Utbildningsutskottets betänkande
1986/87:14

om anslag till gymnasieskolor, m. m. (prop. 1986/
87:100)

UbU

1986/87:14

ÅTTONDE HUVUDTITELN

1 detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt riksdagen i
proposition 1986/87:100 bilaga 10 (utbildningsdepartementet) under punkterna
B 19. Bidrag till driften av gymnasieskolor, B 20. Bidrag till åtgärder
inom kommunernas uppföljningsansvar för ungdom under 18 år m. m., B 21.
Bidrag till driften av fristående skolor på gymnasial nivå och B 22. Bidrag till
utrustning för gymnasieskolan m. m. jämte motioner.

1. Bidrag till driften av gymnasieskolor

Regeringen har under punkt B 19 (s. 119-141) föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad som i propositionen har förordats om avveckling av vissa
specialkurser,

2. godkänna vad som i propositionen för budgetåret 1987/88 har förordats
om ramar för elevplatser i gymnasieskolan,

3. bemyndiga regeringen att - i den mån arbetsmarknadsskäl så påkallar
— för budgetåret 1987/88 medge att totalramen för elevplatser i gymnasieskolan
utökas,

4. godkänna vad som i propositionen för budgetåret 1988/89 har förordats
om ramar för elevplatser i gymnasieskolan,

5. godkänna vad som i propositionen för budgetåret 1989/90 har förordats
om planeringsramar för elevplatser i gymnasieskolan,

6. godkänna vad som i propositionen har förordats om försöksverksamhet
med treåriga yrkesinriktade linjer,

7. godkänna vad som i propositionen har förordats om byte av B-språk
mot C-språk,

8. godkänna vad som i propositionen har förordats om höjning av Sveriges
avgift till International Baccalaureate Office,

9. godkänna vad som i propositionen har förordats om garantiresurs,

10. godkänna vad som i propositionen har förordats beträffande ersättning
för metodiklektorers tjänstgöring i gymnasieskolan,

11. medge att smärre, sakliga ändringar görs i enlighet med vad som har
förordats i propositionen,

12. till Bidrag till driften av gymnasieskolor för budgetåret 1987/88 anvisa
ett förslagsanslag av 4 899 227 000 kr.

1 Riksdagen 1986187.14 sami. Nr 14

Motionerna1

UbU 1986/87:14

1986/87:Ub202 av Maud Björnemalm m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande
en översyn av utbildningen inom social servicelinje.

1986/87:Ub213 av Ann-Cathrine Haglund (m) och Elisabeth Fleetwood (m)
vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett förstärkt timtal för
undervisningen i B-och C-språk i såväl grundskola som gymnasium,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om att språkkurser av olika svårighetsgrad — alternativkurser
- i såväl engelska som B-språk skall införas på grundskolans högstadium,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till försöksverksamhet med
språkgymnasier,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om att avbrott i språkundervisningen bör undvikas,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om att svenska elevers språkfärdigheter och språkkunskaper
bör jämföras internationellt.

1986/87:Ub216 av Ann-Cathrine Haglund (m) och Birgitta Rydle (m) vari —
med hänvisning till vad som anförts i den till arbetsmarknadsutskottet
remitterade motionen 1986/87:A801 — yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om att skolan aktivare
skall uppmärksamma flickornas studie- och yrkesval, upplysa om att
egenföretagande kan vara ett framtida arbete och ge dem en positiv syn på
den nya teknikens möjligheter att ge arbete och arbetsuppgifter.

1986/87:Ub226 av Birthe Sörestedt m. fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär en uppföljning av hur mål och
riktlinjer i samlevnadsundervisningen uppfylls i grundskolan,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring av läroplanen för
gymnasieskolan så att alla elever erhåller samlevnadsundervisning.

1986/87:Ub231 av Christer Eirefelt m. fl. (fp) vari - med hänvisning till vad
som anförts i den till näringsutskottet remitterade motionen 1986/87:N330 —
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen sägs om förbättrad yrkesutbildning.

1986/87:Ub241 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari - såvitt nu är i fråga — yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om samverkan skola-samhälle.

1986/87:Ub242 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari — såvitt nu är i fråga - yrkas

2. att riksdagen fastställer de dimensioneringstal för gymnasieskolan som
föreslås i motionen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om äldre studerande i gymnasieskolan,

1 Motionsyrkandenas behandling i fråga om motivtext, hemställan och reservationer
redovisas i bilaga.

2

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om garantiresurs till gymnasieskolan,

6. att riksdagen med ändring i proposition 1986/87:100 bil. 10 Utbildningsdepartementet
B 19. Bidrag till driften av gymnasieskolor anvisar ett med i
förhållande till regeringens förslag med 160 milj. kr. förhöjt belopp.

1986/87:Ub254 av Rune Ångström (fp) och Ulla Orring (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts beträffande försöksverksamhet med förstärkning av alternativämnet
datakunskap på naturvetenskaplig linje inom gymnasieskolan i Skellefteå.

1986/87:Ub257 av Johnny Ahlqvist m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet av
inrättande av en femårig teknisk utbildning i Hässleholm.

1986/87:Ub258 av Anders Nilsson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om dimensioneringen
och disponeringen av platserna inom gymnasieskolans s. k. lilla ram.

1986/87:Ub259 av Börje Hörnlund m. fl. (c, s, m, vpk) vari yrkas

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om försöksverksamhet
med datagymnasium i Skellefteå med årlig intagning fr. o. m. höstterminen
1987,

2. att riksdagen anvisar anslag motsvarande tillkommande kostnader för
elevgruppens undervisning.

1986/87:Ub260 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) vari med hänvisning till vad
som anförts i motion 1986/87:A229 — såvitt nu är i fråga - yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen sägs beträffande lärlingsutbildningen,

3. att riksdagen beslutar att införa en möjlighet till att provanställa
lärlingar.

1986/87:Ub261 av Ulla Tillander m. fl. (c, m, fp) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts angående
utbildning av lärlingar på Citadellet i Landskrona.

1986/87:Ub274 av Margö Ingvardsson (vpk) och Björn Samuelson (vpk) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att vårdlärarutbildade
sjukgymnaster bör bli behöriga att erhålla tjänster som lärare i
vårdkunskap, lärare 145, enligt skolförordningen.

1986/87:Ub283 av Görel Thurdin (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om regionalt arbetsmarknadsanknutna
påbyggnadsutbildningar (s. k. RA-kurser).

1986/87:Ub291 av Kerstin Keen (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om möjligheter att
genomföra försöksverksamhet med fyraårig naturvetenskaplig linje på
gymnasiet.

1986/87:Ub307 av Charlotte Branting (fp) och Ingela Mårtensson (fp) vari -såvitt nu är i fråga - yrkas

UbU 1986/87:14

3

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en försöksverksamhet
i gymnasieskolan bör startas med en internationell linje med
freds- och konfliktkunskap.

1986/87:Ub311 av Börje Stensson m. fl. (fp)vari - såvitt nuärifråga - yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till försöksverksamhet med
ämnet kulturkunskap med religionskunskap som värdämne,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att religionskunskap blir
ett obligatoriskt ämne på gymnasiets tvååriga linjer.

1986/87:Ub312 av Birgitta Rydle m. fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga — yrkas

1. att riksdagen beslutar om en dimensionering av gymnasieskolans
direktram 1987/88 i enlighet med vad som i motionen anförts,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om neddragningen av lilla ramen,

3. att riksdagen beslutar om en dimensionering av gymnasieskolans
direktram 1988/89 i enlighet med vad som i motionen anförts,

4. att riksdagen beslutar om en dimenisionering av gymnasieskolans
direktram 1989/90 i enlighet med vad som i motionen anförts,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att inget hinder
skall föreligga att arrangera lärlingsutbildning som alternativ till den
linjeutbildning som i dag erbjuds inom gymnasieskolan,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om statsbidrag till s. k. färdigutbildning,

7. att riksdagen beslutar utöka antalet lärlingsplatser till 10000,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående vidgade möjligheter för länsskolnämnderna att
omfördela platser mellan de olika utbildningsvägarna,

9. att riksdagen avslår regeringens begäran om rätt att öka totalramen för
gymnasieskolan i den mån arbetsmarknadsskäl så påkallar,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om kvoteringsregler vid intagningen till elmekanisk
utbildning,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om försöksverksamhet med betygssättning för elever som
har svenska som andra språk,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående huvudlärare och institutionsföreståndare i
gymnasieskolan.

1986/87:Ub316 av Birgitta Hambraeus m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär utredning och förslag om utökad lärlingsutbildning inom
hantverksyrken i enlighet med vad som framförts i motionen.

1986/87:Ub317 av Hans-Eric Andersson (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen angetts om behovet av
intagningsplatser till gymnasieskolan i Stockholms län.

1986/87:Ub318 av Marianne Karlsson (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att
som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om att
skolöverstyrelsen skall lägga ut vårdbiträdesutbildning på olika orter i
landet, däribland Kisa i Östergötland,

UbU 1986/87:14

4

1986/87:Ub322 av Nils G. Åsling (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna att, i överensstämmelse med tidigare fattat beslut
beträffande Bidrag till driften av gymnasieskolor, fastställa lilla ramen att
omfatta 33230 årselevplatser, varav 12530 utgör minimum för regionalt
arbetsmarknadsanknutna påbyggnadsutbildningar.

1986/87:Ub327 av Anna Wohlin-Andersson (c) och Marianne Karlsson (c)
vari med hänvisning till vad som anförts i motion 1986/87:A466 - såvitt nu är
i fråga - yrkas

2. att riksdagen beslutar anslå 6 milj. kr. till länsskolnämnden i Östergötlands
län för fort- och vidareutbildning av gymnasieingenjörer i Ydre, Kinda,
Valdemarsvik och Åtvidaberg,

3. att riksdagen beslutar tilldela Östergötland utvidgade ramar för att
påbörja stenhuggarutbildning i Borghamn, marin elutbildning och marin
motorutbildning i Valdemarsvik, social servicelinje i Vadstena, en marknadsföringslinje
i Mjölby och ytterligare 30 platser på landstingets trädgårdslinje
samt 20 platser på Vretaskolan för blivande avbytare inom jordbruket,

4. att riksdagen beslutar begära att regeringen låter ta fram läroplaner för
estetisk studieväg 1 år, ekonomi och språk 1 år, teknisk dokumentation 1 år,
social service 1 år, formgivning, fördjupning 1 termin, marin elutbildning 1
termin och marin motorutbildning 1 termin,

5. att riksdagen begär att regeringen utfärdar nödvändiga direktiv för att
Söderköping och Kinda skall kunna påbörja gymnasieskola integrerad med
kommunal vuxenutbildning.

1986/87:Ub335 av Stig Josefson (c) och Martin Olsson (c) vari yrkas att
riksdagen beslutar att införa ämnet religionskunskap som obligatoriskt ämne
på de treåriga yrkesförberedande linjerna.

1986/87:Ub337 av Ingela Gardner (m) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag om att överföra 1,6 milj. kr. från
anslaget B 19. Bidrag till driften av gymnasieskolor till anslaget B 22. Bidrag
till utrustning för gymnasieskolan m.m.,

2. att riksdagen till anslaget B 19 anvisar ett med 100 000 kr. förhöjt anslag
om 1,7 milj. kr.

1986/87:Ub346 av Margareta Palmqvist (s) vari yrkas att riksdagen anhåller
att regeringen medger skolöverstyrelsen att genomföra undervisning i
svenska som andraspråk och engelska som C- och B-språk för vissa
invandrarelever.

1986/87:Ub533 av Hans Göran Franck m. fl. (s) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om behovet av åtgärder för att förbättra undervisningen
om mänskliga rättigheter.

1986/87:Ub650 av Bo Lundgren m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande
ingenjörsutbildning i Hässleholms, Klippans och Kristianstads kommuner.

UbU 1986/87:14

5

1986/87:Ub804 av Nils Carlshamre m.fl. (m) vari — såvitt nu är i fråga -yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att gymnasieskolans
vårdlinje bör förlängas till tre år,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att matematik,
naturkunskap, svenska och engelska bör vara obligatoriska ämnen i gymnasieskolans
vårdlinje,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att någon form av
lämplighetsprövning bör utredas vad gälfér gymnasieskolans vårdlinje och
sociala servicelinje, t. ex. yrkesinriktad arbetspraktik.

1986/87:Ub807 av Carl Bildt m. fl. (m) vari med hänvisning till vad som
anförts i motion 1986/87:Ub509 - såvitt nu är i fråga - yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om förstärkt språkundervisning
i grundskolan och gymnasieskolan i enlighet med vad som i motionen
anförts.

1986/87:Ub810 av Gunilla André (c) och Görel Thurdin (c) vari med
hänvisning till vad som anförts i motion 1986/87: A238 — såvitt nu är i fråga -yrkas

1. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om likabehandling
för kooperationen inom utbildningsväsendet i enlighet med vad som
anförts i motionen.

1986/87:Ub811 av Margitta Edgren (fp) och Margareta Mörck (fp) vari —
såvitt nu är i fråga — yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om en förlängning av vårdlinjen på gymnasieskolan.

1986/87:Ub812 av Carl Bildt m. fl. (m) vari — såvitt nu är i fråga - yrkas

7. att riksdagen hos regeringen begär förslag till förkunskapskrav för
gymnasieskolans linjer i enlighet med vad som i motionen anförts,

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om gymnasieskolans inriktning,

19. att riksdagen hos regeringen begär förslag till utformning av den
yrkesinriktade utbildningen på gymnasial nivå i enlighet med vad som i
motionen anförts,

20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om s. k. intresseval i gymnasieskolan,

23. att riksdagen beslutar om fortsatta statsbidrag till Samskolan i
Göteborg, Sigrid Rudebecks gymnasium i Göteborg samt Stockholms
Tekniska Institut (STI) (delvis).

1986/87:Ub814 av Hans-Eric Andersson (s) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
angetts om behovet av adekvat högskoleförberedande utbildning i gymnasieskolan
och utbyggnad av högskoleutbildning i Stockholms län (delvis).

1986/87:Ub815 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) vari med hänvisning till vad
som anförts i motion 1986/87:A813 — såvitt nu är i fråga - yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om s. k. enkönade kurser i bl. a. teknik och data.

UbU 1986/87:14

6

1986/87:Ub817 av Pär Granstedt m. fl. (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om en översyn av det pågående försöks- och utvecklingsarbetet
i gymnasieskolan,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om den gymnasiala yrkesutbildningen (delvis),

10. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en totaldimensionerad
gymnasieskola,

11. att riksdagen beslutar upphäva gällande regler om prioritering av 16-och 17-åringar vid antagning till gymnasieskolan,

12. att riksdagen beslutar att s. k. överinskrivning ej skall tillåtas i
gymnasieskolan,

32. att riksdagen beslutar att gymnasieskolans stora ram för budgetåret
1987/88 skall utökas med 8000 intagningsplatser utöver regeringens förslag,

33. att riksdagen beslutar att den lilla ramen för budgetåret 1987/88 skall
utökas med 5 000 årselevplatser utöver regeringens förslag,

34. att riksdagen beslutar att gymnasieskolans intagningskapacitet för de
därpå följande budgetåren 1988/89 och 1989/90 skall ligga kvar på den i
motionen förordade nivån,

35. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om utomeuropeiska språk i gymnasieskolan.

1986/87:Ub818 av Rune Rydén m. fl. (m, fp, c) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till komplettering av timplanen
för naturvetenskaplig linje och fyraårig teknisk linje m. fl. studievägar i
syfte att göra studiegången för moderna språk treårig i enlighet med vad som
anförts i motionen,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till timplanebestämmelser
som avser minimiundervisningstid för språkgrupp vid samläsning mellan
klasser på olika gymnasielinjer i enlighet med vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen hos regeringen begär att skolöverstyrelsen får i uppdrag
att under en femårsperiod bedriva en aktiv försöksverksamhet med en
förstärkt språklig utbildning på humanistisk linje m. fl. studievägar, bl. a. i
form av undervisning i samhällsorienterande ämnen delvis på engelska, i
enlighet med vad som anförts i motionen,

4. att riksdagen hos regeringen begär att skolöverstyrelsen får i uppdrag
att vidta åtgärder för att åstadkomma beskrivningsbara, realistiska och
mätbara mål för undervisningen i språk i grundskolan och gymnasieskolan i
enlighet med vad som anförts i motionen,

5. att riksdagen hos regeringen begär att skolöverstyrelsen får i uppdrag
att utforma modeller för en mer individualiserad språkundervisning i
grundskolan och gymnasieskolan med utgångspunkt i de resurser som inom
ramen för gällande statsbidragsbestämmelser bör finnas tillgängliga för
språkundervisning.

1986/87:Ub819 av Magnus Persson m. fl. (s)vari — såvitt nu är i fråga — yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om omfördelning av utbildningsplatser inom den s. k. lilla
ramen till förmån för skogslänen,

UbU 1986/87:14

7

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om de speciella problemen i skogslänens svaga gymnasieregioner.

1986/87:Ub820 av Ingela Gardner m. fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i
motionen angående behovet av utökning av antalet platser på direktramen i
Stockholms län,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående omfördelning av platser mellan och inom
ramarna,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående behovet av platser på lilla ramen.

1986/87:Ub823 av Siw Persson m. fl. (fp) vari — med hänvisning till vad som
anförts i den till arbetsmarknadsutskottet remitterade motionen 1986/
87:A490 — såvitt nu är i fråga — yrkas

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om inrättande av en kemiteknisk gren på T-linjen, åk 4, i
Kristianstad,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om att starta försöksverksamhet med ingenjörsskola med
femårig teknisk utbildning i Kristianstads län fr. o. m. 1987/88,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om breddad gymnasieutbildning i Ystad med en idrottslinje
knuten till handboll,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om en idrottslinje knuten till ungdomsfotboll i gymnasieutbildningen,
belägen i Helsingborg,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om en idrottslinje knuten till handboll och fotboll i
gymnasieutbildningen, belägen i Kristianstad.

1986/87:Ub824 av Bengt Wittbom m. fl. (m, fp) vari med hänvisning till vad
som anförts i motion 1986/87:A496 — såvitt nu är i fråga — yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående ett friare utnyttjande av medlen inom gymnasieskolan
till förmån för en utbyggd lärlingsutbildning i Örebro län.

1986/87:Ub825 av Görel Thurdin m. fl. (c) vari - med hänvisning till vad som
anförts i den till arbetsmarknadsutskottet remitterade motionen 1986/
87:A819 - yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om förändrad inriktning av utbildningen för en ökad
jämställdhet,

2. att riksdagen begär att regeringen uppdrar åt skolöverstyrelsen och
universitets- och högskoleämbetet att göra en utvärdering av hur skolans mål
om jämställdhet omsätts i praktisk handling i grundskola, gymnasium och
lärarhögskola i enlighet med vad som anförts i motionen.

UbU 1986/87:14

8

1986/87:Ub827 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen angetts om förstärkt språkundervisning i grundskolan,

24. att riksdagen beslutar om 8 000 fler årselevplatser i gymnasieskolan för
budgetåret 1987/88 samt att riksdagen med anledning härav reserverar
65000000 kr. av de medel som avsatts för "tillkommande utgiftsbehov”,

26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om fördelningen av det utökade antalet platser i gymnasieskolan,

27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om dimensioneringen av gymnasieskolan för 1988/89 och
1989/90,

28. att riksdagen avslår regeringens begäran om rätt att öka totalramen för
gymnasieskolan i den mån arbetsmarknadsskäl så påkallar,

29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om utvärdering av försöksverksamhet i gymnasieskolan,

30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om praktikinslag i gymnasieutbildningen,

31. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om försöksverksamhet med förbättrad konsumentekonomisk
linje,

32. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som angetts
i motionen om att inrätta gymnasier med riksintagning också i teoretiska
ämnen,

33. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om att också andra än idrottande elever skall få utnyttja det
s. k. hemortsalternativet,

34. att riksdagen beslutar att under anslaget B 19. Bidrag till driften av
gymnasieskolor anslå 20 000 000 kr. utöver vad regeringen har föreslagit som
ett förhöjt anslag till elever med särskilda behov i gymnasieskolan,

35. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts
i motionen om lärlingsutbildning,

45. att riksdagen beslutar att under anslaget B 19. Bidrag till driften av
gymnasieskolor anslå 5000000 kr. mindre än regeringen har föreslagit för
undervisning i hemspråket.

1986/87:828 av Birgitta Rydle m. fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

24. att riksdagen beslutar att avskaffa rätten till hemspråksundervisning i
gymnasieskolan,

25. att riksdagen beslutar att från anslaget B 19. Bidrag till driften av
gymnasieskolor överföra 6500000 kr. till B 21. Bidrag till driften av
fristående skolor på gymnasial nivå,

26. att riksdagen beslutar att till B 19. Bidrag till driften av gymnasieskolor
för budgetåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 4 905 876 000 kr.,

27. att riksdagen beslutar att överföra 30 758 000 kr. från B 20. Bidrag till
åtgärder inom kommunernas uppföljningsansvar för ungdom under 18 år till
B 19. Bidrag till driften av gymnasieskolor.

UbU 1986/87:14

9

1986/87:Ub829 av Alf Svensson (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

2. att riksdagen beslutar begära att regeringen utarbetar förslag till hur
finska språkets ställning kan stärkas i gymnasieskola och högskola.

Utskottet

1 Disposition

Utskottet disponerar sitt anförande beträffande gymnasieskolanslaget på
följande sätt.

Först behandlas dimensioneringen av gymnasieskolan budgetåren 1987/
88-1989/90 {avsnitt2). Utskottet tar sedan upp en rad läroplansfrågor (avsnitt
3), däribland en försöksverksamhet med treåriga yrkesinriktade linjer
(avsnitt 3.1) samt språkprogrammet i ungdomsskolan (avsnitt 3.4). Därpå
behandlas förslag om gymnasial lärlingsutbildning (avsnitt 4) och åtgärder för
invandrarelever (avsnitt 5). Anförandet om gymnasieskolanslaget avslutas
med ett antal övriga frågor (avsnitt 6) samt frågan om medelstilldelning
(avsnitt 7).

2 Dimensioneringen av gymnasieskolan

2.1 Dimensioneringen av gymnasieskolan

Utskottet tar här först upp regeringens förslag om avveckling av vissa
specialkurser inom den s. k. lilla ramen i gymnasieskolans planeringssystem.
Därefter behandlas regeringens förslag om antalet platser i gymnasieskolan
under de närmaste tre budgetåren.

2.1.1 Avveckling av vissa specialkurser med karaktär av intern
personalutbildning

Det är normalt skolöverstyrelsen (SÖ) som beslutar vilka specialkurser som
får finnas i gymnasieskolan. I en pågående försöksverksamhet får dock
länsskolnämnderna besluta om regionalt arbetsmarknadsanknutna påbyggnadsutbildningar
(s. k. RA-kurser).

I det mycket stora utbudet av specialkurser ingår en del utbildningar som
enligt det föredragande statsrådet inte bör anordnas inom gymnasieskolan.
Som exempel anför han utbildningar som har ett specialinriktat innehåll och
som i praktiken är avsedda för vissa personalgrupper hos företag och
institutioner. Det är enligt statsrådet inte en uppgift för gymnasieskolan med
dess intagningsregler och finansiering att erbjuda utbildningar av detta slag.
Sådana utbildningar bör i stället anordnas som uppdragsutbildning, varvid
uppdragsgivaren utser deltagande elever och betalar ersättning för utbildningen.

Föredragande statsrådet föreslår att regeringen skall meddela föreskrifter
om att specialkurser av detta slag inte längre skall anordnas inom ramen för
gymnasieskolan. En avveckling bör påbörjas den 1 juli 1987. Det får därvid
ankomma på SÖ och, i fråga om RA-kurser, länsskolnämnderna att pröva
frågor om avveckling.

UbU 1986/87:14

10

Regeringen hemställer om riksdagens godkännande av vad som förordats
om avveckling av vissa specialkurser.

Utskottet vill först erinra om att denna fråga tidigare tagits upp av
regeringen i budgetpropositionen 1985 (prop. 1984/85:100, bil. 10, s. 195 f.).
Föredragande statsrådet konstaterade då, utifrån ett förslag i SÖ:s anslagsframställning,
att gymnasieskolans öppenhet gentemot önskemål från avnämarhåll
enligt SÖ har lett till att det etablerats studievägar som i ett längre
perspektiv är att betrakta som intern personalutbildning hos den arbetsgivare
som föreslagit utbildningen i fråga. Den sektor där detta torde vara vanligast
är vårdsektorn, bl. a. av det skälet att utbildningshuvudmannen där är
densamme som avnämaren.

I ett läge, där man noga måste överväga hur gymnasieskolans resurser bäst
kan användas och där en prioritering skall ske av i första hand 16-17-åringarna, instämmer utskottet i nödvändigheten av att kontinuerligt pröva
vilka utbildningar som skall accepteras inom den med statsbidrag bedrivna
gymnasieskolutbildningen.

Detta innebär samtidigt ett viktigt avvägningsproblem som enligt utskottet
också bör uppmärksammas vid den översyn av den gymnasiala yrkesutbildningen,
om vilken regeringen aviserat en proposition under detta år. SÖ har,
enligt vad utskottet erfarit, haft regeringens uppdrag att undersöka vilka
utbildningar i gymnasieskolan som i realiteten har karaktär av intern
personalutbildning. Av SÖ:s redovisning framgår att sådana i första hand
förekommer på det landstingskommunala området.

Inga motioner har väckts med anledning av förslaget, och utskottet har för
sin del inget att erinra mot vad som föreslagits om avveckling av specialkurser
med karaktär av personalutbildning. Huvudmännen bör dock enligt utskottet
i god tid före planeringen av sin utbildning kunna få besked om vilka
utbildningar som inte längre får anordnas med statsbidrag. För att ge
möjlighet till detta förordar utskottet att möjlighet ges till en något
långsammare avvecklingstakt. Utskottet skall strax återkomma härtill i
samband med sina överväganden om den lilla ramens omfattning (avsnitt
2.1.2). Utskottet förutsätter samtidigt att huvuddelen av specialkurserna
med karaktär av personalutbildning är avskaffade inför läsåret 1988/89.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad som i budgetpropositionen
har förordats om avveckling av vissa specialkurser med karaktär av intern
personalutbildning, i första hand på vårdutbildningens område.

2.1.2 Ramar för elevplatser i gymnasieskolan budgetåren 1987/88-1989/90

— Direktramen

Utskottet vill först erinra om vad riksdagen våren 1985 på utskottets förslag
(UbU 1984/85:18 s. 20, rskr. 1984/85:272) gav regeringen till känna i fråga om
planeringssystemet för gymnasieskolan. Därvid uttalades att ambitionen att
bereda alla utbildningssökande 16- och 17-åringar en gymnasieplats i princip
borde gälla även 18- och 19-åringar. Regeringen har sedan i den senaste
regeringsförklaringen anfört att alla under 20 år bör beredas plats i
gymnasieskolan.

16—17-åringarna har nu prioriterats i två intagningsomgångar. Rekom -

UbU 1986/87:14

11

mendationer om sådan förtur gavs för övrigt redan för tre år sedan. Likväl var
det, enligt budgetpropositionen, vid intagningen till läsåret 1986/87 ca 3700
eller 3,2% av de sökande 16—17-åringarna som inte fick plats på de
studievägar de sökt till. Antalet 16-åringar, som var den helt dominerande
sökandegruppen, var förra året knappt 110000. Antalet intagningsplatser
var 124000. Utskottet har erfarit att 4000 å 5000 av platserna av olika skäl
normalt inte kan utnyttjas. Då samtidigt antalet ej sökande 16-åringar är
ungefär lika stort, blir antalet platser för övriga sökande ändå så pass stort
som ca 14 000.

En viktig ambition i sammanhanget är att i görligaste mån bereda
ungdomarna plats på önskad studieväg och helst enligt deras förstahandsval.
Svårigheten att här lyckas fullt ut belyses enligt utskottet väl av vissa
inhämtade uppgifter. Av de 3700 16- och 17-åringar som inte fick någon
gymnasieplats vid den senaste intagningen var det drygt 1500 som bara hade
gjort ett enda val till gymnasieskolan. Fyra av tio bland de 16- och 17-åringar
som inte kom in i gymnasieskolan kunde alltså bara tänka sig att gå på en
enda studieväg inom dess utbud av tjugofemtalet linjer och hundratals
specialkurser.

Inom detta utbud var det vidare, enligt vad utskottet också har inhämtat,
tre linjer som var förstahandsval för inemot 1400 av de 3 700 som inte kom in
(vårdlinje, livsmedelsteknisk linje och el-teleteknisk linje). Av de 3 700 hade
vidare över 500 sökt till frisör-, kosmetolog- eller djurvårdarutbildning
(specialkurser). Gemensamt för dessa sex utbildningar, till vilka alltså över
hälften av dem som inte fått plats hade sökt, är att antalet platser är
begränsat. Skälen härtill är antingen brist på lärare eller att arbetsmarknaden
(för de tre specialkurserna) anses mättad.

Även när det gäller hela sökandegruppen under 20 års ålder är bilden
densamma. Av den som sökt till el-teleteknisk och livsmedelsteknisk linje
stod, enligt vad utskottet erfarit, totalt inemot 1000 ungdomar utan plats.
Ungdomar som sökte till de teoretiska linjerna var betydligt bättre lottade.
Något över 250 ungdomar under 20 år blev utan plats i vad gäller någon av de
fem tre- och fyraåriga linjerna. I riksperspektivet är alltså möjligheterna att
få sina val tillgodosedda mycket olika för elever med olika studieinriktning.

Detta problem behandlas utifrån annan liktydig statistik även i budgetpropositionen.
Föredragande statsrådet uppmärksammar också förstahandsvalets
betydelse för eleverna och särskilt för dem som väljer en yrkesinriktad
linje. Principen om en likvärdig utbildning måste innefatta rätten för en elev,
som går ut från grundskolan, att så fritt som möjligt välja studieväg i
gymnasieskolan, oavsett var han eller hon bor. Statsrådet konstaterar dock
samtidigt att en total följsamhet till elevernas val är omöjlig av bl. a.
arbetsmarknadsskäl.

Svårast att få sina val tillgodosedda har alltså de elever som direkt efter
grundskolan endast kan tänka sig en yrkesutbildning. Möjligheterna att,
inom befintlig ram, lättare få ett yrkesinriktat studie val tillgodosett skulle
öka för eleverna, om ett antal yrkeslinjer med stort sökandetryck kunde
byggas ut på både mindre och större orter. Utbildningarna är dock ofta dyra
att anordna. Enligt föredragande statsrådet bör en riktad satsning göras på
vissa yrkesinriktade studievägar som inte kunnat byggas ut i tillräcklig takt på

UbU 1986/87:14

12

grund av stora investeringskostnader. Statsrådet återkommer till detta under
anslaget B22. Bidrag till utrustning för gymnasieskolan m.m., vilket
utskottet skall behandla senare i detta betänkande.

När det gäller antalet årselevplatser på direktramen har SÖ föreslagit en
ökning med 7568 till 300800 eller, i intagningsplatser räknat, med 2870 till
126 870. Med detta förslag bevaras innevarande budgetårs kapacitet om 2,64
årselevplatser per 16-åring. Antalet 16-åringar ökar mellan 1986 och 1987
med drygt 4000 till knappt 114000.

För budgetåren 1988/89 och 1989/90, då 16-årskullarna minskar igen,
föreslår SÖ 297600 resp. 292200 årselevplatser, vilket innebär oförändrat
2,64 årselevplatser per 16-åring.

Föredragande statsrådet räknar för sin del med att den möjlighet till
omfördelning av platserna som fortfarande bör finnas kan användas så att
vissa platser förs från längre utbildningar till vissa tvååriga yrkesinriktade
linjer, där de längsta köerna till utbildningen finns. Därmed skulle ett
oförändrat antal årselevplatser räcka till fler intagningsplatser. Detta i
kombination med de förslag som redovisas under anslaget B 22. Bidrag till
utrustning för gymnasieskolan m.m. bör enligt statsrådets mening kunna
medverka till att en större andel av 16-19-årsgruppen bereds plats i
gymnasieskolan.

Med hänvisning till detta föreslår statsrådet att den dimensionering av
gymnasieskolans direktram om 124000 intagningsplatser eller 293232 årselevplatser,
som riksdagen beslutat om för budgetåren 1987/88 och 1988/89,
fastställs. Han föreslår också att motsvarande antal fastställs som planeringsramar
för budgetåret 1989/90.

Olika stora ökningar av denna dimensionering föreslås i fyra parti- och
kommittémotioner från lika många partier.

Enligt motion 1986/87:Ub817 (c) yrkande 10 bör gymnasieskolan totaldimensioneras,
dvs. ha en sådan omfattning, att alla ungdomar som så önskar
skall få en plats i gymnasieskolan. I samma motions yrkande 32 preciseras
detta i förslag om en ökning av antalet intagningsplatser med 8000 till
132 000. Om samma relation mellan intagnings- och årselevplatser antas som
i budgetpropositionen (dvs. 1:2,37), innebär detta en ökning med 18960
årselevplatser till 312192. Den utökade kapaciteten bör enligt motionärerna
i första hand läggas ut på olika former av företagsförlagd utbildning. De
anvisar ingen särskild finansiering av de extra platserna, eftersom de räknar
med att ökade kostnader under detta anslag motsvaras av minskade anspråk
på anslagen för åtgärder inom kommunernas uppföljningsansvar för ungdom
under 18 år och för vissa arbetsmarknadspolitiska åtgärder (verksamhet med
ungdomslag m.m.).

För budgetåren 1988/89 och 1989/90 föreslås i samma motions yrkande 34
delvis en lika stor ökning av antalet platser i förhållande till regeringens
förslag.

I motion 1986/87:Ub242 (vpk) yrkande 2 delvis föreslås en ökning av
direktramen med 4000 intagningsplatser till 128000 eller med 9480 årselevplatser
till 302 712. Samma relation mellan intagnings- och årselevplatser som
i budgetpropositionen har då förutsatts. För tillkommande kostnader
beräknas 40 milj. kr. Denna dimensionering bör enligt motionärerna gälla

UbU 1986/87:14

13

också för budgetåren 1988/89 och 1989/90. Med denna ökade intagning
beräknar motionärerna att målet att bereda alla en gymnasieutbildning skall
uppfyllas. De vill däri också se en möjlighet att ha en betygsfri intagning till
gymnasieskolan.

I två motioner föreslås för budgetåret 1987/88 en och samma ökning av
antalet årselevplatser, nämligen med 8000. I motion 1986/87:Ub312 (m)
yrkande 1 delvis översätts detta antal till 2 870 intagningsplatser. Ökningen
av platser finansieras genom ett överförande av medel från anslaget till
uppföljningsåtgärder (B 20).

Samma ökningstal för budgetåret 1987/88 föreslås i motion 1986/87:Ub827
(fp) yrkande 24. Motionärerna räknar med att platsökningen skall minska
medelsbehovet i fråga om såväl ungdomsuppföljning som verksamhet med
ungdomslag. 65 milj. kr. föreslås bli reserverade av de medel som avsätts i
statsbudgeten för ”tillkommande utgiftsbehov”.

För budgetåren 1988/89 och 1989/90 skiljer sig sedan de två nu senast
behandlade motionerna åt.

I motion 1986/87:Ub312 (m) föreslås i yrkande 3 för budgetåret 1988/89 en
ökning med 4368 årselevplatser (1460 intagningsplatser) och i yrkande 4 för
budgetåret 1989/90 en minskning med 1032 årselevplatser (940 intagningsplatser)
i förhållande till regeringens förslag. Dessa dimensioneringstal
motsvarar i vad gäller årselevplatser helt SÖ:s förslag och innebär således
oförändrat 2,64 årselevplatser per 16-åring den aktuella treårsperioden ut.

Enligt motion 1986/87:Ub827 (fp) yrkande 27 bör planeringsramen för
budgetåren 1988/89 och 1989/90 ligga på en så hög nivå att alla ungdomar
under 20 år får plats.

Utskottet vill för sin del fästa stor vikt vid vad som i det tidigare har anförts
om en utbyggnad av den yrkesinriktade utbildningen. Utskottet delar
föredragande statsrådets uppfattning att det är först med en utökning av viss
gymnasial yrkesutbildning som statsmakternas mål att bereda alla under 20
år en gymnasieplats kan förverkligas. När detta mål uppsattes, var det i
samband med överväganden om planeringssystemet för gymnasieskolan,
vilket nu är föremål för översyn inom regeringskansliet (UbU 1984/85:18 s.
20).

Utskottet uttalade då att en översyn av planeringssystemet inte borde leda
till att systemet med sektorer övergavs. Systemets styrande effekt har dock
under de senaste åren minskats genom de vidgade möjligheterna till
omfördelning av platser mellan sektorer. Detta har givetvis bara varit av
godo i de fall då en mindre efterfrågad yrkesutbildning har bytts ut mot en
annan, mer efterfrågad sådan. Därmed har tillgängliga platser kunnat
utnyttjas bättre. I de fall en omfördelning däremot inneburit att en
yrkesinriktad utbildning har bytts mot en teoretisk kan detta ha bidragit till
att öka den tidigare påtalade klyftan mellan sökande av teoretisk resp.
yrkesinriktad utbildning i vad gäller möjligheten att få förstahandsvalet
tillgodosett. Utskottet utgår från att regeringen och den statliga skoladministrationen
uppmärksamt följer vilka omfördelningar som görs.

Förutsättningarna i fråga om planeringssystemets sektorsindelning har
alltså ändrats under de senaste åren. I den mån en än större utbytbarhet i
fråga om utbildningar än nu skulle föreslås, förutsätter utskottet att ett

UbU 1986/87:14

14

sådant förslag i första hand tillåts främja de yrkesinriktade utbildningarna.

Med den rådande kostnadsuppdelningen mellan stat och kommun för den
gymnasiala utbildningen följer att klasser på vissa studievägar genom stora
kostnader för lokaler och utrustning blir betydligt dyrare för kommunerna än
vissa andra klasser, i vilka ofta dessutom dubbelt så många sökande kan tas
in. Utskottet är fullt medvetet om att ingen kommun kan åläggas att anordna
en viss gymnasieutbildning. En vital roll får då de utrustningsbidrag staten
kan ge för att stimulera kommunerna till att anordna vissa utbildningar, som
dels har en god arbetsmarknadsprognos, dels har ett stort sökandetryck från
just de ungdomar under 20 år, vilka enligt statsmakternas egna mål skall
beredas en plats i gymnasieskolan.

För sådana yrkesutbildningar borde det, som utskottet ser det, egentligen
vara möjligt att ange vissa minimiramar för antalet platser. En sådan modell
kräver dock ingående överväganden om vilken satsning staten kan göra på
t. ex. utrustningsbidrag för att nå vissa bestämda mål, såsom de här angivna.
Utskottet finner det naturligt att denna strategiska fråga behandlas i
samband med aviserade förslag om en förändrad yrkesutbildning.

På kortare sikt bör, enligt utskottet, följande gälla i fråga om fördelningen
av platser inom direktramen för budgetåren 1987/88-1989/90.

Med hänvisning dels till att andelen direktsökande från grundskolan ökat
med en procentenhet, dels till det ökade antalet 16-åringar bör enligt
utskottets mening antalet intagningsplatser och årselevplatser inom gymnasieskolans
direktram för budgetåren 1987/88 och 1988189 vara 127000 resp.
300342.

Samma antal bör också gälla som planeringsram för budgetåret 1989190.

Detta bör riksdagen med anledning av proposition 1986/87:100 och
motionerna 1986/87:Ub312 yrkande 1 delvis och 1986/87:Ub827 yrkande 24
som sin mening ge regeringen till känna.

Med detta finner utskottet att riksdagen bör avslå motionerna 1986/
87:Ub242 yrkande 2 delvis, 1986/87:Ub312 yrkandena 3 och 4, 1986/
87:Ub817 yrkandena 10 och 32 samt 34 delvis samt 1986/87:Ub827 yrkande

27.

I fråga om fördelningen av tillkommande platser har i motionerna
1986/87:Ub312 yrkande 1 delvis och 1986/87:Ub827 yrkande 26 föreslagits en
prioritering av de teoretiska tre- och fyraåriga studievägarna. Detta avses
minska sökandetrycket på de yrkesinriktade linjerna.

Som utskottet senast vid förra riksmötet konstaterade (UbU 1985/86:16, s.
15 f.), har det vid flera tillfällen varit anledning att överväga förutsättningarna
för planeringen av gymnasieskolan och riktlinjerna för dess dimensionering.
Ungdomarnas intresse för olika utbildningar skall vägas mot vad som är
känt om arbetsmarknadens behov och kommunernas möjligheter att anordna
utbildningar. Relativt stora möjligheter finns för SÖ och länsskolnämnder
att anpassa organisationen till de sökandes efterfrågan på olika studievägar.

Utskottet vill dock här åter fästa uppmärksamheten på att det inte är de
tre- och fyraåriga linjerna som efterfrågas mest. Av de 3700 prioriterade 16-och 17-åringar som inte kom in läsåret 1986/87 var det 1350 som hade sökt till
tre yrkesutbildningar — el-teleteknisk linje, livsmedelsteknisk linje och
vårdlinje. Av de sökande till de fem tre- och fyraåriga linjerna var det knappt

UbU 1986/87:14

15

200 sökande som inte kom in. Det är alltså med relativt få undantag så, att
elever som söker till tre- och fyraåriga linjer kommer in på dessa. Enligt
utskottets uppfattning kan därför inte en ökning av platserna på de tre- och
fyraåriga linjerna antas minska trycket på de yrkesinriktade linjerna.

Ett uttalande av riksdagen av den art motionärerna önskar skulle, som
utskottet ser det, inte fylla det avsedda syftet. Mot bakgrund av vad utskottet
i det föregående har konstaterat om var de längsta köerna till gymnasieskolan
finns bör den statliga skoladministrationen ha så stor frihet som möjligt att
fördela de tillkommande platserna. Samtidigt skall det dock konstateras att
tillskott av platser under en vårtermin erfarenhetsmässigt i många fall bara
har kunnat läggas ut på de teoretiska studievägarna, däribland främst de treoch
fyraåriga linjerna. Kommunernas kostnader för lokaler och utrustning är
här mindre, och utskottet erinrar om vad som i det föregående anförts om
kommunernas skiftande ekonomiska förutsättningar att anordna olika slag
av studievägar. Med detta finner utskottet att motionärernas yrkanden i
realiteten kommer att tillgodoses, varför motionerna 1986/87:Ub312 yrkande
1 delvis och 1986/87:Ub827 yrkande 26 bör avslås av riksdagen.

Med direkt anknytning till storleken av direktramen finns härutöver två
yrkanden till förmån för de sökande som är äldre än den prioriterade 16- och
17-årsgruppen.

I motion 1986/87:Ub817 (c) yrkande 11 upprepas ett tidigare vid flera
tillfällen framfört förslag om att avskaffa prioriteringen av 16- och 17-åringar.
Motionärerna finner denna prioritering oförenlig med utfästelsen att bereda
alla under 20 år plats i gymnasieskolan.

Det förslag i motion 1986/87:Ub242 (vpk) yrkande 2 om fler platser i
gymnasieskolan som utskottet nyss redovisat följs i yrkande 3 upp med att
därmed också äldre elever skall kunna erbjudas en plats.

Rekommendationer om prioritering av 16- och 17-åringar vid intagning till
gymnasieskolan gavs efter riksdagens beslut med anledning av förslag i
budgetpropositionen 1984 (prop. 1983/84:100 bil. 10, UbU 1983/84:19, rskr.
1983/84:147). Bindande föreskrifter om prioritering av denna åldersgrupp
har sedan varit i kraft vid två intagningsomgångar.

Enligt vad utskottet har erfarit har bestämmelserna haft avsedd effekt.
Andelen direktsökande från grundskolan, dvs. de yngsta och därmed den
ungdomsgrupp som har det minsta antalet alternativ till fortsatt utbildning,
har ökat med 2 procentenheter till 97 % av årskullen. Andelen ungdomar
inom ungdomsuppföljningen har under samma tid minskat med 30 procentenheter.
Utskottet vill vidare erinra om att prioriteringen endast tillämpas i
de fall antalet platser är mindre än antalet sökande.

Mot denna bakgrund och med hänvisning till den totala ökning av antalet
intagningsplatser som utskottet nyss har förordat avstyrks motion 1986/
87:Ub817 yrkande 11 om ett avskaffande av prioriteringen av 16- och

17-åringar.

När det gäller motion 1986/87:Ub242 yrkande 3 finner utskottet att detta
kan tillgodoses med den av utskottet förordade ökningen av platsantalet.
Riksdagen behöver därför inte göra något särskilt uttalande i denna fråga,
varför utskottet avstyrker också motion 1986/87:Ub242 yrkande 3.

UbU 1986/87:14

16

— Lilla ramen

UbU 1986/87:14

Som bakgrund till sitt förslag om lilla ramen inleder föredragande statsrådet
med att konstatera att för särskilt påbyggnadsutbildningarna inom lilla
ramen är platsutnyttjandet ofta mycket dåligt. På grund härav har SÖ inte
heller föreslagit någon utökning av lilla ramen. Under läsåret 1985/86 var det
hela 18 % av antalet disponibla intagningsplatser som inte utnyttjades, vilket
var en ökning med 3 procentenheter i förhållande till läsåret 1984/85. Bland
de regionalt arbetsmarknadsanknutna påbyggnadsutbildningarna var mer än
var fjärde plats eller 27 % av platserna vakanta läsåret 1985/86. Bl. a. med
hänsyn till det dåliga platsutnyttjandet anser föredragande statsrådet att lilla
ramen bör minskas. Vidare har en del av utbildningarna inom lilla ramen
kunnat ses som ett alternativ till högskoleutbildning. Enligt statsrådet är
behovet av högskoleavlänkande utbildningar inte längre lika stort. Han anser
dessutom att ett visst utrymme inom lilla ramen bör kunna frigöras genom
den avveckling av vissa specialkurser som utskottet nyss förordat.

Den av riksdagen beslutade omfattningen av lilla ramen för budgetåret
1987/88 utgör 33230 årselevplatser, varav 12530 utgör minimiram för
påbyggnadsutbildningar och 1000 årselevplatser beräknas för kurser för
invandrarungdom. Föredragande statsrådet föreslår mot bakgrund av de
överväganden som nu redovisats en minskning av lilla ramen med 4000
årselevplatser till 29 230 årselevplatser, varav 1 000 beräknas för kurser för
invandrarungdom.

Vid sidan av dessa platser föreslås inom lilla ramen ett visst antal platser för
viss teknisk utbildning i Stockholm, vartill utskottet skall återkomma senare i
detta betänkande (s. 42).

Samma dimensionering föreslås gälla för lilla ramen även budgetåren
1988189 och 1989/90.

Tre motioner har väckts om fler platser inom lilla ramen.

I motion 1986/87:Ub817 (c) yrkande 33 föreslås en ökning i förhållande till
regeringens förslag med 5000 årselevplatser, vilket skulle innebära totalt
34230 årselevplatser för lilla ramen budgetåret 1987/88.

Finansiering av tillkommande platser bör enligt motionärerna kunna
klaras genom att belastningen blir mindre på anslag för vissa arbetsmarknadspolitiska
åtgärder (verksamhet med ungdomslag m. m.).

För budgetåren 1988/89 och 1989/90 föreslås i samma motions yrkande 34
delvis att platsantalet inom lilla ramen behålls på samma nivå som yrkats för
budgetåret 1987/88.

Enligt motion 1986/87 :Ub242 (vpk) yrkande 2 delvis bör den av regeringen
föreslagna minskningen med 4000 årselevplatser inte genomföras. Lilla
ramen bör för alla tre budgetåren 1987/88-1989/90 vara oförändrad jämfört
med i dag, dvs. omfatta 33230 årselevplatser. Kostnaden för att behålla
denna dimensionering beräknas av motionärerna till 100 milj. kr. De vill
behålla platsantalet oförändrat för att värna om sådana specialkurser ”sorn i
dagens läge kan ses som öppningar för de studerande som upplever sig ha
hamnat i en återvändsgränd”.

I motion 1986/87:Ub322 (c) yrkas, slutligen, att den lilla ramen oförändrat
bör omfatta 33230 årselevplatser. Motionären finner det olämpligt att nu

2 Riksdagen 1986/87.14 sami. Nr 14

minska den lilla ramen. Han hänvisar främst till den information som redan
utgått till presumtiva sökande utifrån de beslut om platstilldelning inom
länsramarna som i sin tur bygger på SÖ:s, regeringens och, ytterst,
riksdagens beslut i denna fråga våren 1986.

Utskottet har i det föregående tillstyrkt regeringens förslag om avveckling
av vissa specialkurser inom lilla ramen med karaktär av intern personalutbildning.
Utskottet konstaterade därvid att skolhuvudmännen kan behöva
en viss tid för att anpassa sig till en sådan avveckling. Enligt vad utskottet
erfarit kan dock vissa specialkurser av det aktuella slaget avvecklas redan till
budgetåret 1987/88.

Utskottet förordar därför att lilla ramen minskas med 1000 årselevplatser
jämfört med innevarande år till 32 230 för budgetåret 1987/88. Detta innebär
en ökning med 3 000 årselevplatser i förhållande till budgetpropositionen.
Samma antal bör gälla för budgetåren 1988/89 och 1989/90 (för det sist
nämnda budgetåret som planeringsram). Detta bör riksdagen såsom sin
mening ge regeringen till känna.

Utskottet har för budgetåren 1988/89 och 1989/90, parallellt med en
fortsatt avveckling av vissa specialkurser, räknat med ett visst ökande behov
av årselevplatser för utbildning utöver en tvåårig grundutbildning. Utskottet
tänker här på en tillfälligt ökande 18-årskull och de behov som är att vänta vid
beslut om en förlängd yrkesutbildning. Utskottet skall återkomma på denna
senare punkt (5. 23 /.).

Med detta tillgodoses i huvudsak motionerna 1986/87:Ub242 yrkande 2
delvis och 1986/87:Ub322, varför de kan avslås av riksdagen. Motion
1986/87:Ub817 yrkandena 33 samt 34 delvis om ett ännu större påslag av
platser avstyrks av utskottet.

Beträffande formerna för minskningen av lilla ramen förordas i motion
1986/87:Ub312 (m) yrkande 2 att den av regeringen föreslagna minskningen
med 4000 årselevplatser ute i länen skall göras i förhållande till vad
motionärerna kallar respektive läns vakanstal. I motion 1986/87:Ub283 (c)
föreslår motionären att särskilda regionalpolitiska hänsyn skall vara vägledande
vid en minskning genom avveckling av vissa specialkurser. Hon värnar
särskilt om de regionalt arbetsmarknadsanknutna specialkurserna (RAkurserna)
med deras speciella roll för utflyttningsregioner.

Utskottet konstaterar inledningsvis att minskningen av lilla ramen nu av
utskottet föreslås bli betydligt mindre än vad ursprungligen föreslagits.
Utskottet har vidare entydigt förordat en successiv avveckling av vissa
utbildningar med karaktär av intern personalutbildning på främst vårdområdet.
Därmed förutsätter utskottet att detta blir ett avgörande kriterium vid en
avveckling av specialkurser och inte t. ex. vakanstal för enstaka studievägar,
vilka ju med nödvändighet skiftar från år till år. Utskottet vill här erinra om
att vakanssituationen endast var ett av de kriterier som framfördes i
budgetpropositionen. I vad slutligen gäller RA-kurserna torde dessa - med
den awecklingsprincip som enligt utskottet bör vara vägledande - knappast
komma i fråga. De utgör för övrigt, enligt vad utskottet inhämtat, en mycket
liten del av lilla ramens utbildningar, av den totala ramen ca 3 % och av
påbyggnadsutbildningarna ca 10%.

UbU 1986/87:14

18

Med hänvisning till vad utskottet nu har anfört bör riksdagen avslå
motionerna 1986/87:Ub283 och 1986/87:Ub312 yrkande 2.

2.1.3 Bemyndigande om utökning av platsramen

Såsom skett ett antal budgetår tillbaka begär regeringen riksdagens bemyndigande
att, om det blir påkallat av arbetsmarknadsskäl, öka antalet platser
inom totalramen utöver det föreslagna för det närmast kommande budgetåret.

Enligt motionerna 1986/87:Ub312 (m) yrkande 9 och 1986/87:Ub827 (fp)
yrkande 28 är ett sådant bemyndigande inte nödvändigt. Hänvisning görs till
den platsökning som förordas i båda motionerna och som utskottet nyss
behandlat. Regeringen bör enligt motionärernas åsikt i stället återkomma till
riksdagen, om det behövs fler platser.

Utskottet, som redan vid tidigare riksmöten har behandlat yrkanden av
denna innebörd (senast i UbU 1985/86:16), konstaterar för sin del att
intagningsbilden inte är mer än preliminärt klar, när riksmötet upplöses efter
våren. Regeringen bör på rent praktiska grunder kunna besluta om en
platsökning av arbetsmarknadsskäl även då riksdagen inte är samlad.
Utskottet föreslår därför att riksdagen med avslag på motionerna 1986/
87:Ub312 yrkande 9 och 1986/87:Ub827 yrkande 28 lämnar regeringen det
begärda bemyndigandet.

2.1.4 S. k. överintag i gymnasieskolan

I motion 1986/87:Ub817 (c) yrkande 12 föreslås med hänvisning till den
platsökning som yrkats i samma motion och som utskottet nyss behandlat, att
det inte längre skall vara möjligt att göra s. k. överintag av elever i
gymnasieskolan, dvs. att ta in en sjuttonde elev i en 16-klass eller en
trettioförsta elev i en 30-klass.

Medgivande till överintag lämnas, efter framställning från skolstyrelsen,
av länsskolnämnden. Med tanke på betydelsen av att förstahandsvalet kan
tillgodoses vill utskottet för sin del se möjligheten till överintag som en fördel
för den enskilde eleven. Om det t. ex. finns fem fyllda klasser av en linje och
ändå fem elever står utanför, bör det, som utskottet ser det, vara bättre för
dessa elever att komma in i dessa klasser, var och en som den trettioförsta
eleven, än att inte komma in alls eller att hänvisas till en annan linje, som de
inte lika gärna vill gå på. Någon egen klass på linjen kan ju de fem inte bilda.
Vidare torde omval och avhopp under de första veckorna av läsåret minska
effekten av överintag. Utskottet har också inhämtat att denna effekt inte kan
sägas vara alltför påtaglig för eleverna. Enligt senast tillgängliga statistik
(hösten 1985) var det t. ex. bara ungefär fem elever på tusen som var intagna
som trettioförsta elev på de tre- och fyraåriga linjerna.

Utskottet hänvisar till vad som nu anförts och förutsätter att länsskolnämnderna
noga prövar de lokala förutsättningarna för begärda överintag och
avstyrker därför motion 1986/87:Ub817 yrkande 12.

UbU 1986/87:14

19

2.2 Omfördelning av platser m. m.

Föredragande statsrådet förordar att den möjlighet för SÖ till omfördelning
mellan sektorsramarna som finns för innevarande budgetår bör gälla också
för budgetåret 1987/88. Vidare förordas möjlighet till omfördelning av
platser mellan direktramen och lilla ramen. Av hänsyn till prioriteringen av
de yngre elever som söker grundskoleanknuten utbildning inom direktramen
bör man dock enligt statsrådet vara mycket återhållsam med att överföra
platser från denna ram till lilla ramen, som ju i princip är till för äldre sökande
som ofta redan har en gymnasial utbildning.

I motion 1986/87:Ub312 (m) yrkande 8 önskas vidgade möjligheter för
länsskolnämnderna att omfördela platser mellan studievägar.

Som utskottet just beskrivit regeringens förslag till omfördelningsmöjligheter
finns härvidlag i princip ingen begränsning beträffande vare sig
ramar eller enskilda sektorsramar — detta till skillnad mot vad som gällt för
innevarande budgetår, då inga platser fått överföras från direktramen till lilla
ramen. Utskottet uppfattar därför motionsyrkandet som i sak liktydigt med
vad som framförts i motion 1986/87:Ub820 (m) yrkande 2 om nivå och tid för
omfördelningsbeslut. I den nu sist nämnda motionen yrkas dels att länsskolnämnderna
(och inte som nu SÖ) skall få ta sådana beslut, dels att besluten
skall få tas så snart sökandebilden är klar och före preliminärintagningen. En
sådan ordning motiveras av motionärerna med risken att annars fler elever än
nödvändigt ändrar sina val.

Utskottet inser i och för sig de tekniska vinster i tid och administration
denna modell skulle ge men vill samtidigt värna om värdet i den nationella
överblick som nuvarande system via SÖ-beslut ger. Utskottet vill här erinra
om vad det tidigare (s. 14) anfört om vikten av att följa upp av kommunerna
önskade omfördelningar.

Med hänvisning till den omvittnade betydelsen av att övertänkta linjeval i
görligaste mån tillgodoses finner utskottet för sin del inte heller någon
nackdel i att omfördelningsproceduren ges den tid som nu gäller. Utskottet
har för övrigt inhämtat att SÖ redan har färdigbehandlat länsskolnämndernas
omfördelningsförslag.

Med det nu anförda avstyrker utskottet motionerna 1986/87:Ub312
yrkande 8 och 1986/87:Ub820 yrkande 2.

2.3 Fördelning av elevplatser på regioner och orter

Sex yrkanden avser fördelningen av elevplatser på regioner. I fyra av dessa
vill motionärerna ha en förmånligare behandling av Stockholms län i fråga
om såväl direktramen som lilla ramen. Detta gäller motionerna 1986/
87:Ub317 (s), 1986/87:Ub814 (s) delvis och 1986/87:Ub820 (m) yrkandena 1
och 3.

Beträffande lilla ramen pläderar motion 1986/87:Ub258 (s) för Skaraborgs
län och motion 1986/87:Ub819 (s) för skogslänen, däribland exempelvis
Värmlands län (yrkande 2).

Ett enigt utskott ansåg vid 1985 års riksmöte med anledning av likartade
motionsvis framförda yrkanden om positiv särbehandling av vissa län att
riksdagen inte borde vidta någon åtgärd med anledning av motionerna.
Hänvisning gjordes då till gällande planeringsordning för gymnasieskolan,

UbU 1986/87:14

20

enligt vilken det inte är riksdagens sak att besluta om den regionala
fördelningen (UbU 1984/85:18 s. 16).

I detta sammanhang vill utskottet markera sin uppfattning beträffande den
regionala fördelningen av platser inom direktramen med dess grundläggande
utbildningar. Som utskottet har inhämtat är det därvidlag antalet 16-åringar i
länen - med viss kompensation till sådana län som mottar ett stort antal
ungdomar i utbildning från andra län — som utgör grunden för den länsvisa
tilldelningen. Det synes utskottet värdefullt om denna princip kan följas så
nära som möjligt, eftersom den rimligen ger de bästa förutsättningarna för att
klara målet om likvärdiga utbildningsmöjligheter åt alla, oavsett bostadsort.

I den nyss nämnda motion 1986/87:Ub819 (s), som tog upp skogslänens,
särskilt Värmlands situation, önskas i yrkande 3 att Värmlands län skall få en
flexibel utbildningsorganisation med friare resursanvändning för ett rikare
urval och färre outnyttjade utbildningsplatser. Hur den eftersträvade
samordningen mellan ungdomsskolan, arbetsmarknadsutbildning (AMU),
folkhögskolan och högskolan närmare skulle se ut framgår inte av motionen.

Utskottet erinrar här om de möjligheter till en samplanering av utbudet
hos olika utbildningsanordnare som numera finns på regional nivå, där både
länsstyrelse och länsskolnämnd har viktiga roller att spela.

I fem motioner framförs förslag om lokalisering av studievägar till olika
orter:

Motion 1986187: Studieväg

Lokalisering

Ub254 (fp) och
Ub259 (c, s, m,
vpk) yrkande 1
och 2
Ub318 (c)

Ub327 (c) yrkande
2

yrkande 3

Ub823 (fp) yrkande
9

"datagymnasium”

vårdbiträdesutbildning

påbyggnadsutbildning till
gymnasieingenjör

stenhuggarutbildning
marin elutbildning och
marin motorutbildning
social servicelinje
marknadsföringslinje
trädgårdslinje (30 intagningsplatser) kurs

för blivande avbytare
inom jordbruket (20 intagningsplatser) kemiteknisk

gren av årskurs
4 av teknisk linje (Tlinjen) idrottslinje,

knuten till

Skellefteå

decentralisering, bl. a.
till Kisa

Kinda, Ydre, Valdemarsvik
och Åtvidaberg Borghamn Valdemarsvik Vadstena Mjölby Östergötlands

län
Östergötlands län

Kristianstad

UbU 1986/87:14

21

yrkande 12 handboll Ystad

yrkande 13 ungdomsfotboll Helsingborg

yrkande 14 handboll och fotboll Kristianstad

I fråga om yrkande 9 i motion 1986/87:Ub823 har utskottet erfarit att SÖ i
enlighet med den gällande planeringsordningen beslutat i anledning av en
framställning från skolstyrelsen i Kristianstad. SÖ har därvid medgivit att
den kemitekniska grenen inrättas i Kristianstad fr. o. m. läsåret 1987/88.
Därmed finner utskottet att syftet med motionen har tillgodosetts i den
ordning som utskottet i olika sammanhang har uttalat bör gälla för
lokalisering av utbildningar i gymnasieskolan, dvs. att det är SÖ och
länsskolnämnderna och inte riksdagen som beslutar om lokalisering av
studievägar (UbU 1979/80:6 s. 6, UbU 1980/81:22 s. 27, UbU 1981/82:18 s.
14, UbU 1982/83:21 s. 18, UbU 1983/84:19 s. 25 och 31, UbU 1984/85:18 s.
18, UbU 1985/86:16 s. 20 f.).

På denna principiella grund och med hänvisning till vad som i övrigt anförts
avstyrker utskottet motionerna 1986/87:Ub254, 1986/87:Ub258, 1986/
87:Ub259 yrkandena 1 och 2, 1986/87:Ub317, 1986/87:Ub318, 1986/
87:Ub327 yrkandena 2 och 3,1986/87:Ub814 delvis, 1986/87:Ub819 yrkandena2och3,
1986/87:Ub820 yrkandena 1 och3samt 1986/87:Ub823 yrkandena
9, 12, 13 och 14.

I motion 1986/87:Ub327 yrkande 5 hemställs att riksdagen begär att
regeringen utfärdar nödvändiga direktiv för att Söderköping och Kinda skall
kunna inrätta gymnasieskola, integrerad med kommunal vuxenutbildning
(komvux). Förslaget motiveras med att de mindre kommunerna i länet
behöver få en gymnasieutbildning som åtminstone täcker den egna efterfrågan.
Med en gymnasieskola som från början integrerar ungdomar och vuxna
skulle en gymnasieutbildning fortare komma till stånd.

I anslutning till vad som nyss har anförts om lokalisering av gymnasial
utbildning erinrar utskottet först om att det enligt den vedertagna ansvarsfördelningen
är SÖ och inte riksdagen som beslutar om inrättande av
gymnasieskola. Motionärernas hemställan skulle emellertid också kunna
uppfattas såsom gällande en viss försöksverksamhet med samarbete mellan
gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning. Sådan bedrivs utifrån riksdagens
beslut med anledning av proposition 1983/84:116 om gymnasieskola i
utveckling (UbU 1983/84:29, rskr. 1983/84:412). Som framhålls i det nu
angivna utskottsbetänkandet (s. 30) bör samarbetet avse den yrkesinriktade
utbildningen dels för att tillgodose utbildningsbehov inom ramen för den
kommunala uppföljningsverksamheten, dels för att söka åstadkomma ett
mer rationellt utnyttjande av befintliga lokaler för yrkesutbildning. Även i
detta fall är det dock SÖ som beslutar om bl. a. vilka kommuner som får delta
i försöksverksamheten. Utskottet vill i sammanhanget också erinra om att i
intentionerna bakom förslaget om denna försöksverksamhet ligger att
genom samverkan mellan utbildningsanordnare vid minskande elevunderlag
bevara utbildningsutbud i framför allt glesbygd, inte att utvidga eller t. o. m.
skapa ett nytt utbud på nya orter med de urholkande effekter detta skulle få
för orter med redan existerande utbildning. Dessa effekter skulle snabbt bli

UbU 1986/87:14

22

särskilt kännbara i all undervisning i s. k. allmänna ämnen, i vilka förutsätts
en rimlig fyllnadsgrad i undervisningsgrupperna. När om några år elevunderlaget
generellt och stadigvarande minskar kraftigt, skulle - om inte dagens
resursram utökas — de urholkande effekterna slå igenom även i andra
utbildningar.

Utskottet föreslår att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub327 yrkande 5.
3 Läroplansfrågor m. m.

3.1 Försöksverksamhet med treåriga yrkesinriktade linjer

Föredragande statsrådet förordar att en försöksverksamhet med treåriga
yrkesinriktade linjer får startas läsåren 1987/88 och 1988/89 med för vartdera
läsåret högst 500 intagningsplatser.

Försöksverksamheten är tänkt att bedrivas i sådana kommuner, där den
ersätter en tvåårig linje och en ettårig påbyggnadsutbildning. Den bör dock,
enligt statsrådet, efter prövning av regeringen också kunna förläggas till
sådana mindre orter i utsatta regioner som saknar påbyggnadsutbildning.

Försöksverksamheten anknyter i stort till de förslag om treåriga yrkeslinjer
från arbetsgruppen för översyn av den gymnasiala yrkesutbildningen
(ÖGY), som för närvarande bereds inom regeringskansliet. Utan att nu
föregripa denna beredning anser föredragande statsrådet det mycket angeläget
att den gymnasiala yrkesutbildningen kan anpassas till de förändrade
krav i arbetslivet som följer av snabb teknisk utveckling och elektronikens
intåg på allt fler områden. Såväl av detta skäl som utifrån svårigheten att
rekrytera elever till verkstadsteknisk linje fäster statsrådet särskild vikt vid
den del av försöksverksamheten som gäller treårig elmekanisk utbildning.
Genom ny uppläggning och med inslag av elektronik bedöms denna kunna
bli attraktivare än verkstadsteknisk linje för både elever och avnämare.

Föredragande statsrådet har i ett inledande avsnitt av bilaga 10 till
budgetpropositionen (s. 9 ff) pekat på sambandet mellan flickors studieval
och deras framtida ogynnsamma situation på en alltmer könsuppdelad
arbetsmarknad. Enligt statsrådet är det just när en på arbetsmarknaden
efterfrågad utbildning inom det tekniskt-industriella området lanseras som
flickor bör ges en särskild stimulans att söka till den. För att ge dessa
företräde till den nya, treåriga elmekaniska utbildningen föreslås nu som
riktlinje att en femtedel av platserna i första hand avsätts för flickor.

Den föreslagna försöksverksamheten har föranlett två motioner.

I den första, 1986/87:Ub827 (fp) yrkande 31, finner motionärerna det
anmärkningsvärt att motiveringen enligt SÖ:s förslag i anslagsframställningen
bara avser utpräglat manliga yrkesutbildningar. Motionärerna räknar
med att attitydförändrande insatser är ett arbete på mycket lång sikt och att
det för överskådlig framtid kommer att finnas en kvinnlig och en manlig
yrkessfär på arbetsmarknaden. I motionen yrkas därför att hälften av
platserna i försöksverksamheten bör satsas på att utveckla utbildningar inom
ett sådant traditionellt kvinnligt yrkesområde som konsumentekonomi.
Riksdagen föreslås som sin mening ge regeringen detta till känna.

Utskottet ser det, i likhet med både föredragande statsrådet och motionärerna,
som naturligt att en moderniserad yrkesutbildning kommer såväl

UbU 1986/87:14

23

flickor sorn pojkar till del. Utskottet har därför med tillfredsställelse erfarit
att planering numera pågår även för en moderniserad yrkesutbildning på
sådana hittills traditionella ”flickområden” som vård och social service.
Utskottet vill erinra om att en intagning till fortsatt försöksverksamhet avses
göras även till läsåret 1988/89. Ytterligare områden kan då komma att
prövas.

Med det nu sagda anser utskottet att syftet med motionärernas yrkande -att utveckla utbildningar även inom det traditionellt kvinnliga yrkesområdet
- är på väg att bli tillgodosett. Utskottet finner dock inte anledning för
riksdagen att uttala sig om exakt på vilka studievägar i gymnasieskolan detta
syfte bör främjas. Därmed avstyrker utskottet motion 1986/87:Ub827
yrkande 31.

Även motion 1986/87:Ub312 (m) yrkande 10 tar upp jämställdhetsfrågan,
men ur en annan aspekt. Motionärerna accepterar i stort föredragande
statsrådets förslag om försöksverksamheten med treåriga yrkesinriktade
linjer men avvisar tanken på en inkvotering av flickor till den del av försöket
som avser elmekanisk utbildning.

Utskottet ser för sin del en viktig skillnad mellan de föreskrifter som i dag
finns om ett gynnande av underrepresenterat kön och de nu föreslagna
riktlinjerna om att en femtedel av platserna i första hand bör avsättas för
flickor i den begränsade försöksverksamheten. Om därmed andelen flickor
som söker till den elmekaniska utbildningen blir mindre än en femtedel,
förutsätter utskottet sålunda att intagningsplatser inte kommer att undandras
från denna utbildning. Utskottet har också inhämtat att regeringen givit SO i
uppdrag att utforma särskilda regler för försöksverksamheten.

Med denna precisering avstyrker utskottet motion 1986/87:Ub312 yrkande
10.

Utskottet förutsätter att årselevplatser reserveras inom de nu föreslagna
ramarna för det tredje årets utbildning budgetåren 1989/90 och 1990/91 för
dem som startar budgetåret 1987/88 respektive 1988/89. Utskottet har inget
att invända mot den föreslagna försöksverksamheten med treåriga yrkeslinjer
och föreslår att riksdagen godkänner vad som förordats om försöksverksamheten.

3.2 Modernisering av den gymnasiala yrkesutbildningen

Föredragande statsrådet har i inledningen till bilaga 10 av budgetpropositionen
(s. 34 f) berört den pågående strukturella omdaningen av arbetslivet och
dess krav på en allmän modernisering av den gymnasiala yrkesutbildningen.
Frågan om formerna för en sådan bereds, som redan nämnts, inom
regeringskansliet.

På detta område tas i ett par motioner upp rent principiella ståndpunkter
och i ytterligare andra motioner frågor om enskilda linjer och ämnen.

Det första principiella ställningstagandet gäller finansieringen av det
tillkommande tredje året av yrkesutbildningarna. I motion 1986/87: Ub817
(c) yrkande 9 delvis avvisas det av ÖGY föreslagna sättet att finansiera det
tredje året, dvs. att arbetslivet får bära kostnaden förden arbetsplatsförlagda
delen. All utbildning skall enligt motionärerna finansieras på samma sätt,
dvs. över statsbudgeten.

UbU 1986/87:14

24

I motionen avvisas också ÖGY:s förslag om att konsumtionslinjen skall
avskaffas. Denna del av yrkandet kommer utskottet att behandla i ett senare
sammanhang.

Utskottet vill i detta sammanhang konstatera att vad ÖGY föreslagit är att
arbetslivet skall finansiera en del av kostnaderna för det tredje året men
också en del av kostnaderna för de två första årskurserna. Resten föreslås,
som nu, bli betald av stat och kommun.

Det andra principiella ställningstagandet i fråga om yrkesutbildningen görs
i motion 1986/87:Ub812 (m) yrkande 18 om en tydligare uppdelning av
gymnasielinjerna i yrkesförberedande och högskoleförberedande. Tydligt
inriktade studievägar skapar enligt motionärerna en bra motivation hos
eleverna och förmåga att se en direkt koppling mellan utbildningen och dess
mål.

I vad gäller gymnasieskolans mål vill utskottet erinra om att detta allmänt
har accepterats såsom dubbelt: att förbereda för yrkesliv och studier. Som
utskottet uppfattar ÖGY:s principförslag om en förlängd yrkesutbildning,
kan vid en förlängd utbildningstid andelen allmänna ämnen ökas till grund
för fortsatta studier - samtidigt som yrkeskaraktären hos utbildningen
profileras — till gagn för ett yrkesliv.

Såväl finansieringen av som strukturen hos en moderniserad yrkesutbildning
torde komma att utgöra viktiga delar i den proposition som för
närvarande förbereds inom regeringskansliet.

Så länge beredningen av ärendet pågår inom regeringskansliet bör enligt
utskottets mening riksdagen inte göra några uttalanden i dessa frågor utan
avslå motionerna 1986/87:Ub812 yrkande 18 och 1986/87:Ub817 yrkande 9
delvis.

Vårdlinjens längd och uppsättning av s. k. allmänna ämnen behandlas i två
motioner. I motion 1986/87:Ub804 (m) yrkande 1 föreslås att vårdlinjen
snarast blir treårig. I samma motion, yrkande 2, föreslås att engelska,
matematik, naturkunskap och svenska skall bli obligatoriska ämnen på
vårdlinjen. Särskilt betonas vikten av en god utbildning i läkemedelsräkning.
Likartade förslag om förlängning och ämnesuppsättning framförs i motion
1986/87:Ub811 (fp) yrkande 1. Förändringarna motiveras i båda motionerna
med behovet av en allmän kvalitetshöjning, särskilt vad gäller de teoretiska
förkunskaper som behövs för fortsatta studier vid högskolan.

ÖGY har föreslagit en förlängning av vårdlinjen till tre år, och utbildningsministern
har i december 1986 vid ett frågesvar i riksdagen sagt sig vara
positiv till en förlängning av vårdlinjen. Som utskottet nyss konstaterat, ger
en förlängning också utrymme för en ökning av andelen allmänna ämnen.
Beträffande denna fråga finner utskottet det naturligt att riksdagen avvaktar
den proposition som aviserats av regeringen. Utskottet vill för sin del
förutsätta att det allmänt erkända behovet av färdigheter i läkemedelsräkning
kommer att kunna tillgodoses antingen inom matematik som obligatoriskt
ämne eller som ett moment inom ramen för ett yrkesämne.

Med det nu sagda avstyrker utskottet motionerna 1986/87:Ub804 yrkandena
1 och 2 samt 1986/87:Ub811 yrkande 1.

I motion 1986/87:Ub202 (s) begärs en översyn av utbildningen inom social
servicelinje, dels för att höja utbildningens status, dels för att göra det möjligt

UbU 1986/87:14

25

för eleverna att möta de krav som arbetet ställer på dem efter avslutad
utbildning.

Utskottet har erfarit att SÖ inom sitt läroplansarbete har prioriterat en
översyn av den önskade inriktningen av social servicelinje. Avsikten är att i
samråd med socialstyrelsen och arbetsmarknadens parter få en bättre
anpassning till de krav som socialtjänstlagen ställer på dem som arbetar inom
det sociala yrkesområdet.

Med det anförda anser utskottet att syftet med motion 1986/87:Ub202 är
tillgodosett, varför motionen avstyrks.

I motionerna 1986/87:Ub311 (fp) yrkande 2 och 1986/87:Ub335 (c)
hemställs att riksdagen uttalar sig för att religionskunskap skall bli ett
obligatoriskt ämne på de tvååriga linjer som i dag saknar ämnet, dvs. de
yrkesinriktade. I den senare motionen görs en direkt anknytning till de
förändringar av yrkesutbildningarna som föreslagits i ÖGY:s betänkande. I
båda motionerna anförs som motiv ett ökande behov av kunskap hos alla om
religiösa och etiska värderingar.

Utskottet vill erinra om att riksdagen relativt nyligen (UbU 1985/86:2 s.
4f., rskr. 13) har uttalat att det är av värde att religionskunskapsämnets
ställning övervägs i samband med beredningen av ÖGY:s förslag. Därvid
angavs två linjer, vårdlinjen och sociala servicelinjen, på vilka ”möjligheten
bör prövas att föra in religionskunskap som obligatoriskt ämne”. Denna
precisering till dessa två linjer gjordes för endast drygt ett år sedan utifrån
krav i fem motioner, av vilka två hade samma yrkande om ett generellt
obligatorium för religionskunskap på alla linjer som de två motioner som nu
väckts.

Mot denna bakgrund bör även de nu aktuella motionerna 1986/87:Ub311
yrkande 2 och 1986/87:Ub335 avslås av riksdagen.

3.3 Ingenjörsutbildning på mellannivå

Föredragande statsrådet har i inledningen till bilaga 10 av budgetpropositionen
(s. 35 f.) framhållit att en förstärkning av den fyraåriga tekniska linjen
(T-linjen) på kort sikt bör ske genom högskolekurser om 40 poäng. Den
pågående försöksverksamheten med ett femte år på T-linjen utvidgas inte.
Statsrådet tar också upp den kortare tekniska utbildningen under anslaget
D13. Lokala och individuella linjer och enstaka kurser.

Önskemål om att riksdagen uttalar sig till förmån för en femårig teknisk
utbildning i Kristianstads län framförs i tre motioner, nämligen 1986/
87:Ub823 (fp) yrkande 10, 1986/87:Ub257 (s) med förläggning till Hässleholm
och 1986/87:Ub650 (m) med förläggning till Hässleholm, Klippan och
Kristianstad. I de två senare motionerna betonas vikten av att utbildningen
snabbt kommer igång, oavsett om huvudmannen blir kommunal (gymnasieskola)
eller statlig (högskoleutbildning).

Den framtida inriktningen, omfattningen och organisationen av ingenjörsutbildningen
på mellannivå kommer, som föredragande statsrådet anfört, att
behöva noga belysas såväl ekonomiskt och organisatoriskt som tidsmässigt.

Utskottet har erfarit att det inom regeringskansliet just har tillsatts en
interdepartemental arbetsgrupp för att göra de analyser som här beskrivits.

UbU 1986/87:14

26

Med hänsyn dels till behovet av att få en samlad bild av frågan, dels till att
riksdagen inte brukar uttala sig i lokaliseringsfrågor av detta slag bör
utskottet avstyrka motionerna 1986/87:Ub257, 1986/87:Ub650 och 1986/
87:Ub823 yrkande 10.

3.4 Språkprogrammet i ungdomsskolan

3.4.1 Byte av B-språk mot C-språk

Föredragande statsrådet tillstyrker ett förslag från SÖ om att en elev som,
trots minst två års studier av franska eller tyska på högstadiet, inte med
behållning kan följa undervisningen i språket som fortsättningsspråk (Bspråk)
i gymnasieskolan skall kunna få börja på nytt med detta språk som
nybörjarspråk (C-språk).

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad statsrådet har förordat.

3.4.2 Språken i grundskolan

I motionerna 1986/87:Ub213 (m) yrkande 2 och 1986/87:Ub807 (m) yrkande
1 delvis hemställs att riksdagen skall uttala sig till förmån för alternativkurser
av olika svårighetsgrad i såväl engelska som B-språk pä grundskolans
högstadium. Förslaget förs i båda motionerna fram som en del av ett samlat
program för en förstärkt språkutbildning.

Utskottet vill först erinra om att en uppdelning i allmän (lättare) och
särskild (svårare) kurs tidigare funnits i B-språk men avskaffats av riksdagen i
samband med beslutet om ny läroplan för grundskolan (prop. 1978/79:180,
UbU 1978/79:45, rskr. 1978/79:422). B-språken garanterades därvid för
annan gruppundervisning lika stora lärartimresurser som de tidigare hade
haft med den gamla uppdelningen i olika kurser. Utskottet vill här fästa
uppmärksamheten på det förhållandet att SÖ:s föreskrifter om detta från år
1982 alltjämt gäller och är bindande för skolstyrelser och skolledningar.
Utskottet vill här också nämna att alternativa kurser i språk (kortare eller
mindre krävande) inte sällan anordnas inom ramen för tilldelade resurser och
då elevintresset är tillräckligt stort. I engelska finns fortfarande en uppdelning
i allmän och särskild kurs med de resurser som därmed följer. Utskottet
förutsätter att dessa resurser på samma sätt som tidigare för B-språken
kommer att tillförsäkras ämnet engelska i det fall förslag läggs om ett
slopande av själva kursuppdelningen. Ett uppdrag att utreda denna fråga har
lämnats av regeringen till SÖ. Uppdraget skall redovisas i juli 1987.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motionerna 1986/87:Ub213 yrkande 2 och 1986/87:Ub807 yrkande 1 delvis.

I två motioner, 1986/87:Ub213 (m) yrkande 1 delvis och 1986/87:Ub807
(m) yrkande 1 delvis, föreslås förstärkt timtal i B-språk på grundskolans
högstadium. I den förra motionen anförs att denna ämnesgrupp förlorat 25 %
av undervisningstiden jämfört med i realskolan.

Utskottet noterar för sin del att den sedan läsåret 1982/83 gällande
läroplanen för grundskolan (Lgr 80) har samma antal veckotimmar i B-språk
som föregångaren Lgr 69, dvs. 11. I Lgr 62, dvs. för 25 år sedan, kunde
veckotimtalet för B-språk vara 9 eller 13. Föredragande statsrådet har i

UbU 1986/87:14

27

inledningen till bilaga 10 till budgetpropositionen (s. 33) inte uteslutit att det i
samband med en revision av läroplanen skulle kunna vara möjligt att göra
vissa justeringar. Statsrådet vill dock se en klar koppling mellan eventuella
ökningar av tiden för olika ämnen och det uppdrag som SÖ har fått när det
gäller att redovisa underlag för en definition av grundläggande färdigheter i
framför allt vissa basämnen. Utskottet har erfarit att detta uppdrag kommer
att redovisas för regeringen under nästa budgetår.

Då en samlad avvägning av olika intressen och bedömningar är helt
nödvändig, föreslår utskottet att motionerna 1986/87:Ub213 yrkande 1 delvis
och 1986/87:Ub807 yrkande 1 delvis avstyrks.

I motion 1986/87:Ub827 (fp) yrkande 2 reses också krav på en förstärkt
språkundervisning i grundskolan. Hänvisning görs till den försöksverksamhet
som bedrivs vid vissa högstadieskolor med s. k. dubbelt tillval, varigenom
t. ex. ett B-språk inte ställs i konkurrens med ett annat tillvalsämne. Utifrån
ett antagande att basen för bättre språkkunskaper bör läggas i grundskolan
anser motionärerna att alla elever på högstadiet bör beredas möjlighet att
studera antingen ett B-språk vid sidan av annat tillvalsämne eller t. o. m. två
B-språk som tillvalsämnen.

I dag gäller att skolorna obligatoriskt skall erbjuda B-språk som tillval
under alla tre årskurserna på högstadiet. Utskottet har inhämtat att SÖ
senast den 1 november 1987 till regeringen skall redovisa ett uppdrag om
tillvalen på högstadiet. I uppdraget ligger bl. a. att SÖ skall utreda
möjligheterna att ha ett språktillval jämte ett annat tillval. Utskottet finner
det naturligt att denna utvärdering inväntas och föreslår att riksdagen avslår
motion 1986/87:Ub827 yrkande 2.

3.4.3 Språken i gymnasieskolan

Franska och tyska är fortsättningsspråk i gymnasieskolan (B-språk). De kan
emellertid också, liksom t. ex. italienska, ryska och spanska, vara nybörjarspråk
(C-språk).

I gymnasieskolans undervisning i B- och C-språk samläser normalt elever
från olika klasser inom årskursen.

Med det relativt breda språkutbud som skall kunna erbjudas eleverna åren
sådan samläsning ekonomiskt nödvändig. Så kan t. ex. fem klasser i en
årskurs fördela sig på två grupper med C-spanska, två grupper med C-franska
och två grupper med C-tyska samt en grupp med C-italienska, inalles alltså
sju grupper med tre veckotimmar var — totalt 21 veckotimmar. Om denna
samläsning inte tillämpades utan varje klass läste språk för sig, skulle vissa
grupper i de mindre språken bli mycket små och mycket kostnadskrävande.

Med den samläsning som sålunda måste accepteras följer ett för språken
särskilt kännbart problem, nämligen deras sårbarhet vid varje form av s. k.
schemabrytande aktiviteter för enstaka klasser, t. ex. studiebesök, koncentrationsdagar,
praktik och ”salsskrivningar”. Språkens speciella utsatthet
framgår tydligt av följande plan, där ett studiebesök för klass B under
lektionerna 1 och 2 endast berör klass B och dess lektioner i samhällskunskap,
medan t. ex. praktik i klass D under lektionerna 1-4 påverkar
lektionerna 1—3 för klass D och lektion 4 — språkundervisningen - för alla

UbU 1986/87:14

28

fem klasserna A—E (elever från klass D kommer under lektion 4 att saknas i
undervisningsgrupperna i franska, italienska, spanska och tyska).

	A	B	C	D	E
1	Svenska	Samhällsk.	Fysik	Kemi	Idrott
2	Svenska	Samhällsk.	Kemi	Kemi	Idrott
3	Matematik	Latin	Historia	Idrott	Svenska
4	Franska Italienska Spanska Tyska

Genom denna ordning kan inte språkundervisningen kontinuerligt drivas
framåt. Vecka för vecka uppstår för olika elevgrupper skiftande kunskapsluckor,
som är svåra att ta igen. Kunskapsnivån sjunker, liksom motivationen
för språkstudier.

Olika schemabrytande aktiviteter av det slag som här redovisats är en del
av skolans undervisning. De måste få sitt utrymme på schemat utifrån den
lokala planeringen. SÖ gav redan år 1980 ut anvisningar till hjälp för en mer
samordnad sådan planering (SÖ-FS 1980:143). Språken har dock normalt
inte förutsättningar för att ”kompensera sig” med egna schemabrytande
aktiviteter. Antalet sådana har vidare snarare ökat än minskat sedan år 1980,
då SÖ fann det nödvändigt att agera i saken, om ock ej då uttryckligen för
språkundervisningen.

I motion 1986/87:Ub818 (m, c, fp) yrkande 2 föreslås en åtgärd för att
bemästra de problem som här redovisats. Den gäller ett system med
minimiundervisningstid för B- och C-språk, innebärande att varje språkgrupp
skall garanteras ett visst minimum av lektioner, under vilka eleverna
från samtliga berörda klasser skall kunna närvara. Kravet att tillgodose
behovet av ett visst minsta antal lektioner skall, som utskottet uppfattar
motionsyrkandet, få utgöra grund för den samordnade planering av praktik,
studiebesök m. m. under läsåret som skolledningen förväntas göra utifrån
bl. a. de nämnda SÖ-anvisningarna.

Ett icke detaljerat förslag av samma innebörd — att freda lektionstiden för
språk — framförs i motion 1986/87:Ub213 (m) yrkande 4. Därvid innefattas
även B-språksundervisningen på grundskolans högstadium.

Utskottet ser i förslaget om minimiundervisningstid för B- och C-språk en
framkomlig väg för att inom givna ramar förbättra situationen för språkundervisningen
i främst gymnasieskolan, där utbudet av språk och därmed
splittringen på sårbara undervisningsgrupper normalt är större än i grundskolan.
I den nämnda motionen 1986/87:Ub818 föreslås att SÖ av regeringen får
i uppdrag att lämna förslag till timplanebestämmelser om ett minimiantal
lektioner för B- och C-språk som skall vara fredat mot bl. a. schemabrytande
aktiviteter under ett läsår.

Utskottet finner detta ändamålsenligt. Regeringen bör uppdra åt SÖ att
lämna ett förslag i ärendet, som — om så befinns lämpligt - även bör kunna
gälla B-språken på högstadiet. Vid fullgörandet av uppdraget bör prövas, om
det i motionen föreslagna ”nettoveckoantalet” 32 (av ett läsår på totalt 40
veckor) är det lämpligaste. Uppdraget bör fullgöras i sådan tid, att de

UbU 1986/87:14

29

föreslagna åtgärderna kan vidtas vid planeringen i skolorna inför läsåret
1988/89.

Utskottet finner denna särbehandling av B- och C-språken berättigad till
följd av att de har ett särskilt utsatt läge. Utskottet föreslår att riksdagen med
anledning av motionerna 1986/87:Ub213 yrkande 4 och 1986/87:Ub818
yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet här har
anfört om minimiundervisningstid för B- och C-språk i främst gymnasieskolan.

Härutöver har en rad förslag lämnats om förstärkning av gymnasieskolans
språkundervisning.

Sålunda har i motionerna 1986/87:Ub213 (m) yrkande 3 och 1986/
87:Ub807 (m) yrkande 1 delvis föreslagits inrättande av s. k. språkgymnasier
för att ge språkintresserade elever möjligheter att få särskilt intensiv
språkträning.

Utskottet har i flera sammanhang under de senaste åren ingående
behandlat förslag om ”språkgymnasier”. Riksdagen avslog under föregående
riksmöte en motion med ett likartat yrkande (motion 1984/85:2528, UbU
1985/86:2, s. 9). Utskottet har inte funnit att något nytt har framkommit som
bör föranleda riksdagen till ett ändrat ställningstagande beträffande s. k.
språkgymnasier. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionerna
1986/87:Ub213 yrkande 3 och 1986/87:Ub807 yrkande 1 delvis.

I motion 1986/87:Ub818 (m, c, fp) föreslås i yrkande 1 en genomgående
treårig studiegång i moderna språk på flertalet av de tre- och fyraåriga linjerna.

En sådan studiegång föreslås för de olika fall där eleverna i dag, normalt
genom tillval av annat ämne, endast läser ett visst språk under ett eller två år.
Utskottet konstaterar att, om motionens förslag skall genomföras, måste
antingen t. ex. tekniska ämnen på T-linjen minska med tre veckotimmar eller
elevens veckoschema ökas med tre veckotimmar under ett eller två år på H-,
S- och N-linjerna. I de flesta fall kan det inte undvikas att det för nya
undervisningsgrupper blir ökade kostnader, vilka icke har beräknats i
motionen.

En förstärkt språkutbildning på främst H-linjen bör enligt yrkande 3 i
samma motion åstadkommas bl. a. genom att undervisningen i orienteringsämnena
delvis bedrivs på engelska.

I motionerna 1986/87:Ub213 (m) yrkande 1 delvis och 1986/87:Ub807 (m)
yrkande 1 delvis föreslås en förstärkning av timtalen för B-språk och C-språk i
gymnasieskolan.

Såväl dessa två yrkanden som de två tidigare nämnda om treårig
studiegång i språk resp. undervisning i orienteringsämnen på engelska är
samtliga av utpräglad tim- och läroplanskaraktär.

Enligt utskottets mening bör riksdagen inte nu begära några separata
åtgärder av det slag som föreslås i motionerna. I stället bör man invänta det
samlade förslag som SÖ i olika sammanhang aviserat till innevarande år om
förändringar i gymnasieskolans språkprogram.

Utskottet vill också peka på att ett system med en garanterad minimiundervisningstid
för B- och C-språk av det slag som utskottet har förordat i sig
innebär en viss förstärkning av de reella timtalen för undervisningen.

Med det nu anförda avstyrker utskottet motionerna 1986/87:Ub213

UbU 1986/87:14

30

yrkande 1 delvis, 1986/87:Ub807 yrkande 1 delvis samt 1986/87:Ub818
yrkandena 1 och 3.

I motion 1986/87:Ub817 (c) yrkande 35 konstateras att läroplanen
visserligen medger studier i utomeuropeiska språk men att begränsad eller
ingen tillgång till kompetenta lärare kan bromsa dessa möjligheter. Ett
samarbete borde här enligt motionärerna utvecklas mellan högskolan och det
allmänna skolväsendet.

Utskottet, som hösten 1986 behandlade samma motionsyrkande (UbU
1986/87:3 s. 3), delar också nu motionärernas uppfattning att det är av stort
värde för vårt land med ökade kunskaper i utomeuropeiska språk. Åtminstone
på större orter bör det vara möjligt att utnyttja de kvalificerade lärare som
finns inom högskolan och därmed bredda språkutbudet i den önskade
riktningen. Utskottet pekar i sitt nyss nämnda betänkande på att det står
skolhuvudmannen fritt att tillsammans med den statliga skoladministrationen
ta de initiativ och beslut som behövs.

Utskottet finner det inte heller nu påkallat att riksdagen vidtar någon
särskild åtgärd för att syftet med motionärernas yrkande skall tillgodoses.
Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motion 1986/87:Ub817 yrkande

35.

3.4.4 Några för grundskolan och gymnasieskolan gemensamma språkfrågor

Med samma hänvisning till successivt minskat utrymme för språken som
tidigare redovisats begärs i motion 1986/87:Ub213 (m) yrkande 5 att svenska
elevers språkfärdigheter skall prövas i en internationell jämförelse.

Utskottet vill här erinra om att försök tidigare har gjorts till internationella
jämförelser av elevers språkfärdigheter. Senast gjordes detta i den s. k.
IEA-undersökningen 1975, varvid svenska högstadieelever i engelska var
bland de allra främsta och i franska presterade resultat i nivå med
genomsnittet. Vid en utvärdering av undersökningen framkom dock så stora
svårigheter att garantera dess tillförlitlighet, att man inom IEA-projektet
avstått från att upprepa den. Hemspråket i varje land bedöms alltid ha ett så
unikt förhållande till det främmande testspråket, att mätinstrumenten blir
svåra ätt konstruera och resultaten svåra att tolka.

En metodutveckling, som utskottet skulle finna mycket värdefull i detta
sammanhang, kan uppenbarligen bara bli till hjälp i ett längre perspektiv. På
kortare sikt är det därför med tillfredsställelse som utskottet inhämtat att
mätningar av språkundervisningen avses ingå i det nationella program för
utvärdering och prov som SÖ nu börjat bygga upp.

Med det nu anförda avstyrker utskottet motion 1986/87:Ub213 yrkande 5.

I motion 1986/87:Ub818 (m, c, fp) yrkandena 4 och 5 föreslås att SÖ får i
uppdrag att förbättra målbeskrivningar för undervisning i olika språk resp.
att utforma modeller för en mer individualiserad språkundervisning. I fråga
om målen, som motionärerna uppfattar som relativt generella, görs en
jämförelse med de betydligt mer preciserade målen för matematik. Motionärerna
önskar en anpassning mot den senare principen med mer konkreta,
realistiska och därmed lättare mätbara mål för språkundervisningen.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att målens realism måste

UbU 1986/87:14

31

relateras till de tilldelade resurserna. Utskottet utgår från att det relativt
snart ges tillfälle till prövning av vilka resurser, i form av bl. a. timutrymme,
som bör gälla för språkundervisningen i både grundskola och gymnasieskola.
Utskottet finner det naturligt att frågan om målbeskrivningar för språken
prövas, då resursramarna för dessa bestämts för en viss tid framöver, med
eller utan ändringar jämfört med vad som gäller i dag, och avstyrker därför
motion 1986/87:Ub818 yrkande 4.

Eftersom motionärerna även i yrkande 5 rörande ett uppdrag till SÖ om
modeller för en mer individualiserad språkundervisning tar sin utgångspunkt
i språkens resurstilldelning, bör utskottet av samma skäl nu avstyrka motion
1986/87:Ub818 yrkande 5. Dock vill utskottet i detta sammanhang anföra att
t. ex. motionärernas förslag om flexibla elevgrupperingar - som utskottet
uppfattat det - redan i dag är möjligt att tillämpa med den fria resursanvändning
som finns i grundskolan och som för övrigt fr. o. m. nästa läsår i princip
gäller även för gymnasieskolan (prop. 1985/86:97, UbU 1985/86:37, rskr.
1985/86:357).

3.5 Övriga läroplansfrågor

3.5.1 Verksamhet enligt gällande läroplan

I motion 1986/87:Ub226 (s) föreslås i yrkande 1 en uppföljning av hur mål och
riktlinjer för samlevnadsundervisningen uppfylls i grundskolan. Visserligen
har, säger motionärerna, samlevnadsfrågorna fått en stark ställning i
grundskolans läroplan (Lgr 80), men en god undervisning på detta område
har varit svår att nå, bl. a. till följd av bristande resurser och för litet av den
samverkan mellan ämnesområden som kan ge ett helhetsperspektiv. I
gymnasieskolans läroplan (Lgy 70) finner motionärerna få riktlinjer för
undervisning i samlevnadsfrågor, och på s. k. timmar till förfogande (ttf)
prioriteras sällan detta område. Som konstateras i motionen har heller inte
alla elever ttf på sitt schema. Enligt yrkande 2 i den nu nämnda motionen bör
därför alla studievägar i gymnasieskolan ha obligatorisk undervisning i
samlevnadsfrågor.

Utskottet delar motionärernas åsikt att samlevnadsundervisningen inte får
eftersättas i någondera skolformen. Utskottet vill framhålla att länsskolnämnderna
i fråga om båda skolformerna har ett tillsynsansvar även när det
gäller hur undervisning anordnas på ett icke direkt ämnesbundet område som
detta. I fråga om gymnasieskolans yrkesinriktade studievägar, där området
nu har minst utrymme, erinrar utskottet ånyo om den beredning som pågår
av ÖGY:s förslag. Utskottet har uppmärksammat att ÖGY föreslagit
projektarbete under fem veckotimmar, vilket just är avsett att ge mer
utrymme för ämnesövergripande aktiviteter.

Med hänvisning till vad som anförts anser utskottet att riksdagen bör avslå
motion 1986/87:Ub226 yrkandena 1 och 2.

Jämställdhetsfrågor tas upp i tre motioner.

I motion 1986/87: Ub825 (c) föreslås i yrkande 2 att SÖ och UHÄ får i
uppdrag att utvärdera hur skolans mål om jämställdhet omsätts i praktisk
handling inom skolan själv respektive inom lärarutbildningen.

UbU 1986/87:14

32

För skolans del vill utskottet först hänvisa till länsskolnämndernas
tillsynsansvar när det gäller efterlevnaden av också skolans övergripande mål
som t. ex. jämställdhet. Utskottet har också erfarit att det just på detta
område bildats en särskild samverkansgrupp inom den statliga skoladministrationen.

När det gäller lärarutbildningen, där motionärerna vill att könsrollsfrågor
skall bli ett obligatoriskt moment, utvärderas denna på alla linjer kontinuerligt
av UHÄ. Inom ämbetet pågår nu också ett arbete med nya planer för
grundskollärarutbildningarna. Grunden för detta arbete är vad som uttalades
i proposition 1984/85:122 om en ny lärarutbildning för grundskolan (UbU
1984/85:31, rskr. 1984/85:366). Jämställdhetsfrågor angavs därvid explicit
som ett prioriterat område.

Med detta finner utskottet att yrkande 2 i motion 1986/87:Ub825 är
tillgodosett. Riksdagen bör därför avslå yrkandet.

I samma motions yrkande 1 och i motion 1986/87:Ub815 (fp) yrkande 4
föreslås försöksverksamhet med separata flickgrupper vid undervisning i vad
som traditionellt ses som ”pojkämnen”, t. ex. data, fysik och teknologi.
Härigenom skulle undvikas en del av de påfrestningar som annars kan leda
flickor med otraditionella val till studiemisslyckanden och avhopp.

Utskottet har i denna fråga inhämtat att renodlade flickgrupper redan
prövas i olika sammanhang även vid sidan av de särskilda sommarkurser i
teknik som tidigare redovisats. Utskottet vill samtidigt peka på att en
indelning i flickgrupper inte alltid låter sig göras, även om ambitionen finns i
det enskilda fallet. Ett hinder kan därvid vara att extra kostnader, vid vissa
elevtal, kan uppstå för en på detta sätt avgränsad undervisningsgrupp.
Skolorganisationen kan också behöva ha en viss volym i form av tillräckligt
antal parallellklasser. Som exempel kan nämnas T-linjen, där ungefär var
femte elev är flicka. Då behövs fem klasser inom årskursen för att en skall
kunna avdelas helt för flickor utan att extrakostnader skall uppstå. Några
sådana har heller inte beräknats i de nu aktuella motionerna. Utskottet utgår
därvid från att förslagsställarna — utan att det uttryckligen sägs - räknar med
att prioriteringar av detta slag lättare än hittills skall kunna prövas inom det
nya statsbidragssystemet (prop. 1985/86:97, UbU 1985/86:37, rskr. 1985/
86:357).

Utskottet anser inte att det är påkallat att centralt påbjuda en försöksverksamhet
som redan pågår. Utskottet finner motionärernas önskemål uppfyllt
och avstyrker därför motionerna 1986/87:Ub815 yrkande 4 och 1986/
87:Ub825 yrkande 1.

I motion 1986/87:Ub216 (m), slutligen, pläderas för ett behov av att skolan
aktivare uppmärksammar flickors studie- och yrkesval, upplyser om egenföretagande
som ett framtida arbete och ger flickor en positiv syn på den nya
teknikens möjligheter att skapa arbetsuppgifter.

Utskottet erinrar här om att medel finns anvisade via arbetsmarknadsdepartementets
huvudtitel för att stimulera kvinnor till både arbete och
vidareutbildning inom industri. Medel används också till vissa projekt ute i
skolorna. En metod är därvid att med konkreta exempel ta till vara praktiska
erfarenheter för att stimulera till mer otraditionella yrkesval.

Utskottet har också särskilt uppmärksammat den vikt som föredragande

UbU 1986/87:14

33

3 Riksdagen 1986187.14 sami Nr 14

statsrådet i bilaga 10 till budgetpropositionen (s. 9-12) lägger vid att flickor
förmås till att studera teknik även på högre nivå. De riskerar annars att fastna
i vissa tekniska yrken med en lönenivå som inte avviker från den som gäller
för traditionella kvinnoyrken.

Med det nu sagda finner inte utskottet det påkallat att riksdagen gör något
särskilt uttalande med anledning av motion 1986/87:Ub216, varför motionen
avstyrks.

I motion 1986/87:Ub533 (s) yrkande 1 krävs åtgärder för att förbättra
undervisningen om mänskliga rättigheter. SO har på detta område inlett ett
utvecklingsarbete för undervisning om internationell förståelse, innefattande
även undervisning i mänskliga rättigheter. Resultaten hittills är, enligt
motionären, dock otillräckliga, varför verksamheten behöver intensifieras.

Utskottet hänvisade senast, när detta tema aktualiserades (UbU 1985/86:1
s. 21), till SÖ.s servicematerial ”Fredsundervisning, Fred-Frihet-UtvecklingMänskliga
rättigheter”. Hur detta jämte annat material används i undervisningen
om detta övergripande tema är - i linje med vad utskottet nyss uttalat
— återigen en fråga för de enskilda skolorna och för länsskolnämnderna inom
ramen för deras tillsyn av skolverksamheten. Med detta avstyrks motion
1986/87:Ub533 yrkande 1.

I motion 1986/87:Ub810 (c) yrkande 1 pläderas för likabehandling för
kooperationen (i förhållande till andra företagsformer) inom den ekonomiska
utbildningen.

Som utskottet redan vid ett tidigare tillfälle konstaterat (UbU 1983/84:5 s.
5) finns på detta område material från såväl Kooperativa förbundet som
Lantbrukarnas riksförbund. Materialet används enligt uppgift i icke ringa
omfattning på inte minst gymnasieskolans ekonomisk-merkantila studievägar.

Underlag för undervisning om just den företagsform motionsyrkandet
talar för finns således. Ansvaret för en rättvis och oväldig presentation måste
åvila skolorna själva inom den pedagogiska frihet som lärarna enligt
läroplanen skall ha. Riksdagen bör avslå motion 1986/87:Ub810 yrkande 1.

För att nå en bättre samverkan mellan skola och samhälle önskar
motionärerna bakom yrkande 5 i motion 1986/87:Ub241 (vpk) klarare
direktiv för föreningars och organisationers medverkan i undervisningen.
Enligt motionen är det t. ex. långtifrån självklart att de politiska ungdomsförbunden
inbjuds att presentera sig och sin politik i anslutning till att eleverna
läser om Sveriges politiska system.

Utskottet anser för sin del att på ömse sidor väl förberedd politikermedverkan
kan göra undervisningen konkret i de avsnitt det här gäller. Valet av
representanter — från ungdomsförbund eller moderparti - bör dock få vara
den enskilda skolans. Utskottet måste här förutsätta att de riktlinjer för
politikermedverkan i undervisningen som finns (SÖ-FS 1981:182) följs. Det
synes naturligt att tider för och omfattning av denna verksamhet prövas i god
tid inom den samordnade planering av läsåret som utskottet tidigare
behandlat (s. 29).

Utskottet avstyrker med det anförda motion 1986/87:Ub241 yrkande 5.

UbU 1986/87:14

34

3.5.2 Förslag om ny verksamhet

UbU 1986/87:14

I motion 1986/87:Ub291 (fp) hemställs om en möjlighet till försöksverksamhet
med en till fyra år förlängd naturvetenskaplig linje (N-linjen). Motionären
motiverar förslaget med minskande rekrytering till N-linjen, vilken i sin tur
skulle bero av att denna upplevs som alltför krävande och ger alltför låg
utdelning i betyg. Ett fyraårigt alternativ skulle ge eleverna en långsammare
studietakt — till fördel inte minst för kunskapsinhämtandet i matematik och
naturvetenskapliga ämnen.

Utskottet vill för sin del först med tillfredsställelse konstatera att andelen
förstahandssökande till N-linjen sedan några år åter ökar (från 5,7% av
samtliga förstahandssökande till 7,4% på de tre senaste åren). Vad gäller
N-linjens krav och den utdelning i form av betyg som eleverna på linjen får
vill utskottet erinra om effekterna av det system som i dag gäller. Om många
ambitiösa och duktiga elever samlas i en klass, slår detta igenom i relativt
höga medelvärden på de centrala proven. Dessa medelvärden blir sedan
normalt riktningsgivande för betygsättningen i övriga ämnen. Detta gäller
alla studievägar. För N-linjen tillkommer också en särskild betygskompensation
i karaktärsämnena biologi, fysik, kemi och matematik. I princip kan
utskottet därför inte instämma i att N-linjens elever generellt skulle få alltför
låg utdelning i betyg.

Utskottet har redan (avsnitt 3.3) berört och skall i ett senare sammanhang
återkomma till den nu enda fyraåriga linjens - T-linjens - framtid. Med ett
överförande av dess fjärde år till högskolan och med ett aviserat förslag om
treåriga yrkesutbildningar skulle en fyraårig N-linje bli en helt avvikande
företeelse, för vilken utskottet inte ser tillräckliga motiv. För elevernas del
vill utskottet också peka på de möjligheter som i dag finns, nämligen mindre
studiekurs i ett eller flera ämnen och en påbörjad försöksverksamhet med
långsam studietakt (prop. 1985/86:100 bil. 10, UbU 1985/86:16, s. 24, rskr.
1985/86:299). Utskottet avstyrker därför motion 1986/87:Ub291.

En försöksverksamhet med internationell linje med freds- och konfliktkunskap
föreslås i motion 1986/87:Ub307 (fp) yrkande 2. En sådan linje
finns, som motionärerna påpekar, sedan flera år i Norge.

Som utskottet uppfattar yrkandet skulle freds- och konfliktkunskap kunna
vara ett ämne inom en linje i gymnasieskolan. Utrymme för ett sådant ämne
under upp till 5 veckotimmar per årskurs skulle — som utskottet ser det —
kunna skapas inom den försöksverksamhet med s. k. ramtimplaner med
valbara timtal som sedan flera år bedrivs i sex kommuner. Försöksverksamhet
med freds- och konfliktkunskap skulle därför kunna komma till stånd -efter vederbörlig prövning av SÖ —, om intresse finns i någon av de sex
försökskommunerna.

Riksdagen bör mot denna bakgrund inte göra något särskilt uttalande i
frågan, varför utskottet avstyrker motion 1986/87:Ub307 yrkande 2.

I tre motioner framförs förslag om olika timplaneanordningar för att
tillgodose specialintressen för teoretiska ämnen.

I motiveringarna dras paralleller till av riksdagen behandlade och redan
existerande verksamheter med idrott och estetiska ämnen — nämligen de
s. k. idrottsgymnasierna (1986/87:Ub827 (fp), yrkande 32), det s. k. hemorts -

alternativet för idrottande elever (1986/87 :Ub827 (fp) yrkande 33) och
timplanejämkningar för elever med intresse för estetiska ämnen (1986/
87:Ub812 (m) yrkande 20).

Utskottet har senast förra året ingående behandlat principfrågan om hur
elevers specialintressen bör kunna tillgodoses (UbU 1985/86:16 s. 23).
Utskottet har också redan inom det nu föreliggande betänkandet (s. 30)
behandlat och avstyrkt förslag om s. k. språkgymnasier. I de tre nu aktuella
motionerna anvisas inte några medel för att täcka de kostnader förslagen
skulle medföra. Vad gäller motionärernas hänvisningar till det s. k. hemortsalternativet
och till timplanejämkningar för estetiska intressen vill utskottet
peka på att dessa inte drar några särskilda kostnader för staten. Tränar- och
handledarinsatser, som i motionärernas förslag skulle motsvaras av lärarinsatser,
betalas därvid på annat sätt.

Riksdagen har upprepade gånger under de senaste åren haft att pröva men
avslagit de nu aktuella önskemålen. Eftersom utskottet inte finner att något
nytt tillkommit i saken, avstyrker utskottet motionerna 1986/87:Ub812
yrkande 20 samt 1986/87:Ub827 yrkandena 32 och 33.

I motion 1986/87 :Ub311 (fp) yrkande 1 föreslås religionskunskap som
värdämne i försöksverksamheten med ämnet kulturkunskap. Någon motivering
återfinns inte i motionstexten. Så var inte heller fallet, när samma förslag
framfördes under förra riksmötet i motion 1985/86:Ub238 (fp) yrkande 1.
Utskottet avstyrkte då yrkandet efter att ha inhämtat att ämnet religionskunskap
i försöksverksamheten är helt jämställt med andra berörda ämnen,
t. ex. historia och samhällskunskap. Den delredovisning som SO lämnat
under hösten 1986 anför allmänt positiva erfarenheter av försöksverksamheten.
I den samlade utvärdering som är att vänta i september 1988 kommer
bl. a. effekter för värdämnen att redovisas. Med det anförda avstyrks motion
1986/87:Ub311 yrkande 1.

Utskottet har tidigare i detta betänkande (avsnitt 2.4) avstyrkt yrkande 3 i
motion 1986/87:Ub327 (c) om särskilda utbildningsplatser för ett antal
studievägar i Östergötlands län, bl. a. marin elutbildning och marin motorutbildning
i Valdemarsvik. I yrkande 4 i samma motion föreslås att riksdagen
beslutar begära att regeringen låter ta fram läroplaner för dessa två
utbildningar och för ytterligare fem kurser om upp till ett års längd, dvs.
specialkurser.

Utskottet vill här först erinra om att gymnasieskolans specialkurser
normalt utarbetas och fortlöpande moderniseras av SÖ. Vad gäller teknisk
och yrkesteknisk utbildning, som det oftast är fråga om, måste det tekniska
innehållet i utbildningarna planeras i nära samråd med näringslivet. I den
mån de i motionen anförda läroplanerna bedöms kunna ha ett nationellt
intresse utgår utskottet från att de uppmärksammas av SÖ och arbetsmarknadens
parter. Om så inte skulle vara fallet till följd av att de aktuella
utbildningarna endast skulle ha ett mera lokalt intresse, vill utskottet erinra
om de möjligheter som finns att pröva frågan inom ramen för lokalt
arbetsmarknadsanknutna specialkurser (LA-kurser). Dels mot den bakgrunden,
dels med hänvisning till de förslag om generella förändringar av
yrkesutbildningen som har aviserats föreslår utskottet att riksdagen avslår
motion 1986/87:Ub327 yrkande 4.

UbU 1986/87:14

36

3.6 Pågående försöksverksamhet och utvecklingsarbete

Sedan några år pågår i gymnasieskolan ett utvecklingsarbete med en rad
lokala försök på olika områden utifrån riksdagens beslut våren 1984 med
anledning av proposition 1983/84:116 om gymnasieskola i utveckling (UbU
1983/84:29, rskr. 1983/84:412). Riksdagen lade vid sitt principbeslut stor vikt
vid att en noggrann utvärdering skulle komma till stånd. Försöken utvärderas
nu under en femårsperiod fram till decennieskiftet, då slutsatser skall kunna
dras om vilka förändringsförslag som kan bli aktuella att framlägga för
riksdagen.

Inför det första verkliga försöksåret, 1985/86, hade enligt SÖ anmälts för
start omkring 700 försök, av vilka ca 550 kom i gång från början av läsåret och
flertalet av de resterande från början av innevarande läsår.

Enligt SÖ:s senaste anslagsframställning hade därtill ungefär 250 nya
försök anmälts för start, varigenom det totala antalet försök nu torde vara
minst 900.

I motion 1986/87:Ub827 (fp) yrkande 29 pläderas för en återhållsamhet
med omfattningen av de fortsatta försöken så att de kan utvärderas på ett
tillfredsställande sätt.

Utskottet har inhämtat att i det över åren snabbt ökande antalet försök
ingår såväl större som mycket små och att vissa försök förekommer på flera
ställen. Det verkliga antalet olika försök med större tyngd - och därmed de
viktigaste objekten för en utvärdering — blir därmed mindre. Anordnande av
samma försök på olika ställen ger en bättre jämförbarhet. Utskottet ser
därför inte med samma oro som motionärerna på själva kvantiteten av de
pågående försöken. Bland dessa finns - som utskottet uppfattat situationen
— rimligtvis ett icke ringa antal försök som helt är av arten lokalt
utvecklingsarbete, för vilket inte behövs vare sig riksdagsbeslut eller särskild
utvärdering.

När det däremot gäller vikten av att noga utvärdera innehållet i det mindre
antalet större, mer genomgripande försök är utskottet helt av samma mening
som motionärerna. Ett tecken på allvaret i detta intresse hos riksdag och
regering är de relativt stora medel som anvisats för ändamålet, även i tider av
nedskärningar på andra områden. För information om, planering och
utvärdering av försöksverksamhet och utvecklingsarbete i gymnasieskolan
har riksdagen för de fyra budgetåren 1984/85—1987/88 anslagit uppemot 60
milj. kr. Utskottet har erfarit att tilldelade resurser i stort har koncentrerats
till valda, tyngre områden. Utskottet förutsätter därför att kommande
redovisning av utvärderingsarbetet skall kunna ge ett tillräckligt underlag för
den prövning av förändringar i gymnasieskolan som kan bli aktuella.

Med detta klarläggande av innehåll respektive kvantitet i den del av
försöksverksamheten som berör riksdagen finner utskottet att motionärernas
önskemål får betraktas som tillgodosett. Motion 1986/87:Ub827 yrkande
29 bör därför inte nu behöva föranleda något tillkännagivande från riksdagens
sida och bör därför avslås av riksdagen.

Innehållet i försöken tas uttryckligen upp i två andra motionsyrkanden.

Enligt motion 1986/87:Ub817 (c) yrkande 8 bör SÖ få i uppdrag att göra en
översyn av försöksverksamheten med sikte på mer genomgripande föränd -

UbU 1986/87:14

37

ringar och t. ex. medverkan av arbetslivet, såväl det privata som det
offentliga.

Utskottet vill erinra om att den större del av gymnasieskolan som har allra
mest att vinna på en bättre medverkan av arbetslivet - alltså yrkesutbildningen
— är föremål för beredning inom regeringskansliet. Utskottet vill för
sin del fästa stor vikt vid det samband som kan upprättas mellan redan
pågående utvecklingsarbete och den försöksverksamhet som kan följa av
beslut utifrån den aviserade propositionen om yrkesutbildningen.

I vad gäller den arbetslivets medverkan i utbildningen som motionärerna
önskar finner utskottet att just detta område har den näst största uppslutningen
i den försöksverksamhet som redan pågår - nämligen praktikförsöken.
Ca 160 sådana projekt finns, främst på den treåriga ekonomiska linjen och på
den fyraåriga tekniska linjen.

Utskottet anser inte att något uttalande av riksdagen i enlighet med
motionsyrkandet behövs, varför motion 1986/87:Ub817 yrkande 8 avstyrks.

Praktikförsöken berörs även i motion 1986/87:Ub827 (fp) yrkande 30.
Enligt detta bör praktiken, för att kännas meningsfull för eleverna, anknyta
till deras studieinriktning och vara av god kvalitet. Olika linjer och ämnen
bör enligt motionären kunna ha praktik av varierande längd och innehåll.

Utskottet ser den nu nämnda flexibiliteten som både självklar och en
naturlig följd av de bestämmelser som finns för försöksverksamheten med

ämnesanknuten praktik. I dessa sägs bl. a.: ” avgör klasskonferensen i

vilka ämnen praktiken uppfyller de krav som en ämnesanknytning ställer i
fråga om såväl praktikplatsernas beskaffenhet som praktikens omfattning
och förläggning i tiden” (SFS 1985:123 4 §). Detta är de ramar som gäller, och
hur genomförandet sedan äger rum i olika skolor skall följas upp i den
utvärdering, om vilken tidigare talats.

Med det anförda anser utskottet att motionens syfte är tillgodosett, varför
motion 1986/87:Ub827 yrkande 30 avstyrks.

3.7 Intagningsfrågor

Olika, och i vissa fall skärpta, förkunskapskrav för intagning pä olika linjer i
gymnasieskolan förordas i två motioner, nämligen 1986/87:Ub807 (m)
yrkande 1 delvis och 1986/87:Ub812 (m) yrkande 7. Förkunskapskrav,
formulerade i genomsnittsbetyg, lägsta betyg i vissa ämnen och i vissa fall
genomgångna tillvalskurser, skulle enligt motionärerna hjälpa eleverna att
förbereda sig för vad som senare möter inom resp. utbildning.

Utskottet erinrade våren 1985 med anledning av ett likartat motionsyrkande
(UbU 1984/85:16 s. 24) om att riksdagen med bred majoritet tidigare
beslutat om de intagningsformer som nu gäller, dvs. att slutbetyg från
grundskolan ger rätt att fritt söka studieväg i gymnasieskolan, oberoende av
betygsmedelvärde och betyg i enskilda ämnen. Riksdagen avslog motionen
(rskr. 1984/85:234). Utskottet har inte funnit att något nytt framkommit i
saken som ger riksdagen anledning att ändra sitt ställningstagande. Utskottet
avstyrker därför motionerna 1986/87:Ub807 yrkande 1 delvis och 1986/
87:Ub812 yrkande 7.

UbU 1986/87:14

38

I motion 1986/87:Ub804 (m) yrkande 3 förordas en lämplighetsprövning
för intagning på social servicelinje (Ss-linje) och vårdlinje (Vd-linje). Som
exempel på tänkbara förkunskapskrav anförs någon form av provelevtid,
som i tidigare vårdutbildning, eller yrkesinriktad arbetspraktik. Motiv för
yrkandet är att värna om och helst höja kvaliteten i utbildningen. Motionärerna
pekar på hur låga intagningskraven är för särskilt Ss-linjen till följd av
stora rekryteringsproblem.

Utskottet konstaterar att de elevgrupper som det här är fråga om snabbt
efter avslutad utbildning kan komma i direkt och tät kontakt med utsatta
grupper - äldre, barn och handikappade. Utskottet anser därför, liksom
motionärerna, att det är särskilt viktigt att just dessa elever från början har
både mognad och tillräckliga kunskaper för sitt grannlaga arbete inom
omvårdnad och service.

Både Ss- och Vd-linjen är grundskoleanknuta studievägar. Det skulle inte
stämma med de antagna målen för grundskolan att uppsätta krav på t. ex.
yrkespraktik för inträde i den grundskoleanknutna delen av gymnasieskolan.
En förändrad utbildning, som kunde höja utbildningens status och göra den
mer attraktiv för eleverna, skulle däremot kunna öka och förbättra rekryteringen.
Utskottet erinrar här dels om vad som tidigare sagts om en inom SÖ
prioriterad översyn av Ss-linjen (avsnitt 3.2), dels om de förslag från ÖGY,
som för närvarande bereds inom regeringskansliet. En treårig yrkesutbildning
innefattande mer praktik än i dag skulle kunna ge förutsättningar för
både större mognad och bredare kunskaper hos eleverna.

Med hänvisning till aviserade förslag om en förändrad yrkesutbildning
avstyrker utskottet motion 1986/87:Ub804 yrkande 3.

4 Gymnasial lärlingsutbildning

I motionerna 1986/87:Ub231 (fp), 1986/87:Ub260 (fp) yrkandena 2 och 3,
1986/87:Ub312 (m) yrkandena 5 och 6, 1986/87:Ub812 (m) yrkande 19 och
1986/87:Ub827 (fp) yrkande 35 lämnas olika förslag till förändringar av den
gymnasiala lärlingsutbildningen. Den skall i första hand kunna vara ett
alternativ till alla linjer, antalet platser bör inte begränsas och statsbidrag bör
ges med gradvis sjunkande lönetäckning och även för det tredje eller fjärde
årets utbildning. Det offentliga bör svara främst för utbildningskostnader i
gymnasieskolan, varvid utbildningsinslagen alltid skall handhas av behöriga
lärare. Skolstyrelsen bör ensam få besluta om lärlingsplatser. För varje yrke
skall finnas särskilda utbildningsplaner, och betyg och bevis skall ges över
fullgjord utbildning. Det skall vara möjligt att provanställa lärlingar.

Den gymnasiala lärlingsutbildningen blev reguljär läsåret 1984/85 (prop.
1983/84:100 bil. 10, UbU 1983/84:19, rskr. 1983/84:321). Såväl i det
sammanhanget som vid de två senaste riksmötena har utskottet avstyrkt
motionsvisa förslag, likartade dem som nu har redovisats (UbU 1984/85:18 s.
35 och UbU 1985/86:16 s. 30). Den gymnasiala lärlingsutbildningen har
därvid av utskottet ansetts kunna vara ett värdefullt komplement, särskilt i
mer udda yrken. Utformningen och finansieringen efter den tvååriga
grundutbildningen har överlämnats åt berörda parter att överväga.

Vad i övrigt gäller förslagen i de olika yrkandena om innehåll i och

UbU 1986/87:14

39

uppläggning av en förändrad lärlingsutbildning vill utskottet hänvisa till de
överväganden som torde komma att bli aktuella i samband med förslag från
regeringen utifrån ÖGY:s betänkande. I detta har lärlingsutbildningen
behandlats som en individuell linje i gymnasieskolan. Särskild vikt har lagts
vid innehållet i fråga om förekomsten av fackteori och allmänna ämnen.

Med hänvisning härtill och till sina tidigare ställningstaganden avstyrker
utskottet motionerna 1986/87:Ub231, 1986/87:Ub260 yrkandena 2 och 3,
1986/87:Ub312 yrkandena 5 och 6, 1986/87:Ub812 yrkande 19 och 1986/
87:Ub827 yrkande 35.

Enligt motion 1986/87:Ub312 (m) yrkande 7 bör antalet platser inom den
gymnasiala lärlingsutbildningen öka från det av regeringen föreslagna 5 915
till 10000.

Utskottet, som konstaterar att det under de senaste åren varit svårt att
utnyttja mycket mer än hälften av de tilldelade 5 915 platserna ser inte något
skäl för en utökning inför läsåret 1987/88 och avstyrker därför motion
1986/87:Ub312 yrkande 7.

Ett delvis likartat yrkande förekommer i motion 1986/87:Ub316 (c). Där
föreslås en utredning, syftande till förslag om ett större antal platser för
hantverksutbildning. I motion 1986/87:Ub824 (m) yrkande 1 föreslås möjlighet
att friare använda bidrag till gymnasieskolan för en utbyggnad av
lärlingsutbildning i Örebro län. Utskottet avstyrker motionerna 1986/
87:Ub316 och 1986/87:Ub824 yrkande 1 med samma motivering som nyss
anförts.

I motion 1986/87:Ub261 (c) föreslås att SÖ ges i uppdrag att utarbeta
särskilda riktlinjer för lärlingsutbildning i mindre frekventa yrken.

Ett likartat motionsyrkande avstyrktes förra riksmötet av utskottet (mot.
1985/86:Ub206, bet. UbU 1985/86:16 s. 31). Nu exemplifieras med utbildning
till stuckatör, som kan ta upp till sex år. Motionärerna önskar allmänt en
större flexibilitet hos den gymnasiala lärlingsutbildningen vad avser såväl
studietidens längd som elevernas ålder och bakgrund.

I fråga om det senare konstaterar utskottet att dagens bestämmelser inte
innebär några begränsningar — sett ur motionärernas perspektiv. Vad gäller
studietidens längd hänvisar utskottet till sina nyss redovisade ställningstaganden
och avstyrker därmed motion 1986/87:Ub261.

5 Statsbidrag till åtgärder för invandrarelever

5.1 Extra undervisning i svenska

SÖ har i sin anslagsframställning föreslagit att elever som har svenska som
andraspråk skall få denna undervisning som ett eget, betygsatt ämne inom en
försöksverksamhet i ett antal kommuner.

Föredragande statsrådet har sett detta förslag som en del i ett större
komplex, nämligen frågor om hur elever med ett annat hemspråk än svenska
klarar sig i gymnasieskolan och huruvida de efter gymnasieskolan är lika väl
rustade som sina kamrater att gå ut i ett arbetsliv eller till fortsatta studier. SÖ
har sedan 1986 i uppdrag att utvärdera den extra undervisningen i svenska
och bl. a. eventuellt föreslå förändringar av denna. Föredragande statsrådet
vill avvakta SÖ:s redovisning innan han tar ställning till SÖ:s förslag om

UbU 1986/87:14

40

försöksverksamhet med svenska som andraspråk såsom betygsatt ämne.

I motion 1986/87:Ub312 (m) yrkande 11 föreslås att den av SÖ föreslagna
försöksverksamheten skall få starta. I motion 1986/87:Ub346 (s) delvis
framförs samma förslag men utan särskild markering av betygsfrågan eller av
en start i form av försöksverksamhet. Enligt den senare motionen har
invandrarelevers språkliga situation utretts tillräckligt, och enligt motionären
finns redan nu underlag för en säråtgärd av det önskade slaget.

Utskottet konstaterar att SÖ:s utvärdering skall vara regeringen till handa
redan i september 1987, varför ett slutligt ställningstagande av regeringen bör
vara att vänta i nästa budgetproposition. Mot den bakgrunden avstyrker
utskottet nu motionerna 1986/87:Ub312 yrkande 11 och 1986/87:Ub346
delvis.

5.2 Undervisning i hemspråk och studiehandledning på hemspråket

För de angivna ändamålen begärs i propositionen för budgetåret 1987/88
17609000 kr.

I motion 1986/87:Ub828 (m) yrkande 24 delvis föreslås att detta bidrag inte
längre skall utgå från statsbudgeten.

Utskottet har vid de två senaste riksmötena haft att behandla motionsyrkanden
av denna innebörd (UbU 1984/85:12 och UbU 1985/86:16). Utskottet
har vid båda tillfällena avstyrkt med hänvisning till principiella beslut om
hemspråksundervisning i grundskolan och gymnasieskolan (prop. 1984/
85:100, bil. 10, UbU 1984/85:12, rskr. 1984/85:149). Utskottet anser inte att
det finns skäl för riksdagen att nu ändra uppfattning i frågan, varför utskottet
avstyrker motion 1986/87:Ub828 yrkande 24 delvis.

Med samma motivering avstyrker utskottet motion 1986/87:Ub827 yrkande
45 delvis, vari föreslås att det här aktuella anslaget minskas med 5 milj.
kr., motsvarande bidraget till hemspråksundervisningen.

I motion 1986/87:Ub829 yrkande 2 begärs förslag från regeringen till hur
finska språkets ställning skall kunna stärkas i gymnasieskola och högskola.

För gymnasieskolans del konstaterar utskottet att olika åtgärder redan
prövas och utvärderas. I Stockholm bedrivs sålunda försöksverksamhet med
finskspråkiga linjer, och en utvärdering är att vänta till hösten 1989. Ett år
tidigare skall SÖ redovisa erfarenheter av det försök som bedrivs med
särskild intagning av tvåspråkiga elever till vårdutbildning. Undervisningen i
både hemspråk och studiehandledning på hemspråk, som utskottet nyss
behandlade, kan inriktas mot det karaktäristiska yrkesinnehållet på vissa
studievägar.

Vad gäller högskolan har UHÄ, enligt vad utskottet inhämtat, i uppdrag
att se över utbildningar av personal i socialtjänsten. Avsikten är att pröva
möjligheterna att t. ex. med särskild antagning av tvåspråkiga och med olika
varianter av utbildningslinjer öka tillgången till högskoleutbildad personal på
det nämnda området. Särskild vikt har lagts vid finskspråkiga studerande.
Mot denna bakgrund finner inte utskottet det nödvändigt för riksdagen att
göra något uttalande om ett särskilt uppdrag i frågan. Motion 1986/87:Ub829
yrkande 2 avstyrks därför.

UbU 1986/87:14

41

5.3 Försöksverksamhet med särskilda undervisningsgrupper i
nybörjarengelska

Denna verksamhet bör enligt SÖ:s anslagsframställning få prövas i vissa
invandrartäta kommuner. Den har av SÖ kostnadsberäknats till ca 0,5 milj.
kr. Föredragande statsrådet vill även på denna punkt avvakta SÖ:s redovisning
av det tidigare nämnda uppdraget och de förslag som kan följa därmed
{avsnitt 5.1).

I motion 1986/87 :Ub346 delvis yrkas att SÖ skall få bedriva den här
aktuella försöksverksamheten och därvid på såväl C- (nybörjar-) som B(andraspråks-)nivå.
Försöket skulle gälla invandrarelever utan engelskkunskaper
som kommer in i svensk skola, när deras klasskamrater redan studerar
engelska sedan ett antal år tillbaka. Alternativet för dessa elever blir, enligt
motionären, att inte studera engelska alls.

Utskottet finner det även i denna fråga, som alltså också har budgetkonsekvenser,
naturligt att SÖ:s samlade utvärdering inväntas och avstyrker därför
motion 1986/87:Ub346 delvis.

6 Övriga frågor

6.1 Höjd avgift till International Baccalaureate Office (IBO)

Föredragande statsrådet föreslår att Sveriges avgift till IBO i Genéve fr. o. m.
budgetåret 1987/88 räknas upp med ca 80 000 kr. till ca 170 000 kr. Frånsett en
mindre, automatisk uppräkning vid ett tillfälle har Sveriges bidrag varit
oförändrat sedan anslutningen till IBO för sex år sedan.

Utskottet har inget att erinra mot föredragandens hemställan, vilken bör
bifallas av riksdagen.

6.2 Medel för viss teknisk utbildning i Stockholms kommun

Riksdagen beslöt 1984 med anledning av proposition 1983/84:118 om
fristående skolor på gymnasial nivå (UbU 1983/84:27, rskr. 1983/84:366) att
statsbidraget till Stockholms Tekniska Institut (STI) skulle börja avvecklas
läsåret 1987/88. Riktlinjer finns numera (SÖ-FS 1986:193) för motsvarande
utbildning i kommunal regi i Stockholm dels inom dess gymnasieskola, dels
inom dess komvux. Efter överläggningar mellan kommunen och företrädare
för STI har ett avtal slutits om att kommunen övertar hela verksamheten
läsåret 1987/88. Föredragande statsrådet har beräknat medel för driftbidrag
under dels anslaget B 19, som nu behandlas (6,5 milj. kr.), dels anslaget Cl.
Bidrag till kommunal utbildning för vuxna (2,1 milj. kr.). Vissa medel för
utrustning har också beräknats under anslaget B 22 (4,8 milj. kr.).

Enligt motion 1986/87:Ub828 (m) yrkande 25 delvis bör det nämnda
driftbidraget på 6,5 milj. kr. inte överföras till det anslag som nu behandlas
från anslaget B 21. Bidrag till driften av fristående skolor på gymnasial nivå.
Enligt samma motions yrkande 31 delvis bör inte heller 2,1 milj. kr. överföras
till anslaget Cl. Bidrag till kommunal utbildning för vuxna. Det sistnämnda
yrkandet kommer utskottet att behandla senare i detta betänkande (anslaget
B21, s. 54). I motionen hänvisar motionärerna till ett principiellt ställningstagande
i den moderata partimotionen 1986/87:Ub812 yrkande 23. Enligt

UbU 1986/87:14

42

detta uppfyller bl. a. STI nuvarande villkor för att få statsbidrag som
fristående skola, bl. a. utifrån den klara särprägeln hos institutets utbildning.
Denna anges gälla såväl koncentrationen på tekniska ämnen som antalet
lektioner i sådana.

Utskottet har redan konstaterat att de överläggningar som förutsattes följa
av riksdagens beslut om STI nu har avslutats och resulterat i ett avtal,
underskrivet av företrädare för Stockholms kommun och för STI. Utskottet
har inte funnit att något nytt har tillkommit, som skulle kunna föranleda
något ändrat ställningstagande av riksdagen. Utskottet avstyrker därför
motionerna 1986/87:Ub812 yrkande 23 delvis och 1986/87:Ub828 yrkande 25
delvis.

6.3 Frågan om stöd till specialkurs fory rkesdansare

Sedan specialkurs för yrkesdansare startade i Stockholms kommuns gymnasieskola
läsåret 1982/83 har ett särskilt verksamhetsstöd lämnats till kommunen
(1,6 milj. kr). Vid behandlingen av förra årets budgetproposition
uttalade riksdagen viss tveksamhet till att sådant särskilt stöd skulle behöva
utgå till Stockholms kommun även framdeles (UbU 1985/86:16 s. 34).
Regeringen borde, enligt utskottet, inför budgetåret 1987/88 överväga att
överföra motsvarande medel till det särskilda verksamhetsstödet för lågfrekventa
utbildningar inom utrustningsanslaget (B 22). Riksdagen gav detta
regeringen till känna som sin mening (rskr. 1985/86:204).

I årets budgetproposition föreslår regeringen att denna överföring görs
fr. o. m. budgetåret 1987/88.

I motion 1986/87:Ub337 (m) yrkande 1 hemställs att riksdagen avslår
regeringens förslag på denna punkt. Enligt motionären är bidraget att se som
ett uttryck för statens särskilda kulturpolitiska ansvar för dansarutbildningen
på både grund- och gymnasieskolnivå. Att bidraget ligger inom ett gymnasieskolanslag
anförs som en rent teknisk fråga, och någon särskild prövning
borde inte behövas av kommunens behov.

Utskottet finner inte att det i ärendet har framkommit något nytt som bör
leda riksdagen till att ändra sitt ställningstagande vid förra riksmötet. Den
nya ordningen innebär realiter inte annat än att prövningen av särskilda
bidrag till lågfrekventa utbildningar av riksintresse kan göras inom en större
ekonomisk ram.

Med det nu sagda avstyrker utskottet motion 1986/87:Ub337 yrkande 1.

6.4 Förändringar i statsbidragssystemet

6.4.1 En garantiresurs

Enligt riksdagens beslut med anledning av proposition 1985/86:97 om ett nytt
statsbidrag till lärarlöner (UbU 1985/86:37, rskr. 1985/86:357) skall en
garantiresurs kunna utgå till kommuner som får en kraftigt minskad
statsbidragstäckning till följd av förändringarna. Tillskottet bör i princip
kompensera för den försämring av bidraget som överstiger 5 %.

Föredragande statsrådet har i budgetpropositionen beräknat behovet av
garantiresurs för budgetåret 1987/88 till ca 600 lärarveckotimmar, vilket

UbU 1986/87:14

43

motsvarar ca 5 milj. kr. Utskottet har uppmärksammat att denna beräkning
är gjord på den senast kända resursbilden, från hösten 1985. Det verkliga
utfallet två läsår senare måste därför i mycket kunna bli beroende av de
förändringar som kan inträda i fråga om bl. a. elevers val av studieväg och
ämnen och därmed fyllnadsgraden i klasser och grupper.

Enligt motion 1986/87:Ub242 (vpk) yrkande 4 bör inte garantiresursen på
5 milj. kr., såsom sker i regeringsförslaget, finansieras ur den totala resursen
på ca 4,6 miljarder kr. utan tillföras som nya medel och med ett till 20 milj. kr.
höjt belopp. Därmed skulle kompensation kunna ges ned till en negativ
avvikelse på 2% i förhållande till vad respektive kommun hittills har fått.

Utskottet vill först erinra om att det nya bidragssystemet är tänkt att ge
skolhuvudmännen en större frihet att hantera sina samlade resurser, främst
till förmån för en mer behovsinriktad resursanvändning än i dag. Vägen till
den större friheten går genom den schablonisering som med nödvändighet
resulterar i plus- eller minuseffekter för olika kommuner, utifrån hur deras
gymnasieorganisation förhåller sig till ett riksgenomsnitt.

Som utskottet uppfattar garantiresursen är det rimligt att denna främst
kompenserar sådana kommuner som kraftigast berörs av schabloniseringen
och som har svårast att anpassa sin organisation till en för riket genomsnittlig
sådan, dvs. i första hand mindre kommuner med endast en gymnasieskolenhet.

Utskottet har inhämtat att motionärernas förslag skulle leda till att rikets
två största städer, som får anses ha relativt goda möjligheter att anpassa och
ekonomisera sin organisation, skulle få hela ca 70 % av garantiresursen, om
en sådan skulle lämnas redan vid två procents avvikelse från vad kommunerna
hittills fått.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motion 1986/87:Ub242 yrkande 4
och föreslår att riksdagen godkänner regeringens hemställan.

6.4.2 Ersättning för metodiklektorers tjänstgöring i gymnasieskolan

Utskottet har inge att erinra mot vad som föreslås i budgetpropositionen i
denna del. Riksdagen bör godkänna regeringens hemställan.

6.5 Medgivande till smärre, sakliga ändringar vid översyn av regleringen för
gymnasieskolan

Med utgångspunkt i dels förslag från skolförfattningsutredningen, dels det
förändrade statsbidragssystemet planeras inom utbildningsdepartementet en
samlad förordning om gymnasieskolan, som skall kunna ersätta ett stort antal
i dag separata bestämmelser. Inom denna beredning kan det enligt föredragande
statsrådet visa sig naturligt och angeläget att — t. ex. i förenklande
syfte — göra smärre, sakliga ändringar gentemot nuvarande föreskrifter. På
skolområdet är också vissa föreskrifter, som ej har lagform, till sitt
sakinnehåll bundna med riksdagen. Detta gäller även en del detaljföreskrifter.
Regeringen begär nu riksdagens medgivande att, utan hinder av
riksdagens tidigare beslut, vid översynen av gymnasieskolans reglering göra
de smärre, sakliga ändringar som kan bedömas befogade.

Riksdagen bör enligt utskottet lämna regeringen det begärda medgivandet.

UbU 1986/87:14

44

6.6 Vissa lärartjänster

UbU 1986/87:14

Riksdagen beslutade våren 1985 att avskaffa tjänster som huvudlärare och
institutionsföreståndare i gymnasieskolan (prop. 1984/85:100 bil. 10, UbU
1984/85:18, rskr. 1984/85:272). Förändringarna avses ske den 1 juli 1987.

I motion 1986/87:Ub312 (m) yrkande 12 erinrar motionärerna om att man
avvisat ett avskaffande av de aktuella tjänsterna redan vid den första
behandlingen av ärendet (motion 1984/85:2543 yrkande 3). De motiv för en
särreglering man då hänvisade till ser motionärerna som lika aktuella idag,
dvs. att huvudlärarnas pedagogiska uppgifter är av stort värde för andra
lärare i ämnet och att institutionsföreståndarna ansvarar för vården av ofta
mycket dyrbar utrustning.

Regeringen har utfärdat en förordning (SFS 1986:1081) med vissa
provisoriska bestämmelser om gymnasieskolans skolledning och skolledningsbidrag
m. m. Förordningen föreskriver hur riksdagens beslut i dessa
frågor skall genomföras. Arvodestjänster som huvudlärare och institutionsföreståndare
ersätts av möjligheter för skolstyrelsen i en kommun att uppdra
åt lärare att fullgöra specialfunktioner. Detta arbete fullgörs inom lärarens
tjänst genom att läraren får nedsatt undervisningsskyldighet. Med specialfunktioner
avses uppgifter av främst pedagogisk art för planering, samordning
och utveckling vid gymnasieskolan för att verksamheten där skall
fungera enligt läroplanen och andra författningar. Specialfunktioner skall
också omfatta ansvar för gemensam utrustning, varvid särskild vikt skall
läggas vid skötseln av dels ämnesinstitutioner i naturvetenskapliga och
tekniska ämnen på tre- och fyraåriga linjer, dels datasalar.

Inom begreppet specialfunktioner ryms alltså — som utskottet ser det —
alla uppgifter som hittills utförts av huvudlärare och institutionsföreståndare.
Det nya i systemet är den större friheten för skolhuvudmannen att utifrån
sina lokala förhållanden fördela olika insatser inom den samlade skolledningsresursen.
Utskottet har vidare uppmärksammat att den nu nämnda
förordningen innehåller övergångsbestämmelser som ger huvudlärare och
institutionsföreståndare rätt att behålla sina arvodestjänster, om det återstår
högst fem år till den nedre tidsgränsen för pensionering.

Utskottet ser inte att ärendet har tillförts något nytt, som borde föranleda
ett ändrat ställningstagande av riksdagen. Utskottet avstyrker därför motion
1986/87:Ub312 yrkande 12.

I motion 1986/87:Ub274 (vpk) förordas att vårdlärarutbildadesjukgymnaster
bör kunna få tjänst som lärare i vårdkunskap (lärare 145).

Enligt motionärerna behövs ökade kunskaper om rehabilitering bland de
vårdutbildade. Yrkesspecifika kunskaper finns härvidlag hos just sjukgymnaster.
Sådana är också engagerade inom vårdutbildningen vid många
gymnasieskolor. Genom att de ej har gymnasielärarbehörighet arvoderas de
dock vanligen bara per timme. De vårdlärarutbildade sjukgymnasternas
speciella kompetens bör enligt motionärerna inte undanhållas gymnasieskolan
utan de bör kunna få adekvat läraranställning inom denna.

Utskottet har inhämtat att regeringen sommaren 1985 uppdragit åt SÖ och
UHÄ att göra en översyn av dels innehållet i lärarutbildningarna för bl. a.
gymnasieskolan, dels behörighetsbestämmelserna för lärartjänster i gymna -

sieskolan. Myndigheternas analys och förslag till åtgärder beräknas föreligga UbU 1986/87:14
under våren innevarande år. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet
motion 1986/87:Ub274.

7 Anslagsbeloppet

Regeringen föreslår att riksdagen till Bidrag till driften av gymnasieskolor för
budgetåret 1987/88 skall anvisa ett förslagsanslag av 4 899227000 kr.

Utskottet har i det tidigare (avsnitt 2.1.2) föreslagit vissa ökningar av
antalet elevplatser i gymnasieskolan. Utskottet beräknar den ökade kostnaden
för lärarlöner till 90 milj. kr. Detta belopp bör således läggas till det av
regeringen föreslagna. I detta belopp är ej inräknade ökade kostnader för
studiehjälp med ca 45 milj. kr.

Med hänvisning till vad utskottet i övrigt anfört i det föregående föreslår
utskottet att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:100 under
anslaget anvisar 4989227000 kr. Riksdagen bör därjämte avslå motion
1986/87:Ub242 (vpk) yrkande 6, vari hemställs om en ökning med 160 milj.
kr. jämfört med budgetpropositionen. Riksdagen bör också avslå motion
1986/87:Ub828(m), enligt vilken (yrkande 26) anslagsbeloppet bör vara
4905 876000 kr. genom att anslaget minskas med 17 609000 kr. (yrkande 24
delvis) och att 30758000 kr (yrkande 27 delvis) överförs från anslaget B 20
samt att 6 500 000 kr. (yrkande 25 delvis) återförs till anslaget B 21. Slutligen
bör riksdagen avslå också motionerna 1986/87:Ub337 (m) yrkande 2 (+ 1,7
milj. kr. avseende yrkesdansarutbildningen i Stockholm) och 1986/87:Ub827
(fp) yrkande 34 (+ 20 milj. kr. för vissa stödbehov).

8 Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

1. beträffande avveckling av vissa specialkurser med karaktär av
intern personalutbildning

att riksdagen godkänner vad som har förordats i proposition 1986/
87:100-

2. beträffande antalet elevplatser inom gymnasieskolans direktram
för budgetåren 1987188-1989/90

att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:100 och motionerna
1986/87:Ub312 yrkande 1 delvis och 1986/87:Ub827 yrkande 24
samt med avslag på motionerna 1986/87:Ub242 yrkande 2 delvis,
1986/87 :Ub312 yrkandena 3 och 4, 1986/87 :Ub817 yrkandena 10 och
32 samt 34 delvis och 1986/87:Ub827 yrkande 27 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet har anfört,

3. beträffande fördelningen av tillkommande platser

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Ub312 yrkande 1 delvis och
1986/87:Ub827 yrkande 26,

4. beträffande ett avskaffande av prioriteringen av 16- och 17-åringar
att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Ub242 yrkande 3 och 1986/
87:Ub817 yrkande 11,

46

5. beträffande antalet elevplatser inom gymnasieskolans lilla ram för
budgetåren 1987188—1989/90

att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:100 och med
avslag på motionerna 1986/87:Ub242 yrkande 2 delvis, 1986/87:Ub322
och 1986/87:Ub817 yrkande 33 samt 34 delvis som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet har anfört,

6. beträffande formerna för minskning av lilla ramen

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Ub283 och 1986/87:Ub312
yrkande 2,

7. beträffande ett bemyndigande för regeringen att för budgetåret
1987188 medge en utökning av totalramen för elevplatser i den mån
arbetsmarknadsskäl så påkallar

att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:100 och med avslag på
motionerna 1986/87:Ub312 yrkande 9 och 1986/87:Ub827 yrkande 28
lämnar regeringen det begärda bemyndigandet,

8. beträffande överintag i gymnasieskolan

att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub817 yrkande 12,

9. beträffande omfördelning av platser

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Ub312 yrkande 8 och 1986/
87:Ub820 yrkande 2,

10. beträffande fördelning av elevplatser på regioner och orter
att riksdagen avslår motionerna 1986/87: Ub254, 1986/87 :Ub258,
1986/87:Ub259 yrkandena 1 och 2, 1986/87:Ub317, 1986/87:Ub318,
1986/87:Ub327 yrkandena 2 och 3, 1986/87:Ub814 delvis, 1986/
87:Ub819 yrkandena 2 och 3,1986/87:Ub820 yrkandena 1 och 3 samt
1986/87:Ub823 yrkandena 9, 12, 13 och 14,

11. beträffande gymnasieutbildning i Söderköping och Kinda
att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub327 yrkande 5,

12. beträffande försöksverksamhet med treåriga yrkesinriktade
linjer

att riksdagen med avslag på motionerna 1986/87:Ub312 yrkande 10
och 1986/87:Ub827 yrkande 31 godkänner vad som förordats i
proposition 1986/87:100,

13. beträffande principerna för en modernisering av den gymnasiala
yrkesutbildningen

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Ub812 yrkande 18 och
1986/87:Ub817 yrkande 9 delvis,

14. beträffande förändringar av värdlinjen

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Ub804 yrkandena 1 och 2
samt 1986/87 :Ub811 yrkande 1,

15. beträffande utbildningen inom social servicelinje
att riksdagen avslår motion 1986/87 :Ub202,

16. beträffande ämnet religionskunskap på tvååriga yrkesinriktade
linjer

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Ub311 yrkande 2 och 1986/
87:Ub335,

UbU 1986/87:14

47

17. beträffande femårig teknisk utbildning i Kristianstads län

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Ub257, 1986/87:Ub650 och
1986/87:Ub823 yrkande 10,

18. beträffande byte av B-språk mot C-språk

att riksdagen godkänner vad som förordats i proposition 1986/87:100,

19. beträffande alternativkurser i engelska och B-språk på grundskolans
högstadium

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Ub213 yrkande 2 och 1986/
87:Ub807 yrkande 1 delvis,

20. beträffande förstärkt timtal i B-språk på grundskolans högstadium att

riksdagen avslår motionerna 1986/87: Ub213 yrkande 1 delvis och
1986/87:Ub807 yrkande 1 delvis,

21. beträffande förstärkt språkundervisning i grundskolan
att riksdagen avslår motion 1986/87 :Ub827 yrkande 2,

22. beträffande minimiundervisningstid för B- och C-språk

att riksdagen med anledning av motion 1986/87:Ub213 yrkande 4 och
1986/87:Ub818 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet har anfört,

23. beträffande s. k. språkgymnasier

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Ub213 yrkande 3 och 1986/
87:Ub807 yrkande 1 delvis,

24. beträffande vissa förstärkningar av språkprogrammet i gymnasieskolan att

riksdagen avslår motionerna 1986/87:Ub213 yrkande 1 delvis,
1986/87:Ub807 yrkande 1 delvis samt 1986/87:Ub818 yrkandena 1 och

3,

25. beträffande studier i utomeuropeiska språk

att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub817 yrkande 35,

26. beträffande svenska elevers språkfärdigheter i en internationell
jämförelse

att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub213 yrkande 5,

27. beträffande målbeskrivningar för språkundervisning och modeller
för en mer individualiserad sådan

att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub818 yrkandena 4 och 5,

28. beträffande samlevnadsundervisning

att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub226 yrkandena 1 och 2,

29. beträffande utvärdering av skolans mål om jämställdhet
att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub825 yrkande 2,

30. beträffande separata flickgrupper i tekniska ämnen

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Ub815 yrkande 4 och 1986/
87:Ub825 yrkande 1,

31. beträffande flickors studie- och yrkesval
att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub216,

32. beträffande undervisning om mänskliga rättigheter
att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub533 yrkande 1,

UbU 1986/87:14

48

33. beträffande likabehandling för kooperationen inom den ekonomiska
utbildningen

att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub810 yrkande 1,

34. beträffande föreningars och organisationers medverkan i undervisningen att

riksdagen avslår motion 1986/87:Ub241 yrkande 5,

35. beträffande en förlängd naturvetenskaplig linje
att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub291,

36. beträffande undervisning i freds- och konfliktkunskap
att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub307 yrkande 2,

37. beträffande specialintressen för teoretiska ämnen

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Ub812 yrkande 20 samt
1986/87:Ub827 yrkandena 32 och 33,

38. beträffande religionskunskap som värdämne i ämnet kulturkunskap att

riksdagen avslår motion 1986/87:Ub311 yrkande 1,

39. beträffande läroplaner för vissa utbildningar

att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub327 yrkande 4,

40. beträffande omfattningen av försöksverksamheten i gymnasieskolan att

riksdagen avslår motion 1986/87:Ub827 yrkande 29,

41. beträffande en översyn av försöksverksamheten
att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub817 yrkande 8,

42. beträffande praktikförsök

att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub827 yrkande 30,

43. beträffande förkunskapskrav för intagning i gymnasieskolan
att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Ub807 yrkande 1 delvis och
1986/87:Ub812 yrkande 7,

44. beträffande lämplighetsprövning för intagning på vissa linjer
att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub804 yrkande 3,

45. beträffande förändringar av den gymnasiala lärlingsutbildningen att

riksdagen avslår motionerna 1986/87:Ub231, 1986/87:Ub260 yrkandena
2 och 3, 1986/87:Ub312 yrkandena 5 och 6, 1986/87:Ub812
yrkande 19 och 1986/87:Ub827 yrkande 35,

46. beträffande antalet platser inom den gymnasiala lärlingsutbildningen att

riksdagen avslår motion 1986/87:Ub312 yrkande 7,

47. beträffande en ökad lärlingsutbildning i hantverksyrken och
lärlingsutbildning i Örebro

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Ub316 respektive 1986/
87:Ub824 yrkande 1,

48. beträffande särskilda riktlinjer för lärlingsutbildning i mindre
frekventa yrken

att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub261,

49. beträffande extra undervisning i svenska

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Ub312 yrkande 11 och
1986/87:Ub346 delvis,

UbU 1986/87:14

49

4 Riksdagen 1986187.14 sami. Nr 14

50. beträffande bidrag till undervisning i hemspråk och till studiehandledning
på hemspråket

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Ub827 yrkande 45 delvis och
1986/87:Ub828 yrkande 24 delvis,

51. beträffande finska språkets ställning

att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub829 yrkande 2,

52. beträffande undervisning i engelska på B- och C-språksnivå
att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub346 delvis,

53. beträffande höjning av Sveriges avgift till International Baccalaureate
Office

att riksdagen godkänner vad som förordats i proposition 1986/87:100,

54. beträffande medel för viss teknisk utbildning i Stockholms
kommun

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Ub812 yrkande 23 delvis och
1986/87:Ub828 yrkande 25 delvis,

55. beträffande stöd till specialkurs för yrkesdansare
att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub337 yrkande 1,

56. beträffande garantiresurs

att riksdagen med avslag på motion 1986/87:Ub242 yrkande 4
godkänner vad som förordats i proposition 1986/87:100,

57. beträffande ersättning för metodiklektorers tjänstgöring i gymnasieskolan att

riksdagen godkänner vad som förordats i proposition 1986/87:100,

58. beträffande medgivande till smärre, sakliga ändringar i regleringen
av gymnasieskolan

att riksdagen lämnar regeringen det begärda medgivandet,

59. beträffande tjänster som huvudlärare och institutionsföreståndare att

riksdagen avslår motion 1986/87:Ub312 yrkande 12,

60. beträffande behörighet till tjänst som lärare i vårdkunskap
att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub274,

61. beträffande anslagsbeloppet

att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:100 och med
avslag på motionerna 1986/87:Ub242 yrkande 6, 1986/87:Ub337
yrkande 2,1986/87:Ub827 yrkande 34 samt 1986/87:Ub828 yrkandena
24 delvis, 25 delvis, 26 samt 27 delvis till Bidrag till driften av
gymnasieskolor för budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag av
4989227000 kr.

2. Bidrag till åtgärder inom kommunernas
uppföljningsansvar för ungdom under 18 år m. m.

Regeringen har under punkt B 20 (s. 142—145) föreslagit riksdagen att till
Bidrag till åtgärder inom kommunernas uppföljningsansvar för ungdom
under 18 år m. m. för budgetåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av
224007000 kr.

UbU 1986/87:14

50

I

..

Motionen

UbU 1986/87:14

1986/87:Ub828 av Birgitta Rydle m. fl. (m) vari — såvitt nu är i fråga — yrkas

27. att riksdagen beslutar att överföra 30758000 kr. från B 20. Bidrag till
åtgärder inom kommunernas uppföljningsansvar för ungdom under 18 år
m. m. till B 19. Bidrag till driften av gymnasieskolor,

28. att riksdagen beslutar att till B 20. Bidrag till åtgärder inom kommunernas
uppföljningsansvar för ungdom under 18 år m. m. för budgetåret
1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 193249000 kr.

Utskottet

Ur anslaget utgår statsbidrag enligt förordningen (1983:583) om statsbidrag
till uppföljningsinsatser för ungdomar under 18 år (ändrad senast 1986:399).
Enligt förordningen får kommuner statsbidrag för uppföljningsprogram och
administration (allmänt bidrag). Till arbetsgivare som anställer ungdomar på
ungdomsplatser lämnas bidrag till ungdomsplats. Till kommunerna lämnas
bidrag till utbildningsinslag under ungdomarnas perioder på ungdomsplats.

Från anslaget bestrids också kostnader för bidrag till kommuner enligt
förordningen (1983:584) om statsbidrag till utbildning av handledare för
skolungdomar under praktik på arbetsplats.

För budgetåret 1987/88 föreslår föredragande statsrådet för åtgärder
bekostade under detta anslag oförändrad beräkningsgrund jämfört med
föregående budgetår, dvs. 14000 16- och 17-åringar.

Totalt beräknas under anslaget ett medelsbehov för budgetåret 1987/88 om
224007000 kr.

I motion 1986/87: Ub828 (m) yrkande 28 delvis föreslås att riksdagen under
anslaget anvisar 193249000 kr. Detta belopp är det som återstår, sedan
30758000 kr. överförts till anslaget B 19 för finansiering av ett ökat antal
intagningsplatser i gymnasieskolan (samma motions yrkande 27 delvis).

Utifrån vad utskottet anfört i denna fråga tidigare i detta betänkande
(anslaget B19, avsnitt2.1.2 och 7) avstyrker utskottet motion 1986/87:Ub828
yrkandena 27 och 28, båda delvis.

Utskottet har inget att erinra mot medelsberäkningen i budgetpropositionen
och föreslår att riksdagen till Bidrag till åtgärder inom kommunernas
uppföljningsansvar för ungdom under 18 år m.m. för budgetåret 1987/88
anvisar ett förslagsanslag av 224007000 kr.

Med hänvisning till det nu anförda hemställer utskottet

att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:100 och med avslag
på motion 1986/87:Ub828 yrkandena 27 och 28, båda delvis, till Bidrag
till åtgärder inom kommunernas uppföljningsansvar för ungdom under
18 år m. m. för budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag av
224007000 kr.

51

3. Bidrag till driften av fristående skolor på
gymnasial nivå

Regeringen har under punkt B 21 (s. 145—148) föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad som i propositionen har föreslagits som ram för budgetåret
1987/88 för statsbidragsgrundande årselevplatser vid fristående skolor
på gymnasial nivå,

2. till Bidrag till driften av fristående skolor på gymnasial nivå för
budgetåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 89713000 kr.

Motionerna

1986/87:Ub227 av Lars Tobisson m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen beslutar
tillerkänna Göteborgs högre samskola och Sigrid Rudebecks gymnasium i
Göteborg statligt stöd enligt gällande regler för stöd till fristående skolor på
gymnasial nivå.

1986/87:Ub315 av Ylva Annerstedt m. fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga —
yrkas

1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts angående borttagandet av begränsningen av statsbidraget
till 15 årselevplatser per årskurs för vissa skolor,

2. att riksdagen med ändring av sitt tidigare ställningstagande beslutar att
nuvarande principer för beräkning av statsbidrag till Göteborgs högre
samskola och Sigrid Rudebecks gymnasium skall gälla också efter budgetåret
1987/88.

1986/87:Ub353 av Marianne Andersson (c) och Rune Thorén (c) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att statsbidrag även i
fortsättningen skall utgå till Göteborgs högre samskolas gymnasium.

1986/87:Ub812 av Carl Bildt m.fl. (m) vari — såvitt nu är i fråga — yrkas

23. att riksdagen beslutar om fortsatta statsbidrag till Samskolan i
Göteborg, Sigrid Rudebecks gymnasium i Göteborg samt Stockholms
Tekniska Institut (delvis).

1986/87:Ub828 av Birgitta Rydle m. fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas
25. att riksdagen beslutar att från anslaget B 19. Bidrag till driften av
gymnasieskolor överföra 6500000 kr. till B 21. Bidrag till driften av
fristående skolor på gymnasial nivå,

29. att riksdagen beslutar att till B 21. Bidrag till driften av fristående
skolor på gymnasial nivå för budgetåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av
98313000 kr.,

31. att riksdagen beslutar att överföra 2100000 kr. från Cl. Bidrag till
kommunal utbildning för vuxna till B 21. Bidrag till driften av fristående
skolor på gymnasial nivå.

UbU 1986/87:14

52

Utskottet

UbU 1986/87:14

Ur anslaget utgår bidrag till bl. a. riksinternatskolor, skolor som omfattas
av privatskolförordningen, Bergsskolan i Filipstad, Vackstanässkolan och
Apelrydsskolan.

Från anslaget bekostas också statsbidrag till sådana skolor med enskild
huvudman som av regeringen har förklarats berättigade till statsbidrag enligt
förordningen (1984:573) om statsbidrag till fristående skolor på gymnasial
nivå. Statsbidrag utgår per ianspråktagen årselevplats med belopp som
regeringen årligen fastställer per högstadieelev. Detta belopp multipliceras
med en faktor, som regeringen fastställer för utbildning vid resp. skola.

Riksdagen fastställer den totala ramen för årselevplatser, som får ligga till
grund för statsbidrag.

Av budgetpropositionen framgår att regeringen i särskild ordning medgivit
utökning av antalet statsbidragsgrundande årselevplatser vid Institutet för
optometri och Tyska skolan. Vidare har Rudolf Steinerskolan i Norrköping
genom särskilt regeringsbeslut medgivits statsbidrag fr. o. m. budgetåret
1987/88.

I motion 1986/87:Ub812 (m) yrkande 23 delvis föreslås att statsbidrag
fortsatt skall utgå till STI som fristående skola även efter budgetåret 1986/87.
Såsom redan berörts under anslaget B 19. Bidrag till driften av gymnasieskolor
har avtal nu slutits mellan Stockholms kommun och Stiftelsen Stockholms
Tekniska Institut (STI) om kommunalisering av verksamheten vid STI.
Utskottet har redan tidigare i betänkandet (anslaget B19, avsnitt 6.2)
avstyrkt den nu nämnda motionen i denna del.

I ett antal motioner erinras om riksdagens beslut våren 1984 om fristående
skolor (prop. 1983/84:118, UbU 1983/84:27, rskr. 1983/84:366) i de delar
detta avsåg statsbidrag till Göteborgs högre samskola och Sigrid Rudebecks
gymnasium. Beslutet innebar att en avveckling av statsbidraget till de båda
skolorna borde vara påbörjad senast budgetåret 1988/89 (UbU 1983/84:27 s.
11 f.). De motioner som nu är aktuella är 1986/87:Ub812 (m) yrkande 23 i den
del yrkandet avser Göteborgs högre samskola och Sigrid Rudebecks
gymnasium, motionerna 1986/87:Ub227 (m) och 1986/87:Ub315 (fp) yrkande
2 samt motion 1986/87:Ub353 (c), den sistnämnda avseende endast
Göteborgs högre samskola. För den sist nämnda skolans del pekar motionärerna
på att denna i dag är den enda totalt vertikalt integrerade grund- och
gymnasieskolan (dvs. med klasser från lågstadiets första till det treåriga
gymnasiets sista). Vidare prövas där inslag av Montessoripedagogik även på
det gymnasiala stadiet. Vad gäller Sigrid Rudebecks gymnasium främjar,
enligt motionärerna, denna enhet bl. a. elevernas sociala fostran genom att
den inte är stor (ca 400 elever) och fungerar väl.

Riksdagen har under de två föregående riksmötena avslagit motioner med
likartade yrkanden (UbU 1984/85:18 och UbU 1985/86:16). Utskottet har
inte funnit att något nytt har framkommit i ärendet som bör föranleda
riksdagen att ändra sitt tidigare ställningstagande i fråga om statsbidraget till
de aktuella skolorna. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionerna
1986/87:Ub227, 1986/87:Ub315 yrkande 2, 1986/87:Ub353 och 1986/
87:Ub812 yrkande 23 delvis.

I motion 1986/87:Ub315 (fp) yrkande 1 föreslås ett slopande av begränsningen
till 15 årselevplatser per årskurs för statsbidrag till vissa skolor,
nämligen tre Waldorfskolor och två internationella skolor. Motionärerna
hänvisar till att de aktuella skolornas grundskoledel omfattar 30 platser per
årskurs och att en sammanhållen tolvårig skolgång är ett inslag i skolornas
pedagogik. Mot den bakgrunden bör skolorna, enligt motionärerna, få
statsbidrag även för elever som befinner sig utanför de 15 första elevplatserna
i årskursen.

Ett likartat motionsyrkande behandlades av utskottet under det förra
riksmötet (mot. 1985/86:Ub269, bet. UbU 1985/86:16 s. 41 f.). Därvid
erinrades om att regeringen bedömt att de ifrågavarande skolorna uppfyller
de av riksdagen angivna villkoren för statligt bidrag. Det är vidare regeringen
som mot bakgrund av kända förhållanden i vad avser berörd skolas
organisation och elevutveckling skall besluta om omfattningen av respektive
skolas ram. Enligt vad utskottet erfarit var prognosen vid beslutstillfället att
halvklass skulle räcka. Om elevtillströmningen på den gymnasiala nivån
ökar, får omfattningen av respektive skolas ram prövas på nytt. Enligt vad
utskottet har inhämtat är totalramen inte fullt ianspråktagen.

Med det anförda finner utskottet att motionärernas yrkande i stort är
tillgodosett, varför riksdagen bör avslå motion 1986/87:Ub315 yrkande 1.

Som nämnts är det regeringen som fastställer den totala ramen för
årselevplatser, som får ligga till grund för statsbidrag. Föredragande statsrådet
har i sitt förslag för budgetåret 1987/88 angivit en oförändrad ram på 4 900
årselevplatser. Sedan beslut fattats om budgetpropositionen har avtal slutits
om ett totalt överförande av STI:s verksamhet till Stockholms kommun i och
med budgetåret 1987/88. Den successiva avräkning med inalles 810 årselevplatser,
vilken omnämns i budgetpropositionen, blir därmed aktuell i sin
helhet redan nästa budgetår.

Utskottet erinrar i sammanhanget om vad som anförts under föregående
riksmöte, nämligen att utrymmet inom årselevplatsramen bör vara så stort,
att man kan göra en reell prövning av fristående skolors ansökningar utifrån
de principer som riksdagen har antagit.

I budgetpropositionen beräknas ett sammanlagt medelsbehov om
89 713 000 kr. under anslaget för nästa budgetår. Vid denna medelsberäkning
har föredragande statsrådet utgått från att under budgetåret 1987/88 endast
slutreglering av statsbidraget till STI för innevarande budgetår kommer att
belasta anslaget. Regeringen föreslår att riksdagen anvisar det angivna
beloppet såsom ett förslagsanslag.

I motion 1986/87:Ub828 (m) yrkandena 25 och 31, båda delvis, föreslås att
anslaget räknas upp med 6,5 respektive 2,1 milj. kr. genom överföringar från
anslagen B19. Bidrag till driften av gymnasieskolor respektive Cl. Bidrag
till kommunal utbildning för vuxna. Förslaget motiveras med att fortsatt
statsbidrag bör utgå till STI som fristående skola även efter budgetåret
1986/87. I motion 1986/87:Ub828 yrkande 29 föreslås ett samlat belopp av
98313000 kr. under anslaget.

Utskottet har tidigare avstyrkt förslaget om fortsatt statsbidrag till STI,
såsom det framförts i motion 1986/87:Ub812 yrkande 23 delvis och avstyrker

UbU 1986/87:14

54

1

nu i konsekvens med detta motion 1986/87:Ub828 yrkandena 25 delvis, 29
samt 31 delvis.

Utskottet har inget att erinra mot föredragande statsrådets medelsberäkning
och tillstyrker därför att riksdagen anvisar de begärda medlen.

Beträffande allmänna frågor om fristående skolor hänvisar utskottet till
sitt betänkande UbU 1986/87:12 om anslag till grundskolor, m. m. (s. 16 f.).

Med hänvisning till vad som nu anförts hemställer utskottet

1. beträffande Göteborgs högre samskola och Sigrid Rudebecks
gymnasium

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Ub227, 1986/87:Ub315 yrkande
2, 1986/87:Ub353 och 1986/87:Uh812 yrkande 23 delvis,

2. beträffande begränsning av antalet årselevplatser för vissa skolor
att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub315 yrkande 1,

3. beträffande ramen för statsbidragsgrundande årselevplatser för
budgetåret 1987188

att riksdagen godkänner vad som har föreslagits i proposition 1986/
87:100,

4. beträffande anslagsbeloppet

att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:100 och med avslag på
motion 1986/87:Ub828 yrkandena 25 delvis, 29 samt 31 delvis till
Bidrag till driften av fristående skolor på gymnasial nivå för budgetåret
1987/88 anvisar ett förslagsanslag av 89713000 kr.

4. Bidrag till utrustning för gymnasieskolan m. m.

Regeringen har under punkt B 22 (s. 149-152) föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad som i propositionen har förordats om förnyelsebidraget,

2. godkänna vad som i propositionen har förordats om extra bidrag till
utrustning till Stockholms kommun,

3. till Bidrag till utrustning för gymnasieskolan m. m. för budgetåret
1987/88 anvisa ett reservationsanslag av 108340000 kr.

Motionerna

1986/87:Ub242 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari - såvitt nu är i fråga — yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om bidrag till utrustning för gymnasieskolan,

7. att riksdagen med ändring i proposition 1986/87:100 bil. 10 Utbildningsdepartementet
B 22. Bidrag till utrustning för gymnasieskolan, anvisar ett i
förhållande till regeringens förslag med 54 milj. kr. förhöjt belopp.

1986/87:Ub817 av Pär Granstedt m. fl. (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

36. att riksdagen med avslag på regeringens besparingsförslag beslutar
tillföra anslaget B22. Bidrag till utrustning för gymnasieskolan 80 milj. kr.

1986/87:Ub827 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

25. att riksdagen beslutar att under anslaget B 22. Bidrag till utrustning för
gymnasieskolan m.m. anslå 22600000 kr. utöver vad regeringen har
föreslagit som förhöjt anslag till start- och kompletteringsbidrag.

UbU 1986/87:14

55

1986/87:Ub828 av Birgitta Rydle m. fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

30. att riksdagen beslutar att avskaffa anslaget B 22. Bidrag till utrustning
för gymnasieskolan m. m.

Utskottet

Från anslaget utgår statsbidrag till anskaffning och förnyelse av utrustning i
gymnasieskolan.

Kommuner har enligt föreskrifterna rätt att i mån av medel få

— startbidrag, då en för kommunens gymnasieskola ny studieväg införs eller
då antalet platser på en redan införd studieväg utökas, såvitt gäller
karaktärsämnen inom de tekniskt-industriella och tekniskt-naturvetenskapliga
områdena,

— kompletteringsbidrag, då undervisningen på en redan införd studieväg
läggs om till följd av nya föreskrifter, som medför behov av ny utrustning för
karaktärsämnen på de nyss nämnda studievägarna samt för studievägar inom
det ekonomiskt-merkantila området,

—förnyelsebidrag för att ersätta föråldrad och försliten utrustning, såvitt
gäller karaktärsämnen inom de tekniskt-industriella och ekonomiskt-merkantila
områdena.

Särskilda föreskrifter gäller i fråga om statsbidrag till kostnader för datorutrustning
och programvara i gymnasieskolan. Efter beslut av regeringen i
varje enskilt fall kan ur anslaget också anvisas medel för särskilt verksamhetsstöd
till vissa lågfrekventa utbildningar i gymnasieskolan. Ur anslaget utgår
vidare efter särskilda beslut av regeringen medel för stöd till verksamheten
vid tekniska centra, där gymnasieskolan medverkar.

Utskottet tar först upp regeringens förslag om slopande av förnyelsebidraget.
Härvidlag gjordes redan till innevarande budgetår en besparing med 45,5
milj. kr. Inom de prioriteringar som då gjordes och bifölls av riksdagen (UbU
1985/86:17 s. 3f., rskr. 1985/86:205) bedömdes det som ett kommunalt
åtagande att fortlöpande svara för att utrustningen i gymnasieskolan hålls
modern.

Inför budgetåret 1987/88 har SÖ föreslagit att förnyelsebidraget slutgiltigt
slopas. Föredragande statsrådet biträder förslaget.

Ett bibehållande av ett särskilt förnyelsebidrag om 25 milj. kr. förordas i
motion 1986/87:Ub817 (c) yrkande 36 delvis.

Utskottet tog vid förra riksmötet principiellt ställning i fråga om kommunernas
kostnadsansvar för förnyelsen av utrustning. Utskottet tillstyrker vad
föredragande statsrådet har förordat om ett slopande av förnyelsebidraget
och avstyrker motion 1986/87:Ub817 yrkande 36 delvis.

Utskottet övergår nu till regeringens andra hemställan under anslaget,
vilken anknyter till en fråga som redan har berörts tidigare i detta betänkande
{anslaget B19, avsnitt 6.2 och anslaget B 21). Därvid behandlades frågan om
uppbyggnad av viss teknisk utbildning inom Stockholms kommun som
ersättning för den utbildning som för närvarande ges av Stockholms Tekniska
Institut. Föredragande statsrådet föreslår att 4,8 milj. kr. får utgå för
budgetåret 1987/88 som extra bidrag till utrustning till Stockholms kommun.

UbU 1986/87:14

56

Enligt motion 1986/87 :Ub828 yrkande 30 delvis bör inga som helst bidrag
ges till utrustning för gymnasieskolan.

Utskottet har i det tidigare nämnda sammanhanget avstyrkt motioner om
att STI även i fortsättningen skulle få statsbidrag som fristående skola.
Avstyrkandet motiverades med att avtal nu träffats mellan Stockholms
kommun och STI om nedläggning av institutets verksamhet i och med
utgången av innevarande budgetår.

Utskottet har inget att erinra mot vad föredragande statsrådet har förordat
om extra bidrag till utrustning till Stockholms kommun och avstyrker motion
1986/87:Ub828 yrkande 30 delvis.

Utskottet övergår till den samlade anslagsberäkningen.

Start- och kompletteringsbidragen uppgår i dag till 124480000 kr. I
avvaktan på ställningstaganden till ÖGY:s förslag om förändringar av
yrkesutbildningen är föredragande statsrådet inte beredd att redan till
budgetåret 1987/88 reservera medel för komplettering och modernisering i
den omfattning som SÖ föreslagit. Av statsfinansiella skäl föreslås en
minskning av de samlade start- och kompletteringsbidragen med drygt 40 %
eller 53480000 kr. Av de resterande 71 milj. kr. bör enligt föredragande
statsrådet en så stor del som möjligt användas till riktade insatser för en
utbyggnad av vissa yrkesinriktade studievägar med stort sökandetryck. Till
övriga anslagsposter under anslaget beräknas sammanlagt 37 340000 kr. Det
totala utrustningsanslaget föreslås därmed komma att uppgå till 108340 000
kr., vilket innebär en minskning med 72540000 kr. mot innevarande
budgetår.

Ett fullständigt avskaffande av utrustningsbidraget föreslås, som redan
nämnts, i motion 1986/87:Ub828 (m) yrkande 30 delvis. Motionärerna
erinrar om vad regeringen anfört om kommunalt åtagande vad beträffar
ansvaret för förnyelse av utrustning. Enligt motionärerna hade regeringen
bort vidga resonemanget till att omfatta även övriga delar av anslaget.
Samma princip skulle då ha kunnat gälla för gymnasieskolan som för
grundskolan vad avser finansieringen av materiel och även lokaler.

I tre motioner föreslås olika justeringar av det anslagsbelopp regeringen
föreslagit.

I motion 1986/87 :Ub827 (fp) yrkande 25 föreslås att riksdagen till anslaget
återför drygt 40 % av den av regeringen föreslagna besparingen på start- och
kompletteringsbidraget om ca 53,5 milj. kr., dvs. 22,6 milj. kr. Detta
motiveras med ett ökat behov av utrustning till följd av det ökade antal
intagningsplatser som tidigare yrkats i samma motion och även tidigare
behandlats i detta betänkande (anslaget B19, avsnitt 2.1.2).

I motion 1986/87:Ub817 (c) yrkande 36 delvis föreslås att start- och
kompletteringsbidragen skall beräknas till samma belopp som innevarande
år. Det sammanlagda anslagsbeloppet för statsbidrag till utrustning bör
enligt denna motion vara 188 340 000 kr. Hänvisning görs till stora behov för
kommunerna av att både köpa och förnya utrustning.

I motion 1986/87:Ub242 (vpk) yrkandena 5 och 7 föreslås att start- och
kompletteringsbidraget inte skall minskas utan som för innevarande budgetår
uppgå till 125 milj. kr. Inom detta belopp skulle även rymmas medel för att
ersätta föråldrad och försliten utrustning. Motionärerna motiverar sitt

UbU 1986/87:14

57

yrkande med att en nedskärning skulle drabba undervisningens kvalitet och
minska de laborativa inslag, där teorin kan tillämpas. Med motionärernas
förslag om ett oförändrat belopp för start- och kompletteringsbidrag skulle
det totala utrustningsanslaget komma att uppgå till drygt 162 milj. kr.

Utskottet har noterat att den totala belastningen på anslaget förra
budgetåret var 21 milj. kr. lägre än det senast nämnda beloppet, nämligen
141 milj. kr., trots att det i detta belopp ingick t.ex. ett betydligt större
förnyelsebidrag. Under innevarande budgetår har kommunerna, enligt vad
utskottet inhämtat, på de åtta första månaderna rekvirerat endast ca 67 av de
drygt 180 milj. kr. som har anslagits.

Mot denna bakgrund synes för närvarande en minskning av anslaget
möjlig. Utskottet föreslår därför att riksdagen till Bidrag till utrustning för
gymnasieskolan m. m. med bifall till budgetpropositionen för budgetåret
1987/88 anvisar ett reservationsanslag av 108340000 kr. I samband därmed
bör riksdagen avslå motionerna 1986/87:Ub242 yrkandena 5 och 7, 1986/
87:Ub817 yrkande 36 delvis och 1986/87:Ub827 yrkande 25. Likaledes
avstyrker utskottet motion 1986/87:Ub828 yrkande 30 delvis. Utrustningsanslaget
har en viktig roll när det gäller att få kommuner att anordna
angelägna men investeringskrävande utbildningar (UbU 1984/85:19 och
UbU 1985/86:17).

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

1. beträffande förnyelsebidraget

att riksdagen med avslag på motion 1986/87:Ub817 yrkande 36 delvis
godkänner vad som förordats i proposition 1986/87:100,

2. beträffande extra bidrag till utrustning till Stockholms kommun
att riksdagen med avslag på motion 1986/87:Ub828 yrkande 30 delvis
godkänner vad som förordats i proposition 1986/87:100,

3. beträffande anslagsbeloppet

att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:100 och med avslag på
motionerna 1986/87:Ub242 yrkandena 5 och 7,1986/87:Ub817 yrkande
36 delvis, 1986/87:Ub827 yrkande 25 och 1986/87:Ub828 yrkande
30 delvis till Bidrag till utrustning för gymnasieskolan m. m. för
budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag av 108340000 kr.

Stockholm den 9 april 1987
På utbildningsutskottets vägnar
Pär Granstedt

Närvarande: Pär Granstedt (c), Helge Hagberg (s), Birgitta Rydle (m), Lars
Svensson (s), Ylva Annerstedt (fp), Göran Allmér (m), Barbro Nilsson (s),
Margareta Hemmingsson (s), Marita Bengtsson (s), Larz Johansson (c),
Björn Samuelson (vpk), Kerstin Keen (fp), Kaj Larsson (s). Rinaldo
Karlsson (s) och Rune Rydén (m).

UbU 1986/87:14

58

Reservationer

1. Antalet elevplatser inom gymnasieskolans direktram för
budgetåren 1987/88-1989/90 (punkt 1, mom. 2)

Birgitta Rydle, Göran Allmér och Rune Rydén (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar ”Med hänvisning”
och slutar ”yrkande 27” bort ha följande lydelse:

Med hänvisning dels till att andelen direktsökande från grundskolan ökat
med en procentenhet, dels till det ökade antalet 16-åringar bör enligt
utskottets mening antalet intagningsplatser och årselevplatser inom gymnasieskolans
direktram för budgetåret 1987188 vara 127 000 resp. 300 342.

För budgetåren 1988/89 och 1989/90 bör motsvarande antal intagnings- och
årselevplatser vara 125 460 och 297 600 resp. 123 060 och 292 200. Detta bör
riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub312 yrkandena 3 och 4 samt med
anledning av proposition 1986/87:100 och motionerna 1986/87:Ub312 yrkande
1 delvis och 1986/87:Ub827 yrkande 24 som sin mening ge regeringen till
känna.

Med dessa dimensioneringstal bevaras antalet årselevplatser per sextonåring
oförändrat gentemot nu under hela den kommande treårsperioden.
Utskottet skall strax återkomma till hur de nu tillkommande platserna bör
fördelas på olika slag av studievägar. Utskottet avstyrker samtidigt motionerna
1986/87:Ub242 yrkande 2 i denna del, 1986/87:Ub817 yrkandena 10 och 32
samt 34 delvis och 1986/87:Ub827 yrkande 27.

dels att mom. 2 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande lydelse:

2. beträffande antalet elevplatser inom gymnasieskolans direktram
för budgetåren 1987188-1989/90

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub312 yrkandena 3 och 4,
med anledning av proposition 1986/87:100 och motionerna 1986/
87:Ub312 yrkande 1 delvis och 1986/87:Ub827 yrkande 24 samt med
avslag på motionerna 1986/87:Ub242 yrkande 2 delvis, 1986/87:Ub817
yrkandena 10 och 32 samt 34 delvis och 1986/87:Ub827 yrkande 27 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

2. Antalet elevplatser inom gymnasieskolans direktram för
budgetåren 1987/88-1989/90 (punkt 1, mom. 2)

Ylva Annerstedt och Kerstin Keen (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar ”Med hänvisning”
och slutar ”yrkande 27” bort ha följande lydelse:

Med hänvisning dels till att andelen direktsökande från grundskolan ökat
med en procentenhet, dels till det ökade antalet 16-åringar bör antalet
intagningsplatser och årselevplatser inom gymnasieskolans direktram för
budgetåret 1987188 vara 127 000 resp. 300 342.

För budgetåren 1988/89 och 1989/90 bör planeringsramen ligga på en så
hög nivå, att alla ungdomar under 20 år får plats. Detta bör riksdagen med
bifall till motion 1986/87:Ub827 yrkande 27 och med anledning av proposi -

UbU 1986/87:14

59

tion 1986/87:100 och motionerna 1986/87:Ub312 yrkande 1 delvis och
1986/87:Ub827 yrkande 24 som sin mening ge regeringen till känna.

Utskottet avstyrker samtidigt motionerna 1986/87 :Ub242 yrkande 2
delvis, 1986/87:Ub312 yrkandena 3 och 4 samt 1986/87:Ub817 yrkandena 10
och 32 samt 34 delvis.

Hur de nu tillkommande platserna bör fördelas på olika studievägar skall
utskottet strax återkomma till.

dels att mom. 2 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande lydelse:

2. beträffande antalet elevplatser inom gymnasieskolans direktram
för budgetåren 1987/88—1989190

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub827 yrkande 27, med
anledning av proposition 1986/87:100 och motionerna 1986/87:Ub312
yrkande 1 delvis och 1986/87 :Ub827 yrkande 24 samt med avslag på
motionerna 1986/87:Ub242 yrkande 2 delvis, 1986/87:Ub312 yrkandena
3 och 4 samt 1986/87 :Ub817 yrkandena 10 och 32 samt 34 delvis som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

3. Antalet elevplatser inom gymnasieskolans direktram för
budgetåren 1987/88 -1989/90 (punkt 1, mom. 2)

Pär Granstedt och Larz Johansson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar ”Med hänvisning”
och slutar ”yrkande 27” bort ha följande lydelse:

I en totaldimensionerad gymnasieskola som är så stor, att alla ungdomar,
som så önskar, får plats kan det inte accepteras att 3 700 16- och 17-åringar
utestängs. Med hänvisning vidare till att andelen direktsökande från
grundskolan ökat och att det faktiska antalet 16-åringar nu ökar med drygt
4 000 bör enligt utskottets mening antalet intagningsplatser och årselevplatser
inom gymnasieskolans direktram för budgetåren 1987188 och 1988189 vara
132 000 resp. 312 192.

Samma antal bör också gälla som planeringsram för budgetåret 1989190.
Den utökade platskapaciteten bör i första hand läggas ut på olika former av
företagsförlagd utbildning.

Detta bör riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub817 yrkandena 10
och 32 samt 34 delvis och med avslag på proposition 1986/87:100 och
motionerna 1986/87:Ub242 yrkande 2 delvis, 1986/87:Ub312 yrkande 1
delvis och yrkandena 3 och 4 samt 1986/87:Ub827 yrkandena 24 och 27 som
sin mening ge regeringen till känna.

dels att mom. 2 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande lydelse:

2. beträffande antalet elevplatser inom gymnasieskolans direktram
för budgetåren 1987188-1989190

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub817 yrkandena 10 och
32 samt 34 delvis och med avslag på proposition 1986/87:100 och
motionerna 1986/87:Ub242 yrkande 2 delvis, 1986/87:Ub312 yrkande
1 delvis och yrkandena 3 och 4 samt 1986/87:Ub827 yrkandena 24 och
27 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

UbU 1986/87:14

60

4. Fördelningen av tillkommande platser (punkt 1, mom. 3) UbU 1986/87:14

Birgitta Rydle (m). Ylva Annerstedt (fp), Göran Allmér (m), Kerstin Keen
(fp) och Rune Rydén (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar ”Utskottet vill” och
på s. 16 slutar ”av riksdagen” bort ha följande lydelse:

Som SÖ har anfört i sin anslagsframställning har intresset för de teoretiska
linjerna ökat under de senaste åren. Med tanke på den vikt som bör läggas vid
elevernas förstahandsval synes det utskottet naturligt att merparten av de
tillkommande platserna läggs ut på de tre- och fyraåriga linjerna. Detta bör
riksdagen med bifall till motionerna 1986/87:Ub312 yrkande 1 delvis och
1986/87:Ub827 yrkande 26 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att mom. 3 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande lydelse:

3. beträffande fördelningen av tillkommande platser

att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87:Ub312 yrkande 1
delvis och 1986/87:Ub827 yrkande 26 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet har anfort,

5. Ett avskaffande av prioriteringen av 16- och 17-åringar
(punkt 1, mom. 4)

Pär Granstedt och Larz Johansson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar ”Enligt vad” och
slutar ”yrkande 3” bort ha följande lydelse:

Enligt vad utskottet har erfarit har bestämmelserna i och för sig haft avsedd
effekt. Andelen direktsökande från grundskolan, dvs. de yngsta och därmed
den ungdomsgrupp som har det minsta antalet alternativ till fortsatt
utbildning, har ökat med 2 procentenheter till 97 % av årskullen.

Samtidigt har dock, som framgår av budgetpropositionen, inemot hälften
av de sökande 18- och 19-åringarna stängts ute från gymnasieskolan.
Orsaken är givetvis det hittills otillräckliga antalet intagningsplatser. Med
den ökade dimensionering av direktramen som utskottet nyss har förordat
bör det inte längre behövas någon regel om prioritering av 16- och 17-åringar.
Detta bör riksdagen med bifall till motionerna 1986/87:Ub242 yrkande 3 och
1986/87:Ub817 yrkande 11 såsom sin mening ge regeringen till känna.

dels att mom. 4 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande lydelse:

4. beträffande ett avskaffande av prioriteringen av 16- och 17-åringar
att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87:Ub242 yrkande 3 och
1986/87:Ub817 yrkande 11 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet har anfört,

61

6. Antalet elevplatser inom gymnasieskolans lilla ram för
budgetåren 1987/88—1989/90(punkt 1, mom. 5)

Birgitta Rydle (m), Ylva Annerstedt (fp), Göran Allmér (m), Kerstin Keen
(fp) och Rune Rydén (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar ”Utskottet
förordar” och slutar ”av utskottet” bort ha följande lydelse:

När det gäller det totala platsantalet bör detta enligt utskottet inte
minskas, såsom föreslagits i budgetpropositionen, utan ligga kvar på 33 230
årselevplatser under budgetåren 1987/88—1989/90 (för det sistnämnda
budgetåret som planeringsram). Genom avvecklingen av vissa specialkurser,
som hellre bör anordnas utanför gymnasieskolans ram, och genom de
överföringsmöjligheter som finns mellan ramarna ökar därmed möjligheterna
att bereda en allt större andel ungdomar under 20 år en fullständig
gymnasieutbildning. Detta bör riksdagen med anledning av proposition
1986/87:100 och motionerna 1986/87:Ub242 yrkande 2 delvis och 1986/
87:Ub322 samt med avslag på motion 1986/87:Ub817 yrkandena 33 samt 34
delvis som sin mening ge regeringen till känna.

dels att mom. 5 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande lydelse:

5. beträffande antalet elevplatser inom gymnasieskolans lilla ram för
budgetåren 1987188—1989190

att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:100 och motionerna
1986/87:Ub242 yrkande 2 delvis och 1986/87:Ub322 samt med
avslag på motion 1986/87:Ub817 yrkandena 33 samt 34 delvis som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

7. Antalet elevplatser inom gymnasieskolans lilla ram för
budgetåren 1987/88—1989/90(punkt 1, mom. 5)

Pär Granstedt och Larz Johansson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar ”Utskottet
förordar” och slutar ”av utskottet” bort ha följande lydelse:

Utrymmet för sådana utbildningar som enligt utskottets mening bättre hör
hemma inom gymnasieskolans lilla ram - t. ex. vissa RA-kurser - bör
samtidigt ökas ytterligare. Lilla ramen bör, i stället för att minskas, tvärtom
tillföras 1 000 årselevplatser och totalt omfatta 34 230 årselevplatser under
hela treårsperioden 1987/88-1989/90 (för det sistnämnda budgetåret som
planeringsram). Detta bör riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub817
yrkandena 33 samt 34 delvis, med anledning av proposition 1986/87:100 och
med avslag på motionerna 1986/87:Ub242 yrkande 2 delvis och 1986/
87:Ub322 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att mom. 5 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande lydelse:

5. beträffande antalet elevplatser inom gymnasieskolans lilla ram för
budgetåren 1987/88-1989/90

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub817 yrkandena 33 samt
34 delvis, med anledning av proposition 1986/87:100 och med avslag på

UbU 1986/87:14

62

motionerna 1986/87:Ub242 yrkande 2 delvis och 1986/87:Ub322 som UbU 1986/87:14

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

8. Formerna för minskning av lilla ramen (punkt 1, morn. 6)

Birgitta Rydle, Göran Allmér och Rune Rydén (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar ”Utskottet
konstaterar” och på s. 19 slutar ”yrkande 2” bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar inledningsvis att minskningen nu av utskottet
föreslagits bli betydligt mindre än vad ursprungligen tänkts. Utskottet har
vidare tydligt förordat en successiv avveckling av vissa utbildningar med
karaktär av intern personalutbildning på främst vårdområdet.

I den mån härutöver minskningar av platsantalet inom lilla ramen blir
aktuella bör ett avgörande kriterium vara vakansgraden för de olika
utbildningarna i respektive län. Utskottet ser nämligen med oro på de höga,
och därtill växande, antalen outnyttjade platser på vissa typer av utbildningar
inom lilla ramen.

Vad utskottet nu har anfört bör riksdagen med bifall till motion 1986/
87:Ub312 yrkande 2 och med anledning av motion 1986/87:Ub283 som sin
mening ge regeringen till känna.

dels att mom. 6 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande lydelse:

6. beträffande minskning av lilla ramen
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub312 yrkande 2 och med
anledning av motion 1986/87:Ub283 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet har anfört,

9. Ett bemyndigande för regeringen att för budgetåret 1987/88
medge en utökning av totalramen för elevplatser i den mån
arbetsmarknadsskäl så påkallar (punkt 1, mom. 7)

Birgitta Rydle (m), Ylva Annerstedt (fp), Göran Allmér (m), Kerstin Keen
(fp) och Rune Rydén (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar ”Utskottet, som”
och slutar ”begärda bemyndigandet” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det tidigare förordat en ökning av antalet platser i
gymnasieskolan.

I likhet med vad som förordats i de nämnda motionerna anser utskottet
mot den bakgrunden att riksdagen inte bör ge regeringen något bemyndigande
att utöka den totala ramen för gymnasieskolan. Ifall en utökning av
arbetsmarknadsskäl bedöms nödvändig, bör regeringen i stället återkomma
till riksdagen med begäran om erforderliga medel på tilläggsbudget. Detta
bör riksdagen med bifall till motionerna 1986/87:Ub312 yrkande 9 och
1986/87:Ub827 yrkande 28 som sin mening ge regeringen till känna.

63

dels att mom. 7 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande lydelse:

7. beträffande ett bemyndigande för regeringen att för budgetåret
1987/88 medge en utökning av totalramen för elevplatser i den män
arbetsmarknadsskäl sä påkallar

att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87:Ub312 yrkande 9 och
1986/87:Ub827 yrkande 28 samt med avslag på proposition 1986/
87:100 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har
anfört,

10. Överintag i gymnasieskolan (punkt 1, mom. 8)

Pär Granstedt och Larz Johansson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar ”Medgivande till”
och slutar ”yrkande 12” bort ha följande lydelse:

Med den kraftiga platsökning som utskottet i det föregående har förordat
bör enligt utskottet själva behovet av överintag kunna minskas avsevärt.
Överintag kan endast ha negativa effekter på skolans arbetsmiljö och därmed
på arbetsresultaten. Utskottet har inhämtat att enligt senast tillgängliga
statistik (hösten 1985) förekom det överintag i 13 % av klasserna på de treoch
fyraåriga linjerna.

Utskottet anser mot denna bakgrund att möjligheten till överintag av
elever i gymnasieskolan bör avskaffas fr. o. m. läsåret 1987/88. Detta bör
riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub817 yrkande 12 som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att mom. f i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande lydelse:

8. beträffande överintag i gymnasieskolan

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub817 yrkande 12 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

11. Omfördelning av platser (punkt 1, morn. 9)

Birgitta Rydle, Göran Allmér och Rune Rydén (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar ”Utskottet inser”
och slutar ”yrkande 2” bort ha följande lydelse:

Utskottet inser väl de tekniska vinster i tid och administration denna
modell kan ge.

Med hänvisning till den omvittnade betydelsen av att övertänkta linjeval i
görligaste mån tillgodoses finner utskottet det viktigt att flexibiliteten för
omfördelningar kan göras så stor som möjligt. Om omfördelningar kan
beslutas direkt av länsskolnämndema (och inte, som nu, av SÖ) så fort
sökandebilden står klar, minskar risken att fler elever än nödvändigt ändrar
sina val. Preliminärintagningen kan då bättre än nu fylla sin uppgift att ge
vägledning inför den slutliga intagningen. Enligt utskottets mening bör
länsskolnämndema i fortsättningen själva få besluta om omfördelningar av
platser redan före preliminärintagningen. Riksdagen bör med bifall till

UbU 1986/87:14

64

motionerna 1986/87:Ub312 yrkande 8 och 1986/87:Ub820 yrkande 2 som sin

mening ge regeringen detta till känna.

dels att mom. 9 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande lydelse:

9. beträffande omfördelning av platser
att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87:Ub312 yrkande 8 och
1986/87:Ub820 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet har anfort,

12. Försöksverksamhet med treåriga yrkesinriktade linjer
(punkt 1, mom. 12)

Ylva Annerstedt och Kerstin Keen (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar ”Utskottet ser” och
på s. 24 slutar ”yrkande 31” bort ha följande lydelse:

Utskottet ser det, i likhet med både föredragande statsrådet och motionärerna,
som naturligt att en moderniserad yrkesutbildning kommer såväl
flickor som pojkar till del. Utskottet har därför med tillfredsställelse erfarit
att planering numera pågår även för hittills traditionellt kvinnligt dominerade
områden såsom vård och social service.

Utskottet delar emellertid också motionärernas syn på vikten av att
utveckla den konsumentekonomiska utbildningen till att passa förändrade
kraV från arbetslivet. För den omgång av försöksverksamheten som är tänkt
att starta läsåret 1988/89 bör enligt utskottet 250 av de 500 platserna
reserveras för yrkesutbildningar som traditionellt attraherar kvinnliga sökande.

Detta bör riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub827 yrkande 31 som
sin mening ge regeringen till känna.

dels att mom. 12 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande lydelse:

12. beträffande försöksverksamhet med treåriga yrkesinriktade linjer
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub827 yrkande 31, med
anledning av proposition 1986/87:100 och med avslag på motion
1986/87:Ub312 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet har anfört,

13. Försöksverksamhet med treåriga yrkesinriktade linjer
(punkt 1, mom. 12)

Birgitta Rydle, Göran Allmér och Rune Rydén (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar ”Utskottet ser” och
slutar ”yrkande 10” bort ha följande lydelse:

Utskottet kan i och för sig se en viss skillnad mellan de föreskrifter som i
dag finns om gynnande av underrepresenterat kön och de förslagna
riktlinjerna om att en femtedel av platserna i första hand bör avsättas för
flickor i den begränsade försöksverksamheten. Om riktlinjerna skall antas ha
någon mening, ser dock utskottet följande problem i det korta perspektiv

UbU 1986/87:14

65

5 Riksdagen 1986/87. 14 sami. Nr 14

som gäller för försöksverksamheten. Om andelen flickor som söker till den
elmekaniska utbildningen skulle bli mindre än en femtedel - vilket torde vara
det realistiska kommer intagningsplatser att undandras från denna viktiga
utbildning. Detta skulle minska hela försökets värde.

En utgångspunkt för försöksverksamheten måste vara att den skall i någon
form få en fortsättning efter de två första åren. I ett längre perspektiv synes
ett givet minimiantal flickor eller - för en annan, tänkt utbildning - pojkar än
mer tvivelaktigt. Utskottet avvisar en könskvotering av detta slag och
föreslår att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub312 yrkande 10 som
sin mening ger regeringen detta till känna.

dels att mom. 12 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande lydelse:

12. beträffande försöksverksamhet med treåriga yrkesinriktade linjer
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub312 yrkande 10, med
anledning av proposition 1986/87:100 och med avslag på motion
1986/87:Ub827 yrkande 31 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

14. Principerna för en modernisering av den gymnasiala
yrkesutbildningen (punkt 1, mom. 13)

Pär Granstedt (c), Larz Johansson (c) och Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar ”Så länge” och
slutar ”yrkande 9 delvis” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill i fråga om finanseringen av det tillkommande, tredje årets
utbildning anföra att även denna del av gymnasieskolan bör betalas av
samhället. Endast därigenom kan samhället stå fritt och självt råda över
struktur och innehåll i hela den gymnasiala utbildningen. En ökad arbetsplatsförläggning,
såsom ÖGY föreslår, är att eftersträva, men den bör
anordnas på skolans och samhällets villkor.

Innan en sådan principiell grund har skapats bör enligt utskottets mening
riksdagen inte göra några uttalanden om t. ex. strukturen hos en moderniserad
yrkesutbildning. Vad utskottet här har anfört bör riksdagen med bifall till
motion 1986/87:Ub817 yrkande 9 delvis och med avslag på motion 1986/
87:Ub812 yrkande 18 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att mom. 13 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande lydelse:

13. beträffande principerna för en modernisering av den gymnasiala
yrkesutbildningen

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub817 yrkande 9 delvis
och med avslag på motion 1986/87:Ub812 yrkande 18 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

UbU 1986/87:14

66

15. Principerna för en modernisering av den gymnasiala
yrkesutbildningen (punkt 1, mom. 13)

Birgitta Rydle, Göran Allmér och Rune Rydén (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar ”1 vad” och slutar
”yrkande 9 delvis” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening behöver de olika linjerna i gymnasieskolan en
tydligare målinriktning än de vanligen har i dag mot ett bestämt yrke, en viss
bransch eller fortsatta studier efter gymnasieskolan. Tydligt inriktade
utbildningslinjer har, som utskottet ser det, stora fördelar. De kan skapa en
bra motivation hos eleverna att kunna se en direkt koppling mellan
utbildningen och det mål den syftar till. En utveckling av gymnasieskolan bör
därför syfta till att göra gymnasielinjerna bättre som antingen yrkesförberedande
eller högskoleförberedande utbildning.

I övrigt bör enligt utskottets mening riksdagen inte göra några uttalanden
om t. ex. finansieringen av en moderniserad yrkesutbildning. Vad utskottet
här har anfört bör riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub812 yrkande 18
och med avslag på motion 1986/87:Ub817 yrkande 9 delvis som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att mom. 13 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande lydelse:

13. beträffande principerna för en modernisering av den gymnasiala
yrkesutbildningen

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub812 yrkande 18 och med
avslag på motion 1986/87:Ub817 yrkande 9 delvis som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet har anfört,

16. Förändringar av vårdlinjen (punkt 1, mom. 14)

Birgitta Rydle, Göran Allmér och Rune Rydén (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar ”ÖGY har” och
slutar ”yrkande 1” bort ha följande lydelse:

ÖGY har föreslagit en förlängning av vårdlinjen till tre år, och utbildningsministern
har i december 1986 vid ett frågesvar i riksdagen sagt sig vara
positiv till en förlängning av vårdlinjen. Utskottet finner en sådan helt
nödvändig, inte minst med tanke på att eleverna - genom prioriteringen av de
yngsta sökande - är mycket unga, när de avslutar sin utbildning. En
förlängning av vårdlinjen är också helt i linje med krav som framförts av bl. a.
socialstyrelsen och företrädare för vårdhögskolorna.

Enligt utskottet bör en förlängning av vårdlinjen till att bli treårig
genomföras snarast och, om så bedöms nödvändigt, utan att invänta de beslut
som kan följa av den aviserade propositionen om en förändrad yrkesutbildning.

Detta bör riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub804 yrkande 1 och
med anledning av motionerna 1986/87:Ub804 yrkande 2 och 1986/87:Ub811
yrkande 1 som sin mening ge regeringen till känna.

UbU 1986/87:14

67

dels att mom. 14 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande lydelse:

14. beträffande förändringar av vårdlinjen
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub804 yrkande 1 och med
anledning av motionerna 1986/87:Ub804 yrkande 2 och 1986/
87:Ub811 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet har anfört,

17. Alternativkurser i engelska och B-språk på grundskolans
högstadium (punkt 1, mom. 19)

Birgitta Rydle, Göran Allmér och Rune Rydén (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27 börjar ”Utskottet vill” och
slutar ”yrkande 1 delvis” bort ha följande lydelse:

Utskottet har redan tidigare i olika sammanhang uttalat sig om värdet av
en god språkutbildning och vill först erinra om att en uppdelning i allmän
(lättare) och särskild (svårare) kurs fortfarande finns i ämnet engelska med
de resurser för anpassning av undervisningen som därmed följer. Utskottet
förutsätter att denna uppdelning bevaras även vid en eventuell läroplansöversyn
för grundskolan.

I B-språk är däremot läget ett annat och påkallar enligt utskottet snarast
åtgärder. Den uppdelning i allmän och särskild kurs som tidigare fanns i
B-språk avskaffades av riksdagen i samband med beslutet om ny läroplan för
grundskolan (prop. 1978/79:180, UbU 1978/79:45, rskr. 1978/79:422). Bspråken
garanterades därvid för anpassning av undervisningen lika stora
lärartimresurser som de tidigare hade haft med den gamla uppdelningen i
olika kurser. Utskottet vill här uppmärksamma det faktum att SÖ:s
föreskrifter om detta från 1982 alltjämt gäller och är bindande för skolstyrelser
och skolledningar. Utskottet har tyvärr erfarit att detta inte överallt har
iakttagits. Vidare har utskottet noterat att de kommuner som deltar i det s. k.
frikommunförsöket helt nyligen fått dispens att använda de nämnda,
särskilda B-språksresurserna till andra ändamål (SFS 1987:49, 4 a §).

Läroplanen utsäger klart att studier i B-franska och B-tyska skall vara
öppna för alla elever och kunna fullföljas av alla elever. Särskilt mot
bakgrund av vad som nyss anförts är det enligt utskottet väsentligt att
B-språksundervisningen kan anordnas i olika svårighetsgrader för att
anpassas till alla elever. För detta syfte har riksdagen tidigare uttalat sig om
en viss extra resursmängd. För att denna verkligen skall tillförsäkras
B-språken synes det mest praktiskt att återinföra uppdelningen i allmän och
särskild kurs.

Detta bör riksdagen med bifall till motionerna 1986/87:Ub213 yrkande 2
och 1986/87:Ub807 yrkande 1 delvis som sin mening ge regeringen till känna.

dels att mom. 19 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande lydelse:

19. beträffande alternativkurser i engelska och B-språk på grundskolans
högstadium

att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87:Ub213 yrkande 2 och
1986/87:Ub807 yrkande 1 delvis som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet har anfört,

UbU 1986/87:14

68

18. Förstärkt timtal i B-språk på grundskolans högstadium
(punkt 1, mom. 20)

Birgitta Rydle, Göran Allmér och Rune Rydén (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27 börjar ”Utskottet
noterar” och på s. 28 slutar ”delvis avstyrks” bort ha följande lydelse:
Utskottet noterar för sin del att i den läroplan för grundskolan som gällde
ännu i slutet av 60-talet kunde veckotimtalet för B-språk vara upp till 13. Ett
återställande av timtalen till denna nivå skulle öka antalet övningstillfällen -så viktigt för språk - och därmed höja språkkunskaperna på den grundläggande
nivån.

Föredragande statsrådet har för sin del i inledningen till bilaga 10 till
budgetpropositionen (s. 33) inte uteslutit att det i samband med en revision
av läroplanen skulle kunna vara möjligt att gör vissa justeringar. Han vill
dock se en klar koppling mellan eventuella ökningar av tiden för olika ämnen
och det uppdrag som SÖ har fått när det gäller att redovisa underlag för en
definition av grundläggande färdigheter i framför allt vissa basämnen.
Utskottet, som till basämnen vill räkna även B-språk, har erfarit att detta
uppdrag kommer att redovisas till regeringen under nästa budgetår.

I den samlade avvägning av olika intressen och bedömningar som då blir
aktuell bör i underlaget för denna ligga en förstärkning av timtalet i B-språk.
Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87:Ub213
yrkande 1 delvis och 1986/87:Ub807 yrkande 1 delvis som sin mening ger
regeringen detta till känna.

dels att mom. 20 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande lydelse:

20. beträffande förstärkt timtal i B-språk på grundskolans högstadium att

riksdagen med bifall till motionerna 1986/87 :Ub213 yrkande 1
delvis och 1986/87:Ub807 yrkande 1 delvis som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet har anfört,

19. Förstärkt språkundervisning i grundskolan (punkt 1,
mom. 21)

Ylva Annerstedt och Kerstin Keen (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28 börjar ”1 dag” och slutar
”yrkande 2” bort ha följande lydelse:

I dag finns inte möjligheten att som tillval läsa två främmande språk på
högstadiet. I och med införandet av ”lokala” tillval har man dessutom
upplevt en rivalitet mellan språktillval och lokala tillval.

På ett par orter i landet pågår - enligt vad utskottet erfarit - försök med
möjligheter till ett utökat språktillval. De utvärderingar som hittills gjorts av
försöket visar bl. a. att fler elever valt att läsa ett främmande språk. Utskottet
anser att behovet av bättre språkkunskaper är så angeläget, att alla elever i
grundskolan bör ges möjligheter att förutom engelska studera två främmande
språk på högstadiet och att ett främmande språk som tillval inte skall

UbU 1986/87:14

69

6 Riksdagen 1986187.14 sami. Nr 14

behöva konkurrera med andra tillvalsmöjligheter. Detta bör riksdagen med
bifall till motion 1986/87:Ub827 yrkande 2 som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att mom. 21 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande lydelse:

21. beträffande förstärkt språkundervisning i grundskolan
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub827 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

20. S. k. språkgymnasier (punkt 1, morn. 23)

Birgitta Rydle, Göran Allmér och Rune Rydén (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 30 börjar ”Utskottet har” och
slutar ”yrkande 1 delvis” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill här först erinra om att riksdagen under de senaste åren
godkänt flera särskilda anordningar i syfte att tillgodose elevers specialintressen.
Efter modell av de s. k. idrottsgymnasierna har timplanerna jämkats för
såväl estetiska ämnen som, senast, matematik vid ett särskilts, k. matematikgymnasium.
Ett naturligt komplement till den senare försöksverksamheten
vore enligt utskottet att, likaledes försöksvis, inrätta särskilda språkgymnasier.
Vid dessa skulle, som motionärerna föreslår, undervisningen i ett eller
ett par språk utökas genom att högst fem veckotimmar i andra ämnen byttes
ut. Försök bör också kunna göras med att bedriva undervisningen i ett eller
flera andra ämnen på främmande språk, företrädesvis engelska.

Vad utskottet har förordat bör riksdagen med bifall till motionerna
1986/87:Ub213 yrkande 3 och 1986/87:Ub807 yrkande 1 delvis som sin
mening ge regeringen till känna.

dels att mom. 23 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande lydelse:

23. beträffande s. k. språkgymnasier
att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87:Ub213 yrkande 3 och
1986/87:Ub807 yrkande 1 delvis som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet har anfört,

21. Vissa förstärkningar av språkprogrammet i
gymnasieskolan (punkt 1, mom. 24)

Birgitta Rydle, Göran Allmér och Rune Rydén (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 30 börjar ”Enligt utskottets”
och på s. 31 slutar ”yrkandena 1 och 3” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill peka på att ett system med garanterad minimiundervisningstid
för B- och C-språk av det slag som utskottet har förordat i sig innebär en
viss förstärkning av de reella timtalen för undervisningen.

Med hänvisning till vad utskottet vid upprepade tillfällen har anfört om
vikten av en god språkutbildning är detta dock inte tillräckligt. Enligt
utskottets uppfattning skulle avsevärda vinster i språkundervisningen kunna
nås redan genom någon veckotimmes ökning för resp. språk.

UbU 1986/87:14

70

Utskottet har erfarit att SÖ i olika sammanhang till innevarande år aviserat
ett samlat förslag om förändringar i gymnasieskolans språkprogram. Regeringen
bör, när detta inkommit, behandla frågan om förstärkningar för Boch
C-språken i gymnasieskolan med förtur och om möjligt förelägga
riksdagen förslag härom redan i nästa budgetproposition.

Vad som i motion 1986/87:Ub818 yrkande 1 föreslagits om en treårig
studiegång i språk bör ses i ett längre perspektiv, där timplaner för fler linjer
kan behöva ses över. Vad beträffar yrkande 3 i samma motion - om
undervisning i engelska i vissa ämnen - bör erfarenheter först vinnas av bl. a.
den försöksverksamhet som bedrivs med undervisning på engelska på vissa
tekniska studievägar i Norrköping.

Vad utskottet nu har förordat bör riksdagen med bifall till motionerna
1986/87:Ub213 yrkande 1 delvis och 1986/87:Ub807 yrkande 1 delvis samt
med anledning av motion 1986/87:Ub818 yrkandena 1 och 3 som sin mening
ge regeringen till känna.

dels att mom. 24 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande lydelse:

24. beträffande vissa förstärkningar av språkprogrammet i gymnasieskolan att

riksdagen med bifall till motionerna 1986/87:Ub213 yrkande 1
delvis och 1986/87:Ub807 yrkande 1 delvis samt med anledning av
motion 1986/87:Ub818 yrkandena 1 och 3 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet har anfört,

22. Studier i utomeuropeiska språk (punkt 1, mom. 25)

Pär Granstedt (c), Ylva Annerstedt (fp), Larz Johansson (c), Björn
Samuelson (vpk) och Kerstin Keen (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31 börjar ”Utskottet, som”
och slutar ”yrkande 35” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är av stort värde för vårt
land med ökade kunskaper i utomeuropeiska språk, bl. a. med tanke på vårt
lands kulturella och kommersiella förbindelser. Åtminstone på större orter
bör det vara möjligt att utnyttja de kvalificerade lärare som finns inom
högskolan och därmed bredda språkutbudet i den önskade riktningen. Även
om det står skolhuvudmannen fritt att tillsammans med den statliga
skoladministrationen ta de initiativ och beslut som behövs, kan i dag vissa
praktiska omständigheter sätta en gräns för möjligheterna. Enligt utskottets
mening vore det värdefullt med en genomlysning av de praktiska problem
som kan finnas och av vilka åtgärder som kan lösa dessa. Utskottet föreslår
därför att regeringen av riksdagen uppmanas att återkomma med en
redovisning av frågan och de förslag till åtgärder som kan bedömas
nödvändiga.

Vad utskottet här har förordat bör riksdagen med bifall till motion
1986/87:Ub817 yrkande 35 som sin mening ge regeringen till känna.

UbU 1986/87:14

71

dels att mom. 25 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande lydelse:

25. beträffande studier i utomeuropeiska språk
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub817 yrkande 35 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

23. Separata flickgrupper i tekniska ämnen (punkt 1,
mom. 30)

Pär Granstedt (c), Ylva Annerstedt (fp), Larz Johansson (c) och Kerstin
Keen (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 33 börjar ”Utskottet har i
denna fråga” och slutar ”yrkande 1” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i denna fråga inhämtat att renodlade flickgrupper redan
prövas i olika sammanhang även vid sidan av de särskilda sommarkurser i
teknik som tidigare redovisats, när utskottet behandlat denna fråga.
Utskottet är dock samtidigt medvetet om att en indelning i rena flickgrupper
inte alltid låtit sig göras, även om ambitionen funnits i det enskilda fallet. Ett
hinder har därvid kunnat vara att extra kostnader, vid vissa elevtal, kan
uppstå för en på detta sätt avgränsad undervisningsgrupp. Utskottet vill här
peka på att prioriteringar av detta slag lättare än hittills skall kunna prövas
inom det nya statsbidragssystemet (prop. 1985/86:97, UbU 1985/86:37, rskr.
1985/86:357).

Utskottet finner likväl att motionärernas förslag väl skulle främjas av en
systematiskt bedriven och utvärderad försöksverksamhet i ett antal här
aktuella ämnen. Utskottet, som samtidigt förutsätter att en sådan försöksverksamhet
inte permanentas till t. ex. pojk- och flickteknik, föreslår att
riksdagen med bifall till motionerna 1986/87:Ub815 yrkande 4 och 1986/
87: Ub825 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna det som här har
anförts.

dels att mom. 30 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande lydelse:
30. beträffande separata flickgrupper i tekniska ämnen
att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87:Ub815 yrkande 4 och
1986/87:Ub825 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet har anfört,

24. Föreningars och organisationers medverkan i
undervisningen (punkt 1, mom. 34)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 34 börjar ”Utskottet anser”
och slutar ”yrkande 5” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser för sin del att på ömse sidor väl förberedd politikermedverkan
- och då gärna av de politiska ungdomsförbunden - kan göra
undervisningen konkret i de avsnitt det här gäller. Utskottet har här erfarit
att de riktlinjer för politikermedverkan i undervisningen som finns (SO-FS
1981:182) inte alltid uppfattats som entydiga. Också här har givetvis

UbU 1986/87:14

72

länsskolnämnden ett ansvar för tillsyn. Det synes naturligt att tider och
omfattning för denna verksamhet prövas i god tid inom den samordnade
planering av läsåret som utskottet tidigare behandlat (avsnitt 3.4.3).

Med tanke på den vikt utskottet vill lägga vid dessa inslag i undervisningen
synes en översyn av dagens riktlinjer lämplig. Dessa bör därvid göras så klara
och tydliga, att inga elever berövas möjligheten att få olika partiers
ståndpunkter belysta och det inte bara i ett kompakt koncentrat just
månaden före ett riksdagsval.

Vad utskottet här har förordat om klarare riktlinjer för bl. a. de politiska
ungdomsförbundens medverkan i undervisningen bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna. Riksdagen bör därmed också bifalla motion
1986/87:Ub241 yrkande 5.

dels att mom. 34 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande lydelse:
34. beträffande föreningars och organisationers medverkan i undervisningen att

riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub241 yrkande 5 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

25. Specialintressen för teoretiska ämnen (punkt 1, morn. 37)

Birgitta Rydle (m), Ylva Annerstedt (fp), Göran Allmér (m), Kerstin Keen
(fp) och Rune Rydén (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 36 börjar ”Utskottet har
senast” och slutar ”yrkandena 32 och 33” bort ha följande lydelse:

Frågan om personliga intresseval och möjlighet till jämkningar i timplanen
för att tillgodose sådana har riksdagen tidigare behandlat våren 1984 (prop.
1983/84:116, UbU 1983/84:29, rskr. 1983/84:412). Utöver idrott borde
estetiska ämnen, t. ex. musik och bild, vara möjliga som personliga
intresseval och därmed kunna studeras på timmar som frigjorts genom
jämkning i timplanen.

Enligt utskottets uppfattning är det - med de goda erfarenheter som redan
vunnits av denna flexibilitet - angeläget att också elever med andra talanger
än inom idrott och estetiska ämnen ges möjlighet att utveckla sina specialintressen.
Elever som har speciella förutsättningar för t. ex. matematik, fysik
och språk bör på motsvarande sätt få utveckla dessa. Rimligen bör sådana
specialgymnasier för teoretiska ämnen, liksom de för idrott, bli riksrekryterande.
Enligt utskottets mening bör också modellen med s. k. hemortsalternativ
med utbyte av fem veckotimmar få prövas för de ungdomar som har
speciella talanger eller intressen inom de teoretiska områdena men som av
olika skäl inte vill lämna sin hemort. Utskottet föreslår därför att också
sådana teoretiska ämnen som nyss nämnts skall kunna ingå i en försöksverksamhet
med en kombination av specialintresse och studier vid hemortens
gymnasieskola fr. o. m. den 1 juli 1987.

Utskottet delar slutligen också motionärernas uppfattning att de nuvarande
möjligheterna för eleverna att genom individuella timplanejämkningar
kunna tillgodose egna anlag och intressen för estetiska ämnen bör vidgas.

Riksdagen bör därför ändra sitt beslut från riksmötet 1983/84 att ifrågava -

UbU 1986/87:14

73

rande timplanejämkningar skulle avse endast idrott eller estetiska ämnen.
Rikdagen bör med bifall till motionerna 1986/87:Ub812 yrkande 20 samt
1986/87:Ub827 yrkandena 32 och 33 som sin mening ge regeringen till känna
vad utskottet här anfört.

dels att mom. 37 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande lydelse:
37. beträffande specialintressen för teoretiska ämnen
att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87:Ub812 yrkande 20 och
1986/87: Ub827 yrkandena 32 och 33 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet har anfört,

26. En översyn av försöksverksamheten (punkt 1, mom. 41)
Pär Granstedt och Larz Johansson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 38 börjar ”1 vad” och slutar
”yrkande 8 avstyrks” bort ha följande lydelse:

I vad gäller den arbetslivets medverkan i utbildningen som motionärerna
önskar finner utskottet att detta område i och för sig har en kvantitativt god
uppslutning inom försöksverksamheten, nämligen i praktikförsöken.

Utskottet vill dock här lyfta fram även de kvalitativa aspekterna av
arbetslivets medverkan. Dessa berör själva utbildningens relevans och
meningsfullhet, såväl för samhälle och arbetsliv som för den enskilde eleven.
Dåvarande utbildningsministern konstaterade själv i den aktuella propositionen
att ”ett statiskt utbildningsväsende i ett dynamiskt samhälle blir snabbt
en dålig investering” (prop. 1983/84:116). Utbildningens relevans för
arbetslivets kompetensbehov är en nödvändig förutsättning. Detta ställer i
sin tur, som utskottet ser det, krav på en mer omfattande innehållsmässig
förnyelse av en lång rad utbildningar inom gymnasieskolan än bara praktikförsöken
kan medverka till. En sådan förnyelse kräver medverkan av
arbetslivet, såväl inom den privata sektorn som inom den offentliga. Först då
kommer reformarbetet inom gymnasieskolan att präglas av den helhetssyn
som är nödvändig för ett framgångsrikt resultat.

Det är mot en sådan bakgrund regeringen bör ge SÖ i uppdrag att göra en
översyn av den pågående försöksverksamheten och utvecklingsarbetet.
Detta bör riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub817 yrkande 8 som sin
mening ge regeringen till känna.

dels att mom. 41 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande lydelse:

41. beträffande en översyn av försöksverksamheten
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub817 yrkande 8 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

27. Praktikförsök (punkt 1, mom. 42)

Ylva Annerstedt och Kerstin Keen (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 38 börjar ”Utskottet ser” och
slutar ”yrkande 30 avstyrkts” bort ha följande lydelse:

Utskottet ser en sådan flexibilitet som självklar och anser att de bestäm -

UbU 1986/87:14

74

melser som finns för försöksverksamheten med ämnesanknuten praktik (SFS
1985:123) bör ses över på så sätt att det helt klart framgår att olika
studievägar och ämnen har olika förutsättningar för praktikförsök, vad gäller
såväl omfattning som innehåll. Detta är den ram som bör gälla. Hur
genomförandet sedan äger rum i olika skolor förutsätter utskottet att den
statliga skoladministrationen uppmärksamt följer upp i den utvärdering, om
vilken tidigare talats.

Vad utskottet nu har anfört bör riksdagen med bifall till motion 1986/
87:Ub827 yrkande 30 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att morn. 42 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande lydelse:

42. beträffande praktikförsök

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub827 yrkande 30 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

28. Förkunskapskrav för intagning i gymnasieskolan (punkt 1,
mom. 43)

Birgitta Rydle, Göran Allmér och Rune Rydén (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 38 börjar ”Utskottet
erinrade” och slutar ”yrkande 7” bort ha följande lydelse:

Utskottet har inhämtat att betygsfrågan för närvarande är föremål för en
allmän genomlysning inom utbildningsdepartementet. Inför de överväganden
som kan bli resultatet därav bör enligt utskottet följande uppmärksammas.

I och med att 1980 års läroplan för grundskolan (Lgr 80) infördes innebär
genomgången grundskola rätt att oberoende av betyg i de olika ämnena söka
vilken studieväg som helst i gymnasieskolan. Det är bara när det är fler
sökande än antalet intagningsplatser som betygsmedelvärdet spelar någon
roll. Resultatet har blivit att elever visserligen kommer in på en linje, men att
kanske redan under första året alltför många upptäcker att deras förkunskaper
inte räcker till, t. ex. i språk och matematik. Studieavbrottet blir
oundvikligt, till nackdel för både den enskilde och samhället.

Utskottet förutsätter att detta problem skulle minskas, om den gängse
syo-informationen kompletterades med tydliga krav på vissa förkunskaper,
som är nödvändiga för studier på vissa linjer. Sådana krav är enligt utskottet
att ses som en hjälp för eleverna att förbereda sig för vad de senare kommer
att möta i sina studier. Kraven bör kunna formuleras i genomsnittsbetyg,
lägsta betyg i vissa ämnen och i vissa fall genomgångna tillvalskurser.

Regeringen bör snarast återkomma till riksdagen med förslag till sådana
förkunskapskrav. Detta bör riksdagen med bifall till motionerna 1986/
87:Ub807 yrkande 1 delvis och 1986/87:Ub812 yrkande 7 som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att mom. 43 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande lydelse:

43. beträffande förkunskapskrav för intagning i gymnasieskolan
att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87:Ub807 yrkande 1
delvis och 1986/87:Ub812 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet har anfört,

UbU 1986/87:14

75

29. Förändringar av den gymnasiala lärlingsutbildningen
(punkt 1, mom. 45)

Birgitta Rydle (m), Ylva Annerstedt (fp), Göran Allmér (m), Kerstin Keen
(fp) och Rune Rydén (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 39 börjar ”Den gymnasiala”
och på s. 40 slutar ”yrkande 35” bort ha följande lydelse:

Den gymnasiala lärlingsutbildningen blev reguljär läsåret 1984/85 (prop.
1983/84:100 bil. 10, UbU 1983/84:19, rskr. 1983/84:321). Den gymnasiala
lärlingsutbildningen har hittills av utskottet ansetts kunna vara ett värdefullt
komplement, särskilt i mer udda yrken. Utformningen och finansieringen
efter den tvååriga grundutbildningen, den s.k. färdigutbildningen, har
överlämnats åt berörda parter att överväga.

Den reguljära gymnasiala lärlingsutbildningen bör dock enligt utskottets
mening och med ändring av vad utskottet tidigare förordat i fortsättningen
betraktas som helt likvärdig med övrig gymnasial utbildning. Den bör därför
kunna vara ett alternativ till alla yrkesinriktade linjer och specialkurser i
gymnasieskolan, om eleverna önskar det. För detta talar att lärlingsutbildningen
visat sig vara den av gymnasieskolans yrkesutbildningar som bäst
leder till en fast anställning.

I vad gäller den s. k. färdigutbildningen anser utskottet i likhet med
motionärerna att denna skall ingå i den gymnasiala lärlingsutbildningen.
Därvid bör statsbidrag utgå med gradvis sjunkande lönetäckning enligt
motionärernas förslag. Bidrag gavs till med färdigutbildningen före riksdagens
beslut under riksmötet 1983/84 om reguljär gymnasial lärlingsutbildning.

När det i övrigt gäller förslagen i de olika yrkandena om innehåll i och
uppläggning av en förändrad lärlingsutbildning vill utskottet förutsätta att
dessa kommer att kunna tillgodoses i de förslag om en förändrad yrkesutbildning
som aviserats av regeringen.

Utskottet har nu uttalat sig om - på kort sikt - lärlingsutbildning som en
fullvärdig utbildningsform och om statsbidrag till färdigutbildningen och - på
litet längre sikt - lärlingsutbildningens allmänna innehåll och uppläggning.
Detta bör riksdagen med bifall till motionerna 1986/87:Ub231, 1986/
87:Ub260 yrkandena 2 och 3, 1986/87:Ub312 yrkandena 5 och 6, 1986/
87:Ub812 yrkande 19 och 1986/87:Ub827 yrkande 35 som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att mom. 45 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande lydelse:

45. beträffande förändringar av den gymnasiala lärlingsutbildningen
att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87:Ub231, 1986/
87:Ub260 yrkandena 2 och 3, 1986/87:Ub312 yrkandena 5 och 6,
1986/87:Ub812 yrkande 19 och 1986/87:Ub827 yrkande 35 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

UbU 1986/87:14

76

30. Antalet platser inom den gymnasiala lärlingsutbildningen
(punkt 1, mom. 46)

Under förutsättning av bifall till reservation 29

Birgitta Rydle (m), Ylva Annerstedt (fp), Göran Allmér (m), Kerstin Keen
(fp) och Rune Rydén (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 40 börjar ”Utskottet, som”
och slutar ”yrkande 7” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående förordat vissa förändringar av den
gymnasiala lärlingsutbildningen. Sålunda bör i fortsättningen sådan kunna
anordnas som alternativ till alla andra yrkesutbildningar i gymnasieskolan.
Vidare bör statsbidrag utgå även för den s. k. färdigutbildningen. Mot
bakgrund av dessa förändrade - och förbättrade - förutsättningar för den
gymnasiala lärlingsutbildningen synes det utskottet naturligt att ramen för
antalet årselevplatser, och därmed även medelstilldelningen, utökas betydligt.
Antalet årselevplatser för gymnasial lärlingsutbildning bör för budgetåret
1987/88 i enlighet med motionärernas förslag vara 10 000.

Detta bör riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub312 yrkande 7 som
sin mening ge regeringen till känna.

dels att mom. 46 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande lydelse:

46. beträffande antalet platser inom den gymnasiala lärlingsutbildningen att

riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub312 yrkande 7 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

31. Extra undervisning i svenska (punkt 1, mom. 49)

Birgitta Rydle, Göran Allmér och Rune Rydén (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 41 börjar ”Utskottet
konstaterar” och slutar ”1986/87:Ub346 delvis” bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar att SÖ:s utvärdering inte kommer att vara regeringen
till handa förrän i september 1987, varför ett slutligt ställningstagande av
regeringen tidigast kan vara att vänta i nästa budgetproposition. Utskottet
har vidare inhämtat att många undersökningar om invandrarelevers språkliga
situation redan har gjorts, såväl nationellt som internationellt. Genomgående
dras slutsatsen att språkutvecklingen i detta fall - som också annars -vinner på en högre grad av individualisering. Utskottet ser för sin del det
förslag som framförs i motion 1986/87:Ub312 yrkande 11 om svenska som
andraspråk och med betygsättning som en lämplig markering till förmån för
detta ämne som ett självständigt ämne med egna villkor. En försöksverksamhet
bör kunna påbörjas redan under läsåret 1987/88. Med egen referensgrupp
och betygsättning inom denna ökar också möjligheten att undervisa efter
egna metoder, anpassade till invandrarelevernas egna behov.

Vad utskottet nu har framfört om försöksverksamhet med undervisning i
svenska som andraspråk såsom betygsatt ämne redan fr. o. m. läsåret 1987/88
bör riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub312 yrkande 11 och med

UbU 1986/87:14

77

7 Riksdagen 1986187.14 sami. Nr 14

anledning av motion 1986/87:Ub346 delvis som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att mom. 49 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande lydelse:

49. beträffande extra undervisning i svenska

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub312 yrkande 11 och med
anledning av motion 1986/87:Ub346 delvis som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet har anfört,

32. Bidrag till undervisning i hemspråk och till
studiehandledning på hemspråket (punkt 1, mom. 50)

Birgitta Rydle, Göran Allmér och Rune Rydén (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 41 börjar ”Utskottet har” och
slutar "till hemspråksundervisningen" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att erfarenheterna av hemspråksundervisningen i skolan
tyder på behov av en mer rationell organisation av verksamheten.

För invandrares barn som kommer till Sverige i tidig ålder eller är födda
här bör hemspråksundervisningen koncentreras till förskolan och grundskolans
låg- och mellanstadium. För invandrarbarn som kommit till Sverige i
sådan ålder, att de skall börja på högstadiet, bör hemspråksundervisningen
anpassas efter de individuella behoven. För invandrarelever i gymnasieskolan
bör den hemspråksundervisning som kan bedömas nödvändig ske i andra
former, t. ex. genom studieförbundens cirkelverksamhet eller genom invandrarorganisationernas
försorg.

Det bör enligt utskottets mening alltså inte finnas någon rätt till hemspråksundervisning
för invandrarelever i gymnasieskolan. Detta bör gälla
fr. o. m. budgetåret 1987/88.

Vad utskottet nu har anfört bör riksdagen med bifall till motion 1986/
87:Ub828 yrkande 24 delvis och med anledning av motion 1986/87:Ub827
yrkande 45 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att mom. 50 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande lydelse:

50. beträffande bidrag till undervisning i hemspråk och till studiehandledning
på hemspråket

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub828 yrkande 24 delvis
och med anledning av motion 1986/87:Ub827 yrkande 45 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

33. Bidrag till undervisning i hemspråk och till
studiehandledning på hemspråket (punkt 1, mom. 50)

Ylva Annerstedt och Kerstin Keen (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 41 börjar ”Utskottet har” och
slutar ”till hemspråksundervisningen" bort ha följande lydelse:

Anslaget till hemspråksundervisning i gymnasieskolan består av två delar -studiehandledning på hemspråket resp. undervisning i hemspråk. Stu -

UbU 1986/87:14

78

diehandledning måste enligt utskottet anses vara mycket väsentlig, medan
behovet av undervisning i hemspråk på detta stadium synes vara mindre
angeläget.

SCB:s undersökningar visar att ca 80 % av grundskolans elever i hemspråksundervisning
är födda i Sverige. Då dessa elever kommer till gymnasieskolan,
har de fått hemspråksträning i förskolan och nio års hemspråksundervisning
i grundskolan. De invandrarelever i gymnasieskolan som kommit
sent till Sverige har rimligtvis sitt hemspråk intakt och torde främst behöva
studiehandledning.

Utskottet föreslår därför i likhet med motionärerna att medel till
hemspråksundervisning (5 milj. kr.) inte skall utgå under detta anslag
fr. o. m. budgetåret 1987/88.

Detta bör riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub827 yrkande 45 och
med anledning av motion 1986/87 :Ub828 yrkande 24 delvis som sin mening
ge regeringen till känna.

dels att mom. 50 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande lydelse:

50. beträffande bidrag till hemspråksundervisning
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub827 yrkande 45 och med
anledning av motion 1986/87:Ub828 yrkande 24 delvis som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

34. Medel för viss teknisk utbildning i Stockholms kommun
(punkt 1, mom. 54)

Birgitta Rydle, Göran Allmér och Rune Rydén (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 43 börjar ”Utskottet har” och
slutar ”yrkande 25 delvis” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas syn på den tydliga särprägeln hos STI:s
utbildning. Som utskottet uppfattar denna räcker den väl till för att motivera
ett fortsatt statligt stöd till STI som fristående skola utifrån de kriterier
regeringen tidigare redovisat för riksdagen (prop. 1983/84:118, UbU 1983/
84:27, rskr. 1983/84:366). Enligt samstämmiga uppgifter från olika avnämare
representerar också de tekniker som institutet utbildar en yrkeskategori, som
inom näringslivet är starkt efterfrågad.

Med detta följer också att det inte - och till skillnad mot vad regeringen
föreslagit - bör göras några överföringar av medel för STI från anslaget B 21
till detta anslag (6,5 milj. kr.) eller till anslaget för kommunal vuxenutbildning
(2,1 milj. kr.).

Vad utskottet här har anfört bör riksdagen med bifall till motionerna
1986/87:Ub812 yrkande 23 delvis och 1986/87:Ub828 yrkande 25 delvis som
sin mening ge regeringen till känna.

dels att mom. 54 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande lydelse:
54. beträffande medel för viss teknisk utbildning i Stockholms
kommun

att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87:Ub812 yrkande 23
delvis och 1986/87 :Ub828 yrkande 25 delvis som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet har anfört,

UbU 1986/87:14

79

35. Garantiresurs (punkt 1, mom. 56)

,bU 1986/87:14

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 44 börjar ”Utskottet har” och
slutar ”regeringens hemställan” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning finns det en uppenbar risk att det belopp
regeringen föreslagit som garantiresurs inte räcker för att täcka de minskningar
av statsbidraget som en del, även mindre, kommuner drabbas av. Till
skillnad från regeringsförslaget anser utskottet därför att tillskottet i form av
garantiresurs bör kompensera den försämring som överstiger 2 %. Ett
särskilt anslag om 20 milj. kr. bör därför anslås till garantiresurs. Garantiresursen
bör tas från grundresurserna.

Detta bör riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub242 yrkande 4 och
med anledning av proposition 1986/87:100 som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att mom. 56 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande lydelse:
56. beträffande garantiresurs
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub242 yrkande 4 och med
anledning av proposition 1986/87:100 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet har anfört,

36. Tjänster som huvudlärare och institutionsföreståndare
(punkt 1, mom. 59)

Birgitta Rydle, Göran Allmér och Rune Rydén (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 45 börjar ”Regeringen har”
och slutar ”yrkande 12” bort ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker motionsyrkandet och föreslår därmed att riksdagen
med ändring av sitt beslut under 1985 års riksmöte om skolledningens
framtida organisation nu beslutar att huvudlärar- och institutionsföreståndartjänster
skall finnas i gymnasieskolan även efter den 1 juli 1987. Detta bör
riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub312 yrkande 12 som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att mom. 59 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande lydelse:
59. beträffande tjänster som huvudlärare och institutionsföreståndare att

riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub312 yrkande 12 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

80

37. Anslagsbeloppet under Bidrag till driften av
gymnasieskolor (punkt 1, mom. 61)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 32 och 34

Birgitta Rydle, Göran Allmér och Rune Rydén (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 46 börjar ”Med hänvisning”
och slutar ”vissa stödbehov)” bort ha följande lydelse:

Med hänvisning till vad utskottet i övrigt anfört i det föregående föreslår
utskottet att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub828 yrkandena 24
delvis, 25 delvis, 26 samt 27 delvis under anslaget anvisar 4 905 876 000 kr.
Riksdagen bör därjämte avslå motion 1986/87:Ub242 (vpk) yrkande 6, vari
hemställs om en ökning med 160 milj. kr., jämfört med budgetpropositionen.
Riksdagen bör också avslå motionerna 1986/87:Ub337 (m) yrkande 2 (+ 1,7
milj. kr. avseende yrkesdansarutbildningen i Stockholm) och 1986/87:Ub827
(fp) yrkande 34 (+ 20 milj. kr. för vissa stödbehov).

dels att mom. 61 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande lydelse:
61. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub828 yrkandena 24
delvis, 25 delvis, 26 samt 27 delvis och med anledning av proposition
1986/87:100 samt med avslag på motionerna 1986/87:Ub242 yrkande
6,1986/87:Ub337 yrkande 2 och 1986/87:827 yrkande 34 till Bidrag till
driften av gymnasieskolor för budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag
av 4 905 876 000 kr.

38. Anslagsbeloppet under Bidrag till driften av
gymnasieskolor (punkt 1, mom .61)

Under förutsättning av bifall till reservation 35

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 46 börjar ”Med hänvisning”
och slutar ”vissa stödbehov)” bort ha följande lydelse:

Med hänvisning härtill och till vad utskottet i övrigt anfört i det föregående
föreslår utskottet att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:100
och med anledning av motion 1986/87:Ub242 yrkande 6 under anslaget
anvisar 5 009 227 000 kr. Riksdagen bör också avslå motion 1986/87:Ub828
(m), enligt vilken (yrkande 26) anslagsbeloppet bör vara 4 905 876 000 kr.
genom att anslaget minskas med 17 609 000 kr. (yrkande 24 delvis) och att
30 758 000 kr. (yrkande 27 delvis) överförs från anslaget B 20 samt att
6 500 000 kr. (yrkande 25 delvis) återförs till anslaget B 21. Slutligen bör
riksdagen också avslå motionerna 1986/87:Ub337 (m) yrkande 2 (+ 1,7 milj.
kr. avseende yrkesdansarutbildningen i Stockholm) och 1986/87:Ub827 (fp)
yrkande 34 (+ 20 milj. kr. för vissa stödbehov).

dels att mom. 61 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande lydelse:
61. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:100 och motion

UbU 1986/87:14

81

1986/87:Ub242 yrkande 6 samt med avslag på motionerna 1986/
87:Ub337 yrkande 2,1986/87:Ub828 yrkandena 24 delvis, 25 delvis, 26
samt 27 delvis till Bidrag till driften av gymnasieskolor för budgetåret
1987/88 anvisar ett förslagsanslag av 5 009 227 000 kr.

39. Bidrag till åtgärder inom kommunernas
uppföljningsansvar för ungdom under 18 år m. m. (punkt 2)

Under förutsättning av bifall till reservation 37

Birgitta Rydle (m), Ylva Annerstedt (fp), Göran Allmér (m). Kerstin Keen
(fp) och Rune Rydén (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 51 börjar ”Utifrån vad” och
slutar ”224 007 000 kr.” bort ha följande lydelse:

Utskottet har tidigare i detta betänkande (anslaget B 19, avsnitt 2.1.2)
förordat en utökning av antalet intagningsplatser inom direktramen. Därmed
minskar antalet ungdomar som behöver tas om hand inom uppföljningsansvaret.
Anslaget för åtgärder inom detta kan därmed enligt utskottets
beräkningar minskas med 30 758 000 kr.

Utskottet har i övrigt inget att erinra mot medelsberäkningen i budgetpropositionen
och föreslår att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub828
yrkandena 27 och 28, båda delvis, till Bidrag till åtgärder inom kommunernas
uppföljningsansvar för ungdom under 18 år m. m. för budgetåret 1987/88
anvisar ett förslagsanslag av 193 249 000 kr.

dels att utskottets hemställan i punkt 2 bort ha följande lydelse:

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub828 yrkandena 27 och
28, båda delvis, och med anledning av proposition 1986/87:100 till
Bidrag till åtgärder inom kommunernas uppföljningsansvar för ungdom
under 18 år m. m. för budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag
av 193 249 000 kr.

40. Göteborgs högre samskola och Sigrid Rudebecks
gymnasium (punkt 3, mom. 1)

Pär Granstedt (c), Birgitta Rydle (m), Ylva Annerstedt (fp). Göran Allmér
(m), Larz Johansson (c), Kerstin Keen (fp) och Rune Rydén (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 53 börjar ”Riksdagen har”
och slutar ”yrkande 23 delvis” bort ha följande lydelse:

Med hänvisning till vad i motionerna anförs om de två skolorna och värdet
av deras verksamhet föreslår utskottet att riksdagen upphäver sitt beslut från
våren 1984 om ett avskaffande av statsbidrag till skolorna. Riksdagen bör nu i
stället göra ett uttalande av sådan innebörd att bidrag i fortsättningen
tillförsäkras skolorna i huvudsak enligt de bestämmelser som hittills har gällt
för dem. Därmed tillstyrker utskottet motionerna 1986/87:Ub227, 1986/
87:Ub315 yrkande 2, 1986/87:Ub353 och 1986/87:Ub812 yrkande 23 delvis.

UbU 1986/87:14

82

dels att mom. 1 i utskottets hemställan i punkt 3 bort ha följande lydelse:

1. beträffande Göteborgs högre samskola och Sigrid Rudebecks
gymnasium

att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87:Ub227, 1986/
87:Ub315 yrkande 2, 1986/87:Ub353 och 1986/87:Ub812 yrkande 23
delvis som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har
anfört,

41. Begränsning av antalet årselevplatser för vissa skolor
(punkt3, mom. 2)

Ylva Annerstedt och Kerstin Keen (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 54 börjar ”Ett likartat” och
slutar ”yrkande 1” bort ha följande lydelse:

Enligt vad utskottet erfarit var prognosen vid beslutstillfället att halvklass
skulle räcka. Utskottet anser det viktigt att inte ett tidigare fattat beslut,
utifrån de elevtal som då gällde, får hindra de speciella pedagogiska
intentionerna hos dessa skolor. Om elevtillströmningen på deras gymnasiala
nivå ökar, bör detta också leda till en ökning av antalet statsbidragsgrundande
årselevplatser.

Vad utskottet här har anfört bör riksdagen med bifall till motion
1986/87:Ub315 yrkande 1 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att mom. 2 i utskottets hemställan i punkt 3 bort ha följande lydelse:

2. beträffande begränsning av antalet årselevplatser vid vissa skolor
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub315 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

42. Anslagsbeloppet under Bidrag till driften av fristående
skolor på gymnasial nivå (punkt 3, mom. 4)

Under förutsättning av bifall till reservation 34

Birgitta Rydle, Göran Allmér och Rune Rydén (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 54 börjar ”Utskottet har”
och på s. 55 slutar ”samt 31 delvis” bort ha följande lydelse:

Utskottet har tidigare tillstyrkt förslaget om fortsatt statsbidrag till STI,
såsom det framförts i motion 1986/87:Ub812 yrkande 23 delvis. Utskottet
tillstyrker nu i konsekvens med detta motion 1986/87:Ub828 yrkandena 25
delvis, 29 samt 31 delvis.

Utskottet har i övrigt inget att erinra mot föredragande statsrådets
medelsberäkning och föreslår därför att riksdagen under anslaget för
budgetåret 1987/88 anvisar 98 313 000 kr.

dels att mom. 4 i utskottets hemställan i punkt 3 bort ha följande lydelse:

4. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub828 yrkandena 25
delvis, 29 samt 31 delvis och med anledning av proposition 1986/87:100

UbU 1986/87:14

83

till Bidrag lill driften av fristående skolor på gymnasial nivå för
budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag av 98 313 000 kr.

43. Förnyelsebidraget (punkt 4, mom. 1)

Pär Granstedt och Larz Johansson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 56 börjar ”Utskottet tog” och
slutar ”yrkande 36 delvis” bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att kommunerna fortlöpande redovisar stora behov
av att förnya den utrustning, i vilken stat och kommun redan investerat stora
belopp. Strävandena att utöka och även förbättra den yrkesinriktade
utbildningen behöver enligt utskottet stödjas, bl. a. genom att förnyelsebidraget
behålls intakt.

Detta bör riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub817 yrkande 36
delvis som sin mening ge regeringen till känna.

dels att mom. 1 i utskottets hemställan i punkt 4 bort ha följande lydelse:

1. beträffande förnyelsebidraget

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub817 yrkande 36 delvis
och med anledning av proposition 1986/87:100 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet har anfört,

44. Extra bidrag till utrustning till Stockholms kommun
(punkt 4, mom. 2)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 34 och 42.

Birgitta Rydle, Göran Allmér och Rune Rydén (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 57 börjar ”Utskottet har i
det” och slutar ”yrkande 30 delvis” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det tidigare nämnda sammanhanget tillstyrkt motioner om
att STI även i fortsättningen skall få statsbidrag som fristående skola.
Därmed blir ingen kommunalisering av STI:s utbildningar aktuell, lika litet
som något extra bidrag till utrustning till Stockholms kommun. Riksdagen
bör med bifall till motion 1986/87:Ub828 yrkande 30 delvis avslå proposition
1986/87:100 i denna del.

dels att mom. 2 i utskottets hemställan i punkt 4 bort ha följande lydelse:

2. beträffande extra bidrag till utrustning till Stockholms kommun
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub828 yrkande 30 delvis
avslår proposition 1986/87:100 i denna del,

UbU 1986/87:14

84

45. Anslagsbeloppet under Bidrag till utrustning för
gymnasieskolan m. m. (punkt 4, mom. 3)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 34, 42 och 44

Birgitta Rydle, Göran Allmér och Rune Rydén (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 58 börjar ”Utskottet har” och
slutar ”UbU 1985/86:17)” bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att staten under de senaste fem budgetåren anslagit
ca 780 milj. kr. i bidrag till kommunerna för att anskaffa utrustning för
yrkesutbildningarna i gymnasieskolan. Under samma period har dessa
expanderat endast i mycket måttlig omfattning. Utrustningsbidraget kan
därmed inte tillmätas någon större roll som styrinstrument och stimulans till
satsning på vissa, ofta dyra studievägar.

Utskottet instämmer i motionärernas åsikt att samma principer i fråga om
finansiering av materiel bör gälla för hela ungdomsskolan. Utskottet föreslår
därmed med bifall till motion 1986/87:Ub828 yrkande 30 delvis att utrustningsbidraget
avskaffas fr. o. m. budgetåret 1987/88. Riksdagen föreslås
avslå motionerna 1986/87:Ub242 yrkandena 5 och 7,1986/87:Ub817 yrkande
36 delvis och 1986/87:Ub827 yrkande 25.

dels att mom. 3 i utskottets hemställan i punkt 4 bort ha följande lydelse:
3. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub828 yrkande 30 delvis
och med avslag på proposition 1986/87:100 och motionerna 1986/
87:Ub242 yrkandena 5 och 7, 1986/87:Ub817 yrkande 36 delvis samt
1986/87:Ub827 yrkande 25 beslutar att anslaget Bidrag till utrustning
för gymnasieskolan m. m. inte skall föras upp på statsbudgeten
fr. o. m. budgetåret 1987/88.

46. Anslagsbeloppet under Bidrag till utrustning för
gymnasieskolan m. m. (punkt 4, mom. 3)

Ylva Annerstedt och Kerstin Keen (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 58 börjar ”Utskottet har ”
och slutar ”UbU 1985/86:17)” bort ha följande lydelse:

Utskottet har tidigare i detta betänkande (anslaget B 19, avsnitt 2.1.2)
förordat en viss ökning av antalet intagningsplatser i gymnasieskolan.
Utskottet instämmer därför i vad som i motion 1986/87:Ub827 yrkande 25
sägs om att därmed också följer ett ökat behov av utrustning.

Utskottet föreslår därför att riksdagen med bifall till motion 1986/
87:Ub827 yrkande 25 och med anledning av proposition 1986/87:100 till
Bidrag till utrustning för gymnasieskolan m. m. för budgetåret 1987/88
anvisar ett reservationsanslag av 130 940 000 kr. I samband därmed bör
riksdagen avslå motionerna 1986/87:Ub242 yrkandena 5 och 7, 1986/
87:Ub817 yrkande 36 delvis och 1986/87:Ub828 yrkande 30 delvis.

UbU 1986/87:14

85

dels att mom. 3 i utskottets hemställan i punkt 4 bort ha följande lydelse:
3. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub827 yrkande 25, med
anledning av proposition 1986/87:100 och med avslag på motionerna
1986/87:Ub242 yrkandena 5 och 7, 1986/87:Ub817 yrkande 36 delvis
och 1986/87:Ub828 yrkande 30 delvis till Bidrag till utrustning för
gymnasieskolan m. m. för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag
av 130 940 000 kr.

47. Anslagsbeloppet under Bidrag till utrustning för
gymnasieskolan m. m. (punkt 4, mom. 3)

Under förutsättning av bifall till reservation 43
Pär Granstedt och Larz Johansson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 58 börjar ”Utskottet har” och
slutar ”UbU 1985/86:17)” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående konstaterat att kommunerna har stora
behov av att förnya sin utrustning på de yrkesinriktade utbildningarna i
gymnasieskolan. Utskottet har också uttalat sig för ett bibehållande av
förnyelsebidraget. Kommunerna har dock även fortlöpande stora kostnader
för att köpa ny utrustning för nya eller förändrade utbildningar. Särskilt mot
bakgrund av den utökning av antalet intagningsplatser som utskottet också
förordat (anslaget B 19, avsnitt 2.1.2) synes det lämpligt att behålla utrustningsbidraget
på en betydligt högre nivå än regeringen föreslagit. Utskottet
föreslår att riksdagen till Bidrag till utrustning för gymnasieskolan m. m. med
bifall till motion 1986/87:Ub817 yrkande 36 delvis och med avslag på
proposition 1986/87:100 för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag
av 188 340 000 kr. I samband därmed bör riksdagen avslå motionerna
1986/87:Ub242 yrkandena 5 och 7, 1986/87:Ub827 yrkande 25 och 1986/
87:Ub828 yrkande 30 delvis.

dels att mom. 3 i utskottets hemställan i punkt 4 bort ha följande lydelse:

3. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub817 yrkande 36 delvis
och med avslag på proposition 1986/87:100 samt motionerna 1986/
87:Ub242 yrkandena 5 och 7, 1986/87:Ub827 yrkande 25 och 1986/
87:Ub828 yrkande 30 delvis till Bidrag till utrustning för gymnasieskolan
m. m. för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag av
188 340 000 kr.

48. Anslagsbeloppet under Bidrag till utrustning för
gymnasieskolan m. m. (punkt 4, mom. 3)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 58 börjar ”Utskottet har” och
slutar ”UbU 1985/86:17)” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det tidigare (anslaget B 19, avsnitt 2.1.2) föreslagit ett ökat

UbU 1986/87:14

86

antal intagningsplatser i gymnasieskolan. För att göra undervisningen
konkret och intresseväckande i såväl dessa tillkommande klasser som i
allmänhet behövs medel till utrustning av olika slag. Utskottet delar
motionärernas syn på värdet av laborativa inslag för tillämpningen av
teoriundervisningen. Det är viktigt att inte undervisningens kvalitet eftersätts
på detta område, vilket annars lätt kan ske, särskilt i kommuner med
sämre ekonomi.

Utskottet föreslår därför att riksdagen till Bidrag till utrustning för
gymnasieskolan m. m. med bifall till motion 1986/87:Ub242 yrkandena 5 och
7, med anledning av motion 1986/87:Ub817 yrkande 36 delvis och med avslag
på proposition 1986/87:100 och motionerna 1986/87:Ub827 yrkande 25 och
1986/87:Ub828 yrkande 30 delvis för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag
av 162 340 000 kr.

dels att mom. 3 i utskottets hemställan i punkt 4 bort ha följande lydelse:

3. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub242 yrkandena 5 och 7,
med anledning av motion 1986/87:Ub817 yrkande 36 delvis och med
avslag på proposition 1986/87:100 samt motionerna 1986/87 :Ub827
yrkande 25 och 1986/87:Ub828 yrkande 30 delvis till Bidrag till
utrustning för gymnasieskolan m. m. förbudgetåret 1987/88 anvisar ett
reservationsanslag av 162 340 000 kr.

Särskilt yttrande
Lärlingsutbildning (punkt l,mom. 45)

Pär Granstedt och Larz Johansson (båda c) anför:

Centerpartiet har under en följd av år hävdat lärlingsutbildningens ställning
som ett fullvärdigt alternativ till annan gymnasial yrkesutbildning. Lärlingsutbildningen
utgör, jämte andra former av företagsförlagd utbildning, en
viktig del av gymnasieskolan.

Vi förutsätter att lärlingsutbildningen, i den kommande propositionen om
gymnasieskolans yrkesutbildning, kommer att betraktas som en individuell
linje i gymnasieskolan och att den kommer att bli treårig. I annat sammanhang
har vi redovisat vår syn på samhällets kostnadsansvar för det tredje
utbildningsåret.

Vi konstaterar också, i likhet med utskottet, att det inte råder någon brist
på årselevplatser inom de angivna ramarna för gymnasial lärlingsutbildning.

UbU 1986/87:14

87

Motionsyrkandenas behandling

Motion	Yrkande Utskottets	Moment i		Reservation
nr	motivering	utskottets		nr
Ub	s.	hemställan punkt 1 2 3	4

202		25	15
213	1	27	20		18
	1	30	24		21
	2	27	19		17
	3	30	23		20
	4	29	22
	5	31	26
216		33	31
226	1	32	28
	2	32	28
227		53		1	40
231		39	45		29
241	5	34	34		24
242	2	13	2
	2	17	5		6
	3	16	4		5
	4	43	56		35
	5	57		3	48
	6	46	61		38
	7	57		3	48
254		21	10
257		26	17
258		20	10
259	1	21	10
	2	21	10
260	2	39	45		29
	3	39	45		29
261		40	48
274		45	60
283		18	6
291		34	35
307	2	35	36
311	1	35	38
	2	25	16
312	1	14	2		4
	1	15	3
	2	18	6		8
	3	14	2		1
	4	14	2		1
	5	39	45		29
	6	39	45		29
	7	39	46		30
	8	19	9		11
	9	19	7		9
	10	23	12		13
	11	40	49		31
	12	44	59		36
315	1	53		2	41
	2	53		1	40
316		39	47
317		20	10
318		21	10
322		17	5		6
327	2	21	10
	3	21	10
	4	36	39
	5	22	11
335		25	16
337	1	43	55
	2	46	61

UbU 1986/87:14

Bilaga

88

Motion	Yrkande Utskottets	Moment i		Reservation
nr	motivering	utskottets		nr
Ub	s.	hemställan punkt 1 2 3	4

346		40	49
		41	52
353		53		1	40
533	1	33	32
650		26	17
804	1	25	14		16
	2	25	14
	3	38	44
807	1	27	19		17
	1	27	20		18
	1	30	23		20
	1	30	24		21
	1	38	43		28
810	1	34	33
811	1	25	14
812	7	38	43		28
	18	24	13		15
	19	39	45		29
	20	35	37		25
	23	42	54		34
	23	53		1	40
814		20	10
815	4	32	30		23
817	8	37	41		26
	9	24	13		14
	10	13	2		3
	11	16	4		5
	12	19	8		10
	32	13	2		3
	33	17	5		7
	34	13	2		3
	34	17	5		7
	35	30	25		22
	36	56		1	43
	36	57		3	47
818	1	30	24
	2	29	22
	3	30	24
	4	31	27
	5	31	27
819	2	20	10
	3	21	10
820	1	20	10
	2	20	9		11
	3	20	10
823	9	21	10
	10	26	17
	12	21	10
	13	21	10
	14	21	10
824	1	40	47
825	1	32	30		23
	2	32	29
827	2	27	21		19
	24	14	2
	25	57		3	46
	26	15	3		4
	27	14	2		2
	28	19	7		9
	29	36	40
	30	37	42		27
	31	23	12		12

UbU 1986/87:14

Bilaga

89

Motion nr Ub	Yrkande	Utskottets motivering s.	Moment i utskottets hemställan punkt 1 2	3	4	Reservation nr
	32	35	37			25
	33	35	37			25
	34	46	61
	35	39	45			29
	45	41	50			33
828	24	40	50			32
	24	46	61			37
	25	46	54			34
	25	54	61			37
	25	42		4		42
	26	46	61			37
	27	46	61			37
	27	51	X			39
	28	51	X			39
	29	54		4		42
	30	56			2	44
	30	56			3	45
	31	54		4		■ 42
829	2	41	51

UbU 1986/87:14

Bilaga

90

Stockholm 1987 12765