Utbildningsutskottets betänkande
1986/87:5

om vissa skolorganisatoriska frågor m. m.

UbU

1986/87:5

Motionerna

1985/86:Ub204 av Barbro Sandberg (fp) och Kenth Skårvik (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts angående ärende att införa ämnet datalära i skolförordningen.

1985/86: Ub205 av Barbro Sandberg (fp) och Kenth Skårvik (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts angående ändring i skolförordningen.

1985/86:Ub213 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

4. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som anförts i motionen om elevs möjlighet att få delta i grannkommuns
tillvalskurs,

6. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om försöksverksamhet med skolkonferensen som
beslutande organ,

7. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna att
eleverna vid resp. skola själva får avgöra vem som skall representera dem i
skolkonferensen,

8. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts beträffande elevernas arbetsmiljö.

1985/86:Ub228 av Rune Evensson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär en översyn av reglerna för tillsättande av lärartjänster.

1985/86:Ub229 av Birgitta Rydle m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att alla elever skall ha rätt att genom
kompletterande studier förbättra sina betyg och få tillgodoräkna sig dessa
betyg i merithänseende.

1985/86:Ub240 av Börje Nilsson (s) och Birthe Sörestedt (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om behovet av en kampanj mot mobbning i skolan.

1985/86:Ub279 av Gunnel Liljegren (m) och Elisabeth Fleetwood (m) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att länsskolnämnderna
och skolöverstyrelsen skall ta ansvar för att lärarförordnanden

sker enligt skolförordningen. 1

1 Riksdagen 1986187. 14 sami. Nr 5

1985/86:Ub280 av Berit Bölander (s) och Anita Modin (s) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till ändring av
skolförordningen som innebär att intagningsnämnderna åläggs att samråda
med berörda yrkesråd på sätt som redovisats i motionen,

2. att riksdagen beslutar om ändring i skollagen så att intagningsnämndens
beslut kan överklagas till länsskolnämnden.

1985/86:Ub294 av Lars De Geer (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag till ändrad läroplan för grundskolan så att blockbetygen
avskaffas och ersätts av individuella betyg i varje ämne.

1985/86:Ub296 av Kenth Skårvik (fp) och Barbro Sandberg (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts angående mobbning.

1985/86:Ub822 av Barbro Sandberg (fp) och Charlotte Branting (fp) vari
yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i lärarutbildningen
att det blir möjligt att kombinera handels- och kontorsyrkesämnen
med andra ämnen,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring att
”tvåämnestjänster” inrättas inom handels- och kontorsyrkesområdet.

Utskottet

I detta betänkande behandlar utskottet ett antal motioner vilka väckts under
allmänna motionstiden under riksmötet 1985/86 och som tar upp vissa
skolorganisatoriska frågor m. m.

Tjänstefrågor

Skolförfattningsutredningen (U 1979:12) har år 1986 lagt fram sitt slutbetänkande
(SOU 1986:10—11) ”Enklare skolförfattningar”. Det innehåller bl. a.
tre författningsförslag, nämligen en personalförordning, en grundskoleförordning
och en gymnasieskolförordning. Utredningen har strävat efter att
uppnå så enkla och lättfattliga regler som möjligt. Antalet paragrafer i den
nuvarande skolförordningen har minskats till en tredjedel i det nya förslaget.
Betänkandet har remissbehandlats. Remisstiden utgick den 15 september
1986.

I motion 1985/86:Ub279 (m) hävdas att ett stort antal förordnanden på
tjänst som lärare på främst grundskolans högstadium utfärdas i strid mot
gällande regler om ämneskombinationer och om behörighet för undervisning
i ämnena. I motionen begärs att skolöverstyrelsen (SÖ) och länsskolnämnderna
skall vidta åtgärder i syfte att åstadkomma att personer med
ämneskunskaper och adekvat pedagogisk utbildning förordnas på lärartjänst
i större utsträckning än för närvarande.

Utskottet vill med anledning av motionen anföra följande.

Frågan om skolförordningens behörighetsbilagor är lämpligt utformade
har uppmärksammats av skolförfattningsutredningen. Utredningen konsta -

UbU 1986/87:5

terar att det är angeläget att man underlättar den praktiska hanteringen av de
särskilda villkoren för behörighet till tjänst som lärare och behandlar
hithörande problem i ett särskilt avsnitt.

Lärarfrågor i samband med undervisning i orienteringsämnen på grundskolans
högstadium har utskottet år 1985 behandlat i betänkandet UbU
1985/86:1 (s. 11), där bl. a. anförs: "Enligt utskottets mening är det en
angelägen uppgift för den lokala skolledningen att se till att undervisningen i
orienteringsämnena på högstadiet handhas av lärare som har behörighet för
uppgiften. Förutsatt att lärarna gemensamt planerar arbetet är en ordning
med två lärare som är behöriga i olika ämnen i ämnesgruppen en fullgod
lösning av lärarfrågan. Utskottet har inhämtat att SÖ under år 1986 kommer
att färdigställa ett kommentarmaterial beträffande orienteringsämnena på
grundskolans högstadium, som kommer att innehålla bl. a. exempel på
modeller för samverkan mellan lärare inom en och samma ämnesgrupp.
Även den planerade lärarfortbildningen kommer att ta sikte på åtgärder för
att främja samverkan mellan olika lärare inom en och samma ämnesgrupp.”

I enlighet med instruktionen (1981:1371) för den statliga skoladministrationen
åligger det SÖ och länsskolnämnderna att hålla sig underrättade om
hur kommunerna iakttar gällande bestämmelser om lärartjänster m. m. och
att vid konstaterande av brister påpeka dessa för skolstyrelserna. För
sökande finns också möjligheten att genom överklagande få handläggningsförfarandet
prövat.

Utskottet, som erinrar om att skolförfattningsutredningens betänkande
bereds inom regeringskansliet, föreslår med hänvisning till det anförda att
riksdagen avslår motion 1985/86:Ub279.

Även i motion 1985/86:Ub228 (s) begärs en översyn av reglerna för
tillsättande av lärartjänster men då ur en särskild aspekt, nämligen frågan om
viss uppsägningstid för lärare som erhållit ny lärartjänst i annan kommun.
Sådan uppsägningstid finns för närvarande inte. Enligt lagen om offentlig
anställning (7 kap. 11 § första stycket) gäller följande: "Erhåller arbetstagare
någon annan anställning och är denna statligt reglerad, upphör den första
anställningen utan särskild åtgärd om inte annat följer av föreskrifter om
förening av tjänster. Sådana föreskrifter meddelas i kollektivavtal eller, i
fråga om förening av en fullmaktstjänst med annan allmän tjänst, av
regeringen.”

Som skolförfattningsutredningen visat, har ett system med uppsägningstid
för lärare såväl fördelar som nackdelar för de två kommuner som är
inblandade. Med hänvisning till att den aktualiserade frågan övervägs inom
regeringskansliet med anledning av skolförfattningsutredningens betänkande
föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1985/86:Ub228.

I motion 1985/86:Ub204 (fp) hävdas att datalära är ett ämne på grundskolans
högstadium och att det därför bör ingå i de bestämmelser som reglerar
ämneskombinationer för lärare på grundskolans högstadium. Enligt motion
1985/86:Ub205 (fp) bör skolförordningen ändras så att tjänst med kombination
av fyra ämnen (t. ex. matematik, kemi, teknik och datalära eller enbart
orienteringsämnen) kan inrättas.

Utskottet vill erinra om att datalära inte är ett ämne på timplanen utan ett
av huvudmomenten i ämnet matematik enligt läroplan för grundskolan

UbU 1986/87:5

1* Riksdagen 1986187. 14saml. Nr5

(Lgr 80). Det kan därför inte ingå i de bestämmelser som reglerar ämneskombinationer
för lärare på grundskolans högstadium. Motion 1985/
86:Ub204 bör avslås av riksdagen.

Frågor om fortbildning av grundskolans lärare för att dessa skall kunna
uppnå en kompetens motsvarande den som den nya grundskollärarutbildningen
skall ge utreds för närvarande av SÖ och universitets- och högskoleämbetet
(UHÄ). Det är naturligt att frågor om ämneskombinationer för
lärare på grundskolans högstadium övervägs i anslutning härtill. Med
hänvisning till vad som redovisats föreslår utskottet att riksdagen avslår
motion 1985/86:Ub205.

Enligt motion 1985/86:Ub822 (fp) bör riksdagen hos regeringen begära
förslag av innebörd att det blir möjligt att i lärarutbildningen kombinera
handels- och kontorsyrkesämnen med andra ämnen (yrkande 1) samt att
inrätta tvåämnestjänster av detta slag (yrkande 2).

Utskottet erinrar om att arbetsgruppen för översyn av den gymnasiala
yrkesutbildningen (ÖGY) har lagt fram förslag (SOU 1986:2-3) om en
treårig yrkesutbildning. Detta bereds för närvarande inom regeringskansliet.
Som tidigare nämnts har riksdagen (prop. 1984/85:122, UbU 1984/85:31,
rskr. 1984/85:366) nyligen fattat beslut om en lärarutbildning för grundskolan.
SÖ och UHÄ har med anledning därav fått regeringens uppdrag att se
över utbildningen av lärare för gymnasieskola och vuxenutbildning. Däri
ingår även frågan om ämneskombinationer för lärartjänst. Med hänvisning
till att frågor om yrkesutbildning och lärarutbildning just nu övervägs i olika
sammanhang avstyrker utskottet bifall till motion 1985/86:Ub822.

Elevs önskemål i fråga om högstadieundervisning i
grannkommun

Enligt motion 1985/86:Ub213 (fp) yrkande 4 bör man tillgodose önskemål
från elev att få gå i annan kommuns högstadieskola för att delta i en
tillvalskurs som inte anordnas i hemkommunen.

Utskottet behandlade under föregående riksmöte ett likartat yrkande (jfr
UbU 1985/86:6). Utskottet anförde därvid följande:

Skolstyrelsen i kommunen beslutar om tillvalskurser. Treårig kurs i tyska
eller franska skall alltid erbjudas, om antalet elever som väljer språket är
lägst fem. För övriga tillvalskurser finns ingen lägsta gräns. Skolstyrelsen har
alltså stor frihet att tillgodose individuella önskemål.

En kommun skall i sin grundskola ta emot även barn som inte hör till
skolans elevområde, om barnet med hänsyn till sina personliga förhållanden
har särskilda skäl att få gå i den kommunens grundskola (jfr 4 kap. 11 §
lagförslaget).

Normalt har en tillvalskurs i grundskolan inte sådan betydelse för en elev
som t. ex. en studieväg i gymnasieskolan. Det skulle föra för långt att låta
elever få tillträde till grannkommunens grundskola enbart med hänvisning
till ett önskemål om att få en viss tillvalskurs. Det bör finnas alldeles speciella
skäl att få en högstadieundervisning som inrymmer en kurs som inte kan
tillhandahållas i hemkommunens grundskola men väl i grannkommunens.
Om t. ex. en elev kan påvisa speciella omständigheter såsom att kursen
behandlar ett ämne som han skulle ha särskild nytta av, bör han kunna få gå i

UbU 1986/87:5

grannkommunens skola med stöd av bestämmelserna om särskilda skäl för
skolgång i annan skola än i det egna elevområdets (4 kap. 11 §).

Då utskottet inte ändrat uppfattning i frågan avstyrks motion 1985/86:Ub213
yrkande 4.

Skolkonferenser m. m.

Enligt 2 b kap. 1 § skolförordningen (1971:235) är skolkonferensen ett organ
för gemensamma diskussioner mellan rektor, personal, elever och föräldrar.
Skolkonferens kan vara en konferens för en viss skolenhet (skolenhetskonferens)
eller en konferens för alla skolenheterna inom ett rektorsområde.
Skolstyrelsen bestämmer beträffande varje rektorsområde huruvida företrädarna
skall utses för varje skolenhet för sig eller gemensamt för alla
skolenheter samt till vilket antal, för vilken tid och i vilken ordning
företrädarna skall utses.

I motion 1985/86:Ub213 (fp) yrkandena 6 och 7 föreslås att man startar
försöksverksamhet med beslutande skolkonferenser och att inte skolstyrelsen
utan eleverna skall få avgöra hur elevrepresentanter i skolkonferensen
skall utses.

Skolkonferensen är ett organ för samråd. Enligt utskottets mening finns
det inte anledning att ändra på det förhållandet. Vad gäller formerna för
utseende av elevrepresentanter i skolkonferensen vill utskottet erinra om att
en arbetsgrupp inom 1983 års demokratiberedning nyligen avlämnat betänkandet
Skola för delaktighet (SOU 1985:30). Arbetsgruppen anser att
formerna för samråd inte bör regleras centralt och att skolförordningens
bestämmelser om bl. a. skolkonferensen därför bör utgå. Betänkandet har
remissbehandlats. Remisstiden gick ut den 1 april 1986.

Med hänvisning till pågående överväganden beträffande bl. a. skolkonferensen
föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1985/86:Ub213 yrkandena
6 och 7.

Enligt motion 1985/86:Ub213 (fp) yrkande 8 bör åtgärder vidtas som ger
eleverna möjlighet att medverka i skyddsarbetet när det gäller arbetsmiljön i
skolan.

Utskottet har erfarit att denna fråga är svårlöst av flera skäl. Personalorganisationerna
har hittills inte velat ha med eleverna i t. ex. skyddsarbetet med
hänvisning till att skyddsarbetet är en sak för arbetsmarknadens parter och
att det inte råder ett anställningsförhållande för eleverna. Under senare tid
har diskuterats en lösning i form av att eleverna skulle adjungeras till
skyddskommittéerna. Enligt vad utskottet inhämtat kommer frågan att tas
upp när betänkandet Skola för delaktighet och remissyttrandena över detta
bereds inom regeringskansliet. Med hänvisning till vad som redovisats
föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1985/86:Ub213 yrkande 8.

Intagning av elever till gymnasial yrkesutbildning

Frågor om intagning till studievägar i gymnasieskolan prövas av en intagningsnämnd.
Enligt motion 1985/86:Ub280 (s) saknar intagningsnämnd i

UbU 1986/87:5

många fall kompetens att avgöra om en sökande till yrkesutbildning har rätt
yrkeserfarenhet eller inte. Motionärerna menar att det av skolförordningen
bör framgå att intagningsnämnden skall ha samråd med berörda yrkesråd
före beslut om intagning av elever till utbildning där det finns krav på
förpraktik (yrkande 1). Vidare anses att intagningsnämnds beslut bör kunna
överklagas till länsskolnämnd (yrkande 2).

Regeringen har den 11 juni 1986, alltså sedan motionen väckts, meddelat
kompletterande bestämmelser om intagningsnämnd i skolförordningen
(1971:235), nämligen 9 kap. 26 a §. Bestämmelsen lyder: ”Om arbetslivserfarenhet
av visst slag gäller som behörighetsvillkor för intagning på en
yrkesinriktad studieväg, får intagningsnämnden inte, utan att först höra
vederbörande yrkesråd, avvisa en sökande med hänvisning till att han inte
uppfyller behörighetsvillkoret.” Vidare erinrar utskottet om att möjlighet att
anföra besvär hos länsskolnämnden över intagningsnämnds beslut togs bort
år 1979 för att bl. a. minska antalet besvärsärenden hos högre instans (jfr
prop. 1978/79:100 bil. 12 s. 349-350, UbU 1978/79:40, rskr. 1978/79:344).
Detta beslut bör ligga fast. Med hänvisning till vad som redovisats föreslår
utskottet att riksdagen avslår motion 1985/86:Ub280.

Vissa betygsfrågor

I motion 1985/86:Ub294 (fp) behandlas frågor om s. k. blockbetyg i samhällsorienterande
och naturorienterande ämnen på grundskolans högstadium.
Enligt motionen bör inte sådana betyg för ämnesgrupp om fyra ämnen
ges utan i stället betyg i varje enskilt orienteringsämne. Blockbetyg anses inte
kunna på ett rättvisande sätt upplysa om en elevs intresse för och kunskaper i
de olika ämnena. Det hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag till
ändrad läroplan så att blockbetygen avskaffas och ersätts av betyg i varje
enskilt ämne.

Utskottet har under föregående riksmöte (UbU 1985/86:1 s. 9—11)
konstaterat att det i Lgr 80 inte är fråga om att ersätta studierna i de enskilda
orienteringsämnena på grundskolans högstadium med en totalintegrering av
ämnena i ämnesblock. Undervisningen skall bestå av både ämnesundervisning
och ämnessamverkan. Grundläggande kunskaper i enskilda ämnen är
en förutsättning för att man på ett meningsfullt sätt skall kunna samverka
över ämnesgränser. Betygsättningen i orienteringsämnena på högstadiet
skall enligt riksdagens beslut under riksmötet 1982/83 vara utformad efter det
sätt på vilket undervisningen faktiskt bedrivs (UbU 1982/83:18 s. 4—6, rskr.
1982/83:197). Utskottet har erfarit att frågor om betyg i orienteringsämnen
på högstadiet kommer att anmälas för riksdagen i nästa års budgetproposition.
Med hänvisning härtill föreslår utskottet att riksdagen avslår motion
1985/86:Ub294.

Enligt motion 1985/86:Ub229 (m) bör alla elever ha rätt att genom
kompletterande studier förbättra sina betyg och få tillgodoräkna sig dessa
betyg i merithänseende.

Utskottet vill med anledning av motionen anföra följande.

Slutbetyg avseende grundskolans högstadium får utfärdas för sådana
elever inom kommunal och statlig vuxenutbildning som tidigare fått slutbe -

UbU 1986/87:5-

tyg från grundskolan (motsv.) om den studerande beviljas utbildningsbidrag
enligt bestämmelserna för arbetsmarknadsutbildning för att bedriva studier
på grundskolenivå. Nytt slutbetyg får också utfärdas om den studerande
beviljats särskilt vuxenstudiestöd för grundskolestudier eller om det ursprungliga
betyget är ofullständigt eller om minst fem år förflutit sedan det
ursprungliga slutbetyget utfärdades.

Den som tidigare fått avgångsbetyg från gymnasieskolan kan under vissa
förutsättningar erhålla ett nytt avgångsbetyg i enlighet med de bestämmelser
som finns i läroplanen för kommunal och statlig utbildning för vuxna (LVUX
82, SÖ:s publikation Läroplaner 1985:7, 1985:8 s. 46 och 51 samt SÖ-FS
1985:177 och 1986:154).

Med hänvisning till vad som redovisats avstyrker utskottet motion
1985/86:Ub229.

Åtgärder mot mobbning

Enligt motionerna 1985/86:Ub240 (s) och 1985/86:Ub296 (fp) är mobbning
ett stort och allvarligt problem i skolorna. Motionärerna begär bl. a. att stat
och kommun tillsammans med lärare och elever genomför en landsomfattande
kampanj i syfte att sätta stopp för mobbningen i skolan. I motionerna
åberopas en undersökning, enligt vilken ca 145 000 elever är inblandade i
mobbning i den svenska grundskolan.

Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande.

I läroplanens mål och riktlinjer står:

Skolan skall utveckla sådana egenskaper hos eleverna som kan bära upp och
förstärka demokratins principer om tolerans, samverkan och likaberättigande
mellan människorna. Att väcka respekt för sanning och rätt, för
människans egenvärde, för människolivets okränkbarhet och därmed för
rätten till personlig integritet är en huvuduppgift för skolan. Detta innebär
bl. a. att skolan skall fostra eleverna till insikt om att ingen människa får
utsättas för förtryck och att ingen med problem får lämnas åt sitt öde. Var och
en har ett ansvar för att försöka minska andra människors smärta, lidande
och förnedring.

Begreppet mobbning används normalt i betydelsen gruppvåld. De i motionerna
angivna absoluta och relativa talen för mobbningens förekomst i
grundskolan bygger på en undersökning vars definition av begreppet
mobbning är mycket vidare än den sedvanliga innebörden av begreppet
mobbning. Det allvarliga är emellertid inte vilka tal som gäller. Det allvarliga
är att mobbning förekommer. Det för fortsättningen väsentliga är att de som
är ansvariga för skolverksamheten anvisar metoder för lärare, annan
skolpersonal, elever och föräldrar att snabbt ta hand om de mobbningsfall
som upptäcks. Mobbningsproblemen måste angripas på bred bas genom
insatser av olika slag. Mobbningsfrågan bör kunna behandlas på studiedagar
och i samband med annan fortbildning. Huvudansvaret för åtgärderna måste
ligga på lokal nivå med stöd från myndighetshåll. Utskottet erinrar om att
länsskolnämnden i Malmöhus län i serien Skola Malmöhus givit ut ett
nummer, ”Tema Mobbning”, i vilket redovisas erfarenheter från olika
skolor av hur man försökt lösa mobbningsproblem. Detta nummer ingår i det

UbU 1986/87:5

material rörande åtgärder mot mobbning som SÖ den 25 augusti 1986 har
distribuerat till skolorna.

Det är väsentligt att frågan om mobbning inte får en tillfälligt ökad
uppmärksamhet. Av det skälet är det angeläget att kampanjer mot mobbning
inte blir punktinsatser utan förankras i det dagliga skolarbetet.

Skolan har en viktig roll som normbildare för ungdomar. Skolan måste
tillsammans med föräldrarna medverka till att ungdomar får värderingar som
stämmer överens med vårt samhälles syn på övergrepp mot enskilda.

Utskottet, som än en gång understryker att det konkreta arbetet mot
mobbning måste göras lokalt, föreslår med hänvisning till vad som anförts att
riksdagen avslår motionerna 1985/86:Ub240 och 1985/86:Ub296.

Hemställan

Åberopande det anförda hemställer utskottet

1. beträffande tillämpningen av skolförordningens bestämmelser om
behörighet till lärartjänst

att riksdagen avslår motion 1985/86:Ub279,

2. beträffande uppsägningstid för lärare
att riksdagen avslår motion 1985/86:Ub228,

3. beträffande datalära

att riksdagen avslår motion 1985/86 :Ub204,

4. beträffande ämneskombinationer

att riksdagen avslår motion 1985/86:Ub205,

5. beträffande lärartjänster inom handels- och kontorsyrkesområdet
m. m.

att riksdagen avslår motion 1985/86:Ub822,

6. beträffande elevs önskemål om högstadieundervisning i grannkommun att

riksdagen avslår motion 1985/86:Ub213 yrkande 4,

7. beträffande skolkonferenser

att riksdagen avslår motion 1985/86:Ub213 yrkandena 6 och 7,

8. beträffande visst skyddsarbete

att riksdagen avslår motion 1985/86:Ub213 yrkande 8,

9. beträffande intagning av elever till gymnasial yrkesutbildning
m. m.

att riksdagen avslår motion 1985/86:Ub280,

10. beträffande betyg i orienteringsämnen på grundskolans högstadium att

riksdagen avslår motion 1985/86:Ub294,

11. beträffande komplettering av betyg
att riksdagen avslår motion 1985/86:Ub229,

12. beträffande åtgärder mot mobbning

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Ub240 och 1985/86:Ub296.

Stockholm den 27 november 1986

UbU 1986/87:5

På utbildningsutskottets vägnar
Lars Gustafsson

Närvarande: Lars Gustafsson (s), Helge Hagberg (s), Birgitta Rydle (m).
Lars Svensson (s), Ylva Annerstedt (fp), Ingvar Johnsson (s), Göran Allmér
(m). Barbro Nilsson (s), Margareta Hemmingsson (s), Lars Leijonborg (fp),
Birger Hagård (m), Marita Bengtsson (s), Larz Johansson (c), Björn
Samuelson (vpk) och Marianne Andersson (c).

Reservationer

1. Elevs önskemål i fråga om högstadieundervisning i
grannkommun (mom. 6)

Birgitta Rydle (m), Ylva Annerstedt (fp), Göran Allmér (m), Lars Leijonborg
(fp), Birger Hagård (m), Larz Johansson (c) och Marianne Andersson
(c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med ”Utskottet
behandlade” och på s. 5 slutar med ”yrkande 4” bort ha följande lydelse:
I likhet med motionärerna finner utskottet att man som särskilt skäl enligt
4 kap. 11 § lagförslaget för att få gå i annan kommuns grundskola bör anse
elevs önskemål om att få delta i en tillvalskurs, som inte anordnas i
hemkommunen. Sådana önskemål bör kunna tillgodoses, om det inte finns
vägande skäl emot. Riksdagen bör med bifall till motion 1985/86:Ub213
yrkande 4 göra ett uttalande härom.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande elevs önskemål om högstadieundervisning i grannkommun att

riksdagen med bifall till motion 1985/86:Ub213 yrkande 4 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Skolkonferenser (mom. 7)

Ylva Annerstedt (fp) och Lars Leijonborg (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med ”Skolkonferensen
är” och slutar med ”och 7” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening finns det skäl att starta en försöksverksamhet
med skolkonferensen som beslutande organ i vissa frågor. I anslutning till
denna försöksverksamhet bör man söka finna former för hur elevrepresentanterna
i skolkonferensen skall utses på ett demokratiskt sätt, dvs. att
eleverna vid resp. skola skall ha rätt att själva avgöra vem som skall
representera dem i skolkonferensen. Vad utskottet här har anfört bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande skolkonferenser

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Ub213 yrkandena 6 och 7
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

UbU 1986/87:5

3. Betyg i orienteringsämnen på grundskolans högstadium
(mom. 10)

Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”Utskottet har”
och slutar med ”motion 1985/86:Ub294” bort ha följande lydelse:
Inlärning och därmed kvaliteten i undervisningen är beroende av att
ämnesgränser upprätthålls. Vårt samlade vetande är grupperat i ämnesstrukturer
som eleverna måste ges träning att orientera sig i. Utan att ämnesgränserna
upphävs finns emellertid vinster att göra genom samordning av
likartade moment inom flera ämnen.

Mot denna bakgrund är betygsättning i varje enskilt ämne naturligt. S. k.
blockbetyg för ämnesgrupp om fyra ämnen kan inte på ett rättvisande sätt
upplysa om en elevs intresse för och kunskaper i de olika ämnena. Vad
utskottet anfört om betygsättning i orienteringsämnena på grundskolans
högstadium bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. beträffande betyg i orienteringsämnen på grundskolans högstadium att

riksdagen med anledning av motion 1985/86:Ub294 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Komplettering av betyg (morn. 11)

Birgitta Rydle (m), Ylva Annerstedt (fp), Göran Allmér (m), Lars Leijonborg
(fp) och Birger Hagård (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”Slutbetyg
avseende” och på s. 7 slutar med ”motion 1985/86:Ub229” bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser att gällande bestämmelser beträffande betygskomplettering
bör ändras så att alla elever ges rätt att förbättra sitt slutbetyg från
grundskolan resp. sitt avgångsbetyg från gymnasieskolan och få tillgodoräkna
sig sitt nya betyg vid ansökan till gymnasieskolan eller högskolan. Detta
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. beträffande komplettering av betyg

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Ub229 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

UbU 1986/87:5

gotab Stockholm 1986 11853