Utbildningsutskottets
betänkande

1986/87:3

UbU

om vissa gymnasieskolfrågor m. m. 1986/87:3

Motionerna

1985/86:Ub235 av Jörn Svensson (vpk) vari yrkas att riksdagen föreslår
regeringen att hemställa om uppdrag till skolöverstyrelsen att granska materialet
för undervisningen i historia i Skånes skolor med syfte att mer hänsyn
skall kunna tas till provinsens egen, verkliga historia.

1985/86:Ub244 av Marianne Stålberg m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om ämnet
socialkunskap.

1985/86:Ub245 av Pär Granstedt m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen beslutar
att hos regeringen hemställa om åtgärder för att säkerställa att ingen elev
med etiskt grundade betänkligheter behöver delta i undervisningsmoment
som kan innebära plåga för djur eller som förutsätter att djur avlivas för
ändamålet.

1985/86:Ub251 av Margareta Winberg m. fl. (s, m, c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts
om behovet av en förnyelse av utbildningen av fotvårdare.

1985/86:Ub266 av Ylva Annerstedt (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om skolornas
behov av begränsning av telekostnaderna i samband med datoranvändning.

1985/86:Ub276 av Kerstin Gellerman (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om elevers rätt
att slippa närvara vid eller utföra djurdissektioner.

1985/86:Ub284 av Elisabeth Fleetwood (m) och Birgitta Rydle (m) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en översyn
bör göras av tillträdesbestämmelserna för social servicelinje och att därvid
bör övervägas införande av lämplighetsbedömning och/eller provtid t syfte
att höja kvaliteten på utbildningen och vårdsituationen för äldre, handikappade
och barn.

1985/86:Ub295 av Elisabeth Fleetwood (m) och Birgitta Rydle (m) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär en kartläggning av i motionen
nämnda elevers sociala situation, möjlighet på arbetsmarknaden och förutsättningar
att tillgodogöra sig andra utbildningsalternativ.

1 Riksdagen 1986/87. 14 sami. Nr 3

1985/86:Ub300 av Ingela Mårtensson m. fl. (fp) vari — såvitt nu är i fråga UbU 1986/87:3

— yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att bildspråket jämställs med svenska
språket i läroplanerna för grundskolan och gymnasieskolan,

3. att riksdagen hos regeringen begär att bildkunskap blir bättre företrädd
inom skolöverstyrelsen än för närvarande,

4. att riksdagen hos regeringen begär att en expertgrupp med forskningsanknytning
tillsätts för att driva bildpedagogiskt utvecklingsarbete i enlighet
med vad som i motionen anförts.

1985/86:Ub810 av Ing-Marie Hansson m. fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att frikvoten vid
intagning till undersköterskeutbildning temporärt höjs,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om utbildningsbevis och behörighet till underskötersketjänster,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts
om precisering av inträdeskrav för antagning till högre specialkurser,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om behovet av en ingående analys av personalresurser och
behov inom hälso- och sjukvård, primärvård, äldrevård och omsorgsvård.

1985/86 :Ub813 av Pär Granstedt m. fl. (c) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om utomeuropeiska språk i gymnasieskolan.

1985/86:Ub827 av Alf Svensson (c) vari — med hänvisning till vad som
anförts i den till socialförsäkringsutskottet remitterade motionen 1985/

86:Sf520 — såvitt nu är i fråga yrkas

4. att riksdagen beslutar hos regeringen begära förslag till inrättande av
ett lexikografisk! institut i enlighet med vad som anförts i motionen.

1985/86:Ub830 av Gunilla André m. fl. (c) vari — med hänvisning till vad
som anförts i den till näringsutskottet remitterade motionen 1985/86:N306

— såvitt nu är i fråga yrkas

1. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om likabehandling
för kooperationen inom utbildningsväsendet i enlighet med vad som
anförts i motionen.

1985/86:Ub833 av Per Unckel m. fl. (m) vari — såvitt nu är i fråga — yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till förkunskapskrav för
gymnasieskolans linjer i enlighet med vad som i motionen anförts.

Utskottet

I det följande behandlas ett antal motioner som i huvudsak rör gymnasieskolan
och vilka väcktes under den allmänna motionstiden under det förra
riksmötet.

Vissa läroplansfrågor

UbU 1986/87:3

I motion 1985/86:Ub813 (c) behandlas bl. a. frågan om undervisning i utomeuropeiska
språk. Mot bakgrund av vårt lands kulturella och kommersiella
förbindelser är det, anför motionärerna, av stort värde med ökade kunskaper
i andra språk än de västeuropeiska. Motionärerna pekar på vissa praktiska
omständigheter som sätter en gräns för de möjligheter till studier i
andra moderna språk än de vanliga västeuropeiska språken som bestämmelserna
i läroplanen för gymnasieskolan medger. Det gäller t. ex. tillgången
på kompetenta lärare. För att möjliggöra en sådan vore det av stort värde
att former för samarbete mellan högskolan och det allmänna skolväsendet
kunde utvecklas. Förutsättningarna för ett sådant samarbete torde vara bäst
på högskoleorter. Motionärerna menar vidare att hela riket bör vara upptagningsområde
för ifrågavarande utbildningar. De föreslår att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen har anförts om
utomeuropeiska språk i gymnasieskolan (yrkande 14).

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är av stort värde för
vårt land med ökade kunskaper i utomeuropeiska språk. Utifrån denna
principiella uppfattning pekade utskottet vid behandlingen av ett likartat
motionsyrkande under det förra riksmötet på att det enligt de allmänna
bestämmelserna till timplanerna för gymnasieskolan är möjligt att på treeller
fyraåriga linjer anordna utbildning i annat modernt språk än tyska,
franska, ryska eller spanska såsom C-språk (dock ej engelska). Emellertid
nödgades utskottet konstatera att vissa praktiska omständigheter, såsom
tillgången på kompetenta lärare, sätter en gräns för de möjligheter att
anordna ifrågavarande undervisning som läroplanen erbjuder. Det borde
dock, menade utskottet, vara möjligt att på vissa större orter utnyttja de
kvalificerade lärare som finns inom högskolan och därigenom bredda språkutbudet
i önskad riktning.

Utskottet vill även i förevarande sammanhang peka på denna möjlighet.
Det står skolhuvudmannen fritt att tillsammans med den statliga skoladministrationen
ta de initiativ och fatta de beslut som erfordras. Utskottet finner
det inte påkallat att riksdagen vidtar någon särskild åtgärd för att syftet
med motionärernas yrkande skall tillgodoses. Med hänvisning härtill avstyrker
utskottet yrkandet.

Ämnet socialkunskap tas upp i motion 1985/86:Ub244 (s). Motionärerna
anser att ämnet har försvagats under senare år och finner framtiden för
ämnet oroande. Med hänvisning till vad i motionen har anförts om betydelsen
av utbildning i socialkunskap förordar motionärerna att ämnet görs
obligatoriskt i årskurserna 2 och 3 av den samhällsvetenskapliga linjen.
Målsättningen på sikt måste vara att flera elever än de som går på den
samhällsvetenskapliga och den sociala linjen får möjlighet att läsa ämnet.
Vidare föreslås i motionen att man i stället för att införa ett helt nytt ämne,
kulturkunskap, i gymnasieskolan satsar på att stärka ämnet socialkunskap.

Riksdagen har under de senaste åren beslutat om ändringar i gymnasieskolans
timplaner på grundval av förslag från regeringen och skolöverstyrelsen
(SÖ). Motionärernas nu föreliggande förslag skulle, som utskottet
har uppfattat det, medföra omfattande förändringar och framför allt drabba
utbildningen i moderna språk. Utskottet är inte berett att föreslå riksdagen
att vidta några särskilda åtgärder med anledning av motionen.

Mot bakgrund av vad motionärerna anför om ämnet kulturkunskap vill UbU 1986/87:3
utskottet erinra om att ifrågavarande försöksverksamhet innebär att ämnet
kulturkunskap är knutet till ett eller flera värdämnen och sålunda inte får
inrättas isolerat. Försöket pågår i tio gymnasieskolor till läsåret 1988/89
och är därmed mycket begränsat.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion 1985/

86:Ub244.

I motion 1985/86:Ub235 (vpk) anläggs idéhistoriska aspekter på undervisningen
i svensk historia. Motionären menar att en omfattande förbättring
har skett av undervisningen i det att tidigare förekommande nationalromantiska
uppfattningar har mönstrats ut ur undervisningen och mycket har
förbättrats beträffande den vetenskapliga kvaliteten. Vissa skevheter och
ensidigheter finns emellertid kvar. Sålunda är svensk historia fortfarande
ett slags rikshistoria framställd med riksstyrelsens och riksmetropolernas
perspektiv på tingen. Man läser om rikets och nationalstatens uppbyggnad,
men det ges ingen förståelse för landskapens och allmogens kamp för sin
självständighet. Motionären pekar på att detta har sin speciella relevans för
Skåne — liksom för de båda övriga erövrade landskapen i söder. Regeringen
bör, yrkas det i motionen, uppdra åt SÖ att granska materialet för undervisningen
i historia i Skånes skolor med syfte att mer hänsyn skall kunna tas
till provinsens egen, verkliga historia.

Utskottet vill mot bakgrund av vad som sägs i motionen peka på att
läroplanerna medger att ett tillfredsställande utrymme ges för sådan undervisning
om den egna regionens historia som motionären efterlyser. I läroplanen
för grundskolan (Lgr 80) anges i målbeskrivningen för de samhällsorienterande
ämnena — vari historia ingår — att undervisningen skall leda
till att eleverna får kunskaper om sådana skeenden och företeelser som
bidragit till att skapa de förhållanden som råder i dag. Genom att analysera
rådande förhållanden ur ett historiskt perspektiv bör eleverna bli medvetna
om att framtiden är beroende av handlingar och beslut i gårdagens och
dagens samhälle. Studierna skall belysa både social, kulturell, rättslig, vetenskaplig,
ekonomisk, teknisk och politisk utveckling. Såväl hembygden
som den egna ortens historia skall behandlas. I vad gäller gymnasieskolan
vill utskottet peka på de tematiska studiernas roll i nu berört hänseende.

Fritt valda teman — fördjupningar och längdsnitt i anslutning till kärnkursen
eller fristående — är avsedda att tillgodose elevernas individuella intressen
och kunskapsbehov beträffande särskilda ämnesområden såväl i
olika tider som med varierande regional anknytning, från lokal till global
historia. Utskottet vill i sammanhanget slutligen erinra om att riksdagen har
beslutat att specialarbetet skall vara återinfört i gymnasieskolan senast läsåret
1987/88 (prop. 1983/84:116, UbU 1983/84:29, rskr. 1983/84:412). •

Utskottet föreslår att riksdagen med hänvisning till de av utskottet redovisade
förhållandena avslår motion 1985/86:Ub235.

Med hänvisning till vad som anförts i den till näringsutskottet remitterade
motionen 1985/86:19306 om underlättande av kooperativ företagsamhet
föreslås i motion 1985/86 :Ub830 (c) yrkande 1 att riksdagen av regeringen

begär förslag om likabehandling av kooperationen inom utbildningsväsendet 4

i enlighet med vad som anförts i den förstnämnda motionen. Motionärerna UbU 1986/87:3
anför att det är viktigt att allmänhetens kännedom och kunskaper om kooperationen
ökar och erinrar om kooperationsutredningens förslag (SOU
1981:16) att ifrågavarande företagsform skulle jämställas med andra företagsformer
inom utbildningsväsendet. Åtgärder måste vidtas för att ge kooperationen
dess rättmätiga plats i ungdomsskolans och universitetens ekonomiska
utbildningar.

Utskottet utgår från att undervisning om kooperationen som företagsform
ges erforderligt utrymme i såväl gymnasieskolans som högskolans
ekonomiska utbildningar. Vidare förutsätter utskottet att orientering om
kooperation ges inom främst de samhällsorienterande ämnena i grundskolan
under sådana moment som Folkrörelser och organisationer, Jämförelser
mellan olika ekonomiska system samt Ekonomi- och maktförhållanden
(Lgr 80 s. 126). Det ankommer på berörda statliga myndigheter att se till att
ifrågavarande ekonomiska utbildningar fyller de rimliga krav som skilda
intressenter kan ställa på dem. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet
yrkande 1 i motion 1985/86:Ub830.

I motion 1985/86:Ub300 (fp) framförs en rad förslag rörande ämnet bild '\
skolan. Motionärerna fäster uppmärksamheten på att bilden har fått en allt
större betydelse i det moderna samhället och pekar på dess roll på olika
områden i ett av massmedier präglat samhälle. Bilden har vidare blivit ett
yrkesredskap för allt fler. Motionärerna förordar en förstärkning av ämnet i
skolan och föreslår med hänvisning till vad som anförts i motionen att
bildspråket skall jämställas med svenska språket i läroplanerna för grundskolan
och gymnasieskolan (yrkande 1), att bildkunskap skall bli bättre
företrädd inom SÖ än för närvarande (yrkande 3) samt att en expertgrupp
med forskningsanknytning tillsätts för att driva bildpedagogiskt utvecklingsarbete
i enlighet med vad i motionen har anförts (yrkande 4).

Vid sin behandling under förra riksmötet av motionsyrkanden om medieundervisningen
i skolan framhöll utskottet bl. a. att det är viktigt att
skolan genom sin undervisning medverkar till att det hos barn och ungdom
skapas beredskap att ta emot ett alltmer växande flöde av information,
vilket når oss inte minst via bilden (UbU 1985/86:12). Utskottet erinrade
om ett då aktuellt projekt som bl. a. syftade till att sprida kunskap om
bildspråkets betydelse. Utskottet vill även i nu förevarande sammanhang
peka på vikten av att kunskaper om bilden och media förmedlas i undervisningen.
Utskottet utgår från att såväl regeringen som SÖ uppmärksamt
följer utvecklingen på medieområdet i nu berört hänseende och tar de initiativ
som behövs för att undervisningen skall vara aktuell.

Regeringen har den 25 september 1986 på framställning av länsskolnämnden
i Västerbottens län om bidrag till projektet ”Bildspråk i Västerbotten”
tilldelat nämnden ett bidrag om högst 100 000 kr. för konstnärsmedverkan
i skolan.

Riksdagen har tidigare beslutat om åtgärder för att stärka de estetiska
ämnena i gymnasieskolan. Våren 1984 beslutades om försöksverksamhet
med estetisk-praktiska studievägar inom bl. a. området bild (prop. 1983/

84:100 bil. 10, UbU 1983/84:19, rskr. 1983/84:321). Samma vår biföll riksdagen
regeringens förslag om försöksverksamhet med individuella jämk -

ningar av timplaner för personliga intresseval (specialintressen) avseende UbU 1986/87:3
bl. a. ämnet bild (prop. 1983/84:116, UbU 1983/84:29, rskr. 1983/84:412).

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionärernas mycket
långtgående förslag att bildspråket skall jämställas med svenska språket
i läroplanerna för grundskolan och gymnasieskolan.

Riksdagens beslut våren 1981 om den statliga skoladministrationen innebar
bl. a. en ny organisation av SÖ (prop. 1980/81:107, UbU 1980/81:38,
rskr. 1980/81:395). Härvid avvecklades ordningen med s. k. ämneskonsulenter.
Ett bifall till yrkande 3 i motionen förefaller enligt utskottet innebära
ett steg i riktning mot en återgång till det tidigare konsulentsystemet. Det
ankommer på SÖ att själv avgöra hur tillgängliga resurser skall disponeras
inom myndigheten.

Beträffande det av motionärerna begärda bildpedagogiska utvecklingsarbetet
erinrar utskottet om att det åligger SÖ särskilt bl. a. att svara för att
ett fortlöpande forskningsarbete bedrivs samt, främst med stöd av länsskolnämnderna,
följa och stimulera det lokala utvecklingsarbetet. SÖ skall även
bevaka frågor om forskning kring och utveckling av läromedel [jfr 8 § förordningen
(1981:137) med instruktion för den statliga skoladministrationen].

Riksdagen bör sålunda med hänvisning till vad utskottet nu har anfört
avslå yrkandena 1, 3 och 4 i motion 1985/86:Ub300.

Frågor rörande vissa vårdutbildningar, m. m.

1 motion 1985/86:Ub251 (s, m, c) efterlyses en mer förebyggande fotvård
för diabetiker. En bättre fotvårdsutbildningskulle i detta sammanhang betyda
mycket. Motionärerna förespråkar som en sådan förbättring att fotvårdsutbildningen
får samma bas som sjuksköterskeutbildningen. På denna bas
bör följa en tvåårig högskoleutbildning. Riksdagen bör, hemställer motionärerna,
som sin mening ge regeringen till känna vad de anfört om behovet
av en förnyelse av utbildningen av fotvårdare.

Arbetsgruppen för översyn av den gymnasiala yrkesutbildningen (ÖGY)
har föreslagit att de nuvarande specialkurserna om en termin för fotvårdsspecialister
avvecklas och ersätts av en påbyggnadsutbildning. Utskottet
har inhämtat att SÖ med utgångspunkt bl. a. i ÖGY:s förslag planerar en
förändring av fotvårdsutbildningen med den inriktningen att en bred sjukvårdsutbildning
skall utgöra basen för fotvårdsutbildningen. Med hänvisning
härtill avstyrker utskottet motionen.

I motion 1985/86:Ub284 (m) erinras om att sociala servicelinjen syftar till att
tillgodose behovet av yrkesutbildning främst för personal till kommunernas
äldre- och handikappomsorg. Eftersom eleverna på linjen i sin framtida
yrkesutövning kommer i kontakt med människor med olika behov, attityder,
värderingar och livserfarenhet samt människor med olika kulturell
bakgrund, föreligger särskilda krav på lämplighet och personliga förutsättningar
för yrket. Det är motionärernas uppfattning att man bör överväga en
lämplighetsbedömning vid antagning till linjen. I motionen berörs att problem
föreligger, när det gäller elevurval och rekrytering. Motionärerna begär
att riksdagen skall göra ett uttalande med innebörden att en översyn bör

göras av tillträdesbestämmelserna för social servicelinje och att det därvid UbU 1986/87:3
bör övervägas att införa en lämplighetsbedömning och/eller provtid i syfte
att höja kvaliteten på utbildningen och på vården av äldre, handikappade
och barn.

SÖ lät år 1985 avnämarrepresentanter från socialstyrelsen och Svenska
kommunförbundet följa verksamheten på sociala servicelinjen. Det har
framgått att vissa problem förekommer i utbildningen. Utskottet har inhämtat
att SÖ mycket noga följer utvecklingen av sociala servicelinjen,
bl. a. genom en utvärdering tillsammans med några länsskolnämnder.

Mot bakgrund av de förändringar som motionärerna anser böra övervägas
vill utskottet erinra om den övergripande målsättningen att låta gymnasieskolans
grundskoleanknutna studievägar, bl. a. den nu ifrågavarande
linjen, vara öppna för alla som söker till gymnasieskolan direkt från grundskolan.
Utskottet är emellertid inte främmande för tanken att en viss bedömning
av de sökandes fallenhet och lämplighet bör kunna komma i fråga
vid beslut om intagning till viss studieväg. Då det emellertid i första hand
ankommerpå SÖ att på grundval av vad överstyrelsen har erfarit föranstalta
om de åtgärder som kan anses erforderliga, anser utskottet inte att riksdagen
med anledning av förevarande motion bör vidta någon särskild åtgärd.

Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionen.

Frågor rörande utbildningen av undersköterskor tas upp i motion 1985/

86:Ub810 (s). I syfte att öka möjligheterna för många äldre vårdbiträden
med bristande grundutbildning men med lång yrkeserfarenhet att skaffa sig
erforderlig utbildning föreslår motionärerna att frikvoten vid intagning till
undersköterskeutbildning temporärt höjs (yrkande 1). Mot bakgrund av
svårigheterna att alltid kunna tillhandahålla tillräckligt med praktikplatser
för erforderlig praktik för viss specialkurs för dem som har minst fyra års
yrkesverksamhet föreslås ett system med utbildningsbevis efter teoridelen
och viss tids introduktionsutbildning för erhållande av behörighet (yrkande
2). Motionärerna föreslår vidare att en precisering bör göras av inträdeskraven
för antagning till högre specialkurser i vad avser innebörden av ”erfarenhet
från arbete inom hälso- och sjukvård” (yrkande 3). Slutligen krävs i
motionen en noggrann analys av arbetsmarknaden inför omställningen av
hälso- och sjukvård, primärvård, äldrevård och omsorgsvård (yrkande 4).

Utskottet vill med anledning av yrkandena anföra följande.

Enligt gällande bestämmelser åligger det intagningsnämnderna att fastställa
den fria kvotens storlek. Intagning inom fri kvot prövas av intagningsnämnden
på grundval av en totalbedömning av den sökandes samlade
meriter (jfr Föreskrifter och allmänna råd för intagning till studievägar
inom gymnasieskolan och motsvarande fr. o. m. läsåret 1985/86, SO-FS
1984:174).

Avkortad utbildning om 25 veckor till undersköterska inom hälso- och
sjukvård bedrivs som försöksutbildning. Utbildningen vänder sig till vårdbiträden
med minst fyra års yrkesverksamhet. 1 enlighet med socialstyrelsens
önskemål har uppställts särskilda behörighetskrav på praktik inom tre
vårdområden. 1 den version av försök med 25 veckors undersköterskeutbildning
som gäller t. o. m. läsåret 1987/88 har SÖ efter samråd med socialstyrelsen
medgivit att ”om svårigheter föreligger att erhålla erfarenhet av

yrkesverksamhet inom de tre angivna områdena kan delar av denna yrkes- UbU 1986/87:3
verksamhet förläggas efter kursens slut. Likaså kan ett begränsat avsnitt
inom samma område förläggas till vårdpraktik under utbildningens gång.

Den angivna erfarenheten från de tre områdena bör vara uppfylld före
utfärdandet av avgångsbetyg från kursen”.

Enligt vad utskottet har kunnat erfara är de särskilda behörighetskraven
för de högre specialkurserna (bl. a. utbildning för socialt behandlingsarbete)
som motionärerna förefaller åsyfta tillräckligt preciserade.

Utskottet har inhämtat från SÖ att överstyrelsen i likhet med motionärerna
finnér en ingående analys av personalresurser och dimensionering av
vårdutbildningarna angelägen. Utgångspunkter för en sådan analys finns i
den underlagsstudie Personal för framtidens hälso- och sjukvård (SOU
1984:50) som tagits fram inom hälso- och sjukvårdsutredningens arbetsgrupp
för långsiktig planering. Utskottet utgår från att varje landsting och
kommun presenterar en behovsanalys för länsskolnämnden som grund för
sin framställning om utbildningsplatser inom vårdområdet. Utskottet förutsätter
att berörda myndigheter på olika nivåer medverkar till att de regionala
analyser som görs kan ställas samman för att åstadkomma ett tillfredsställande
rikstäckande material. Enligt utskottets mening bör syftet med
yrkande 4 i motionen kunna ernås utan särskilt uttalande av riksdagen i
frågan.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion 1985/

86:Ub8IO.

Övriga frågor

I motion 1985/86:Ub833 (m) yrkande 1 föreslås att det skall uppställas klart
angivna krav på förkunskaper för gymnasieskolans olika utbildningar. Detta
ger eleven rätt information om linjens karaktärsämnen och om vad som
krävs för att han/hon skall ha en rimlig möjlighet att klara studierna. Elever
som av olika skäl behöver komplettera sina kunskaper före inträdet i gymnasieskolan
skall erbjudas möjlighet till detta, menar motionärerna.

1 regeringens proposition 1983/84:116 behandlades bl. a. frågan om en
mjukare övergång från grundskolan till gymnasieskolan. Föredragande
statsrådet menade att Lgr 80 erbjöd vissa möjligheter att göra övergången
till gymnasiala studier mjukare och hänvisade härvid framför allt till hur
temastudierna, tillvalssystemet och den praktiska arbetslivsorienteringen
kunde anknytas till elevernas val och framtidsplaner. Med anledning av
propositionen väcktes förslag (mot. 1983/84:2743 yrk. 9 och 10) av i huvudsak
samma innebörd som det nu aktuella motionsyrkandet. Utskottet fann
att det av motionärerna framförda förslaget var mycket långtgående och
inte var möjligt att tillgodose med mindre än att riksdagens beslut våren
1979 om ny läroplan för grundskolan frångicks. Utskottet avstyrkte de då
förevarande yrkandena och föreslog därjämte att riksdagen utan erinran
skulle lägga till handlingarna vad i propositionen hade anförts om vissa
åtgärder inom grundskolan i syfte att åstadkomma en mjukare övergång till
gymnasieskolan för vissa elever (UbU 1983/84:29).

Utskottet, som hänvisar till sitt tidigare ställningstagande i den nu aktuel- <

la frågan, finner anledning att konstatera att riksdagens beslut om läroplan UbU 1986/87:3
förgrundskolan (prop. 1978/79:180, UbU 1978/79:45, rskr. 1978/79:422)
innebar att det tidigare sambandet mellan vissa val i grundskolan och vissa
linjer i gymnasieskolan har försvunnit. Grundskolan skulle få framträda
som en skola utformad efter sina egna villkor, inte beroende av efterföljande
skolformers inträdeskrav och konstruktion. Eleverna skulle få välja olika
ämnen, kurser och aktiviteter under sin tid i grundskolan utan att detta
påverkade deras senare studiemöjligheter. Härigenom skulle grundskolan i
sin helhet knytas samman med gymnasieskolan.

Då dessa av riksdagen fastlagda principer för grundskolans uppbyggnad
enligt utskottets mening fortfarande bör gälla, föreslår utskottet att riksdagen
avslår motion 1985/86:Ub833 yrkande 1.

Mot bakgrund av förslag av kommittén angående översyn av den gymnasiala
yrkesutbildningen (ÖGY) att avveckla konsumtionslinjen uttrycks i
motion 1985/86 :Ub295 (m) farhågor för att vissa elevers sociala situation
kommer att förvärras. De elever som motionärerna framför allt syftar på är
de som i årskurs 9 av grundskolan inte har bestämda yrkesplaner. Riksdagen
bör, anser motionärerna, hos regeringen begära en kartläggning av
ifrågavarande elevers sociala situation, deras möjligheter på arbetsmarknaden
och förutsättningar att tillgodogöra sig andra utbildningsalternativ.

Utskottet erinrar om att mycket av den försöksverksamhet som för närvarande
äger rum i gymnasieskolan och som är ett led i det långsiktiga reformarbete
som riksdagen har beslutat om i anledning av proposition 1983/

84:116 om en gymnasieskola i utveckling (UbU 1983/84:29, rskr. 1983/

84:412) tar sikte på att hjälpa de elever som motionärerna åsyftar med sitt
förslag. Som exempel på sådan verksamhet vill utskottet peka på den varvade
utbildningen. För elever som är skoltrötta eller av sociala skäl inte funnit
sig till rätta kan en tid då studier och yrkeslivskontakter varvas innebära
hjälp till ökad mognad och självinsikt.

ÖGY har bl. a. föreslagit s. k. introduktionsperioder i gymnasieskolan.

Enligt ÖGY kan sådana perioder vara en mycket god hjälp för ”yrkesobestämda
och därmed också studieobestämda elever” (SOU 1986:2 s. 166 ff.).

Förslaget bereds för närvarande inom regeringskansliet. Utskottet vill i
sammanhanget även peka på den för den berörda gruppen av elever viktiga
verksamheten med studie- och yrkesorientering (syo) och s. k. uppföljande
syo.

Med det anförda avstyrker utskottet motion 1985/86:Ub295.

Med sinsemellan likartade motiveringar framförs i motionerna 1985/

86:Ub245 (c) och 1985/86:Ub276 (fp) yrkanden i syfte att låta de elever
slippa närvara vid djurdissektioner eller plågsamma djurförsök som av etiska
skäl känner motvilja för sådana inslag i undervisningen. För många
elever med ett starkt engagemang för djur kan plågsam behandling eller
avlivning av djur för undervisningsändamål verka starkt frånstötande och
risken är stor, menar motionärerna, att elevernas respekt för levande varelser
trubbas av.

Utskottet har tidigare behandlat likartade motionsyrkanden (UbU 1984/

85:5 och 1985/86:1). Utskottet har därvid redovisat vilka bestämmelser som 9

finns på området samt SÖ:s specialinformation i frågan, vilken sänts ut till UbU 1986/87:3
samtliga skolor, skolstyrelser och länsskolnämnder. Utskottet har kunnat
konstatera att gällande bestämmelser är så utformade att obehagliga upplevelser
för eleverna inte skall behöva äga rum. Utskottet har utgått från att
lärarens förmåga att bedöma elevernas reaktion i en viss situation inte skall
leda till att elever mot sin vilja tvingas bevittna något som de finner stötande.

Med hänvisning till vad utskottet tidigare har anfört i ärendet och till att
området är noga reglerat i bestämmelser och anvisningar från SÖ och då
utskottet ej heller nu är berett att medverka tili att vissa utbildningsmoment
generellt skall anges som frivilliga avstyrker utskottet motionerna 1985/

86:Ub245 och 1985/86:Ub276.

I motion 1985/86:Ub266 (fp) pekar motionären på att skolornas telekostnader
i samband med datoranvändning stiger i takt med att skolorna utrustas
med datorer. Det borde inte vara omöjligt att få till stånd ett avtal med
televerket som begränsar ifrågavarande kostnader, menar motionären och
begär att riksdagen gör ett uttalande med innebörden att SÖ uppdras att
förhandla med televerket om ett avtal rörande skolornas datoranvändning.

Inom regeringskansliet (utbildningsdepartementet) finns en arbetsgrupp
för programvaruutveckling inom skolan. Arbetsgruppen kommer bl. a. att
ägna särskild uppmärksamhet åt frågor om databaser i skolan. Utskottet
har inhämtat att den fråga som motionären tar upp därvid har central betydelse.
Arbetsgruppen avser kunna avge en rapport under år 1987.

Mot bakgrund av det pågående beredningsarbetet avstyrker utskottet
motionen.

Med hänvisning till vad som anförts i den till socialförsäkringsutskottet
remitterade motionen 1985/86:Sf520 föreslås i motion 1985/86:Ub827 (c)
yrkande 4 att riksdagen hos regeringen begär förslag om inrättande av ett
lexikografiskt institut i enlighet med vad motionären anfört. Genom god
undervisning i såväl svenska som andraspråk som invandrarnas modersmål
och tillgång till lexikon och terminologiska ordlistor för olika ämnesområden
ökar möjligheterna att utnyttja invandrarnas tvåspråkighet. Institutet
borde enligt motionären kunna byggas upp genom att samordna de resurser
och den kompetens som finns inom språkdata vid Göteborgs universitet,
tekniska nomenklaturcentralen, invandrarverkets språksektion m. fl. organ.

Regeringen uppdrog den 19 juni 1985 åt statskontoret att utreda frågan
om produktion av lexikon för invandrarundervisning m. m. och inkomma
med förslag till organisation och finansiering av verksamheten. Statskontoret
överlämnade i augusti 1986 rapporten (1986:22) Lexikon för invandrarundervisningen
m. m. I den granskas förutsättningarna dels för en samverkan
mellan staten såsom ansvarig för övergripande frågor vid framställning
av lexikon och ett förlag ansvarigt för det löpande produktionsarbetet, dels
för ett statligt totalt produktionsansvar. Statskontoret förordar den förstnämnda
modellen till ansvarsfördelning. Vidare lämnas bl. a. förslag till
organisation för produktion av s. k. fackordlistor, terminologiska ordlistor

samt ordlistor för tolkar. Utredningen har genomförts i nära samarbete med K

statens institut för läromedelsinformation (SIL), statens invandrarverk UbU 1986/87:3
(SIV), SÖ och institutionen för språkvetenskaplig databehandling vid universitetet
i Göteborg (Språkdata). Kontakt har under utredningstiden tagits
med ett antal myndigheter och enskilda organisationer, däribland Svenska
språknämnden och Tekniska nomenklaturcentralen.

Statskontorets förslag bereds inom regeringskansliet.

Med det anförda avstyrker utskottet yrkande 4 i motion 1985/86:Ub827.

Hemställan

Åberopande vad i det föregående har anförts hemställer utskottet

1. beträffande undervisning i utomeuropeiska språk
att riksdagen avslår motion 1985/86:Ub813 yrkande 14,

2. beträffande ämnet socialkunskap

att riksdagen avslår motion 1985/86:Ub244,

3. beträffande viss undervisning i historia
att riksdagen avslår motion 1985/86:Ub235,

4. beträffande undervisning i kooperation som företagsform
att riksdagen avslår motion 1985/86:Ub830 yrkande 1,

5. beträffande bildspråket i skolan, m. m.

att riksdagen avslår motion 1985/86:Ub300 yrkandena 1, 3 och 4,

6. beträffande utbildningen av fotvårdare
att riksdagen avslår motion 1985/86:Ub251,

7. beträffande sociala servicelinjen

att riksdagen avslår motion 1985/86:Ub284,

8. beträffande utbildningen av undersköterskor, m. m.
att riksdagen avslår motion 1985/86:Ub810,

9. beträffande förkunskapskrav

att riksdagen avslår motion 1985/86:Ub833 yrkande 1,

10. beträffande vissa elevers sociala situation
att riksdagen avslår motion 1985/86:Ub295,

11. beträffande djurförsök i skolundervisningen

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Ub245 och 1985/86:Ub276,

12. beträffande vissa telekostnader

att riksdagen avslår motion 1985/86:Ub266,

13. beträffande ett lexikografisk! institut

att riksdagen avslår motion 1985/86:Ub827 yrkande 4.

Stockholm den 27 november 1986
På utbildningsutskottets vägnar

Lars Gustafsson

Närvarande: Lars Gustafsson (s), Helge Hagberg (s), Birgitta Rydle (m),

Lars Svensson (s), Ylva Annerstedt (fp), Ingvar Johnsson (s), Göran Allmér
(m), Barbro Nilsson (s), Margareta Hemmingsson (s), Lars Leijonborg (fp),

Birger Hagård (m), Marita Bengtsson (s), Larz Johansson (c), Björn
Samuelson (vpk) och Marianne Andersson (c).

II

Reservationer

UbU 1986/87:3

1. Undervisning i utomeuropeiska språk (mom. 1)

Ylva Annerstedt (fp), Lars Leijonborg (fp), Larz Johansson (c) och
Marianne Andersson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 3 som börjar ”Utskottet delar"
och slutar ”utskottet yrkandet.” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det med tanke på vårt
lands kulturella och kommersiella förbindelser är av stort värde med ökade
kunskaper i andra språk än de västeuropeiska. Bestämmelserna i läroplanen
för gymnasieskolan (Lgy 70) medger visserligen studier i andra moderna
språk än de vanliga västeuropeiska språken. Men vissa praktiska omständigheter
såsom tillgång på kompetenta lärare sätter en gräns för dessa
möjligheter. Det vore enligt utskottet av värde att former för samarbete
mellan högskolan och det allmänna skolväsendet kunde utvecklas i syfte att
i större utsträckning göra det möjligt att i gymnasieskolan studera exempelvis
utomeuropeiska språk. Förutsättningarna för sådant samarbete torde
vara bäst på högskoleorter. Utskottet anser att regeringen bör föranstalta
om åtgärder för att vissa gymnasieskolor skall kunna erbjuda undervisning
i utomeuropeiska språk. För sådana utbildningar bör hela riket vara upptagningsområde.

Vad utskottet nu har anfört om utomeuropeiska språk i gymnasieskolan
bör riksdagen med bifall till motion 1985/86:Ub8I3 yrkande 14 som sin
mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande undervisning i utomeuropeiska språk
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Ub813 yrkande 14 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

2. Sociala servicelinjen (mom. 7)

Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Liagård (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar ”SÖ lät” och slutar
"utskottet motionen.” bort ha följande lydelse:

Det finns enligt utskottet — mot bakgrund av de erfarenheter som hittills
gjorts av undervisningen på social servicelinje — skäl att särskilt framhålla
den ifrågavarande utbildningens syfte. Eleverna kommer i sin framtida
yrkesutövning i kontakt med människor med olika behov, attityder, värderingar
och livserfarenhet samt människor med olika kulturell bakgrund.

Detta ställer särskilda krav på lämplighet och personliga förutsättningar
för yrket. Det är fråga om att hos eleverna skapa förståelse för och inlevelse i
den situation de hjälpbehövande befinner sig i och de mänskliga svagheter
de drabbas av. Det är viktigt att eleverna på den sociala servicelinjen görs
medvetna om sin stora humanitära uppgift.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att en översyn av tillträdesbestämmelserna
sannolikt skulle leda till en höjning av kvaliteten på utbild- 12

ningen och därmed medverka till en förbättring av vårdsituationen för äld- UbU 1986/87:3
re, handikappade och barn.

Vad utskottet har anfört om sociala servicelinjen bör riksdagen med bifall
till motion 1985/86:Ub284 som sin mening ge regeringen till känna.

dets att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande sociala servicelinjen
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Ub284 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

3. Förkunskapskrav (mom. 9)

Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar ”1 regeringens” och
på s. 9 slutar ”yrkande 1” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är nödvändigt att klart
ange de krav på förkunskaper som bör ställas på olika utbildningar i gymnasieskolan.
Bestämda förkunskapskrav ger eleverna en viktig information
om den sökta linjens karaktärsämnen och om vad som krävs för att man
skall ha rimliga möjligheter att klara studierna. Att sådana förkunskapskrav
uppställs är särskilt viktigt, då gymnasieskolan är öppen för alla elever. De
elever som av ett eller flera skäl behöver komplettera sina kunskaper före
inträdet i gymnasieskolan bör erbjudas möjligheter till detta. Enligt utskottets
uppfattning bör specialundervisning och andra liknande förstärkningsåtgärder
behöva komma i fråga inom ramen för gymnasieskolan endast i
mycket speciella fall, om eleverna tidigare har ställts inför bestämda förkunskapskrav
och erbjudits kompletteringsmöjligheter för att klara kommande
utbildning. Riksdagen bör med bifall till förevarande motionsyrkande
som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet har anfört
om förkunskapskrav för gymnasieskolan.

dets att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. beträffande förkunskapskrav
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Ub833 yrkande 1 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

4. Djurförsök i skolundervisningen (mom. 11)

Larz Johansson (c) och Marianne Andersson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar ”Utskottet har” och
på s. 10 slutar ”och 1985/86:Ub276” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att djurförsök kan innebära
betydande samvetsproblem. Mot bakgrund härav bör regeringen eller myndighet
som regeringen bestämmer meddela bestämmelser om att deltagande
i lektioner med djurförsök eller djurdissektioner inom grundskolan eller
gymnasieskolan skall vara frivilligt. Detta bör riksdagen med bifall till motion
1985/86:Ub245 och med anledning av motion 1985/86:Ub276 som sin
mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse: UbU 1986/87:3

11. beträffande djurförsök i skolundervisningen
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Ub245 och med anledning
av motion 1985/86:Ub276 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet har anfört,

14

Svenskt