Propositionens huvudsakliga innehåll

1 propositionen föreslås höjd skatt på olja med 50 kr. perm' och på bensin med 20öre per liter i enlighet med vad som angetts i prop. 1986/87:95 om totalförsvarets fortsatta utveckling.

Därutöver föreslås en höjning av skatten pä bensin med 3 öre per liter för att kompensera det inkomstbortfall som uppkommer till följd av en ökad försäljning av blyfri bensin.

Bensinskatten för andra motoralkoholer än metanol och etanol föreslås höjd till samma nivå som skatten för bensin. Skatten på bensin och gasol som används för framställning av stadsgas föreslås slopad.

Rätten till avdrag i bensinskattedeklaration för skatt på sådan bensin som förbrukats eller försålts för förbrukning i luftfartyg som inte används för fritidsändamål eller annat privat ändamål föreslås slopad. I stället föreslås att flygbensin, dvs. sådan bensin som tillverkats särskilt för användning i flygplan, undantas från skatteplikt.

Slutligen föreslås att skatteplikten i fråga om bensin generellt inskränks till att omfatta endast bensin avsedd för motordrift. I stället kan vissa av de nuvarande avdragsreglerna slopas, och beskattningssystemet därigenom förenklas.

Samtliga ändringar föreslås träda i kraft den I juli 1987.

1 Riksdagen 1986/87. 1 suml. Nr 139

2a §

Skatt utgår inte för

a) inhemskt framställd metan,

b) naturgas, som bortgår till följd av förluster vid transport eller om-formning hos producent eller distributör,

c) stadsgas c) stadsgas eller gasol som an-

vänds för framställning av stadsgas,

d) gasol, som med hänsyn till försäljningsform, kvantitet eller förpack
ning har karaktär av butiksvara.

25 § 1 deklaration som avser elektrisk kraft får avdrag göras för skatt på elektrisk kraft, som

a) levererats till kommunikationsföretag för bandrift eller därmed likartat ändamål eller överförts till annat land,

b) förbrukats eller försålts för förbrukning för annat ändamål än energialstring eller för användning i omedelbart samband med sådan förbrukning eller vid framställning av bensin eller i förteckningen angivet skattepliktigt bränsle,

c) försålts med förlust för den redovisningsskyldige, i den mån förlusten hänför sig till bristande betalning från förbrukare eller icke registrerad distributör av elektrisk kraft,

d) producerats i mottrycksanläggning och förbrukats i egen industriell
verksamhet.

Avdrag enligt första stycket c) får göras med belopp som svarar mot så stor del av skatten som förlusten visas utgöra av den elektriska kraftens försäljningspris. Har sådant avdrag gjorts och inflyter därefter betalning skall redovisning åter lämnas för skatten på den kraft som betalningen avser.

Avdrag får även göras för skatt för bensin eller annat bränsle, som förbrukats vid produktion av annan skattepliktig elektrisk kraft än sådan som avses i första stycket d), i den mån avdrag icke gjorts enligt 24 § första stycket g) eller enligt 7 § I mom. första stycket i) lagen (1961:372) om bensinskatt.

Bilaga 1 till lagen (1957:262) om allmän energiskatt Prop. 1986/87:139

Nuvarande lydelse

Förteckning över vissa bränslen för vilka allmän energiskatt skall erläggas

Tulltaxe- Bränsle Skattesats

nummer

ur 27.01,

27.02 eller

27.04 Kolbränslen.............................. 305 kr. per ton

ur 27.10 Fotogen med tillsats som möjliggör drift

av snabbgående dieselmotorer .. 610 kr. per m"*

ur 27.10 Motorbrännoljor, eldningsoljor och bun
keroljor ....................................... 610 kr. per nr

ur 27.11 Naturgas................................. 308 kr. per 1 000 m'

ur 27.11 eller

38.19 Gasol som används för

a) motordrift .............................. 92 öre per liter

b) framställning av sladsgas.......... 24 kr. per ton

c) annat ändamål än motordrift eller

stadsgasframställning ............... 185 kr. per ton

Anm. Skatten på oljor beräknas efter

varans fakturerade volym. Kan skatten icke beräknas på sådant sätt eller sker fakturering annorledes än enligt vedertagna grunder, äger beskattningsmyndigheten fastställa grunder för beräkning av volymen.

- Senaste lydelse 1986:501,

ti Rik.sdagen 1986187. I saml. Nr 139

Föreslagen lydelse Prop. 1986/87; 139

Förteckning över vissa bränslen för vilka allmän energiskatt skall erläggas

Tulltaxe- Bränsle Skattesals

nummer

ur 27.01,

ur 27.02

eller

ur 27.04 Kolbränslen............................... 305 kr. per ton

ur 27.10 Fotogen med tillsats som möjliggör drift

av snabbgående dieselmotorer .. 610 kr. per m-*

ur 27.10 Motorbrännoljor, eldningsoljor och bun
keroljor ....................................... 660 kr. per m'

ur 27.11 Naturgas.................................. 308 kr. per I 000 m'

ur 27. II

eller

ur 38.19 Gasol som används för

a) motordrift ............................... 92 öre per liter

b) annat ändamål än motordrift . 185 kr. per ton

Anm. Skatten på oljor beräknas efter

Denna lag träder i kraft den I juli 1987.

Till staten skall enligt bestämmelserna i denna lag erläggas särskild skatt (bensinskatt) för

a) bensin, utom kemiskt ren bensin, och andra motorbränslen, som innehåller minst 70 viktprocent bensin (ur tulltaxenummer 27.10); samt

a) bensin avsedd för motordrift och andra motorbränslen, som innehåller minst 70 viktprocent bensin (ur tulltaxenummer 27.10), med undantag för flygbensin: samt

b) metylalkohol (metanol), etylalkohol (etanol) och högre alkoholer samt andra än under a) avsedda blandningar, som innehåller sådan alkohol (ur tulltaxenummer 22.08, 29.04 och 38.19), allt under förutsättning att varorna är avsedda för användning till motordrift (motoralkohol).

Skatt skall dock inte utgå för mineraloljeprodukter, som införs till landet för att vid oljeraffinaderier användas uteslutande som råvara vid tillverkning av bensin. Skatt skall inte heller utgå för motoralkohol, som tillhandahålls i särskildförpackning om högst en liter.

Skatt skall dock inte utgå för mineraloljeprodukter, som införs till landet för att vid oljeraffinaderier användas uteslutande som råvara vid tillverkning av bensin. Skatt skall inte heller utgå för bensin, som är avsedd för annat ändamål än motordrift, eller för motoralkohol, när varorna tillhandahålls i särskilda förpackningar om högst en liter.

Bestämmelserna i denna lag om bensin gäller, om annat inte sägs, samtliga de varuslag som är skattepliktiga enligt första stycket.

2§=

Skatt utgår, om inte annat sägs i andra eller Iredje stycket, med 2 kronor 13öre per liter för blyfn bensin, varmed avses bensin med en blyhalt om högst 0,013 gram per liter vid 15° C, och med 2 kronor 29öre per liter för annan bensin.

För metanol, etanol och högre alkoholer utgår skatten med 80 öre per liter. Ingår sådan alkohol i en blandning som avses i I § första stycket a) eller b) utgår skatten för den inblandade alkoholen med 80öre per liter och för blandningen

Skatt utgår, om inte annat sägs i andra stycket, med 2 kronor J6öre per liter för blyfri bensin, varmed avses bensin med en blyhalt om högst 0,013 gram per liter vid 15° C, och med 2 kronor 52 öre per liter för annan bensin.

För metanol och etanol utgår skatten med 80 öre per liter. Ingår sådan alkohol i en blandning som avses i I S första stycket a) eller b) utgår skatten för den inblandade alkoholen med 80 öre per liter och för blandningen i övrigt med 2 kronor

i övrigl med 2 kronor 13 öre per liter om den utgörs av blyfri bensin och med 2 kronor 29 öre per liter om den utgörs av annan bensin.

För bensin som används för framställning av stadsgas utgår skatten med 1,6 öre per liter.

Skatten beräknas efler varans fakturerade volym. 1 denna skall dock inte inräknas smöijolja som har tillsatts bensin för motordrift. Kan skatten inte beräknas på sådant sätt eller sker faktureringen inle enligl vedertagna grunder, får beskaltningsmyndighelen fastställa grunder för beräkning av volymen.

i6öre per liter om den utgörs av blyfri bensin och med 2 kronor 52 öre per liter om den utgörs av annan bensin.

Skatten beräknas efter varans fakturerade volym. 1 denna skall dock inte inräknas smörjolja som har tillsatts bensinen. Kan skatten inte beräknas på sådant sätt eller sker faktureringen inte enligt vedertagna grunder, får beskattningsmyndigheten fastställa grunder för beräkning av volymen.

Prop. 1986/87; 139

1 § 1 mom. 1 deklaration får avdrag göras för skatt på bensin, som har

a) förvärvats för återförsäljning eller förbrukning i egen rörelse och för vilken skattskyldighet tidigare inträtt,

b) återtagits i samband med återgång av köp,

c) förbrukats eller försålts för c) förbrukats eller sålts för för
förbrukning för framdrivande av brukning för framdrivande av tåg

tåg eller fordon å Järnväg,

d) förbrukats eller försålts för
förbrukning 1 luftfartyg, när del inte
används för fritidsändamål eller
annal privat ändamål,

e) förbrukats eller försålts för
förbrukning, i samband med fab-
riksmässig tillverkning av motorer,
för avprovning av motorer å prov
bädd eller å annan dylik anordning
utan atl transportmedel därvid
framföres.

eller andra järnvägsfordon,

d) förbrukats eller sålts för förbrukning, i samband med fabriks-mässig tillverkning av motorer, för avprovning av motorer / provbädd eller annan sådan anordning ulan att transportmedel därv']d framförs,

J) förbrukats eller JÖrsåUs för förbrukning Jör annat tekniskt ändamål än motordrift, om annat inte framgår av andra stycket.

g) av den skattskyldige eller för hans räkning utförts ur riket eller förts till svensk frihamn för annat ändamål än att förbrukas där,

h] försålts med förlust för den skattskyldige, i den mån förlusten hänför sig till bristande betalning från köpare,

/) förbrukats eller försålts för förbrukning vid produktion av skattepliktig elektrisk kraft.

Avdrag enligt första styckel f) får inte göras för skatt på

1. bensin som har använts för Jramställning av vara som är lämpad dier avsedd för motordrift.

2. bensin som avses i I § första styckel a) och som är avsedd för annat ändamål än motordrifl, eller motoralkohol, när varan har förpackats eller försålts för att förpackas 1 särskild förpackning om högst en liter,

3. bensin som används för framställning av stadsgas.

Har skatlskyldighei inträtt för en vara som avses i andra slyckel 2 fär avdrag ändå göras enligl första stycket f).

Avdrag enligt första stycket h) får göras med belopp som svarar mol så stor del av skatten som förlusten visas utgöra av varans försäljningspris. Har sådanl avdrag gjorts och inflyter därefter betalning skall redovisning åler lämnas för skatten på de varor som betalningen avser.

e) av den skattskyldige eller för
hans räkning utförts ur Sverige eller
förts till svensk frihamn för annat
ändamål än att förbrukas där,

f) sålts med förlust för den skalt
skyldige, i den mån förlusten hän
för sig till bristande betalning från
köpare,

g) förbrukats eller sålts för för
brukning vid produktion av skatte
pliktig elektrisk kraft.

Avdrag enligt första stycket/) får göras med belopp som svarar mot så stor del av skatten som förlusten visas utgöra av varans försäljningspris. Har sådanl avdrag gjorts och inflyter därefter betalning skall redovisning åler lämnas för skatten på de varor som betalningen avser.

Prop. 1986/87; 139

Finansdepartementet Prop. 1986/87:139

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 mars 1987

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Sigurdsen, Gustafsson, Lejon, Petersson, S, Andersson, Bodslröm, Göransson. Gradin. Dahl. Holmberg, Hellström, Wickbom. Johansson, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist

Föredragande: statsrådet Johansson

Proposition om ändringar i beskattningen av bensin, m.m.

1 Gällande bestämmelser

skatt på bensin las ut enligl lagen (1961:372) om bensinskatt, (omtryckt 1984:993). Skallen las enligt I § bensinskattelagen ut för

a) bensin, ulom kemiskt ren bensin, och andra motorbränslen som innehåller minst 70 viktprocent bensin, och

b) metanol, etanol och högre alkoholer samt andra blandningar än dem som avses under a) och som innehåller sådan alkohol; allt under förutsättning all varorna är avsedda för användning till molordrift (motoralkohol).

För bensin är skatten 2,13 kr. per liter om den är blyfri och annars 2,29 kr. per liter. För bensin som används för framställning av stadsgas är skatten dock endasi 1,6 öre per liter. För motoralkoholer är skatten 80 öre per liter. Ingår motoralkohol i blandning med t.ex. bensin utgår skatt för alkoholen med 80 öre per liter och för bensin med 2,13 kr. eller 2,29 kr. per liter, beroende på om bensinen är blyfri eller inle (2 § bensinskatlelagen).

För bensin som är avsedd för motordrifl, men inte för motoralkoholer, utgår dessutom skatt med 6 öre per liter enligt lagen (1973:1216) om särskild skatt för oljeprodukter och kol, omlryckl (1986:502).

Bensinskatten, liksom den särskilda skallen enligt lagen om särskild skatt för oljeprodukter och kol, tas ut på följande sätt.

Riksskatteverket (RSV) är beskattningsmyndighet. Den som inom landet tillverkar bensin är skattskyldig och skall vara registrerad hos RSV. Den som i siörre omfattning återförsäljer, förbrukar eller håller bensin i lager kan, efler ansökan, registreras som återförsäljare eller förbrukare av bensin. Vederbörande blir därigenom skallskyldig. Som villkor för en sådan frivillig registrering gäller vissa minimikrav i fråga om lagerhållen volym, årlig omsättning eller årlig förbrukning. Även annan som förbrukar bensin kan, om det finns särskilda skäl, registreras som förbrukare och därigenom bli skaltskyldig (3-4 §§ bensinskatlelagen).

Den som är registrerad skaltskyldig skall redovisa skatten i särskild deklaration till RSV, I deklarationen får i vissa fall avdrag göras för skatt på bensin, som t. ex. använts för vissa angivna ändamål. Bl. a. gäller, enligt 7§ I mom, d) bensinskattelagen, att avdrag får göras för skatt på bensin, som har förbrukats eller försålts för förbrukning i luftfartyg, när det inte används för fritidsändamål eller annat privat ändamål.

För motorbrännolja. eldningsolja och bunkerolja tas skatt ut enligt lagen (1957:262) om allmän energiskatt, omtryckt (1984:994). Skallen utgår med 610 kr. per m'.

Prop. 1986/87:139

2 Höjning av skatten på bensin och olja för att finansiera vissa försvarskostnader

Mitt förslag: Skatten på olja höjs med 50 kr. per m och skatten på bensin med 20 öre per liter.

Skäl för mitt förslag: Som angivits i prop. 1986/87:95 om totalförsvarets fortsatta utveckling (bil. 1 s. 38-39) bör skatten på olja och bensin höjas 800 milj. kr. till följd av minskade tvångslager hos oljeföretagen. Denna skattehöjning avses bäras av oljeföretagen och skall inle föranleda höjda priser i konsumentledet. Härutöver framhålls i propositionen atl skallen på olja bör höjas med 20 kr. per m' och skallen på bensin med 10 öre per liter. Dessa senare skaltehöjningar bör få slå igenom på konsumentpriserna,

1 nämnda proposition (bil. 12 s. 98) har det föredragande statsrådet framhållit att den minskade lagringsskyldigheten har stor ekonomisk belydelse för de lagringsskyldiga och alt det under hand har träffats en överenskommelse med de prisledande företagen som innebär alt energiskatten på olja höjs med 30 kr. perm-' och bensinskatten med 10 öre per liter.

Totalt innebär den i propositionen diskuterade skallehöjningen alt skatten på olja höjs med 50 kr. perm"* och skatten på bensin med 20 öre per liter.

3 Höjning av skatten på bensin för att kompensera visst skattebortfall

Mitt förslag: Skatten på blyad och blyfri bensin höjs med 3 öre per liter.

Skäl för mitt förslag: Sedan den I januari 1986 är bensinskatten differentierad så att skallen på blyfri bensin är 2 kr. 13 öre per liter och skatten på blyad bensin 2 kr. 29 öre per liter. Dessförinnan var skatten för all bensin 2 kr. 27 öre per liter. Skattedifferenlieringen infördes som elt led i åtgärderna mot luftföroreningar och försurning.

Enligt regeringens förslag i prop. 1985/86:61 om skärpta avgasrenings- Prop. 1986/87:139 krav för personbilar m. m. (bil, 2) ansågs en differentiering av skatten med 16 öre per liter tillräcklig för att dels utjämna skillnaderna i produktionskostnader, dels bidra till en så vid användning av den blyfria bensinen som möjligt. Skaltesatsförändringarna skulle genomföras så atl stalsfinansiell neutralitet kunde uppnås. 1 början av år 1986 skulle blyfri bensin finnas tillgänglig i mycket begränsad omfattning. 1 propositionen föreslogs därför alt ändringen av skattesatserna på blyfri resp. annan bensin borde genomföras i två steg, med bibehållen skattedifferens mellan den blyfria och blyade bensinen. Fr.o.m. den I januari 1986 borde skatten för blyfri bensin sänkas med 14 öre per liter medan skatten för annan bensin borde höjas med 2 öre per liter. Fr. o. m. den I juli 1987. då den blyfria bensinen i huvudsak skulle finnas tillgänglig överallt, borde en ny skattesatsförändring göras så att skatten för blyfri bensin blev 8 öre per liter lägre och skatten på annan bensin 8 öre högre än vad den var före den 1 januari 1986.

Riksdagen godtog del första steget lill skattesatsändringar, men beslulade alt tills vidare inte genomföra nästa steg. Skatteutskottet uttalade (SkU 1985/86:16 s. 6) bl.a. att det skulle vara en fördel atl vänta med etl beslut lill dess säkrare uppgifter kunde erhållas om konsumtionen av blyfri resp. annan bensin. Regeringen borde därför återkomma med förslag i denna del. Inriktningen borde därvid vara alt de totala skatteinkomsterna inte skall minskas till följd av reformen.

Enligt senaste tillgängliga uppgifter från RSV, avseende bensinförsäljningen i november 1986, svarar den blyfria bensinen nu för 26,3% av lotalvolymen (inkl. motoralkoholer). RSV har beräknat atl andelen kommer att uppgå lill 30% för budgetåret 1987/88 och till 32% för budgetåret 1988/89,

Vid en andel för den blyfria bensinen om 30%, och med en toialvolym av 5,42 milj. m"* per år enligt riksrevisionsverkets beräkningar avseende budgetåret 1987/88, innebär nuvarande skattesatser följande inkomster, jämfört med läget före differentieringen.

den blyade bensinen, -i- 2 öre per liter =-l- 75,9 milj. kr, per år

den oblyade bensinen, - 14 öre per liter = -227,6 milj. kr. per år

inkomständring -151,7 milj, kr. per år

För att kompensera detta skattebortfall krävs en skattehöjning som motsvarar 2,8 öre per liter för all såld bensin.

Skillnaden i skall mellan blyad och blyfri bensin bör även fortsättningsvis vara 16 öre per liter. För att bibehålla den avsedda skatlesatsskillnaden bör skatten för såväl blyfri som blyad bensin därför höjas lika mycket, lämpligen med 3 öre per liter. Skatten skulle då för blyfri bensin bli 11 öre lägre och för blyad bensin 5 öre högre än vad den var innan skatten differentierades, dvs. före den I januari 1986.

Skäl för mitt förslag: Som tidigare nämnts är skallen för bensin nu 2.13 kr. per liter om den är blyfri och annars 2,29 kr. per liter. För motoralkoholer är skallen 80 öre per liter. Ingår motoralkohol i blandning med t. ex. bensin utgår skatt för alkoholen med 80 öre per liter och för bensinen med 2.13 kr. eller 2,29 kr. per liter.

Den lägre skattesatsen för motoralkoholer gäller inte bara för metanol och etanol. utan också för högre alkoholer, t. ex. butanol. Motoralkoholer och etrar, s. k. oxygenater, används i Västeuropa i ökad utsträckning som inblandningskomponenler i bensin. De används för atl ge bensinen vissa egenskaper, l.ex. höja oklanantalet. De används också som utdrygare, dvs. som en bensinersältning. Användningen av oxygenater som inblandningskomponent i bensin har i Västeuropa mer än fyrdubblats mellan åren 1980 och 1985. 1 huvudsak är det metanol, MTBE (som är en eter) och TBA (butanol) som används.

Före den I april 1983 omfattade den lägre skattesatsen för motoralkoholer också etrar, t. ex. MTBE. Detta ämne kom, bl. a. mol bakgrund av de skattemässiga fördelarna, att i ökad utsträckning användas som inblandningskomponent i bensin. Inblandningen kunde uppgå till 5 - 10%. All MTBE importerades. Mot denna bakgrund avskaffades de särskilda skattefördelarna för etrar (prop. 1982/83:100 bil. 14, SkU 22, rskr. 150). Full bensinskatt utgår därför nu för MTBE.

Inblandningen av motoralkoholer i bensin har därefter endasi förekommit i liten utsträckning i Sverige. Viss försöksverksamhet med etanolin-blandning har skett. Under senare delen av 1986 har dock vissa oljebolag börjat använda TBA som inblandningskomponent. För närvarande motsvarar förbrukningen ca 100 000 m* per år. Med nuvarande skatteregler är det sannolikt att TBA i alll större utsträckning kommer att användas för atl späda ut bensin. De oljebolag som använder TBA blandar för närvarande in ca 6% i bensinen. Om en sådan inblandning av TBA skulle göras i all i Sverige försåld bensin, skulle detta komma att medföra elt skattebortfall om drygt 400 milj. kr. per år.

Motoralkoholkommitlén har i sitt slutbetänkande Alkoholer som motorbränsle (SOU 1986:51) behandlat frågan om inblandning av olika motoralkoholer m. m. i bensin. Kommittén anser att övergripande energipolitiska skäl lalar för att den lägre beskattningen för motoralkoholer endast bör omfatta sådana alkoholer som på sikt kan produceras av inhemska råvaror och som kan komma atl utgöra realistiska alternativ som drivmedel. Kommittén föreslår att regeringen snarast lägger fram förslag om att endast etanol och metanol skall omfattas av den lägre skatten, och atl övriga oxygenater skall beskattas som bensin. Enligt kommittén bör dessa oxygenater ändå på grund av vissa tekniska meriter kunna finna viss användning som inblandningskomponent. Motoralkoholkommitléns förslag remissbehandlas för närvarande.

5 Bensin och gasol som används för framställning av stadsgas

Mitt förslag: Bensinskatten för bensin och energiskalten för gasol som används för framställning av sladsgas slopas.

Skäl för mitt förslag: För bensin, lättbensin, som används för framställning av stadsgas utgör bensinskatten 1,6 öre per liter. Skatten har varil oförändrad sedan den 1 juli 1961. 1 vissa fall används gasol för framställningen. För sådan gasol tas energiskall ut med 24 kr. per ton, vilket med hänsyn lill energitätheten motsvarar skatten på lällbensinen.

Produktionen av stadsgas har minskat kraftigt och nedläggning av stads-gasdriflen planeras på flera håll. Skalleintäkterna är obetydliga. Under år 1986 motsvarade förbrukningen av lättbensin skatteinkomster om ca 775 000 kr. Några statsfinansiella skäl att behålla beskattningen finns inle. Inte heller kan beskattningen, med nuvarande nivå, anses ha någon energi-politisk motivering. Däremot skulle avsevärda författningslekniska förenklingar i lagen om bensinskatt kunna göras om skatten slopades. Detta gäller särskilt om skatteplikten enligl bensinskattelagen i övrigt inskränks till att avse bensin för motordrifl, vilket jag ämnar föreslå i det följande. Jag anser därför alt skatten på bensin och gasol som används för stadsgasframställning bör slopas.

6 Beskattningen av flygbensin

Mitt förslag: Flygbensin, dvs. bensin som är särskilt avsedd för användning i fiygplan, undantas från skatteplikt. Avdragsrätten för skatt på bensin som förbrukats eller försålts för förbrukning i flygplan slopas.

och kontrollmässiga svårigheter för RSV. Bl.a. innebar reglerna att ett Prop. 1986/87:139 mycket stort antal fiygklubbar m. m. registrerades som skattskyldiga hos RSV för att därigenom få möjlighel att förvärva och använda flygbränsle skattefritt. Mot denna bakgrund, och med hänsyn till energipolitiska motiv, begränsades avdragsrällen lill att avse endasi bensin som förbrukats eller sålts för förbrukning i flygplan när det inle används för fritidsändamål eller annat privat ändamål, prop. 1983/84:28, SkU 9, rskr. 97. De nu gäUande reglerna innebär således all bensin, oavsett om fråga är om särskild flygbensin eller om annan motorbensin, skatiefriti kan användas i ett flygplan när delta används för t.ex. bruksflyg, skogsbrandbevakning, målflygning, skolflyg m. m., och andra uppdrag som utförs mot ersättning. Även t. ex. laxiflyg, där passagerarnas ändamål med flygningen är fritidsändamål, kan ske med skattefri bensin.

De nya reglerna om beskattning av flygbensin ledde emellertid snabbt till åtskillig kritik, bl.a. därför att de visade sig svårtillämpade. Regeringen uppdrog därtor den 14 februari 1985 ål RSV atl kartlägga vilka konsekvenser de nya reglerna fått ur administrations- och kontrollsynpunkt och att föreslå de åtgärder som kunde föranledas därav. RSV har den 19 mars 1986 redovisat uppdraget lill regeringen i en promemoria. Promemorian har därefter remissbehandlats.

Enligt RSV har de nya reglerna medfört att deklaralionsgranskningen försvårats. Antalet registrerade skallskyldiga har visserligen sjunkit någol, men betydande tillämpningsproblem som försvårar granskningen har i stället tillkommil. RSV anser alt de nuvarande reglerna är oacceptabla såväl i administrativt hänseende som från kontrollsynpunkt. RSV föreslår i första hand att avdragsreglerna helt avskaffas, och att ett eventuellt stöd till flygverksamhet i stället ges i form av direkta bidrag. Eventuellt skulle avdragsräll alltjämt kunna medges för sådana förbrukare som har tillslånd till bruksflyg innefattande taxi- och godsflyg. 1 andra hand förordar RSV all flygbensin, dvs. bensin av speciella kvaliteter avsedda för flygplan, undantas från skatteplikt men alt övrig bensin genomgående beskallas genom att avdragsreglerna helt slopas. I sista hand förordar RSV ett system där skattefri försäljning av bensin för flygändamål generellt lillåts men med den begränsningen alt försäljningen endast får ske från flygdriv-medelsanläggning på flygplats.

Remissvar över RSV:s promemoria har avgetts av luftfartsverket. Helikopterföretagens Riksförbund och Trafikflygföretagens Riksförbund, Svenska Allmänflygföreningen, Kungl. Svenska Aeroklubben och Svenska Flygsportförbundet, Sveriges Riksidroltsförbund samt Svenska Petroleum Institutet.

Ingen av remissinstanserna förordar alt de nuvarande reglerna behålls. Allmänt påpekas att reglerna är svårtillämpade. Flera remissinstanser påpekar att beskattningen av flygbensin som förbrukas för fritidsflygningar har medfört en kraftig fördyring av sådan bensin, en därav minskad flygverksamhet och en risk för att flygutbildning och flygsäkerhet påverkas negativt.

Ingen av remissinstanserna förordar RSV;s huvudförslag att slopa all
skattebefrielse i fråga om bensin för flygplansdrift. Meningarna går emel- 14

lertid isär om vilket system som bör väljas. Luftfartsverket samt Kungl. Prop. 1986/87:139 Svenska Aeroklubben och Svenska Flygsportförbundet, med instämmande av Sveriges Riksidrottsförbund, förordar att all bensin som säljs på flygplats skall undantas från beskattning, oavsett om fråga är om särskild flygbensin eller annan bensin och oavsett till vilken typ av flygning bensinen skall användas. Helikopterföretagens Riksförbund och Trafikfiygföre-tagens Riksförbund, Svenska Allmänflygföreningen samt Svenska Petroleum Institutet förordar i stället att särskild flygbensin helt undantas från skatteplikt, medan de nuvarande avdragsreglerna avskaffas.

Skäl för mitt förslag: De regler för beskattning av flygbensin som gällde före år 1984 var behäftade med stora administrativa nackdelar och föranledde betydande konirollsvå;Mgheter. De regler som nu gäller har dessvärre inte visat sig vara någon lösning på problemen. Frågan om avdragsrätt skall medges eller inte är beroende på vilken typ av flygning bensinen skall användas lill. Svåra avgränsningsproblem uppkommer därvid. För många skattskyldiga, flygklubbar m.fl., måste besvärliga bedömningar göras i samband med deklarationen. RSV:s svårigheter atl kontrollera att beskattningen fungerar på avsett sätt är avsevärda. Enligt min mening måste därför del nuvarande systemet ändras. RSV och samtliga remissinstanser är också eniga om detta.

Enligt min mening kan det inte komma ifråga att återinföra de regler som fanns före år 1984. Som nämnts hade även dessa betydande nackdelar. En ny lösning måsle därför åstadkommas. Ur administrativ synpunkt skulle del naturligtvis vara all föredra att helt slopa avdragsrätten i fråga om bensin för flygändamål. Detta kan i och för sig anses vara motiverat även av andra skäl. För bensin som används till drift av motorfordon föreligger således ingen avdragsräll, oavsett hur motorfordonet används. Å andra sidan finns avdragsräll för bensin som förbrukats för framdrivande av låg, och avdragsrätt enligl energiskattelagen för olja som förbrukats för fartygs-drift om fartyget inte används för fritidsändamål eller annat prival ändamål. Vidare gäller att flygfotogen, som används i lurbinmotortorsedda flygplan, generelll är undantagen från skatteplikt. Mot denna bakgrund är jag inte beredd atl nu föreslå en sådan ändring i bensinskatlelagen att all bensin för flygändamål beskattas fullt ut. Så långtgående åtgärder bör enligt min mening övervägas endast i samband med en eventuell översyn av energibeskattningen i övrigt.

Inriktningen bör nu vara atl så snabbt som möjligt ändra den nuvarande
gränsdragningen så all flygbensinbeskallningen blir praktiskt hanterlig.
Enligt min mening talar starka skäl för alt avdragsreglerna slopas men atl i
stället särskild flygbensin undantas från skatteplikt. Detta skulle medföra
mycket betydande administrativa förenklingar och i slorl sett undanröja
alla kontrollproblem. För flygbranschen, flygklubbar m.m. skulle sådana
skatteregler också vara okomplicerade och lätta atl förslå. Frågor om
bensinens faktiska användning, var den försålts etc. skulle inte behöva
beaktas. Registrering hos RSV skulle normalt inte erfordras, och oljebola
gen kan helt sköta skattehanteringen. Beskattningen blir vidare konse
kvent uppbyggd genom alt flygfotogen och flygbensin, dvs. bränslen sär- 15

skilt avsedda för flygplansdrifl, undantas från beskattning medan motorbensin generellt blir beskattad.

Mot en sådan ordning kan invändas all vanlig molorbensin. av den typ som också används i t.ex. personbilar, i inte obetydlig utsträckning kan användas i vissa flygplan. Eftersom den särskilda flygbensinen är relativt dyr har motorbensin börjat användas alll mer. Jag anser emellertid inte att det finns skäl atl behålla en ordning som möjliggör skattefri användning även av sådan bensin i flygplan. Detta skulle leda till stora kontrollsvårigheter och därmed fortsatta hanleringsproblem och är enligt min mening inte heller principiellt motiverat.

Den bensin som bör undantas från beskattning är de särskilda kvaliteter som används speciellt för flygplansdrifl. Sådan bensin hänförs lill tullsla-lisliskt nummer 27.10.151. De kvaliteter som nu vanligen används i Sverige brukar betecknas avgas 80 resp. avgas 100 LL.

1 fråga om dieselolja som används för farlygsdrift föreligger avdragsräll då fartyget inle används för fritidsändamål eller annal prival ändamål. Den lösning som föreslagits för flygplanen går dock inte alt överföra på fartygen eftersom det inte finns någon speciell oljekvalilel för farlygsdrift. Denna särregel för farlygsdrift har dock inte vållat alltför stora praktiska svårigheter och jag är därför inle nu beredd atl föreslå någon ändring av denna regel. Det får ankomma på RSV att följa utvecklingen och till regeringen inkomma med ändringsförslag om så befinns nödvändigt.

Prop. 1986/87; 139

Skäl för mitt förslag: Enligt 1 § bensinskattelagen omfattar skatteplikten all bensin, utom kemiskt ren bensin. Enligt 7 § I mom. första styckel f) får emellertid i deklaration avdrag göras för skall på bensin som förbrukats eller försålts för förbrukning för annal tekniskt ändamål än motordrifl. Det innebär att bensin som l.ex. används som lösningsmedel är skattepliktig och måsle tas upp i bensinskaltedeklaralion, varvid samtidigt etl motsvarande avdrag får göras. Denna ordning avviker från vad som nu gäller enligt lagen om särskild skatt för oljeprodukter och kol, där skattskyldigheten inskränkts till att avse endast bensin avsedd för motordrift.

Den ordning som nu gäller i fråga om beskattningen av bensin avsedd för användning lill annat än motordrifl är onödigt komplicerad. Den förutsätter bl.a. att användare av sådan bensin registrerar sig hos RSV som skattskyldiga, elieratt de avger särskild försäkran om användningen. Deklarationsförfarandet kompliceras också för oljebolagen och RSV;s deklara-lionsgranskning försvåras. Någon betydelse ur konlrollsynpunkl har inte

heller den nuvarande ordningen. Skatteplikten bör därför inskränkas till alt Prop. 1986/87:139 avse enbart sådan bensin som är avsedd för molordrift. Avdragsregeln kan då slopas.

8 Lagrådets hörande

Med hänvisning lill all lagstiftningsåtgärderna är av enkel beskaffenhet anser jag atl lagrådets yttrande över lagförslagen inte behöver inhämtas.

9 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen alt anta inom finansdepartementet upprättade förslag till

1. lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskalt,

2. lag om ändring i lagen (1961:372) om bensinskatt,

3. lag om ändring i lagen (1973:1216) om särskild skatt för oljeprodukter och kol.

10 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar alt genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt fram.

Norstedts Ttyckeri, Stockholm 1987 17