Utbildningsutskottets
betänkande

1986/87:4

om vissa högskolefrågor

Motionerna

1985/86:Ub299 av Ingvar Eriksson (m) och Arne Svensson (m) vari —
såvitt nu är i fråga — yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om skärpta förkunskapskrav
för lärare i läroämnet religionskunskap.

1985/86:Ub300 av Ingela Mårtensson m. fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär att bildspråket får en starkare
ställning i utbildningen av förskol-, grundskol- och gymnasielärare.

1985/86:Ub503 av Sten-Ove Sundström m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
utbildning av järnmetallurger vid högskolan i Luleå.

1985/86:Ub513 av Margareta Persson (s) och Berit Bölander (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att inslaget av
utomhusmetodik i barnomsorgsutbildningen bör ökas.

1985/86:Ub519 av Maud Björnemalm (s) och Gunnar Ström (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om behovet att förbättra utbildningen på högskolan avseende handikappade
och handikapproblem.

1985/86:Ub543 av Lars Ernestam (fp) och Kerstin Geberman (fp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om förbättring av utbildningen i miljövård vid de tekniska
högskolorna.

1985/86: Ub558 av Siri Häggmark (m) och Gullan Lindblad (m) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om bättre läkemedelsundervisning vid vårdskolorna.

1985/86:Ub566 av Nils Carlshamre m.fl (m) vari — såvitt nu är i fråga -yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ett grundläggande
krav för tillträde till de medellånga vårdutbildningarna bör vara
dokumenterade kunskaper i matematik, fysik och kemi,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att utbildning -

UbU

1986/87:4

1 Riksdagen 1986187. 14 sami. Nr 4

en inom hälso- och sjukvårdslinjen i ökad utsträckning bör omfatta natur- UbU 1986/87:4
vetenskapliga ämnen.

1985/86:Ub580 av Kerstin Göthberg (c) och Ingbritt Irhammar (c) vari
yrkas att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts rörande en förutsättningslös studie av möjligheterna
att i vårt land eller på gemensam nordisk bas åstadkomma en kvalificerad
utbildning som kombinerar sång och dans.

1985/86: Ub582 av Carl-Johan Wilson (fp) och Ingrid Ronne-Björkqvist (fp)
vari yrkas att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till
känna vad som i motionen anges om miljövårdsundervisning som obligatorisk
del i civilingenjörs-, bergsingenjörs- och arkitektutbildning.

1985/86: Ub591 av Anita Persson (s) och Evert Svensson (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om återinförande av förpraktik i socionomutbildningen.

1985/86: Ub603 av Margitta Edgren (fp) vari yrkas att riksdagen begär att
regeringen initierar en utredning om förändring av innehållet i vårdutbildningarna
med syfte att öka de studerandes förmåga till inlevelse/empati.

1985/86:Ub606 av Siri Häggmark (m) och Gullan Lindblad (m) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om behovet av att all sjukvårdspersonal ges erforderlig utbildning i
etik.

1985/86:Ub619 av Nils Carlshamre m. fl. (m) vari - med hänvisning till vad
som anförts i den till socialförsäkringsutskottet remitterade motionen 1985/

86:Sf345 - yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen anförts om att behandlingen av handikappade bör ges
större utrymme i sjukgymnastutbildningen.

1985/86:Ub726 av Birger Hagård (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag om möjligheter att inrätta tjänst som adjungerad högskolelektor
och som adjungerad forskarassistent vid högskolan.

1985/86:Ub804 av Kenth Skårvik (fp) och Leif Olsson (fp) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär en översyn av möjligheterna att göra Lysekil
till ett marint utbildningscentrum för havsforskning och vattenteknik på
gymnasie- och högskolenivå.

1985/86:Ub806 av Rune Gustavsson m. fl. (c) vari — med hänvisning till
vad som anförts i den till socialutskottet remitterade motionen 1985/

86:So218 — såvitt nu är i fråga yrkas

1. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om inriktningen i arkitektutbildningen m. m.

1985/86:Ub809 av Lars Werner m.fl (vpk) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

3. att riksdagen hos regeringen begär att till universitets- och högskoleämbetet
överlämna synpunkterna i denna motion för beaktande vid utarbetande
av utbildningsplaner för lärarutbildningar.

1985/86:Ub811 av Maja Bäckström (s) och Ing-Marie Hansson (s) vari — UbU 1986/87:4
såvitt nu är i fråga - yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om utbildningsplaner för olika lärarutbildningar.

1985/86:Ub818 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) vari - med hänvisning till
vad som anförts i den till socialförsäkringsutskottet remitterade motionen
1985/86:Sf283 - såvitt nu är i fråga yrkas
3. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om utbildning om psykiskt utvecklingsstörda för
sjukgymnaster.

1985/86:Ub826 av Görel Bohlin (m) och Rune Rydén (m) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär en utredning beträffande behovet av och
formerna för en universitetsutbildning och forskning i ämnet socialförsäkringskunskap.

1985/86:Ub828 av Sten-Ove Sundström m. fl. (s) vari - såvitt nu är i fråga
— yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om att de hörselhandikappades teckenspråk bör bli obligatoriskt
ämne i all utbildning som syftar till att arbeta med hörselhandikappade.

1985/86: Ub829 av Karl Boo (c) och Kerstin Göthberg (c) vari - såvitt nu är
i fråga — yrkas

4. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som anförts om utbildningsplaner för lärarutbildning.

1985/86:Ub831 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari — med hänvisning till
vad som anförts i den till arbetsmarknadsutskottet remitterade motionen
1985/86: A604 - såvitt nu är i fråga yrkas

2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om jämställdhetsfrågorna i lärarutbildningen.

Utskottet

I detta betänkande behandlas motioner vilka väckts under allmänna motionstiden
under riksmötet 1985/86 och som tar upp frågor om högskolan.

Utbildning för tekniska yrken

Bergsvetenskaplig utbildning ges på materialtekniklinjen vid tekniska högskolan
i Stockholm (KTH), tidigare benämnd bergsvetenskapliga linjen,
och på geoteknologilinjen vid högskolan i Luleå. Utbildningen på de båda
linjerna har profilerats mot olika områden. Utbildningen i Luleå är inriktad
mot anläggningsindustri, gruvindustri, mineralindustri och metallurgisk
industri. Utbildningen vid KTH är inriktad mot materialtekniska, främst

3

metallurgiska, problemställningar. Utbildning av järnmetallurger sker på UbU 1986/87:4
materialtekniklinjen vid KTH.

I motion 1985/86:Ub503 (s) yrkas att järnmetallurger skall utbildas även
vid högskolan i Luleå. Det är enligt motionen svårt för företagen i övre
Norrland att rekrytera dem som utbildats i Stockholm. Motionärerna anser
att det bör vara möjligt att utbilda järnmetallurger i Luleå om ca 25 poäng i
befintlig utbildning byts ut mot sex nya kurser, varav tre kan ges vid
högskolan i Luleå och tre måste förläggas till KTH.

Utskottet erinrar om att frågan om lokalisering av utbildningen och
forskningen i metallurgi på regeringens uppdrag sågs över för tre år sedan
av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ). Resultatet redovisades i
UHÄ-rapport 1983:3 Materialteknik Forskning Utbildning. I anslagsframställningen
för budgetåret 1984/85 konstaterade UHÄ med rapporten som
grund att utbildningen i metallurgi vid KTH ganska väl svarade mot det
förväntade behovet av metallurger. UHÄ ansåg vidare att utbildningen och
forskningen i metallurgi inte borde flyttas från KTH till Luleå mot bakgrund
av de kostnader detta skulle medföra, bl. a. kostnader för nyetablering
i Luleå av ett antal för metallurgin nödvändiga ämnen. Med tanke på
kostnaderna och på behovet av att effektivt utnyttja tillgängliga resurser
ansåg UHÄ att det inte är möjligt att lokalisera metallurgin till både KTH
och högskolan i Luleå. Utskottet har inhämtat att UHÄ har samma uppfattning
i dag som den som redovisades för tre år sedan.

Av årets anslagsframställning framgår att högskolan i Luleå inför budgetåret
1987/88 inte fört fram något förslag om resurser för en sådan
förändrad utbildning som föreslås i motion 1985/86: Ub503. Däremot har
högskolan högt prioriterat en permanentning av den befintliga donationsprofessuren
i processmetallurgi. UHÄ har dock inte fört fram högskolans
förslag i sin anslagsframställning, vilken för närvarande bereds inom regeringskansliet.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motion 1985/86: Ub503.

Förslag om att göra Lysekil till ett marint centrum för havsforskning och
vattenteknik har enligt motion 1985/86: Ub804 (fp) förts fram i olika sammanhang.
Motionärerna anser för sin del att de resurser som finns vid
fiskeristyrelsens havsfiskelaboratorium i Lysekil och vid Kungl. Vetenskapsakademiens
marinbiologiska station i Kristineberg nära Lysekil bör
utnyttjas även för utbildning på gymnasie- och högskolenivå inom havsforskning
och vattenteknik. Denna fråga bör enligt motionärernas mening
utredas i syfte att göra Lysekil till ett marint utbildningscentrum inom de
nämnda områdena.

Frågor som rör havsforskning m. m. i Lysekil har behandlats av riksdagen
vid de två senaste riksmötena. Jordbruksutskottet framhöll i sitt betänkande
JoU 1984/85:32 (s. 24) med anledning av då aktuella förslag om
flyttning av havsfiskelaboratoriet att detta skulle ligga kvar i Lysekil. Vid
riksmötet 1985/86 uttalade jordbruksutskottet (JoU 1985/86: 13 s. 50) att
det är angeläget att frågan om havsfiskelaboratoriets lokaler i Lysekil
snarast bringas till en lösning. Enligt vad utskottet inhämtat har regeringen

sedermera givit byggnadsstyrelsen ett uppdrag i denna fråga. Resurser UbU 1986/87:4
inom havsforskningen kommer således att finnas även i framtiden i Lysekil
och dess närhet, både vid havsforskningslaboratoriet och vid Kristinebergs
marinbiologiska station.

Då det gäller frågan om att anordna utbildning på gymnasienivå på en
viss ort ankommer det på den kommunala huvudmannen för gymnasieskolan
att planera för utbildningen och framföra sina önskemål om den till
länsskolnämnden, vilken i sin tur har att besluta om fördelning av tillgängliga
resurser varje läsår. Utbildning i vattenbruk m. m. finns för närvarande
inom Göteborgs och Bohus län i form av en tvåårig specialkurs i
Strömstad i vattenbruk, fisk- och skaldjursodling och en likaledes tvåårig
specialkurs i Göteborg i kustfiske och vattenbruk. Högskoleutbildningar
inom havsforsknings- och vattenteknikområdet finns vid universitetet i
Göteborg. Där anordnas utbildning dels på den tvååriga fiskevårdslinjen,
dels på en enstaka kurs om 10 poäng i vattenbruk. Denna kurs bygger på
fiskevårdslinjen.

Med hänvisning till det redovisade föreslår utskottet att riksdagen avslår
motion 1985/86: Ub804.

I två motioner, nämligen 1985/86:Ub543 (fp) och 1985/86:Ub582 (fp), begärs
en förbättrad miljövårdsundervisning vid de tekniska högskolorna. I
den senare motionen yrkas att miljövårdsundervisningen skall vara ett
obligatoriskt inslag i civilingenjörs-, bergsingenjörs- och arkitektutbildningarna.
I motionerna hänvisas bl. a. till skrivelser i frågan från Ingenjörsvetenskapsakademien
(IVA) och UHÄ.

Utskottet vill inledningsvis erinra om att riksdagen varje år har att
behandla ett antal motioner som rör innehållet i utbildningsplaner för
allmänna utbildningslinjer och påbyggnadslinjer inom högskolan. Utbildningsutskottet
har därvid redovisat fördelningen av ansvaret för innehållet
i utbildningslinjerna och konstaterat att riksdagen antar riktlinjer för en
utbildningslinje när den inrättas eller ändras i vad avser längd och inriktning,
att UHÄ fastställer utbildningsplaner utifrån dessa riktlinjer samt att
de lokalt ansvariga högskolemydigheterna fastställer lokala planer över
kurser som skall ingå i linjer samt kursplaner. Mot denna bakgrund har
riksdagen avslagit motioner som avsett utbildningsplanefrågor (senast
UbU 1985/86: 3).

Då det gäller de nu aktuella två motionsyrkandena vill utskottet redovisa
följande.

De ansvariga för miljövårdskurserna vid de tekniska högskolorna överlämnade
den 6 mars 1985 en skrivelse till statsrådet och chefen för utbildningsdepartementet
med krav på förbättrad miljövårdsutbildning vid dessa
högskolor. Den 23 maj 1985 uppdrog regeringen åt UHÄ att utreda vissa
frågor beträffande miljövårdsutbildning mot bakgrund bl. a. av denna skrivelse
och en UNESCO-deklaration i frågan. UHÄ fann att IVA gjort en
utredning som till stor del täckte uppdraget. IVA:s utredningsrapport
remitterades därför av UHÄ till samtliga universitet och högskolor för
yttrande. I sin redovisning av uppdraget till regeringen den 24 oktober 1985
anförde UHÄ att det inte ankommer på UHÄ utan på resp. linjenämnd att

ge föreskrifter om obligatoriska kurser i utbildningen. UHÄ ansåg dock att UbU 1986/87:4
miljövårdsundervisningen inom civilingenjörs- och naturvetarutbildningarna
borde förstärkas och att miljövårdsaspekter borde integreras i alla
teknikämnen samt beaktas mer än vad som dittills skett inom forskarutbildningen.
UHÄ pekade på att miljövårdskravet skärpts vid den pågående
revisionen av utbildningsplanerna för civilingenjörslinjerna och naturvetarlinjerna
och att följande hade intagits i utbildningsplanerna: ”Utbildningen
skall ge kunskaper om 1. sambandet mellan den naturvetenskapliga
och tekniska utvecklingen och människans livsmiljö, 2. energins
och andra naturresursers begränsning samt vikten av att dessa resurser
tillvaratas.” UHÄ underströk vidare att en förlängning av de aktuella
linjerna till 180 poäng (vilken sedermera genomförts fr. o. m. den 1 juli 1986
i enlighet med riksdagens beslut, UbU 1985/86:21, rskr. 1985/86:269)
endast skulle innebära en omklassificering och inte ge utrymme för ett
utökat innehåll i utbildningen. UHÄ anförde också att utbudet av kurser
för fortbildning och vidareutbildning inom miljövård borde utvecklas.

Den 29 maj 1986 gav regeringen UHÄ i uppdrag att beakta behovet av att
miljövårdsfrågorna integreras i civilingenjörs- och naturvetarutbildningarna
i samband med att utbildningsplanerna förändras. Mot bakgrund av
den stora vikt miljöfrågorna har i dagens samhälle framhöll regeringen att
det är nödvändigt att t. ex. civilingenjörerna får kunskaper om miljöns
betydelse och teknikens möjligheter att främja samhällets utveckling så att
miljöskador undviks.

Utskottet kan således konstatera att miljövårdsfrågornas plats i utbildningarna
vid de tekniska högskolorna har uppmärksammats på flera sätt
under senare tid. Något särskilt uttalande från riksdagens sida bör mot
denna bakgrund inte vara nödvändigt för att utbildningen vid de tekniska
högskolorna skall få ett tillräckligt inslag av miljövårdsundervisning. Utskottet
föreslår mot denna bakgrund att riksdagen avslår motionerna 1985/

86:Ub543 och 1985/86:Ub582.

Utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala
yrken

Riksdagen bör enligt motion 1985/86: Ub591 (s) ge regeringen till känna att
förpraktik åter bör införas i socionomutbildningen. Motionärerna anser att
bristen på arbetslivserfarenhet före utbildningen kan medföra svårigheter i
de studerandes kommande yrkesverksamhet och även leda till att de för
sent kommer till klarhet om att de gjort ett felaktigt yrkesval. De praktikterminer
som i dag ingår i utbildningen bör inte tas bort i samband med att
förpraktik återinförs i enlighet med motionen.

Utskottet erinrar om att tillträdesutredningens betänkande (SOU
1985:57) Tillträde till högskolan för närvarande bereds inom regeringskansliet.
I detta betänkande har frågan om förpraktik tagits upp. Utskottet
anser att riksdagen inte bör föregripa den pågående beredningen av utredningens
förslag genom ett uttalande i en speciell delfråga. Riksdagen bör
därför avslå motion 1985/86: Ub591. 6

En utredning om behovet av och formerna för universitetsutbildning och UbU 1986/87:4
forskning i ämnet socialförsäkringskunskap begärs i motion 1985/86: Ub826
(m). Motionärerna framhåller att varken ämnet socialrätt eller ämnet socialförsäkringsrätt
ingår som ett obligatoriskt inslag i juristutbildningen.

Det finns även ett stort behov av utbildning i socialförsäkringsrätt i form av
enstaka kurser för vidareutbildning och fortbildning. Motionärerna hävdar
att forskningen på socialrättens område hittills har liten omfattning, vilket
står i kontrast till storleken på det socialpolitiska reformarbetet.

Utskottet har från UHÄ inhämtat att utbildningsplanerna för både den
juridiska linjen och den sociala linjen skall ses över och att frågan om
utrymme för ämnena socialrätt och socialförsäkringsrätt därvid skall tas
upp. Utskottet förutsätter därför att det i motionen påtalade behovet av
utbildning i socialförsäkringsrätt blir tillgodosett. Vid föregående riksmöte
behandlade utskottet ett motionsyrkande om en professur i socialrätt
(UbU 1985/86: 32 s. 9). Utskottet fann då att riksdagen inte borde göra
något uttalande som kunde föregripa det pågående beredningsarbetet med
den kommande forskningspropositionen som framläggs våren 1987. Med
hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion
1985/86: Ub826.

Utbildning för vårdyrken

Vårdpersonalens läkemedelskunskaper och läkemedelsundervisningen
inom vårdutbildningen tas upp i två motioner, nämligen 1985/86: Ub558
(m) och 1985/86: Ub566 (m) yrkandena 4 och 5. I båda motionerna poängteras
vikten av att de som antas till hälso- och sjukvårdslinjen inom
högskolan har tillräckliga förkunskaper i matematik, fysik och kemi. Motionärerna
påpekar att de som går på gymnasieskolans vårdlinje har möjlighet
att välja annat ämne än matematik. Motionärerna anser vidare att de
naturvetenskapliga ämnenas utrymme bör öka på hälso- och sjukvårdslinjen
och att undervisningen i läkemedelsräkning på denna linje bör förbättras.

Som påpekas i motionerna gjorde riksdagen år 1983 ett uttalande om
ökad säkerhet inom läkemedelshanteringen. Socialutskottet (SoU 1982/

83: 14 s. 15-16) anförde därvid bl. a. att UHÄ kunde ha anledning att
överväga behovet av ytterligare vägledning till de lokala beslutsorganen
när det gäller utformning av lokala planer och kursplaner för hälso- och
sjukvårdslinjen. Utskottet har inhämtat att UHÄ vid konferenser och
högskolebesök uppmärksammat linjenämnder och högskolor på riksdagens
uttalande om säkrare läkemedelshantering och vikten av att vårdpersonalen
har tillräckliga kunskaper i läkemedelsräkning. UHÄ har i samband
med remissyttranden under senare år över utredningar om gymnasieskolan
uppmärksammat frågan om vårdpersonalens behov av bättre kunskaper
i matematik och naturvetenskapliga ämnen.

Två utredningsförslag bereds för närvarande, vilka har betydelse för den
aktuella frågan, nämligen tillträdesutredningens betänkande (SOU
1985:57) och det förslag (SOU 1986:2—3) om en treårig yrkesutbildning
som lagts fram av arbetsgruppen för översyn av den gymnasiala yrkesut- 7

bildningen (ÖGY). Arbetsgruppen anser bl. a. att det bör ges utrymme för UbU 1986/87:4
matematikundervisning på vårdlinjens gren mot hälso- och sjukvård (SOU
1986:3 s. 41).

Med hänsyn till det redovisade pågående beredningsarbetet anser utskottet
att riksdagen inte bör göra några uttalanden om naturvetenskaplig
undervisning på vårdlinjen i gymnasieskolan eller om tillträdeskraven och
matematik- och läkemedelsundervisningen på hälso- och sjukvårdslinjen i
högskolan. Motionerna 1985/86: Ub558 och 1985/86: Ub566 yrkandena 4
och 5 avstyrks därför.

En utredning om en förändring av innehållet i vårdutbildningarna krävs i
motion 1985/86: Ub603 (fp). Förändringen skall syfta till att öka de vårdstuderandes
förmåga till inlevelse, även kallad empati.

Ar 1979 godkände riksdagen allmänna mål för hela sektorn för utbildning
för vårdyrken (prop. 1978/79:197, UbU 1979/80:7, rskr. 1979/80:100).

Enligt dessa mål skall utbildningen inom vårdsektorn anordnas så att den
studerande utvecklar sin självkännedom och förmåga till inlevelse och
därmed får beredskap att möta människor också i svåra situationer. Målen
finns intagna i samtliga utbildningsplaner inom vårdsektorn. Som utskottet
vid tidigare riksmöten påpekat ankommer det på de lokalt utbildningsansvariga
att se till att dessa mål präglar undervisningen. Utskottet föreslår
med hänvisning till det anförda att riksdagen avslår motion 1985/

86: Ub603.

All medicinsk personal bör enligt motion 1985/86: Ub606 (m) ges erforderlig
utbildning i medicinsk etik. Motionärerna anser att medicinsk etik bör
utgöra ett eget ämne i dessa utbildningar. De anför att den medicinska
forskningen och den medicinska tekniken under de senaste decennierna
skapat många nya och tidigare aldrig aktuella möjligheter och att det också
uppstått tidigare okända etiska frågor. Dagens sjukvård ställer stora krav
på utövarna. Då är det en styrka att ha en god etisk grund att utgå från.

Utskottet vill med anledning av motionen anföra följande.

Frågor om medicinsk etik och näraliggande frågor i vårdutbildningarna
har behandlats av riksdagen vid flera tillfällen. Vid riksmötet 1982/83
beredde regeringen riksdagen tillfälle att ta del av vad som anfördes i
regeringsskrivelsen 1982/83: 3 om vård i livets slutskede (UbU 1982/83:3).

I skrivelsen angavs bl. a. vissa normer för vården av döende. Vidare
förutsattes att kursplanerna för vårdutbildning skulle utvecklas i enlighet
med dessa normer och att de utbildningsansvariga skulle genomföra utbildningen
i enlighet härmed.

På riksdagens initiativ (SoU 1984/85:4, rskr. 1984/85: 23) beslöt regeringen
den 14 mars 1985 att inrätta ett råd för medicinsk-etiska frågor.

Med anledning av en motion väckt vid riksmötet 1985/86 om utbildning i
medicinsk etik anförde socialutskottet (SoU 1985/86: 18 s. 22—23) att allmänna
frågor om utbildning och medicinsk etik är väl lämpade för diskussion
i det medicinsk-etiska rådet. Socialutskottet ansåg vidare att det mot
bakgrund av den snabba medicinska utvecklingen är viktigt att de etiska
frågorna får ökad uppmärksamhet även inom utbildning och fortbildning
av hälso- och sjukvårdens personal. 1 sammanhanget nämnde socialutskot- 8

tet också att Svenska läkaresällskapets delegation för medicinsk etik an- UbU 1986/87:4
ordnat en kurs i medicinsk etik för lärare inom läkar- och sjuksköterskeutbildningarna.
Med hänvisning till det redovisade avstyrkte socialutskottet
den då aktuella motionen.

Arbetsgruppen för översyn av den gymnasiala yrkesutbildningen (ÖGY)
föreslår i ett av sina betänkanden (SOU 1986: 3, s. 48-49) att man särskilt
bör uppmärksamma att vårdetiken får erforderligt utrymme på vårdlinjen.

Betänkandet bereds för närvarande inom regeringskansliet.

Mot bakgrund av vad som redovisats anser utskottet att riksdagen inte
bör göra något uttalande av det slag som begärs i motion 1985/86: Ub606.

Motionen avstyrks därför.

En förbättrad undervisning om handikappade och deras problem inom
sjukgymnastutbildning och utbildning av samhällsplanerare, arkitekter
m. fl. yrkas i fyra motioner.

Enligt motion 1985/86: Ub619 (m) bör behandlingen av handikappade ges
större utrymme i sjukgymnastutbildningen. I motion 1985/86: Ub818 (fp)
yrkande 3 hemställs om att det skall ges information i sjukgymnastutbildningen
om utvecklingsstörning och möjligheterna till förbättringar för utvecklingsstörda
genom sjukgymnastik.

I utbildningsplanen för rehabiliteringslinjen, på vilken sjukgymnaster
och arbetsterapeuter utbildas, sägs bl. a. att utbildningen skall behandla de
handikappades situation i samhället samt rehabilitering och habilitering.

Detta utvecklas närmare i de delar av utbildningsplanen som rör sjukgymnastutbildningen
resp. arbetsterapeututbildningen. I enlighet med riksdagens
beslut (UbU 1984/85:27, rskr. 1984/85:291) finns fr. o.m. den 1 juli
1986 en påbyggnadsutbildning för sjukgymnaster om 20 poäng. Linjen har
fyra olika inriktningar som den studerande kan välja mellan, nämligen mot
primärvård, mot läns- och regionsjukvård, mot psykiatrisk vård samt mot
habilitering vilken skall utgå från målen för samhällets omsorgs- och habiliteringsverksamhet.
Utskottet, som erinrar om att det ankommer på UHÄ
att fastställa utbildningsplaner och på de lokalt utbildningsansvariga att
förverkliga innehållet i utbildningsplaner och kursplaner, föreslår mot bakgrund
av det anförda att riksdagen avslår motionerna 1985/86: Ub619 och
1985/86: Ub818 yrkande 3.

Enligt motion 1985/86: Ub519 (s) bör riksdagen ge regeringen till känna
att utbildningen om handikappade bör förbättras inom vissa högskoleutbildningar,
såsom utbildningen av samhällsplanerare, ekonomer, tekniker,
arkitekter, socialarbetare m. fl. Även i motion 1985/86: Ub806 (c) yrkande
1 yrkas att handikappkunskapen skall ökas i arkitektutbildningen och
utbildningen av andra som deltar i samhällsplaneringen. Dessa yrkeskategorier
skall genom en bättre utbildning få större förmåga att i sin yrkesverksamhet
kunna skapa sådana miljöer som ger alla, dvs. även de handikappade,
möjligheter att delta i samhällslivet.

I utbildningsplanerna för utbildningarna vid de tekniska högskolorna
finns en allmän föreskrift med innebörd att de studerande skall få kunskaper
om sambandet mellan den naturvetenskapliga och tekniska utvecklingen
och människans livsmiljö. I t. ex. utbildningsplanen för arkitektlinjen

utvecklas detta närmare, varvid det uttalas att utbildningen bl. a. skall ge UbU 1986/87:4
kunskap om den byggda miljöns påverkan på människors levnadsvillkor.

Inom sektorn för utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala
yrken finns i varierande omfattning föreskrifter i utbildningsplanerna om
att kunskap om socialpolitiken skall ingå i undervisningen. Utbildningsplanerna
fastställs av UHÄ och behandlas i planeringsberedningarna, i
vilka representanter för olika delar av samhället är företrädda. Utbildningsplanerna
är allmänt hållna, eftersom det ankommer på linjenämnder
och andra lokalt utbildningsansvariga att utforma utbildningen i dess olika
delar. Utskottet utgår från att kunskap om handikappade och deras behov
samt om de mål och riktlinjer som ställts upp för samhällets skyldigheter
gentemot de handikappade ingår i utbildningar som leder till yrkesverksamhet
bland handikappade och till yrkesverksamhet som har betydelse
för de handikappades livsföring och situation. Utskottet anser emellertid
inte att riksdagen bör göra något uttalande om detaljer i dessa utbildningar,
lika litet som riksdagen uttalar sig om detaljer i andra högskoleutbildningar.
Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att riksdagen bör avslå
motionerna 1985/86: Ub519 och 1985/86: Ub806 yrkande 1.

Utbildning för undervisningsyrken

Sedan riksdagen fattat beslut om en ny grundskollärarutbildning (prop.

1984/85: 122, UbU 1984/85: 31, rskr. 1984/85: 366) har UHÄ fått i uppdrag
att lämna underlag för regeringens redovisning till riksdagen av innehållet i
den nya utbildningen bl. a. i vad avser balansen mellan olika huvuddelar
inom denna. UHÄ har nyligen sänt ett förslag på remiss och avser att
redovisa resultatet av sitt uppdrag i början av år 1987 .UHÄ har också fått i
uppdrag att senast den 1 september 1987 redovisa en översyn av ämneskombinationerna
i nuvarande ämneslärarlinjer och en justering av behörighetsbestämmelserna
för berörda lärartjänster inom gymnasieskolan och
vuxenutbildningen.

I några motioner väckta under allmänna motionstiden år 1986 har frågor
om lärarutbildningar tagits upp.

Enligt motion 1985/86: Ub299 (m) yrkande 2 bör riksdagen begära ett
förslag om skärpta förkunskapskrav i religionskunskap för antagning till
lärarutbildning.

Förslag om nya regler för tillträde till högskolan har lagts fram av
tillträdesutredningen (SOU 1985:57). Förslagen bereds för närvarande i regeringskansliet.
Med hänvisning härtill och till pågående arbete med utformningen
av den nya grundskollärarutbildningen föreslår utskottet att
riksdagen avslår motion 1985/86: Ub299 yrkande 2.

I utbildningen av förskollärare, grundskollärare och gymnasieskollärare
bör bildämnet få en starkare ställning enligt motion 1985/86: Ub300 (fp)
yrkande 2.

Som utskottet inledningsvis redovisat pågår arbete med innehållet i den
nya grundskollärarutbildningen. Ett omfattande arbete har också gjorts
beträffande innehållet i bildlärarlinjen innan en ny utbildningsplan med

föreskrifter fastställdes av UHÄ den 18 mars 1985. Mot denna bakgrund UbU 1986/87:4
föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1985/86: Ub300 yrkande 2.

1 tre motioner, nämligen 1985/86: Ub809 (vpk) yrkande 3, 1985/86: Ub811
(s) yrkande 1 och 1985/86: Ub829 (c) yrkande 4, begärs att utbildningsplanerna
för lärarutbildningarna skall innehålla en definition av vad som
menas med kulturarv i fråga om sång, musik och dans. Den svenska
folkmusiken bör beredas en större plats i musiklärarutbildningen. Folkmusik
och folkdans bör uppmärksammas i den nya grundskollärarutbildningen.

Utskottet konstaterar att enligt läroplanen för grundskolan skall folkdans
ingå i undervisningen i idrott. Vidare skall undervisningen i ämnet
musik innefatta bl. a. svenska och nordiska sånger och visor samt sånger
från skilda tider och genrer.

Utskottet har i det föregående redovisat att arbete nu pågår med den nya
grundskollärarutbildningens innehåll. Utskottet har inhämtat att en ny
utbildningsplan för musiklärarlinjen fastställts av UHÄ så sent som den 4
juni 1985. Utskottet erinrar vidare om att riksdagen vid föregående riksmöte
avslog liknande motionsyrkanden med hänvisning till den decentraliserade
beslutsordning som gäller för fastställande av innehållet i utbildning
på allmänna utbildningslinjer (UbU 1985/86: 3, s. 3—4).

Mot bakgrund av vad som anförts anser utskottet att det inte finns
anledning för riksdagen att göra det uttalande om lärarutbildningarna som
begärs i de tre motionerna. Riksdagen bör således avslå motionerna 1985/

86: Ub809 yrkande 3, 1985/86: Ub811 yrkande 1 och 1985/86: Ub829 yrkande
4.

Förskollärarutbildningens innehåll tas upp i två motioner. Enligt motion
1985/86: Ub513 (s) bör inslaget av utomhusmetodik i förskollärarutbildningen
öka.

UHÄ har på regeringens uppdrag gjort en översyn av förskollärar- och
fritidspedagoglinjerna. Resultatet av översynen har remitterats. Beredningsarbetet
inom UHÄ kommer enligt vad utskottet inhämtat att fortsätta
under vintern 1986—1987. Utskottet har vid tidigare tillfallen, då yrkanden
om innehållet i förskollärarutbildningen varit aktuella, dels hänvisat till
den decentraliserade beslutsordningen som gäller beträffande innehållet i
allmänna utbildningslinjer, dels utgått från att förskollärarutbildningen
präglas av de riktlinjer som finns för verksamheten inom barnomsorgen.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motion 1985/86: Ub513.

I motion 1985/86: Ub828 (s) yrkande 3 hemställs att de hörselhandikappades
teckenspråk skall ingå som obligatoriskt ämne i all utbildning som
syftar till arbete med hörselhandikappade. I motionstexten talas om möjligheten
för förskollärare att använda teckenspråk som kommunikation vid
arbete med sådana utvecklingsstörda som saknar talspråk.

Då arbete pågår inom UHÄ med en översyn av förskollärar- och fritidspedagogutbildningarna
bör riksdagen inte nu göra något uttalande om
dessa utbildningar. Utskottet vill vidare framhålla att det av praktiska och

ekonomiska skäl torde vara svårt att kräva att teckenspråk blir ett obliga- UbU 1986/87:4
toriskt inslag i förskollärarutbildningen. För att ge de studerande tillräckliga
kunskaper måste ett betydande utrymme skapas och detta måste tas
från andra ämnen. Vidare torde det vara omöjligt för dem som lärt sig
teckenspråket att vidmakthålla sina kunskaper om de inte används i det
dagliga arbetet. En stor del av de studerande kommer troligen inte att få
sådana möjligheter i sin kommande yrkesverksamhet. En mera framkomlig
och resurssnålare väg torde vara att den personal, som kommer i kontakt
med förskolebarn som behöver kommunicera på teckenspråk, får lära sig
språket genom vidareutbildning och fortbildning.

Mot bakgrund av det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motion 1985/86: Ub828 yrkande 3.

I motion 1985/86: Ub831 (fp) yrkande 2 aktualiseras jämställdhetsfrågorna
och deras plats i lärarutbildningarna.

Utskottet behandlade ett liknande motionsyrkande senast i betänkandet
UbU 1985/86: 3 (s. 4—5). Utskottet redovisade då vad som föreskrivs i
utbildningsplanerna om undervisning i jämställdhetsfrågor. Utskottet hade
också inhämtat att UHÄ avsåg att utvärdera och revidera det handlingsprogram
för jämställdhet inom högre utbildning och forskning som antogs
år 1977.

Utskottet, som i likhet med motionärerna fäster stor vikt vid jämställdhetsfrågorna,
förutsätter att UHÄ fortsätter sitt arbete med jämställdhetsfrågorna
och att resultatet av detta arbete återspeglas i undervisningen
inom lärarutbildningarna utan att riksdagen gör något särskilt uttalande i
frågan.

Riksdagen bör därför avslå motion 1985/86: Ub831 yrkande 2.

Utbildning för kultur- och informationsyrken

I motion 1985/86: Ub580 (c) hemställs om en förutsättningslös studie av
möjligheterna att inom landet eller på gemensam nordisk bas åstadkomma
en kvalificerad utbildning som kombinerar sång och dans. Motionärerna
anför att bristen på sådan utbildning medför att det är svårt att sätta upp
musikdramatiska teaterföreställningar som kräver skådespelare skickliga i
både sång och dans.

Utskottet erinrar om att dansare utbildas dels inom grundskolan och
gymnasieskolan, dels vid Balettakademien och andra utbildningar utanför
det allmänna skolväsendet. Vid danshögskolan i Stockholm utbildas danspedagoger
och koreografer samt skådespelare för scenisk verksamhet
inom mimteater. Sångare för scenisk verksamhet inom opera och närliggande
musikdramatiska former utbildas på den musikdramatiska linjen vid
operahögskolan i Stockholm och vid teater- och operahögskolan vid universitetet
i Göteborg. Sångare utbildas även på musikerlinjen vid musikhögskolorna
i Stockholm, Malmö (vid universitetet i Lund) och Göteborg
(vid universitetet).

I budgetpropositionen år 1986 (prop. 1985/86: 100 bil. 10 s. 279) anförde
föredragande statsrådet att de medel som står till förfogande för komplette -

ringsutbildning för scenisk personal får tas i anspråk även för utbildning av UbU 1986/87:4
musikalartister. Uttalandet avser scenskolorna och operaskolan i Stockholm.
Utskottet har inhämtat att särskilda medel dessutom har avsatts av
regionstyrelsen i Stockholm till operahögskolans förfogande för sådan
utbildning. Avsikten är att operahögskolan i samverkan med teaterhögskolan
och danshögskolan skall kunna anordna kompletterande utbildning i
dans resp. sång för sådana sångare resp. dansare som har en kvalificerad
utbildning inom sitt eget område som grund. Det har dock hittills inte varit
möjligt för de berörda högskolorna att avsätta tillräckliga resurser för att
utbildningen skall kunna komma till stånd.

Utskottet anser att riksdagen inte bör begära en översyn av frågan om
utbildning av musikalartister när planer på viss sådan utbildning redan
finns vid operahögskolan och dessa planer ännu inte hunnit förverkligas.

Mot denna bakgrund bör riksdagen avslå motion 1985/86: Ub580.

Övrigt

I motion 1985/86: Ub726 (m) hemställs om förslag som gör det möjligt för
universitetet och högskolor att till sig knyta utomstående forskare och
lärare som adjungerade högskolelektorer och forskarassistenter. Motionärerna
anför att möjligheten att tillsätta tjänster som adjungerad professor
har fått stor betydelse för samarbetet mellan industrin och högskolan och
anser att det är angeläget att få motsvarande tjänster för de i motionen
nämnda kategorierna.

Vid riksmötet 1981/82 (UbU 1981/82: 37, s. 40-41) avslog riksdagen ett
liknande motionsyrkande med hänvisning till de möjligheter som redan
finns för högskolan att anlita utomstående som extra lärare och till att
frågor om lärartjänster inom högskolan nyligen behandlats av lärartjänstutredningen
(SOU 1980: 3). Vid riksmötet 1984/85 fattade riksdagen beslut
om en ny arbets- och tjänsteorganisation för lärare i den statliga högskolan
(prop. 1984/85:57, UbU 1984/85:9, rskr. 1984/85: 115). I denna nya organisation
ingår tjänster som adjungerad professor. Några förslag om adjungerade
högskolelektorer eller adjungerade forskarassistenter aktualiserades
aldrig vid riksdagsbehandlingen.

Då den nya organisationen trädde i kraft den 1 juli 1986 är det ännu för
tidigt att bedöma huruvida den behöver kompletteras med t. ex. sådana
tjänster som föreslås i motionen. Utskottet vill peka på att universiteten
och högskolorna kan anlita utomstående som extra lärare på samma sätt
som de gjorde före den 1 juli 1986. Det ankommer på berörda högskolemyndigheter
att utvärdera den nya lärartjänstorganisationen och därefter
komma med de förslag som vunna erfarenheter kan ge anledning till.

Mot bakgrund av det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motion 1985/86: Ub726.

13

Hemställan

UbU 1986/87:4

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

1. beträffande utbildning av järnmetallurger
att riksdagen avslår motion 1985/86: Ub503,

2. beträffande utbildning inom havsforskning och vattenteknik
att riksdagen avslår motion 1985/86: Ub804,

3. beträffande miljövårds undervisning vid de tekniska högskolorna att

riksdagen avslår motionerna 1985/86: Ub543 och 1985/86: Ub582,

4. beträffande förpraktik i socionomutbildningen
att riksdagen avslår motion 1985/86: Ub591,

5. beträffande utbildning och forskning i socialförsäkringskunskap att

riksdagen avslår motion 1985/86: Ub826,

6. beträffande läkemedelsundervisningen inom vårdutbildningen
m. m.

att riksdagen avslår motionerna 1985/86: Ub558 och 1985/86: Ub566
yrkandena 4 och 5,

7. beträffande ökning av de vårdstuderandes förmåga till inlevelse
att riksdagen avslår motion 1985/86: Ub603,

8. beträffande utbildning i medicinsk etik
att riksdagen avslår motion 1985/86: Ub606,

9. beträffande handikappkunskap i sjukgymnastutbildningen
att riksdagen avslår motion 1985/86: Ub619,

10. beträffande information om utvecklingsstörning inom sjukgymnastutbildningen att

riksdagen avslår motion 1985/86: Ub818 yrkande 3,

11. beträffande handikappkunskap i arkitektutbildning, teknikerutbildning
m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1985/86: Ub519 och 1985/86: Ub806
yrkande 1,

12. beträffande religionskunskapskrav för tillträde till lärarutbildning att

riksdagen avslår motion 1985/86: Ub299 yrkande 2,

13. beträffande bildämnet i lärarutbildningen

att riksdagen avslår motion 1985/86: Ub300 yrkande 2,

14. beträffande folkmusik, folkdans m.m. i lärarutbildningarna
att riksdagen avslår motionerna 1985/86: Ub809 yrkande 3, 1985/
86: Ub811 yrkande 1 och 1985/86: Ub829 yrkande 4,

15. beträffande utomhusmetodik i förskollärarutbildningen
att riksdagen avslår motion 1985/86: Ub513,

16. beträffande teckenspråk i förskollärarutbildning m. m.
att riksdagen avslår motion 1985/86: Ub828 yrkande 3,

17. beträffande jämställdhetsfrågorna i lärarutbildningarna
att riksdagen avslår motion 1985/86: Ub831 yrkande 2,

18. beträffande utbildning av musikalartister
att riksdagen avslår motion 1985/86: Ub580

19. beträffande adjungerade högskolelektorer och forskarassi- UbU 1986/87:4
stenter

att riksdagen avslår motion 1985/86: Ub726.

Stockholm den 20 november 1986
På utbildningsutskottets vägnar
Lars Gustafsson

Närvarande: Lars Gustafsson (s), Birgitta Rydle (m), Lars Svensson (s),
Ylva Annerstedt (fp), Ingvar Johnsson (s), Göran Allmér (m), Barbro
Nilsson (s), Margareta Hemmingson (s), Birger Hagård (m). Marita
Bengtsson (s), Larz Johansson (c), Björn Samuelson (vpk), Kerstin Keen
(fp), Jan Hyttring (c) och Rinaldo Karlsson (s).

Reservationer

1. Jämställdhetsfrågorna i lärarutbildningarna (morn. 17)

Ylva Annerstedt (fp) och Kerstin Keen (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar ”Utskottet,
som” och slutar ”yrkande 2” bort ha följande lydelse:

Utskottet, som liksom motionärerna fäster stor vikt vid jämställdhetsarbetet,
menar att det finns anledning att i lärarutbildningen samt i fortbildning
och vidareutbildning av lärare lägga större vikt vid jämställdhetsfrågor.
Det är viktigt att regeringen och UHÄ tar hänsyn till detta i sitt
fortsatta arbete med den nya grundskollärarutbildningen, varför denna
utskottets mening bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:

17. beträffande jämställdhetsfrågorna i lärarutbildningarna
att riksdagen med bifall till motion 1985/86: Ub831 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Adjungerade högskolelektorer och forskarassistenter
(mom. 19)

Birgitta Rydle (m), Ylva Annerstedt (fp), Göran Allmér (m), Birger
Hagård (m) och Kerstin Keen (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar ”Vid riksmötet”
och slutar ”motion 1985/86: Ub726” bort ha följande lydelse:

Redan år 1973 beslöt riksdagen att en försöksverksamhet med tjänster
som adjungerad professor skulle inledas. Tjänsterna var avsedda för vetenskapligt
kvalificerade personer med huvudsaklig verksamhet utanför universitets-
och högskolesektorn. Fr. o.m. budgetåret 1976/77 infördes de
dittills begränsade tjänsterna vid samtliga fakulteter. Forskningssamver -

kanskommittén (FOSAM) var vid sin utvärdering av det nya systemet UbU 1986/87:4
ytterligt positiv, vilket också återspeglades i att riksdagen år 1982 godkände
att regeringen fick utfärda bestämmelser om arvodestjänst som adjungerad
professor. Vid riksmötet 1984/85 fattade riksdagen beslut om en ny
arbets- och tjänsteorganisation för lärare i den statliga högskolan. I den
nya organisationen ingår tjänster som adjungerad professor.

Utskottet anser att det är angeläget att gå vidare på den inslagna vägen.

Den samverkansform som etablerats bör utsträckas till att också gälla
högskolelektorer och forskarassistenter. De krav på vetenskaplig kompetens
samt verksamhet utanför högskolan i privat eller offentlig tjänst som
gäller tjänster som adjungerad professor skall gälla även tjänster som
adjungerad högskolelektor och forskarassistent.

Ett liknande krav framfördes vid 1981/82 års riksdag (motion 1981/

82:2234, yrkande 4). Det avslogs då med hänsyn till den kommande
behandlingen av lärartjänstutredningens aviserade förslag. Någon behandling
av den aktualiserade frågan kom dock aldrig att ske. och under tiden
har kraven på en utsträckning av reformen vuxit sig allt starkare. En
sådan, hävdas det, skulle gynna forskningen inom såväl högskolan som
industrin och den offentliga verksamheten.

Utskottet föreslår att riksdagen bifaller motion 1985/86: Ub726 och hos
regeringen begär ett förslag om inrättande av tjänst som adjungerad högskolelektor
resp. forskarassistent.

dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande lydelse:

19. beträffande adjungerade högskolelektorer och forskarassistenter att

riksdagen med bifall till motion 1985/86: Ub726 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1986

16