Utbildningsutskottets
betänkande

1986/87:26

om forskning (prop. 1986/87: 80 jämte bil. 6 1986/87:26

delvis samt prop. 1986/87: 100 delvis)

ÅTTONDE HUVUDTITELN

I detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt riksdagen i
proposition 1986/87: 80 jämte bilaga 6 (utbildningsdepartementet) med undantag
av avsnitten Kulturverksamhet och Massmedier m.m. Vidare behandlas
förslag som regeringen förelagt riksdagen i proposition 1986/
87: 100 bilaga 10 (utbildningsdepartementet) under punkt I 3. Inredning och
utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m. m. samt motioner som rör
forskningsfrågor.

1. Vissa för forskning och forskarutbildning
gemensamma frågor

Regeringen har i proposition 1986/87: 80
dels berett riksdagen tillfälle att ta del av vad statsministern anfört om
forsknings- och utvecklingsverksamhet,
dels föreslagit riksdagen att bemyndiga regeringen att bemyndiga forskningsråden
och forskningsrådsnämnden att besluta om tilldelning av anslag
för högst tre år,

dels föreslagit riksdagen att godkänna vad som föreslagits i propositionen
om statens psykologisk-pedagogiska bibliotek och om delegationen för
vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning,
dels föreslagit riksdagen att bemyndiga regeringen att besluta om överföringar
mellan fakultetsanslag i enlighet med vad som förordats i propositionen.

Motionerna

Motioner väckta under den allmänna motionstiden

1986/87: Ub536 av Karl Boo m.fl. (c) vari med hänvisning till vad som
anförts i motion 1986/87: Kr412 yrkas att riksdagen beslutar begära att
regeringen genomför en utredning om behovet av en idrottshögskola.

1986/87: Ub545 av Rune Rydén m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna att blivande lärare i tekniska eller ekono- 1

1 Riksdagen 1986/87. 14 sami. Nr 26

miska ämnen med viss praktisk erfarenhet och blivande lärare med ämnesmässig
lektorskompetens fr. o. m. läsåret 1988/89 — i likhet med vad som
gäller för blivande ämneslärare vid folkhögskola - erhåller utbildningsarvode
vid genomgång av praktisk-pedagogisk utbildning (delvis).

1986/87: Ub590 av Ingrid Sundberg (m) vari - såvitt nu är i fråga — yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om högskoleinstitutionernas möjlighet att erbjuda en
samlad ämnesutbildning på tre terminer,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om vikten av att öka de högskolestuderandes motivation
att påbörja och avsluta forskarutbildning,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om att tillsättningen av högre statliga tjänster skall baseras
på vetenskaplig kompetens,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om att för lektorstjänst i gymnasieskolan skall fordras
forskarutbildning.

1986/87: Ub601 av Hans Rosengren (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om forskningsresurser
till de regionala högskolorna och behovet av särskilda medel
till de fackliga organisationerna för forskningsverksamhet (delvis).

1986/87:Ub604 av Inge Carlsson (s) och Christer Nilsson (s) vari yrkas att
riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i
motionen anförts om behovet av en högre utbildning för idrottsledare
m. m.

1986/87: Ub609 av Ove Karlsson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som anförts om behovet av regionala,
fullt utvecklade högskolor med forskning och forskarutbildning.

1986/87: Ub622 av Bertil Fiskesjö (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att
hos regeringen begära en plan för en utökning av antalet tjänster vid
universitet och högskolor i enlighet med vad som anförts i motionen.

1986/87: Ub624 av Rune Ångström m. fl (fp) vari yrkas att riksdagen beslutar
att hos regeringen begära att den låter utreda förutsättningarna för
inrättandet av en idrottshögskola.

1986/87: Ub636 av Margitta Edgren (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag i syfte att initiera en förändring enligt statskontorets
rapport 1986:27 så att delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning
upphör som myndighet.

1986/87: Ub643 av Rune Rydén m. fl. (m, fp, c) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om en praktisk-pedagogisk utbildning gemensam för
blivande gymnasielektorer samt lärare inom högskolan,

UbU 1986/87:26

2

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om behörighet till tjänst som gymnasielektor.

1986/87: Ub657 av Jan Hyttring (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna att doktorsavhandling skall kunna skrivas på
finska språket i Sverige.

1986/87: Ub661 av Birger Hagård (m) och Göran Allmér (m) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag om möjligheter att inrätta tjänst
som adjungerad högskolelektor och adjungerad forskarassistent vid högskolan.

1986/87: Ub676 av Britta Bjelle (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om en förstärkning av
den inomvetenskapligt motiverade forskningen och om att förstärka högskolan
i Luleå och universitetet i Umeå.

1986/87: Ub683 av Bengt Kindbom m.fl. (c) vari med hänvisning till vad
som anförts i motion 1986/87: K437 yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad som i motionen anförts om utarbetande av etikregler
m. m. för forskning och statistikproduktion.

Motioner väckta med anledning av proposition 1986/87: 80

1986/87: Ubl av Olof Johansson m. fl. (c) vari - såvitt nu är i fråga — yrkas

1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts rörande sambandet mellan kvaliteten i forskningen
och kvaliteten i utbildningsväsendet i sin helhet,

2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts rörande det fria kunskapssökandet som grund för
forskningspolitiken,

3. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om tvärvetenskapligt arbetssätt,

4. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts rörande forskningens betydelse för den regionala
utvecklingen,

5. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära en plan för total
övergång från utbildningsbidrag till doktorandtjänster,

6. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära en skyndsam översyn
och förslag rörande villkoren för utbildningsbidragen och doktorandtjänsterna
i enlighet med vad som anförts i motionen,

8. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts rörande doktorsexamen som krav för vissa tjänster,

9. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära skyndsamt förslag till
lokalförsörjningsprogram för högskoleväsendet enligt de riktlinjer som
anges i motionen,

10. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts rörande kvinnlig representation i de högskoleorgan
som bereder tjänstetillsättningar,

UbU 1986/87: 26

3

11. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad UbU 1986/87: 26
som i motionen anförts rörande utvecklingsprogram för laboratorieassistenter,
ingenjörer och andra personalkategorier som aktivt deltar i forskningsverksamheten,

12. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära en översyn av
anslagssystemet till forskningen enligt de riktlinjer som anges i motionen,

14. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära utredning och förslag
rörande donationer till fonder under forskningsrådens överinseende,

16. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts rörande professurer och forskningsprogram vid de
mindre högskolorna,

17. att riksdagen beslutar att till D 28. Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål
delanslag 1. Finansiering av högskolelektorers m. fl. forskning
anvisa 43 870000 kr., varvid regeringen bemyndigas att reducera
berörda fakultetsanslag med 33 870000 kr. samt att fördelningen även i
fortsättningen skall göras av regionstyrelsema (delvis),

18. att riksdagen hos regeringen begär förslag rörande befordringstjänster
enligt de riktlinjer som anges i motionen,

19. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts rörande forskningsinformation.

1986/87: Ub2 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om forskningspolitikens inriktning,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om arbetsvillkoren för kvinnliga forskare,

6. att riksdagen beslutar att under bil. 6 utbildningsdepartementet anvisa
25000000 kr. per år under de tre kommande budgetåren för forskning vid
de mindre högskolorna,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om sektorsforskning,

8. att riksdagen beslutar att under bil. 6 utbildningsdepartementet anvisa
15 000000 kr. för en försöksverksamhet med vetenskapsbutiker.

1986/87: Ub5 av Carl Bildt m. fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om ett positivt klimat för kunskap och kompetens,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående rapportering om s. k. ämnesanknutna bisysslor,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående doktorsexamen som behörighetsvillkor för vissa
statliga tjänster,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående åtgärder för att avhjälpa den svaga rekryteringen
till gymnasieskolans lektorstjänster,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående styrning av forskning,

4

6. att riksdagen beslutar att som en första etapp överföra ca 30 procent UbU 1986/87: 26
av medlen för sektoriell FoU till fakultetsanslag och forskningsråd i enlighet
med vad som i motionen anförts,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående avvecklingen av sektorsforskningsorgan i samband
med den i motionen föreslagna resursöverföringen,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående kvalitet och integritet i det statliga utredningsväsendet,

11. att riksdagen begär att regeringen skall besluta att försöksverksamhet
med lokalt beslutsfattande i vad gäller omprövning, inrättande och
tillsättning av professurer skall bedrivas vid matematisk-naturvetenskaplig
och teknisk fakultet under sex år i enlighet med vad som i motionen
anförts,

12. att riksdagen begär att regeringen skall besluta att företrädare för
personalen och de studerande inte skall ha rätt att ingå i tjänsteförslagsnämndema,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående ansvaret för högskolans byggnader,

16. att riksdagen beslutar att till den rörliga resursen under fakultetsanslagen
för budgetåret 1987/88 anslå sammanlagt ytterligare 10000000 kr.
utöver regeringens förslag samt att bemyndiga regeringen att fördela medlen
mellan fakulteterna,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående möjlighet att disputera som ”privatist”,

18. att riksdagen begär att regeringen skall besluta att reglerna för
allmän och särskild behörighet för forskarutbildning ändras i enlighet med
vad som i motionen anförts,

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående bedömning av doktorsavhandling,

20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående nya utbildningsbidrag efter läsåret 1990/91,

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående att ett tak för högsta uttag av undervisning bör
sättas för doktorandtjänster,

22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående positiv prövning av stiftelser med syfte att
stödja högskolans forskning,

25. att riksdagen avslår regeringens förslag om att öronmärka en viss
andel av den rörliga resursen till lärare vid högskoleenheter utan fasta
forskningsresurser.

1986/87: Ub6 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om en överföring av medel med 2 procent för vartdera
budgetåret 1988/89 och 1989/90 från anslagen till sektorsforskning till högskolans
fakultetsanslag,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i UbU 1986/87:26
motionen anförts om en försöksverksamhet fr. o. m. budgetåret 1988/89

med målstyrning vid ett antal högskolor innebärande rätt för högskolorna
att själva ompröva och inrätta professurer samt att fördela resurser mellan
grundutbildning och forskning och mellan tjänster, lokaler, inredning och
utrustning,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om en försöksverksamhet fr. o. m. budgetåret 1988/89
med att tilldela de tekniska fakulteterna en extra medelsresurs motsvarande
5 procent av resp. fakultetsanslag att fördelas av fakulteterna själva till
sådan forskning som man finnér angelägen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om inrättandet av central medelsreserv om 10 milj. kr.
fr. o. m. budgetåret 1988/89 att användas för att inrätta särskilda tjänster
inom högskolan för personer som högskolorna inte har möjlighet att rekrytera
inom ramen för ordinarie tjänst,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om en parlamentarisk utredning om forskningsetik.

1986/87: Ub9 av Jan-Erik Wikström (fp) och Lars Leijonborg (fp) vari
yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en särskild
översyn bör göras av de delar av informationsförsöijningen som inte
kommer att täckas av det föreslagna biblioteksorganet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den organisatoriska
utformningen av det föreslagna biblioteksorganet och dess anknytning
till universitets- och högskoleämbetet bör göras så, att organet
blir representativt även för det stora antal bibliotek som ligger utanför
universitets- och högskoleämbetets verksamhetsområde.

1986/87: Ubl3 av Bertil Fiskesjö (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att
den nuvarande ordningen för fördelning av medel till de mindre högskolorna
ur den rörliga resursen för forskning skall bibehållas.

1986/87: Ubl7 av Birthe Sörestedt m.fl. (s) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om åtgärder för att öka antalet kvinnliga forskare.

19867/87: Ub24 av Bo Forslund m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen angetts om medel för
doktorander med anknytning till de nya högskolorna.

1986/87:Ub25 av Hans Rosengren m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
resurser till och former för forskningsverksamhet vid regionala högskolor.

1986/87: Ub33 av Lennart Pettersson (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande
fördelningen av den rörliga resursen för forskning.

1986/87: Ub36 av Karin Israelsson (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att
som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts
rörande intemordisk högskola för bildande konst i Umeå.

1986/87: Ub40 av Jan-Erik Wikström m.fl. (fp, m, c, vpk) vari yrkas att
riksdagen beslutar avslå propositionens förslag att statens psykologiskpedagogiska
bibliotek (SPPB) fr. o. m. den 1 juli 1988 knyts till universitetsbiblioteket
i Stockholm.

1986/87: Ub42 av Björn Körlof m. fl. (m, fp) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
nödvändigheten av att ett tvärvetenskapligt institut för idrotten kommer
till stånd.

1986/87: Ub44 av Iréne Vestlund m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om nödvändigheten
av att ett tvärvetenskapligt institut för idrotten förlagt till högskolan
Falun-Borlänge kommer till stånd.

1986/87: Ub53 av Göthe Knutson (m) och Gullan Lindblad (m) vari — såvitt
nu är i fråga - yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att förslaget
om rapportering rörande s. k. ämnesanknutna bisysslor skall avvisas.

1986/87: Ub60 av Kerstin Keen (fp) vari yrkas

1. att rikdagen som sin mening ger regeringen till känna att professors
titel skall kunna tilldelas väl kvalificerade universitetslektorer inom ramen
för en ordning med befordringstjänster,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att man vid
fördelningen av doktorandtjänster skall ha ambitionen att ge kvinnliga
forskarstuderande en större andel av tjänsterna än vad deras faktiska antal
motiverar,

3. att riksdagen hos regeringen begär att universitets- och högskoleämbetet
får i uppdrag att följa tillsättningen av mellantjänster för att tillse att
kvinnliga sökande får en bedömning som ger dem full rättvisa.

1986/87: Ub65 av Ing-Marie Hansson (s) och Arne Gadd (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om fördelningen av medel till högskolelektorers och högskoleadjunkters
forskning.

1986/87: Ub67 av Margareta Winberg (s) och Nils-Olof Gustafsson (s) vari
yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om fasta forskningsresurser även till de mindre högskolorna,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts beträffande de små högskolorna och ordningen med
fördelning av den rörliga resursen för forskning.

UbU 1986/87: 26

1986/87: Ub68 av Marianne Andersson (c) och Gunilla André (c) vari -såvitt nu är i fråga - yrkas

7

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om kvinnlig representation i tjänsteförslagsnämnder,
forskningsrådsnämnder, forskningsråd och andra organ.

1986/87: Ub70 av Stig Gustafsson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts angående
tjänstebenämningar vid den statliga högskolan.

1986/87: Ub81 av Pär Granstedt m. fl. (c) vari — såvitt nu är i fråga — yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om en idrottshögskola och om dess lokalisering till Falun-Borlänge,

9. att riksdagen hos regeringen begär en ändring i högskoleförordningen
med innebörd att endast offentliga, vetenskapliga arbeten får beaktas för
akademiska examina,

11. att riksdagen hos regeringen begär åtgärder för en bättre samordning
av utbyggnaden av datoriserade informationssystem i högskolorna,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts rörande utländska doktorander.

Utskottet

1 Inledning

År 1979 godkände riksdagen (prop. 1978/79:119, UbU 1978/79:44, rskr.
1978/79:391) riktlinjer för den framtida forskningsplaneringen som bl. a.
innebär att regeringen vaije valperiod skall förelägga riksdagen en proposition
som mera samlat presenterar regeringens forskningspolitik. Vid riksmötet
1981/82 framlades den första forskningspropositionen enligt dessa
riktlinjer (prop. 1981/82:106, UbU 1981/82:37, rskr. 1981/82:397; SoU
1981/82:54, rskr. 1981/82:398; JoU 1981/82:40, rskr. 1981/82:399; AU
1981/82:17, rskr. 1981/82:400). Våren 1984 överlämnades den andra forskningspropositionen
till riksdagen (prop. 1983/84:107, UbU 1983/84:28,
rskr. 1983/84:401; propositionen remitterades till ytterligare nio utskott, jfr
UbU 1983/84:28 s. 15).

Till innevarande riksmöte har regeringen i proposition 1986/87:80 om
forskning givit riksdagen tillfälle att ta del av vad statsministern anfört i sitt
huvudanförande om forsknings- och utvecklingsverksamhet. I bilagor från
tolv olika departement läggs vidare fram förslag beträffande frågor om
forskning som avser resp. departements verksamhetsområde.

Huvudanförandet i proposition 1986/87: 80 samt bilaga 6 med undantag
av avsnitten Kulturverksamhet och Massmedier m. m. har remitterats till
utbildningsutskottet. Propositionens övriga bilagor har helt eller delvis
remitterats till justitieutskottet (JuU 1986/87:27), utrikesutskottet (UU
1986/87: 16), försvarsutskottet (FöU 1986/87:9), socialutskottet (SoU 1986/
87:28), trafikutskottet (TU 1986/87:27), kulturskottet (KrU 1986/87:16),
jordbruksutskottet (JoU 1986/87: 19), arbetsmarknadsutskottet (AU 1986/
87:16), socialförsäkringsutskottet (SfU 1986/87:23), bostadsutskottet
(BoU 1986/87: 19), näringsutskottet (NU 1986/87:33) och finansutskottet
(FiU 1986/87: 26).

UbU 1986/87:26

8

I detta betänkande behandlar utbildningsutskottet proposition 1986/ UbU 1986/87:26
87:80 i de delar den remitterats till utskottet samt proposition 1986/87:100
bilaga 10 punkten I 3. Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna
m. m. Utskottet behandlar nu också motioner om forskning som
väckts dels under den allmänna motionstiden år 1987, dels med anledning
av proposition 1986/87: 80.

Under förevarande punkt 1 tas upp vissa övergripande forskningsfrågor
samt under punkterna 2—29 frågor som rör medelsanvisning under forskningsanslag
inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde.

Utbildningsutskottet har från kulturutskottet inhämtat yttrande (KrU
1986/87:4 y) över motionsyrkande om inkomstgaranti för f. d. innehavare
av tidsbegränsad lärartjänst inom högre konstnärlig utbildning m. m. Från
utrikesutskottet och försvarsutskottet har inhämtats yttranden (UU 1986/

87:2 y, resp. FöU 1986/87: 3 y) över motionsyrkande om professur i säkerhetspolitisk
forskning. Yttrandena är fogade som bilagorna 1—3 till detta
betänkande.

2 1987 års förslag

De samlade statliga anslagen till forsknings- och utvecklingsverksamhet
(FoU) uppgår innevarande budgetår till 11,3 miljarder kronor. Enligt vad
statsministern anför i sitt huvudanförande varken kan eller bör denna
samlade investering utsättas för drastiska förändringar under en kort tidsperiod.

De förslag till reella förstärkningar som nu framläggs för kommande
treårsperiod innebär en permanent nivåhöjning av forskningsanslagen med
500 milj. kr. utöver sedvanlig pris- och lönekompensation. Ökningen avses
ske successivt under treårsperioden. För budgetåret 1987/88 föreslås reformer
till en sammanlagd beräknad kostnad av 315 milj. kr., för budgetåret
1988/89 reformer motsvarande ytterligare 95 milj. kr. och för budgetåret
1989/90 reformer motsvarande ytterligare 90 milj. kr.

Förstärkningarna görs främst på universitets- och högskoleområdet,
med tonvikt på rekryteringen av nya generationer forskare. Bl. a. föreslås
inrättande av ca 700 nya doktorandtjänster och en tioprocentig höjning av
beloppen för utbildningsbidrag. Vidare föreslås en förstärkning av högskolans
basresurser, som bl. a. gör det möjligt att inrätta minst 226 nya
forskarassistenttjänster. 67 nya professurer föreslås inrättade under treårsperioden.
Slutligen föreslår regeringen i propositionen ökningar av grundforskningsrådens
resurser. Härutöver anges att dessa fr. o. m. budgetåret
1988/89 bör få kompensation för löne- och prisstegringar i enlighet med vad
som gäller för högskolan.

Utöver de här redovisade generella förstärkningarna för universitet och
högskolor föreslås i propositionen särskilda insatser inom vissa programområden
för forskning. Även dessa satsningar avses till stor del komma
högskolan och forskningsråden till godo. De särskilda förstärkningarna
omfattar främst s. k. kulturvetenskaper och konstnärlig verksamhet, forskning
för en bättre miljö, bioteknik och informationsteknologi samt internationellt
forskningssamarbete. 9

3 Svensk forskning i ett internationellt perspektiv

Som en utgångspunkt för reformförslagen redovisas den svenska forskningen
som en del i den internationella forskningsprocessen. Statsministern
framhåller att mycket av styrkan i ett litet lands forskning ligger i dess
internationella samhörighet. Samverkan mellan forskare i olika delar av
världen har varit avgörande för forskningens utveckling till i dag och
kommer att vara det även i framtiden. Detta gäller också den tekniska
utvecklingen och det industriella utnyttjandet av forskningsresultaten.
Forskningspolitiken måste därför syfta till att förstärka de internationella
banden.

Naturresurs- och miljöproblemens globala karaktär är ytterligare ett
viktigt skäl för internationell samverkan inom forskningen. Vidgad kunskap
om vår jord är av grundläggande betydelse för hur framtiden kan
komma att gestalta sig för kommande generationer. Hotet mot världens
skogar och de bestående och illavarslande förändringarna i atmosfären och
haven har lett till en växande insikt om problemens globala karaktär.
Sverige har härvid, framhålls det, ett ansvar för att ställa sin forsknings
resultat till förfogande.

Också i andra industrialiserade länder ökar FoU-utgifternas andel av
bruttonationalprodukten. Det allt högre kunskapsinnehållet i produktionen
återspeglas även däri att FoU-investeringarna utgör en växande del av de
samlade investeringarna. Utvecklingen i USA och Japan redovisas i propositionen,
liksom de ökade satsningarna i bl. a. Danmark, Norge och
Finland.

Ett utökat nordiskt samarbete kan möjliggöra att vi gemensamt kan ligga
väl framme internationellt inom flera tekniska specialiteter, framhåller
statsministern. Det är därför naturligt att det nordiska ministerrådet ger
hög prioritet åt samarbete inom forskning och högre utbildning, bl. a. för
att öka rörligheten inom forskarutbildningen och bland högskolans forskare
och lärare.

Vidare framhålls den betydelse det har för nivån på svensk forskning att
Sverige kan delta i samarbete med forskningsinstitutioner och företag inom
EG-området. Det är bakgrunden till ramavtalet om vetenskapligt och tekniskt
samarbete mellan Sverige och EG (prop. 1985/86:89, UU 1985/86: 17,
rskr. 1985/86: 240).

Svenska forskare deltar sedan länge i annat europeiskt samarbete inom
såväl grundforskning som tillämpad forskning. I propositionen nämns bl. a.
CERN, det europeiska centrumet för kärn- och partikelfysik, och ESF,
European Science Foundation, som särskilt stöder olika slag av direkta
informella forskarkontakter. Enligt statsministerns mening bör de medel
som nu föreslås bli tillförda fakulteterna som ytterligare basresursförstärkning
också nyttjas för att underlätta yngre forskares medverkan i det
internationella samarbetet.

En annan aspekt av svensk forskning sedd i ett internationellt perspektiv
utgörs av sådan forskning som i sig har ett utrikespolitiskt och i synnerhet
säkerhetspolitiskt intresse. Kvalificerad forskning är, framhålls det, en
förutsättning för en fortsatt aktiv och slagkraftig svensk politik i internatio -

UbU 1986/87: 26

10

/

nella nedrustningsförhandlingar. Även forskningen om utvecklingsproblemen
i utvecklingsländerna bör stärkas.

Regeringen begärde hösten 1985 att genom OECD få en utvärdering
gjord av den svenska forsknings- och teknikpolitiken. OECD genomför
löpande sådana länderanalyser inom ramen för sin kommitté för vetenskap
och teknik. En rapport avlämnades av fyra utvärderare i maj 1986 och
själva den s. k. examinationen ägde rum i juni 1986. Det allmänna intryck
som rapporten förmedlar är positivt. Den svenska forskningspolitiken
framstår i ett internationellt perspektiv som framgångsrik. Rapporten markerar
också den samstämmighet som finns hos dem som är verksamma
inom forskning och forskningspolitik om vilka problemen är. Statsministern
framhåller att OECD:s utvärdering har varit till stor nytta i det arbete
som föregått de förslag som regeringen lägger fram för den kommande
treårsperioden. Bl. a. hänvisar han till att OECD-gruppen rekommenderar
förbättringar av studiefinansieringen och lönesystemen inom högskolan
och framhåller vikten av att sektoriella forskningsfinansiärer investerar i
grundforskning. Utvärderarna rekommenderar även t. ex. förnyade diskussioner
mellan parterna på arbetsmarknaden om användningen av förnyelsefonderna.

4 Forskning inom universitet och högskolor

I propositionen framhålls att det inom landet råder glädjande enighet om
högskolans centrala roll för svensk forskning. Forskningen bedrivs i regel
vid samma institutioner som också ger grundläggande högskoleutbildning.
Därmed får nya generationer tillgång till vad som sker i olika ämnen, inte
bara i Sverige utan även internationellt. Forskningen finns samlad i
universitets- och högskoleorganisationen och de olika ämnena befinner sig
lokalmässigt i närheten av varandra, vilket möjliggör mångvetenskapliga
kontakter och tvärvetenskapligt samarbete.

Regeringens förslag till förstärkningar syftar framför allt till att säkra
högskolans position som den dominerande bäraren av ny kunskap genom
forskning. De sektoriella forskningsstödjande råden och myndigheterna
uppmanas att i sitt stöd till forskningen främja högskolans långsiktiga
förnyelse.

4.1 Betydelsen av forskning på eget programansvar

Enligt proposition 1986/87:80 bör forskningspolitikens olika delar ta sikte
på att vidmakthålla och långsiktigt stärka det vetenskapliga arbetet ämne
för ämne inom högskolan. Forskningen bör i växande utsträckning bedrivas
på eget programansvar. Forskning på eget programansvar innebär att
forskarna ges hela ansvaret för hur problemen ställs och uppgifterna löses
och redovisas. Forskning på eget programansvar kan avse både över
högskolebudgeten och över forskningsråden finansierad forskning och sektoriellt
och industriellt motiverad forskning som syftar till långsiktig kunskapsuppbyggnad
inom ett visst område.

Huvuddelen av det svenska arbetet på eget programansvar bedrivs i dag

UbU 1986/87: 26

11

vid institutioner inom högskolan parallellt med grundläggande högskoleutbildning.
Samma personer arbetar i stor utsträckning inom båda verksamhetsområdena.
Den nya lärartjänstorganisationen för högskolan ger ökade
möjligheter härtill.

Enligt propositionen är det viktigt att forskningen organiseras runt ett
dominerande inslag av arbete på eget programansvar. Det höjer kvaliteten
också på uppdragsforskningen. Den forskning inom ramen för högskolan,
som finansieras av näringslivet, av kommunerna eller från andra huvudtitlar
än utbildnings- och jordbruksdepartementens, bör i växande utsträckning
ges karaktären av arbete på eget programansvar. En sådan
omorientering bör enligt propositionen ske på bekostnad av kortsiktigt
arbete på direkt uppdrag av företag, kommuner och myndigheter. Forskarutbildningen,
forskarrekryteringen och arbetsvillkoren för arbetet på eget
programansvar är enligt regeringens mening de delar av svensk forskning
som särskilt bör främjas. Regeringens förslag till resursförstärkningar avser
därför framför allt forskarutbildningen, forskarrekryteringen, forskningsmiljön
inom högskolan (basresurser för utrustning, böcker, resor,
deltagande i konferenser, inbjudan av gästföreläsare m. m.) samt forskningsråden.
Insatser görs som nämnts härutöver inom vissa särskilda
programområden.

Enligt motion 1986/87: Ubl (c) är det viktigt att det inom forskarsamhället
finns goda möjligheter till ett fritt kunskapssökande. Statsmakternas
uppgift är att garantera att våra universitet i olika avseenden är en god
miljö för ett sådant kunskapssökande (yrkande 2). En annan viktig uppgift
för statsmakterna är enligt motionärerna att främja ett tvärvetenskapligt
synsätt inom forskningen (yrkande 3). Motionärerna önskar att riksdagen
som sin mening skall ge detta till känna för regeringen. I motion 1986/
87: Ub2 (vpk) yrkande 1 framförs uppfattningen att det är en viktig forskningspolitisk
uppgift att hävda forskningens integritet gentemot dem som
har makten. Forskningen vid våra universitet och högskolor får vidare inte
bli alltför marknadsorienterad. Forskningspolitiken måste ha en sådan
inriktning att forskarnas integritet bevaras. Detta bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

I propositionen framhålls betydelsen av en omfattande och livskraftig
grundforskning. Denna forskning måste stå fri från såväl politisk styrning
som krav från marknaden. Den forskning som innebär ett oberoende
sökande efter svar på grundläggande frågor kräver originalitet och skaparkraft.
Vi måste ständigt, understryks det, höja den vetenskapliga kompetensen
och skolningen för att ha en bas för egna vetenskapliga genombrott
och för att kunna följa vad som sker vid den vetenskapliga frontlinjen
internationellt. Att säkerställa och skapa förutsättningar för att det upprättas
livaktiga och stabila forskningsmiljöer, med faktiska möjligheter att
befinna sig vid frontlinjen, är något av en huvuduppgift för forskningspolitiken.
Därvid är, framhålls det i propositionen, den mångsidiga specialiseringen
vid universiteten och högskolorna av stort värde för en fruktbärande
dialog över ämnes- och fakultetsgränserna. Förmågan att inom högskolan
skapa tvärvetenskapliga miljöer kommer att ha mycket stor betydelse i
framtiden.

UbU 1986/87:26

12

Med hänvisning till vad som sålunda anförts anser utskottet att riksdagen
bör avslå motionerna 1986/87: Ubl yrkandena 2 och 3 och 1986/
87: Ub2 yrkande 1 och lämna utan erinran vad statsministern anfört om
forsknings- och utvecklingsverksamhet i denna del.

Enligt motion 1986/87: Ub622 (c) — som väcktes under den allmänna motionstiden
1987 — bör riksdagen begära en plan för en utökning av antalet
tjänster vid universitet och högskolor.

Utskottet vill erinra om att förslagen i propositionen innebär en ökning
av medlen till forskarassistenttjänster så att minst 226 nya tjänster kan
inrättas. Förstärkningen av högskolans basresurser ger härutöver möjlighet
till ytterligare ökade personalresurser. Vidare innebär tillkomsten av
67 nya professurer under treårsperioden också en förstärkning av högskolans
grundläggande kapacitet.

Med hänvisning till att motionens syfte därmed får anses tillgodosett
avstyrker utskottet motion 1986/87: Ub622.

Vidare avstyrker utskottet - med erinran om de resurstillskott som
föreslås i propositionen - motion 1986/87: Ub5 (m) om ytterligare 10 milj.
kr. till den rörliga resursen under fakultetsanslagen för budgetåret 1987/88
(yrkande 16).

Likaså avstyrker utskottet motion 1986/87: Ub6 (fp) om en central medelsreserv
om 10 milj. kr. fr. o. m. budgetåret 1988/89 att användas för att
inrätta särskilda tjänster för personer som högskolorna inte har möjlighet
att rekrytera inom ramen för ordinarie tjänst (yrkande 4). Utskottet vill i
sammanhanget peka på att det redan nu finns vissa instrument för att lösa
akuta lönefrågor, nämligen marknadslönetillägg, kontraktsanställning, i
vissa lönegrader personlig chefslön och för personal i chefslönesystemet
personligt tillägg. Utskottet utgår från att UHÄ noga följer rekryteringssituationen
inom högskolan och kommer med de förslag som utvecklingen
kan föranleda.

Enligt motion 1986/87: Ubl (c) yrkande 1 finns det ett samband mellan
kvalitet i utbildningsväsendet i dess helhet och kvalitet i forskningen. Det
är även för forskningens skull nödvändigt att slå vakt om ungdomsskolan
och högskolans grundläggande högskoleutbildning. Detta bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna. Samma tema möter i motion 1986/
87: Ub5 (m), enligt vilken ”begåvningar inte plötsligt kan blomma” den
dag då de studerande antas till forskarutbildning, om de inte stimulerats att
utveckla sin förmåga långt tidigare (yrkande 1). Enligt motionärerna bör
arbetet i skolan utvärderas bättre än för närvarande och särskilda förkunskapskrav
uppställas beträffande gymnasielinjer där sådana krav är berättigade
(t. ex. i matematik för naturvetenskaplig linje). Vidare bör systemet
för tillträde till högskolan utformas så, att inte arbetslivserfarenhet och
kvotgruppstillhörighet ger större favörer vid ansökan till högskolan än
goda studieinsatser. Enligt motion 1986/87: Ub590 (m) yrkande 1, slutligen,
är det angeläget att varje institution har möjlighet att erbjuda en samlad
ämnesutbildning upp till 60 poäng.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

Vikten av kunskaper är ett centralt tema i skolavsnittet i 1987 års
budgetproposition. Utskottet har vid beredningen av dessa frågor kunnat

UbU 1986/87:26

13

konstatera att brister sorn iakttagits i fråga om skolans läroplaner föranle- UbU 1986/87: 26
der åtgärder för att förbättra situationen.

Tillträdesutredningen har lagt fram förslag om nya regler för tillträde till
högskolan (SOU 1985:57). Regeringen kommer att förelägga riksdagen
förslag i ärendet innevarande år.

Enligt vad utskottet erfarit avser universitets- och högskoleämbetet
(UHÄ) att i sin anslagsframställning för budgetåret 1988/89 inrikta sitt
intresse på den grundläggande högskoleutbildningen. En långsiktigt gynnsam
utveckling av forskningen förutsätter en god grundutbildning.

I proposition 1986/87: 80 sätts svensk forskning in i ett internationellt
perspektiv. Därvid noteras att Sveriges andel av världens samlade forskning
är liten. Vårt lands litenhet måste, sägs det, generellt kompenseras
genom en högre kvalitet i allt vad vi företar oss liksom av en högre
utbildningsnivå för befolkningen i dess helhet. Det är därför en viktig
uppgift för riksdag och regering att säkerställa, att vi också under kommande
decennier har tillgång till bästa möjliga forskning och utbildning på
rimlig bredd inom de områden, som under överskådlig tid kommer att
dominera utvecklingen internationellt.

Huvuddelen av grundforskningen bedrivs i dag vid institutioner inom
högskolan parallellt med grundläggande högskoleutbildning och med samma
personer i stor utsträckning engagerade inom båda verksamhetsområdena.
Enighet råder om att den nära kontakten har stora fördelar både för
forskningen och för utbildningen. Det är av stor betydelse för all högskoleutbildning,
att den ges av lärare som har nära kontakt med forskning och
att dessa kan förmedla kunskaper på grundval av hur de olika ämnena
utvecklas internationellt. Förstärkningar inom forskning och forskarutbildning
kommer därför att bidra till en kvalitetshöjning också av den grundläggande
utbildningen. Högskoleutbildningen är och förblir den viktigaste
kanalen för att föra ut forskningsresultat i praktisk tillämpning.

Utskottet delar den i motionerna uttryckta uppfattningen om sambandet
mellan kvaliteten i forskningen och kvaliteten i grundutbildningen. Samtidigt
finner utskottet att det också i propositionen ges uttryck för samma
grundinställning, nämligen att det är nödvändigt att ha en helhetssyn på
forskning och utbildning.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1986/

87: Ubl yrkande 1, 1986/87: Ub5 yrkande 1 och 1986/87: Ub590 yrkande 1.

4.2 Externfinansiärernas roll för forskningen vid högskolans institutioner

Det svenska forskningssystemet kan enligt propositionen i dag sägas bestå
av tre samverkande parter. Den första parten är universitet och högskolor,
där den grundläggande forskningen och all forskarutbildning bedrivs och
där en betydande del av nya forskningsinitiativ tas. Den andra parten är
industrin, där framför allt utvecklingsarbete med vetenskapliga metoder
genomförs och där behovet av universitetens mångvetenskapliga kapacitet
ständigt ökar. Den tredje parten är sektorsorganen. Huvudprincipen för
den sektoriellt finansierade, områdesorienterade forskningen, som i huvudsak
utförs inom högskolan, är att varje samhällssektor för sig stöder 14

uppbyggnaden av vetenskaplig kompetens för sin verksamhet.

I statsministerns huvudanförande framhålls att det finns skäl för en
samordning av forskningspolitiken som innebär att balansen mellan olika
delar av forskningssystemet fortlöpande är föremål för analys och eventuella
åtgärder.

Rollfördelningen mellan stat och näringsliv i vad gäller forskningen är att
staten har huvudansvaret för anslag till forskarutbildning och grundläggande
forskning, medan det är företagens huvudansvar att utveckla den marknadsnära
FoU-verksamheten. Högskolan har därvid också en roll som en
näringspolitisk nationell resurs, som måste värnas och utvecklas för att
svensk industri skall kunna förbli tekniskt och ekonomiskt konkurrenskraftig
på världsmarknaden.

Forskningen har även spelat en viktig roll för utvecklingen av vårt
samhälle historiskt sett. Successivt har samhällets behov av — och ansvar
för — kunskaps- och kompetenshöjningen ökat. I dag utgör resultaten från
den sektoriellt finansierade forskningen en stor del av samhällets ökande
kunskapsmassa. Även i den sektoriella forskningen måste, enligt regeringen,
de vetenskapliga kvalitetskraven ställas högt, lika högt som i forskning
stödd utifrån andra motiv och med annan finansiering.

En utgångspunkt för forskningspolitiken bör enligt propositionen vara
att forskningen inom högskolan måste betonas.

Enligt den senaste verksamhetsberättelsen för högskolan — avseende
budgetåret 1984/85 — uppgick den externfinansierade delen av forskningsverksamheten
inom teknik, naturvetenskap, medicin och samhällsvetenskap
i genomsnitt till mellan 50 och 55 procent av hela omslutningen. I de
angivna procenttalen ingår medel från forskningsråd, sektorsorgan och
andra finansiärer. Den externfinansierade verksamheten inom högskolan
har enligt propositionen nu fått en sådan omfattning att dess andel av den
totala verksamheten knappast bör öka ytterligare. I fortsättningen bör
högskolan, hävdar föredragande statsrådet, vara mer selektiv än hittills när
det gäller att åta sig olika former av uppdrag för näringsliv och förvaltning.
En noggrann prövning bör göras i varje enskilt fall och då framför allt i
fråga om långsiktigheten i de utomstående finansiärernas satsningar. Med
tanke på framtiden är det viktigt att de externa finansiärerna tar ett växande
ansvar för den långsiktiga uppbyggnaden av kunskap ämne för ämne.
Från högskolans synpunkt är det nödvändigt att detta görs i sådana former
att inte negativa konsekvenser uppstår för arbetet på eget programansvar
genom att högskolan så småningom tvingas att överta ansvaret för personal
inom uppdragsforskning utan att den tillförs motsvarande ekonomiska
resurser.

Bland de förslag som läggs fram i propositionen finns exempel på ett
sådant permanent ansvarstagande för praktiskt motiverad verksamhet.
Det sker bl. a. genom att det till högskolan överförs medel för tjänster som
professor i nationalekonomi, särskilt utvärderande arbetsmarknadsforskning,
kommunal ekonomi samt invandringsforskning.

Rimlig hänsyn måste emellertid också enligt propostionen tas till sektorsorganens
och näringslivets intresse av rörlighet i den av dem initierade
och stödda forskningen. Allt stöd till långsiktig kunskapsuppbyggnad behöver
inte vara permanent. Lämpliga former för tidsbegränsade insatser är

UbU 1986/87:26

15

finansiering av doktorandtjänster, forskarassistenttjänster eller sådana
högskolelektorstjänster, särskilt avsedda för långsiktig kunskapsuppbyggnad,
som tillkom genom den nyligen genomförda lärartjänstreformen.

UHÄ bör enligt föredragande statsrådet noga följa utvecklingen av den
extemfmansierade verksamheten inom högskolan med avseende på inriktning,
omfattning och former. Verksamhetsberättelserna bör innehålla redovisningar
av detta. Skulle utvecklingen bli oförmånlig för högskolan
skall UHÄ komma med förslag till åtgärder som kan erfordras.

I motion 1986/87: Ub2 (vpk) yrkande 7 framhålls att den sektoriellt
finansierade forskningen under de senaste årtiondena kraftigt ökat i betydelse
och inom många områden spelat en viktig och positiv roll. Å andra
sidan finns det exempel på att en del sektorsforskning är mycket kortsiktig
och inte alltid uppfyller vetenskapliga krav. En överföring av medel från
sektorsforskningen till högskolan bör därför göras, liksom en översyn av
floran av sektorsorgan. Motionärerna anser det lämpligt att den i motionen
angivna problematiken blir föremål för genomlysning och redovisad i nästa
forskningsproposition med de förslag som översynen föranleder.

Enligt motion 1986/87: Ubl (c) yrkande 12 är en förenkling av det statliga
anslagssystemet på forskningsområdet nödvändig, varvid de statliga resurserna
bör koncentreras till högskolorna och forskningsråden, medan sektorsmyndigheternas
resurser bör vara inriktade på utredningsverksamhet
nära den tillämpade forskningen och på teknikutveckling. En översyn av
det statliga anslagssystemet på forskningsområdet bör därför göras.

Enligt motion 1986/87: Ub6 (fp) yrkande 1 bör medel motsvarande 2
procent av anslagen till sektorsforskning för vardera budgetåren 1988/89
och 1989/90 föras över till högskolans fakultetsanslag. I samband med en
sådan överföring bör enligt motion 1986/87: Ub676 (fp) forskningsresurserna
vid universitetet i Umeå och högskolan i Luleå förstärkas.

I motion 1986/87: Ub5 (m) betonas vikten av att universitet och högskolor
ges möjlighet att bedriva grundforskning oberoende av statlig eller
annan styrning. Enligt motionärerna skall externfinansierad forskning kunna
bedrivas men får aldrig bli av den omfattning att den inkräktar på den
grundläggande forskningen (yrkande 5). Motionärerna föreslår vidare att -som en första etapp - ca 30% av fackdepartementens medel för sektoriell
FoU successivt förs över till berörda fakultetsanslag och forskningsråd
samt till Riksbankens jubileumsfond, varav huvuddelen under den kommande
treårsperioden. Regeringen bör få i uppdrag att göra dessa överföringar
samt fördelningar på anslag (yrkande 6). I samband med resursöverföringen
bör avveckling av vissa sektorsorgan övervägas (yrkande 7).
Motionärerna anser att kvaliteten på den forskning som bl. a. skall utgöra
beslutsunderlag för departement och myndigheter skulle vinna på att sektorsorganen
bekostar forskningsverksamhet vid högskolans institutioner i
stället för att utveckla egna forskningsorganisationer och hänvisar till
UHÄ:s förslag att 30-35% av en sektorsmyndighets FoU-resurser bör
avsättas för långsiktig kunskapsuppbyggnad.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

Som utskottet tidigare har redovisat framhålls i propositionen vikten av
att grundforskningen inom högskolan förstärks. Denna forskning måste,

UbU 1986/87:26

16

understryks det, stå fri från såväl politisk styrning som krav från marknaden.

Enligt vad utskottet erfarit beräknas högskolans fakultetsanslag enligt
förslagen i propositionen reellt, utöver pris- och löneomräkning, öka med
minst 12%. Med undantag för satsningen inom vissa programområden,
som redovisas i följande avsnitt, är forskningsanslagen under andra huvudtitlar
reellt minskade eller oförändrade. Genom denna tydliga tonvikt på
insatser för en förstärkning av högskolan uppnås alltså en effekt i linje med
den av vissa motionärer förordade överföringen. Denna understryks ytterligare
därigenom att i propositionen framhålls vikten av ett långsiktigt stöd
från sektorsorganen till högskolans basresurser. Således anges att sektorsorganen
i högre utsträckning genom bl. a. finansiering av tjänster, inrättande
av fleråriga ramprogram och avsättande av fria forskningsresurser
direkt till högskoleinstitutionerna bör inrikta sin verksamhet mot investeringar
av permanent natur vid högskolan. Samtidigt anmodas högskolan att
noggrannare än hittills pröva externa uppdrag.

Vidare anges i propositionen att balansen mellan olika delar av forskningssystemet
kommer att vara föremål för fortlöpande analys och eventuella
åtgärder, och ett särskilt uppdrag ges till UHÄ att noga följa utvecklingen
av den externfinansierade verksamheten inom högskolan.

När det gäller motionerna 1986/87: Ub5, 1986/87: Ub6 och 1986/
87: Ub676 som kräver särskilda överföringar av medel från sektorsorganen
under den närmaste treårsperioden, dvs. före nästa forskningsproposition,
avstyrker utskottet motionsyrkandena med hänvisning till vad som anförts
i det föregående, bl. a. att fakultetsanslagen nu ökar reellt med minst 12%
genom förslagen i propositionen. Med hänvisning till den översyn av
anslagssystemet för hela högskoleområdet som pågår inom regeringskansliet
och till vad utskottet i övrigt har anfört avstyrks likaledes motion 1986/
87: Ubl yrkande 12.

Utskottet har således inget att erinra mot vad som anförts i propositionen
beträffande sektorsforskningen under den kommande planeringsperioden.
Utskottet anser emellertid att det finns skäl att på längre sikt ytterligare
stärka grundforskningens ställning i högskolan. Den sektorsfinansierade
forskningen, som i huvudsak är tillämpningsinriktad, har vuxit sig allt
starkare under de senaste femton åren. Enligt utskottets uppfattning bör
regeringen - såsom anförs i motion 1986/87: Ub2 - inför den nästföljande
planeringsperioden 1990/91-1992/93 se över sektorsorganens verksamhet
och komma med förslag som innebär att viss del av anslagen till sektorsforskningen
förs över till högskolans fakultetsanslag m. m. för den långsiktiga
kunskapsuppbyggnaden i högskolan.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen med bifall till motion
1986/87: Ub2 yrkande 7 och med avslag på motionerna 1986/87: Ubl yrkande
12, 1986/87: Ub5 yrkandena 5, 6 och 7, 1986/87: Ub6 yrkande 1 och
1986/87: Ub676 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

Yrkande 10 i motion 1986/87: Ub5 (m) om att forskare vid högskolan
skall delta som sekreterare i statliga utredningar i större utsträckning än för
närvarande bör inte föranleda något särskilt uttalande av riksdagen.

UbU 1986/87:26

17

2 Riksdagen 1986/87. 14 sami. Nr 26

De projekt som finansieras via forskningsrådsnämnden och forskningsrå- UbU 1986/87: 26
den inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde är normalt av
längre varaktighet än ett budgetår. Både för den enskilde forskaren och för
den högskoleenhet där projektet bedrivs är det angeläget att få besked för
en längre period om och i vilken omfattning ett projekt kan räkna med
stöd. Forskningsråden och forskningsrådsnämnden bör därför, anförs i
propositionen, bemyndigas att fatta anslagsbeslut för högst tre år. En ökad
långsiktighet i rådens anslagsbeslut ger i sin tur förutsättningar för mer
långsiktig planering inom de berörda högskoleenheterna. Regeringen föreslår
riksdagen att bemyndiga regeringen att bemyndiga forskningsråden
och forskningsrådsnämnden att besluta om tilldelning av anslag för högst
tre år.

Utskottet föreslår att regeringen får det begärda bemyndigandet.

I propositionen betonas värdet av det ökade samarbetet mellan högskola
och näringsliv. I detta sammanhang tar föredragande statsrådet upp bl. a.
frågan om bisysslor och sekretess. Gällande bestämmelser innebär att
högskoleenheterna endast då särskilda skäl föreligger, t. ex. misstanke att
en lärare missköter sitt ordinarie arbete på grund av för omfattande bisysslor,
får begära redovisning av bisysslorna. Högskoleledningen kan
därvid försättas i svåra situationer. Forskningsrådsnämnden har därför
föreslagit att lärarna skall informera högskoleledningen om vilka ämnesbundna
bisysslor av nämnvärd omfattning och varaktighet de innehar. En
redovisning av dessa uppdrag skulle enligt nämnden minska problemen för
högskoleledningarna, och riskerna för misstänkliggörande av enskilda lärare,
institutioner eller företag skulle bli mindre. Föredragande statsrådet
delar nämndens uppfattning och förordar att högskolelärarna fortsättningsvis
skall informera resp. högskoleledning om ämnesanknutna bisysslor av
nämnvärd omfattning och varaktighet. Uppgifterna blir därmed offentliga.

Forskningen inom högskolan skall i princip vara fri, öppen och därmed
tillgänglig för samhället i stort. Samtidigt är det nödvändigt att i vissa fall
även inom högskolans ram kunna utföra forskning där resultaten inte blir
omedelbart offentliggjorda. Om detta inte vore möjligt skulle högskolan
ofta inte kunna åtaga sig uppdragsforskning från näringslivet.

När det emellertid gäller den offentliga prövningen eller möjligheten till
öppen vetenskaplig bedömning av examensarbeten är denna grundläggande
för högskolans trovärdighet och anseende. Föredragande statsrådet
understryker kraftigt att högskoleenheterna inte bör engagera sig i sådana
uppdrag som innebär sekretessbeläggning av examensarbeten av skilda
slag (bil. 6, s. 44-45).

I två motioner avvisas regeringens förslag beträffande högskolelärares
skyldighet att rapportera bisysslor. I motion 1986/87: Ub5 (m) yrkande 2
anses regeringens förslag vara ett uttryck för bristande förtroende för
högskolans lärare. Motionärerna anser att nu gällande bestämmelser är
tillräckliga för att stävja missbruk och att ytterligare regler kommer att öka
belastningen på högskolans administrativa resurser. I motion 1986/

87: Ub53 (m) yrkande 2 påpekas att det är särskilt de mindre och medelstora
högskolorna som är beroende av kontakter med näringslivet och för j

vilka de nu föreslagna reglerna kommer att innebära hinder.

Utskottet, som inte har något att erinra mot vad som anförts i propositionen
om högskolelärares skyldighet att redovisa bisysslor, föreslår att riksdagen
avslår motionerna 1986/87: Ub5 yrkande 2 och 1986/87: Ub53 yrkande
2.

Enligt motion 1986/87: Ub81 (c) yrkande 9 bör riksdagen hos regeringen
begära en ändring i högskoleförordningen med innebörd att endast offentliga,
vetenskapliga arbeten får tillgodoräknas för akademiska examina.

Med hänvisning till vad föredragande statsrådet anfört i frågan (bil. 6, s.
44-45) avstyrker utskottet yrkande 9 i motion 1986/87: Ub81 och föreslår
att riksdagen avslår motionen.

Enligt motionerna 1986/87: Ubl (c) yrkande 14 och 1986/87: Ub5 (m) yrkande
22 sker betydande delar av forskningen i vårt land med stöd av
medel från företag och fonder, t. ex. Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.
Det finns, säger motionärerna, säkert ett betydande intresse inom näringslivet
och bland enskilda att stödja forskning. Frågor om stiftelser med syfte
att stödja högskolans forskning bör enligt motion 1986/87: Ub5 prövas i
positiv anda. Frågan om beskattning av donationer till särskilt inrättade
fonder under forskningsrådens inseende bör enligt motion 1986/87: Ubl bli
föremål för en särskild utredning.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

Utskottet har inhämtat att frågan om stiftelsers civilrättsliga ställning är
under övervägande inom regeringskansliet. Vidare vill utskottet hänvisa
till att frågan om ideella föreningar och stiftelser har behandlats bl. a. av
riksdagens skatteutskott vid flera tillfallen, senast i betänkande SkU 1986/
87: 39. Skatteutskottet anför att det är angeläget att skattefrågorna för
föreningar och stiftelser utan ytterligare dröjsmål tas upp till en gemensam
bedömning.

Privata donationer till forskningsändamål har en lång tradition i vårt
land, och genom åren har från dessa ett betydande stöd utgått till forskning
och forskningsutrustning. Sålunda har Knut och Alice Wallenbergs stiftelse,
som inrättades år 1917, enbart under år 1986 beviljat bidrag till ett
sammanlagt belopp av 148 milj. kr. På senare år har ett antal nya stiftelser
tillkommit med avsevärda sammanlagda kapitalresurser. Genom stiftelserna
erhåller svensk forskning ett värdefullt resurstillskott. Det är angeläget
att deras resurser på ett effektivt sätt kan komma forskningen till godo.

Utskottet utgår från att förslag om stiftelser och ideella föreningar kommer
att lämnas inom kort och att utskottets synpunkt kommer att beaktas i
det fortsatta arbetet. Med detta avstyrker utskottet motionerna 1986/
87: Ubl yrkande 14 och 1986/87: Ub5 yrkande 22.

5 Vissa programområden m. m.

Statsministern framhåller att riksdagen tidigare vid två tillfällen, med anledning
av propositionerna 1981/82: 106 och 1983/84: 107, tagit ställning till
förslag om prioritering av vissa forskningsområden. Det finns nu anledning
att bygga vidare på dessa prioriteringar. I proposition 1986/87: 80 föreslås
särskilda förstärkningar inom ett litet antal viktiga programområden. Här
följer en översikt av dessa.

UbU 1986/87:26

19

I en värld som kännetecknas av allt snabbare förändringar och allt UbU 1986/87:26
djupare beroende länderna emellan spelar kulturvetenskaperna en betydelsefull
roll. Att bevara och hålla levande det historiska perspektivet blir allt
viktigare. Humanistisk forskning knyter an till allmänmänskliga förhållanden
och skapar därmed en öppenhet också för andras synsätt. Genom att
vi tillhör ett litet språkområde tvingas vi att aktivt tillägna oss andra språk
och förstå andra kulturer. Samtidigt ställer välfärdssamhällets utveckling
svåra och intressanta frågor. De förslag som framläggs i propositionen
innebär betydande tillskott till de kulturvetenskapliga institutionernas basresurser
och verksamhetsmedel.

De konstnärliga utbildningarna bidrar till att utveckla den mänskliga
skapande förmågan. Det nyskapande tänkandet, intuitionen, analysen och
den metodiska prövningen av olika alternativ karakteriserar både det vetenskapliga
och det konstnärliga arbetet. Det konstnärliga utvecklingsarbetet
tillhör de områden som föreslås få särskilda förstärkningar.

Försurade sjöar, förorenade hav och en härjande skogsdöd är en del av
den allvarliga bakgrunden till att miljörelaterad forskning föreslås intensifieras.
Forskning kring naturresurser och miljö måste få en fastare ställning
vid universiteten, anför statsministern. Behovet av ny kunskap om olika
miljöfaktorer är stort. Samtidigt är det angeläget att hänsynen till miljön
blir ett naturligt inslag i all FoU-verksamhet. Förslagen om förstärkningar
avser forskning om såväl den yttre miljön som arbetsmiljön liksom miljöteknik
och ny energiteknik.

Förslag läggs vidare fram om forskningsdelen av ett nationellt program
för informationsteknologin och dess användning. Den strategiska insatsen
från forskningssynpunkt har bedömts vara att ange ett långsiktigt åtagande
från statens sida att stärka basen för informationsteknologins utveckling,
dvs. den grundläggande forskningen vid högskolan. Detta gäller såväl
datavetenskaplig forskning och informationsteknologi som bl. a. humanistisk
forskning inom området för informationsteknologins användning.

Under de senaste decennierna har biotekniken kommit att bli alltmer
uppmärksammad, och betydande satsningar har gjorts i de flesta industriländer.
Biotekniken — det tekniska utnyttjandet av mikroorganismer och
cell- och vävnadskulturer - bedöms ha en bredd och potential som kan
revolutionera morgondagens industri och samhälle. Från såväl forskare
som industrirepresentanter har framförts den uppfattningen att vad som nu
framför allt krävs i Sverige är en betydande insats inom grundläggande
forskning inom cell- och molekylärbiologi. De väsentliga ökningarna bör
enligt propositionen koncentreras till de orter där det i dag finns internationellt
framstående kompetens, i nära samverkan mellan olika forskargrupper.

Ett verksamhetsområde av särskilt intresse med hänsyn till Sveriges
läge i den subarktiska regionen är polarforskningen. I Arktis kan denna
bygga på en lång tradition vid svenska forskningsinstitutioner inom naturvetenskaper
och medicin, samhällsvetenskaper och humaniora. Insatser
i Antarktis kompletterar förståelsen av de processer som styr klimatet
och miljöutvecklingen både i den nordliga delen av världen och globalt.

Förslag läggs nu fram om uppbyggnaden av ett FoU-program i Antarktis, 20

där forskning med inriktning mot miljön och miljöövervakning utgör tyngdpunkter.
Då detta program genomförs avser regeringen begära fullvärdig,
s. k. konsultativ, status i Antarktisfördraget.

Statsministern redovisade inledningsvis betydelsen av internationellt
samarbete för utvecklingen av svensk FoU. Genom de föreslagna generella
förstärkningarna inom högskolan och genom nya möjligheter för styrelsen
för teknisk utveckling och Industrifonden att gå in med stöd till svenskt
deltagande i internationell samverkan ökar Sveriges möjligheter till fortsatt
kompetenshöjande satsningar.

Utskottet anser att riksdagen bör lämna utan erinran vad statsministern i
denna del anfört om forsknings- och utvecklingsverksamhet.

6 Fakultetsprogram

UHÄ har utrett frågan om fakultetsprogram. UHÄ anser att det finns
motiv för fakultetsprogram på både lokal och nationell nivå. En avvägning
mellan de lokala programmen inom ett fakultetsområde skulle på sikt
kunna ge ett nationellt fakultetsprogram. Enligt ämbetets bedömning innebär
förslaget en måttfull förskjutning i riktning mot mera av målstyrning.
UHÄ föreslår en försöksverksamhet inom två fakultetsområden där regering
och riksdag skulle fatta beslut om resurser för forskning och forskarutbildning
på grundval av fakultetsprogram. Förslaget innebär att de tekniska
och matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna lokalt får ta över ansvaret
för inrättande av nya professurer och omprövningar av befintliga
tjänster. Dessa båda fakulteter har de mest utvecklade programmen. Tilllämpad
fullt ut skulle ordningen innebära att anslagsframställning nästa
gång skulle lämnas först år 1989.

När det gäller fakultetsprogrammens utformning och innehåll delar föredragande
statsrådet rent principiellt UHÄ:s uppfattning men kommer till
en annan praktisk slutsats i vad avser den roll som regering och riksdag bör
spela och den användning som regering och riksdag kan ha av särskilt
utformade fakultetsprogram. Han redovisar bl. a. följande.

Forskning och forskarutbildning inom ramen för våra fakulteter tar i dag
i anspråk stora resurser. Forskningen har också en allmänt erkänd betydelse
för utvecklingen och utvecklingsmöjligheterna inom i stort sett alla
samhällssektorer. Mot denna bakgrund är det nödvändigt att politiskt
ansvariga organ beslutar om verksamhetens huvudsakliga inriktning. Inom
utbildningsdepartementets område sker detta genom att de anslag som
anvisas till högskolan ges i termer av de olika fakultetsområdena. Det är
således på riksdagen det ankommer att göra den övergripande resursavvägningen
mellan forskning inom teknik, medicin, naturvetenskap, samhällsvetenskap,
humaniora m. m. På motsvarande sätt ansvarar riksdagen
för en övergripande avvägning av forskningsresurserna till olika områden
genom den medelsanvisning som görs till forskningsråden för resp. humaniora-samhällsvetenskap,
medicin och naturvetenskap. Riksdagen anger
också vad som skall ingå i en mer permanent basorganisation för forskning
genom att ta ställning till inrättande av ordinarie professurer.

Den rollfördelning som i dag finns mellan statsmakten — regering och

UbU 1986/87:26

21

riksdag —, centrala och lokala myndigheter och forskarna själva har vuxit UbU 1986/87: 26

fram under lång tid. Den utgår från regeringens och riksdagens politiska

ansvar, svenska myndigheters hävdvunna självständighet samt inte minst

de krav som principen om forskningens frihet ställer. Denna rollfördelning

ger enligt föredragande statsrådets mening ett väl balanserat inflytande

över olika slag av forskningsfrågor för de från skilda synpunkter berörda.

Statsrådet är mot den bakgrunden inte beredd att tillstyrka den av UHÄ
föreslagna försöksverksamheten vid matematisk-naturvetenskaplig och
teknisk fakultet med lokal beslutanderätt i fråga om inrättande av nya
professurer och prövning av ämnesinnehållet för befintliga tjänster. Den
betydelse dessa beslut har för utformningen av högskolans basorganisation
för forskning gör att dessa även fortsättningsvis bör fattas av regering och
riksdag.

I två motioner framförs yrkanden som i vissa delar överensstämmer med
vad UHÄ föreslagit beträffande fakultetsprogram. I motion 1986/87: Ub5
(m) yrkande 11 hemställs att riksdagen begär att regeringen skall besluta
om en försöksverksamhet med fakultetsprogram under sex år med lokalt
beslutsfattande i enlighet med vissa i motionen angivna riktlinjer. I motion
1986/87: Ub6 (fp) yrkande 2 begärs en försöksverksamhet med fakultetsprogram
fr. o.m. budgetåret 1988/89 i huvudsak i enlighet med UHÄ:s
förslag. Därutöver föreslår motionärerna att vaije högskoleenhet utifrån en
totalram själv får fördela resurser mellan grundutbildning, forskning, lokaler,
inredning och utrustning. Detta förslag följs upp i yrkande 3, där man
begär en försöksverksamhet som innebär att teknisk fakultet vid vaije
högskoleenhet tillförs en extra resurs motsvarande 5 % av resp. fakultetsanslag
att fördelas av fakulteterna själva.

Utskottet har inte något att erinra mot vad som anförts i propositionen.

Utskottet är således inte berett att tillstyrka en försöksverksamhet av den
art som yrkas i motionerna men vill tillägga följande. Fakultetsprogrammen
ger en god bild av en omfattande och mångskiftande verksamhet.

Enligt vad UHÄ redovisat i sina överväganden och förslag inför forskningspropositionen
har arbetet med fakultetsprogram i sig fatt många positiva
effekter på fältet. Det har ökat kontakterna mellan forskare och
stimulerat till diskussioner om den egna forskningen och dess profilering.

UHÄ anser sig också ha fått ett säkrare underlag för sina bedömningar i
anslagsframställningen för budgetåret 1987/88. Utskottet vill inte utesluta
att fakultetsprogram även fortsättningsvis kan komma att utgöra ett värdefullt
beslutsunderlag för såväl UHÄ som de lokala organen. Med det
anförda avstyrker utskottet motionerna 1986/87: Ub5 yrkande 11 och 1986/

87: Ub6 yrkande 2.

Utskottet vill med anledning av yrkande 3 i motion 1986/87: Ub6 erinra
om vad som sägs i budgetpropositionen 1986/87: 100 om en fortsatt decentralisering
av ansvaret för högskolans verksamhet. För närvarande pågår
inom regeringskansliet ett arbete med att se över högskolans anslags- och
styrsystem som förutom sektors- och fakultetsanslag även kommer att
innefatta lokalkostnader och resurser för inredning och utrustning. Arbetet
syftar till att åstadkomma en friare resursanvändning inom högskolan i
enlighet med vad som yrkas i motionen. Utskottet föreslår med hänvisning 22

till vad som anförts att riksdagen avslår motion 1986/87: Ub6 yrkande 3.

7 Forskarutbildningen m. m.

UbU 1986/87:26

Att rekrytera och utbilda nya forskare är en central uppgift för högskolan.
Ett ständigt tillflöde av personer som genomgår och genomgått forskarutbildning
behövs för att vetenskapssamhället skall bibehålla sin vitalitet och
utvecklas och stimuleras i sitt sökande efter ny kunskap. Av lika stor
betydelse är det att samhället i övrigt - företag, organisationer och myndigheter
m.fl. — i stor utsträckning får tillgång till och utnyttjar personal
med forskarutbildning.

Enligt motion 1986/87: Ub5 (m) yrkande 18 kräver forskarutbildning inte
bara ämnesfördjupning utan även kunskapsbredd och utblick över besläktade
ämnen. Inom det förutvarande filosofiska fakultetsområdet bör förkunskapskraven
för antagning till forskarutbildning därför utgöras av en
fullständig grundexamen om minst 120 poäng med minst 60 poäng i det
aktuella forskarutbildningsämnet. För de utbildningslinjer som inte omfattar
120 poäng bör motsvarande nivå uppnås genom överbryggande
kurser. Förkunskapskraven för forskarutbildning bör enligt motionärerna
ändras i enlighet härmed.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra följande.

Enligt 8 kap. 19 § högskoleförordningen har studerande som på ett
tillfredsställande sätt har gått igenom allmän, lokal eller individuell utbildningslinje
inom grundläggande högskoleutbildning om minst 80 poäng allmän
behörighet att antas till forskarutbildning. Föreskrifter med villkor för
särskild behörighet meddelas enligt 8 kap. 20 § nämnda förordning i studieplan
för forskarutbildning enligt riktlinjer av UHÄ eller styrelsen för Sveriges
lantbruksuniversitet. Som regel krävs i dag 60 poäng (motsvarande) i
ett för forskarutbildningsämnet relevant område inom grundutbildningen.
För den som inte uppnår särskild behörighet inom ramen för linjens poängtal
finns s. k. överbryggande kurser.

I riktlinjer för lokala föreskrifter om särskild behörighet och urval i fråga
om tillträde till forskarutbildning har UHÄ angett att, när vederbörande
högskolemyndighet prövar om behörighet kan ges på grundval av ett antal
enstaka kurser, kurser om 120 poäng torde bli en naturlig riktpunkt för
utbildningens omfattning med hänsyn till kraven på en rimlig bredd och en
tillräcklig fördjupning inom ämnesområdet. Dessa 120 poäng förutsätts
inrymma även de poängtal som motsvarar kraven för den särskilda behörigheten.

Utskottet, som i och för sig kan instämma i att en linjeutbildning om 80
poäng är i kortaste laget, vill dock erinra om att den som vill forskarutbilda
sig i ett ämne, som inte alls har ingått i vederbörandes grundutbildning,
givetvis har att uppfylla minst samma krav på fördjupningsstudier som
andra studerande, dvs. studier om minst 60 poäng i ämnet i fråga. Utskottet
finner inte nu skäl föreligga att aktualisera en ändring av högskoleförordningens
bestämmelser i denna del. Motion 1986/87: Ub5 yrkande 18
avstyrks.

Genom beslut av regering och riksdag våren 1982 gjordes vissa förändringar
i studiefinansieringen inom forskarutbildningen. Vid sidan om systemet
med utbildningsbidrag inrättades bl. a. en ny tjänstetyp - doktorandtjänst.

Enligt proposition 1986/87: 80 uppgår nu antalet hela utbildningsbidrag
till 3 200 och doktorandtjänsterna till 500. Arvodestjänster som assistent
uppskattas till 1 500. Till detta kommer ca 1 600 forskningsassistenter som
bedriver forskarstudier. I propositionen hänvisas bl. a. till ändringen i
högskoleförordningen där det föreskrivs att forskningsassistenter som är
doktorander så långt möjligt skall förordnas på doktorandtjänst. Vidare
erinras om att sektoriella forskningsresurser kan användas för att inrätta
doktorandtjänster. Regeringen vill att doktorandtjänster skall vara den
naturliga formen för studiefinansieringen och att utbildningsbidragen successivt
skall omvandlas till doktorandtjänster. Ytterligare 57 milj. kr. föreslås
under treårsperioden för att omvandla ca 700 utbildningsbidrag till
doktorandtjänster.

I motion 1986/87: Ubl (c) yrkande 6 delvis anförs att utbildningsbidragen
bör ses över med utgångspunkt i att de bör rymma fler sociala förmåner än
för närvarande. Enligt motion 1986/87: Ubl (c) yrkande 5 bör riksdagen
hos regeringen begära en plan för en total omvandling av utbildningsbidragen
till doktorandtjänster under en period av 5—10 år. I motion 1986/
87: Ub5 (m) yrkande 20 begärs att nya utbildningsbidrag inte skall utdelas
efter läsåret 1990/91. Enligt motionärerna är det bättre med ett något färre
antal doktorander som har ett fullgott studiestöd och som kan genomföra
forskarutbildningen på ett effektivt sätt, än ett system med utbildningsbidrag
där doktoranderna av ekonomiska och andra skäl har svårt att helt
och fullt ägna sig åt forskarutbildning. Enligt motion 1986/87: Ub590 (m)
yrkande 3 bör åtgärder vidtas för att öka de högskolestuderandes motivation
att påbölja och avsluta forskarutbildningen.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

Enligt proposition 1986/87:80 kommer utbildningsbidraget att inom kort
höjas med 10% till 7406 kr./månad. Föredragande statsrådet har vid sin
beräkning av anslagen till fakulteterna m. m. beaktat detta. Huruvida de
sociala förmåner som är förknippade med utbildningsbidrag kan utvecklas
är, säger statsrådet, en fråga som får övervägas närmare inom regeringskansliet.

Genom regeringens förslag i förevarande proposition omvandlas ca 700
utbildningsbidrag till doktorandtjänster till en kostnad av 57 milj. kr. Detta
jämte föreslagen uppräkning av utbildningsbidragen med 10% till 7406 kr.
per månad — allt till en sammanlagd kostnad av 70 milj. kr. — utgör en stor
satsning på forskarutbildning. Utskottet anser att den resursavvägning
som skett i propositionen mellan å ena sidan forskarutbildningens behov
och å andra sidan övriga forskningsbehov är rimlig.

Med hänvisning till vad som redovisats föreslår utskottet att riksdagen
avslår motionerna 1986/87: Ubl yrkandena 5 samt 6 delvis, 1986/87: Ub5
yrkande 20 och 1986/87: Ub590 yrkande 3.

Enligt motion 1986/87: Ub5 (m) yrkande 17 bör det finnas möjlighet att
avlägga doktorsexamen utan att ha del i resurserna för handledning
(privatist).

Doktorsexamen får enligt 8 kap. 26 § högskoleförordningen avläggas av
den som har genomgått forskarutbildning men också av den som ej har

UbU 1986/87: 26

24

genomgått forskarutbildning om vederbörande är behörig att antas för
forskarutbildning. Med hänvisning härtill bör riksdagen avslå motion 1986/
87: Ub5 yrkande 17.

För att bättre kunna upprätthålla kvaliteten på doktorsavhandlingarna bör
enligt motion 1986/87: Ub5 (m) yrkande 19 reglerna för betygsättningen
(underkänd, godkänd) ändras. Motionärerna föreslår att avhandlingen betygsätts
som underkänd, godkänd eller väl godkänd. Fakultetsopponent
och betygsnämndens ledamöter skall ha rätt att i ett protokoll anmäla
avvikande mening samt skälen för sina ställningstaganden.

Nuvarande betygssystem är föranlett av tidigare erfarenhet att ett graderat
betygssystem lätt resulterar i en förlängning av doktorandernas utbildningstider.
En mer nyanserad bedömning av doktorsavhandlingar får ske i
samband med tjänstetillsättningar. Med det anförda avstyrks motionsyrkandet.

I doktorandtjänst kan ingå tjänstgöring med högst två femtedelar av full
arbetstid. I motionerna 1986/87: Ubl (c) yrkande 6 delvis och 1986/87: Ub5
(m) yrkande 21 föreslås att ”ett tak” skall sättas för ett högsta uttag av
undervisning när doktorand fullgör sin tjänstgöring i form av undervisning.

Årsarbetstiden för innehavare av doktorandtjänst skall enligt avtal omfatta
netto 1 757 timmar. Två femtedelar av full arbetstid motsvarar ca 700
timmar. Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena peka på att de
undervisningsuppgifter som kan komma i fråga för berörda doktorander
kan bli mycket varierande. I somliga fall kan det röra sig om ”enklare”
läraruppgifter, t. ex. i anslutning till undervisningsmoment som har karaktär
av repetition, eller uppgifter att handleda vid laborationer o. d.,vilka
inte kräver så mycket förberedelsearbete. I andra fall åter kan tjänstgöringen
avse kvalificerad undervisning för vilken krävs mycket tid i förberedelse.
Som utskottet ser det kan det vara svårt att centralt ange hur mycket
undervisning som innehavare av doktorandtjänst högst får meddela. När
det däremot gäller syftet med motionen, nämligen att doktorandernas
tjänstgöring inte skall inkräkta på den del av doktorandtjänsten som är
avsedd för egen utbildning, delar utskottet motionärernas uppfattning. Av
propositionen, bil. 6 s. 28, framgår att UHÄ skall få i uppdrag att följa
utvecklingen på detta område och samla in uppgifter om arten och omfattningen
av de arbetsuppgifter som kommit att åläggas de forskarstuderande
inom ramen för en doktorandtjänst.

Med hänvisning till vad som redovisats föreslår utskottet att riksdagen
avslår motionerna 1986/87: Ubl yrkande 6 delvis och 1986/87: Ub5 yrkande
21.

Enligt motion 1986/87: Ub24 (s) bör en viss andel av doktorandtjänsterna
(7 %) reserveras för de mindre högskolorna. Motionärerna anser att medlen
för dessa tjänster bör förvaltas särskilt av UHÄ.

Utskottet utgår ifrån att utbildningen vid de mindre högskoleenheterna
är av samma kvalitet som vid universiteten. De som börjar forskarstudier
efter grundutbildning vid en mindre högskoleenhet får förutsättas ha samma
möjligheter att konkurrera om studiefinansieringsmöjligheterna som

UbU 1986/87:26

25

övriga forskarstuderande. Antagning till forskarutbildning kan bara ske vid UbU 1986/87: 26
högskoleenheter med fasta forskningsresurser. Doktorandtjänster som inrättas
vid t. ex. ett universitet kan dock placeras vid andra myndigheter,
t. ex. en mindre högskoleenhet.

Med det anförda avstyrker utskottet motion 1986/87: Ub24.

Enligt motion 1986/87: Ub81 (c) yrkande 12 bör utländsk studerande kunna
inneha doktorandtjänst vid universitet i Sverige.

Gäststuderande innehar normalt s. k. gäststipendier vid forskarutbildning
i Sverige. För gäststudier meddelas uppehållstillstånd enligt invandrarverkets
beslut. Enligt centrala studiestödsnämnden (CSNFS 1982: 2)
bör däremot huvudprincipen för erhållande av svenskt studiestöd vara att
sådant endast bör utgå till den som är inlemmad i det svenska samhället.

Frågor om doktorandtjänst för utländsk studerande får prövas mot den
bakgrunden.

Med det anförda avstyrks motion 1986/87: Ub81 yrkande 12.

I motion 1986/87: Ub657 (c) begärs rätt att framlägga doktorsavhandling på
finska.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra följande.

Enligt bestämmelserna i 8 kap. 30 § högskoleförordningen (1977:263)
skall en doktorsavhandling skrivas på svenska, danska, norska, engelska,
franska eller tyska. I fråga om ett språkvetenskapligt ämne får fakultetseller
sektionsnämnd medge att doktorsavhandling skrivs på ett annat
språk. Det finns många exempel på beslut av fakultets- eller sektionsnämnder
som innebär medgivande att skriva på annat språk än de förut nämnda i
fråga om språkvetenskapliga avhandlingar. Man har t. ex. medgivit att
sådan avhandling fått skrivas på spanska, ryska eller finska. Det finns
alltså redan nu möjlighet att skriva en språkvetenskaplig avhandling på
finska.

När det gäller avhandlingar i andra ämnen än de språkvetenskapliga
finns det starka skäl som talar emot att tillåta andra språk än de först
nämnda. Det är ju meningen att en akademisk avhandling skall kunna
diskuteras och bedömas av vetenskapssamhället, dvs. av både svensk och
internationell expertis. Om avhandlingen är skriven på ett i Sverige mycket
litet och ovanligt språk, blir bedömningen begränsad till en mycket liten
grupp av forskare.

Enligt vad utskottet erfarit har UHÄ nyligen undersökt om bestämmelserna
om avhandlingsspråk bör ändras men — efter allmän högskoleremiss
— stannat för att föreslå oförändrade regler.

Med hänvisning till vad som anförts föreslår utskottet att riksdagen
avslår motion 1986/87: Ub657.

I propositionen redovisas uppgifter från delegationen (A 1983:01) för jämställdhetsforskning
(Jämfo) som visar att det fortfarande är långt till jämställdhet
mellan kvinnor och män inom forskning och forskarutbildning.

Jämfo har påpekat att medan kvinnorna är i majoritet bland de studerande
i den grundläggande högskoleutbildningen är endast omkring 30 % av
antalet studerande i forskarutbildningen kvinnor. Under senare år har 26

kvinnor svarat för ca 20 % av antalet avlagda doktorsexamina.

I vad gäller andelen kvinnor med lärartjänst varierar denna mellan de
olika fakulteterna. Den högsta andelen kvinnor finns inom humanistisk
fakultet, där 14 % av professurerna, 22 % av docenttjänsterna och 36 % av
forskarassistenttjänsterna innehas av kvinnor. Motsvarande siffror är för
teknisk fakultet 2, 3 resp. 5 %.

Enligt föredragande statsrådet är det av strategisk betydelse för jämställdhetsarbetet
inom högskolan att vikariat, tjänster och utbildningsbidrag
utlyses korrekt. Ansökningar bör behandlas i sådana former att
kvinnliga och manliga sökande kan göra sig gällande på lika villkor. En i
och för sig vällovlig strävan till smidighet och informellt förfarande får inte
tillåtas leda till underlåtenhet att utlysa vikariat och att med tillbörlig
omsorg bedöma föreliggande meriter. UHÄ har nu, anför statsrådet, på
regeringens uppdrag meddelat föreskrifter för tillsättning av vikariat inom
lärartjänstorganisationen.

Yrkanden om åtgärder i syfte att öka antalet kvinnliga forskare framställs
i fem motioner.

Enligt motionerna 1986/87: Ubl (c) yrkande 10 och 1986/87: Ub68 (c)
yrkande 2 är det viktigt att kvinnors synpunkter och erfarenheter tas till
vara i den procedur genom vilken vetenskapliga tjänster tillsätts. I tjänsteförslagsnämnder
och andra organ som bereder tjänstetillsättningar bör det
alltid finnas kvinnlig representation. En föreskrift härom bör tas in i
högskoleförordningen. I den sistnämnda motionen tilläggs att andelen
kvinnor i forskningsrådsnämnden och forskningsråden bör öka.

Också i motion 1986/87: Ubl7 (s) yrkande 1 betonas att kvinnor behövs
som ledamöter i tjänsteförslagsnämnder, forskningsråd, betygsnämnder
m. fl. organ, som opponenter för kvinnors avhandlingar och som handledare
för kvinnliga doktorander. Därigenom kan skapas bättre förståelse för
kvinnors forskningsinsatser och arbetsförhållanden.

Ett villkor för en ökad rekrytering av kvinnliga forskare är att arbetssituationen
för dessa förbättras, anförs i motion 1986/87: Ub2 (vpk) yrkande

4. Det råder stor brist på handledare för kvinnliga doktorander, menar
motionärerna, och det finns få som har insikt i kvinnliga forskares speciella
situation. Bl. a. därför är det viktigt att ta hänsyn till könsfördelningen vid
tillsättandet av forskarassistenttjänster och doktorandtjänster.

I motion 1986/87: Ub60 (fp) hemställs att riksdagen uttalar sig för att man
vid fördelningen av doktorandtjänster skall ha ambitionen att ge kvinnliga
forskarstuderande en större andel av tjänsterna än vad deras faktiska antal
motiverar (yrkande 2). Vidare begärs att UHÄ ges i uppdrag att följa
tillsättningen av mellantjänster för att tillse att kvinnliga sökande får en
bedömning som ger dem full rättvisa (yrkande 3).

Utskottet behandlar först frågan om kvinnlig representation i tjänsteförslagsnämnder
m.fl. organ, varvid utskottet vill erinra om följande.
Regeringen har fr. o. m. den 1 januari 1987 skärpt bestämmelserna i förordningen
(1984:803, ändrad 1986: 1395) om jämställdhet i statlig verksamhet.
Bl. a. gäller numera att när myndighet under regeringen skall ge någon ett
uppdrag, skall den se till att det finns personer av båda könen att välja
mellan, om det kan ske inom ramen för sakliga urvalsgrunder (3 §).

Generella föreskrifter om en i huvudsak jämn könsfördelning i statliga

UbU 1986/87:26

27

anställningar och uppdrag finns således redan. När det gäller förordnande UbU 1986/87: 26

av ledamöter i styrelser och nämnder vill utskottet hänvisa till att ett

uppdrag åt en särskild utredare (A 1985:03) att föreslå åtgärder för att öka

kvinnorepresentationen i statliga organ beräknas komma att slutredovisas

inom kort. Mot bakgrund av det anförda föreslår utskottet att motionerna

1986/87: Ubl yrkande 10, 1986/87: Ubl7 yrkande 1 delvis och 1986/

87: Ub68 yrkande 2 avslås av riksdagen.

Vad därefter angår arbetsvillkoren för kvinnliga forskare, speciellt tillgången
på handledare, vill utskottet erinra om att denna angelägna fråga
uppmärksammades i 1984 års forskningsproposition. Föredragande statsrådet
uttalade då, att utbildningen av handledare borde stimuleras och att
det var väsentligt att handledarna även informerades om jämställdhetsfrågoma.
Enligt vad utskottet nu erfarit anordnas särskild utbildning av
handledare lokalt vid flera högskolor. En plan för handledarutbildning i
jämställdhetsfrågor har utformats av Jämfo. Rekrytering av handledare
ankommer på institutionerna att ombesörja. Motionerna 1986/87: Ub 2
yrkande 4 och 1986/87: Ubl7 yrkande 1 delvis avstyrks därmed av utskottet.

I fråga om yrkandena i motion 1986/87: Ub60, slutligen, anser utskottet
att riksdagen inte bör uttala sig för en könskvotering. Ansökningar om
t. ex. doktorandtjänster bör — med lagen (1979:1118) om jämställdhet
mellan kvinnor och män i arbetslivet samt jämställdhetsförordningen som
grund - behandlas i sådana former att kvinnliga och manliga sökande kan
göra sig gällande på lika villkor. När det gäller tillsättning av s. k. mellantjänster
är UHÄ besvärsmyndighet vid överklagande av beslut. Utskottet
är medvetet om att givna föreskrifter inte alltid i åsyftad grad förs ut i
praktisk tillämpning. Emellertid noterar utskottet att chefen för arbetsmarknadsdepartementet
i propositionen (bil. 8 s. 16) uttalar att hon för
egen del avser att via Jämfo särskilt noga följa bl. a. utvecklingen av
andelen kvinnliga forskare och de kvinnliga forskarnas villkor. Därmed
anser utskottet att motion 1986/87: Ub60 yrkandena 2 och 3 bör avslås av
riksdagen.

I proposition 1978/79:119 om vissa frågor rörande forskning och forskarutbildning
m. m. föreslogs bl. a. att ett system med etappavgångar ur forskarutbildningen
skulle utvecklas. Dessa etappavgångar skulle utformas så
att de passade både forskarutbildningen och arbetsmarknaden. De måste
således dels utgöra naturliga, avslutade moment inom forskarutbildningen,
dels ge en utbildning som svarar mot ett arbetsmarknadsbehov. Riksdagen
godkände de i propositionen förordade riktlinjerna (UbU 1978/79:44, rskr.

1978/79:391).

UHÄ har meddelat bestämmelser om etappavgångar (licentiatexamen
om 80 poäng) inom alla fakulteter. Antalet licentiatexamina ökar nu inom
alla områden. Vid antagningen till forskarutbildningen är i allmänhet utgångspunkten
både för institutionen och för den forskarstuderande att
målet är en doktorsexamen. Föredragande statsrådet anser att de ursprungliga
kriterierna, arbetsmarknadsbehov och ett naturligt avslutat moment
av forskarutbildningen, fortfarande skall vara grunden för etappav- 2

gång.

Utskottet delar föredragande statsrådets uppfattning beträffande grunden
för etappavgång.

8 Forskarutbildningens meritvärde m. m.

Uppställandet av doktorsexamen som behörighetsvillkor för vissa tjänster
samt forskarutbildningens meritvärde för andra slag av tjänster har stor
betydelse för rekryteringen av unga forskare. Forskarutbildningen styrs av
möjligheterna till sysselsättning efter fullgjord utbildning. UHÄ har redovisat
yrkesverksamheten för 17 100 forskarutbildade personer i Sverige.
Ungefär 70% är verksamma inom den offentliga sektorn, vanligen som
lärare eller läkare. Nästan en tredjedel av det totala antalet har tjänster
som högskolelärare och drygt 10% tjänster som lektor i gymnasiet.

Examinerade doktorer har - med vissa undantag - inte svårt att få goda
anställningar efter sina examina. Undantagen utgörs i regel av doktorer
från de humanistiska juridiska och teologiska fakulteterna. De som examinerats
från dessa fakulteter kan ha svårt att få en anställning som motsvarar
deras kompetens.

Enligt motionerna 1986/87: Ubl (c) yrkande 8 och 1986/87: Ub5 (m)
yrkande 3 är det angeläget att till förnyad prövning ta upp frågan om
doktorsexamen som behörighetskrav för vissa tjänster. Samma önskemål
framförs i motion 1986/87: Ub590 (m) yrkande 4. Inom den statliga länsförvaltningens
utvecklingsinriktade delar liksom inom utvecklingsfonderna
bör anges de tjänster som kräver vetenskaplig meritering. Antalet
lektorstjänster inom gymnasieskolan, för vilka krävs doktorsexamen, bör
utökas. Doktorsexamen bör också i ökad utsträckning bli kompetenskrav
för tjänster inom museiväsendet och inom de s. k. lärda verken. Regeringen
bör uppdra åt berörda myndigheter att göra en inventering av för vilka
tjänster doktorsexamen bör vara behörighetsvillkor. I samband med 1988
års budgetproposition bör regeringen redovisa vilka förändringar som på
grundval av denna genomgång har gjorts.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

Fullgjord forskarutbildning tillgodoräknas numera som högst fyra års
tjänstetid vid tillsättning av statliga eller statligt reglerade tjänster (jfr 7 b §
anställningsförordningen [1965:601], Regeringens förordningsmotiv 1985:3
s. 12: befordringsgrunden förtjänst, statens arbetsgivarverks cirkulär 1985
A 19).

Tillsättning av statlig och statligt reglerad tjänst skall ske på grundval
främst av skickligheten för arbetsuppgifterna för tjänsten, om det inte finns
särskilda skäl för något annat (jfr 7 a § anställningsförordningen). Enligt
motiven till bestämmelsen bör all relevant erfarenhet värderas inom ramen
för skickligheten. När det gäller värdet från skicklighetssynpunkt av vetenskaplig
utbildning för sådan tjänst där vetenskaplig kompetens inte är ett
behörighetsvillkor har riksdagen ställt sig bakom konstaterandet att den
träning i metodiskt tänkande, det analytiska arbetssätt och den kritiska
skolning som en forskarutbildad fått del av är värdefull för de flesta
arbetsuppgifter av kvalificerad art inom statlig eller statligt reglerad verksamhet
(UbU 1983/84:28, s. 29, rskr. 1983/84:401). Fullgjord forskarut -

UbU 1986/87:26

29

bildning skall ha betydelse i fråga om tillsättningskriteriet skicklighet. Det
är en sammanvägning av olika faktorer, däribland forskningserfarenhet,
som skall utgöra grund för bedömningen av den sökandes skicklighet (jfr
statens arbetsgivarverks cirkulär 1986 A 18).

Värdet av fullgjord forskarutbildning bestäms självfallet främst av om
det för viss tjänst har uppställts behörighetsvillkor som innebär att forskarutbildning
krävs. Fullgjord forskarutbildning, dvs. doktorsexamen, är behörighetsvillkor
för bl. a. flertalet tjänster som högskolelärare och för
tjänst som lektor i gymnasiet främst i humanistiska, samhällsvetenskapliga
och matematisk-naturvetenskapliga ämnen.

Av propositionen framgår att det i regel är doktorer från den humanistiska
och vissa andra fakulteter som kan ha svårt att få en anställning som
motsvarar deras kompetens. Utskottet vill i sammanhanget erinra om att
t. ex. både museer och arkiv har flerdubbla uppgifter för vilka forskningserfarenhet
är av betydelse: att bevara och bearbeta egna samlingar, att
utgöra en resurs för forskningen vid andra institutioner, att själva initiera
och driva forskning, att levandegöra sina samlingar genom kunskapsförmedlande
och opinionsbildande insatser. Museer och arkiv är båda viktiga
arbetsplatser för forskarutbildade humanister och forskarutbildade från
andra fakulteter. Det är självfallet fullt möjligt för huvudmän för dessa och
andra samhällsinstitutioner att vid ledigkungörandet av tjänst — när vetenskaplig
kompetens inte är ett behörighetsvillkor - ange att erfarenhet av
forskning är en särskild merit. Av propositionen framgår vidare att UHÄ
och berörda högskoleenheter bör ge tänkbara arbetsgivare ökad information
om vad forskarutbildning innebär och om de forskarutbildades kompetens.

Med det anförda förslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1986/
87: Ubl yrkande 8, 1986/87: Ub5 yrkande 3 och 1986/87: Ub590 yrkande 4.

Enligt motionerna 1986/87: Ub590 (m) yrkande 5 och 1986/87: Ub643 (m)
yrkande 8 har diskuterats om den nya licentiatexamen (en ”etapp” på
halva vägen i forskarutbildningen) skulle ge behörighet till lektorstjänst i
gymnasieskolan på samma sätt som den äldre licentiatexamen. Den nya
licentiatexamen är emellertid inte, säger motionärerna, jämförbar med den
äldre licentiatexamen, i vilken det för lektorsbehörighet krävdes minst AB,
dvs. två betyg. Studietiden var 3—4 år, och den jämställdes meritmässigt
med den nya doktorsexamen. Det bör enligt motionärerna göras klart att
den nya licentiatexamen inte skall jämställas med den gamla eller med
doktorsexamen i fråga om behörighet till tjänster. Eljest kan en stor orättvisa
drabba de doktorander som strävar vidare mot doktorsexamen. Riksdagen
bör göra ett uttalande i frågan.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena erinra om att riksdagen
år 1985 beslöt om möjlighet till överstatförande av gymnasielektorstjänster
för att underlätta rekryteringen av högskolelektorer. Beslutet markerar
att kravet på doktorsexamen gäller båda typerna av lektorstjänster
(prop. 1984/85: 100 bil. 10 s. 197-199, UbU 1984/85: 18, rskr. 1984/85:272).
Utskottet utgår från att UHÄ och skolöverstyrelsen (SÖ) informerar om
vad som gäller i denna fråga. Utskottet vill till detta lägga att gymnasielektorerna
genom sitt ämneskunnande och vetenskapliga synsätt har betytt
och betyder mycket för att hos elever i gymnasieskolan väcka intresse för

UbU 1986/87:26

30

fortsatta studier. Det finns anledning att slå vakt om denna ämnesmässiga
kompetens för gymnasieskolans del. Även i detta sammanhang vill utskottet
peka på att rekryteringen till forskarutbildningen främjas av att det
finns tjänster på arbetsmarknaden för vilka krävs fullgjord forskarutbildning
(doktorsexamen).

Med hänsyn till vad som redovisats anser utskottet att motionsyrkandena
är tillgodosedda. De bör därför avslås.

Den främsta anledningen till att det finns så få forskarutbildade behöriga
till gymnasielektorstjänst är enligt motionerna 1986/87: Ub5 (m) yrkande 4
och 1986/87: Ub545 (m) delvis att det inte anordnas någon praktisk-pedagogisk
utbildning som passar för personer som tidigare genomfört omfattande
ämnesstudier m. m. Dessa lider nämligen ett stort ekonomiskt avbräck vid
genomgång av nuvarande slag av praktisk-pedagogisk utbildning utan andra
finansieringsmöjligheter än sedvanliga studiemedel. Ett annat skäl till
svårigheten att besätta lektorstjänster i gymnasieskolan är enligt motionärerna
det ringa ekonomiska utbyte som en lektorstjänst ger jämfört med
andra lärartjänster eller andra alternativa tjänster. I motion 1986/87: Ub643
(m, fp, c) yrkande 7 behandlas även frågan om praktisk-pedagogisk utbildning
för högskolelärare. Motionärerna konstaterar att många av dem vid
högskolan som avlägger doktorsexamen har betydligt mindre undervisningserfarenhet
än samma lärargrupp tidigare hade. Detta beror framför
allt på att heltidstjänsterna som assistent numera har försvunnit. De innehöll
i många fall en relativt stor undervisningsdel. Det finns därför enligt
motionärerna anledning att nu ta upp behovet av en adekvat ämnesmetodisk
utbildning för blivande eller nyblivna högskolelärare. En sådan utbildning
skulle kunna omfatta 10—20 poäng och koncentreras på ämnesmetodiska
frågor på gymnasie- och högskolenivå. Den bör därmed kunna utgöra
första steget i en praktisk-pedagogisk utbildning till gymnasielektor. För
ett sådant närmande av de två lärarkategorierna till varandra talar också
det förhållandet att gymnasielektorerna alltmer torde komma att utgöra en
personalresurs även inom högre utbildning, i synnerhet i fråga om decentraliserad
sådan. Det förhållandet att planeringsramarna för ämneslärarlinjerna
och den praktisk-pedagogiska utbildningen nu är förhållandevis
låga på de olika högskoleorterna talar enligt motionärerna också för att
man utnyttjar den lediga utbildningskapacitet som faktiskt finns för ämnesmetodisk
utbildning av blivande eller nyblivna högskolelärare.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

Antalet lektorstjänster i gymnasieskolan är 2916. Enligt uppgift från SÖ
var år 1986 ungefär en tredjedel av tjänsterna vakanta eller ej fördelade på
kommuner. Medelåldern hos dem som innehade lektorstjänst var 53 år.
Ungefär en fjärdedel av tjänsteinnehavarna var 60 år eller mer. Enligt
uppgift från UHÄ genomgick under läsåren 1984/85 och 1985/86 fyra resp.
fem personer med ämnesteoretisk behörighet för lektorstjänst praktiskpedagogisk
utbildning. Det är mot denna bakgrund ytterst angeläget att
man snarast finner former för en fungerande praktisk-pedagogisk utbildning
för dem som har avlagt doktorsexamen, antingen när de tjänstgör som
högskolelärare/gymnasielärare eller såsom deltidstjänstgörande lärare i
högskolan/gymnasieskolan. UHÄ har i Rapport 1986:32 (s. 121) aviserat
en praktisk-pedagogisk utbildning på 10-20 poäng med tyngdpunkten lagd

UbU 1986/87:26

31

på ämnesdidaktiska och pedagogiska frågor avseende undervisning på UbU 1986/87:26
gymnasie- och högskolenivå. Utskottet anser att det är viktigt att man
skyndsamt utvecklar denna eller annan lämplig utbildningsmodell så att
man därmed kan finna en lösning på den här behandlade utbildningsfrågan.

Vad utskottet anfört om nya former för en ämnesmetodisk utbildning
m. m. för personer med ämnesteoretisk behörighet till lektorstjänst bör
riksdagen med anledning av motionerna 1986/87: Ub5 yrkande 4, 1986/

87:Ub545 delvis och 1986/87: Ub643 yrkande 7 som sin mening ge regeringen
till känna.

9 Samspelet mellan universiteten m. m. och de mindre högskoleenheterna

I sitt huvudanförande framhåller statsministern att det är angeläget att
skapa så starka forskningsmiljöer att de kan konkurrera med de bästa
internationella centra. De förslag som läggs fram i propositionen syftar
därför i första hand till att stabilisera och stärka den grund för svensk
forskning som universitet och högskolor med fasta forskningsresurser
utgör. Av detta skäl bör även fortsättningsvis dessa resurser koncentreras
till de elva högskoleenheter på sju orter där de för närvarande finns.

Samtidigt betonas de mindre högskolornas viktiga roll i strävandena att
öka den regionala rättvisan. Som en del av samma högskolesystem som
universiteten och högskolorna med fasta forskningsresurser kan de mindre
högskolorna fungera som en länk till högskolans forskningsverksamhet
och vara en praktiskt betydelsefull kanal för teknik- och kunskapsspridning.
Det är därför angeläget att öka också de mindre högskolornas resurser
för forskningsanknuten verksamhet.

Förslag lämnas i propositionen om resurser för de mindre högskolornas
lektorers forskning och för dessa högskolors kontaktverksamhet m. m.

Utskottet behandlar dessa resursfrågor i det följande men böljar med att ta
upp motionsyrkanden om spridning av de fasta forskningsresurserna.

Det är enligt motion 1986/87: Ubl (c) angeläget att forskningsresurserna i
landet fördelas med beaktande av regionalpolitiska aspekter (yrkande 4).

Den forskningsverksamhet som finns vid de mindre högskolorna bör tas till
vara. Forskningen vid dessa högskolor bör emellertid inte byggas upp på
samma sätt som vid universiteten. Det är angeläget att de mindre högskolorna
får en fast och stabil resurstilldelning. När kompetensuppbyggnaden
nått en viss utvecklingsgrad bör även tjänster som professor kunna inrättas,
i första hand vid högskolorna i Örebro, Växjö och Karlstad. De mindre
högskolorna bör få i uppdrag att utarbeta förslag till egna forskningsprofiler.
Riksdagen bör som sin mening ge regeringen till känna vad som anförts
i motionen i dessa frågor (yrkande 16).

Den regionalpolitiska betydelsen av de mindre högskolornas forskning
betonas även i motion 1986/87: Ub2 (vpk). Enligt motionen bör dessa
högskolor inte bli beroende av forskningsbidrag från uppdragsgivare utanför
högskolan. De får inte heller bli enbart ett slags regionala yrkeshögskolor.
Därför föreslås (yrkande 6) att riksdagen under ett särskilt anslag
för forskning vid de mindre högskolorna skall anvisa 25 milj. kr. per år
under en treårsperiod. Medlen från anslaget bör fördelas av forsknings- 32

rådsnämnden (FRN) eller annan lämplig myndighet som regeringen bestämmer.

I ytterligare tre motioner, nämligen 1986/87: Ub25 (s), 1986/87: Ub67 (s)
yrkande 1 och 1986/87: Ub601 (s) delvis, behandlas frågan om möjligheten
för de mindre högskolorna att få fasta resurser för forskning. Enligt den
förstnämnda motionen bör en utredning göras om hur dessa högskolor
skall förses med en statligt finansierad basorganisation. I motion 1986/
87: Ub609 (s) anförs att fasta forskningsresurser bör tillföras de högskolor
som ingår i samarbetsprojektet Bergslagens tekniska högskola.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

Vid högskolereformen i mitten av 1970-talet var en av de grundläggande
principerna en helhetssyn på utbildningen ovanför den gymnasiala nivån,
vilken kom till uttryck bl. a. i att all högskoleutbildning skulle ha ett
samband med forskning (prop. 1975:9, UbU 1975:17, rskr. 1975:179).
Detta motiverades inte endast av utbildningens behov av forskningsanknytning
utan även av att det ansågs angeläget att förnya och bredda
forskningens och forskarutbildningens inriktning. Det betonades emellertid
samtidigt att det är praktiskt omöjligt att över hela fältet basera kontakten
mellan grundläggande utbildning och forskning/forskarutbildning på en
direkt institutionell gemenskap. Att förse varje enhet för grundläggande
högskoleutbildning på ett trettiotal orter i landet med egna permanenta
resurser för forskning och forskarutbildning skulle från den vetenskapliga
verksamhetens synpunkt innebära en olycklig splittring av resurserna. Mot
denna bakgrund förordades att fasta forskningsresurser alltjämt skulle
koncentreras till de sju orter där sådana resurser redan fanns. Genom att
öppna möjligheter för lärare vid högskoleenheter utan fasta forskningsresurser
att delta i forskning skulle samspelet mellan grundläggande högskoleutbildning
och forskning stärkas.

Utskottet anser att de riktlinjer som i samband med högskolereformen
drogs upp för lokaliseringen av fasta resurser för forskning och forskarutbildning
fortfarande bör gälla, bl. a. mot bakgrund av att forskningsorganisationen
vid en högskoleenhet bör ha en viss storlek för att fungera väl och
kunna uppnå de resultat som förväntas av den (jfr prop. s. 28-29 och bil. 6
s. 33-35). Lokalisering av fasta resurser för forskning och forskarutbildning
till ytterligare högskoleenheter skulle därför innebära mycket stora
resurskrav, och sådana ryms inte inom de resurstillskott som i dag är
möjliga att ge högskoleforskningen. En sådan ny lokalisering skulle därför
medföra att resurser måste omfördelas från de högskoleenheter som i dag
har fasta forskningsresurser, vilket negativt skulle påverka styrkan och
kvaliteten i verksamheten där. Utskottet vill stryka under att detta inte
innebär att forskning enbart måste utföras vid de stora enheterna som har
fasta forskningsresurser. Under de år som gått sedan högskolereformen
genomfördes har värdefull forskning inom många områden utförts vid de
medelstora och mindre högskolorna. Detta har skett bl. a. genom att särskilda
medel anvisats för dessa högskolors lektorers forskning och genom
att forsknings- och utvecklingsverksamhet har förlagts dit.

Utskottet anser således att det i dag inte finns tillräckliga resurser för att
kunna lokalisera fasta resurser för forskning och forskarutbildning till

UbU 1986/87: 26

33

3 Riksdagen 1986187. 14 sami. Nr 26

ytterligare högskoleenheter. De vägar som med framgång prövas vid de UbU 1986/87:26
medelstora och mindre högskoleenheterna i dag får i stället vidareutvecklas.
Utskottet behandlar i det följande frågan om en resursförstärkning
beträffande kontaktverksamheten vid dessa högskolor.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motionerna 1986/87: Ubl yrkandena 4 och 16, 1986/87: Ub2 yrkande 6
delvis, 1986/87: Ub25, 1986/87: Ub67 yrkande 1, 1986/87: Ub60l delvis och
1986/87: Ub609.

Utskottet kan inte tillstyrka att riksdagen anvisar 25 milj. kr. per år
under en treårsperiod till forskning vid de mindre högskolorna. Riksdagen
bör därför avslå motion 1986/87: Ub2 yrkande 6 delvis.

Föredragande statsrådet föreslår, som utskottet nämnt i det föregående,
två typer av stöd till de mindre högskolorna. Den ena typen av stöd är
direkt finansiering av tidsbegränsade forskningsinsatser av vetenskapligt
kvalificerade lärare som arbetar på eget programansvar. Medel för dessa
lärares forskning har hittills anvisats under anslaget Vissa särskilda utgifter
för forskningsändamål och fördelats av regionstyrelserna. Innevarande
budgetår är beloppet totalt 33 870 000 kr. I proposition 1986/87:80 beräknas
motsvarande medel för budgetåret 1987/88 under fakultetsanslagen och
avses således fördelas av fakultetsnämnderna.

Föredragande statsrådet anför att fakultetsnämnderna vid fördelningen
av medel för forskning har ansvar inte bara för den egna högskoleenheten
utan också för högskolelärarna vid angränsande mindre högskolor. I princip
bör enligt statsrådet alla ansökningar om forskningsresurser vägas mot
varandra på lika villkor. Under en övergångsperiod är det dock lämpligt att
fakultetsnämnderna vid fördelningen av de rörliga resurserna inte skall få
avsätta mindre än genomsnittet av de tre senaste årens tilldelning till var
och en av de mindre högskoleenheterna. Efter en tid bör fakultetsnämnderna
ha blivit så förtrogna med högskolelärama vid de mindre högskoleenheterna
och deras behov att någon särskild avsättning av medel för dem
inte blir nödvändig.

Enligt motionerna 1986/87: Ubl (c) yrkande 17 och 1986/87: Ubl3 (c) bör
medlen till högskolelektorers forskning vid mindre högskolor även budgetåret
1987/88 anvisas under anslaget Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål
och fördelas av regionstyrelsema. Vidare bör medlen enligt motion
1986/87: Ubl yrkande 17 nästa budgetår räknas upp med 10 milj. kr.
till totalt 43 870000 kr.

I motionerna 1986/87: Ub33 (s), 1986/87: Ub65 (s) och 1986/87: Ub67 (s)
yrkande 2 hävdas att den föreslagna ordningen inte kommer att fungera väl
då resurserna skall fördelas på grundval av de tre senaste årens tilldelning.

De anser att resurstilldelningen inte bör låsas på det föreslagna sättet till
viss högskola och viss fakultet. Enligt motionerna bör medlen även fortsättningsvis
anvisas under anslaget Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål
och fördelas på samma sätt som i dag eller genom något centralt
organ.

1 motion 1986/87: Ub5 (m) yrkande 25 tillstyrks att medel till de mindre
högskolornas lärares forskning anvisas under fakultetsanslagen och fördelas
av fakultetsnämnderna. Däremot kan motionärerna inte acceptera att

medlen skall fördelas med utgångspunkt i tilldelningen under den senaste UbU 1986/87: 26
treårsperioden. De anser att en sådan ordning skulle kunna ge intryck av
att dessa högskolelärare inte klarar att på egen hand hävda sig gentemot
övriga forskare som konkurrerar om medlen inom den rörliga resursen.

Alla ansökningar om forskningsmedel bör enligt motionen behandlas på
lika villkor redan från början och således inte öronmärkas under en övergångsperiod.

Utskottet tillstyrker den föreslagna ordningen att medel för de mindre
högskolornas lärares forskning inte längre anvisas under ett särskilt anslag.

Genom att dessa lärare tilldelas medel från samma resurs som forskarna
vid universiteten och högskolorna med fasta forskningsresurser markeras
att alla högskoleenheter är en del av samma högskolesystem. Fakultetsnämnderna
har enligt högskolelagen ett ansvar också för högskolelärarna
vid de mindre högskolorna. Utskottet har således inget att invända mot att
medel beräknas för de mindre högskolornas lärares forskning under fakultetsanslagen.
Utskottet föreslår därför att riksdagen avslår motionerna
1986/87: Ubl yrkande 17 delvis, 1986/87: Ubl3, 1986/87: Ub33, 1986/

87: Ub65 och 1986/87: Ub67 yrkande 2. Utskottet återkommer i det följande
under punkt 15 i detta betänkande till frågan om medelstilldelningen
under anslaget Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål.

Utskottet anser i likhet med föredragande statsrådet att alla ansökningar
om medel från den rörliga resursen under fakultetsanslagen skall vägas
mot varandra på lika villkor. Utskottet kan dock godta att det under en
övergångsperiod görs särskilda avsättningar av medel för forskare från de
mindre högskolorna på de grunder som anges i propositionen. Utskottet
förutsätter att regeringen noga följer tillämpningen av denna ordning och
att den inte får innebära sådan låsning att nya inriktningar och bedömningar
omöjliggörs. Utskottet avstyrker därmed motion 1986/87: Ub5 yrkande
25.

Den andra typen av stöd till forskning vid de mindre högskolorna är
åtgärder som bl. a. syftar till att öka lärarnas möjligheter att åta sig uppdrag
från företag, kommuner och myndigheter i det närliggande samhället.

Under anslaget Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål föreslås en
kraftig förstärkning av medlen till högskolans kontaktorganisation m. m.

Medlen skall användas till den fortsatta verksamheten med kontaktsekreterare,
m. m. Dessa frågor behandlar utskottet under punkt 15 i detta
betänkande.

10 Befordringstitlar m. m.

UHÄ har på regeringens uppdrag utrett frågan om befordringstitlar. UHÄ
föreslår att högskoleadjunkt och högskolelektor skall kunna få den personliga
titeln högskolelektor resp. professor utan att detta motsvaras av någon
förändring av vare sig lön eller arbetsuppgifter. Endast titeln skulle förändras.
Grunderna för detta skulle vara visad särskild vetenskaplig eller pedagogisk
skicklighet eller annan väsentlig insats inom verksamhetsområdet.

UHÄ redovisar för egen del tveksamhet inför ett system med befordrings- 35

titlar. Inhämtade yttranden från högskolorna visade sig vara mycket blandade.

Föredragande statsrådet anser att systemet med befordringstitlar på sikt
kan leda till en nedvärdering inte bara av professorstiteln utan också av
högskolelektorstiteln. Risk finns för ett omfattande administrativt merarbete
eller en godtycklig behandling av dessa frågor. Föredragande statsrådet
stryker under det angelägna i att de skickliga och erfarna lärarna
stimuleras och uppmuntras men anser inte att tilldelningen av titlar utan
förbindelse med ändringar i tjänsteställning, arbetsinnehåll i tjänsten eller
lön ger önskad effekt. Nackdelarna är betydligt större än fördelarna. Det
system med lönefält som nu gäller för högskolans lärare kan och bör
utnyttjas bl. a. för att belöna goda pedagoger. Det hör enligt föredragande
statsrådet till de lokala högskolemyndigheternas ansvar att finna vägar och
medel att stimulera skickliga lärare och visa dem erkänsla och uppskattning.

I två motioner, nämligen 1986/87: Ubl (c) yrkande 18 och 1986/87: Ub70
(s) begärs godkännande av det förslag som UHÄ fört fram och som innebär
att högskoleadjunkt resp. högskolelektor skall kunna få den personliga
titeln högskolelektor resp. professor utan förändring av lön eller arbetsuppgifter.
I motion 1986/87: Ub60 (fp) yrkande 1 begärs endast titelförändring
för högskolelektor till professor.

Utskottet har inget att erinra mot vad föredragande statsrådet anfört i
propositionen beträffande befordringstitlar. Utskottet anser i likhet med
föredragande statsrådet att det är viktigt att stimulera och uppmuntra
pedagogiskt skickliga och erfarna lärare med utnyttjande av bl. a. systemet
med lönefält. Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionerna 1986/
87: Ubl yrkande 18, 1986/87: Ub60 yrkande 1 och 1986/87: Ub70.

I motion 1986/87: Ub661 (m) hemställs om att riksdagen hos regeringen
begär förslag om möjligheter att inrätta tjänst som adjungerad högskolelektor
och adjungerad forskarassistent vid högskolan. Den samverkansform
som etablerats i och med tillkomsten av adjungerade professorer bör enligt
motionärerna utsträckas till att gälla även högskolelektorer och forskarassistenter.

Utskottet har vid två tidigare tillfällen behandlat liknande motionsyrkanden,
nämligen vid riksmötet 1981/82 (UbU 1981/82:37, s. 40—41) och
riksmötet 1986/87 (UbU 1986/87:4, s. 13). Vid båda tillfällena avslog riksdagen
efter förslag från utskottet motionsyrkandena. Utskottet hänvisade
till de möjligheter som universitet och högskolor har att anlita utomstående
som extra lärare. Från universitet och högskolor har inte framförts några
krav på förändringar av den nya organisationen i enlighet med motionens
yrkanden. Utskottet föreslår att riksdagen avslår motion 1986/87: Ub661.

11 Forskningsetik

Forskningsrådsnämnden överlämnade hösten 1986 rapporten Etik i forskningsprocessen.
Rapporten innehåller en redogörelse för föreskrifter och
regler som för närvarande finns samt för institutioner och organisationer
som på olika sätt behandlar forskningsetiska frågor. Enligt nämnden skall

UbU 1986/87: 26

36

för insamling av personuppgifter för forskningsändamål normalt krävas att UbU 1986/87: 26
sådan information lämnas att berörda personer kan ta ställning till om de
vill medverka i ett forskningsprojekt eller inte.

Nämnden betonar att forskning inte bör jämställas med myndighetsutövning.
Vissa regler som gäller för annan statlig verksamhet bör därför inte
gälla forskning. Detta berör bl. a. tillämpningen av offentlighetsprincipen.

Enligt forskningsrådsnämnden fungerar det bedömningssystem som
byggts upp inom det medicinska området väl. Nämnden föreslår vissa
marginella förändringar i fråga om de medicinska kommittéernas sammansättning
och granskningsområde. Nämnden föreslår ett motsvarande system
för etikgranskning av forskningsprojekt inom det humanistisk-samhällsvetenskapliga
området.

Enligt föredragande statsrådet berör forskningsrådsnämndens förslag en
rad synnerligen viktiga och komplicerade frågor. En av de frågor som
aktualiseras i rapporten är den om forskningen skall undantas från de
generella regler som gäller för den statliga verksamheten och hur undantagsreglerna
i så fall skall utformas. Enligt statsrådets mening är det inte
lämpligt att ta ställning till den organisatoriska utformningen av forskningsetisk
prövning innan rättsliga och andra förutsättningar är närmare klarlagda.
Frågan bör därför bli föremål för fortsatta överväganden. Statsrådet
avser att senare återkomma till regeringen med förslag att tillkalla en
särskild utredningsman.

Den aviserade utredningen om forskningsetik bör enligt motion 1986/

87: Ub6 (fp) yrkande 7 få en parlamentarisk sammansättning, vilket riksdagen
som sin mening bör ge regeringen till känna.

Utskottet har inhämtat att flertalet av de instanser som yttrat sig över
forskningsrådsnämndens rapport har ansett att fortsatta överväganden
behövs i fråga om de juridiska förutsättningarna för etisk bedömning.

Eftersom det kommande utredningsarbetet främst skall gälla olika rättsliga
aspekter och bör bedrivas skyndsamt, delar utskottet statsrådets uppfattning
att uppdraget bör ges åt en sakkunnig enmansutredare. Riksdagen bör
således avslå motion 1986/87: Ub6 yrkande 7.

I en under den allmänna motionstiden väckt motion 1986/87: Ub683 (c)
begärs att etikregler skall utarbetas för sådan forsknings- och statistikproduktion
som baseras på insamlade personuppgifter. Motionärerna tar upp
frågor som frivilligt deltagande och samtycke från berörda personer, offentlighetsprincipens
tillämpning och prövning genom etikkommittéer.

Utskottet hänvisar till att nämnda frågor kommer att bli föremål för
fortsatta överväganden, såsom redovisas i propositionen. Motion 1986/

87: Ub683 avstyrks därmed av utskottet.

12 Litteraturförsörjning

I propositionen anförs att det i den utredning som låg till grund för beslutet
om statens psykologisk-pedagogiska biblioteks (SPPB) nuvarande organisation
pekades på de positiva effekter som skulle kunna uppnås om biblioteket
samordnas med universitetsbiblioteket i Stockholm. Något beslut om
sådan samordning fattades dock inte vid detta tillfälle (prop. 1979/80:104). 37

Föredragande statsrådet finnér det nu lämpligt att SPPB knyts till universitetsbiblioteket
i Stockholm. Förändringen bör träda i kraft den 1 juli
1988. Regeringen föreslår riksdagen att godkänna vad som i propositionen
har föreslagits om statens psykologisk-pedagogiska bibliotek.

I motion 1986/87: Ub40 (fp, m, c, vpk) yrkas avslag på regeringens
förslag. Statsmakterna har under en lång följd av år byggt upp ett centralt
vetenskapligt bibliotek för informationförsörjningen inom främst psykologi
och pedagogik. Förslaget i propositionen ser enligt motionärerna vid en
första anblick ganska harmlöst ut när det påstås att det inte handlar om att
ändra i SPPB:s uppgifter och verksamhet utan att det hela är att betrakta
som en organisatorisk fråga och att vissa samordningsvinster kan nås.
Motionärerna anser emellertid att frågan inte är så enkel. Det handlar
enligt dem i stället om att göra ett nationellt bibliotek till ett lokalt filialbibliotek.
1 dag är SPPB ett nationellt bibliotek som betjänar forskare vid
landets alla universitet och högskolor, folkbildare, pedagoger, psykologer,
psykiatriker och lärare över hela landet. SPPB:s självständighet har betytt
mycket för den positiva utveckling biblioteket haft under 1960-, 1970- och
1980-talen. Man har kunnat koncentrera sig på sin huvuduppgift, det
landsomfattande informationsförsöijningsansvaret, och sluppit att hela tiden
kämpa med andra intressenter om de knappa lokala resurserna. SPPB
har på ett för svenska förhållanden unikt sätt kunnat prioritera de uppgifter
universitetsbiblioteken normalt inte hinner utföra. Universitetsbiblioteken
är främst till för användarna vid det egna universitetet och är i mindre
utsträckning avsedda att betjäna samhällets behov utanför universitetet.
Enligt motionärerna innebär regeringens förslag i praktiken att universitetet
i Stockholm tillförs en väsentlig resurs och att landets övriga högskolor
fråntas en viktig tillgång. De största förlorarna är den sammantagna beteendevetenskapliga
forskningen och folkbildarna, lärarna, psykologerna
och pedagogerna utanför universitetsväsendet och forskarna utanför
stockholmsområdet.

Utskottet, som finner att denna organisatoriska fråga bör bedömas
främst med hänsyn tagen till låntagarnas behov och inte på administrativa
grunder, föreslår att riksdagen med bifall till motion 1986/87: Ub40 avslår
propositionen i denna del.

Enligt föredragande statsrådets mening har utvecklingen på informationsförsörjningsområdet
gjort det lämpligt att i betydande omfattning övergå
till en decentraliserad organisation, där varje berörd sektor tar ett eget
ansvar för sådana frågor. Detta gäller även näringslivet. Ansvaret för
näringslivets informationsförsöijning bör följaktligen inte ligga på statliga
myndigheter utan på företag och organ inom näringslivet. Inom högskoleområdet
arbetar UHÄ redan med informationsförsöijningsfrågor, bl. a.
som följd av det uppdrag angående datastrategi för högskolan som givits av
regeringen. Delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning
(DFI) bör därför enligt propositionen läggas ned den 30 juni 1988.

Även fortsättningsvis behövs dock ett samordningsorgan för frågor som
berör forskningsbiblioteken. Statsrådet förordar att ett sådant organ inrättas
från den 1 juli 1988 med uppgift att främst planera och samordna

UbU 1986/87:26

38

verksamheten vid de bibliotek som ger service till utbildning, forskning
och utveckling. Det nya organet bör bl. a. svara för genomförandet av ett
system med ansvarsbibliotek.

Eftersom nämnda uppgifter har ett nära samband med UHÄ:s verksamhetsområde
är det enligt statsrådets mening naturligt att det nya organet på
lämpligt sätt knyts till UHÄ. Den närmare organisatoriska utformningen
av biblioteksorganet och formen för anknytning till UHÄ bör utredas
vidare.

Regeringen föreslår riksdagen att godkänna vad som i propositionen har
föreslagits om delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning.

I motion 1986/87: Ub9 (fp) yrkande 1 begärs en särskild översyn av de
delar av informationsförsörjningen som inte kommer att täckas av det
föreslagna nya biblioteksorganet. Motionärerna menar att även en decentraliserad
organisation med sektorsansvar kräver en samordning, om inte
helhetsgreppet skall försvinna. Vidare hemställs i motionens yrkande 2 att
biblioteksorganet bör få en sådan organisatorisk utformning och form för
anknytning till UHÄ att det blir representativt även för det stora antal
bibliotek som ligger utanför UHÄ:s verksamhetsområde. I motion 1986/
87: Ub636 (fp), väckt under den allmänna motionstiden, begärs förslag om
att DFI skall upphöra som myndighet.

Utskottet har erfarit att regeringen den 19 mars 1987 — under förutsättning
av riksdagens godkännande av regeringsförslaget — beslutat om direktiv
för en organisationskommitté. Enligt direktiven skall kommittén
bl. a. pröva frågor kring avvecklingen av DFI:s verksamhet och om det
föreslagna biblioteksorganets organisatoriska form och ställning. Riksdagen
bör enligt utskottets mening inte föregripa den fortsatta behandlingen
genom särskilt uttalande utan avslå motion 1986/87: Ub9.

Yrkandet i motion 1986/87: Ub636 om förslag till nedläggning av DFI är
tillgodosett och bör alltså inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Utskottet, som inget har att erinra mot regeringens förslag om DFI,
föreslår riksdagen att godkänna detsamma.

13 En särskild högskoleenhet för fysisk fostran och idrott

Den 1 juli 1966 omvandlades dåvarande gymnastiska centralinstitutet till
gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm. Befintliga resurser för
forskning i form av högre tjänster i fysiologi knöts till den nya högskolan.
Innehavarna av dessa tjänster skulle svara för forskning m. m. på det
fysiologiska ämnesområdet, medverka i den grundläggande högskoleutbildningen
och svara för forskningsanknytningen av gymnastik- och
idrottslärarutbildningen. Härtill kom att institutionen för fysiologi vid högskolan
svarade för informations- och kunskapsspridning inom det humanbiologiska
ämnesområdet och därmed var av riksintresse för bl. a. idrottsrörelsen
och övriga av fysisk fostran intresserade i landet. Dessa forskares
arbetsplats var knuten till gymnastik- och idrottshögskolans lokaler i
Stockholm för att ge bästa möjliga villkor för dels överföring av praktisk
erfarenhet från gymnastik, idrott och annan träning till forskarna, dels

UbU 1986/87: 26

39

överföring av ny vetenskaplig kunskap till lärare, studerande m. fl. vid UbU 1986/87:26
gymnastik- och idrottshögskolan.

Vid högskolereformen den 1 juli 1977 inrättades högskolan för lärarutbildning
i Stockholm (HLS). Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm
blev en del av HLS (institutionen för gymnastik- och idrottslärarutbildning).
Enligt förarbetena till högskolereformen (SOU 1973:2, s. 499) borde
den forskning som var knuten till lärarhögskolan i Stockholm resp. gymnastik-
och idrottshögskolan i Stockholm inordnas i ansvarsområdet för den
nya fakultetsorganisationen, dvs. den samhällsvetenskapliga fakulteten
vid universitetet i Stockholm resp. den medicinska fakulteten vid karolinska
institutet (Kl). Så skedde också den 1 juli 1977 men på helt olika sätt
för institutionerna för pedagogik resp. fysiologi. Under anslaget Samhällsvetenskapliga
fakulteterna uppfördes en särskild anslagspost, Högskolan
för lärarutbildning i Stockholm, som rymde och fortfarande rymmer
bl. a. medlen för tjänsterna som professor i pedagogik m. m. HLS har
därmed ett inflytande på utnyttjandet av denna tjänsteresurs. En motsvarande
anordning kom däremot inte till stånd beträffande de tre tjänsterna
som professor i fysiologi vid gymnastik- och idrottshögskolan. Styrelsen
för HLS har beträffande dessa tjänster inget inflytande. För budgetåret
1985/86 utgick enligt KI:s interna budget 2 195000 kr. till institutionen för
fysiologi III (institutionen svarar mot förutvarande gymnastik- och idrottshögskolan).

Riksdagen uttalade under föregående riksmöte (UbU 1985/86:24, rskr.

1985/86:299) att professurerna i kroppsövningarnas fysiologi (med ändrad
benämning fysiologi, särskilt arbetsfysiologi), tillämpad fysiologi och fysiologi,
särskilt kroppsövningarnas fysiologi, vid Kl fortsättningsvis bör
vara knutna till forskning och utbildning som avser fysisk fostran och
idrott.

Frågor om forskning och utbildning som avser fysisk fostran och idrott
tas upp i proposition 1986/87: 80. Av propositionen framgår att det i skrivelse
från prefekten vid institutionen för gymnastik- och idrottslärarutbildning
vid HLS har föreslagits kompletterande bestämmelser om precisering
av organisationen kring de tre högre tjänsterna i fysiologi bl. a. beträffande
tjänstetillsättning, prövning av ämnesinnehåll, institutionstillhörighet och
lokaler. Föredragande statsrådet anför i frågan bl. a. följande:

Behovet är stort av forskning om olika idrottsmedicinska frågor. Resurserna
för detta slag av forskning består i första hand av de aktuella tjänsterna
vid Kl. En professur i idrottsmedicin, bekostad med donationsmedel, finns
dessutom vid institutet. Jag avser att återkomma till regeringen med förslag
att ge UHÄ i uppdrag att utreda bl. a. hur organisationen av verksamheten
bör utformas för att resurserna skall kunna hållas samman och på
bästa sätt kunna tillgodose idrottens och idrottslärarutbildningens behov.

Frågan om en självständig högskoleenhet m. m. för idrott har tagits upp i
sex motioner. Motionerna 1986/87: Ub536 (c) och 1986/87: Ub624 (fp) har
båda som utgångspunkt att 1985 års riksidrottsmöte uttalat ett behov av en
idrottshögskola och att riksidrottsstyrelsen fick riksidrottsmötets uppdrag
att verka för en sådan. Motionärerna föreslår mot denna bakgrund att 40

förutsättningarna för inrättandet av en idrottshögskola utreds. Sveriges
riksidrottsförbund har i skrivelse till utbildningsutskottet hemställt att
åtgärder vidtas för att institutionen för idrottslärarutbildning vid HLS skall
få ställning som självständig högskoleenhet för fysisk fostran och idrott. I
motion 1986/87:604 (s) föreslås att utbildning av idrottsledare m.m. förläggs
till Linköping. I motionerna 1986/87: Ub42 (m, fp), 1986/87: Ub44 (s)
och 1986/87: Ub81 (c) yrkande 6 önskas att ett tvärvetenskapligt institut för
idrotten (idrottshögskola) blir förlagt till högskolan i Falun-Borlänge.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

HLS har till främsta uppgift att stödja den praktisk-pedagogiska utbildningen
i olika lärarutbildningar. Förutvarande gymnastik- och idrottshögskolan
i Stockholm är sedan tio år tillbaka en institution inom HLS.
Utskottet har förståelse för att det kan vara svårt att inom en institution för
lärarutbildning bereda erforderligt utrymme åt utveckling och forskning i
vad gäller idrottens många och olikartade basämnen och den informationsoch
kunskapsspridning som är av intresse för bl. a. idrottsrörelsen. Frågan
om en självständig högskoleenhet för fysisk fostran och idrott bör därför
skyndsamt prövas av regeringen. Utskottet föreslår att riksdagen med
anledning av motionerna 1986/87: Ub42, 1986/87: Ub44, 1986/87: Ub81 yrkande
6, 1986/87: Ub536, 1986/87: Ub604 och 1986/87: Ub624 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört om utbildning och
forskning som avser fysisk fostran och idrott.

14 Övriga frågor

Frågor rörande lokaler för högskoleväsendet tas upp i två motioner.

I motion 1986/87: Ubl (c) yrkande 9 hemställs - med hänvisning till de
nya tjänster som föreslås i propositionen - att riksdagen skall hos regeringen
begära skyndsamt förslag till lokalförsöijningsprogram för högskoleväsendet.

Utskottet vill påminna om att vaije högskoleenhet årligen i samband
med sin anslagsframställning redovisar en prioritering av sina lokalbehov.
Med bl. a. detta som underlag upprättar byggnadsstyrelsen och UHÄ
gemensamt vaije år en prioriteringslista över dels de större ny- eller
ombyggnadsprojekt som behöver genomföras de närmaste åren, dels
mindre byggnadsprojekt, s. k. diverse objekt. Enligt vad utskottet erfarit
kommer UHÄ att generellt ta upp de lokalbehov som tjänstetillskottet kan
föra med sig i anslagsframställningen för budgetåret 1988/89. Syftet med
motionen blir därmed tillgodosett. Utskottet avstyrker med det anförda
motion 1986/87: Ubl yrkande 9.

Ansvaret för högskolans byggnader bör enligt motion 1986/87: Ub5 (m)
kunna föras över från byggnadsstyrelsen till de lokala högskolorna. Detta
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna (yrkande 15).

Frågor om ökat lokalt ansvar för lokaler och utrustning vid högskolorna
redovisas i årets budgetproposition (bil. 10, s. 214-216). Föredragande
statsrådet anför att det enligt hans mening är nödvändigt att behandla
högskolans lokalförsörjning inom ramen för ett fortlöpande översynsarbete.
Ett viktigt delmål för översynen bör vara att lokalkostnader och resur -

UbU 1986/87: 26

41

ser för inredning och utrustning skall kunna hanteras som en integrerad del
av högskolans budget och att högskoleenheterna i ökad utsträckning skall
kunna ta programmässigt och ekonomiskt ansvar. Det bör därför finnas en
utbytbarhet mellan lokaler och andra resurser som står till högskolans
disposition. Enligt statsrådets mening föreligger nu ett tillräckligt underlag
för att inleda en förändring i riktning mot ett ökat lokalt inflytande i
lokalförsöijningsfrågor. Ett genomförande förutsätter dock ett betydande
arbete för att utveckla ett nytt planerings- och budgetsystem för högskolans
lokaler, inredning och utrustning. Statsrådet avser att inom kort
föreslå regeringen ett sådant arbete. Resultaten kommer fortlöpande att
redovisas för riksdagen.

Utskottet finnér inte skäl att tillstyrka bifall till motion 1986/87: Ub5
yrkande 15 mot bakgrunden av vad som redovisats. Resultatet av översy
nsarbetet bör avvaktas. Riksdagen bör således avslå motionsyrkandet.

Enligt motion 1986/87: Ub81 (c) yrkande 11 bör riksdagen hos regeringen
begära att UHÄ får i uppdrag att aktivt verka för en bättre samordning av
högskolornas datoriserade informationssystem.

Utskottet vill erinra om att UHÄ med skrivelse den 1 oktober 1986 till
regeringen överlämnat en rapport benämnd Långsiktiga planer för datoranvändningen
i högskolan och för den administrativa utvecklingen i högskolan.
I rapporten föreslås bl. a. riktlinjer för det fortsatta arbetet med
datorkommunikation på det nationella planet. Enligt vad utskottet erfarit
kommer UHÄ:s förslag att behandlas i 1988 års budgetproposition. Med
hänvisning härtill avstyrks yrkande 11 i motion 1986/87: Ub81 av utskottet.

Enligt motion 1986/87: Ub36 (c) bör en internordisk högskola för bildande
konst upprättas i Umeå. Motionären menar att det är viktigt att genom en
sådan högskola öka samarbetet mellan arkitekter, samhällsplanerare och
konstnärer. Konstnärer har, säger motionären, ett brett kunnande och
angriper problem annorlunda än t. ex. en arkitekt som är utbildad inom
områdena färg, form, ekonomi och teknik.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet erinra om att riksdagen
vid föregående riksmöte beslöt att linjen för fri konst samt designlinjen
skulle förläggas även till universitetet i Umeå från budgetåret 1987/88 resp.
1988/89. Samverkan förutsätts därvid ske i fråga om utrustning m. m. med
den bildlärarlinje som redan finns i Umeå (UbU 1985/86:25, rskr. 1985/
86: 300). I vad gäller utbildning av arkitekter har riksdagen beslutat om en
minskning av antalet utbildningsplatser på arkitektlinjen (UbU 1980/81: 12,
rskr. 1980/81: 120). Det är enligt utskottets mening inte aktuellt att starta
arkitektutbildning på en fjärde högskoleort. Med det anförda avstyrks
motion 1986/87: Ub36.

Enligt motion 1986/87: Ub5 (m) yrkande 12 bör bl. a. tjänsteförslagsnämndernas
sammansättning förändras. Företrädare för personalen och de
studerande har rätt att ingå i sådana nämnder. Personalens och studenternas
synpunkter bör enligt motionärernas mening kunna inhämtas på annat
sätt än genom rösträtt i tjänsteförslagsnämnderna. Personalen har exempelvis
medbestämmandelagen att tillgå. Motionärerna anser därför att
högskoleförordningen bör ändras på denna punkt.

UbU 1986/87:26

42

Utskottet är inte berett att föreslå en ändring av tjänsteförslagsnämndernas
sammansättning. Motion 1986/87: Ub5 yrkande 12 avstyrks.

Frågan om forskningsinformation tas upp i motion 1986/87: Ubl (c) yrkande
19. Motionärerna anser att medverkan i sådan verksamhet bör ge ett
särskilt meritvärde vid tjänstetillsättningar. UHÄ bör få i uppdrag att
utreda denna fråga.

Utskottet erinrar om att värdet och behovet av forskningsinformation
betonas på flera ställen i proposition 1986/87:80. Föredragande statsrådet
pekar bl. a. på det framgångsrika arbete som forskningsrådsnämnden bedriver
och föreslår att ytterligare medel ställs till nämndens förfogande.
Utskottet vill vidare peka på vad som sägs om befordringsgrund för tillsättning
av lärare i 19 kap. 30 § högskoleförordningen, nämligen att vikt skall
fästas vid förmåga att informera om forskning och utvecklingsarbete.
Utskottet anser således att syftet med yrkandet är tillgodosett och att det
inte bör föranleda någon särskild åtgärd från riksdagens sida. Med detta
avstyrker utskottet yrkande 19 i motion 1986/87: Ubl.

I motion 1986/87: Ub2 (vpk) yrkande 8 begärs 15 milj. kr. för en försöksverksamhet
med s. k. vetenskapsbutiker. Syftet är att ge finansiellt svaga
grupper som t. ex. fackföreningar, miljögrupper, kvinnogrupper och fredsorganisationer
möjlighet att få forskning utförd inom högskolan. Som
exempel på områden där forskningsbehoven är stora nämns arbetsmiljö,
arbetarskydd, sysselsättning och arbetsmiljö, boende, transporter och
miljöfrågor samt frågor om jämställdhet. Motionärerna hänvisar till den
verksamhet med vetenskapsbutiker som bedrivs vid universiteten i Holland,
Belgien, Frankrike och Västtyskland.

Utskottet erinrar om att på flera av de områden som nämns i motionen
bedrivs högskoleforskning finansierad av sektorsorgan. Sektorsorganens
uppgift är att tillgodose vissa av samhällets forskningsbehov. Inom t. ex.
arbetsmiljöområdet har arbetsmiljöfonden satsat stora resurser på forskning.

Till verksamheten inom högskolan hör att sprida kännedom om forskning
och utvecklingsarbete. En väl utbyggd organisation av kontaktsekreterare
har ökat möjligheterna för grupper och enskilda att ta del av forskningsresultat.
Utskottet finner att motion 1986/87: Ub2 yrkande 8 inte bör
föranleda någon riksdagens åtgärd.

Vikten av utvecklingsprogram för vissa personalkategorier som aktivt
deltar i forskningsverksamheten betonas i motion 1986/87: Ubl (c) yrkande

11. Det bör enligt motionärerna åligga berörda fakulteter att utforma sådana
program för bl. a. laboratorieassistenter och ingenjörer.

Utskottet noterar att utbildningsministern i proposition 1986/87:127 om
fortsatt decentralisering inom högskolan berör den i motionen aktualiserade
frågan (s. 15). I sin redovisning av den fortsatta utvecklingen av högskolans
anslags- och styrsystem anför statsrådet att strävan bör vara att
långsiktigt och kontinuerligt stärka även den tekniska och administrativa
personalens yrkeskunnande. Forskning och högre utbildning blir med åren
alltmer sofistikerade som verksamheter betraktade. Det kräver enligt

UbU 1986/87: 26

43

statsrådet ett växande personellt stöd av skilda slag. Statsrådet avser att UbU 1986/87: 26

återkomma till högskolans anslags- och styrsystem i budgetpropositionen

1988.

Enligt vad utskottet inhämtat ankommer det redan i dag lokalt på fakulteterna
att av sina ordinarie anslag avdela medel för personalutveckling.

Mot bakgrunden av vad som anförts föreslår utskottet att riksdagen avslår
motion 1986/87: Ubl yrkande 11.

1 bilaga 6 (s. 57) till propositionen hemställer utbildningsministern att
regeringen föreslår riksdagen att bemyndiga regeringen att besluta om
överföringar mellan fakultetsanslag i enlighet med vad han förordat (s. 17).

Då riksdagen på regeringens begäran redan lämnat ett bemyndigande om
överföringar mellan anslag för högskolan i anslutning till behandlingen av
årets budgetproposition (UbU 1986/87: 15 s. 2, rskr. 1986/87: 155) finnér
utskottet att riksdagen inte bör lämna det i proposition 1986/87:80 begärda
bemyndigandet.

15 Hemställan

Åberopande det anförda hemställer utskottet

1. beträffande ett fritt kunskapssökande som grund för forskningspolitiken att

riksdagen med avslag på motionerna 1986/87: Ubl yrkandena 2
och 3 och 1986/87: Ub2 yrkande 1 lämnar utan erinran vad statsministern
anfört,

2. beträffande en plan för utökning av antalet tjänster
att riksdagen avslår motion 1986/87: Ub622,

3. beträffande vissa extra medel till fakulteterna för budgetåret
1987188

att riksdagen avslår motion 1986/87: Ub5 yrkande 16,

4. beträffande extra medel för budgetåret 1988/89 för inrättande
av särskilda tjänster inom högskolan

att riksdagen avslår motion 1986/87: Ub6 yrkande 4,

5. beträffande kvalitet i utbildningsväsendet i dess helhet

att riksdagen avslår motionerna 1986/87: Ubl yrkande 1, 1986/

87: Ub5 yrkande 1 och 1986/87: Ub590 yrkande 1,

6. beträffande överföring av vissa sektorsmedel till högskoleanslag
m. m.

att riksdagen med bifall till motion 1986/87: Ub2 yrkande 7 samt med
avslag på motionerna 1986/87: Ubl yrkande 12, 1986/87: Ub5 yrkandena
5, 6 och 7, 1986/87: Ub6 yrkande 1 och 1986/87: Ub676 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. beträffande sekreterare i statliga utredningar
att riksdagen avslår motion 1986/87: Ub5 yrkande 10,

8. beträffande ett bemyndigande avseende forskningsråden m. m.
att riksdagen bemyndigar regeringen att bemyndiga forskningsråden
och forskningsrådsnämnden att besluta om tilldelning av anslag för

högst tre år, 44

9. beträffande högskolelärares skyldighet att redovisa bisysslor UbU 1986/87:26
att riksdagen med avslag på motionerna 1986/87: Ub5 yrkande 2 och

1986/87: Ub53 yrkande 2 godkänner vad som har anförts i proposition
1986/87: 80,

10. beträffande sekretessbeläggning av examensarbeten

att riksdagen med avslag på motion 1986/87: Ub81 yrkande 9 godkänner
vad som har anförts i proposition 1986/87: 80,

11. beträffande stiftelser för stöd till forskning

att riksdagen avslår motionerna 1986/87: Ubl yrkande 14 och 1986/

87: Ub5 yrkande 22,

12. beträffande vissa programområden m.m.

att riksdagen lämnar utan erinran vad statsministern anfört,

13. beträffande fakultetsprogram som planeringsinstrument m.m.
att riksdagen med avslag på motionerna 1986/87: Ub5 yrkande 11
och 1986/87: Ub6 yrkande 2 godkänner vad som anförts i proposition
1986/87:80,

14. beträffande försöksverksamhet med fri resursanvändning
inom teknisk fakultet

att riksdagen avslår motion 1986/87: Ub6 yrkande 3,

15. beträffande allmän och särskild behörighet till forskarutbildning att

riksdagen avslår motion 1986/87: Ub5 yrkande 18,

16. beträffande studiefinansieringen inom forskarutbildningen
att riksdagen avslår motionerna 1986/87: Ubl yrkandena 5 samt 6
delvis, 1986/87: Ub5 yrkande 20 och 1986/87: Ub590 yrkande 3,

17. beträffande doktorsexamen som privatist

att riksdagen avslår motion 1986/87: Ub5 yrkande 17,

18. beträffande betygsättning av doktorsavhandlingar
att riksdagen avslår motion 1986/87: Ub5 yrkande 19,

19. beträffande doktorands undervisningsuppgifter

att riksdagen avslår motionerna 1986/87: Ubl yrkande 6 delvis och
1986/87: Ub5 yrkande 21,

20. beträffande viss andel av doktorandtjänsterna för de mindre
högskolorna

att riksdagen avslår motion 1986/87: Ub24,

21. beträffande utländsk studerande

att riksdagen avslår motion 1986/87: Ub81 yrkande 12,

22. beträffande doktorsavhandling på finska
att riksdagen avslår motion 1986/87: Ub657,

23. beträffande kvinnlig representation i tjänsteförslagsnämnder
m.fl. organ

att riksdagen avslår motionerna 1986/87: Ubl yrkande 10, 1986/

87: Ubl7 yrkande 1 delvis och 1986/87: Ub68 yrkande 2,

24. beträffande arbetsvillkor för kvinnliga forskare

att riksdagen avslår motionerna 1986/87: Ub2 yrkande 4 och 1986/

87: Ubl7 yrkande 1 delvis,

25. beträffande tillsättning av doktorandtjänster m. m. med

kvinnliga sökande 45

att riksdagen avslår motion 1986/87: Ub60 yrkandena 2 och 3,

26. beträffande uppställande av doktorsexamen som behörighets- UbU 1986/87:26
villkor för vissa tjänster

att riksdagen avslår motionerna 1986/87: Ubl yrkande 8, 1986/

87: Ub5 yrkande 3 och 1986/87: Ub590 yrkande 4,

27. beträffande värdet av viss examen

att riksdagen avslår motionerna 1986/87: Ub590 yrkande 5 och 1986/

87: Ub643 yrkande 8,

28. beträffande nya former för en ämnesmetodisk utbildning
m. m.för personer med ämnesteoretisk behörighet till lektorstjänst,
att riksdagen med anledning av motionerna 1986/87: Ub5 yrkande 4,

1986/87: Ub545 delvis och 1986/87: Ub643 yrkande 7 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

29. beträffande uttalande om spridning av de fasta forskningsresurserna,
m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1986/87: Ubl yrkandena 4 och 16,

1986/87: Ub2 yrkande 6 delvis, 1986/87: Ub25, 1986/87: Ub67 yrkande
1, 1986/87: Ub601 delvis och 1986/87: Ub609,

30. beträffande särskild medelstilldelning för forskning vid de
mindre högskoleenheterna

att riksdagen avslår motion 1986/87: Ub2 yrkande 6 delvis,

31. beträffande fördelning av medel från den rörliga resursen
under fakultetsanslagen till lärare vid de mindre högskoleenheterna
att riksdagen med avslag på motionerna 1986/87: Ubl yrkande 17
delvis, 1986/87: Ub5 yrkande 25, 1986/87: Ubl3, 1986/87: Ub33,

1986/87: Ub65 och 1986/87: Ub67 yrkande 2 godkänner vad som
förordats i proposition 1986/87:80,

32. beträffande befordringstitlar

att riksdagen med avslag på motionerna 1986/87: Ubl yrkande 18,

1986/87: Ub60 yrkande 1 och 1986/87: Ub70 godkänner vad som
anförts i proposition 1986/87:80,

33. beträffande adjungerade högskolelektorer och forskarassistenter att

riksdagen avslår motion 1986/87: Ub661,

34. beträffande en parlamentarisk utredning om forskningsetik
att riksdagen avslår motion 1986/87: Ub6 yrkande 7,

35. beträffande etikregler för forskning m. m.
att riksdagen avslår motion 1986/87: Ub683,

36. beträffande statens psykologisk-pedagogiska bibliotek

att riksdagen med bifall till motion 1986/87: Ub40 avslår vad som
föreslagits i proposition 1986/87:80,

37. beträffande delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning att

riksdagen med avslag på motionerna 1986/87: Ub9 och 1986/

87: Ub636 godkänner vad som föreslagits i propositionen,

38. beträffande utbildning och forskning som avser fysisk fostran
och idrott

att riksdagen med anledning av motionerna 1986/87: Ub42, 1986/

87: Ub44, 1986/87: Ub81 yrkande 6, 1986/87: Ub536, 1986/87: Ub604 46

och 1986/87: Ub624 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

39. beträffande lokalförsörjningsprogram för högskolan
att riksdagen avslår motion 1986/87: Ubl yrkande 9,

40. beträffande ansvaret för högskolans byggnader
att riksdagen avslår motion 1986/87: Ub5 yrkande 15,

41. beträffande samordning av högskolornas datoriserade informationssystem att

riksdagen avslår motion 1986/87: Ub81 yrkande 11,

42. beträffande högskola för bildande konst
att riksdagen avslår motion 1986/87: Ub36,

43. beträffande tjänst eförslagsnämndernas sammansättning
att riksdagen avslår motion 1986/87: Ub5 yrkande 12,

44. beträffande forskningsinformation

att riksdagen avslår motion 1986/87: Ubl yrkande 19,

45. beträffande försöksverksamhet med vetenskap sbutiker
att riksdagen avslår motion 1986/87: Ub2 yrkande 8,

46. beträffande utvecklingsprogram för vissa personalkategorier
att riksdagen avslår motion 1986/87: Ubl yrkande 11,

47. beträffande visst bemyndigande

att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:80 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

48. beträffande forsknings- och utvecklingsverksamhet i övrigt
att riksdagen lämnar utan erinran vad statsministern anfört.

2. Forskningsanknytning av grundläggande
högskoleutbildning samt konstnärligt
utvecklingsarbete

Regeringen har under punkt D 15 (s. 58-64) föreslagit riksdagen

1. att bemyndiga regeringen att inrätta tjänster som professor i enlighet
med vad som förordats i propositionen,

2. att godkänna de riktlinjer för resursförstärkningar avseende budgetåren
1988/89 och 1989/90 som angetts i propositionen,

3. att till Forskningsanknytning av grundläggande högskoleutbildning
samt konstnärligt utvecklingsarbete för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag
av 21 396 000 kr.

Motionerna

Motioner väckta under allmänna motionstiden

1986/87: Ub662 av Sonja Rembo (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om de konstnärliga
utbildningarna vid universitetet i Göteborg.

UbU 1986/87:26

47

1986/87: Ub823 av Siw Persson m. fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga — yrkas UbU 1986/87: 26

15. att riksdagen hos regeringen begär att de av universitets- och högskoleämbetet
föreslagna professurerna i scenisk framställning resp. komposition
vid universitetet i Lund inrättas.

Motioner väckta med anledning av proposition 1986/87: 80

1986/87: Ub7 av Maja Bäckström m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen beslutar
att inom ramen för föreslaget anslag inrätta tjänsten som professor i regi
vid Dramatiska Institutet fr. o. m. den 1 juli 1988.

1986/87: Ubl6 av Ingela Mårtensson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet av
forskning i ämnet bildkunskap.

1986/87: Ub21 av Ylva Annerstedt m. fl. (fp) vari — såvitt nu är i fråga -yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om lönegaranti åt tidigare innehavare av tidsbegränsad
anställning som lärare.

1986/87: Ub23 av Bo Forslund m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet av
uppräkning av anslaget för forskningsanknytning.

1986/87: Ub48 av Bo Hammar (vpk) och Björn Samuelson (vpk) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om inrättandet av en professur i regi vid Dramatiska Instituet
fr. o. m. den 1 juli 1988.

1986/87: Ub61 av Kerstin Keen (fp) vari yrkas att riksdagen beslutar benämna
professuren för konstnärligt utvecklingsarbete Ingmar Bergmans
professur och professuren för utländsk kvinnlig gästforskare Kerstin Hesselgren
professur (delvis).

1986/87: Ub62 av Margareta Fogelberg m. fl. (fp, m, c, vpk) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om designlinjernas behov av ledningsresurser för forskning och
utveckling vid sidan av den organisation för konstnärligt utvecklingsarbete
som propositionen föreslår för den konstnärliga utbildningen i sin helhet.

1986/87: Ub74 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m, fp) vari yrkas att riksdagen
beslutar att inrätta en professur i regi vid Dramatiska Institutet fr. o. m.
den 1 juli 1988.

1986/87: Ub81 av Pär Granstedt m. fl. (c) vari — såvitt nu är i fråga — yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om tidigareläggning av professur vid Dramatiska Institutet.

48

Utskottet

UbU 1986/87: 26

Under detta anslag begärs medel för dels olika åtgärder för forskningsanknytning
av grundläggande högskoleutbildning (14538000 kr.), dels
konstnärligt utvecklingsarbete (6858000 kr.).

Regeringen begär riksdagens bemyndigande att inrätta totalt 13 professurer
på det konstnärliga området under budgetåren 1987/88-1989/90. Vid
universitetet i Göteborg föreslås professurer i skulptur resp. textilkonst
(den 1 juli 1987) och i scenisk gestaltning (den 1 juli 1989). Vid universitetet
i Lund föreslås professurer i komposition (den 1 juli 1987) och i scenisk
gestaltning (den 1 juli 1989). Med den sistnämnda professuren tillgodoses
motion 1986/87: Ub823 (fp) yrkande 15. Motionsyrkandet bör med hänvisning
härtill avslås av riksdagen. Vid universitetet i Umeå föreslås tre
professurer i grafik, målning resp. skulptur (den 1 juli 1987) och vid
konstfackskolan i Stockholm två professurer i metallhantverk samt textil
konst och formgivning (den 1 juli 1989). Vid musikhögskolan i Stockholm
och teaterhögskolan i Stockholm föreslås professurer i musikpedagogik
resp. scenisk gestaltning (den 1 juli 1988).

Vid dramatiska institutet (DI) föreslås en professur i regi bli inrättad den
1 juli 1989. Ett inrättande redan den 1 juli 1988 har föreslagits i fyra
motioner, nämligen i 1986/87: Ub7 (s), 1986/87: Ub48, (vpk), 1986/87: Ub74
(m, fp) och 1986/87: Ub81 (c) yrkande 1. Ett tidigareläggande motiveras
bl. a. med att DI till läsåret 1988/89 planerar att påbölja ett forskningsprojekt
som rör jämförelse mellan scenteater och TV-drama. Vid samma
tid avser man också att starta en påbyggnadsutbildning för regissörer.

Utskottet har inhämtat att DI självt genom vissa omfördelningar av
medel kan finansiera den aktuella professuren under budgetåret 1988/89,
dvs. ett år tidigare än enligt regeringens förslag. När sålunda den kompetensförstärkning
föredragande statsrådet finner angelägen kan fås ett år
tidigare utan extra kostnader för staten, föreslår utskottet att professuren i
regi får inrättas redan den 1 juli 1988. Detta bör riksdagen med bifall till
motionerna 1986/87: Ub7, 1986/87: Ub48, 1986/87: Ub74 och 1986/87: Ub81
yrkande 1 som sin mening ge regeringen till känna.

Härutöver föreslås i propositionen en gästprofessur inom området
konstnärligt utvecklingsarbete. I motion 1986/87: Ub61 (fp) delvis föreslås
att denna professur får benämningen ”Ingmar Bergmans professur”. Motionären
hänvisar till hur välkänd Ingmar Bergman är utomlands och till att
dennes konstnärliga arbete griper över olika konstformer.

Utskottet vill erinra om att professurer benämnda efter ännu levande
personer hittills endast förekommit i samband med donationer, något som
inte är aktuellt i detta fall. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motion
1986/87: Ub61 delvis.

När det gäller fördelningen av de 13 nya professurerna på orter pläderas
i motion 1986/87: Ub662 (m) för att universitetet i Göteborg skall tillgodoses
i förhållande till regionens befolkningstäthet. Motionen väcktes under
den allmänna motionstiden, dvs. innan forskningspropositionen hade lagts
fram.

4 Riksdagen 1986/87. 14 sami. Nr 26

Utskottet erinrar om att befolkningstäthet eller t. ex. antal studerande UbU 1986/87: 26
hittills aldrig tagits som grund för inrättande av professurer. Utskottet
utgår från att de förslag om ämnen och orter som nu lagts fram baserats på
sakliga grunder och aktuella forskningsbehov och avstyrker med detta
motion 1986/87: Ub662.

Med undantag för vad utskottet nyss uttalat om tidpunkt för inrättande
av professuren i regi har utskottet inget att erinra mot vad föredraganden
förordat om inrättande av professurer.

Som en allmän förstärkning av resurserna för konstnärligt utvecklingsarbete
föreslås i propositionen ytterligare 2 milj. kr.

I motion 1986/87: Ub62 (fp, m, c, vpk) anförs att det behövs särskilda
resurser för ledning av forskning och utveckling på designlinjen i Göteborg.
Sådana bör enligt motionärerna anvisas utöver den organisation för
konstnärligt utvecklingsarbete som föreslås i propositionen för den konstnärliga
utbildningen i dess helhet. Motionärerna pekar på att de tre nya
professurerna i Göteborg alla gäller vad de i detta sammanhang kallar det
”fria” området, där utövarna är ”oberoende konstnärer”, som endast
svarar inför sig själva beträffande sina verk. Resurser behövs enligt motionärerna
också på det ”bundna” området, där utövarna är ”uppdragstagare”,
t. ex. inom inredningsarkitektur och informationsdesign.

Utskottet har härvidlag inhämtat att inga förslag härom föreligger från
vare sig UHÄ eller universitetet i Göteborg. De konstnärliga utbildningarna
ingår i universitetet i Göteborg, som genom egna beslut har att göra sina
prioriteringar inom den vidgade resursram som nu föreslås. Med detta
avstyrks motion 1986/87: Ub62.

I motion 1986/87: Ub23 (s) föreslås en uppräkning av medlen för
forskningsanknytning av grundläggande högskoleutbildning. Okade medel
behövs enligt motionärerna för sådana utbildningsprogram som inte direkt
anknyter till de traditionella vetenskapliga disciplinerna.

Utskottet behandlade under förra riksmötet ett likartat motionsyrkande
(mot. 1985/86: Ub707, UbU 1985/86:31 s. 11) och avstyrkte det då med
hänvisning till de avvägningar i ett större sammanhang som var att vänta i
den aviserade forskningspropositionen. Utskottet kan nu konstatera att
även med den markerade prioriteringen av det konstnärliga utvecklingsarbetet
får anslagsposten forskningsanknytning en ökning med 1 milj. kr.,
vilket innebär mer än en uppräkning för inflationen. Riksdagen bör avslå
motion 1986/87: Ub23.

I motsats till förhållandena på andra områden är vissa professorer på det
konstnärliga området förordnade på begränsad tid, högst tio år. För att
innehavare av sådana professurer skall få en viss ekonomisk trygghet även
efter det att deras förordnanden löpt ut har de sedan år 1984 fått inkomstgarantier
av samma slag som konstnärer med en verksamhet av hög
kvalitet och av stor betydelse för svenskt kulturliv. Med detta har enligt
motion 1986/87: Ub21 (fp) yrkande 1 två helt olika kategorier kommit att
konkurrera om samma medel. Detta anses vara till nackdel för de fritt
verkande konstnärerna. I den nämnda motionen föreslås att riksdagen

uttalar att medel för att ge lönegarantier åt tidigare innehavare av tidsbegränsad
anställning som lärare vid högre konstnärlig utbildning i fortsättningen
skall anvisas ur anslagen till högre utbildning och forskning.

Kulturutskottet har yttrat sig i ärendet. Yttrandet (KrU 1986/87:4 y) är
fogat som bilaga 1 till detta betänkande.

Den som numera förordnas som ordinarie professor inom det konstnärliga
området på ett tidsbegränsat förordnande på högst fem år kan få ett
avgångsvederlag om upp till tre årslöner för att lättare kunna återgå till
egen konstnärlig verksamhet (prop. 1984/85:57, UbU 1984/85:9, rskr.
1984/85:115). Utskottet har erfarit att de sju garantirum som hittills inrättats
för professorer inom högre konstnärlig utbildning finansieras inom
ramen för de medel som beräknas för högre utbildning och forskning.

Med detta konstaterande finnér utskottet att yrkande 1 i motion 1986/
87: Ub21 är tillgodosett, varför det bör avslås av riksdagen.

I motion 1986/87: Ubl6 (fp) talas för behovet av forskning i ämnet bildkunskap.
Ämnet bild bör enligt motionären ses som ett övergripande kommunikationsämne
av samma slag som ämnet svenska. Skolans lärare behöver
kunskaper i bild, och för att få genomslag för en sådan grundsyn i skolan
behöver en bildpedagogisk teori byggas upp.

Utskottet vill här erinra om att medel för sådan grundforskning kan
sökas hos humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet, medan medel
för pedagogiskt utvecklingsarbete på området fördelas av skolöverstyrelsen.
Med detta avstyrks motion 1986/87: Ubl6.

Regeringen begär riksdagens godkännande av dess riktlinjer för resursförstärkningar
för budgetåren 1988189 och 1989190. Dessa innebär att medlen
för konstnärligt utvecklingsarbete bör ökas med 1,5 milj. kr. budgetåret
1989/90, bl. a. för behovet av basresurser i anslutning till det stora antalet
föreslagna nya professurer. Utskottet har inget att erinra mot de riktlinjer
som angivits i propositionen.

Utskottet har inte heller något att erinra mot regeringens förslag beträffande
anslagsbeloppet för budgetåret 1987/88. Riksdagen bör här anvisa
21396000 kr.

Utskottet hemställer

1. beträffande inrättande av tjänster som professor

att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87: Ub7, 1986/87: Ub48,
1986/87: Ub74 och 1986/87: Ub81 yrkande 1 och med avslag på motionerna
1986/87:Ub61 delvis, 1986/87: Ub662 och 1986/87: Ub823 yrkande
15 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört
om en tjänst som professor i regi och bemyndigar regeringen att
inrätta tjänsten den 1 juli 1988 samt i övrigt bemyndigar regeringen att
inrätta professurer i enlighet med vad som förordats i proposition
1986/87:80,

2. beträffande särskilda ledningsresurser för designlinjen
att riksdagen avslår motion 1986/87: Ub62,

3. beträffande uppräkning av medlen för forskningsanknytning
att riksdagen avslår motion 1986/87: Ub23,

UbU 1986/87:26

51

4. beträffande inkomstgarantier UbU 1986/87: 26

att riksdagen avslår motion 1986/87: Ub21 yrkande 1,

5. beträffande forskning i ämnet bildkunskap
att riksdagen avslår motion 1986/87: Ubl6,

6. beträffande riktlinjer för resursförstärkningar för budgetåren
1988189 och 1989/90

att riksdagen godkänner vad som har förordats i proposition 1986/

87: 80,

7. beträffande anslagsbeloppet

att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:80 till Forskningsanknytning
av grundläggande högskoleutbildning samt konstnärligt
utvecklingsarbete för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag
av 21 396000 kr.

3. Humanistiska fakulteterna

Regeringen har under punkt D 16 (s. 65-70) föreslagit riksdagen

1. att bemyndiga regeringen att inrätta tjänster som professor i enlighet
med vad som förordats i propositionen,

2. att godkänna de riktlinjer för resursförstärkningar avseende budgetåren
1988/89 och 1989/90 som angetts i propositionen,

3. att till Humanistiska fakulteterna för budgetåret 1987/88 anvisa ett
reservationsanslag av 225 555 000 kr.

Motionerna

Motion väckt under allmänna motionstiden

1986/87: Ub613 av Rune Rydén (m) och Bertil Fiskesjö (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en professur i
kinesiska snarast bör inrättas vid universitetet i Lund.

Motioner väckta med anledning av proposition 1986/87: 80

1986/87: Ubl4 av Maja Bäckström (s) och Ing-Marie Hansson (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om att en organisation för dansvetenskap skapas vid
universitetet i Stockholm,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om att vid tillskapandet av en organisation för dansvetenskap
vid universitetet i Stockholm hänsyn tas till den svenska folkdansens
behov av vetenskaplig forskning,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om behovet av särskilda medel för vidareutbildning av
amatörforskare på folkdansområdet.

1986/87: Ub 15 av Marianne Carlström m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen

52

som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om att
inrätta en professur i arbetarkultur placerad inom ämnet etnologi vid
universitetet i Göteborg.

1986/87: Ub34 av Lennart Pettersson (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om inrättandet
av ett centrum för arbetets historia vid universitetet i Lund.

1986/87: Ub46 av Viola Claesson (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att ett centrum för biblioteksforskning inrättas
med uppgift att bl. a. tillgodose bibliotekarieutbildningens behov av forskningskontakt,

2. att riksdagen beslutar att ett forskningscentrum enligt punkt 1 förläggs
till Borås,

3. att riksdagen under anslaget D 16. Humanistiska fakulteterna för
budgetåret 1988/89 anvisar 800000 kr. till biblioteksforskning.

1986/87: Ub50 av Björn Samuelson m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
behovet av en professur i svenska dialekter.

1986/87: Ub59 av Ingela Mårtensson m. fl. (fp, c, vpk) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en organisation
för dansvetenskap bör skapas vid universitetet i Stockholm senast
budgetåret 1988/89,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att vid tillskapandet
av en organisation för dansvetenskap vid universitetet i Stockholm
hänsyn bör tas till den svenska folkdansens behov av vetenskaplig forskning,

3. att riksdagen anvisar 200 000 kr. för vidareutbildning av amatörforskare
på folkdansområdet och att fördelas som stipendier bland dessa.

1986/87: Ub78 av Kerstin Keen (fp) och Lars Sundin (fp) vari yrkas att
riksdagen nu beslutar inrätta ett centrum för biblioteksforskning vid Göteborgs
universitet.

Utskottet

Regeringen hemställer om bemyndigande att under treårsperioden 1987/
88—1989/90 inrätta totalt åtta professurer. Från den 1 juli 1987 föreslås vid
universitetet i Stockholm en professur i laborativ arkeologi, vid universitetet
i Uppsala en professur i datorlingvistik och en i iranistik, vid universitetet
i Umeå en professur i tyska och vid universitetet i Lund en professur i
bok- och bibliotekshistoria och en i kinesiska. Med inrättande av den
sistnämnda professuren tillgodoses motion 1986/87: Ub613 (m, c), vilken
därmed bör avslås av riksdagen. Från den 1 juli 1989 föreslås en professur i
idé- och lärdomshistoria vid universitetet i Lund och en i litteraturvetenskap
vid universitetet i Göteborg.

Två motioner har väckts om professurer i andra ämnen.

En professur i svenska dialekter föreslås i motion 1986/87: Ub50 (vpk).

UbU 1986/87:26

53

Motionärerna pekar på den fara sorn ligger i att människor i en tid av UbU 1986/87: 26
förändringar ger upp sitt eget språk. En människa med tillgång till sitt
språk, sin dialekt, får också tillgång till sin historia. Ett sätt att bevara de
svenska dialekterna som grundstenar för egen identitet och historieinsikt
är att bedriva forskning om dem. Som kärna i en sådan forskningsorganisation
vill motionärerna se en professur.

Utskottet konstaterar att det redan i dag finns utrymme för forskning om
dialekter i och med att dessa utgör en av inriktningarna inom ämnet
nordiska språk med fyra ordinarie professurer. Utskottet har också inhämtat
att humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet givit särskilt
stöd till forskning om t. ex. stads- och barndialekter. Med det nu sagda
finner utskottet att motionärernas önskemål är tillgodosett, varför motion
1986/87: Ub50 avstyrks.

Enligt motion 1986/87: Ubl5 (s) bör en professur i arbetarkultur inom
ämnet etnologi inrättas vid universitetet i Göteborg.

Förslag om samma tjänst har väckts under de två senaste riksmötena
(mot. 1984/85: Ub 1313 resp. 1985/86: Ub711). Det motiverades då — som
nu — med den i jämförelse med kunskapen om bonde- och borgarklassernas
kulturer obetydliga insikten om arbetarklassens kulturformer. Ett inrättande
av tjänsten vid universitetet i Göteborg skulle enligt motionärerna
ha särskilt goda förutsättningar med hänvisning bl. a. till den unika profil
som forskningen om arbetarkulturen där har vid den etnologiska institutionen.

Utskottet konstaterar att det i högskoleorganisationen finns totalt fyra
ordinarie professurer i etnologi med särskild inriktning på Europa eller
Nordeuropa, varav en i Göteborg. Utskottet har vidare inhämtat att det
bedrivs forskning kring olika aspekter av arbetarkulturen också inom
ämnen vid andra institutioner såsom i historia och sociologi samt litteratur,
musik- och konstvetenskaperna. Forskare som inom dessa skilda discipliner
vill specialstudera arbetarkulturen kan också söka särskilda projektbidrag
från bl. a. humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet.

Med det nu anförda avstyrker utskottet motion 1986/87: Ubl5.

Utskottet har inget att erinra mot de förslag om professurer som regeringen
framlagt och föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta
dem enligt vad som föreslagits.

Ett med den senast nämnda professuren närbesläktat område behandlas i
motion 1986/87: Ub34 (s) om inrättande av ett centrum för arbetets historia
vid universitetet i Lund. Vid dess historiska institution har den
arbetshistoriska forskningen enligt motionären blivit den dominerande
bland de yngre forskarna. Sedan hösten 1985 finns vid universitetet ett
arbetshistoriskt seminarium. Detta skall vara ett forum för kontakter mellan
forskare och studenter på området och företrädare för bl. a. de fackliga
organisationerna. Motionären erinrar om att forskningspropositionen uppmärksammar
samarbete mellan universitet och löntagarorganisationer,
bl. a. just i Skåne. Han vill nu se det nyligen inrättade seminariet utvecklas
till ett centrum för arbetets historia med fasta resurser för verksamheten.

Utskottet behandlade vid förra riksmötet ett likartat önskemål (mot. ,

1985/86: Ub586, UbU 1985/86: 32). Utskottet konstaterade då att det i dag
finns en rad olika inrättningar av centrumkaraktär vid universiteten. Dessa
har då själva beslutat att inrätta dessa centra enligt den ordning som gäller
för universitetens egna beslut om indelning i arbetsenheter m. m. Beslut
om ett sådant centrum som föreslås i motionen kan således fattas av
universitetet i Lund inom ramen för dess egna resurser. Riksdagen avslog
på utskottets förslag motionen.

Mot bakgrund av det som anförts är utskottet inte heller i år berett att
föreslå riksdagen att göra något uttalande av det slag som begärs i motion
1986/87: Ub34 och avstyrker därmed motionen.

Riksdagen föreslås uttala sig för ytterligare en centrumbildning, nämligen
för biblioteksforskning, i motionerna 1986/87: Ub46 (vpk) yrkandena 1 och
2 samt 1986/87: Ub78 (fp). Motionerna har väckts med anledning av vad
föredragande statsrådet anfört i forskningspropositionen om ett förslag
från universitets- och högskoleämbetet (UHÄ).

UHÄ har föreslagit att särskilda medel anvisas till ett centrum för
biblioteksforskning. Föredragande statsrådet hänvisar till att förslag kommer
att utarbetas rörande den fortsatta organisationen för de FoU-insatser
som finansieras via delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsöijning
(DFI). Han är inte beredd att ta ställning till ett eventuellt
centrum för biblioteksforskning innan detta förslag föreligger.

I motion 1986/87: Ub46 (vpk) yrkande 1 föreslås att riksdagen beslutar
om ett centrum för biblioteksforskning med uppgift att bl. a. tillgodose
bibliotekarieutbildningens behov av forskningskontakt. Yrkandet motiveras
med att bibliotekens verksamhet är stadd i en snabb och genomgripande
förändring. De frågeställningar och problem som följer av denna behöver
få sin lösning genom grundvetenskaplig och tillämpad forskning.

Enligt yrkande 2 i den nu nämnda motionen bör ett sådant centrum
förläggas till Borås. Denna lokalisering framhålls av motionärerna som
både naturlig — genom anknytningen till högskolan på samma ort — och
nödvändig för att bryta vad de ser som denna högskolas isolering i förhållande
till de stora förändringar som äger rum på biblioteks- och informationsområdet.

I motion 1986/87: Ub78 (fp) föreslås likaså att ett beslut inte skall uppskjutas
om inrättande av ett centrum för biblioteksforskning. Ett sådant
bör enligt motionären inrättas vid universitetet i Göteborg, vilket UHÄ
föreslagit i sin anslagsframställning.

Utskottet konstaterar, med hänvisning till vad som nyss anfördes om en
eventuell centrumbildning för arbetets historia i Lund, att indelning i
arbetsenheter, institutioner osv. beslutas av resp. universitet och högskola.
Det står sålunda t. ex. universitetet i Göteborg fritt att inom ramen för
de egna resurserna inrätta ett centrum för biblioteksforskning av det slag
som åsyftas i motion 1986/87: Ub78.

Med det nu anförda avstyrks motionerna 1986/87: Ub46 yrkandena 1 och
2 samt 1986/87: Ub78.

UbU 1986/87: 26

En centrumliknande organisation för dansvetenskap föreslås i två inbördes
likartade motioner, nämligen 1986/87: Ubl4 (s) och 1986/87: Ub59 (fp,

55

c, vpk). I yrkande 1 i båda motionerna pläderas för att en organisation för UbU 1986/87: 26
dansvetenskap skall inrättas vid universitetet i Stockholm senast budgetåret
1988/89. Ett förslag om en sådan organisation har framförts i en
utredning av UHÄ. I yrkande 2 i båda motionerna framhålls behovet av att
inom en dansvetenskaplig organisation tillgodose forskning om svensk
folkdans. Motionärerna motiverar detta med att folkdansen har lägst status
inom dansområdet. I motionerna 1986/87: Ubl4 yrkande 3 och 1986/

87: Ub59 yrkande 3 delvis uppmärksammas behovet av särskilda medel för
vidareutbildning av ”amatörforskare” på folkdansområdet.

Utskottet har vid de två senaste riksmötena behandlat motioner med
förslag om ett centrum för dansforskning. Utskottet avstyrkte därvid yrkandena
med hänvisning till universitetens och högskolornas åligganden
att under de närmaste budgetåren åstadkomma förnyelse genom omfördelningar
av befintliga resurser (UbU 1984/85: 33, UbU 1985/86: 3 och UbU
1985/86:32).

Utskottet konstaterar nu att föredragande statsrådet återkommer till
frågan i forskningspropositionen (bil. 6, s. 68). Han betecknar dansen som
den konstart som har den svagaste förankringen i teoretisk forskning. Mot
den bakgrunden och med hänsyn till dels dansens betydelse som konstart,
dels dess allmänkulturella funktion finner han det angeläget att dansvetenskapen
bereds tillfälle att utvecklas vid universitetet i Stockholm och utgår
från att universitetet inom ramen för de resurser som det nu föreslås få
kommer att stödja dansvetenskapen.

Mot bakgrund av UHÄ:s utredning och vad föredragande statsrådet har
anfört i forskningspropositionen förutsätter utskottet att motionärernas
önskemål kommer att bli i stort tillgodosett. Riksdagen bör avslå motionerna
1986/87: Ubl4 yrkandena 1 och 2 samt 1986/87: Ub59 yrkandena 1 och
2.

I vad gäller yrkandena om särskilda medel för vidareutbildning av ”amatörforskare”
på folkdansområdet vill utskottet, liksom förra året, erinra
om att medel under detta anslag för forskarutbildning avser utbildning av
forskarstuderande, vilka har antagits till sådan utbildning enligt gällande
bestämmelser.

Utskottet avstyrker därför även motionerna 1986/87: Ubl4 yrkande 3
och 1986/87: Ub59 yrkande 3 delvis.

Vad regeringen i sin andra hemställan anfört om riktlinjer för resursförstärkningar
för budgetåren 1988189 och 1989/90 har utskottet inga erinringar
mot. Riksdagen bör godkänna de riktlinjer som angivits.

När det gäller anslagsbeloppet för budgetåret 1987/88 föreslår regeringen
att riksdagen anvisar 225 555 000 kr.

I motion 1986/87: Ub46 (vpk) yrkande 3 delvis föreslås att 800000 kr.
anslås som särskilda medel för biblioteksforskning.

Yrkandet anknyter till det förslag i samma motion om ett centrum för
sådan forskning i Borås som utskottet nyss behandlat och avstyrkt. I
konsekvens härmed avstyrks nu även yrkande 3 delvis i motion 1986/

87: Ub46.

I motion 1986/87: Ub59 (fp, c, vpk) yrkande 3 delvis föreslås att 200000 56

kr. anvisas som särskilda medel för vidareutbildning av amatörforskare på UbU 1986/87: 26
folkdansområdet.

Detta yrkande ansluter till de motioner om en särskild organisation för
dansvetenskaplig forskning som utskottet nyss har behandlat och funnit
vara på väg att bli tillgodosedda. Utskottet anförde dock därvid att särskilda
medel för vad motionärerna kallar amatörforskare enligt de regler som
gäller för detta anslag inte kan bli aktuella. Som en följd härav bör riksdagen
avslå motion 1986/87: Ub59 yrkande 3 delvis.

Utskottet har inte något att erinra mot regeringens förslag till anslagsbelopp
för budgetåret 1987/88. Riksdagen bör här anvisa 225555000 kr.

Med hänvisning till vad som nu anförts hemställer utskottet

1. beträffande inrättande av tjänster som professor

att riksdagen med avslag på motionerna 1986/87: Ubl5, 1986/

87: Ub50 och 1986/87: Ub613 bemyndigar regeringen att inrätta sådana
tjänster i enlighet med vad som förordats i proposition 1986/

87:80,

2. beträffande ett centrum för arbetets historia
att riksdagen avslår motion 1986/87: Ub34,

3. beträffande ett centrum för biblioteksforskning

att riksdagen avslår motionerna 1986/87: Ub46 yrkandena 1 och 2
samt 1986/87: Ub78,

4. beträffande ett centrum för dansforskning

att riksdagen avslår motionerna 1986/87: Ub 14 samt 1986/87: Ub59
yrkandena 1 och 2 samt 3 delvis,

5. beträffande riktlinjer för resursförstärkningar för budgetåren
1988/89 och 1989/90

att riksdagen godkänner vad som har angivits i proposition 1986/

87: 80,

6. beträffande särskilda medel för biblioteksforskning
att riksdagen avslår motion 1986/87: Ub46 yrkande 3 delvis,

7. beträffande särskilda medel för vidareutbildning av amatörforskare
på folkdansområdet

att riksdagen avslår motion 1986/87: Ub59 yrkande 3 delvis,

8. beträffande anslagsbeloppet

att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:80 och med avslag
på motionerna 1986/87: Ub46 yrkande 3 delvis och 1986/87: Ub59
yrkande 3 delvis till Humanistiska fakulteterna för budgetåret 1987/

88 anvisar ett reservationsanslag av 225 555 000 kr.

4. Teologiska fakulteterna

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt D 17 (s. 70-73) och
hemställer

1. beträffande inrättande av tjänster som professor
att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta sådana tjänster i
enlighet med vad som förordats i proposition 1986/87: 80,

57

2. beträffande riktlinjer för resursförstärkningar för budgetåren
1988/89 och 1989/90

att riksdagen godkänner vad som har anförts i proposition 1986/
87:80,

3. beträffande anslagsbeloppet

att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:80 till Teologiska
fakulteterna för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag av
18912000 kr.

5. Juridiska fakulteterna

Regeringen har under punkt D 18 (s. 73-75) föreslagit riksdagen

1. att bemyndiga regeringen att inrätta en tjänst som professor i enlighet
med vad som förordats i propositionen,

2. att godkänna de riktlinjer för resursförstärkningar avseende budgetåren
1988/89 och 1989/90 som angetts i propositionen,

3. att till Juridiska fakulteterna för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag
av 21 154 000 kr.

Motionerna

Motion väckt under allmänna motionstiden

1986/87:Ub533 av Hans Göran Franck m. fl. (s) vari - såvitt nu är i fråga —
yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om inrättandet av en professur i ämnet mänskliga rättigheter,
i första hand vid universitetet i Stockholm.

Motioner väckta med anledning av proposition 1986/87: 80

1986/87: Ub22 av Jan-Erik Wikström (fp) och Rune Ångström (fp) vari
yrkas att riksdagen beslutar att inrätta en professur i folkrätt vid universitetet
i Stockholm fr. o. m. 1988/89.

1986/87: Ub27 av Görel Bohlin (m) och Rune Rydén (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en professur i ämnet
socialrätt med inriktning på socialrättsvetenskap och socialrättslig forskning
bör inrättas.

1986/87: Ub81 av Pär Granstedt m. fl. (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om en ny professur i folkrätt.

Utskottet

Regeringen hemställer om bemyndigande att inrätta en professur i företagsrätt
vid universitetet i Uppsala från den 1 juli 1988. Riksdagen bör ge
regeringen det begärda bemyndigandet.

UbU 1986/87:26

58

I motionerna 1986/87: Ub22 (fp) och 1986/87: Ub81 (c) yrkande 2 föreslås UbU 1986/87: 26
en professur bli inrättad i folkrätt utöver den som nu finns vid universitetet
i Uppsala. I båda motionerna framhålls Sveriges traditioner när det gäller
att slå vakt om och stärka folkrätten. En vidareutveckling av kompetensen
på området bör enligt den första motionen ske genom att en professur
inrättas vid universitetet i Stockholm fr. o. m. den 1 juli 1988. Enligt den
senare motionen bör universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) få i uppdrag
att utreda frågan.

En professur inom det närbesläktade ämnesområdet mänskliga rättigheter
föreslås i motion 1986/87: Ub533 (s) yrkande 2. Forskningen på detta
område bör enligt motionären ges högre prioritet än nu. Detta skulle också
vara väl i linje med de rekommendationer av UNESCO, som Sverige har
biträtt i olika sammanhang. En motion med likartat innehåll avstyrktes av
utskottet vid föregående riksmöte (mot. 1985/86: Ub704, UbU 1985/86: 32
s. 9).

Utskottet vill erinra om att det finns resurser för forskning om mänskliga
rättigheter vid Raoul Wallenberg-institutet vid universitetet i Lund. Forskning
om eller med anknytning till både folkrätt och mänskliga rättigheter
bedrivs också inom flera olika ämnen som t. ex. statsvetenskap, filosofi,
historia och internationell rätt.

Utskottet finner det inte påkallat att riksdagen gör något särskilt uttalande
med anledning av motionerna 1986/87: Ub22, 1986/87: Ub81 yrkande 2
och 1986/87: Ub533 yrkande 2, varför de avstyrks.

I motion 1986/87: Ub27 (m) hemställs om en professur i socialrätt med
inriktning på socialrättsvetenskap och socialrättslig forskning. Också en
professur av detta slag behandlades av utskottet vid föregående riksmöte
(mot. 1985/86: Ub723, UbU 1985/86: 32 s. 9). Förslaget motiverades med
behovet av forskning om det sociala reformarbetets effekter för enskilda
och för samhället samt med att sociologiska metoder behöver kompletteras
med juridiska. Därför borde enligt motionärerna ett inrättande av den
nämnda professuren övervägas i planeringsarbetet inför nästa forskningsproposition.

Prioriteringarna inför denna på olika nivåer föreligger nu, och utskottet
konstaterar att inga förslag har framförts om någon ytterligare professur i
socialrätt utöver den som redan finns vid universitetet i Lund. Riksdagen
bör avslå motion 1986/87: Ub27.

I sin andra hemställan under anslaget begär regeringen riksdagens godkännande
av propositionens riktlinjer för resursförstärkningar för budgetåren
1988/89 och 1989/90. Riksdagen bör godkänna vad regeringen förordat.

Utskottet har inte heller något att erinra mot regeringens förslag beträffande
anslagsbeloppet för budgetåret 1987/88. Riksdagen bör här anvisa
21 154000 kr.

Utskottet hemställer

1. beträffande inrättande av en tjänst som professor
att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta en sådan tjänst i
enlighet med vad som förordats i proposition 1986/87: 80,

2. beträffande inrättande av tjänster som professor i folkrätt och i UbU 1986/87:26
mänskliga rättigheter

att riksdagen avslår motionerna 1986/87: Ub22, 1986/87: Ub81 yrkande
2 och 1986/87: Ub533 yrkande 2,

3. beträffande inrättande av en tjänst som professor i socialrätt
med inriktning på socialrättsvetenskap och socialrättslig forskning
att riksdagen avslår motion 1986/87: Ub27,

4. beträffande riktlinjer för resursförstärkningar för budgetåren
1988189 och 1989190

att riksdagen godkänner vad som har förordats i proposition 1986/

87:80,

5. beträffande anslagsbeloppet

att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:80 till Juridiska
fakulteterna för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag av
21 154 000 kr.

6. Samhällsvetenskapliga fakulteterna

Regeringen har under punkt D 19 (s. 75-81) föreslagit riksdagen

1. att bemyndiga regeringen att inrätta tjänster som professor i enlighet
med vad som förordats i propositionen,

2. att godkänna de riktlinjer för resursförstärkning avseende budgetåren
1988/89 och 1989/90 som angetts i propositionen,

3. att till Samhällsvetenskapliga fakulteterna för budgetåret 1987/88 anvisa
ett reservationsanslag av 264 119000 kr.

Motionerna

Motioner väckta under den allmänna motionstiden

1986/87: Ub506 av Ulla Orring (fp) och Rune Ångström (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts beträffande startandet av freds- och konfliktforskning vid universitetet
i Umeå.

1986/87: Ub513 av Maja Bäckström (s) och Anders Nilsson (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om behovet av forskning inom området fritid, rekreation och
turism.

1986/87: Ub552 av Kersti Johansson (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om inrättandet
av en professur med inriktning på kommunal och regional ekonomi.

1986/87: Ub593 av Karl Boo (c) vari — såvitt nu är i fråga — yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en professur
i turism inrättas.

1986/87: Ub664 av Börje Hörnlund m.fl. (c, s, m, fp, vpk) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om tilldelning av kvalificerade tjänster i företagsekonomi för att
påböija utbyggnad av en handelshögskola i Umeå.

1986/87: Ub828 av Birgitta Rydle m.fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

50. att riksdagen beslutar att till D 19. Samhällsvetenskapliga fakulteterna
tillföra anslaget 5 000000 kr. från anslaget B 7. Forskning och centralt
utvecklingsarbete inom skolväsendet.

Motioner väckta med anledning av proposition 1986/87: 80

1986/87: Ub2 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari — såvitt nu är i fråga - yrkas

5. att riksdagen beslutar att under bil. 6 Utbildningsdepartementet anvisa
2000000 kr. för kvinnoforskning.

1986/87: Ub3 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om ökad forskning om lönenivå och lönesystem och dess
inverkan på livsbetingelser och livslängd för arbetarna,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om ökad forskning om klassamarbetets effekter på fackföreningsrörelsens
möjligheter att hävda sina medlemmars intressen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om ökad forskning kring möjligheterna till förbättringar
av arbetsmiljön i tider av stor arbetslöshet och ekonomisk stagnation,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om ökad forskning om den nödvändiga framtida arbetstiden
i relation till industriproduktionens och den offentliga sektorns utveckling,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om ökad forskning om klassamarbetsideologins långsiktiga
effekter på arbetarklassens klassmedvetenhet,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om att ett fackligt forskningsinstitut inrättas,

7. att riksdagen hos regeringen hemställer om ett förslag vari forskarens
tillträde till arbetsplatser garanteras i enlighet med vad som anförs i motionen,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om ökad forskning om maktkoncentrationens och monopoliseringens
effekter i vad gäller sysselsättningssituationen, den industriella
strukturen och den inhemska marknaden,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om ökad forskning om multinationaliseringens hämmande
effekter på den politiska beslutsprocessen i Sverige, effekter i vad gäller
sysselsättningen, effekter på fackets roll, verksamhet och framtida utveckling,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i

UbU 1986/87: 26

61

motionen anförts om ökad forskning om invandrarnas situation på arbets- UbU 1986/87: 26
marknaden i enlighet med vad som anförts i motionen,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om ökad forskning för att kartlägga det dialektiska sambandet
av ömsesidighet och påverkan som finns mellan produktionens
utformning och utveckling å ena sidan och de dominerande värderingar
eller samhällets ideologiska överbyggnad å den andra, i enlighet med vad
som anförts i motionen.

1986/87: Ub4 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen hemställer om förslag till forskning inom fritids-, rekreationsoch
turismområdet.

1986/87: Ub5 av Carl Bildt m. fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas
23. att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta en professur i säkerhetspolitisk
forskning vid universitetet i Stockholm i enlighet med vad som
i motionen anförts.

1986/87: Ub6 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

5. att riksdagen till Fora för kvinnoforskning för budgetåret 1987/88
anslår 1 000000 kr. utöver vad regeringen har föreslagit.

1986/87: Ubl8 av Per-Ola Eriksson (c) vari yrkas att riksdagen beslutar om
inrättandet av en professur i entreprenörskap.

1986/87: Ub28 av Görel Bohlin (m) och Rune Rydén (m) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär att socialförsäkringskunskap skall ges en
avgränsning och inriktning på forskning och utveckling vid universitet och
högskolor så som i motionen anförts.

1986/87: Ub35 av Karin Israelsson m. fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om tvärvetenskapliga insatser inom den sociala
forskningen,

2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om inriktningen av den sociala forskningen för att
stärka individens självkänsla.

1986/87: Ub41 av Karl-Göran Biörsmark (fp) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts angående
en professur i skoladministration.

1986/87: Ub47 av Bo Hammar (vpk) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att en professur i masskommunikation bör
inrättas vid centrum för masskommunikation vid universitetet i Stockholm.

1986/87: Ub49 av Paul Lestander m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen
beslutar att under bil. 6 Utbildningsdepartementet anvisa 10000000 kr.
under perioden 1987—1990 för regionalvetenskaplig forskning, CERUM, i
Umeå. 62

1986/87: Ub51 av Björn Samuelson (vpk) och Bo Hammar (vpk) vari yrkas UbU 1986/87:26
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om skapandet av ett permanent fredsforum.

1986/87: Ub68 av Marianne Andersson (c) och Gunilla André (c) vari -såvitt nu är i fråga — yrkas

1. att riksdagen beslutar att anvisa ett i förhållande till propositionen
med 1 100000 kr. förhöjt belopp till Forum/Centrum för kvinnoforskning
och kvinnliga forskare varav 600 000 kr. tas från den föreslagna kvinnliga
gästprofessuren.

1986/87: Ub73 av Elisabeth Fleetwood (m) vari yrkas att riksdagen beslutar
att en professur i perception och psykofysik skall inrättas vid universitetet
i Stockholm för professor Gunnar Borg.

1986/87: Ub75 av Alf Wennerfors (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att frågan om forskningsinsatser beträffande
de ostasiatiska ländernas ekonomiska och tekniska utveckling skall
utredas.

1986/87: Ub81 av Pär Granstedt m. fl. (c) vari — såvitt nu är i fråga - yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om en arbetsvetenskaplig professur med inriktning på
arbetsvärdering och attityder av betydelse för framför allt kvinnors ställning
på arbetsmarknaden.

Utskottet

I propositionen begär regeringen bemyndigande av riksdagen att inrätta
inalles 10 professurer under den närmaste treårsperioden. Vid universitetet
i Lund föreslås en professur i ekonomisk historia, särskilt modern
ekonomisk och social historia (den 1 juli 1987). Vid universitetet i Stockholm
föreslås en professur i invandringsforskning (den 1 juli 1987), en i
journalistik och en i socialantropologi, särskilt utvecklingsforskning (båda
den 1 juli 1988). Vid universitetet i Uppsala föreslås en professur i kommunal
ekonomi (den 1 juli 1987) och en i öststatsforskning (den 1 juli 1988).

Med professuren i kommunal ekonomi tillgodoses den tidigare under den
allmänna motionstiden väckta motionen 1986/87: Ub552 (c), vilken därmed
bör avslås av riksdagen. Vid universitetet i Umeå föreslås tre professurer
- en i företagsekonomi (den 1 juli 1987), en i nationalekonomi, särskilt
utvärderande arbetsmarknadsforskning (den 1 juli 1988) och en i psykologi,
särskilt utvecklingspsykologi (den 1 juli 1989). I nationalekonomi, särskilt
utvärderande arbetsmarknadsforskning, föreslås ytterligare en professur
från den 1 juli 1989. Föredragande statsrådet avser att återkomma i
annat sammanhang till frågan om placering av denna tjänst.

1 motion 1986/87: Ub73 (m) föreslås att en ordinarie tjänst som professor i
perception och psykofysik skall inrättas vid universitetet i Stockholm med
professor Gunnar Borg som förste innehavare. Utskottet, som inhämtat att
den föreslagna tjänsten kan motiveras på vetenskaplig grund, föreslår med 63

bifall till motion 1986/87: Ub73 att tjänsten inrättas från den 1 juli 1987.
Riksdagen bör ge regeringen detta som sin mening till känna samt bemyndiga
regeringen att inrätta tjänsten. Riksdagen bör vidare bemyndiga regeringen
att inrätta tjänster som professor i enlighet med de i proposition
1986/87:80 redovisade förslagen.

Ett antal motioner har väckts om professurer i andra ämnen.

I motion 1986/87: Ub664 (c, s, m, fp, vpk) hemställs om en tilldelning av
högre tjänster i företagsekonomi vid universitetet i Umeå för utbyggnad av
en handelshögskola där. Motionärerna anför som skäl en ökad koncentration
av kunskapsintensiva företag till storstäderna och risken för regional
obalans. För en utveckling av Norrland behövs en förnyelse av dess
näringsliv. En drivkraft för en sådan skulle kunna vara en handelshögskola
i Umeå med fler högre tjänster på det ekonomiska området än för närvarande.

Utskottet erinrar om att till den professur i företagsekonomi som redan
finns i Umeå kommer i enlighet med vad som nyss förordats ytterligare en
sådan tjänst den 1 juli 1987. Inom den allmänna resursförstärkning som
föreslås i forskningspropositionen för bl. a. universitetet i Umeå har universitetet
möjlighet att inrätta de tjänster som behövs. Utskottet, som
finner att motionärernas syfte i stort är tillgodosett, föreslår att riksdagen
avslår motion 1986/87: Ub664.

I motion 1986/87: Ubl8 (c) föreslår motionären att riksdagen skall besluta
om inrättande av en professur i entreprenörskap. Han hänvisar till att de
små och medelstora företagens betydelse uppmärksammats alltmer under
senare år. Näringslivet söker sig nya vägar, vilket ställer större krav på
forskning och utveckling av entreprenörskap och organisatorisk kreativitet.
I t. ex. USA och, på närmare håll, Finland, finns professurer på
området. En sådan skulle enligt motionären med fördel kunna ha sitt
tjänsteställe vid en regional högskola.

Som utskottet ser det hör forskning om entreprenörskap i första hand
hemma inom ämnet företagsekonomi, som i dag har tio ordinarie professurer.
Med det anförda anser utskottet att riksdagen bör avslå motion 1986/
87: Ubl8.

En professur i masskommunikation föreslås i motion 1986/87: Ub47 (vpk).
Motionärerna anknyter till regeringsförslaget om en professur i journalistik
vid universitetet i Stockholm. De vill se en samverkan mellan denna och
den professur i det övergripande ämnet masskommunikation som de själva
föreslår. Forskning på området bedrivs i dag vid en centrumbildning i
Stockholm. Motionärerna vill skapa en fast organisation för denna typ av
forskning.

Utskottet vill här erinra om att en professur i massmedieforskning redan
finns inrättad vid universitetet i Göteborg. Särskilda medel anslås också
från humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet för ledning av det
centrum för masskommunikationsforskning i Stockholm som motionärerna
nämner. Utskottet konstaterar vidare att universitets- och högskoleämbetet
(UHÄ) inte prioriterat någon ytterligare tjänst av detta slag.

UbU 1986/87:26

64

Utskottet föreslår mot den bakgrunden att riksdagen avslår motion 1986/
87: Ub47.

En professur i arbetsvetenskap förordas i motion 1986/87: Ub81 (c) yrkande
8. En tjänst av detta slag borde enligt motionärerna få en inriktning på
arbetsvärdering och attityder på arbetsmarknaden som påverkar främst
kvinnornas karriärmöjligheter. I forskningsuppgifterna skulle också kunna
ingå frågor om bl. a. vilka attityder som påverkar invandrares möjligheter
på arbetsmarknaden.

Utskottet erinrar om regeringens förslag om två professurer i nationalekonomi,
särskilt utvärderande arbetsmarknadsforskning. Benämningen
på dessa professurer har, enligt vad utskottet har inhämtat, gjorts avsiktligt
bred, eftersom detta dels garanterar att tjänsterna kan besättas med kvalificerade
forskare, dels kan ge en bredd åt forskningen. De av motionärerna
önskade forskningsinriktningarna kan, som utskottet ser det, inrymmas
som forskningsprojekt/inriktningar vid de berörda institutionerna. Frågor
om forskningsinriktning måste emellertid ytterst få avgöras av forskarna
själva.

Med hänvisning till vad som anförts föreslår utskottet att riksdagen
avslår motion 1986/87: Ub81 yrkande 8.

I motion 1986/87: Ub41 (fp) föreslås inrättande av en professur i skoladminis
tration. Motionären anför att någon akademisk grundutbildning med
forskningsanknytning på skoladministrationens område inte finns i Sverige
men väl i många andra länder och främst i USA. Med det samlade program
för skolledarfortbildning som beslutats och nu skall starta har enligt motionären
ett stort steg tagits, men komplettering och stöd behövs i form av
forskning, ledd av en professor.

Utskottet konstaterar att skoladministration mer är att ses som ett
område än som en avgränsad disciplin. Möjligheter att bedriva den föreslagna
forskningen synes inte heller saknas, om en sådan prioritering görs
inom ramarna för ämnet pedagogik. Det finns i riket 18 ordinarie professurer
i ämnet. Utskottet vill i sammanhanget också erinra om att det mesta
av den uppföljning som motionären önskar är en reguljär huvuduppgift för
den statliga skoladministrationen.

Med vad utskottet nu anfört synes motionärens syfte vara i stort tillgodosett.
Motion 1986/87: Ub4l avstyrks.

Temat fritid-rekreation-turism tas upp i tre motioner.

I motion 1986/87: Ub593 (c) yrkande 2 föreslås särskilda forskningsresurser
i form av en tjänst som professor i turism. En sådan bör enligt
motionären inrättas vid högskolan i Falun—Borlänge. Den turismlinje som
funnits där sedan läsåret 1978/79 har i den senaste budgetpropositionen
föreslagits bli en allmän linje (UbU 1986/87:17, rskr. 1986/87:156).

Utskottet konstaterar att ingen prioritering gjorts av UFIÄ till förmån för
en professur av det slag motionären förordar. Utskottet avstyrker motion
1986/87: Ub593 yrkande 2.

I de två inbördes delvis likartade motionerna 1986/87: Ub4 (vpk) och 1986/
87:Ub513 (s) pläderas för behovet av forskning inom området fritid, re -

UbU 1986/87:26

65

5 Riksdagen 1986187. 14 sami. Nr 26

kreation och turism. Som intressanta forskningsområden redovisas frågor UbU 1986/87: 26
om vad som driver fram olika satsningar på fritid, rekreation och turism,
vad dessa satsningar innebär och vilka deras effekter blir för samhället och
för de enskilda människorna. En med särskilda medel stödd forskningsorganisation
skulle enligt motionärerna inte nödvändigtvis behöva vara en
självständig institution. Den skulle kunna vara en avdelning inom en redan
befintlig institution.

Utskottet vill för sin del först erinra om att forskning med betydelse för
fritids-, rekreations- och turismområdet redan bedrivs inom ett antal olika
discipliner. Vaije forskare har möjlighet att söka medel från det forskningsråd
som kan vara aktuellt. När det gäller ren sektorsforskning ankommer
det närmast på sektorsorganen att stödja sådan. När det gäller tvärvetenskapligt
samarbete av det slag som förordas i den senare av motionerna
är det enligt utskottet naturligt att forskarna själva utifrån sina behov får
organisera ett sådant, så som skett i Forum för fritidsforskning. Detta är
inte ett samarbete som behöver eller ens bör formaliseras genom centrala
beslut. Centrumbildningar initieras vanligen på lokal nivå. Forskningsmedel
kanaliseras också via lokala beslut och i enlighet med lokala prioriteringar.
Med hänvisning till vad utskottet nu har anfört bör riksdagen avslå
motionerna 1986/87: Ub4 och 1986/87: Ub513.

Säkerhetspolitik samt freds- och konfliktforskning behandlas i tre motioner.

En professur i säkerhetspolitik föreslås i motion 1986/87: Ub5 (m) yrkande
23. Motionärerna anför att landet i dag har tolv professurer i statsvetenskap
och att tre av dessa gäller fredsforskning. Bara två professorer
bedriver forskning inom området internationell politik, och ingen professur
är enbart inriktad på säkerhetspolitisk forskning. Sveriges alliansfria säkerhetspolitik
ställer enligt motionärerna särskilda krav på att ställningstaganden
kan göras utifrån forskningsmaterial som tagits fram inom landet.

Utrikesutskottet och försvarsutskottet har beretts tillfälle att yttra sig
över förslaget. Yttrandena är fogade som bilagorna 2 och 3 till detta
betänkande.

Utrikesutskottet delar motionärernas åsikt att det i Sverige finns behov
av säkerhetspolitisk forskning som grund för självständiga säkerhetspolitiska
ställningstaganden i aktuella frågor. För närvarande fyller försvarets
forskningsanstalt, försvarsdepartementet och utrikesdepartementet på olika
sätt väsentligen denna funktion. Även utrikespolitiska institutet kan
bidra till en ökad kompetens på detta område. Utrikesutskottet anser att en
förstärkning av utbildning och forskning inom det säkerhetspolitiska området
är önskvärd men anser inte att inrättandet av en professur inom
högskolan är det bästa sättet att tillgodose statsmakternas behov av målinriktad
uppdragsforskning. Enligt utrikesutskottet bör motion 1986/87: Ub5
yrkande 23 avstyrkas. Försvarsutskottet anser att det är angeläget att
säkerhetspolitiska frågor tas upp inom ramen för utbildningen och forskningen
inom högskolan men anser sig inte ha tillräckligt underlag för att
förorda i vilken form en utökad forskning om säkerhetspolitiken bör främ -

Utbildningsutskottet, som hänvisar till vad utrikes- och försvarsutskot- UbU 1986/87: 26
ten anfört i sina yttranden över motionen i denna del, anser att riksdagen
bör avslå motion 1986/87: Ub5 yrkande 23.

I motion 1986/87: Ub506 (fp) förordas att Norrland bereds möjlighet till en
egen kunskapsuppbyggnad och egen kompetens inom freds- och konfliktforskning
vid universitetet i Umeå. Detta lärosäte bör enligt motionärerna
få vara med i och bidra till utvecklingen av ny kunskap på området.

Motionärerna önskar en utredning av frågan.

Utskottet erinrar först om att likartade motionsyrkanden har framförts
vid de två senaste riksmötena. Senast (mot. 1985/86: Ub716) gällde det
universitetet i Lund, som de då aktuella motionärerna fann vara eftersatt i
fråga om resurser på detta forskningsområde. Utskottet var därvid (UbU
1985/86:32 s. 11 f.) inte berett att föreslå riksdagen att besluta om ytterligare
särskilda medel för en utbyggnad av basorganisationen för denna forskning.

Det finns i dag två professurer i freds- och konfliktforskning, en vid
universitetet i Uppsala (Dag Hammarskjölds professur) och en vid universitetet
i Göteborg. Dag Hammarskjölds professur har som ämnesinnehåll
bl. a. konfliktteori och krigsorsaksproblematik. Dessutom bedrivs sådan
forskning även vid universitetet i Lund och vid fredsforskningsinstitutet
(SIPRI) samt vid utrikespolitiska institutet.

För att utveckla och bibehålla en kvalitativt högtstående forskning och
en god forskningsmiljö inom det nu aktuella området synes det utskottet
lämpligt att forskningsresurserna inte sprids ytterligare. Utskottet avstyrker
därför motion 1986/87: Ub506.

I motion 1986/87: Ub51 (vpk) föreslås att ett permanent fredsforum skapas,
förslagsvis vid fredsmonumentet vid den värmländska gränsen mot Norge.

Enligt motionärerna behövs en bas för att föra ut information om fredsforskning
och samtidigt en mötesplats där kurser kan hållas, åsikter brytas
och viss forskning bedrivas.

Utskottet ser i detta ett okonventionellt förslag om bidrag till fredsarbetet
och fredsforskningen. Samtidigt ser utskottet samma risk som nyss
redovisats för splittring av de nuvarande resurserna för verksamhet på
området, varför utskottet avstyrker motion 1986/87: Ub51.

I ett antal motioner väcks förslag om särskild inriktning av forskningen på
olika områden.

Sålunda föreslås i motion 1986/87: Ub28 (m) att forskning och utvecklingsarbete
inom ämnet socialförsäkringskunskap skall bedrivas med anknytning
till juridik. Så är enligt motionärerna inte fallet i dag.

Utskottet hänvisar här till vad som i det föregående anförts om forskning
på eget programansvar och forskarnas företräde att själva bestämma om
inriktningen av sin forskning. Motion 1986/87: Ub28 avstyrks.

I motion 1986/87: Ub35 (c) pläderas för tvärvetenskapliga insatser m. m.

inom den sociala forskningen. En samlad, bred kunskap om komplexa

frågor som rör skilda sidor av samhällsutvecklingen är enligt motionärerna

en avgörande förutsättning för arbetet på att skapa en god livssituation för 67

alla människor.

Utskottet anser i likhet med motionärerna att forskningsområdet är UbU 1986/87: 26
angeläget. Själva metoderna att angripa materialet måste dock forskarna få
välja själva, liksom även inriktningen och uppläggningen av forskningsarbetet.
Med detta avstyrker utskottet motion 1986/87: Ub35.

I motion 1986/87: Ub3 (vpk) lämnas i elva yrkanden förslag om hur arbetsmarknadsforskning
bör bedrivas.

I motionen pekas på flera eftersatta forskningsområden. Motionärerna
framhåller problemställningar som de menar antingen inte hittills har beaktats
eller har studerats ur ett ensidigt ”arbetsköparperspektiv” (yrkandena
1-5 och 8-11).

Specificerade önskemål om prioritering av vissa forskningsområden gäller
bl. a. forskning om lönesystemet, fackföreningsrörelsen, arbetsmiljön,
arbetslöshet, industriproduktionens och den offentliga sektorns utveckling,
maktkoncentrationen och multinationella företags inflytande, den
politiska beslutsprocessen och invandrarnas situation.

Dessa yrkanden behandlades av utskottet redan vid förra riksmötet
(mot. 1985/86: Ub702, UbU 1985/86:31 s. 4). Utskottet anförde då bl. a.
som utgångspunkt att riksdagen styr inriktningen av forskning, t. ex. genom
bemyndiganden att inrätta professurer. Riksdagen gör emellertid inte
uttalanden av den detaljeringsgrad som då yrkades i motionen och nu
sålunda upprepas. Forskning om förhållandena på arbetsmarknaden och
om den politiska beslutsprocessen stöds med medel under anslagen till
fakulteterna och forskningsråden under utbildningsdepartementets område
samt till sektorsforskning inom socialdepartementets och arbetsmarknadsdepartementetets
områden. Betydande belopp till samhällsvetenskaplig
forskning utgår även från Riksbankens jubileumsfond. Utskottet ansåg inte
att riksdagen borde göra uttalanden av den art som yrkas i motionen.

Riksdagen avslog motionen (rskr. 1985/86: 339).

Utskottet kan nu härutöver konstatera att den arbetsmarknadspolitiska
forskningen ytterligare stärks genom de förslag som utskottet nyss tillstyrkt
om två professurer som skall inrättas, den ena den 1 juli 1988 i
Umeå, den andra den 1 juli 1989 vid ännu inte fastställt lärosäte.

I yrkande 6 förslår motionärerna att ett fackligt forskningsinstitut inrättas.

Som utskottet tidigare under detta anslag haft anledning att konstatera är
en allmänt omfattad grundprincip i svensk forskningspolitik att så långt
möjligt inte splittra landets forskningsresurser genom uppbyggnad av särskilda
forskningsinstitut. Inget hindrar självklart olika fackförbund att ge
forskare projektmedel för forskningsprojekt, som bedöms angelägna för
förbunden.

I yrkande 7 föreslås en lag som garanterar forskare tillträde till arbetsplatser
oavsett vad arbetsgivaren anser i det enskilda fallet. Ett sådant
yrkande har tidigare avslagits av riksdagen (mot. 1979/80: 1321, UbU 1979/

80:20).

Med hänvisning till vad som har anförts bör riksdagen avslå motion
1986/87: Ub3.

68

Rikdagen bör enligt motion 1986/87: Ub75 (m) uttala sig för att frågan om UbU 1986/87: 26
forskning beträffande de ostasiatiska ländernas ekonomiska och tekniska
utveckling skall utredas. De vetenskapliga framsteg som görs i dessa
länder, särskilt i Japan, är iögonenfallande, påpekar motionären. Inom
svenska universitet och högskolor ägnas dock utvecklingen i länderna i
Östasien enligt motionären ett begränsat intresse. Detta anses otillfredsställande
med tanke på betydelsen av ostasienkunskaper såväl för svensk
forskning som för det svenska näringslivets konkurrenskraft på den internationella
marknaden.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra följande.

Forskning med den inriktning som anges i motionen bedrivs i dag speciellt
vid universitetet i Stockholm. Bl. a. finns vid universitetet sedan år
1983 den s. k. östasienlinjen, en lokal utbildningslinje med inriktning på
språk, samhälle och kultur i Japan, Kina och Korea. Vidare har universitetet
vid sidan av ett antal institutioner som har beröring med området
inrättat ett särskilt Centrum för StillahavsAsienstudier (Center for Pacific
Asia Studies). Centrumet, som tillkom år 1984, har som främsta syfte att
bidra till den svenska kompetensuppbyggnaden på området. Centrumet
strävar även efter att sprida en allsidig och balanserad information om
utvecklingen i Öst- och Sydostasien. Universitetet i Stockholms orientering
mot Östasien underbyggs av de avtal om forskarutbyte som ingåtts
med universitet och forskningsinstitut i Japan, Kina och Singapore. Kurser
med inriktning på Östasien förekommer även vid andra universitet och
högskolor.

Utskottet anser att den uppbyggnad av forskningsresurser för östasiatiska
studier som pågår är angelägen. Emellertid är utskottet inte nu berett att
förorda en utredning om behovet av forskning på detta område utan
föreslår att riksdagen avslår motion 1986/87: Ub75.

I en särskild hemställan under anslaget begär regeringen riksdagens godkännande
av de riktlinjer för resursförstärkningar för budgetåren 1988/89—

1989/90 som anges i propositionen. Utskottet har inget att erinra härvidlag
och föreslår att riksdagen godkänner vad som förordats i propositionen.

Utskottet övergår nu till regeringens förslag i fråga om medelsanvisning
under anslaget för budgetåret 1987/88.

Under detta anslag föreslår regeringen ett belopp av 264 119 000 kr. Fem
motioner finns om ökningar av detta belopp.

I tre av dessa äskas ökade medel för jämställdhetsforskning, nämligen i
motionerna 1986/87: Ub2 (vpk) yrkande 5 delvis (+ 1500000 kr.), 1986/

87: Ub6 (fp) yrkande 5 delvis (+1000000 kr.) och 1986/87: Ub68 (c) yrkande
1 delvis (+1 100000 kr.). Ökningen enligt den sist nämnda motionen (+

1100000 kr.) förslås delvis finansierad genom att en av regeringen föreslagen
gästprofessur inte inrättas (— 600000 kr., se vidare punkt 16, anslaget
D 30). De föreslagna medelsökningarna föreslås till stöd för Fora för
kvinnliga forskare och Kvinnovetenskaplig tidskrift. Förslagen motiveras
genomgående med att Forumverksamheten får för små tillskott av medel
(+ 500000 kr.).

Utskottet konstaterar att innevarande budgetår utgår 1330000 kr. till 69

Forumverksamheten. Den medelsökning om 500000 kr. som regeringen UbU 1986/87:26
föreslår uppgår till inemot 40 %. Vidare har medel enligt beslut med
anledning av den förra forskningspropositionen (prop. 1983/84:107, UbU
1983/84:28, rskr. 1983/84:401) anvisats för fem forskartjänster i jämställdhetsforskning
på olika områden med placering vid humanistisk-samhällsvetenskapliga
forskningsrådet (HSFR). Under anslaget D 30. Humanistisk-samhällsvetenskapliga
forskningsrådet föreslås också, som
nämnts, en gästprofessur för framstående kvinnlig forskare. Medel för
jämställdhetsforskning tillskjuts i övrigt inom högskolan från olika forskningsfinansiärer.
Jämställdhetsforskningen är även under uppbyggnad
inom t. ex. Arbetslivscentrum.

I yrkande 1 i motion 1986/87: Ub68 förordas ökade medel till Forumverksamheten
på bekostnad av en tjänst som gästprofessor. Utskottet har
inhämtat att motivet för denna professur är att man anser att det finns ett
stort behov av internationella förebilder för kvinnliga forskare. Utskottet,
som finner denna bedömning riktig, avstyrker motionerna 1986/87: Ub2
yrkande 5 delvis, 1986/87: Ub6 yrkande 5 delvis och 1986/87: Ub68 yrkande
1 delvis.

Härutöver finns två motioner om ökad medelstilldelning.

I motion 1986/87: Ub828 (m) yrkande 50 delvis föreslås att anslaget ökas
med 5 milj. kr. i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna anför att
av de ca 30 milj. kr. som anslås under anslaget B 7. Forskning och centralt
utvecklingsarbete inom skolväsendet är ungefär hälften medel för forskning
om förskola, ungdomsskola och vuxenutbildning. Enligt motionen
skulle sådan forskning gynnas av ökade resurser för samhällsvetenskaplig
forskning på ”inomvetenskapliga” grunder och utan styrning från en statlig
uppdragsgivares sida. 5 milj. kr. bör därför överföras från anslaget B 7
till det anslag som nu behandlas.

Utskottet vill erinra om att riksdagen tidigare under våren behandlat
anslaget B 7 och därvid avslagit en motion med motsvarande innehåll (mot.

1986/87: Ub828 yrkande 9, UbU 1986/87: 11, rskr. 1986/87:146). I konsekvens
härmed avstyrks motion 1986/87: Ub828 yrkande 50 delvis.

1 motion 1986/87 :Ub49 delvis (vpk) föreslås en ökning av anslaget med
10 milj. kr. för regionalvetenskaplig forskning vid CERUM — centrum för
regionalvetenskaplig forskning i Umeå. Motionärerna finner det angeläget
att dessa medel anslås, så att ett forskningsprojekt för belysning av infrastrukturella
kommunikationsproblem kan genomföras.

Utskottet erinrar om att CERUM utgör en del av universitetet i Umeå.

Det får enligt lokala beslut del av universitetets medel. Dessa föreslås i
propositionen bli relativt kraftigt ökade. Med hänvisning härtill och till
principen om lokal prioritering avstyrker utskottet motion 1986/87: Ub49
delvis.

Mot bakgrund av vad som här anförts föreslår utskottet beträffande
anslagsbeloppet att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:80 till
Samhällsvetenskapliga fakulteterna för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag
av 264119000 kr. Riksdagen bör samtidigt avslå motionerna
1986/87: Ub2 yrkande 5 delvis, 1986/87: Ub6 yrkande 5 delvis, 1986/

87: Ub49 delvis, 1986/87: Ub68 yrkande 1 delvis och 1986/87: Ub828 yrkan- 70

de 50 delvis.

Utskottet hemställer UbU 1986/87:26

1. beträffande inrättande av tjänster som professor

att riksdagen med bifall till motion 1986/87: Ub73 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet har anfört om en tjänst som
professor i perception och psykofysik och bemyndigar regeringen
att inrätta tjänsten den 1 juli 1987 samt i övrigt med avslag på motion
1986/87; Ub552 bemyndigar regeringen att inrätta tjänster som professor
i enlighet med vad som förordats i proposition 1986/87:80.

2. beträffande tjänster i företagsekonomi vid universitetet i Umeå
att riksdagen avslår motion 1986/87: Ub664,

3. beträffande en tjänst som professor i entreprenörskap
att riksdagen avslår motion 1986/87: Ubl8,

4. beträffande en tjänst som professor i masskommunikation
att riksdagen avslår motion 1986/87: Ub47,

5. beträffande en tjänst som professor i arbetsvetenskap
att riksdagen avslår motion 1986/87: Ub81 yrkande 8,

6. beträffande en tjänst som professor i skoladministration
att riksdagen avslår motion 1986/87: Ub41,

7. beträffande en tjänst som professor i turism

att riksdagen avslår motion 1986/87: Ub593 yrkande 2,

8. beträffande forskning inom området fritid, rekreation och turism att

riksdagen avslår motionerna 1986/87: Ub4 och 1986/87: Ub513,

9. beträffande en tjänst som professor i säkerhetspolitik
att riksdagen avslår motion 1986/87: Ub5 yrkande 23,

10. beträffande freds- och konfliktforskning vid universitetet i
Umeå

att riksdagen avslår motion 1986/87: Ub506,

11. beträffande ett permanent fredsforum
att riksdagen avslår motion 1986/87: Ub51,

12. beträffande forskning och utvecklingsarbete inom ämnet socialförsäkringskunskap att

riksdagen avslår motion 1986/87: Ub28,

13. beträffande den sociala forskningen
att riksdagen avslår motion 1986/87: Ub35,

14. beträffande arbetsmarknadsforskning
att riksdagen avslår motion 1986/87: Ub3,

15. beträffande forskning om de ostasiatiska ländernas ekonomiska
och tekniska utveckling

att riksdagen avslår motion 1986/87: Ub75,

16. beträffande riktlinjer för resursförstärkningar för budgetåren
1988189-1989190

att riksdagen godkänner vad som har förordats i proposition 1986/

87:80,

17. beträffande jämställdhetsforskning

att riksdagen avslår motionerna 1986/87: Ub2 yrkande 5 delvis, 1986/

87: Ub6 yrkande 5 delvis och 1986/87: Ub68 yrkande 1 delvis,

71

18. beträffande medel för forskning om förskola, ungdomsskola
och vuxenutbildning

att riksdagen avslår motion 1986/87: Ub828 yrkande 50 delvis,

19. beträffande regionalvetenskaplig forskning vid CERUM
att riksdagen avslår motion 1986/87: Ub49 delvis,

20. beträffande anslagsbeloppet

att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:80 och med avslag
på motionerna 1986/87: Ub2 yrkande 5 delvis, 1986/87: Ub6 yrkande
5 delvis, 1986/87: Ub49 delvis, 1986/87: Ub68 yrkande 1 delvis och
1986/87: Ub828 yrkande 50 delvis till Samhällsvetenskapliga fakulteterna
för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag av
264119000 kr.

7. Medicinska fakulteterna

Regeringen har under punkt D 20 (s. 81 -88) föreslagit riksdagen

1. att bemyndiga regeringen att inrätta tjänster som professor i enlighet
med vad som förordats i propositionen,

2. att bemyndiga regeringen att ändra ämnesinnehåll för tjänster som
professor i enlighet med vad som förordats i propositionen,

3. att godkänna de riktlinjer för resursförstärkningar avseende budgetåren
1988/89 och 1989/90 som angetts i propositionen,

4. att till Medicinska fakulteterna för budgetåret 1987/88 anvisa ett
reservationsanslag av 540534000 kr.

Motionerna

Motioner väckta under den allmänna motionstiden

1986/87: Ub508 av Gunnar Biörck i Värmdö (m) vari yrkas att riksdagen
beslutar om inrättandet av en professur i kardiologi vid karolinska institutet,
avsedd att förenas med överläkartjänst vid Karolinska sjukhuset.

1986/87: Ub670 av Siri Häggmark (m) och Gullan Lindblad (m) vari yrkas
att riksdagen bemyndigar regeringen att omvandla Rune Eliassons tjänst
vid avdelningen för reproduktionsfysiologi vid karolinska institutet till en
personlig professur för honom i andrologi.

Motioner väckta med anledning av proposition 1986/87: 80

1986/87: UblO av Margitta Edgren (fp) och Margareta Mörck (fp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att omvårdnadsforskningen
bör tillföras fasta resurser fr. o. m. budgetåret 1988/89.

1986/87: Ubl2 av Margitta Edgren (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär medel för inrättande av en professur i omvårdnadsforskning
fr. o. m. budgetåret 1988/89 med placering vid vårdhögskolan i Stockholm.

UbU 1986/87:26

72

1986/87: Ub66 av Ing-Marie Hansson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna behovet av en omfördelning av resurser
från den etablerade medicinska forskningen till områden som prioriterats
av HS 90, bl. a. till omvårdnadsforskning.

1986/87: Ub72 av Elisabeth Fleetwood (m) och Gunnel Liljegren (m) vari
yrkas att riksdagen beslutar att en professur i omvårdnadsforskning skall
inrättas vid karolinska institutet i Stockholm 1989/90.

1986/87: Ub81 av Pär Granstedt m. fl. (c) vari - såvitt nu är i fråga — yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om behovet av en professur i toxikologi med inriktning
på testmetoder som ett alternativ till djurförsök.

Utskottet

Regeringen begär riksdagens bemyndigande att få inrätta tjänster som
professor den 1 juli 1987, nämligen i medicinsk beteendevetenskap vid
universitetet i Uppsala, i klinisk farmakologi vid universitetet i Umeå och i
transplantationsbiologi vid universitetet i Göteborg, den 1 januari 1988 i
medicinsk teknik vid karolinska institutet och den 1 juli 1988 i geriatrisk
psykiatri vid universitetet i Lund samt den 1 juli 1989 i klinisk farmakologi,
särskilt biverkningsforskning, vid universitetet i Uppsala och i medicinsk
rehabilitering, särskilt fysikalisk medicin, vid universitetet i Linköping.

Utskottet tillstyrker förslagen om inrättande av tjänster som professor i
enlighet med vad som förordats i proposition 1986/87: 80.

Utskottet tillstyrker även förslagen i propositionen om ändrad benämning
av tjänster som professor.

I motion 1986/87: Ub508 (m) yrkas att riksdagen skall besluta att inrätta en
tjänst som professor i kardiologi vid karolinska institutet avsedd att förenas
med överläkartjänst vid Karolinska sjukhuset. Motionären hänvisar
till tidigare riksdagsuttalande om vikten av stöd till den kardiologiska
forskningen.

Utskottet tillstyrkte (UbU 1986/87: 8, rskr. 1986/87: 104) hösten 1986 ett
förslag i proposition 1986/87:25 (bil. 6 p. D 20) om att en tjänst som
professor i kardiologi inrättas den 1 juli 1987 vid karolinska institutet.
Tjänsten är avsedd att förenas med en tjänst som överläkare vid Karolinska
sjukhuset. Motion 1986/87: Ub508 är således tillgodosedd. Utskottet
avstyrker därför motionen.

1 motion 1986/87: Ub670 (m) yrkas att en för docenten Rune Eliasson
personlig tjänst vid karolinska institutet skall omvandlas till en tjänst som
professor i andrologi. Motionärerna anför att omvandlingen torde rymmas
inom ramen för karolinska institutets anslag. Motionärerna redovisar pågående
verksamhet, forskarutbildning och internationella kontakter inom
ämnet. De anför att det behövs en tjänst som professor för att ge den
forskning som pågår ökade resurser och ämnet en ökad kapacitet.

Utskottet har inte underlag för att förorda en sådan omvandling av en

UbU 1986/87:26

73

tjänst vid karolinska institutet som föreslås i motionen. Något sådant UbU 1986/87:26
förslag har inte förts fram av institutet eller av universitets- och högskoleämbetet
(UHÄ). Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motion 1986/

87: Ub670.

En tjänst som professor i toxikologi med inriktning på testmetoder som ett
alternativ till djurförsök bör enligt motion 1986/87: Ub81 (c) yrkande 3
inrättas den 1 juli 1988. Motionärerna erinrar om att riksdagen vid upprepade
tillfällen slagit fast att plågsamma djurförsök bör minska. En viktig
förutsättning för detta är att det utvecklas alternativa testmetoder och att
forskning inom detta område stimuleras.

Utskottet har tidigare behandlat frågor om forskning om sådana alternativa
testmetoder som kan ersätta djurförsök (UbU 1983/84: 28 s. 76-77).

Utskottet erinrade då om att centrala försöksdjursnämnden skall verka för
en minskad användning av försöksdjur bl. a. genom att främja utvecklingen
av alternativa testmetoder. För detta ändamål har nämnden tillförts successivt
ökade budgetmedel. Utredningen om etiska frågor i samband med
djurförsök har lagt fram betänkandet (Ds Jo 1986:3) Etisk prövning av
djurförsök. Syftet med utredningen har varit att begränsa användningen av
försöksdjur. Förslagen bereds för närvarande inom regeringskansliet. I
betänkandet UbU 1983/84: 28 anförde utskottet att det faktum att centrala
försöksdjursnämnden har till uppgift att främja forskning och utveckling av
metoder som är alternativ till djurförsök inte utesluter att även fakulteterna,
forskningsråden och forskningsrådsnämnden har ett ansvar härvidlag
när medel fördelas till projekt som inkluderar djurförsök. Utskottet förutsatte
att sådan metodutveckling uppmärksammas i samband med medelstilldelning
- när det kan motiveras av vetenskapliga kvalitetsskäl - utan
att riksdagen gör något särskilt uttalande. Med hänvisning till det anförda
och till att UHÄ inte fört fram något förslag i frågan föreslår utskottet att
riksdagen avslår motion 1986/87: Ub81 yrkande 3.

I propositionen beräknas medel för förstärkning av omvårdnadsforskningen
vid universitetet i Uppsala med dels 250000 kr. under anslaget Samhällsvetenskapliga
fakulteterna, dels 250000 kr. under anslaget Medicinska
fakulteterna.

Omvårdnadsforskningen tas upp i ett antal motioner. En tjänst som
professor bör enligt motion 1986/87: Ub72 (m) inrättas den 1 juli 1989 vid
karolinska institutet i enlighet med institutets förslag. Enligt motion 1986/

87: Ubl2 (fp) bör en sådan tjänst inrättas den 1 juli 1988 vid den landstingskommunal
vårdhögskolan i Stockholm. Även i motion 1986/87: UblO (fp)
yrkas att omvårdnadsforskningen skall tillföras fasta resurser fr. o. m. budgetåret
1988/89, dock inte preciserat till någon tjänst som professor. I
motion 1986/87: Ub66 (s) slutligen begärs ett uttalande från riksdagen om
att resurser skall omfördelas från den etablerade medicinska forskningen
till områden som prioriteras av HS90-utredningen, såsom omvårdnadsforskning
och hälsopolitik.

Utskottet har i det föregående under punkt 6 tillstyrkt att särskilda
medel beräknas för omvårdnadsforskningen. Utskottet tillstyrker även att
medel beräknas under det nu aktuella anslaget. Därigenom kommer om- 7'

vårdnadsforskningen att tillföras en förstärkning nästa budgetår om UbU 1986/87:26
sammanlagt 500000 kr. Utskottet anser i likhet med statsministern (prop.

1986/87: 80 s. 27) att det är angeläget att både de samhällsvetenskapliga och
de medicinska fakulteterna fortsätter att uppmärksamma att områden som
t. ex. omvårdnadsforskning och hälsopolitik har en relativt sett svagare
ställning än de områden som nu utvecklas mycket snabbt såsom biotekniken.
Det är också nödvändigt att forskning och utveckling inom bl. a.
omvårdnadsforskning kan räkna med ett fortsatt stöd från sjukvårdshuvudmännen.
Utskottet har beträffande yrkandena om en tjänst som professor
noterat att UHÄ inte fört fram något sådant förslag för den nu aktuella
treårsperioden. Det är dock möjligt för berörda lärosäten att inom ramen
för befintliga resurser inrätta extra tjänster som professor och andra forskartjänster.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen
avslår motionerna 1986/87: UblO, 1986/87: Ubl2, 1986/87: Ub66 och 1986/

87: Ub72.

Utskottet har inget att erinra mot vad som i övrigt förordas och föreslås i
proposition 1986/87: 80 beträffande resursförstärkningar budgetåren 1988/

89 och 1989/90 samt beträffande medelsberäkningen. Utskottet föreslår att
riksdagen under anslaget anvisar 540534000 kr. i enlighet med regeringens
förslag.

Åberopande det anförda hemställer utskottet

1. beträffande inrättande av tjänster som professor

att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta tjänster som professor
i enlighet med vad som förordats i proposition 1986/87: 80,

2. beträffande ändrat ämnesinnehåll för tjänster som professor
att riksdagen bemyndigar regeringen att ändra ämnesinnehåll för
tjänster som professor i enlighet med vad som förordats i proposition
1986/87: 80,

3. beträffande inrättande av en tjänst som professor i kardiologi
att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub508,

4. beträffande inrättande av en tjänst som professor i andrologi
att riksdagen avslår motion 1986/87: Ub670,

5. beträffande inrättande av en tjänst som professor i toxikologi
med inriktning på testmetoder som ett alternativ till djurförsök

att riksdagen avslår motion 1986/87: Ub 81 yrkande 3,

6. beträffande omvårdnadsforskning

att riksdagen avslår motionerna 1986/87: UblO, 1986/87: Ubl2, 1986/

87: Ub66 och 1986/87: Ub72,

7. beträffande resursförstärkningar avseende budgetåren 1988/89
och 1989/90

att riksdagen godkänner de riktlinjer som angetts i proposition 1986/

87: 80,

8. beträffande anslagsbeloppet

att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:80 till Medicinska
fakulteterna för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag av
540534000 kr.

75

8. Odontologiska fakulteterna

UbU 1986/87:26

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt D 21 (s. 89-92) och
hemställer

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att ändra ämnesinnehållet
för tjänster som professor i enlighet med vad som föreslagits i
propositionen,

2. att riksdagen godkänner de riktlinjer för resursförstärkningar
avseende budgetåren 1988/89 och 1989/90 som angetts i propositionen,

3. att riksdagen till Odontologiska fakulteterna för budgetåret
1987/88 anvisar ett reservationsanslag av 59671000 kr.

9. Farmaceutiska fakulteten

Regeringen har under punkt D 22 (s. 92-94) föreslagit riksdagen

1. att bemyndiga regeringen att ändra ämnesinnehållet för en tjänst som
professor i enlighet med vad som förordats i propositionen,

2. att godkänna de riktlinjer för resursförstärkningar avseende budgetåren
1988/89 och 1989/90 som angetts i propositionen,

3. att till Farmaceutiska fakulteten för budgetåret 1987/88 anvisa ett
reservationsanslag av 20488000 kr.

Motionen

Motion väckt under den allmänna motionstiden

1986/87: Ub578 av Arne Gadd m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om inrättande
av en professur i ämnet socialfarmaci inom den farmaceutiska fakulteten
vid universitetet i Uppsala.

Utskottet

Regeringen begär riksdagens bemyndigande att få ändra ämnesinnehållet
för en tjänst som professor vid universitetet i Uppsala från organisk kemi
till läkemedelskemi. Utskottet tillstyrker den föreslagna ändringen.

För budgetåret 1987/88 beräknar föredragande statsrådet 535000 kr. som
en förstärkning av basresurserna, varav 200000 kr. avser medel för ytterligare
en tjänst som forskarassistent. För studiefmansiering inom forskarutbildningen
bör disponeras minst 4505000 kr., en ökning med närmare
900000 kr. Totalt föreslås anslaget föras upp med 20488000 kr. Utskottet
föreslår att riksdagen anvisar det begärda beloppet.

Utskottet tillstyrker även att anslaget budgetåren 1988/89 och 1989190
förstärks med 384000 kr. resp. 223000 kr.

76

Enligt motion 1986/87: Ub578 (s) bör riksdagen som sin mening ge rege- UbU 1986/87:26

ringen till känna att en tjänst som professor i socialfarmaci bör inrättas vid

den farmaceutiska fakulteten vid universitetet i Uppsala. Motionärerna

framhåller att undervisning i detta ämne ingår i utbildningen vid fakulteten

och att det också finns möjligheter till forskarutbildning. De hävdar att

institutionen för ämnet inte kan utvecklas på grund av resursbrist och att

det behövs en tjänst som professor.

Utskottet erinrar om att universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) i
anslagsframställningen för budgetåret 1987/88 framhållit behovet av en
förstärkning av studiefinansieringen och av ökade medel för en förstärkning
av basresurserna. Något förslag om en ny tjänst som professor har
inte förts fram. Med hänvisning till det anförda och till att utskottet i det
föregående tillstyrkt en förstärkning av medlen till basresurser och studiefinansiering
- vilket överensstämmer med både fakultetens och UHÄ:s
önskemål - föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1986/87: Ub578.

I sammanhanget vill utskottet erinra om att fakulteten vid behov av förnyelse
kan omfördela medel inom sina ekonomiska ramar.

Åberopande det anförda hemställer utskottet

1. beträffande ändring av ämnesinnehållet för en tjänst som professor att

riksdagen bemyndigar regeringen att ändra ämnesinnehållet i
enlighet med vad som förordats i proposition 1986/87: 80,

2. beträffande resursförstärkningar avseende budgetåren 1988189
och 1989190

att riksdagen godkänner de riktlinjer som angetts i proposition 1986/

87: 80,

3. beträffande anslagsbeloppet

att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:80 till Farmaceutiska
fakulteten för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag
av 20488000 kr.,

4. beträffande inrättande av en tjänst som professor i socialfarmaci att

riksdagen avslår motion 1986/87: Ub578.

10. Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna

Regeringen har under punkt D 23 (s. 94-102) föreslagit riksdagen

1. att bemyndiga regeringen att inrätta tjänster som professor i enlighet
med vad som förordats i propositionen,

2. att godkänna de riktlinjer för resursförstärkningar avseende budgetåren
1988/89 och 1989/90 som angetts i propositionen,

3. att till Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna för budgetåret
1987/88 anvisa ett reservationsanslag av 529416000 kr.

77

Motionerna

UbU 1986/87: 26

Motioner väckta under den allmänna motionstiden

1986/87: Ub540 av Torgny Larsson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
Göteborgs botaniska trädgård.

1986/87: Ub569 av Lars Tobisson m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen begär
att regeringen med Göteborgs kommun förhandlar fram ett nytt avtal med
avsikt att förnya och fördjupa samarbetet mellan Göteborgs botaniska
trädgård och staten.

1986/87:Ub591 av Ingela Mårtensson m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen
begär att regeringen i samråd med Göteborgs kommun gör en utredning om
Botaniska trädgården i Göteborg.

1986/87: Ub663 av Mats Lindberg (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet av
förstärkning av livsmedelsforskningen vid universitetet i Umeå.

Motioner väckta med anledning av proposition 1986/87: 80

1986/87: Ub5 av Carl Bildt m. fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas
29. att riksdagen beslutar att till molekylärbiologisk forskning vid universitetet
i Umeå anslå 2000000 kr. utöver regeringens förslag genom
motsvarande höjning av föreslaget anslag till D 23. Matematisk-naturvetenskapliga
fakulteterna.

1986/87: Ub20 av Inga-Britt Johansson (s) och Marianne Carlström (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om en professur i kostvetenskap vid Göteborgs universitet.

1986/87: Ub26 av Mats O Karlsson (s) och Mats Lindberg (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet av forskning
och utveckling även inom det samhällsvetenskapliga och ekonomiska området
vid centrum för miljövetenskaplig forskning i Umeå i enlighet med
vad som anförts i motionen.

1986/87: Ub31 av Rune Rydén m. fl. (m, fp, c) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om den
biotekniska forskningen i Lund.

1986/87: Ub37 av Gunhild Bolander (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om Gotland
som bas för forskning och undersökningsverksamhet i Östersjön.

1986/87:Ub38 av Lennart Pettersson (s) vari — såvitt nu är i fråga — yrkas
1. att riksdagen beslutar att inom ramen för anslagsposten D 23. Matematisk-naturvetenskapliga
fakulteterna omfördela 3,5 milj. kr. från det
föreslagna medelstillskottet för accelerationsanläggningen vid The Svedbergslaboratoriet
till universitetet i Lund för basresurser till bioteknisk
forskning, särskilt cell- och molekylärbiologi.

1986/87: Ub56 av Ralf Lindström m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att ett baslaboratorium bör lokaliseras till
Karlskrona med forskningsansvaret på Lunds universitet.

1986/87: Ub58 av Ingela Mårtensson m. fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna att en statlig utredning bör göra en
översyn av villkoren för de botaniska trädgårdarna.

1986/87: Ub69 av Marianne Andersson (c) vari yrkas att riksdagen beslutar
att anvisa 204000 kr. till biologisk forskning om u-länderna i enlighet med
vad som anförts i motionen.

1986/87: Ub81 av Pär Granstedt m. fl. (c) vari — såvitt nu är i fråga - yrkas

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om ökade resurser för informationsteknologisk forskning
i norra regionen.

1986/87: N150 av Erik Hovhammar m. fl. (m) vari — såvitt nu är i fråga -yrkas

5. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1987/88 anvisa 10000000 kr.
utöver regeringens förslag som allmän förstärkning av basresurserna för
den informationsteknologiska forskningen att fördelas på sätt som anges i
motionen.

Utskottet

Regeringen begär riksdagens bemyndigande att få inrätta tjänster som
professor den 1 juli 1987 i växtbiokemi vid universitetet i Lund, i matematik
vid universitetet i Stockholm och i molekylärbiologi vid universitetet i
Göteborg, den 1 juli 1988 i fysik, särskilt synkrotronljusforskning, vid
universitetet i Lund samt den 1 juli 1989 i datalogi vid universitetet i Umeå.

Utskottet tillstyrker att regeringen får det begärda bemyndigandet att
inrätta tjänster som professor i enlighet med vad som förordats i proposition
1986/87: 80.

I huvudanförandet anger statsministern ett antal viktiga programområden
till vilka en viss koncentration av resurser anses nödvändig (prop. s. 35—
36). Till dessa områden hör informationsteknologin (prop. s. 43—45). Förstärkningar
av den datavetenskapliga forskningen och informationsteknologin
med sammanlagt 36100000 kr. under den kommande treårsperioden
föreslås inom utbildningsdepartementets område under anslagen till matematisk-naturvetenskapliga
fakulteterna, tekniska fakulteterna, humanistisk-samhällsvetenskapliga
forskningsrådet och naturvetenskapliga forskningsrådet
(bil. 6 s. 48-50). Förslagen till åtgärder omfattar fyra delar: 1.
stöd till forskningen inom högskolan bl. a. genom förstärkta basresuser och
professurer, 2. medel för forskningsprojekt, 3. stöd till inrättande av ett
centrum för industriell informationsteknologi vid universitetet i Linköping
och 4. särskilda projektmedel för forskning om informationsteknologins
samhällskonsekvenser.

Chefen för utbildningsdepartementet konstaterar att drygt 95 % av forsk -

UbU 1986/87:26

79

ningsresurserna inom informationsteknologiområdet finns i södra delen av UbU 1986/87:26

landet. Då detta innebär betydande problem bl. a. för utvecklingen av

forskningen och utbildningen inom breda områden vid högskoleenheterna i

Norrland föreslås förstärkningar under den kommande treårsperioden vid

universitetet i Umeå med 1 300000 kr. under anslaget Matematisk-naturve tenskapliga

fakulteterna och vid högskolan i Luleå med 1 610000 kr. under

Tekniska fakulteterna. En av de tjänster som professor som föreslås under

anslaget Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna avser datalogi vid

universitetet i Umeå. Under anslaget Tekniska fakulteterna föreslås sex

tjänster som professor inom det informationsteknologiska området, varav

en avser datalogi vid högskolan i Luleå.

Enligt motion 1986/87: Ub81 (c) yrkande 10 bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna att den informationsteknologiska forskningen
i den norra regionen bör förstärkas budgetåret 1988/89 genom att 1 milj. kr.
vardera anvisas till universitetet i Umeå och högskolan i Luleå.

I motion 1986/87: N150 (m) yrkande 5 begärs 10 milj. kr. utöver regeringens
förslag för budgetåret 1987/88 till förstärkning av basresurserna för den
informationsteknologiska forskningen vid högskolorna. I texten till motion
1986/87: Ub5 (m) sägs att 3 milj. kr. av de 10 milj. kr som begärts i motion
1986/87: NI50 bör gå till universitetet i Umeå.

Utskottet anser att det mot bakgrund av informationsteknologins snabba
utveckling är av stor betydelse att en förstärkning av forskningen inom
området görs under den kommande treårsperioden. Utskottet tillstyrker
därför den i propositionen föreslagna förstärkningen under matematisknaturvetenskapliga
fakulteterna. Utöver denna särskilda satsning bör också
de föreslagna allmänna förstärkningarna av basresurser, forskarassistenttjänster,
studiefinansiering, bibliotek och utrustning komma den informationsteknologiska
forskningen till godo. Utskottet kan inte tillstyrka
den extra förstärkning budgetåret 1987/88 av resuserna för informationsteknologin
om 10 milj. kr. som förordas i motion 1986/87: N150 yrkande 5,
varför riksdagen bör avslå detta yrkande.

Med hänvisning till att universitetet i Umeå och högskolan i Luleå i
proposition 1986/87:80 föreslås få dels särskilda medel till informationsteknologin,
dels tjänster som professor i datalogi föreslår utskottet att riksdagen
också avslår motion 1986/87: Ub81 yrkande 10 om ytterligare 1 milj.
kr. vardera till dessa båda högskoleenheter budgetåret 1988/89. Utskottet
erinrar i sammanhanget om att chefen för industridepartementet (bil. 10 s.

8) anfört att styrelsen för teknisk utveckling (STU) skall ägna särskild
uppmärksamhet åt högskolan i Luleå.

Ett annat av de i propositionen särskilt uppmärksammade områdena är
biotekniken. Statsministern bedömer i sitt huvudanförande (prop. s. 45—

47) att det är mycket viktigt att en väsentlig ökning av grundforskningsinsatserna
sker på de orter där det redan i dag finns internationellt framstående
kompetens. Grundläggande molekylärbiologisk kompetens bör dock
finnas företrädd vid samtliga universitet, eftersom denna forskning med all
sannolikhet kommer att få stor allmänbiologisk betydelse. Förstärkningar
föreslås under anslagen till medicinska, matematisk-naturvetenskapliga s

och tekniska fakulteterna samt till naturvetenskapliga och medicinska
forskningsråden. Sammanlagt under utbildningshuvudtiteln, jordbrukshuvudtiteln
och industrihuvudtiteln föreslås en resursförstärkning om 40 milj.
kr. under budgetåret 1987/88, varav 35 milj. kr. avser anslag inom utbildningsdepartementets
område. Under förevarande anslag avser 8,5 milj. kr.
en permanentning av den verksamhet vid universitetet i Umeå som hittills
bedrivits med medel anvisade i särskild ordning för budgetåren 1984/85—
1988/89. Vidare beräknas 4 milj. kr. för ett centrum för miljövetenskaplig
forskning gemensamt för universitetet i Umeå, försvarets forskningsanstalts
(FOA:s) huvudavdelning 4 och lantbruksuniversitetet.

Enligt motion 1986/87: Ub5 (m) yrkande 29 bör riksdagen anvisa 2 milj.
kr. utöver vad som föreslagits i propositionen till molekylärbiologisk forskning
vid universitetet i Umeå.

I motionerna 1986/87: Ub31 (m, fp, c) och 1986/87: Ub38 (s) yrkande 1
hemställs att 3,5 milj. kr. skall tillföras den biotekniska forskningen vid
universitetet i Lund. Forskningen i Lund bör enligt motionerna få samma
möjligheter att utvecklas som forskningen i Stockholm, Uppsala, Göteborg
och Umeå. I den förstnämnda motionen begärs att medlen anvisas för
budgetåret 1988/89. I den andra motionen föreslås att medlen skall anvisas
redan budgetåret 1987/88 genom en omfördelning av 3,5 milj. kr. från den
förstärkning som i propositionen föreslås för The Svedberg-laboratoriet
vid universitetet i Uppsala.

Utskottet har inledningsvis redovisat de föreslagna resursförstärkningarna
för den biotekniska forskningen vid universitetet i Umeå. Utskottet
tillstyrker dessa förstärkningar. Utskottet kan emellertid inte tillstyrka
förslaget i motion 1986/87: Ub5 om ytterligare 2 milj. kr. till molekylärbiologisk
forskning budgetåret 1987/88. Riksdagen bör därför avslå motionens
yrkande 29.

Utskottet anser att förslaget i övrigt i propositionen om en förstärkning
av den biotekniska forskningen är väl avvägt och kan inte tillstyrka att 3,5
milj. kr. skall beräknas för universitetet i Lund utöver vad som föreslagits i
proposition 1986/87: 80, särskilt som utskottet inte kan tillstyrka att medel
omfördelas från The Svedberg-laboratoriet i Uppsala till universitetet i
Lund. En sådan omfördelning skulle kunna medföra att medel måste
omfördelas inom den matematisk-naturvetenskapliga fakulteten i Uppsala
för att trygga laboratoriets verksamhet. Detta skulle i sin tur kunna innebära
en nedskärning av de resuser som är avsedda för bioteknisk forskning
där. Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna
1986/87: Ub31 och 1986/87: Ub38 yrkande 1.

Ett bidrag om 204000 kr. yrkas i motion 1986/87: Ub69 (c) till biologisk
forskning om u-länderna vid universitetet i Uppsala. En enhet för ulandsbotanik
och naturvårdsfrågor bör enligt motionen inrättas vid institutionen
för systematisk botanik i syfte att stödja befintlig verksamhet och
internationellt samarbete.

Utskottet erinrar om att indelning i institutioner och arbetsenheter vid
universitet och högskolor görs lokalt. Det är också de lokalt ansvariga som
fördelar nytillkommande medel och omfördelar medel till verksamheter

UbU 1986/87:26

81

6 Riksdagen 1986187. 14 sami. Nr 26

sorn bedöms vara i behov av förstärkning och som prioriteras högt av UbU 1986/87:26
vetenskapliga skäl. Forskning som rör en bättre miljö och varsammare
resurshushållning skall enligt propositionen ägnas särskild uppmärksamhet
under den kommande treårsperioden. Forskning och verksamhet av det
slag som berörs i motionen ingår också i sådana områden som stöds av
sektorsorgan, såsom SAREC m. fl. Forskning om örter av medicinsk betydelse
kan också stödjas av organ inom det medicinska och farmakologiska
området. Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion
1986/87: Ub69.

Utskottet har inget att erinra mot förslagen i propositionen beträffande
riktlinjer för resursförstärkningar i övrigt budgetåren 1988189 och 1989190
eller beträffande medelsberäkningen i övrigt.

Mot bakgrund av att de botaniska trädgårdarna vid universiteten i Stockholm,
Uppsala, Lund och Göteborg har olika huvudmän, olika utnyttjandegrad
för forsknings- och utbildningsändamål och olika grad av finansiering
genom kommunala bidrag förordar föredragande statsrådet att berörda
myndigheter skall få i uppdrag att se över frågan om trädgårdarnas
verksamhet och finansiering.

I tre motioner väckta under allmänna motionstiden, nämligen 1986/

87: Ub540 (s), 1986/87: Ub569 (m) och 1986/87: Ub591 (fp), samt i motion
1986/87: Ub58 (fp), väckt med anledning av proposition 1986/87: 80, begärs
att frågan om de botaniska trädgårdarna skall utredas. I motion 1986/

87: Ub569 yrkas att förhandlingar skall tas upp om ett nytt avtal beträffande
den botaniska trädgården i Göteborg.

Utskottet instämmer i vad som anförs i propositionen och motionerna
om att ärendet om de botaniska trädgårdarnas verksamhet och finansiering
innehåller ett antal olösta problem. Därför bör en utredning nu göras där
olika aspekter på frågorna blir belysta och berörda instanser får möjlighet
att framlägga sina synpunkter. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med
anledning av motionerna 1986/87: Ub58, 1986/87: Ub540, 1986/87: Ub569
och 1986/87: Ub591 som sin mening ge regeringen till känna.

En resurskoncentration inom den marina naturvetenskapliga forskningen
är enligt föredragande statsrådet i överensstämmelse med den övergripande
strävan att få en effektivare resursanvändning. Ansvaret för den marina
forskningen, inkl. baslaboratoriernas hela verksamhet inom resp. geografiska
område, bör knytas till universiteten i Stockholm, Göteborg resp.

Umeå. Vart och ett av de tre universiteten bör organisera verksamheten på
ett rationellt sätt och där det är lämpligt samla verksamheten till ett
baslaboratorium. UHÄ skall i samarbete med de tre universiteten lämna
förslag till praktiskt genomförande av ett system med baslaboratorier.

Enligt motion 1986/87: Ub56 (s) bör ett baslaboratorium lokaliseras till
Karlskrona med forskningsansvaret lagt på universitetet i Lund. En sådan
verksamhet skulle enligt motionen väl komplettera annan marin verksamhet
i Karlskrona. I motionen sägs att antingen bör fyra universitet få
ansvaret för verksamheten eller också bör universitetet i Lund överta det
ansvar som i propositionen läggs på universitetet i Stockholm. o -

Utskottet anser att förslaget om koncentration av den marina naturve- UbU 1986/87: 26
tenskapliga verksamheten till de tre föreslagna universiteten är väl avvägt.

Utskottet erinrar om att förslaget i propositionen om de tre universiteten
överensstämmer med statskontorets förslag och att de flesta remissinstanserna
har tillstyrkt en sådan resurskoncentration. Med det anförda föreslår
utskottet att riksdagen avslår motion 1986/87: Ub56.

I motion 1986/87: Ub37 (c) hemställs att riksdagen som sin mening skall
ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om Gotland som bas
för forskning och undersökningsverksamhet i Östersjön. Motionärerna
redovisar dels den verksamhet på Gotland som hör till Askölaboratoriet
vid universitetet i Stockholm, dels annan befintlig och planerad verksamhet
som kan vara av betydelse för marin forskning och undersökningsverksamhet
på Gotland.

Utskottet erinrar om att verksamheten med marin naturvetenskaplig
forskning inkl. laboratoriefunktion skall organiseras av de tre berörda
universiteten och att UHÄ tillsammans med dem skall lämna förslag om
hur verksamheten praktiskt skall genomföras. Det får därför ankomma på
universitetet i Stockholm att även fortsättningsvis organisera den viktiga
del av verksamheten i Östersjön som rör området kring Gotland och som
redan har en fast organisation där. Med det anförda avstyrks motion 1986/

87: Ub37.

I motion 1986/87: Ub663 (s) yrkas att riksdagen som sin mening skall ge
regeringen till känna behovet av förstärkning av livsmedelsforskningen vid
universitetet i Umeå. Motionären hävdar att det bl. a. behövs en tjänst som
professor i tillämpad näringsforskning för att en regional balans inom
näringsforskningen i landet skall uppnås.

En tjänst som professor i kostvetenskap bör enligt motion 1986/87: Ub20
(s) inrättas vid universitetet i Göteborg. Forskningen bör enligt motionen
omfatta områden som livsmedelskunskap, näringsvärdesförändringar och
andra förändringar vid beredning och hantering av livsmedel, kostplanering
och kosthantering i hem och storhushåll samt kostvaneundersökningar
som grund för kostinformation och kostrådgivning i såväl hälsobevarande
som terapeutiskt syfte.

Utskottet erinrar om att statsministern i proposition 1986/87: 80 förordar
att några områden skall ges större uppmärksamhet under den kommande
treårsperioden, däribland forskning om en bättre miljö och om en varsammare
resurshushållning (prop. s. 40-43). Till frågor om miljö i vid mening
hör enligt statsministerns mening forskning om livsmedlens kvalitet. Förstärkningar
inom detta område föreslås främst under anslaget till skogsoch
jordbrukets forskningsråd (SJFR) under jordbrukshuvudtiteln. Inom
medicinska forskningsrådet har en arbetsgrupp utrett behovet av medicinskt
inriktad näringsforskning. Något förslag om en sådan resursförstärkning
av livsmedelsforskningen i Umeå eller kostvetenskapen i Göteborg
som föreslås i motionerna har inte förts fram av UHÄ. Det ankommer
på de lokala högskolemyndigheterna att avgöra i vad mån resurstillskott
eller medel som tas fram genom omprioriteringar skall användas till förmån
för livsmedelsforskningen eller kostvetenskapen vid resp. universitet. Med ,

det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1986/ UbU 1986/87:26
87: Ub20 och 1986/87: Ub663.

Riksdagen bör enligt motion 1986/87: Ub26 (s) som sin mening ge regeringen
till känna vad som anförts i motionen om behovet av forskning och
utveckling inom det samhällsvetenskapliga och ekonomiska området vid
centrum för miljövetenskaplig forskning i Umeå. Denna samhällsvetenskapliga
och ekonomiska forskning och utveckling skall avse tolkning av
natur- och kulturmiljöer, ett slags metod att förklara och beskriva landskap
och kulturmiljöer för människor.

Utskottet anser att det bör ankomma på de lokalt ansvariga för verksamheten
vid centrum för miljövetenskaplig forskning i Umeå att välja ämnen
för forskningsverksamheten och metoder för denna. Med det anförda
avstyrks motion 1986/87: Ub26.

Åberopande det anförda hemställer utskottet

1. beträffande inrättande av tjänster som professor

att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta tjänster som professor
i enlighet med vad som förordats i proposition 1986/87: 80,

2. beträffande resurser för informationsteknologisk forskning

att riksdagen med avslag på motionerna 1986/87: Ub81 yrkande 10
och 1986/87: N150 yrkande 5 delvis godkänner vad som förordats i
proposition 1986/87:80,

3. beträffande resurser för bioteknisk forskning

att riksdagen med avslag på motionerna 1986/87: Ub5 yrkande 29
delvis, 1986/87: Ub31 och 1986/87: Ub38 yrkande 1 delvis godkänner
vad som förordats i proposition 1986/87:80,

4. beträffande u-landsbotanik och naturvårdsfrågor
att riksdagen avslår motion 1986/87: Ub69 delvis,

5. beträffande anslagsbeloppet

att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:80 samt med avslag
på motionerna 1986/87: Ub5 yrkande 29 delvis, 1986/87: Ub38 yrkande
1 delvis, 1986/87: Ub69 delvis och 1986/87: N150 yrkande 5 delvis
till Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna för budgetåret
1987/88 anvisar ett reservationsanslag av 529416000 kr.,

6. beträffande resursförstärkningar i övrigt avseende budgetåren
1988/89 och 1989/90

att riksdagen godkänner de riktlinjer som angetts i proposition 1986/

87: 80,

7. beträffande utredning om de botaniska trädgårdarna

att riksdagen med anledning av motionerna 1986/87: Ub58, 1986/

87: Ub540, 1986/87: Ub569 och 1986/87: Ub591 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. beträffande marin naturvetenskaplig forskning

att riksdagen med avslag på motion 1986/87: Ub56 godkänner vad
som förordats i proposition 1986/87:80,

9. beträffande marin naturvetenskaplig verksamhet på Gotland
att riksdagen avslår motion 1986/87: Ub37,

84

10. beträffande livsmedelsforskning vid universitetet i Umeå UbU 1986/87: 26
att riksdagen avslår motion 1986/87: Ub663,

11. beträffande inrättande av en tjänst som professor i kostvetenskap att

riksdagen avslår motion 1986/87: Ub20,

12. beträffande viss miljöforskning vid universitetet i Umeå
att riksdagen avslår motion 1986/87: Ub26.

11. Tekniska fakulteterna

Regeringen har under punkt D 24 (s. 103 — 110) föreslagit riksdagen

1. att bemyndiga regeringen att inrätta tjänster som professor i enlighet
med vad som förordats i propositionen,

2. att godkänna de riktlinjer för resursförstärkningar avseende budgetåren
1988/89 och 1989/90 som angetts i propositionen,

3. att till Tekniska fakulteterna för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag
av 519509000 kr.

Motionerna

Motioner väckta under den allmänna motionstiden

1986/87: Ub504 av Stina Gustavsson (c) och Kersti Johansson (c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vikten av att
säkerställa den konsumenttekniska forskningen vid Chalmers tekniska
högskola i Göteborg.

1986/87: Ub809 av Ulla Orring m. fl. (fp) vari med hänvisning till vad som
anförs i motion 1986/87: L712 — såvitt nu är i fråga - yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om konsumentforskning.

Motioner väckta med anledning av proposition 1986/87: 80

1986/87: Ubl9 av Inga-Britt Johansson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om en
professur i keramteknologi vid Chalmers tekniska högskola.

1986/87: Ub30 av Rune Rydén m.fl. (m, fp, c) vari yrkas att riksdagen
beslutar inrätta en professur i signalbehandling och en i mikroelektronik
fr. o. m. budgetåret 1988/89.

1986/87: Ub32 av Lars-Erik Lövdén m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
inrättandet av professurer i signalbehandling och i mikroelektronik vid
Lunds universitet.

1986/87: Ub55 av Ewa Hedkvist Petersen m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
behovet av ökade resurser till högskolan i Luleå.

1986/87: Ub63 av Britta Bjelle (fp) vari yrkas UbU 1986/87:26

1. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1987/88 räkna upp anslagsposten
Högskolan i Luleå under anslaget D 24. Tekniska fakulteterna med
3000000 kr.,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att samma
anslagspost bör räknas upp med 2000000 kr. i budgetpropositionen 1989.

1986/87: Ub76 av Per-Ola Eriksson (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om ökade
anslag till högskolan i Luleå för att stärka högskolans forskningsresurser
och därmed öka dess roll i den regionala utvecklingen.

Utskottet

Regeringen begär riksdagens bemyndigande att få inrätta tjänster som
professor den 1 juli 1987 i elektroniksystemkonstruktion, i programvaruteknik
och i kärnkraftssäkerhet vid tekniska högskolan i Stockholm
(KTH), i verkstadsteknisk automatisering och i konsumentteknik vid Chalmers
tekniska högskola (CTH), den 1 juli 1988 i styrsystem för industriella
utrustningar samt i bebyggelsekvalitet vid KTH och i bildbehandling vid
universitetet i Linköping. Slutligen föreslås att en tjänst inrättas den 1 juli
1989 i datalogi vid högskolan i Luleå.

Utskottet tillstyrker att regeringen får det begärda bemyndigandet att
inrätta tjänster som professor.

I motionerna 1986/87: Ub504 (c) och 1986/87: Ub809 (fp) yrkande 4, väckta
under allmänna motionstiden under innevarande riksmöte, yrkas att riksdagen
skall uttala att den konsumenttekniska forskningen vid CTH skall
säkerställas. I den förstnämnda yrkas att medel anvisas under förevarande
anslag och en tjänst som professor inrättas. Verksamheten har hittills
finansierats av bl. a. styrelsen för teknisk utveckling (STU). I den andra
begärs att STU och ett antal andra institutioner skall finansiera verksamheten
under en femårsperiod.

Genom förslaget i proposition 1986/87: 80 om inrättande av en tjänst som
professor i konsumentteknik vid CTH — vilken utskottet tillstyrkt i det
föregående - är motionerna tillgodosedda och bör avslås av riksdagen.

Under punkt 10 i detta betänkande behandlas anslaget Matematisk-naturvetenskapliga
fakulteterna. Utskottet har därvid redovisat att informationsteknologin
är ett prioriterat område under den kommande treårsperioden.
Utskottet har också behandlat vissa motionsyrkanden om förstärkning
av detta område inom både matematisk-naturvetenskaplig och teknisk
fakultet.

I motionerna 1986/87: Ub30 (m, fp, c) och 1986/87: Ub32 (s) hemställs att
ytterligare två tjänster som professor inom det informationsteknologiska
området skall inrättas, nämligen i signalbehandling och mikroelektronik,
båda vid universitetet i Lund. Tjänsterna bör enligt den förstnämnda
motionen inrättas den 1 juli 1988 och enligt den andra snarast möjligt.

Motionärerna hävdar att den fasta forskningsorganisationen inte byggts ut

i samma takt som utbildningen och forskningsverksamheten inom ämnes- UbU 1986/87: 26
området. De två föreslagna tjänsterna ses som ett första steg i en kraftig
förstärkning av resurserna inom detta område vid universitetets tekniska
fakultet.

För informationsteknologin i Lund beräknas budgetåret 1987/88 en förstärkning
med 2,6 milj. kr. (prop. 1986/87: 80 bil. 6 s. 50). Utskottet anser
att det inte är möjligt att ytterligare öka de föreslagna förstärkningarna.

Med hänvisning härtill och till att UHÄ inte prioriterat de i motionerna
föreslagna tjänsterna framför de sex tjänster inom informationsteknologin
som tas upp i propositionen föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna
1986/87: Ub30 och 1986/87: Ub32.

En tjänst som professor i keramteknologi bör enligt motion 1986/87: Ubl9
(s) inrättas vid universitetet i Göteborg och finansieras med medel från
STU.

Utskottet erinrar om att STU i proposition 1986/87: 80 föreslås få betydligt
ökade resurser för forskning, bl. a. inom det materialtekniska området.

STU:s kunskapsutvecklande verksamhet sker inom ramprogram. Frågor
om STU:s ramprogram handläggs av näringsutskottet. Näringsutskottet
och riksdagen tar endast ställning till ramprogrammens inriktning och
aldrig till sådana detaljer som stöd i form av tjänster som professor vid
olika högskoleenheter. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet
att riksdagen avslår motion 1986/87: Ubl9.

I propositionen redovisas att särskilda medel till högskolan i Luleå har
anvisats för forskning med regionalpolitisk betydelse. De resurstillskott
som nu beräknas i propositionen bör enligt föredragande statsrådet möjliggöra
att verksamheter som byggts upp med tillfälligt anvisade medel kan
permanentas.

I motion 1986/87: Ub55 (s) hemställs att riksdagen som sin mening skall
ge regeringen till känna behovet av ökade resurser till högskolan i Luleå.

Motionärerna hävdar att det resurstillskott som föreslås i propositionen för
Luleås del inte räcker till för att täcka bortfallet av de särskilt anvisade,
regionalpolitiskt motiverade medlen. Motionärerna redovisar också planerad
utveckling inom metallurgi, informationsteknologi, materialteknik och
forskningsinformation som skulle kräva ytterligare tillskott under treårsperioden
med sammanlagt 5,7 milj. kr.

Även i motionerna 1986/87: Ub63 (fp) och 1986/87: Ub76 (s) framhålls att
högskolan i Luleå behöver ett större resurstillskott än vad som föreslås i
propositionen. Högskolan har enligt båda motionerna haft en sämre anslagsutveckling
än övriga tekniska högskolor. I motion 1986/87: Ub63 anförs
att den framtidstro och entusiasm som finns vid högskolan i Luleå
måste få stöd genom en anslagsförstärkning om 3 milj. kr. budgetåret 1987/

88 (yrkande 1) och om 2 milj. kr. budgetåret 1989/90 (yrkande 2). I motion
1986/87: Ub76 beräknas det extra resursbehovet budgetåret 1987/88 till 2
milj. kr.

Utskottet tillstyrker att medel anvisas under anslaget Tekniska fakulteterna
till högskolan i Luleå för att göra en permanentning möjlig av den
verksamhet som hittills finansierats med särskilt anvisade medel för be- 87

gränsade tidsperioder. Därmed kan verksamheten få en annan stabilitet, då
den framtida finansieringen är tryggad. Verksamhet vid en relativt ny
högskola kan behöva extra resurstillskott för att forskningsorganisationen
skall få en tillräckligt bred bas. Utskottet erinrar om att chefen för industridepartementet
i proposition 1986/87: 80 (bil. 10 s. 8) anfört att STU vid initiering
av forskningsprojekt inom det informationsteknologiska området
skall ägna särskild uppmärksamhet åt högskolan i Luleå. Högskolan får
också del av de särskilda satsningarna under utbildningshuvudtiteln på
informationsteknologin. Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen
avslår motionerna 1986/87: Ub55, 1986/87: Ub63 och 1986/87: Ub76.

Utskottet har i övrigt inget att invända mot vad som anförts i propositionen
beträffande resursförstärkningar budgetåren 1988189 och 1989190 eller mot
medelsberäkningen under anslaget för budgetåret 1987188.

Åberopande det anförda hemställer utskottet

1. beträffande inrättande av tjänster som professor

att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta tjänster som professor
i enlighet med vad som förordats i proposition 1986/87:80,

2. beträffande konsumentteknisk forskning vid universitetet i Göteborg att

riksdagen avslår motionerna 1986/87: Ub504 och 1986/87: Ub809
yrkande 4,

3. beträffande inrättande av tjänster som professor i signalbehandling
och mikroelektronik

att riksdagen avslår motionerna 1986/87: Ub30 och 1986/87: Ub32,

4. beträffande inrättande av en tjänst som professor i keramteknologi att

riksdagen avslår motion 1986/87: Ubl9,

5. beträffande resursförstärkningar budgetåren 1988189 och 1989/

90

att riksdagen med avslag på motionerna 1986/87: Ub55 och 1986/
87: Ub63 yrkande 2 godkänner de riktlinjer som angetts i proposition
1986/87:80,

6. beträffande anslagsbeloppet

att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:80 och med avslag
på motionerna 1986/87: Ub63 yrkande 1 och 1986/87: Ub76 till Tekniska
fakulteterna för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag
av 519509000 kr.

UbU 1986/87:26

88

12. Temaorienterad forskning

UbU 1986/87: 26

Regeringen har under punkt D 25 (s. 110-112) föreslagit riksdagen

1. att godkänna vad som förordats i propositionen om inrättande av ett
tema Barn,

2. att godkänna de riktlinjer för resursförstärkningar avseende budgetåren
1988/89 och 1989/90 som angetts i propositionen,

3. att till Temaorienterad forskning för budgetåret 1987/88 anvisa ett
reservationsanslag av 22548000 kr.

Motionerna

Motioner väckta med anledning av proposition 1986/87: 80

1986/87: Ub5 av Carl Bildt m. fl. (m) vari — såvitt nu är i fråga — yrkas
24. att riksdagen hos regeringen begär förslag till utbyggnad av TEMAforskningen
i enlighet med 1982 års riksdagsbeslut.

1986/87: Ub43 av Bertil Fiskesjö m. fl. (c) vari — såvitt nu är i fråga — yrkas

4. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om forskning rörande barns/ungdomars kriminalitet.

1986/87: Ub57 av Boije Stensson m.fl. (fp, c) vari yrkas att riksdagen
uttalar att temaforskningen vid universitetet i Linköping bör ges resurser
som innebär att densamma kan byggas ut till den nivå som förutsätts i 1982
års riksdagsbeslut.

1986/87: Ub81 av Pär Granstedt m. fl. (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om ökade anslag till Tema Barn vid Linköpings universitet
fr. o. m. budgetåret 1988/89.

Utskottet

Under anslaget Temaorienterad forskning bekostas innevarande budgetår
forskning vid universitetet i Linköping inom fyra teman, nämligen Kommunikation
- överföring av information, Vatten i natur och samhälle,
Hälso- och sjukvården i samhället samt Teknik och social förändring.
Temat Kommunikation — överföring av information får fr. o. m. budgetåret
1987/88 benämningen Kommunikation.

I propositionen föreslås att ett nytt tema inrättas den 1 juli 1987 benämnt
Barn. Vid föregående riksmöte anförde föredragande statsrådet i proposition
1985/86: 100 att UHÄ inför budgetåret 1987/88 borde få pröva om ett
sådant tema kan finansieras genom omfördelning av befintliga resurser.
Riksdagen hade inte något att erinra mot detta (UbU 1985/86:32 p. 10). I
proposition 1986/87: 80 förordas nu att det nya temat Barn bör finansieras
inom ramen för universitetets egna resurser samt de medelsförstärkningar
som beräknas under anslaget Temaorienterad forskning. Två extra ordinarie
tjänster skall inrättas inom temat den 1 juli 1988.

Sammanlagt beräknas anslaget till 22548000 kr. nästa budgetår vilket UbU 1986/87:26
innebär en ökning med 4255000 kr. Av detta belopp avser 500000 kr. det
internationella forskningssamarbetet Global Changé som rör miljöforskning
m. m., 1954000 kr. en förstärkning av basresurserna samt 856000 kr.
studiefinansieringen inom forskarutbildningen. Inom ramen för resurserna
förordas att en tjänst som professor inrättas den 1 juli 1987 inom temat
Hälso- och sjukvården i samhället.

För budgetåren 1988/89 och 1989/90 beräknas en ökning av anslaget med
222000 kr. resp. 250000 kr.

Tema Barn bör enligt motion 1986/87: Ub81 (c) yrkande 4 tillföras 1 milj.
kr. budgetåret 1988/89. Motionärerna anför att de resurstillskott som föreslås
i propositionen för temaforskningen endast räcker till de fyra befintliga
temana. Det nya femte temat bör därför tillföras nya resurser det år då två
extra tjänster som professor inrättas.

Utskottet anser att det behövs mera forskning om barn och barns villkor
och att denna bör kunna bedrivas under en längre period. Utskottet tillstyrker
därför att tema Barn inrättas den 1 juli 1987.

Utskottet erinrar om att UHÄ bedömt att detta nya tema i ett inledande
skede kan finansieras inom de av UHÄ begärda resursförstärkningarna till
basresurser och de andra resurser sorn kan frigöras vid universitetet.

Utskottet, som tillstyrker den uppräkning av anslaget till temaforskningen
som föreslås i proposition 1986/87:80, kan inte tillstyrka att ytterligare 1
milj. kr. anvisas budgetåret 1988/89 för tema Barn. Riksdagen bör därför
avslå motion 1986/87: Ub81 yrkande 4.

Anslagsutvecklingen för temaforskningen tas upp i motionerna 1986/

87: Ub5 (m) yrkande 24 och 1986/87: Ub57 (fp, c). I båda motionerna yrkas
att riksdagen skall uttala att temaforskningen skall byggas ut till den nivå
som förutsattes i riksdagens beslut år 1982 (UbU 1981/82:26 s. 16, rskr.

1981/82:334). Motionärerna redovisar att en utvärdering gjorts på UHÄ:s
uppdrag och att det i utvärderingsrapporten anförs att temaforskningen bör
byggas ut på detta sätt för att få tillräcklig omfattning och stabilitet. Annars
äventyras forskningens hittillsvarande goda kvalitet.

Utskottet erinrar om att riksdagen år 1982 (UbU 1981/82: 26, rskr. 1981/

82:334) uttalade att temaforskningen skulle byggas ut i enlighet med
UHÄ:s dåvarande långtidsplan. Två år senare godkände en enhällig riksdag
— mot bakgrund av resurssituationen i stort för högskolan — att
temaforskningen inte längre kunde garanteras så stora resurstillskott för
kommande år som UHÄ:s långtidsplan innebar. Därför fick den fortsatta
utbyggnaden av temaforskningen fr. o.m. budgetåret 1982/83 prövas i det
årliga budgetarbetet (prop. 1983/84: 107 bil. 5 p. D 25, UbU 1983/84: 28 p.

12, rskr. 1983/84: 401). Så har också skett sedan dess. Utskottet anser att
det inte är möjligt att nu återgå till den långtidsplan som UHÄ gjorde inför
budgetåret 1982/83. Inte heller den ordning som godkändes år 1983, nämligen
att pröva resurstillskotten i det årliga budgetarbetet, bör längre följas. I
och med årets forskningsproposition införs en treårsplanering av forskningsanslagen.
Utskottet anser att riksdagen nu bör pröva medelstilldelningen
för den första treårsperioden då det gäller temaforskningens fortsatta
uppbyggnad. Utskottet kan godta den uppbyggnad av temaforskningen 90

som förordas för den kommande treårsperioden men förutsätter att behoven
av fortsatt utbyggnad noga prövas i förberedelsearbetet inför nästa
forskningsproposition. Som underlag bör UHÄ utarbeta en ny plan för
utbyggnaden under denna period. Med det anförda tillstyrker utskottet de
riktlinjer i övrigt för resursförstärkningar avseende budgetåren 1988/89 och
1989/90 som förordas i proposition 1986/87:80. Motionerna 1986/87: Ub5
yrkande 24 och 1986/87: Ub57 avstyrks.

1 motion 1986/87: Ub43 (c) yrkande 4 begärs ett uttalande om att det är
viktigt att inom tema Barn samordna och stimulera forskning om barns och
ungdomars kriminalitet och orsakerna till denna.

Utskottet utgår från att forskningen inom tema Barn kommer att beröra
barns och ungdomars villkor och miljö i stort och att detta även kan
komma att omfatta de i motionen berörda frågorna. Utskottet anser emellertid
att riksdagen inte bör göra något uttalande om detaljer i inriktningen
av forskningen inom ett tema. Med det anförda avstyrker utskottet motion
1986/87: Ub43 yrkande 4.

Åberopande det anförda hemställer utskottet

1. beträffande inrättande av ett tema Barn

att riksdagen godkänner vad som förordats i proposition 1986/87: 80,

2. beträffande anslagsbeloppet

att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:80 till Temaorienterad
forskning för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag
av 22548000 kr.,

3. beträffande resursförstärkning till tema Barn budgetåret 1988/

89

att riksdagen med avslag på motion 1986/87: Ub81 yrkande 4 godkänner
vad som angetts i proposition 1986/87: 80,

4. beträffande resursförstärkningar i övrigt budgetåren 1988/89
och 1989/90

att riksdagen med avslag på motionerna 1986/87: Ub5 yrkande 24
och 1986/87: Ub57 godkänner de riktlinjer som angetts i proposition
1986/87:80,

5. beträffande viss forskning om barn och ungdomar
att riksdagen avslår motion 1986/87: Ub43 yrkande 4.

13. Kungl, biblioteket

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt D 26 (s. 113-114) och
hemställer

att riksdagen till Kungl, biblioteket för budgetåret 1987/88 anvisar
ett reservationsanslag av 51 633000 kr.

UbU 1986/87:26

91

14. Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek UbU 1986/87:26

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt D 27 (s. 114) och
hemställer

att riksdagen till Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek för
budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag av 3914000 kr.

15. Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål

Regeringen har under punkt D 28 (s. 115—117) föreslagit riksdagen

1. att godkänna de riktlinjer för resursförstärkningar avseende budgetåren
1988/89 och 1989/90 som angetts i propositionen,

2. att till Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål för budgetåret
1987/88 anvisa ett reservationsanslag av 26927 000 kr.

Motionerna

Motioner väckta under den allmänna motionstiden

1986/87: Ub554 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) vari med hänvisning till vad
som anförs i motion 1986/87: A420 yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad som i motionen anförts om mindre högskolor.

1986/87: Ub601 av Hans Rosengren (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om forskningsresurser
till de regionala högskolorna och behovet av särskilda medel
till de fackliga organisationerna för forskningsverksamhet (delvis).

1986/87: Ub628 av Pär Granstedt m.fl. (c) vari - såvitt nu är i fråga —
yrkas

13. att riksdagen beslutar att anslå 15000000 kr. till universitets- och
högskoleämbetets förfogande att användas till de vetenskapliga biblioteken.

1986/87: Ub641 av Bengt Westerberg m. fl (fp) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

14. att riksdagen beslutar att under anslaget D 28. Vissa särskilda forskningsändamål
anslå 6000000 kr. utöver vad regeringen har föreslagit som
förstärkning av de vetenskapliga biblioteken.

Motioner väckta med anledning av proposition 1986/87: 80

1986/87: Ubl av Olof Johansson m. fl. (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas
17. att riksdagen beslutar att till D 28. Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål
delanslag 1. Finansiering av högskolelektorers m.fl. forskning
anvisa 43 870000 kr., varvid regeringen bemyndigas att reducera
berörda fakultetsanslag med 33 870000 kr. samt att fördelningen även i
fortsättningen skall göras av regionstyrelserna (delvis).

1986/87: Ub5 av Carl Bildt m. fl (m) vari — såvitt nu är i fråga — yrkas UbU 1986/87: 26
27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående användningen av 7000000 kr. som regeringen
föreslår för stöd till forskningsverksamheten vid de mindre högskoleenheterna.

1986/87: Ub 11 av Margitta Edgren (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts angående
ökade medel till Lunds universitetsbibliotek som täcker bibliotekets merkostnader
för den nationella uppgiften att vara reservexemplarsbibliotek.

1986/87: Ub53 av Göthe Knutson (m) och Gullan Lindblad (m) vari — såvitt
nu är i fråga — yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att de medelstora
högskolorna bör prioriteras vid fördelningen av anslaget för kontaktsekreterare
och att ett högre anslag därvid bör komma högskolan i Karlstad
till del.

1986/87: Ub71 av Ulla Pettersson (s) och Gunhild Bolander (c) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om att medel för forskning även skall kunna tillföras utbildningarna
på Gotland. ^

1986/87: Ub80 av Jan Hyttring (c) och Bertil Jonasson (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om medelstilldelningen för FoU-verksamheten vid högskolan i
Karlstad.

1986/87: Krl08 av Oskar Lindkvist (s) och Magnus Persson (s) vari - såvitt
nu är i fråga — yrkas

1. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1987/88 inom ramen för
anslaget D 28. till regeringens disposition på åttonde huvudtiteln medel får
tas i anspråk för tillgodoseende av de i motionen påtalade behoven av
förbättrad vård av forskningssamlingarna samt utbyggt ADB-stöd till
forskningen vid naturhistoriska riksmuseet (yrkande 2 behandlas i KrU
1986/87:19).

Utskottet

Under detta anslag anvisas innevarande budgetår medel bl. a. till finansiering
av högskolelektorers m.fl. forskning, till förstärkning av biblioteksresurser
inom högskolan och till högskolans kontaktorganisation m. m.

Stödet till kontaktorganisationen vid de mindre högskoleenheterna bör
enligt föredragande statsrådet kraftigt förstärkas. Därför beräknas ytterligare
6 982 000 kr. för denna verksamhet nästa budgetår. För vart och ett av
budgetåren 1988/89 och 1989/90 beräknas ytterligare 1 milj. kr. Medlen bör
enligt statsrådet användas till den fortsatta utbyggnaden av kontaktsekreterarverksamheten.
De bör även användas till planering av projekt, utarbetande
av ansökningar till forskningsråd, sektorsorgan m. m. samt för seminarier
i anslutning till projekt. Syftet bör därvid vara att stimulera lärarna 93

vid de mindre enheterna att ansöka om forskningsstöd och projektanslag.

I motion 1986/87: Ub554 (fp), väckt under allmänna motionstiden under
innevarande riksmöte, betonas vikten av att de mindre högskolornas lärare
har breda kontakter med verksamheten vid andra högskolor och att de ges
möjlighet att löpande följa forskningens och utbildningens utveckling vid
dessa. Vidare understryks vikten av att de mindre högskolorna får ökade
resurser för kontaktsekreterare samt kapacitet för att kunna planera projekt,
anordna seminarier och temporärt knyta forskare till viss verksamhet,
allt i enlighet med vad UHÄ anfört i anslagsframställning för budgetåret
1987/88.

Genom förslaget i proposition 1986/87:80 om kraftigt ökade resurser till
de mindre högskolornas kontaktverksamhet m. m. är yrkandet i motion
1986/87: Ub554 tillgodosett, varför det bör avslås av riksdagen.

I motion 1986/87: Ub5 (m) tillstyrks att de föreslagna medlen om
6982000 kr. används till utbyggnad av verksamheten med kontaktsekreterare.
Däremot anser motionärerna att förslaget om att använda medlen
även för hjälp till ansökningar, seminarier o.d. bör avslås av riksdagen
(yrkande 27). Motionärerna anser att detta förslag innebär en överbeskyddande
inställning till högskolelektorerna vid de mindre högskolorna.

Utskottet erinrar om att UHÄ ansett att visst stöd bör lämnas till de
mindre högskolornas lektorer bl. a. i form av hjälp att utforma ansökningar.
Utskottet anser att dessa verksamhetsformer bör prövas i enlighet med
vad som anförs i propositionen, då det är av stor vikt att på olika vägar
stimulera den fortsatta utvecklingen av sambandet mellan all högskoleutbildning
och forskning. Erfarenheterna får visa om de valda metoderna är
bra eller om de behöver modifieras. Med det anförda föreslår utskottet att
riksdagen avslår motion 1986/87: Ub5 yrkande 27 och godkänner vad som
anförts i frågan i proposition 1986/87:80.

Användningen av medlen för uppbyggnad av kontaktsekretariat tas upp i
tre motioner. Enligt motion 1986/87:53 (m) yrkande 1 bör de medelstora
högskolorna, såsom Örebro, Växjö och Karlstad, prioriteras vid fördelningen
av medlen. Motionärerna betonar särskilt behoven hos högskolan i
Karlstad. Högskolan i Karlstad bör enligt motion 1986/87: Ub80 (c) få 1,6
milj. kr. av medlen budgetåret 1988/89 och 1,9 milj. kr. året därpå. I motion
1986/87: Ub71 (s, c) slutligen yrkas att medel för forskning m. m. även skall
kunna tillföras Gotland. Motionärerna anför att den decentraliserade högskoleutbildningen
där behöver forskningsanknytning.

Utskottet instämmer med vad som anförs i propositionen om att den
kontaktorganisation som byggts upp vid några högskoleenheter bör permanentas
och att motsvarande organisation bör byggas upp vid övriga enheter.
Medlen bör såsom föreslås i propositionen tills vidare stå till UHÄ:s
disposition. Utskottet finnér ingen anledning för riksdagen att till UHÄ:s
ledning uttala sig för prioritering av någon särskild högskola vid medelsfördelningen.
Riksdagen bör därför avslå motionerna 1986/87: Ub53 yrkande
1 och 1986/87: Ub80.

I vad gäller motion 1986/87: Ub71 vill utskottet först erinra om att UHÄ
även fördelar medel under en annan anslagspost som avser verksamhet
med kontaktforskare. Dessa medel, som fördelas till högskoleenheter med

UbU 1986/87:26

94

fasta forskningsresurser, är givetvis avsedda att användas i hela riket, UbU 1986/87:26
således även Gotland. Utskottet erinrar också om att den kontaktorganisation
som nu skall byggas upp skall finnas vid mindre och medelstora
högskoleenheter. Vid de större högskoleenheterna finns redan en sådan
organisation. I den mån en högskola anordnar decentraliserad högskoleutbildning
på Gotland är den också ansvarig för forskningsanknytningen av
denna utbildning. I proposition 1986/87:127 föreslår regeringen att högskoleenheterna
i Stockholm skall ta ett ansvar för högskoleutbildning på
Gotland. Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion
1986/87: Ub 71.

Enligt motion 1986/87: Ub601 (s) delvis bör de fackliga organisationerna få
större möjligheter att initiera forskningsprojekt som är av betydelse för
dem och deras medlemmar. Forskningsmedel bör vidare ställas till deras
förfogande så att forskning, som i initieringsprojekten bedömts som mycket
angelägna, kan genomföras.

Utskottet erinrar om att forskning inom arbetslivs- och arbetsmiljöområdena
bedrivs med medel från både utbildnings- och arbetsmarknadshuvudtitlarna.
Under den senare har innevarande budgetår anvisats 1 milj. kr. till
löntagarorganisationernas forskningssamverkan med universitet och högskolor.
I proposition 1986/87: 80 (bil. 8 s. 7) förordas att dessa medel skall
fördubblas budgetåret 1987/88. Föredragande statsrådet pekar i sammanhanget
på att regeringen i december 1985 uppdrog åt arbetarskyddsfonden
att fördela 5 milj. kr. till arbetstagarorganisationernas forskningsinitierande
verksamhet. Organisationerna skall redovisa medlens användning när
dessa förbrukats, dock senast den 29 februari 1988. Beslut avseende tiden
därefter kommer enligt statsrådet att beredas i sedvanlig ordning. Med
hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion
1986/87: Ub601 delvis.

Riksdagen beslöt vid riksmötet 1977/78 att ett pliktexemplar av tryckt
skrift skall bevaras som nationalexemplar vid Kungl, biblioteket i Stockholm
och ett pliktexemplar som reservexemplar vid universitetsbiblioteket
i Lund (prop. 1977/78:97, UbU 1977/78:4 y, KrU 1977/78:27, rskr. 1977/

78:375). I detta sammanhang anförde föredragande statsrådet att för
Lunds universitetsbibliotek tillkom vissa uppgifter när det gäller utlån av i
första hand sådant material som i framtiden saknas vid andra universitetsbibliotek.
Dessa uppgifter borde klaras inom ramen för befintliga resurser.

Eftersom universitetsbiblioteket i Lund redan tidigare erhållit pliktleveranser
uppstod inte några nytillkommande lokalbehov genom de nya bestämmelserna
om pliktleveranser.

Enligt motion 1986/87: Ub 11 (fp) bör riksdagen ge regeringen till känna
att universitetsbiblioteket i Lund behöver ökade resurser för att täcka de
merkostnader som uppgiften att vara reservexemplarsbibliotek medför.

Medel för detta ändamål bör beräknas i nästa budgetproposition.

Utskottet finner ingen anledning för riksdagen att begära extra medel för
universitetsbiblioteket i Lund för dess uppgifter att ta emot och hantera
reservexemplaren av svenska skrifter. Motion 1986/87: Ubll bör därför
avslås. 95

Biblioteksresurserna inom högskolan måste enligt föredragande statsrådet UbU 1986/87: 26
förstärkas (bil. 6 s. 38). Därför föreslås under skilda anslag i propositionen
att sammanlagt ytterligare 3 666000 kr. skall anvisas budgetåret 1987/88 för
detta ändamål. En ytterligare förstärkning de två därpå följande budgetåren
bör enligt statsrådet kunna göras inom ramen för de basresursförstärkningar
som förordas i propositionen för dessa år.

I två motioner, väckta under allmänna motionstiden, yrkas en förstärkning
av biblioteksresurserna. I motion 1986/87: Ub628 (c) yrkande 13
hemställs om 15 milj. kr. och i motion 1986/87: Ub641 (fp) yrkande 14
hemställs om 6 milj. kr. för ändamålet.

Utskottet kan inte tillstyrka att ytterligare medel anvisas utöver vad som
föreslås i propositionen för förstärkning av biblioteksresurserna vid högskolorna.
Riksdagen bör därför vid medelsanvisningen avslå yrkande 13 i
motion 1986/87: Ub628 och yrkande 14 i motion 1986/87: Ub641.

Innevarande budgetår anvisas medel under en särskild anslagspost under
detta anslag till finansiering av högskolelektorers m. fl. forskning. Anslagsposten
är uppförd med 33 870000 kr. I proposition 1986/87: 80 föreslås att
medel motsvarande denna anslagspost budgetåret 1987/88 i stället skall
anvisas under fakultetsanslagen och där ingå i den rörliga resursen för
forskning.

Utskottet har i det föregående under punkt 1 i detta betänkande avstyrkt
motionsyrkanden om att medel till högskolelektorernas forskning även
fortsättningsvis skall anvisas under anslaget Vissa särskilda utgifter för
forskningsändamål budgetåret 1987/88.1 enlighet härmed föreslår utskottet
nu att riksdagen avslår motion 1986/87: Ubl yrkande 17 i vad det gäller
anvisande av 43 870000 kr. under detta anslag.

Medel under förevarande anslag bör enligt motion 1986/87: Krl08 (s) yrkande
1 få tas i anspråk för förbättrad vård av forskningssamlingarna vid
naturhistoriska riksmuseet samt för utbyggt ADB-stöd till forskningen där.

Kulturutskottet har i yttrandet 1986/87:4 y påpekat att anslagen till
museet i proposition 1986/87:80 föreslagits öka först fr. o. m. budgetåret
1988/89. Kulturutskottet framhåller att naturhistoriska riksmuseet är unikt
i den svenska museivärlden genom sin utpräglade forskningsprofil och att
det internationellt sett intar en framskjuten position. Museets grundforskning
avser till stor del frågor inom miljöområdet. Kulturutskottet är emellertid
inte berett att föreslå att medel till förstärkning av museet redan
under budgetåret 1987/88 skall tas från det nu aktuella anslaget. Kulturutskottet
avstyrker således motion 1986/87: Krl08 yrkande 1.

Utbildningsutskottet vill i ärendet anföra följande.

Den naturvetenskapliga forskningens andel av anslaget till naturhistoriska
riksmuseet motsvarar drygt 30 milj. kr. Föredragande statsrådet anför i
propositionen (bil. 6, s. 154) följande: ”Med hänsyn till naturhistoriska
riksmuseets särskilda forskningsprofil bör museet enligt min mening få
resursförstärkningar som motsvarar resursutvecklingen för naturvetenskaplig
forskning i övrigt.”

Under perioden 1987/88—1989/90 är för naturvetenskaplig forskning
(matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna och naturvetenskapliga 9

forskningsrådet m. m.) resursförstärkningen i genomsnitt 14,3% för hela UbU 1986/87:26
perioden (exkl. pris- och löneomräkning).

Enligt utbildningsutskottets mening bör den utlovade resursförstärkningen
tillhandahållas på annat sätt än genom medel från det nu aktuella
anslaget Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål. Vidare utgår utskottet
från att det i arbetet på nästa forskningsproposition sker en samordning
med resursövervägandena för andra motsvarande forskningsändamål.

Med det anförda anser utskottet att riksdagen bör avslå motion 1986/

87: Kr 108 yrkande 1.

Utskottet, som i övrigt inte har något att erinra mot medelsberäkningen
under detta anslag, hemställer

1. beträffande uttalande om ökade resurser för kontaktverksamhet
m. m.

att riksdagen avslår motion 1986/87: Ub554,

2. beträffande visst stöd till högskolelektorers forskning vid mindre
högskoleenheter

att riksdagen med avslag på motion 1986/87: Ub5 yrkande 27 godkänner
vad som förordats i proposition 1986/87:80,

3. beträffande prioritering av högskolan i Karlstad m.fl. vid fördelningen
av medel till kontaktverksamhet

att riksdagen avslår motionerna 1986/87: Ub53 yrkande 1 och 1986/

87: Ub80,

4. beträffande forskning m. m. på Gotland
att riksdagen avslår motion 1986/87: Ub71,

5. beträffande forskningsmedel till arbetstagarorganisationerna
att riksdagen avslår motion 1986/87: Ub601 delvis,

6. beträffande medel till biblioteket vid universitetet i Lund
att riksdagen avslår motion 1986/87: Ubl 1,

7. beträffande högskolans biblioteksresurser

att riksdagen avslår motionerna 1986/87: Ub628 yrkande 13 och
1986/87: Ub641 yrkande 14, båda delvis,

8. beträffande naturhistoriska riksmuseet

att riksdagen avslår motion 1986/87: Krl08 yrkande 1 delvis,

9. beträffande anslagsbeloppet

att riksdagen med bifall till proposition 1986/87: 80 samt med avslag
på motionerna 1986/87: Ubl yrkande 17, 1986/87: Ub628 yrkande 13,

1986/87: Ub641 yrkande 14 och 1986/87: Kr 108 yrkande 1, samtliga
delvis, till Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål för budgetåret
1987/88 anvisar ett reservationsanslag av 26927000 kr.,

10. beträffande resursförstärkningar avseende budgetåren 19881
89 och 1989/90

att riksdagen godkänner de riktlinjer som angetts i proposition 1986/

87: 80.

97

7 Riksdagen 1986187. 14 sami. Nr 26

16. Forskningsrådsnämnden

UbU 1986/87:26

Regeringen har under punkt D 29 (s. 118-120) föreslagit riksdagen

1. att godkänna de riktlinjer för resursförstärkningar avseende budgetåren
1988/89 och 1989/90 som angetts i propositionen,

2. att till Forskningsrådsnämnden för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag
av 49 199000 kr.

Motionerna

Motion väckt under den allmänna motionstiden

1986/87: Ub8I0 av Gunilla André (c) och Görel Thurdin (c) vari — såvitt nu
är i fråga - yrkas

2. att riksdagen beslutar att anvisa 1 milj. kr. till kooperationsforskning.

Motioner väckta med anledning av proposition 1986/87: 80

1986/87: Ub29 av Ingemar Eliasson (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär att i budgetpropositionen för 1988/89 hänsyn skall tas till i
motionen framförda synpunkter beträffande handikappforskningen.

1986/87: Ub43 av Bertil Fiskesjö m. fl. (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

2. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära att forskningsrådsnämnden
får i uppdrag att initiera forskningsprojekt inom sårbarhets/säkerhetsområdet
så som i motionen anförts.

1986/87: Ub52 av Björn Samuelson (vpk) och Bo Flammar (vpk) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om vissa problem vid anslagsäskande.

1986/87: Ub54 av Margareta Persson (s) och Ingvar Björk (s) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om behovet av ökade resurser för forskning som
rör omvårdnad, barn-bildskärmar, boendemiljö samt handikapp,

2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om inrättandet av en styr- och samordningsgrupp
för handikappforskning inom forskningsrådsnämnden.

1986/87: Ub77 av Karin Israelsson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
prioritering av och inriktning för handikappforskning.

1986/87: Ub81 av Pär Granstedt m. fl. (c), vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

5. att riksdagen utöver regeringens förslag anslår 2,5 milj. kr. till handikappforskning
och räknar upp anslaget D 29. Forskningsrådsnämnden till
51699000 kr.

98

Utskottet

UbU 1986/87: 26

Innevarande budgetår beräknas medel under fyra olika anslagsposter under
anslaget Forskningsrådsnämnden, nämligen 1) Initiering, samordning
och stöd av forskning, 2) Framtidsstudier, 3) Forskningsinformation och 4)
Longitudinella studier.

I inledningen till propositionens bilaga 6 (s. 51-53) anför chefen för utbildningsdepartementet
att forskningsrådsnämnden (FRN) fortsättningsvis får
ett samordningsansvar för handikappforskningen. Under anslagsposten
Initiering, samordning och stöd av forskning beräknas 2,5 milj. kr. för
långsiktig kunskapsuppbyggnad inom handikappområdet. Vidare förutsätts
att sektorsorgan med ansvar för forskning och utveckling inom handikappområdet
skall anslå minst lika mycket till FRN:s förfogande. FRN får
således ansvar för fördelningen av 5 milj. kr. årligen för detta ändamål.
Forskningsråd och andra organ med engagemang inom området bör dessutom
samordna sin egen anslagsgivning med FRN.

En särskild styr- och samordningsgrupp under FRN bör enligt motionerna
1986/87:29 (fp) delvis och 1986/87: Ub54 (s) yrkande 2 inrättas för att ta
hand om handikappforskningsfrågorna. På detta sätt vill motionärerna
markera att samtliga forskningsfinansiärer utanför FRN har kvar ett ansvar
för handikappforskningen och att de bör medverka i uppbyggnaden
och utvecklingen av denna forskning.

Utskottet tillstyrker att FRN får det föreslagna samordningsansvaret för
handikappforskningen som är spridd på många olika organ. Utskottet
erinrar om att FRN själv bestämmer i vilka former nämnden vill arbeta.
Det är således fullt möjligt för FRN att inrätta någon form av grupp för
handikappforskningen om så bedöms lämpligt. Med det anförda föreslår
utskottet att riksdagen avslår motionerna 1986/87: Ub29 delvis och 1986/
87: Ub54 yrkande 2.

I motion 1986/87: Ub81 (c) yrkande 5 anförs att det är principiellt felaktigt
att sektorsorgan åläggs att lämna forskningsanslag till ett statligt anslagsbeviljande
organ som FRN. Därför bör de medel som FRN skall
disponera, sammanlagt 5 milj. kr., anvisas direkt via statsbudgeten. Anslaget
till FRN bör således föras upp med 2,5 milj. kr. mer än vad som
föreslås i propositionen. Sektorsorganen skall därutöver ha ett oförändrat
eget ansvar för stöd till handikappforskning inom sina resp. sektorer.

I motion 1986/87: Ub77 (c) hemställs om ett uttalande från riksdagen om
prioritering av handikappforskningen och om inriktningen av den. Motionärerna
anser att målet under den kommande treårsperioden skall vara att
handikappforskningen vid periodens slut disponerar sammanlagt 25 milj.
kr., en ökning med 15 milj. kr. i förhållande till de samlade resurserna för
handikappforskningen budgetåret 1985/86, vilka av FRN uppskattats till
närmare 10 milj. kr.

En resursförstärkning till handikappforskningen om 15 milj. kr. under
den kommande treårsperioden yrkas även i motion 1986/87: Ub29 delvis.
Detta bör regeringen ta hänsyn till i medelsberäkningarna i budgetpropositionen
år 1988.

I motion 1986/87: Ub54 (s) yrkande 1 begärs ett uttalande om behovet av

ökade resurser inte bara till handikappforskningen utan även till forskning UbU 1986/87: 26
om omvårdnad, om barn och bildskärmar samt om boendemiljön.

Handikappforskning är ett viktigt område som har tagits upp bland de
prioriterade områdena inom utbildningsdepartementets område (bil. 6 s.

52-53). Det är enligt utskottets mening betydelsefullt att FRN nu ges det
samordnande ansvaret för denna forskning. Det är också väsentligt att en
utbyggnad av forskningen kan påböijas. Utskottet tillstyrker därför att
sammanlagt 5 milj. kr. ställs till FRN:s förfogande för långsiktig kunskapsuppbyggnad,
dels genom att 2,5 milj. kr. anvisas under anslaget till FRN,
dels genom att motsvarande summa avsätts till FRN:s disposition av
sektorsorgan inom området.

FRN har klarlagt att statliga organ sammanlagt satsade inemot 10 milj.
kr. på handikappforskning budgetåret 1985/86 och att nästan lika mycket
utgick från statliga och kommunala organ till utvecklingsarbete. Utskottet
vill kraftigt stryka under att dessa sektorsorgan m. fl. även fortsättningsvis
har ett stort ansvar för fortsatt stöd till forskning och utveckling inom
handikappområdet utöver de resurser som nu ställs till FRN:s förfogande
för den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden. Med det anförda avstyrker
utskottet motionerna 1986/87: Ub29 delvis, 1986/87: 54 yrkande 1 delvis,

1986/87: Ub77 och 1986/87: Ub81 yrkande 5 delvis.

I vad gäller förslaget i motion 1986/87: Ub54 yrkande 1 om ökade resurser
till forskning om omvårdnad vill utskottet erinra om att utskottet i det
föregående tillstyrkt att 250000 kr. anvisas under anslaget till samhällsvetenskapliga
fakulteterna och 250000 kr. under anslaget till medicinska
fakulteterna till ett centrum för omvårdnadsvetenskap vid universitetet i
Uppsala. I vad gäller forskning om bildskärmar vill utskottet erinra om att
chefen för arbetsmarknadsdepartementet i propositionens bilaga 8 (s. 11)
anför att hon lägger särskild vikt vid forskning med inriktning på hur
elektromagnetiska riskfaktorer påverkar olika yrkesgrupper. Resultaten av
sådan forskning bör vara av betydelse även för andra grupper som vistas
nära sådana kraftfält, såsom vid hem- och skoldatorer samt TV-apparater.

Forskning om boendemiljön stöds med medel under bostadshuvudtiteln.

Viss del av dessa resurser disponeras av humanistisk-samhällsvetenskapliga
forskningsrådet. Det ankommer på berörda forskningsorgan att utifrån
vetenskapliga bedömningsgrunder fördela dessa medel. Med det anförda
avstyrker utskottet motion 1986/87: Ub54 yrkande 1 i nu berörda avseenden.

Utskottet tillstyrker vad som i övrigt förordats och föreslagits under anslaget
till FRN beträffande resursförstärkningar avseende budgetåren 1988/

89 och 1989190 och medelsberäkningarna förbudgetåret 1987/88. Utskottet
avstyrker med hänvisning till vad som anförts i det föregående om handikappforskning
motion 1986/87: Ub81 yrkande 5 i vad yrkandet avser anslagsbeloppet.

Forskning om sårbarhet och säkerhet vid användandet av data och ny
informationsteknik bör enligt motion 1986/87: Ub43 (c) yrkande 2 uppmärksammas
både i vad gäller civila och försvarspolitiska aspekter. FRN
bör därför ta initiativ till forskning inom områden som blivit förbisedda 10

eller i övrigt är angelägna.

FRN skall initiera, samordna och stödja forskning. Enligt anslagsframställningen
för budgetåret 1987/88 är detta arbete koncentrerat till tre brett
definierade huvudområden. Ett av dessa är tekniksamhällets förutsättningar,
utveckling och konsekvenser. Utskottet erinrar om att FRN väljer vilka
områden som skall stödjas och att nämnden inom sina resursramar väljer
inriktning av verksamheten. Ett nytt projekt av det slag som förordas i
motionen torde bli mycket kostnadskrävande. Utskottet förutsätter att
sårbarhets- och säkerhetsfrågor ingår i den informationsteknologiska
forskning som pågår vid universitet och högskolor och som enligt förslagen
i propositionen skall byggas ut kraftigt under den kommande treårsperioden.
Forskning om sårbarhet och säkerhet pågår även vid försvarets forskningsanstalt.
Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion
1986/87: Ub43 yrkande 2.

I motion 1986/87: Ub810 (c) yrkande 2 begärs en förstärkning av kooperationsforskningen
med 1 milj. kr.

FRN stödjer kooperationsforskning och har för ändamålet avsatt 1,5
milj. kr. innevarande budgetår. Forskningen stöds med ungefär samma
belopp av andra forskningsfinansierande organ, framför allt de kooperativa
organisationerna. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att
riksdagen avslår motion 1986/87: Ub810 yrkande 2.

Problem med bidrag till forskning som rör flera forskningsstödjande organs
områden tas upp i motion 1986/87: Ub52 (vpk). Universitets- och
högskoleämbetet (UHÄ) bör enligt motionen få i uppdrag att utreda och
komma med förslag om hur sådana problem skall kunna undvikas och hur
forskare, vars projekt börjar inom t. ex. ett forskningsråds verksamhetsområde
och avslutas inom ett annat, skall kunna få kontinuerligt, finansiellt
stöd.

Utskottet erinrar om att FRN har ett särskilt ansvar för tvär- och
mångvetenskaplig forskning. Nämnden skall vidare främja samordning och
samarbete mellan forskningsråden inom utbildnings- och jordbruksdepartementens
verksamhetsområden samt, i vad avser teknisk grundforskning,
mellan forskningsråden och styrelsen för teknisk utveckling (STU). FRN
skall också främja samarbete mellan råden och andra forskningsstödjande
organ.

Utskottet har inhämtat att det finns en särskild samarbetsnämnd för
forskningsråden, STU och Riksföreningen mot Cancer. I denna nämnd
behandlas anslagsansökningar som rör flera av dessa organs verksamhetsområden
och sådana som rör gränsområden. Samarbetsnämnden sammanträder
varje år i samband med behandlingen av årets anslagsansökningar.
Nämnden gör rekommendationer om vilket organ som skall ansvara för de
skilda ansökningarna.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion 1986/
87: Ub52.

UbU 1986/87: 26

101

Utskottet hemställer UbU 1986/87:26

1. beträffande en styr- och samordningsgrupp för handikappforskning att

riksdagen avslår motionerna 1986/87: Ub29 delvis och 1986/

87: Ub54 yrkande 2,

2. beträffande resurser till handikappforskningen

att riksdagen med avslag på motionerna 1986/87: Ub29 delvis, 1986/

87: Ub54 yrkande 1 delvis, 1986/87: Ub77 och 1986/87: Ub81 yrkande
5 delvis godkänner vad som förordats i proposition 1986/87: 80,

3. beträffande resurser till forskning om omvårdnad, barn och
bildskärmar samt boendemiljö

att riksdagen avslår motion 1986/87: Ub54 yrkande 1 delvis,

4. beträffande anslagsbeloppet

att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:80 och med avslag
på motion 1986/87: Ub81 yrkande 5 delvis till Forskningsrådsnämnden
för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag av
49199000 kr.,

5. beträffande resursförstärkningar i övrigt avseende budgetåren
1988/89 och 1989190

att riksdagen godkänner de riktlinjer som angetts i proposition 1986/

87: 80,

6. beträffande forskning om sårbarhet och säkerhet inom dataområdet att

riksdagen avslår motion 1986/87: Ub43 yrkande 2,

7. beträffande kooperationsforskningen

att riksdagen avslår motion 1986/87: Ub810 yrkande 2,

8. beträffande samordning av forskningsstöd från flera forskningsstödjande
organ

att riksdagen avslår motion 1986/87: Ub52.

17. Humanistisk-samhällsvetenskapliga
forskningsrådet

Regeringen har under punkt D 30 (s. 120-123) föreslagit riksdagen

1. att godkänna de riktlinjer för resursförstärkningar avseende budgetåren
1988/89 och 1989/90 som angetts i propositionen,

2. att till Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet för budgetåret
1987/88 anvisa ett reservationsanslag av 102 970000 kr.

Motionerna

Motion väckt under den allmänna motionstiden

1986/87: Ub538 av Sylvia Pettersson m. fl. (s) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om behovet av jämställdhetsforskning. 102

Motioner väckta med anledning av proposition 1986/87: 80

1986/87: Ub2 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari - såvitt nu är i fråga — yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en professur
i kvinnoforskning inrättas,

9. att riksdagen beslutar att under bil. 6 Utbildningsdepartementet anvisa
10000000 kr. per år utöver regeringens förslag under den kommande
treårsperioden till Humanistisk-samhällsvetenskapiiga forskningsrådet.

1986/87: Ub6 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) vari — såvitt nu är i fråga -yrkas

9. att riksdagen hos regeringen begär att HSFR och universitets- och
högskoleämbetet utarbetar förslag till inrättandet av ett vetenskapligt råd
med syfte att utveckla och sprida kunskap om informationsteknikens långsiktiga
möjligheter och konsekvenser.

1986/87: Ub8 av Jan-Erik Wikström (fp) och Lars Leijonborg (fp) vari
yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om att gästprofessuren i Olof Palmes namn bör alternera
mellan universiteten i Stockholm och Uppsala och att professurens beskrivning
innehåller frågor om konflikter, konfliktlösning och medling,

2. att riksdagen hos regeringen begär att HSFR skall överväga att inrätta
en särskild beredningsgrupp för freds- och konfliktforskning.

1986/87: Ub39 av Evert Svensson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om prioritering
av freds- och konfliktforskning i HSFR:s verksamhet.

1986/87: Ub43 av Bertil Fiskesjö m. fl. (c) vari — såvitt nu är i fråga - yrkas

1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om viss prioritering av humanistisk-samhällsvetenskapliga
forskningsrådets resurser,

3. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära att universitets- och
högskoleämbetet får i uppdrag att presentera förslag till inrättande av en
professur med den inriktning som motionen anger.

1986/87: Ub61 av Kerstin Keen (fp) vari yrkas att riksdagen beslutar benämna
professuren för konstnärligt utvecklingsarbete Ingmar Bergmans
professur och professuren för utländsk kvinnlig gästforskare Kerstin
Hesselgrens professur (delvis).

1986/87: Ub64 av Daniel Tarschys (fp) vari yrkas att riksdagen vid sitt
beslut om anslag till HSFR uttalar sig för att rådets ansvar för att stödja
s. k. områdesforskning skall kvarstå i enlighet med de riktlinjer som riksdagen
tidigare har ställt sig bakom.

UbU 1986/87: 26

103

Utskottet

UbU 1986/87:26

Innevarande budgetår anvisas under anslaget särskilda medel för forskning
om användningen av datateknik. För budgetåret 1987/88 föreslås ytterligare
1 milj. kr. för att forskningen skall kunna vidgas till att omfatta även
förutsättningar för och konsekvenser av informationsteknologins användning.

I motion 1986/87: Ub43 (c) yrkande 3 föreslås en tjänst som professor i
datoriseringens effekter för den enskilde och för samhället.

Utskottet har tidigare i detta betänkande haft anledning att konstatera
att uppbyggnaden av ett ämne eller forskningsområde inte alltid behöver
inledas med t. ex. en ordinarie professur. Vad gäller de nya medel som
föreslås för forskningsområdet bör påpekas att ökningen med 1 milj. kr.
innebär att resurserna mer än fördubblas. Härtill kommer att ytterligare 4
milj. kr. föreslås för forskning om datateknikens användning fr. o. m. budgetåret
1989/90 (prop. 1986/87:80 bil. 6 s. 49). Hur dessa medel skall
användas kommer humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet
(HSFR) och universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) att få i uppdrag att
föreslå.

Utskottet ser mot denna bakgrund ingen anledning för riksdagen att nu
göra något särskilt uttalande om en styrning av medlen till en professur och
föreslår att motion 1986/87: Ub43 yrkande 3 avslås.

Informationsteknikens användning tas upp även i motion 1986/87: Ub6 (fp)
yrkande 9. Däri föreslås att riksdagen hos regeringen begär att HSFR och
UHÄ skall få i uppdrag att utarbeta förslag till inrättandet av ett särskilt
vetenskapligt råd. Detta syfte skall enligt motionärerna vara att utveckla
och sprida kunskap om informationsteknikens långsiktiga möjligheter och
konsekvenser. Rådet tänks omfatta ca 10 personer som skall representera
samhällsvetenskaper, humaniora och teknikvetenskaper. Rådet skall till
sitt förfogande ha en permanent forsknings- och utredningsgrupp med
direkt anknytning till universiteten och de tekniska högskolorna. Därmed
skulle erhållas en bred, tvärvetenskaplig kompetensuppbyggnad på området.

Frågor om indelning i råd och andra arbetsenheter bör som hittills få
överlåtas åt HSFR självt. Utskottet erinrar också om vad som nyss anförts
om ett aviserat uppdrag till HSFR och UHÄ att gemensamt föreslå hur
vissa tillkommande medel skall utnyttjas. Med detta avstyrker utskottet
motion 1986/87: Ub6 yrkande 9.

I sin fortsatta föredragning av anslaget förväntar sig statsrådet att HSFR
inom den föreslagna ökade resursramen skall ansvara särskilt för översättning
av svenska kulturvetenskapliga verk. Han anmäler att HSFR kommer
att disponera 5 milj. kr. årligen av medel anvisade under bostadsdepartementets
huvudtitel. Vidare redovisas HSFR:s delfinansiering av en ny
nationalatlas, Atlas över Sverige.

Denna orientering mot svenskt språk och svensk samhällsutveckling har
föranlett upphovsmannen till motion 1986/87: Ub64 (fp) att framhålla tidi 104 -

gare prioriterad forskning om bl. a. Östeuropa och om andra kontinenter. UbU 1986/87: 26
Motionären finnér att dessa områden nu inte längre ägnas någon särskild
uppmärksamhet i fråga om forskningsinriktningen. HSFR:s ansvar bör
enligt motionären vara detsamma som hittills när det gäller att stödja
forskning om de särskilt nämnda områdena.

Utskottet vill, i likhet med motionären, inte se något skäl att konstruera
någon motsatsställning mellan forskningen om svenskt och om utländskt.

Båda dessa inriktningar är nödvändiga, och den markering som i detta
sammanhang görs om värdet av forskning om Sveriges kultur och samhällsliv
synes utskottet välkommen.

När det gäller den s. k. områdesforskning som motionären särskilt värnar
om vill utskottet erinra om den professur i öststatsforskning som
utskottet tillstyrkt tidigare i betänkandet (punkt 6, anslaget D 19). Med vad
som nu anförts finnér inte utskottet anledning för riksdagen att göra något
särskilt uttalande med anledning av motion 1986/87: Ub64, vilken bör
avslås av riksdagen.

Föredragande statsrådet anmäler att han senare ämnar föreslå regeringen
att inrätta två professurer vid HSFR från den 1 juli 1987, den ena i
kognitionsforskning och den andra i retorik. Det rör sig i båda fallen om
starkt expansiva forskningsområden, som väntas få sökande från olika
discipliner.

Ytterligare två professurer kommer enligt statsrådet att bli inrättade vid
HSFR från den 1 juli 1987. Det gäller en gästprofessur i forskning med
betydelse för fredssträvanden i vid bemärkelse, benämnd Olof Palmes
gästprofessur, och en gästprofessur för framstående kvinnlig forskare.

Båda professurerna har föranlett motioner.

I motion 1986/87: Ub8 (fp) föreslås i yrkande 1 att Olof Palmes gästprofessur
skall kunna alternera mellan Stockholm och Uppsala samt att i
forskningsområdet skall ingå konfliktlösning och medling. Det senare föreslås
utifrån vad föredragande statsrådet framhållit om forskningsområdet
”bör kunna variera” (prop. 1986/87:80 bil. 6, s. 122). Motionärerna finner
det lämpligt att beskrivningen av professuren innehåller tydligare ramar,
inom vilka inriktningen av professuren kan variera. Det kan enligt deras
förslag ske genom att forskning om konflikter, konfliktlösning och medling
uttryckligen nämns. Motionärerna anser det också viktigt att professuren,
när den utlyses av HSFR, inte knyts till endast ett universitet. Det kan
enligt dem vara lämpligt att den alternerar mellan flera universitet med
vital forskningsmiljö, inriktad på forskning om fred och konflikter. Dessutom
kan gästprofessorns resurser bäst utnyttjas, om aktiva forskar- och
grundutbildningsprogram föreligger. Som ett exempel på en sådan miljö
anför motionärerna institutionen för freds- och konfliktforskning vid universitetet
i Uppsala, där redan avancerade internationella kurser anordnas.

Vad först gäller placeringen av gästprofessuren ligger det, som utskottet
ser det, i sakens natur att den — med en ny innehavare för vaije år -kommer att kunna förläggas till olika lärosäten. Avgörande torde här bli
vilket lärosäte som kan erbjuda den bästa basen för den inriktning gästprofessuren
ges från år till år.

Denna möjlighet till skiftande inriktningar av professuren ges inom ra- UbU 1986/87: 26
men för dess benämning. Denna har, enligt vad utskottet inhämtat, avsiktligt
gjorts så vid, att bl. a. forskning kring konflikter och medling kan
inrymmas.

Med vad som nu anförts anser utskottet att yrkande 1 i motion 1986/

87: Ub8 är tillgodosett, varför det bör avslås av riksdagen.

När det gäller tjänsten som gästprofessor för framstående kvinnlig forskare
föreslås i motion 1986/87: Ub61 (fp) delvis att den skall benämnas
”Kerstin Hesselgrens professur”. Kerstin Hesselgren var den första kvinnan
i svenska riksdagen, den första kvinnliga yrkesinspektrisen och en
kvinna som engagerat arbetade för att på olika sätt förbättra kvinnors
villkor.

Utskottet finner detta förslag ändamålsenligt och har inget att erinra mot
att gästprofessuren får denna benämning. Riksdagen föreslås med bifall till
motion 1986/87: Ub61 delvis ge regeringen detta såsom sin mening till
känna.

I motion 1986/87: Ub2 (vpk) yrkande 3 föreslås en tjänst som professor i
kvinnoforskning. Yrkandet ansluter sig till förslag med denna inriktning
som återfinns i andra delar av den nämnda motionen och som utskottet
redan har behandlat tidigare i detta betänkande (punkt 6, anslaget D 19).

Utskottet vill erinra om den nyss nämnda särskilda gästprofessuren för
framstående kvinnlig forskare och hänvisar till att det även finns en professur
i kvinnohistoria i Göteborg.

Med vad som nu har anförts föreslår utskottet att riksdagen avslår
motion 1986/87: Ub2 yrkande 3.

Jämställdhetsforskning tas upp även i motion 1986/87: Ub538 (s) yrkande

2. I motionen, som avgavs under allmänna motionstiden och innan forskningspropositionens
satsning på jämställdhetsforskning var känd, konstateras
brister i jämställdhet i undervisningssituationen. Forskning om denna
utifrån ett jämställdhetsperspektiv skulle enligt motionärerna kunna leda
till metoder att komma till rätta med problemen.

Motion 1986/87: Ub538 yrkande 2 avstyrks dels utifrån vad som nyss
allmänt anförts om förbättrade förutsättningar för jämställdhetsforskningen,
dels mot bakgrund av att det ej kan anses vara riksdagens sak att uttala
sig i detalj beträffande vad som skall bli föremål för forskning.

I två motioner föreslås också vissa prioriteringar av HSFR:s verksamhet.

I motion 1986/87: Ub43 (c) yrkande 1 föreslås en särskild prioritering av
rättsvetenskaplig forskning. HSFR:s resurser bör bl. a. inriktas på att
främja tvärvetenskapliga kontakter inom den juridiska forskningen. En
viktig uppgift för denna är att följa effekterna av de senaste årens allt
vanligare ramlagstiftning och dess följder för rättssäkerheten m. m.

Utskottet konstaterar att den anslagshöjning för HSFR, som utskottet
strax skall behandla, ger rådet ökade möjligheter att lämna projektanslag
för olika forskningsområden. Vilka dessa skall vara bör det dock ankomma
på HSFR självt att ange, varför motion 1986/87: Ub43 yrkande 1 avstyrks.

106

I motion 1986/87: Ub39 (s) föreslås en särskild prioritering av freds- och UbU 1986/87:26
konfliktforskning. Ett likartat yrkande avslogs av riksdagen vid förra årets
riksmöte (mot. 1985/86: Ub721,bet. UbU 1985/86:33, rskr. 1985/86:341).

Motion 1986/87: Ub39 avstyrks med samma motivering som nyss anfördes
beträffande önskemål om viss prioritering inom HSFR:s verksamhet.

Såväl detta råd som andra forskningsråd bör liksom hittills självständigt få
ta ställning till vilka forskningsprojekt som skall prioriteras.

Freds- och konfliktforskning berörs även i motion 1986/87: Ub8 (fp) yrkande
2. Däri föreslås att en särskild beredningsgrupp inrättas vid HSFR för
sådan forskning. Motionärerna konstaterar att HSFR i regeringens förslag
får betydande förstärkningar. Det kan då enligt motionen vara skäl att
diskutera freds- och konfliktforskningens ställning inom HSFR. Nyare
ämnen kan ha svårare att hävda sig inom mer traditionellt organiserade
forskningsråd. HSFR borde därför — som motionärerna ser det — överväga
att inrätta en separat beredningsgrupp med egna resurser för freds- och
konfliktforskning. Detta skulle också skapa en lämplig organisatorisk ram
för behandling av den tidigare behandlade gästprofessuren i Olof Palmes
namn.

I fråga om HSFR:s arbetsmetoder och indelning i råd och arbetsenheter
har utskottet redan tidigare under denna punkt anfört att HSFR liksom
tidigare självt bör få fatta de beslut som kan vara aktuella. Motion 1986/

87: Ub8 yrkande 2 avstyrks.

I sin första hemställan under anslaget föreslår regeringen att riksdagen
godkänner vissa riktlinjer för resursförstärkningar för budgetåren 1988189
och 1989/90. För kulturvetenskaperna, dvs. humaniora, samhällsvetenskap,
teologi och juridik, föreslås för de två budgetåren totalt en ökning
med 5 220000 kr. Med allmänna förstärkningar om 2 733 000 kr. uppgår den
samlade ökningen till 7 953 000 kr. för de två budgetåren.

I motion 1986/87: Ub2 (vpk) yrkande 9 delvis föreslås en ytterligare
resursförstärkning för vartdera budgetåret med 10 milj. kr. och sålunda
totalt med 27 953 000 kr. för budgetåren 1988/89 och 1989/90. För att paritet
skall nås med de stora satsningar som görs på det tekniska forskningsområdet
behövs enligt motionärerna ytterligare medelsökningar även för den
humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningen.

Utskottet noterar att den i motionen föreslagna medelsökningen t. ex. är
mer än dubbelt så stor som den som senare föreslås i propositionen för
samma period under anslaget D 32. Naturvetenskapliga forskningsrådet
m. m. Riksdagen bör avslå yrkandet.

Utskottet har inget att erinra mot de riktlinjer som angivits i propositionen
och föreslår att riksdagen godkänner vad som förordas i detta avseende.

Vad slutligen gäller anslagsbeloppet för budgetåret 1987/88 föreslås i propositionen
att riksdagen anvisar ett reservationsanslag av 102970000 kr.

I motion 1986/87: Ub2 (vpk) yrkande 9 delvis föreslås en ytterligare
ökning med 10 milj. kr. Motiveringen är här densamma som nyss beskrevs
beträffande samma motionsförslag om resurstillskott för budgetåren 1988/ I

89 och 1989/90.

Utskottet konstaterar att den av regeringen föreslagna medelstilldelningen
ger en ökning med inemot 12,5 milj. kr. eller 14%, vilket motsvarar den
gemomsnittliga ökningen för forskningsråden. Riksdagen bör avslå motion
1986/87: Ub2 yrkande 9 delvis och med bifall till proposition 1986/87: 80 till
Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet för budgetåret 1987/
88 anvisa ett reservationsanslag av 102970000 kr.

Utskottet hemställer

1. beträffande en tjänst sorn professor i datoriseringens effekter
att riksdagen avslår motion 1986/87: Ub43 yrkande 3,

2. beträffande ett särskilt vetenskapligt råd

att riksdagen avslår motion 1986/87: Ub6 yrkande 9,

3. beträffande forskning om bl. a. Östeuropa
att riksdagen avslår motion 1986/87: Ub64,

4. beträffande Olof Palmes gästprofessur

att riksdagen avslår motion 1986/87: Ub8 yrkande 1,

5. beträffande en tjänst som gästprofessor för framstående kvinnlig
forskare

att riksdagen med bifall till motion 1986/87: Ub61 delvis som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. beträffande en tjänst som professor i kvinnoforskning
att riksdagen avslår motion 1986/87: Ub2 yrkande 3,

7. beträffande jämställdhetsforskning

att riksdagen avslår motion 1986/87: Ub538 yrkande 2,

8. beträffande prioritering av rättsvetenskaplig forskning
att riksdagen avslår motion 1986/87: Ub43 yrkande 1,

9. beträffande prioritering av freds- och konfliktforskning
att riksdagen avslår motion 1986/87: Ub39,

10. beträffande en särskild beredningsgrupp för freds- och konfliktforskning att

riksdagen avslår motion 1986/87: Ub8 yrkande 2,

11. beträffande riktlinjer för resursförstärkningar för budgetåren
1988189 och 1989/90

att riksdagen med avslag på motion 1986/87: Ub2 yrkande 9 delvis
godkänner vad som har förordats i proposition 1986/87:80,

12. beträffande anslagsbeloppet

att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:80 och med avslag
på motion 1986/87: Ub2 yrkande 9 delvis till Humanistisk-samhällsvetenskapliga
forskningsrådet för budgetåret 1987/88 anvisar
ett reservationsanslag av 102970000 kr.

18. Medicinska forskningsrådet

Regeringen har under punkt D 31 (s. 123—125) föreslagit riksdagen

1. att godkänna de riktlinjer för resursförstärkningar avseende budgetåren
1988/89 och 1989/90 som angetts i propositionen,

2. att till Medicinska forskningsrådet för budgetåret 1987/88 anvisa ett
reservationsanslag av 219669000 kr.

UbU 1986/87:26

108

Motionerna

UbU 1986/87: 26

Motion väckt under den allmänna motionstiden

1986/87: Ub570 av Göte Jonsson (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet av
forskning vad gäller muskeldystrofi.

Motion väckt med anledning av proposition 1986/87:80

1986/87: Ub45 av John Andersson (vpk) och Paul Lestander (vpk) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om forskningsinsatser för sjukdomarna akut intermittent
porfyri, dystrophia myotonica och familjär amyloidos.

Utskottet

Under anslaget Medicinska forskningsrådet föreslår regeringen att riksdagen
skall anvisa 219669000 kr., vilket innebären ökning med 24 321 000 kr.
jämfört med innevarande budgetår. För budgetåren 1988/89 och 1989/90
föreslås förstärkningar om 1 737 000 kr. resp. 4 160 000 kr.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag beträffande anslagsbeloppet
budgetåret 1987/88 och resursförstärkningar avseende budgetåren 1988189
och 1989/90.

I två motioner tas upp frågan om stöd till forskning inom några speciella,
avgränsade områden. I motion 1986/87: Ub570 (m) yrkas att riksdagen
som sin mening skall ge regeringen till känna att nödvändiga resurser
snarast skall ställas till förfogande för forskning vid universiteten i Uppsala
och Linköping om Duchennés muskeldystrofi. Enligt motionären bör ca
200000 kr. avsättas vid resp. universitet för en tjänst som laboratorieassistent
samt för material. Riksdagen bör enligt motion 1986/87: Ub45 (vpk)
göra ett uttalande om forskningsinsatser beträffande sjukdomarna akut
intermittent porfyri, dystrophia myotonica och familjär amyloidos. Forskning
om dessa sjukdomar, vilka förekommer i Norrland, bör enligt motionärernas
mening höra till de prioriterade forskningsområdena. Regeringen
eller den myndighet regeringen bestämmer bör ta iniativ till ett forskningsprogram
beträffande de tre sjukdomarna.

Medicinska forskningsrådet inriktar den större delen av sin verksamhet
på stöd till och främjande av grundvetenskapligt inriktad medicinsk forskning
inom ett begränsat antal tyngdpunktsområden. Dessa områden har
stor medicinsk betydelse. Vidare har svensk forskning inom dessa områden
en särskilt stark internationell ställning. Enligt sin instruktion har
medicinska forskningsrådet även ett ansvar för forskning inom områden
som är angelägna från samhällets synpunkt, såsom epidemiologi, forskning
om missbruksfrågor, medicinskt inriktad hälso- och sjukvårdsforskning,
miljömedicinsk forskning, primärvårdsforskning samt utvärdering av medicinska
teknologier. I proposition 1986/87:80 uttalas att rådets insatser
inom dessa områden med samhällelig betydelse bör fortsätta. Inom samtli -

ga forskningsområden som stöds av rådet är de vetenskapliga kriterierna UbU 1986/87: 26
avgörande vid besluten om bidrag. Rådet betonar i sin anslagsframställning
att även budgetmässiga skäl har stor betydelse vid avslag på ansökningar
om bidrag.

Utskottet anser att riksdagen inte bör göra några uttalanden om bidrag
från forskningsråd till särskilda forskningsprojekt. Riksdagen har inte den
vetenskapliga kompetens som behövs för sådana beslut och har inrättat
forskningsråd med hög vetenskaplig kompetens för uppgiften att fördela
forskningsmedlen. Utskottet vill därutöver framhålla att ansvaret för att
fatta beslut om fördelning av de medel som anvisas av riksdagen under
fakultetsanslagen på motsvarande sätt åvilar resp. högskoleenhet. Riksdagen
gör endast uttalanden om prioritering av större områden.

Utskottet vill i sammanhanget även erinra om statsministerns uttalande i
proposition 1986/87:80 (s. 27) om att det är nödvändigt att forskning och
utveckling inom områden med samhällelig betydelse kan räkna med fortsatt
stöd från sjukvårdshuvudmännen.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 1986/87: Ub45 och
1986/87: Ub570.

Åberopande det anförda hemställer utskottet

1. beträffande anslagsbeloppet

att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:80 till Medicinska
forskningsrådet för budgetrådet 1987/88 anvisar ett reservationsanslag
av 219669000 kr.,

2. beträffande resursförstärkningar avseende budgetåren 1988189
och 1989190

att riksdagen godkänner de riktlinjer som angetts i proposition 1986/

87:80,

3. beträffande uttalande om forskning rörande familjär amyloidos
m. m.

att riksdagen avslår motion 1986/87: Ub45,

4. beträffande uttalande om forskning rörande muskeldy strofi
att riksdagen avslår motion 1986/87: Ub570.

19. Naturvetenskapliga forskningsrådet m. m.

Regeringen har under punkt D 32 (s. 126—133) föreslagit riksdagen

1. att godkänna de riktlinjer för resursförstärkningar avseende budgetåren
1988/89 och 1989/90 som angetts i propositionen,

2. att till Naturvetenskapliga forskningsrådet m. m. för budgetåret 1987/
88 anvisa ett reservationsanslag av 326 308 000 kr.

110

Motionerna

UbU 1986/87: 26

Motion väckt under den allmänna motionstiden

1986/87: Ub561 av Rune Ångström m. fl. (fp) vari yrkas att riksdagen
beslutar att hos regeringen begära att förutsättningarna för anskaffningen
av en superdator och dess placering vid Umeå universitet utreds.

Motioner väckta med anledning av proposition 1986/87:80

1986/87: Ubl av Olof Johansson m. fl. (c) vari - såvitt nu är i fråga — yrkas

13. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om inrättande
av ett miljöforskningsråd i enlighet med vad som anförs i motionen.

1986/87: Ub5 av Carl Bildt m. fl. (m) vari — såvitt nu är i fråga — yrkas

37. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående ett fristående tekniskt forskningsråd,

38. att riksdagen till Tekniskt-vetenskapligt forskningsråd (nytt anslag)
för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag av 35 000000 kr.

Utskottet

Regeringen föreslår att anslaget Naturvetenskapliga forskningsrådet m. m.
skall föras upp med 326308000 kr. Detta innebär en ökning av anslagsposten
Naturvetenskaplig forskning med 44989000 kr., varav 18324000 kr.
utgör en allmän ökning, och av anslagsposten Rymdforskning med
1611000 kr. För budgetåren 1988/89 och 1989/90 föreslås en resursförstärkning
om 2488000 kr. resp. 5 956000 kr.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag i vad de avser dels anslagsbeloppet
budgetåret 1987/88, dels resursförstärkningar budgetåren 1988189
och 1989/90.

Naturvetenskapliga forskningsrådet har utrett frågan om anskaffande av
en ny superdator för forskningsändamål och frågan om lokalisering av en
sådan. I skrivelse till regeringen har rådet framhållit att placeringsalternativen
Stockholm, Uppsala, Linköping och Umeå alla är acceptabla. Rådet
föredrar dock ett fortsatt samarbete med Saab-Scania i Linköping, där en
superdator redan är placerad. Rådet har bedömt det som utomordentligt
angeläget att en ny superdator för svensk forskning anskaffas så snart som
möjligt.

Chefen för utbildningsdepartementet anför att både investering och
driftkostnader för en sådan dator är av den storleksordningen att en upphandling
enligt rådets förslag noga måste vägas mot andra åtgärder. Situationen
har förändrats sedan rådet ingav sin framställning beroende bl. a. på
den snabba tekniska utvecklingen och på att investeringar utanför högskolan
kan komma att utnyttjas även för forskningsändamål. Naturvetenskapliga
forskningsrådet, forskningsrådsnämnden och styrelsen för teknisk utveckling
(STU) bör bevaka utvecklingen noga. Rådet bör i god tid inför
nästa forskningsproposition, dvs. senast i anslagsframställningen för budgetåret
1990/91, återkomma med förslag i frågan. 111

I motion 1986/87: Ub561 (fp), väckt under allmänna motionstiden, hem- UbU 1986/87: 26
ställs att förutsättningarna för anskaffning av en superdator och dess
placering i Umeå utreds.

Som utskottet redovisat har en utredning om en superdator och dess
placering redan gjorts. I proposition 1986/87:80, som lagts fram efter det
att motionen väckts, har dessutom aviserats att naturvetenskapliga forskningsrådet
skall få i uppdrag att senast i anslagsframställningen för budgetåret
1990/91 återkomma till frågan från delvis nya utgångspunkter. Med
hänvisning härtill avstyrker utskottet motion 1986/87: Ub561.

I två motioner föreslås att två nya forskningsråd inrättas. Enligt motion
1986/87: Ub5 (m) bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna att
ett tekniskt forskningsråd bör inrättas den 1 juli 1987 (yrkande 37). Till
detta råd bör 35000000 kr. anvisas, varav 25000000 kr. bör tas från
anslaget under industrihuvudtiteln till STU:s forsknings- och utvecklingsstödjande
verksamhet (yrkande 38).

Utskottet erinrar om att det inom STU har bildats ett tekniskt forskningsråd
för att särskilt värna om teknisk grundforskning utifrån rent
vetenskapliga värderingar och kvalitetsaspekter. Rådet har inom ramen för
STU:s anslag innevarande budgetår 20 milj. kr. till sitt förfogande. Enligt
proposition 1986/87:80 skall summan öka till 25 milj. kr. nästa budgetår.

Anslaget Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling
är remitterat till näringsutskottet som behandlar detta anslag senare i
sitt betänkande NU 1986/87: 33. Utskottet anser att den tekniska forskningsrådsfunktion
som redan finns inom STU bör få prövas under ett antal
år och föreslår att riksdagen avslår motion 1986/87: Ub5 yrkandena 37 och

38.

I motion 1986/87: Ubl (c) yrkande 13 begärs förslag om inrättande av ett
miljöforskningsråd. Regeringen bör skyndsamt låta utreda möjligheten att
överföra de resurser för miljövårdsforskning som nu finns hos bl. a. naturvårdsverket,
STU, energiverket, arbetarskyddsstyrelsen, byggforskningsrådet
och grundforskningsråden till ett miljöforskningsråd, som bör få
ungefär samma anslagsnivå som grundforskningsråden. Ett miljöforskningsråd
bör få ansvar för tvär- och mångvetenskapliga forskningsprojekt
inom områdena naturmiljö, hushållning med naturresurser, energifrågor,
arbetsmiljö, boendemiljö m. m.

Motionärerna har en mycket vid definition av begreppet miljö. Därmed
skulle även miljöforskningen inom ett sådant miljöforskningsråd som föreslås
i motionen spänna över många samhällssektorer, fakulteter och discipliner.
Det torde vara svårt att tillgodose den vetenskapliga kompetensen i
ett sådant miljöforskningsråd utan att det fick ett ohanterligt stort antal
medlemmar. Med den föreslagna inriktningen på tvär- och mångvetenskaplig
forskning skulle det också bli svårt att dra gränser mellan detta råds
och andra råds ansvar då de senare torde ha kvar ansvaret för forskning
som inte har tvär- eller mångvetenskaplig karaktär. Utskottet erinrar i
sammanhanget om att forskningsrådsnämnden har till uppgift att ta initiativ
och stödja forskning inom områden som är angelägna från samhällets
synpunkt och att beakta behovet av tvär- och mångvetenskaplig forskning. 11-

I proposition 1986/87:80 anges att forskning om en bättre miljö och en UbU 1986/87:26
varsammare resurshushållning skall höra till de prioriterade programområdena.
Detta innebär att samtliga som har ansvar för forskning som rör
miljöområdet skall ta hänsyn till denna prioritering i sin verksamhet. Med
det anförda avstyrker utskottet motion 1986/87: Ubl yrkande 13.

Åberopande det anförda hemställer utskottet

1. beträffande anslagsbeloppet

att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:80 till Naturvetenskapliga
forskningsrådet m.m. för budgetåret 1987/88 anvisar ett
reservationsanslag av 326 308 000 kr.,

2. beträffande resursförstärkningar avseende budgetåren 1988189
och 1989190

att riksdagen godkänner de riktlinjer som angetts i proposition 1986/

87: 80,

3. beträffande utredning om lokalisering av en superdator
att riksdagen avslår motion 1986/87: Ub561,

4. beträffande ett tekniskt forskningsråd

att riksdagen avslår motion 1986/87: Ub5 yrkandena 37 och 38,

5. beträffande ett miljöforskningsråd

att riksdagen avslår motion 1986/87: Ubl yrkande 13.

20. Polarforskning

Regeringen har under punkt D 33 (s. 133-134) föreslagit riksdagen

1. att godkänna de riktlinjer för resursförstärkningar avseende budgetåren
1988/89 och 1989/90 som angetts i propositionen,

2. att till Polarforskning för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag
av 11 077 000 kr.

Motionen

Motion väckt med anledning av proposition 1986/87: 80

1986/87: Jol38 av Karl Erik Olsson m.fl. (c) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

5. att riksdagen anslår 10 milj. kr. till polarforskning,

6. att riksdagen uttalar sig för att polarforskningen ges den inriktning
som anges i motionen.

Utskottet

Polarforskningssekretariatet inrättades den 1 juli 1984 för samordning av
det svenska arbetet med polarfrågorna. Samma år anslöt sig Sverige till
1959 års Antarktisfördrag och konventionen om bevarande av de levande
marina tillgångarna i Antarktis (den s. k. krillkonventionen). I proposition
1986/87:80 (s. 47—49 och bil. 6 s. 133—134) anförs att det svenska engage -

8 Riksdagen 1986187. 14 sami. Nr 26

manget för miljöfrågor och naturresurshushållning tillsammans med Sveri- UbU 1986/87: 26
ges geografiska läge motiverar en förstärkt forskningsinsats inom polarforskningsområdet.
Verksamheten skall avse både Arktis och Antarktis.

Forsknings- och utvecklingsprogrammet för Antarktis bör enligt statsministern
ha sin tyngdpunkt i forskning med inriktning mot miljö och miljöövervakning.
Programmet innebär också att svensk industri ges tillfällen
till utprovning och test av fordon, byggnader och utrustning under extrema
förhållanden samt uppvisning av svensk teknik och svenskt kunnande för
en växande marknad. Polarforskningssekretariatet bör även fortsättningsvis
vara det samordnande organet för svensk polarforskning. Sekretariatet
bör ha det övergripande ansvaret för att planera och genomföra Antarktisexpeditioner.
Forskning inom området bör även kunna stödjas av bl. a.
naturvetenskapliga forskningsrådet. För polarforskningssekretariatets
verksamhet och för program i Arktis och Antarktis beräknas 11077 000 kr.
under ett nytt anslag Polarforskning. För budgetåren 1988/89 och 1989/90
förordas ett anslag på samma nivå enligt de i bil. 6 s. 17 redovisade
principerna (exkl. pris- och löneomräkning).

I motion 1986/87: Jo 138 (c) yrkande 6 anförs att miljön i Antarktis är
mycket känslig och att utvinning av mineraler och olja skulle kunna bli ett
allvarligt hot. Motionärerna vänder sig mot uttalandet i propositionen att
”regeringen har tagit initiativ till en mer samordnad bevakning av de
svenska polarintressena i både Arktis och Antarktis”. Motionärerna anser
att den svenska regeringen inte bör delta i exploateringen av Antarktis
resurser och inte heller avsätta forskningsresurser för detta. I stället bör
Sverige ta initiativ genom FN:s miljöorgan för att få Antarktis förklarat
som internationell nationalpark öppen för fredlig samverkan och fri forskning.
Vidare bör anslaget till polarforskning begränsas till 10 milj. kr.

(yrkande 7).

Utskottet vill först upplysa om att citatet i motionen kommer från
utrikesdepartementets bilaga 2 i propositionen. Där sägs (s. 4-5) bl. a. att
det ofta finns ett samband mellan säkerhetspolitiska och exempelvis ekonomiska
frågor, miljö- och naturresursproblem samt frågor som gäller
ekonomiska resurser och ekonomisk utveckling. De alltmer uppmärksammade
miljöproblemen är ett område där tvärvetenskaplig forskning inriktad
på mellanstatliga förhållanden kommer att vara särskilt efterfrågad.

Polarforskningen utgör ett annat exempel där också utrikespolitiska skäl
motiverar ökade insatser.

Utskottet kan konstatera att det inte är fråga om att ett huvudmotiv för
den svenska satsningen på polarforskning skulle vara att delta i exploateringen
av naturresurserna i Antarktis. I statsministerns anförande (s. 48)
betonas i stället att forskning med inriktning mot miljön och miljöövervakning
skall utgöra tyngdpunkter i forsknings- och utvecklingsprogrammet i
Antarktis. Utskottet har mot bakgrund av det anförda inte kunnat finna att
det behövs något sådant uttalande som begärs i motionen. Utskottet tillstyrker
att de medel som begärs i propositionen under anslaget Polarforskning
anvisas. Utskottet noterar i sammanhanget den positiva inställningen
till förslagen om polarforskning som remissinstanserna visat.

114

Utskottet hemställer

1. beträffande uttalande om polarforskningens inriktning
att riksdagen avslår motion 1986/87: Jol38 yrkande 6,

2. beträffande anslagsbeloppet

att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:80 och med avslag
på motion 1986/87: Jol38 yrkande 5 till Polarforskning för budgetåret
1987/88 anvisar ett reservationsanslag av 11 077000 kr.,

3. beträffande resursförstärkningar avseende budgetåren 1988/89
och 1989/90

att riksdagen godkänner de riktlinjer som angetts i proposition 1986/
87:80.

21. Delegationen för vetenskaplig och teknisk
informationsförsörjning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt D 34 (s. 134-135) och
hemställer

att riksdagen till Delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning
för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag
av 7 966000 kr.

22. Europeisk forskningssamverkan

Regeringen har i proposition 1986/87:100 bilaga 5 under punkt E 7. Forskningssamarbete
med europeiska gemenskaperna i avvaktan på förslag i
kommande proposition om forskning föreslagit riksdagen att till Forskningssamarbete
med europeiska gemenskaperna för budgetåret 1987/88
under tredje huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 45 000000 kr.

Sedermera har regeringen under punkt D 35 (s. 136-139) föreslagit
riksdagen att till Europeisk forskningssamverkan för budgetåret 1987/88
anvisa ett förslagsanslag av 213 234000 kr.

Motionen

1986/87: N507 av Gunnar Björk i Gävle m. fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag om medel för forskningssamarbete
med Europeiska gemenskaperna med 45 milj. kr.,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om avveckling av forskningssamarbetet.

Utskottet

Från detta anslag bestrids kostnader för avgifter för Sveriges deltagande i
europeiskt forskningssamarbete. Medel till svenska forskares verksamhet,
resor, utrustning inom Sverige m. m. anvisas under fakultets-, forskningsråds-
och investeringsanslag. Utgifterna under anslaget Europeisk forsk -

UbU 1986/87: 26

115

ningssamverkan är beroende av valutakurserna, varför det är förslagsvis UbU 1986/87: 26
betecknat. Föredragande statsrådet beräknar oförändrade belopp beträffande
bidrag till det europeiska rymdorganets (ESA) vetenskapliga program,
bidrag till Esrange’s specialprojekt samt bidrag till europeiska kärnforskningsorganisationen
(CERN), den europeiska organisationen för astronomisk
forskning rörande södra stjärnhimlen (ESO), samt det allmänna
programmet inom den europeiska konferensen för molekylärbiologi
(CEMB) och dess program för ett europeiskt laboratorium för molekylärbiologi
(EMBL).

Under anslaget Naturvetenskapliga forskningrådet m. m. förordas att
detta råd får det samlade ansvaret för det svenska fusionsforskningsprogrammet.
I konsekvens härmed bör enligt föredragande statsrådet medel
för medlemsavgifterna för Sveriges deltagande i fusionsforskningssamarbetet
med de europeiska gemenskaperna (EG) anvisas under utbildningsdepartementets
huvudtitel. Under utrikeshuvudtiteln har i budgetpropositionen
45 milj. kr. beräknats under punkten E 7 Forskningssamverkan med
europeiska gemenskaperna i avvaktan på kommande förslag i forskningspropositionen.
I proposition 1986/87:80 föreslås nu att dessa 45 milj. kr.
skall anvisas under anslaget Europeisk forskningssamverkan.

Anslaget i sin helhet föreslås föras upp med sammanlagt 213234000 kr.

I motion 1986/87: N507 (c), väckt under allmänna motionstiden under
detta riksmöte, yrkas att riksdagen skall avslå regeringens begäran om 45
milj. kr. till fusionssamarbetet med EG (yrkande 1). Vidare bör riksdagen
hos regeringen begära förslag om avveckling av forskningssamarbetet med
EG inom detta område (yrkande 2). Motionärerna anför att kärnkraften
endast övergångsvis skall utnyttjas för landets energiförsörjning. Därför
bör fusionsforskningssamarbetet avslutas. De svenska forskningsresurserna
bör användas för uppgifter som gynnar freden och tryggare och
miljövänligare energiförsörjning.

Riksdagen avslog vid föregående riksmöte en motion med motsvarande
yrkanden i enlighet med utrikesutskottets förslag (UU 1985/86:16 och 17).

Utrikesutskottet anförde därvid bl. a. att Sveriges deltagande i fusionssamarbetet
med EG hade prövats ingående. Utrikesutskottet var av den uppfattningen
att det är värdefullt för Sverige att ha möjlighet att delta i det
europeiska fusionssamarbetet. Det ansågs också vara av betydelse för
landets allmänna relationer med EG att Sverige uppfattas som en seriös
och tillförlitlig partner för långsiktigt samarbete i forskningsfrågor. Utbildningsutskottet
anser att det inte finns någon anledning för riksdagen att
ändra sitt beslut från föregående år och föreslår att riksdagen avslår motion
1986/87: N507.

Utskottet, som i övrigt inte har något att erinra mot medelsberäkningen,
hemställer

1. beträffande fusionssamarbete med EG

att riksdagen avslår motion 1986/87: N507 yrkande 2,

2. beträffande anslagsbeloppet

att riksdagen med bifall till proposition 1986/87: 80 och med avslag
på motion 1986/87: N507 yrkande 1 till Europeisk forskningssamverkan
för budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag av 213 234000 116

kr.

23. Forskningsinstitutet för atomfysik:
Förvaltningskostnader

UbU 1986/87: 26

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt D 36 (s. 139-140) och
hemställer

att riksdagen till Forskningsinstitutet för atomfysik: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag av
16093 000 kr.

24. Forskningsinstitutet för atomfysik: Materiel
m. m.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt D 37 (s. 140-141) och
hemställer

1. att riksdagen godkänner de riktlinjer för resursförstärkningar
avseende budgetåret 1988/89 som angetts i propositionen,

2. att riksdagen till Forskningsinstitutet för atomfysik: Materiel
m.m. för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag av
2676000 kr.

25. Institutet för rymdfysik

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt D 38 (s. 141 — 142) och
hemställer

att riksdagen till Institutet för rymdfysik för budgetåret 1987/88
anvisar ett reservationsanslag av 19 171 000 kr.

26. Institutet för internationell ekonomi

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt D 39 (s. 143) och
hemställer

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta tjänster som
professor i enlighet med vad som förordats i propositionen,

2. att riksdagen till Institutet för internationell ekonomi för budgetåret
1987/88 anvisar ett reservationsanslag av 4156000 kr.

27. Vissa bidrag till forskningsverksamhet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt D 40 (s. 144-145) och
hemställer

att riksdagen till Vissa bidrag till forskningsverksamhet för budgetåret
1987/88 anvisar ett reservationsanslag av 14913 000 kr.

117

28. Bidrag till EISCAT Scientific Association

UbU 1986/87:26

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt D 41 (s. 145-146) och
hemställer

att riksdagen till Bidrag lill EISCAT Scientific Association för
budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag av 700000 kr.

29. Inredning och utrustning av lokaler vid
högskoleenheterna m. m.

Regeringen har i proposition 1986/87:100 under punkt I 3 (s. 532-535)
föreslagit riksdagen

1. att bemyndiga regeringen att besluta om anskaffning av inredning och
utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m. m. inom de kostnadsramar
som förordats i propositionen,

2. att till Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna
m.m. för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag om 355000000
kr.

Vidare har regeringen i proposition 1986/87:80 bil. 6 under punkt I 3 (s.

146-148) föreslagit riksdagen

1. att bemyndiga regeringen att besluta om anskaffning av inredning och
utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m. m. inom de kostnadsramar
som förordats,

2. att till Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna
m. m. för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag om 410000000
kr.

Motionerna

Motioner väckta under den allmänna motionstiden

1986/87: Ub503 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om ett femårigt investeringsprogram för utrustning i
högskolan,

2. att riksdagen beslutar att under bil. 10 Utbildningsdepartementet, I 3.

Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m.m., anvisa
200000000 kr. utöver regeringens förslag.

1986/87: Ub607 av Gullan Lindblad m.fl. (m, fp) vari - såvitt nu är i fråga
- yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en bättre
utrustningsstandard framför allt vid de tekniska utbildningslinjerna snarast
bör komma till stånd.

1986/87: Ub628 av Pär Granstedt m.fl. (c) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

12. att riksdagen beslutar att under anslaget I 3 anslå 40000000 kr. 118

utöver regeringens förslag till utrustning för undervisningsändamål.

1986/87: Ub641 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

12. att riksdagen beslutar att under anslaget I 3. Inredning och utrustning
av lokaler vid högskoleenheterna m.m. anslå 45000000 kr. utöver
vad regeringen har föreslagit.

1986/87: Ub819 av Magnus Persson m. fl. (s) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om behovet av utrustning vid landets regionala högskolor,
Bergsskolan i Filipstad och Rikssågverksskolan.

1986/87: Ub823 av Siw Persson m. fl. (fp) vari med hänvisning till vad som
anförts i motion 1986/87: A490 — såvitt nu är i fråga - yrkas

2. att riksdagen ger regeringen i uppdrag att omfördela medel inom
utrustningsanslaget till de 30 nya studieplatserna på elektroniklinjen i
Lund.

Motioner väckta med anledning av proposition 1986/87:80

1986/87: Ubl av Olof Johansson m. fl. (c) vari - såvitt nu är i fråga — yrkas

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om affärsbankernas donation.

1986/87: Ub2 av Lars Werner m. fl (vpk) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om skärpt beskattning av bankkapitalet för att tillföra
forskningen ytterligare 600000000 kr. under den närmaste treårsperioden.

1986/87: Ub5 av Carl Bildt m. fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

13. att riksdagen beslutar att till I 3. Inredning och utrustning av lokaler
vid högskoleenheterna m.m. för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag
av ett i förhållande till regeringens förslag med 150000000 kr.
höjt belopp,

14. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om anskaffning av
inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m. m. inom en i
förhållande till regeringens förslag med 150000000 kr. per budgetår förhöjd
kostnadsram.

Utskottet

Från förevarande anslag bestrids utgifter för inredning och utrustning av
lokaler vid högskoleenheterna inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde
samt vid vissa statliga institutioner inom bl. a. skol- och kulturområdena.

I budgetpropositionen läggs fram förslag till dels en inredningsplan, dels
en utrustningsplan. Planerna innehåller särskilda kostnadsramar för enskilda
objekt och årsbundna ramar för bl. a. ersättningsanskaffning.

I inredningsplanert återfinns kostnadsramen För byggnadsstyrelsens
fördelning. Den används för återanskaffning m. m. av inredning inom hög -

UbU 1986/87:26

119

skolesektorn och för komplettering av inredning i samband med sådana UbU 1986/87:26
omdispositioner och smärre byggnadsåtgärder som byggnadsstyrelsen
själv beslutar om. Ramen disponeras också för inredning av övriga omoch
tillbyggnader samt av utökade lokaler, förutsatt antingen att utökningen
har godkänts av regeringen eller att inredningskostnaden för det berörda
objektet inte överstiger 1 milj. kr.

Utrustningsplanen innehåller kostnadsramar för enskilda objekt samt
tre särskilda, årsbundna, kostnadsramar. Ramen För universitets- och
högskoleämbetets fördelning (UHÄ-ramen) används för bl. a planmässig
ersättningsanskaffning och komplettering av utrustning samt nyutrustning
i de fall kostnaden inte överstiger 4 milj. kr. Vidare finns en kostnadsram
För forskningsrådsnämndens fördelning (FRN-ramen) för inköp av dyrbar
vetenskaplig utrustning samt en kostnadsram För statens kulturråds fördelning
för inredning och utrustning inom kulturområdet.

De i inredningsplanen och utrustningsplanen upptagna kostnadsramarna
anger det högsta belopp för vilket inredning och utrustning får anskaffas.
Upphandlingsprocessen sträcker sig vanligtvis över flera budgetår, och
tidpunkten för betalningsutfallet är svårbedömd. Som riktvärden torde
dock gälla att årsbundna kostnadsramar utnyttjas till ca 70% under det
första budgetåret, till ca 20% under det andra budgetåret och till resterande
ca 10% under det tredje budgetåret. Vid ingången av ett budgetår finns
således, förutom nya kostnadsramar, också ramar för tidigare budgetår
vilka ännu inte har utnyttjats till fullo. Anslagsbehovet för ett budgetår
beräknas med utgångspunkt i dessa förhållanden.

Medelsberäkningen utgör sålunda en erfarenhetsmässigt grundad skattning
av det samlade betalningsutfallet under budgetåret i fråga.

Föredragande statsrådet föreslår i budgetpropositionen att UHÄ-ramen
förs upp för de tre närmaste budgetåren, dvs. för 1987/88, 1988/89 och
1989/90. Vidare föreslår han för FRN:s fördelning en definitiv kostnadsram
för budgetåret 1987/88 och två delramar för vartdera av budgetåren 1988/89
och 1989/90. Ramarna har tagits upp med oförändrade belopp jämfört med
innevarande budgetår. Med anledning härav är också anslagsbeloppet
upptaget till oförändrat belopp.

I forskningspropositionen redovisar föredragande statsrådet under anslaget
att staten och vissa affärsbanker har träffat en överenskommelse,
innebärande att bankerna skall satsa 200 milj. kr. per budgetår under de tre
närmaste budgetåren för utrustningsändamål. Statsrådet föreslår att UHÄramen
och FRN-ramen förs upp i utrustningsplanen med höjningar motsvarande
prisomräkning. Sålunda beräknas UHÄ-ramen till 154 milj. kr.
för vart och ett av budgetåren 1987/88, 1988/89 och 1989/90. Av nämnda
belopp utgör 39 milj. kr. engångsanvisning såvitt gäller budgetåren 1987/88
och 1988/89 (Ubu 1985/86: 34, rskr. 1985/86: 342). FRN-ramen för budgetåret
1987/88 beräknas till 86 milj. kr. Dessutom föreslås delramar För
FRN:s fördelning om 43 milj. kr. för vartdera av budgetåren 1988/89 och
1989/90.

Av FNR-ramen avsätts för närvarande 25 % för sådan tung vetenskaplig
utrustning som sammanhänger med s. k. big Science. Emellertid har, anför 120

statsrådet, FRN i samarbete med berörda organ genomfört en långsiktig
planering rörande ramens användning. Med hänsyn härtill anser statsrådet
det inte längre nödvändigt att för vaije budgetår precisera vilka andelar av
ramen som skall avse olika slags projekt. Statsrådet utgår från att FRN vid
medelsfördelningen tar vederbörlig hänsyn till de mycket stora investeringar
som i större utsträckning än övriga objekt kräver medel ur FRNramen
för att kunna genomföras.

Medelsbehovet under förevarande anslag beräknas i forskningspropositionen
till 410000000 kr.

Utskottet behandlar i det följande först ett antal motionsyrkanden som
avser anslagsberäkning och/eller kostnadsramar för utrustning, därefter ett
antal yrkanden av annat innehåll.

I motionerna 1986/87: Ub628 (c) yrkande 12, 1986/87: Ub641 (fp) yrkande
12 och 1986/87: Ub503 (vpk) yrkande 2 föreslås att anslaget jämfört med
förslaget i budgetpropositionen räknas upp med resp. 40, 45 och 200 milj.
kr. I motionen 1986/87: Ub5 (m) yrkande 13 föreslås att anslaget i jämförelse
med förslaget i proposition 1986/87: 80 räknas upp med 150 milj. kr.
Anslaget bör sålunda beräknas till, enligt motion 1986/87: Ub628 (c)
396000000 kr., enligt motion 1986/87: Ub641 (fp) 400000000 kr., enligt
motion 1986/87: Ub503 (vpk) 555000000 kr. och enligt motion 1986/
87: Ub5 (m) 560000000 kr.

Beträffande kostnadsramar föreslås i motion 1986/87: Ub5 (m) yrkande
14 ett bemyndigande för regeringen att besluta om anskaffning av inredning
och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m. m. inom en i
förhållande till regeringens förslag (i proposition 1986/87: 80) med 150 milj.
kr. per budgetår förhöjd kostnadsram. Enligt motion 1986/87:503 (vpk)
yrkande 1 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna vad som i
motionen har anförts om ett femårigt investeringsprogram om 1 miljard
kronor utöver regeringes förslag (i proposition 1985/86:100) för anskaffning
av pedagogisk och vetenskaplig utrustning.

Mot bakgrund av gjorda överväganden anser utskottet att kostnadsramen
För UHÄ:s fördelning för budgetåret 1987/88 skall föras upp med 176
milj. kr., vilket motsvarar en höjning med 22 milj. kr. jämfört med förslaget
i proposition 1986/87:80. Vidare förordar utskottet att kostnadsramen För
FRN:s fördelning för budgetåret 1987/88 förs upp med 99 milj. kr., innebärande
en höjning med 13 milj. kr. jämfört med förslaget i proposition 1986/
87:80. Som en konsekvens av dessa förslag bör förevarande anslag för
budgetåret 1987/88 föras upp med 445 milj. kr., motsvarande en höjning
med 35 milj. kr. jämfört med förslaget i proposition 1986/87:80. Vad
föredragande statrådet i övrigt i budgetpropositionen och proposition 1986/
87:80 har förordat beträffande kostnadsramar och anslagsberäkning föranleder
ingen erinran från utskottets sida.

Utskottet föreslår sålunda att riksdagen med anledning av propositionerna
1986/87: 80, 1986/87:100 och motionerna 1986/87: Ub5 yrkande 14, 1986/
87: Ub503 yrkande 1 bemyndigar regeringen att besluta om anskaffning av
inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m. m. inom de
kostnadsramar som utskottet har förordat. Vidare föreslår utskottet att
riksdagen med anledning av propositionerna 1986/87: 80, 1986/87:100 och

UbU 1986/87:26

121

motionerna 1986/87: Ub5 yrkande 13, 1986/87: Ub503 yrkande 2, 1986/
87:Ub628 yrkande 12 och 1986/87: Ub641 yrkande 12 till Inredning och
utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m. m. för budgetåret 1987/88
anvisar ett reservationsanslag av 445 000 000 kr.

Den i forskningspropositionen redovisade överenskommelsen om att vissa
affärsbanker skall satsa 200 milj. kr. per budgetår under sammanlagt tre
budgetår för utrustningsändamål har föranlett två motionsyrkanden.

Enligt motion 1986/87: Ubl (c) bör UHÄ få i uppdrag att följa vilka
högskoleenheter som erhåller donationsmedel för att en skev fördelning av
resurser mellan högskoleenheterna skall förhindras. Statliga medel måste
användas för att jämna ut den obalans som kan uppstå. Detta bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna (yrkande 15).

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet redovisa följande.

Utrustning vid universitet och högskolor finansieras från flera källor. De
viktigaste utgörs av de kostnadsramar som UHÄ och FRN förfogar över.
Vissa kostnader bestrids också med medel från forskningsråden och
fakultetsanslagen. Driftkostnaderna täcks huvudsakligen genom anslag
från sektorsorgan och forskningsråden. Härutöver har privata fonder,
främst Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, haft stor betydelse för att höja
utrustningsstandarden. Nämnda stiftelse inrättades redan år 1917 och skall
enligt sina stadgar främja vetenskaplig forskning m. m. Merparten av beviljade
anslag avser investeringsanslag till laboratoriebyggnader, dyrbarare
utrustning o. d. Enligt vad utskottet erfarit har stiftelsen under perioden
1980—1986 beviljat anslag till ett sammanlagt belopp av drygt 600 milj. kr.
Enbart under år 1986 uppgick den samlade bidragsgivningen till ca 148
milj. kr.

Utskottet kan således konstatera att privata donationer till forskning och
forskningsutrustning inte är någon ny företeelse och att dessa sannolikt har
spelat en betydande roll för att förbättra forskningens förutsättningar, inte
minst utrustningsmässigt. Som utskottet ser det kan från samhällelig synpunkt
inga principiella invändningar resas häremot. Privata donationer kan
dock tendera att koncentreras till vissa forskningsområden och högskoleenheter
på ett sätt som ur ett helhetsperspektiv är mindre lämpligt. Med
tanke på att antalet nya donatorer genom bankernas åtaganden nu ökat kan
sådana koncentrationer lättare uppstå. UHÄ och FRN har i sin anslagsgivning
ett nära samarbete och båda myndigheterna har regelbundna kontakter
med Wallenbergsstiftelsen. En väl fungerande praxis för behovs- och
kvalitetsbedömning har därför utvecklats. Utskottet vill framhålla det
önskvärda i att de nu aktuella insatserna från bankerna sker i samråd med
UHÄ och FRN, liksom med Sveriges lantbruksuniversitet. Därest så ej
sker utgår utskottet från att UHÄ och FRN inom sina resp. områden
beaktar kvarstående utrustningsbehov för utbildning och forskning. Med
det anförda torde syftet med yrkande 15 i motion 1986/87: Ubl vara tillgodosett,
varför det inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

I motion 1986/87: Ub2 (vpk) hemställs att regeringen skall lägga fram
förslag om en skärpt beskattning av bankkapitalet varvid minst 600 milj.
kr. bör tillfalla forskningen under den närmaste treårsperioden (yrkande
2).

UbU 1986/87:26

122

Utskottet anser att frågor om beskattning av banker bör behandlas i UbU 1986/87:26
annat sammanhang och avstyrker med hänvisning härtill motion 1986/

87: Ub2 yrkande 2.

Enligt motion 1986/87: Ub607 (m, fp) bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna att högskolan i Karlstad snarast bör få en bättre
utrustningsstandard, främst vid de tekniska utbildningslinjerna (yrkande
5). I motion 1986/87: Ub819 (s) hemställs att regeringen skall ges till känna
vad som i motionen har anförts om behovet av utrustning - främst datorutrustning
samt teknisk och naturvetenskaplig utrustning - vid de regionala
högskolorna, t. ex. högskolan i Karlstad, samt vid Bergsskolan i Filipstad
och Rikssågverksskolan i Skoghall (yrkande 7).

Utskottet vill erinra om att UHÄ har att besluta om hur medel för
utrustning inom UHÄ-ramen skall fördelas mellan olika högskoleenheter.
Med hänsyn härtill bör riksdagen avslå motionerna 1986/87: Ub607 yrkande
5 och 1986/87: Ub819 yrkande 7.

Enligt motion 1986/87: Ub823 (fp) bör riksdagen uppdra åt regeringen att
omfördela medel inom utrustningsanslaget till de 30 nya studieplatserna på
elektroniklinjen i Lund (yrkande 2). Motiveringen till yrkandet finns i
motion 1986/87: A490.

Utskottet vill med anledning av motionen anföra följande.

Som ett led i det s. k. Kockumspaketet satsas sammanlagt 24 milj. kr. på
nya tekniska högskoleutbildningar i Malmö-Lund-området (prop. 1985/
86:125, UbU 1985/86:21, rskr. 1985/86:269). Medlen skall användas bl. a.
för att finansiera en ökning av antalet nyböijarplatser på elektroniklinjen
vid universitetet i Lund med 30. En förutsättning för statsmakternas beslut
var att näringslivet skulle bidra till utrustningskostnaderna. I budgetpropositionen
(bilaga 10, s. 241) konstateras att ansträngningarna att få det
skånska näringslivet att bidra till dessa kostnader har lyckats endast till en
del. Trots detta har ytterligare 30 studerande antagits hösten 1986. Föredragande
statsrådet beklagar att det inte har varit möjligt att få det stöd
från industrin som tidigare förutsatts. Med hänsyn till det stora utbildningsbehovet
inom data- och elektronikområdet anser han det ändå rimligt
att antalet nybörjarplatser skall ligga kvar på nuvarande nivå tills vidare.
Behovet av utrustning får enligt statsrådet i möjligaste mån tillgodoses
inom det anslag som disponeras för ändamålet.

I skrivelse till utbildningsdepartementet den 6 februari 1987 (dnr 5/87)
hemställer utrustningsnämnden för universitet och högskolor (UUH) efter
samråd med UHÄ att en tidigare av regeringen uppförd kostnadsram
Tillbyggnad av elektronikhuset om 19 milj. kr. skall ersättas av en planeringsram
om sammanlagt 49,5 milj. kr. Därav avser 4,5 milj. kr. utrustning
för de 30 nya studerande vid elektroniklinjen.

Utskottet har erfarit att UUH:s framställan för närvarande prövas inom
regeringskansliet. Med hänsyn härtill bör riksdagen avslå motion 1986/
87:Ub823 yrkande 2.

123

Åberopande det anförda hemställer utskottet

1. beträffande kostnadsramar

att riksdagen med anledning av propositionerna 1986/87:80 och 1986/
87:100 och motionerna 1986/87:Ub5 yrkande 14 och 1986/87:Ub503
yrkande 1 bemyndigar regeringen att besluta om anskaffning av
inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m. m.
inom de kostnadsramar som utskottet har förordat,

2. beträffande anslagsbeloppet

att riksdagen med anledning av propositionerna 1986/87:80 och 1986/
87:100 och motionerna 1986/87:Ub5 yrkande 13, 1986/87:Ub503 yrkande
2, 1986/87:Ub628 yrkande 12 och 1986/87:Ub641 yrkande 12
till Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m. m.
för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag av 445000000
kr.,

3. beträffande användandet av statliga resp. privata medel för
forskningsutrustning, m. m.

att riksdagen avslår motion 1986/87:Ubl yrkande 15,

4. beträffande beskattning av bankernas vinster
att riksdagen avslår motion 1986/87: Ub2 yrkande 2,

5. beträffande utrustningssituationen vid regionala högskolor
m. m.

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Ub607 yrkande 5 och 1986/
87:Ub819 yrkande 7,

6. beträffande utrustning till elektroniklinjen i Lund
att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub823 yrkande 2.

Stockholm den 7 maj 1987

På utbildningsutskottets vägnar

Lars Gustafsson

Närvarande: Lars Gustafsson (s), Pär Granstedt (c), Birgitta Rydle (m),
Lars Svensson (s), Ylva Annerstedt (fp), Ingvar Johnsson (s), Barbro
Nilsson (s), Margareta Hemmingsson (s), Birger Hagård (m), Marita
Bengtsson (s), Larz Johansson (c), Björn Samuelson (vpk), Kristina
Svensson (s), Kerstin Keen (fp) och Rune Rydén (m).

UbU 1986/87:26

124

Reservationer Ubu

1. Vissa extra medel till fakulteterna för budgetåret 1987/88
(punkt 1, mom. 3)

Birgitta Rydle, Birger Hagård och Rune Rydén (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med ”Vidare
avstyrker” och slutar med ”(yrkande 16)” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening krävs ytterligare medelstillskott när det gäller
fakulteterna. Utskottet föreslår att riksdagen - för att intentionerna med
lärartjänstreformen skall kunna förverkligas - till den rörliga resursen
under fakultetsanslagen för budgetåret 1987/88 anvisar ytterligare
10000000 kr. utöver regeringens förslag samt bemyndigar regeringen att
fördela medlen mellan fakulteterna.

dels att moment 3 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande lydelse:

3. beträffande vissa extra medel till fakulteterna för budgetåret
1987/88

att riksdagen med bifall till motion 1986/87: Ub5 yrkande 16 till Vissa
extra medel till fakulteterna för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag
av 10000000 kr. samt bemyndigar regeringen att fördela
medlen mellan fakulteterna,

2. Extra medel för budgetåret 1988/89 för inrättande av
särskilda tjänster inom högskolan (punkt 1, mom. 4)

Ylva Annerstedt och Kerstin Keen (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med ”Likaså
avstyrker” och slutar med ”kan föranleda” bort ha följande lydelse:

Ett accelererande problem för forskningen och grundutbildningen är
svårigheten att rekrytera kompetenta forskare och lärare. Detta gäller
särskilt de tekniska och naturvetenskapliga ämnen som konkurrerar med
näringslivet om kvalificerad arbetskraft.

En av de främsta anledningarna till rekryteringssvårigheterna har varit
en alltför låg lönenivå. Därtill kommer att det många gånger brister i det
som borde vara en konkurrensfördel för högskolan, nämligen en stimulerande
och välutrustad forskningsmiljö.

Till en del finns det nu förutsättningar att dessa problem skall kunna
minska. Särskilt viktigt är det att högskolan nu har fått ett system med
lönefält som kan utnyttjas för att höja lönerna för särskilt meriterade
forskare. Detta system bör enligt utskottets uppfattning utvecklas så att
högskolan skall få reella möjligheter att behålla eller ”köpa” kompetenta
forskare som annars är verksamma i näringslivet.

Övergångsvis anser utskottet att det finns skäl att anslå resurser till en
central medelsreserv att användas för att inrätta tjänster för personer som
man särskilt gärna vill behålla inom högskolan. Från denna centrala medelsreserv
som bör administreras av UHÄ skall det vara möjligt för högskolorna
att söka nödvändiga lönemedel. Till en början bör 10 milj. kr.

1986/87:26

125

anslås för detta ändamål fr. o. m. budgetåret 1988/89. Vad utskottet anfört UbU 1986/87: 26
bör riksdagen med bifall till motion 1986/87: Ub6 yrkande 4 som sin mening
ge regeringen till känna.

dels att moment 4 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande lydelse:

4. beträffande extra medel för budgetåret 1988189 för inrättande
av särskilda tjänster inom högskolan

att riksdagen med bifall till motion 1986/87: Ub6 yrkande 4 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Kvalitet i utbildningsväsendet i dess helhet
(punkt 1, mom. 5)

Birgitta Rydle (m), Ylva Annerstedt (fp), Birger Hagård (m), Kerstin Keen
(fp) och Rune Rydén (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 böijar med ”Vikten av”
och på s. 14 slutar med ”yrkande 1” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening finns det ett samband mellan kvalitet i utbildningsväsendet
i dess helhet och kvalitet i forskningen. Rekrytering av
forskningsbegåvningar kräver att uppskattningen av kunskap och kompetens
får sätta sin prägel på hela det underliggande utbildningsväsendet.

Utskottet avser dels ungdomsskolan, dels den grundläggande högskoleutbildningen
och reglerna för antagning till densamma.

För att eleverna i ungdomsskolan skall känna stimulans och mening i det
egna arbetet behöver de ställas inför krav. Deras arbetsprestationer bör
utvärderas fortlöpande för att understryka att det arbete som utförs är
viktigt. Kunskapsrelaterade betyg är ett betydelsefullt sätt att ge eleverna
en signal om hur arbetet i skolan gått. Genom att använda sådana betyg
visar skolan respekt för kunskap och kompetens. När det gäller antagning
till gymnasieskolan skall krav ställas på förkunskaper.

I syfte att markera vikten av goda kunskaper måste vidare tillträdessystemet
till högskolan utformas så, att det premierar goda studieinsatser i
stället för taktikläsande. Reglerna måste också innebära att förkunskapskraven
sätts tillräckligt högt. Det får inte vara så att högskolan måste lita
till att ett högt sökandetryck håller intagningspoängen på en sådan nivå, att
de studenter som kommer in verkligen klarar av utbildningen i fråga.

Budgetåret 1983/84 minskades de statliga anslagen till den grundläggande
högskoleutbildningen med närmare 4 procent eller 80 milj. kr. (UHÄrapport
1985:5). Under de följande åren har forskningen inom högskolan
expanderat, medan anslagen till grundläggande högskoleutbildning i reala
termer i sina huvuddelar minskat. Enligt utskottets mening måste högskolan
planeras som en helhet. En obalans mellan de båda huvudprogrammen
utbildning och forskning får negativa effekter för hela högskoleorganisationen.
Dessutom kommer en sådan obalans att leda till försämrad rekrytering
till forskarutbildning och forskning.

Regeringen visar i denna forskningsproposition förståelse för de villkor
som direkt berör forskningen. Däremot har regeringen ännu inte insett att
det inte går att ha en inställning till kvalitet, kunskap och kompetens i vad 126

gäller forskningsverksamheten men snarast den motsatta i vad gäller de
stadier som föregår forskningsnivån. Vad utskottet här anfört om ungdomsskolan,
reglerna för antagning till högskolan och den grundläggande
högskoleutbildningen bör bli föremål för överväganden inom regeringskansliet
och resultera i förslag till en ny ordning. Detta bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 5 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande lydelse:

5. beträffande kvalitet i utbildningsväsendet i dess helhet
att riksdagen med bifall till motion 1986/87: Ub5 yrkande 1 och med
anledning av motionerna 1986/87: Ubl yrkande 1 och 1986/87:
Ub590 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

4. Kvalitet i utbildningsväsendet i dess helhet
(punkt 1, mom. 5)

Pär Granstedt och Larz Johansson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med ”Vikten av”
och på s. 14 slutar med ”yrkande 1” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning om att sambandet mellan
kvalitet i utbildningsväsendet i dess helhet och kvalitet i forskningen är
betydande.

De minskningar - i fast penningvärde - av statens anslag till ungdomsskolan
som skett under senare år riskerar därför på sikt att bli ett hot också
mot forskningen. Enligt utskottets uppfattning är det därför bl. a. från
denna synpunkt nödvändigt att skolan undantas från ytterligare besparingar
inkl. dem som föreslagits i årets budgetproposition. De resurser som
frigörs genom minskande elevkullar i grundskolan bör få stå kvar och
användas till kvalitetsförstärkningar.

Budgetåret 1983/84 minskades de statliga anslagen till den grundläggande
högskoleutbildningen med närmare 4% eller 80 milj. kr. (UHÄ-rapport
1985:5). Under de följande åren har forskningen inom högskolan expanderat,
medan anslagen till grundläggande högskoleutbildning i reala termer
i sina huvuddelar minskat. Enligt utskottets mening måste högskolan planeras
som en helhet. En obalans mellan de båda huvudprogrammen utbildning
och forskning får negativa effekter för hela högskoleorganisationen.
Dessutom kommer en sådan obalans att leda till försämrad rekrytering till
forskarutbildning och forskning.

Vad utskottet här anfört om kvalitet inom utbildningsväsendet bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 5 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande lydelse:

5. beträffande kvalitet i utbildningsväsendet i dess helhet
att riksdagen med bifall till motion 1986/87: Ubl yrkande 1 och med
anledning av motionerna 1986/87: Ub5 yrkande 1 och 1986/87:
Ub590 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

UbU 1986/87:26

127

5. Överföring av vissa sektorsmedel till högskoleanslag m. m.
(punkt 1, mom. 6)

Birgitta Rydle, Birger Hagård och Rune Rydén (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med ”Sorn
utskottet” och på s. 17 slutar med ”utskottet anfört” bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser att universitet och högskolor måste ges möjlighet att
bedriva grundforskning, fri från politisk eller annan styrning. En externt
finansierad forskning skall kunna bedrivas men får aldrig bli av den omfattningen
att den inkräktar på den grundläggande forskningen. Som en första
etapp föreslår utskottet att ca 30% av fackdepartementens medel för
sektoriell FoU successivt förs över till berörda fakultetsanslag och forskningsråd
samt till riksbankens jubileumsfond, varav huvuddelen under den
kommande treårsperioden (1987/88—1989/90). Regeringen bör få i uppdrag
att göra dessa överföringar samt fördelningar på anslag. I samband med
resursöverföringen bör avveckling av vissa sektorsorgan övervägas. Riksdagen
bör som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört.

dels att moment 6 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande lydelse:

6. beträffande överföring av vissa sektorsmedel till högskoleanslag
m. m.

att riksdagen med bifall till motion 1986/87: Ub5 yrkandena 5, 6 och
7, med anledning av motion 1986/87: Ub6 yrkande 1 och med avslag
på motionerna 1986/87: Ubl yrkande 12, 1986/87: Ub2 yrkande 7 och
1986/87: Ub676 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

6. Överföring av vissa sektorsmedel till högskoleanslag
m. m. (punkt 1, mom. 6)

Ylva Annerstedt och Kerstin Keen (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med ”Sorn
utskottet” och på s. 17 slutar med ”utskottet anfört” bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser att en bättre balans bör skapas mellan anslagen till
sektorsforskning och högskolans basresurser. Utskottet föreslår därför att
2% av anslagen till sektorsforskningen förs över till berörda fakultetsanslag
i högskolan för vardera budgetåren 1988/89 och 1989/90. En förstärkning
av fakultetsanslagen är dessutom motiverad av att regeringens förslag
till nya professurer innebär en urholkning av fakultetsanslagen. Endast för
första året beräknas full täckning för kostnaderna i samband med de nya
tjänsterna. Riksdagen bör som sin mening ge regeringen till känna vad
utskottet anfört om överföring av vissa sektorsmedel till högskolan.

UbU 1986/87:26

128

dels att moment 6 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande lydelse:

6. beträffande överföring av vissa sektorsmedel till högskoleanslag
m. m.

att riksdagen med bifall till motion 1986/87: Ub6 yrkande 1, med
anledning av motionerna 1986/87: Ub5 yrkandena 5, 6 och 7 och
1986/87: Ub676 och med avslag på motionerna 1986/87: Ubl yrkande
12 och 1986/87: Ub2 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfort,

7. Överföring av vissa sektorsmedel till högskoleanslag
m.m. (punkt 1, mom. 6)

Pär Granstedt och Larz Johansson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med ”När det”
och slutar med ”utskottet anfört” bort ha följande lydelse:

I fråga om motion 1986/87: Ubl yrkande 12 vill utskottet hänvisa till den
översyn av anslagssystemet för hela högskoleområdet som pågår inom
regeringskansliet. Enligt utskottets uppfattning är det angeläget att denna
översyn leder fram till en sådan förenkling av anslagssystemet på forskningsområdet
som motionärerna efterlyser. Detta bör riksdagen med bifall
till motion 1986/87: Ubl yrkande 12 som sin mening ge regeringen till
känna. Därmed är också yrkande 7 i motion 1986/87: Ub2 väsentligen
tillgodosett. Utskottet är däremot inte nu berett att förorda de omdisponeringar
som föreslås i motionerna 1986/87: Ub5 yrkandena 5, 6 och 7, 1986/
87:Ub6 yrkande 1 och 1986/87: Ub676, varför dessa motionsyrkanden
avstyrks.

dels att moment 6 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande lydelse:

6. beträffande överföring av vissa sektorsmedel till högskoleanslag
m. m.

att riksdagen med bifall till motion 1986/87: Ubl yrkande 12, med
anledning av motion 1986/87: Ub2 yrkande 7 samt med avslag på
motionerna 1986/87: Ub5 yrkandena 5, 6 och 7, 1986/87: Ub6 yrkande
1 och 1986/87: Ub676 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

8. Högskolelärares skyldighet att redovisa bisysslor
(punkt 1, mom. 9)

Birgitta Rydle, Birger Hagård och Rune Rydén (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med ”Utskottet,
som” och slutar med ”yrkande 2” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar inte regeringens uppfattning om att högskolelärarna skall
åläggas att informera sin högskoleledning om ämnesanknutna bisysslor.
Uskottet anser att nu gällande bestämmelser är tillräckliga för att förhindra
missbruk. En skärpning av reglerna kommer att medföra ytterligare belastning
på högskolans administrativa resurser. Utskottet föreslår att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

9 Riksdagen 1986/87. 14 sami. Nr 26

UbU 1986/87:26

129

dels att moment 9 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande lydelse: UbU 1986/87: 26

9. beträffande högskolelärares skyldighet att redovisa bisysslor
att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87: Ub5 yrkande 2 och
1986/87: Ub53 yrkande 2 och med anledning av proposition 1986/

87:80 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. Sekretessbeläggning av examensarbeten (punkt 1,
mom. 10)

Pär Granstedt (c), Larz Johansson (c) och Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med ”Med
hänvisning” och slutar med ”avslår motionen” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att regeringens rekommendation till högskoleenheterna
att inte engagera sig i uppdrag som innebär sekretessbeläggning av examensarbeten
är otillräcklig som garanti för att forskningen i högskolan
skall hållas tillgänglig. Utskottet anser därför att riksdagen hos regeringen
bör begära en komplettering av högskoleförordningen med innebörd att
endast offentliga, vetenskapliga arbeten får tillgodoräknas för akademiska
examina. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 10 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande
lydelse:

10. beträffande sekretessbeläggning av examensarbeten

att riksdagen med bifall till motion 1986/87: Ub81 yrkande 9 och med
anledning av proposition 1986/87:80 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

10. Stiftelser för stöd till forskning (punkt 1, mom. 11)

Birgitta Rydle, Birger Hagård och Rune Rydén (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med ”Utskottet
utgår” och slutar med ”yrkande 22” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill framhålla att det är statens uppgift att förse högskolan med
de resurser som behövs för att bl. a. kunna bedriva en obunden forskning
av hög kvalitet. Men i den mån stiftelser m. fl. donerar medel som kan
användas i enlighet med högskolans eget önskemål är sådana bidrag välkomna
förstärkningar. Staten bör pröva instiftandet av sådana stiftelser i
positiv anda. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 11 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande
lydelse:

11. beträffande stiftelser för stöd till forskning

att riksdagen med bifall till motion 1986/87: Ub5 yrkande 22 och med
anledning av motion 1986/87: Ubl yrkande 14 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

130

11. Stiftelser för stöd till forskning (punkt 1, mom. 11)

UbU 1986/87:26

Pär Granstedt och Larz Johansson (både c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med ”Utskottet
utgår” och slutar med ”yrkande 22” bort ha följande lydelse:

Stiftelser av den typ som motionsledes föreslås skulle ha den fördelen att
de uppmuntrade till donationer men ändå begränsade donatorernas möjligheter
att detaljstyra forskningsmedlens användning. Det finns enligt utskottets
mening anledning att närmare studera möjligheterna att göra sådana
stiftelser särskilt attraktiva som mottagare av donationsmedel. Utskottet
finner det därför angeläget att ett kommande utredningsarbete beaktar
dessa synpunkter. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att moment 11 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande
lydelse:

11. beträffande stiftelser för stöd till forskning
att riksdagen med bifall till motion 1986/87: Ubl yrkande 14 och med
anledning av motion 1986/87: Ub5 yrkande 22 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

12. Fakultetsprogram som planeringsinstrument m. m.

(punkt 1, mom. 13)

Birgitta Rydle, Birger Hagård och Rune Rydén (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”yrkande 2” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att en decentralisering av beslutanderätten i fråga om
inrättande av vissa professurer och omprövning av vissa befintliga tjänster
skulle kunna öka möjligheterna för de tekniska och matematisk-naturvetenskapliga
fakulteterna att underhålla och förnya den vetenskapliga kompetensen.
Utskottet föreslår därför en försöksverksamhet under sex år
inom dessa båda fakultetsområden som innebär att ansvaret för inrättande
av nya professurer och omprövning av befintliga tjänster med vissa undantag
överflyttas till högskoleenheterna. Denna rätt bör alltså inte omfatta
samtliga professurer. Det bör finnas en garanti för att ett basämne alltid är
företrätt av minst en professur. Utskottet föreslår att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om en försöksverksamhet
vid vissa fakulteter.

dels att moment 13 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande
lydelse:

13. beträffande fakultetsprogram som planeringsinstrument m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1986/87: Ub5 yrkande 11 samt
med anledning av proposition 1986/87: 80 och motion 1986/87: Ub6
yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

131

13. Fakultetsprogram som planeringsinstrument m. m.
(punkt 1, mom. 13)

Ylva Annerstedt och Kerstin Keen (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”yrkande 2” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att en decentralisering av beslutanderätten i fråga om
inrättande av nya professurer och omprövning av befintliga tjänster skulle
kunna öka möjligheterna för de tekniska och matematisk-naturvetenskapliga
fakulteterna att underhålla och förnya den vetenskapliga kompetensen.
Utskottet föreslår därför en försöksverksamhet fr. o. m. budgetåret 1988/
89 inom dessa båda fakultetsområden som innebär att regering och riksdag
fattar beslut om resurser för forskning och forskarutbildning på grundval
av fakultetsprogram samt att ansvaret för inrättande av nya professurer
och omprövning av befintliga tjänster överflyttas till högskoleenheterna.
Vid de tekniska och matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna finns intresse
och beredskap för att disponera resurserna på angivet sätt. Utskottet
föreslår att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

dels att moment 13 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande
lydelse:

13. beträffande fakultetsprogram som planeringsinstrument
m. m.

att riksdagen med bifall till motion 1986/87: Ub6 yrkande 2 samt med
anledning av proposition 1986/87:80 och motion 1986/87: Ub5 yrkande
11 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

14. Försöksverksamhet med fri resursanvändning inom
teknisk fakultet (punkt 1, mom. 14)

Under förutsättning av bifall till reservation 13

Ylva Annerstedt och Kerstin Keen (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”yrkande 3” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående föreslagit en försöksverksamhet med en
decentraliserad beslutanderätt i fråga om inrättande av nya professurer
och omprövning av befintliga tjänster. Utskottet föreslår att denna försöksverksamhet
utvidgas så att högskoleenheterna tilldelas en extra resurs
för teknisk forskning motsvarande 5% av fakultetsanslaget att fördelas
enligt beslut av de lokala organen. Försöksverksamheten bör inledas budgetåret
1988/89. Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion 1986/
87: Ub6 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

UbU 1986/87: 26

132

dels att moment 14 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande

lydelse:

14. beträffande försöksverksamhet med fri resursanvändning
inom teknisk fakultet

att riksdagen med bifall till motion 1986/87: Ub6 yrkande 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

15. Allmän och särskild behörighet till forskarutbildning
(punkt 1, mom. 15)

Birgitta Rydle, Birger Hagård och Rune Rydén (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar med ”Utskottet,
som” och slutar med ”yrkande 18 avstyrks” bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer i motionärernas uppfattning, att en linjeutbildning
om 80 poäng är allför kort som allmän grund för utbildning till doktorsexamen.
Förkunskapskraven för forskarutbildning bör ändras i enlighet med
vad som anförts i motionen. Detta bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att moment 15 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande
lydelse:

15. beträffande allmän och särskild behörighet till forskarutbildning att

riksdagen med bifall till motion 1986/87: Ub5 yrkande 18 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

16. Studiefinansieringen inom forskarutbildningen (punkt 1,
mom. 16)

Birgitta Rydle (m), Ylva Annerstedt (fp), Birger Hagård (m), Kerstin Keen
(fp) och Rune Rydén (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar med ”Enligt
proposition” och slutar med ”yrkande 3” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att inga nya utbildningsbidrag skall delas ut efter läsåret
1990/91. Vid den tidpunkten bör studiestödet för tillkommande doktorander
bestå enbart av doktorandtjänster. Enligt utskottets mening är det
bättre med ett något färre antal doktorander som har ett fullgott studiestöd
och som kan genomföra forskarutbildningen på ett effektivt sätt än ett
system med utbildningsbidrag där doktoranderna av ekonomiska och andra
skäl har svårt att helt och fullt ägna sig åt forskarutbildning. Detta bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

UbU 1986/87:26

133

dels att moment 16 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande UbU 1986/87:26

lydelse:

16. beträffande studiefinansieringen inom forskarutbildningen
att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87: Ub5 yrkande 20 och
1986/87: Ub590 yrkande 3 samt med anledning av motion 1986/

87: Ubl yrkandena 5 och 6 delvis som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

17. Studiefinansieringen inom forskarutbildningen
(punkt 1, mom. 16)

Pär Granstedt och Larz Johansson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar med ”Enligt
proposition” och slutar med ”yrkande 3” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att utbildningsbidragen bör ses över med utgångspunkt i
att de bör rymma fler sociala förmåner än för närvarande i enlighet med
vad som anförs i motion 1986/87: Ubl. Vidare bör riksdagen hos regeringen
begära en plan för en successiv omvandling av utbildningsbidragen till
doktorandtjänster under de två eller tre närmaste planeringsperiodema för
forskningen. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 16 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande
lydelse:

16. beträffande studiefinansieringen inom forskarutbildningen
att riksdagen med bifall till motion 1986/87: Ubl yrkandena 5 och 6
delvis samt med anledning av motionerna 1986/87: Ub5 yrkande 20
och 1986/87: Ub590 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

18. Betygsättning av doktorsavhandlingar
(punkt 1, mom. 18)

Birgitta Rydle, Birger Hagård och Rune Rydén (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med ”Nuvarande
betygssystem” och slutar med ”avstyrks motionsyrkandet” bort ha följande
lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att doktorsavhandling skall
betygsättas med något av betygen underkänd, godkänd och väl godkänd.

Fakultetsopponent och betygsnämndens ledamöter skall ha rätt att i ett
protokoll anmäla avvikande mening samt skälen för sina ställningstaganden.
Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 18 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande
lydelse:

18. beträffande betygsättning av doktorsavhandlingar
att riksdagen med bifall till motion 1986/87: Ub5 yrkande 19 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

19. Doktorands undervisningsuppgifter (punkt 1, mom. 19) UbU 1986/87:26

Pär Granstedt (c), Birgitta Rydle (m), Ylva Annerstedt (fp), Birger Hagård
(m), Larz Johansson (c), Kerstin Keen (fp) och Rune Rydén (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med ”Årsarbetstiden
för ” och slutar med ”yrkande 21” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att bestämmelserna för doktorandernas tjänstgöring
skall utformas så, att den inte tillåts inkräkta på den del av doktorandtjänsten
som är avsedd för egen utbildning. Ett tak bör sättas för undervisningsskyldigheten
i likhet med vad som gäller för övriga tjänsteinnehavare.
Detta kan knappast erbjuda några särskilda svårigheter. Visserligen kommer
doktorandernas arbetsuppgifter att variera avsevärt alltifrån administrativa
uppgifter till såväl ”enklare” som mera kvalificerade undervisningsuppgifter.
Tjänstgöringsskyldighetens fördelning på olika uppgifter
kan dock lätt fastställas genom evalveringsbestämmelser. Vad utskottet
har anfört om vissa bestämmelser för doktorandtjänster bör riksdagen med
bifall till motionerna 1986/87: Ubl yrkande 6 delvis och 1986/87: Ub5 yrkande
21 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 19 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande
lydelse:

19. beträffande doktorands undervisningsuppgifter
att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87: Ubl yrkande 6
delvis och 1986/87: Ub5 yrkande 21 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

20. Utländsk studerande (punkt 1, mom. 21)

Pär Granstedt och Larz Johansson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar med ”Med det
anförda” och slutar med ”yrkande 12” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar dock motionärernas uppfattning att det vore önskvärt att
också utländska doktorander kunde erhålla doktorandtjänster för att på det
sättet underlätta ett internationellt utbyte. Regeringen bör uppdra åt UHÄ
och centrala studiestödsnämnden att närmare utreda detta. Vad utskottet
här anfört bör ges regeringen till känna.

dels att moment 21 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande
lydelse:

21. beträffande utländsk studerande
att riksdagen med bifall till motion 1986/87: Ub81 yrkande 12 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

135

21. Tillsättning av doktorandtjänster m. m. med kvinnliga
sökande (punkt 1, mom. 25)

Ylva Annerstedt (fp), Björn Samuelson (vpk) och Kerstin Keen (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28 böijar med ”1 fråga”
och slutar med ”av riksdagen” bort ha följande lydelse:

Som framgår av redovisningen i propositionen är det fortfarande långt
tili jämställdhet mellan kvinnor och män inom forskning och forskarutbildning.
Enligt utskottets mening är det uppenbart att givna föreskrifter i
jämställdhetslag och jämställdhetsförordning ännu inte har lett till att det
jämställdhetsmål som alla säger sig vara ense om har uppnåtts. Skall
antalet kvinnor på forskartjänster öka måste särskild hänsyn tas till kvinnors
speciella villkor. Utskottet ställer sig därför bakom förslaget i motion
1986/87: Ub60. Likaså tillstyrker utskottet yrkandet i samma motion att
regeringen bör uppdra åt UHÄ att särskilt följa tillsättningen av de nya
mellantjänsterna och därvid rapportera såväl positiva som negativa tendenser
i fråga om bedömningen av kvinnliga sökande. Utskottet anser att
riksdagen bör som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet här
anfört rörande tillsättning av kvinnor på forskartjänster.

dels att moment 25 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande
lydelse:

25. beträffande tillsättning av doktorandtjänster m.m. med
kvinnliga sökande

att riksdagen med bifall till motion 1986/87: Ub60 yrkandena 2 och 3
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

22. Uppställande av doktorsexamen som behörighetsvillkor
för vissa tjänster (punkt 1, mom. 26)

Pär Granstedt (c), Birgitta Rydle (m), Ylva Annerstedt (fp). Birger Hagård
(m), Larz Johansson (c), Kerstin Keen (fp) och Rune Rydén (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 30 böijar med ”Av
propositionen” och slutar med ”yrkande 4” bort ha följande lydelse:
Utredningen om forskningens och forskarutbildningens situation i den
nya högskolan startade sitt arbete år 1979. Den föreslog bl. a. vetenskaplig
utbildning som behörighetsvillkor till vissa högre tjänster inom bibliotek,
arkivväsendet, museer, forskningsinstitutioner, rättsväsendet, förvaltningar
m. m. Utredningens förslag i dessa delar föranledde ingen åtgärd.

Det var främst under 1970-talet som man upphävde tidigare krav på
vetenskaplig kompetens hos innehavare av högre tjänster vid Kungl, biblioteket,
universitetsbiblioteken, riksarkivet, landsarkiven, krigsarkivet,
dialekt- och ortnamnsarkiven, riksantikvarieämbetet och statens historiska
museer, nationalmuseum m. fl. institutioner (jfr SOU 1981:30 s. 26-27).

Insikten om de negativa effekterna av att ta bort alla behörighetskrav har
nu ökat. Allt fler människor har förståelse för att det är bättre att ha
behörighetsvillkor och någon gång på särskilda skäl ge dispens från dem än
att inte ha några behörighetsvillkor alls.

UbU 1986/87:26

136

Enligt utskottets mening har uppställandet av doktorsexamen som behörighetsvillkor
för vissa tjänster betydelse för rekryteringen av unga forskare.
Forskarutbildningen styrs av möjligheterna till sysselsättning efter fullgjord
utbildning.

Regeringen bör mot denna bakgrund uppdra åt berörda myndigheter att
göra en inventering av för vilka tjänster doktorsexamen bör vara ett
behörighetsvillkor. Vad utskottet anfört om uppställande av doktorsexamen
som behörighetsvillkor för vissa tjänster bör riksdagen med bifall till
motionerna 1986/87: Ubl yrkande 8, 1986/87: Ub5 yrkande 3 och 1986/
87: Ub590 yrkande 4 som sin mening ge regeringen till känna,

dels att moment 26 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande
lydelse:

26. beträffande uppställande av doktorsexamen som behörighetsvillkor
för vissa tjänster

att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87: Ubl yrkande 8,
1986/87: Ub5 yrkande 3 och 1986/87: Ub590 yrkande 4 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

23. Uttalande om spridning av de fasta forskningsresurserna,
m. m. (punkt 1, mom. 29)

Pär Granstedt och Larz Johansson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 33 börjar med ”Utskottet
anser att” och på s. 34 slutar med ”och 1986/87: Ub609” bort ha följande
lydelse:

Utskottet instämmer med vad som anförs i motion 1986/87: Ubl om
forskningens betydelse för den regionala utvecklingen. Det är därför angeläget
att de regionalpolitiska effekterna av en spridning av forskningsresurserna
noga studeras och att resultaten av dessa studier återspeglas i den
framtida forskningsplaneringen. Goda möjligheter att bedriva forskning i
olika delar av landet måste nämligen ses som ett viktigt instrument för att
främja en balanserad regional utveckling. Det är emellertid inte möjligt att
bygga upp forskningen vid de mindre högskolorna efter samma modell som
finns vid universiteten och de tekniska högskolorna. De mindre högskolorna
bör dock tillförsäkras en fast och stabil resurstilldelning samtidigt som
den vetenskapliga kvaliteten i verksamheten måste kunna garanteras. När
kompetensuppbyggnaden nått en viss utvecklingsgrad bör även tjänster
som professor kunna inrättas, i första hand vid högskolorna i Örebro,
Växjö och Karlstad. Regeringen bör ge de mindre högskolorna i uppdrag
att utarbeta förslag till en egen forskningsprofil. Vad utskottet nu anfört
bör riksdagen med bifall till motion 1986/87: Ubl yrkandena 4 och 16 som
sin mening ge regeringen till känna,

UbU 1986/87: 26

137

dels att moment 29 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande

lydelse:

29. beträffande uttalande om spridning av de fasta forskningsresurserna,
m. m.

att riksdagen med bifall till motion 1986/87: Ubl yrkandena 4 och 16
samt med anledning av motionerna 1986/87: Ub2 yrkande 6 delvis,
1986/87: Ub25, 1986/87: Ub67 yrkande 1, 1986/87: Ub601 delvis och
1986/87: Ub609 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

24. Uttalande om spridning av de fasta forskningsresurserna,
m. m. samt särskild medelstilldelning för forskning
vid de mindre högskoleenheterna (punkt 1, mom. 29 och 30)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 33 börjar med ”Utskottet
anser att” och på s. 34 slutar med ”6 delvis” bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning bör de ambitioner och den forskningsverksamhet
som finns vid de mindre högskolorna tas till vara. Genom ett
statligt resurstillskott till deras forskningsverksamhet kan man undvika att
dessa högskolor blir helt beroende av utomstående finansiärer. Det är
enligt utskottets uppfattning angeläget att de mindre högskolorna inte
utvecklas till ett slags regionala yrkeshögskolor. De forskningsinitiativ
som tas och den forskningsverksamhet som finns vid de mindre högskolorna
har stor regionalpolitisk betydelse. Mot denna bakgrund bör riksdagen
bifalla motion 1986/87: Ub2 yrkande 6 och anvisa särskilda medel, 25 milj.
kr. per år, under en treårsperiod för att stärka och utveckla de mindre
högskolornas forskning. Medlen bör fördelas av forskningsrådsnämnden
eller annan myndighet som regeringen finner lämpligt.

dels att momenten 29 och 30 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha
följande lydelse:

29. beträffande uttalande om spridning av de fasta forskningsresurserna,
m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1986/87: Ub2 yrkande 6 delvis
samt med anledning av motionerna 1986/87: Ubl yrkandena 4 och 16,
1986/87: Ub25, 1986/87: Ub67 yrkande 1, 1986/87: Ub601 delvis och
1986/87: Ub609 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

30. beträffande särskild medelstilldelning för forskning vid de
mindre högskoleenheterna

att riksdagen med bifall till motion 1986/87: Ub2 yrkande 6 delvis till
Forskning vid de mindre högskoleenheterna för budgetåret 1987/88
anvisar ett reservationsanslag av 25 000 000 kr.,

UbU 1986/87:26

138

25. Fördelning av medel från den rörliga resursen under
fakultetsanslagen till lärare vid de mindre högskoleenheterna
(punkt 1, mom. 31)

Birgitta Rydle, Birger Hagård och Rune Rydén (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 35 börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”yrkande 25” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med vad som anförs i motion 1986/87: Ub5 att
principen för fördelning av den rörliga resursen under fakultetsanslagen
skall vara att alla ansökningar skall vägas mot varandra på lika villkor och
att endast kvalitetsskäl skall få avgöra fördelningen av medlen. Någon
särskild avsättning av medel för de mindre högskolornas lärare på det sätt
som förordas i propositionen skall således inte göras. Detta bör riksdagen
med bifall till motionens yrkande 25 som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att moment 31 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande
lydelse:

31. beträffande fördelning av medel från den rörliga resursen
under fakultetsanslagen till lärare vid de mindre högskoleenheterna
att riksdagen med bifall till motion 1986/87: Ub5 yrkande 25, med
anledning av proposition 1986/87: 80 samt med avslag på motionerna
1986/87: Ubl yrkande 17 delvis, 1986/87: Ubl3, 1986/87: Ub33, 1986/
87: Ub65 och 1986/87: Ub67 yrkande 2 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

26. Fördelning av medel från den rörliga resursen under
fakultetsanslagen till lärare vid de mindre högskoleenheterna
(punkt 1, mom. 31)

Pär Granstedt och Larz Johansson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 35 börjar med ”Utskottet
tillstyrker” och slutar med ”yrkande 25” bort ha följande lydelse:

Medlen till högskolelärarnas forskning är av central betydelse för de
mindre högskolorna. Denna resurs bör enligt utskottets mening anvisas på
särskilt sätt under anslaget Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål
även budgetåret 1987/88. Dessutom bör resurserna ökas med 10 milj. kr.
till sammanlagt 43 870000 kr. Riksdagen bör således bifalla yrkande 17 i
motion 1986/87: Ubl och som sin mening ge regeringen till känna vad
utskottet här anfört. Regeringen bör i regleringsbrev föreskriva att medel
motsvarande 33870000 kr., vilka i proposition 1986/87:80 fördelats på
fakultetsanslagen, inte får disponeras av fakultetsnämnderna. Under anslaget
Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål bör riksdagen anvisa
43870000 kr. (punkt 15 i detta betänkande).

UbU 1986/87:26

139

dels att moment 31 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande UbU 1986/87:26

lydelse:

31. beträffande fördelning av medel från den rörliga resursen
under fakultetsanslagen till lärare vid de mindre högskoleenheterna
att riksdagen med bifall till motion 1986/87: Ubl yrkande 17 delvis,
med anledning av motionerna 1986/87: Ubl3, 1986/87: Ub33, 1986/

87: Ub65 och 1986/87: Ub67 yrkande 2 samt proposition 1986/87:80
och med avslag på motion 1986/87: Ub5 yrkande 25 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

27. Befordringstitlar (punkt 1, mom. 32)

Birgitta Rydle (m), Ylva Annerstedt (fp), Birger Hagård (m), Kerstin Keen
(fp) och Rune Rydén (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 36 böljar med ”Utskottet
har” och slutar med ”1986/87: Ub70” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det är viktigt att stimulera och uppmuntra pedagogiskt
skickliga och erfarna lärare. Detta gäller särskilt högskolelektorerna.

Inte minst i ett internationellt perspektiv är det angeläget att titelbefordra
de från undervisnings- och forskningssynpunkt mest kvalificerade högskolelektorerna,
vilket kan underlätta deras möjligheter att tillfälligt tjänstgöra
vid utländska universitet. Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.

dels att moment 32 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande
lydelse:

32. beträffande befordringstitlar

att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:80 och motionerna
1986/87: Ubl yrkande 18, 1986/87: Ub60 yrkande 1 och 1986/

87: Ub70 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

28. Befordringstitlar (punkt 1, mom. 32)

Pär Granstedt och Larz Johansson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 36 börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”1986/87: Ub70” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det förslag som UHÄ på regeringens uppdrag har
redovisat väl fyller de krav på stimulans och befordran som utskottet
efterlyste i sitt betänkande UbU 1984/85:9. Utskottet föreslår att innehavare
av tjänst som högskoleadjunkt resp. högskolelektor skall kunna få den
personliga titeln högskolelektor resp. professor utan att detta motsvaras av
någon förändring av vare sig lön eller arbetsuppgifter. Det nuvarande
systemet med lönefält gör det dock möjligt att kombinera en titelbefordran
med en löneförbättring. Det är numera också möjligt att anpassa fördelningen
av forskning och undervisning i tjänsten efter individuella förutsättningar.
Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen j4(

till känna.

dels att moment 32 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande

lydelse:

32. beträffande befordringstitlar

att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87: Ubl yrkande 18 och
1986/87: Ub70 och med anledning av motion 1986/87: Ub60 yrkande
1 och proposition 1986/87:80 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

29. Adjungerade högskolelektorer och forskarassistenter
(punkt 1, mom. 33)

Birgitta Rydle (m), Ylva Annerstedt (fp), Birger Hagård (m), Kerstin Keen
(fp) och Rune Rydén (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 36 börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”1986/87: Ub661” bort ha följande lydelse:

Vid riksmötet 1984/85 fattade riksdagen beslut om en ny lärartjänstorganisation.
I den nya organisationen ingår tjänster som adjungerad professor.
Utskottet anser att det är angeläget att gå vidare på den inslagna vägen.
Den form för samverkan som etablerats mellan högskolan och verksamheten
utanför denna bör utsträckas till att också gälla högskolelektorer och
forskarassistenter. Det är viktigt att möjlighet ges att knyta en kompetent
lärare/forskare utanför högskolan permanent till högskoleverksamheten.
De krav på vetenskaplig kompetens samt verksamhet utanför högskolan i
privat eller offentlig tjänst som gäller adjungerad professor skall gälla även
tjänster som adjungerad högskolelektor och forskarassistent. Om en möjlighet
öppnas till den föreslagna adjungeringen, kan såväl forskningen som
näringslivet och den offentliga förvaltningen gynnas. Särskilt de mindre
högskolorna kan på detta sätt tillföras värdefull kompetens.

dels att moment 33 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande
lydelse:

33. beträffande adjungerade högskolelektorer och forskarassistenter att

riksdagen med bifall till motion 1986/87: Ub661 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

30. En parlamentarisk utredning om forskningsetik (punkt 1,
mom. 34)

Pär Granstedt (c), Ylva Annerstedt (fp), Larz Johansson (c), Björn Samuelson
(vpk) och Kerstin Keen (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 37 börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”yrkande 7” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med föredragande statsrådet att många av de
frågor som behandlas i forskningsrådsnämndens rapport Etik i forskningsprocessen
är av synnerlig vikt och dessutom av komplicerad natur. Därför
vill utskottet betona det angelägna i att företrädare för olika politiska

UbU 1986/87:26

141

partier får delta i de fortsatta överväganden som statsrådet anger skall äga
rum kring forskningsetiska frågor. Utskottet föreslår således att riksdagen
bifaller yrkande 7 i motion 1986/87: Ub6 och som sin mening ger regeringen
till känna att den aviserade utredningen om forskningsetik bör få en parlamentarisk
sammansättning.

dels att moment 34 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande
lydelse:

34. beträffande en parlamentarisk utredning om forskningsetik
att riksdagen med bifall till motion 1986/87: Ub6 yrkande 7 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

31. Ansvaret för högskolans byggnader (punkt 1, mom. 40)

Pär Granstedt (c), Birgitta Rydle (m), Ylva Annerstedt (fp), Birger Hagård
(m), Larz Johansson (c), Kerstin Keen (fp) och Rune Rydén (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 41 börjar med ”Frågor
om” och på s. 42 slutar med ”avslå motionsyrkandet” bort ha följande
lydelse:

Med anledning av motionsyrkandet vill utskottet erinra om att byggnadsstyrelsen
är lokalhållare inom huvuddelen av den civila statsförvaltningen.
De affarsdrivande verken och vissa andra myndigheter, som t. ex.
generaltullstyrelsen och vägverket, svarar dock själva helt eller delvis för
lokalhållningen. En stor andel av högskolans budget utgörs av kostnader
för lokaler. Utskottet delar därför motionärernas uppfattning att den möjligheten
bör prövas att också högskolorna får överta ansvaret för sina
byggnader från byggnadsstyrelsen. Därigenom uppnås att lokalbrukaren,
högskolan, själv direkt kan ta ställning till bl. a. servicenivån inom lokalförsörjningen.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med bifall till motion 1986/
87: Ub5 yrkande 15 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 40 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande
lydelse:

40. beträffande ansvaret för högskolans byggnader
att riksdagen med bifall till motion 1986/87: Ub5 yrkande 15 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

32. Tjänsteförslagsnämndernas sammansättning (punkt 1,
mom. 43)

Birgitta Rydle, Birger Hagård och Rune Rydén (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 43 böljar med ”Utskottet
är” och slutar med ”12 avstyrks” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att personalens och de studerandes synpunkter i ett
tjänsteförslagsärende bör kunna inhämtas på annat sätt än genom rösträtt i
tjänsteförslagsnämnd. MBL-instrumentet bör kunna användas för att

UbU 1986/87:26

142

framföra personalens synpunkter i tillsättningsärendet. Riksdagen bör hos UbU 1986/87: 26
regeringen begära att bestämmelserna om tjänsteförslagsnämnd i högskoleförordningen
ändras i enlighet med vad utskottet här anfört. Utskottet
föreslår att riksdagen som sin mening ger regeringen detta till känna.

dels att moment 43 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande
lydelse:

43. beträffande tjänsteförslagsnämndernas sammansättning
att riksdagen med bifall till motion 1986/87: Ub5 yrkande 12 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

33. Försöksverksamhet med vetenskapsbutiker (punkt 1,
mom. 45)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 43 börjar med ”Utskottet
erinrar” och slutar med ”riksdagens åtgärd” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att 15 milj. kr. bör anvisas för en försöksverksamhet
med vetenskapsbutiker. Syftet är att genom en subvention av kostnaderna
ge finansiellt svaga grupper som t. ex. fackföreningar, miljögrupper, kvinnogrupper
och fredsorganisationer möjlighet att få forskning utförd inom
högskolan. Forskningsbehoven är stora inom områden som arbetsmiljö,
arbetarskydd, sysselsättning och arbetsmiljö, boende, transporter och
miljöfrågor samt frågor om jämställdhet. Medel för ändamålet bör anvisas
över ett nytt anslag på riksstaten, benämnt Bidrag till försöksverksamhet
med vetenskapsbutiker. Det bör ankomma på regeringen att meddela de
bestämmelser för dispositionen av anslaget som behövs.

dels att moment 45 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande
lydelse:

45. beträffande försöksverksamhet med vetenskapsbutiker
att riksdagen med bifall till motion 1986/87: Ub2 yrkande 8 till Bidrag
till försöksverksamhet med vetenskapsbutiker för budgetåret
1987/88 anvisar ett reservationsanslag av 15000000 kr.,

34. Särskilda ledningsresurser för designlinjen (punkt 2,
mom. 2)

Ylva Annerstedt (fp), Björn Samuelson (vpk) och Kerstin Keen (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 50 böljar med ”Utskottet
har” och slutar med ”motion 1986/87: Ub62” bort ha följande lydelse:

Utskottet ser en risk för att den i propositionen upptagna ”rörliga
resursen” kan inbjuda till alltför bred användning för att verkligen kunna
gagna en tvärvetenskaplig och långsiktig kunskapsuppbyggnad inom det
”bundna” området. Resursbehovet för detta kommer för övrigt att öka
fr. o.m. budgetåret 1987/88, då designlinjen även kommer att finnas vid
universitetet i Umeå. Regeringen bör om möjligt redan i nästa budgetpro- 143

position återkomma med förslag om tilldelning av egna ledningsresurser
för designlinjens kunskapsuppbyggnad genom egna forskningsprogram.
Detta bör riksdagen med bifall till motion 1986/87: Ub62 som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att moment 2 i utskottets hemställan i punkt 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande särskilda ledningsresurser för designlinjen

att riksdagen med bifall till motion 1986/87: Ub62 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet har anfört,

35. Ett centrum för biblioteksforskning (punkt 3, mom. 3)
Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 55 börjar med ”Utskottet
konstaterar” och slutar med ”samt 1986/87: Ub78” bort ha följande lydelse: Utskottet

instämmer med motionärerna om det väsentliga i att inte
ytterligare uppskjuta ett beslut i denna fråga. Utskottet ser det som mycket
angeläget att den framtida biblioteksforskningen äntligen får en klarare
kontur. Om inte detta sker, riskerar de resurser som redan har lagts ned på
både utbildning och forskning inom området att gå till spillo. Med särskild
omsorg om dessa och för att undvika en kostsam splittring av resurserna
anser utskottet att ett centrum för biblioteksforskning snarast bör inrättas
och att det bör förläggas till Borås.

Vad utskottet nu har anfört bör regeringen med bifall till motion 1986/
87: Ub46 yrkandena 1 och 2 samt med anledning av motion 1986/87: Ub78
som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 3 i utskottets hemställan i punkt 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande ett centrum för biblioteksforskning

att riksdagen med bifall till motion 1986/87: Ub46 yrkandena 1 och 2
samt med anledning av motion 1986/87: Ub78 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

36. Ett centrum för dansforskning (punkt 3, mom. 4)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 56 börjar med ”Mot
bakgrund” och slutar med ”yrkande 3 delvis” bort ha följande lydelse:
Utskottet vill med hänsyn till den stora bristen på fasta forskningsresurser
inom ämnesområdet dans understryka vikten av att ett centrum för
dansvetenskap inrättas vid universitetet i Stockholm senast den 1 juli 1988.
Organisationen bör prioriteras inom universitetets ramar och få en tvärvetenskaplig
karaktär. Vid skapandet av ett sådant centrum är det vidare
enligt utskottet av särskild vikt att den svenska folkdansen uppmärksammas,
liksom de behov som kan finnas av särskilda medel för vidareutbildning
av amatörforskare på detta område.

UbU 1986/87:26

144

Vad utskottet nu har anfört bör riksdagen med bifall till motionerna UbU 1986/87: 26
1986/87: Ubl4 samt 1986/87: Ub59 yrkandena 1 och 2 samt 3 delvis som sin
mening ge regeringen till känna.

dels att moment 4 i utskottets hemställan i punkt 3 bort ha följande lydelse:

4. beträffande ett centrum för dansforskning
att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87: Ubl4 samt 1986/

87: Ub59 yrkandena 1 och 2 samt 3 delvis som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

37. Särskilda medel för biblioteksforskning (punkt 3,
mom. 6)

Under förutsättning av bifall till reservation 35
Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 56 börjar med ”Yrkandet
anknyter” och slutar med ”motion 1986/87: Ub46” bort ha följande lydelse: Utskottet

har i det tidigare förordat att ett centrum för biblioteksforskning
inrättas i Borås. För budgetåret 1987/88 bör för detta ändamål anvisas
800000 kr. som särskilda medel för biblioteksforskning. Detta bör riksdagen
med bifall till motion 1986/87: Ub46 yrkande 3 delvis som sin mening
ge regeringen till känna.

dels att moment 6 i utskottets hemställan i punkt 3 bort ha följande lydelse:

6. beträffande särskilda medel för biblioteksforskning
att riksdagen med bifall till motion 1986/87: Ub46 yrkande 3 delvis
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

38. Särskilda medel för vidareutbildning av amatörforskare
på folkdansområdet (punkt 3, mom. 7)

Under förutsättning av bifall till reservation 36
Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 57 börjar med ”Detta
yrkande” och slutar med ”yrkande 3 delvis” bort ha följande lydelse:

Utskottet har nyss uttalat sig för att en organiserad forskning inom
ämnesområdet dans bör starta vid universitetet i Stockholm allra senast
den ljuli 1988. En stor del av den dokumentation som i dag finns av svensk
folkdans har gjorts av amatörer, vilka i flera fall också inlett enklare
forskningsprojekt. I samband med inrättande av forskarutbildning vid universiteten
bör även amatörernas behov av vidareutbildning beaktas. Utskottet
förordade därför också att särskilda medel skulle kunna utgå för
vidareutbildning av amatörforskare på folkdansens område.

För budgetåret 1987/88 bör 200000 kr. anvisas för detta ändamål, vilket
riksdagen med bifall till motion 1986/87: Ub59 yrkande 3 delvis som sin
mening bör ge regeringen till känna. 145

10 Riksdagen 1986187. 14 sami. Nr 26

dels att moment 7 i utskottets hemställan i punkt 3 bort ha följande lydelse:

7. beträffande särskilda medel för vidareutbildning av amatörforskare
på folkdansområdet

att riksdagen med bifall till motion 1986/87: Ub59 yrkande 3 delvis
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

39. Anslagsbeloppet under Humanistiska fakulteterna
(punkt 3, mom. 8)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 35, 36, 37 och 38
Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 57 börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”225 555 000 kr.” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det tidigare tillstyrkt motionerna 1986/87: Ub46 yrkande 3
delvis och 1986/87: Ub59 yrkande 3 delvis om särskilda medel för dels
biblioteksforskning (800000 kr.), dels vidareutbildning av amatörforskare
på folkdansens område (200000 kr.). Därmed bör det av regeringen föreslagna
anslagsbeloppet ökas med 1 milj. kr. och uppgå till 226555000 kr.
Riksdagen bör således anvisa detta belopp under ett reservationsanslag för
budgetåret 1987/88. Riksdagen bör därmed också bifalla motionerna 1986/
87: Ub46 yrkande 3 delvis och 1986/87: Ub59 yrkande 3 delvis.

dels att moment 8 i utskottets hemställan i punkt 3 bort ha följande lydelse:

8. beträffande anslagsbeloppet

att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87: Ub46 yrkande 3
delvis och 1986/87: Ub59 yrkande 3 delvis samt med anledning av
proposition 1986/87:80 till Humanistiska fakulteterna för budgetåret
1987/88 anvisar ett reservationsanslag av 226555 000 kr.

40. Tjänster som professor i folkrätt och i mänskliga
rättigheter (punkt 5, mom. 2)

Pär Granstedt (c), Ylva Annerstedt (fp), Larz Johansson (c) och Kerstin
Keen (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 59 börjar med ”Utskottet
finnér” och slutar med ”varför de avstyrks” bort ha följande lydelse:
Utskottet ser detta med tillfredsställelse mot bakgrund av de förpliktelser
att aktivt driva dessa frågor som Sverige får anses ha. Utskottet
konstaterar emellertid att Sverige endast har en tjänst som professor i
folkrätt. I ämnet mänskliga rättigheter finns det över huvud taget ingen
professur i landet. Utskottet anser att båda de nu aktuella närbesläktade
ämnena bör prioriteras vid en framtida ökning av forskningsresurserna.
Det synes då lämpligt att UHÄ ges i uppdrag att utreda behoven av och
förutsättningarna för att inrätta professurer i folkrätt och i mänskliga
rättigheter.

UbU 1986/87: 26

146

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med bifall till motionerna 1986/
87: Ub81 yrkande 2 och 1986/87: Ub533 yrkande 2 och med anledning av
motion 1986/87: Ub22 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 2 i utskottets hemställan i punkt 5 bort ha följande lydelse:
2. beträffande tjänster som professor i folkrätt och i mänskliga
rättigheter

att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87: Ub81 yrkande 2 och
1986/87: Ub533 yrkande 2 och med anledning av motion 1986/
87: Ub22 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

41. Tjänster i företagsekonomi vid universitetet i Umeå
(punkt 6, mom. 2)

Pär Granstedt och Larz Johansson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 64 börjar med ”Utskottet
erinrar” och slutar med ”motion 1986/87: Ub664” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas åsikt om vikten av att snarast bygga ut
den företagsekonomiska kompetensen inom Umeå högskoleregion. Jämförelser
med förhållandena i de nordiska grannländerna visar att regionen är
klart missgynnad. Vid Vasa högskola finns för närvarande nio professurer
på området, och även den helt nya handelshögskolan i Bodö har betydligt
fler professurer i företagsekonomi. Med en utökning utöver regeringens
förslag kan också fler av specialiteterna inom området representeras av
professurer. Med hänvisning till vad utskottet nyss anfört om en förnyelse
av näringslivet är det t. ex. särskilt angeläget med en professur i marknadsföring.

Vad utskottet nu anfört om ytterligare tilldelning av högre lärartjänster i
företagsekonomi för att påbölja utbyggnad av en handelshögskola i Umeå
bör utskottet med bifall till motion 1986/87: Ub664 som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att moment 2 i utskottets hemställan i punkt 6 bort ha följande lydelse:

2. beträffande tjänster i företagsekonomi vid universitetet i Umeå
att riksdagen med bifall till motion 1986/87: Ub664 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

42. Tjänst som professor i entreprenörskap (punkt 6, mom.
3)

Pär Granstedt och Larz Johansson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 64 börjar med ”Sorn
utskottet” och slutar med ”motion 1986/87: Ubl8” bort ha följande lydelse: Utskottet

är, liksom motionärerna, medvetet om hur man ute i landet
knyter framtidsförhoppningar till en utveckling av näringslivet med hjälp
av lokala resurser. Ett mer differentierat näringsliv eftersträvas, och olika

UbU 1986/87:26

147

studier visar också att framtidens arbetstillfällen i hög grad kommer att UbU 1986/87: 26
finnas vid de små och medelstora företagen. Småföretagsinriktade fördjupningskurser
finns i dag vid ekonomutbildningen på ett antal orter. Vid bl. a.
högskolan i Luleå bedrivs forskning med anknytning till små och medelstora
företag.

Med denna alltmer omfattande och allt viktigare verksamhet vore det
enligt utskottet naturligt att som nästa steg inrätta en professur i entreprenörskap.
Detta bör riksdagen med bifall till motion 1986/87: Ubl8 som sin
mening ge regeringen till känna.

dels att moment 3 i utskottets hemställan i punkt 6 bort ha följande lydelse:

3. beträffande en tjänst som professor i entreprenörskap

att riksdagen med bifall till motion 1986/87: Ubl8 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

43. Tjänst som professor i masskommunikation
(punkt 6, mom. 4)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 64 börjar med ”Utskottet
vill” och på s. 65 slutar med ”motion 1986/87: Ub47” bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser, i likhet med motionärerna, att masskommunikation i
mycket är en dominerande del av den kultur vi lever i. Det måste ses som
väsentligt att kunna studera vilka värderingar och föreställningar om både
människor och samhälle som kommer till uttryck i våra vanligaste massmedia,
dvs. i TV och i reklam. Mot den bakgrunden är det enligt utskottet
viktigt att en stabil struktur kan åstadkommas för denna alltmer betydelsefulla
forskningsgren. Ett verksamt instrument kan här vara att en professur
i ämnet masskommunikation inrättas vid universitetet i Stockholm.

Riksdagen bör med bifall till motion 1986/87: Ub47 som sin mening ge
regeringen detta till känna.

dels att moment 4 i utskottets hemställan i punkt 6 bort ha följande lydelse:

4. beträffande en tjänst som professor i masskommunikation

att riksdagen med bifall till motion 1986/87: Ub47 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

44. Tjänst som professor i arbetsvetenskap
(punkt 6, mom. 5)

Pär Granstedt och Larz Johansson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 65 börjar med ”Utskottet
erinrar” och slutar med ”1986/87: Ub81 yrkande 8” bort ha följande lydelse: Den

satsning på jämställdhetsfrågor som görs i forskningspropositionen
välkomnas av utskottet. Dock finner utskottet det angeläget med ytterligare
insatser för att främja forskning kring faktorer som missgynnar kvinnan i 148

arbetslivet och begränsar hennes karriärmöjligheter. Det finns därför an -

ledning att överväga frågan om en arbetsvetenskaplig professur med den UbU 1986/87: 26
speciella inriktning som motionärerna förordar. En sådan professur skulle
t. ex. kunna finansieras med medel ur arbetsmiljöfonden.

Vad utskottet nu har anfört bör riksdagen med bifall till motion 1986/

87: Ub81 yrkande 8 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 5 i utskottets hemställan i punkt 6 bort ha följande lydelse:

5. beträffande en tjänst som professor i arbetsvetenskap
att riksdagen med bifall till motion 1986/87: Ub81 yrkande 8 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

45. Forskning inom området fritid, rekreation och turism
(punkt 6, mom. 8)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 66 börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”1986/87: Ub513” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill inledningsvis konstatera att staten hittills i praktiken ställt
endast mycket små resurser till förfogande för forskning inom fritids-,
rekreations- och turismområdet (FRT-området). Fritiden är dock redan i
dag betydelsefull i människors tillvaro. Den traditionella arbetsetiken
kompletteras nu med en ny ”fritidsetik”, enligt vilken behovstillfredsställelse
och livskvalitet skall uppnås inte bara under arbetstiden utan även
under fritiden. Att människor i sina liv värderar fritiden som värdefull har
tillsammans med den kvantitativa ökningen av fritiden resulterat i en
mängd olika ”arrangemang” för att möta denna fritid.

Den forskning inom området som pågår vid svenska universitet är spridd
på flera olika ämnesområden. FRT-forskningen är med nödvändighet
mångvetenskaplig, och för goda forskningsresultat fordras inte bara kunskaper
om FRT-forskning inom den egna disciplinen utan även inom
andra.

Utskottet noterar med tillfredsställelse att de två organisationerna Sveriges
Turistråd och Fritid Stockholm har tillsatt varsin FoU-chef. Utskottet
tolkar detta som ett utslag av ökad medvetenhet om sektorsorganens
ansvar för forskning och utveckling på området. Detta ökade intresse kan
dock inte mötas utan att ekonomiska resurser ställs till forskningsområdets
förfogande, så att en långsiktigt planerad verksamhet kan byggas upp.

Utskottet anser därför att särskilda resurser snarast bör ställas till forskningsområdets
förfogande, så att ett kunskapsuppbyggande av det slag
som motionärerna talat om kan starta. Detta bör riksdagen med bifall till
motion 1986/87: Ub4 och med anledning av motion 1986/87: Ub513 som sin
mening ge regeringen till känna.

dels att moment 8 i utskottets hemställan i punkt 6 bort ha följande lydelse:

8. beträffande forskning inom området fritid, rekreation och turism att

riksdagen med bifall till motion 1986/87: Ub4 och med anledning

av motion 1986/87: Ub513 som sin mening ger regeringen till känna 1

vad utskottet anfört,

46. Tjänst som professor i säkerhetspolitik (punkt 6, mom. 9)

Birgitta Rydle, Birger Hagård och Rune Rydén (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 67 börjar med ”Utbildningsutskottet,
som” och slutar med ”yrkande 23” bort ha följande lydelse: Utskottet

anser att det finns ett stort behov av forskning inom det
säkerhetspolitiska området och att denna forskning bör förstärkas. Även
om enskilda forskare inom det statsvetenskapliga området vid försvarets
forskningsanstalt och utrikespolitiska institut gör värdefulla insatser har
den säkerhetspolitiska forskningen i vad gäller bredd och organisation en
svag ställning. Utskottet föreslår därför att en professur i säkerhetspolitik
inrättas vid universitetet i Stockholm. Detta bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna.

dels att moment 9 i utskottets hemställan i punkt 6 bort ha följande lydelse:
9. beträffande en tjänst som professor i säkerhetspolitik
att riksdagen med bifall till motion 1986/87: Ub5 yrkande 23 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

47. Ett permanent fredsforum (punkt 6, mom. 11)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 67 börjar med ”Utskottet
ser” och slutar med ”1986/87: Ub51” bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar i likhet med motionärerna att fredsforskningen
och dess landvinningar inte når ut på önskvärt sätt. Situationen är i och för
sig likartad med den som råder inom många forskningsfält i fråga om den
utåtriktade informationen. Detta är dock här särskilt allvarligt, eftersom
fredsforskningen har stort allmänintresse. Det är angeläget att både enskilda
individer och organisationer som arbetar för fredens sak kan få del av
forskningsresultaten. Utskottet föreslår därför att ett permanent forum för
freds- och konfliktforskning inrättas i enlighet med vad som föreslås i
motion 1986/87: Ub51. Riksdagen bör bifalla denna och som sin mening ge
regeringen till känna vad utskottet här har anfört.

dels att moment 11 i utskottets hemställan i punkt 6 bort ha följande
lydelse:

11. beträffande ett permanent fredsforum
att riksdagen med bifall till motion 1986/87: Ub51 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

48. Den sociala forskningen (punkt 6, mom. 13)

Pär Granstedt och Larz Johansson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 68 börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”motion 1986/87: Ub35” bort ha följande lydelse:

UbU 1986/87:26

150

Utskottet instämmer i motionärernas uppfattning att kunskaperna om de
grundläggande sociala, fysiska och psykiska förutsättningarna för människans
välbefinnande är otillräckliga. Ett samlat kunskapsuppbyggande
kring dessa spörsmål är angeläget. Mot denna bakgrund finns det enligt
utskottets mening skäl för riksdagen att särskilt understryka behovet av en
tvärvetenskaplig inriktning av den sociala forskningen.

Utskottet instämmer också med motionärerna i att kraftiga förändringar
i sociala mönster kan skapa stora problem hos enskilda individer. Inte
minst kan detta vara giltigt för många invandrare.

Utskottet finner det angeläget att den sociala forskningen på ett samlat
sätt söker ta fasta på människans totala livssituation. Vad utskottet här har
anfört bör riksdagen med bifall till motion 1986/87: Ub35 som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att moment 13 i utskottets hemställan i punkt 6 bort ha följande
lydelse:

13. beträffande den sociala forskningen
att riksdagen med bifall till motion 1986/87: Ub35 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

49. Arbetsmarknadsforskning (punkt 6, mom. 14)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 68 börjar med ”Dessa
yrkanden” och slutar med ”1986/87: Ub3” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att den forskningsinriktning som hittills dominerat beträffande
arbetsmarknadspolitiska frågor inte ifrågasatt den nuvarande
ekonomiska maktstrukturen och dess negativa effekter på samhällsutvecklingen.
Den har i stället strävat efter att stimulera och befästa denna
maktstruktur. De framtida forskningsinsatserna bör enligt utskottets uppfattning
få en helt annan inriktning och omfattning för att resultaten i form
av ökad kunskap skall kunna bidra till att öka sysselsättningen och minska
arbetslösheten. Som ett led i kampen för arbete, drägliga arbetsvillkor,
bättre arbetsmiljö och ett människovärdigt liv måste de arbetande och
deras fackliga organisationer ges stor möjlighet att få ange problemen och
forskningsinriktningen.

I det sist sagda ligger enligt utskottet också att fackföreningarna måste få
möjlighet att styra teknikutvecklingen, t. ex. genom ett fackligt forskningsinstitut.

En lagändring bör också genomföras för att ge arbetslivsforskarna möjlighet
att komma in på arbetsplatserna, även om det måste ske utan
företagsledningens och/eller ägarnas samtycke.

Mot denna bakgrund anser utskottet att riksdagen bör bifalla motion
1986/87: Ub3 och som sin mening ge regeringen till känna att ökade forskningsinsatser
skall göras inom alla de områden som redovisas i motionens
yrkanden 1—5 och 8-11 samt vad som i övrigt anförts om fackliga forsk -

UbU 1986/87: 26

151

ningsinstitut och arbetsplatsforskning även utan arbetsköpamas samtycke UbU 1986/87: 26
(yrkande 6 resp. 7).

dels att moment 14 i utskottets hemställan i punkt 6 bort ha följande
lydelse:

14. beträffande arbetsmarknadsforskning
att riksdagen med bifall till motion 1986/87: Ub3 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

50. Jämställdhetsforskning (punkt 6, mom. 17)

Pär Granstedt (c), Ylva Annerstedt (fp), Larz Johansson (c) och Kerstin
Keen (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 69 böljar med ”Utskottet
konstaterar” och på s. 70 slutar med ”1986/87: Ub68 yrkande 1 delvis”
bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i denna bedömning.

En förutsättning för att engagera fler kvinnor i forskning och vetenskap
är att områden med relevans för kvinnors liv och av intresse för kvinnor får
ökat utrymme i den forskning som bedrivs vid institutionerna. Eftersom
alla förändringar härvidlag måste få ta sin tid, måste det under tiden finnas
någon annan miljö, som kan ge stöd till kvinnliga forskare och som ger
möjlighet till vetenskapligt utbyte kring deras speciella forskningsfrågor.

Det är därför enligt utskottets mening nödvändigt att stärka de enheter som
nu finns för kvinnliga forskare och kvinnoforskning.

För att ge kvinnoforskningen en möjlighet att utvecklas i en sådan
positiv miljö behöver Fora/Centra för kvinnliga forskare och kvinnoforskning
få en ytterligare medelstilldelning. Utskottet föreslår därför att ytterligare
1 000000 kr. anslås till Fora/Centra för kvinnliga forskare och kvinnoforskning.
Detta bör riksdagen med bifall till motionerna 1986/87: Ub6
yrkande 5 delvis och 1986/87: Ub68 yrkande 1 delvis samt med anledning
av motion 1986/87: Ub2 yrkande 5 delvis som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att moment 17 i utskottets hemställan i punkt 6 bort ha följande
lydelse:

17. beträffande jämställdhetsforskning
att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87: Ub6 yrkande 5
delvis och 1986/87: Ub68 yrkande 1 delvis samt med anledning av
motion 1986/87: Ub2 yrkande 5 delvis som sin mening ge regeringen
till känna vad utskottet anfört,

51. Jämställdhetsforskning (punkt 6, mom. 17)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 69 börjar med ”Utskottet
konstaterar” och på s. 70 slutar med ”1986/87: Ub68 yrkande 1 delvis”
bort ha följande lydelse:

152

Utskottet instämmer i denna bedömning. Det behövs ett kraftigt ökat
stöd tili kvinnoforskningen. De forumorganisationer som finns är enligt
utskottets uppfattning mycket betydelsefulla för kvinnoforskningen. Den
ökning med 500000 kr. som regeringen föreslår till Forum för kvinnliga
forskare är otillräcklig. Utskottet förordar att riksdagen anvisar 1 500000
kr. utöver regeringens förslag. Ett sådant påslag skulle också garantera att
Kvinnovetenskaplig Tidskrift får stöd samt att medel kan avsättas för en
ny professur i kvinnoforskning.

Vad utskottet nu har anfört bör riksdagen med bifall till motion 1986/
87: Ub2 yrkande 5 delvis samt med anledning av motionerna 1986/87: Ub6
yrkande 5 delvis och 1986/87: Ub68 yrkande 1 delvis som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att moment 17 i utskottets hemställan i punkt 6 bort ha följande
lydelse:

17. beträffande jämställdhetsforskning

att riksdagen med bifall till motion 1986/87: Ub2 yrkande 5 delvis
samt med anledning av motionerna 1986/87: Ub6 yrkande 5 delvis
och 1986/87: Ub68 yrkande 1 delvis som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

52. Medel för forskning om förskola, ungdomsskola och
vuxenutbildning (punkt 6, mom. 18)

Birgitta Rydle, Birger Hagård och Rune Rydén (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 70 börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”yrkande 50 delvis” bort ha följande lydelse:
Utskottet ansluter sig till vad som anförts i motionen. Forskning om
ungdomsskola och vuxenutbildning skulle i princip gynnas av en ökning av
forskningsresurserna vid de samhällsvetenskapliga fakulteterna och av en
motsvarande minskning av de av SÖ disponerade forskningsmedlen. Sådan
bör också inriktningen vara fr. o. m. budgetåret 1988/89. För det nu
kommande budgetåret bör anslaget — utan överföring från anslaget B 7 -ökas med 5 milj. kr., vilket riksdagen med bifall till motion 1986/87: Ub828
yrkande 50 delvis bör ge regeringen till känna.

dels att moment 18 i utskottets hemställan i punkt 6 bort ha följande
lydelse:

18. beträffande medel för forskning om förskola, ungdomsskola
och vuxenutbildning

att riksdagen med bifall till motion 1986/87: Ub828 yrkande 50 delvis
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

UbU 1986/87:26

153

53. Regionalvetenskaplig forskning vid CERUM
(punkt 6, mom. 19)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 70 börjar med ”Utskottet
erinrar” och slutar med ”1986/87: Ub49 delvis” bort ha följande lydelse:
Utskottet finner att den forskning som hittills genomförts inom det
regionalvetenskapliga området har haft en blygsam omfattning. Det är
mycket angeläget att särskilt det nämnda forskningsprojektet kan genomföras.
Ett särskilt anslag om 10 milj. kr. bör enligt utskottet anslås för att
täcka resursbehovet för tre år framåt. Detta bör riksdagen med bifall till
motion 1986/87: Ub49 delvis som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 19 i utskottets hemställan i punkt 6 bort ha följande
lydelse:

19. beträffande regionalvetenskaplig forskning vid CERUM

att riksdagen med bifall till motion 1986/87: Ub49 delvis som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

54. Anslagsbeloppet under Samhällsvetenskapliga
fakulteterna (punkt 6, mom. 20)

Under förutsättning av bifall till reservation 50

Pär Granstedt (c), Ylva Annerstedt (fp), Larz Johansson (c) och Kerstin
Keen (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 70 börjar med ”Mot
bakgrund” och slutar med ”yrkande 50 delvis” bort ha följande lydelse:
Mot bakgrund av vad som här anförts föreslår utskottet beträffande
anslagsbeloppet att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87: Ub6 yrkande
5 delvis och 1986/87: Ub68 yrkande 1 delvis samt med anledning av
proposition 1986/87:80 och motion 1986/87: Ub2 yrkande 5 delvis till Samhällsvetenskapliga
fakulteterna för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag
av 265 119000 kr. Riksdagen bör samtidigt avslå motionerna
1986/87: Ub49 delvis och 1986/87: Ub828 yrkande 50 delvis.

dels att moment 20 i utskottets hemställan i punkt 6 bort ha följande
lydelse:

20. beträffande anslagsbeloppet

att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87: Ub6 yrkande 5
delvis och 1986/87: Ub68 yrkande 1 delvis samt med anledning av
proposition 1986/87: 80 och motion 1986/87: Ub2 yrkande 5 delvis
och med avslag på motionerna 1986/87: Ub49 delvis och 1986/
87: Ub828 yrkande 50 delvis till Samhällsvetenskapliga fakulteterna
för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag av 265 119000
kr.

UbU 1986/87:26

154

55. Anslagsbeloppet under Samhällsvetenskapliga
fakulteterna (punkt 6, mom. 20)

UbU 1986/87:26

Under förutsättning av bifall till reservation 52

Birgitta Rydle, Birger Hagård och Rune Rydén (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 70 börjar med ”Mot
bakgrund” och slutar med ”yrkande 50 delvis” bort ha följande lydelse:

Mot bakgrund av vad som här anförts föreslår utskottet beträffande
anslagsbeloppet att riksdagen med bifall till motion 1986/87: Ub828 yrkande
50 delvis och med anledning av proposition 1986/87: 80 till Samhällsvetenskapliga
fakulteterna för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag
av 269119000 kr. Riksdagen bör samtidigt avslå motionerna 1986/

87:Ub2 yrkande 5 delvis, 1986/87: Ub6 yrkande 5 delvis, 1986/87: Ub49
delvis och 1986/87: Ub68 yrkande 1 delvis.

dels att moment 20 i utskottets hemställan i punkt 6 bort ha följande
lydelse:

20. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen med bifall till motion 1986/87: Ub828 yrkande 50 delvis
och med anledning av proposition 1986/87: 80 samt med avslag på
motionerna 1986/87: Ub2 yrkande 5 delvis, 1986/87: Ub6 yrkande 5
delvis, 1986/87: Ub49 delvis och 1986/87: Ub68 yrkande 1 delvis till
Samhällsvetenskapliga fakulteterna för budgetåret 1987/88 anvisar
ett reservationsanslag av 269 119000 kr.

56. Anslagsbeloppet under Samhällsvetenskapliga
fakulteterna (punkt 6, mom. 20)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 51 och 53

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 70 börjar med ”Mot
bakgrund” och slutar med ”yrkande 50 delvis” bort ha följande lydelse:

Mot bakgrund av vad som här anförts föreslår utskottet beträffande
anslagsbeloppet att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87: Ub2 yrkande
5 delvis och 1986/87: Ub49 delvis samt med anledning av proposition
1986/87:80 och motionerna 1986/87: Ub6 yrkande 5 delvis och 1986/

87: Ub68 yrkande 1 delvis till Samhällsvetenskapliga fakulteterna för budgetåret
1987/88 anvisar ett reservationsanslag av 275 619000 kr. Riksdagen
bör samtidigt avslå motion 1986/87: Ub828 yrkande 50 delvis.

dels att moment 20 i utskottets hemställan i punkt 6 bort ha följande
lydelse:

20. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87: Ub2 yrkande 5
delvis och 1986/87: Ub49 delvis, med anledning av proposition 1986/

87:80 och motionerna 1986/87: Ub6 yrkande 5 delvis och 1986/

87:Ub68 yrkande 1 delvis samt med avslag på motion 1986/ 155

87: Ub828 yrkande 50 delvis till Samhällsvetenskapliga fakulteterna
för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag av 275619000
kr.

57. Inrättande av en tjänst som professor i toxikologi med
inriktning på testmetoder som ett alternativ till djurförsök
(punkt 7, mom. 5)

Pär Granstedt och Larz Johansson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande sorn på s. 74 börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”yrkande 3” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att en viktig förutsättning för att plågsamma djurförsök
skall kunna avvecklas är att det utvecklas alternativa testmetoder. Därför
måste forskningen kring sådana alternativa testmetoder stimuleras. Det
räcker enligt utskottets mening inte med den forskning som stöds med
medel från centrala försöksdjursnämnden eller med de resurser som fakulteter
och forskningsråd kan ställa till förfogande för sådan forskning. För
att forskningen skall få stabilitet och snabbare leda till önskade resultat bör
en tjänst som professor i toxikologi inrättas den 1 juli 1988. Tjänsten skall
ha inriktning mot utveckling av sådana metoder som är ett alternativ till
djurförsök. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om inrättande
av en sådan tjänst. Riksdagen bör således bifalla motion 1986/
87: Ub81 yrkande 3.

dels att moment 5 i utskottets hemställan i punkt 7 bort ha följande lydelse:

5. beträffande inrättande av en tjänst som professor i toxikologi
med inriktning på testmetoder som ett alternativ till djurförsök
att riksdagen med bifall till motion 1986/87: Ub81 yrkande 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

58. Omvårdnadsforskning, (punkt 7, mom. 6)

Ylva Annerstedt och Kerstin Keen (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 74 böljar med ”Utskottet
har” och på s. 75 slutar med ”och 1986/87: Ub72” bort ha följande lydelse:
Omvårdnadsforskning är ett nytt forskningsfält, etablerat med statsmakternas
goda minne och med statsmakternas förväntningar om resultat.
Omvårdnad omfattar såväl fysiologiska som psykologiska och sociala aspekter.
Omvårdnadsforskning inriktas på vårdprocessen, på den situation
och den miljö där vården äger rum. Studierna kan även avse relationer och
samspel mellan människor i vården. Till omvårdnadsforskning kan också
räknas forskning om vårdarbetets organisation liksom forskning om utbildning
av vårdande personal.

I dag måste omvårdnadsforskning konkurrera om medel tillsammans
med traditionell medicinsk forskning. Även om den svenska medicinska
forskningen har betydande anslag, är risken stor att ett nytt forskningsfält
har svårigheter att hävda sig i konkurrensen. Utskottet tillstyrker att

UbU 1986/87:26

156

särskilda medel beräknas för omvårdnadsforskningen vid universitetet i
Uppsala. Utskottet anser emellertid att omvårdnadsforskningen behöver
byggas ut ytterligare under den kommande treårsperioden. I enlighet med
vad som anförs i motion 1986/87: UblO bör därför omvårdnadsforskningen
garanteras vissa resurser fr. o. m. budgetåret 1988/89.

dels att moment 6 i utskottets hemställan i punkt 7 bort ha följande lydelse:

6. beträffande omvårdnadsforskning
att riksdagen med bifall till motion 1986/87: UblO, med anledning av
motionerna 1986/87: Ub66 och 1986/87: Ub72 samt med avslag på
motion 1986/87: Ubl2 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

59. Resurser för informationsteknologisk forskning (punkt
10, mom. 2)

Birgitta Rydle, Birger Hagård och Rune Rydén (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 80 börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”i Luleå” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att mikroelektronik och informationsteknologi är
mycket viktiga utvecklings- och forskningsområden. Det är nödvändigt att
den egna forskningen inom landet har hög kvalitet för att svenska företag
skall kunna utvecklas och konkurrera med andra länders näringsliv och för
att svenska forskare skall förstå och kunna utnyttja rön som görs vid
utländska forskningsinstitutioner. Utskottet föreslår därför att riksdagen
med bifall till motion 1986/87: NI50 yrkande 5 anvisar 10 milj. kr. utöver
vad som föreslås i proposition 1986/87:80 till informationsteknologisk
forskning vid universitet och tekniska högskolor. Medlen bör anvisas
under anslaget matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna och föras till
en särskild anslagspost som regeringen fördelar till både matematisknaturvetenskaplig
och teknisk forskning inom det informationsteknologiska
området. Därvid bör 3 milj. kr. tillföras universitetet i Umeå som
en del av de särskilda insatser som behöver göras för detta universitet.

Med detta extra medelstillskott om 3 milj. kr. till Umeå budgetåret 1987/
88 bör yrkande 10 i motion 1986/87: Ub81 vara tillgodosett i vad det avser
en förstärkning av den informationsteknologiska forskningen vid detta
universitet.

dels att moment 2 i utskottets hemställan i punkt 10 bort ha följande
lydelse:

2. beträffande resurser för informationsteknologisk forskning
att riksdagen med bifall till motion 1986/87: NI50 yrkande 5 delvis,
med anledning av proposition 1986/87:80 och med avslag på motion
1986/87: Ub81 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

UbU 1986/87:26

157

60. Resurser för informationsteknologisk forskning (punkt
10, mom. 2)

Pär Granstedt (c), Ylva Annerstedt (fp), Larz Johansson (c), Björn Samuelson
(vpk) och Kerstin Keen (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 80 börjar med ”Med
hänvisning” och slutar med ”i Luleå” bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer med vad som anförs i propositionen om att det
innebär betydande problem med den mycket stora koncentrationen av
resurser för informationsteknologisk forskning till den södra delen av
landet. Regeringen bör därför enligt utskottets mening i nästa års budgetproposition
återkomma till riksdagen med förslag om en sådan förstärkning
av den informationsteknologiska forskningen i Norrland att den kraftiga
regionala obalansen minskas. Detta bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att moment 2 i utskottets hemställan i punkt 10 bort ha följande
lydelse:

2. beträffande resurser för informationsteknologisk forskning

att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:80 och motion
1986/87: Ub8! yrkande 10 samt med avslag på motion 1986/87: N150
yrkande 5 delvis som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

61. Resurser för bioteknisk forskning (punkt 10, morn. 3)

Birgitta Rydle, Birger Hagård och Rune Rydén (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 81 börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”yrkande 29” bort ha följande lydelse:

Universitetet i Umeå har enligt utskottets uppfattning förutsättningar för
att bygga upp en specifik kompetens inom den molekylärbiologiska forskningen.
Utskottet tillstyrker därför motion 1986/87: Ub5 yrkande 29 och
föreslår att 2 milj. kr. utöver vad som föreslagits i proposition 1986/87:80
bör anvisas för ändamålet.

dels att moment 3 i utskottets hemställan i punkt 10 bort ha följande
lydelse:

3. beträffande resurser för bioteknisk forskning

att riksdagen med bifall till motion 1986/87: Ub5 yrkande 29 delvis,
med anledning av proposition 1986/87: 80 samt med avslag på motionerna
1986/87: Ub31 och 1986/87: Ub38 yrkande 1 delvis som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

62. Anslagsbeloppet under Matematisk-naturvetenskapliga
fakulteterna (punkt 10, mom. 5)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 59 och 61

UbU 1986/87: 26

Birgitta Rydle, Birger Hagård och Rune Rydén (alla m) anser att moment 5
i utskottets hemställan i punkt 10 bort ha följande lydelse:

158

5. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87: Ub5 yrkande 29 och
1986/87: N150 yrkande 5, båda delvis, med anledning av proposition
1986/87: 80 samt med avslag på motionerna 1986/87: Ub38 yrkande 1
delvis och 1986/87: Ub69 delvis till Matematisk-naturvetenskapliga
fakulteterna för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag av
541416 000 kr.,

63. Resursförstärkning till tema Barn budgetåret 1988/89
(punkt 12, mom. 3)

Pär Granstedt och Larz Johansson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 90 börjar med ”Utskottet
erinrar om att UHÄ” och slutar ”yrkande 4” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser det mycket värdefullt att ett nytt tema benämnt Barn
inrättas den 1 juli 1987. Detta nya tema bör enligt utskottets mening
tillföras ett resurstillskott om 1 milj. kr. budgetåret 1988/89 i samband med
att två extra tjänster som professor inrättas. Detta bör riksdagen med bifall
till motion 1986/87: Ub81 yrkande 4 som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att moment 3 i utskottets hemställan i punkt 12 bort ha följande
lydelse:

3. beträffande resursförstärkning till tema Barn budgetåret 1988/

89

att riksdagen med bifall till motion 1986/87: Ub81 yrkande 4 och med
avslag på proposition 1986/87: 80 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

64. Visst stöd till högskolelektorers forskning vid mindre
högskoleenheter (punkt 15, mom. 2)

Birgitta Rydle, Birger Hagård och Rune Rydén (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 94 börjar med ”Utskottet
erinrar” och slutarmed ”proposition 1986/87:80” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att de medel som i proposition 1986/87: 80 föreslås som
stöd till uppbyggnaden av kontaktsekretariat m.m. vid mindre högskolor
inte bör användas till stöd för utarbetande av ansökningar om forskningsmedel.
Utskottet bör därför bifalla motion 1986/87: U5 yrkande 27.

dels att moment 2 i utskottets hemställan i punkt 15 bort ha följande
lydelse:

2. beträffande visst stöd till högskolelektorers forskning vid mindre
högskoleenheter

att riksdagen med bifall till motion 1986/87: Ub5 yrkande 27 och med
avslag på proposition 1986/87:80 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

UbU 1986/87: 26

159

65. Högskolans biblioteksresurser (punkt 15, mom. 7)

Ylva Annerstedt och Kerstin Keen (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 96 börjar med ”Utskottet
kan” och slutar med "motion 1986/87: Ub641” bort ha följande lydelse:
Biblioteksresurserna inom högskolan bör enligt utskottets mening förstärkas.
Riksdagen bör därför med bifall till motion 1986/87: Ub641 yrkande
14 under förevarande anslag anvisa 6 milj. kr. för ändamålet nästa
budgetår.

dels att moment 7 i utskottets hemställan i punkt 15 bort ha följande
lydelse:

7. beträffande högskolans biblioteksresurser
att riksdagen med bifall till motion 1986/87: Ub641 yrkande 14 delvis
och med anledning av motion 1986/87: Ub628 yrkande 13 delvis som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

66. Högskolans biblioteksresurser (punkt 15, mom. 7)

Pär Granstedt och Larz Johansson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 96 börjar med ”Utskottet
kan” och slutar med ”motion 1986/87: Ub641” bort ha följande lydelse:
Biblioteksresurserna inom högskolan bör enligt utskottets mening förstärkas.
Riksdagen bör därför med bifall till motion 1986/87: Ub628 yrkande
13 under förevarande anslag anvisa 15 milj. kr. för ändamålet nästa
budgetår.

dels att moment 7 i utskottets hemställan i punkt 15 bort ha följande
lydelse:

7. beträffande högskolans biblioteksresurser
att riksdagen med bifall till motion 1986/87: Ub628 yrkande 13 delvis
och med anledning av motion 1986/87: Ub641 yrkande 14 delvis som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

67. Anslagsbeloppet under Vissa särskilda utgifter för
forskningsändamål (punkt 15, mom. 9)

Under förutsättning av bifall till reservation 65

Ylva Annerstedt och Kerstin Keen (båda fp) anser att moment 9 i utskottets
hemställan i punkt 15 bort ha följande lydelse:

9. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen med bifall till motion 1986/87: Ub641 yrkande 14 delvis,
med anledning av proposition 1986/87:80 och motion 1986/
87: Ub628 yrkande 13 delvis samt med avslag på motionerna 1986/
87: Ubl yrkande 17 och 1986/87: Krl08 yrkande 1, båda delvis, till
Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål för budgetåret 1987/
88 anvisar ett reservationsanslag av 32927000 kr.,

UbU 1986/87:26

160

68. Anslagsbeloppet under Vissa särskilda utgifter för UbU 1986/87:26

forskningsändamål (punkt 15, mom. 9)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 26 och 66

Pär Granstedt och Larz Johansson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 96 börjar med "Utskottet
har” och slutar med "detta anslag” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående (reservation 26) under punkt 1 i detta
betänkande tillstyrkt motion 1986/87: Ubl yrkande 17 i vilket hemställs att
medel för de mindre högskolornas lärares forskning skall anvisas under
anslaget Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål och inte under
fakultetsanslagen. Vidare har utskottet under samma punkt tillstyrkt motionsyrkandet
i vad det avser en höjning av resurserna för detta ändamål
med 10 milj. kr. till sammanlagt 43 870000 kr. Utskottet föreslår nu att
riksdagen vid medelsanvisningen under förevarande anslag beräknar detta
belopp under en särskild anslagspost benämnd Finansiering av högskolelektorers
m. fl. forskning. Vidare har utskottet (reservation 66) förordat en
förstärkning av högskolans biblioteksresurser med 15 milj. kr.

dels att moment 9 i utskottets hemställan i punkt 15 bort ha följande
lydelse:

9. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87: Ubl yrkande 17 och
1986/87: Ub628 yrkande 13, båda delvis och med anledning av proposition
1986/87: 80 samt motionerna 1986/87: Ub641 yrkande 14 och
1986/87: Krl08 yrkande 1, båda delvis, till Vissa särskilda utgifter
för forskningsändamål för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag
av 85 797 000 kr.,

69. Resurser till handikappforskningen (punkt 16, mom. 2)

Pär Granstedt (c), Ylva Annerstedt (fp), Larz Johansson (c) och Kerstin
Keen (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 100 börjar med "Handikappforskning
är” och slutar "yrkande 5 delvis” bort ha följande lydelse:
Handikappforskningen är ett betydelsefullt område som under den kommande
treårsperioden bör ägnas särskild uppmärksamhet vid bidragsgivningen.
Utskottet anser därför att riksdagen redan nu bör uttala att handikappforskningen
vid slutet av perioden bör disponera sammanlagt 25 milj.
kr. Detta innebär en ökning med 15 milj. kr. jämfört med budgetåret 1985/

86 då denna forskning enligt FRN:s undersökning disponerade 9,4 milj. kr.

Medlen bör avse både långsiktig kunskapsuppbyggnad och tillämpad
forskning. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med anledning av motionerna
1986/87: Ub29 delvis, 1986/87: Ub54 yrkande 1 delvis, 1986/87: Ub77
och 1986/87: Ub81 yrkande 5 delvis som sin mening ge regeringen till
känna.

11 Riksdagen 1986187. 14 sami. Nr 26

dels att moment 2 i utskottets hemställan i punkt 16 bort ha följande

lydelse:

2. beträffande resurser till handikappforskningen
att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:80 samt motionerna
1986/87: Ub29 delvis, 1986/87: Ub54 yrkande 1 delvis, 1986/
87:Ub77 och 1986/87: Ub81 yrkande 5 delvis som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

70. Anslagsbeloppet under Forskningsrådsnämnden (punkt
16, mom. 4)

Pär Granstedt och Larz Johansson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 100 börjar med ”Utskottet
tillstyrker” och slutar med ”avser anslagsbeloppet” bort ha följande lydelse: Utskottet

instämmer med vad som anförs i motion 1986/87: Ub81 om att
de sammanlagt 5 milj. kr., som budgetåret 1987/88 skall avsättas till långsiktig
kunskapsuppbyggnad inom handikappforskningen, i sin helhet bör
anvisas under anslaget till FRN. Detta anslag bör därför tillföras 2,5 milj.
kr. utöver vad som föreslås i propositionen. Därutöver bör de ansvariga
sektorsorganen ha ett oförändrat ansvar för att stödja handikappforskningen
inom sina resp. sektorer.

Utskottet har i övrigt inget att erinra mot vad som i propositionen
föreslagits och förordats beträffande resursförstärkningar budgetåren
1988/89 och 1989/90 eller beträffande medelsberäkningarna.

dels att moment 4 i utskottets hemställan i punkt 16 bort ha följande
lydelse:

4. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen med bifall till motion 1986/87: Ub81 yrkande 5 delvis
och med anledning av proposition 1986/87:80 till Forskningsrådsnämnden
för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag av
51699000 kr.,

71. Forskning om sårbarhet och säkerhet inom dataområdet
(punkt 16, mom. 6)

Pär Granstedt och Larz Johansson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 101 börjar med ”FRN
skall” och slutar med ”yrkande 2” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att FRN bör initiera och stödja forskning om sårbarhet
och säkerhet inom det informationstekniska området. Inom detta mycket
angelägna forskningsområde är det nämligen nödvändigt med större resurser
för sådan forskning som inte är av direkt försvarspolitisk betydelse.
Utskottet förutsätter dessutom att forskning om sårbarhet och säkerhet
ryms inom de resursförstärkningar under anslagen till fakulteterna och
forskningsråden som föreslås i proposition 1986/87:80 beträffande den
informationsteknologiska forskningen. Riksdagen bör således bifalla motion
1986/87: Ub43 yrkande 2.

UbU 1986/87:26

162

dels att moment 6 i utskottets hemställan i punkt 16 bort ha följande

lydelse:

6. beträffande forskning om sårbarhet och säkerhet inom dataområdet att

riksdagen med bifall till motion 1986/87: Ub43 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

72. Tjänst som professor i datoriseringens effekter (punkt
17, mom. 1)

Pär Granstedt och Larz Johansson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 104 börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”yrkande 3 avslås” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör de grundläggande resurserna för forskning
och undervisning inom dataområdet ytterligare förstärkas. Särskilt viktigt
är att forskningen inte bara inriktas på den datatekniska utvecklingen som
sådan utan också omfattar de vidare mänskliga och samhälleliga effekterna
av datoriseringen. Ett lämpligt sätt att säkra en sådan inriktning synes vara
att en professur inrättas med den inriktning som här har angetts. Detta bör
riksdagen med bifall till motion 1986/87: Ub43 yrkande 3 som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att moment 1 i utskottets hemställan i punkt 17 bort ha följande
lydelse:

1. beträffande en tjänst som professor i datoriseringens effekter
att riksdagen med bifall till motion 1986/87: Ub43 yrkande 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

73. Ett särskilt vetenskapligt råd (punkt 17, mom. 2)

Ylva Annerstedt och Kerstin Keen (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 104 börjar med ”Frågor
om” och slutar med ”yrkande 9” bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i fråga om behovet av ett sådant råd för ett rationellt
utnyttjande av de resurser som nu föreslås tillkomma för insatser på
området. Den kompetens som behöver utvecklas måste ha en bred vetenskaplig
bas i samhällsvetenskaper, humaniora och teknik. Om en sådan
bas byggs upp, kan den på ett kvalificerat sätt bredda perspektiven och
vidga utbildningen inom många olika yrken såsom t. ex. ingenjörer, samhällsvetare
och jurister.

För att möjliggöra en sådan kompetensuppbyggnad räcker det enligt
utskottets uppfattning inte med stöd till vissa enskilda forskningsprojekt.
Det behövs här en permanent och långsiktig finansiering för att attrahera
lämpliga forskare. En lämplig väg att utveckla denna kompetens synes
utskottet vara att inrätta ett vetenskapligt råd av det slag motionärerna
föreslår, varför motion 1986/87: Ub6 yrkande 9 nu tillstyrks av utskottet.
Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

UbU 1986/87:26

163

dels att moment 2 i utskottets hemställan i punkt 17 bort ha följande

lydelse:

2. beträffande ett särskilt vetenskapligt råd
att riksdagen med bifall till motion 1986/87: Ub6 yrkande 9 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

74. Tjänst som professor i kvinnoforskning (punkt 17, mom.
6)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 106 börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”yrkande 3” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser det väsentligt att ge kvinnoforskningen en möjlighet till
resurser i form av tjänster. Utskottet delar motionärernas åsikt att en
professur i kvinnoforskning bör inrättas. Denna professur bör ha en nära
anknytning till Forum för kvinnliga forskare. Likaså bör inriktningen på
arbetet anges av Forum för kvinnliga forskare.

Riksdagen bör därmed bifalla motion 1986/87: Ub2 yrkande 3 och ge
regeringen detta som sin mening till känna.

dels att moment 6 i utskottets hemställan i punkt 17 bort ha följande
lydelse:

6. beträffande en tjänst som professor i kvinnoforskning
att riksdagen med bifall till motion 1986/87: Ub2 yrkande 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

75. Prioritering av rätts vetenskaplig forskning
(punkt 17, mom. 8)

Pär Granstedt och Larz Johansson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 106 börjar med ”Utskottet
konstaterar” och slutar med ”yrkande 1 avstyrks” bort ha följande lydelse: Utskottet

finner det, i likhet med motionärerna, av stor vikt att tvärvetenskapliga
kontakter främjas på det område som nu är aktuellt. För att
initiera och utveckla ett sådant samarbete bör främst de sålunda utökade
resurserna för HSFR kunna komma i fråga. Rådet har, som utskottet ser
det, stora möjligheter att prioritera arbetet så att forskningsinsatser för att
lösa etiska/moraliska rättsfrågor m. m. kring ny teknik kan initieras på
tvärvetenskaplig basis.

Vad utskottet nu anfört rörande prioritering av HSFR:s resurser för
tvärvetenskaplig forskning bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna. Motion 1986/87: Ub43 yrkande 1 bör bifallas av riksdagen.

dels att moment 8 i utskottets hemställan i punkt 17 bort ha följande
lydelse:

8. beträffande prioritering av rättsvetenskap/ig forskning
att riksdagen med bifall till motion 1986/87: Ub43 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

76. Riktlinjer för resursförstärkningar för budgetåren 1988/
89 och 1989/90 (punkt 17, mom. 11)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 107 börjar med ”Utskottet
noterar” och slutar med ”avslå yrkandet” bort ha följande lydelse:
Utskottet finnér i likhet med motionärerna det angeläget att större resursförstärkningar
kommer HSFR till del under budgetåren 1988/89 och
1989/90. Detta synes särskilt angeläget i en tid av snabb teknisk utveckling
och omfattande samhällsförändringar. HSFR bör därför få disponera ytterligare
10 milj. kr. per år under budgetåren 1988/89 och 1989/90. Detta bör
riksdagen med bifall till motion 1986/87: Ub2 yrkande 9 delvis och med
avslag på proposition 1986/87:80 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 11 i utskottets hemställan i punkt 17 bort ha följande
lydelse:

11. beträffande riktlinjer för resursförstärkningar för budgetåren
1988/89 och 1989190

att riksdagen med bifall till motion 1986/87: Ub2 yrkande 9 delvis
och med avslag på proposition 1986/87: 80 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet har anfört,

77. Anslagsbeloppet under Humanistisk-samhällsvetenskapliga
forskningsrådet (punkt 17, mom. 12)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 108 börjar med ”Utskottet
konstaterar” och slutar med ”102970000 kr.” bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar i likhet med motionärerna att stora satsningar
föreslås på den tekniskt inriktade forskningen. Samtidigt understryks i
propositionen kulturvetenskapernas stora betydelse, och även de får resurstillskott,
vilket utskottet noterar med tillfredsställelse. I en tid av
snabb teknisk utveckling och samhällsförändring är det dock enligt utskottet
mycket angeläget att ytterligare satsningar görs också på humanistisksamhällsvetenskaplig
forskning. Den uppräkning av anslaget till HSFR
som regeringen föreslår är mot den bakgrunden otillräcklig. Utskottet
förordar att HSFR får disponera ytterligare 10 milj. kr. under budgetåret
1987/88. Riksdagen bör därför med bifall till motion 1986/87: Ub2 yrkande
9 delvis och med anledning av proposition 1986/87:80 till Humanistisksamhällsvetenskapliga
forskningsrådet för budgetåret 1987/88 anvisa ett
reservationsanslag av 112 970000 kr.

dels att moment 12 i utskottets hemställan i punkt 17 bort ha följande
lydelse:

12. beträffande anslagsbeloppet

att riksdagen med bifall till motion 1986/87: Ub2 yrkande 9 delvis
och med anledning av proposition 1986/87: 80 till Humanistisk-samhällsvetenskapliga
forskningsrådet för budgetåret 1987/88 anvisar
ett reservationsanslag av 112 970000 kr.

12 Riksdagen 1986/87. 14 sami. Nr 26

UbU 1986/87:26

165

78. Ett tekniskt forskningsråd (punkt 19, mom. 4)

UbU 1986/87:26

Birgitta Rydle, Birger Hagård och Rune Rydén (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 112 börjar med ”Utskottet
erinrar” och slutar med ”och 38” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att ett självständigt tekniskt forskningsråd bör inrättas i
enlighet med vad som anförs i motion 1986/87: Ub5. Detta forskningsråd
bör ha samma ställning som övriga forskningsråd och finansieras via ett
eget anslag på statsbudgeten. Det är enligt utskottets uppfattning väsentligt
för den tekniska forskningen att ett sådant fristående forskningsorgan kan
bedöma och stödja teknisk forskning utifrån vetenskapliga grunder och att
det därvid kan stödja forskning även utanför de av STU utvalda prioriterade
områdena. Det nya forskningsrådet bör inrättas den 1 juli 1987. Under
ett nytt anslag Tekniska forskningsrådet bör anvisas 35 milj. kr., varav 25
milj. kr. bör omfördelas från anslaget till STU. Detta anslag behandlar
näringsutskottet senare i sitt betänkande NU 1986/87:33. Riksdagen bör
således bifalla motion 1986/87: Ub5 yrkandena 37 och 38.

dels att moment 4 i utskottets hemställan i punkt 19 bort ha följande
lydelse:

4. beträffande ett tekniskt forskningsråd
att riksdagen med bifall till motion 1986/87: Ub5 yrkandena 37 och
38 dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
om inrättande av ett tekniskt forskningsråd den 1 juli 1987, dels till
Tekniska forskningsrådet för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag
av 35000000 kr.,

79. Ett miljöforskningsråd (punkt 19, mom. 5)

Pär Granstedt och Larz Johansson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 112 börjar med ”Motionärerna
har” och på s. 113 slutar med ”yrkande 13” bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer med vad som anförs i motion 1986/87: Ubl om att
miljöforskning ställer sådana krav på tvärvetenskaplighet som inte kan
uppfyllas av de befintliga fakulteterna och forskningsråden. Eftersom
miljöforskningen är av särskild betydelse för människornas och naturens
överlevnad bör därför ett särskilt miljöforskningsråd inrättas som inriktar
sin verksamhet på tvär- och mångvetenskapliga projekt inom ämnesområdena
naturmiljö, hushållning med naturresurser, energifrågor, arbetsmiljö,
boendemiljö m. m. Regeringen bör skyndsamt utreda inrättandet av ett
sådant forskningsråd och överförande av resurser till detta från bl. a.
naturvårdsverket, STU, energiverket, arbetarskyddsstyrelsen, byggforskningsrådet
och de befintliga grundforskningsråden. Vad utskottet här anfört
bör riksdagen med bifall till motion 1986/87: Ubl yrkande 13 som sin
mening ge regeringen till känna.

dels att moment 5 i utskottets hemställan i punkt 19 bort ha följande
lydelse:

166

5. beträffande ett miljöforskningsråd
att riksdagen med bifall till motion 1986/87: Ubl yrkande 13 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

80. Polarforskning (punkt 20, mom. 1 och 2)

Pär Granstedt och Larz Johansson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 114 börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”remissinstanserna visat” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att svensk polarforskning inte bör bidra till svensk eller
annan exploatering av Antarktis. Miljön där är mycket känslig och förhållandena
i Antarktis spelar en avgörande roll i jordens ekologiska system.
Därför bör den svenska polarforskningen inriktas mot frågor som har
betydelse för miljön i stort. Samtidigt som svensk polarforskning får en
inriktning mot miljöfrågor bör ett svenskt initiativ tas inom FN:s miljöorgan
för att få Antarktis förklarat som en internationell nationalpark öppen
för fri forskning och fredlig samverkan. Vad utskottet här anfört bör
riksdagen med bifall till yrkande 6 i motion 1986/87: Jol38 som sin mening
ge regeringen till känna. Utskottet anser vidare att bidraget till den svenska
polarforskningen bör begränsas i vad gäller polarforskningssekretariatets
verksamhetsområde och att det nya anslaget bör föras upp med 10 milj. kr.
i enlighet med yrkande 5 i motion 1986/87: Jol38.

dels att momenten 1 och 2 i utskottets hemställan i punkt 20 bort ha
följande lydelse:

1. beträffande uttalande om polarforskningens inriktning

att riksdagen med bifall till motion 1986/87: Jol38 yrkande 6 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. beträffande anslagsbeloppet

att riksdagen med bifall till motion 1986/87: Jol38 yrkande 5 och med
anledning av proposition 1986/87: 80 till Polarforskning för budgetåret
1987/88 anvisar ett reservationsanslag av 10000000 kr.

81. Fusionssamarbete med EG samt anslagsbeloppet under
Europeisk forskningssamverkan (punkt 22, mom. 1 och 2)

Pär Granstedt (c), Larz Johansson (c) och Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 116 börjar med ”Riksdagen
avslog” och slutar med ”motion 1986/87: N507” bort ha följande
lydelse:

Kärnkraften som energikälla skall enligt riksdagens beslut successivt
avvecklas med slut senast år 2010. Att Sverige under dessa omständigheter
deltar i fusionsforskning kan minska trovärdigheten i det på folkomröstningen
1980 grundade beslutet om avveckling. Det kan då fördröja den
satsning på sparande och på tillgängliga alternativa energikällor som avvecklingsbeslutet
förutsätter. Det är heller inte bra för Sveriges allmänna

UbU 1986/87: 26

167

trovärdighet att delta i samarbete kring projekt som är främmande för en UbU 1986/87: 26
stor del av det svenska folket.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen vid
medelsanvisningen avslår regeringens förslag att anvisa 45 milj. kr. till
fusionssamarbete med EG. Vidare bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna att detta fusionssamarbete bör avslutas. Regeringen bör
snarast framlägga ett förslag för riksdagen med denna innebörd.

dels att momenten 1 och 2 i utskottets hemställan i punkt 22 bort ha
följande lydelse:

1. beträffande fusionssamarbete med EG

att riksdagen med bifall till motion 1986/87: N507 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. beträffande anslagsbeloppet

att riksdagen med bifall till motion 1986/87: N507 yrkande 1 och med
anledning av proposition 1986/87:80 till Europeisk forskningssamverkan
för budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag av
168234000 kr.

82. Kostnadsramar samt anslagsbeloppet under Inredning
och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m. m.

(punkt 29, mom. 1 och 2)

Birgitta Rydle, Birger Hagård och Rune Rydén (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 121 böljar med ”Mot
bakgrunden” och på s. 122 slutar med ”445000000 kr.” bort ha följande
lydelse:

Utskottet vill med anledning av nämnda propositioner och motioner
anföra följande.

UHÄ har i sin anslagsframställning angett att ca 300 milj. kr. per budgetår
krävs enbart för ersättningsanskaffning. Även om det exakta behovet av
medel är svårberäknat framstår det som helt klart att stora brister föreligger,
när det gäller såväl ersättnings- som nyanskaffning. Utskottet anser
att staten har ansvaret för att garantera utbildningen och forskningen en
tillräckligt stor och kvalitativt högtstående basorganisation.

Mot bakgrunden av det anförda förordar utskottet att den på utrustningsplanen
uppförda kostnadsramen för UHÄ:s fördelning för budgetåret
1987/88 höjs med 100 milj. kr. jämfört med förslaget i proposition 1986/

87:80 samt att kostnadsramen för FRN:s fördelning för budgetåret 1987/88
höjs med 50 milj. kr. jämfört med förslaget i samma proposition. Vad
föredragande statsrådet i övrigt i budgetpropositionen har förordat beträffande
kostnadsramar föranleder ingen erinran från utskottets sida. Utskottet
föreslår sålunda att riksdagen med anledning av propositionerna 1986/

87:80 och 1986/87:100 och motionerna 1986/87:Ub5 yrkande 14 och 1986/

87:Ub503 yrkande 1 bemyndigar regeringen att besluta om anskaffning av
inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m. m. inom de
kostnadsramar som utskottet har förordat. 168

Som en följd av vad utskottet i det föregående har förordat föreslår

utskottet att riksdagen med anledning av propositionerna 1986/87:80 och UbU 1986/87: 26
1986/87:100 och motionerna 1986/87:Ub5 yrkande 13, 1986/87: Ub503 yrkande
2, 1986/87: Ub628 yrkande 12, 1986/87:Ub641 yrkande 12 till Inredning
och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m. m. för budgetåret
1987/88 anvisar 560000000 kr.

dels att momenten 1 och 2 i utskottets hemställan i punkt 29 bort ha
följande lydelse:

1. beträffande kostnadsramar

att riksdagen med anledning av propositionerna 1986/87:80 och
1986/87:100 och motionerna 1986/87: Ub5 yrkande 14 och 1986/

87: Ub503 yrkande 1 bemyndigar regeringen att besluta om anskaffning
av inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna
m. m. inom de kostnadsramar som utskottet har förordat,

2. beträffande anslagsbeloppet

att riksdagen med anledning av propositionerna 1986/87:80 och
1986/87:100 och motionerna 1986/87:Ub5 yrkande 13, 1986/

87:Ub503 yrkande 2, 1986/87:Ub628 yrkande 12 och 1986/87:Ub641
yrkande 12 till Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna
m.m. för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag
av 560000000 kr.,

83. Beskattning av bankernas vinster (punkt 29, mom. 4)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 123 börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”yrkande 2” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående uttryckt oro för att den aviserade bankdonationen
till forskningsutrustning kan komma att innebära ett hot mot
forskningens frihet och mot den bakgrunden uttalat att en motsvarande
beskattning av bankernas vinster vore att föredra. Riksdagen bör därför
hos regeringen hemställa om förslag om skärpt beskattning av bankkapitalet
varvid minst 600 milj. kr. bör tillfalla forskningen under den närmaste
treårsperioden. Vad utskottet nu har anfört bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna.

dels att moment 4 i utskottets hemställan i punkt 29 bort ha följande
lydelse:

4. beträffande beskattning av bankernas vinster
att riksdagen med bifall till motion 1986/87 :Ub2 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

169

Särskilda yttranden

1. Resurser för informationsteknologisk forskning (punkt 10,
mom. 2)

Pär Granstedt och Larz Johansson (båda c) anför:

I centerpartiets motion 1986/87: Ub628 - väckt under allmänna motionstiden
— föreslogs att riksdagen under ett särskilt anslag skulle anvisa 50
milj. kr. för regionalpolitisk! motiverade insatser inom högskolan. Dessa
resurser är avsedda att användas bl. a. för forskningsändamål, såsom ytterligare
insatser för den informationsteknologiska forskningen vid universitetet
i Umeå och högskolan i Luleå samt till molekylärbiologisk forskning
vid universitetet i Umeå. Vidare avses medlen användas för uppbyggnad
av forskningen vid de mindre högskolorna. Yrkandet har behandlats i
utbildningsutskottets betänkande UbU 1986/87: 21.

2. Polarforskning (punkt 20)

Ylva Annerstedt och Kerstin Keen (båda fp) anför:

Enligt folkpartiets uppfattning bör den svenska polarforskningen i Antarktis
ha en klar inriktning mot miljö och miljöövervakning. Vi menar att
Antarktis bör ges ett bestående skydd mot exploatering bl. a. med tanke på
dess känsliga och utomordentligt värdefulla naturmiljö. Vi avser att senare
i annat sammanhang återkomma med förslag i detta syfte.

UbU 1986/87:26

170

Kulturutskottets yttrande
1986/87:4 y

UbU 1986/87: 26

Bilaga 1

om vissa forskningsfrågor (prop. 1986/87:80 bil. 6
delvis)

Till utbildningsutskottet

Utbildningsutskottet har den 19 mars 1987 beslutat bereda kulturutskottet
tillfälle att yttra sig över den med anledning av proposition 1986/87:80 om
forskning väckta motionen 1986/87:Ub21 yrkande 1. Yrkande 2 i motion
Krl08 behandlas i utskottets betänkande KrU 1986/87:16.

Kulturutskottet har beslutat att - om utbildningsutskottet medger det -överlämna motionen 1986/87:Krl08 yrkande 1 till utbildningsutskottet och
att avge ett yttrande över yrkandet. Yrkande 2 i motion Krl08 behandlas i
utskottets betänkande KrU 1986/87:16.

Kulturutskottet

Utskottet tar först upp frågan om inkomstgaranti för f. d. innehavare av
tidsbegränsad lärartjänst inom högre konstnärlig utbildning. I budgetpropositionen
år 1984 (prop. 1983/84:100 bil. 10 s. 299) anförde utbildningsministern
att hon fann det angeläget att de personer som innehaft tjänst som
professor eller huvudlärare inom högre konstnärlig utbildning sedan deras
förordnande löpt ut skulle kunna återuppta sin konstnärliga verksamhet utan
oro för ekonomin. I propositionen föreslogs därför att två nya garantirum
skulle beräknas för dessa personer under anslaget F. Inkomstgarantier för
konstnärer.

I samband med riksdagsbehandlingen av förslaget framhöll kulturutskottet
(KrU 1983/84:18) att den mera övergripande frågan om inkomst av
lönegaranti för innehavare av lärartjänster inom konstnärliga utbildningar
skulle prövas i samband med förslag till ny arbets- och tjänsteorganisation
inom högskolan.

Lärartjänstutredningen föreslog i betänkandet (SOU 1980:3) Lärare i
högskolan att för innehavare av tidsbegränsade tjänster ett system med s. k.
lönegaranti skulle införas efter anställningstidens slut.

I det regeringsförslag om ny arbets- och tjänsteorganisation för lärare i den
statliga högskolan (prop. 1984/85:57), som riksdagen tog ställning till hösten
1984, togs frågan om lönegaranti för vissa lärartjänster inom de konstnärliga
utbildningarna upp. Utbildningsministern ansåg att de konstnärliga utbildningarna
har ett speciellt behov av förnyelse och att det därför är motiverat
att lärartjänster liksom hittills tillsätts med tidsbegränsat förordnande. Hon

förordade att de tidsbegränsade tjänsterna inom den högre konstnärliga 17]

utbildningen med en förordnandetid om högst tio resp. tio plus fem år även
fortsättningsvis skulle vara tidsbegränsade tills vidare för högst fem år med
möjlighet till omförordnande för högst ytterligare en femårsperiod. Lärartjänstutredningens
förslag om ett system med lönegaranti avvisades i
propositionen med följande motivering (s. 23):

Med en förordnandetid för här aktuella tjänster om högst fem år är det enligt
min mening inte nödvändigt att införa ett system med lönegaranti som
utredningen föreslagit. Innehavare av en tjänst med förordnande för högst
fem år bör enligt min uppfattning kunna behålla en naturlig kontakt med
egen konstnärlig verksamhet i betydligt större utsträckning än vad som kan
vara fallet för dagens innehavare av tioårsförordnanden. Jag finner det dock
skäligt att innehavare av de föreslagna tjänsterna med förordnande om högst
fem år erbjuds någon form av avgångsvederlag efter förordnandetidens
utgång för att underlätta återgången till egen konstnärlig verksamhet. Frågan
om sådant avgångsvederlag bör i varje enskilt fall prövas av konstnärsnämnden
i samråd med UHÄ. Beloppet bör uppgå till högst tre årslöner som
professor och bestämmas i förhållande till förordnandetidens längd och
andra omständigheter såsom t. ex. stadigvarande inkomster från egen
verksamhet och/eller anställning efter förordnandetidens utgång. För dagens
innehavare av tidsbegränsade tjänster med förordnande för högst tio resp.
femton år bör däremot den föreslagna ordningen med inkomstgarantier
gälla.

Utbildningsutskottet (UbU 1984/85:9) tillstyrkte regeringens förslag om
avgångsvederlag för innehavare av tidsbegränsade tjänster som professor.
Riksdagen följde utskottet. De professorer som utses efter juni månads
utgång 1986 kommer i enlighet härmed att erhålla någon form av avgångsvederlag.

Enligt motion Ub21 (fp) bör systemet med inkomstgarantier för konstnärer
inte användas för att tillgodose behovet av trygghet för f. d. professorer
inom högre konstnärlig utbildning. Motionärerna hänvisar till att konstnärsnämnden
kritiserat detta system och hävdar att medel till en lönegaranti bör
tas antingen ur pensionssystemet eller ur anslagen till högskola och forskning.
Vidare framhålls att lönegaranti till dessa lärare och inkomstgaranti till
konstnärer inte bör sammanblandas, eftersom man då får två kategorier
innehavare utsedda enligt olika kriterier. Motionärerna vill att riksdagen
skall göra en framställning till regeringen om att medel för lönegarantier åt
f. d. professorer och huvudlärare inom konstnärlig utbildning i fortsättningen
skall anvisas ur anslagen till högre utbildning och forskning.

Enligt vad utskottet inhämtat finansieras de sju garantirum som hittills
inrättats för professorer inom högre konstnärlig utbildning inom ramen för
de medel som beräknas för högre utbildning och forskning. Dessa garantirum
tar alltså inte i anspråk medel som skulle kunna användas för att öka antalet
garantirum i övrigt. Utskottet konstaterar alltså att motionärernas önskemål
tills viss del är tillgodosett.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det inte är tillfredsställande
att inkomstgaranti till f. d. professorer lämnas från anslaget Inkomstgarantier
för konstnärer. Detta system innebär att innehavarna av inkomstgarantier
utses enligt olika kriterier. Det bör dock framhållas att de här aktuella
inkomstgarantierna kommer att lämnas under ett övergångsskede och
kommer att ersättas av systemet med avgångsvederlag. För närvarande finns

UbU 1986/87:26

Bilaga 1

172

det 25 tjänster som professor eller huvudlärare inrättade inom den högre
konstnärliga utbildningen. I 6 fall har innehavarna av dessa tjänster utsetts
under perioden 1984-1986 och kan alltså förväntas få inkomstgaranti. Man
kan med hänsyn härtill räkna med att 13 personer blir berättigade att erhålla
inkomstgarantier.

Med hänsyn till att systemet med inkomstgarantier är temporärt och att det
omfattar ett fåtal personer anser utskottet inte att motionen i här aktuell del
(yrkande 1) bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

Förslag om ökade resurser för naturhistoriska riksmuseets forskning förs
fram i motion Krl08 (s). Motionärerna erinrar om att riksmuseet är unikt i
den svenska musievärlden genom sin utpräglade forskningsprofil med
tonvikt på naturvetenskaplig grundforskning. 80 % av de samlade resurserna
vid museet utnyttjas för forskning och vård av samlingar.

Motionärerna påpekar att det i regeringens förslag om forskning förutsätts
att museet skall få resursförstärkningar som motsvarar resursutvecklingen
för naturvetenskaplig forskning i övrigt. Enligt propositionen skall dock
anslagen till museet öka först fr. o. m. budgetåret 1989/90. Motionärerna
hävdar att museet behöver ytterligare medel för vård av samlingarna och för
förstärkning av ADB-resurser redan för budgetåren 1987/88 och 1988/89.

Riksmuseet har i sin anslagsframställning för 1987/88 presenterat förslag
tillen resursförstärkning avseende budgetåren 1987/88-1989/90som uppgår
till totalt 1,9 milj. kr., varav 570 000 kr. är avsedda för ADB-resurser och
367 000 kr. för bl. a. vård av samlingarna samt 362 000 kr. för ytterligare en
professur.

Naturhistoriska riksmuseet är - som motionärerna framhåller - unikt i den
svenska museivärlden genom sin utpräglade forskningsprofil med tonvikt på
naturvetenskaplig forskning. Internationellt intar museet en framskjuten
position genom sina kvantitativt och kvalitativt högtstående vetenskapliga
samlingar. Den forskning som bedrivs är av grundforskningskaraktär och
avser till stor del frågor som rör miljöområdet. Museet har också i
proposition 1986/87:97 om de centrala museernas uppgifter och ansvar
föreslagits att vara ansvarsmuseum inom området naturhistoria.

Motionärerna föreslår att riksmuseet skall tillföras ytterligare medel från
anslagsposten Till regeringens disposition inom anslaget D 28. Vissa särskilda
utgifter för forskningsändamål. För detta ändamål har för innevarande
budgetår beräknats drygt 2 milj. kr. Enligt forskningspropositionen skall
anslagsposten räknas upp med 2 milj. kr., bl. a. för stöd till forskningssamarbete
inom European Science Foundation samt för en höjning av bidraget till
nämnden för svenskt-amerikanskt forskarutbyte (Fulbright Commission).
Enligt vad utskottet inhämtat går en stor del av medlen under anslagsposten
till det nordiska forskningsprojektet North Optical Telescope.

Utskottet är inte berett att föreslå att medel skall tas från denna
anslagspost för att förstärka riksmuseets forskningsverksamhet. Utskottet
avstyrker alltså motion Krl08 yrkande 1.

Med hänsyn till museets unika förutsättningar att bedriva forskning inom
miljöområdet finner utskottet att det är viktigt att forskningsverksamheten

UbU 1986/87:26

Bilaga 1

173

13 Riksdagen 1986187. 14 sami. Nr 26

vid riksmuseet får en sådan resursförstärkning som motsvarar resursutvecklingen
för naturvetenskaplig forskning i övrigt.

Stockholm den 7 april 1987

På kulturutskottets vägnar

Ingrid Sundberg

Närvarande: Ingrid Sundberg (m), Ing-Marie Hansson (s), Jan-Erik Wikström
(fp), Karl Boo (c), Berit Oscarsson (s), Lars Ahlmark (m), Sylvia
Pettersson (s), Margareta Mörck (fp), Erkki Tammenoksa (s), Alexander
Chrisopoulos (vpk), Mats O Karlsson (s), Maud Björnemalm (s), Håkan
Stjernlöf (m) och Stina Gustavsson (c).

UbU 1986/87: 26

Bilaga 1

174

Utrikesutskottets yttrande
1986/87:2 y

över motionsyrkande om en professur i
säkerhetspolitisk forskning

Till utbildningsutskottet

Utbildningsutskottet har den 17 mars 1987 beslutat bereda utrikesutskottet
tillfälle att yttra sig över yrkande 23 i motion 1986/87:Ub5.

Motionen

I motion 1986/87:Ub5 av Carl Bildt m. fl. (m) yrkande 23 hemställs

23. att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta en professur i säkerhetspolitisk
forskning vid Stockholms universitet i enlighet med vad som i
motionen anförts.

Motionen har väckts med anledning av forskningspropositionen 1986/
87:80.

Motionärerna erinrar om att det i Sverige för närvarande finns tolv
professurer i statsvetenskap, varav tre i fredsforskning, men ingen i
säkerhetspolitisk forskning. Den svenska alliansfria politiken gör det särskilt
viktigt att vi har möjligheter att bygga säkerhetspolitiska ställningstaganden
på material som tagits fram inom vårt eget land, heter det i motionen, som
mot denna bakgrund föreslår att en professur i säkerhetspolitisk forskning
inrättas vid Stockholms universitet. Professuren föreslås bli placerad vid
utrikespolitiska institutet, som därmed skulle få en välkommen resursförstärkning.

Utskottet

Utskottet delar motionärernas åsikt att det i Sverige finns behov av
säkerhetspolitisk forskning som kan utgöra grund för självständiga säkerhetspolitiska
ställningstaganden i aktuella frågor. För närvarande fyller
försvarets forskningsanstalt, försvarsdepartementet och utrikesdepartementet
på olika sätt väsentligen denna funktion. Det är också, som framhålls i
propositionen, viktigt att den säkerhetspolitiska forskningen kan bidra till att
breda kunskaper på detta område skapas inom landet. Universiteten och
fristående institutioner såsom Utrikespolitiska institutet kan spela en betydelsefull
roll när det gäller att stimulera säkerhetspolitisk debatt och fördjupa
vår allmänna kompetens på detta fält. En ytterligare betoning av för svensk
säkerhetspolitik relevant forskning och utbildning vore ur utskottets synpunkt
önskvärd. Vilka ytterligare personella resurser som kan behövas får
bedömas i kommande budgetarbete. Den fria akademiska forskningen kan

UbU 1986/87:26

Bilaga 2

175

UbU 1986/87:26

Bilaga 2

Stockholm den 21 april 1987
Stig Alemyr

Närvarande: Stig Alemyr (s), Ingemar Eliasson (fp), Maj-Lis Lööw (s), Sten
Sture Paterson (m), Bengt Silfverstrand (s), Anita Bråkenhielm (m), Nils T
Svensson (s), Britta Hammarbacken (c), Bertil Måbrink (vpk), Maj Britt
Theorin (s), Maria Leissner (fp), Olle Göransson (s), Åke Gustavsson (s),
Ivar Virgin (m) och Görel Thurdin (c).

Avvikande meningar

1. Sten Sture Paterson, Anita Bråkenhielm och Ivar Virgin
(allam) anser

att den del av utskottets yttrande som börjar med ”Vilka ytterligare” och
slutar med ”motionsyrkandet avstyrkas.” bort ha följande lydelse:

De forskningsresurser som finns inom t. ex. försvarets forskningsanstalt
och försvarsdepartementet kan förväntas motsvara statsmakternas behov av
målinriktad uppdragsforskning. För den säkerhetspolitiska forskningens
utveckling och vitalitet är det emellertid väsentligt att i Sverige också byggs
upp en fristående säkerhetspolitisk forskning och ett motsvarande internationellt
erfarenhetsutbyte.

Som ett viktigt steg på vägen mot en uppbyggnad av sådan oberoende
forskning kan inrättandet av den i motionen föreslagna professuren vara
ändamålsenligt.

2. Britta Hammarbacken och Görel Thurdin (båda c) anser

att den del av utskottets yttrande som börjar med ”Utskottet får” och slutar
med ”motionsyrkandet avstyrkas.” bort ha följande lydelse:

Utskottet kommer senare att behandla den säkerhetspolitiska forskningen
och därtill hörande förslag i motion U303 (c) om en översyn av den
utrikespolitiska forskningens samordning och den säkerhetspolitiska forskningens
utformning. Utskottet finner därför ingen anledning att nu ytterligare
kommentera denna fråga.

emellertid knappast förväntas svara för statsmakternas behov av målinriktad
uppdragsforskning.

Utskottet får anledning att återkomma till den säkerhetspolitiska forskningen
vid sin behandling av forskningspropositionens säkerhetspolitiska
avsnitt. Utskottet är emellertid inte övertygat om att en konstruktion av det
slag som förordas i motion Ub5 är den mest ändamålsenliga för att uppnå det
av motionärerna avsedda syftet. Enligt utskottets uppfattning bör sålunda
motionsyrkandet avstyrkas.

176

Försvarsutskottets yttrande
1986/87:3 y

över motionsyrkande om en professur i
säkerhetspolitisk forskning

Till utbildningsutskottet

Utbildningsutskottet har den 17 mars 1987 beslutat bereda försvarsutskottet
tillfälle att yttra sig över motion 1986/87:Ub5 yrkande 23.

Motionen

I motion 1986/87:Ub5 av Carl Bildt m. fl. (m), som väckts med anledning av
proposition 1986/87:80 om forskning, har såvitt nu är i fråga yrkats att
riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta en professur i säkerhetspolitisk
forskning i enlighet med vad som i motionen anförts.

Enligt motionärerna gör den svenska alliansfria politiken det särskilt
viktigt att vi har möjligheter att bygga säkerhetspolitiska ställningstaganden
även på forskningsmaterial som tagits fram inom vårt land. ”En inhemsk
forskning kan också i större utsträckning förväntas intressera sig för frågor av
speciell vikt för vår egen säkerhets- och försvarspolitik. Propositionen
innehåller dock inga förslag om hur den säkerhetspolitiska forskningen skall
förstärkas.”

Motionärerna föreslår inrättande av en professur i säkerhetspolitisk
forskning, knuten till Stockholms universitet men placerad vid utrikespolitiska
institutet.

Försvarsutskottet

I proposition 1986/87:80 om forskning uttalar statsministern (s. 16-17)

bl. a.:

Neutralitetspolitiken ställer särskilda krav på en självständig värdering av för
vårt land viktiga förhållanden och utvecklingstendenser i omvärlden.

I takt med att kapprustningen och fredssträvandena på senare år fått allt
större politisk betydelse blir den utrikespolitiska forskningen i allmänhet och
den säkerhetspolitiska i synnerhet allt viktigare. En växande opinion kräver
resultat av de internationella nedrustningsförhandlingarna. Kvalificerad
forskning är en förutsättning för en fortsatt aktiv och slagkraftig svensk
politik på dessa områden. Den uppmärksamhet som idag allmänt ägnas
freds- och nedrustningsfrågorna förstärker dessa forskningsbehov.

Den utrikespolitiska forskningen bör ha en bred inriktning. Sålunda finns
ofta ett samband mellan säkerhetspolitiska och exempelvis ekonomiska

UbU 1986/87:26

Bilaga 3

177

UbU 1986/87:26

Bilaga 3

I forskningspropositionen (bil. 2 s. 3—4) anför utrikesministern bl. a.:

Sverige har i hög grad intresse av studier kring frågor av särskild betydelse för
vår utrikespolitik: kring neutralitetspolitiken, villkoren för internationell
säkerhet och nedrustning, frågor som rör säkerheten i vårt närområde, de
militära styrkeförhållandena och villkoren för stabilitet i Europa, stormaktsförbindelserna,
den tekniska utvecklingens betydelse, handelspolitik och
ekonomiskt beroende. Samma direkta intresse finns även för forskning kring
vissa folkrättsliga aspekter på problem inom utrikes-, säkerhets- och
nedrustningspolitiken och beträffande mänskliga rättigheter.

Olika vägar bör prövas att fördjupa den internationellt inriktade utbildningen
och forskningen främst med anknytning till ämnesområdet statsvetenskap.
Det är viktigt att säkerhetspolitisk forskning, freds- och konfliktforskning
och inte minst öststatsforskning kan bidra till att bredare kunskaper på
dessa områden skapas inom landet.

I proposition 1986/87:95 om totalförsvarets fortsatta utveckling (s. 132)
understryker försvarsministern behovet av en breddad och intensifierad
säkerhetspolitisk forskning inom landet.

Försvarsutskottet har tidigare (FöU 1980/81:2) behandlat värdet av en
aktiv debatt om landets säkerhetspolitik och totalförsvar. Härvid påpekade
utskottet att forskning, studier och utredningar på det säkerhetspolitiska
fältet skall ge underlag för både debatt och beslut om säkerhetspolitikens
medel. I remissyttranden till försvarsutskottet hade både försvarets forskningsanstalt
och utrikespolitiska institutet pekat på universitetens betydelse
för forskningen i säkerhetspolitiska frågor.

Liksom vid behandlingen av säkerhetspolitisk forskning under riksmötet
1980/81 anser försvarsutskottet att det är angeläget att säkerhetspolitiska
frågor tas upp inom ramen för utbildningen och forskningen inom högskolan.
Resurser behöver avdelas för utbildning och forskning om frågor av direkt
betydelse för Sveriges säkerhet.

Försvarsutskottet anser sig emellertid inte ha tillräckligt underlag för att
förorda i vilken form en utökad forskning om säkerhetspolitiken bör främjas.

Stockholm den 7 april 1987

På försvarsutskottets vägnar

Olle Göransson

frågor, miljö- och naturresursproblem samt frågor som gäller ekonomiska
resurser och ekonomisk utveckling.

Norden och norra Europa har på ett annat sätt än tidigare hamnat i
skärningspunkten för stormakternas strategiska intressen. Behovet av
grundlig analys av stormakternas beteende i vårt närområde och av motiven
för deras handlande är uppenbart. Kravet på sådan analys härrör inte enbart
ur behovet av planering för kris- och konfliktsituationer. Den är också viktig i
fredstid. Att slå vakt om öststatsforskningen är angeläget i detta sammanhang.

178

Närvarande: Olle Göransson (s), Roland Brännström (s), Åke Gustavsson
(s), Gunnar Björk i Gävle (c), Evert Hedberg (s), Göthe Knutson (m).
Ingemar Konradsson (s), Ingvar Björk (s), Hans Lindblad (fp), Olle Aulin
(m), Iréne Vestlund (s), Gunhild Bolander (c), Christer Skoog (s), Wiggo
Komstedt (m) och Carl-Johan Wilson (fp).

Avvikande meningar

1. Göthe Knutson, Olle Aulin och Wiggo Komstedt (alla m) anser att det
sista stycket i utskottets yttrande, som börjar med ”Försvarsutskottet anser”
och slutar med ”bör främjas”, bort ersättas med text av följande lydelse:

En säkerhetspolitisk professur knuten till Stockholms universitet, placerad
vid utrikespolitiska institutet, motsvarar enligt försvarsutskottets mening väl
de intentioner som utskottet tidigare uttalat. En sådan professur kan genom
sin anknytning till universitetet medverka till en breddning och fördjupning
av den säkerhetspolitiska forskningen och till rekrytering av nya forskare.
Samtidigt kan den genom placeringen vid utrikespolitiska institutet på ett
värdefullt sätt bidra till att stärka institutet och dess möjligheter att utveckla
större tyngd i internationella sammanhang.

Försvarsutskottet tillstyrker därför att det inrättas en professur i enlighet
med det i motion 1986/87:Ub5 (m) framlagda förslaget.

2. Gunnar Björk i Gävle och Gunhild Bolander (båda c) anser att det sista
stycket i utskottets yttrande, som börjar med ”Försvarsutskottet anser” och
slutar med ”bör främjas”, bort ersättas med text av följande lydelse:

Försvarsutskottet anser sig inte ha tillräckligt underlag för att förorda i
vilken form en utökad forskning om säkerhetspolitiken bör främjas. Medel
som kan tillföras för detta ändamål bör i princip fördelas av ett forskningsrådsorgan
som får till uppgift att stödja projekt rörande säkerhetspolitisk
forskning. Huvudinriktningen bör vara att stödja projekt som bearbetar
frågor av betydelse för Sveriges fastlagda säkerhetspolitik och särskilt
angående situationen i det nordiska området.

UbU 1986/87:26

Bilaga 3

179

Översikt över motionernas behandling

Motions- yrkande nr 1986/87:		Motionsyrkandena behandlas på nedan angivna ställen i
utskottets yttrande s.	utskottets hemställan punkt, mom.	reservation särskilt nr yttrande nr
Ubl yrk.	1	13-14	p. 1 mom. 5	3,4
	2	12-13	p. 1 mom. 1
	3	12-13	p. 1 mom. 1
	4	33-34	p. 1 mom. 29	23, 24
	5	24	p. 1 mom. 16	16, 17
	6	24-25	p. 1 mom. 16, 19	16, 17, 19
	8	30	p. 1 mom. 26	22
	9	41	p. 1 mom. 39
	10	27-28	p. 1 mom. 23
	11	43-44	p. 1 mom. 46
	12	16-17	p. 1 mom. 6	5,6,7
	13	112-113	p. 19 mom. 5	79
	14	19	p. 1 mom. 11	10, 11
	15	122	p. 29 mom. 3
	16	33-34	p. 1 mom. 29	23, 24
	17	35,96	p. 1 morn. 31, p	i.
			15 mom. 9	25, 26, 67, 68
	18	36	p. 1 mom. 32	27, 28
	19	43	p. 1 mom. 44
Ub2 yrk.	1	12-13	p. 1 mom. 1
	2	123	p. 29 mom. 4	83
	3	106	p. 17 mom. 6	74
	4	28	p. 1 mom. 24
	5	69-70	p. 6 mom. 17, 20 50, 51, 54, 55, 56
	6	33-34	p. 1 mom. 29, 30	23, 24
	7	16-17	p. 1 mom. 6	5,6,7
	8	43	p. 1 mom. 45	33
	9	107-108	p. 17 mom. 11,12 76,77
Ub3		68	p. 6 mom. 14	49
Ub4		66	p. 6 mom. 8	45
Ub5 yrk.	1	13-14	p. 1 mom. 5	3,4
	2	19	p. 1 mom. 9	8
	3	30	p. 1 mom. 26	22
	4	31-32	p. 1 mom. 28
	5	16-17	p. 1 mom. 6	5, 6,7
	6	16-17	p. 1 mom. 6	5,6,7
	7	16-17	p. 1 mom. 6	5,6,7
	10	17	p. 1 mom. 7
	11	22	p. 1 mom. 13	12, 13
	12	43	p. 1 mom. 43	32
	13	121-122	p. 29 mom. 2	82
	14	121-122	p. 29 mom. 1	82
	15	41-42	p. 1 mom. 40	31
	16	13	p. 1 mom. 3	1
	17	24-25	p. 1 mom. 17
	18	23	p. 1 mom. 15	15
	19	25	p. 1 mom. 18	18
	20	24	p. 1 mom. 16	16, 17
	21	25	p. 1 mom. 19	19
	22	19	p. 1 mom. 11	10, 11
	23	67	p. 6 mom. 9	46
	24	90-91	p. 12 mom. 4
	25	35	p. 1 mom. 31	25, 26
	27	94	p. 15 mom. 2	64
	29	81	p. 10 mom. 3, 5	61,62
	37	112	p. 19 mom. 4	78
	38	112	p. 19 mom. 4	78

UbU 1986/87:26
Bilaga 4

180

Motions- yrkande nr 1986/87:	Motionsyrkandena behandlas på nedan angivna ställen i
utskottets yttrande s.	utskottets hemställan punkt, mom.	reservation särskilt nr yttrande nr
Ub6 yrk. 1	16-17	p. 1 mom. 6	5,6,7
2	22	p. 1 mom. 13	12, 13
3	22	p. 1 mom. 14	14
4	13	p. 1 mom. 4	2
5	69-70	p. 6 mom. 17, 20	50,51,54, 55,56
7	37	p. 1 mom. 34	30
9	104	p. 17 mom. 2	73
Ub7	49	p. 2 mom. 1
Ub8 yrk. 1	105-106	p. 17 mom. 4
2	107	p. 17 mom. 10
Ub9	39	p. 1 mom. 37
UblO	74-75	p. 7 mom. 6	58
Ubll	95	p. 15 mom. 6
Ubl2	74-75	p. 7 mom. 6	58
Ubl3	35	p. 1 mom. 31	25, 26
Ubl4	56	p. 3 mom. 4	36
Ubl5	54	p. 3 mom. 1
Ubl6	51	p. 2 mom. 5
Ubl7 yrk. 1	27-28	p. 1 mom. 23, 24
Ubl8	64	p. 6 mom. 3	42
Ubl9	87	p. 11 mom. 4
Ub20	83-84	p. 10 mom. 11
Ub21 yrk. 1	51	p. 2 mom. 4
Ub22	59	p. 5 mom. 2	40
Ub23	50	p. 2 mom. 3
Ub24	25-26	p. 1 mom. 20
Ub25	33-34	p. 1 mom. 29	23,24
Ub26	84	p. 10 mom. 12
Ub27	59	p. 5 mom. 3
Ub28	67	p. 6 mom. 12
Ub29	99-100	p. 16 mom. 1, 2	69
Ub30	87	p. 11 mom. 3
Ub31	81	p. 10 mom. 3	61
Ub32	87	p. 11 mom. 3
Ub33	35	p. 1 mom. 31	25,26
Ub34	55	p. 3 mom. 2
Ub35	68	p. 6 mom. 13	48
Ub36	42	p. 1 mom. 42
Ub37	83	p. 10 mom. 9
Ub38 yrk. 1	81	p. 10 mom. 3, 5	61,62
Ub39	107	p. 17 mom. 9
Ub40	38	p. 1 mom. 36
Ub41	65	p. 6 mom. 6
Ub42	41	p. 1 mom. 38
Ub43 yrk. 1	106	p. 17 mom. 8	75
2	101	p. 16 mom. 6	71
3	104	p. 17 mom. 1	72
4	91	p. 12 mom. 5
Ub44	41	p. 1 mom. 38
Ub45	110	p. 18 mom. 3
Ub46 yrk. 1	55	p. 3 mom. 3	35
2	55	p. 3 mom. 3	35
3	56-57	p. 3 mom. 6, 8	37, 39
Ub47	64-65	p. 6 mom. 4	43
Ub48	49	p. 2 mom. 1
Ub49	70	p. 6 mom. 19, 20	53, 54, 55, 56
Ub50	54	p. 3 mom. 1
Ub51	67	p. 6 mom. 11	47
Ub52	101	p. 16 mom. 8
Ub53 yrk. 1	94	p. 15 mom. 3
2	19	p. 1 mom. 9	8

UbU 1986/87:26

Bilaga 4

181

Motions- yrkande	Motionsyrkandena behandlas på nedan angivna ställen i
nr	utskottets	utskottets	reservation	särskilt
1986/87:	yttrande	hemställan	nr	yttrande
	s.	punkt, mom.		nr

Ub54 yrk. 1	100	p. 16 mom. 2, 3	69
2	99	p. 16 mom. 1
Ub55	87-88	p. 11 mom. 5
Ub56	83	p. 10 mom. 8
Ub57	90-91	p. 12 mom. 4
Ub58	82	p. 10 mom. 7
Ub59 yrk. 1	56	p. 3 mom. 4	36
2	56	p. 3 mom. 4	36
3	56-57	p, 3 mom. 4, 7, 8 36, 38, 39
Ub60 yrk. 1	36	p. 1 mom. 32	27, 28
2	28	p. 1 mom. 25	21
3	28	p. 1 mom. 25	21
Ub61	49, 106	p. 2 mom I och p. 17 mom. 5
Ub62	50	p. 2 mom. 2	34
Ub63 yrk. 1	87-88	p. 11 mom. 6
2	87-88	p. 11 mom. 5
Ub64	105	p. 17 mom. 3
Ub65	35	p. 1 mom. 31	25, 26
Ub66	74-75	p. 7 mom. 6	58
Ub 67 yrk. 1	33-34	p. 1 mom. 29	23, 24
2	35	p. 1 mom. 31	25, 26
Ub68 yrk. 1	69-70	p. 6 mom. 17, 20 50, 51, 54, 55, 56
2	27-28	p. 1 mom. 23
Ub69	81-82	p. 10 mom. 4, 5	62
Ub70	36	p. 1 mom. 32	27, 28
Ub71	94-95	p. 15 mom. 4
Ub72	74-75	p. 7 mom. 6	58
Ub73	63-64	p. 6 mom. 1
Ub74	49	p. 2 mom. 1
Ub75	69	p. 6 mom. 15
Ub76	87-88	p. 11 mom. 6
Ub77	100	p. 16 mom. 2	69
Ub78	55	p. 3 mom. 3	35
Ub80	94	p. 15 mom. 3
Ub81 yrk. 1	49	p. 2 mom. 1
2	59	p. 5 mom. 2	40
3	74	p. 7 mom. 5	57
4	90	p. 12 mom. 3	63
5	100	p. 16 mom. 2, 4	69, 70
6	41	p. 1 mom. 38
8	65	p. 6 mom. 5	44
9	19	p. 1 mom. 10	9
10	80	p. 10 mom. 2	59, 60
11	42	p. 1 mom. 41
12	26	p. 1 mom. 21	20
Ub503 yrk. 1	121-122	p. 29 mom. 1	82
2	121-122	p. 29 mom. 2	82
Ub504	86	p. 11 mom. 2
Ub506	67	p. 6 mom. 10
Ub508	73	p. 7 mom. 3
Ub513	66	p. 6 mom. 8	45
Ub533 yrk. 2	59	p. 5 mom. 2	40
Ub536	41	p. 1 mom. 38
Ub538 yrk. 2	106	p. 17 mom. 7
Ub540	82	p. 10 mom. 7
Ub545	31-32	p. 1 mom. 28
Ub552	63	p. 6 mom. 1
Ub554	94	p. 15 mom. 1
Ub561	112	p. 19 mom. 3
Ub569	82	p. 10 mom. 7

UbU 1986/87: 26

Bilaga 4

182

Motions- yrkande nr 1986/87:		Motionsyrkandena behandlas på nedan angivna ställen i
utskottets yttrande s.	utskottets hemställan punkt, mom.	reservation nr	särskilt yttrande nr
Ub570		110	p. 18 mom. 4
Ub578		77	p. 9 mom. 4
Ub590 yrk.	1	13-14	p. 1 mom. 5	3,4
	3	24	p. 1 mom. 16	16, 17
	4	29-30	p. 1 mom. 26	22
	5	30-31	p. 1 mom. 27
Ub591		82	p. 10 mom. 7
Ub593 yrk.	2	65	p. 6 mom. 7
Ub601		33-34, 95	p. 1 mom. 29 och
			p. 15 mom. 5	23,24
Ub604		41	p. 1 mom. 38
Ub607 yrk.	5	123	p. 29 mom. 5
Ub609		33-34	p. 1 mom. 29	23,24
Ub613		53	p. 3 mom. 1
Ub622		13	p. 1 mom. 2
Ub624		41	p. 1 mom. 38
Ub628 yrk.	12	121-122	p. 29 mom. 2	82
	13	96	p. 15 mom. 7, 9	65, 66, 67, 68
Ub636		39	p. 1 mom. 37
Ub641 yrk.	12	121-122	p. 29 mom. 2	82
	14	96	p. 15 mom. 7, 9	65, 66, 67, 68
Ub643 yrk.	7	31-32	p. 1 mom. 28
	8	30-31	p. 1 mom. 27
Ub657		26	p. 1 mom. 22
Ub661		36	p. 1 mom. 33	29
Ub662		50	p. 2 mom. 1
Ub663		83-84	p. 10 mom. 10
Ub664		64	p. 6 mom. 2	41
Ub670		73-74	p. 7 mom. 4
Ub676		16-17	p. 1 mom. 6	5,6,7
Ub683		37	p. 1 mom. 35
Ub809 yrk.	4	86	p. 11 mom. 2
Ub810 yrk.	2	101	p. 16 mom. 7
Ub819 yrk.	7	123	p. 29 mom. 5
Ub823 yrk.	2	123	p. 29 mom. 6
	15	49	p. 2 mom. 1
Ub828 yrk.	50	70	p. 6 mom. 18, 20	52, 54, 55, 56
Krl08 yrk.	1	96-97	p. 15 mom. 8, 9	67, 68
Jo 138 yrk.	5	114	p. 20 mom. 2	80
	6	114	p. 20 mom. 1	80	2
N 150 yrk.	5	80	p. 10 mom. 2, 5	59, 60, 62	1
N 507 yrk.	1	116	p. 22 mom. 2	81
	2	116	p. 22 mom. 1	81

UbU 1986/87: 26

Bilaga 4

183

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

UbU 1986/87:26

Sida

1. Vissa för forskning och forskarutbildning gemensamma frågor ... 1

Propositionen 1

Motionerna 1

Utskottet

1.1 Inledning 8

1.2 1987 års förslag 9

1.3 Svensk forskning i ett internationellt perspektiv 10

1.4 Forskning inom universitetet och högskolor 11

1.4.1 Betydelsen av forskning på eget programansvar 11

1.4.2 Externfmansiäremas roll för forskning vid högskolans institutioner
14

1.5 Vissa programområden m. m 19

1.6 Fakultetsprogram 21

1.7 Forskarutbildningen m. m 23

1.8 Forskarutbildningens meritvärde m. m 29

1.9 Samspelet mellan universiteten m. m. och de mindre högskoleenheterna
32

1.10 Befordingstitlar m. m 35

1.11 Forskningsetik 36

1.12 Litteraturförsöijning 37

1.13 En särskild högskoleenhet för fysisk fostran och idrott .... 39

1.14 Övriga frågor 41

1.15 Hemställan 44

2. Forskningsanknytning av grundläggande högskoleutbildning samt
konstnärligt utvecklingsarbete 47

3. Humanistiska fakulteterna 52

4. Teologiska fakulteterna 57

5. Juridiska fakulteterna 58

6. Samhällsvetenskapliga fakulteterna 60

7. Medicinska fakulteterna 72

8. Odontologiska fakulteterna 76

9. Farmaceutiska fakulteterna 76

10. Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna 77

11. Tekniska fakulteterna 85

12.Temaorienterad forskning 89

13. Kungl, biblioteket 91

14. Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek 92

15. Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål 92

lö.Forskningsrådsnämnden 98

17. Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet 102

18.Medicinska forskningsrådet 108

19.Naturvetenskapliga forskningsrådet m. m 110

20. Polarforskning 113

21. Delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning 115

22. Europeisk forskningssamverkan 115

23.Forskningsinstitutet för atomfysik: Förvaltningskostnader 117

24. Forskningsinstitutet för atomfysik: Materiel m. m 117

25.Institutet för rymdfysik 117

26. Institutet för internationell ekonomi 117

27. Vissa bidrag till forskningsverksamhet 117

28. Bidrag till EISCAT Scientific Association 118

29. Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m. m. 118 jg4

Reservationer 125 UbU 1986/87:26

Särskilda yttranden 170

Bilagor 171

1.KrU 1986/87:4y 171

2.UU 1986/87:2y 175

3. FöU 1986/87:3y 177

4. Översikt över motionernas behandling 180

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1987

185