslår riksdagen

att till Infriande av förlusttäckningsgaranti för Zemt Shipping AB på lilläggsbudgel I till statsbudgeten för budgetårel 1986/87 anvisa ell reservationsanslag om 18800000 kr.

[10] G 9. Ränta på inlösta skuldebrev till Svenska Varv AB

Något anslag för delta ändamål finns inle upptaget i stalsbudgelen för budgetåret 1986/87.

Riksdagen har vid skilda fillfällen - senast våren 1983 (prop.
1982/83:147, NU 55, rskr. 383) - beslulat aU siaten skall utfärda skulde
brev uppgående fill sammanlagi högst 968 milj. kr. lill Svenska Varv AB
för nedskrivning av anläggningar inom koncernen. Ränta skall ulgå på 42

skuldbeloppet med belopp som regeringen besiämmer med hänsyn lill det Prop. 1986/87:25 allmänna ränlelägel.

Enligl riksdagens beslut våren 1986 (prop. 1985/86:120, NU 34, rskr. 314) skall staten lösa in samtliga dessa uteslående skuldebrev. Den lotala skulden enligt skuldebreven uppgick den 30 juni 1986 fill 859133000 kr. Vid inlösen av skuldebreven skall ränla ulgå med diskonto plus 4 %, vilket motsvarar elt belopp av 123 834000 kr. från den 1 juli 1985.

Jag förordar att 123 834000 kr. anvisas på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetårel 1986/87 för räntekostnader på skuldebrev till Svenska Varv AB.

Hemställan

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att lill Ränta på inlösta skuldebrev till Svenska Varv AB på tillläggsbudget I till slalsbudgeten för budgetåret 1986/87 anvisa elt förslagsanslag av 123 834000 kr.

[11] G 10. Viss avvecklingsproduktion vid Kockums AB

Något anslag för delta ändamål finns inte upptaget i statsbudgeien för
budgelåret 1986/87.

För riksdagens information redogjordes i proposilionen om vissa varvsfrågor m. m. (prop. 1985/86:120, NU 34, rskr. 314) för de samlade ålgärder som regeringen ämnade vidta med anledning av Kockum AB:s beslut att inleda MBL-förhandlingar om en avveckling av produkfionen av handelsfartyg vid förelagel. En av de åtgärder som aviserades var all ställa medel lill Kockums förfogande för all möjliggöra yllerligare beläggning på varvet under åren 1986 och 1987.

Syftet med denna beläggning är alt skapa en sådan produktion all avgångarna från varvel skall ske i jämnare takt med att nya sysselsällnings-fillfällen skapas ulanför varvel.

Svenska Varv AB och Kockums AB har undersökt olika allernaliv för avvecklingsproduktion. Det har därvid visat sig lämpligast atl del av Svenska Varv AB ägda Rederi AB Oktetten beställer en produkltanker på ca 23 000 dwl. Det är samma fartygstyp som Oktetten beställde vid Uddevallavarvel AB i samband med varvets avveckling. Kockums kan därigenom fillgodogöra sig Uddevallavarvels rilningsmaterial m. m. och minimera sin egen projekteringstid. Det medför bl. a. atl de önskade sysselsättningseffekterna uppnås vid räll tidpunkt. I takt med all del av Carnival Cruise Lines beställda kryssningsfartyget färdigslälls, kommer anlalel produktionslimmar som las i anspråk för fartyget successivi all minska för de olika personalkategorierna fram fill leverans i början av år 1987. Det medför all ledig kapacitet uppstår vid varvel. Produkllankern har inplacerats i produklionen, så all effeklerna av denna undersysselsäilning minskas och att den bäsla överbryggningen mellan arbelet med kryssningsfartyget och övergången till sysselsättning ulanför varvet uppnås för de anställ-

da. Produkllankern som levereras hösten 1987 skall inle ses som ett Prop. 1986/87: 25 långsiktigl fartygsengagemang för Svenska Varv AB.

Som jag redovisade i propositionen om vissa varvsfrågor m. m. (prop. 1985/86:120) delar jag styrelsens i Svenska Varv konstaterande att möjligheterna all ta order på kommersiellt godlagbara villkor saknas för Kockums. Detta förhållande försiärks i elt avvecklingsskede. Jag förordar därför atl medel ställs till Kockums förfogande på ett sådant sätt alt byggandet av en 23 000 dwt:s produkltanker möjliggörs.

Medlen är beräknade så all Kockums skall få ersättning för skillnaden mellan aktuellt marknadspris och produktionskostnaden. Enligt de beräkningar som gjorts uppgår denna skillnad till 180 milj. kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att lill Viss avvecklingsproduktion vid Kockums AB på tilläggsbudget I till slalsbudgeten för budgeiårei 1986/87 anvisa ell reservalionsanslag av 180000000 kr.

Bilaga 9.1 Prop. 1986/87:25

Överenskommelse

om upprättande av Den nordiska utvecklingsfonden för

Västnorden

Danmarks regering tillsammans med Färöarnas och Grönlands landsslyren saml Finlands, Islands, Norges och Sveriges regeringar, vilka som ett led i det nordiska regionalpolitiska samarbetet önskar främja den ekonomiska utvecklingen i Västnorden (Färöarna, Grönland och Island) och utbygga samarbetet inom Västnorden saml mellan Västnorden och Norden i övrigl, ingår följande överenskommelse:

Artikel I

Den nordiska ulvecklingsfonden för Västnorden, nedan kallad Fonden, inrättas med syfte att främja utvecklingen av ett allsidigt och konkurrenskraftigt näringsliv i Västnorden (Färöarna, Grönland och Island) genom alt bevilja lån och bidrag saml slälla garanfier för genomförande av projekt med anknytning till eller fill fördel för små och medelslora företag. I samband härmed skall Fonden bidraga lill det industriella, kommersiella och lekniska samarbetet inom Västnorden samt mellan Väsinorden och Norden i övrigt.

Artikel 2

Fonden skall ha status som juridisk person.

Artikel 3

Fondens verksamhet skall drivas i överensstämmelse med de stadgar, som är bilagda denna överenskommelse. Dessa stadgar kan ändras efter beslut av Nordiska Ministerrådet; dock inte på sådant sätl, alt exislerande kreditorers säkerhel minskas.

Artikel 4

Fondens grundkapital tillskjutes av Danmarks, Finlands, Islands, Norges och Sveriges regeringar samt Färöarnas och Grönlands landsslyren. Dessa ansvarar för Fondens förpliktelser med sina andelar av grundkapitalet till dess Fondens samtliga förpliktelser geniemot kredilorerna är uppfyllda.

Om gmndkapilalets storlek, fördelning, inbetalning saml ökning av delta finns bestämmelser i stadgarnas § 2.

Artikd 6 Prop 1986/87: 25

Fonden skall vara undantagen från betalnings- och valutarestriktioner och kredilpoliliska ålgärder, som hindrar eller försvårar Fondens verksamhet eller uppfyllandet av någon del av Fondens förpliktelser.

Fondens fillgångar och intäkter skall vara befriade från beskaltning.

Låneavtal, i vilka Fonden är part, skall vara befriade från stämpelavgifter och andra avgifter till det offentliga. Har sådana avgifter pålagts, skall de på anmodan återbetalas.

Artikel 7

Skulle omständigheter inträffa, som väsentligl förändrar fömtsätiningarna för Fondens inrättande, skall avtalsparterna rådgöra med varandra om Fondens framtida verksamhet.

Nordiska Ministerrådet skall senasl den 1 mars 1996 la ställning lill Fondens vidare verksamhet efler år 1999.

Om Ministerrådet beslutar, att Fonden skall avvecklas, skall det ske i överensslämmelse med det lillvägagångssätt, som är faslslälll i stadgarnas §14.

Artikd 8

överenskommelsen och i arfikel 3 nämnda stadgar träder i kraft 30 dagar efter den dag, då samfliga avtalsparter har meddelat det danska utrikesministeriet, alt överenskommelsen har godkänts.

Del danska utrikesministeriet underrättar övriga avtalsparter och Nordiska Ministertådets Sekretariat om mottagandet av ovannämnda meddelanden och om tidpunkten för överenskommelsens ikraftträdande.

Artikd 9

En avtalspart kan efter den 1 januari 2000 säga upp överenskommelsen genom skriftligt meddelande härom lill det danska utrikesministeriet, som underrättar övriga avtalsparter, Nordiska Ministerrådets Sekretariat och Fondens styrelse om mottagandet av meddelandet och om dess innehåll.

En uppsägning gäller endasl den part, som har avgelt den, och träder i kraft tidigast vid ulgången av det räkenskapsår, som följer efter del år, då uppsägningen ägde rum.

Om inte Nordiska Ministerrådet efler mottagandel av uppsägningen beslutar om Fondens likvidation, skall rådet senast före uppsägningens ikraftträdande fastställa tillvägagångssättet för avvecklingen av förhållandet mellan Fonden och den utträdande avtalsparten. Det skall härvid säkerställas, att den utträdande avtalsparten fortfarande ansvarar lika med övriga parler för Fondens förpliktelser, som existerade vid vederbörande parts utträde.

Bilaga 9.2 Prop 1986/87: 25

Stadgar

för Den nordiska utvecklingsfonden för Västnorden

Danmarks regering tillsammans med Färöarnas och Grönlands landsstyren samt Finlands, Islands, Norges och Sveriges regeringar har genom överenskommelse av den 19 augusli 1986 beslulat alt upprätta en nordisk utvecklingsfond för Västnorden (Färöarna, Grönland och Island). För fonden gäller följande sladgar:

Andamål

§1

Den nordiska ulvecklingsfonden för Västnorden, nedan kallad Fonden, har fill ändamål att främja utvecklingen av ett allsidigt och konkurrenskraftigt näringsliv i Västnorden (Färöarna, Grönland och Island) genom alt bevilja lån och bidrag samt ställa garanlier för genomförandet av projekt med anknytning till eller lill fördel för små och medelstora företag. I samband härmed skall Fonden bidraga till det industriella och tekniska samarbetet inom Västnorden samt mellan Västnorden och Norden i övrigt.

Datum	S	DK	SF	N	IS	FR	GR	Totalt	Grundkapital TotaU
1/3 87	1004	502	502	502	76	19	19	2624	2624
1/3 88	276	138	138	138	20	5	5	720	3 344
1/3 89	328	164	164	164	24	6	6	856	4200
1/3 90	388	194	194	194	28	7	7	1012	5212
1/3 91	464	232	232	232	36	9	9	1214	6426
1/3 92	552	276	276	276	40	10	10	1440	7866
1/3 93	660	330	330	330	48	12	12	1722	9588
1/3 94	788	394	394	394	60	15	15	2060	11648
1/3 95	940	470	470	470	68	17	17	2452	14100
Totalt	5400	2700	2700	2700	400	100	100	14 100

På anmodan av Fondens styrelse skall bidragsgivarna eriägga sin andel av Prop 1986/87: 25 grundkapitalet, helt eller delvis, tidigare än förutsatt i ovanslående betalningsplan, enligt ovanstående fördelningsnyckel, om inte annat avtalas. För den tid, under vilken belopp kan beiraktas såsom förskottsbetalda i förhållande till betalningsplanen, har den bidragande parten rätt atl uppbära en marknadsmässig ränta.

Grundfondsbidragen kan erläggas antingen i US dollar eller i danska kronor med etl kronbelopp, som moisvarar ifrågavarande bidragsbelopp i US dollar, omräknat efter betalningsdagens officiella säljkurs i Köpenhamn för US dollar.

I Fondens räkenskaper bokförs det inbetalda grundkapitalet i danska kronor. Belopp, som mottages i US dollar, omräknas till danska kronor efler betalningsdagens officiella säljkurs i Köpenhamn.

Fram lill den I mars 1995 beräknas värdet i danska kronor av den inte inbetalda delen av grundkapitalet vid varje tidpunkt efter den officiella säljkursen i Köpenhamn för US dollar.

En evenluell ökning av grundkapitalet kan ske endasl genom beslut av Nordiska Minislerrådel.

§3

Fondens medel skall förvaltas på så sätt, atl grundkapitalet angell i danska kronor, säsom föreskrivet i §2, förblir intakt, fills vidare t.o.m. den 31 december 1999.

Verksamhel §4

Fonden beviljar lån och släller garantier på bankmässiga villkor.

När omständigheterna talar härför, kan lån och garantier lämnas på villkor, som är fördelaktigare än bankmässiga villkor.

För särskilda ändamål kan Fonden bevilja bidrag eller villkorslån, dvs. lån, som skall återbetalas och förräntas endast i den omfattning, som ifrågavarande projekts utveckling ger underlag för.

Bidrag och villkorslån kan endasl beviljas av Fondens totala överskott.

Beloppet skall avsättas för täckande av förlust på uflåning och garantier. Avsättningen skall stå i rimligt förhållande till risken med vanliga lån och garanfier.

I Fondens verksamhel skall man i slort eftersträva en rimlig fördelning av Fondens beviljade och utbetalda medel mellan Färöarna, Grönland och Island.

Projekt, som omfattar mer än ett enda område i Västnorden eller innebär samarbete med det övriga Norden, bör prioriteras.

Fonden skall eftersträva ett nära samarbete med näringslivsorganisationer, andra finansieringsinstitut saml offentliga och privala organ, som har anknylning till Fondens verksamhetsområde.

§ 5 Prop 1986/87: 25

Lån kan beviljas av Fondens gmndkapital och reserver. Fonden kan dessulom laga upp lån för finansiering av sin verksamhet.

De sammanlagda ulestående låne- och garantiåtagandena får uppgå fill högst två gånger Fondens gmndkapital.

§6

Fondens likvida medel bör placeras på bäst möjliga villkor och i samförstånd med vederbörande myndigheler på Färöarna, Grönland och Island. Fonden skall i så stor utsträckning, som det är praktiskt möjligt, undvika kursrisker.

§7

Fondens räkenskaper skall föras i danska kronor. Räkenskapsårel följer kalenderåret.

Fondens årsrapport och årsräkenskaper skall översändas till Nordiska Ministerrådet.

Administration

§8

Fonden har en slyrelse, en administrerande direktör och den personal i övrigt, som är nödvändig.

§9

Slyrelsen beslår av sju medlemmar, varav varje deltagande regering saml Färöarnas landsstyre och Grönlands landsstyre ulser en medlem för en period av högst fyra år i tagel. För varje medlem väljs en suppleant efler samma principer.

Styrelsen väljer inom sig en ordförande och en vice ordförande för en period av två år. Ordförandeposten alternerar mellan representanterna för Islands regering saml Färöarnas och Grönlands landsstyren.

Styrelsen är beslutsmässig, när ordföranden eller vice ordföranden tillsammans med minst hälflen av de övriga medlemmarna, eller vid dessas förfall deras suppleanter, är närvarande. Varje medlem har en rösl. För beslul krävs en majorilel av de närvarandes rösier. Lån, garanti eller bidrag kan inte beviljas, om mottagarens land eller område motsätter sig detta.

Beslut kan iräffas också genom skriftligt förfarande.

Slyrelsen sammanträder, när ordföranden så besiämmer, eller när minst två styrelsemedlemmar eller direktören begär detta, dock minst två gånger om året.

Andra kan vid behov härav inbjudas till styrelsesammanträdena.

§ 10 Prop 1986/87: 25

Styrelsen träffar beslut om samtliga Fondens angelägenheler.

Styrelsen kan delegera beslulanderäll till den administrerande direklören eller till ett arbetsutskott bestående av styrelseordföranden samt de båda andra styrelsemedlemmarna från Västnorden.

§11

Den administrerande direktören leder Fondens löpande verksamhet, är ansvarig för beredningen av låne-, garanti- och slödärenden samt skall följa de riktlinjer och åligganden, som styrelsen har beslutat.

Direklören ulses av styrelsen för en tid av högsl fem år i tagel. Direktören får inle vara medlem av eller suppleant i styrelsen, men deltar i styrelsesammanträdena ulan rösträll.

Fonden lecknas av styrelsens ordförande, direktören eller den, som slyrelsen bemyndigar.

§ 12

Fondens huvudsäte skall vara i Reykjavik.

Fonden skall vara represenierad i Törshavn och i Nuuk.

Regionalinstilulet (Byggdaslofnun) ställer erforderliga expedifionsmäs-siga och administrativa faciliteier som lokaler, bokföring, expedifion, daglig revision, juridiskt bistånd, inkassering, förvaring av värdepapper m. m. lill Fondens förfogande.

Övriga bestämmelser

§13

Nordiska Minislerrådel utser två revisorer för genomgång av styrelsens verksamhet och Fondens räkenskaper. Revisorerna avger årligen en revisionsberättelse fill Nordiska Ministerrådet.

§ 14

Nordiska Ministerrådet fattar beslul om ändring av eller lillägg lill Fondens stadgar, dock inte på ell sådanl sätt, atl exislerande kreditorers säkerhel försvagas. Ministerrådet skall senasl den 1 mars 1996 la ställning lill Fondens verksamhet efter år 1999.

Om Nordiska Ministerrådet beslutar, att Fonden skall avvecklas, utser Ministerrådet de personer, som skall förestå avvecklingen.

En avveckling av Fonden genom återbetalning eller annat användande av grundkapitalet kan inte ske snabbare än vad avvecklingen av Fondens uflånings- och bidragslöften samt dess skuldförpliklelser vid lidpunkten för beslut om avveckling tillåter.

Bilaga 10 Prop. 1986/87:25

Förteckning

över anslag som regeringen begär på tilläggsbudget

I till statsbudgeten för budgetåret 1986/87

Statsutgifter

//. Justitiedepartementet

F 7 Allmänna advokatbyråer: Rörelsekapital m. m. 2 100000

V. Socialdepartementet

F 5 Bidrag fill anordnande av daghem och fritids hem, re
servalionsanslag 165 000 000

VI. Kommunikationsdepartementet

D 3 Ersättning till slatensjärnvägar för köp av vissa tjäns
ter, reiervanortj-ani/ag 74000000

D 5 Särskilda investeringar vid statens järnvägar, reserva
tionsanslag 45 000 000

D6 Ombyggnad m.m. av järnvägsvagnar vid Kockums

AB, reservationsanslag 288750000

VIII. Utbildningsdepartemenlel

D 10 Utbildningför vårdyrken, reiervfl/ioHians/flg 1338000

D 11 Utbildning för undervisningsyrken, reservalionsanslag 1 222000

D 23 Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna, reserva
lionsanslag 6098000

D 24 leknisWa fakulteterna, reservalionsanslag 2 568000

F 9 Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras verk

genom bibliotek m. m., förslagsanslag 3 185000

IX. Jordbruksdeparlementet

G 1 Sveriges lantbruksuniversitet reservationsanslag 540000

G 4 Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges lant
bruksuniversitet m. m., reservalionsanslag I 200000

H 15 Sanering av BT-kemis område i Teckomatorp, reserva
lionsanslag 535000

X. Arbetsmarknadsdepartementet

B 3 Arbetsmarknadsutbildning,/•e.je/vfl//o«ja/w/flg 143 000000

XH. Industridepartementet Prop. 1986/87: 25

C 10 Kapitaltillskott till en utvecklingsfond för Västnorden,

reservationsanslag 6 928 000

E 11 Statens vattenfallsverk; Kraftstationer m. m., reserva
tionsanslag 537500000

E 13 Bidrag till verksamheten vid Studsvik Energiteknik

AB, reservationsanslag 2250000

F20 Patent- och registreringsverket: Immaterialrätt,/ö/--

slagsanslag 3 000

F21 Patent- och registreringsverket; Bolagsärenden,/ö/--

slagsanslag 22601000

G 8 Införande av föriustläckningsgaranti för Zenii Shipping

AB, reservationsanslag 18800000

G 9 Ränta på inlösta skuldebrev till Svenska Varv AB,

förslagsanslag 123 834 000

G 10 Viss avvecklingsproduktion vid Kockums AB, reser
valionsanslag 180000000

Summa statsutgifter 1626 452 000

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1986 53