Utbildningsutskottets
betänkande

1986/87:1

om ett samlat program för
skolledarutbildning (prop. 1985/86:173)

Propositionen

I proposition 1985/86:173 har regeringen (utbildningsdepartementet) efter
föredragning av statsrådet Göransson föreslagit riksdagen att

1. godkänna de principer för skolledarutbildningens uppläggning och
anordnande som har förordats i propositionen,

2. godkänna att utbildningen får starta fr. o. m. budgetåret 1987/88,

3. godkänna att det statliga bidraget till kommunerna för arbetsavlastande
åtgärder i samband med skolledarutbildningen upphör i och med
budgetåret 1986/87,

4. godkänna vad som i propositionen har förordats om utökningen av
bidragen till kommunerna för lokal skolutveckling,

5. godkänna vad som i propositionen har förordats om att länsskolnämnderna
tillförs särskilda medel för sin medverkan i utbildningen,

6. godkänna vad som i propositionen har förordats om att skolöverstyrelsen
tillförs medel för den centrala utbildningsledningen samt särskilda
verksamhetsmedel.

Motionerna

1985/86:617 av Björn Samuelson m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om fördjupningsutbildningens förläggande till högskolan,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ytterligare områden inom fördjupningsutbildningen.

1985/86:618 av Rune Rydén m.fl. (m, fp, c, vpk) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
ökade kunskaper hos skolledare beträffande vissa grundläggande lagar
som rör samspelet mellan samhället och medborgarna, inkl. eleverna.

1985/86:619 av Larz Johansson m.fl. (c, m, fp, vpk) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om kvalitetskrav på skolledarutbildningen,

2. att riksdagen beslutar om en fortsatt utlokalisering av den centrala
ledningen för skolledarutbildningen till Linköping.

UbU
1986/87:1

1

1 Riksdagen 1986187. 14 sami. Nr I

1985/86:620 av Karl-Erik Svartberg (s) vari yrkas att riksdagen beslutar att UbU 1986/87:1
som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om
uttagning av skolledare till det nya skolledarutbildningsprogrammet.

1985/86:621 av Per Unckel m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om inriktningen och omfattningen av skolledarutbildningen
samt om dess innehåll,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om länsskolnämndernas ansvar för fördjupningsutbildningen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om att en skälig del av resurserna till skolledarutbildningen
bör användas för täckande av vikariekostnader.

1985/86:622 av Charlotte Branting m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen beslutar
att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts
angående en jämnare könsrekrytering till skolledarutbildningen.

1985/86:623 av Alf Wennerfors (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om huvudansvaret
för skolledarutbildningen.

Utskottet

I föreliggande proposition föreslås ett samlat program för skoliedarutbildning
samt framläggs förslag om statliga insatser i detta utbildningsprogram.

Till grund för regeringens förslag ligger ett av skolöverstyrelsen (SÖ) till
regeringen jämte eget yttrande överlämnat förslag till samlat program för
utbildning av skolledare vilket utarbetats av en av SÖ tillsatt arbetsgrupp, i
vilken ingått företrädare för Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet.

Skolledarutbildningens uppläggning och innehåll m.m.

Beträffande den framtida skolledarutbildningens uppläggning, allmänna
inriktning, mål och innehåll föreslås i propositionen sammanfattningsvis
följande.

Den samlade skolledarutbildningen bör omfatta fyra steg: 1. rekryteringsutbildning,
2. introduktionsutbildning, 3. fördjupningsutbildning och

4. kontinuerlig fortbildning. De olika delarna i utbildningen bör ha gemensamma
mål, vilka anges på följande sätt: 1. Skolledarna måste få goda
kunskaper om de samhälleliga målen för skolväsendet, som de kommer till
uttryck i de måldokument som riksdag och regering fastställt. 2. Skolledarna
skall ges förutsättningar för ett ledarskap som stimulerar en utveckling
av verksamheten i skolorna i riktning mot en allt bättre uppfyllelse av
målen. 3. Skolledarna skall få god kunskap om de regler och system, såväl
statliga som kommunala, som styr verksamheten. Föredragande statsrådet 2

erinrar om att skolledarutbildningens indelning i fyra steg med en gemen- UbU 1986/87:1
sam målsättning redan har beslutats av riksdagen (prop. 1984/85:100 bil.

10, UbU 1984/85:15, rskr. 1984/85:198).

Beträffande de skilda delarnas inriktning och det närmare innehållet i
dessa anges i huvudsak följande. Rekryteringsutbildningen bör ha som mål
att rekrytera människor med en personlig lämplighet för skolledaryrket.

Särskilt bör syftet vara att åstadkomma en könsmässigt jämnare rekrytering
och att främja en rekrytering av lärare med olika utbildningsbakgrund.
Rekryteringsutbildningen bör ge en klar bild av skolledaryrkets innehåll
och de förväntningar som ställs på skolledaren.

Introduktionsutbildningen bör genomgås under de närmaste åren efter
tillträdet av tjänsten. Utbildningens innehåll bör ha en tyngdpunkt på de
praktiska och administrativa färdigheter som en skolledare behöver för att
kunna fungera som ledare av verksamheten i skolan. Det gäller t.ex.
kunskaper om författningar inom skolväsendet och arbetsrättsliga reglers
tillämpning. Jämfört med SÖ:s förslag menar dock föredragande statsrådet
att det är angeläget att markera att det pedagogiska ledarskapet bör tas upp
redan i introduktionsutbildningen.

Fördjupningsutbildningen skall mer metodiskt och fördjupat än tidigare
utbildningsdelar innefatta moment som speglar målen för skolledarutbildningen.
Utbildningen bör därför omfatta följande områden:

— skolväsendets mål och vad som ligger bakom dessa,

— skolväsendet i ett samhällsperspektiv, olika skolformers framväxt och
villkor,

— styrinstrumenten för skolväsendet, såsom läroplaner och regelsystem,

— barns och ungdomars utveckling, vuxenpedagogik,

— inlärnings- och undervisningsprocessen, lokal skolutveckling och utvärdering,

— ledarskap i skolan och andra organisationer,

— skolledaren som arbetsgivarföreträdare,

— skolan som en del av samhällets samlade verksamhet för barn och
ungdom.

Fördjupningsutbildningen bör enligt propositionen omfatta ca 60 utbildningsdagar
under en två-treårsperiod och ingå i skolledarens tjänst.

1 propositionen framhålls att ansvaret för en sådan fortlöpande kompetensutveckling
som bör kunna komma till stånd i det dagliga arbetet faller
på den enskilde skolledaren. Likväl måste enligt föredragande statsrådets
mening skolledarna också ges en kontinuerlig fortbildning i mer organiserade
former. Statsrådet understryker i detta sammanhang betydelsen av
information från SÖ om bakgrunden till och innehållet i propositioner och
riksdagsbeslut av relevans för skolväsendet. Det är också önskvärt att
t.ex. de rapporter om resultaten av forskning och utvecklingsarbete, som
SÖ ger ut, utformas med skolledare som en viktig målgrupp. Det påpekas
också att det kan finnas behov av möjlighet för skolledare att teoretiskt och
praktiskt studera skolledningsfrågor på en djupare nivå. Här bör högskolan
kunna spela en viktig roll genom att erbjuda kurser.

Regeringen föreslår att riksdagen skall godkänna de principer för skolledarutbildningens
uppläggning som har förordats i propositionen.

I motion 1985/86:621 (m) yrkande 1 behandlas inriktningen och omfatt- UbU 1986/87:1
ningen av skolledarutbildningen samt utbildningens innehåll. Enligt motionärernas
uppfattning bör tyngdpunkten i skolledarutbildningen ligga på de
moment som syftar till att utveckla ledarskap. Härutöver behövs utbildning
i administrativa och ekonomiska rutiner, utbildning om de krav arbetsgivarrollen
uppställer och om rättsfrågor. Med hänvisning till att skolledningen
inom ett rektorsområde normalt består av flera personer och att
dessa bör komplettera varandra anser motionärerna att skolledarutbildningen
måste göras flexibel i så måtto att skolledarna ges möjlighet att
specialisera sig på t.ex. administration, pedagogisk ledning och erfarenhet
av försök. Motionärerna förordar vidare att en betydande del av skolledarutbildningen
ägnas frågor om utvärdering av skolarbetet. I motionen görs
ingen erinran mot de fyra stegen i skolledarutbildningen, men det framhålls
att den tyngsta delen av utbildningen bör läggas på rekryteringsdelen och
framför allt på introduktionsutbildningen, eftersom utbildningsbehovet enligt
motionärernas bedömning är störst i början av skolledartjänstgöringen.

Som ytterligare utbildningsområden inom fördjupningsutbildningen föreslås
i motion 1985/86:617 (vpk) yrkande 2 t. ex. modeller för utbildningsplanering,
resursfördelning och resursutnyttjande samt ”förändrings-och
utvecklingsstrategier - möjligheter och hinder därför”. Härigenom skulle
starkare betonas skolledarens uppgifter att vidarebefordra och tillämpa de
övergripande utbildningspolitiska mål som beslutas av riksdagen. I motion
1985/86:618 (m, fp, c, vpk) begärs att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad som i motionen anförts om ökade kunskaper hos
skolledare beträffande vissa grundläggande lagar som rör samspelet mellan
samhället och medborgarna, inkl. eleverna. Vetskap om t.ex. regeringsformens
föreskrifter om grundläggande fri- och rättigheter, tryckfrihetsförordningens
bestämmelser om meddelarfrihet, rätt till anonymitet och rätten
att ta del av allmänna handlingar samt kunskaper om förvaltningslagen
och sekretesslagen är, menar motionärerna, väsentliga för att en skolledare
skall känna erforderlig trygghet i sitt handlande under det dagliga arbetet.

Utskottet behandlar i detta sammanhang även yrkande 1 i motion 1985/

86:619 (c, m, fp, vpk) vari begärs ett riksdagens tillkännagivande av vad i
motionen anförts om kvalitetskrav på skolledarutbildningen. Yrkandet tar
sikte på de kompetenskrav som bör ställas på de skolledarutbildare som
kommer att utses. Motionärerna framhåller att det är viktigt att ta till vara
den speciella kompetens som de nuvarande utbildarna inom skolledarutbildningen
kommit att utveckla under de tio år som utbildningen pågått.

Man hänvisar till de förslag avseende kvalitetskrav på utbildarna som
framförts i SÖ:s förslag till framtida skolledarutbildning.

Mot bakgrund av vad i propositionen och förevarande motioner har
anförts om skolledarutbildningens uppläggning och innehåll vill utskottet
anföra följande.

Som framgår av det föregående har riksdagen tidigare anslutit sig till den
av regeringen förordade uppläggningen av skolledarutbildningen omfattande
fyra delinsatser, vilka skall präglas av en gemensam målsättning.

Utskottet tillstyrker även i förevarande sammanhang den i propositionen 4

angivna uppläggningen.

I vad gäller frågan om hur mycket tid som skall ägnas åt de olika delarna UbU 1986/87:1
av utbildningen har i propositionen angivits ett riktvärde enbart för fördjupningsutbildningen
(ca 60 dagar). Utskottet finner det naturligt att utbildningsbehovet
är störst för en skolledare i böljan av skolledartjänstgöringen
och delar sålunda i detta hänseende uppfattningen som framförts i
motion 1985/86:621. Utskottet anser det emellertid mindre lämpligt att
riksdagen anger var i den samlade utbildningen tidsmässigt den tyngsta
delen skall läggas. Kommunerna och den statliga skoladministrationen bör
gemensamt avgöra hur mycket tid som bör kunna komma i fråga för
rekryteringsutbildningen och introduktionsutbildningen. Härvid bör självfallet
vägas in vilka kommunala och statliga resurser som finns tillgängliga.

Utskottet utgår från att fördjupningsutbildningen skall kunna genomgås
utan att alltför lång tid har gått sedan skolledaren tillträtt sin tjänst. De
synpunkter som i nu berört hänseende framförts av motionärerna bör med
det anförda i huvudsak vara tillgodosedda.

Utskottet har i det föregående kortfattat återgivit vad i propositionen
anförs om den samlade skolledarutbildningens innehåll. Vad i förevarande
motioner har framförts beträffande innehållet och inriktningen av utbildningen
bör enligt utskottets mening rymmas inom de i propositionen angivna
ramarna utan att riksdagen i detalj anger vilka olika moment som
skall ingå. Syftet med utbildningen bör vara vägledande för de berörda
myndigheternas överväganden om utbildningens innehåll. Utskottet anser
i likhet med föredragande statsrådet att skolledarna i ökad utsträckning bör
bli professionella i bemärkelsen att deras ledning av verksamheten grundas
på kunskaper och insikter om såväl skolans mål och bakgrunden till dessa
som hur undervisningsprocessen fungerar från framför allt elevernas synpunkt.
Skolledaren skall ha kunskap om ledningsfunktionen som sådan
och hur den ter sig från lärares, övriga anställdas, elevers och föräldrars
synpunkt. Praktiska och administrativa färdigheter bör vara självklara för
en skolledare, om han/hon skall kunna fungera som ledare av verksamheten
i skolan. Häri ligger naturliga krav på kunskaper om författningar och
arbetsrättsliga reglers tillämpning. Utskottet vill emellertid betona att skolledarens
administrativa göromål inte får tendera att bli så omfattande att de
hindrar andra viktiga uppgifter såsom t. ex. det pedagogiska ledarskapet.

När det slutligen gäller den av motionärerna förordade möjligheten till
specialisering på viss inriktning finner utskottet det ändamålsenligt att det
— som det framhålls i propositionen — ges utrymme för regional och lokal
anpassning av utbildningen enligt önskemål från dels kommuner och länsskolnämnder,
dels kursdeltagarna. Sådan anpassning av utbildningen bör
kunna avse såväl former för och omfattning av utbildningen som innehållet
i densamma.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet att vad i motionerna har
anförts om skolledarutbildningens innehåll och uppläggning inte bör föranleda
någon särskild riksdagens åtgärd. Riksdagen bör sålunda avslå motionerna
1985/86:617 yrkande 2, 1985/86:618 och 1985/86:621 yrkande 1 samt
bifalla propositionen i denna del.

Utskottet, som i det följande tar upp frågan om skolledarutbildningens
organisation, vill mot bakgrund av motion 1985/86:619 anföra följande. 5

Utskottet delar motionärernas uppfattning att kraven på kvalitet i skolle- UbU 1986/87:1
darutbildningen bl.a. innebär högt ställda krav på utbildningsledarna och
de experter som kommer att anlitas för utbildningen. Utskottet utgår från
att vad motionärerna har åberopat ur SÖ:s förslag i vad det avser utbildarnas
kvalifikationer kommer att vara vägledande när det gäller rekryteringen
av medverkande i skolledarutbildningen.

Utskottet vill i sammanhanget peka på vad föredragande statsrådet anför
om att man bör skapa en utbildarorganisation som är flexibel och som inte
bygger på en fast stab av utbildare. Utskottet delar statsrådets uppfattning
och hänvisar härvid till vad i det föregående har anförts om skolledarutbildningens
skiftande innehåll, vilket med all sannolikhet ställer krav på
expertinsatser i större omfattning jämfört med den nuvarande verksamheten
med skolledarutbildning. De av motionärerna uppställda kvalitetskraven
på skolledarutbildningen bör kunna tillgodoses genom vad utskottet
här ovan har anfört om utbildarnas kvalifikationer. Enligt utskottets uppfattning
är det inte påkallat att riksdagen genom ett uttalande med anledning
av motionen mera detaljerat går in på vilka krav som bör ställas på de
berörda personerna. Utskottet anser sålunda att riksdagen med hänvisning
till vad utskottet har anfört bör avslå motion 1985/86:619 yrkande 1.

I motion 1985/86:622 (fp) tas frågan upp om den ojämna fördelningen av
män och kvinnor som rekryteras till skolledarbefattningar. Det är viktigt,
menar motionärerna, att det även finns kvinnor inom skolledningen så att
perspektivet och möjligheterna till inlevelse och förståelse inte begränsas
till männens erfarenhetsområde. Det är vidare nödvändigt att skolan motverkar
den ”könsstatushierarki” som blivit en följd av att barnen praktiskt
taget bara möter män som rektorer. Motionärerna saknar förslag om hur en
jämnare könsrekrytering av skolledare skall kunna åstadkommas. Regeringen
bör därför uppdra åt SÖ att i samband med planeringen av den nya
skolledarutbildningen också utarbeta ett program för en jämnare könsrekrytering
till skolledarutbildningen.

Utskottet vill med anledning av motionen erinra om att en särskild
kommitté (U 1977:03) med uppgift att utreda möjligheterna att genom olika
initiativ öka andelen kvinnor på skolledande befattningar år 1980 lade fram
sitt betänkande (SOU 1980:19) Fler kvinnor som skolledare. Kommitténs
förslag och remissinstansernas synpunkter på detsamma redovisades i
1982 års budgetproposition (prop. 1981/82:100 bil. 12 s. 229-232 samt bil.

12.6 och 12.7). I propositionen diskuterades bl. a. utredningens förslag om
kvotering av skolledartjänster, obligatorisk utlysning av alla korttidsvikariat,
ett tillvägagångssätt med vikarielistor samt en obligatorisk studiedag
om skolledarskap. Inget av utredningens förslag föranledde något förslag
av regeringen till riksdagen. I ett par motioner väcktes emellertid förslag
om försöksverksamhet med vikarielista i enlighet med utredningens förslag,
innebärande att meriterade lärare borde rangordnas, varefter ledigblivna
vikariat skulle ges varannan gång till en kvinna och varannan gång
till en man. Vidare begärde motionärerna en obligatorisk studiedag om
skolledarskap samt att en jämställdhetsansvarig skulle utses vid vaije
länsskolnämnd. Vid sin behandling av propositionen och motionerna avstyrkte
utbildningsutskottet de senare med hänvisning dels till problem av

formell art vid tillsättning av tjänst varannan gång med en kvinna och UbU 1986/87:1

varannan gång med en man, dels till att motionärernas syften kunde nås
genom gällande bestämmelser (UbU 1981/82:13). Regeringen har sedermera
uppdragit åt SÖ att följa utvecklingen beträffande kvinnliga skolledare
samt att i förekommande fall inkomma till regeringen med förslag.

Utskottet hänvisar till regeringens och riksdagens tidigare behandling av
frågan om ökad andel kvinnliga skolledare och vill i förevarande sammanhang
tillägga följande.

Utskottet tillmäter den föreslagna rekryteringsutbildningen stor betydelse
i strävandena att åstadkomma en jämnare könsmässig rekrytering till
skolledartjänstema. Kommunerna bör enligt utskottet ha stora möjligheter
att vid planeringen av rekryteringsutbildningen beakta behovet av och
önskemålen om flera kvinnliga skolledare och aktivt uppmuntra och förmå
kvinnor att genomgå utbildningen. Utskottet understryker vikten av att de
lokala skolmyndigheterna bl.a. genom den nya rekryteringsutbildningen
verkar för ökad jämställdhet i arbetslivet [jfr 6 § lagen (1979:1118) om
jämställdhet mellan kvinnor och män i arbetslivet], I vad gäller den statliga
skoladministrationen erinrar utskottet om förordningen (1980:540) om
jämställdhet mellan kvinnor och män i statlig anställning, m.m. vari föreskrivs
att myndigheterna för vaije budgetår skall upprätta en plan för sitt
jämställdhetsarbete.

Utskottet har med det anförda velat understryka att det redan i dag
åligger skolmyndigheterna på samtliga nivåer att aktivt verka för motionens
syfte att åstadkomma en jämnare könsmässig rekrytering till skolledartjänsterna
samt att den nya skolledarutbildningen är ett lämpligt instrument
för detta.

Utskottet finnér det sålunda inte påkallat att riksdagen gör ett uttalande
om uppdrag till SÖ i enlighet med yrkandet i motionen, utan utgår från att
regeringen uppmärksamt följer utvecklingen. Med hänvisning härtill avstyrks
motion 1985/86:622. Utskottet vill i sammanhanget erinra om att SÖ
i maj 1985 i en rapport redovisade resultaten av en enkätundersökning
avseende kvinnliga skolledare i sex län. SÖ anför bl.a.: ”Trots att den
genomförda undersökningen är begränsad, torde den slutsatsen kunna dras
att utvecklingen när det gäller tillsättningar på ordinarie tjänster och längre
vikariat som skolledare tycks gå mot en könsmässig utjämning. Tendensen
mot en större andel tillsättningar av kvinnor är inte stark men ganska
tydlig. Senare undersökningar får visa om den tendensen står sig.”

Skolledarutbildningens organisation

I propositionen föreslås att kommunerna får det direkta ansvaret för genomförandet
av rekryteringsutbildningen och introduktionsutbildningen.

För att utbildningen skall kunna fungera som en sammanhållen helhet är
det nödvändigt att de olika delarna präglas av en gemensam grundsyn.

Föredragande statsrådet finnér det därför naturligt att SÖ och länsskolnämnderna
ger vissa allmänna råd om hur utbildningen kan läggas upp och
att kommunerna också erbjuds stöd i form av t. ex. utbildningsmaterial för
att genomföra utbildningen. 7

För att den likvärdighet över landet och den kvalitet skall garanteras UbU 1986/87:1
som föredragande statsrådet finner nödvändig för fördjupningsutbildningen
av skolledare, är det enligt statsrådets mening naturligt att den statliga
skoladministrationen får huvudansvaret för den delen av skolledarutbildningen.
Av samma skäl behövs det en central ledningsfunktion, för vilken
SÖ bör tillföras resurser för planering och ledning. Emellertid förordas i
propositionen - i enlighet med SÖ:s förslag - att utbildningen skall
genomföras på regional nivå. För detta bör en regionindelning komma i
fråga. Med hänvisning till den pågående översynen av fortbildningens
organisation är föredragande statsrådet inte nu beredd att fastslå en viss
regionindelning för skolledarutbildningen. I sammanhanget anför statsrådet
att det är viktigt att man inom ramen för fördjupningsutbildningen
utnyttjar den kompetens som finns inom högskolan, när det gäller skolutveckling
och skolledning, vilket flera remissinstanser har påpekat.

Beträffande den kontinuerliga fortbildningen bör ansvaret åvila både
staten och kommunerna. För statens del bör länsskolnämnderna svara för
huvuddelen av den direkta fortbildningen. Föredragande statsrådet ser det
som en väsentlig och naturlig del av länsskolnämndernas arbetsuppgifter
att svara för en sådan kontinuerlig fortbildning av skolledarna i resp. län.

Han erinrar om att många länsskolnämnder redan i dag bedriver verksamhet
i detta syfte.

Enligt motion 1985/86:623 (m) bör huvudansvaret för introduktionsutbildningen,
fördjupningsutbildningen och den kontinuerliga fortbildningen
ligga på länsskolnämnderna. Nämnderna står, menar motionären, tillräckligt
oberoende gentemot de olika kommunerna och befinner sig samtidigt
tillräckligt nära vardagsarbetet i skolan för att utbildningen skall få förankring
i verkligheten. De har dessutom de resurser som krävs för att utbildningen
skall motsvara kraven på allsidighet. I motion 1985/86:621 (m)
yrkande 2 avvisas vad i propositionen föreslagits om en särskild regional
organisation för att planera och genomföra fördjupningsutbildningen. För
denna del av skolledarutbildningen bör ansvaret läggas på länsskolnämnderna.
I den mån underlaget för fördjupningsutbildningen anses vara för
litet inom ett län, kan länsskolnämnderna ta initiativ till samarbete utan
hjälp av någon regional utbildningsledare. Med hänvisning till att fördjupningsutbildningen
bör ligga på sådan nivå att den kan karakteriseras som
högskoleutbildning föreslås i motion 1985/86:617 (vpk) yrkande 1 att den
huvudsakliga delen av vad som kallas fördjupningsutbildning bör förläggas
till högskolan.

Utskottet ansluter sig till föredragande statsrådets uppfattning att introduktionsutbildningen
bör genomföras av kommunerna. Det bör emellertid,
i enlighet med vad som anförs i propositionen, åläggas den statliga skoladministrationen
att erbjuda kommunerna hjälp med såväl planering som
genomförande av utbildningen. Utskottet finner i sammanhanget skäl att
även betona att det likaså bör åligga den statliga skoladministrationen att
bistå kommunerna när det gäller rekryteringsutbildningen.

Beträffande fördjupningsutbildningen anser utskottet i likhet med föredragande
statsrådet att antalet deltagare per län i de flesta fall kommer att
bli så litet att det inte skulle bli rationellt att bedriva utbildningen länsvis. 8

Utskottet biträder sålunda inte förslaget i motion 1985/86:621 att uttryckli- UbU 1986/87:1

gen ge länsskolnämnderna ansvaret för fördjupningsutbildningen. En mer
ändamålsenlig organisation bör övervägas. Sådana överväganden bör kunna
göras i anslutning till den pågående översynen av fortbildningens organisation.
Utskottet har inget att erinra mot att regeringen, eller den myndighet
som regeringen bestämmer, beslutar om indelning i regioner. I vad
gäller länsskolnämndernas roll i sammanhanget erinrar utskottet om förordningen
(1981:137) med instruktion för den statliga skoladministrationen
vari det föreskrivs att det åligger länsskolnämnderna särskilt att bl.a. ge
stöd och råd i fråga om personalutbildning inom skolväsendet (28 §).

Utskottet är inte berett att med anledning av motionerna 1985/86:621
yrkande 2 och 1985/86:623 förorda någon ändring i nämnda instruktion.

Med hänvisning till det anförda bör riksdagen sålunda avslå de båda
nämnda motionsyrkandena.

Beträffande fördjupningsutbildningens anknytning till högskolan vill utskottet
anföra följande.

Utskottet har inget att erinra mot att fördjupningsutbildningen kommer
att rymma kvalificerade teoretiska avsnitt och att dessa kan ha rent vetenskaplig
karaktär. Det bör emellertid framhållas att även fördjupningsdelen
av utbildningen skall ha en tydlig tillämpningskaraktär och vara klart
förankrad i skolan som organisation. Det är angeläget att deltagarna i
utbildningen upplever den som praktiskt användbar och relevant samt att
utbildningen är flexibel och knyter an till aktuella erfarenheter av verksamheten
i skolan. Detta utesluter emellertid inte att man inom ramen för
fördjupningsutbildningen - som det framhålls i propositionen — utnyttjar
den kompetens som finns inom högskolan när det gäller skolutveckling och
skolledning. Härvid är det självfallet viktigt att forskare och lärare från
högskolan medverkar.

Den av föredragande statsrådet förordade ordningen för fördjupningsutbildningen,
vilken utskottet med det anförda tillstyrker, är enligt utskottets
uppfattning inte förenlig med ett uttalande av riksdagen om fördjupningsutbildningens
förläggande till högskolan i enlighet med yrkande 1 i motion
1985/86:617 och ett generellt genomförandeansvar för högskolan som förefaller
bli konsekvensen därav. Yrkandet bör därför avslås av riksdagen.

Frågan om lokalisering av den centrala ledningen för skolledarutbildningen
tas upp i motion 1985/86:619 (c, m, fp, vpk) yrkande 2. Motionärerna
erinrar om att ett ledningskansli under hela tiden för den nuvarande verksamheten
med skolledarutbildning varit förlagd till Linköping och föreslår
att riksdagen beslutar att SÖ:s centrala ledning för skolledarutbildningen
även i fortsättningen skall lokaliseras till Linköping.

Som framgår av motionen finns ledningsfunktionen avseende den nuvarande
skolledarutbildningen lokaliserad till Linköping. Utskottet utgår från
att den erfarenhet och kunskap inom berört utbildningsområde som hittills
har byggts upp i Linköping tas till vara. SÖ kommer enligt förslag i
propositionen att tillföras särskilda medel för den centrala ledningsfunktionen.
Utskottet, som i det följande kommer att ta ställning till det förslaget,
finnér det naturligt att SÖ såsom centralt ansvarig för främst fördjup -

ningsutbildningen själv avgör var i riket den centrala ledningsfunktionen UbU 1986/87:1

bör vara belägen. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionsyr kandet.

Genomförande, statliga medel till verksamheten, m.m.

Regeringen föreslår att riksdagen skall godkänna att den nya skolledarutbildningen
får starta fr. o. m. budgetåret 1987/88.

Utskottet har inget att erinra häremot.

Föredragande statsrådet erinrar om uppläggningen av den nuvarande skolledarutbildningen,
vilken bl. a. innebär att i princip samtliga skolledare i en
kommun samtidigt deltagit i utbildningen. När samtliga skolledare i en
kommun sålunda har passerat utbildningen, har kommunen inte fått fler
utbildningsplatser, även om nya skolledare anställts i kommunen. Bland de
skolledare som härigenom inte genomgått utbildningen varierar tjänstgöringstidens
längd från något år ända upp till tio år. Det bör enligt propositionen
ankomma på SÖ att så långt som möjligt se till att de skolledare som
inte genomgått den nuvarande skolledarutbildningen successivt slussas in i
det nya skolledarutbildningsprogrammet. Därvid bör de prioriteras som
har den kortaste tjänstgöringstiden som skolledare.

I motion 1985/86:620 (s) tas frågan upp om uttagningen av skolledare till
det nya skolledarutbildningsprogrammet. Motionären menar - mot bakgrund
av att det finns kommuner där endast hälften av skolledarna genomgått
den nuvarande utbildningen — att den av föredragande statsrådet
angivna prioriteringen riskerar lämna ett antal skolledare utan möjlighet till
utbildning. Det är därför enligt motionärens mening önskvärt att SÖ kan
visa generositet vid inslussningen av skolledare utan utbildning i det nya
skolledarutbildningsprogrammet.

Motionärens förslag tar sikte på de skolledare som dels inte har gått
igenom någon tidigare skolledarutbildning, dels har tjänstgjort förhållandevis
länge som skolledare. Utskottet delar föredragande statsrådets uppfattning
att av de skolledare som inte genomgått någon tidigare skolledarutbildning
bör de prioriteras som har den kortaste tjänstgöringstiden, i de fall
det inte är möjligt att på en relativt kort tid ta emot alla utan tidigare
utbildning. Syftet med motionärens förslag bör i första hand kunna ernås
genom att det inom de ekonomiska ramar som ställs till förfogande anordnas
en avkortad fördjupningsutbildning för de skolledare som har en omfattande
erfarenhet av skolledartjänstgöring. Denna möjlighet har föredragande
statsrådet pekat på. Något särskilt uttalande av riksdagen i frågan
finner inte utskottet motiverat, varför motionen avstyrks.

Enligt föredragande statsrådets mening bör det nuvarande statliga bidraget
till kommunerna för arbetsavlastande åtgärder för skolledare upphöra.

Regeringen begär att riksdagen godkänner att detta sker vid utgången av
budgetåret 1986/87.1 stället bör bidragen till kommunerna för lokal skolutveckling
utökas och även avse bidrag till kommunerna för kostnader i
samband med det samlade utbildningsprogrammet för skolledare. 10

Utskottet tillstyrker att det statliga bidraget för arbetsavlastande åtgär- UbU 1986/87:1
der för skolledare bör upphöra i enlighet med förslaget i propositionen.

Beträffande användningen av det utökade bidraget till kommunerna för
lokal skolutveckling understryks i motion 1985/86:621 (m) yrkande 3 att en
skälig del av de medel som kommunerna anslår till skolledarutbildning
skall användas till att täcka vikariekostnader. Skolledarnas möjligheter att
ta aktiv del i sin egen utbildning ökar, om de slipper att upprätthålla sin
egen tjänstgöring parallellt med studierna, anför motionärerna.

Av propositionen framgår att ett tillskott om ca 10 milj. kr. avses blir
fördelat till lokal skolutveckling. Det blir därmed, anför föredragande
statsrådet, kommunernas sak att stå för deltagarnas kostnader i samband
med skolledarutbildningen och i förekommande fall även vikariekostnader.
Utskottet finnér det rimligt att viss del av kommunernas medel för
skolledarutbildningen bör användas för att täcka vikariekostnader. Kommunerna
bör emellertid själva avgöra i vilken utsträckning det är lämpligt
att vikarier sätts in. Något särskilt uttalande av riksdagen i frågan vill
utskottet därför inte tillstyrka. Enligt utskottets uppfattning är syftet med
motionärernas yrkande i huvudsak tillgodosett, varför det bör avslås av
riksdagen. Riksdagen bör därjämte bifalla vad i propositionen har föreslagits
om utökning av bidragen för lokal skolutveckling.

Regeringen föreslår slutligen att länsskolnämnderna tillförs särskilda medel
för deras medverkan i utbildningen. Medlen bör beräknas under anslaget
B 3. Länsskolnämndernas utvecklingsstöd. Vidare föreslås att SO
tillförs medel för den centrala utbildningsledningen samt särskilda verksamhetsmedel.
Föredragande statsrådet avser att återkomma till regeringen
med ett detaljerat budgetförslag inför 1987 års budgetproposition.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad i propositionen har förordats
om särskilda medel till länsskolnämnderna och SÖ för ifrågavarande
ändamål.

Hemställan

Åberopande vad utskottet har anfört i det föregående hemställer utskottet

1. beträffande skolledarutbildningens uppläggning

att riksdagen med avslag på motionerna 1985/86:617 yrkande 2,

1985/86:618 och 1985/86:621 yrkande 1 godkänner de principer som
förordats i proposition 1985/86:173,

2. beträffande kvalitetskrav på skolledarutbildningen
att riksdagen avslår motion 1985/86:619 yrkande 1,

3. beträffande ett program för jämnare könsrekrytering till skolledarutbildningen att

riksdagen avslår motion 1985/86:622,

4. beträffande skolledarutbildningens anordnande

att riksdagen med avslag på motionerna 1985/86:617 yrkande 1,

1985/86:621 yrkande 2 och 1985/86:623 godkänner de principer som

har förordats i proposition 1985/86:173, 11

5. beträffande lokalisering av den centrala ledningen för skolle- UbU 1986/87:1
darutbildningen

att riksdagen avslår motion 1985/86:619 yrkande 2,

6. beträffande tidpunkt för igångsättande av den nya skolledarutbildningen att

riksdagen med bifall till proposition 1985/86:173 godkänner att
utbildningen får starta fr. o. m. budgetåret 1987/88,

7. beträffande uttagning av skolledare till den nya skolledarutbildningen att

riksdagen avslår motion 1985/86:620,

8. beträffande det statliga bidraget till kommunerna för arbetsavlastande
åtgärder i samband med skolledarutbildningen

att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:173 godkänner att
bidraget upphör med utgången av budgetåret 1986/87,

9. beträffande utökningen av bidragen till kommunerna för lokal
skolutveckling

att riksdagen med avslag på motion 1985/86:621 yrkande 3 godkänner
vad som har förordats i proposition 1985/86:173,

10. beträffande särskilda medel till länsskolnämnderna för deras
medverkan i skolledarutbildningen

att riksdagen godkänner vad som förordats i proposition 1985/

86:173,

11. beträffande medel till skolöverstyrelsen för den centrala utbildningsledningen
samt särskilda verksamhetsmedel till skolöverstyrelsen att

riksdagen godkänner vad som förordats i proposition 1985/

86:173.

Stockholm den 4 november 1986
På utbildningsutskottets vägnar
Lars Gustafsson

Närvarande: Lars Gustafsson (s), Pär Granstedt (c), Helge Hagberg (s),

Birgitta Rydle (m), Lars Svensson (s), Ylva Annerstedt (fp), Ingvar Johnsson
(s), Göran Allmér (m). Barbro Nilsson (s), Margareta Hemmingsson
(s), Lars Leijonborg (fp), Birger Hagård (m), Larz Johansson (c), Björn
Samuelson (vpk) och Rinaldo Karlsson (s).

Reservationer

1. Ett program för jämnare könsrekrytering till
skolledarutbildningen (mom. 3)

Ylva Annerstedt (fp) och Lars Leijonborg (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar ”Utskottet
finner” och slutar ”står sig” bort ha följande lydelse:

12

Utskottet finner emellertid att utvecklingen mot en jämnare könsrekry- UbU 1986/87:1
tering går mycket långsamt. I samband med planeringen av den nya skolledarutbildningen
bör regeringen därför uppdra åt SÖ att också utarbeta ett
program för en jämnare könsrekrytering. Vad utskottet här anfört bör
riksdagen med bifall till motion 1985/86:622 som sin mening ge regeringen
till känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande ett program för jämnare könsrekrytering till s kolledarutbildningen att

riksdagen med bifall till motion 1985/86:622 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet har anfört,

2. Skolledarutbildningens anordnande (mom. 4)

Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar ”Beträffande
fördjupningsutbildningen” och på s. 9 slutar ”av riksdagen” bort ha följande
lydelse:

När det gäller fördjupningsutbildningen delar utskottet den uppfattning
som framförts i motion 1985/86:621 att en särskild regional organisation
inte är nödvändig. Det bör ankomma på länsskolnämnderna att ansvara för
genomförandet av skolledarutbildningens fördjupningsdel. I de fall underlaget
för att genomföra fördjupningsutbildning bedöms vara för litet bör
nämnderna själva kunna ta initiativ till samarbete över länsgränserna. Det
ankommer på regeringen att besluta om sådan ändring av instruktionen för
den statliga skoladministrationen som kan bli följden av den nu av utskottet
förordade ordningen. Vad utskottet har förordat om att det bör åligga
länsskolnämnderna att genomföra fördjupningsutbildningen bör riksdagen
med bifall till motion 1985/86:621 yrkande 2, med anledning av motion
1985/86:623 och med avslag på propositionen i motsvarande del som sin
mening ge regeringen till känna.

Beträffande fördjupningsutbildningens anknytning till högskolan vill utskottet
anföra följande.

Utskottet anser i likhet med föredragande statsrådet att det är viktigt att
man för fördjupningsdelen av skolledarutbildningen utnyttjar den kompetens
som finns inom högskolan när det gäller skolutveckling och skolledning.
Riksdagen beslutade under det förra riksmötet om uppdragsutbildning
(prop. 1984/85:195, UbU 1985/86:4, rskr. 1985/86:16). Enligt utskottets
uppfattning bör länsskolnämnderna normalt kunna anordna
fördjupningsutbildningen eller delar av den i form av uppdragsutbildning
vid universitet eller högskola. Härigenom bör syftet att tillgodogöra sig
högskolans kompetens på en rad relevanta områden på ett tillfredsställande
sätt kunna bli tillgodosett. Vad utskottet har anfört om fördjupningsutbildning
som uppdragsutbildning bör riksdagen med anledning av motion
1985/86:617 yrkande 1 som sin mening ge regeringen till känna.

13

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande skolledarutbildningens anordnande
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:621 yrkande 2, med
anledning av motionerna 1985/86:617 yrkande 1 och 1985/86:623
samt med avslag på proposition 1985/86:173 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet har anfört.

3. Skolledarutbildningens anordnande (mom. 4)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar ”Utskottet har”
och slutar ”av riksdagen” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med vad som anförs i motion 1985/86:617 att
fördjupningsdelen av skolledarutbildningen bör vara så kvalificerad att den
kan betraktas som högskoleutbildning och skall kunna bygga på vetenskaplig
grund. För att denna ambitionsnivå skall kunna nås bör fördjupningsutbildningen
förläggas till högskolan. Härigenom kommer på ett naturligt
sätt högskolans kompetens att utnyttjas för den delen av skolledarutbildningen.
Vad utskottet nu anfört om fördjupningsutbildningens förläggande
till högskolan bör riksdagen med bifall till motion 1985/86:617 yrkande
1 och med avslag på propositionen i motsvarande del som sin
mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande skolledarutbildningens anordnande
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:617 yrkande 1 och med
avslag på proposition 1985/86:173 och motionerna 1985/86:621 yrkande
2 och 1985/86:623 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet har anfört,

4. Lokalisering av den centrala ledningen för
skolledarutbildningen (mom. 5)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar ”Sorn framgår”
och på s. 10 slutar ”utskottet motionsyrkandet” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser liksom motionärerna att någon förändring i den nuvarande
lokaliseringen till Linköping av den centrala ledningen för skolledarutbildningen
inte bör komma till stånd vid genomförandet av den nya skolledarutbildningen.
En oförändrad placering av ledningsfunktionen möjliggör
i högre grad ett tillvaratagande av den erfarenhet och vetenskapliga kompetens
som byggts upp under den hittillsvarande verksamheten med skolledarutbildningen.
Med hänvisning härtill och till vad i frågan har anförts
av motionärerna föreslår utskottet att riksdagen med bifall till motion 1985/
86:619 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
har anfört om lokalisering av den centrala ledningen för skolledarutbildningen.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse: UbU 1986/87:1

5. beträffande lokalisering av den centrala ledningen för skolledarutbildningen att

riksdagen med bifall till motion 1985/86:619 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1986