Utbildningsutskottets
betänkande
1986/87:2
om vissa grundskolefrågor m.m.
Motionerna
1985/86: Ub201 Av Sonja Rembo (m) och Anita Bråkenhielm (m) vari —
såvitt nu är i fråga - yrkas
1. att riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa om en sådan
översyn av grundskolans läroplan att skolans undervisning i realiteten
kommer att motsvara de krav på kristendomsundervisningens innehåll
som anges i motionen.
1985/86: Ub203 av Barbro Sandberg (fp) och Kenth Skårvik (fp) vari yrkas
att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående vikten av ämnet maskinskrivning.
1985/86: Ub209 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari - med hänvisning till vad
som anförts i den till lagutskottet remitterade motionen 1985/86:L212 —
yrkas att riksdagen hos regeringen hemställer om initiativ till en översyn av
skolans sexualundervisning i enlighet med vad som anförts i motionen.
1985/86: Ub212 av Margareta Persson (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att en central vägledning för skolskjutsverksamhet
bör utarbetas.
1985/86: Ub214 av Alf Svensson (c) vari — såvitt nu är i fråga - yrkas
1. att riksdagen beslutar uttala sig för att skolan skall värdeförankras i
den kristna etiken,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om kristendomsämnets utrymme inom orienteringsämnenas
ram,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om ökade inslag av praktiska och estetiska ämnen i
skolundervisningen.
1985/86: Ub216 av Elisabeth Fleetwood (m) och Ann-Cathrine Haglund
(m) vari yrkas att riksdagen beslutar att undervisning i teckenspråk som
hemspråk skall vara statsbidragsberättigad.
1985/86: Ub 220 av Kersti Johansson (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet av
förstärkning av ämnet religionskunskap och i synnerhet kristendom.
UbU
1986/87:2
1 Riksdagen 1986187. 14 sami. Nr 2
1985/86: Ub224 av Wivi-Anne Cederqvist m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen UbU 1986/87:2
som sin mening ger regeringen till känna behovet av att undervisning i
äldrekunskap och olika handikapp införs i grundskolans läroplan för samtliga
stadier.
1985/86: Ub233 av Börje Stensson (fp) och Erling Bager (fp) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till konkreta mål för trafikantutbildningen
i skolan,
2. att riksdagen begär att regeringen verkar för att varje elev, oberoende
av rektorsområde, får ta del av en kontinuerlig trafiksäkerhetsundervisning
som syftar till att öka elevens förmåga att klara sig i trafiken.
1985/86: Ub246 av Göthe Knutson (m) och Gullan Lindblad (m) vari yrkas
att riksdagen begär att regeringen vidtar sådana åtgärder att eleverna i våra
svenska skolor lär sig en lättskriven och lättläst handstil.
1985/86: Ub248 av Filip Fridolfsson (m) och Göran Ericsson (m) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om behovet av att tillsätta skolpräster.
1985/86: Ub250 av Inga Lantz (vpk) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att det är
angeläget att alla elever och studerande på olika utbildningsnivåer bibringas
kunskaper om ett kärnvapenkrigs ohyggliga effekter,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att det är
angeläget att skolpersonalen understödjer elever i grund- och gymnasieskolan
att bedriva en aktiv fredskamp för att förhindra ett kärnvapenkrig.
1985/86: Ub252 av Gunnar Björk i Gävle (c) och Gunhild Bolander (c) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär att skolöverstyrelsen får i uppdrag
att klarlägga för kommunerna skolmåltidens betydelse som en pedagogisk
resurs samt att undanröja diskrepansen mellan läroplanen och skollagen.
1985/86: Ub260 av Kenth Skårvik (fp) och Leif Olsson (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ämnet
religionskunskap i grundskolan bör få den ställning som Lgr 80 ger uttryck
för,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen sägs om att hos skolöverstyrelsen begära en utvärdering av
religionsämnets ställning inom grundskolan med betoning på såväl lärarnas
ämneskompetens som kunskapsnivån hos eleverna.
1985/86: Ub267 av Ingrid Ronne-Björkqvist (fp) och Carl-Johan Wilson (fp)
vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en utvärdering av vilken
inverkan den nya läroplanen fatt på ämnet religionskunskap.
1985/86: Ub281 av Birgitta Rydle (m) och Hans Nyhage (m) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär en skyndsam utvärdering av effekterna av
slopandet av alternativkurserna i tyska och franska på grundskolans högstadium
samt att i utvärderingen skall ingå en kartläggning av hur den av
riksdagen beslutade resurstilldelningen till dessa språk har använts. 2
1985/86:Ub292 av Per Unckel m.fl. (m) vari yrkas UbU 1986/87:2
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ökade valmöjligheter i
högstadiet i enlighet med vad som i motionen anförts,
2. att riksdagen beslutar avskaffa nuvarande tidsbegränsning för nivågruppering
på grundskolans högstadium,
3. att riksdagen beslutar att möjlighet skall finnas till lärlingsutbildning
efter årskurs 8 i enlighet med vad som i motionen anförts,
4. att riksdagen beslutar om ändrade regler för anpassad studiegång i
enlighet med vad som i motionen anförts,
5. att riksdagen beslutar att återinföra rätten att bevilja skolgångsbefrielse
i enlighet med vad som i motionen anförts.
1985/86: Ub299 av Ingvar Eriksson (m) och Arne Svensson (m) vari —
såvitt nu är i fråga - yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om stärkande av det
kristna budskapets ställning inom ämnet religionskunskap.
1985/86: Ub301 av Ann-Cathrine Haglund (m) och Elisabeth Fleetwood
(m) vari — såvitt nu är i fråga — yrkas
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till hur språkens ställning
skall stärkas i grundskola och gymnasium.
1985/86: Ub801 av Bengt Kronblad (s) vari yrkas att riksdagen beslutar att
hos regeringen begära åtgärder för att utveckla miljöinformationen i skolan
samt för att förbättra utbildningen i miljöfrågor för lärarna.
1985/86:Ub808 av Ulf Adelsohn m.fl. (m) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådana förändringar
inom utbildningsväsendet att den enskildes kunskapsutveckling sätts i
första rummet,
2. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av grundskolans läroplan
i syfte att markera de enskilda ämnenas ställning,
3. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av grundskolans läroplan
i syfte att garantera tillräcklig tid för det centrala ämnesinnehållet.
1985/86:Ub828 av Sten-Ove Sundström m.fl. (s) vari — såvitt nu är i fråga
- yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om behovet av att de hörselhandikappades teckenspråk
ingår som obligatoriskt ämne i grundskolans läroplan.
1985/86:Ub831 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari — med hänvisning till
vad som anförts i den till arbetsmarknadsutskottet remitterade motionen
1985/86: A604 — såvitt nu är i fråga yrkas
3. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om jämställdhetsansvariga vid varje länsskolnämnd,
4. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som anförts i motionen om yrkesorientering samt om verksamhet för
arbetslösa flickor som slutat skolan. 3
tl Riksdagen 1986187. 14 sami. Nr 2
1985/86: A608 av Rosa Östh m. fl. (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas
8. att riksdagen begär att regeringen uppdrar åt skolöverstyrelsen och
universitets- och högskoleämbetet att göra en utvärdering av hur skolans
mål om jämställdhet omsätts i praktisk handling och hur man vid de olika
lärarhögskolorna hanterar jämställdhetsfrågorna,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts i motionen om försöksverksamhet med systematiskt bedriven
yrkesvägledning.
1985/86: A803 av Ann-Cathrine Haglund (m) och Birgitta Rydle (m) vari -såvitt nu är i fråga — yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att skolan aktivare skall uppmärksamma flickornas studie- och
yrkesval, upplysa om att egenföretagande kan vara ett framtida arbete och
ge dem en positiv syn på den nya teknikens möjligheter att ge arbete och
arbetsuppgifter.
Utskottet
I det följande behandlar utskottet ett antal motioner vilka väckts under den
allmänna motionstiden under riksmötet 1985/86 och som tar upp frågor
vilka i huvudsak rör grundskolan.
Allmänt om läroplanen
I motion 1985/86: Ub808 (m) redovisas en utförlig kritik mot det synsätt
och den "samhälleliga” utgångspunkt som enligt motionärerna för närvarande
styr utbildningspolitiken. I motionen anförs bl.a. att skolans mål
anges i samhälleliga termer och att den högre utbildningens utgångspunkt
är arbetsmarknadsbehov vilka definierats av politiker. Motionärerna vill
med en rad exempel visa att situationen i skolan är långt ifrån tillfredsställande
när det gäller kunskapsnivån i vissa ämnen. Motionärerna presenterar
ett reformprogram vilket innefattar en rad åtgärder inom hela utbildningsväsendet,
vilka gemensamt avses leda till att den enskildes kunskapsutveckling
sätts i första rummet. Riksdagen bör av regeringen begära
förslag till förändringar inom utbildningsväsendet i detta syfte (yrkande 1).
Som ett inslag i det föreslagna reformprogrammet anges att undervisningen
skall ske i ämnen. Motionärerna accepterar inte någon upplösning av
ämnesstrukturen. En översyn av grundskolans läroplan bör sålunda göras i
syfte att markera de enskilda ämnenas ställning (yrkande 2). Vidare förordas
i motionen en översyn av skolans ämnen i syfte att koncentrera
undervisningen till "det verkligt centrala”. Läraren skall ges det avgörande
inflytandet över hur undervisningstiden används. Tillräcklig tid för det
centrala ämnesinnehållet bör garanteras (yrkande 3).
Utskottet vill mot bakgrund av vad som anförs i motionen återge den
nya skollagens (1985:1100) inledande paragraf.
Genom grundskolan, gymnasieskolan och andra motsvarande skolformer, UbU 1986/87:2
anordnar samhället utbildning för barn och ungdomar.
Utbildningens allmänna mål är att ge eleverna kunskaper, utveckla deras
färdigheter och i samarbete med hemmen främja deras utveckling till
harmoniska människor och till dugliga och ansvarskännande samhällsmedlemmar.
I läroplanens för grundskolan (Lgr 80) avsnitt om mål och riktlinjer anges
bl. a. följande vid beskrivningen av skolans mål.
Det är en huvuduppgift för skolan att eleverna får goda kunskaper och
färdigheter. Skolan skall genom skolarbetet och i samarbete med hemmen
stimulera elevernas verksamhetslust och fostra dem till ansvar, till goda
arbets- och fritidsvanor och till ett demokratiskt handlingssätt. Kunskaper,
färdigheter, normer och värderingar skall genom skolans försorg inte endast
föras vidare från en generation till nästa utan även aktivt bearbetas
och vidareutvecklas.
Vad skollagen och läroplanen föreskriver om skolans målsättning skall
ligga till grund för all verksamhet i skolan. Utskottet finnér inte anledning
att föreslå sådana ändringar i centralt meddelade bestämmelser som skulle
innebära en ny målsättning i riktning mot en — som utskottet uppfattar
motionen — alltför ensidig och förenklad syn på skolans uppgift. Utskottet
anser likaså att det inte finns anledning att utgå från annat än att ansvariga
myndigheter på skilda nivåer och skolan själv med all personal i sin
verksamhet strävar efter att uppfylla de av statsmakterna i stor politisk
enighet angivna målen. Utskottet har kunnat konstatera att brister som
iakttagits i fråga om kunskapsinhämtande och kunskapsnivå hos eleverna
föranleder åtgärder för att förbättra situationen. Som exempel härpå kan
utskottet peka på den av motionärerna angivna undersökningen av skolelevernas
matematikkunskaper, vilken föranlett en översyn av undervisningen
i matematik inom skolväsendet. En rapport i ämnet (Ds U 1986:5) har
nyligen överlämnats till regeringen. Regeringen beslutade den 25 september
1986 att en studiedag vid landets grundskolor skall ägnas åt matematikundervisningen
i grundskolan. Lärarna skall då ges tillfälle att diskutera
hur matematikundervisningen skall kunna förbättras. SÖ har fått i uppdrag
att ta fram ett särskilt material för ändamålet. Vidare har beslutats om
särskilda åtgärder avseende fortbildningen av lärare. Sammanlagt anslås 5
milj. kr. för omedelbara insatser för att förbättra matematikundervisningen.
Med det anförda avstyrker utskottet yrkande 1 i motion 1985/86: Ub801.
Utskottet har under de två närmast föregående riksmötena utförligt
behandlat frågan om undervisning i enskilda ämnen resp. undervisning i
ämnesblock, dels i samband med behandlingen av regeringens förslag om
ny grundskollärarutbildning (prop. 1984/85:122, UbU 1984/85:31, rskr.
1984/85:366), dels vid behandlingen av motioner väckta under allmänna
motionstiden år 1985 (UbU 1985/86:1 s. 10 f.). Utskottet har därvid bl.a.
velat slå fast att det i läroplanen för grundskolan (Lgr 80) inte är fråga om
att ersätta studierna i de enskilda orienteringsämnena på grundskolans
högstadium med en total integrering av ämnena i ämnesblock. Undervis- 5
ningen skall bestå av både ämnesundervisning och ämnesövergripande UbU 1986/87:2
undervisning. Utskottet vill i detta sammanhang tillägga att vaije ämne
eller ämnesblock har en bestämd tid tillmätt i skolans timplan för att
garantera att stoff av olika slag beaktas i lika mån i alla svenska skolor.
Vad gäller lärostoffets gruppering, undervisningens uppläggning och planering
inom ämnena och över ämnesgränserna vill utskottet hänvisa till
vad som föreskrivs i Lgr 80 (s. 41 f.). Utskottet finnér inte skäl att föreslå
en översyn av läroplanen i enlighet med yrkande 2 i förevarande motion
och avstyrker därmed yrkandet.
Beträffande motionärernas yrkande om översyn av läroplanen för att
garantera tillräcklig tid för det centrala ämnesinnehållet vill utskottet erinra
om att frågan om grundläggande basfärdigheter och de baskunskaper i
de centrala ämnena som varje elev måste ha tillägnat sig på resp. stadium
behandlades i 1985 års budgetproposition (bil. 10 s. 13). Utskottet har
inhämtat att SÖ avser att under år 1987 redovisa ett av regeringen sedermera
beslutat uppdrag till överstyrelsen om underlag för preciseringar av
sådana basfärdigheter och baskunskaper. Med hänvisning härtill avstyrks
även yrkande 3 i motionen.
I motion 1985/86: Ub292 (m) föreslås en rad förändringar av grundskolans
högstadium vilka har sin utgångspunkt i tankegångar liknande dem som
framförts i den i det föregående behandlade motionen. Motionärerna anför
att alla barn och ungdomar har rätt att få en utbildning som utvecklar deras
inneboende förmåga. Större valmöjligheter på högstadiet är nyckeln till en
skola som engagerar och utvecklar alla. Därför bör flera meningsfulla
valalternativ erbjudas eleverna. I motionen ges en modell för flera valmöjligheter,
vilken innefattar ett sammanlagt utrymme för tillvalet om 23
stadieveckotimmar. Riksdagen bör hos regeringen begära förslag om ökade
valmöjligheter på högstadiet i enlighet med vad som anförts i motionen
(yrkande 1). Vidare bör enligt motionen den nuvarande tidsbegränsningen
för nivågruppering på grundskolans högstadium avskaffas. De regler bör
tas bort som förhindrar en angelägen anpassning av undervisningssituationen
till elevernas behov och intressen. Om man finner det ändamålsenligt
att gruppera eleverna med hänsyn till en sådan anpassning, bör inga
hinder föreligga, anför motionärerna (yrkande 2). För elever med utpräglad
skolleda bör lärlingsutbildning kunna påbörjas efter årskurs 8 (yrkande 3).
Riksdagen har under de två sistlidna riksmötena på utskottets förslag
avslagit motionsyrkanden om ökad differentiering av högstadiet (UbU
1984/85:4 och 1985/86:1). Utskottet anser att det ej heller med utgångspunkt
i den av motionärerna skisserade modellen för tillval finns skäl för
riksdagen att biträda förslag om sådana förändringar av högstadiet som kan
innebära att vissa grundläggande principer om enhetlig och sammanhållen
organisation för grundskolan, varom stor politisk enighet har rått, frångås.
Med hänvisning härtill och till vad utskottet tidigare anfört i ämnet avstyrker
utskottet yrkande 1 i motion 1985/86: Ub292.
Utskottet behandlade under det förra riksmötet utförligt frågan om nivågruppering
(UbU 1985/86:1). Utskottet pekade därvid på möjligheterna att
genom verksamheten med arbetsenheter kunna anordna gruppundervis
-
ning efter elevernas behov och därmed möjliggöra en mer individualiserad UbU 1986/87:2
undervisning. Utskottet erinrade även om möjligheten för elev att efter
beslut av elevvårdskonferensen få arbeta i särskild undervisningsgrupp för
specialundervisning i ett eller flera ämnen. Utskottet har emellertid inte
velat medverka till en sådan ändring av läroplanen som skulle medföra en
utveckling av skolan mot en regelmässig statisk nivågruppering av eleverna.
Då utskottet inte har ändrat uppfattning i frågan avstyrks yrkande 2 i
förevarande motion.
Utskottet avstyrkte våren 1985 ett motionsledes framfört förslag om
möjlighet till lärlingsutbildning efter årskurs 8 (UbU 1984/85:16). Härvid
anförde utskottet att det är skolans uppgift att söka förebygga uppkomsten
av situationer som kan leda till att arbetet förläggs utanför skolan. Med
samma motivering avstyrker utskottet yrkande 3 i motionen.
I motion 1985/86: Ub292 föreslås vidare dels att de lokala skolmyndigheterna
bör få större möjlighet att i särskilda fall medge anpassad studiegång,
dels att rätten att i särskilda fall bevilja skolgångsbefrielse bör
återinföras (yrkandena 4 och 5). Dessa åtgärder kan enligt motionärerna
bidra till att skoltrötta elever senare känner det lättare att återuppta sina
studier.
Frågan om anpassad studiegång och skolgångsbefrielse prövades av
riksdagen våren 1985 (prop. 1984/85:100 bil. 10, UbU 1984/85:16, rskr.
1984/85:234). Efter tillstyrkande av utskottet beslutade riksdagen att bestämmelserna
i skollagen om skolgångsbefrielse skulle slopas. Däremot
avslogs ett motionsledes framfört förslag att även skolförordningens bestämmelser
om anpassad studiegång skulle tas bort. I sammanhanget framhölls
emellertid att anpassad studiegång måste användas med största restriktivitet
och att den skall ses som en åtgärd i sista hand. Föredragande
statsrådet hade markerat den restriktiva inställningen till anpassad studiegång
genom att betona att skolstyrelsen bör besluta i vaije enskilt fall.
Utskottet hänvisar till riksdagens tidigare behandling av anpassad studiegång
och skolgångsbefrielse och avstyrker därmed såväl yrkande 4 som
yrkande 5 i motion 1985/86: Ub292.
Enligt motion 1985/86: Ub214 (c) är skolan ”delvis överteoretiserad”. Alla
elever — även teoretiskt begåvade elever — har nytta av mer praktiska
aktiviteter och praktiskt arbete i skolan. Motionären framhåller att det är
växelspelet mellan praktiska erfarenheter och teoretiska problemlösningar
som ger eleverna maximala utvecklingsmöjligheter. Skolan måste därför
öka inslagen av praktisk verksamhet liksom av estetiska aktiviteter (yrkande
6). I första hand kan det ske inom ramen för nuvarande skolämnen. I
andra hand bör timfördelningen mellan ämnena om möjligt förskjutas mot
större andel praktiska och estetiska ämnen.
Den nuvarande fördelningen av timmar i läroplanens timplaner har tillkommit
efter noggranna överväganden i anslutning till beslutet om ny
läroplan för grundskolan år 1979 (prop. 1978/79:180, UbU 1978/79:45,
rskr. 1978/79:422). Läroplanen genomfördes i sin helhet läsåret 1982/83
och har sålunda varit i bruk endast fyra hela läsår. Utskottet har erfarit att
SÖ med mycket stor uppmärksamhet följer verksamheten med de prak- 7
t2 Riksdagen 1986187. 14 sami. Nr 2
tisk-estetiska ämnena i grundskolan. Läroplanen ger enligt utskottets me- UbU 1986/87:2
ning ett gott stöd för de skolor och de lärare som inom de nuvarande
ämnenas ram vill öka praktiska och estetiska inslag. Utskottet vill i sammanhanget
erinra om den satsning på kultur i skolan som skedde genom
riksdagens beslut våren 1985 om särskilda medel (15 milj. kr.) till utvecklingsarbete
med kultur i skolan. Med det anförda avstyrker utskottet
motion 1985/86:Ub214 yrkande 6.
Ämnet religionskunskap m.m.
I motion 1985/86: Ub214 (c) anförs bl. a. att skolan under de senaste decennierna
gjorts neutral till olika livsåskådningar. Det har emellertid enligt
motionären visat sig att neutraliteten och objektiviteten ofta utvecklats till
likgiltighet inför livsåskådningsfrågor. Frånvaron av uttalade grundvärderingar
för skolans verksamhet skapar bl. a. oro bland föräldrar och barn.
Det är, menar motionären, en allvarlig felbedömning att skolan kan fungera
i ett ideologiskt vakuum. Endast genom ett närmande till den kristna
etiken och ett bejakande av det kristna kärleksbudet kan skolan åter få en
hållbar grund för sitt arbete. I motionen hemställs att riksdagen uttalar sig
för att skolan skall värdeförankras i den kristna etiken (yrkande 1).
Utskottet finnér det angeläget att ta upp motionärens påstående att
skolans objektivitet avseende skilda livsåskådningsfrågor ”ofta utvecklats
till likgiltighet inför livsåskådningsfrågor” samt vad i motionen sägs om
frånvaro av uttalade grundvärderingar och om ett ideologiskt vakuum.
I avsnittet ”Fostran och utveckling” i läroplanens målbeskrivning heter
det att skolan skall fostra. Det innebär att skolan aktivt och medvetet skall
påverka och stimulera barn och ungdomar att vilja omfatta vår demokratis
grundläggande värderingar och låta dessa komma till uttryck i praktisk,
vardaglig handling. Det är en huvuduppgift för skolan att väcka respekt för
sanning och rätt, för människans egenvärde, för människolivets okränkbarhet
och för rätten till personlig integritet. Skolan skall, sägs det också,
söka grundlägga solidaritet med eftersatta grupper inom och utom landet.
Utskottet vill framhålla dessa läroplanens riktlinjer och därjämte betona
vad i läroplanen sägs om att skolan skall vara öppen för att skiljaktiga
värderingar och åsikter framförs. Samtidigt skall emellertid skolan sålunda
hävda vår demokratis väsentliga värden och klart ta avstånd från allt som
strider mot dessa. Skolan får alltså inte ställa sig neutral eller passiv i fråga
om det demokratiska samhällets grundläggande värderingar.
Utskottet erinrar om att de i läroplanen angivna grundläggande värderingarna
skall vara utgångspunkten för de regler som man i de enskilda
skolorna kommer överens om för att arbetet och samvaron skall fungera i
klasser och i skolan.
Skolan kompletterar hemmets påverkan och fostran. Huvudansvaret
vilar alltid på hemmet. Skolan bör inte påverka barnen i konfessionellt
hänseende.•
Med hänvisning till det anförda avstyrks motion 1985/86: Ub214
yrkande 1. 8
I några motioner behandlas ämnet religionskunskap varvid särskilt berörs UbU 1986/87:2
undervisningen i kristendomskunskap. Enligt motion 1985/86: Ub214 (c)
yrkande 5 bör en garanterad minimitid finnas för kristendomskunskapen
inom de samhällsorienterande ämnena och uppgå till två veckotimmar (sex
stadieveckotimmar) hela grundskolan igenom. I motion 1985/86:Ub260
(fp) erinras om vad i läroplanen för grundskolan anges om antalet undervisningstimmar
för ämnet religionskunskap inom ramen för de samhällsorienterande
ämnena. Motionärerna menar att mycket talar för att eleverna inte
får den undervisning i tid som läroplanen anger och begär ett uttalande av
riksdagen med den innebörden att ämnet religionskunskap skall få den
ställning som läroplanen ger uttryck för (yrkande 1). I motion 1985/
86: Ub201 (m) yrkande 1 begärs att riksdagen hos regeringen hemställer om
en sådan översyn av grundskolans läroplan att skolans undervisning i
realiteten kommer att motsvara de krav på kristendomsundervisningens
innehåll som anges i motionen. Motionärerna framhåller bl. a. att en ny
generation inte får berövas rätten att göra bekantskap med Bibeln och
andra kristna urkunder. Liknande tankegångar återfinns i motion 1985/
86:Ub220 (c), vari det bl. a. anförs att ämnet religionskunskap bör få en
starkare ställning i skolan. Enligt motionärens uppfattning är det angeläget
att de kristna värderingarna förs vidare till kommande generationer, och
hon begär att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av förstärkning av ämnet religionskunskap
och i synnerhet kristendom. Det kristna budskapets ställning inom ämnet
religionskunskap behandlas i motion 1985/86:Ub299 (m). Denna bör stärkas
(yrkande 1). Motionärerna anser att den bästa information som kan ges
för att hem och skola skall kunna fostra de unga till ansvar och hederlighet
är insikten i det kristna budskapet, tio Guds bud, kristen moral och etik.
Utskottet har flera gånger haft anledning att behandla skolundervisningen
i religionskunskap. Utförligt togs frågan upp under 1982/83 års riksmöte,
varvid motionsyrkanden avstyrktes av utskottet vilka hade i huvudsak
samma innebörd som de nu föreliggande (UbU 1982/83:4 s. 8 ff.).
Utskottet hänvisar till de då anförda motiveringarna för avslag men vill i
förevarande sammanhang tillägga följande.
Som utskottet har anfört i det föregående skall skolans undervisning i
religionskunskap vara neutral i konfessionellt hänseende. Däremot skall i
undervisningen enligt läroplanen ingå studium av kristendomen och den
kristna traditionen, varvid självfallet bibeln skall inta en central plats (jfr
Lgr 80 s. 127 f.). Vad gäller omfattningen i antal timmar framgår av
föreskrifterna för timplanerna att ämnet religionskunskap skall ha 222
lektioner på lågstadiet, 175 på mellanstadiet och 185 på högstadiet, vilket
motsvarar sex stadieveckotimmar på lågstadiet, litet mindre än fem stadieveckotimmar
på mellanstadiet och fem stadieveckotimmar på högstadiet.
Utskottet har i det föregående vid behandlingen av motion 1985/
86:Ub214 yrkande 1 behandlat frågan om kristen etik i skolan.
Utskottet är inte berett att med anledning av förevarande motioner
förorda ändringar i läroplanen avseende ämnet religionskunskap. De bör
därför avslås av riksdagen.
I ett par motioner framställs yrkanden om en utvärdering avseende ämnet UbU 1986/87:2
religionskunskap. Med hänvisning till bl. a. att 1979 års beslut om ny
läroplan för grundskolan innebar att ämnet skulle integreras med andra
orienteringsämnen, men samtidigt fick en särställning bland orienteringsämnena
med ett i timplanebestämmelserna angivet utrymme hemställs i
motion 1985/86: Ub267 (fp) att riksdagen av regeringen begär en utvärdering
av vilken inverkan den nya läroplanen har fått på ämnet religionskunskap.
Enligt motion 1985/86: Ub260 (fp) yrkande 2 bör SÖ utvärdera religionsämnets
ställning inom grundskolan med betoning på såväl lärarnas
ämneskompetens som kunskapsnivån hos eleverna.
Mot bakgrund av vad som anförs i motionerna finner utskottet skäl att
framhålla att ämnet religionskunskap självfallet skall ha det utrymme inom
ramen för de samhällsorienterande ämnena som läroplanen anger och
utskottet i det föregående har redovisat. Utskottet vill erinra om att kunskaper
om kristendomen innebär kunskaper om det svenska kulturarvet. I
takt med att Sverige blir ett mångkulturellt samhälle ökar emellertid också
vikten av att ha goda kunskaper om andra kulturers religioner.
Utskottet erinrar om att det ingår i SÖ:s reguljära uppgifter att följa
utvecklingen av undervisningen i grundskolan och utvärdera den samt ta
initiativ till förändringar, om det bedöms vara påkallat. Utskottet anser
mot denna bakgrund inte att riksdagen med anledning av de nu behandlade
motionerna skall begära att regeringen i särskild ordning föranstaltar om en
utvärdering i enlighet med motionärernas krav.
Vad gäller påtalade brister i lärarnas kompetens för undervisning i
religionskunskap har utskottet tidigare behandlat av motionärer framförda
förslag om ökade utbildningsinsatser i bl. a. religionskunskap (UbU 1984/
85:15 och 1985/86:13). Med hänvisning bl. a. till att religionskunskap är ett
av regeringen prioriterat ämne avstyrktes motionerna.
Riksdagen har beslutat om ny lärarutbildning för grundskolan (prop.
1984/85:122, UbU 1984/85:31, rskr. 1984/85:366). För närvarande pågår
planeringen av den utbildningen. Utskottet utgår från att ansvariga utbildningsmyndigheter
härvid beaktar de speciella problem i avseende på
ämnesmetodiken som förefaller sammanhänga med undervisningen i religionskunskap.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 1985/86: Ub260 yrkande
2 och 1985/86: Ub267.
Även i motion 1985/86: Ub248 (m) framhålls att kristendomen i skolan
måste återfå en starkare ställning. Motionärerna föreslår att varje elev
skall erbjudas möjlighet att samtala med en skolpräst. Denne kan också
genom att medverka i undervisningen ge stöd åt läraren i religionskunskap.
I motionen yrkas att riksdagen skall göra ett uttalande om behovet att
tillsätta skolpräster.
Genom medverkan i skolan av kristna och andra ideella föreningar och
genom frivilliga insatser av föreningsledare samt genom verksamhet bedriven
av kyrkan och frikyrkorna riktad till skolan bör syftet med motionens
yrkande kunna bli tillgodosett. Utskottet avvisar därmed tanken att skolmyndighet
skall kunna tillsätta skolpräst. Med det anförda avstyrks motionen.
Moderna språk UbU 1986/87:2
I motion 1985/86: Ub281 (m) erinras om riksdagens beslut år 1979 om ny
läroplan förgrundskolan (prop. 1978/79:180, UbU 1978/79:45, rskr. 1978/
79:422). Beslutet innebar bl.a. att alternativkurserna i B-språk (tyska och
franska) skulle avskaffas samtidigt som den nya läroplanen infördes. Motionärerna
pekar på att riksdagen samtidigt som sin mening gav regeringen
till känna att B-språk skulle garanteras samma resurser som tillkom ämnena
läsåret 1981/82. Det finns nu enligt motionärerna anledning att göra
en utvärdering av vad som hänt med undervisningen i tyska och franska på
grundskolans högstadium och vilka effekter förändringen fått på språkundervisningen
i gymnasieskolan. I utvärderingen bör också ingå en kartläggning
av hur den av riksdagen beslutade resurstilldelningen till B-språken
har använts.
Utskottet har inhämtat att det inom SÖ pågår en utvärdering av undervisningen
i B-språk som tar sikte på såväl den pedagogiska situationen som
resurstilldelningen. Resultatet av utvärderingen beräknas föreligga om ett
år. Då motionärernas yrkande är tillgodosett genom den av SÖ redan
vidtagna åtgärden bör motionen avslås av riksdagen.
I motion 1985/86: Ub301 (m) framförs förslag till en rad åtgärder för att
stärka språkens ställning i det svenska skolväsendet. Motionärerna hänvisar
till att ett litet land som Sverige är mycket beroende av handel och
andra kontakter, inte minst kulturella, med andra länder. En grundförutsättning
för sådana kontakter är goda kunskaper och färdigheter i främmande
språk. Motionärerna ser en tendens till att språkens ställning försämras.
Som ett led i att förbättra språkundervisningen bör det enligt
motionen bl. a. anordnas försöksverksamhet med annat nybörjarspråk än
engelska, försök med B-språk i årskurs 6, försök med utökat timtal för
tillval av språk på högstadiet och försök med C-språk på högstadiet.
Sammanfattningsvis hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag
till hur språkens ställning skall stärkas i grundskola och gymnasium (yrkande
2).
Utskottet behandlade för ett år sedan utförligt ett likartat motionsyrkande
(mot. 1985/86:1868, UbU 1985/86:1 s. 7 f.). Yrkandet avstyrktes av
utskottet med hänvisning till ett antal åtgärder som vidtagits för att stärka
språkens ställning i skolan. Utskottet pekade bl.a. på pågående och planerad
försöksverksamhet med franska som första främmande språk i grundskolan
och försök med engelskspråkig undervisning vid vissa gymnasieskolor
samt verksamheten med utlandskurser för lärare.
Utskottet hänvisar återigen till de särskilda verksamheter som pågår i
syfte att främja språkundervisningen i skolan. Utskottet instämmer i motionärernas
principiella syn på betydelsen av gedigna språkkunskaper och
utgår från att berörda skolmyndigheter och regeringen väger in argument
av den art som anförts i motionen vid prövning av förslag som syftar till att
stärka språkens ställning.
Utskottet vill i sammanhanget även hänvisa till vad utskottet anförde i
sitt betänkande 1985/86:16 (s. 26 f.) i anledning av motionsledes framförda
förslag om förstärkning av språkundervisningen i gymnasieskolan.
Med hänvisning till vad utskottet redovisat i frågan avstyrks motionen.
Vissa andra ämnen
UbU 1986/87:2
Ämnet maskinskrivning behandlas i motion 1985/86:Ub203 (fp). Motionärerna
anför att ämnet är obligatoriskt, men saknar föreskrivet antal timmar.
En integrering förutsätts ske med andra ämnen. Motionärerna menar
att detta i praktiken visat sig ganska svårt att genomföra. Med hänvisning
till användningen av datorer i undervisningen bör alla elever före användandet
av en dator lära sig skriva maskin enligt touchmetoden.
Den nuvarande ordningen för grundskolans undervisning i maskinskrivning
tillstyrktes av ett enigt utbildningsutskott i samband med riksdagens
beslut våren 1979 om ny läroplan för grundskolan (UbU 1978/79:45).
Föreskrifter om undervisningen i ämnet ges i Lgr 80 (s. 150 f.). Utskottet
har erfarit att SÖ avser att ta fram ett servicematerial för ämnet maskinskrivning.
Motionen bör med hänvisning till det anförda avslås av riksdagen.
I ett par motioner framförs önskemål om ökad undervisning i teckenspråk.
Enligt motion 1985/86: Ub216 (m) bör riksdagen besluta att undervisning i
teckenspråk som hemspråk skall vara statsbidragsberättigad. Motionärerna
avser undervisning för hörande barn till döva föräldrar. Motionärerna
anför bl. a. att statsbidrag i dag utgår till mycket små och udda språk,
medan så ej är fallet beträffande teckenspråk. I motion 1985/86:Ub828 (s)
behandlas situationen för sådana utvecklingsstörda som saknar tal. I allt
större omfattning ingår teckenspråksinlärning i tränings- och verksamhetsträningsskolan
för hörande, språklösa utvecklingsstörda elever. Genom att
de kan kommunicera med omgivningen får de möjlighet att uttrycka sina
känslor och behov. Samtidigt ökar deras självkänsla. Med hänvisning till
att alla som kommer i kontakt med dessa elever borde kunna teckenspråk
begärs i motionen ett uttalande av riksdagen om behovet av att de hörselhandikappades
teckenspråk ingår som obligatoriskt ämne i grundskolans
läroplan (yrkande 1).
Utskottet tar först ställning till förslaget i motion 1985/86: Ub216.
Mot bakgrund av en i motionen antydd jämförbarhet mellan hemspråk
och teckenspråk, på vilken motionärerna synes grunda kravet på ett system
för statsbidrag till teckenspråksundervisning som överensstämmer
med vad som gäller för hemspråksundervisningen, vill utskottet i korthet
erinra om vad i innehållsmässigt avseende gäller för undervisningen i
hemspråk. I läroplanen föreskrivs att syftet med hemspråksundervisningen
skall vara att vidmakthålla och utveckla kunskaper i det språk som
barnet använder i sin dagliga miljö. Barnet får härigenom möjlighet att leva
sig in i och känna samhörighet med föräldrarnas/vårdnadshavarnas kulturella
bakgrund. I kursplanen för hemspråk anges bl. a. att eleverna skall få
kunskaper om sin kulturella bakgrund, kulturtraditioner, religion, historia,
folk, land (Lgr 80 s. 149). Utskottet behandlade våren 1985 vissa förslag av
regeringen om hemspråksundervisningen i skolan, vilka hade principiell
karaktär (prop. 1984/85:100 bil. 10, UbU 1984/85:12) och vilka byggde på
förslag av Språk- och kulturarvsutredningen i dess betänkande (SOU
1983:57) ”Olika ursprung - Gemenskap i Sverige. Utbildning för språklig
och kulturell mångfald”. Utskottet anslöt sig till vad föredragande statsrå- 12
det hade anfört om ett interkulturellt synsätt i undervisningen. I proposi- UbU 1986/87:2
tionen hade angivits att barnet skall ha etablerade kunskaper i hemspråket
och att hemspråksundervisningen under inga omständigheter bör få karaktären
av nybötjarundervisning. Riksdagen godkände på utskottets förslag
vad i propositionen förordats i fråga om förutsättningarna för rätt till
hemspråksundervisning i skolan.
Med det anförda menar utskottet att överväganden om statligt bidrag till
undervisning i teckenspråk av hörande barn till döva föräldrar bör göras
utan jämförelse med reglerna för hemspråksundervisningen.
Utskottet anser att det finns goda skäl för att på olika sätt söka tillmötesgå
önskemål om undervisning i teckenspråk för de elever som nu är i
fråga. Utskottet erinrar om möjligheten till sådan undervisning genom
tillvalskurser på högstadiet. Vidare har regeringen anvisat särskilda medel
till kurser i teckenspråk på folkhögskolor för elever med döva syskon och
till kurser för syskon till elever i specialskolan. Medel kan också utgå till
dövföreningar för att dessa skall kunna anordna teckenspråkskurser. Vidare
förekommer i studieförbundens regi studiecirklar med förhöjt statsbidrag.
Utskottet har inget att erinra mot att regeringen, om den finner det
möjligt, frigör ytterligare medel för de behov som kan föreligga i nu berört
hänseende.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion 1985/
86: Ub216.
När det gäller teckenspråk som obligatoriskt ämne i grundskolan har
utskottet tidigare haft anledning att framhålla att ett införande av teckenspråk
som läroämne i grundskolan skulle innebära ett alltför stort ingrepp i
läroplanen och få konsekvenser för andra ämnen. Utskottet har även
påpekat att det är en fråga om resurser, t. ex. tillgång på för teckenspråksundervisning
kvalificerade lärare (UbU 1983/84:8). I det föregående har
utskottet pekat på möjligheten till undervisning i teckenspråk inom ramen
för tillvalet på högstadiet. Utskottet föreslår att riksdagen med hänvisning
till det anförda avslår motion 1985/86: Ub828 yrkande 1.
Viss annan undervisning, m.m.
I den till lagutskottet remitterade motionen 1985/86: L212 (vpk) behandlas
de homosexuellas situation. Motionärerna anser att riksdagen bör söka
initiera regering och andra myndigheter till ett program för att rättsligt,
socialt och ideologiskt gå till angrepp mot diskriminering och fördomar och
för att uppnå likaberättigande för homosexuella på olika områden. Ett
sådant program anses enligt motionen i första hand böra koncentreras
kring fyra i motionen angivna avsnitt av samhällslivet, av vilka ett avser en
bättre utformning av särskilt skolans sexualundervisning. Materialet för
denna undervisning är enligt motionärerna ganska torftigt, ensidigt och
konventionellt. Särskilt speglas detta i dess sätt att behandla homosexualitet.
En av de mest centrala uppgifterna då det gäller att motverka fördomar
är att ge ungdomen en korrekt bild av ”relationen homo-/heterosexualitet”.
Med hänvisning till vad motionärerna anfört i nämnda motion yrkar
de i motion 1985/86: Ub209 att riksdagen hos regeringen hemställer om 13
initiativ till en översyn av skolans sexualundervisning i enlighet med vad UbU 1986/87:2
som anförs i den förut nämnda motionen.
Utskottet vill med anledning av motionen anföra följande.
Med utgångspunkt i betänkandet (SOU 1974:59) Sexual- och samlevnadsundervisning
utarbetade SÖ på uppdrag av regeringen en handledning
för bruk i skolorna, Samlevnadsundervisning, SÖ 1979. Mot bakgrund av
att den förblev alltför litet känd ute i skolorna och med anledning av
abortkommitténs betänkande (Ds S 1982:8) uppdrog regeringen år 1984 åt
SÖ att i samråd med berörda myndigheter och organisationer överväga
behovet av åtgärder för att stödja och förbättra samlevnadsundervisningen.
SÖ har sedermera i samråd med bl.a. lärargruppen inom Riksförbundet
för sexuellt likaberättigande (RFSL) givit ut servicematerialet Samtala
om samlevnad i två häften för respektive grundskolan och gymnasieskolan
(S 85:3—4). Utskottet har erfarit att RFSL förklarat sig nöjt med materialet.
Utskottet har också erfarit att - som en följd av utgivningen och olika
informationsinsatser av SÖ — försäljningen av den nämnda handledningen
har ökat, likaså har det blivit större efterfrågan på fortbildning för samlevnadsundervisning.
SÖ planerar ytterligare informationsinsatser, bl. a. avseende
smittoriskerna med AIDS.
Enligt utskottets uppfattning är syftet med motion 1985/86: Ub209 i
huvudsak tillgodosett, varför den bör avslås av riksdagen.
Åberopande att både socialpolitiska och bostadspolitiska strävanden inriktas
på att alla, även äldre, handikappade och långvarigt sjuka skall ha
möjlighet att bo i en egen bostad framhålls i motion 1985/86: Ub224 (s) att
det behövs kunskap och förståelse för att stärka grannkontakterna och
gemenskapen i boendet för de äldre, svårt rörelsehindrade, utvecklingsstörda,
missbrukare m.fl. Med hänvisning härtill begär motionärerna att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet av att undervisning
i äldrekunskap och olika handikapp införs i grundskolans läroplan
för samtliga stadier.
Utskottet har tidigare behandlat information i handikappfrågor i skolan
(senast UbU 1984/85:4 och 1985/86:2) och därvid bl.a. hänvisat till att
frågor om människor med skilda slag av handikapp tas upp i läroplanerna
för grundskolan och gymnasieskolan. Mot bakgrund av vad som anförs i
den nu behandlade motionen vill utskottet peka på vad i läroplanen för
grundskolan anges i målen för de samhällsorienterande ämnena. Där står
det: ”Undervisningen skall bidra till att eleverna får ökad förståelse för
andra människor och deras villkor som en grund för vilja till jämlikhet och
solidaritet. De skall lära känna vad som format och som formar människors
liv. Eleverna skall därför ges rika tillfällen till kontakt med olika
grupper av människor utanför skolan.” (Lgr 80 s. 120.) I såväl de naturorienterande
som de samhällsorienterande ämnena ingår enligt huvudmomenten
för grundskolans samtliga stadier undervisning om människans
olika åldrar och utveckling, villkoren för olika grupper i samhället och
undervisning om handikapp och handikappades situation.
Den av motionärerna efterlysta undervisningen är - framgår det av det
anförda - föreskriven i läroplanen. Skolan bör sålunda åtminstone kunna
medverka till att åstadkomma de goda förhållanden till äldre och handikap- UbU 1986/87:2
pade m.fl. som anges i motionen.
Då motionsyrkandet om undervisning i äldrekunskap och om handikappade
enligt utskottets mening är tillgodosett genom i dag gällande föreskrifter,
avstyrker utskottet detsamma.
I motion 1985/86: Ub233 (fp) anförs att skolan har ett särskilt ansvar för
barnens och ungdomarnas trafikfostran, inte minst mot bakgrund av att det
årligen rapporteras ett stigande antal trafikolyckor i samband med skolstarten.
Det faktum att trafikantutbildning inte är något egentligt skolämne
medför tyvärr stora skillnader i undervisningen mellan olika rektorsområden
och t. o. m. mellan olika skolor, menar motionärerna, som föreslår dels
att riksdagen hos regeringen skall begära förslag till konkreta mål för
trafikantutbildningen i skolan (yrkande 1), dels att riksdagen skall begära
att regeringen verkar för att varje elev, oberoende av rektorsområde, får ta
del av en kontinuerlig trafiksäkerhetsundervisning som syftar till att öka
elevens förmåga att klara sig i trafiken (yrkande 2).
Utskottet avstyrkte under det förra riksmötet ett motionsledes framfört
förslag om effektivare trafikundervisning i skolan och erinrade därvid dels
om vad i läroplanen för grundskolan föreskrivs om trafikträning, dels om
SÖ:s utförliga handledning Skolan och trafiken. Utskottet hänvisar härtill
och vill i detta sammanhang tillägga att utskottet har erfarit att trafiksäkerhetsverket
har medel för utvecklingsarbete på berört område och att samarbete
sker mellan verket och SÖ om vissa projekt.
Det är angeläget att skolmyndigheterna uppmärksamt följer utvecklingen
i vad gäller elevernas kunskaper om och deras uppförande i trafiken. Då
utskottet utgår från att så sker, menar utskottet att motionen inte bör
föranleda någon särskild åtgärd från riksdagens sida, varför den avstyrks.
I motion 1985/86: Ub250 (vpk) ges kortfattat ett par exempel på förödande
effekter av en atombombsexplosion över tättbefolkade samhällen. Motionären
vill peka på det absurda i vår tids krissituation och hur livsviktigt det
är att arbeta mot ett kärnvapenkrig och att arbeta för fred. Med hänvisning
härtill föreslås i motionen att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna att det är angeläget att alla elever och studerande på olika utbildningsnivåer
bibringas kunskaper om ett kärnvapenkrigs ohyggliga effekter
(yrkande 1) samt att skolpersonalen understödjer elever i grund- och
gymnasieskolan att bedriva en aktiv fredskamp för at förhindra ett kärnvapenkrig
(yrkande 2).
Utskottet har tidigare utförligt behandlat skolans fredsundervisning och
har därvid konstaterat att läroplanerna för grundskolan pch gymnasieskolan
innehåller sådana bestämmelser att undervisning i freds- och konfliktfrågor
skall meddelas. Utskottet har funnit att läroplanens föreskrifter och
av SÖ utgivet servicematerial samt fortsatt arbete med de aktuella frågorna
från berörda myndigheters sida bör kunna medverka till att fredsundervisningen
i skolan sker i tillfredsställande former (UbU 1984/85:4 och 1985/
86:2).
Utskottet anser i likhet med motionären att skolan aktivt skall medverka
i strävandena för fred. Skolan bör härvid kunna få hjälp och stöd utifrån av 15
såväl statliga organ som enskilda organisationer. Utskottet vill erinra om UbU 1986/87:2
de riktlinjer för Röda korsets fredsarbete vilka har publicerats i höst av
Svenska röda korsets centralstyrelse. Därav framgår bl. a. att Röda korset
genomför utbildning och tar fram studiematerial i syfte att öka den internationella
förståelsen och bidra till att öka kunskapen om folkrätt och mänskliga
rättigheter.
Utskottet noterar vidare att SÖ i sin anslagsframställning för budgetåret
1987/88 (del I) ägnar ett särskilt avsnitt åt överlevnadsfrågoma, vari bl.a.
fredsfrågor tas upp.
Med hänvisning till utskottets tidigare behandling av frågan och till vad
utskottet nu har anfört vill utskottet understryka det angelägna i vad som
anförs i förevarande motion, att skolan deltar i arbetet för fred. Då utskottet
anser att förutsättningarna är goda för detta arbete och att det inte är
påkallat att riksdagen gör de uttalanden som begärs i motionens båda
yrkanden, bör motionen emellertid avslås av riksdagen.
I motion 1985/86: Ub801 (s) anförs att framför allt grundskolan i dag saknar
möjlighet att ge en klar bild av miljöfrågorna. Motionären pekar på några
av orsakerna till detta, t.ex. knapphändiga resurser för inköp av läromedel,
brist på aktuella läromedel där miljöfrågorna redovisas samt brist på
medel för större satsningar på lokala utvecklingsprojekt. Det framhålls i
motionen att skolans miljöundervisning i grunden handlar om en framtida
strategi för överlevnad och motionären erinrar bl. a. om försurningen,
utarmningen av landskap, fauna och flora samt risken för klimatförändringar.
Den särskilda satsning som år 1985 gjordes för kulturen i skolan kan
enligt motionären delvis tjäna som modell för en särskild satsning på
miljöinformation i skolan. Riksdagen bör, yrkar motionären, besluta att
hos regeringen begära åtgärder för att utveckla miljöinformationen i skolan
samt för att förbättra utbildningen i miljöfrågor för lärarna.
Utskottet behandlade under det förra riksmötet såväl fortbildning för
lärare i miljöfrågor som skolans undervisning i dessa frågor (UbU 1985/
86:13 och 1985/86:16). Utskottet, som hänvisar till den tidigare behandlingen
av ämnet, vill i detta sammanhang tillägga att frågan om vår miljö tas
upp på flera ställen i Lgr 80. Bl. a. anges i läroplanen att eleverna skall
fostras till respekt för att hushålla med resurser och bruksföremål och för
möjligheterna att återanvända vardagstingen. Då nedskräpning och förstörelse
av enskild och gemensam miljö är otrivsam och kostsam och ett hot
mot vår framtid skall eleverna på samtliga stadier undervisas i att aktivt
arbeta med den egna omgivningen, ta ansvar för och vårda sin miljö och ta
konsekvenserna av sitt handlande.
SÖ har nyligen givit ut kommentarmaterialet (1985:6) Miljölära och
planerar ett temanummer om miljölära i skriftserien Värld och vardag.
Vidare har SÖ i sammanfattningen av sin anslagsframställning för budgetåret
1987/88 i ett särskilt avsnitt, Skolan och överlevnadsfrågoma, tagit
upp miljöfrågorna. Överstyrelsen anser det vara viktigt att undervisningen
om miljöfrågor får den tid och den utformning i skolorna som anges i våra
läroplaner. Undervisningen måste ge alla elever — oavsett kommande
verksamhet — insikter som ger dem möjlighet att på ett välgrundat och
balanserat sätt ta ställning till de stora och uppoffrande insatser som UbU 1986/87:2
återstår för att ge nuvarande och kommande generation en god livsmiljö.
Utskottet vill i sammanhanget erinra om Svenska naturskyddsföreningens
arbete med att producera informationsmaterial om olika natur- och
miljövårdsfrågor. Utskottet har erfarit att föreningen under innevarande år
satsar på att i samarbete med stiftelsen ”Håll Sverige Rent” utarbeta
material, som syftar till att öka kunskapen och medvetenheten om naturoch
miljövård hos såväl lärare som elever.
Mot bakgrund av de redovisade förhållandena anser utskottet inte att
motion 1985/86: Ub801 bör leda till någon särskild åtgärd från riksdagens
sida. Med detta avstyrker utskottet motionen.
I motion 1985/86: Ub246 (m) åberopas den kritik som enligt vad som anförs
i motionen har riktats mot den nya handstil som för tio år sedan infördes av
SÖ i skolorna. Motionärerna vill inte utesluta att ”den kritiserade SÖstilen”
trots allt skall behållas, men anser att SÖ måste se till att lärarna får
möjlighet att lära ut stilen på ett effektivt och riktigt sätt. Riksdagen bör,
föreslår motionärerna, begära att regeringen vidtar sådana åtgärder att
eleverna i våra svenska skolor lär sig en lättskriven och lättläst handstil.
SÖ beslutade år 1984 att göra en undersökning av handskrivningsundervisningen
i landet. Den har genomförts dels som en analys av kvaliteten i
högstadieelevernas skrivstil, dels i form av en enkät bland lärare på grundskolans
alla stadier. En rapport om undersökningen har just utkommit av
trycket (R 1986:68). Utskottet har erfarit att det råder viss oklarhet om
vilka lärare, främst på de högre stadierna, som har ansvaret för undervisningen
i handstil. Utskottet har inhämtat att SÖ på grundval av den
nämnda undersökningens resultat är beredd att vidta de åtgärder som
krävs för att förbättra situationen och ge lärarna erforderligt stöd, bl. a.
planeras ett kommentarmaterial i ämnet.
Med hänvisning till SÖ:s pågående arbete med frågan om undervisningen
i handstil anser utskottet att motionärernas krav i huvudsak är tillgodosett.
Motionen bör därför avslås av riksdagen.
Jämställdhetsarbetet i skolan
Flera motionärer för fram förslag om åtgärder inom skolväsendet för att
ytterligare främja jämställdheten mellan könen.
I motion 1985/86:A604 (fp), vilken remitterats till arbetsmarknadsutskottet,
anförs att barnen i förskolan och på lågstadiet möter nästan bara
kvinnliga barnskötare, förskollärare och lågstadielärare. Ju högre upp i
skolan de kommer, desto flera blir de manliga lärarna. Nästan alla rektorer
är män. Den markant sneda könsfördelningen bland grundskolans lärare
ger enligt motionärerna mer omfattande effekter avseende barnens uppfattning
av vuxenvärlden än vad man vet i dag. De nuvarande förhållandena
måste brytas och för detta behövs det någon som ger de lokala
skolmyndigheterna stöd och råd i jämställdhetsarbetet. Ett sätt att åstadkomma
detta är att utse någon jämställdhetsansvarig vid varje länsskolnämnd.
Förslag härom framförs i motion 1985/86: Ub831 (fp) yrkande 3. 17
Jämställdhetsaspekter anläggs i den första motionen även på elevernas UbU 1986/87:2
yrkesval. Den snäva inriktningen av detta val och arbetsgivarnas fördomar
leder till att arbetslösheten är betydligt högre bland flickor än bland pojkar.
Med hänvisning härtill föreslås i motion 1985/86: Ub831 (fp) yrkande 4 att
alla kommuner skall erbjuda alla arbetslösa flickor som slutar gymnasiet
och högstadiet särskild yrkesorientering i form av studiebesök, sommarkurser
och annat som ger en inblick i typiskt manliga yrken.
1 motion 1985/86: A608 (s) påpekas bl. a. att flera projekt har utarbetats
inom skolan för att stimulera flickor till arbete och vidareutbildning inom
industrin. Erfarenheterna av detta skall användas i det fortsatta arbetet
med att stimulera icke traditionella yrkesval. Detta är enligt motionärerna
bra, men ytterligare insatser behövs inte minst på övriga områden med
pojkdominans. Med hänvisning till vad som anförts i motionen föreslår
motionärerna att riksdagen begär att regeringen uppdrar åt SÖ och universitets-
och högskoleämbetet (UHÄ) att göra en utvärdering av hur skolans
mål om jämställdhet omsätts i praktisk handling och hur man vid de olika
lärarhögskolorna hanterar jämställdhetsfrågorna (yrkande 8). Vidare förordar
motionärerna att försöksverksamhet med systematiskt bedriven yrkesvägledning
kommer till stånd i enlighet med jämställdhetskommitténs förslag
i betänkandet Förvärvsarbete och föräldraskap (SOU 1982:18) i syfte
att bryta det traditionella yrkesvalet (yrkande 9). Även i motion 1985/
86: A803 (m) slutligen uppmärksammas yrkesvägledningens roll i nu berört
hänseende. Skolans studie- och yrkesrådgivning måste mycket aktivare
uppmärksamma flickornas studie- och yrkesval och inte minst klargöra för
dem vilka möjligheter som finns att driva egna företag. Skolan bör också ge
flickorna en positiv syn på den nya teknikens, inte minst datateknikens,
möjligheter att ge arbete och arbetsuppgifter (yrkande 2).
Utskottet vill inledningsvis peka på att utskottet under de senaste riksmötena
ingående har behandlat frågor som avser skolans medverkan i
arbetet för jämställdhet mellan kvinnor och män. I betänkandet UbU 1983/
84:4 togs enbart jämställdhetsfrågor upp till behandling. Utskottet har
senare i betänkandena UbU 1984/85:5 och 1985/86:1 haft anledning att
återkomma till jämställdhetsfrågorna i anledning av motionsledes framförda
förslag av i huvudsak samma innehåll som de nu föreliggande motionerna.
Utskottet har därvid med hänvisning till de förutsättningar som
föreligger för ett fortsatt medvetet arbete med de aktuella frågorna inte
funnit det motiverat att föreslå riksdagen att vidta någon särskild åtgärd på
området.
Utskottet har även under innevarande riksmöte behandlat frågan om
jämställdhet mellan kvinnor och män. Då fästes särskilt avseende vid
strävandena att få flera kvinnliga skolledare (prop. 1985/86:173, mot. 1985/
86:622, UbU 1986/87:1). Utskottet underströk vikten av att de lokala
skolmyndigheterna utnyttjade de möjligheter som ges genom tillkomsten
av det samlade programmet för skolledarutbildning att ytterligare verka för
könsmässig jämställdhet i arbetslivet.
Utskottet hänvisar till den tidigare behandlingen i riksdagen av jämställdhetsfrågorna
och vill i förevarande sammanhang dessutom peka på
följande. 18
Såvitt gäller den statliga skoladministrationen finns föreskrivet i förord- UbU 1986/87:2
ningen (1980:540) om jämställdhet mellan kvinnor och män i statlig anställning,
m.m. att myndigheterna för vaije budgetår skall upprätta en plan för
sitt jämställdhetsarbete.
Utskottet kan ej biträda förslaget att en särskild person vid varje länsskolnämnd
skall ha som sin speciella uppgift att ansvara för jämställdhetsfrågorna
i nämndens utåtriktade arbete gentemot skolorna. En sådan ordning
kan enligt utskottets uppfattning få en effekt motsatt den som motionärerna
önskar. Utskottet menar att all personal vid nämnden i sin verksamhet
utåt skall känna ansvar för de nu aktuella frågorna och inte behöva
hänvisa till någon speciell person och dennes ansvarsområde. Utskottet
anser det sålunda inte motiverat att riksdagen särskilt uttalar sig om hur
ifrågavarande verksamhet läggs upp. Med hänvisning härtill avstyrker
utskottet motion 1985/86: Ub831 yrkande 3.
I timplanen för grundskolan anges klart att skolan skall verka för jämställdhet
mellan kvinnor och män. Förutom detta övergripande mål föreskriver
läroplanen att bl. a. jämställdhetsfrågor bör belysas i samverkan
mellan flera ämnen. Skolledningen har ett speciellt ansvar för att material
om könsrollsfrågor tillförs skolan och för att läroplanens syfte i detta
avseende förverkligas. Skolan bör på olika sätt stimulera eleverna att välja
yrke och vuxenroll oberoende av traditionella könsrollsföreställningar och
den bild av könsrollerna som massmedia ofta förser oss med (Lgr 80 s. 36
f.). För arbetslivsorienteringen gäller att den skall inriktas mot jämställdhet
mellan könen i familj, arbetsliv och samhälle i övrigt (Lgr 80 s. 28).
Beträffande verksamhet för arbetslösa flickor vill utskottet peka på
kommunernas möjligheter att få statsbidrag till kostnader för anordnande
av kurser i teknik för flickor under sommaruppehållet (jfr SÖ-FS 1985:57).
De s.k. ungdomslagen avser åtgärder för äldre arbetslösa ungdomar. I
ungdomslagen återfinns många flickor som ännu inte blivit klara över sitt
framtida yrkesval. Det kan därför vara lämpligt att stimulera dessa flickor
till att pröva mindre traditionella arbetsuppgifter. Utskottet erinrar om vad
arbetsmarknadsutskottet har anfört om att planeringen av de arbetsmarknadspolitiska
åtgärderna inriktas på att kvinnorna kan få del av dessa i den
omfattning som motsvarar deras andel av de arbetslösa. Det är därvid
angeläget att ytterligare försök görs att bredda kvinnornas arbetsmarknad.
I sammansättningen av arbetsuppgifter för ungdomslagen bör detta särskilt
uppmärksammas (AU 1984/85:18 s. 10 f.).
Utskottet finner det avslutningsvis av värde att kunna konstatera att det
råder politisk enighet i vad gäller arbetet med att åstadkomma jämställdhet
mellan könen. Det framgår av det anförda att det åligger myndigheterna på
samtliga nivåer att verka för jämställdhet. Utskottet utgår från att regeringen
uppmärksamt följer utvecklingen på området. Med hänvisning härtill
och till vad utskottet har anfört i ämnet avstyrker utskottet motionerna
1985/86:Ub831 yrkande 4, 1985/86:A608 yrkandena 8 och 9 samt 1985/
86: A803 yrkande 2.
19
Skolskjutsar och skolmåltider
UbU 1986/87:2
I motion 1985/86: Ub212 (s) påpekas att reglerna för rätt till skolskjuts
varierar kraftigt från kommun till kommun. Motionärerna ger exempel på
hur en stelbent tillämpning av bestämmelser för skolskjuts kan medföra
omotiverade orättvisor för somliga barn. Aktuella problem skulle sannolikt
minska avsevärt, om någorlunda likartade bestämmelser kunde åstadkommas,
när det gäller rätten till skolskjuts. Med hänvisning härtill bör enligt
motionen riksdagen som sin mening ge regeringen till känna att en central
vägledning för skolskjutsverksamhet bör utarbetas.
Det finns inte något uttryckligt åliggande för kommunerna att anordna
skolskjutsning. Emellertid är kommunerna skyldiga att vidta erforderliga
anordningar för att göra utbildningen tillgänglig för eleverna. När skolskjutsning
anordnas, gäller förordningen (1970:340, omtryckt 1975:880,
ändrad senast 1986:45) om skolskjutsning samt statens trafiksäkerhetsverks
närmare föreskrifter angående skolskjutsning av den 21 maj 1976.
Den statliga regleringen på området tar sikte på trafiksäkerheten. Utskottet
utgår från att kommunerna även i övrigt anordnar skolskjutsningen på
ett ändamålsenligt sätt. Utskottet anser inte att riksdagen bör göra ett
uttalande om den kommunala verksamheten med skolskjutsar i enlighet
med motion 1985/86:Ub212. Med hänvisning härtill avstyrks motionen.
Betydelsen av en väl sammansatt kost framhålls i motion 1985/86: Ub252
(c). En felaktigt sammansatt kost under barna- och ungdomsåren kan ge
upphov till sjukdomar och men för livet. Enligt motionen har man i en del
kommuner i landet på ett riktigt sätt och i enlighet med läroplanens intentioner
tolkat skolmåltidens roll, nämligen där skolmåltiden ses som en del
av den pedagogiska verksamheten under skoldagen och inte någon från
undervisningen isolerad företeelse. Men motionärerna saknar föreskrifter i
den nya skollagen vilka tar sikte på skollunchen som ett allsidigt pedagogiskt
instrument. Skolmåltidens roll som ett läromedel förfuskas. I stället
för att köpa teoretiska böcker om konsten att överleva och att äta rätt kan
man få ut mycket av en skolmåltid tillgänglig för alla på samma villkor. SÖ
bör, menar motionärerna, få i uppdrag att klarlägga för kommunerna
skolmåltidens betydelse som en pedagogisk resurs samt att undanröja
”diskrepansen mellan läroplanen och skollagen”.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att skolan har en viktig uppgift
att fylla när det gäller att bidra till elevernas kunskaper om hur viktigt
det är med goda kostvanor. Skolmåltiderna bör sålunda inte ses isolerade
från skolans övriga verksamhet. Syftet med motionärernas önskemål om
skollunchen som en pedagogisk resurs bör enligt utskottets mening kunna
nås inom ramen för kommunernas möjligheter till egna initiativ. Utskottet
har inget att erinra mot att den statliga skoladministrationen, om så bedöms
erforderligt, ger stöd och råd för en vidare utveckling av ifrågavarande
verksamhet. Med det anförda avstyrker utskottet motionen.
20
Hemställan
UbU 1986/87:2
Åberopande vad som anförts i det föregående hemställer utskottet
1. beträffande den enskildes kunskapsutveckling, de enskilda ämnenas
ställning, m.m.
att riksdagen avslår motion 1985/86: Ub808 yrkandena 1, 2 och 3,
2. beträffande ökade valmöjligheter och nivågruppering på högstadiet,
m.m.
att riksdagen avslår motion 1985/86: Ub292 yrkandena 1, 2 och 3,
3. beträffande anpassad studiegång och befrielse från skolgång
att riksdagen avslår motion 1985/86: Ub292 yrkandena 4 och 5,
4. beträffande praktiska och teoretiska inslag i skolundervisningen
att
riksdagen avslår motion 1985/86: Ub214 yrkande 6,
5. beträffande värdeförankring i den kristna etiken
att riksdagen avslår motion 1985/86: Ub214 yrkande 1,
6. beträffande undervisning i kristendom och ämnet religionskunskap
att
riksdagen avslår motionerna 1985/86: Ub201 yrkande 1, 1985/
86:Ub214 yrkande 5, 1985/86: Ub220, 1985/86: Ub260 yrkande 1 och
1985/86:Ub299 yrkande 1,
7. beträffande utvärdering av ämnet religionskunskap
att riksdagen avslår motionerna 1985/86: Ub260 yrkande 2 och 1985/
86:Ub267,
8. beträffande skolpräster
att riksdagen avslår motion 1985/86: Ub248,
9. beträffande B-språken på grundskolans högstadium
att riksdagen avslår motion 1985/86: Ub281,
10. beträffande de moderna språkens ställning i skolan
att riksdagen avslår motion 1985/86: Ub301 yrkande 2,
11. beträffande ämnet maskinskrivning
att riksdagen avslår motion 1985/86: Ub203,
12. beträffande teckenspråk som hemspråk
att riksdagen avslår motion 1985/86: Ub216,
13. beträffande teckenspråk som obligatoriskt ämne
att riksdagen avslår motion 1985/86: Ub828 yrkande 1,
14. beträffande skolans sexualundervisning
att riksdagen avslår motion 1985/86: Ub209,
15. beträffande undervisning om äldre människors situation och
om handikappade
att riksdagen avslår motion 1985/86: Ub224,
16. beträffande trafikantutbildning
att riksdagen avslår motion 1985/86: Ub233,
17. beträffande kunskaper om ett kärnvapenkrigs ohyggliga effekter
och aktiv fredskamp
att riksdagen avslår motion 1985/86: Ub250,
18. beträffande miljöinformationen i skolan, m.m.
att riksdagen avslår motion 1985/86: Ub801,
19. beträffande elevernas handstil UbU 1986/87:2
att riksdagen avslår motion 1985/86: Ub246,
20. beträffanden jämställdhetsansvarig vid varje länsskolnämnd
att riksdagen avslår motion 1985/86: Ub831 yrkande 3 ,
21. beträffande jämställdhet sarbetet i övrigt i skolan
att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Ub831 yrkande 4, 1985/
86: A608 yrkandena 8 och 9 samt 1985/86: A803 yrkande 2,
22. beträffande skolskjutsverksamheten
att riksdagen avslår motion 1985/86: Ub212,
23. beträffande skolmåltidsverksamheten
att riksdagen avslår motion 1985/86: Ub252.
Stockholm den 20 november 1986
På utbildningsutskottets vägnar
Lars Gustafsson
Närvarande: Lars Gustafsson (s), Birgitta Rydle (m), Lars Svensson (s),
Ylva Annerstedt (fp), Ingvar Johnsson (s), Göran Allmér (m), Barbro
Nilsson (s), Margareta Hemmingsson (s), Birger Hagård (m), Marita
Bengtsson (s), Larz Johansson (c), Björn Samuelson (vpk), Kerstin Keen
(fp), Jan Hyttring (c) och Rinaldo Karlsson (s).
Reservationer
1. Den enskildes kunskapsutveckling, de enskilda ämnenas
ställning, m.m. (mom. 1)
Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar ”Utskottet vill”
och på s. 6 slutar ”i motionen” bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning är det nödvändigt att från grunden diskutera
vilken roll utbildningen först och främst skall spela. Möjligheter som i
dag inte utnyttjas måste tas till vara. Utskottet menar att man kompromisslöst
bör ange att det är för att utveckla personligheter och ny kunskap som
skolan, den högre utbildningen och forskningen är till. Av detta följer med
nödvändighet att utbildningens struktur och arbetssätt måste förändras.
Undervisningen bör präglas av den grundläggande utgångspunkten att
varje människa är unik. Förståelse för att allas insatser är av lika värde och
tillsammans bildar den helhet på vilken vårt gemensamma välstånd vilar är
viktig. De unga måste få känna att all deras inneboende kapacitet kan och
skall utvecklas och bli till nytta för dem själva och för vårt land. För att nå
dithän måste skolan ge alla elever stöd och stimulans.
Inlärning och därmed kvaliteten i undervisningen är beroende av att
ämnesgränser upprätthålls. Vårt samlade vetande är grupperat i ämnesstrukturer
som eleverna måste ges träning att orientera sig i. Utan att 22
ämnesgränserna upphävs finns emellertid vinster att göra genom samord- UbU 1986/87:2
ning av likartade moment inom flera ämnen. Lgr 80 bör få en sådan
utformning att det skall vara möjligt att samordna studierna av likartade
moment inom flera orienteringsämnen utan en långt gående integrering.
Någon upplösning av ämnesstrukturen får ej komma i fråga.
Skolans uppgift bör enligt utskottets mening renodlas så att skolarbetet
kan koncentreras på huvuduppgiften att ge eleverna kunskaper och färdigheter.
För flertalet skolämnen gäller att stoffmängden har ökat påtagligt.
Utskottet föreslår därför att en genomgång av ämnena och deras innehåll
görs i syfte att ge ämnesstoffet en rimlig omfattning i förhållande till
timplanerna. Översynen av ämnena bör leda till att undervisningen koncentreras
till det verkligt centrala. Läraren bör få det avgörande inflytandet
över hur undervisningstiden används.
Vad utskottet nu anfört om den enskildes kunskapsutveckling, de enskilda
ämnenas ställning och det centrala ämnesinnehållet bör riksdagen med
bifall till motion 1985/86: Ub808 yrkandena 1, 2 och 3 som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande den enskildes kunskapsutveckling, de enskilda ämnenas
ställning, m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1985/86: Ub808 yrkandena 1, 2
och 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har
anfört,
2. Ökade valmöjligheter och nivågruppering på högstadiet,
m.m. (mom. 2)
Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar ”Riksdagen har”
och på s. 7 slutar ”i motionen” bort ha följande lydelse:
Det är skolans uppgift att ta till vara och utveckla elevernas begåvning.
Skolan måste för att lyckas med detta vara så organiserad att den kan ta
hänsyn till elevernas anlag och intressen. Detta gäller särskilt på högstadiet.
Tonåringar med växande insikter om vad just deras intressen är har
särskilt stort behov av att skolan tar hänsyn till deras personliga egenart.
Möjligheterna till egna val på högstadiet är alltför små. Tiden för en
individuellt vald utbildning bör enligt utskottet kunna följa den modell för
flera valmöjligheter som anges i motion 1985/86: Ub292.
Utskottet delar vidare motionärernas uppfattning att de nuvarande reglerna
om tidsbegränsning för anordnande av särskilda grupper av sådana
elever som måste ha betydligt mer hjälp än andra bör tas bort. Om man i en
skola finnér att eleverna gynnas av en undervisning baserad på en gruppindelning
efter individernas behov eller förmåga, bör en sådan gruppering få
ske. Möjligheterna att anpassa undervisningen till den enskilde eleven kan
härigenom bättre tas till vara.
Slutligen instämmer utskottet i motionärernas förslag om möjlighet för 23
vissa elever att påbörja lärlingsutbildning efter årskurs 8. I sådana fall där UbU 1986/87:2
lärlingsutbildningen påböijas i grundskolan bör den i gymnasieskolan förlängas
med ett år.
Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion 1985/86: Ub292
yrkandena 1, 2 och 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
har anfört om ökade valmöjligheter och nivågruppering på högstadiet.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande ökade valmöjligheter och nivågruppering pä högstadiet,
m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1985/86: Ub292 yrkandena I, 2
och 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har
anfört,
3. Anpassad studiegång och befrielse från skolgång (mom.
3)
Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar ”Frågan om” och
slutar ”motion 1985/86: Ub292” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är angeläget att ge de
lokala skolmyndigheterna möjlighet att i särskilda fall medge anpassad
studiegång eller t.o.m. skolgångsbefrielse. Sådana åtgärder kan bidra till
att skoltrötta elever senare känner det lättare att återuppta sina studier.
Möjligheterna att medge anpassad studiegång bör alltså göras större och
rätten att i särskilda fall bevilja skolgångsbefrielse bör återinföras. Riksdagen
bör med bifall till motion 1985/86: Ub292 yrkandena 4 och 5 som sin
mening ge regeringen detta till känna.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande anpassad studiegång och befrielse från skolgång
att riksdagen med bifall till motion 1985/86: Ub292 yrkandena 4 och
5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
4. En jämställdhetsansvarig vid varje länsskolnämnd (mom.
20)
Ylva Annerstedt (fp) och Kerstin Keen (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar ”Utskottet vill”
och på s. 19 slutar ”yrkande 3” bort ha följande lydelse:
Utskottet har vid ett flertal tillfällen behandlat frågor som avser skolans
medverkan i arbetet för jämställdhet mellan kvinnor och män. Utskottet
har därvid bl. a. hänvisat till läroplanens formuleringar.
Trots detta förefaller det som om intresset för jämstälidhetsfrågorna i
skolan mattats. Detta är naturligtvis inte fallet överallt. Utskottet anser
dock att det vore till fördel för jämställdhetsarbetet om varje länsskolnämnd
inom sig utsåg en jämställdhetsansvarig, som kunde ge de lokala 24
skolmyndigheterna stöd och råd i jämställdhetsarbetet. En ordning som UbU 1986/87:2
innebär att all personal vid nämnden skall känna ansvar för de aktuella
frågorna kan tyvärr få konsekvensen att ingen känner det totala ansvaret.
Vad utskottet nu anfört om en jämställdhetsansvarig vid länsskolnämnderna
bör riksdagen med bifall till motion 1985/86: Ub831 yrkande 3 som sin
mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande lydelse:
20. beträffande en jämställdhetsansvarig vid varje länsskolnämnd
att
riksdagen med bifall till motion 1985/86: Ub831 yrkande 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört.
Särskilt yttrande
Kunskaper om ett kärnvapenkrigs ohyggliga effekter och
aktiv fredskamp (mom. 17)
Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anför:
När utskottet för ett år sedan (UbU 1985/86:2) behandlade frågan om
skolans fredsundervisning anförde vi i reservation 1 att vi inte delade
utskottets syn på det av SÖ utgivna servicematerialet om fredsundervisning,
bl.a. därför att det inte framhåller frihetsbegreppet som en överordnad
förutsättning för att fred skall råda i världen. Vad vi då reservationsvägen
framförde äger fortfarande giltighet.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1986
25