Utbildningsutskottets betänkande
1986/87:11

om anslag till forskning och centralt
utvecklingsar
1986/87:100)

utvecklingsarbete inom skolväsendet, m. m. (prop. U*,!-1

19oo/o /'. 11

ÅTTONDE HUVUDTITELN

I detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt riksdagen i
proposition 1986/87:100 bilaga 10 (utbildningsdepartementet) under punkterna
B 7. Forskning och centralt utvecklingsarbete inom skolväsendet, B 8.
Fortbildning m. m., B 9. Nationell utvärdering och prov och B 10. Kopiering
av litterära och konstnärliga verk inom utbildningsväsendet jämte motioner.

1. Forskning och centralt utvecklingsarbete inom
skolväsendet

Regeringen har under punkt B 7 (s. 77-78) föreslagit riksdagen att till
Forskning och centralt utvecklingsarbete inom skolväsendet för budgetåret
1987/88 anvisa ett reservationsanslag av 29 572 000 kr.

Motionen

1986/87:Ub828 av Birgitta Rydle m. fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

9. att riksdagen beslutar att till D 19 överföra 5 milj. kr. samt att till B 7.
Forskning och centralt utvecklingsarbete inom skolväsendet för budgetåret
1987/88 anvisa ett reservationsanslag av 24 572 000 kr.

Utskottet

Från anslaget bekostas forskning och centralt utvecklingsarbete inom
ungdomsskola och vuxenutbildning samt informationsåtgärder i samband
därmed. Skolöverstyrelsen (SÖ) ansvarar för planering, samordning, utvärdering
och spridning av information om verksamheten. Från anslaget
bekostas också den centrala utvärderingen av pågående försöksverksamhet
inom gymnasieskolan.

Föredragande statsrådet beräknar medelsbehovet under anslaget till
29 572 000 kr.

Enligt motion 1986/87:Ub828 (m) yrkande 9 bör riksdagen till anslaget
D 19. Samhällsvetenskapliga fakulteterna föra över 5 000 000 kr. av de
medel som i budgetpropositionen beräknas under förevarande anslag. Som
motivering för förslaget uttalas bl. a. att statens stöd till forskning så lång
möjligt bör vara fritt från statlig styrning. Det är enligt motionärerna en 1

1 Riksdagen 1986187.14 sami. Nr 11

styrka för hela samhället att universiteten kan fullgöra sin kritiska funktion
utan styrning från en statlig uppdragsgivares sida. Forskning om förskola,
grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning, hävdas det, skulle gynnas
av att resurserna för den på inomvetenskapliga grunder bedrivna samhällsvetenskapliga
forskningen ökades.

Utskottet vill med anledning av motionen anföra följande.

För innevarande budgetår har av det totala anslagsbeloppet om 25 974 000
kr. beräknats 14 947 000 kr. under anslagsposten Forskning avseende
förskola, grundskola, gymnasieskola, vuxenutbildning och gemensam forskning
och utveckling. Med dessa medel finansierar SÖ dels ett större antal
projekt som pågår under flera år, dels ett mindre antal s. k. ramprojekt, dels
slutligen vissa högre forskartjänster.

Utskottet finner att den forskning som finansieras över anslaget antingen
är inriktad på skolans ämnen och undervisning samt på skolans och
vuxenutbildningens organisation eller berör långsiktig utbildningsplanering
och reformutvärdering. Forskningen har därmed en klar anknytning till SÖ:s
ansvarsområden. Enligt utskottets uppfattning bör SÖ även fortsättningsvis
disponera medel för forskning som berör skolområdet. Med det anförda
avstyrks motion 1986/87:Ub828 yrkande 9.

Åberopande det anförda hemställer utskottet
beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:100 och med avslag på
motion 1986/87:Ub828 yrkande 9 till Forskning och centralt utvecklingsarbete
inom skolväsendet för budgetåret 1987/88 anvisar ett
reservationsanslag av 29 572 000 kr.

2. Fortbildning m. m.

Regeringen har under punkt B 8 (s. 78—81) föreslagit riksdagen att till
Fortbildning m. m. för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag av
23 797 000 kr.

Motionerna

1986/87:Ub201 av Sonja Rembo (m) och Anita Bråkenhielm (m) vari - såvitt
nu är i fråga - yrkas

2. att riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa om sådana åtgärder
att fortbildning av lärare organiseras på ett sådant sätt att lärare med
undervisningsskyldighet i religionskunskap får möjlighet att skaffa sig
erforderlig utbildning.

1986/87:Ub311 av Börje Stensson m. fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

3. att riksdagen hos regeringen begär åtgärder för att tillgodose behovet av
behöriga lärare för undervisning i religionskunskap på högstadiet genom
såväl fortbildning som vidareutbildning.

1986/87:Ub345 av Ulla Tillander (c) och Stig Josefson (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts angående prioritering av ämnet religionskunskap i fortbildningen.

UbU 1986/87:11

1986/87:Ub639 av Rune Jonsson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet av
utbildningspolitiska insatser i Västernorrlands län.

1986/87:Ub827 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anges i
motionen om organisationen av lärarfortbildningen.

1986/87:Ub828 av Birgitta Rydle m. fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

10. att riksdagen beslutar att till B 8. Fortbildning m. m. för budgetåret
1987/88 anvisa ett reservationsanslag av 21 797 000 kr.

Utskottet

Föredragande statsrådet erinrar inledningsvis om att det inom utbildningsdepartementet
har pågått en samlad översyn av systemet för skolväsendets
personalfortbildning. Syftet har varit att belysa i vilken utsträckning fortbildningsorganisationen
är ett effektivt instrument för skolväsendets utveckling
samt att pröva förutsättningarna för att personalfortbildningen i högre grad
skall kunna styra och stimulera skolans utveckling. Översynsarbetet har
nyligen slutförts, och föredragande statsrådet räknar med att resultatet av
översynen jämte därav föranledda förslag skall kunna redovisas i nästa års
budgetproposition. I avvaktan härpå bör inriktningen av fortbildningen och
vidareutbildningen av skolväsendets personal i huvudsak bibehållas oförändrad.

Vidare redovisar föredragande statsrådet att skolöverstyrelsen (SÖ) och
universitets- och högskoleämbetet (UFIÄ) har fått i uppdrag att för
regeringen redovisa en analys av fortbildningsbehoven inom lärarkåren i
grundskolan till följd av riksdagsbeslutet om en ny lärarutbildning för
grundskolan (prop. 1984/85:122, UbU 1984/85:31, rskr. 1984/85:366). 1
avvaktan på resultatet av de båda myndigheternas analys säger sig statsrådet
inte vilja tillstyrka några nya fortbildnings- och informationsinsatser för
lärare i grundskolan.

Den nya grundskollärarutbildningen kommer att starta hösten 1988. För
att de blivande lärarkandidaterna skall tillförsäkras adekvat praktik under
studiernas inledande skede är det emellertid enligt statsrådet nödvändigt att
en utbildning av lärare som skall medverka i grundskollärarutbildningens
praktikdelar kan inledas redan under nästa budgetår. För detta ändamål
beräknas i budgetpropositionen 2 000 000 kr. avseende vikariekostnader,
resekostnader och traktamenten för 400 sådana lärare.

Vidare beräknar föredragande statsrådet under anslaget 10 milj. kr. till
täckande av merparten av de statliga kostnaderna för genomförandet av den
nya skolledarutbildningen som enligt riksdagens beslut (prop. 1985/86:173,
UbU 1986/87:1, rskr. 1986/87:24) skall starta budgetåret 1987/88.

Det samlade medelsbehovet under anslaget beräknas till 23 797 000 kr.

Utskottet behandlar först motion 1986/87:Ub827 (fp) vari hemställs att
riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna vad som i motionen
har anförts om lärarfortbildningens organisation (yrkande 11). I motionen
1* Riksdagen 1986/87.14sami. Nr 11

UbU 1986/87:11

hävdas att nuvarande fortbildningsorganisation med korta kurser om några
få poäng och uppdelade i korta pass inverkar menligt på undervisningen.
Kontinuiteten i undervisningen försvinner, och eleverna blir oroliga på grund
av de många vikarierna. För att inte äventyra arbetsron i klassen har i vissa
fall ansvarskännande lärare avstått från fortbildning. Enligt motionärerna
bör såväl den nuvarande som den kommande fortbildningen förläggas till tid
då undervisning inte pågår för att fortbildningen så litet som möjligt skall
störa undervisningen.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet erinra om att SÖ - enligt
vad som anges i myndighetens anslagsframställning för budgetåret 1987/88 -avslutat den första etappen av sin utvärdering av 1982 års fortbildningsreform
och avgett en sammanfattande rapport till regeringen (SÖ R 86:19). Enligt
denna rapport visar SÖ:s analyser att vissa problem, såsom vikariefrågor,
bristande kontinuitet i arbetet i skolan och begränsningar i lärares möjligheter
att delta i fortbildning, endast till en del kan åtgärdas inom nu gällande
ramar för fortbildningssystemet. I avvaktan på resultatet av utbildningsdepartementets
översyn av detta system avstår SÖ emellertid från att lägga
fram egna förslag till förändringar.

Enligt vad utskottet har inhämtat skall de av motionärerna aktualiserade
problemen rörande fortbildningen övervägas under den fortsatta beredningen
inom regeringskansliet. Utskottet utgår från att så sker och avstyrker
därmed motion 1986/87:Ub827 yrkande 11.

Tre till utskottet remitterade motioner behandlar religionskunskapens
ställning inom fortbildningen. Enligt motion 1986/87:Ub201 (m) bör lärarfortbildningen
organiseras så att lärare med undervisningsskyldighet i
religionskunskap får möjlighet att skaffa sig erforderlig utbildning (yrkande
2). I motion 1986/87:Ub311 (fp) begärs åtgärder för att genom såväl
fortbildning som vidareutbildning tillgodose behovet av behöriga lärare för
undervisning i religionskunskap på högstadiet (yrkande 3). Enligt motionärerna
har inget annat ämne så få behöriga lärare. I motion 1986/87:Ub345 (c)
hävdas att den av riksdagen gjorda prioriteringen av ämnet religionskunskap
inte återspeglas i vissa fortbildningsnämnders kursutbud.

Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande.

Staten utövar ett inflytande över lärarfortbildningen i första hand genom
att dels se till att det inom högskolan finns ett visst utbud av kurser eller andra
utbildningsmöjligheter för lärare, dels ange vilka förmåner som får utgå vid
tjänstledighet för viss prioriterad utbildning. Av förordningen (1982:608) om
statsbidrag till lokal skolutveckling m. m. framgår dels att regeringen
bestämmer för vilka fall lön utan avdrag, resekostnadsersättning, traktamente
m. m. får medges, dels att SÖ beslutar för vilka slag av utbildningsbehov
B-avdrag på lönen får beviljas vid tjänstledighet för personalutbildning.
Regeringens resp. SÖ:s senaste ställningstaganden rörande förmåner vid
personalutbildning har sammanställts i en av SÖ utfärdad förteckning
(SÖ-FS 1985:22).

Av nämnda förteckning framgår att klasslärare på låg- och mellanstadiet
får beviljas tjänstledighet utan löneavdrag under högst fem veckor under ett
läsår för fortbildning inom ämnet religionskunskap (ämnesfördjupning och

UbU 1986/87:11

metodik). Högstadielärare får på motsvarande sätt beviljas tjänstledighet
utan löneavdrag under högst tre veckor för fortbildning i samhällsorienterande
ämnen (med inriktning på metodik och förändringar i ämnesinnehåll).

Utskottet vill allmänt framhålla betydelsen av att regeringens och SÖ:s
prioriteringar kommer till uttryck i fortbildningsavdelningarnas kursutbud.
Samtidigt är utskottet medvetet om att utbudet av kurser inom en högskoleregion
bestäms inte enbart av regeringens och SÖ:s utan också av skolstyrelsernas
och de enskilda individernas prioriteringar.

Som nämnts i det föregående pågår inom regeringskansliet beredning av
en nyligen avslutad översyn av systemet för skolväsendets personalutbildning.
Vidare har framgått att SÖ och UHÄ har fått i uppdrag av regeringen
att analysera fortbildningsbehoven till följd av den nya grundskollärarutbildningen.
Utskottet utgår från att frågan rörande religionskunskapens och
andra ämnens ställning inom fortbildningen beaktas i dessa sammanhang.
Med det anförda avstyrks motionerna 1986/87:Ub201 yrkande 2, 1986/
87:Ub311 yrkande 3 och 1986/87:Ub345.

Enligt motion 1986/87:Ub639 (s) bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna vad som i motionen anförts om behovet av utbildningspolitiska
insatser i Västernorrlands län. I motionen uppges att man inom ramen för ett
inom länet utarbetat teknikspridningsprogram har analyserat lärarkompetensen
i relation till tekniknivån inom industrin. Därvid har konstaterats att
fortbildningen genomgående är kraftigt eftersatt. Sålunda uppges en klar
majoritet av lärarna i teknisk-naturvetenskapliga ämnen sakna utbildning i
modern teknik.

Utskottet vill först erinra om att fortbildningskurser i yrkesinriktade
ämnen i gymnasieskolan är ett av regeringen prioriterat område. För studier i
sådana ämnen - i första hand med inriktning på förändringar i kursplaner,
nya moment, ny teknik, nya material, nya normer eller nya bestämmelser
samt miljö- och arbetarskydd - får sålunda medges tjänstledighet med
bibehållna löneförmåner under högst fem veckor under ett läsår.

SÖ har årligen sedan personalutbildningsreformen genomfördes presenterat
en kartläggning av angelägna fortbildningsbehov för skolväsendets
personal. Därvid har bl. a. framhållits att fortbildningen på det naturvetenskapliga/tekniska
området samt inom yrkesinriktade ämnen bör intensifieras.
Utskottet utgår från att frågor om fortbildning av nu angivet slag
aktualiseras i samband med den pågående beredningen inom regeringskansliet
av personalutbildningen på skolområdet. Med det anförda avstyrks
motion 1986/87:Ub639.

Enligt motion 1986/87:Ub828 (m) bör riksdagen till anslaget anvisa
21 797 000 kr., dvs. 2 000 000 kr. mindre än vad som föreslås i budgetpropositionen.
Som motivering anförs att den nya grundskollärarutbildningen inte
har den kvalitet som behövs och att riksdagen därför bör fatta ett nytt beslut
om lärarutbildningen. Därmed bör inte heller den utbildning av handledare
som föreslås i budgetpropositionen och för vilken 2 000 000 kr. beräknats
under anslaget starta redan nästa budgetår (yrkande 10).

Utbildningarna på den nya grundskollärarlinjen kommer att starta hösten
1988. Utskottet anser i likhet med föredragande statsrådet det nödvändigt att

UbU 1986/87:11

en utbildning av lärare som skall medverka i de olika utbildningarnas
praktikdelar kan komma i gång redan under nästa budgetår. Med det anförda
avstyrks motion 1986/87:Ub828 yrkande 10.

Vad föredragande statsrådet i övrigt har förordat beträffande medelsberäkningen
under förevarande anslag föranleder ingen erinran från utskottets
sida.

Åberopande det anförda hemställer utskottet

1. beträffande fortbildningens organisation

att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub827 yrkande 11,

2. beträffande religionskunskapens ställning inom fortbildningen
att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Ub201 yrkande 2, 1986/
87:Ub311 yrkande 3 och 1986/87:Ub345,

3. beträffande behovet av utbildningspolitiska satsningar i Västernorrlands
län

att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub639,

4. beträffande anslagsbeloppet m. m.

att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:100 och med avslag på
motion 1986/87:Ub828 yrkande 10till Fortbildningm. m. förbudgetåret
1987/88 anvisar ett reservationsanslag av 23 797 000 kr.

3. Nationell utvärdering och prov

Regeringen har under punkt B 9 (s. 81—83) föreslagit riksdagen att till
Nationell utvärdering och prov för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag
av 14 655 000 kr.

Motionen

1986/87:Ub827 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

43. att riksdagen avslår förslaget om konstruktion av prov till kommunal
vuxenutbildning och därmed under anslaget B 9. Nationell utvärdering och
prov anslår 2 milj. kr. mindre än vad regeringen har föreslagit,

44. att riksdagen beslutar att under anslaget B 9. Nationell utvärdering
och prov anslå 1 500 000 kr. mindre än vad regeringen har föreslagit till det
nationella utvärderingsprogrammet.

Utskottet

Enligt föredragande statsrådet bör medel för nationell utvärdering och prov
föras upp under förevarande nya anslag.

Skolöverstyrelsen (SÖ) har på uppdrag av regeringen redovisat förutsättningar
för att uppnå jämförbarhet mellan betyg i kommunal vuxenutbildning
(komvux) och betyg i gymnasieskolan. SÖ har efter försöksverksamhet med
prov inom komvux under budgetåret 1985/86 funnit att gymnasieskolan och
komvux är möjliga att jämföra i betygshänseende och att betygsekvivalerande
prov kan konstrueras. Föredragande statsrådet anser det viktigt att

UbU 1986/87:11

arbetet med utveckling och framställning av prov för komvux fortsätter och
beräknar 2 000 000 kr. för ändamålet.

Föredragande statsrådet uttalar vidare att han finner SÖ:s förslag till ett
nationellt utvärderingsprogram intressant. Han anser det emellertid angeläget
att SÖ ytterligare utvecklar innehållet i och formerna för programmet och
aviserar ett utredningsuppdrag till SÖ av den innebörden. Det är enligt
statsrådet angeläget att SÖ i avvaktan på resultatet av denna utredning kan
fortsätta arbetet med utveckling av instrument för utvärdering av skolan. För
detta beräknar statsrådet 3 500 000 kr.

Enligt motion 1986/87:Ub827 (fp) bör SÖ med hänsyn till det statsfinansiella
läget prioritera arbetet med utveckling och framställning av prov för
komvux utan medelstillskott (yrkande 43). Vidare bör enligt samma motion
utgifterna för det nationella utvärderingsprogrammet för 1987/88 begränsas
till 2 000 000 kr. (yrkande 44). På nämnda grunder bör anslaget räknas ned
med 2 000 000 kr. resp. 1 500 000 kr., dvs. med sammanlagt 3 500 000 kr.
jämfört med regeringens förslag.

Utskottet vill med anledning av det förstnämnda motionsyrkandet erinra
om att tillträdesutredningen i sitt betänkande Tillträde till högskolan (SOU
1985:57) fäste stor vikt vid att prov för att uppnå jämförbarhet mellan betyg i
komvux och betyg i gymnasieskolan utvecklades och kom till användning.
För att arbetet med utveckling och framställning av prov för komvux skall
kunna fullgöras behövs ett medelstillskott. Utskottet avstyrker därmed
motion 1986/87:Ub827 yrkande 43.

Beträffande yrkande 44 konstaterar utskottet att redan regeringens
medelsberäkning för det nationella utvärderingsprogrammet innebär en
betydande minskning jämfört med SÖ:s förslag. Med hänsyn till vikten av att
SÖ får arbeta vidare med programmet bör någon ytterligare minskning av
resurserna inte medges. Med det anförda avstyrks motion 1986/87:Ub827
yrkande 44.

Utskottet har ingen erinran mot medelsberäkningen i övrigt under
anslaget.

Åberopande det anförda hemställer utskottet
beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:100 och med avslag på
motion 1986/87:Ub827 yrkandena 43 och 44 till Nationell utvärdering
och prov för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag av
14 655 000 kr.

4. Kopiering av litterära och konstnärliga verk inom
utbildningsväsendet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt B 10 (s. 83-84) och
hemställer

att riksdagen till Kopiering av litterära och konstnärliga verk inom
utbildningsväsendet för budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag
av 9 750 000 kr.

UbU 1986/87:11

Stockholm den 12 mars 1987
På utbildningsutskottets vägnar
Lars Gustafsson

Närvarande: Lars Gustafsson (s), Pär Granstedt (c), Helge Hagberg (s),
Birgitta Rydle (m), Lars Svensson (s), Ingvar Johnsson (s), Göran Allmér
(m), Barbro Nilsson (s), Margareta Hemmingsson (s), Lars Leijonborg (fp),
Birger Hagård (m), Larz Johansson (c). Björn Samuelson (vpk), Kerstin
Keen (fp) och Rinaldo Karlsson (s).

Reservationer

1. Anslagsbeloppet (punkt 1)

Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 2 börjar ”Utskottet finner”
och slutar ”yrkande 9” bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till den i motion 1986/87:Ub828 framförda uppfattningen
att forskning om ungdomsskola och vuxenutbildning skulle gynnas av
en ökning av forskningsresurserna vid de samhällsvetenskapliga fakulteterna
och av en motsvarande minskning av de av SÖ disponerade forskningsmedlen.
Med bifall till motionen och med anledning av budgetpropositionen bör
därför riksdagen besluta att till Forskning och centralt utvecklingsarbete
inom skolväsendet för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag av
24 572 000 kr.

dels att utskottets hemställan under punkt 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub828 yrkande 9 och med
anledning av proposition 1986/87:100 till Forskning och centralt
utvecklingsarbete inom skolväsendet för budgetåret 1987/88 anvisar ett
reservationsanslag av 24 572 000 kr.

2. Fortbildningens organisation (punkt 2, mom. 1)

Birgitta Rydle (m), Göran Allmér (m), Lars Leijonborg (fp), Birger Hagård
(m) och Kerstin Keen (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar ”Enligt vad” och
slutar ”yrkande 11” bort ha följande lydelse:

Utskottet finner för sin del att de i motionen påtalade problemen rörande
effekterna på skolundervisningen av fortbildningens nuvarande organisation
är så allvarliga att de motiverar ett särskilt uttalande från riksdagens sida.
Utskottet anser i likhet med motionärerna att såväl nuvarande som
kommande fortbildning bör förläggas till tid då undervisning inte pågår.

UbU 1986/87:11

Härigenom undviks att skolundervisningens kontinuitet äventyras. Vad
utskottet nu har anfört bör riksdagen med anledning av motion 1986/
87:Ub827 yrkande 11 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande fortbildningens organisation
att riksdagen med anledning av motion 1986/87:Ub827 yrkande 11
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

3. Anslagsbeloppetm. m. (punkt 2, mom. 4)

Birgitta Rydle (m), Göran Allmér (m), Lars Leijonborg (fp), Birger Hagård
(m) och Kerstin Keen (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar ”Utbildningarna på”
och på s. 6 slutar ”utskottets sida” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med vad som uttalats i motionen att den nya
grundskollärarutbildningen har fått en olycklig utformning. Systemet med
s. k. senarelärare kommer att urholka lärarnas ämnesteoretiska kompetens.
I avvaktan på ett nytt beslut bör därför den i budgetpropositionen föreslagna
utbildningen av handledare för grundskollärarutbildningens praktikdelar
inte genomföras. Därmed kan anslaget minskas med 2 000 000 kr. Vad som i
övrigt i budgetpropositionen förordats angående medelsberäkningen under
anslaget föranleder ingen erinran från utskottets sida. Utskottet hemställer
därmed att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub828 yrkande 10 och
med anledning av proposition 1986/87:100 till Fortbildning m.m. för
budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag av 21 797 000 kr.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande anslagsbeloppet mm.
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub828 yrkande 10 och med
anledning av proposition 1986/87:100 till Fortbildning m.m. för
budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag av 21 797 000 kr.

4. Anslagsbeloppet (punkt 3)

Lars Leijonborg (fp) och Kerstin Keen (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar ”Utskottet vill” och
slutar ”yrkande 44” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att den i och för sig angelägna
uppgiften att utveckla prov för komvux bör kunna lösas utan tillskott av
särskilda medel. Likaså anser utskottet att i det rådande statsfinansiella läget
utgifterna för det nationella utvärderingsprogrammet för nästa budgetår bör
begränsas till 2 000 000 kr. Riksdagen bör därmed till Nationell utvärdering
och prov med bifall till motion 1986/87:Ub827 yrkandena 43 och 44 och med
anledning av proposition 1986/87:100 för budgetåret 1987/88 anvisa ett
reservationsanslag av 11 155 000 kr.

UbU 1986/87:11

dels att utskottets hemställan under punkt 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub827 yrkandena 43 och
44 och med anledning av proposition 1986/87:100 till Nationell
utvärdering och prov för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag
av 11 155 000 kr.

UbU 1986/87:11