Regeringen föreslår riksdagen atl anta de förslag som har tagils upp i bifogade uidrag ur regeringsprotokollel den 25 seplember 1986.

På regeringens vägnar Ingvar Carlsson

Bengt K. Å. Johansson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att grundfonden för Konungariket Sveriges stadshypotekskassa höjs från 12,5 miljarder kr. till 15,5 miljarder kr.

1 Riksdagen 1986187. I saml. Nr 19

Förslag till Prop. 1986/87:19

Lag om ändring i lagen (1968: 576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar

Härigenom föreskrivs att 13 § lagen (1968: 576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

13 §
Som grundfond för kassan ställer   Som gmndfond för kassan ställer
staten till förfogande en av riks- staten fiU förfogande en av riks
gäldsfullmäktige utfärdad garanti- gäldsfullmäklige utfärdad garanti
förbindelse på tolv och en halv mil-     förbindelse på femton och en halv
jarder kr.                                     miljarder kr.

Denna lag träder i kraft den 30 november 1986.

Lagen omtryckt 1983:578.

FINANSDEPARTEMENTET Prop. 1986/87: 19

Uidrag protokoll vid regeringssammanträde den 25 september 1986

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Peierson, Bodström, Göransson, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Wickbom, Johansson, Hulterström, Lindqvist

Föredragande: statsrådet Johansson

Proposition om höjning av grundfonden för Konungariket Sveriges stadshypotekskassa

1 Inledning

Bestämmelser för stadshypoteksinstilutionens verksamhet finns i lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar (sladshypolekslagen). Instilufionen består av en cenlral kassa - Konungariket Sveriges stadshypotekskassa — och tjugo regionalt verksamma stadshypoteksföreningar. Genom föreningarna lämnar institutionen lån i huvudsak mot säkerhel i form av panträtt i boslads- och affärsfasligheter. Kassan har tUl uppgtft att skaffa medel till föreningamas kreditgivning genom upplåning mol obligationer och annan upplåning. Kassans upplåningsrätt bestäms dels av slorieken av den gmndfond som siaten släller till kassans förfogande, dels av kassans reserv- och kapital-läckningsfonder. Upplåningen får inle överstiga tio gånger det sammanlagda beloppet av grundfonden och nämnda fonder. Grundfonden uppgår för närvarande till 12,5 miljarder kr. och beslår av en garanltförbindelse som fullmäktige i riksgäldskonlorel har utfärdat. Den senaste grundfondshöjningen skedde år 1983 med 2 miljarder kr. (prop. 1982/83: 136, NU 36, rskr. 326, SFS 1983:578).

Sladshypolekskassan har i en skrivelse fill regeringen den 11 juni 1986 hemställt alt kassans grundfond höjs från 12,5 miljarder kr. till 15,5 miljarder kr. Vidare har kassan hemställt om ändring av de allmänna bestämmelserna för kassans ullåning fill stadshypoteksföreningarna, bestämmelserna om omfattningen av och formerna för kassans likviditetshållning, bestämmelserna om kassans och föreningamas vinstdisposition och egna fonder saml bestämmelserna om tillåtna belåningsändamål.

Del är angeläget att höjningen av kassans grundfond sker så snart som möjligt. Övriga förslag kräver ytterligare överväganden. I denna proposition behandlas därför endast frågan om höjning av gmndfonden.

Sladshypolekskassans skrivelse, såvitt rör frågan om höjning av grundfonden, bör fogas lUl prolokollet i detta ärende som bilaga.

Yttranden över sladshypolekskassans framställning har avgetts av bankinspektionen, bostadsstyrelsen, fullmäktige i Sveriges riksbank, fullmäk-

2 Föredragandens överväganden

Mitt förslag: Sladshypolekskassans grundfond höjs med 3 miljarder kr. från nuvarande 12,5 miljarderkr. lill 15,5 miljarderkr.

Stadshypotekskassans framställning: Överensstämmer med mitl förslag.

Remissinstanserna: Framställningen om höjning av grundfonden har lämnals ulan erinran.

Skälen för mitt förslag: Av kassans framställning framgår all basen för kassans upplåning nu blivit otillräcklig med hänsyn till den ökning av utlåningen som har skell under det senasle året och som kan förulses för del närmaste året. Jag anser därför att upplåningsrätten bör ökas och att detla bör ske genom en höjning av grundfonden. Jag förordar atl kassans grundfond höjs med föreslagna 3 miljarder kr. från nuvarande 12,5 miljarder kr. fill 15,5 miljarder kr. Detla förulsäller att 13 § sladshypolekslagen ändras och att fullmäktige i riksgäldskontoret utfärdar en ny garantiförbindelse.

Etl förslag lill ändring i sladshypolekslagen har upprättats inom finansdepartementet.

Lagförslaget är enligt min mening av så enkel beskaffenhel all lagrådels hörande skulle sakna betydelse.

3 Hemställan

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen all

1. anta förslaget till lag om ändring i lagen (1968; 576) om Konungariket
Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar,

2. bemyndiga fullmäklige i riksgäldskontoret alt utfärda en garanfiför-
bindelse på 15,5 miljarder kr. att utgöra sladshypolekskassans gmndfond i
stället för den nuvarande förbindelsen på 12,5 miljarder kr.

4 Beslut

Regeringen ansluter sig tiU föredragandens överväganden och beslular att genom proposition föreslå riksdagen all anla de förslag föredraganden lagl fram.

Bilaga Prop. 1986/87: 19

Sladshypolekskassan

Till Framslällning

Finansdepartementet 1986-06-11

103 33 Siockholm

Slyrelsen för Konungariket Sveriges stadshypotekskassa får härmed göra framslällning om vissa ändringar i lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges sladshypolekskassa och om stadshypoteksföreningar (sladshypolekslagen).

Först hemställer styrelsen om en skyndsam ökning av kassans grundfond, dvs. den av riksgäldsfullmäktige utfärdade garantiförbindelse som sätter gränsen för kassans upplåningsräti. Däruiöver lar slyrelsen upp fyra punkter där de snabba förändringarna på kreditmarknaden och i de allmänna betingelserna för verksamhelen får nuvai"ande delaljbestämmelser i sladshypolekslagen atl framstå som föråldrade och restriktiva på etl olämpligt sätt. De fyra punkterna avser

—de allmänna bestämmelserna för kassans utlåning till stadshypoteksföreningarna,

—omfattningen av och formerna för sladshypolekskassans likviditets-hållning,

—bestämmelserna om kassans och föreningarnas vinsldisposilion och egna fonder, samt

—beskrivningen av de tillåtna belåningsändamålen.

Beredning av författningsfrågorna har skett av en särskild kommitté utsedd av styrelsen. Synpunkier har ocksä inhämtats från stadshypoteksföreningarna.

En ökning av grundfonden

I stadshypolekslagens 13 § stadgas att staten som grundfond för kassan ställer till förfogande en av riksgäldsfullmäktige utfärdad garantiförbindelse på lolv och en halv miljarder kronor (beloppel senast ändral genom SFS 1983: 578). Enligt beslämmelse i lagens 7 § får sammanlagda beloppet av kassans låneskuld inte uppgå till mera än tio gånger summan av denna grundfond och kassans egna reserv- och kapilalläckningsfonder.

Sladshypolekskassans egna fonder uppgår efter 1985 års vinstavsäll-
ningar lill ca 2,78 miljarder kronor. Den sammanlagda basen för upplå-
ningsrätlen är därför för närvarande ca 15,28 miljarder kronor, vilket i sin
tur innebär att kassans låneskuld får uppgå lill högst ca 152,8 miljarder
kronor. Per 30 april 1986 uppgick å andra sidan faktiskt utelöpande obliga
lioner, kapitalmarknadsreverser och certifikal lill sammanlagi ca 140,8
miljarder kronor, inräknat tecknade men ej likviderade volymer. Den
outnyttjade upplåningsrälten uppgick således till ca 12 miljarder kronor.
För att få perspektiv på denna siffra kan påpekas alt neltolåneskulden
under årels fyra första månader ökat med ca 9,5 miljarder kronor, varav ca
5,4 miljarder i prioriterad upplåning och ca 4,1 miljarder i oprioriterad. Av 5

årets medgivna ram för prioriterad upplåning återstår (efter avdrag för Prop. 1986/87: 19

inlösen av förfallande äldre lån) ca 4,5 miljarder kronor. Om denna kan

utnyttjas fullt ut samlidigt som den oprioriterade upplåningen fortsätter i

hittUlsvarande lakl om ca 1 miljard kronor per månad, är del tydligt all

taket för kassans sammanlagda upplåningsräti kan vara nått redan före

utgången av innevarande år.

Mot den angivna bakgrunden är en ökning av upplåningsramen mycket angelägen. Den effekl som uppslår genom att kassans vinst för år 1986 kan läggas till fonderna i nästa bokslut förslår därvid inteilångt; den torde inle motsvara stort mer än 3 miljarder kronor i extra upplåningsräti. Enda alternativet med nuvarande lagstiftning är en ökning av gmndfonden, som skulle behöva genomföras så snabbt som del lagsliftriingslekniskl är möjligt. En vidgning av upplåningsramen bör inte anstå längre än absolut nödvändigl.

Vad gäller frågan om slorieken av en grundfondsökning kan olika synpunkter anföras. Senaste ökningen uppgick till 2 miljarder kronor, molsvarande 20 miljarder kronor i upplåningsrätt. Detta framstår emellertid nu som elt alllför försiktigt sleg. Riksbankens reglering har de senaste åren inneburil att den prioriterade utlåningen fått växa med nära 10 miljarder kronor per år för Sladshypolek. Oavsett om formerna här kan komma att ändras till följd av bostadskommitténs förslag bör man räkna med att fmansiering av ny- och ombyggnader kommer atl ligga på minsl den nivån även fortsättningsvis. Efterfrågan på Stadshypoteks oprioriierade fastighetslån lär också, enligt kassastyrelsens bedömning, fortsätta all ligga på en hög nivå så länge omlagringen mellan olika kreditgivare pågår. En ökad upplåningsram om 20 miljarder kronor riskerar mot den bakgmnden att motsvara mindre än etl års ullåningsökning.

Önskan alt undvika alltför tätt ålerkommande framslällningar om riksdagsbeslut lalar därför å ena sidan för en betydligt större grundfondsökning denna gång än tidigare. Å andra sidan har den statliga garantin numera fåll en mer kommersiell karaktär genom att Sladshypolek får betala en årlig gmndfondsavgift om 0,33 % av fondens belopp. Detla talar för all inle lägga fonden på en nivå som inte på flera år kan komma atl las i anspråk. Vid avvägningen av dessa och andra synpunkter har kassastyrelsen kommit fram till all en grundfondsökning om 3 miljarder kronor, från 12,5 miljarder kronor fill 15,5 miljarder kronor, kan vara lämplig. Kassastyrelsen får alltså hemstäUa om en sådan ökning, att genomföras skyndsamt.

Styrelsen för Konungariket Sveriges stadshypotekskassa
N. Erik Åqvist Lars Wohlin

/Percy Bargholtz

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1986