Regeringens proposition 1986/87: 168
om slopande av räntebidrag vid överlåtelse av °P-
allmännyttiga bostadsföretag eller sådana 1986/87: 168
företags bostadsbestånd m. m.
Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 27 maj 1987 för de åtgärder och de ändamål som framgår av föredragandens hemställan.
På regeringens vägnar
Kjell-Olof Feldt
Hans Gustafsson
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att räntebidrag inte skall lämnas för de lån som tas över av den nye ägaren när ett allmännytfigt ägt bostadshus överlåts. Vidare föreslås att räntebidrag inte skall lämnas för de lån som har beviljats ett allmännyttigt bostadsföretag, om kommunens bestämmande inflytande i företaget upphör. Bestämmelserna om detta skall träda i kraft snarast möjligt och lillämpas för överlåtelser eller inflytandeförändringar som sker efter den 3 juni 1987.
1 Riksdagen 1986187. 1 saml. Nr 168
Bostadsdepartementet Prop. 1986/87:168
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 27 maj 1987
Närvarande: statsrådet Feldt, ordförande, och statsråden Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, S. Andersson, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Wickbom, Johansson, Lindqvist, G. Andersson, Löimqvist
Föredragande: statsrådet Gustafsson
Proposition om slopande av räntebidrag vid överlåtelse av allmännyttiga bostadsföretag eller sådana företags bostadsbestånd m. m.
1 Inledning
Kommunerna har möjligheter att utöva ett avgörande inflytande på allmän-nytuga bostadsföretag och på försäljning av allmännytuga bostäder.
Enligt vad jag har erfarit förs diskussioner i en del av landets kommuner om att avveckla allmännytuga bostadsföretags verksamhet genom försäljning av bostadsbeståndet eller företaget. Argument för försäljning som förs fram i dessa diskussioner är av såväl ideologisk som ekonomisk natur.
Vissa försäljningar av detta slag har genomförts. I ett uppmärksammat fall har aktierna i ett allmännytfigt bostadsföretag överiåuts till ett företag med annan verksamhet, varvid förvärvaren gavs möjlighet att utnyttja de betydande skatiemässiga underskott som uppkommit i det överlåtna företaget. I den proposition (prop. 1986/87: 119) om ändrade förlustavdragsregler för vissa bostadsförelag, som regeringen nyligen lämnat till riksdagen, föreslås alt skattemässiga imderskott som uppkommit i elt schablonbe-skattat allmännyttigt bostadsföretag inte skall få umyttjas i form av förlustavdrag, om företagels allmännyttiga karaktär upphör.
De diskussioner om avveckling som jag har nämnt är oroande, eftersom det enligt min bedömning skulle skada bostadsförsörjningen om de utmynnar i omfattande överlåtelser av allmännytugt bostadsbestånd.
Jag vill erinra om den centrala roll som de allmäimytfiga bostadsföretagen har i den sociala bostadspolifiken. Syftet med företagens verksamhet är att tillgodose behovet av bostäder. Verksamheten bedrivs utan vinstsyfte. Företagen står imder kommunal och statlig kontroll. De är ett viktigt medel när kommimema tar ansvar för planering och genomförande av bostadsproduktion samt förmedlar bostäder. Företagen är ledande i fråga om utveckling av hyresgästinflytandet, och hyrorna för företagens bosläder är normerande på hela bostadshyresmarknaden.
Genom atl de allmännyttiga företagen verkar utan vinstsyfte fastställs Prop. 1986/87: 168 hyrorna i deras lägenhetsbestånd på grundval av företagens självkostnader. Hyrorna för de allmäimyiiiga bostäderna utgör det främsta jämförelsematerialet vid hyressätdting för andra bostäder. Härigenom knyts hyrorna på hela marknaden till den självkostnadsbaserade hyressättningen hos de allmännyttiga företagen. Detta gör det möjligt att undvika en alhnän höjning av hyresnivån i simationer med stark efterfrågan eller bristande utbud av bostäder. Det blir alltså möjligt för bostadssökande att välja hyresboende med självkostnadsnivå på marknaden.
De allmännyttiga företagen har nått den utbredning på bostadsmarknaderna och den ställning i det bostadspolitiska systemet som de har i vårt land, genom en långvarig och planmässig uppbyggnad. Under deima tid har företagen fått ett mycket omfattande statligt ekonomiskt stöd. Detta har inte lämnats med sikte på försäljningar av företagens bostadsbestånd eller sådana vinster för de inblandade aktörerna som då kan utlösas. Även om det är kommimema som har ansvaret för försäljningar av allmännyttiga bostäder, fiims det därför ett statligt intresse att motverka en avveckling av företagens verksamhet.
Jag vill i detta sammanhang aimiäla att jag har för avsikt att tillsätta en arbetsgrupp inom regeringskansliet med uppgift att ingående belysa de allmännyttiga bostadsföretagens situation och att ta fram underlag för beslut om åtgärder av betydelse för företagens stälhiing inom det bostadspolitiska systemet. Emellertid behöver vissa åtgärder vidtas redan nu i avvaktan på resultat från en sådan arbetsgrupp.
Mot bakgrund härav vill jag nu ta upp frågan om räntebidrag vid överlåtelse av allmännyttiga bostadsföretag eller sådana företags bostadsbestånd.
2 Gällande regler
Ett aktiebolag eller en stiftelse som förvaltar bostadsfastigheter och arbetar utan vinstsyfte kan godkännas som allmännyttigt bostadsförelag. Beslut härom fattas av länsbostadsnämnden. Företagets verksamhet skall syfta till att tillgodose behovet av bostäder. Företaget får dock bedriva även annan verksamhet.
Bestämmelser om allmännyttiga bostadsföretag fmns i förordningen (1986: 694) om handläggning, förvalming, m. m. av bostadslån och räntebidrag. För att ett bostadsföretag skall godkännas som allmännyttigt krävs alt kommunen tillskjuter hela grundkapitalet och att kommunen utser samtliga ledamöter i företagets styrelse. I företag som godkänts som allmännyttiga före år 1975 kan finnas intressenter vid sidan av kommunen. Den allmännyttiga karaktären kan upphöra genom att aktier överlåts eller att det annars görs ändringar i fråga om företaget. I sådana fall skall länsbostadsnämnden återkalla godkännandet som allmännyttigt bostadsförelag, varvid villkoren för bostadslån skall ändras som om lånet hade övertagits av någon som inte är ett allmännyttigt bostadsföretag.
Det fmns inga bestämmelser som hindrar allmännyttiga bostadsföretag att sälja sina fastigheter. Godkännandet som allmännyttigt bostadsföretag torde dock kunna återkallas om överskoll förs lill ägaren - kommimen -genom hög aktieutdelning eller om företagel i stor utsträckning bedriver handel med fastigheter så att förvaltningssyftet kommer i skymundan.
I den nämnda förordningen fiims också bestänmielser om övertagande av lån och räntebidrag vid överlåtelse av fastighet. Den nye ägaren kan efter ansökan hos länsbostadsnämnden få överta bostadslånet helt eller delvis, om det kan antas att han har förutsättningar att fullgöra de ekonomiska förpliktelser som följer med lånet och all förvalla huset på ett tillfredsställande sätt. Om bostadslånet på grund av bestämmelserna om läns sloriek för skilda kategorier av låntagare är större än del skulle ha varit om del beviljats den nye ägaren, medges övertagande endasl med del lägre beloppet. Om länsbostadsnämnden medger att bostadslån får övertas, skall nämnden bestämma den garanterade räntesatsen för återstoden av lånetiden som om lånet hade beviljats den nye ägaren.
Det finns kommuner som valt att själva äga och hyra ul bostäder i stället för atl överlåta denna uppgift till ett allmärmyttigl bostadsföretag. För dessa kommunalt ägda bostadshus är de statliga finansieringsvillkoren desamma som för de allmännyttiga företagens.
Prop. 1986/87:168
3 Föredragandens överväganden
Mitt förslag: Om ett allmännyttigt ägt bostadshus överlåts, lämnas inte räntebidrag för lån som övertas av den nye ägaren. Bestämmelser om delta skall tillämpas för överiåtelser som sker efter den 3 Juni 1987.
Räntebidrag lämnas inte för de lån som har beviljats ett allmännyttigt bostadsföretag, om kommunens bestämmande inflytande i förelaget upphör. Bestämmelser härom skall ullämpas om en sådan förändring inträffar efter den 3 juni 1987.
De nu avsedda bestämmelserna skall träda i kraft snarast möjligt.
Skälen för mitt forslag: Enligt den syn som Jag redovisade inledningsvis på de allmännytuga bostadsföretagens centrala roll i den sociala bostadspolitiken, främjar det inte bostadsförsörjningen om ett sådant företags innehav av bostadshus övergår lill andra ägare. Del är uppenbart att förulsältningama för hyressättningen ändras om en kommun mister sitt enda allmännyttiga företag. Även på orter där flera allmännyttiga företag verkar, kan en försäljning av ett av företagen medföra ett försämrat Jämförelsematerial vid hyressättiiingen. Följden kan bli densamma om väsentliga delar av företagens bostadsbestånd går över till andra ägare. Om nuvarande grunder för den självkostnadsbaserade hyressättningen förändras, blir det nödvändigt att överväga altemativ till den nuvarande bruksvärde-principen.
Allmänt sett skulle försäljningar av det allmännyttiga bostadsbeståndet Prop. 1986/87:168 leda till att möjligheterna försämras för kommunemas invånare att välja ett självkostnadsbaserat hyresboende. Jag anser att bostadspolitiska skäl talar för att sådana förfaranden motverkas. Det bör ske genom att räntesubventionerna slopas vid överlåtelser av detta slag. Om ett allmännyttigt ägt bostadshus överiåts, bör räntebidrag därför inte lämnas för bostadslån och underliggande krediter som övertas av den nye ägaren. Också i det fall ett bostadshus som ägs av kommunen överlåts, bör räntebidragen upphöra. När de nya bestämmelserna ttäder i kraft, vilket bör ske så snart som möjligt, bör räntebidragen upphöra för de lån som övertagits, även om överlåtelsen skett under tiden före ikraftträdandet och efter den 3 Juni 1987. För att hindra att bestämmelserna kringgås, bör räntebidrag slopas för övertagna bostadslån och underliggande krediter som beviljats ett allmännyttigt bostadsföretag, även om företaget fått godkännandet som allmännyttigt återkallat efter den 3 Juni 1987.
Den självkostnadsbaserade hyressättningen kan försvagas på annat sätt än genom överlåtelser av allmännyttigt ägda bostadshus, nämligen genom att kommunen avvecklar sitt engagemang i ett företag så att dess allmännyttiga karaktär går förlorad. Också sådana förfaranden anser Jag bör motverkas genom slopande av räntesubventioner. Enligt min mening för det alltför långt att utlösa en sådan åtgärd enbart med hänsyn till om godkännandet som allmännyttigt bostadsföretag återkallas. Den för detta sammanhang avgörande händelsen anser Jag inuäffar när kommunen frånhänder sig det avgörande inflytandet i företaget, t. ex. genom att aktier överlåts till andra ägare. Därför bör räntebidrag slopas för alla bostadslån och underliggande krediter som har beviljats elt allmännyttigt bostadsföretag, om konmiu-nens bestämmande inflytande i företaget upphör. När de nya bestämmelserna träder i kraft bör räntebidragen upphöra, även om en sådan förändring av inflytandet skett under tiden före ikraftträdandet och efter den 3 juni 1987.
En försäljning av ett allmännyttigt bostadshus är givetvis mte alltid lill nackdel för den självkostnadsbaserade hyressättningen. Överlåtelser av allmännyttigt bostadsbestånd kan i vissa fall vara väl ägnade att främja bostadsförsörjningen. Allmännyttiga företag kan t. ex. sälja fastigheter i syfte att åsladkonama en allsidigare sammansäimmg av upplåtelseformema i ett bostadsområde eller att företaget effektivare skall kunna fullgöra sina grundläggande uppgifter. Överskott frän enstaka fastighetsförsäljningar kan behövas för att stärka företagets ekonomi. De medel som frigörs genom försäljningar kan användas för an genomföra fastighetsköp som ger en lämpligare sammansätttting av företagels bostadsbestånd med avseende på ålder, läge m. m. Medlen kan vidare användas för fmansiering av bostadsinvesteringar, för ökad service åt hyresgästerna o. d. Därför bör möjligheterna undersökas att låta nuvarande regler för villkorsändring för övertagna lån gälla oförändrade, om överlåtelsen främjar bostadsförsörjningen på orten. Det bör bli en uppgift för den arbetsgmpp rörande de allmännyttiga företagen som Jag avser att tillsätta enligt vad Jag har nämnt inledningsvis. Den ordning i fråga om räntebidrag som Jag nu har förordat
anser Jag bör prövas på nytl med stöd av de resultat som en sådan arbets- Prop. 1986/87: 168 gmpp kan lägga fram. Arbetet skall bedrivas skyndsamt. Jag avser att återkomma med förslag till riksdagen under hösten 1987.
I de fall av fastighetsförsäljningar som Jag senast har talat om, fömtsätter jag att de medel som företagen får tillgäng till genom försäljningama i allt väsentligt nyttiggörs i förelagens verksamhet och alltså inte delas ut till ägarna.
Jag vill i detla sammanhang beröra en fråga som enligt riksdagens begäran behöver klargöras, nämligen vilken aktieutdelning som kan anses förenlig med reglerna för godkännande av bostadsföretag som alhnännyltigl (BoU 1986/87: 20, rskr 248).
Företagens ägare - kommunerna - avgör själva om någon avkastning skall lämnas på det kapital som de har skjutit till. Sådan avkastning kan komma i fråga endast om företaget drivs i aktiebolagsform. Kommunerna kan givetvis avstå från utdelning på aktiekapitalet. Ett sådant beslut kan enligt min mening ses som ett naturligt led i kommunemas bostadspolitik. Däremot anser Jag att höga krav på avkasming kommer i konflikt med företagens grundläggande uppgifter. Om utdelning sker och om den ger en avkastning på aktiekapitalet utöver vad som svarar mot normal upplåningsränta för långfristiga krediter, bör det enligt min mening anses som en grund för länsbostadsnämnden att återkalla ett godkännande av bostadsföretaget som allmännyttigt enligt förordningen (1986: 694) om handläggning, förvalming, m. m. av bostadslån och räntebidrag. En sådan utdelning kan inte anses förenlig med kravet att förelaget skall arbeta utan vinstsyfte.
4 Hemställan
Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer Jag att regeringen
1. dels föreslår riksdagen att godkänna vad Jag har förordat i fråga om räntebidrag vid överlåtelse av allmännyttiga bostadsföretag eller sådana företags bostadsbestånd m. m.
2. dels bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad Jag har anfört i det föregående om aktieutdelningen från allmännyttiga bostadsföretag.
5 Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för de åtgärder och de ändamål som föredraganden har hemställt om.
Norstedts Trycken, Stockholm 1987