Regeringens proposition 1986/87:147

om de statsanställdas medbestämmande vid

Prop.

beredningen av regeringsärenden 1986/87:147

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 2 april 1987.

På regeringens vägnar

Ingvar Carlsson

Bo Holmberg

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att riksdagen skall godkänna ett kollektivavtal mellan statens arbetsgivarverk och de statsanställdas huvudorganisationer om medbestämmandet vid beredningen av regeringsärenden (MBA-R).

Vidare föreslås att regeringen bemyndigas att fördela arbetsgivaransvaret för avtalets tillämpning m. m. mellan sina myndigheter.

Avtalet är träffat under sedvanligt förbehåll om regeringens godkännande. Det avses gälla från den 1 juli 1987.

1 Riksdagen 1986187. 1 saml. Nr 147

Civildepartementet Prop. 1986/87:147

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 2 april 1987

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, S. Andersson, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carisson, Holmberg, Hellström, Wickbom, Johansson, Hulterström, Lindqvist, Lönnqvisi

Föredragande: statsrådet Holmberg

Proposition om de statsanställdas medbestämmande vid beredningen av regeringsärenden

1 Inledning

Riksdagen har - som framgår av det följande (avsnitt 3) - uttalat sig för en omprövning av de statsanställdas medbestämmande vid beredningen av regeringsärenden. Kontakterna mellan parterna bör enligt riksdagens mening bli färre och mer koncentrerade på väsentligheter. Också formerna för kontakterna bör diskuteras, anser riksdagen. Förändringarna bör enligt riksdagen föregås av förutsättningslösa förhandlingar.

Den 14 februari 1985 uppdrog regeringen åt statens arbetsgivarverk att söka träffa kollektivavtal med berörda personalorganisationer i de hänseenden och med de syften som riksdagen angett.

Avtalsförhandlingar med de statsanställdas tre huvudorganisationer — Statsanställdas förbund, TCO-S (TCOs statstjänstemannasektion) och Centralorganisationen SACO/SR - har pågått sedan slutet av år 1985. Förhandlingarna har på arbetsgivarsidan förberetts och följts av en särskild rådgivande delegation med företrädare för bl. a. regeringskansliet.

Arbetsgivarverket och huvudorganisationerna har den 31 mars 1987 ingått ett avtal (MBA-R) om medbestämmande vid beredningen av regeringsärenden. Avtalet bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1.

Avtalet reglerar ordningen för arbetsgivarens samverkan med huvudorganisationerna, när regeringen skall besluta i frågor som ligger inom till-lämpningsområdet för lagen (1976: 580) om medbestämmande i arbetslivet (MBL, ändrad senast 1984:817) och som rör arbetstagare med statligt reglerade anställningar. Det reglerar också planeringen av denna samverkan.

Avtalet, som är träffat under sedvanligt förbehåll om regeringens godkännande, är avsett att träda i kraft den 1 juli 1987. Det skall således kunna tillämpas redan fr. o. m. höstens budgetarbete m. m.

Inom civildepartementet har utarbetats en översikt över den nu gällande ordningen. Denna översikt bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2.

Den förhandlings- och informationsrätt som det här gäller tillkommer de fackliga organisationer som företräder de omkring 60000(3 arbetstagarna med statligt reglerade anställningar, främst statsförvaltningens anställda, lärarna och de försäkringskasseanställda. För enkelhetens skull benämns dessa arbetstagare här "statsanställda".

Pä arbetsgivarsidan är det, som framgår av bilaga 2, arbetsgivarverket som svarar för den förhandlings- och informationsverksamhet som bedrivs enligt den nuvarande ordningen (jfr prop. 1984/85: 100 bil. 15 p. D I. AU 15, rskr. 245). Verket samordnar och genomför sålunda samverkansförhandlingar och information enligt MBL eller enligt kollektivavtal, när det gäller sådana frågor som för beslut av riksdagen, regeringen eller ett statsråd förbereds inom regeringskansliet. Från arbetsgivarverkets ansvarsområde i förevarande hänseende har dock undantagits frågor som bara rör dem som är anställda i regeringskansliet eller hos riksdagen eller dess myndigheter.

3 Riksdagen m. m.

Frågan om de statsanställdas medbestämmande vid beredningen av regeringsärenden har under senare år vid flera tillfällen tagits upp i riksdagen.

En inom civildepartementet upprättad sammanställning över frågans behandling i riksdagen åren 1983-1987 bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 3.

Det kan också nämnas att folkstyrelsekommittén (Ju 1984:05) i sitt betänkande (SOU 1987:6) Folkstyrelsens villkor (s. 17, 212) har föreslagit en tidigareläggning av riksdagens behandling av budgetpropositionen. 1 del sammanhanget uttalar kommittén också att den föreslagna tidsförkortningen skulle underiättas, om medbestämmandeförhandlingarna rörande propositioner och andra regeringsärenden avskaffades.

Betänkandet remissbehandlas för närvarande.

4 Föredraganden

Mitt förslag: Avtalet den 31 mars 1987 mellan statens arbetsgivarverk samt Statsanställdas förbund, TCO-S och SACO/SR om medbestämmande vid beredningen av regeringsärenden underställs riksdagen för godkännande.

Regeringen bemyndigas att bestämma vilka myndigheter som skall utöva arbetsgivarens befogenheter vid tillämpningen av avtalet m. m.

ti Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 147

Skälen för mitt förslag: Den avtalade formen för samverkan i regerings- Prop. 1986/87: 147 ärendena mellan arbetsgivaren och huvudorganisationerna bör, som jag ser det, kunna bidra till en snabb, enkel och i övrigt effektiv ordning för partskontakterna och därmed för arbetet i regeringskansliet. Den sena handläggningen av mera rutinbetonade ärenden kan minskas till förmän för tidigare kontakter mellan parterna i viktigare frågor.

Parterna har också i en protokollsanteckning till avtalet förklarat att detta är syftet med avtalet.

Avtalet kan, som framgår av bilaga 1, sägas vara uppbyggt i tre delar.

- I den första delen enas parterna om att förhandling eller information enligt MBL eller annan författning eller enligt avtal inte skall äga rum i sådana frågor som handläggs av regeringen och som rör förhållandet mellan staten som arbetsgivare och arbetstagare med statligt reglerade anställningar.

- I den andra delen tar staten som arbetsgivare på sig att enligt eget bestämmande samverka med de statsanställdas huvudorganisationer genom information eller överläggningar. I denna del redovisar också arbetsgivaren de principer som han avser att följa i denna samverkan.

- I en tredje del finns en uppsägningsbestämmelse. Avtalet kan sägas upp med en uppsägningstid på sex månader. Det kan dock efter uppsägning upphöra att gälla tidigast den 1 juli 1988. Om avtalet sägs upp och inte ersätts av någon ny ordning, återinträder dagens förhandlings- och informationsskyldighet för staten som arbetsgivare i de ärenden som avtalet reglerar.

Avtalet är i och för sig sådant att regeringen har bemyndigande att godkänna det utan att höra riksdagen (jfr prop. 1984/85:100 bil. 2 p. 3, KU 34, rskr. 295). Med hänsyn till detta avtals principiella betydelse och frågans tidigare behandling i riksdagen anser jag emellertid att det bör underställas riksdagen för godkännande. Senare avtal i samma ämne bör givetvis kunna godkännas utan riksdagens medverkan.

För att avtalet som parterna har avsett skall kunna tillämpas fr. o. m. den 1 juli 1987 bör propositionen behandlas redan under det pågående riksmötet.

Jag avser att i vanlig ordning återkomma till regeringen i fråga om ett godkännande av det ingångna avtalet, så snart riksdagen har tagit ställning till det.

Samverkan enligt det nya avtalet torde komma att ske genom departementens försorg. För att nå en viss enhetlighet i tillämpningen avser civildepartementet att - i samråd med statsrådsberedningen och finansdepartementet - följa erfarenheterna av den nya ordningen och ta de initiativ som behövs för att systemet skall fungera som avsett.

Regeringen bör bemyndigas att fördela arbetsgivaransvaret för tillämpningen av den nya ordningen mellan sina myndigheter. Detsamma bör gälla arbetsgivaransvaret för samverkan med arbetstagarorganisationer vid beredningen av regerings-, departements- och statsrådsärenden generellt. Enligt riksdagens beslut (rskr. 1984/85:245; se avsnitt 2) får detta ansvar nu anses bundet till arbetsgivarverket.

5 Hemställan " "'" p«p- '86/87:147

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

dels godkänna avtalet den 31 mars 1987 mellan statens arbetsgivarverk och de statsanställdas huvudorganisationer om medbestämmande vid beredningen av regeringsärenden,

dels bemyndiga regeringen att bestämma vem som skall utöva arbetsgivarens befogenheter vid tillämpningen av avtalet eller vid någon annan samverkan med arbetstagarorganisationer under beredningen av regerings-, departements- eller statsrådsärenden.

6 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt fram.

Prop. 1986/87: 147

Klaga 1

STATENS ARBETTSGIVARVERK AVTAL Dnr 87Q3-Q662-GO

1987-03-31 X67.1 XII.5

AVTAL OM MEDBESTÄMMANDE VID BEREDNINGEN AV REC3ERINGSÄRENDEN

Tillämpningsområde m m

1 §

Detta avtal reglerar ordningen för

1. samverkan mellan statsrådsberedningen och departementen samt huvudorganisationerna i frågor inom MBLs tillämpningsområde som rör arbetstagare med statligt reglerade anställningar,

2. planering av sädan samverkan.

1 frSgor som avses med första stycket och som handläggs av regeringen gäller inte
nägon förhandlings- eller informationsskyldighet enligt MBL eller annan författning
eller enligt avtal.

Bestämmelserna i 33 § MBL gäller inte i frSga om detta avtal.

Protokollsanteckninq till I §:

Parterna förklarar att avtalet syftar till en snabb, enkel och i övrigt effektiv ordning för samverkan. Den sena behandlingen av mer rutinbetonade ärenden skall minskas til! förman för tidigare kontakter mellan parterna i viktigare frSgor.

Samverkan

2 §

Med samverkan avses information eller överläggning.

Samverkan sker enligt arbetsgivarens bestämmande.

Prop. 1986/87: 147 Arbetsgivaren avser därvid att handla enligt följande principer: Information

1. Huvudorganisationerna skall informeras om viktigare frågor som skall behand
las i bl a beslut om propositioner, lagradsremisser, förordningar, direktiv för
offentliga utredningar, regleringsbrev, tjänstetillsättningar och förhandlings
uppdrag.

Protokollsanteckninq:

Med viktigare frågor avses sSdana frSgor inom avtalets tillämpningsområde som behandlar betydande följder för arbetstagarnas anställnings- och arbetsvillkor, t ex viktigare ändringar av offentligrättsliga bestämmelser om anställningsvillkoren eller förändringar beträffande anställningstrygghet och stationeringsort pä grund av större verksamhetsförändringar, frågor om riktlinjerna för personalpolitiken och frägor om chefstillsättningar.

Denna punkt omfattar inte tillsättning av politiska befattningar i regeringskansliet eller tillsättning av tjänst som anges i bilaga 2 punkterna a, c, d och e allmänna tjänsteförteckningsavtalet (ATF).

Denna punkt omfattar inte heller beslut om den arbetsgivarpolitiska inriktningen, t ex direktiv till 5AV.

Parterna är överens om att informationen skall behandlas med sädan varsamhet att den inte ges allmän spridning, innan regeringen ger offentlighet ät beslutet.

2. Informationen skall lämnas sä tidigt som möjligt.

Nägon information behöver inte lämnas, om ärendet är särskilt brådskande eller om arbetstagarsidan redan har fatt tillräcklig information pä lokal eller central nivä eller om parterna vid genomgäng av propositionsförteckningar eller annars är överens om detta.

Protokollsan teckningar:

En strävan skall vara att informationen i regel lämnas i samband med delningen inom regeringskansliet.

Ny information skall lämnas, om -underna för ett beslut väsentligen har ändrats.

3. Informationen sker i regel genom att skriftligt material lämnas över.

Prop. 1986/87: 147

Huvudorganisationerna far inom fem arbetsdagar frän mottagandet av informationen skriftligen lämna synpunkter, om inte arbetsgivaren och organisationerna enas om någon annan frist.

Protokollsanteckninq:

En strävan skall vara att materialet i regel skall utgöra ett exemplar av delningen i de delar som omfattas av samverkan enligt detta avtal.

Dverlägiing

4. Om det behövs, skall den skriftliga informationen kompletteras med muntlig
information vid en överläggning med huvudorganisationerna, där de bereds
tillfälle att ställa frägor och lämna synpunkter. Vid bedömningen av om en
överläggning behövs skall särskilt avseende fästas vid organisationernas önske
mal.

5. Vid överläggningen skall föras protokoll, om en part begär det.

Av protokollet skall framgä de synpunkter som framförts av huvudorganisationerna.

I protokollet tas pS begäran av part in uttalanden som parten vill göra.

Synpunkter frän organisationerna om hur en fräga skall lösas samt övriga uttalanden de vill göra skall lämnas skriftligen senast i samband med att parterna åtskiljs vid överläggningen, om inte arbetsgivaren och organisationerna enas om nägon annan tidpunkt.

Samverkan avslutas i och med överläggningen.

Protokollet skall justeras av parterna snarast möjligt.

När justerat protokoll föreligger rörande samverkan i anslutning till en proposition, översänder arbetsgivaren en protokollskopia till riksdagen i samband med att propositionen överlämnas till riksdagen. Om detta inte är möjligt skall arbetsgivaren snarast därefter sända en protokollskopia till'riksdagen.

Prop. 1986/87: 147 Särskilda informationsmöten

6. I anslutning till att propositionsförteckningar offentliggörs anordnas genom arbetsgivarens försorg särskilda informationsmöten med huvudorganisationerna om de frSgor som avses i 1. I frSga om ett sädant möte skall 3-5 inte gälla.

Planering av samverkan

7. Arbetsgivaren upprättar en tidsplan för den samverkan som avses i 1 §, där arbetsgivaren bedömer detta erforderligt.

Innan arbetsgivaren fastställer tidsplanen, skall huvudorganisationerna beredas tillfälle att yttra sig om planen.

Giltighetstid m m

3§

Arbetsgivarverket sluter detta avtal under förbehåll om regeringens godkännande.

A§

Avtalet gäller frän och med den 1 juli 1987 tills vidare med en uppsägningstid av

sex mänader. Avtalet kan efter uppsägning upphöra tidigast den 1 juli 1988.

Frågor, där förhandling eller information har päbörjats före ikraftträdandet, omfattas inte av detta avtal.

Avtal som pS arbetsgivarsidan slutits av statens förhandlingsrad skall inte tillämpas sa länge detta avtal gäller.

"Sratsns arbet§oivarverk Centralorganisationen SACO/SR

Statsanställdasintbund TCO-S (TCOs statstjänstemannasektion)

Bilaga 2 Prop. 1986/87: 147

Medbestämmandet vid beredningen av reqerinqsärenden - en översikt över nuvarande ordning

MBL är tillämplig på förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare (1 §). Följaktligen är MBL också tillämplig på de regeringsärenden som rör förhållandet mellan staten och de statsanställda. Med statsanställda jämställs i detta fall också icke-statligt anställda arbetstagare med statligt reglerade anställningar, exempelvis lärare och försäkringskasseanställda.

En tanke som går igen på olika håll i den proposition som ligger Lill grund for 1976 års medbestämmandereform (prop. '1975/76: 10'2, InU lib, rskr. 40) är att arbetstagarnas anspråk på medbestämmanderätt även i företagsledningsfrågor har sm väsentliga grund i att det också från arbetstagarnas synpunkt är viktigt att förelaget sköts på ett riktigt och effektivt sätt, så att anställningarna tryggas och lönebetalningsförmågan blir god etc. Dessutom tillmäts företagsledningsbeslutens återverkningar på innehållet i arbetstagarnas arbete och de forhållanden under vilka arbetet bedrivs betydelse. I specialmotivenngen till 1 § MBL (anförda prop. bil. 1 s. 326) uttalas bl.a. följande.

Enligt 1 § äger lagen tillämpning på "förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare".

Till det området hör till en början alla frågor som rör anställningsvillkoren för enskilda arbetstagare, såväl när det galler bestämmandet av det arbete som skall utföras och andra åtaganden av arbetstagare som i fråga om lön och annan ersättning for arbetet. Även frågor som gäller ingående och hävande av anställningsavtal och frågor om påföljd i övrigt för brott mot anställningsavtal hör till förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Vidare hör dit alla frågor inom området för arbetets ledning och fördelning eller i övrigt om de förhållanden under vilka arbetet utförs.

Lagens innebörd är emellertid att även frågor som brukar betecknas som företagsledningsfrågor faller inom ramen för förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Frågor som gäller t.ex. utvidgning eller inskränkning eller eljest omfattningen av ett företags verksamhet, omlokalisering av verksamheten, nyanläggningar och investeringar i övrigt, upptagande av nya verksamhetsgrenar eller nedläggning av någon del av verksamheten, har betydelse för arbetstagarna redan därigenom att besluten återverkar på förelagets ekonomi och därmed på arbetstagarnas utsikter att behålla sin sysselsättning och trygga sin fortsatta försörjning.

Detsamma gäller, om än inte alltid lika tydligt och omedelbart, Prop. 1986/87; 147 om beslut rörande finansiering, om i"köp och försäljning, lagerhållning, reklam och liknande inom området för företagets affärsverksamhet. Beslut som ligger inom de har angivna ramarna får också ofta återverkningar på innehållet i arbetstagarnas arbete och de förhållanden under vilka arbetet utförs. Lagen bygger därför på att även frågor som rör bedrivandet av arbetsgivarens verksamhet i stort skall anses höra till förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Att det dock har ansetts böra göras vissa begränsningar i fråga om verksamheter med särskild inriktning framgår av 2 §. För den verksamhet som bedrivs av stat och kommun mom den offentliga sektorn av arbetsmarknaden gäller vidare särskilda förutsättningar, i det att den verksamheten skall tjäna samhällets intressen och vara ett uttryck for folkets 1 politiska vaj angivna vilja.

I 2 § MBL slås fast att arbetsgivares verksamhet som är av religiös, vetenskaplig, konstnärlig eller annan ideell natur eller som har kooperativt, fackligt, politiskt eller annat opinionsbildande ändamål undantas från lagens tillämpningsområde såvitt avser verksamhetens mål och inriktning. Lagförarbetena jnnehåJJfr inte mycket om bakgrunden till eller innehållet i 2 § MBL. 1 inledningen till föredragandens anförande i proposil lotien anläggs en del allmänna synpunkter på lagens tillämpningsområde. Där förklaras bl.a. aLL företagsledningsfrågor inte bor undantas från möjligheterna att träffa medbestämmandeavtal osv. med slod av lagen. Därefter tillägger föi-edraganden (bil. 1 s. 196'.

Cn begränsning får dock göras. Det kan enligt mm mening inte bli fråga om att utsträcka arbetslagar inflytandet så långt att beslut om mål och inriktning för en viss verksamhet, som har fattats i demokratiska former, sätts ur spel. Inom den offentliga sektorn måste den politiska demokratin garanteras och hänsyn tas till de särskilda förhållanden som råder där. - - - Det finns även utanför den offentliga sektorn exempel på verksamheter vilkas målsättningar och inriktning beslutas i former som ligger den politiska demokratin nära. Sådana exempel är verksamheten i politiska, fackliga, religiösa, kulturella och välgörande organisationer eller samfund. I dessa fall bör ingrepp inte göras i den ordning som nu tillämpas för bestämmande av verksamhetens mål och inriktning. En motsvarande begränsning av arbetstagarnas inflytande bör göras i fråga om pressen och andra företag med opinionsbildande verksamhet. Vad företagen beträffar finns det en omfattande lagstiftning, som reglerar deras verksamhet från andra utgångspunkter än förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. De förhandlande parterna är givetvis också bundna av de ramar för företagens verksamhet som de offentliga myndigheterna har lagt fast. Även dengällande associationsrättsliga lagstiftningen innehåller begränsningar. En ekonomisk förening måste t.ex. bedrivas efter kooperativa grundsatser.

t2 Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 147

1 avsnittet om förhandlingsratt i den allmänna motivlexten åter- Prop. 1986/87: 147

kommer föredraganden till ämnet (bil. 1 s. 210):

Det finns emellertid anledning att här erinra om en väsentlig aspekt som jag redan har berört i samband med att jag inledningsvis behandlade frågan om den här aktuella lagstiftningens till-lämpningsområde. Som jag då framhöll finns det i vissa kategorier av verksamhet ett beslutsområde, som bör vara förbehållet öve. -väganden och beslut i andra former och i andra beslutsorgan än sådana som bestäms av arbetsgivare och arbetstagare i dessa egi.'n-skaper. Jag tänker här på sådana allmänna målsättningsfrågor som den partipolitiska inriktningen hos tidningar eller andra opinionsbildande organ, fackliga målsättningar hos organisationer på arbetsmarknaden, verksamhetens allmänna inriktning i religiösa, vetenskapliga, konstnärliga eller andra ideella organisationer eller samfund, målsättningar av annan än företagsekonomisk inne börd 1 folkrorelseföretag eller kooperativa företag, etc. Beslut om formulering och fastställande av de ideella eller eljest särskilda målen för arbetsgivarens verksamhet bör i sådana fall få fattas 1 de former som har tillämpats hittills. I många hithörande fall, sannolikt de aiira flesta, fattas besluten i en demokratiskt uppbyggd beslutsprocess och fallen har då gemensamt att de anställda som grupp inte bör ha något företräde att framför andra få inverka på besluten.

Som jag redan närmare utvecklat ar det självfallet inte lätt att genom en allmän beskrivning bestämma den gräns för lagens tillämpningsområde som jag här åsyftar. Det är i stor utsträckning nödvändigt alt överlåta åt rällslillämpnmgen all från fall till fall bedöma hur gränsen skall dras. Jag skall i special-motiveringen återkomma till vissa ytterligare synpunkter på den här aktuella gränsdragningsfrågan.

De särskilda överväganden som gjordes för den offentliga sektorns de] med hänsyn till den politiska demokratin och till den offentliga verksamhetens uppgift att tjäna samhällsintresset framgår av bl.a. följande uttalande av föredraganden (prop. bil. 2 s. I.O, 173).

Alla röstberättigade - alltså även de offentligt anställda arbetstagarna - kan med sm röst påverka besluten om vilken verksamhet som de statliga och kommunala myndigheterna skall bedriva. Det skulle strida mot vår vedertagna demokratiska ordning - som den kommer till uttryck främst i regeringsformen resp. kommunallagen - att låta de offentliganställda genom kollektivavtal få ett annat, mer omedelbart inflytande över beslut som bestämmer myndigheters verksamhet i fråga om mål. inriktning, omfattning och kvalitet än medborgarna i övrigt.

Således kan det naturligtvis av principiella skäl inte kanve i fråga att införa ett förhandlingsförfarande direkt med regeringen eller som ett moment i riksdagsbehandlingen av en fråga. Samma principiella invändningar gäller i samband med beslutsfattandet 1 en kommuns politiska organ.

Även om förhandlingar enligt 11 eller 12 §. MBL således mte kan Prop. 1986/87: 147 få förekomma direkt med de högsta pol iliska" organen, lorOe de anställdas medverkan i sådana frågor i stallet kunna förekomma 1 ett tidigare skede, nar ärenden inför det politiska avgörandet forbereds av tjänstemän i regeringskansliet eller av olika kommunala myndigheter. Den för den offentliga sektorn vanligtvis mest lämpade ordningen i dessa situationer är enligt mm mening atl förhandlingar enligt 11 eller 12 § sker på den nivå, där underlaget för de politiska organens beslut slutligt arbetas fram. Det måste också vara av stort värde för de politiska organen att ett sådant ärende har beretts efter förhandling med företrädare för de anställda som berörs av beSlutet i ärendet.

De anställdas medbestämmande i allmänhet förutsattes vid MBL: s tillkomst efter hand bli anpassat efter förhållandena i varje enskilt fall. En sådan anpassning skulle ske genom 3lt medbestämmandeavtal träffades.

Den nuvarande ordningen för samverkansförhandlingar och informs-tion 1 regermgsärendena regleras närmare främst i ett avtal cieri

18 april 1977 (med senare avtalade ändringar) mellan staten och de statsanställdas huvudorganisationer, dvs. Statsanställdas förbund, TCO-S och SACO/SR. I anslutning till detta avtal till- lämpas en av staten ensidigt utfärdad handläggningsordning av cJen

19 april 1977 (med senare ändringar). Dessutom tillämpas bl.a. ett avtal mellan parterna av den 8 december 1978 om viSS infornia-tion. Till detta avtal finns en handläggningsordning av den 14 december 1978.

Avtalen, handläggnmgsordnmgarna m.m. framgår av bilaga 2:1.

Avtalet 1977 innebär bl.a. följande.

Förhandling enligt 11 § MBL skall normalt påbörjas snarast möjligt, dock senast tio arbetsdagar efter det förhandlingen påkallades. Vid förhandling förs protokoll, såvida inte parterna är ense om något annat. Om förhandlingen avser en proposition, överlämnas en kopia av protokollet till riksdagen. Information skall lämnas om propositioner - bl.a. budgetpropo-

sitionen - direktiv för vissa offentliga utredningar och enskilda Prop. 1986/87: 147 regeringsbeslut som är av mera allmänt intresse for all belysa arbetsgivarens verksamhet eller som rör rikllmjerna for personalpolitiken.

Tidigare företräddes staten i dessa sammanhang av en särskild myndighet, statens förhandlingsräd (FHR). Denna har den 1 juli 1985 upphört och dess uppgifter tagits över av SAV (prop. 1984/85:100 bil. 15 s. 68,59; AU 15, rskr. 245).

SAV - inte fackdepartaiEntet - är sålunda den myndighet som vid beredningen av ett regeringsbeslut företräder staten vid samverkansförhandlingar och information enligt MBL eller kollektivavtal. Det gäller uteslutande sådana frågor som bereds mom regeringskansliet för beslut av riksdagen, regeringen eller ett statsråd (2 a § förordningen 1978:813 med instruktion for SAV, andrad senast 1986:1268).

Samverkansförhandl mg och information i frågor son rör reqerirskartOipts interna angelägenheter sköts dock inte av SAV.

Bland de frågor som i SAV har föranlett förhandling dominerar frågor om myndigheternas organisation. De kan förekomma i propositioner men också i t.ex. instruktioner och regleringsbrev. 1 detta sammanhang kan nämnas de s.k. förhandlmgsuppdragen lill SAV 1 samband med att en myndighet organiseras om eller en ny myndighet inrättas. Sådana uppdrag att förhandla med organisationerna har regelmässigt föranlett primär förhandling om själva uppdragets innehåll och utformning. Andra frågor som det har förhandlats om är byggnads- och arbetsmiljöfrågor, personal-rörlighetsfrågor, t.ex. vidareutbildning. Även förmånsfrågor kan förekomma, t.ex. traktamentsbelopp enligt utlandsresereglementet (1953:666, omtryckt 1980:765, ändrad senast 1987:47) liksom generella regler om tjänstledighet.

Samverkansförhandlmgar och information sker scm har nämnts inte bara oå grund av MBL och 1977 års avtal utan också på grund av andra kollektivavtal. Som exempel på sådana kollektivavtal kan nämnas medbestämmandeavtalet för det statliga arbetstagarområdet (MBA-5) och avtalet om förhandlingsordning i frågor om tillsättning av vissa tjänster hos staten (ATS). Av 18 § 1 MBA-S följer sålunda

bl.a. atl SAV skall sköta sådana primärförhandlingar med arbets- Prop. 1986/87: 147 tagarorganisationerna som rör regermgsdirekt iv till utredningar som avser rationalisering. En särskilt handläggningsordning för regeringskansliet i vissa frågor med anledning av MBA-S har utfärdats av staten den 28 juni 1978. På grund av ATS informerar SAV arbetstagarorganisationerna om tilltänkta beslut av regeringen i tillsättningsärenden. Även i fråga om en del av de tillsättningsärenden som regeringen avgör efter överklagande föreligger enligt ATS en viss informationsskyldighet, som också fullgörs av SAV.

Den här beskrivna förhandlings- och informationsverksamhet som SAV för närvarande ansvarar för syftar inte till kollektivavtal. När förhandlings- eller informationsskyldigheten har fullgjorts, ligger det slutliga ställningstagandet hos staten som arbetsgivare 1 likhet med vad som gäller för andra arbetsgivare.

Frågor om brott mot MBL eller kollektivavtal prövas enligt lagen '1974:371) om rättegången i arbetstvister (omtryckt 1977:530, ändrad senast 1984:818).

Hittills föreligger bara ett enda rättsfall från arbetsdomstolen (AD 1980 nr 150) om förhandlingsrätten enligt MBL i regeringsärenden. Det rörde tillämpligheten av 1 § MBL på vissa frågor i ett utkast till en proposition om läroplan för grundskolan m.m. Vid en förhandling enligt 11 § MBL yrkade en av de statsanställdas huvudorganisationer, TCO-S, ändringar i propositionsutkastet vad gällde högstadiets timplan och betygssättningen i tillvalsämnen. FHR hänvisade till att yrkandena inte rörde förhållandet mellan staten som arbetsgivare och de statsanställda som arbetstagare och att FHR inte var skyldigt att förhandla. TCO-S väckte talan mot staten och gjorde

gällande att FHR genom sin förhandlingsvägran brutit mot föreskriften i 10 § MBL om förhandlingsskyldighet. Arbetsdomstolen avslog TCO-S' talan med röstsiffrorna fyra mot tre. I sina domskäl uttalade domstolens majoritet bl.a. att det i varje särskilt fall gäller att avgöra om ett beslut fattas av det offentliga organet såsom arbetsgivare eller i någon annan egenskap. Därefter slogs i domen fast att de frågor som organisationen i detta fall krävt att få förhandla om låg utanför förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Avtal om viss förhand I inasverksacnhet och infornacion

1 5

Detta avtal reglerar ordninpen for

1. viss förhandlingsverksair.het enligt MBL mellan FHR och huvudorjanisationarna.

2. planerin,'-, av sädan förhandlingsverksamhet och

3. infornation till huvudorganisationerna enligt 19 5 tIBL beträffande frär.or son hnndlätJgs inom rt;5eringskansliet och SOQ inte enbart rör .3rbcc."~;agare i regeringskansliet eller hos kooniitto som hör till departcnont.

Förhandling

2 §

Förhandlin; enligt II 5 MBL skall, on ej annat överenskom-aes, påbörjas snarast möjligt, dock senast tio arbetsdagar efter det att sidan förhandling har pikallats.

Protok-ollsanteckninp

Parterna är ense om att erforderligt skriftligt Tnaterial så långt nöjlit skall överlämnas i samband med påkallandet av förhandlingen.

3 §

Vid förhandling skall foras protokoll, såvida ej de parter som deltar i förhandlinjen enas on annat.

Av protokollet skall framgå

de yrkanden som f''aQförts samt

de förslag som fraukonmit nied anledning av gjorda yrkanden.

I protokollet intages på bogäran särskilt uttalande från part.

Oq part begär det ckall yrkanden och förslag on hur förhandlingsfråga skall lösas samt övriga ställningstaganden lämnas skriftligen senast i sanband .Tied att parterna åtskiljs vid det särskilda Eörliandlingstillf ället.

Förhandling skall, såvida ej parterna enas om annat, anses Prop. 1986/87: 147

avslutad när protokoll har justerats av parterna eller när part enligt 16 5 MBL har givit motparten skriftligt besked om att han frånträder förhandlingen.

Protokoll skall justeras snarast möjligt efter det att parterna åtskiljs vid det särskilda förhandlingstillfället.

Kopia av protokoll frän förhandling tillställes fackdeparte-mentct genom FHR. Då protokoll föreligger rörande förhandling i anslutning till proposition översänder FHR i samband med act propositionen överlämnas till riksdagen eller, om detta inte är möjligt, snarast därefter protokollskopia till riksdagens vederbörande utskott.

Planerinp;

4 §

Parterna upprättar gemensamt en tidsplan för verksamheten enligt 1 5 1 så långt detta är praktiskt möjligt. Planen skall avse förhandlingsverksamheten i sin helhet och då så behövs de olika delmomenten i förhandlingarna.

5 5

Parternas arbete med upprättande av tidsplan enligt 4 § sker i en grupp i vilken ingår företrädare för FHR och varje huvudorganisation.

Information

6 §

Genom FHRs förmedling informeras huvudorganisationerna om

1. propositioner, såvida ej vid genomgång av propositionsförteckning eller eljest parterna varit överens om att särskild information ej behövs

2. direktiv för offentliga utredningar

3. enskilda regeringsbeslut som är av mera allmänt intresse för att belysa arbetsgivarens verksamhet

4. enskilda regeringsbeslut om riktlinjerna för personalpolitiken,

£r£t£koI_l_s ane c_kii i ng

Parterna är överens om att information enligt 6 5 skall behandlas med sädan varsamhet att den ej ges allmän spridning innan regeringen ger offentlighet åt beslutet.

Information enligt 6 5 skall ske snarast och om möjligt senast tio arbetsdagar innan regeringsbeslut i frågan avses bli justerat.

P r o t ok o 11 sa_n t e c_kri_i ng

Parterna är överens om att information genom denna paragraf kan senarcläggas i det fall då särskilda omständigheter föreligger.

Ensidig protokollsanteckning av huvudorganisationerna

Förhandling enligt 12 j HBL som påkallas med anledning av inforaation enligt denna paragraf skall om möjligt påkallas fem arbetsdagar innan regeringsbeslut i frågan avses bli justerat.

Utöver information enligt 6 5 anordnas genom FHRs förmedling infornationssammankomster av fackdepartament i anslutning till att propositionsförteckningar offentliggörs. Om huvudorganisation särskilt begär det kan därutöver ordnas infor-mationssaamankomst av fackdepartement rörande viss fråga.

ro t£ko11 santeckning

Innehållet i denna paragraf avser inte att utesluta sedvanliga informella kontakter.

9 §

Detta avtal gäller fr o m 1977-04-19 tom den dag dl avtal träffas om löner m m för 1977 för statstjänstemän m fl eller förhandlingarna i nyssnämnda frägor eljest förklaras avslutade, dock att 6 5 gäller först fr o m 1977-05-16.

Stockholm 1977-04-18

Statens förhandlingsräd Centralorganisationen SACO/SR

Statsanställdas förbund TCOs statstjänstemannasektion

(TCO-S)

Prop. 1986/87: 147

EUDGETDEPARTEMEl.TET/P

STATENS FÖRHANDLINGSR. (FHR) 197 7-04-10

Handläggningsordning i regeringskansliet med anledning av
avtal mellan FHR och huvudorganisationerna om viss förhand-
lingsverksjT.:het och information________________________

Budgetdepartcmentet och statens förhandlingsråd (FHR) får härmed i samråd uttala följande om handläggningsordningen i regeringskansliet med anledning av avtal mellan FHR och huvudorganisationerna (PO) om viss förhandlingsverksamhet och information.

1. FHRs uppgifter

1.1. FHR skall samordna och genomföra förhandlingar i sådana frågor enligt MBL som för beslut av riksdagen, regeringen eller departementschef förbereds inom regeringskansliet och som dels ej er.brt rör arbetstagare i regeringskansliet eller hos koumittc .som hör till departement, dels inte syftar till kollektivavtal (2 cch 3 5§ instruktionen för FHR 1976:1065, ändrad 1977:73).

1.2. FHR skall vidare bl a - i män av tillgäng på personal -lämna statlig myndighet son cä önskar hjälp i samband med information enligt tlUL (3 5 3. instruktionen).

1.3. Enligt regeringens beslut 1976-12-30 har FHR bemyndigats att sluta kollektivavtal on formerna för dels de förhandlingar enligt >3L som det ankocroer på FHR att genomföra, dels informationen i sådana ärenden i vilka det ankommer på FHR att förhandla.

Sådant avtal har slutits 1077-04-13 (bilaga 1) med omedelbar giltighet. 6 j i avtalet gäller dock först fr o m 1977-05-16.

2. Kontaktman i dspartement

I varjr departement utses en tjänsteman (t ex inom PBS) att vara kontaktoian gent£;not F:!R. Kontaktmannen skall ha till uppgift att ge FHR upplysning om vem inom departementet som är sakansvarig i vi'i3t ärende eller viss typ av ärenden samt i övrigt biträda FHP,. i praktiska frågor som kan uppkomna i kontaliterna mellan FK?. och departementet.

3. Åtgärder för att fullgöra åligganden enligt MBL och det
avtal coc anges i 1.3.

3.1. Ir.fomation cnl.i.gt 19 5 iTHL och avtalet

Den prin;-''-.-?. irfor2iation:;skyldighetGn enligt 19 -j avser infomation on liur arbelisgi-.-arcna "erksanhet utvecklas i olika hänseenden och on riktlinjerna för personalpolitiken. Här avses inte infoma:ioii till de lokala personalorganisationer son företräder do anställda i regeringskansliet.

Informationen omfatt.ir dels en information om planeringen i Prop. 1986/87: 147 stort, dels en redovisning av tillämnade regeringsbeslut som mera allmänt belyser utvecklingen av verksamheten och riktlinjerna för personalpolitiken.

3.1.1. Information oci planeringen i stort

Information om planerincon i stort lämnas på så sätt att genom FHRs förmedling av fackdepartement anordnas informations-sammankomster i anslutning till att propositionsförteckningar offentliggörs. Informationen omfattar en redovisning i stora drag av den verksamhet (arbete med propositioner, författningar m m) som planerats äga rum. Informationen ges på grundval av skriftligt material i den män sådant föreligger. Om huvudorganisation särskilt begär det ordnas därutöver genom FHRs förmedling infomationssammankomst av fackdepartement rörande viss fräga. Vid inf omationssammankomst bör PO beredas tillfälle att ställa kompletterande frågor (jfr 8 § avtalet).

3.1.2. Information on tillämnade regeringsbeslut

Denna information omfattar alla propositioner och utredningsdirektiv samt sådana enskilda regeringsbeslut som i särskild ordning har bedömts vara av mera allmänt intresse för att belysa arbetsgivarens verksamhet och riktlinjerna för personalpolitiken (jfr 6 § 3. avtalet), allt i den mån inte PO har förklarat sig sakna intresse för viss fräga eller typ av frågor. FHP. kommer att lämna särskild information till regeringskansliet om 6 § 3. i avtalet. Information skall ske endast i den män förhandling meliran FHR och huvudorganisation ej ägt rum enligt 11 eller 12 5 MBL.

Fackdepartenentet orienterar FHR on tidsplan för proposition så snart son möjligt. Information om propositionens innehåll sker vanligen, i alla de fall PO inte till FHR anmält att man saknar intresse för propositionen i fråga, genom att fackdepartementet till FHR överlä-nnar den blivande propositionen. Detta bör ske i god tid och on möjligt så att FHR kan tillställa PO materialet minst tio arbetsdagar innan trycklov ges. Propositionstexten överlämnas till FHR först sedan den gemensamma beredningen ägt rum i sedvanlig ordning och enighet föreligger on beslutets utformning.

Information om utredningsdirektiv sker genom att fackdepartementet överlämnar direktiven till FHR i god tid och om möjligt så att FHR kan tillställa PO direktiven minst tio arbetsdagar innan regeringsbeslutet i frågan avses bli justerat. Direktiv överlämnas till FHR först sedan den gemensamma beredningen ägt rum i sedvanlig ordning och enighet föreligger om beslutets utformning.

Infomation om enskilda regeringsbeslut som är av mera allmänt intresse för att belysa arbetsgivarens verksamhet eller riktlinjerna för personalpolitiken behandlas pä i princip samma sätt som tidigare nämnd infomation.

Allt material för infomation enlis-;t 3.1.2 överlämnas till den förhandlingsansvarie i FHR i 8 ex, om den förhandlingsansva-rice inte framställt önskemal om annat antal.

3.2. Förhandling enligt 11 eller 13 s .►IBL Prop. 1986/87: 147

I vederbörande departement bedöms on visst ärende, i vilket regeringsbeslut avses bli fattat, innefattar sädan fråga som föranleder primär förhandlingsskyldighet enligt 11 eller 13 5 :3L. Vid tvekan härom bör FHRs uppfattning inhämtas. Om bedömningen ger vid handen, att prLmär förhandlingsskyldighet föreligger, skall tidsplan for beredning av ärendet upprättas i ansvarigt fackdepartenent i samråd med ev berörda övriga departement. Det är viktigt att i tidsplanen, i samråd med den förhandlingsansvarige i FHR, avsätts erforderlig tid för förhandlingsarbetet.

FHR delges tidsplan så snart den har fastställts.

Infomation till FHR om ärende, i vilket primär förhandlingsskyldighet bedöms föreligga, lämnas till den tjänsteman inom FHR som enligt bilagda förteckning (bilaga 2) i första (resp andra) hand är ansvarig för förhandlingsarbetet i det aktuella ärendet. Informationen till FHR lämnas per telefon eller skriftligt.

Det ankommer pä FHR att i samråd ned fackdeparteraentet ta slutlig ställning till, om förhandling skall påkallas i ärende, varom fackdepartementet underrättar FHR, och att vidta därav betingade åtgärder. Erforderligt biträde i sakfrågor skall lämnas av vederbörande tjänstemän i regeringskansliet på begäran av den förhandlingsansvarige i FHR,

Exempel ges nedan (3.2.1-3.2.8) på handläggningsordningen i några olika typer av ärenden i vilka föreligger fråga son omfattas av primär förhandlingsskyldighet enligt 11 eller 13 §.

Proposition

3.2.1. I ärendet konstateras sådan fråga föreligga som kom
mer att föranleda primär förhandlingsskyldighet. Tidsplan
för beredningsarbetet upprättas i samråd ned den förhand
lingsansvarige i FHR. I tidsplanen avsätts erforderlig tid
för FHRs åtgärder enligt hfflL. Omfattningen av den tid som i
tidsplanen avsätts för förhandlingsarbetet är beroende på
ärendets art, storlek och principiella intresse för PO. Allt
efter förhållandena kan anledning finnas att för förhandlings
arbetet avsätta från fem till femton arbetsdagar, i speciella
fall ännu längre tid.

Avser regeringen att inhämta lagrådets yttrande innan proposition läunas i ärende som kommer att föranleda primär förhandlingsskyldighet; bör då tidsplanen upprättas beaktas att förhandling enligt >C5L normalt bör påbörjas innan lagrådsremissen beslutas. Samråd bör i dessa fall alltid äga ruti ned den förhandlingsansvarige i FHR.

3.2.2. FHR underrättas om tidsplanen.

3.2.3. FHR tar kontakt ned PO och informerar on trolig tid- PfOp. 1986/87: 147
punkt för kontakt FHR-PO.

3.2.4. Propositionstexten i de delar som behövs för förhand
lingarna överlämnas av vederbörande departenentstjänsteman
till den förhandlingsansvarige i FHR, när den gemensamma bered
ningen ägt rum i sedvanlig ordning och enighet röreligger on
beslutets utformning. I nera omfattande ärenden kan texten
överlämnas successivt beträffande olika avsnitt, t ex först
recitdel och remissammanställning, och vid senare tidpunkt

föredragandeavsnitt. Det bör i detta sammanhang framhållas, att det i allmänhet torde vara ofrånkomligt att propositionstexten presenteras för PO i god tid, innan förhandling avslutas. Man kan inte heller räkna med att något egentligt förhandlingsarbete kan påbörjas, innan PO fått del av ett skriftligt material, vanligen både det tilltänkta beslutet och motiven till det. Allt material överlämnas till den förhandlingsansvarige i FHR i 3 ex, om den förhandlingsansvarige inte framställt önskemål om annat antal,

3.2.5.Den förhandlingsansvarige i FHR påkallar förhandling enligt 11 § MBL och bifogar texten sä långt denna föreligger vid tillfället.

3.2.6.Förhandling genomförs varvid vederbörande departementstjänstemän biträder FHR.

Under förhandlingsarbetets gång förekommer de kontakter mellan FHR och berört (berörda) departement som FHR bedömer erforderliga för att arbetsgivaren skall kunna ta ställning till yrkanden från PO. I den mån behov uppkommer att ta ställning till yrkanden frän PO, får förnyad gemensam beredning ske på sedvanligt sätt.

3.2.7. Fackdepartcmontet avslutar propositionsarbetet. Härvid
får inte några sakändringar göras i propositionstext, on
vilken förhandling ägt rum.

Enskilt rereringsbeslut

3.2.3. Enskilt regeringsbeslut, varigenom ärende avgörs, t ex beslut om inrättande av personlig tjänst; sådant beslut om tjänstetillsättning eller besvär över beslut därom, vari regeringen avser att gä ifrån tidigare i likartade ärenden tillämpade riktlinjer för personalpolitiken (exempelvis tillgodoräkning av tid för tjänstledighet, meritvärdering, kompetenskrav); beslut om organisationsförändring; beslut om förhandlingsuppdraf, till statens avtalsverk; beslut om projekteringsuppdrag eller annat beslut i byggärende; beslut om ny eller ändrad instruktion för myndighet. Det är viktigt att det tilltänkta beslutet inte är retroaktivt, dvs avser förhällande före den tidpunkt dä förhandling i ärendet enligt 11 5 MBL förklaras avslutad.

I tillämpliga delar följs handläggnincsordningen enligt 3.2.1.-3.2.7.

Prop. 1986/87: 147

ST.ATENS FÖRHAND L I iVGS RAD (FHR) 19:7-05-1.

E.xpeditionscheferna

Rättscheten i st.itsrads-be redningen

Särskild information enligt 5.1.2 i handläggningsordning 19~7-04-19 frän B/P och FHR

B/P och FHR har i skrivelse J97--04-19 i samråd gjort vissa uttalanden om hand 1 äggningsordningen i regeringskansliet med anledning av avtal mellan FHR och hu vudorganisatlönerna 197'-04-lS om viss förhandlings-verksamhet och information.

1 p 3.1.; i skrivelsen behandlas bl a sädana enskilda regeringsbeslut som är av mera allmänt intresse för att belysa arbetsgivarens verksamhet (6 § 3. i avtalet). FHR uttalar härvid att särskild information kommer att lämnas till regeringskansliet om 6 § 3. 1 avtalet.

Med anledning härav far FHR anföra följande.

Vid tillämpningen av 3.1.2 i hand iäggningsordningen 1977-04-19 bor information alltid lämnas om följande typer av frågor :

1. beslut som påverkar en statlig myndighets arbets-inriktning,

2. beslut som bedöms i stort påverka de förhållanden under vilka arbetet i statlig myndighet bedrivs,

3. beslut som innebär uppdrag att utreda personalad-ministrativ eller organisatorisk fråga som berör statlig myndighet,

4. beslut om regleringsföreskrift i anslutning till budgetpropositionen (de s k regleringsbreven).

Med statlig myndighet avses i förekommande fall även icke-statlig myndighet med arbetstagare som omfattas av lagen (1965:576) om ställföreträdare för kommun vid vissa avtalsförhandlingar m m.

Huruvida annan fräga än som anges ovan under 1-4 är att betrakta som beslut av mera allmänt intresse för att belysa arbetsgivarens verksamhet får bedömas frän fall till fall av vederbörande fackdepartement, eventuellt i samråd med FHR.

All information enligt 6 § avtalet skall ske genom FHRs förmedling.

Rolf Skillner Arne Aldestam

Prop. 1986/87: 147

Budgecdcparteinentet 1977-12-05 Dnr i85/77/20 b)

FHP

Expeditionscheferla

Rättschef SB

FHRs kontaktman i regeringskansliet

Ändring av handläggningsordningen i regeringsfvanslie: med anledninn av FHRs förhandlinqsverksamhet och inforratlOn

B/P och FHR har i skrivelse 1977-04-19 i samråd gjorc vissa uttalanden om handläggningsordningen i regeringskansliet ired anledning av FHRs föchandlingsverksar.het och information. FHR har i skrivelse 1977-05-12 g]ort vissa konplet-terande uttalanden i ämnet.

Med ändring av tidigare uttalanden får B/P och FHR i sainrid meddela följande.

FHRs förhandlingsverksamhet och information omfattar endas: sådana tilltänkta beslut av regeringen eller departemensccf som enligt 1 S MBL äger tillämpning på förhållandet, r.ellar-staten som arbetstgivare och de statsanställda, f.aterial snr.: inte till någon del har tillämpning på detta förhållande skall således i fortsättningen inte överlärnas till FHR.

Protokoll 1977-12-05 bifogas for kännedom.

.Vi,-:- J '- -A 1/ -: " •■ -

Rolf Skillner Arne Aldestax

Avtal om viss information PARTER

Arbetsgivarsidan: Statens förhandlingsräd (FHR) Arbetstagarsidan: Centralorganisationen SACO/SR (SACO/SR) Statsanställdas förbund (SF) TCOs statstjänstemannasektion (TCO-S)

1 §

Arbetsgivaren skall i sä god tid som möjligt före förordnande av ordförande i kommitté eller särskild utredare enligt kommittéförordningen (1976:119) informera huvudorganisationerna om vem som avses bli förordnad.

Ensidig protokollsanteckning av FHR:

.Avtalet avser självklart inte att påverka huvud-organisationexnas möjligheter .att i frägor av här berört slag anföra synpunkter.

Information enligt 1 § avser förhållandena beträffande utredning, om vars direktiv huvudorganisationerna skall informeras genom FHRs förmedling enligt avtal 197"-04-18.

Detta avtal gäller fr o m den 1 januari 1979 tills vidare med en uppsägningstid av en vecka.

./.

1. FHR sa-nt SACO/SR, Sr och TCO-S (huvudorganisatic-.err.a) hajT 1973-12-03 träffat avtal om viss information (bilaga).

2. Enligt avtalet skall arbetsgivaren i så god tid so-aöjligt före förordnande av ordförande i komziitté eller särskild utredare enligt korr.-ittéfcrordr.ingen (19=:''-19} informera .huv-udorganisätionernä om vem som avses bli fir-orinad. Informationen avser förhällar.dena beträffande utredning, om vars direktiv huAidorganisationerna skall i.n-for:..eras genom Fl-lr.c förmedling enligt avtal 1977---:-lö (se skrivelse från 3/? och Tr:r. 1977-04-19)-

Ee-. bor fra.-hållas att inforr.ation skall lämna.- ir,-e er.das vid första fbrcrir.andetillfillet utan även vid ev se.-.-ire ',; fälle di kor.-.ittéordfcrande eller särskild utreia.re ersä'.t: av a.nnan peraon.

3. Inforr.ation enligt avtalet 197i-i2-03 skall ls:2.3 £-e-
nc- F}i?-a fcr.-eiling.

4. Skyldighet att informera enligt avtalet 1975-12-23
gäller fr o m 1979-01-01.

Bilaga 3 Prop. 1986/87: 147

Riksdagens behandling av_frågan_2?83_;_1987

Frågan om medbestämmandet i regeringsärenden har under senare år flera gånger varit Föremål för riksdagens bedömning.

Hösten 1963

Riksdagen behandlade hösten 1983 vissa motioner rörande medbestämmandets utformning i regeringskansliet (AU 1983/84:5, rskr. 24). Bl.a. föreslogs i motion 1982/83:2063 en översyn av lagen (1976:600) Om medbestämmande i arbetslivet (MBL) som skulle syfta till en minimenng av regeringens skyldighet att MBL-förhandla.

Arbetsmarknadsutskottet anförde följande (s, 19) i anslutning till motionen.

Nar del galler medbestämmandete utformning i reyenngenb kjnsli behandlade uiskoilel förra hoiten (AU 1982/83:6) frågan om forhandlmgai rörande propositioner och andra regeringsbeslut. Utskottet konstaterade ad detta förhandlingsarbete drivs enligt särskilt avtal samt att verksamheten behandlats av konstitutionsutskottet j gransknmgshetankandet KU 1978 79;3U. Utskottet erinrade också om sin tidigare framförda uppfattning atl förhandlingsverksamheten i fräga i vissa avseenden vant mindre andam.ils-enlig och atl det darfor kunde finnas anledning att i ett längre perspektiv ta upp verksamheten ull behandling. Regenngen har därefter i den till forrj nksmotet avgisna budgetpropositionen (prop. 1982/H.3;1(K) bil. 15) aviserat att statens förhandlingsräd (FH R) som spelar en central roll i sammanhanget skall bli foremål for en översyn. Bl a. skall möjligheterna provas atl finna lämpliga alternativa organisationsformer for den förhandlings- och informationsverksamhet som rådet bedriver

Det kan vara naturligt att därvid pröva frågor av det slag som las upp i motion 2063

Såvitt utskottet kan bedöma måste förändringar i medt>estammandeis utformning i regenngskanslict foregås av förhandlingar. Dessa bor sära förutsättningslösa. Det finns därför inga skal för utskottet att göra några uttalanden om inriktningen av del pågående översynsarbetet

Riksdagen biföll AU:s hemställan om avslag på motionen.

"" Prop. 1986/87: 147

Riksdagen behandlade våren 198 konstitutionsutskottets granskningsbetänkande över statsrådens tjänsteutövning och regerings-ärendenas handläggning för år 1983 (KU 1983/84:30, rskr. 330). En av punkterna j betänkandet (p. 9) rubriceras Medbestämmandefrågor vid beredningen av regeringsärenden. Utskottet anför därvid följande (s. 18).

Uukottets granskning har i detia ärende tvä syften. Det ena syftet ar atl undersöka om de lagar och avtal som styr förhandlings- och informationsverksamheten 1 fråga om regenngsarenden tillämpas på ett rikligt och enhetligt satt i regeringskmshet Det andra syftet är alt bevaka att regenngens stillning som det framstå styrande och verkställande organet i vårt demokratiska statsskick inte knngskars genom medbestämmanden utformning

Utskottet vill först slå fast att den nya utformningen av de anställdas medbestämmanderätt i fråga om regenngsarenden i formellt hanseende inte innebar nägon inskränkning i regeringens befogenheter. Skyldiheien atl förhandla och informera om regeringsbeslut intrader under beredningsprocessen och åvilar ett ulanfor regenngen och regeringskansliet stående organ. statens förhandlingsråd. De preasenngar som gjons i dei område dar förhandlings- och informationsskyldighei intrader, nu senast genom arbetsdomstolens dom 1980, ar enligt utskottets mening värdefulla med hansvn ull medbestämmandets syfte. De innebar dock inte någon förändring j dei formella skyddet för den politiska demokratin

När det galler den praktiska utformningen av verksamheten med information och forhandling beträffande regenngsarenden kan först konstateras an denna verksamhet har fått en ganska betydande omfattning Omkring 2 500 regenngsbeslut blir årligen foremål for åtgärder från FHRs sida. Dciia innebar att förhandling eller information agcr rum om ungefar vart tiondi; regeringsärende- Ökningar har under senare år sken på såväl forhandlings-som informationssidan. Verksamheten sysselsätter en myndighet med f n åtta tjänsteman till en århg kostnad av drygt 2 milj kr. For arbetsgiwren staten tillkommer de resurser i fråga om personal m. m. som tas i anspråk for informations- och förhandlingsverksamheten från depanementens sida

Vid utfrågning infor utskottet intygades från både arbetslagar- och srbetsgivanidoma att verksamheten löper smidigare nu än tidigare Flera a\ de utfrågade menar att den förut refererade domen i arbetsdomstolen 19K(I bidragit till att klargöra förutsättningarna for verksamheten. Därmed har. anser man. informations- och förhandlingsarbetet underlättats.

Del finns emellertid fortfarande en viss kntik på arbetstagarsidan som bl. a. går ui på att organisationerna kommer in for sent i beredningsprocessen. Man menar att på detta stadium av processen finns ofta inte nägoi större utrymme för påverkan eftersom beredningsarbelei hunnit så långi an beslutet i praktiken ofta ar fattat. Liknande synpunkter var statssekreteraren I civildepartementet inne på då han infor utskottet förklarade att den organisatoriska inplacenngen av förhandlingsarbetet i den totala arbetspro-

cessen i regeringen var tveksam. Nar den interna beednln);proccsen r PfOp. 1986/87: 147

regeringskansliet ar avklarad och man därefter övergår i en forhandlingN',l,ir-de med arbetstagarparten ar enligt statssekreteraren nsken uppenhji an dci ar förenat med stora svårigheter ad slana om bercdninp.\procc%sen utan mycket stora tidsförluster.

Utskottet vill erinra om att enligt den handläggningsordning *.om galler i regenngskanslief skall en ärende, dar dei foreligger informjiicinN- eller förhandlingsskyldighet, överlämnas till FHR först sedan den gemensammj beredningen har agt nim i sedvanlig ordning och enighet föreligger om beslutets utformning. Överlämnandet sker således på en myckel ieni stadium av beredningsprocessen. Som framgått har denna ordning kniiserais av företrädare for såväl personalorganisationerna som civildepariemeniet Utskottet har förståelse for dessa kritiska uppfattningar Bristerna i dei nuvarande systemet ar enligt utskottets uppfattning en av anledningarna ull alt direkta kontakter ibland las mellan personaiorgunisationerna och depar-temenien i ett tidigare skede av beredningsarbelei. Dessa kontakter iker alltså vid sidan av den forutsatta och avtalade handlaggningsoidningen ivh innebar bl, a. att förhandlingsrådet förbigås

Enligt utskottet kan det också ifrågasättas om den nuvarande handlagg-ningsordningen överensstämmer med tankegångarna bakom medbestämmandets utformning i fråga om regenngsarendena. Det uttalades i förarbetena till arbetsrartslagstifiningen alt det av principiella skal inte kunde komma i fråga alt infora ett förhandlingsförfarande direkt med regenngen Uiskonei har också ovan slagit fast att någon inskränkning av regenngens formella befogenheter inte har sken. Med nuvarande handläggningsordning i regeringskansliet upptas emellertid, som redan nämnts, förhandlingarna i en myckel seni skede av beslutsprocessen. Härigenom har förhandlingarna i realiteten kommit atl avse ståndpunkter som det i normalfallei endaM iierstår for regeringen att bekräfta genom ett formellt beslut

Enligt utskottets uppfattning finns det alltså inslag i den nuvarande ordningen som ar diskutabla från pnncipiella synpunkter. Uiskoiiei anser heller inte att de insatser i form av nd och resurser som görs alltid siar i proportion till de uppnådda resultaten. Detta galler oavsett om man ser verksamheten från arbetslagar- eller arbetsgivarynpunkt Utskottets slutsats är således atl omfattningen och inrikiningen av - förhandlings- och informalionsverksamheten i fräga om regenngsarenden bor omprovas i syfte att minska den sena behandlingen av mer rutinbetonade ärenden till förmån for tidiga kontakter mellan parterna i viktigare (ragor 1 de överväganden som bor göras i samband härmed bor också frågan om formen for dessa kontakter diskuteras. Som utskottet tidigare har redoMsai kan direkta förhandlingar mellan regenngen och de fackliga organisationerna inte anses förenliga med regeringens ställning enligi författningen Behovet av tidiga överläggningar mellan företrädare för regeringen och de fackliga organisationerna kan darfor aktualisera frågan om införande av nyj art>etsformer.

Granskningen har hanjtöver inte föranlett något uttalande från ut.skoiicis sida.

Riksdagen beslutade att lägga KU:s hemställan i förevarande del till handlingarna med gillande av vad KU anfört.

"° Prop. 1986/87: 147

Riksdagen behandlade hösten 1984 vissa motioner beträffande förhandlingsskyldigheten för de statliga arbetsgivarna (AU 1984/85:3, rskr. 3).

I två motioner föreslogs begränsningar i denna förhandlingsskyldighet. I en av motionerna (1983/84:2029) uttalades att förhandlingsskyldigheten bör inskränkas till åtgärder som primärt gäller de anställdas situation på den egna arbetsplatsen. Som särskilt angeläget framhölls att förhandlingsskyldigheten bör begränsas i regeringskansliet beträffande bl.a. propositioner till riksdagen. Den andra motionen (1983/84:868) var direkt inriktad på medbestämmandefrågorna i regeringens kansli. Motionärerna sade sig vilja få till stånd en prioritering av MBL-förhandlingarna till vissa angivna ämnesområden men också en förhandlingsordning som gör det möjligt för de anställdas företrädare att komma in tidigare i beslutsprocessen än nu är fallet.

AU uttalar i ärendet följande (s. 33).

Säsom redovisats i det föregående har konstitutionsutskoitet ( KU 11 del granskningsbetankande som avgavs i våras (KU 1983/84 iO] på nvn grns kat iiilampningen av MBL vid beredningen av regenngsarendena. KL redovisar kntiska uppfaliningar från både arbetsgivar- och arbetstagarsidan -.om bl. a. gär ut pa att information-,- och förhandlingsskyldigheten kommer alt fullgöras pä ett mycket sent studium av beredningsprocesscn KU säger sig ha förståelse for denna kniik iKh ifrågasätter om den nuvarande handlaggningsordningen överensstämmer med iankegang:.rna bakom medbesiammandets utformning i fräga om regenngsarendena, KL anför vidare an det finns inslag i den nuvarande ordningen som ar diskutabla frän principiella synpunkter och anser inte heller all de insatser i form av nd och resurser som görs alltid slår i proportion till de uppnådda resultaten, KU:s slutsats ar således all omfattningen och innktningen a förhandlings- och informalionsverksamheten i fråga om regenngsarendena bor omprovas i syfte atl minska den sena behandlingen av mer rutinbeio-nade ärenden ull förmån for tidiga kontakter mellan panema i vikiig:iri: frågor. Formerna för dessa kontakter bv>r diskuienis och detta kan aktualisera ett införande av nya art>eislormer.

Med hanvisning till dessa nyligen av KU £)orda uttalanden finner arbeis-marknadsutskottet for sin del inte motiverat lor riksdagen an ta yitcrligari-initiativ till en oven>yn av informations- och förhandlingsverksamheten i regenngskansliel. Det ar så myckel mindre skal an göra del som regenngen redan tidigare har aviserat all den avser an företa en sådan översyn 1 anslutning hanillennras om atl utskoiiet förra aret Ise AU I983/K4 S I9i gjorde den bedömningen att förändringar i medbestämmandets utformning I regenngskansliel måste foregas av forutsaiiningslosa förhandlingar Med det sagda avstyrker uiskotiel motionerna (IWI och 2029 i de nu behandlade delarna.

Riksdagen biföll AU:s hemställan om avslag på motionerna. PrOp. 1986/87:147

År 1983

1 prop. 1984/83:219 om den statliga personalpolitiken (s. 4)i anmäls för riksdagen att regeringen uppdragit åt statens arbetsgivarverk att på statens vägnar ta upp förhandlingar meC berörda personalorganisationer i syfte att träffa kollektivavtal i de hänseenden och med de syften som framgår av riksdagens uttalanden, främst KU 1983/84:30 p. 9. Vidare anmäls att förhandlingarna skall förberedas och följas av en särskild rådgivande delegation vid SAV. I delegationen skall ingå företrädare för bl.a. regeringskansliet .

1 riksdagen väcks fem motioner, som har samband med denna del av propositionen.

I motionerna 1984/83:432 och 433 förordas att MBL avskaffas vid regeringsbeslut samt att det avtal som reglerar den nuvarande ordningen sägs upp. Motionärerna föreslår vidare en ändring av nuvarande lagstiftning med innebörd att MBL inte skall tillämpa.s vid beredning av regeringsärenden. Motsvarande krav återfinns j motion 1983-/86:20.

I motion 1985/86:16 påpekas att centerpartiet tidigare understrukit att förhandlings- och informationsverksamheten i vad avser propositioner bör begränsas kraftigt av framfor allt principiella skaj. Detar inte rimligt, sett frän den politiska demokratins synpunkt, att låta personalorganisationerna på det sätt som nu sker påverka en politisk beslutsprocess. Den nuvarande ordningen med förhandlings- och informationsverksamhet enljgt medbestämmandelagen vid beredningen av regeringsärenden bör därför avskaffas. Samma krav förs fram i motion 1984/85:1113. En alternativ form av medverkan beskrivs i motion 1984/85:330. Det föreslås att de anställda får möjlighet att komma in i ett betydligt tidigare beslutsskede samt att vissa ämnesområden prioriteras. Här nätnns bl.a. personalförändringar inom statens område, flyttning av ärendegrupper och omlokalisering av myndigheter.

Under hänvisning till den tidigare riksdagsbehandlingen av frågan (KU 1983/84:30, AU 1984/85:3) framhåller arbetsmarknads utskottet (AU 1985/86:6 s. 15, 16) vikten av att förhandlingsarbetet fullföljs snarast så att mer ändamålsenliga arbetsformer kan införas i regeringskansliet i berörda avseenden. Med hänsyn till det pågående förhandlingsarbetet Dör enligt utskottsbetänkandet motionerna i aktuella delar inte föranleda någon åtgärd.

Till AU:s hemställan i denna del är fogade en reservation och Prop. 1986/87: 147 ett särskilt yttrande.

Riksdagen (rskr. 1985/86:48) biföll AU:s hemställan om avslag

på motionerna och ett godkännande av vad som anförs i propositionen

1 motsvarande del.

Ar 1986

I 1986 års budgetproposition (prop. 1985/86:100 bil. 2 p. 4) anmäler civilministern att statens arbetsgivarverk har tillsatt den rådgivande delegationen, bestående av företrädare för bl.a. regeringskansliet, och att förhandlingar har inletts.

frågan om tillämpningen av medbestämmandelagen i samband med de politiska besluten i den offentliga sektorn tas upp i tre motioner.

I motion 1985/86:A 742 föreslås att medbestämmandet i regerings kansliet bör begränsas. Information bör emellertid enligt motionen ges i samband med beslut om förändringar med konsekvenser för de anställda.

I motion 1985/86:A 745 framhålls det ur demokratisk synpunkt principiellt felaktiga i att MBL-förhandlingar förekommer nd beredning av såväl regeringsärenden som ärenden i kommuner ocn landsting.

I motion 1985/86:A 748 nanvisas till att slutsatsen i konstitutionsutskottets granskningsbetänkande våren 1984 (KU 1963/84:30) blev att omfattningen och inriktningen av förhandlings- och informationsverk=amheten i fråga om regenngsarenden borde omprövas. Härutöver finns det enligt motionen anledning att principiellt understryka att det i MBL bör göras en bestämd åtskillnad mellan utövningen av den politiska ledningen i landet och de fall då regeringen framträder i den mer begränsade rollen son arbetsgivare.

Arbetsmarknadsutskottet (AU 1986/87:8) konstaterar vid behandlingen av den nyssnämnda propositionspunkten och bl.a. de tre anförda motionerna att det föreligger skilda ståndpunkter i fråga om behovet av att särskilt utreda gransdragningslinjen mellan den politiska demokratin och medbestämmandet. Några nya argument som skulle kunna motivera ett ändrat ställningstagande från utskottets sida har enligt utskottet mte förts fram av motionärerna. Med hanvisning härtill samt till det förhandlingsarbete

som för närvarande pågår beträffande medbestämmandet vid bered- Prop. 1986/87:147 ning av regeringsärenden avstyrks motionerna i aktuella delar. Det i sammanhanget behandlade avsnittet i prop. 1985/86:100 i denna fråga bör enligt utskottet läggas till handlingarna.

Till AU:s hemställan i denna del är fogade dels en reservation, dels ett särskilt yttrande.

Riksdagen (rskr. 1986/87:50) biföll AU:s hemställan.

Våren 1987

I budgetpropositionen 19S7 (prop. 1986/87:100 bil. 2 p. 4) anméler civilministern att statens arbetsgivarverk har lagt fram ett skriftligt avtalsförslag i förhandlingarna om medbestämmandet vid beredningen av regeringsärenden och att förhandlingarna befinner sig i ett slutskede.

Nya motioner har väckts i saken.

Som exempel på försjag i syfte att minska de korporativa tendenserna 1 värt samhälle nämns i motionen ■"'fl6/87:K 212 att MBL i regeringskansliet bör avskaffas.

I motionen 19e6/87:A 734 urriertryks på nvtt (jfr motioren 1985/86:A 748) att det i MBL bör göras en bestämd åtskillnad mellan utövningen av den politiska ledningen i landet och de fall då regeringen framträder i den mer begränsade rollen som arbetsgivare. Vidare understryks i motionen att resultatet av förhandlingarna om med-bestämmandet vid beredningen av regeringsärenden måste leda till en sådan gränsdragning scxn angetts i motionen.

Trigan om tillämpningen av MBL inom den offentliga sektorn berörs också i motionerna 1986/87:A 736 och A 751.

Innehåll P-P- '986/87: 147

Propositionen .................................................... 1

Propositionens huvudsakliga innehåll........................ .... 1

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 2 april 1987 2

1 Inledning ........................................................ 2

2 Nuvarande ordning ........................................... .... 3

3 Riksdagen m.m.................................................. 3

4 Föredraganden ................................................. .... 3

5 Hemställan .................................................... .... 5

6 Beslut............................................................. 5

Bilaga I Avtal den 31 mars 1987 om medbestämmande vid beredning
en av regeringsärenden ........................................ 6

Bilaga 2 Medbestämmandet vid beredningen av regeringsärenden -

en översikt över nuvarande ordning......................... .. 10

Bilaga 2:1 Avtal den 18 april 1977 m.m..................... 16

Bilaga 3 Riksdagens behandling av frågan 1983-1987.. .. 29

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1987 36