Utbildningsutskottets betänkande

1986/87:10

om anslag till centrala och regionala myndigheter
m.m.(prop. 1986/87:100)

UbU

1986/87:10

ÅTTONDE HUVUDTITELN

I detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt riksdagen i
proposition 1986/87:100 bilaga 10 (utbildningsdepartementet) under punkterna
B 1 - B 6 jämte motioner.

1. Skolöverstyrelsen

Regeringen har under punkt B 1 (s. 60—62) föreslagit riksdagen att till
Skolöverstyrelsen för budgetåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av
128 592 000 kr.

Motionerna

1986/87:Ub270 av Kerstin Göthberg (c) och Marianne Andersson (c) vari
yrkas att riksdagen beslutar anslå 2 milj. kr. till Hem och Skola-förbundet för
försöksverksamhet för att begränsa våld och mobbning.

1986/87:Ub323 av Gunhild Bolander (c) och Karin Israelsson (c) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att skolöverstyrelsen
snarast bör ges behövliga specialistresurser för att kunna fylla sitt tillsynsansvar
för särskolan och att länsskolnämnderna aktiveras i sitt tillsynsansvar för
särskolan.

1986/87:Ub327 av Anna Wohlin-Andersson (c) och Marianne Karlsson (c)
vari - såvitt nu är i fråga och med hänvisning till vad som anförs i den till
arbetsmarknadsutskottet remitterade motionen 1986/87:A466 - yrkas

1. att riksdagen beslutar att ledningsfunktionen för landets skolledarutbildning
skall stanna i Linköping.

1986/87:Ub817 av Pär Granstedt m. fl. (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

20. att riksdagen avslår regeringens förslag att under anslaget B 1 anvisa
3 312 000 kr. som bidrag till löntagarnas organisationer.

1986/87:Ub827 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

4. att riksdagen beslutar att under anslaget B 1. Skolöverstyrelsen, anslå
200 000 kr. utöver vad regeringen har föreslagit att utgå som förhöjt anslag

till Riksförbundet Hem och Skola, 1

1 Riksdagen 1986/87.14 sami. Nr 10

36. att riksdagen avslår förslaget om ökade medel för informationsinsatser
och därmed under anslaget B 1. Skolöverstyrelsen anslår 1 000 000 kr.
mindre än vad regeringen har föreslagit,

37. att riksdagen beslutar avslå förslaget om bidrag till löntagarnas
organisationer och därmed under anslaget B 1. Skolöverstyrelsen anslår
3 312 000 kr. mindre än vad regeringen har föreslagit.

1986/87:Ub828 av Birgitta Rydle m. fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

3. att riksdagen beslutar att avskaffa det statliga bidraget till löntagarorganisationernas
verksamhet med skolinformation.

4. att riksdagen beslutar att till B 1. Skolöverstyrelsen för budgetåret
1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 125 292 000 kr.

Utskottet

Under anslaget Skolöverstyrelsen finns en anslagspost Bidrag till vissa
organisationer m. m. Den beräknas till 1 504 000 kr. Mottagare av dessa
medel, som fördelas av skolöverstyrelsen (SÖ), är bl. a. Riksförbundet Hem
och Skola (RHS). Under anslaget finns också en anslagspost Bidrag till
löntagarorganisationer om sammanlagt 3 312 000 kr.

Av budgetpropositionen framgår att föredragande statsrådet har beräknat
1 milj. kr. för dels fortsatt utgivning av fyra nummer av tidskriften
LäroplansDebatt, dels framställning av olika slags informationsmaterial
inför elevernas val till gymnasieskolan, bl. a. i syfte att motverka könsbundna
studie val.

Tidigare under innevarande riksmöte fattade riksdagen beslut om ett
samlat program för skolledarutbildning (prop. 1985/86:173, UbU 1986/87:1,
rskr. 1986/87:24). Med anledning härav beräknar föredragande statsrådet
1 055 000 kr. för den centrala ledningsfunktion som knyts till SÖ.

Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget beräknas till 128 592 000
kr.

I motion 1986/87:Ub270 (c) begärs 2 milj. kr. för en försöksverksamhet med
åtgärder mot mobbning i RHS:s regi. Medlen avses användas för bl. a.
klassmöten om normfrågor. I motion 1986/87:Ub827 (fp) framhålls att det
för insatser mot våldet i skolan behövs bl. a. ökad samverkan mellan hem och
skola. Motionärerna vill därför att riksdagen, utöver vad som beräknats i
budgetpropositionen, anslår 200 000 kr. som förhöjt bidrag till RHS
(yrkande 4).

Utskottet har inhämtat att SÖ för innevarande budgetår beslutat tilldela
RHS 967 200 kr. vilket motsvarar omkring två tredjedelar av hela anslagsposten
om 1 460 000 kr. Övriga fem bidragsmottagare har fått dela på
återstående 492 800 kr. Anslagsposten i årets budgetproposition har räknats
upp med 44 000 kr., vilket ungefärligen motsvarar den allmänna prisutvecklingen.
Utskottet finner denna uppräkning rimlig och avstyrker därmed
motionerna 1986/87:Ub270 och 1986/87:Ub827 yrkande 4, båda delvis.

UbU 1986/87:10

I motionerna 1986/87:Ub817 (c) yrkande 20, 1986/87:Ub827 (fp) yrkande 37

och 1986/87:Ub828 yrkande 3 framförs uppfattningen att det i budgetpropositionen
beräknade bidraget till löntagarorganisationerna bör dras in.

Utskottet anser att bidraget till löntagarorganisationerna behövs. Anslagsposten
bör enligt utskottets mening föras upp under anslaget i enlighet med
regeringens förslag. Därmed avstyrks motionerna 1986/87:Ub817 yrkande
20,1986/87:Ub827 yrkande 37 och 1986/87:Ub828 yrkande 3, samtliga delvis.

I motion 1986/87:Ub827 yrkande 36 föreslås avslag på regeringens förslag att
SO skall få 1 000 000 kr. för vissa informationsinsatser. Motionärerna anser
att SÖ bör klara dessa insatser utan extra medel.

Utskottet finner i likhet med föredragande statsrådet att SÖ:s informationsverksamhet
är ett angeläget område. Riksdagen bör därför avslå motion
1986/87:Ub827 yrkande 36 delvis.

Utskottet har inte något att erinra mot medelsberäkningen i övrigt under
anslaget och föreslår att riksdagen med bifall till budgetpropositionen och
med avslag på motionerna 1986/87:Ub270, 1986/87:Ub817 yrkande 20,
1986/87:Ub827 yrkandena 4, 36 och 37, samtliga delvis, samt 1986/87:Ub828
yrkandena 3 delvis och 4 till Skolöverstyrelsen för budgetåret 1987/88 anvisar
ett förslagsanslag av 128 592 000 kr.

I motion 1986/87:Ub323 (c) hävdas att SÖ för närvarande har små
möjligheter att leva upp till de förväntningar och krav som ställs på styrelsen i
dess egenskap av tillsynsmyndighet för särskolan. SÖ bör därför enligt
motionärerna snarast tillföras behövliga specialistresurser.

Utskottet vill erinra om att SÖ:s och länsskolnämndernas uppgifter
regleras i förordningen (1981:1371) med instruktion för den statliga skoladministrationen,
i skollagen och andra författningar. Därav framgår att SÖ
och länsskolnämnderna har tillsyn över det offentliga skolväsendet, dvs.
även över särskolan. Utskottet anser att det är den statliga skoladministrationens
sak att fördela tillgängliga resurser så att en tillfredsställande tillsyn över
olika skolformer garanteras. Med det anförda avstyrker utskottet motion
1986/87:Ub323.

I motion 1986/87:Ub327 (c) aktualiseras frågan om lokaliseringen av den
centrala ledningen för den skolledarutbildning om vilken riksdagen fattade
beslut under innevarande riksmöte (prop. 1985/86:173, UbU 1986/87:1, rskr.
1986/87:24). Motionärerna erinrar om att ledningsfunktionen avseende den
nuvarande skolledarutbildningen är lokaliserad till Linköping och motsätter
sig ändrad lokalisering av motsvarande funktion i den nya skolledarutbildningen
(yrkande 1).

Utskottet tog vid sin behandling av regeringens förslag om ett samlat
program för skolledarutbildning ställning till ett motionsyrkande av samma
innebörd. Utskottet ansåg det vara naturligt att SÖ såsom centralt ansvarig
för främst fördjupningsutbildningen själv avgör var i riket den centrala
ledningsfunktionen bör vara belägen. Utskottet hänvisar till detta sitt
ställningstagande och avstyrker därmed motion 1986/87:Ub327 yrkande 1.

UbU 1986/87:10

1* Riksdagen 1986187.14 sami. Nr 10

Åberopande det anförda hemställer utskottet

1. beträffande ytterligare bidrag till Riksförbundet Hem och Skola
att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Ub270 och 1986/87:Ub827
yrkande 4, båda delvis,

2. beträffande avveckling av bidraget till löntagarorganisationer
att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Ub817 yrkande 20, 1986/
87:Ub827 yrkande 37 och 1986/87:Ub828 yrkande 3, samtliga delvis,

3. beträffande lokaliseringen av den centrala ledningsfunktionen för
skolledarutbildning

att riksdagen avslår motion 1986/87: Ub327 yrkande 1,

4. beträffande ytterligare medel för informationsinsatser

att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub827 yrkande 36 delvis,

5. beträffande skolöverstyrelsens tillsynsansvar för särskolan
att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub323,

6. beträffande anslagsbeloppet

att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:100 och med avslag på
motionerna 1986/87:Ub270, 1986/87:Ub817 yrkande 20, 1986/
87:Ub827 yrkandena 4, 36 och 37, samtliga delvis, samt 1986/
87:Ub828 yrkandena 3 delvis och 4 till Skolöverstyrelsen för budgetåret
1987/88 anvisar ett förslagsanslag av 128 592 000 kr.

2. Länsskolnämnderna

Regeringen har under punkt B 2 (s. 62-64) föreslagit riksdagen att till
Länsskolnämnderna för budgetåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av
154 159 000 kr.

Motionerna

1986/87:Ub240 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

1. att riksdagen beslutar att under proposition 1986/87:100 bil. 10 Utbildningsdepartementet
B 2. Länsskolnämnderna för budgetåret 1987/88 anvisa
ett i förhållande till regeringens förslag med 3 000 000 kr. förhöjt anslag.

1986/87:Ub282 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen beslutar
att under proposition 1986/87:100 bil. 10 Utbildningsdepartementet, B 2.
Länsskolnämnderna för budgetåret 1987/88 anvisa 2 000 000 kr. utöver
regeringens förslag avseende en konsulent för medicinskt handikappade
barn i var och en av de fem planeringsregionerna i enlighet med vad som
anförs i motionen.

1986/87:Ub294 av Margareta Winberg (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande
inrättande av konsulenter vid länsskolnämnderna med ansvar för barn med
medicinska handikapp.

1986/87:Ub355 av Elisabeth Fleetwood (m) vari - med hänvisning till vad
som anförs i den till socialutskottet remitterade motionen 1986/87:So493 -yrkas att riksdagen hos regeringen begär att skolöverstyrelsen får i uppdrag

UbU 1986/87:10

att intensifiera aktuell information i skolorna om tobakens skadliga effekter
på kort såväl som på lång sikt.

1986/87:Ub817 av Pär Granstedt m. fl. (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

21. att riksdagen beslutar tillföra anslaget B 2. Den regionala organisationen
för handikappade elever 1 312 000 kr.

1986/87:Ub827 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

38. att riksdagen beslutar avslå förslaget om utökat antal ledamöter i
länsskolnämnderna och därmed [under anslaget B 3. Länsskolnämndernas
utvecklingsstöd] anslår 478 000 kr. mindre än vad regeringen har föreslagit.

1986/87:Ub828 av Birgitta Rydle m. fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

5. att riksdagen beslutar att till B 2. Länsskolnämnderna för budgetåret
1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 151 159 000 kr.

Utskottet

Frågor rörande den regionala organisationen för pedagogiskt stöd åt
handikappade elever aktualiseras i tre motioner. Enligt motionerna 1986/
87:Ub282 (vpk) och 1986/87:Ub294 (s) bör konsulenter för medicinskt
handikappade elever - elever med s. k. dolt handikapp - knytas till
länsskolnämndernas planeringsregioner. 1 den förstnämnda motionen hemställs
att riksdagen skall anslå 2 000 000 kr. utöver vad som beräknas i
budgetpropositionen för detta ändamål.

Utskottet, som under det förra riksmötet hade att ta ställning till förslag
rörande inrättande av konsulenter för medicinskt handikappade barn vid
länsskolnämnderna (UbU 1985/86:12), anförde bl. a. att det i första hand bör
ankomma på den lokala skolhälsovårdens och den egna skolans övriga
elevvårdande personal att i samråd med eleven och föräldrarna söka lösa de
speciella problem som möter den medicinskt handikappade eleven i skolan.
Utskottet ansåg det inte vara påkallat med något uttalande av riksdagen
rörande formerna för denna verksamhet. Med hänvisning till detta uttalande
avstyrks motionerna 1986/87:Ub282 delvis och 1986/87:Ub294.

Som ett led i regeringens strävan att råda bot på det ansträngda statsfinansiella
läget tillämpas sedan några år ett system med generella besparingar på
myndigheternas förvaltningsanslag, s. k. huvudförslag.

I motion 1986/87:Ub817 (c) hemställs att den regionala organisationen
skall tillföras ytterligare 1 312 000 kr. för att inte besparingen under anslaget
skall drabba denna verksamhet (yrkande 21).

Utskottet anser i likhet med föredragande statsrådet det inte orimligt att
länsskolnämnderna överväger att låta också den regionala stödorganisationen
bidra till den nödvändiga besparingen under anslaget. Därmed avstyrks
motion 1986/87:Ub817 yrkande 21 delvis.

I motion 1986/87:Ub240 (vpk) uttrycks oro över att besparingen enligt
huvudförslaget skall inverka menligt på länsskolnämndernas verksamhet.
Enligt motionärerna kommer besparingen att drabba bl. a. länsskolnämndernas
möjligheter att följa upp de skolpolitiska besluten. Riksdagen bör

UbU 1986/87:10

därför till Länsskolnämnderna anvisa ett i förhållande till regeringens förslag
med 3 000 000 kr. förhöjt anslag (yrkande 1).

Utskottet ser för sin del inget skäl för att länsskolnämnderna skall
undantas från den besparing som huvudförslaget utgör. Med det anförda
avstyrks motion 1986/87:Ub240 yrkande 1 delvis.

Enligt motion 1986/87:Ub828 (m) finns möjligheter till en fortsatt rationalisering
av länsskolnämndernas administrativa arbete. Därför bör riksdagen
till anslaget Länsskolnämnderna anvisa 3 milj. kr. mindre än vad regeringen
föreslår, dvs. 151 159 000 kr. (yrkande 5).

Utskottet vill med anledning av sistnämnda yrkande erinra om att
länsskolnämnderna enligt föredragande statsrådets beräkningar enbart genom
det s. k. huvudförslaget åläggs en besparing om 3 136 000 kr. Utskottet
anser det inte sannolikt att länsskolnämnderna under ett och samma
budgetår kan genomföra rationaliseringar motsvarande nästan det dubbla
beloppet utan att verksamhetens kvalitet äventyras. Därför avstyrker
utskottet motion 1986/87:Ub828 yrkande 5 delvis.

I motion 1986/87:Ub827 (fp) föreslås att anslaget i jämförelse med regeringens
förslag räknas ned med 478 000 kr., vilket belopp föredragande
statsrådet beräknar med anledning av riksdagens beslut om en utökning av
antalet ledamöter i länsskolnämnderna från nio till elva (yrkande 38). Som
motivering anförs att folkpartiet reserverade sig mot nämnda riksdagsbeslut.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet konstatera att riksdagen
i december 1985 fattade beslut om en utökning av antalet ledamöter i
länsskolnämnderna (prop. 1985/86:10, UbU 1985/86:6, rskr. 1985/86:39).
Ändringen trädde i kraft den 1 januari 1986. Därför bör länsskolnämnderna
tilldelas de medel som behövs för att bestrida med beslutet följande
merkostnader för arvoden, ersättning för mistad lön samt för resor och
traktamenten. Med det anförda avstyrks motion 1986/87:Ub827 yrkande 38
delvis.

Utskottet har i det föregående inte haft något att invända mot föredragande
statsrådets medelsberäkningar under det nu behandlade anslaget. Riksdagen
bör således med bifall till proposition 1986/87:100 och med avslag på
motionerna 1986/87:Ub240 yrkande 1, 1986/87:Ub282, 1986/87:Ub817 yrkande
21,1986/87:Ub827 yrkande 38 och 1986/87:Ub828 yrkande 5, samtliga
delvis, till anslaget Länsskolnämnderna för budgetåret 1987/88 anvisa ett
förslagsanslag av 154 159 000 kr.

Enligt motion 1986/87:Ub355 (m) bör SÖ få i uppdrag att intensifiera
informationen om tobakens skadliga effekter. Motiveringen till yrkandet
återfinns i motion 1986/87:So493.

Utskottet vill med anledning av motionen redovisa vilka insatser som för
närvarande görs för att sprida information om tobakens skaderisker och för
att begränsa tobaksbruket bland ungdomar i skolåldern.

Vid SÖ finns två heltidstjänster för arbete med hälsofostran. I begreppet
hälsofostran ryms frågor rörande etik, livsstil, livsfrågor, kost- och hygienvanor,
hälsorisker, arbetsmiljö, ANT-(Alkohol, Narkotika, Tobak)problem,
samlevnad m. m. Vid länsskolnämnderna finns personalresurser motsvaran -

UbU 1986/87:10

de minst en halvtidstjänst för ANT-frågor (ANT-kontaktpersoner). Uppgifterna
för dessa ANT-kontaktpersoner är bl. a. att ge stöd, stimulans och
utbildning i ANT-frågor till skolpersonal. Ur anslaget Länsskolnämndernas
utvecklingsstöd disponerar länsskolnämnderna vissa projektmedel för ANTverksamhet.

Regeringen har den 29 maj 1986 uppdragit åt socialstyrelsen att - i nära
samverkan med berörda myndigheter och organisationer - genomföra en
intensifierad informationsverksamhet om tobakens skadeverkningar, riktad
till i första hand barn och ungdomar i skolåldern. Verksamheten skall pågå
under tre år, och det huvudsakliga syftet skall vara att söka hindra rökdebut
hos barn och ungdom. Efter förslag från socialstyrelsen avser regeringen att
besluta om bidrag till informationsverksamheten att utgå ur allmänna
arvsfonden med ett belopp av högst 6 milj. kr. under tre år. Härutöver har
under anslaget Hälsoupplysning (socialdepartementet) för budgetåret 1986/
87 beräknats 1 milj. kr. för ändamålet.

Utskottet anser att ytterligare åtgärder för närvarande inte är påkallade
och avstyrker därmed motion 1986/87 :Ub355.

Åberopande det anförda hemställer utskottet

1. beträffande inrättande av konsulenter för medicinskt handikappade
elever

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Ub282 delvis och 1986/
87:Ub294,

2. beträffande ytterligare medel till den regionala organisationen för
stöd ät handikappade elever

att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub817 yrkande 21 delvis,

3. beträffande kompensation för besparingen på anslaget enligt
huvudförslaget

att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub240 yrkande 1 delvis,

4. beträffande möjligheter till ytterligare rationaliseringar
att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub828 yrkande 5 delvis,

5. beträffande medel till täckande av kostnader för det utökade
antalet ledamöter i länsskolnämnderna

att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub827 yrkande 38 delvis,

6. beträffande anslagsbeloppet

att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:100 och med avslag på
motionerna 1986/87:Ub240 yrkande 1, 1986/87:Ub282, 1986/
87:Ub817 yrkande 21,1986/87:Ub827 yrkande 38 och 1986/87:Ub828
yrkande 5, samtliga delvis, till Länsskolnämnderna för budgetåret
1987/88 anvisar ett förslagsanslag av 154 159 000 kr.,

7. beträffande information om tobakens skadliga effekter
att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub355.

3. Länsskolnämndernas utvecklingsstöd

Regeringen har under punkten B 3 (s. 64—67) föreslagit riksdagen att till
Länsskolnämndernas utvecklingsstöd för budgetåret 1987/88 anvisa ett
reservationsanslag av 31 930 000 kr.

UbU 1986/87:10

1 * * Riksdagen 1986187. 14 sami. Nr 10

Motionerna

UbU 1986/87:10

1986/87:Ub817 av Pär Granstedt m. fl. (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

22. att riksdagen beslutar att till anslaget B 3 tillföra 2 milj. kr. för
undervisning om överlevnadsfrågor.

1986/87:Ub828 av Birgitta Rydle m. fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

6. att riksdagen beslutar att avskaffa bidraget till kommunernas skolutveckling
samt att till B 3. Länsskolnämndernas utvecklingsstöd för budgetåret
1987/88 anvisa ett reservationsanslag av 17 530 000 kr.

Utskottet

Ur anslaget utgår medel för länsskolnämndernas verksamhet för främjande
av lokalt utvecklingsarbete, för bidrag till kommunernas lokala skolutveckling
och för bidrag för försöksverksamheten och utvecklingsarbetet inom
gymnasieskolan. För de tre motsvarande anslagsposterna beräknar föredragande
statsrådet 6 771 000 kr., 10 190 000 kr. resp. 14 969 000kr. Sammanlagt
beräknas medelsbehovet för budgetåret 1987/88 till 31 930 000 kr.

I motion 1986/87:Ub817 (c) hemställs att riksdagen under anslaget anvisar 2
milj. kr. utöver regeringens förslag. Dessa medel skall enligt motionärerna
möjliggöra skolöverstyrelsens (SÖ:s) förslag rörande undervisning om
överlevnadsfrågor (yrkande 22).

Utskottet konstaterar med anledning av motionsyrkandet att SÖ i sin
anslagsframställning för budgetåret 1987/88 föreslagit att ett särskilt bidrag -inledningsvis under en femårsperiod - skall utgå till varje län med början
budgetåret 1987/88. Medlen skall användas för att i samverkan mellan å ena
sidan skolväsendet och å andra sidan myndigheter, organisationer m. fl.
möjliggöra speciella projekt m. m. i syfte att utveckla och förstärka
undervisningen om överlevnadsfrågor. Med överlevnadsfrågor avser SÖ dels
frågor om internationell förståelse, internationellt samarbete och fred,
benämnda fredsfrågor, dels frågor som har att göra med hanteringen av
jordens resurser och hotet mot vår miljö, benämnda miljöfrågor. SÖ
beräknar medelsbehovet till 2 milj. kr. per år.

Utskottet delar föredragande statsrådets uppfattning rörande angelägenheten
av att undervisningen i överlevnadsfrågor på olika sätt främjas men att
särskilda medel inte bör avsättas för ändamålet. Med det anförda avstyrks
motion 1986/87:Ub817 yrkande 22 delvis.

Enligt motion 1986/87:Ub828 (m) visar erfarenheten att det regionala stödet
till skolutveckling inte har gett avsedda resultat. Därför föreslås att anslaget
minskas med 14 400 000 kr. (yrkande 6).

Övertygande skäl har inte anförts för att riksdagen inte skall anvisa de i
budgetpropositionen föreslagna medlen. Utskottet avstyrker således motion
1986/87:Ub828 yrkande 6 delvis.

Beträffande medelsberäkningen i övrigt under anslaget har utskottet inte
något att erinra. Utskottet föreslår därför att riksdagen med bifall till

propositionen och med avslag på motionerna 1986/87:Ub817 yrkande 22 och 8

1986/87:Ub828 yrkande 6, båda delvis, till Länsskolnämndernas utvecklingsstöd
för budgetåret 1987/88 anvisar 31 930 000 kr.

Åberopande det anförda hemställer utskottet

1. beträffande medel för undervisning i överlevnadsfrågor
att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub817 yrkande 22 delvis,

2. beträffande regionalt stöd till lokal skolutveckling

att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub828 yrkande 6 delvis,

3. beträffande anslagsbeloppet

att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:100 och med avslag på
motionerna 1986/87:Ub817 yrkande 22 och 1986/87:Ub828 yrkande 6,
båda delvis, till Länsskolnämndernas utvecklingsstöd för budgetåret
1987/88 anvisar ett reservationsanslag av 31 930 000 kr.

4. Statens institut för läromedel. Utvecklingsinsatser på
läromedelsområdet m. m. Stöd för produktion av läromedel

Regeringen har föreslagit riksdagen att

dels under punkt B 4 (s. 67-73)

1. godkänna vad som i propositionen har förordats om sammanförande av
statens institut för läromedel och rikscentralerna för pedagogiska hjälpmedel
för handikappade till en myndighet,

2. godkänna vad som i propositionen har förordats om principerna för
avgiftsbeläggning av handikappenheternas produkter,

3. till Statens institut för läromedel för budgetåret 1987/88 anvisa ett
förslagsanslag av 18 378 000 kr.

dels under punkt B 5 (s. 74) till Utvecklingsinsatser på läromedelsområdet
m. m. för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag av 7 483 000 kr.

dels under punkt B 6 (s. 74—76)

1. medge att förhandsbesked om statsbidrag till stöd för produktion av
läromedel får lämnas i enlighet med vad som har förordats i propositionen,

2. bemyndiga regeringen att för statens räkning godkänna avtal med förlag
om produktion av lexikon,

3. till Stöd för produktion av läromedel för budgetåret 1987/88 anvisa ett
reservationsanslag av 6 127 000 kr.

Motionerna

1986/87:Ub240 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

3. att riksdagen avslår regeringens hemställan om avgiftsbeläggning av
handikappenheternas produkter.

1986/87:Ub304 av Karin Israelsson (c) och Gunhild Bolander (c) vari - såvitt
nu är i fråga - yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om de speciella läromedlen för handikappade elever.

UbU 1986/87:10

1986/87:Ub348 av Gunilla André (c) och Rosa Östh (c) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär förslag om läromedelsgranskning i enlighet
med vad som anförs i motionen.

1986/87:Ub827 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

39. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts
om statens institut för läromedel,

40. att riksdagen beslutar sammanföra anslagen B 4, B 5 och B 6 till ett
anslag B 4. Rikscentralen för pedagogiska hjälpmedel för handikappade,

41. att riksdagen beslutar att till det nya anslaget B 4. Rikscentralen för
pedagogiska hjälpmedel för handikappade anslå 23 488 000 kr.,

42. att riksdagen avslår förslaget om att begränsa möjligheten att fritt välja
läromedel i klasser där handikappade elever undervisas.

1986/87:Ub828 av Birgitta Rydle m. fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

7. att riksdagen beslutar att till B 4. Statens institut för läromedel för
budgetåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 9 878 000 kr.,

8. att riksdagen beslutar att de två anslagen B 5 och B 6 sammanslås till ett
anslag benämnt Stöd för utveckling och produktion av läromedel m. m. samt
att till detta ändamål för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag av
13 610 000 kr.

Utskottet

Statens institut för läromedelsinformation (SIL) har enligt förordningen
(1982:393) om vissa statliga insatser beträffande läromedel till uppgift att
fastställa basläromedel, låta utföra läromedelsgranskning, informera om
läromedelsgranskning samt informera om läromedel.

Vidare skall SIL enligt förordningen (1974:440) med instruktion för
statens institut för läromedelsinformation vara central myndighet för rikscentralema
för pedagogiska hjälpmedel för handikappade (RPH), handlägga
ärenden om statsbidrag enligt förordningen (1974:439) om statsbidrag till
produktion av vissa läromedel, främja produktion av och ge ut information
om läromedel för minoritetsspråks- och invandrarundervisning och hemspråksträning
i förskolan samt även i övrigt verka för förbättrad tillgång på
läromedel inom områden där det råder brist.

Det finns fyra rikscentraler för pedagogiska hjälpmedel för handikappade,
nämligen en för hörselskadade i Örebro (RPH-HÖR), en för rörelsehindrade
i Göteborg (RPH-RH), en för synskadade i Solna (RPH-SYN) och en för
psykiskt utvecklingsstörda i Umeå (RPH-SÄR).

RPH har enligt sin instruktion att främja utveckling, produktion och
utlåning av samt information om pedagogiska hjälpmedel för handikappade
elever inom utbildningar som står under skolöverstyrelsens (SÖ:s) tillsyn
samt för handikappade elever inom förskolan.

Föredragande statsrådet föreslår att SIL och RPH förs samman till en
myndighet, benämnd statens institut för läromedel (SIL). Till grund för
förslaget ligger en av statskontoret utarbetad rapport, SIL och RPH-förslag
till ny organisation (1986:26). Ett sammanförande av nämnda myndigheter
skapar enligt statsrådet bättre förutsättningar för en fortgående omprövning

UbU 1986/87:10

av verksamheten och för en omfördelning av tillgängliga resurser.

Den nya organisationen, som är tänkt att gälla fr. o. m. den 1 juli 1987,
skall enligt förslaget omfatta fem enheter och ett centralt kansli. Fyra av
enheterna skall motsvara de nuvarande rikscentralerna (RPH) medan den
femte skall svara för läromedel för minoritets- och invandrarundervisning.
Det centrala kansliet skall svara för granskning av och information om
läromedel, för läromedelsutveckling och produktionsstöd samt för administration.

I motion 1986/87:Ub827 (fp) erinras om att motionärerna tidigare har
föreslagit att SIL skall läggas ned och att SÖ skall ta över de uppgifter som
inte kan undvaras, t. ex. utveckling av läromedel för minoritets- och
invandrarundervisning. Regeringsförslaget om en sammanläggning av SIL
och RPH innebär enligt motionen inte att behovet av SIL:s hittillsvarande
uppgifter ökar. Därför föreslås i motionen att enbart de fyra rikscentralerna
slås samman till en myndighet. Detta bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna (yrkande 39).

Utskottet vill erinra om att föredragande statsrådet i förra årets budgetproposition
för riksdagen anmälde sin avsikt att föreslå regeringen att låta göra
en organisationsöversyn, varvid utgångspunkten skulle vara att SIL och RPH
samordnades till en myndighet. Utskottet hade ingen erinran mot vare sig
översynen som sådan eller utgångspunkten för densamma. Utskottet vidhåller
sin tidigare redovisade uppfattning att statens övergripande ansvar för en
tillfredsställande läromedelsförsörjning motiverar att det finns en särskild
myndighet på läromedelsområdet. Även om tyngdpunkten i statens engagemang
på detta område kommit att förskjutas i riktning mot en ökad satsning
på läromedel och andra pedagogiska hjälpmedel för handikappade har SIL
även fortsättningsvis betydelsefulla uppgifter att fylla i fråga om bl. a.
läromedelsutveckling i allmänhet samt granskning av och information om
läromedel. Med det anförda tillstyrker utskottet förslaget i budgetpropositionen
om en sammanläggning den 1 juli 1987 av SIL och RPH till en myndighet,
benämnd statens institut för läromedel (SIL). Därmed avstyrks motion
1986/87:Ub827 yrkande 39.

Enligt föredragande statsrådet bör målet för samhällets insatser på läromedelsområdet
i fråga om handikappade elever vara att brist på lämpliga
läromedel inte skall få utgöra ett hinder för att dessa elever skall kunna
genomgå utbildning på villkor likvärdiga med andra elevers. Elever med
handikapp skall således ha samma tillgång på läromedel som sina icke
handikappade kamrater. Det heter vidare i propositionen: ”1 vissa fall kan
detta behöva medföra begränsningar för samtliga elever i en klass genom att
klassen inte fritt får välja läromedel utan valet begränsas till de läroböcker
som finns anpassade för elever med handikapp. Under alla omständigheter
skall ett fullgott alternativ finnas.”

Detta uttalande tas upp i två motioner. Enligt motion 1986/87:Ub304 (c)
medför den i budgetpropositionen redovisade begränsningen att en handikappad
elev i fortsättningen kan komma att pekas ut som den som är orsak till
att valfriheten på läromedelsområdet beskärs och att undervisningens
kvalitet till följd därav försämras. Så bör inte vara fallet. Riksdagen bör som
sin mening ge regeringen detta till känna (yrkande 1 delvis). Även i motion

UbU 1986/87:10

1986/87:Ub827 (fp) avvisas vad som i propositionen har anförts beträffande
rätten att fritt välja läromedel (yrkande 42).

Utskottet vill i ärendet anföra följande.

Det förhållandet att utbudet av läromedel för icke handikappade elever är
stort medför att RPH inte har möjlighet att lagerhålla mer än ett begränsat
urval läromedel i handikappanpassade versioner. Utveckling och framställning
av handikappanpassade läromedel är i vissa fall förenat med stora
kostnader. Med hänsyn härtill kan det anses rimligt att, om det finns en
handikappad elev i klassen, det läromedel väljs som redan finns anpassat för
denne elevs handikapp, t. ex. i punktskrift för en synskadad elev. Utskottet
vill för sin del starkt stryka under att begränsningen av friheten att välja
läromedel bara bör gälla om det läromedel som också finns i handikappanpassad
version är att anse som ett fullgott alternativ till övriga till buds
stående läromedel. I annat fall bör kunna krävas att SIL framställer en
handikappanpassad version av det läromedel lärare och elever väljer. Med
detta klargörande från utskottets sida torde syftet med de båda motionsyrkandena
vara tillgodosett. Därmed avstyrks motionerna 1986/87:Ub304
yrkande 1 delvis och 1986/87:Ub827 yrkande 42.

Föredragande statsrådet hemställer i budgetpropositionen om riksdagens
godkännande av vissa principer för en avgiftsbeläggning av handikappenheternas
produkter. Statsrådet anser att en avgift i framtiden bör tas ut för dessa
produkter. Principen bör vara att staten genom anslag till SIL svarar för
kostnaderna för utvecklingen av läromedel medan avnämarna (främst det
kommunala skolväsendet inkl. särskolan) svarar för huvuddelen av de
kostnader som kan hänföras till mångfaldigande/tryckning, lagerhållning,
distribution och försäljning av läromedel. För punktskrifts- och talböcker
föreslår statsrådet en expeditionsavgift per beställd bok, eftersom huvuddelen
av kostnaderna för sådana läromedel inte ligger på utvecklingssidan utan i
produktionen. Det bör enligt statsrådet ankomma på regeringen att fastställa
riktlinjer för avgiftssättningen. Avgiftssystemet bör införas vid ingången av
budgetåret 1988/89.

Enligt motion 1986/87:Ub240 (vpk) strider regeringens förslag om avgiftsbeläggning
av läromedel för handikappade mot målet att ge handikappade
barn tillgång till skolan. Det finns ingen garanti för att kommunerna inte
väljer att spara på läromedelsavgifter, menar motionärerna. Därför avstyrks
förslaget (yrkande 3). Också i motion 1986/87: Ub304 (c) avvisas förslaget
(yrkande 1 delvis).

Utskottet vill för sin del anföra följande.

Regeringens principförslag om att huvudmännen för de utbildningar som
står under SÖ:s tillsyn fr. o. m. budgetåret 1988/89 skall svara för vissa
kostnader för handikappläromedel bygger på ett förslag i statskontorets
rapport SIL och RPH - förslag till ny organisation (1986:26).

Av nämnda rapport framgår att rikscentralerna redan i dag i viss
utsträckning tar betalt för sina produkter. Härvidlag kategoriseras avnämarna,
dvs. de handikappade eleverna, med avseende på slag och grad av
handikapp. Sålunda hänförs eleverna till resp. rikscentrals primärgrupp och
sekundärgrupp enligt följande sammanställning.

UbU 1986/87:10

RPH Primärgrupp

HÖR Döva och hörselskadade

Sekundärgrupp
Elever med språkligt
handikapp

Elever med motoriska/percep -

UbU 1986/87:10

elever

RH Rörelsehindrade elever

SYN Gravt synskadade (blinda) och

synskadade elever
SÄR Psykiskt utvecklings störda

elever

tuella störningar
Lässvaga elever

Elever med perceptionsstörningar,
läs- och skrivsvårigheter m. m.

Huvudregeln har enligt statskontorets rapport varit att läromedel till elever
tillhörande resp. rikscentrals primärgrupp har tillhandahållits kostnadsfritt
(ibland som lån), medan läromedel till elever ur sekundärgruppen har
försålts till ett uppskattat självkostnadspris.

Denna regel uppges emellertid inte längre tillämpas så strikt. Flera orsaker
härtill redovisas. Bl. a. är det i vissa fall svårt att avgöra om en beställning
avser en primär- eller sekundärgruppstillhörig elev. I praktiken förekommer
det därmed att läromedel säljs också till elever som bort tillhöra primärgruppen.
Vidare gäller att produkter som har tagits fram med hjälp av
produktionsstöd som regel säljs till båda målgrupperna. Att avgöra flerhandikappade
elevers målgruppstillhörighet erbjuder särskilda problem.

Sammanfattningsvis anser statskontoret att det är svårt att upprätthålla en
klar distinktion mellan elever som skall, resp. inte skall tillhandahållas
läromedel kostnadsfritt.

Förslaget i budgetpropositionen innebär att de olika skolformernas
huvudmän får ett kostnadsansvar för alla sina elevers läromedel. Enligt
utskottets uppfattning ger emellertid det nu framlagda förslaget inte
riksdagen tillräckligt underlag för ett ställningstagande. Bl. a. saknas en
redovisning av förväntade kostnadsökningar för huvudmännen. Därmed
finns inte några möjligheter att bedöma risken för att - såsom befaras i
motionerna 1986/87:Ub240 och 1986/87:Ub304-de handikappade eleverna i
läromedelshänseende försätts i en försämrad situation. Inte heller finns
någon redovisning av vilka administrationskostnader som är förbundna med
ett generellt försäljningsförfarande. Därmed omöjliggörs en bedömning av
om dessa kostnader kommer att stå i rimlig proportion till förväntade
försäljningsintäkter. Slutligen framgår det inte klart av budgetpropositionen
om det föreslagna kostnadsansvaret skall åläggas också staten såsom
huvudman för specialskolan.

Mot denna bakgrund anser utskottet att regeringen skall återkomma till
riksdagen när ett mer preciserat förslag föreligger rörande fördelningen av
kostnadsansvaret för handikappade elevers läromedel. Detta bör riksdagen
med anledning av proposition 1986/87:100 och motionerna 1986/87:Ub240
yrkande 3 och 1986/87:Ub304 yrkande 1 delvis som sin mening ge regeringen
till känna.

Utskottet övergår nu till att behandla frågor rörande anslagsberäkning m. m.

Hittills har medel för SIL:s och RPH:s verksamhet anvisats under skilda
anslag. Nu föreslår föredragande statsrådet att medel för den nya myndigheten
statens institut för läromedel (SIL) anvisas dels under ett förvaltningsanslag
för en basorganisation som bör omfatta lönekostnader m. m. för fast

anställd personal, lokalkostnader samt expenser, dels under ett reservationsanslag
för utveckling och produktion av samt information om läromedel för
elever med handikapp samt inom minoritets- och invandrarundervisningen.
Även kostnader för arvoden till externa läromedelsproducenter och annan
expertis samt köpta produktionstjänster föreslås bli finansierade från
sistnämnda anslag. Härutöver bör medel, liksom hittills, anvisas under ett
särskilt reservationsanslag för stöd för produktion av läromedel.

Beträffande anslagsberäkningen föreslår föredragande statsrådet att riksdagen
för budgetåret 1987/88 anvisar till Statens institut för läromedel ett
förslagsanslag av 18 378 000 kr., till Utvecklingsinsatser på läromedelsområdet
m. m. ett reservationsanslag av 7 483 000 kr. samt till Stöd för produktion
av läromedel ett reservationsanslag av 6 127 000 kr. Det sammanlagda
medelsbehovet under de tre anslagen beräknas således till 31 988 000 kr.

I motion 1986/87:Ub827 (fp) avvisas den föreslagna anslagskonstruktionen.
Som följd av dels att motionärerna önskar en nedläggning av nuvarande
SIL, dels att den i budgetpropositionen föreslagna anslagsuppdelningen
anses försvåra överblicken, föreslås att anslagen B 4, B 5 och B 6 förs
samman till ett anslag, benämnt B 4. Rikscentralen för pedagogiska hjälpmedel
för handikappade m. m. (yrkande 40). Till detta anslag bör riksdagen
enligt motionen anvisa 23 488 000 kr. (yrkande 41). Härvid har den förordade
nedläggningen av nuvarande SIL beräknats medföra en besparing om
8 500 000 kr.

Enligt motion 1986/87:Ub828 (m) bör de nya anslagen B 5 och B 6 slås
samman till ett anslag, benämnt B 5. Stöd för utveckling och produktion av
läromedel m. m. Till detta anslag bör riksdagen anvisa 13 610 000 kr.
(yrkande 8). Till anslaget B 4. Statens institut för läromedel bör riksdagen
enligt samma motion anvisa 9 878 000 kr. Härvid har sammanläggningen av
nuvarande SIL och RPH till en myndighet beräknats möjliggöra rationaliseringsvinster
motsvarande 8 500 000 kr. (yrkande 7).

I det föregående har utskottet tillstyrkt att statens institut för läromedelsinformation
och RPH förs samman till en myndighet, statens institut för
läromedel (SIL). Utskottet anser i likhet med föredragande statsrådet det
vara naturligt att kostnaderna för den nya myndighetens basorganisation
finansieras över ett särskilt förslagsanslag medan andra med verksamheten
förbundna kostnader finansieras från reservationsanslag. Härmed bibehålls
möjligheten att i förekommande fall reservera medel till ett kommande
budgetår. Beträffande förslaget i motion 1986/87:Ub828 att anslaget B 5.
Utvecklingsinsatser på läromedelsområdet m. m. och B 6. Stöd för produktion
av läromedel skall föras samman till ett anslag vill utskottet peka på att
medel ur anslaget för produktionsstöd avser bidrag för externt utförda
tjänster. Vidare tillämpas beträffande detta anslag ett system med förhandsbesked
och planeringsramar, vilket inte är fallet med anslaget B 5.

Utskottet har för sin del inget att erinra mot de i budgetpropositionen
redovisade beräkningarna rörande medelsbehovet under de tre förevarande
anslagen. Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag på dessa
punkter och avstyrker motionerna 1986/87:Ub827 yrkandena 40 och 41 och
1986/87:Ub828 yrkandena 7 och 8.

UbU 1986/87:10

I propositionen föreslås riksdagen medge att förhandsbesked om statsbidrag
till stöd för produktion av läromedel får lämnas i enlighet med vad som har
förordats i budgetpropositionen. Utskottet tillstyrker att riksdagen lämnar
det begärda medgivandet.

I propositionen föreslås vidare riksdagen bemyndiga regeringen att för
statens räkning godkänna avtal med förlag om produktion av lexikon.
Utskottet tillstyrker att riksdagen lämnar regeringen det begärda bemyndigandet.

Enligt motion 1986/87:Ub348 (c) bör riksdagen hos regeringen begära förslag
rörande en effektiv och djupgående läromedelsgranskning från jämställdhets-
och könsrollssynpunkt. Utgångspunkt för motionärernas yrkande är en
år 1985 utkommen ”Litteraturhistoria för gymnasieskolan”. Läromedlet är,
menar motionärerna, ett exempel bland många som visar att människorna
fråntas kvinnliga förebilder och att kvinnorna berövas sin del av historien.

Utskottet vill först erinra om de regler om läromedelsgranskning som finns
i förordningen (1982:393) om vissa statliga insatser beträffande läromedel.

Om statens institut för läromedelsinformation avser att fastställa ett
läromedel som basläromedel i ett samhällsorienterande ämne skall institutet
först låta granska läromedlet. Institutet får bestämma att sådan granskning
skall utföras även av basläromedel i andra ämnen. För varje läromedel som
skall granskas skall läromedelsnämnden vid institutet utse en eller två
granskare. Varje granskare skall i ett skriftligt utlåtande uttala sig i frågan om
läromedlet behandlar sitt ämnesområde på ett sakligt och allsidigt sätt och
även i övrigt stämmer överens med mål och riktlinjer i läroplanen.
Läromedelsnämnden skall sedan, på grundval av bl. a. granskarens utlåtande,
bedöma läromedlets saklighet och allsidighet.

Av den nämnda redogörelsen framgår att SIL:s granskningsskyldighet
endast omfattar tilltänkta basläromedel i samhällsorienterande ämnen.
Utskottet vill emellertid - utan att för den skull gå in på det i motionen
nämnda läromedlets utformning - betona vikten av att alla basläromedel
motsvarar de krav som kan ställas i fråga om saklighet och allsidighet.

Utskottet erinrar i sammanhanget om att föredragande statsrådet i
budgetpropositionen anmäler sin avsikt att föreslå regeringen att utse en
särskild utredare av frågor rörande läromedel. Utredaren skall kartlägga
situationen på läromedelsområdet och föreslå de åtgärder som kan anses
påkallade. Bland frågor som utredaren skall ta upp nämns läroböckernas
utformning och innehåll samt statens granskning av läroböcker. Utskottet
utgår från att frågor av den art som aktualiseras i motionen tas upp i detta
sammanhang. Med det anförda avstyrks motion 1986/87:Ub348.

Åberopande det anförda hemställer utskottet

1. beträffande ett sammanförande av SIL och RPH till en myndighet
att riksdagen med avslag på motion 1986/87:Ub827 yrkande 39
godkänner vad som förordats i proposition 1986/87:100,

2. beträffande begränsningar i rätten att fritt välja läromedel

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Ub304 yrkande 1 delvis och
1986/87:Ub827 yrkande 42,

UbU 1986/87:10

3.beträffande principerna för avgiftsbeläggning av handikappenheternas
produkter

att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:100 och motionerna
1986/87:Ub240 yrkande 3och 1986/87:Ub304 yrkande 1 delvis som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

4. beträffande anslagsbeloppen m. m.
dels under punkt B 4

att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:100 och med avslag på
motionerna 1986/87:Ub827 yrkandena 40 och 41, båda delvis, samt
1986/87: Ub828 yrkande 7 till Statens institut för läromedel för budgetåret
1987/88 anvisar ett förslagsanslag av 18 378 000 kr.,
dels under punkt B 5

att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:100 och med avslag på
motionerna 1986/87:Ub827 yrkandena 40 och 41 och 1986/87:Ub828
yrkande 8, samtliga delvis, till Utvecklingsinsatser på läromedelsområdet
m. m. för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag av
7 483 000 kr.,
dels under punkt B 6

att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:100 och med avslag på
motionerna 1986/87:Ub827 yrkandena 40 och 41 och 1986/87:Ub828
yrkande 8, samtliga delvis, till Stöd för produktion av läromedel för
budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag av 6 127 000 kr.,

5. beträffande förhandsbesked om statsbidrag till stöd för produktion
av läromedel

att riksdagen godkänner vad som har förordats i proposition 1986/
87:100,

6. beträffande bemyndigande för regeringen att för statens räkning
godkänna avtal med förlag om produktion av lexikon

att riksdagen godkänner vad som har förordats i proposition 1986/
87:100,

7. beträffande läromedelsgranskning frän jämställdhets- och könsrollssynpunkt att

riksdagen avslår motion 1986/87:Ub348.

Stockholm den 5 mars 1987
På utbildningsutskottets vägnar
Lars Gustafsson

Närvarande: Lars Gustafsson (s), Pär Granstedt (c), Helge Hagberg (s), Lars
Svensson (s), Ylva Annerstedt (fp), Ingvar Johnsson (s), Göran Allmér (m),
Barbro Nilsson (s), Margareta Hemmingsson (s), Birger Hagård (m), Marita
Bengtsson (s), Larz Johansson (c), Björn Samuelson (vpk), Kerstin Keen
(fp) och Ingela Gardner (m).

UbU 1986/87:10

Reservationer

1. Ytterligare bidrag till Riksförbundet Hem och Skola
(punkt 1, mom. 1)

Ylva Annerstedt (fp) och Kerstin Keen (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 2 börjar ”Utskottet har” och
slutar ”båda delvis” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att RHS spelar en viktig roll för strävandena att öka
föräldrarnas engagemang i skolan. Riksdagen bör med bifall till motion
1986/87:Ub827 yrkande 4 delvis och med anledning av motion 1986/
87:Ub270 delvis som sin mening ge regeringen till känna att RHS bör erhålla
ett extra bidrag om 200 000 kr.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande ytterligare bidrag till Riksförbundet Hem och Skola
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub827 yrkande 4 delvis
och med anledning av proposition 1986/87:100 och motion 1986/
87: Ub270 delvis som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
har anfört,

2. Avveckling av bidraget till löntagarorganisationer (punkt 1,
mom. 2)

Pär Granstedt (c), Ylva Annerstedt (fp), Göran Allmér (m), Birger Hagård
(m), Larz Johansson (c), Kerstin Keen (fp) och Ingela Gardner (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar ”Utskottet anser”
och slutar ”samtliga delvis” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att den verksamhet som finansieras med de under
anslagsposten Bidrag till löntagarorganisationer uppförda medlen bör kunna
bedrivas utan statliga bidrag. Med det anförda tillstyrker utskottet motionerna
1986/87:Ub817 yrkande 20, 1986/87:Ub827 yrkande 37 och 1986/
87:Ub828 yrkande 3, samtliga delvis.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande avveckling av bidraget till löntagarorganisationer
att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87:Ub817 yrkande 20,
1986/87:Ub827 yrkande 37 och 1986/87:Ub828 yrkande 3, samtliga
delvis, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har
anfört,

3. Ytterligare medel för informationsinsatser (punkt 1,
mom. 4)

Ylva Annerstedt (fp) och Kerstin Keen (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med ”Utskottet
finner” och slutar med ”yrkande 36 delvis” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser för sin del att SÖ:s informationsverksamhet visserligen är

UbU 1986/87:10

ett angeläget område men att SÖ i det rådande budgetläget får klara denna
verksamhet utan extra medelstillskott. Detta bör riksdagen med bifall till
motion 1986/87:Ub827 yrkande 36 delvis och med anledning av proposition
1986/87:100 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande ytterligare medel för informationsinsatser
att riksdagen med bifall till motion 1986/87 :Ub827 yrkande 36 delvis
och med anledning av proposition 1986/87:100 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Anslagsbeloppet(punkt l,mom. 6)

Under förutsättning av bifall till reservation 2

Pär Granstedt (c), Göran Allmér (m), Birger Hagård (m), Larz Johansson
(c) och Ingela Gardner (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med ”Utskottet har”
och slutar med ”128 592 000 kr.” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående tillstyrkt en avveckling av bidraget till
löntagarorganisationer. Då utskottet i övrigt inte har något att erinra mot
föredragande statsrådets medelsberäkning finner utskottet att medelsbehovet
under förevarande anslag bör beräknas till 125 280 000 kr. Utskottet
föreslår att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87:Ub817 yrkande 20,
1986/87:Ub827 yrkande 37 och 1986/87:Ub828 yrkande 3, samtliga delvis,
med anledning av proposition 1986/87:100 och motion 1986/87:Ub828
yrkande 4 samt med avslag på motionerna 1986/87:Ub270 delvis, 1986/
87:Ub827 yrkandena 4 delvis och 36 delvis till Skolöverstyrelsen för
budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag av 125 280 000 kr.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87:Ub817 yrkande 20,
1986/87:Ub827 yrkande 37 och 1986/87:Ub828 yrkande 3, samtliga
delvis, med anledning av proposition 1986/87:100 och motion 1986/
87:Ub828 yrkande 4 samt med avslag på motionerna 1986/87:Ub270
delvis, 1986/87:Ub827 yrkandena 4 delvis och 36 delvis till Skolöverstyrelsen
för budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag av
125 280 000 kr.

5. Anslagsbeloppet (punkt l,mom. 6)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 1, 2 och 3
Ylva Annerstedt (fp) och Kerstin Keen (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar ”Utskottet har” och
slutar ”128 592 000 kr.” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående tillstyrkt förslag i motion 1986/87:Ub827 om

UbU 1986/87:10

dels att RHS bör tillerkännas ett ytterligare bidrag om 200 000 kr., dels att
bidraget till löntagarorganisationer bör avvecklas, dels att skolöverstyrelsen
inte bör erhålla ett med 1 000 000 kr. förhöjt anslag för informationsinsatser.
Då utskottet i övrigt inte har något att erinra mot föredragande statsrådets
medelsberäkning under anslaget föreslår utskottet att riksdagen med bifall
till motionerna 1986/87:Ub817 yrkande 20,1986/87:Ub827 yrkandena 4, 36
och 37 och 1986/87:Ub828 yrkande 3, samtliga delvis, med anledning av
proposition 1986/87:100 och med avslag på motionerna 1986/87:Ub270 delvis
och 1986/87:Ub828 yrkande 4 till Skolöverstyrelsen för budgetåret 1987/88
anvisar ett förslagsanslag av 124 480 000 kr.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87:Ub817 yrkande 20,
1986/87:Ub827 yrkandena 4, 36 och 37 och 1986/87:Ub828 yrkande 3,
samtliga delvis, med anledning av proposition 1986/87:100 och med
avslag på motionerna 1986/87:Ub270 delvis och 1986/87:Ub828
yrkande 4 till Skolöverstyrelsen för budgetåret 1987/88 anvisar ett
förslagsanslag av 124 480 000 kr.

6. Inrättande av konsulenter för medicinskt handikappade
elever (punkt 2, mom. 1)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med ”Utskottet,
som” och slutar med ”1986/87:Ub294” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den i motion 1986/87:Ub282 framförda uppfattningen att
de medicinskt handikappade elevernas speciella problem inte har uppmärksammats
i den utsträckning som kan krävas. I dag är det oftast föräldrarna
som får informera skolpersonalen och kamraterna om barnets handikapp
men också ofta får initiera behov av assistent och tekniska hjälpmedel.
Utskottet är ense med motionärerna om att särskilda konsulenter skulle
kunna göra betydelsefulla insatser för de medicinskt handikappade eleverna.
Som ett första steg bör en konsulenttjänst inrättas vid var och en av de fem
planeringsberedningarna i Malmö, Göteborg, Solna, Örebro och Umeå. För
detta ändamål bör riksdagen för budgetåret 1987/88 anvisa 2 000 000 kr.
utöver vad regeringen har föreslagit. Vad utskottet nu har anfört bör
riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub282 delvis och med anledning av
motion 1986/87:Ub294 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande inrättande av konsulenter för medicinskt handikappade
elever

att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87:Ub282 delvis och med
anledning av motion 1986/87: Ub294 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet har anfört,

UbU 1986/87:10

7. Ytterligare medel till den regionala organisationen för stöd
åt handikappade elever (punkt 2, mom. 2)

Pär Granstedt (c) och Larz Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar ”Utskottet anser”
och slutar ”yrkande 21 delvis” bort ha följande lydelse:

I enlighet med motion 1986/87:817 yrkande 21 bör särskilda medel tillföras
förevarande anslag för att inte besparingen under anslaget skall drabba den
regionala organisationen för stöd åt handikappade elever. Utskottet tillstyrker
att anslaget i detta syfte räknas upp med 1 312 000 kr. Vad utskottet nu
har anfört bör riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub817 yrkande 21
delvis som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande ytterligare medel till den regionala organisationen för
stöd åt handikappade elever

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub817 yrkande 21 delvis
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

8. Kompensation för besparingen på anslaget enligt
huvudförslaget (punkt 2, mom. 3)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar ”Utskottet ser” och
slutar ”yrkande 1 delvis” bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att föredragande statsrådet vid sina beräkningar har
utgått från ett huvudförslag som innebär en minskning med 3 136 000 kr. I
likhet med motionärerna befarar utskottet att en besparing i den storleksordningen
kan komma att drabba länsskolnämndernas möjligheter till uppföljning
av de skolpolitiska besluten. Utskottet anser därför att länsstyrelserna
bör undantas från merparten av besparingen enligt huvudförslaget. Sålunda
bör 3 000 000 kr. av det i propositionen beräknade besparingsbeloppet
återföras till anslaget. Vad utskottet nu har anfört bör riksdagen med bifall
till motion 1986/87:Ub240 yrkande 1 delvis som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande kompensation för besparingen på anslaget enligt
huvudförslaget

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub240 yrkande 1 delvis
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

UbU 1986/87:10

9. Möjligheter till ytterligare rationaliseringar (punkt 2, mom.

Göran Allmér, Birger Hagård och Ingela Gardner (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar ”Utskottet vill” och
slutar ”yrkande 5 delvis” bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att föredragande statsrådet vid sina beräkningar har
utgått från ett huvudförslag som innebär en minskning av anslaget med
3 136 000 kr. Utskottet anser för sin del att rationaliseringsutrymmet inom
länsskolnämnderna bör vara betydligt större. I enlighet med motion 1986/
87:Ub828 yrkande 5 bör besparingen under anslaget beräknas till ett
3 000 000 kr. högre belopp. Vad utskottet nu har anfört bör riksdagen med
bifall till motion 1986/87 :Ub828 yrkande 5 delvis som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande möjligheter till ytterligare rationaliseringar

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub828 yrkande 5 delvis
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

10. Medel till täckande av kostnader för det utökade antalet
ledamöter i länsskolnämnderna (punkt 2, mom. 5)

Ylva Annerstedt (fp) och Kerstin Keen (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar ”Utskottet vill” och
slutar ”yrkande 38 delvis” bort ha följande lydelse:

I avvaktan på ett nytt riksdagsbeslut beträffande antalet ledamöter i
länsskolnämnderna bör riksdagen inte bevilja medel för fler ledamöter än
nio. Vad utskottet nu har anfört bör riksdagen med bifall till motion
1986/87:Ub827 yrkande 38 delvis som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande medel till täckande av kostnader för det utökade
antalet ledamöter i länsskolnämnderna

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub827 yrkande 38 delvis
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

11. Anslagsbeloppet (punkt 2, mom. 6)

Under förutsättning av bifall till reservation 9

Göran Allmér, Birger Hagård och Ingela Gardner (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar ”Utskottet har” och
slutar ”154 159 000 kr.” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående tillstyrkt en besparing under anslaget med
3 000 000 kr. utöver vad som föreslås i budgetpropositionen. Riksdagen bör
därmed med bifall till motion 1986/87:Ub828 yrkande 5 delvis, med
anledning av proposition 1986/87:100 och med avslag på motionerna

UbU 1986/87:10

1986/87:Ub240 yrkande 1, 1986/87:Ub282, 1986/87:Ub817 yrkande 21 och
1986/87:Ub827 yrkande 38, samtliga delvis, till anslaget Länsskolnämnderna
för budgetåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 151 159 000 kr.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub828 yrkande 5 delvis,
med anledning av proposition 1986/87:100 och med avslag på motionerna
1986/87:Ub240 yrkande 1, 1986/87:Ub282, 1986/87:Ub817
yrkande 21 och 1986/87:Ub827 yrkande 38 samtliga delvis, till
Länsskolnämnderna för budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag
av 151 159 000 kr.,

12. Anslagsbeloppet (punkt 2, mom. 6)

Under förutsättning av bifall till reservation 10
Ylva Annerstedt (fp) och Kerstin Keen (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar ”Utskottet har” och
slutar ”154 159 000 kr.” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående avstyrkt förslag i budgetpropositionen om
att länsskolnämnderna bör erhålla 478 000 kr. för att täcka kostnader för det
utökade antalet ledamöter i länsskolnämnderna. Då utskottet i övrigt inte
har haft något att erinra mot föredragande statsrådets beräkningar under
förevarande anslag föreslår utskottet att riksdagen med bifall till motion
1986/87:Ub827 yrkande 38 delvis, med anledning av proposition 1986/87:100
och med avslag på motionerna 1986/87:Ub240 yrkande 1, 1986/87:Ub282,
1986/87:Ub817 yrkande 21 och 1986/87:Ub828 yrkande 5, samtliga delvis, till
anslaget Länsskolnämnderna för budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag
av 153 681 000 kr.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub827 yrkande 38 delvis,
med anledning av proposition 1986/87:100 och med avslag på motionerna
1986/87:Ub240 yrkande 1, 1986/87:Ub282, 1986/87:Ub817
yrkande 21 och 1986/87:Ub828 yrkande 5, samtliga delvis, till
Länsskolnämnderna för budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag
av 153 681 000 kr.,

13. Anslagsbeloppet (punkt 2, mom. 6)

Under förutsättning av bifall till reservation 7
Pär Granstedt (c) och Larz Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar ”Utskottet har” och
slutar ”154 159 000 kr.” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående tillstyrkt att förevarande anslag tillförs
1 312 000 kr. utöver vad som föreslås i budgetpropositionen för att inte

UbU 1986/87:10

besparingen under anslaget skall drabba den regionala organisationen för
pedagogiskt stöd åt handikappade elever. Då utskottet i övrigt inte har något
att erinra mot föredragande statsrådets medelsberäkningar under anslaget
föreslår utskottet att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub817 yrkande
21 delvis, med anledning av proposition 1986/87:100 och med avslag på
motionerna 1986/87:Ub240 yrkande 1, 1986/87:Ub282, 1986/87:Ub827 yrkande
38 och 1986/87:Ub828 yrkande 5, samtliga delvis, till anslaget
Länsskolnämnderna för budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag av
155 471 000 kr.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub817 yrkande 21 delvis,
med anledning av proposition 1986/87:100 och med avslag på motionerna
1986/87:Ub240 yrkande 1, 1986/87:Ub282, 1986/87:Ub827
yrkande 38 och 1986/87:Ub828 yrkande 5, samtliga delvis, till
Länsskolnämnderna för budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag
av 155 471 000 kr.,

14. Anslagsbeloppet (punkt 2, mom. 6)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 6 och 8
Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar ”Utskottet har” och
slutar ”154 159 000 kr.” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående tillstyrkt att länsskolnämnderna undantas
från merparten av den besparing enligt huvudförslaget som föredragande
statsrådet beräknar och att anslaget på den grunden höjs med 3 000 000 kr.
jämfört med regeringens förslag. Vidare har utskottet tillstyrkt att anslaget
höjs med ytterligare 2 000 000 kr. för inrättande av fem konsulenter för
medicinskt handikappade barn. Vad som i övrigt har föreslagits i budgetpropositionen
under anslaget har inte föranlett någon erinran från utskottets
sida. Riksdagen bör därmed med bifall till motionerna 1986/87:Ub240
yrkande 1 och 1986/87:Ub282, båda delvis, med anledning av proposition
1986/87:100 och med avslag på motionerna 1986/87:Ub817 yrkande 21,
1986/87:Ub827 yrkande 38 och 1986/87:Ub828 yrkande 5, samtliga delvis, till
Länsskolnämnderna för budgetåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av
159 159 000 kr.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87:Ub240 yrkande 1 och
1986/87:Ub282, båda delvis, med anledning av proposition 1986/
87:100 och med avslag på motionerna 1986/87:Ub817 yrkande 21,
1986/87:Ub827 yrkande 38 och 1986/87:Ub828 yrkande 5, samtliga
delvis, till Länsskolnämnderna för budgetåret 1987/88 anvisar ett
förslagsanslag av 159 159 000 kr.,

UbU 1986/87:10

15. Medel för undervisning i överlevnadsfrågor (punkt 3, mom.
1)

Pär Granstedt (c) och Larz Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar ”Utskottet delar”
och slutar ”yrkande 22 delvis” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att medel bör avsättas för att
främja undervisningen i överlevnadsfrågor. I enlighet med SO:s förslag bör
2 000 000 kr. tillföras förevarande anslag för detta ändamål. Vad utskottet
nu har anfört bör riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub817 yrkande 22
delvis som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande medel för undervisning i överlevnadsfrågor

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub817 yrkande 22 delvis
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

16. Regionalt stöd till lokal skolutveckling (punkt 3, mom. 2)

Göran Allmér, Birger Hagård och Ingela Gardner (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar ”Övertygande skäl”
och slutar ”yrkande 6 delvis” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det regionala stödet till
lokal skolutveckling inte har gett resultat i paritet med insatta resurser.
Därför bör förevarande anslag, så som föreslås i motion 1986/87:Ub828, utan
större men för den lokala skolutvecklingen kunna minskas med 14 400 000
kr. Detta bör riksdagen med bifall till motion 1986/87: Ub828 yrkande 6 delvis
som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande regionalt stöd till lokal skolutveckling

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub828 yrkande 6 delvis
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

17. Anslagsbeloppet (punkt 3, mom. 3)

Under förutsättning av bifall till reservation 16

Göran Allmér, Birger Hagård och Ingela Gardner (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar ”Beträffande
medelsberäkningen” och på s. 9 slutar ”31 930 000 kr.” bort ha följande
lydelse:

Utskottet har i det föregående konstaterat att det regionala stödet till lokal
skolutveckling inte har gett avsedda resultat och att därför förevarande
anslag kan minskas med 14 400 000 kr. Då utskottet i övrigt inte har något att
erinra mot vad som förordas i budgetpropositionen föreslås att riksdagen
med bifall till motion 1986/87:Ub828 yrkande 6 delvis, med anledning av
proposition 1986/87:100 och med avslag på motion 1986/87:Ub817 yrkande

UbU 1986/87:10

22 delvis till anslaget Länsskolnämndernas utvecklingsstöd för budgetåret
1987/88 anvisar ett reservationsanslag av 17 530 000 kr.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub828 yrkande 6 delvis,
med anledning av proposition 1986/87:100 och med avslag på motion
1986/87:Ub817 yrkande 22 delvis till Länsskolnämndernas utvecklingsstöd
för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag av
17 530 000 kr.

18. Anslagsbeloppet (punkt 3, mom. 3)

Under förutsättning av bifall till reservation 15
Pär Granstedt (c) och Larz Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar ”Beträffande
medelsberäkningen” och på s. 9 slutar ”31 930 000 kr.” bort ha följande
lydelse:

Utskottet har i det föregående tillstyrkt att förevarande anslag tillförs
2 000 000 kr. utöver vad som föreslås i budgetpropositionen för främjande av
undervisning i överlevnadsfrågor. Då utskottet i övrigt inte har någon erinran
mot föredragande statsrådets beräkningar under anslaget föreslår utskottet
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub817 yrkande 22 delvis, med
anledning av proposition 1986/87:100 och med avslag på motion 1986/
87:Ub828 yrkande 6 delvis till anslaget Länsskolnämndernas utvecklingsstöd
för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag av 33 930 000 kr.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub817 yrkande 22 delvis,
med anledning av proposition 1986/87:100 och med avslag på motion
1986/87:Ub828 yrkande 6 delvis till Länsskolnämndernas utvecklingsstöd
för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag av
33 930 000 kr.

19. Sammanförande av SIL och RPH till en myndighet (punkt
4, mom. 1)

Ylva Annerstedt (fp), Göran Allmér (m). Birger Hagård (m). Kerstin Keen
(fp) och Ingela Gardner (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar ”Utskottet vill” och
slutar ”yrkande 39” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser för sin del att tyngdpunkten i fråga om statens satsningar
på läromedelsområdet allt mer kommit att förskjutas mot att främja
produktionen av och informationen om läromedel för minoritetsspråks- och
invandrarundervisning samt för handikappade elever. Behovet av SIL:s mer
allmänna uppgifter såsom utgivning av läromedelskataloger och läromedels -

UbU 1986/87:10

granskning har på motsvarande sätt minskat. Utskottet anser därför i likhet
med vad som anförs i motion 1986/87:Ub827 att SIL bör läggas ned och de
uppgifter som inte kan undvaras övertas av SÖ. Vad utskottet nu har anfört
bör riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub827 yrkande 39 och med
avslag på proposition 1986/87:100 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande sammanförande av SIL och RPH till en myndighet
att riksdagen med bifall till motion 1986/87: Ub827 yrkande 39 och med
avslag på proposition 1986/87:100 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet har anfört,

20. Anslagsbeloppen m. m. (punkt 4, mom. 4)

Under förutsättning av bifall till reservation 19

Ylva Annerstedt (fp), Göran Allmér (m), Birger Hagård (m), Kerstin Keen
(fp) och Ingela Gardner (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar ”1 det föregående”
och slutar ”yrkandena 7 och 8” bort ha följande lydelse:

Utskottet har tidigare i detta betänkande tillstyrkt förslaget i motion
1986/87:Ub827 att SIL bör läggas ned. Det i budgetpropositionen föreslagna
anslaget B 4. Statens institut för läromedel bör i enlighet härmed benämnas B

4. Rikscentralen för pedagogiska hjälpmedel för handikappade. Nedläggningen
av SIL medför att anslaget kan räknas ned med 8 500 000 kr. jämfört
med regeringens förslag. Vidare anser utskottet i likhet med vad som
förordas i motion 1986/87:Ub828 att de i budgetpropositionen föreslagna
anslagen B 5 och B 6 skall föras samman till ett anslag, benämnt B 5. Stöd för
utveckling och produktion av läromedel m. m. Till detta anslag bör riksdagen
i enlighet med förslaget i sistnämnda motion anvisa 13 610 000 kr.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande anslagsbeloppen m. m.
dels under punkt B 4
att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:100 och motionerna
1986/87:Ub827 yrkandena 40 och 41, båda delvis, och 1986/
87:Ub828 yrkande 7 till Rikscentralen för pedagogiska hjälpmedel för
handikappade för budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag av
9 878 000 kr.,
dels under punkt B 5
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub828 yrkande 8 och
med anledning av proposition 1986/87:100 och motion 1986/87:Ub827
yrkandena 40 och 41, båda delvis, till Stöd för utveckling och
produktion av läromedel m. m. för budgetåret 1987/88 anvisar ett
reservationsanslag av 13 610 000 kr.,

UbU 1986/87:10

Särskilda yttranden

UbU 1986/87:10

1. Lokaliseringen av den centrala ledningsfunktionen för
skolledarutbildning (punkt 1, mom. 3)

Björn Samuelson (vpk) anför:

Aven om det är skolöverstyrelsen som själv avgör var i riket den centrala
ledningsfunktionen för skolledarutbildning skall vara belägen vill jag som
min personliga uppfattning deklarera att en fortsatt lokalisering till Linköping
i högre grad möjliggör ett tillvaratagande av den erfarenhet och
vetenskapliga kompetens som byggts upp under den hittillsvarande verksamheten.

2. Medel till täckande av kostnader för det utökade antalet
ledamöter i länsskolnämnderna (punkt 2, mom. 5)

Göran Allmér, Birger Hagård och Ingela Gardner (alla m) anför:

Moderata samlingspartiets utskottsledamöter reserverade sig mot beslutet
att utöka antalet ledamöter i länsskolnämnderna från nio till elva. De
föreslog att representationen för såväl arbetstagare som arbetsgivare skulle
utgå ur länsskolnämnderna. Eftersom riksdagens beslut ännu inte hunnit
omprövas, bör länsskolnämnderna tilldelas de i budgetpropositionen föreslagna
medlen för det utökade antalet ledamöter.

3. Principerna för avgiftsbeläggning av handikappenheternas
produkter (punkt 4, mom. 3)

Björn Samuelson (vpk) anför:

Det är bra att kostnadsansvaret för handikappenheternas produkter nu
klarläggs. I det fortsatta arbetet kommer jag att verka för att handikappenheternas
produkter blir kostnadsfria.