Utbildningsutskottets betänkande
1986/87:21

om anslag till lokala och individuella linjer och ub)J

enstaka kurser (prop. 1986/87:100) 1986/87-21

ÅTTONDE HUVUDTITELN

I detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt riksdagen i
proposition 1986/87:100 bilaga 10 (utbildningsdepartementet) under punkt
D 13. Lokala och individuella linjer och enstaka kurser (s. 291 —294) samt
vissa frågor som anmälts under rubrikerna Utbildning och kultur i den
regionala utvecklingen (s. 12 — 22) och Samverkan mellan gymnasieskolan
och högskolan om ingenjörsutbildning (s. 35 —36) jämte motioner.

Propositionen

Regeringen har föreslagit riksdagen att

1. fastställa planeringsramar enligt vad som förordats i propositionen,

2. till Lokala och individuella linjer och enstaka kurser för budgetåret
1987/88 anvisa ett reservationsanslag av 421 110 000 kr.

Motionerna

1986/87:Ub329 av Ulf Adelsohn m. fl. (m) vari med hänvisning till vad som
anförs i motion 1986/87 :A463 — såvitt nu är i fråga — yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts
i motionen beträffande utbildningspolitiken.

1986/87 :Ub509 av Elving Andersson (c) och Leif Olsson (fp) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär en undersökning om förutsättningarna för
en fastare organisation av högskoleverksamheten i Fyrstad i enlighet med
vad som anförts i motionen.

1986/87:Ub517av Sten Svensson (m) och Ivar Virgin (m) vari — såvittnuär
i fråga — yrkas

1. att riksdagen begär att regeringen beaktar behovet av utbildning i Skaraborgs
län som har strategisk betydelse för länet i den fortsatta regionalpolitiska
planeringen i enlighet med vad som anförts i motionen.

1986/87:Ub519 av Lisbet Calner m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär en prövning av förutsättningarna för en fastare organisation
av högskoleverksamheten i Fyrstad.

1986/87 :Ub521 av Lennart Andersson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen
uttalar sitt stöd för omlokalisering av högskoleutbildningen till södra delen
av Stockholms län.

1 Riksdagen 1986/87. 14 sami. Nr 21

1986/87:Ub523 av Erkki Tammenoksa m. fl. (s) vari — såvitt nu är i fråga
— yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till lokalisering av några
konstnärliga högskolor till södra delen av Stockholms län.

1986/87:Ub526 av Martin Segerstedt m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen beslutar
begära att regeringen — med den i motionen refererade rapporten
som grund — prövar förutsättningarna för upprättandet av en industrihögskola
i Sundsvall —Härnösand.

1986/87:Ub556 av Olof Johansson m. fl. (c) vari med hänvisning till vad
som anförs i motion 1986/87:A421 — såvitt nu är i fråga — yrkas

1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om utbildningsväsendets utformning och inriktning
för den regionala utvecklingen,

2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om vikten av vidareutbildning på mellannivå av
ingenjörer, tekniker och ekonomer för den regionala utvecklingen,

3. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om de små högskolornas uppbyggnad, utformning
och inriktning med avseende på den regionala utvecklingen.

1986/87:Ub557 av Ulla Tillander m. fl. (c) vari med hänvisning till vad som
anförs i motion 1986/87:A422 — såvitt nu är i fråga — yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om satsning på utbildning och forskning i Malmöhus län.

1986/87 :Ub585 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförs om ökad satsning på enstaka kurser,

2. att riksdagen med ändring av proposition 1986/87:100 bil. 10 D 13
anslår 25 milj. kr. utöver regeringens förslag.

1986/87:Ub589 av Agne Hansson (c) och Gösta Andersson (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet av att ökade
resurser tillförs högskolan i Kalmar.

1986/87 :Ub594 av Kenth Skårvik (fp) och Leif Olsson (fp) vari med hänvisning
till vad som anförs i motion 1986/87:T212 yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om en fast
statlig högskoleorganisation inom Lyrstadsområdet.

1986/87:Ub598 av Anita Bråkenhielm (m) vari yrkas att riksdagen beslutar
att den tvååriga ingenjörsutbildningen i industriell elektronik och produktionsteknik
vid högskolan i Jönköping fr. o. m. budgetåret 1987/88 skall
finansieras med 1,2 milj. kr. som allmän linje över anslaget D 8. Utbildning
för tekniska yrken.

1986/87:Ub600 av Ing-Marie Hansson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
behovet av nya utbildningar till högskolan i Gävle—Sandviken med hänsyn
till Bergslagsprogrammet och avvecklingen av klasslärarutbildningen
fr. o. m. budgetåret 1988/89.

UbU1986/87:21

1986/87:Ub607 av Gullan Lindblad m. fl. (m, fp) vari — såvitt nu är i fråga
— yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en skogsindustrilinje
bör startas i Karlstad höstterminen 1987 inom ramen för Bergslagssamarbetet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att förslag
rörande vidareutbildning från yrkesteknisk högskoleutbildning framtas
snarast,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en produktionsingenjörsutbildning
snarast bör komma till stånd vid högskolan i Karlstad.

1986/87:Ub617 av Pär Granstedt (c) och Elis Andersson (c) vari yrkas att
riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa om en utredning av frågan
om inrättandet av en högskola för södra Stockholmsregionen.

1986/87:Ub626 av Börje Stensson (fp) och Karl-Göran Biörsmark (fp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om ökad tilldelninng av resurser för enstaka kurser vid
Linköpings universitet.

1986/87 :Ub628 av Pär Granstedt m. fl. (c) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

5. att riksdagen beslutar hemställa hos regeringen om upprättande av en
strukturplan för högskolan,

6. att riksdagen beslutar att till anslaget D 13. Lokala och individuella
linjer och enstaka kurser anslå ett med 10 000 000 kr. uppräknat belopp om
431 110 000 kr., varav 5 000 000 kr. skall avse ökade resurser för enstaka
kurser vid mindre högskolor och 5 000 000 kr. förstärkta per capita-resurser
för enstaka kurser,

7. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som anförts i motionen om behovet av bredd och fördjupning vid den
utbildning som ges vid mindre högskolor,

8. att riksdagen beslutar att till Högskoleväsendets regionalpolitiska insatser
anvisa 50 000 000 kr.,

19. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som anförts i motionen om planering för att skapa ”Smålands tekniska
högskola”.

1986/87:Ub629 av Evert Hedberg m. fl. (s, m, fp, c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
utvecklingen av högskolan i Halmstad.

l986/87:Ub637 av Martin Olsson (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att
som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om
genomförande av projektet ”industrihögskolan” i Västernorrlands län.

1986/87:Ub640 av Hans Lindblad (fp) vari yrkas

1. att riksdagen medger att Gävle—Sandvikens högskola byter namn till
Gävleborgs högskola,

UbU1986/87:21

2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om utbildningens betydelse för Gävleborgs läns
utveckling och framtida arbetsmarknad.

1986/87:Ub641 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

11. att riksdagen beslutar att under anslaget D 13. Lokala och individuella
linjer och enstaka kurser anslå 5 000 000 kr. utöver vad regeringen har
föreslagit.

1986/87:Ub646 av Gunnel Jonäng (c) och Gunnar Björk i Gävle (c) vari
yrkas att riksdagen uttalar vikten av att utveckla Gävle—Sandvikens högskola
till regionalt utvecklingscentrum.

1986/87:Ub648 av Anders G Högmark (m) och Erik Hovhammar (m) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om att ur ett förhöjt anslag för lokala och individuella
linjer och enstaka kurser om totalt 25 milj. kr. tilldela högskolan i Växjö 1,5
milj. kr. utöver det i budgetpropositionen avsedda beloppet.

1986/87:Ub649 av Rune Backlund (c) och Kersti Johansson (c) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om inrättandet av tekniska utbildningslinjer vid Jönköpings högskola.

l986/87:Ub668 av Birgitta Rydle m. fl. (m) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

11. att riksdagen beslutar utöka antalet årsstudieplatser på enstaka kurser
i enlighet med vad som i motionen anförts.

1986/87:Ub672 av Sigge Godin (fp) vari yrkas att riksdagen beslutar att
som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om
behovet av en industrihögskola i Västernorrlands län.

1986/87:Ub673 av Britta Bjelle (fp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts angående avskaffande av individuella linjer,

2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna att
studier på enstaka kurser som omfattar minst 120 poäng skall ge den studerande
rätt till examensbenämningen fil. kand., förutsatt att studierna inom
ett och samma ämnesområde omfattar minst 60 poäng (på en nivå som
motsvarar C-nivån inom 1969 års studieordning) samt att regeringen skall
uppdra åt universitets- och högskoleämbetet att utfärda riktlinjer och bestämmelser.

1986/87:Ub679 av Alf Svensson (c) vari — såvitt nu är i fråga — yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts
angående utbildningssektorns regional- och arbetsmarknadspolitiska betydelse.

1986/87:Ub681 av Per-Ola Eriksson (c) vari med hänvisning till vad som
anförs i motion 1986/87:A489 yrkas att riksdagen beslutar att som sin mening
ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om ett anslag till
tekniska högskolan i Luleå för datautbildning i östra Norrbotten.

UbU1986/87:21

1986/87:Ub812 av Carl Bildt m. fl. (m) vari — såvitt nu är i fråga — yrkas

32. att riksdagen till de nya högskolorna beslutar anslå 20 milj. kr. för
utveckling av ny utbildning, inköp av utrustning samt förstärkning av biblioteken
i enlighet med vad som i motionen anförts,

33. att riksdagen hos regeringen begär förslag till riktlinjer för verksamheten
vid de nya högskolorna samt de därav nödvändiga ändringarna av
anslagssystemet i enlighet med vad som i motionen anförts.

1986/87: Ub814 av Hans-Eric Andersson (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen angetts om behovet av
adekvat högskoleförberedande utbildning i gymnasieskolan och utbyggnad
av högskoleutbildning i Stockholms län (delvis).

1986/87:Ub816 av Charlotte Branting (fp) vari med hänvisning till vad som
anförts i motion 1986/87 :A462 yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad som i motionen anförts om vikten av en förstärkning
av utbildning och forskning vid högskolan i Växjö samt utveckling av
en nordisk folkhögskola i förnyelseteknik.

1986/87:Ub819 av Magnus Persson m. fl. (s) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om fastare samordning av de utbildnings- och forskningspolitiska
insatserna inom Bergslagsprojektets ram,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om behovet av ökad fortbildning och kompletterande kursverksamhet
inom det tekniska området.

1986/87:Ub820 av Ingela Gardner m. fl. (m) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts angående omfördelning av platser inom högskoleområdet
(delvis).

1986/87:Ub821 av Jan Hyttring (c) och Bertil Jonasson (c) vari — såvitt nu
är i fråga — yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
föreslås för utökad teknisk utbildning vid högskolan i Karlstad.

1986/87:Ub823 av Siw Persson m. fl. (fp) vari med hänvisning till vad som
anförs i motion 1986/87:A490 — såvitt nu är i fråga — yrkas

5. att riksdagen hos regeringen begär att fördelningen av enstaka kurser
ses över och att hänsyn tas till befolkningsunderlaget i södra högskoleregionen,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om polymertekniskt centrum vid högskolan i Kristianstad.

1986/87:Ub824 av Bengt Wittbom m. fl. (m, fp) vari med hänvisning till vad
som anförs i motion 1986/87 :A496 — såvitt nu är i fråga — yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts angående den framtida utvecklingen av högskolan i Örebro.

UbU1986/87:21

l* Riksdagen 1986/87. 14 sami. Nr 2!

1986/87 :Ub828 av Birgitta Rydle m. fl. (m) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

48. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående fördelningen av de i motionen föreslagna extra
medlen för enstaka kurser,

49. att riksdagen beslutar att till D 13. Lokala och individuella linjer och
enstaka kurser för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag av
446 110 000 kr.

Utskottet

Ingenjörsutbildning m. m.

I utbildningshuvudtitelns inledningsavsnitt (s. 21, 35 — 36) anför föredragande
statsrådet att det är nödvändigt att komplettera den tekniska utbildning
som ges på gymnasieskolans fyraåriga tekniska linje i syfte att ge ingenjörer
på mellannivå den kompetens som näringslivet behöver. På kort
sikt bör därför en ettårig påbyggnadsutbildning anordnas inom högskolan.
En arbetsgrupp inom utbildningsdepartementet skall studera förutsättningarna
för att på sikt föra all teknisk utbildning på mellannivå till högskolan.
Föredragande statsrådet betonar att det är angeläget att eventuellt förändrade
ansvarsförhållanden beträffande ingenjörsutbildning av detta slag
inte får innebära någon förändring av den nuvarande breda spridningen av
utbildningen. Medel för den nya ettåriga påbyggnadsutbildningen beräknas
under anslaget Lokala och individuella linjer och enstaka kurser.

I motion 1986/87:556 (c) yrkas att riksdagen som sin mening skall ge
regeringen till känna att vidareutbildning på mellannivå av ingenjörer, tekniker
och ekonomer har stor betydelse för den regionala utvecklingen (yrkande
2). Företagen utanför de stora tätorterna måste få större möjligheter
att rekrytera personal med hög kompetens.

Utskottet har inget att erinra mot att ingenjörsutbildning i form av ettårig
påbyggnadsutbildning anordnas inom högskolan nästa budgetår. Till frågan
om medelsanvisningen återkommer utskottet i det följande. Utskottet
erinrar om att en omstrukturering av utbildningsutbudet vid de små och
medelstora högskolorna påbörjades budgetåret 1985/86 i syfte att bredda
verksamheten vid dessa högskolor med teknisk och ekonomisk utbildning.
Högskolorna har också på eget initiativ utvecklat många nya lokala linjer
och kurser, särskilt inom det tekniska området.

Förslag om den långsiktiga utvecklingen av de små och medelstora högskolorna
har aviserats till nästa års budgetproposition. Utskottet anser mot
bakgrund av det anförda att något särskilt uttalande av riksdagen inte är
nödvändigt för att sådan regionalpolitisk! motiverad utbildning på mellannivå
som motionärerna avser skall komma till stånd. Med det anförda avstyrker
utskottet motion 1986/87:Ub556 yrkande 2.

Individuella linjer

I motion 1986/87:Ub673 (fp) yrkas att riksdagen skall besluta att avskaffa
den form av individuella linjer som infördes vid föregående riksmöte, efter -

UbU1986/87:21

som samma studieresultat och examen (filosofie kandidatexamen) kan
uppnås genom enstaka kurser (yrkande 1). Dagens system skall ersättas
med ett system med enstaka kurser som väljs successivt. För filosofie kandidatexamen
skall krävas 120 poäng med minst 60 poäng i ett och samma
ämne (yrkande 2). Antagningen till kurserna skall ske enligt samma regler
som gäller enstaka kurser i dag, eventuellt med hänsyn tagen till betyg i
urvalssituationer.

Utskottet hade vid föregående riksmöte (UbU 1985/86:26, rskr. 1985/
86:270) inte något att erinra mot att en ny form av individuella linjer infördes
fr. o. m. läsåret 1986/87. En fördel med de nya individuella linjerna är
att antagning sker till hela linjen vid studiernas början och att det är möjligt
att ta större hänsyn till de sökandes betyg från gymnasieskolan vid urval.
Utskottet erinrar också om att riksdagen vid samma tillfälle som sin mening
gav regeringen till känna att examensbenämningen filosofie kandidatexamen
skulle kunna avse allmänna, lokala och individuella linjer samt enstaka
kurser om minst 120 poäng i de fall studierna omfattar bl. a. kurser i ett
och samma ämne om minst 60 poäng. Föreskrifter härom från UHÄ utkom
från trycket den 18 juli 1986.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion 1986/
87:Ub673.

Fördelningen mellan regionerna av anslaget till lokala och individuella
linjer och enstaka kurser

Vid fördelningen av planeringsramarna för enstaka kurser bör enligt motion
1986/87:Ub626 (fp) hänsyn tas till befolkningsunderlaget i Linköpings
högskoleregion jämfört med befolkningsunderlaget i andra högskoleregioner.
Linköpings högskoleregion avses därmed få en ökad del av planeringsramarna
för enstaka kurser. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.

Även i motion 1986/87:Ub823 (fp) anförs att hänsyn bör tas till befolkningsunderlaget
vid fördelningen av planeringsramarna för enstaka kurser.
Motionären hemställer om en översyn av fördelningsgrunderna, varvid
hänsyn bör tas till befolkningsunderlaget i den södra högskoleregionen
(yrkande 5).

Sedan flera år har utskottet haft anledning att behandla frågan om fördelningen
av anslaget mellan högskoleregionerna (bl. a. i UbU 1984/85:30 s.
9). Utskottet har därvid framhållit att storleken av anslagsposterna för olika
regioner bör bedömas i ett vidare perspektiv än det som ges enbart av behovet
av fortbildning och vidareutbildning i regionerna. Utskottet har även
pekat på behovet av att genom ett utbud av enstaka kurser säkra kompetensuppbyggnad
inom ämnesområden som framför allt är representerade vid
de äldre universiteten (Stockholm, Uppsala, Lund och Göteborg) och där
inte minst en rekrytering till forskning och forskarutbildning måste garanteras.
Utskottet har därvid inte funnit det rimligt att relatera anslagsposternas
storlek enbart till invånarantalet i regionen. Utskottet har även erinrat
om den pågående anslagsöversynen, som enligt uppgift i årets budgetproposition
skall redovisas för riksdagen vid nästa riksmöte. Med hänvisning
till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1986/
87:Ub626 och 1986/87:Ub823 yrkande 5.

UbU1986/87:21

Planeringsramarna och medelsberäkningen

UbU1986/87:21

Planeringsramarna för individuella linjer av det nya slag som infördes
fr. o. m. läsåret 1986/87 föreslås omfatta oförändrat 800 nybörjarplatser
budgetåret 1987/88 och fördelas på samma sätt mellan regionerna som
innevarande budgetår. Föredragande statsrådet anmäler (s. 198) att det inte
varit möjligt att genomföra systemet med individuella linjer fullt ut innevarande
läsår. Han räknar emellertid med att förberedelsetiden nu varit tillräcklig
för att universitet och högskolor skall kunna utnyttja ramarna nästa
budgetår. Från planeringsramarna för lokala linjer förs 100 platser avseende
lokala turismlinjer över till sektorn för utbildning för administrativa,
ekonomiska och sociala linjen då en allmän turismlinje inrättas den 1 juli
1987. Samtidigt föreslås 90 nya nybörjarplatser för nya lokala linjer. Totalt
innebär detta en minskning med 10 platser till totalt 1 634. För de enstaka
kurserna föreslås en ökning av antalet årsstudieplatser med 600 till totalt
35 209. Ökningen avser bl. a. ettårig påbyggnadsutbildning på gymnasieskolans
fyraåriga tekniska linje och kurser vid de små högskolorna. Vid
medelsberäkningen har hänsyn tagits till att ett antal lokala linjer föregående
år omvandlades till allmänna utbildningslinjer. Anslaget föreslås föras
upp med 421 110 000 kr.

I motion 1986/87:Ub668 (m) yrkande 11 hemställs att antalet årsstudieplatser
avseende enstaka kurser skall ökas med ca 2 250. Dessa platser skall
enligt motion 1986/87:Ub828 (m) yrkande 48 i första hand fördelas till
universitetet i Linköping och högskolorna i Karlstad, Växjö och Örebro.
Vidare skall resurserna för enstaka kurser inom det humanistiska och det
samhällsvetenskapliga området ökas. Enligt motionens yrkande 49 skall
riksdagen anvisa 25 milj. kr. för dessa ändamål. I motion 1986/87:Ub820
(m) yrkande 5 hemställs att inom den i motion 1986/87:Ub668 föreslagna
utökade ramen för enstaka kurser skall platser omfördelas till datautbildning
i Kista i Stockholmsregionen. Genom omfördelning av platser och
resurser skall utrymme även skapas för tvååriga lokala linjer i Stockholm. 1
motion 1986/87:Ub648 (m) yrkas att av de extra 25 milj. kr. som föreslås i
motion 1986/87:Ub828 skall 1,5 milj. kr. vara avsedda för högskolan i Växjö.

En ökning av antalet årsstudieplatser för enstaka kurser med 500 föreslås
i motion 1986/87:Ub64l (fp) yrkande II. För ändamålet yrkas ett med 5
milj. kr. förhöjt anslag.

Även i motion 1986/87:Ub628 (c) yrkande 6 hemställs om ytterligare 500
årsstudieplatser för enstaka kurser. Dessa bör enligt motionärernas mening
fördelas till mindre högskolor. För ändamålet bör 5 milj. kr. anvisas. I
motionen hemställs vidare om ytterligare 5 milj. kr. utöver regeringens förslag
att användas till en höjning av per capita-resurserna för enstaka kurser
inom de humanistiska och samhällsvetenskapliga områdena.

I motion 1986/87:Ub585 (vpk) yrkande 1 anförs att det behövs en ökad
satsning på enstaka kurser. Genom införande av filosofie kandidatexamen
kommer efterfrågan på enstaka kurser att öka. Vidare är behoven av ett ökat
utbildningsutbud stort vid de^sfnå och medelstora högskolorna. Resurserna
för enstaka kurser har enligt motionärernas mening minskat genom den
utbyggnad som skett av lokala, tekniska utbildningar. Det behövs också en

resursförstärkning inom det humanistiska området. Därför bör riksdagen
enligt motionens yrkande 2 anvisa 25 milj. kr. utöver vad regeringen föreslagit.

Enligt motion 1986/87 :Ub598 (m) bör den tvååriga lokala linjen vid högskolan
i Jönköping i industriell elektronik och produktionsteknik fr. o. m.
budgetåret 1987/88 omvandlas till en allmän linje och därmed inte finansieras
med medel från anslaget Lokala och individuella linjer och enstaka
kurser. I stället bör 1,2 milj. kr. anvisas under anslaget Utbildning för tekniska
yrken.

Utskottet har inte kunnat finna att UHÄ eller regionstyrelsen för Linköpings
högskoleregion fört fram förslag om att omvandla den nyligen inrättade
lokala linjen i industriell elektronik och produktionsteknik vid högskolan
i Jönköping till en allmän linje. Enligt utskottets uppfattning bör
lokala linjer prövas en tid innan ställning kan tas till frågan om de uppfyller
kriterierna för en allmän linje och om det är lämpligt att omvandla dem till
sådana. Mot denna bakgrund föreslår utskottet att riksdagen avslår motion
1986/87:Ub598 och inte överför medel från det nu aktuella anslaget till
anslaget Utbildning för tekniska yrken.

Utskottet har inget att erinra mot föreslagna planeringsramar och medelsberäkningar
i budgetpropositionen beträffande individuella linjer.

Utskottet har vid sina överväganden däremot funnit att resurserna för
enstaka kurser och lokala linjer bör ökas. Detta motiveras bl. a. av att de
regionalpolitisk! betydelsefulla, mindre och medelstora högskolornas utbildningsutbud
behöver breddas. Det motiveras också av att de stora högskolorna
och universiteten bör få större möjligheter att utvidga sin verksamhet
med t. ex. decentraliserad utbildning. Därigenom ökas möjligheterna
för förvärvsarbetande människor att få del av högskoleutbildningen. Det är
också viktigt att antalet kurser — även fördjupningskurser — ökas inom det
humanistiska och samhällsvetenskapliga området, bl. a. mot bakgrund av
att filosofie kandidatexamen införts fr. o. m. läsåret 1986/87. Inom dessa
båda områden behöver även resurserna per studerande förstärkas. För dessa
ändamål bör anslaget Lokala och individuella linjer och enstaka kurser
räknas upp med sammanlagt 25 milj. kr. i förhållande till förslaget i budgetpropositionen.
Anslagsökningen bör således användas till att dels öka planeringsramarna
för enstaka kurser och lokala linjer, dels förstärka resurserna
för kurser inom främst det humanistiska och samhällsvetenskapliga området.
Det bör ankomma på regeringen att fördela de extra resurserna på
högskoleregionerna.

Riksdagen bör således med bifall till motion 1986/87 :Ub585, med anledning
av proposition 1986/87:100 och motionerna 1986/87:Ub628 yrkande
6, 1986/87:Ub641 yrkande 11, 1986/87:Ub668 yrkande 11 och 1986/
87:Ub828 yrkande 49 samt med avslag på motionerna 1986/87:Ub648,
1986/87:Ub820 yrkande 5 delvis och l986/87:Ub828 yrkande 48 dels fastställa
planeringsramar i enlighet med vad utskottet förordat och som sin
mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört om fördelning av de
extra resurserna, dels till Lokala och individuella linjer och enstaka kurser
anvisa 446 110 000 kr. för nästa budgetår.

UbU1986/87:21

Högskolan och den regionala utvecklingen

UbU1986/87:21

I inledningen till årets utbildningshuvudtitel betonar föredragande statsrådet
utbildningens och forskningens betydelse för den regionala utvecklingen.
Inte minst de nytillkomna universiteten och högskolorna utanför de
gamla universitetsorterna får enligt hans mening i detta sammanhang en
växande betydelse för att åstadkomma en balanserad utveckling i olika
landsdelar.

Ett omfattande arbete inom olika myndigheter m. m. har gjorts som kan
ligga till grund för en fortsatt utveckling i denna riktning.

Regeringen gav den 3 mars 1983 länsstyrelserna i uppdrag att medverka i
planeringen av den yrkesinriktade utbildningen i länen. Uppdragen redovisades
under år 1984.

Den 19 juni 1985 gav regeringen ett uppdrag till statens industriverk
(SIND), styrelsen för teknisk utveckling (STU), skolöverstyrelsen (SÖ) och
UHÄ rörande teknik- och kunskapsspridning. SIND har i samarbete med
UHÄ låtit utarbeta en delrapport (SIND PM 1986:7) om små och medelstora
högskolor som kompetenscentra. SIND och UHÄ har inte tagit ställning
till förslagen i rapporten. Detta kommer att ske i en slutrapport under
våren 1987.

Styrelserna för högskoleregionerna (med undantag av Stockholms högskoleregion)
har i enlighet med vad som anfördes i budgetpropositionen år
1985 utarbetat strukturplaner för de mindre högskolorna inom resp. region.
UHÄ har anmält att ämbetet i anslagsframställningen för budgetåret 1988/
89 skall redovisa en samlad plan för de små och medelstora högskolornas
utveckling.

Föredragande statsrådet anmäler sin avsikt att i nästa års budgetproposition
återkomma med prinicipiellt grundade förslag om de små och medelstora
högskolornas långsiktiga utveckling. Statsrådet redovisar (s. 16 — 22) de
regionalpolitisk motiverade insatser som gjorts inom högskolan under senare
år och de förslag som läggs fram i årets budgetproposition under olika
anslag.

I motion 1986/87:Ub556 (c) yrkas att riksdagen som sin mening skall ge
regeringen till känna vad som anförts i motionen om utbildningsväsendets
utformning och inriktning för den regionala utvecklingen (yrkande 1) samt
om de små och medelstora högskolornas uppbyggnad, utformning och inriktning
med avseende på den regionala utvecklingen (yrkande 3). I motionen
betonas vikten av närhet till utbildning och av att utbildningen har en
struktursom gynnaren balanserad regional utveckling. Dessa tankegångar
vidareutvecklas i motion 1986/87:Ub628 (c) i vilken krävs en strukturplan
för högskolans långsiktiga planering. En sådan är av betydelse bl. a. för
utvecklingen av olika landsdelar (yrkande 5). I denna motion begärs också
ett uttalande av riksdagen om behovet av bredd och fördjupning i de mindre
högskolornas utbildningsutbud. Det är enligt motionärernas mening angeläget
med en kraftig utbyggnad av kortare teknisk och ekonomisk utbildning
vid dessa högskolor. Samtidigt måste de dock få ett utbud av utbildning
med inriktning mot humaniora, naturvetenskap och samhällsvetenskap.
De små och medelstora högskolorna får nämligen inte bli ett slags
”collegeskolor” helt inriktade på korta yrkesinriktade utbildningar inom

teknik, ekonomi och vård (yrkande 7). I syfte att öka de små och medelstora
högskolornas möjligheter att bidra till utvecklingen av näringslivet bör riksdagen
enligt yrkande 8 i motionen anvisa 50 milj. kr. under ett särskilt
anslag Högskolans regionala utvecklingsinsatser. I motion 1986/87:Ub679
(c) förs också fram liknande synpunkter på utbildningssektorns regionalpolitiska
och arbetsmarknadspolitiska betydelse (yrkande 2). Bl. a. betonas
vikten av närhet till utbildningen och högskolornas inverkan på näringslivets
utveckling och konkurrenskraft.

Enligt motion 1986/87:Ub812 (m) yrkande 33 är tillgången på kvalificerad
yrkesutbildning av strategisk betydelse för en bygds överlevnad. Motionärerna
erinrar om att det primära målet för de nya högskolorna — som
tillkom i samband med högskolereformen år 1977 — enligt proposition
1975:9 var att under den då närmaste planeringsperioden tillgodose det
växande och mångskiftande behovet av klart yrkesinriktade utbildningar
på högskolenivå. Enligt motionärernas mening skall detta vara huvuduppgiften
för dessa högskolor även fortsättningsvis. Utbildningsutbudet skall
huvudsakligen vara inriktat på den omgivande regionens behov. Motionärerna
anför att de nya högskolorna har varit påfallande kreativa när det
gällt att utforma ny postgymnasial utbildning. Denna väg är utvecklingsbar
och nödvändig om kompetensnivån inom näringsliv och offentlig förvaltning
i resp. region skall kunna höjas ytterligare. Det behövs ett friare anslags-
och regelsystem och längre planeringsperioder för att utbildningsutbudet
snabbt skall kunna anpassas efter behoven. I motionens yrkande 32
hemställs om ett särskilt anslag om 20 milj. kr. budgetåret 1987/88 för utveckling
av ny utbildning vid de nya högskolorna. Medlen skall kunna
användas även till utrustning och biblioteksändamål.

Utskottet anser att den fortsatta utvecklingen av de små och medelstora
högskolorna är en betydelsefull del av den framtida högskoleutbildningen.
Det är därför värdefullt att underlag för det fortsatta arbetet med dessa
frågor nu tagits fram bl. a. i form av strukturplaner från de olika regionerna.
En omstrukturering av de små och medelstora högskolornas utbildningsutbud
har redan påbörjats och bör fortsättningsvis kunna ske mera planmässigt.
I avvaktan på resultaten av den fortsatta beredningen av dessa frågor
vill utskottet emellertid inte nu göra något principiellt uttalande om hur de
små och medelstora högskolornas framtida roll i den regionala utvecklingen
bäst främjas. Som föredragande statsrådet förklarat kommer riksdagen
att föreläggas förslag i nästa års budgetproposition. Mot bakgrund av det
anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Ub556
yrkandena 1 och 3, 1986/87:Ub628 yrkandena 5 och 7, 1986/87:Ub679
yrkande 2 och 1986/87:Ub812 yrkande 33.

Utskottet har i det föregående föreslagit riksdagen att räkna upp anslaget
till lokala och individuella linjer och enstaka kurser med 25 milj. kr. nästa
budgetår, bl. a. mot bakgrund av att utbildningsutbudet vid de mindre och
medelstora högskolorna behöver breddas. Med hänvisning härtill och till
att riksdagen nästa år får tillfälle att ta ställning till ett förslag om de små
och medelstora högskolornas långsiktiga utveckling föreslår utskottet att
riksdagen avslår motionerna 1986/87:Ub628 yrkande 8 och 1986/
87:Ub812 yrkande 32.

UbU1986/87:21

I ett stort antal motioner hemställs om allmänna uttalanden om en
förstärkning vid vissa små och medelstora högskolor.

Enligt motion 1986/87:Ub649 (c) bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna vikten av att högskolan i Jönköping under de närmaste
åren får resurser för inrättande av ett antal allmänna och lokala utbildningslinjer
inom den tekniska sektorn.

Enligt motion 1986/87:Ub589 (c) bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna behovet av ökade resurser vid högskolan i Kalmar. Motionärerna
anser att högskolan är i stort behov av ett breddat utbildningsutbud,
eftersom lärarutbildningen där skall läggas ned. De anser också att en
omstrukturering av utbildningsutbudet behövs för att utveckla näringslivet
och göra högskoleutbildning mera lättåtkomlig för länets befolkning.

1 motion 1986/87:Ub629 (s, m, fp, c) hemställs att riksdagen skall uttala
sig för att högskolan i Halmstad skall få förstärkningar i nästa års budgetproposition.
Även i denna motion hänvisas till högskoleutbildningens betydelse
för näringslivet i länet.

En förstärkning av utbildningen och forskningen vid högskolan i Växjö
yrkas i motion 1986/87:Ub816 (fp) i syfte att främja utvecklingen av näringslivet
i den sydöstra delen av landet. Motionärerna anser att den befintliga
utbildningen på gymnasieskolans tekniska linjes fjärde och femte årskurser
bör kunna omvandlas till en ingenjörsutbildning i en framtida industrihögskola
i Växjö, där det även bör finnas forskningsinstitut med anknytning
till regionens näringsliv. Ett projekt inom utvecklingsfonden rörande
en nordisk folkhögskola med inriktning mot förnyelseteknik bör vidareutvecklas.

1 motionerna 1986/87 :Ub509 (c, fp), 1986/87:Ub519 (s) och 1986/
87:Ub594 (fp) hemställs om en prövning av förutsättningarna för en fastare
organisation av högskoleverksamheten i ”Fyrstadsområdet” (Lysekil. Uddevalla.
Trollhättan. Vänersborg)i enlighet med det förslag som förts fram i
strukturplanen för de små och medelstora högskolorna i Göteborgs högskoleregion.

Riksdagen bör enligt motion 1986/87:Ub517 (m) yrkande 1 begära att
regeringen beaktar behovet av sådan utbildning i Skaraborgs län som har
strategisk betydelse för den fortsatta regionalpolitiska planeringen i länet.
Motionärerna hänvisar därvid till en rapport till regeringen den 29 september
1984 från länsstyrelsen i Skaraborgs län om regionalpolitiska riktlinjer
för utbildningen i länet.

I motion 1986/87:Ub824 (m, fp) yrkande 2 hemställs att riksdagen som
sin mening skall ge regeringen till känna att högskolan i Örebro bör utvecklas
till ett universitet med egen profil. Regeringen bör enligt motionärernas
mening se över den framtida utvecklingen av de medelstora högskolorna,
då den växande efterfrågan på utbildning och kompetens av betydelse för
regioners utveckling motiverar tillkomsten av ytterligare universitet.

I motionerna 1986/87:Ub600 (s), l986/87:Ub640 (fp) yrkande 2 och
1986/87:Ub646 (c) behandlas högskolan i Gävle—Sandviken. Enligt den
förstnämnda motionen bör högskolan få nya utbildningar, bl. a. genom
prioritering av högskolan inom Bergslagsprojektet. I alla motionerna betonas
högskoleutbildningens betydelse för länets utveckling. Vidare anförs att

UbU1986/87:21

högskolan måste kompenseras för bortfallet av lärarutbildningen. Högskolan
bör enligt motion 1986/87:Ub646 utvecklas till ett regionalt utvecklingscentrum.

Ett projekt kallat Industrihögskolan i Västernorrlands län (rapport från
länsstyrelsen i Västernorrlands län 1986:1) bör enligt motionerna 1986/
87:Ub526 (s), 1986/87:Ub637 (c) och 1986/87:Ub672 (fp) genomföras. Enligt
rapporten, som refereras i motionerna, skall högskolan i Sundsvall —
Härnösand inom detta projekt samverka med näringslivet och samhällsorgan
av olika slag i vad gäller personal, utrustning och lokaler. Verksamheten
avses omfatta gymnasieutbildning, vuxenutbildning, högskoleutbildning,
forskning, utveckling och kontaktverksamhet. Högskolan avses byggas
ut i tre steg med uppbyggnad av en forskningsorganisation i det tredje
steget.

Utskottet har inledningsvis i detta avsnitt redovisat att ett omfattande
arbete gjorts vid bl. a. regionstyrelser och länsstyrelser när det gäller planering
av utvecklingen av de små och medelstora högskolorna. Resultaten av
detta arbete återspeglas i många av de nu aktuella motionsyrkandena.

De olika berörda högskolorna har under åren gjort ett värdefullt arbete
med förnyelse och uppbyggnad av utbildningsutbudet. Utvecklingen hittills
har visat att de små och medelstora högskolorna har möjligheter att
utgöra en drivkraft i den regionala utvecklingen. En omstrukturering av de
små och medelstora högskolorna har redan påbörjats genom bl. a. lokalisering
dit av teknisk och ekonomisk utbildning. Detta har t. ex. varit fallet
med högskolorna i Kalmar och Gävle—Sandviken i samband med nedläggningen
av lärarutbildningarna där.

Utskottet anser att riksdagen, i avvaktan på förslag vid nästa riksmöte om
de små och medelstora högskolornas långsiktiga utveckling, inte nu bör
göra några sådana uttalanden som begärs i de aktuella motionerna. I samband
med behandlingen av proposition 1986/87:80 om forskning får riksdagen
tillfälle att ta ställning till frågor om bl. a. kontaktorganisationen vid
de mindre högskolorna.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motionerna 1986/87:Ub509, l986/87:Ub517 yrkande 1, 1986/87:Ub519,
1986/87:Ub526, 1986/87:Ub589, 1986/87:Ub594, 1986/87:Ub600, 1986/
87:Ub629, 1986/87:Ub637, 1986/87:Ub640 yrkande 2, 1986/87:Ub646,
1986/87:Ub649, 1986/87:Ub672, l986/87:Ub816 och 1986/87:Ub824 yrkande
2.

I motion 1986/87:Ub640 (fp) yrkande 1 hemställs att riksdagen skall
medge att högskolan i Gävle—Sandviken får byta namn till Gävleborgs högskola
i syfte att markera att det är en högskola för hela länet. Med hänvisning
till vad utskottet anförde i sitt betänkande UbU 1985/86:20 i denna
fråga avstyrker utskottet motionsyrkandet.

I två motioner, nämligen 1986/87:Ub329 (m) yrkande 2 och 1986/
87:Ub814 (s) delvis, hemställs om ett uttalande från riksdagen om behovet
av en utökad utbildning, främst inom teknik och ekonomi, i Stockholmsregionen.
Utbildningen bör enligt motionärernas mening dimensioneras efter
regionens behov av arbetskraft. Därmed önskar man motverka att andra
regioner utarmas på arbetskraft genom att personer som bli vit utbildade där

UbU1986/87:21

flyttar til! Stockholmsområdet. 1 den senare motionen yrkas att nytillkommande
utbildningsplatser i Stockholmsregionen skall lokaliseras till den
södra delen av regionen. Yrkanden om att utbildning skall lokaliseras till
den södra länsdelen förs fram även i motionerna 1986/87:Ub521 (s), 1986/
87:Ub523 (s) yrkande 1 och 1986/87:Ub617 (c). I den sistnämnda motionen
föreslås en utredning om inrättande av en särskild högskola för södra
Stockholmsregionen.

Utskottet kan inte tillstyrka att riksdagen gör ett allmänt uttalande om en
utbyggnad av högskoleutbildningen i Stockholmsregionen, då det i motionerna
inte framförs några preciseringar av hur omfattande en sådan utbyggnad
skulle vara. Den utbyggnad som behövs i Stockholmsregionen får
i de olika konkreta fallen vägas mot behoven av utbildning i andra delar av
landet och behandlas i samband med medelsberäkningarna och planeringsramarna
under anslagen till grundläggande högskoleutbildning. Som påpekas
i årets budgetproposition har delar av den medicinska utbildningen och
forskningen omlokaliserats till Huddinge. Även inom den tekniska sektorn
och undervisningssektorn har viss utbildning förlagts till den södra länsdelen.
Vid föregående riksmöte påpekade utskottet (UbU 1985/86:20 s. 8—9)
att högskoleenheterna i Stockholm själva kan besluta om att decentralisera
utbildning. Därigenom kan extra kostnader för ytterligare en högskoleförvaltning
undvikas. I budgetpropositionen redovisas att regionstyrelsen tillsatt
en arbetsgrupp med uppgift att undersöka möjligheterna att förlägga
delar av utbildningen vid universitetet till de södra länsdelarna. Med hänvisning
till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna
1986/87:Ub329 yrkande 2, 1986/87:Ub52l, 1986/87:Ub523 yrkande 1,
1986/87:LJb617 och 1986/87:Ub814 delvis.

Ett samarbetsprojekt mellan regionstyrelserna för Uppsala och Göteborgs
högskoleregioner, universitetet i Uppsala samt högskolorna i Eskilstuna —
Västerås, Falun —Borlänge, Gävle—Sandviken, Örebro och Karlstad kallas
Bergslagens tekniska högskola. Medel har i särskild ordning anvisats för
planering och utbildning med början budgetåret 1985/86. Den huvudsakliga
verksamheten inom projektet är avsedd att pågå under perioden 1986/
87 — 1989/90. Insatserna har i en rapport från styrelsen för Uppsala högskoleregion
(nr 1 1986/87) indelats i fem verksamhetsområden, nämligen kurser
m. m. för fortbildning och vidareutbildning, kortare linjer för utbildning
till bl. a. ingenjör och tekniker, längre linjer för utbildning till civilingenjör,
forskning och utveckling samt åtgärder för teknikspridning. Verksamheten
skall ske inom ämnesområden som är av betydelse för Bergslagens
utveckling.

Enligt 1986/87:Ub819 (s) bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna att det behövs en fastare samordning av de utbildningspolitiska och
forskningspolitiska insatserna inom Bergslagsprojektet(yrkande 4). I motionen
anförs att denna samordning bör innefatta även insatser och åtgärder
inom regionalpolitiken och arbetsmarknadspolitiken.

Utskottet erinrar om att riksdagen vid föregående riksmöte anvisade särskilda
medel för utvecklingsinsatser i Bergslagen (prop. 1985/86:125, UbU
1985/86:3 y, AU 1985/86:13, rskr. 1985/86:290). Beslutet avsåg insatser
inom företagsutveckling, forskning, utveckling, utbildning, arbetsmarknad

UbU1986/87:21

och infrastruktur (vägar och järnvägar). För samordning av utvecklingsarbetet
och för genomförandet av treårsprogrammet finns en särskild Bergslagsdelegation.
Utvecklingen av högskoleutbildningen inom Bergslagsprojektet
har genomförts av regionstyrelsen i Uppsala högskoleregion. Lokala
arbetsgrupper har varit knutna till de olika berörda högskolorna. I
dessa har representanter funnits för högskolan, länsmyndigheterna, kommunerna,
landstingen och näringslivet. Vidare har det funnits en regional
arbetsgrupp med representanter för regionstyrelserna, högskolorna, länsstyrelserna,
kommunerna samt statens industriverk. Motionärernas önskemål
om samordning inom Bergslagsprojektet från utbildningspolitiska, regionalpolitiska
och arbetsmarknadspolitiska utgångspunkter torde vara
tillgodosedda. Utskottet föreslår att riksdagen avslår motion 1986/
87:Ub819 yrkande 4.

I motion 1986/87:Ub628 (c) yrkande 19 hemställs att regionstyrelsen i
Lunds högskoleregion skall få i uppdrag att pröva förutsättningarna för ett
projekt kallat Smålands tekniska högskola, som skall vara av samma slag
som Bergslagsprojektet. Ett sådant projekt skulle enligt motionärerna kunna
bli ett verksamt medel för att häva bristen på tekniker i sydöstra Sverige.
Projektet bör omfatta Småland, Halland och Blekinge.

Samverkan mellan högskolor är ett effektivt sätt att utnyttja befintliga
resurser. Sådan samverkan kan prövas och planeras utan att riksdagen behöver
göra något särskilt uttalande i frågan. Föredragande statsrådet förutsätter
i årets budgetproposition att UHÄ aktivt medverkar till att samarbete
kommer till stånd mellan högskoleenheter i olika områden. I vad gäller de
små och medelstora högskolornas långsiktiga utveckling kommer, som utskottet
nyss redovisat, ett förslag att föreläggas riksdagen vid nästa riksmöte.
Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att riksdagen inte bör göra
något sådant uttalande som begärs i motion 1986/87:Ub628, varför dess
yrkande 19 bör avslås av riksdagen.

1 motion 1986/87:Ub557 (c) yrkande 1 hemställs att riksdagen som sin
mening skall ge regeringen till känna vad som anförts i motionen om satsning
på utbildning och forskning i Malmöhus län. I motionen anförs att ettoch
tvåårig påbyggnadsutbildning inom data och elektronik är angelägen,
liksom inrättandet av verkstadsskolor. Motionärerna nämner också att några
forskningsområden kan vara av betydelse för t. ex. energiområdet.

Utskottet kan inte finna att några konkreta förslag förts fram i motionen
som riksdagen kan ta ställning till. Ett- och tvåårig utbildning inom data
och elektronik kan ges i form av lokala linjer och enstaka kurser. Det ankommer
på de lokalt ansvariga att ta initiativ till sådana och på regionstyrelsen
att besluta om att fördela medel till dem. Med hänvisning härtill och
till den nya ingenjörsutbildning på mellannivå som aviseras i budgetpropositionen
avstyrker utskottet motion 1986/87:Ub557 yrkande 1.

I motion 1986/87:Ub823 (fp) yrkande 11 hemställs att riksdagen som sin
mening skall ge regeringen till känna att ett polymertekniskt centrum bör
byggas upp vid högskolan i Kristianstad. Verksamheten skall avse både utbildning
och uppdragsverksamhet.

Det ankommer på högskolan i Kristianstad att ta initiativ till och genomföra
samarbete med andra intressenter i sådan verksamhet som skisseras i

UbU1986/87:21

motionen beträffande ett polymertekniskt centrum. I vad gäller högskoleutbildning
inom området anordnas redan en lokal polymerteknisk linje om
80 poäng vid högskolan. Det ankommer på högskolan att föreslå eventuella
utvidgningar eller förändringar av sådan utbildning och på regionstyrelsen
att besluta om fördelning av medel till lokala linjer och enstaka kurser. Med
det anförda avstyrker utskottet motion 1986/87 :Ub823 yrkande 11.

I tre motioner hemställs om uttalanden från riksdagen om teknisk utbildning
vid högskolan i Karlstad.

Enligt motion 1986/87 :Ub607 (m, fp) bör riksdagen uttala att en skogsindustrilinje
bör starta höstterminen 1987 inom ramen för projektet Bergslagens
tekniska högskola (yrkande 1). Vidare bör förslag om vidareutbildning
som bygger på yrkesteknisk högskoleutbildning (YTH) snarast tas fram
(yrkande 2). Motionärerna redovisar att försöksverksamhet planeras vid
högskolan i Karlstad. Slutligen föreslår motionärerna att en lokal produktionsingenjörslinje
snarast bör inrättas vid högskolan i Karlstad (yrkande

3).

1 motion 1986/87 :Ub819 (s) yrkande 5 begärs ett uttalande om behovet av
ökad fortbildning och kompletterande kursverksamhet inom det tekniska
området. Av motionen framgår att yrkandet gäller högskolan i Karlstad och
att det i stort sett avser samma slag av utbildningar som behandlas i motion
1986/87 :Ub607.

I motion l986/87:Ub821 (c) yrkande 2 begärs utökad teknisk utbildning
vid högskolan i Karlstad. Även i denna motion tas upp behovet av de utbildningar
som behandlas i motion 1986/87:Ub607. Motionärerna nämner
även möjligheten att samarbeta med Chalmers tekniska högskola i fråga om
civilingenjörsutbildning som påbörjas i Karlstad och avslutas i Göteborg.

Utskottet har inhämtat att en lokal skogsindustrilinje planeras starta
höstterminen 1987 vid högskolan i Karlstad inom ramen för projektet
Bergslagens tekniska högskola. Från det särskilda anslaget till Bergslagsprojektet
har regeringen den 11 september 1986 ställt 1 600 000 kr. till förfogande
för fortbildningskurser m. m. vid högskolan i Karlstad. Påbyggnadsutbildning
och fortbildning som bygger på gymnasieskolans tekniska linje,
yrkesteknisk högskoleutbildning eller kortare teknisk linje inom högskolan
kan ges i form av enstaka kurser eller lokala linjer. Medel till sådana fördelas
av regionstyrelsen. I årets budgetproposition redovisas (bil. 10, s. 17) att
högskolorna i Karlstad och Örebro kommer att få disponera medel från en
privat fond för höjning av kompetensnivån i Karlskogaregionen. Vidare
redovisas (s. 22) hur samverkan kan ske mellan universitet och högskolor,
bl. a. beträffande teknisk högskoleutbildning. Med hänvisning till det anförda
och till vad som anförs i budgetpropositionen beträffande kommande
påbyggnadsutbildning på mellannivå för ingenjörer föreslår utskottet att
riksdagen avslår motionerna 1986/87:Ub607 yrkandena 1—3, 1986/
87:Ub819 yrkande 5 och 1986/87:Ub821 yrkande 2.

Riksdagen bör enligt motion 1986/87 :Ub681 (c) som sin mening ge regeringen
till känna att högskolan i Luleå bör få medel att användas till datautbildning
i östra Norrbotten. Regionens näringsliv behöver personal utbildad
för det expansiva dataområdet.

Datakurser i östra Norrbotten kan ges i form av decentraliserade enstaka
kurser. Det ankommer på högskolan och regionstyrelsen att handlägga frå -

UbU1986/87:21

gor om utlokalisering av delar av utbildningsutbudet. Beslut om medel till UbU1986/87:21
enstaka kurser fattas av regionstyrelse. Med det anförda avstyrker utskottet
motion 1986/87:Ub681.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande ingenjörsutbildning m. m.

att riksdagen avslår motion 1986/87 :Ub556 yrkande 2,

2. beträffande individuella linjer

att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub673,

3. beträffande uttalande om fördelningen mellan högskoleregionerna
av platser och resurser

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Ub626 och 1986/87:Ub823
yrkande 5,

4. beträffande planeringsramar

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub585 yrkande 1, med
anledning av proposition 1986/87:100 samt motionerna 1986/
87:Ub628 yrkande 6 delvis, 1986/87:Ub641 yrkande II delvis och
1986/87:Ub668 yrkande 11 och med avslag på motionerna 1986/
87 :Ub820 yrkande 5 delvis och 1986/87:Ub828 yrkande 48 fastställer
planeringsramar i enlighet med vad utskottet förordat samt som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. beträffande anslagsbeloppet

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub585 yrkande 2, med
anledning av proposition 1986/87:100 och motionerna 1986/
87:Ub628 yrkande 6 delvis, 1986/87:Ub641 yrkande 11 delvis och
!986/87:Ub828 yrkande 49 samt med avslag på motionerna 1986/
87:Ub598 och 1986/87:Ub648 till Lokala och individuella linjer och
enstaka kurserför budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag
av 446 110 000 kr.,

6. beträffande uttalande om utvecklingen av de små och medelstora
högskolorna m. m.

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Ub556 yrkandena 1 och 3,
1986/87:Ub628 yrkandena 5 och 7, 1986/87:Ub679 yrkande 2 samt
1986/87:Ub812 yrkande 33,

7. beträffande särskild resursförstärkning till små och medelstora
högskolor m. m.

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Ub628 yrkande 8 och 1986/
87:Ub812 yrkande 32,

8. beträffande tekniska linjer vid högskolan i Jönköping
att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub649,

9. beträffande förstärkning av utbildningen vid högskolan i Kalmar
att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub589,

10. beträffande förstärkning av utbildningen vid högskolan i Halmstad att

riksdagen avslår motion 1986/87:Ub629,

11. beträffande förstärkning av utbildning och forskning vid högskolan
i Växjö

att riksdagen avslår motion 1986/87 :Ub816,

12. beträffande högskoleverksamheten i "Fyrstad”

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Ub509, 1986/87:Ub519
och 1986/87:Ub594,

13. beträffande utbildningsbehov i Skaraborgs län
att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub517 yrkande 1,

14. beträffande utveckling av högskolan i Örebro

att riksdagen avslår motion 1986/87 :Ub824 yrkande 2,

15. beträffande förstärkning av utbildningen vid högskolan i Gävle—Sandviken att

riksdagen avslår motionerna 1986/87:Ub600, 1986/87:Ub640 yrkande
2 och 1986/87 :Ub646.

16. beträffande projektet "Industrihögskolan i Västernorrlands län"
att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Ub526, 1986/87:Ub637
och 1986/87:Ub672,

17. beträffande högskolan i Gävle—Sandviken

att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub640 yrkande 1,

18. beträffande utbildningsbehov i Stockholmsregionen, särskilt
den södra delen av regionen

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Ub329 yrkande 2, 1986/
87:Ub521, 1986/87:Ub523 yrkande 1, 1986/87:Ub617 och 1986/
87:Ub814 delvis,

19. beträffande samordning inom Bergslagsprojektet
att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub819 yrkande 4,

20. beträffande uttalande om ett projekt kallat "Smålands tekniska
högskola "

att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub628 yrkande 19,

21. beträffande uttalande om utbildning m. m. i Malmöhus län
att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub557 yrkande 1,

22. beträffande uttalande om ett polymertekniskt centrum i
Kristianstad

att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub823 yrkande 11,

23. beträffande teknisk utbildning vid högskolan i Karlstad

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Ub607 yrkande 1—3, 1986/
87:Ub819 yrkande 5 och 1986/87:Ub821 yrkande 2,

24. beträffande datautbildning i östra Norrbotten
att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub681.

Stockholm den 21 april 1987

På utbildningsutskottets vägnar

Lars Gustafsson

Närvarande: Lars Gustafsson (s), Pär Granstedt (c), Helge Hagberg (s),
Birgitta Rydle (m), Lars Svensson (s), Ylva Annerstedt (fp), Ingvar Johnsson
(s), Göran Allmér (m), Barbro Nilsson (s), Margareta Hemmingsson
(s), Lars Leijonborg (fp), Birger Hagård (m), Marita Bengtsson (s), Björn
Samuelson (vpk) och Kerstin Göthberg (c).

UbU1986/87:21

Reservationer

UbU1986/87:21

1. Ingenjörsutbildning m. m. (mom. 1)

Pär Granstedt (c) och Kerstin Göthberg (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”Förslag om”
och slutar med ”yrkande 2” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som framförs i motion 1986/87:Ub556
om betydelsen av vidareutbildning på mellannivå av ingenjörer, tekniker
och ekonomer vid de mindre högskolorna. Det är viktigt att detta beaktas
vid planeringen av den fortsatta utbyggnaden av sådan utbildning. Detta
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande ingenjörsutbildning m. m.
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub556 yrkande 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Planeringsramarna och anslagsbeloppet (mom. 4 och 5)

Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med ”Utskottet har
vid” och slutar med ”nästa budgetår” bort ha följande lydelse:

Utskottet har vid sina överväganden funnit att resurserna för enstaka
kurser bör ökas. För detta ändamål bör anslaget Lokala och individuella
linjer och enstaka kurser räknas upp med 25 milj. kr. i förhållande till
förslaget i budgetpropositionen. Utskottet anser i likhet med vad som anförs
i motionerna 1986/87:Ub668 och 1986/87:Ub828 att dessa medel i
första hand skall användas till att öka antalet platser på enstaka kurser vid
universitetet i Linköping och högskolorna i Karlstad, Växjö och Örebro.
Vidare bör de ökade resurserna användas till att förstärka utbildningen på
enstaka kurser inom det humanistiska och samhällsvetenskapliga området.
1 det följande behandlar utskottet frågan om ett särskilt resurstillskott för
utveckling av de mindre och medelstora högskolorna.

delsdXi momenten 4 och 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

4. beträffande planeringsramarna

att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87:Ub668 yrkande 11
och 1986/87:Ub828 yrkande 48, med anledning av proposition
1986/87:100 och motionerna 1986/87:Ub585 yrkande 1, 1986/
87:Ub628 yrkande 6 delvis och 1986/87:Ub64l yrkande 11 delvis
samt med avslag på motion 1986/87:Ub820 yrkande 5 delvis fastställer
planeringsramar i enlighet med vad utskottet förordat samt som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. beträffande anslagsbeloppet

att riksdagen med bifall till motion l986/87:Ub828 yrkande 49, med
anledning av proposition 1986/87:100 och motionerna 1986/

87:Ub585 yrkande 2, 1986/87:Ub628 yrkande 6 delvis och 1986/
87:Ub641 yrkande 11 delvis samt med avslag på motionerna 1986/
87:Ub598 och 1986/87:Ub648 till Lokala och individuella linjer och
enstaka kurser för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag
av 446 110 000 kr.,

3. Uttalande om utveckling av de små och medelstora
högskolorna m. m. samt särskild resursförstärkning till dem
(mom. 6 och 7)

Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "Utskottet
anser” och slutar med "yrkande 32” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att riksdagen redan nu bör göra ett uttalande om de små
och medelstora högskolornas utveckling inför den samlade bedömning
som skall göras inom regeringskansliet på grundval av framtagna regionala
strukturplaner m. m. Enligt utskottets uppfattning bör regeringen till nästa
riksmöte förelägga riksdagen ett förslag som innebär att de små och medelstora
högskolornas framtida utveckling styrs mot i huvudsak yrkesinriktade
utbildningar anpassade efter den omgivande regionens behov. Dessa högskolors
utbildningsutbud skall även kunna kompletteras med någon unik
utbildning med riksrekrytering. Utbildning utanför universitetsorterna i
traditionella universitetsämnen bör i ökande utsträckning kunna erbjudas i
form av decentraliserad utbildning, distansundervisning och andra distributionsformer,
allt med universitet som anordnare.

Den pågående översynen av anslagssystemet bör resultera i ett system
som ger de små och medelstora högskolorna större frihet att utforma sitt
utbildningsutbud. Dessa högskolor bör kunna utnyttja den samlade kompetens
som finns inom regionen och organisera utbildning i både egen och
andras regi. Det är enligt utskottets uppfattning viktigt att de nya högskolorna
har möjlighet till kontakt med universitet och högskolor med fasta forskningsresurser.

Utskottet bör med bifall till motion 1986/87:Ub812 yrkande 33 som sin
mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört om de små och medelstora
högskolornas utveckling.

I syfte att snabbt kunna starta den utveckling som utskottet här förordat
bör riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub812 yrkande32 förbudgetåret
1987/88 anvisa 20 milj. kr. för utveckling av ny utbildning. Medlen bör
kunna användas även till utrustning och biblioteksändamål.

dels att momenten 6 och 7 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

6. beträffande uttalande om utvecklingen av de små och medelstora
högskolorna m. m.

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub812 yrkande 33 samt
med avslag på motionerna 1986/87:Ub556 yrkandena 1 och 3,1986/
87:Ub628 yrkandena 5 och 7 och 1986/87:Ub679 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. beträffande särskild resursförstärkning till små och medelstora
högskolor m. m.

UbU1986/87:21

att riksdagen med bifall till motion l986/87:Ub812 yrkande 32 och
med avslag på motion 1986/87:Ub628 yrkande 8 till Utveckling av
utbildning vid små och medelstora högskolor för budgetåret 1987/88
anvisar ett reservationsanslag av 20 000 000 kr.,

4. Uttalande om utveckling av de små och medelstora
högskolorna m. m. samt särskild resursförstärkning för
regionalpolitiska insatser inom högskolan (mom. 6 och 7)

Pär Granstedt (c) och Kerstin Göthberg (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”yrkande 32” bort ha följande lydelse:

Den framtida utvecklingen av högskoleutbildningen bör ske på ett mera
planmässigt sätt. Enligt utskottets uppfattning är det därför nödvändigt att
utarbeta en översiktlig strukturplan i samband med översynen av högskolans
anslags- och styrsystem. Genom en sådan plan för högskoleutbildningen
bör en fortsatt koncentration av den högre utbildningen motverkas. Den
regionala utvecklingen är beroende av inriktningen och utformningen av
utbildningsutbudet vid de små och medelstora högskolorna. Det är därför
av stort värde att det nu finns underlag i de regionalt utarbetade strukturplanerna
för en samlad bedömning av hur dessa högskolors utveckling bäst
kan gynna en balanserad regional utveckling. Det är enligt utskottets uppfattning
utomordentligt viktigt att de små och medelstora högskolorna dels
får ett ökat utbud inom det tekniska och ekonomiska området, dels får
bredd i sitt utbud genom att även humanistisk, naturvetenskaplig och samhällsvetenskaplig
utbildning anordnas. Inom vissa ämnen bör de studerande
ha möjlighet att fördjupa sina kunskaper vid de små och medelstora
högskolorna och inte behöva byta studieort. Vad utskottet här anfört bör
riksdagen med bifall till motionerna 1986/87:556 yrkandena 1 och 3 samt
1986/87:628 yrkandena 5 och 7 som sin mening ge regeringen till känna.

Det är enligt utskottets uppfattning nödvändigt att de små och medelstora
högskolorna får ett särskilt medelstillskott för att de redan budgetåret
1987/88 skall kunna utveckla sitt utbildningsutbud på ett sådant sätt att de
bidrar till en gynnsam utveckling av näringslivet. Riksdagen bör därför
med bifall till motion 1986/87:Ub628 yrkande 8 anvisa 50 milj. kr. för detta
ändamål. Medlen skall användas som stöd till högskolor i skogslänen,
Bergslagen och den sydöstra delen av landet. Därvid bör man dra nytta av
den planering som redan gjorts vid flera högskolor och som bl. a. föranlett
vissa av de motioner som behandlas i detta betänkande. Flera av dessa
projekt bör kunna förverkligas genom det nu föreslagna resurstillskottet
utan att utskottet tar ställning till varje enskilt fall.

De föreslagna regionalpolitiska medlen bör också användas till resursförstärkningar
vid universitetet i Umeå och högskolan i Luleå. Anslaget bör
bl. a. möjliggöra kvalitetshöjande åtgärder inom grundutbildningen. Utskottet
kommer senare att behandla regeringens forskningsproposition
1986/87:80 och i samband därmed frågor om resurser till molekylärbiologisk
och informationsteknologisk forskning i Umeå. Det nu aktuella anslaget
bör användas även till ytterligare förstärkning av denna forskning i
Umeå.

UbU1986/87:21

dels att momenten 6 och 7 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

6. beträffande uttalande om utvecklingen av de små och medelstora
högskolorna m. m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87:Ub556 yrkandena 1
och 3 samt 1986/87:Ub628 yrkandena 5 och 7, med anledning av
motion 1986/87:Ub679 yrkande 2 och med avslag på motion 1986/
87:Ub812 yrkande 33 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

7. beträffande särskild resursförstärkning för regionalpolitiska insatser
inom högskolan

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub628 yrkande 8 och
med avslag på motion 1986/87:Ub812 yrkande 32 till Högskoleväsendets
regionalpolitiska insatser för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag
av 50 000 000 kr.,

5. Utbildningsbehov i Stockholmsregionen, särskilt den
södra delen av regionen (mom. 18)

Pär Granstedt (c), Ylva Annerstedt (fp), Björn Samuelson (vpk) och Kerstin
Göthberg (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med ”Utskottet
kan” och slutar med ”1986/87:Ub814 delvis” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att en särskild högskola för den södra delen av Stockholms
län på ett verksamt sätt skulle medverka till att häva den regionala
obalansen i länet i fråga om högre utbildning. Regeringen bör därför ta
initiativ till en utredning om de praktiska och ekonomiska förutsättningarna
för en sådan decentralisering av högskoleutbildning i regionen. Vad
utskottet här anfört om en högskola för den södra delen av Stockholmsregionen
bör riksdagen med bifall till motion 1986/87 :Ub617 som sin mening
ge regeringen till känna.

delseAi moment 18 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

18. beträffande utbildningsbehov i Stockholmsregionen, särskilt
den södra delen av regionen,

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub617, med anledning
av motion 1986/87:Ub521 och med avslag på motionerna 1986/
87:Ub329 yrkande 2, 1986/87:Ub523 yrkande 1 och 1986/87:Ub814
delvis som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
om en högskola för den södra delen av Stockholmsregionen,

6. Uttalande om ett projekt kallat ”Smålands tekniska
högskola” (mom. 20)

Pär Granstedt (c) och Kerstin Göthberg (c) anser

dets att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med ”Samverkan
mellan” och slutar med ”av riksdagen” bort ha följande lydelse:

UbU1986/87:21

Utskottet anser att de goda erfarenheter som vunnits inom projektet
Bergslagens tekniska högskola bör utnyttjas för liknande verksamhet i andra
delar av landet. Ett sådant samverkansprojekt för högskolorna i södra
Sverige, eventuellt benämnt ”Smålands tekniska högskola”, bör enligt utskottets
uppfattning prövas av regionstyrelsen för den södra högskoleregionen.
Riksdagen bör således bifalla motion 1986/87:Ub628 yrkande 19.

dels att moment 20 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

20. beträffande uttalande om ett projekt kallat "Smålands tekniska
högskola ”

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub628 yrkande 19 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Särskilda yttranden

1. Förstärkning av resurserna vid vissa små och medelstora
högskolor (mom. 8—16, 23)

Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anför:

Vi anser att de små och medelstora högskolorna har en mycket viktig uppgift
att fylla i den regionala utvecklingen. Deras huvuduppgift bör enligt vår
uppfattning vara att erbjuda kvalificerad yrkesutbildning på postgymnasial
nivå. Utbildningsutbudet bör vara inriktat på den omgivande regionens
behov. Som påpekas i den moderata partimotionen 1986/87:Ub812 har
dessa högskolor varit påfallande kreativa är det gäller att utforma ny postgymnasial
yrkesutbildning och skapa ett informellt samarbete med ortens
samlade resurser. Enligt moderata samlingspartiets uppfattning bör dessa
högskolor få ett särskilt stöd för att främja denna utveckling. Vi har därför i
reservation 2 yrkat bifall till yrkande 32 i motionen om ett särskilt anslag
budgetåret 1987/88 om 20 milj. kr. till utveckling och utbildning vid små
och medelstora högskolor. I reservation 1 har vi hemställt om ökade resurser
för att kunna ytterligare utveckla och bredda utbildningsutbudet vid
universitetet i Linköping och vid de gamla universitetsfilialerna, numera
högskolorna, i Växjö, Karlstad och Örebro. Vid ett bifall av riksdagen till
dessa yrkanden kommer det att finnas resurser som torde kunna tillgodose
flera av de krav som förs fram i de nu aktuella motionerna om förstärkta
resurser till skilda högskolor i landet.

2. Förstärkning av resurserna vid vissa små och medelstora
högskolor (mom. 8—16, 23)

Pär Granstedt (c) och Kerstin Göthberg (c) anför:

Vi anser att en decentraliserad högskola gör en samhällsutveckling präglad
av decentralisering och balans möjlig. De små och medelstora högskolorna
arbetar mycket effektivt och obyråkratiskt. Det kan emellertid vara svårt att
tillgodose en regions behov av utbildning och utveckling om högskolans

UbU1986/87:21

bas är för liten. De små och medelstora högskolorna bör därför förstärkas
på ett planmässigt sätt så att de får både bredd och djup i sitt utbildningsutbud
inom såväl de tekniska och ekonomiska områdena som de humanistiska,
naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga områdena. Bl. a. mot
denna bakgrund är nedläggningen av lärarutbildningarna i Kalmar och
Gävle oroande. I syfte att förstärka bl. a. de små och medelstora högskolorna,
särskilt i skogslänen, Bergslagen och den sydöstra delen av landet, har
vi i reservation 3 yrkat bifall till centermotionen 1986/7:628 yrkande 8 om
ett särskilt anslag om 50 milj. kr. till Högskoleväsendets regionalpolitiska
insatser. Vid ett bifall av riksdagen till detta yrkande kommer det att finnas
resurser som torde kunna tillgodose många av de krav som förs fram i de nu
aktuella motionerna om förstärkta resurser till skilda högskolor och regioner
i landet.

UbU1986/87:21

Svenskt Tryck Stockholm 1987