Utbildningsutskottets betänkande
1986/87:20

om anslag till utbildning för kultur- och
informationsyrken (prop. 1986/87:100)

ÅTTONDE HUVUDTITELN

I detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt riksdagen i
proposition 1986/87:100 bilaga 10 (utbildningsdepartementet) under punkten
D 12. Utbildning för kultur- och informationsyrken (s. 284—291) jämte
motioner.

Propositionen

Regeringen har föreslagit riksdagen att

1. fastställa planeringsramar i enlighet med vad som förordats i propositionen,

2. till Utbildning för kultur- och informationsyrken för budgetåret 1987/
88 anvisa ett reservationsanslag av 222 120 000 kr.

Motionerna

1986/87:Ub233 av Marianne Karlsson (c) och Anna Wohlin-Andersson (c)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en
tvåårig kantorsutbildning också skall förläggas till Vadstena folkhögskola.

1986/87:Ub541 av Erkki Tammenoksa (s) och Catarina Rönnung (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts beträffande utbildningen på danshögskolan.

1986/87:Ub583 av Viola Claesson (vpk) och Alexander Chrisopoulos (vpk)
vari yrkas att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till förstärkning
av bibliotekarielinjens resurser i enlighet med vad som anförs i motionen.

1986/87:Ub614 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) vari — så vitt nu är i fråga
och med hänvisning till vad som anförts i den till kulturutskottet remitterade
motionen 1986/87:Kr298 — yrkas

1. att riksdagen till Utbildning för kultur- och informationsyrken (D 12)
för anslagsposten Danshögskolan för budgetåret 1987/88 anvisar 1 milj. kr.
utöver vad regeringen föreslagit.

1986/87 :Ub615 av Ylva Annerstedt m. fl. (fp) vari yrkas att riksdagen beslutar
att som sin mening ge regeringen till känna att en försöksverksamhet
med alternativ journalistutbildning om 40 poäng snarast bör starta.

1986/87:Ub625 av Margareta Mörck (fp) och Ulla Orring (fp) vari yrkas att

UbU

1986/87:20

1 Riksdagen 1986/87. 14 sami. Nr 20

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen har UbU 1986/87:20
anförts om bibliotekarieutbildningen i Umeå.

1986/87 :Ub628 av Pär Granstedt m. fl. (c) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

24. att riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa om förslag till en
journalistutbildning baserad på akademisk grundexamen,

27. att riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa om en skyndsam
utredning av frågan om en konservatorsutbildning med inriktning på byggnadsexteriörer.

1986/87:Ub632 av Börje Hörnlund (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att
begära att regeringen framlägger förslag om en journalistutbildning vid
Umeå universitet.

1986/87:Ub645 av Rune Backlund (c) och Jan Hyttring (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
framförts om spridning av stödåtgärderna för döva vid högskoleutbildning.

1986/87 :Ub656 av Jan Hyttring m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att de lokala informationslinjerna vid
högskolorna i Örebro, Växjö, Karlstad, Jönköping och Sundsvall —Härnösand
förändras till allmänna linjer omfattande 120 poäng i enlighet med
universitets- och högskoleämbetets förslag.

1986/87:Ub668 av Birgitta Rydle m. fl. (m) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

10. att riksdagen beslutar om försöksverksamhet med en ny form av journalistutbildning
i enlighet med vad som i motionen anförts.

1986/87:Ub671 av Jng-Marie Hansson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
bibliotekarieutbildningen och högskolan i Borås.

1986/87:Ub674 av Britta Bjelle (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna att den av kyrkomusikerutredningen föreslagna
lägre kyrkomusikerutbildningen med det snaraste inrättas och att en av
lokaliseringsorterna blir Luleå.

1986/87:Ub803 av Maja Bäckström m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet
av en utvärdering av den svenska folkmusikens och dansens ställning
inom utbildningsväsendet.

1986/87:Ub808 av Ingela Mårtensson m. fl. (fp, c, vpk) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna att den svenska folkmusikens
och dansens ställning inom utbildningsväsendet utvärderas.

1986/87:Ub821 av Jan Hyttring (c) och Bertil Jonasson (c) vari — såvitt nu
är i fråga — yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en allmän
utbildningslinje, informationslinje om 120 poäng, inrättas vid högskolan i
Karlstad den 1 juli 1988.

1986/87 :Ub823 av Siw Persson m. fl. (fp) vari — såvitt nu är i fråga och med UbU 1986/87:20
hänvisning till vad som anförs i den till arbetsmarknadsutskottet remitterade
motionen 1986/87 :A490 — yrkas

4. att riksdagen ger regeringen i uppdrag att fördela anslaget för dövtolkar
på så sätt att även universitetet i Lund får del av anslaget.

1986/87:Ub828 av Birgitta Rydle m. fl. (m) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

47. att riksdagen beslutar att till D 12. Utbildning för kultur- och informationsyrken
för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag av
222 295 000 kr.

Utskottet

Stödåtgärder för döva med teckenspråk som första språk

Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) föreskriver årligen att högskoleenheterna
skall avsätta medel för stödåtgärder för handikappade studerande.
Målet är att förhindra att handikappade av kostnadsskäl drabbas av
studiesvårigheter. I sin anslagsframställning för budgetåret 1987/88 konstaterar
UHÄ att detta mål i stort sett kan sägas vara uppfyllt. Emellertid
finns det en grupp handikappade som av andra skäl än ekonomiska ofta får
betydande svårigheter att fullfölja sina studier, nämligen döva med teckenspråk
som första språk. En starkt bidragande orsak till denna situation är
bristen på teckentolkar. För att söka komma till rätta med problemet föreslår
UHÄ att resurserna koncentreras till en högskoleort, nämligen Stockholm.
Enligt UHÄ bör nio tjänster som teckentolk inrättas vid universitetet
i Stockholm fr. o. m. budgetåret 1987/88. Tjänsterna avses betjäna hela
högskoleregionen. Tjänsterna skall finansieras genom anslagsöverföringar.

Föredragande statsrådet ansluter sig till UHÄ:s förslag och beräknar
under anslagsposten 1. Universitetet i Stockholm 1 635 000 kr. för ändamålet.

I motionerna 1986/87:Ub645 (c) och 1986/87:Ub823 (fp) avvisas förslaget
om en koncentration av teckentolksresurserna till Stockholm. Enligt
den förstnämnda motionen är det angeläget att goda studieförutsättningar
för döva kan åstadkommas vid någon högskola inom varje högskoleregion.

1 den sistnämnda motionen framförs uppfattningen att resurserna bör fördelas
på åtminstone två orter. Universitetet i Lund bör därvid komma i
fråga för en del av resurserna (yrkande 4).

Utskottet vill för sin del anföra följande.

Medel för kostnader för teckentolkar har under innevarande år anvisats
under anslagsposter avseende sammanlagt nio högskoleenheter i samtliga
sex högskoleregioner, nämligen universitetet i Stockholm, tekniska högskolan
i Stockholm, Karolinska institutet och högskolan för lärarutbildning i
Stockholm, universiteten i Uppsala, Linköping, Lund och Göteborg samt
högskolan i Luleå.

Enligt vad UHÄ uppger i sin anslagsframställning för budgetåret 1987/

88 tvingas de högskoleenheter som tar emot en döv studerande att avsätta
stora personalresurser enbart till själva sökandet efter teckentolkar, vilket

inte sällan blir resultatlöst. Dessutom uppges tolkarnas kompetens inte all- UbU 1986/87:20
tid ligga på den nivå som kan krävas för tolkning inom högskoleutbildning.

UHÄ redovisar vidare att flera högskoleenheter framfört uppfattningen att
det naturliga sättet att löså problemen skulle vara att sammanföra dövas
högskoleutbildning till någon eller några högskoleorter och där anpassa
studiemiljön till de dövas särskilda förutsättningar.

Enligt UHÄ skulle en koncentration av samtliga döva studerande till en
högskoleort ha många praktiska fördelar. Emellertid avvisas denna lösning,
eftersom det skulle betyda att döva hindrades från att söka utbildning
på alla andra högskoleorter. 1 stället förordas att särskilda teckentolksresurser
tillskapas på en ort, nämligen Stockholm. Avsikten är att där skall åstadkommas
en så gynnsam miljö för döva studerande att orten framstår som
det självklara alternativet vid valet av studieort.

Utskottet har för sin del förståelse för att de redovisade svårigheterna att
tillhandahålla teckentolkstjänster åt döva studerande motiverar ett sammanförande
av resurserna. Samtidigt vill utskottet understryka att denna
lösning inte får innebära att döva studerande, som av olika skäl inte vill
eller kan studera i Stockholm, i praktiken hindras från att välja annan
studieort. Högskoleenheter utanför Stockholms högskoleregion bör även i
fortsättningen kunna avsätta de resurser för teckentolkar som krävs för att
en döv studerande skall få rimliga studieförutsättningar. Med det anförda
torde syftet med de i motionerna 1986/87:Ub645 och 1986/87:Ub823 yrkande
4 framlagda förslagen vara tillgodosett, varför de avstyrks.

Journalistutbildning och informationsutbildning

År 1983 föreslog UHÄ att journalistutbildningen om 80 poäng skulle kompletteras
med en kortare utbildning som påbyggnad på annan högskoleutbildning
(UHÄ-rapport 1983:21).

I motionerna 1986/87:Ub628 (c) yrkande 24, 1986/87:Ub615 (fp) och
1986/87:Ub668 (m) yrkande 10 hemställs att den av UHÄ år 1983 föreslagna
kompletterande journalistutbildningen skall komma till stånd, enligt de
två sistnämnda motionerna som försöksverksamhet. I motion 1986/

87:Ub632 (c) hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag om en
journalistutbildning vid universitetet i Umeå. Enligt motionären kan den
norrländska arbetsmarknaden för journalister bära en egen utbildning. Vidare
hänvisar motionären till att journalistinriktad utbildning bedrivs vid
vissa folkhögskolor i Norrland och att det är naturligt att denna utbildning
byggs på med utbildning på högskolenivå.

Utskottet vill med anledning av nämnda motioner erinra om att chefen
för utbildningsdepartementet den 18 juni 1986 bemyndigades tillkalla en
särskild utredare med uppdrag att se över högskolans journalistutbildning.

Enligt utredningsdirektiven (1986:19) bör högskolans journalistutbildning
utformas så att den får en kvalitetshöjning och blir tillgänglig för fler grupper.
Den skall tillgodose behovet av hel yrkesutbildning för ungdomsstuderande
och dessutom passa dem som vill komplettera sin utbildning, t. ex.
tidigare högskoleutbildade med behov av påbyggnad i journalistik. Utredarens
arbete bör enligt direktiven vara avslutat senast i augusti 1987. 4

Så länge utredning pågår bör riksdagen enligt utskottets mening inte fatta UbU 1986/87:20
några beslut rörande journalistutbildningens utformning eller lokalisering.

Utskottet avstyrker därför motionerna 1986/87 :Ub615, 1986/87:Ub628 yrkande
24, 1986/87:Ub668 yrkande 10 och 1986/87:Ub632.

Lokala informationslinjer med en omfattning varierande mellan 80 och
120 poäng finns för närvarande i Örebro, Växjö, Karlstad, Jönköping och
Sundsvall —Härnösand. Det totala antalet nybörjarplatser är 114. I sin anslagsframställning
för budgetåret 1987/88 föreslår UHÄ att informationsutbildningen
i högskolan fr. o. m. budgetåret 1988/89 anordnas i form av en
allmän utbildningslinje, benämnd informationslinjen. Linjen bör enligt
förslaget omfatta 120 poäng. Detta förslag har inte biträtts av regeringen.

Enligt motion 1986/87:Ub656 (c) bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna att de lokala informationslinjerna vid högskolorna i Örebro,
Växjö, Karlstad, Jönköping och Sundsvall — Härnösand bör ombildas
till allmänna linjer omfattande 120 poäng. I motion 1986/87:Ub821 (c)
hemställs att en allmän utbildningslinje om 120 poäng, informationslinjen,
bör inrättas vid högskolan i Karlstad den 1 juli 1988. Detta bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna (yrkande 4).

Utskottet konstaterar att UHÄ i sin anslagsframställning för budgetåret
1987/88 föreslagit inrättande av en informationslinje men samtidigt uttryckt
viss principiell tveksamhet beträffande anordnande av ifrågavarande
utbildning i form av en allmän utbildningslinje, bl. a. mot bakgrund av
att regering och riksdag i olika sammanhang har uttalat sig för ett förhållandevis
fritt val av ämnesstudier inom förutvarande filosofiska fakultetsområdet
utan bindning till visst framtida yrkesval. Utskottet är med hänsyn
härtill och till de ökade kostnader som följer av UHÄ:s linjeförslag inte
berett att biträda motionärernas yrkande. Utskottet föreslår således att riksdagen
avslår motionerna 1986/87:Ub656 och 1986/87:Ub821 yrkande 4.

Konservatorsutbildning

I motion 1986/87:Ub628 (c) anförs att de omfattande luftföroreningarna
åstadkommer allvarliga skador på äldre byggnaders stenutsmyckningar
och att detta medför ett ökat behov av välutbildade konservatorer med
specialinriktning mot byggnadsexteriörer. UHÄ bör därför skyndsamt
utreda frågan om inrättandet av en konservatorsutbildning med sådan särskild
inriktning. Utbildningen kan lämpligen förläggas till Göteborg (yrkande
27).

Utskottet vill erinra om att det vid universitetet i Göteborg finns en allmän
linje, konservatorslinjen, om 120 poäng och med tio nybörjarplatser.

Inom utbildningens kulturvetenskapliga gren finns möjlighet till specialisering
mot särskilda konserverings- och restaureringsområden. Enligt vad
utskottet har inhämtat planeras utbildning med specialinriktning mot sten
och arkeologi för omkring hälften av det antal studerande som börjar sin
utbildning hösten 1988. Vid konsthögskolan i Stockholm inrättas den 1 juli
1987 en påbyggnadslinje i restarureringskonst. Linjen omfattar 40 poäng
och har 12 nybörjarplatser. Enligt vad utskottet erfarit skall utbildningen

vara inriktad på sådana ombyggnads- och restaureringsproblem som berör 5

merparten av husbeståndet.

Utskottet finner att de i det föregående redovisade utbildningarna torde UbU 1986/87:20
tillgodose det slags utbildningsbehov som motionärerna aktualiserar. Riksdagen
bör därför avslå motion 1986/87:628 yrkande 27.

Kyrkomusikerutbildning

Högre kyrkomusikerutbildning anordnas i dag vid kyrkomusikerlinjen som
omfattar 160 poäng och finns vid musikhögskolan i Stockholm, universitetet
i Lund (musikhögskolan i Malmö), musikhögskolan vid universitetet i
Göteborg samt högskolan i Luleå (musikhögskolan i Piteå).

Lägre kyrkomusikerutbildning finns för närvarande på den kyrkomusikaliska
linjen vid Sköndalsinstitutet samt vid folkhögskolorna i Oskarshamn,
Ransäter och Mellansel.

Utbildningarna — som är två- eller treåriga — förbereder för examination
avseende dels organist- och kantorsexamen, dels pedagogisk examen
för kyrkokantorer. Härutöver förekommer utbildning vid sommarkurser
anordnade av Musikaliska akademien.

Kyrkomusikerutredningen har i betänkandet Musiken i svenska kyrkan
— framtida organisation och utbildning (SOU 1985:55) föreslagit förändringar
i vad gäller såväl den högre som den lägre kyrkomusikerutbildningen.
Den lägre utbildningen skall enligt förslaget omorganiseras och i vissa
delar samordnas med den högre utbildningen. Den skall leda till kantorsexamen
som skall motsvara dagens kyrkokantorsexamen. Utbildningen
skall anordnas dels som tvåårig högskoleutbildning om 80 poäng, knuten
till kyrkomusikerlinjen i Göteborg, Malmö och Piteå, dels som med högskoleutbildning
jämställd utbildning vid Sköndalsinstitutet samt vid folkhögskolorna
i Hjo, Oskarshamn, Mellansel och Ransäter.

1 motion 1986/87 :Ub233 (c) hemställs att den av kyrkomusikerutredningen
föreslagna tvååriga kantorsutbildningen skall förläggas också till
Vadstena folkhögskola. Enligt motion 1986/87:Ub674 (fp) bör den tvååriga
kantorsutbildningen inrättas skyndsamt och lokaliseras till bl. a. högskolan
i Luleå. Båda nämnda utbildningsanstalter har enligt motionärerna goda
förutsättningar för verksamheten.

Utskottet konstaterar att kyrkomusikerutredningens betänkande har remissbehandlats
och att remissvaren för närvarande sammanställs inom civildepartementet.
Resultatet av den fortsatta beredningen av ärendet inom
regeringskansliet bör avvaktas. Med hänvisning härtill bör riksdagen avslå
motionerna 1986/87:Ub233 och 1986/87:Ub674.

Bibliotekarieutbildning

Bibliotekarielinjen vid högskolan i Borås omfattar två varianter om 80 resp.

40 poäng. Studierna inom den förstnämnda varianten är under det första
läsåret gemensamma. Under det andra läsåret kan de studerande välja mellan
två inriktningar, varav den ena är avsedd för folk- och skolbibliotekarier
och den andra för forsknings- och företagsbibliotekarier.

I motion 1986/87 :Ub671 (s) hemställs att regeringen skall se över bibliotekarieutbildningen
och målen för denna. Motionärernas yrkande har som 6

utgångspunkt ett av linjenämnden utarbetet förslag till ny lokal plan för

bibliotekarielinjen. Om förslaget genomförs äventyras enligt motionärerna UbU 1986/87:20
högskolans möjligheter att utbilda bibliotekarier med uppgifter inom olika
delar av folkbildningsverksamheten.

Utskottet vill med anledning av motionen anföra följande.

För behörighet till bibliotekarielinjen krävs tidigare högskolestudier om
minst 80 poäng eller motsvarande. Enligt vad UHÄ uppger i sin anslagsframställning
för budgetåret 1987/88 rekryteras till bibliotekarieutbildningen
i första hand studerande med humanistiska studier som bakgrund.

Kunskaper inom dessa ämnesområden är av betydelse för folkbildningsverksamhet.

Utifrån de av riksdagen godkända riktlinjerna för en allmän utbildningslinje
fastställs mera detaljerade planer för innehålllet i utbildningen av
UHÄ (i utbildningsplan) och av berörd linjenämnd (i lokal plan och kursplan).
Utskottet vill erinra om att enligt den nu gällande utbildningsplanen
för bibliotekarielinjen, fastställd av UHÄ den 1 oktober 1985, är syftet med
utbildningen inom varianten om 80 poäng att ge de studerande sådana
allmänna och grundläggande färdigheter som fordras för självständigt arbete
inom alla typer av bibliotek och inom angränsande områden av kulturoch
informationssektorn. Utskottet utgår från att lokal plan för linjen utformas
i enlighet med utbildningsplanen, bl. a. i vad gäller att utbildningen
skall ge förutsättningar för arbete inom alla typer av bibliotek och angränsande
kultur- och informationsområden. Med det anförda avstyrks motion
1986/87:Ub671.

Enligt motion 1986/87:Ub583 (vpk) bör riksdagen hos regeringen hemställa
om förslag till förstärkning av bibliotekarielinjens resurser. Vad motionärerna
åsyftar är två förslag, framlagda av UHÄ i anslagsframställningen
för budgetåret 1987/88. Enligt det ena förslaget skall högskolan i Borås
tillföras 100 000 kr. årligen fr. o. m. budgetåret 1987/88 för att förbättra
högskolans möjligheter att engagera gästlärare, främst aktiva författare.

Det andra förslaget innebär att högskolan fr. o. m. budgetåret 1988/89 skall
få ytterligare 100 000 kr. per budgetår för att ge lärarna vid bibliotekarielinjen
möjlighet till regelbundet återkommande praktikperioder vid bibliotek.

Utskottet konstaterar med anledning av motionen att regeringen den 10
oktober 1985 uppdrog åt UHÄ att redovisa vilka åtgärder myndigheten var
beredd att vidta i anslutning till förslag framlagda av folkbiblioteksutredningen
i dess betänkande Folkbibliotek i Sverige (SOU 1984:23). Av UHÄ:s
anslagsframställning för budgetåret 1987/88 framgår att de två nyssnämnda
förslagen avsåg att tillgodose vissa av utredningens synpunkter. De har
emellertid inte förts vidare i budgetpropositionen.

Utskottet utgår från att folkbiblioteksutredningens synpunkter i de delar
de bedöms beaktansvärda kan tillgodoses inom ramen för bibliotekarielinjens
ordinarie resurser. Med det anförda avstyrks motion 1986/87:Ub583.

I motion 1986/87:Ub625 (fp) aktualiseras frågan om förläggning av bibliotekarieutbildning
till Umeå. Flera faktorer talar enligt motionärerna för
att Umeå skall få en permanent bibliotekarieutbildning. Bl. a. hävdas att
tillkomsten av en ny utbildningsort breddar underlaget av sökande.

Utskottet konstaterar med anledning av motionen att universitetet i
Umeå — enligt vad som redovisas i UHÄ:s anslagsframställning för bud- 7

getåret 1987/88 — har uttryckt önskemål om en tillfällig lokalisering av
bibliotekarieutbildning till Umeå samt att högskolan i Borås har förklarat
sig villig att medverka till en sådan lokalisering, förutsatt att detta inte
medför ökade kostnader för högskolan. Utskottet har inhämtat att överläggningar
i ärendet pågår.

En tillfällig förläggning av bibliotekarieutbildning till Umeå bör kunna
ge värdefullt underlag för en bedömning av frågan om bibliotekarieutbildning
bör anordnas också på annan ort än i Borås. Riksdagen bör inte nu ta
ställning rörande en permanent lokalisering av bibliotekarieutbildning till
Umeå. Med det anförda avstyrks motion I986/87:Ub625.

Dansutbildning m. m.

Vid danslinjen, som finns vid danshögskolan i Stockholm, utbildas danspedagoger
och koreografer. Utbildningen är tvåårig.

I motion 1986/87:Ub541 (s) framhålls att danslinjen är en lärarlinje och
att utbildningen med hänsyn härtill innehåller för litet av pedagogik, psykologi
och praktik. Omfattningen av dessa moment bör enligt motionärerna
fördubblas, vilket medför att utbildningen måste förlängas. Detta bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Av UHÄ:s verksamhetsplan för budgetåret 1986/87 framgår att UHÄ
har inlett en översyn av danslinjen. Till UHÄ framförda krav på en ändring
av utbildningens innehåll har föranlett översynen. Kraven gäller främst
införande av praktiktermin och ämnesfördjupning. Översynen beräknas
vara klar under budgetåret 1987/88.

Utskottet utgår från att de frågor rörande danslinjens innehåll som motionärerna
aktualiserar kommer att behandlas i samband med den inledda
översynen. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motion 1986/
87:Ub541.

1 motion 1986/87:Ub614 (fp) hemställs att riksdagen till anslaget D 12.
Utbildning för kultur- och informationsyrken skall anvisa 1 000 000 kr. mer
än vad som föreslås i budgetpropositionen (yrkande 1 delvis). Av motiveringen,
som återfinns i motion 1986/87:Kr298, framgår att medlen bör
användas för en förstärkning av vissa verksamheter inom danshögskolan.

Under budgetåren 1985/86 och 1986/87 har danshögskolan tillförts särskilda
medel om sammanlagt 590 000 kr. Med hänvisning härtill samt till att
danslinjen — som nyss nämnts — för närvarande ses över av UHÄ avstyrker
utskottet motion 1986/87:Ub614 yrkande 1 delvis.

Enligt motionerna 1986/87:Ub803 (s) och 1986/87:Ub808 (fp, c, vpk)
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna att den svenska
folkmusikens och den svenska folkliga dansens ställning inom utbildningsväsendet
bör utvärderas. 1 läroplanen för grundskolan (Lgr 80) ges föreskrifter
om att t. ex. svenska folkdanser skall ingå i ämnet idrott på mellanstadiet.
Dans skall också ingå i musikämnet. Men förekomsten av svensk
folklig dans- och musiktradition i skolan är ojämn liksom undervisningens
kvalitet. Detta kan enligt motionärerna sammanhänga med att dessa moment
har en mycket liten plats i lärarutbildningarna.

Utskottet konstaterar att musik och dans enligt gällande utbildningsplan

UbU 1986/87:20

för idrottslärarlinjen ingår i ämnesutbildningen för idrottslärare. För musiklärarlinjen
föreskriver utbildningsplanen att svensk folkmusik kan utgöra
moment inom fördjupningsdelen om 50 poäng. Utskottet anser att det
främst är skolan själv som skall svara för att eleverna får den kontakt med
svensk folklig dans och musik som anges i läroplanen. Något särskilt uttalande
av riksdagen rörande de av motionärerna aktualiserade frågorna är
utskottet inte berett att föreslå. Utskottet vill i sammanhanget erinra om vad
föredragande statsrådet i proposition 1986/87:80, bil. 6, under anslaget
Humanistiska fakulteterna har anfört om dansvetenskap vid universitetet i
Stockholm. Med hänvisning till det anförda avstyrks motionerna 1986/
87:Ub803 och 1986/87:Ub808.

Planeringsramar och medelsanvisning

Utskottet tillstyrker att riksdagen fastställer planeringsramar för sektorn
för utbildning för kultur- och informationsyrken i enlighet med vad som
föreslås i budgetpropositionen.

1 motion 1986/87:Ub828 yrkande 47 hemställs att riksdagen till nu behandlade
anslag skall anvisa 175 000 kr. utöver vad som föreslås i budgetpropositionen
för försöksverksamhet redan under nästa budgetår med kortare
journalistutbildning som komplement till den nuvarande tvååriga journalistutbildningen.

Utskottet har i det föregående avstyrkt förslag om en kompletterande
kort journalistutbildning i avvaktan på resultatet av pågående utredning av
journalistutbildningen. Därav följer att utskottet också avstyrker motion
1986/87:Ub828 yrkande 47.

Vidare har utskottet avstyrkt förslaget i motion 1986/87:Ub614 om en
förstärkning av vissa verksamheter vid danshögskolan (yrkande 1 delvis).
Därav följer att utskottet avstyrker förslaget i samma motion om att förevarande
anslag på den grunden skall räknas upp med 1 000 000 kr. jämfört
med förslaget i budgetpropositionen (yrkande 1 delvis). Likaså avstyrker
utskottet motion 1986/87:Ub583 delvis om 100 000 kr. för gästlärare vid
bibliotekshögskolan i Borås. Då utskottet inte heller i övrigt har något att
erinra mot föredragande statsrådets medelsberäkningar under anslaget tillstyrker
utskottet att riksdagen till anslaget anvisar de i budgetpropositionen
föreslagna medlen.

Hemställan

Åberopande det anförda hemställer utskottet

1. beträffande stödåtgärder för döva studerande med teckenspråk
som första språk

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Ub645 och 1986/87:Ub823
yrkande 4,

2. beträffande journalistutbildning

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Ub615, 1986/87:Ub628 yrkande
24, 1986/87:Ub632 och 1986/87:Ub668 yrkande 10,

3. beträffande injörmationsutbildning

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Ub656 och !986/87:Ub821
yrkande 4,

UbU 1986/87:20

4. beträffande konservatorsutbildning UbU 1986/87:20

att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub628 yrkande 27,

5. beträffande lägre kyrkomusikerutbi/dning

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Ub233 och 1986/

87:Ub674,

6. beträffande biliotekarieutbildningens innehåll
att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub67I,

7. beträffande särskilda resurser lill högskolan i Borås
att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub583,

8. beträffande permanent bibliotekarieutbildning i Umeå
att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub625,

9. beträffande förstärkning av vissa verksamheter inom danshögskolan att

riksdagen avslår motion 1986/87:Ub614 yrkande 1 delvis,

10. beträffande dansutbildningens innehåll
att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub541,

11. beträffande den folkliga dansens och musikens ställning inom
utbildningsväsendet

att riksdagen avslår motionerna 1986/87 :Ub803 och 1986/

87:Ub808,

12. beträffande planeringsramar

att riksdagen fastställer planeringsramar i enlighet med vad som förordats
i proposition 1986/87:100,

13. beträffande anslagsbeloppet

att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:100 och med avslag
på motionerna 1986/87:Ub583 delvis, 1986/87:Ub614yrkande 1 delvis
och 1986/87:Ub828 yrkande 47 till Utbildning för kultur- och informationsyrken
för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag
av 222 120 000 kr.

Stockholm den 21 april 1987

På utbildningsutskottets vägnar

Lars Gustafsson

Närvarande: Lars Gustafsson (s), Pär Granstedt (c), Helge Hagberg (s),
Birgitta Rydle (m), Lars Svensson (s), Ylva Annerstedt (fp), Ingvar Johnsson
(s), Göran Allmér (m), Barbro Nilsson (s), Margareta Hemmingsson
(s), Lars Leijonborg (fp), Birger Hagård (m), Marita Bengtsson (s), Björn
Samuelson (vpk) och Kerstin Göthberg (c).

Reservationer

UbU 1986/87:20

1. Journalistutbildning (mom. 2)

Pär Granstedt (c), Birgitta Rydle (m), Ylva Annerstedt (fp), Göran Allmér
(m), Lars Leijonborg (fp), Birger Hagård (m) och Kerstin Göthberg (c)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar ”Så länge” och
slutar ”1986/87:Ub632” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser för sin del att den av UHÄ år 1983 föreslagna kortare
journalistutbildningen som komplement till nuvarande 80-poängsutbildning
är så angelägen att försöksverksamhet bör inledas utan att resultatet av
den nu pågående utredningen om högskolans journalistutbildning avvaktas.
Med en kortare journalistutbildning för studerande med tidigare högskolestudier
ökar möjligheterna att till journalistyrket rekrytera personer
med en gedigen utbildning inom olika sakområden. Vad utskottet nu har
anfört bör riksdagen med bifall till motionerna 1986/87:Ub615 och 1986/
87:Ub668 yrkande 10 och med anledning av motion 1986/87 :Ub628 yrkande
24 som sin mening ge regeringen till känna.

Beträffande förslaget i motion 1986/87 :Ub632 om journalistutbildning i
Umeå anser utskottet att frågor rörande lokalisering av permanent journalistutbildning
bör aktualiseras först när resultatet av den nu pågående utredningen
föreligger. Med det anförda avstyrks motion 1986/87:Ub632.

dets att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande journalistutbildning
att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87:Ub615 och 1986/
87:Ub668 yrkande 10, med anledning av motion 1986/87:Ub628 yrkande
24 och med avslag på motion 1986/87:Ub632 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Särskilda resurser till högskolan i Borås (mom. 7)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med ”Utskottet
utgår" och slutar med ”1986/87:Ub583” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att folkbiblioteksutredningens synpunkter i fråga om behovet
av en starkare koppling mellan utbildningen och biblioteksutvecklingen
bör beaktas. Riksdagen bör sålunda bifalla förslaget i motion 1986/
87:Ub583 om en förstärkning av bibliotekarielinjens resurser.

dets att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

7. beträffande särskilda resurser till högskolan i Borås
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub583 delvis som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Förstärkning av vissa verksamheter inom danshögskolan UbU 1986/87:20
(mom. 9)

Ylva Annerstedt (fp) och Lars Leijonborg (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med ”Under budgetåren”
och slutar med ”yrkande 1 delvis” bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att danshögskolan under såväl innevarande som
föregående budgetår har tillförts särskilda resurser för att förstärka vissa
delar av verksamheten. 1 avvaktan på resultatet av UHÄ:s nyligen inledda
översyn av dansutbildningen bör särskilda medel tilldelas danshögskolan
även under nästa budgetår. I enlighet med förslaget i motion 1986/

87:Ub614 bör danshögskolan för nästa budgetår få ett särskilt medelstillskott
om 1 000 000 kr. att användas främst för fortbildning av dansare till
pedagoger, föreställningsverksamhet inom koreografilinjen, scenisk framställning
inom mimlinjen och besök av gästpedagoger. Vad utskottet nu har
anfört bör riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub614 yrkande 1 delvis
som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. beträffande förstärkning av vissa verksamheter inom danshögskolan att

riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub614 yrkande I delvis
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

4. Anslagsbeloppet (morn. 13)

Under förutsättning av bifall till reservation 1

Pär Granstedt (c), Birgitta Rydle (m), Göran Allmér (m), Birger Hagård (m)
och Kerstin Göthberg (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med ”Utskottet har”
och slutar med ”föreslagna medlen” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående tillstyrkt förslaget i motion 1986/87:Ub628
om försöksverksamhet med kortare journalistutbildning som påbyggnad
på annan högskoleutbildning. För sådan försöksverksamhet redan under
nästa budgetår bör riksdagen i enlighet med förslaget i motion 1986/

87:Ub828 anvisa 175 000 kr. Vidare har utskottet avstyrkt förslaget i motion
1986/87:Ub614 om särskilda medel till danshögskolan. Då utskottet i övrigt
inte har något att erinra mot föredragande statsrådets medelsberäkningar
under anslaget föreslår utskottet att riksdagen med bifall till motion 1986/

87:Ub828 yrkande 47, med anledning av proposition 1986/87:100 och med
avslag på motion 1986/87:Ub614 yrkande 1 delvis till D 12. Utbildning för
kultur- och informationsyrken för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag
av 222 295 000 kr.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:

13. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub828 yrkande 47, med

anledning av proposition 1986/87:100 och med avslag på motioner- 12

na 1986/87:Ub583 delvis och 1986/87:Ub614 yrkande 1 delvis till UbU 1986/87:20
Utbildning för kultur- och informationsyrken för budgetåret 1987/88
anvisar ett reservationsanslag av 222 295 000 kr.

5. Anslagsbeloppet (morn. 13)

Under förutsättning av bifall till reservationerna I och 3

Ylva Annerstedt (fp) och Lars Leijonborg (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med ”Utskottet har”
och slutar med ”föreslagna medlen” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående tillstyrkt förslag i motionerna 1986/

87:Ub615 och 1986/87:Ub668 yrkande 10 om försöksverksamhet med kort
journalistutbildning som påbyggnad på tidigare högskoleutbildning. För
sådan försöksverksamhet redan under nästa budgetår bör riksdagen i enlighet
med förslaget i motion 1986/87:Ub828 yrkande 47 anvisa 175 000 kr.
utöver vad som under anslaget beräknas i budgetpropositionen.

Vidare har utskottet tillstyrkt förslaget i motion 1986/87:Ub614 yrkande
I om att danshögskolan bör tillföras särskilda resurser för en förstärkning
av vissa verksamheter. Utskottet föreslår att anslaget på den grunden räknas
upp med 1 000 000 kr. utöver vad som föreslås i budgetpropositionen.

Vad föredragande statsrådet i övrigt har anfört beträffande medelsberäkningen
under anslaget föranleder ingen erinran från utskottets sida. Riksdagen
bör sålunda med bifall till motionerna 1986/87:Ub614 yrkande 1
delvis och 1986/87:Ub828 yrkande 47 och med anledning av proposition
1986/87:100 till anslaget D 12. Utbildning för kultur- och informationsyrken
för budgetåret 1987/88 anvisa (222 120 000 kr. 4- 175 000 kr. +

1 000 000 kr. =) 223 295 000 kr.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:

13. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87:Ub614 yrkande 1
delvis och 1986/87:Ub828 yrkande 47, med avslag på motion 1986/

87:Ub583 delvis och med anledning av proposition 1986/87:100 till
Utbildning för kultur- och informationsyrken för budgetåret 1987/88
anvisar ett reservationsanslag av 223 295 000 kr.

6. Anslagsbeloppet (mom. 13)

Under förutsättning av bifall till reservation 2
Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med ”Utskottet har”
och slutar med ”föreslagna medlen” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående tillstyrkt förslaget i motion 1986/87 :Ub583
delvis om en förstärkning av bibliotekarielinjens resurser. Utskottet föreslår
att anslaget på den grunden räknas upp med 100 000 kr. jämfört med
regeringens förslag. Motionerna 1986/87:Ub828 yrkande 47 och 1986/

87:Ub614 yrkande 1 delvis avstyrks. 13

dels att moment 13 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: UbU 1986/87:20

13. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub583 delvis, med anledningav
proposition 1986/87:100 och med avslag på motion 1986/

87:Ub614 yrkande 1 delvis och motion 1986/87:Ub828 yrkande 47
till Utbildning för kultur- och informationsyrken för budgetåret 1987/

88 anvisar ett reservationsanslag av 222 220 000 kr.