Utbildningsutskottets betänkande
1986/87:22

om anslag till vuxenutbildning

(prop. 1986/87:100) ubu

K ' 1986/87:22

ÅTTONDE HUVUDTITELN

I detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt riksdagen i
proposition 1986/87:100 bilaga 10 (utbildningsdepartementet) under punkterna
C1. Bidrag till kommunal utbildning för vuxna, C 2. Statens skolor för
vuxna: Utbildningskostnader, C 3. Statens skolor för vuxna: Undervisningsmaterial
m.m.,C4. Bidrag till studieförbunden m. m., C 5. Undervisning för
invandrare i svenska språket m. m., C6. Bidrag till driften av folkhögskolor
m. m., C7. Bidrag till viss central kursverksamhet och C8. Bidrag till
kontakttolkutbildning jämte motioner.

Utbildningsutskottet har från kulturutskottet inhämtat yttrande över
proposition 1986/87:100 bilaga 10, punkt C 4. Bidrag till studieförbunden
m. m. jämte motioner i de delar som rör kulturutskottets beredningsområde.
Yttrandet (KrU 1986/87:2 y) är fogat som bilaga till detta betänkande.

1. Bidrag till kommunal utbildning för vuxna

Regeringen har under punkt Cl (s. 162—171)

dels föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad som förordats i propositionen om timramar för grundutbildning
för vuxna och kommunal vuxenutbildning budgetåret 1987/88,

2. godkänna vad som förordats i propositionen om införande av ett nytt
system för fördelning mellan kommunerna av undervisningstimmar för
grundutbildning för vuxna och kommunal vuxenutbildning,

3. godkänna vad som förordats i propositionen om rätt för kommunerna
att själva omfördela timmar mellan sina delramar,

4. godkänna vad som förordats i propositionen om friare resursanvändning,

5. godkänna vad som förordats i propositionen om schablonisering av
statsbidragsbelopp till grundutbildning för vuxna och kommunal vuxenutbildning,

6. till Bidrag till kommunal utbildning för vuxna för budgetåret 1987/88
anvisa ett förslagsanslag av 1044860000 kr.,

dels berett riksdagen tillfälle att ta del av vad som anförts i propositionen
om

7. ökad lärarhandledning i kommunal vuxenutbildning.

1 Riksdagen 1986187. 14sami. Nr22

Motionerna

UbU 1986/87:22

1986/87:Ub212 av Erkki Tammenoksa m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att skolöverstyrelsen ges i uppdrag
att tillsätta en arbetsgrupp för att skapa kurser på finska inom vuxenutbildningen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vikten av att
forskning och utvecklingsarbete uppmärksammas när det gäller vuxenutbildning
på invandrarnas eget språk.

1986/87:Ub234 av Erkki Tammenoksa (s) och Ingegerd Elm (s) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär att skolöverstyrelsen ges i uppdrag att se över
reglerna beträffande grundutbildning för vuxna på invandrarnas eget språk.

1986/87:Ub238 av Berit Oscarsson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet av
resurser till grundutbildning för vuxna för nyinvandrade.

1986/87:Ub255 av Doris Håvik m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär åtgärder för att inom befintliga kostnadsramar få till stånd
mera flexibla regler för grundutbildningen för vuxna.

1986/87:Ub264av Lars Werner m. fl. (vpk) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om rätten för elever vid grundutbildningen för vuxna att få
studera upp till 28 tim./vecka.

1986/87:Ub285 av Ylva Annerstedt m. fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

4. att riksdagen hos regeringen begär att en försöksverksamhet inleds
inom den kommunala vuxenutbildningsorganisationen i ett antal kommuner
innebärande intensifierad uppsökande verksamhet och särskilda ekonomiska
och pedagogiska insatser för att stimulera till och möjliggöra studier för
korttidsutbildade samt möjlighet att avgiftsbelägga vissa kurser vid den
kommunala vuxenutbildningen,

5. att riksdagen beslutar att under anslaget Cl. Bidrag till kommunal
utbildning för vuxna anslå 891560000 kr.,

6. att riksdagen beslutar att med ändring av sitt tidigare beslut återinföra
en femgradig betygsskala för grundskolekurserna inom den kommunala
vuxenutbildningen.

1986/87:Ub296 av Ove Karlsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om lokal
kunskapsutveckling i glesbygd.

1986/87:Ub817 av Pär Granstedt m. fl. (c) vari — såvitt nu är i fråga — yrkas

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om vuxenutbildning.

1986/87:Ub820 av Ingela Gardner m. fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga — yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående fördelningen av timmar inom den kommunala
vuxenutbildningen.

1986/87:Ub828 av Birgitta Rydle m. fl. (m) vari - såvitt nu är fråga - yrkas

31. att riksdagen beslutar att överföra 2100000 kr. från Cl. Bidrag till
kommunal utbildning för vuxna till B 21. Bidrag till driften av fristående
skolor på gymnasial nivå,

32. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående kommunal utbildning för vuxna samt beslutar att
till Cl. Bidrag till kommunal utbildning för vuxna för budgetåret 1987/88
anvisa ett förslagsanslag av 998450000 kr.

Utskottet

Vuxenutbildning med statligt stöd under utbildningshuvudtiteln anordnas
inom kommunal utbildning för vuxna (kommunal vuxenutbildning och
grundutbildning för vuxna), statens skolor för vuxna, studieförbunden och
folkhögskolorna, som undervisning för invandrare i svenska språket m. m.
samt genom löntagarorganisationernas och vissa andra organisationers
centrala kursverksamhet.

Avsnittet om vuxenutbildning i budgetpropositionen (bil. 10 s. 153 ff.)
inleds med att föredragande statsrådet redovisar bl. a. sina ställningstaganden
till de förslag som lagts fram i betänkandet (Ds U 1985:10) Vuxenutbildning.
1970-talets reformer - en utvärdering.

Utifrån uppfattningen att målen för vuxenutbildningen bör vara oförändrade
vill statsrådet för sin del göra följande prioriteringar. Vuxenutbildningens
första mål, nämligen att utbildningsklyftorna skall överbryggas, måste
alltjämt vara ett av de viktigaste.

Utbyggnaden av gymnasieskolan innebär att utbildningsklyftorna har
flyttat uppåt, anför statsrådet. För det första utgör de ungdomar som i dag
inte skaffar sig någon utbildning i gymnasieskolan en av vuxenutbildningens
självklara målgrupper. För det andra kommer många av dem som har fått
utbildning i gymnasieskolan att av olika skäl behöva komplettera den.

Enligt statsrådets mening måste den mest prioriterade målgruppen för
vuxenutbildningen alltjämt vara de som har den allra kortaste utbildningen.
Det innebär att utbildningsmöjligheterna på nivåer som svarar mot grundskolan
måste ges företräde även fortsättningsvis. Insatserna för uppsökande
verksamhet måste fortsätta. Dessutom bör man nu kunna räkna också en stor
del av den utbildning som äger rum på gymnasial nivå till den överbryggande
utbildning som är ägnad att utjämna utbildningsklyftorna.

Föredragande statsrådet föreslår att anordnarna av vuxenutbildning själva
och efter egna beslut får använda en del av de statliga bidragen enligt friare
regler för verksamhet som syftar till att rekrytera nya grupper av korttidsutbildade.
Hur detta bör kunna ske inom olika slag av vuxenutbildning
behandlas i det följande under de skilda anslagen.

Timramar och anslagsbelopp för kommunal utbildning för vuxna

Föredragande statsrådet utgår i sina beräkningar av timramar för budgetåret
1987/88 från samma antal undervisningstimmar som för innevarande budgetår,
dvs. 3 921250 timmar, varav oförändrat 1265 250 timmar för grundutbildningen
för vuxna. För den kommunala vuxenutbildningen, etapp 2-4,

UbU 1986/87:22

3

tillkommer därutöver ytterligare 8 000 timmar till följd av att statsbidraget till
Stockholms Tekniska Institut avvecklas med början läsåret 1987/88 och
verksamheten kommunaliseras. Utökningen finansieras genom en överföring
av 2,1 milj. kr. från anslaget B 21. Bidrag till driften av fristående skolor
på gymnasial nivå.

Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget beräknar föredragande
statsrådet till 1044,86 milj. kr. för budgetåret 1987/88.

Minskningar av medlen för bidrag till kommunal utbildning för vuxna
föreslås i två motioner.

Enligt motion 1986/87:Ub285 (fp) yrkande 5 bör riksdagen under anslaget
anvisa 891,56 milj. kr. — en reducering i förhållande till regeringens förslag
med 153,3 milj. kr. De inbesparade medlen avses användas för att förstärka
kvaliteten i ungdomsskolan. Motionärerna anför att besparingen på anslaget
inte får beröra grundutbildningen för vuxna. I vad gäller den kommunala
vuxenutbildningen hänvisas till möjligheten att anordna ett ökat antal kurser
i form av uppdragsutbildning som finansieras med medel från förnyelsefonder.

Anslaget föreslås i motion 1986/87 :Ub828 (m) ligga kvar på nuvarande
nivå även nästa budgetår, vilket ger en besparing på 44,3 milj. kr.
Motiveringen för ett lägre anslagsbelopp än vad regeringen föreslagit är att i
stället så långt möjligt skydda ungdomsskolan från besparingar. I linje
härmed anser motionärerna att grundutbildningen för vuxna och grundskolekurserna
inom den kommunala vuxenutbildningen av rättviseskäl bör
prioriteras. Viss avgiftsfinansiering anges som ett lämpligt alternativ för att
kunna erbjuda annan utbildning som annars inte skulle komma till stånd.
Utöver besparingen avvisar motionärerna den i propositionen gjorda
överföringen till förevarande anslag av2,1 milj. kr. från anslaget B 21. Bidrag
till driften av fristående skolor på gymnasial nivå. De vill nämligen att
Stockholms Tekniska Institut skall få fortsatt statsbidrag som fristående
skola även efter budgetåret 1986/87 (yrkande 31 delvis). Till bidrag till
kommunal utbildning för vuxna skall således enligt motionärerna anvisas
998,45 milj. kr. (yrkande 32).

Utskottet har nyligen, i vad gäller yrkande 31 delvis i motion 1986/
87:Ub828, i sitt betänkande 1986/87:14 om anslag till gymnasieskolor, m. m.
avstyrkt motionsförslag om fortsatt statsbidrag till Stockholms Tekniska
Institut och även i konsekvens därmed en återföring av 2,1 milj. kr. från
förevarande anslag till anslaget B 21. Riksdagen har den 24 april 1987
beslutat i enlighet härmed.

Utskottet konstaterar att förslagen om minskat anslag i såväl motion
1986/87:Ub285 yrkande 5 som motion 1986/87:Ub828 yrkande 32 måste
innebära, om än i olika omfattning, att resurser som beräknats för
undervisningstimmar inom teoretiska gymnasieskolkurser och olika yrkesinriktade
kurser bortfaller. Utskottet kan inte acceptera en begränsning av
möjligheterna att erbjuda vuxna utbildning som kan stärka deras ställning på
arbetsmarknaden eller ge behörighet för högre studier. Utskottet delar
därvid föredragande statsrådets uppfattning att även utbildning på gymnasial
nivå numera till stor del får innefattas i sådan utbildning som leder till att
utbildningsklyftorna överbryggas.

UbU 1986/87:22

4

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 1986/87:Ub285 yrkande 5
och 1986/87:Ub828 yrkandena 31 delvis och 32. Riksdagen bör sålunda
godkänna vad som förordats i propositionen om undervisningstimmar i
grundutbildning för vuxna och kommunal vuxenutbildning samt anvisa det
av regeringen begärda beloppet under anslaget.

Fördelning av undervisningsresurserna

Regeringen begär i budgetpropositionen riksdagens godkännande av förslag
till nyordningar inför budgetåret 1987/88 i fråga om fördelningen mellan
kommunerna av undervisningstimmar för grundutbildning för vuxna och
kommunal vuxenutbildning, rätt för kommunerna att själva omfördela
timmar mellan sina delramar och en friare resursanvändning inom den
kommunala vuxenutbildningen.

Nuvarande system för fördelning av undervisningstimmar mellan kommunerna
innebär följande. Riksdagen tar ställning till antalet timmar i
grundutbildning för vuxna och i kommunal vuxenutbildning med uppdelning
av timmarna på delramar. I regleringsbrev föreskriver regeringen sedermera
att varje kommun får disponera högst 90 % av den timresurs kommunen
hade under föregående budgetår inom var och en av dessa delramar, den s. k.
garantiresursen. Återstoden av timmarna, dvs. 10% av varje delram för
riket, fördelas av skolöverstyrelsen (SÖ) på länsramar. Timmarna i länsramen
och sådana timmar av garantiresursen som en kommun inte utnyttjar
skall länsskolnämnden fördela mellan kommunerna i länet.

Den föreslagna nya ordningen avses enligt föredragande statsrådet
utformas så att SÖ gör en fördelning av alla undervisningstimmar på
länsramar. Därvid skall SÖ ta hänsyn till de skiftande regionala behoven i
vad gäller bl. a. arbetsmarknad och genomsnittlig utbildningsnivå i länen.
Behov av att vidareutveckla företagsamheten och näringslivet i ett län och
arbetsmarknadsproblem anges som exempel på faktorer som bör påverka
fördelningen. Därefter skall, anför statsrådet, länsskolnämnderna fördela
undervisningstimmarna i länsramen mellan kommunerna i länet. Som
utgångspunkt skall nämnderna ha dels en översiktlig plan från varje kommun
för utnyttjandet av begärda timmar, dels en bedömning av utbildningsbehoven
i resp. kommun och av kommunens förutsättningar att genomföra de
planerade utbildningarna.

Innebörden av förslaget om rätt för kommunerna att själva omfördela
timmar mellan sina delramar anger föredragande statsrådet sålunda. Inom
oförändrad totalram bör varje kommun ges rätt att minska en eller flera av
sina av länsskolnämnden fastställda delramar med högst 10% och överföra
dessa timmar till andra delramar. Dock tillåts ingen delram öka med mer än
10 % utöver vad länsskolnämnden har fastställt.

Som bakgrund till förslaget om friare resursanvändning erinrar föredragande
statsrådet om nuvarande regler som säger att hälften av det antal
undervisningstimmar som utgör ramen för en kommuns kommunala vuxenutbildning
för ett redovisningsår, dock högst 1000 timmar, utgör en s. k.
särskild delram. Den får utnyttjas för anordnande av kurser med färre
deltagare, dock lägst fem, än normalt lägst tolv respektive åtta i glesbygd.

UbU 1986/87:22

5

Statsrådet hänvisar till sitt inledande anförande om vuxenutbildningen.
Som där framgår är hans principiella uppfattning den att samtliga anordnare
av vuxenutbildning själva och efter egna beslut bör få använda en del av de
statliga bidragen enligt friare regler. För den kommunala vuxenutbildningens
del bör den lokala beslutanderätten över utnyttjandet av kommunens
timmar ökas. Statsrådet förordar att den särskilda delramen förändras så att
varje kommun ges rätt att använda högst 10 % av sin av länsskolnämnden
fastställda totala timresurs för kommunal vuxenutbildning på ett friare sätt.
Förutom för kurser med lägre deltagarantal föreslås den särskilda delramen
också få användas för att utöka timplanen i en kurs med högst 10%, om
deltagargruppen har särskilda svårigheter att klara studierna i ämnet. Som
utskottet uppfattar det får den nya regeln om den särskilda delramens storlek
enbart betydelse för de kommuner som har fler än 10000 undervisningstimmar.
För övriga kommuner gäller nuvarande regler oförändrade, dvs. den
särskilda delramen utgörs av hälften, dock högst 1000, av kommunens
timmar.

Utskottet instämmer med vad föredragande statsrådet uttalat i budgetpropositionen,
nämligen att det nya systemet för resurstilldelning kan leda till
både en mera medveten planering av verksamheten i kommunerna och en
ökad regional samplanering. Det kan därigenom tjäna syftet att bättre
anpassa den kommunala utbildningen för vuxna till de prioriterade målgruppernas
utbildningsbehov och till de utbildningsbehov som finns i regionen.
Också de nya reglerna om resursanvändningen i kommunerna ger möjlighet
att tillgodose samma syfte.

Med det sagda tillstyrker utskottet att riksdagen godkänner regeringens
förslag om införande av ett nytt system för fördelning mellan kommunerna av
undervisningstimmar för grundutbildning för vuxna och kommunal vuxenutbildning,
om rätt för kommunerna att själva omfördela timmar mellan sina
delramar och om friare resursanvändning.

Frågor rörande fördelningen av undervisningsresurser inom den kommunala
utbildningen för vuxna tas upp i fyra motioner.

Enligt motion 1986/87:Ub238 (s) har den ökade invandringen från
utomeuropeiska länder medfört att allt fler invandrare med kortare skolgång
än sex år kommit till Sverige. Några förstärkta resurser till grundutbildningen
för vuxna föreslås dock inte i budgetpropositionen. Enligt motionärerna är
det i många kommuner inte möjligt att omfördela timmar mellan delramar
för att på så sätt tillgodose behovet inom denna utbildningsform. I motionen
begärs att riksdagen gör ett uttalande om behovet av resurser till grundutbildning
för vuxna för nyinvandrade.

Betydelsen av kunskapsutveckling i glesbygd betonas i motion 1986/
87:Ub296 (s). Inom ramen för den kommunala vuxenutbildningens resurser
bör omprioriteringar kunna göras för att möta kartlagda behov av särskilda
glesbygdsinriktade utbildningsinsatser, bl. a. utveckling av småskalig teknik i
kombinationsföretag.

Vid fördelningen av timmar inom den kommunala vuxenutbildningen har
Stockholms län missgynnats, anförs i motion 1986/87:Ub820 (m) yrkande 4.
Motionärerna anser att länet bör få en betydligt större tilldelning. Ett viktigt
skäl som talar härför är, enligt motionen, att länet har en mycket hög andel

UbU 1986/87:22

6

invandrare bland vilka finns många med ett stort behov av utbildning på
grundskolenivå men också av yrkesutbildning.

I motion 1986/87:Ub817 (c) yrkande 13 anmärks om den statligt understödda
vuxenutbildningen att denna har stagnerat trots att behoven och
anspråken har stigit. Samtidigt ökar företagens insatser för personalutbildning.
Besluten om förnyelsefonder och uppdragsutbildning vidgar ytterligare
marknadsinflytandet över utbildningens innehåll och fördelningen av resurser
mellan individer och mellan olika regioner i landet. Motionärerna önskar
ett uttalande av riksdagen om att jämlikhetsmålen kan riskera att komma i
skymundan då många vuxna, t. ex. arbetslösa, småföretagare och hemarbetande,
inte kommer i åtnjutande av de nya utbildningsmöjligheterna.

Utskottet vill med anledning av motionerna 1986/87:Ub238, 1986/
87:Ub296 och 1986/87:Ub820 yrkande 4 framhålla att det av statsfinansiella
skäl är svårt att tillgodose alla angelägna utbildningsbehov. Därför måste
tillgängliga timresurser fördelas mellan kommunerna på ett så rättvist sätt
som möjligt. Genom den av utskottet tillstyrkta nya ordningen för fördelningen
av undervisningstimmar får SÖ och länsskolnämnderna ett ökat
ansvar och vidgade befogenheter att möta nya eller ändrade utbildningsbehov
i län och kommuner. Utskottet utgår från att utbildningsbehov av den art
som angetts i motionerna hör till de faktorer som kan påverka fördelningen
och avstyrker därmed motionerna 1986/87:Ub238, 1986/87:Ub296 och
1986/87:Ub820 yrkande 4.

När det därefter gäller yrkande 13 i motion 1986/87:Ub817 ser utskottet
det som självklart att myndigheterna vid fördelningen av undervisningsresurser
till den kommunala vuxenutbildningen i kommunerna tillser att utbud av
utbildning finns också för sådana kategorier lågutbildade vuxna som inte nås
av uppdragsutbildning. Något särskilt uttalande från riksdagen i denna fråga
anser utskottet inte vara påkallat, varför även motion 1986/87:Ub817
yrkande 13 avstyrks av utskottet.

Regeringen har i övrigt under anslagsrubriken hemställt att riksdagen
godkänner att en schablonisering av statsbidragsbeloppen till grundutbildning
för vuxna och kommunal vuxenutbildning tillämpas tidigast fr. o.m.
budgetåret 1988/89. Utskottet tillstyrker att begärt godkännande lämnas.
Vidare har regeringen berett riksdagen tillfälle att ta del av vad som anförts
om ökad lärarhandledning i kommunal vuxenutbildning. Riksdagen bör
lämna det anförda utan erinran.

Övrigt

Enligt motion 1986/87:Ub285 (fp) yrkande 4 bör i en försöksverksamhet inom
kommunal vuxenutbildning prövas nya vägar för intensifierad uppsökande
verksamhet och riktade ekonomiska och pedagogiska insatser i syfte att
stimulera till och möjliggöra studier för korttidsutbildade. Försöksverksamheten
bör också kunna omfatta uppdragsutbildning, finansierad med medel
från förnyelsefonder, samt ge möjlighet att avgiftsbelägga vissa kurser i
kommunal vuxenutbildning.

Utskottet är för sin del inte berett att förorda en försöksverksamhet av

UbU 1986/87:22

7

skisserat slag utan föreslår att motion 1986/87:Ub285 yrkande 4 avslås av
riksdagen.

Grundutbildningen för vuxna skall bedrivas som deltidsstudier med högst 15
lektioner per vecka enligt vuxenutbildningsförordningen (1985:288) 2 kap.
2 § första stycket. I andra stycket samma paragraf föreskrivs att skolstyrelsen
kan för viss studerande besluta att studierna mot slutet av studietiden skall
omfatta mer än 15 lektioner i veckan under förutsättning att den studerande
bedöms kunna effektivt tillgodogöra sig undervisning i sådan omfattning.

I motion 1986/87: Ub255 (s) begärs åtgärder för att inom befintliga
kostnadsramar få till stånd mera flexibla regler för grundutbildningen för
vuxna. Motionärerna anser att termen deltid skall innebära högst 20 timmar
per vecka. Också gränserna för när heltidsstudier får bedrivas bör sättas
friare. I motion 1986/87:Ub264 (vpk) yrkande 1 föreslås att elever vid
grundutbildningen för vuxna skall ha rätt att studera upp till 28 timmar per
vecka.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

Bestämmelserna om deltidsstudier i grundutbildning för vuxna infördes
genom riksdagsbeslut hösten 1984 (prop. 1983/84:169, UbU 1984/85:1, rskr.
1984/85:11). Beslutet fattades väsentligen på pedagogiska grunder, nämligen
att studieovana personer under ett inledningsskede har svårt att på ett
effektivt sätt bedriva heltidsstudier. Det ansågs även vara viktigt att
studierna inte skulle hindra dessa elever från att behålla kontakten med
arbetslivet eller att på annat sätt öva sin förmåga att tala svenska ute i
samhället.

Grundutbildning för vuxna är en resurskrävande utbildningsform om man
relaterar den till annan vuxenutbildning. Budgetåret 1985/86 utnyttjades
1234655 undervisningstimmar för 20105 deltagare, vilket innebär 61,41
timmar per person. I kommunal vuxenutbildning utnyttjades samma budgetår
2633000 undervisningstimmar för 316000 kursdeltagare, eller 8,33
timmar per kursdeltagare.

Det genomsnittliga deltagarantalet per undervisningsgrupp i grundutbildningen
för vuxna är för svenskarna 4—5 och för invandrarna 6—7. Inom den
kommunala vuxenutbildningen skiftar den genomsnittliga gruppstorleken i
olika slag av kurser mellan 14 och 17,5. Per grupp av genomsnittsstorlek
användes budgetåret 1985/86 ca 370 timmar i grundutbildningen för vuxna
och ca 130 timmar i den kommunala vuxenutbildningen.

Vidare vill utskottet fästa uppmärksamheten på att det numera finns ett
tak för det totala antalet timmar för grundutbildning för vuxna i landet om
1265250 timmar. En utökning av detta timantal kan med nuvarande
resursramar endast ske på bekostnad av annan kommunal utbildning för
vuxna.

Redan nuvarande bestämmelser medger en flexibilitet. Utskottet har
utgått ifrån att denna möjlighet utnyttjas där så befinns lämpligt. Utskottet
förutsätter att SÖ följer denna fråga och återkommer med förslag till
förändringar om så anses påkallat.

Mot bakgrund av vad utskottet anfört i ärendet bör riksdagen enligt

UbU 1986/87:22

8

utskottets mening avslå motionerna 1986/87:Ub255 och 1986/87:Ub264
yrkande 1.

I två motioner framställs yrkanden som rör kommunal utbildning för vuxna
på invandrarspråk.

”Äldre” invandrargrupper, som finska invandrare, har ofta en kort och
föråldrad grundutbildning och saknar studievana, anförs i motion 1986/
87:Ub212 (s). En positiv utbildningsmiljö måste beredas genom vuxenutbildning
på det egna språket. Motionärerna önskar att SÖ skall ges i uppdrag att
skapa kurser på finska inom vuxenutbildningen (yrkande 1) samt att vikten
av forskning och utvecklingsarbete uppmärksammas när det gäller vuxenutbildning
på invandrarnas eget språk (yrkande 2).

Utskottet hänvisar till gällande bestämmelser i vuxenutbildningsförordningen
(1985:288) 3 kap. 2§, nämligen att grundskolekurs inom kommunal
vuxenutbildning får anordnas på invandrarspråk om lämpliga läromedel och
lärare finns att tillgå. En kurs på invandrarspråk skall följa samma kursplan
som motsvarande kurs med svenska som undervisningsspråk. Utbudet av
kurser i en kommun bestäms lokalt av skolstyrelsen. Vidare har utskottet
erfarit att försöksverksamhet med yrkesinriktade kurser på invandrarspråk
kan bedrivas efter ansökan hos SÖ. Utskottet utgår från att SÖ och
länsskolnämnderna följer utvecklingen beträffande kurser på invandrarspråk.
Utskottet vill vidare erinra om att verksamhet riktad till finska
invandrare bedrivs vid Axevalla folkhögskola och Finska folkhögskolan i
Haparanda och att även andra folkhögskolor anordnar kurser av olika slag
för denna invandrargrupp. Med det anförda avstyrker utskottet bifall till
motion 1986/87:Ub212.

I motion 1986/87:Ub234 (s) begärs att SÖ ges i uppdrag att se över reglerna
för grundutbildning för vuxna på invandrarspråk. Bestämmelserna är enligt
motionen vaga och tolkas på skilda sätt i olika kommuner.

Nuvarande regler i vuxenutbildningslagen (1984:1118, 3 kap. 5 §) utvecklas
närmare i läroplanens (Lvux 82) avsnitt Mål och riktlinjer, som fastställts
av regeringen. Däri sägs att icke svensktalande studerande skall, om det är
möjligt och om den studerande själv önskar det, till en början få undervisning
på sitt eget språk (hemspråk). Grundläggande läs- och skrivfärdigheter på
hemspråket är ofta en förutsättning för att den studerande skall kunna lära
sig att läsa och skriva på svenska.

Utskottet, som hänvisar till vad som sägs om undervisning på hemspråk i
Lvux 82, föreslår att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub234.

Riksdagen bör, enligt motion 1986/87:Ub285 (fp) yrkande 6, besluta
återinföra en femgradig betygsskala för grundskolekurserna inom den kommunala
vuxenutbildningen. Nuvarande ordning innebär att endast betygen
godkänd och icke godkänd används. Enligt motionärerna är det ett
rättvisekrav att såväl elever i kommunal vuxenutbildning som elever i
grundskolan har samma betygssystem.

Utskottet tillstyrkte med riksdagens godkännande hösten 1984 regeringens
förslag att den femgradiga betygsskalan för grundskolekurser skulle
ersättas med enbart betygen godkänd och icke godkänd (UbU 1984/85:1, s.
11-12). Utskottet anser att det inte finns anledning för riksdagen att nu

UbU 1986/87:22

9

ändra uppfattning i frågan och avstyrker följaktligen yrkande 6 i motion
1986/87:Ub285.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

1. beträffande timramar för kommunal utbildning för vuxna

att riksdagen med avslag på motionerna 1986/87:Ub285 yrkande 5 och
1986/87:Ub828 yrkandena 31 och 32, samtliga delvis, godkänner
timramar i enlighet med vad som förordats i proposition 1986/87:100,

2. beträffande anslagsbeloppet

att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:100 och med avslag på
motionerna 1986/87:Ub285 yrkande 5 och 1986/87:Ub828 yrkandena
31 och 32, samtliga delvis, till Bidrag till kommunal utbildning för
vuxna för budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag av
1044860000 kr.,

3. beträffande införande av ett nytt system för fördelning mellan
kommunerna av undervisningstimmar för grundutbildning för vuxna
och kommunal vuxenutbildning

att riksdagen godkänner vad som förordats i proposition 1986/87:100,

4. beträffande rätt för kommunerna att själva omfördela timmar
mellan sina delramar

att riksdagen godkänner vad som förordats i proposition 1986/87:100,

5. beträffande friare resursanvändning

att riksdagen godkänner vad som förordats i proposition 1986/87:100,

6. beträffande resurser till grundutbildning för vuxna för ny invandrade att

riksdagen avslår motion 1986/87:Ub238,

7. beträffande glesbygdsinriktade utbildningsinsatser
att riksdagen avslår motion 1986/87: Ub296,

8. beträffande fördelningen av timmar inom den kommunala vuxenutbildningen att

riksdagen avslår motion 1986/87:Ub820 yrkande 4,

9. beträffande uttalande om vuxenutbildningens målgrupper
att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub817 yrkande 13,

10. beträffande schablonisering av statsbidragsbelopp till grundutbildning
för vuxna och kommunal vuxenutbildning

att riksdagen godkänner vad som förordats i proposition 1986/87:100,

11. beträffande ökad lärarhandledning i kommunal vuxenutbildning att

riksdagen lämnar utan erinran vad som anförts i proposition
1986/87:100,

12. beträffande försöksverksamhet inom kommunal vuxenutbildning att

riksdagen avslår motion 1986/87:Ub285 yrkande 4,

13. beträffande deltidsstudier i grundutbildning för vuxna

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Ub255 och 1986/87:Ub264
yrkande 1,

14. beträffande vuxenutbildning pä invandrarspråk

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Ub212 och 1986/87:Ub234,

UbU 1986/87:22

10

15. beträffande återinförande av femgradig betygsskala för grundskolekurser att

riksdagen avslår motion 1986/87:Ub285 yrkande 6.

2. Statens skolor för vuxna: Utbildningskostnader

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt C2 (s. 172-174) och
hemställer

att riksdagen till Statens skolor för vuxna: Utbildningskostnader för
budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag av 17223000 kr.

3. Statens skolor för vuxna: Undervisningsmaterial
m. m.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt C 3 (s. 174—175) och
hemställer

att riksdagen till Statens skolor för vuxna: Undervisningsmaterial
m. m. för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag av
4812000 kr.

4. Bidrag till studieförbunden m. m.

Regeringen har under punkt C4 (s. 175—179) föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad som föreslagits i propositionen beträffande fördelning av
tillgängliga medel till studieförbundens centrala organisationskostnader,

2. godkänna vad som föreslagits i propositionen beträffande friare användning
av högst 10 procent av högschablontimmarna,

3. godkänna att 89 000 000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom
vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1987/88 används till att delvis
finansiera anslaget Bidrag till studieförbunden m. m.,

4. till Bidrag till studieförbunden m. m. för budgetåret 1987/88 anvisa ett
förslagsanslag av 981 852 000 kr.

Motionerna

1986/87:Ub218 av Hans Nyhage (m) och Birger Hagård (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att för en studiecirkel får
fyra bidragsberättigade studietimmar medräknas vid varje sammankomst
under förutsättning att detta inte medför någon ökning av det totala antalet
studietimmar, som enligt gällande bestämmelser tilldelas resp. studieförbund.

1986/87:Ub245 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) vari — med hänvisning till vad
som anförs i den till konstitutionsutskottet remitterade motionen 1986/
87:K410 — yrkas att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om
den fortsatta utvecklingen av breddutbildningen inom dataområdet, varvid
särskilt bör beaktas behovet av datautbildning för flickor.

1986/87:Ub252 av Ingrid Sundberg m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om översyn av

UbU 1986/87:22

11

statsbidragssystemet till estetiska cirklar i syfte att öka medverkan i dessa av UbU 1986/87:22
aktiva konstutövare.

1986/87:Ub262 av Olof Johansson m. fl. (c) vari — med hänvisning till vad
som anförs i den till kulturutskottet remitterade motionen 1986/87:Kr236 -yrkas att riksdagen till C4. Bidrag till studieförbunden m.m. anvisar ett i
förhållande till regeringens förslag med 5 000000 kr. förhöjt anslag på
986852000 kr., varvid förhöjningen tillförs anslagspost 2. Bidrag till
kulturverksamhet.

1986/87:Ub284 av Kenth Skårvik (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär en översyn av nuvarande regler för glesbygdsstöd, så att bidraget bättre
svarar mot faktiska förhållanden även i glesbygder utanför stödområdena.

1986/87:Ub285 av Ylva Annerstedt m. fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

7. att riksdagen under anslaget C4. Bidrag till studieförbunden m.m.
anslår 898022000 kr.,

8. att riksdagen beslutar att kursplanebundna universitetscirklar skall bli
berättigade till statsbidrag.

1986/87:Ub321 av Pär Granstedt m. fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att bidraget till högschablontimmar skall utgå
med 99 kr. per timme,

2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts rörande statsmakternas inställning till det fria och
frivilliga folkbildningsarbetet.

1986/87:Ub328 av Gunhild Bolander m. fl. (c) vari — såvitt nu är i fråga och
med hänvisning till vad som anförs i den till socialutskottet remitterade
motionen 1986/87:So260 — yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vikten av statligt
stöd till studieförbundens handikappverksamhet.

1986/87:Ub341 av Berit Oscarsson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om inriktningen
av datautbildning för vuxna.

1986/87:Ub576 av Ingbritt Irhammar (c) och Lennart Brunander (c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om att utreda förutsättningarna för att via bildningsförbunden
möjliggöra för amatörforskare att erhålla handledning från vetenskapligt
skolade personer.

1986/87:Ub815 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) vari — såvitt nu är i fråga och
med hänvisning till vad som anförs i den till arbetsmarknadsutskottet
remitterade motionen 1986/87:A813 - yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om ett brett program för datautbildning av kvinnor.

1986/87:Ub826 av Kenth Skårvik m. fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i

12

motionen anförts om studieförbundens betydelse i vad gäller att erbjuda
kurser till invandrarkvinnor.

1986/87:Ub828 av Birgitta Rydle m. fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga — yrkas

33. att riksdagen beslutar att under anslaget C 4 avskaffa tilläggsbidragen
till studiecirklar i samhällsinriktade ämnen, matematik och svenska,

34. att riksdagen beslutar att under anslaget C4 avskaffa den särskilda
anslagsposten för bidrag till uppsökande verksamhet i bostadsområden,

35. att riksdagen beslutar att under anslaget C4 anslagsposten för bidrag
till kulturverksamhet bestäms till 73 443 000 kr.,

36. att riksdagen avslår regeringens förslag under anslaget C 4 om höjning
med 25 633000 kr. av bidraget till studiecirklar,

37. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om att studieförbunden bör ha möjlighet att med ett
särskilt statsbidrag bedriva kursplanebundna universitetscirklar,

38. att riksdagen godkänner att 306332000 kr. av de medel som tillfaller
statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1987/88 används
för att delvis finansiera anslaget C4. Bidrag till studieförbunden m.m.,

39. att riksdagen beslutar att till C 4. Bidrag till studieförbunden m. m. för
budgetåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 868352000 kr.

Utskottet

I enlighet med de grunder som har godtagits av riksdagen år 1981 (prop.
1980/81:127, UbU 1980/81:36, KrU 1980/81:6 y, rskr. 1980/81:386) utgår ur
detta anslag bidrag till studiecirklar, till kulturverksamhet i studieförbunden,
till studieförbundens centrala organisation, pedagogiska verksamhet och
utvecklingsarbete samt verksamhet för handikappade, till Folkbildningsförbundet
och länsbildningsförbunden samt till uppsökande verksamhet i
bostadsområden.

Enligt förordningen (1981:518) om statsbidrag till studiecirklar m.m.
utgår schablonbidrag, tilläggsbidrag och bidrag till kostnader för resekostnadsersättningar
och traktamenten för vissa studiecirklar. Innevarande
budgetår utbetalas schablonbidrag med 93 resp. 29 kr. för varje studietimme.
Tilläggsbidrag utbetalas till vissa studiecirklar med 15 resp. 30 kr. per
studietimme.

I budgetpropositionen anges att studiecirkelverksamheten nästa budgetår
enligt skolöverstyrelsens (SÖ) bedömning kommer att omfatta 9165 000
studietimmar. SÖ har föreslagit att ramen för det högre schablonbidraget
skall fastställas till oförändrat 6400000 timmar. Föredragande statsrådet
förordar dock en höjning av ramen med 25 000 studietimmar till totalt
6 425 000 för att bereda visst expansionsutrymme åt det nya studieförbundet
Svenska idrottsrörelsens studieförbund. För timmar med det lägre schablonbidraget
finns ingen fastställd ram. Beloppet för det högre schablonbidraget
föreslås höjas med 3 kr. till 96 kr. per studietimme. Sammantaget innebär
förslagen en ökning av anslagsposten till studiecirklar med 25 633 000 kr.

Två motionsyrkanden behandlar det högre schablonbidraget. I motion
1986/87:Ub321 (c) yrkande 1 delvis hemställs att, som kompensation i någon
mån för kostnadsökningar, det högre schablonbidraget höjs med sex kronor i

UbU 1986/87:22

13

stället för föreslagna 3 kr. till 99 kr. per studietimme. Enligt motion
1986/87:Ub828 (m) yrkande 36 bör riksdagen avslå regeringens förslag om en
ökning av studiecirkelanslaget. Därmed avvisar motionärerna en höjning av
såväl ramen som beloppet för det högre schablonbidraget.

Utskottet har inget att erinra mot att anslagsberäkningen till studiecirkelverksamheten
grundas på det ökade antal studietimmar som föreslås i
propositionen. Vad gäller uppräkningen av det högre schablonbidraget har
SÖ anmält behov av priskompensation med 5 kr. per studietimme. Utskottet
anser sig dock inte kunna förorda en ytterligare höjning utöver regeringens
förslag utan tillstyrker detsamma. Riksdagen bör därför avslå motionerna
1986/87:Ub321 yrkande 1 delvis och 1986/87:Ub828 yrkande 36.

Enligt gällande regler för statsbidrag till studieförbundens centrala organisationskostnader
fördelas s. k. övriga tillgängliga medel utöver basbidrag och
visst annat bidrag av SÖ mellan studieförbunden i förhållande till genomsnittligt
antal statsbidragsberättigade studietimmar under de senaste tre
redovisningsåren. Föredragande statsrådet föreslår att dessa medel fortsättningsvis
skall fördelas av SÖ efter samråd med statens kulturråd och med
hänsyn tagen också till den kulturverksamhet studieförbunden har haft under
angivna redovisningsår.

I sitt yttrande till utbildningsutskottet tillstyrker kulturutskottet nämnda
förslag (KrU 1986/87:2 y). Utbildningsutskottet föreslår att riksdagen godkänner
den nya ordningen.

Förslag om ett system med friare resursanvändning för en del av studiecirkelverksamheten
läggs fram i propositionen mot bakgrunden bl. a. av de
positiva erfarenheter som hittills gjorts av en tvåårig försöksverksamhet som
avslutas i och med innevarande budgetår. I det nya systemet skall verksamheten
bedrivas i enlighet med studiecirkelverksamhetens allmänna mål och
riktlinjer medan gruppstorlek, studietid, arbetsformer, studiematerial, ämnesval
m. m. skall kunna anpassas till deltagarnas behov och förutsättningar.
Särskilt betonar föredragande statsrådet vikten av att studieförbunden
uppmärksammar och försöker kartlägga vilka behov de korttidsutbildade
anser sig ha av utbildning och hur studiecirkelverksamheten skall utformas
för att motsvara dessa behov.

För angett ändamål föreslår statsrådet att resp. studieförbund får använda
högst 10 % av de studietimmar med högre schablonbidrag som SÖ fördelat
till dem.

I motion 1986/87:Ub321 (c) ställer sig motionärerna tveksamma till
regeringens förslag. Det får enligt deras uppfattning till följd att närmare
hälften av antalet studietimmar kan komma att bedrivas med det lägre
schablonbidraget. Med en sådan utveckling är det enligt motionens yrkande
2 än mer angeläget att statsmakterna klargör sin syn på folkbildningens
framtida roll.

Med anledning av motionsyrkandet vill utskottet göra klart att regeringens
förslag om friare resursanvändning - som framgår av budgetpropositionen -inte innefattar att högschablontimmar får omvandlas till lågschablontimmar.
Ett sådant förfarande gäller enbart den snart avslutade försöksverksamheten.
Motion 1986/87:Ub321 yrkande 2 avstyrks därmed.

UbU 1986/87:22

14

Utskottet anser för sin del att det förordade systemet med friare
resursanvändning kan ge studieförbunden möjlighet att pröva nya metoder
för att nå svårrekryterade grupper, som t. ex. korttidsutbildade. Riksdagen
bör sålunda godkänna förslaget om en friare användning av högst tio procent
av högschablontimmarna.

I motion 1986/87:Ub828 (m) föreslås att tilläggsbidragen till studiecirklar i
svenska, matematik och samhällsinriktade ämnen skall tas bort. Detta
motiveras med att bidragen inte skall styra studieförbundens utbud (yrkande
33). Därjämte föreslås i motionen att bidraget till uppsökande verksamhet i
bostadsområden slopas (yrkande 34).

Utskottet finner det inte motiverat att avskaffa dessa bidrag, särskilt som
ytterligare åtgärder nu bedöms nödvändiga för att underlätta för studieförbunden
att rekrytera och aktivera korttidsutbildade till folkbildningsverksamheten.
Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion
1986/87:Ub828 yrkandena 33 och 34 och godkänner regeringens medelsberäkningar
även i dessa delar.

Regeringen förordar i budgetpropositionen att bidraget till kulturverksamhet
inom studieförbunden skall öka med drygt 3 milj. kr. till totalt 103 443 000 kr.

Ändringar av nämnda anslagspost yrkas i två motioner. Enligt motion
1986/87:Ub828 (m) yrkande 35 bör bidraget till kulturverksamhet minskas
med 30 milj. kr. i förhållande till regeringens förslag. I motion 1986/
87:Ub262 (c) delvis yrkas att anslagsposten tillförs ytterligare 5 milj. kr. för
att i någon mån ge kompensation för kostnadsökningar. Motionärerna pekar
på att bidragsnivån har urholkats och att den i dag utgör knappt 45 % av
bidragsberättigade kostnader.

Utskottet instämmer med vad som anförs i kulturutskottets yttrande KrU
1986/87:2y över motionerna, nämligen att en minskning av ifrågavarande
bidrag skulle få icke acceptabla effekter på den lokala kulturverksamheten.
Å andra sidan anser sig utbildningsutskottet, i likhet med kulturutskottet,
inte böra förorda en höjning av anslagsposten utöver vad regeringen
föreslagit med hänsyn till statsmakternas målsättning att det skall bedrivas en
stram budgetpolitik. Riksdagen bör således avslå motionerna 1986/87:Ub262
delvis och 1986/87:Ub828 yrkande 35 och under anslaget beräkna medel för
kulturverksamhet i studieförbunden i enlighet med vad som förordats i
propositionen.

Riksdagen föreslås i budgetpropositionen godkänna att 89 milj. kr. av de
medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret
1987/88 används till att delvis finansiera anslaget Bidrag till studieförbunden
m. m.

Ytterligare 217 332 000 kr. av statsverkets inkomster från denna avgift bör
enligt motion 1986/87:Ub828 (m) yrkande 38 utgöra delfinansiering av
anslaget.

Mot bakgrund av att de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften
är begränsade kan utskottet inte tillstyrka en ökad
finansiering av det nu aktuella anslaget med dessa intäkter. Detta skulle få
starkt negativa och omfattande följder för övriga verksamheter som finan -

UbU 1986/87:22

15

sieras genom avgiften. Riksdagen bör därför med avslag på yrkande 38 i
motion 1986/87:Ub828 godkänna regeringens förslag beträffande vuxenutbildningsa
vgiften.

Föredragande statsrådet beräknar medelsbehovet under anslaget till totalt
981,852 milj. kr. för nästa budgetår.

De nedskärningar av olika anslagsposter som gjorts i motion 1986/
87:Ub828 (m) medför enligt motionärerna att anslaget, jämfört med
regeringens förslag, kan minskas med 113,5 milj. kr. (yrkande 39).

Också i motion 1986/87:Ub285 (fp) yrkande 7 föreslås ett lägre anslagsbelopp
än vad regeringen begärt. Motionärerna anser att i studieförbundens
utbud av studiecirklar finns ämnen av hobbykaraktär som till ökad andel kan
självfinansieras genom deltagaravgifter. Statsbidragen till studieförbunden
kan därmed minskas med 83,83 milj. kr.

Förslagen i motionerna 1986/87:Ub262 (c) och 1986/87:Ub321 (c) yrkande
1 om höjning av bidraget till kulturverksamhet resp. av det högre schablonbidraget
innebär ett i motsvarande mån ökat totalanslag.

Utskottet har tidigare avstyrkt motionsyrkanden om såväl minskade som
ökade anslagsposter. Yrkande 7 i motion 1986/87:Ub285 innebär en kraftig
minskning av anslaget som enligt utskottets mening kan få konsekvenser
även på utbudet av studiecirklar till lågutbildade.

Sammanfattningsvis föreslår utskottet att riksdagen med avslag på motionerna
1986/87:Ub262 delvis, 1986/87:Ub321 yrkande 1 delvis, 1986/
87: Ub285 yrkande 7 och 1986/87: Ub828 yrkande 39 anvisar det av regeringen
begärda beloppet under anslaget.

Enligt motionerna 1986/87:Ub285 (fp) yrkande 8 och 1986/87:Ub828 (m)
yrkande 37 har kursplanebundna universitetscirklar varit av stort värde för
många människor, speciellt för dem som bor på mindre orter och i glesbygd. I
motionerna yrkas därför att sådana studiecirklar åter skall bli berättigade till
statsbidrag.

Sedan riksdagen våren 1983 beslutade att avskaffa statsbidraget till
ifrågavarande studiecirklar, har utskottet årligen haft att behandla motionsyrkanden
om bidragets återinförande. Utskottet har då uttalat att studieförbunden
av princip skall inrikta sitt arbete på studier, som inte är bundna av
kursplaner och kompetenskrav. Högskoleutbildning bör ges i universitetens
och högskolornas regi och inte i form av avgiftsbelagda studiecirklar. Det
ankommer på högskolemyndigheterna att inom givna ramar disponera
resurserna så att det finns utrymme för en geografisk spridning av utbildningen.
Utskottet har vidare erinrat om att statsbidrag fortfarande kan utgå till
studiecirklar på högskolenivå under förutsättning att de inte följer kursplaner
som gäller för universitet och högskolor. Studieförbunden skall därvid
enligt statsbidragsförordningen anlita universitets- och högskolelärare. Med
samma motivering avstyrker utskottet även nu motionerna 1986/87:Ub285
yrkande 8 och 1986/87:Ub828 yrkande 37.

Generellt gäller, med ett par undantag, att till grund för statsbidrag till
studiecirklar inte får medräknas mer än tre studietimmar vid varje sammankomst.
Riksdagen beslöt våren 1986 (UbU 1985/86:19, rskr. 1985/86:161)

UbU 1986/87:22

16

angående cirkelsammankomsters längd att ge regeringen till känna att frågan
om rätt att medräkna fyra studietimmar per sammankomst borde prövas.
Förutsättningen för sammankomster med fyra statsbidragsberättigade timmar
borde enligt riksdagsbeslutet vara att de inte medför några merkostnader
för staten, någon ökning av antalet studietimmar totalt eller andra, icke
önskvärda effekter.

Den av regeringen efter riksdagens beslut utfärdade bestämmelsen i 15 §
förordningen (1981:518, ändr. 1986:626) om statsbidrag till studiecirklar
m. m. utgör ett tillägg till tretimmarsregeln och har följande lydelse: ”Fyra
studietimmar får dock medräknas vid enstaka sammankomster under
förutsättning att det genomsnittliga antalet bidragsberättigade studietimmar
för studiecirkeln inte är mer än tre studietimmar vid varje sammankomst.”

Bestämmelsen i förordningen står inte i överensstämmelse med riksdagsbeslutet,
hävdas i motion 1986/87:Ub218 (m). Den innebär att varje
fyratimmarssammankomst i praktiken måste motsvaras av en tvåtimmarssammankomst.
Motionärerna menar att avsikten med riksdagens beslut var
att, i stället för t. ex. tolv tretimmarssammankomster, ge möjlighet att
anordna nio sammankomster med fyra statsbidragsberättigade timmar.
Riksdagen bör enligt motionen uttala sig för att fyra studietimmar får
medräknas vid varje sammankomst under förutsättning att detta inte medför
någon ökning av det totala antalet studietimmar, som enligt gällande
bestämmelser tilldelas resp. studieförbund.

Utskottet delar inte motionärernas synsätt. Enligt statsbidragsförordningen
utgår det högre schablonbidraget för ett begränsat antal studietimmar,
vilka fördelas mellan studieförbunden. För studietimmar med det lägre
schablonbidraget finns emellertid inte någon begränsning. En kostnadsökning
för statsverket skulle därför bli ofrånkomlig om en fjärde bidragsberättigad
studietimme generellt tillåts utan begränsningar av föreskrivet slag med
hänsyn till möjligheterna att utnyttja lågschablontimmar. Utskottet föreslår
att riksdagen, mot bakgrunden av vad som nu anförts, avslår motion
1986/87:Ub218.

I motion 1986/87 :Ub328 (c) yrkande 2 begärs ett uttalande av riksdagen om
vikten av att statligt stöd till studieförbundens verksamhet är så utformat att
studieförbunden får bidrag till merkostnader för handikappades deltagande.

Med anledning av ett motsvarande motionsyrkande vid föregående års
riksmöte redovisade utskottet (UbU 1985/86:19, s. 7) utförligt de olika
former av bidrag som utgår i syfte att underlätta för handikappade att dels
delta i särskilt för dem anordnade studiecirklar, dels delta i studiecirkelverksamhet
i allmänhet. Det kan tilläggas att anslagsposten till studieförbundens
verksamhet för handikappade i årets budgetproposition har räknats upp med

2,4 milj. kr. till totalt 16,35 milj. kr. Liksom föregående år anser utskottet
inte att det behövs något särskilt uttalande av riksdagen i denna fråga, varför
yrkande 2 i motion 1986/87:Ub328 bör avslås.

Riksdagen godkände våren 1986 (UbU 1985/86:19, rskr. 1985/86:161) att
studieförbunden under två budgetår, 1986/87 och 1987/88, får anordna
grundläggande bred datautbildning för kortutbildade med friare regler än vad

UbU 1986/87:22

17

2 Riksdagen 1986187.14saml. Nr 22

som gäller för vanliga studiecirklar. Bestämmelserna är intagna i en av
regeringen utfärdad förordning (1986:276).

I budgetpropositionen (bil. 10 s. 58f.) anmäls nu att en inom utbildningsdepartementet
tillkallad arbetsgrupp kring frågan om datautbildningens framtida
inriktning under hösten 1986 redovisat resultatet av sitt arbete i
promemorian Handlingsprogram för datautbildning i skola, vuxenutbildning
och lärarutbildning (Ds U 1986:10). En proposition om datautbildning i
skolan m.m. aviseras till 1987/88 års riksmöte.

Frågor om bred datautbildning tas upp i tre motionsyrkanden.

Enligt motion 1986/87:Ub245 (fp) bör riksdagen hos regeringen begära
förslag till ett program för fortsatt utveckling av den breda utbildningen på
dataområdet. Därvid bör särskilt beaktas behovet av datautbildning för
flickor. I motion 1986/87:Ub815 (fp) yrkande 5 begärs ett brett program för
datautbildning av kvinnor. Motionärerna pekar bl. a. på att den nya tekniken
framstår som ett särskilt hot mot kvinnors sysselsättning. Slutligen redovisas i
motion 1986/87:Ub341 (s) motionärernas syn på den allmänna inriktningen
av den framtida datautbildningen för vuxna.

Utskottet delar uppfattningen i motionerna 1986/87:Ub245 och 1986/
87:Ub815 att behov finns av utbildningsinsatser inom dataområdet för
kvinnor. Detta har observerats av utbildningsdepartementets datautbildningsgrupp.
I sitt förslag till handlingsprogram konstaterar arbetsgruppen att
datautbildningen i olika former inte leder till att kvinnornas möjligheter att
påverka samhället och teknikutvecklingen blir jämbördiga med männens.
Arbetsgruppen föreslår därför bl. a. en bred datautbildning i studieförbundens
regi. Ett av skälen till att studieförbunden är lämpliga som utbildningsanordnare
är, anför arbetsgruppen, att de har lätt att nå ut till grupper med
kort utbildning, inte minst kvinnor. Med hänsyn till att riksdagen kommer att
föreläggas en proposition om datautbildningsfrågor under nästa riksmöte
anser utskottet, att riksdagen inte nu bör göra något särskilt uttalande med
anledning av motionerna 1986/87:Ub245 och 1986/87:Ub815 yrkande 5.
Dessa bör alltså avslås av riksdagen.

De synpunkter på den framtida datautbildningen för vuxna som förs fram i
motion 1986/87: Ub341 stämmer helt överens med vad som sägs i arbetsgruppens
handlingsprogram (Ds U 1986:10). Detta program bereds för närvarande
inom regeringskansliet, varför utskottet avstyrker bifall till motionen.

Yrkanden som rör medverkan av experter i studiecirklar framställs i två
motioner. Sålunda begärs i motion 1986/87:Ub252 (m) en översyn av
statsbidraget till studiecirklar i estetiska ämnen. Bidraget bör enligt motionärerna
ges en sådan utformning att det stimulerar till ökad medverkan av
yrkesverksamma konstutövare i estetiska cirklar, t. ex. genom rätt till högre
bidrag när konstnär anlitas. I motion 1986/87:Ub576 (c) önskas en utredning
som syftar till att göra det ekonomiskt möjligt för bildningsförbunden att via
högskolor och andra utbildningscentra anlita vetenskapligt skolade personer
som handledare för amatörforskare i studiecirklar.

Utskottet vill erinra om de överväganden som gjordes när nuvarande
schablonmässigt beräknade bidrag till studiecirkelverksamheten infördes
(prop. 1980/81:127, UbU 1980/81:36, rskr. 1980/81:386). Då uttalades att

UbU 1986/87:22

18

bidragen borde både kunna uppmuntra ideellt arbete inom folkbildningen
och ge studieförbunden tillräckliga resurser för att bekosta arvoden åt
cirkelledare med speciella ämneskunskaper. Särskilda bidrag skulle alltså
inte längre utgå för t. ex. kostnader för fackmannamedverkan. Det nya
bidragssystemet avsågs öka studieförbundens frihet att besluta om verksamhetens
inriktning och att anordna kvalificerad verksamhet på hög nivå som
medför högre kostnad.

Motionärernas önskemål om anlitande av vissa experter bör kunna
beaktas av studieförbunden redan inom ramen för nuvarande bestämmelser.
Därför avstyrks motion 1986/87:Ub252 av utskottet.

Utskottet avstyrker även motion 1986/87:Ub576.

Enligt 23 § statsbidragsförordningen (1981:518) utgår tilläggsbidrag för
studiecirklar som hålls inom de kommuner som ingår i stödområdena A, B
och C enligt bestämmelserna om regionalpolitisk! stöd, med undantag dock
för cirklar på gymnasieskolorter.

Nuvarande regler om tilläggsbidrag för studiecirklar i glesbygd bör enligt
motion 1986/87:Ub284 (fp) ses över så att de bättre svarar mot faktiska
förhållanden. Motionären anser att i avfolkningsbygder i skogslänen och
även i skärgårdsområdena är de praktiska svårigheterna och merkostnaderna
för att anordna studiecirklar väl jämförbara med dem som finns inom angivna
stödområden.

Utskottet är medvetet om att också utanför de regionalpolitiska stödområdena
kan de geografiska och befolkningsmässiga förhållandena vara sådana
att cirkelverksamhet försvåras. Att införa en särskild stödområdesindelning
för studiecirkelverksamheten skulle emellertid enligt utskottets mening föra
med sig svåra avgränsningsproblem. Med det anförda föreslår utskottet att
motion 1986/87:Ub284 avslås av riksdagen.

I motion 1986/87:Ub826 (fp) yrkande 1 anförs att staten bör uppmuntra
studieförbunden att erbjuda kurser för invandrarkvinnor som ofta har dåliga
kunskaper i svenska språket och få kontakter utanför hemmet. Uppsökande
verksamhet, riktad till invandrarkvinnor, är enligt motionen en annan åtgärd
som bör övervägas.

Utskottet vill hänvisa till att studieförbunden i dag kan få statsbidrag för
verksamhet av den art motionärerna efterlyser. Tilläggsbidrag utgår för
studiecirklar i hemspråk, dvs. annat språk än svenska. Dessa cirklar är
avsedda för invandrare och andra minoriteter. Vidare utgår tilläggsbidrag för
studiecirklar i bl. a. svenska. Bidrag utgår också till studieförbundens
kostnader för sådan uppsökande verksamhet i bostadsområden, som riktar
sig till vuxna med kort utbildning. Bland dessa skall verksamheten i första
hand rikta sig till invandrare och handikappade. Särskild uppmärksamhet
skall även ägnas åt hemarbetande. Utskottet anser med det anförda att någon
riksdagens åtgärd inte är erforderlig i denna fråga, utan avstyrker motion
1986/87: Ub826 yrkande 1.

Åberopande det anförda hemställer utskottet

1. beträffande det högre schablonbidraget till studiecirkelverksamhet -

UbU 1986/87:22

19

att riksdagen med avslag på motionerna 1986/87:Ub321 yrkande 1
delvis och 1986/87:Ub828 yrkande 36 godkänner vad som förordats i
proposition 1986/87:100,

2. beträffande fördelningen av tillgängliga medel till studieförbundens
centrala organisationskostnader

att riksdagen godkänner vad som förordats i proposition 1986/87:100,

3. beträffande friare användning av högst 10 % av högschablontimmarna att

riksdagen med avslag på motion 1986/87:Ub321 yrkande 2
godkänner vad som förordats i proposition 1986/87:100,

4. beträffande tilläggsbidragen till studiecirklar i svenska, matematik
och samhällsinriktade ämnen

att riksdagen med avslag på motion 1986/87:Ub828 yrkande 33
godkänner vad som förordats i proposition 1986/87:100,

5. beträffande bidrag till uppsökande verksamhet i bostadsområden
att riksdagen med avslag på motion 1986/87:Ub828 yrkande 34
godkänner vad som förordats i proposition 1986/87:100,

6. beträffande bidrag till kulturverksamhet

att riksdagen med avslag på motionerna 1986/87:Ub262 delvis och
1986/87:Ub828 yrkande 35 godkänner vad som förordats i proposition
1986/87:100,

7. beträffande vuxenutbildningsavgiften

att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:100 och med avslag på
motion 1986/87:Ub828 yrkande 38 godkänner att 89 000000 kr. av de
medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för
budgetåret 1987/88 används till att delvis finansiera anslaget Bidrag till
studieförbunden m.m.,

8. beträffande anslagsbeloppet

att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:100 och med avslag på
motionerna 1986/87:Ub262 delvis, 1986/87:Ub321 yrkande 1 delvis,
1986/87:Ub285 yrkande 7 och 1986/87:Ub828 yrkande 39 till Bidrag till
studieförbunden m. m. för budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag
av 981 852000 kr.,

9. beträffande kursplanebundna universitetscirklar

att riksdagen avslår motionerna 1986/87: Ub285 yrkande 8 och 1986/
87:Ub828 yrkande 37,

10. beträffande cirkelsammankomsters längd
att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub218,

11. beträffande handikappades deltagande i studiecirkelverksamhet
att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub328 yrkande 2,

12. beträffande bred datautbildning

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Ub245 och 1986/87:Ub815
yrkande 5,

13. beträffande inriktningen av datautbildning för vuxna
att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub341,

14. beträffande medverkan av aktiva konstutövare i estetiska studiecirklar att

riksdagen avslår motion 1986/87 :Ub252,

UbU 1986/87:22

20

15. beträffande handledare för amatörforskare i studiecirklar
att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub576,

16. beträffande tilläggsbidrag för studiecirklar i glesbygd
att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub284,

17. beträffande kurser för invandrarkvinnor

att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub826 yrkande 1.

5. Undervisning för invandrare i svenska språket
m. m.

Regeringen har under punkt C 5 (s. 179-182) föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad som förordats i propositionen om timramar för svenskundervisning
för vuxna invandrare,

2. bemyndiga regeringen att justera antalet undervisningstimmar på sätt
som anförts i propositionen,

3. till Undervisning för invandrare i svenska språket m. m. för budgetåret
1987/88 anvisa ett förslagsanslag om 221 450000 kr.

Motionerna

Motioner väckta under allmänna motionstiden

1986/87:Ub208 av Barbro Evermo m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen beslutar i
enlighet med den i motionen föreslagna förändringen av övergångsbestämmelserna
i lagen om svenskundervisning för invandrare.

1986/87:Ub250 av Berit Oscarsson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet av
resurser till grund-sfi för ”gamla invandrare”.

1986/87:Ub251 av Eva Johansson (s) och Margareta Palmqvist (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om ändring av reglerna för svenska för invandrare.

1986/87:Ub265 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari - med hänvisning till vad
som anförs i den till socialförsäkringsutskottet remitterade motionen 1986/
87:Sf514 — yrkas att riksdagen för budgetåret 1987/88 under åttonde
huvudtiteln C 5. Undervisning för invandrare i svenska språket beslutar
anvisa medel motsvarande 200000 undervisningstimmar för grund-sfi utöver
regeringens förslag.

1986/87:Ub272 av Kenth Skårvik (fp) och Margareta Andrén (fp) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
framförts om möjlighet till koncentrerad sfi-undervisning.

1986/87:Ub301 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari — såvitt nu är i fråga -yrkas

1. att riksdagen avslår budgetpropositionens förslag om anslag till sfiundervisning.

UbU 1986/87:22

21

1986/87:Ub826 av Kenth Skårvik m. fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs beträffande ett flexibelt system för undervisning i svenska
för invandrare,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om påbyggnads- och kompletterande utbildning för invandrare,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs beträffande slopande av slutförd utredning från polismyndighet
som krav för att få påbörja undervisning i svenska,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om kortare väntetider för att ha tillåtelse att påbörja
undervisningen i svenska,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs beträffande undervisningstidens längd inom svenskundervisningen
för invandrare.

1986/87 :Ub828 av Birgitta Rydle m. fl. (m) vari — såvitt nu är ifråga - yrkas

40. att riksdagen avslår regeringens förslag att under anslag C 5. Undervisning
för invandrare i svenska språket m. m. höja schablonbidragen för
grund-sfi och påbyggnads-sfi med 13 resp. 11 kr. samt att för budgetåret
1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 213350000 kr.

Motion väckt med anledning av proposition 1986/87:109

1986/87:Ub84 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om en förändrad fördelningsprincip för timmar till
påbyggnads-sfi.

Utskottet

Riksdagen godkände hösten 1984 riktlinjer för svenskundervisningen av
vuxna invandrare (prop. 1983/84:199, UbU 1984/85:6, rskr. 1984/85:77). I
enlighet med dessa riktlinjer antog riksdagen våren 1986 (prop. 1985/86:67,
UbU 1985/86:10, rskr. 1985/86:143) en lag om grundläggande svenskundervisning
för invandrare samt godkände riktlinjer för ett statsbidragssystem för
svenskundervisningen (prop. 1985/86:100, UbU 1985/86:10, rskr. 1985/
86:77). Lagen (1986:159) trädde i kraft den ljuli 1986, och det nya
statsbidragssystemet tillämpas fr.o.m. budgetåret 1986/87.

I motioner väckta under innevarande riksmöte föreslås förändringar av
statsbidragssystemet. Motionärerna anser att systemet medför att inte alla
invandrare hinner få den svenskundervisning de är berättigade till enligt
lagen. De anser också att fördelningsgrunderna för statsbidraget till påbyggnadsutbildningen
i svenska för invandrare missgynnar kommuner som
tidigare inte tagit emot invandrare eller tagit emot ett större antal jämfört
med tidigare år.

Utskottet erinrar om att statsbidragssystemet ännu inte tillämpats ett helt

UbU 1986/87:22

22

år. Det är därför för tidigt att kunna dra några slutsatser om hur det utfallit.
Utskottet avser därför att i ett senare betänkande föreslå riksdagen att
uppskjuta behandlingen av motionerna 1986/87:Ub237 (s), 1986/87:Ub263
(c), 1986/87:Ub301 (fp) yrkandena 2 och 3,1986/87:Ub84 (fp) yrkande 1 och
1986/87:Ub86 (m) yrkande 2 till nästa riksmöte.

Statsbidrag till svenskundervisning för invandrare lämnas till dels grundutbildning
(grund-sfi), dels påbyggnadsutbildning (påbyggnads-sfi). Kostnadsberäkningarna
grundas på det närmast föregående kalenderårets nyinvandrade
kyrkobokförda över 16 år med vissa undantag. För det sista kvartalet
grundas beräkningarna på en prognos. Regeringen har innevarande budgetår
riksdagens bemyndigande att få justera antalet undervisningstimmar
utifrån det faktiska antalet nyinvandrade kyrkobokförda över 16 år. Regeringen
begär motsvarande bemyndigande för nästa budgetår. Utskottet
föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att justera antalet undervisningstimmar
på detta sätt budgetåret 1987/88.

Innevarande budgetår är den justerade timramen för grund-sfi 480345
timmar. Med hänvisning till det stora behovet av undervisning, som beror på
ökad invandring, har regeringen den 11 december 1986 beslutat att medge
skolöverstyrelsen (SÖ) att få använda ytterligare 60000 timmar under
budgetåret 1986/87 (medel för detta begärs på tilläggsbudget II i proposition
1986/87:109 som behandlas i utbildningsutskottets betänkande 1986/87:28).
Totalt disponeras således 540345 timmar innevarande budgetår. I budgetpropositionen
beräknar föredragande statsrådet på grundval av invandringen
år 1986 antalet timmar för grund-sfi till 602000 budgetåret 1987/88. Från
detta timtal dras de 60 000 timmar bort som utnyttjas redan under innevarande
budgetår enligt regeringens beslut den 11 december 1986. Totalt förordas
således timramen för grund-sfi 1987/88 uppgå till (602 000 - 60 000 =)542 000
timmar.

För påbyggnads-sfi beräknar föredragande statsrådet en ökning av timramen
från 80 430 timmar innevarande budgetår till 100 800 timmar budgetåret
1987/88.

Enligt motion 1986/87:Ub265 (vpk) bör timramen för grund-sfi budgetåret
1987/88 ökas med 200000 timmar, vilket medför ett ökat medelsbehov om

63,4 milj. kr.

I motion 1986/87:Ub301 (fp) yrkande 1 hemställs att riksdagen skall avslå
regeringens förslag om timramar och anslag till svenskundervisningen.
Motionärerna anser att riksdagen skall begära att regeringen återkommer
med förslag till en annan konstruktion av statsbidragssystemet och med
andra anslagsberäkningar. I motion 1986/87:Ub84 (fp) yrkande 2 hemställs
om en annan princip för fördelningen mellan studieförbunden av timmar för
påbyggnads-sfi än den nuvarande som bygger på anordnad svenskundervisning
under den närmast föregående treårsperioden. Motionärerna hävdar att
invandrare i kommuner som inte tidigare tagit emot flyktingar kan ha
svårigheter att få påbyggnads-sfi.

Utskottet har inledningsvis meddelat sin avsikt att ta upp den motionsledes
aktualiserade frågan om statsbidragets konstruktion vid nästa riksmöte,
bl. a. yrkandena 2 och 3 i motion 1986/87:Ub301. Med hänvisning härtill

UbU 1986/87:22

23

föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub301 yrkande 1 i den
nu aktuella delen. Det torde för övrigt vara svårt att hinna få fram nya
anslagsberäkningar för budgetåret 1987/88 efter ett eventuellt ändrat anslagssystem.

Utskottet kan inte tillstyrka den ökning av timramen för grund-sfi som
föreslås i motion 1986/87:Ub265. Utskottet erinrar om att timramen
innevarande budgetår är 480345 timmar i enlighet med riksdagsbeslutet
våren 1986 och att denna räknats upp med 60000 timmar enligt regeringens
beslut i december 1986. I förhållande till ramen i föregående års budgetproposition
räknas även nästa budgetårs ram för grund-sfi upp med närmare
60000 timmar, dvs. från 480345 till 542 000 timmar. Utskottet förutsätter att
regeringen återkommer till riksdagen om den ökade invandringen medför att
behoven av grund-sfi inte kan tillgodoses trots dessa ökningar av ramarna
innevarande och nästa budgetår. Med det anförda föreslår utskottet att
riksdagen godkänner vad som förordats i proposition 1986/87:100 om timram
för grund-sfi.

Utskottet erinrar om att timramen för påbyggnads-sfi fördelas av SÖ på
studieförbunden med utgångspunkt i den svenskundervisning de anordnat
under den närmast föregående treårsperioden. Varje studieförbund fördelar
därefter sin timkvot till sina lokala avdelningar. Någon styrning av denna
fördelning genom förordningar eller föreskrifter finns inte. Någon sådan
fördelning på kommuner som sker beträffande undervisningstimmar för
grund-sfi finns således inte heller. Eftersom det första verksamhetsåret med
det nya statsbidragssystemet ännu inte är avslutat är det för tidigt att utläsa
hur timmarna för påbyggnads-sfi fördelats i landet och om den totala ramen
varit tillräcklig. Utskottet har ingen grund för att göra något sådant uttalande
som begärs i motionerna 1986/87:Ub84 yrkande 2 och 1986/87:Ub301
yrkande 1 delvis. Riksdagen bör därför avslå dessa yrkanden och godkänna
vad som förordats om timram för påbyggnads-sfi budgetåret 1987/88.

Enligt 2. övergångsbestämmelserna till lagen (1986:159) om grundläggande
svenskundervisning för invandrare har kommunen skyldighet att anordna
grund-sfi för tidigare invandrare om de saknar grundläggande svenskkunskaper.
Med tidigare invandrare avses invandrare som kommit före den
1 januari 1985. Undervisningen skall erbjudas före utgången av juni 1990 och
slutföras före utgången av juni 1991. SÖ har bedömt att 15 000 tidigare
invandrare är i behov av grund-sfi. SÖ har föreslagit att 30% skall få
undervisning budgetåren 1987/88 resp. 1988/89 och 20 % budgetåren 1989/90
resp. 1990/91. I budgetpropositionen beräknas 17 milj. kr. för sammanlagt
53600 timmar under budgetåret 1987/88.

Enligt motion 1986/87:Ub250 (s) bör antalet timmar för tidigare invandrares
grund-sfi budgetåret 1987/88 vara totalt 125000, vilket medför en
kostnadsökning om 22625 000 kr. 1 motion 1986/87:Ub301 (fp) yrkande 1
delvis yrkas, som tidigare redovisats, avslag på anslagsberäkningarna i
budgetpropositionen och ett nytt förslag avseende budgetåret 1987/88.

Utskottet förutsatte både vid riksmötet 1984/85 (UbU 1984/85:6) och
1985/86 (UbU 1985/86:10) att de tidigare invandrarnas behov av grund-sfi
borde kunna tillgodoses under tiden fram t. o. m. budgetåret 1990/91. Den

UbU 1986/87:22

24

bedömning SÖ gjort pekar på ett förhållandevis stort behov. Utskottet kan
emellertid godta den anslagsberäkning som gjorts i budgetpropositionen för
budgetåret 1987/88 och anser att erfarenheterna av efterfrågan på grund-sfi
under budgetåret 1987/88 får läggas till grund för dimensioneringen kommande
budgetår. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att
riksdagen avslår motionerna 1986/87:Ub250 och 1986/87:301 yrkande 1
delvis.

Medelsberäkningen grundas bl. a. på en höjning av schablonbidraget till
grund-sfi från 304 kr. per timme till 317 kr. och en höjning av bidraget till
påbyggnads-sfi från 257 kr. per timme till 268 kr. Anslaget föreslås föras upp
med 221450000 kr.

Höjningen av bidragen till grund-sfi och påbyggnads-sfi avvisas i motion
1986/87:Ub828 (m) yrkande 40. Med oförändrade bidrag minskar medelsbehovet
med 8,1 milj. kr. till 213 350000 kr.

Utskottet tillstyrker de höjningar av bidragen till grund-sfi och påbyggnads-sfi
som förordas i propositionen och föreslår därför att riksdagen avslår
motion 1986/87:Ub828 yrkande 40.

Såsom utskottet redovisat i det föregående har utskottet till nästa riksmöte
uppskjutit behandlingen av motionsvis aktualiserade frågor om statsbidragssystemet.
Utskottet föreslår med hänvisning härtill att riksdagen avslår
motion 1986/87:Ub301 yrkande 1 i vad yrkandet avser anslagsbeloppet.

I det föregående har utskottet vidare avstyrkt motion 1986/87:Ub250 om
en ökning av grund-sfi för tidigare invandrare. I enlighet härmed avstyrks
motionen även i vad avser ökat anslag för detta ändamål.

Utskottet har även avstyrkt motion 1986/87:Ub265 i vad avser en höjning
av timramen för grund-sfi. Riksdagen bör därför avslå motionen även
beträffande ökning av anslagsbeloppet.

Riksdagen bör således anvisa 221450000 kr. i enlighet med förslaget i
budgetpropositionen.

Utskottet har i det föregående redovisat att kommunerna har skyldighet att
anordna grund-sfi för invandrare som kommit till Sverige före den 1 januari

1985. Skyldigheten gäller under en femårsperiod där undervisningen skall
erbjudas före den 1 juli 1990 och slutföras senast den 30 juni 1991. Enligt
motion 1986/87:Ub208 (s) bör denna rätt utsträckas till alla invandrare som
kommit före den 1 januari 1986. Motionärerna anför att de som kommit
under år 1985 enligt lagen (1986:159) om grundläggande svenskundervisning
för invandrare har rätt till grund-sfi under det år de anlänt och kalenderåret
därefter, dvs. t. o. m. den 31 december 1986. Motionärerna hävdar att inte
alla som kommit under 1985 hunnit påbörja sin grund-sfi före utgången av år

1986.

Utskottet har inte underlag för att kunna göra en sådan bedömning som
motionärerna gör. Utskottet förutsätter att kommunerna och SÖ i sin
redovisning av kommande års undervisningsbehov uppmärksammar om det
finns ett återstående behov bland dem som anlänt under år 1985. Utskottet
kommer att behandla vissa frågor om statsbidragssystemet m. m. under nästa
riksmöte. Med det anförda avstyrker utskottet motion 1986/87:Ub208.

UbU 1986/87:22

25

Enligt 5§ lagen (1986:159) gäller kommunens skyldigheter i fråga om
anordnande av grund-sfi bl. a. utländsk medborgare som ansökt om uppehållstillstånd
och väntat på besked under minst den tid som regeringen
bestämmer. I förordningen (1986:585) om väntetid för viss deltagare i
grundläggande svenskundervisning för invandrare och grundutbildning för
vuxna bestäms denna tid till två månader. I motion 1986/87:Ub826 (fp) yrkas
att krav på slutförd polisutredning för att få delta i grund-sfi skall slopas
(yrkande 5) och att väntetiden för att få delta i grund-sfi bör förkortas
(yrkande 6).

Utskottet erinrar om att något krav på slutförd polisutredning för att få
delta i grund-sfi inte finns. Utskottet erinrar vidare om att riksdagen vid
föregående riksmöte (UbU 1984/85:6s. 14—15, rskr. 1984/85:77) uttalade att
invandrare bör få delta i grund-sfi om väntetiden är avsevärt längre än fyra
veckor. Utskottet har inget att erinra mot den väntetid om två månader som
regeringen sedermera har föreskrivit. Utskottet föreslår att riksdagen avslår
yrkandena 5 och 6 i motion 1986/87:Ub826.

Riksdagen godkände år 1984 att grund-sfi skall bedrivas som deltidsstudier
(UbU 1984/85:6 s. 8-9, rskr. 1984/85:77). Enligt regeringens förordning
(1986:207) får kommunen besluta om annan uppläggning av undervisningen
om deltagare som är arbetstagare skulle ha stora svårigheter att delta i
undervisning på deltid.

I motionerna 1986/87:Ub251 (s) och 1986/87:Ub826 (fp) yrkande 2 yrkas
att bestämmelserna om deltid bör ändras. Enligt den förstnämnda motionen
bör lokala behov få avgöra om det skall vara hel- eller deltidsstudier. Enligt
den andra motionen måste systemet vara flexibelt och tillåta mer än tre
timmars undervisning per dag. I motion 1986/87:Ub272 (fp) yrkas att det bör
finnas en möjlighet till koncentrerad grund-sfi där mera studievana invandrare
får 500 timmars undervisning under ett år.

I motion 1986/87:Ub826 yrkas också att de elever som behöver en längre
undervisningstid sammanlagt skall vara tillförsäkrade detta (yrkande 7).

Utskottet anser att det ännu är för tidigt — efter mindre än ett års
verksamhet — att avgöra om bestämmelsen om deltidsstudier bör ändras.
Den har tillkommit bl. a. av pedagogiska skäl, då det ansetts svårt för
invandrare med liten studievana att tillgodogöra sig koncentrerad undervisning
i ett enda ämne på heltid. Utskottet har vid flera tillfällen betonat att det
är angeläget att undervisningen individualiseras. Kommunens skyldighet i
fråga om svenskundervisning upphör enligt 9§ lagen (1986:199) när en
deltagare har de kunskaper och färdigheter som anges i föreskrifter som
meddelas av regeringen (dvs. förordning och läroplan). Detta innebär att
invandrare bör kunna få undervisning av olika längd utifrån sina behov och
förutsättningar, även om statsbidraget grundas på en genomsnittlig total
undervisningstid. Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motionerna 1986/87 :Ub251,1986/87: Ub272 och 1986/87:Ub826 yrkandena 2
och 7.

UbU 1986/87:22

26

Påbyggnads-sfi anordnas dels inom studieförbund för dem som inte går
vidare till arbetsmarknadsutbildning (AMU) efter grund-sfi, dels inom
AMU.

Enligt motion 1986/87:Ub826 (fp) yrkande 3 bör långtidsarbetslösa
invandrare få påbyggnads-sfi och kompletterande svenskundervisning genom
AMU:s försorg.

De invandrare som är berättigade till förberedande eller yrkesinriktad
utbildning eller yrkesinriktad rehabilitering inom AMU eller beredskapsarbete
kan få påbyggnads-sfi som arbetsmarknadsutbildning. Detta gäller
oavsett om invandraren kommer direkt från grund-sfi eller om han har varit
långtidsarbetslös och bott i landet en längre tid. En arbetslös invandrare kan
också delta i påbyggnads-sfi inom studieförbunden. Med det anförda föreslår
utskottet att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub826 yrkande 3.

Åberopande det anförda hemställer utskottet

1. beträffande justering av antalet undervisningstimmar

att riksdagen bemyndigar regeringen att justera antalet undervisningstimmar
i enlighet med vad som anförts i proposition 1986/87:100,

2. beträffande timram för grund-sfi

att riksdagen med avslag på motionerna 1986/87 :Ub265 delvis och
1986/87:Ub301 yrkande 1 delvis godkänner vad som förordats i
proposition 1986/87:100,

3. beträffande timram för påbyggnads-sfi

att riksdagen med avslag på motionerna 1986/87:Ub84 yrkande 2 och
1986/87:Ub301 yrkande 1 delvis godkänner vad som förordats i
proposition 1986/87:100,

4. beträffande medelsberäkningen för tidigare invandrares grund-sfi
under budgetåret 1987188

att riksdagen med avslag på motion 1986/87:Ub250 delvis och
1986/87:Ub301 yrkande 1 delvis godkänner vad som förordats i
proposition 1986/87:100,

5. beträffande anslagsbeloppet

att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:100 och med avslag på
motionerna 1986/87:Ub250 delvis, 1986/87:Ub265 delvis, 1986/
87:Ub301 yrkande 1 delvis och 1986/87:Ub828 yrkande 40 till Undervisning
för invandrare i svenska språket m. m. för budgetåret 1987/88
anvisar ett förslagsanslag av 221450000 kr.,

6. beträffande grund-sfi för tidigare invandrare
att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub208,

7. beträffande grund-sfi för dem som väntar på besked om uppehållstillstånd att

riksdagen avslår motion 1986/87:Ub826 yrkandena 5 och 6,

8. beträffande undervisningstidens längd per dag m. m.

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Ub251, 1986/87:Ub272 och
1986/87:Ub826 yrkandena 2 och 7,

9. beträffande påbyggnads-sfi inom arbetsmarknadsutbildning
m. m.

att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub826 yrkande 3.

UbU 1986/87:22

27

6. Bidrag till driften av folkhögskolor m. m.

Regeringen har under punkt C 6 (s. 182—190) föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad som förordats i propositionen om folkhögskolans undervisningsvolym,

2. godkänna att två nya självständiga folkhögskolor får inrättas på de
villkor som förordats i propositionen,

3. godkänna vad som förordats i propositionen om endagskurser,

4. godkänna vad som förordats i propositionen om årligt bidrag till
internatverksamheten vid Vårdinge folkhögskola,

5. till Bidrag till driften av folkhögskolor m. m. för budgetåret 1987/88
anvisa ett förslagsanslag av 499820000 kr.

Motionerna

1986/87:Ub207 av Håkan Stjernlöf (m) och Hans Dau (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts angående en samisk turistnäringslinje i Jokkmokk.

1986/87:Ub247 av Pär Granstedt m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att den aviserade översynen av
folkhögskolan skall ske genom en parlamentarisk utredning,

2. att riksdagen till C6. Bidrag till driften av folkhögskolor m. m. anvisar
ett i förhållande till regeringens förslag med 3 300 000 kr. förhöjt anslag på
503120000 kr.,

3. att riksdagen godkänner en i förhållande till regeringens förslag med
5 300 veckor förhöjd bidragsveckovolym av 709 000 veckor att fördelas enligt
de riktlinjer som anges i motionen.

1986/87:Ub264 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari - såvitt nu är i fråga — yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om en bred översyn av folkhögskolan,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om ytterligare bidragsveckor till folkhögskolan.

1986/87:Ub285 av Ylva Annerstedt m. fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en översyn av
folkhögskolan bör ske och att en parlamentariskt tillsatt grupp samt
företrädare för folkhögskolan skall delta i en sådan översyn,

2. att riksdagen beslutar att för folkhögskolorna anslå en egen särskild ram
för kurser för arbetslös ungdom motsvarande 10000 bidragsveckor,

3. att riksdagen beslutar att under anslaget C 6. Bidrag till driften av
folkhögskolor m.m. för budgetåret 1987/88 anslå 9900000 kr. utöver
regeringens förslag.

1986/87:Ub293 av Sten Svensson (m) vari yrkas att riksdagen med avslag på
propositionen såvitt avser anslaget till folkhögskolor i motsvarande del som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
beräkning av statsbidrag till folkhögskolorna.

UbU 1986/87:22

28

1986/87: Ub320 av Margareta Mörck (fp) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär en översyn av de statliga bidragen till folkhögskolorna med
beaktande av vad som i motionen anförts om biblioteksverksamheten.

1986/87:Ub350 av Lars Leijonborg (fp) och Jan-Erik Wikström (fp) vari
yrkas att riksdagen med ändring av regeringens förslag i proposition
1986/87:100 beslutar att det inom bidragsramen för folkhögskolan skall utgå
statsbidrag till en katolsk folkhögskola.

1986/87:Ub812 av Carl Bildt m. fl. (m) vari — såvitt nu är i fråga — yrkas

24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om en översyn av principerna för statsbidragsgivningen till
utbildning för vuxna.

1986/87:Ub828 av Birgitta Rydle m. fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

41. att riksdagen beslutar att till C 6. Bidrag till driften av folkhögskolor
m. m. för budgetåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 481820000 kr.

Utskottet

Statsbidrag till folkhögskolor utgår med bidrag per elevvecka. Sedan
budgetåret 1985/86 gäller ett system för begränsning av folkhögskolans
undervisningsvolym. Det innebär att varje folkhögskola för ett kommande
budgetår garanteras statsbidrag för en volym som motsvarar genomsnittet av
skolans genomförda verksamhet under de två närmast redovisade budgetåren.
För verksamhet därutöver lämnas bidrag i den mån den för hela
skolformen begränsade bidragsvolymen inte överskrids. Budgetåret 1985/86
redovisades fler bidragsveckor än vad som inrymdes i fastställd totalram,
varför skolöverstyrelsen (SÖ) reducerade statsbidraget för de skolor som
överskridit sin tilldelade kvot.

För budgetåret 1987/88 beräknar föredragande statsrådet under anslaget
en total undervisningsvolym om 703700 bidragsveckor. I jämförelse med
innevarande budgetår innebär förslaget en minskning med 200 veckor till
följd av en successiv avveckling av det särskilda bidraget till viss fritidsledarutbildning.

På förslag av SÖ förordar statsrådet att två nya självständiga folkhögskolor
får inrättas fr. o. m. budgetåret 1987/88, nämligen Hästsportens folkhögskola
och en folkhögskola med LO-distriktet i Stockholms län som huvudman.

Av ekonomiska skäl har statsrådet inte funnit det möjligt att utöka den
totala undervisningsvolymen. Han anför att SÖ bör inom angiven totalvolym
dels avdela elevveckor till Kvinnofolkhögskolan och Bona folkhögskola för
att ge dessa möjlighet att bredda sin undervisning, dels avdela elevveckor till
de två föreslagna nya folkhögskolorna. De elevveckor som därvid tillförs
Hästsportens folkhögskola och LO-distriktets folkhögskola bör i första hand
avdelas från Valla folkhögskola resp. LO:s folkhögskola Runö. Även övriga
folkhögskolor kan enligt statsrådet få ett något mindre antal bidragsveckor
än vad de annars skulle ha garanterats.

I motionerna 1986/87:Ub247 (c) yrkande 3 och 1986/87:Ub285 (fp)
yrkande 3 delvis kritiseras regeringens, som det anförs, nya princip att utan
uppräkning av den totala undervisningsvolymen avdela resurser till föreslag -

UbU 1986/87:22

29

na nya folkhögskolor och nyligen inrättade skolor på bekostnad av övriga
skolors garanterade statsbidragsberättigade verksamhet. Enligt båda motionsyrkandena
bör bidragsveckovolymen räknas upp med 5 300 veckor till
sammanlagt 709 000, vilket tillskott motionärerna finansierar genom förslag
om anslagshöjning.

Även i motion 1986/87:Ub264 (vpk) yrkande 3 hemställs att riksdagen
uttalar sig för ytterligare bidrag till folkhögskolan. Motionärerna anger att
bidrag motsvarande 15000 elevveckor behöver tillföras för att täcka akuta
behov, däribland resurser för de två föreslagna nya folkhögskolorna.
Kostnaden härför bör tas ut genom en höjd vuxenutbildningsavgift.

Med liknande motivering — att principen om tilldelning till nya verksamheter
inom oförändrad totalram inte kan godtas — yrkas i motion
1986/87:Ub293 (m) avslag på regeringens förslag om inrättande av nya
folkhögskolor. Följden av regeringsförslaget skulle enligt motionären bli att
redan etablerade skolor får ekonomiska problem.

Utskottet konstaterar att SÖ i sitt förslag om inrättande av Hästsportens
folkhögskola och en folkhögskola med LO-distriktet i Stockholms län som
huvudman ansett det vara möjligt att tilldela de nya skolorna elevveckor
inom en oförändrad total verksamhetsvolym och i huvudsak genom överföring
av verksamhet som redan bedrivs av eller i samverkan med resp.
huvudman. Utskottet finner inte skäl att sätta i fråga den bedömning som
regeringen gjort med anledning av SÖ:s förslag. Inte heller kan utskottet i
nuvarande statsfinansiella läge på andra grunder förorda ett utökat antal
bidragsveckor. Utskottet föreslår därför att riksdagen, med avslag på
motionerna 1986/87:Ub247 yrkande 3, 1986/87:Ub264 yrkande 3 och 1986/
87:Ub285 yrkande 3 delvis, godkänner vad som i propositionen förordats om
folkhögskolans undervisningsvolym.

Vidare föreslår utskottet att riksdagen godkänner regeringens förslag att
två nya självständiga folkhögskolor får inrättas på angivna villkor fr. o. m.
nästa budgetår och därmed avslår motion 1986/87 :Ub293.

Enligt motion 1986/87:Ub350 (fp) bör riksdagen besluta att statsbidrag skall
utgå till en ny, katolsk folkhögskola. Förslaget motiveras bl. a. med att
katolska kyrkan nu är det största trossamfundet i vårt land näst efter Svenska
kyrkan, att de flesta av dess medlemmar i Sverige är invandrare och att
många av dem är korttidsutbildade. Motionärerna hänvisar till motionsförslag
från samma parti om en med 5 300 bidragsveckor utökad undervisningsvolym,
vari även katolska folkhögskolans behov får inrymmas.

SÖ har, som framgår av budgetpropositionen, föreslagit att beslut om att
inrätta en statsbidragsberättigad katolsk folkhögskola skulle fattas redan
under innevarande budgetår. Frågan om finansieringen av denna skolas
verksamhet skulle däremot enligt SÖ prövas i budgetarbetet inför 1988/89.
Föredragande statsrådet anför i propositionen att han inte finner anledning
att nu föreslå att en katolsk folkhögskola skall få inrättas fr. o. m. budgetåret
1988/89.

Utskottet instämmer med föredragande statsrådet i att det inte finns
anledning att under innevarande riksmöte besluta om inrättande av en
katolsk folkhögskola från den 1 juli 1988. SÖ:s anslagsframställning för

UbU 1986/87:22

30

budgetåret 1988/89 bör avvaktas. Riksdagen bör sålunda avslå motion
1986/87:Ub350.

I motion 1986/87:Ub285 (fp) yrkande 2 föreslås att folkhögskolorna på nytt
beviljas en egen särskild ram för kurser för arbetslös ungdom om 10000
bidragsveckor. Den särskilda ramen bör enligt motionen finansieras genom
en överföring till förevarande anslag av 6,3 milj. kr. från anslaget för särskild
arbetsmarknadsutbildning (prop. 1986/87:100 bil. 12, B 3).

Med hänvisning till att riksdagen nyligen avslagit ett yrkande av samma
motionärer om en motsvarande minskning av anslaget B 3 under arbetsmarknadshuvudtiteln
(motion 1986/87:A235, AU 1986/87:11, rskr. 1986/87:139)
föreslår utskottet att även motion 1986/87:Ub285 yrkande 2 avslås av
riksdagen. Utskottet erinrar samtidigt om att länsarbetsnämnderna har
möjlighet att uppdra åt folkhögskola att genomföra kurser för arbetslös
ungdom.

Utskottet tillstyrker att riksdagen godkänner vad regeringen förordat om
anordnande av endagskurser i syfte att informera och motivera korttidsutbildade
om olika slags studier vid folkhögskolan. Riksdagen bör även godkänna
regeringens förslag om årligt bidrag till internatverksamheten vid Vårdinge
folkhögskola.

Vad gäller medelsbehovet under anslaget föreslår regeringen att riksdagen
nästa budgetår skall anvisa ett förslagsanslag av 499,82 milj. kr.

Anslaget bör enligt motionerna 1986/87:Ub247 (c) yrkande 2 och 1986/
87:Ub285 (fp) yrkande 3 delvis, jämfört med regeringens förslag, räknas upp
med 3,3 milj. kr. resp. med 9,9 milj. kr.

En minskning av begärt anslag med 18 milj. kr. föreslås i motion
1986/87:Ub828 (m) yrkande 41, vilket innebär ett bibehållande av anslagsnivån
för innevarande budgetår.

Utskottet har i det föregående avstyrkt motionsyrkanden som skulle ha
medfört ett ökat medelsbehov. En nedskärning av anslagsbeloppet kan
utskottet inte biträda. I enlighet härmed föreslår utskottet nu att riksdagen
med avslag på motionerna 1986/87:Ub247 yrkande 2,1986/87:Ub285 yrkande
3 delvis och 1986/87:Ub828 yrkande 41 anvisar de av regeringen begärda
medlen under anslaget.

En samisk turistnäringslinje bör enligt motion 1986/87:Ub207 (m) inrättas vid
samernas folkhögskola i Jokkmokk.

Med anledning av motionsyrkandet vill utskottet erinra om att enligt
folkhögskoleförordningen (1977:551) skall varje statsbidragsberättigad folkhögskola
under ett arbetsår anordna minst en kurs om 30 veckor eller två på
varandra följande 15-veckorskurser. Dessa kurser, s. k. allmänna kurser,
skall kännetecknas av ett brett ämnesurval. Utöver regeln om allmän kurs
står det den enskilda skolan fritt att, inom sin tilldelade verksamhetsvolym,
anordna såväl längre allmänna kurser med särskild inriktning som särskilda
kurser. Motion 1986/87:Ub207 bör därför inte föranleda någon riksdagens
åtgärd utan avslås.

UbU 1986/87:22

31

Föredragande statsrådet nämner i budgetpropositionen att han avser att ta
initiativ till en översyn av folkhögskolans verksamhet. Detta arbete bör enligt
statsrådet åtminstone inledningsvis kunna ske inom regeringskansliet. Syftet
är bl. a. att belysa folkhögskolans roll i förhållande till andra utbildningar. En
annan fråga som bör undersökas är förutsättningarna att ytterligare schablonisera
statsbidragssystemet för folkhögskolan.

I tre motioner, nämligen motionerna 1986/87:Ub247 (c) yrkande 1,
1986/87:Ub264 (vpk) yrkande 2 och 1986/87 :Ub285 (fp) yrkande 1, begärs att
riksdagen uttalar sig för att den aviserade översynen skall äga rum i en
parlamentariskt tillsatt grupp. Även företrädare för folkhögskolan föreslås
delta.

Utskottet noterar att statsrådet uttalat att arbetet med översynen åtminstone
inledningsvis bör kunna ske inom regeringskansliet. I likhet med
motionärerna vill utskottet dock betona vikten av att översynen, efter ett
inledande förberedande skede, bedrivs i en grupp sammansatt av företrädare
för olika politiska partier och för intressegrupper inom folkhögskolans
verksamhet. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av
motionerna 1986/87:Ub247 yrkande 1, 1986/87:Ub264 yrkande 2 och 1986/
87:Ub285 yrkande 1 som sin mening ge regeringen till känna.

Enligt motion 1986/87:Ub320 (fp) är biblioteksverksamheten vid folkhögskolorna
missgynnad i ekonomiskt hänseende. Motionären begär en översyn
av statsbidragen till folkhögskolorna varvid denna fråga skall beaktas.

Utskottet är av statsfinansiella skäl inte berett att förorda en översyn som
syftar till ökade kostnader för statsverket. Därför avstyrker utskottet motion
1986/87:Ub320.

En översyn bör enligt motion 1986/87:Ub812 (m) inte enbart behandla
folkhögskolans roll utan söka utröna hur samtliga anordnare av vuxenutbildning
bättre skall kunna anpassa sin verksamhet till kommande utbildningsbehov
för de vuxna. Med denna motivering yrkas en översyn av principerna för
statsbidragsgivningen till utbildning för vuxna (yrkande 24).

Motionärernas förslag innebär att en övergripande utredning av hela
vuxenutbildningsområdet skall tillsättas. En sådan utredning är enligt
utskottets uppfattning inte motiverad för närvarande, varför yrkande 24 i
motion 1986/87:Ub812 avstyrks av utskottet.

Åberopande det anförda hemställer utskottet

1. beträffande folkhögskolans undervisningsvolym

att riksdagen med avslag på motionerna 1986/87:Ub247 yrkande 3,
1986/87:Ub264 yrkande 3 och 1986/87:Ub285 yrkande 3 delvis godkänner
vad som förordats i proposition 1986/87:100,

2. beträffande inrättande av två nya självständiga folkhögskolor
att riksdagen med avslag på motion 1986/87:Ub293 godkänner vad
som förordats i proposition 1986/87:100,

3. beträffande en ny, katolsk folkhögskola
att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub350,

4. beträffande kurser för arbetslös ungdom

att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub285 yrkande 2,

UbU 1986/87:22

32

5. beträffande endagskurser

att riksdagen godkänner vad som förordats i proposition 1986/87:100,

6. beträffande årligt bidrag till internatverksamheten vid Vårdinge
folkhögskola

att riksdagen godkänner vad som förordats i proposition 1986/87:100,

7. beträffande anslagsbeloppet

att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:100 och med avslag på
motionerna 1986/87:Ub247 yrkande 2, 1986/87:Ub285 yrkande 3
delvis och 1986/87:Ub828 yrkande 41 till Bidrag till driften av
folkhögskolor m. m. för budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag
av 499820000 kr.,

8. beträffande samisk turistnäringslinje
att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub207,

9. beträffande översyn av folkhögskolans verksamhet

att riksdagen med anledning av motionerna 1986/87:Ub247 yrkande 1,
1986/87:Ub264 yrkande 2 och 1986/87:Ub285 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. beträffande översyn av statsbidragen till folkhögskolorna
att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub320,

11. beträffande översyn av principerna för statsbidragsgivningen till
utbildning för vuxna

att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub812 yrkande 24.

7. Bidrag till viss central kursverksamhet

Regeringen har under punkt C 7 (s. 190-191) föreslagit riksdagen att

1. godkänna att 37132 000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom
vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1987/88 används till att finansiera
anslaget,

2. till Bidrag till viss central kursverksamhet för budgetåret 1987/88 anvisa
ett anslag av 37132000 kr.

Motionerna

1986/87:Ub285 av Ylva Annerstedt m. fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga —
yrkas

9. att riksdagen under anslaget C 7. Bidrag till viss central kursverksamhet
anslår 37132 000 kr. mindre än vad regeringen har föreslagit och därmed
detta anslag blir noll.

1986/87:Ub828 av Birgitta Rydle m. fl. (m) vari — såvitt nu är i fråga — yrkas

42. att riksdagen beslutar att avskaffa anslaget C7. Bidrag till viss central
kursverksamhet och därmed även avslår regeringens förslag att 37 132 000 kr.
av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för
budgetåret 1987/88 används att finansiera detta anslag.

UbU 1986/87:22

33

3 Riksdagen 1986187.14 sami. Nr22

Utskottet

UbU 1986/87:22

Statsbidrag ges fr. o. m. budgetåret 1970/71 till löntagarorganisationerna för
deras centrala kursverksamhet. Bidrag ges numera också till central kursverksamhet
inom Lantbrukarnas riksförbund, Sveriges fiskares riksförbund
och Småföretagens riksorganisation (tidigare kallad Sveriges hantverks- och
industriorganisation — Familjeföretagen). Anslaget föreslås ökas med
1082000 kr. nästa budgetår till 37132000 kr. och liksom innevarande
budgetår helt finansieras med medel som tillfaller statsverket genom
vuxenutbildningsavgiften.

Enligt motionerna 1986/87:Ub285 (fp) yrkande 9 och 1986/87:Ub828 (m)
yrkande 42 bör riksdagen inte anvisa några medel för löntagarorganisationernas
och de tre övriga organisationernas centrala kursverksamhet. Enligt
motion 1986/87:Ub285 är det i nuvarande statsfinansiella läge inte längre
motiverat att staten lämnar bidrag för denna kursverksamhet. I motion
1986/87:Ub828 anförs att organisationerna själva bör svara för kostnaderna
för verksamheten.

Under riksmötet 1985/86 avstyrkte utskottet motsvarande motionsyrkanden
i sitt av riksdagen godkända betänkande UbU 1985/86:19. Därvid
erinrade utskottet om att tillkomsten av bidragen till de nämnda organisationernas
centrala kursverksamhet bl. a. var ett led i de ökade satsningarna på
utbildning för vuxna som inte fått tillräcklig utbildning i sin ungdom och som
behöver kunskaperna för sin verksamhet inom resp. organisation. Utskottet
föreslår att riksdagen vidhåller sin tidigare fattade ståndpunkt och med
avslag på motionerna 1986/87:Ub285 yrkande 9 och 1986/87:Ub828 yrkande
42 anvisar de av regeringen begärda medlen och godkänner den föreslagna
finansieringen av anslaget.

Utskottet hemställer

1. beträffande finansiering av anslaget

att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:100 och med avslag på
motionerna 1986/87:Ub285 yrkande 9 och 1986/87:Ub828 yrkande 42,
båda delvis, godkänner att 37132000 kr. av de medel som tillfaller
statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1987/88
används till att finansiera anslaget,

2. beträffande anslagsbeloppet

att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:100 och med avslag på
motionerna 1986/87:Ub285 yrkande 9 och 1986/87:Ub828 yrkande 42,
båda delvis, till Bidrag till viss central kursverksamhet för budgetåret
1987/88 anvisar ett anslag av 37132000 kr.

8. Bidrag till kontakttolkutbildning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt C 8 (s. 191-193) och
hemställer att riksdagen

1. godkänner vad som förordats i propositionen om nya grunder för
bidrag till merkostnader för kontakttolkutbildning vid folkhögskolor,

2. till Bidrag till kontakttolkutbildning för budgetåret 1987/88
anvisar ett förslagsanslag av 2 977 000 kr.

Stockholm den 28 april 1987

UbU 1986/87:22

På utbildningsutskottets vägnar
Lars Gustafsson

Närvarande: Lars Gustafsson (s), Pär Granstedt (c), Helge Hagberg (s),
Birgitta Rydle (m), Lars Svensson (s), Göran Allmér (m), Barbro Nilsson
(s), Margareta Hemmingsson (s), Lars Leijonborg (fp), Birger Hagård (m),
Marita Bengtsson (s), Larz Johansson (c), Kerstin Keen (fp), Rinaldo
Karlsson (s) och Bo Hammar (vpk).

Reservationer

1. Timramar och anslagsbeloppet under Bidrag till kommunal
utbildning för vuxna (punkt 1, mom. 1—2)

Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med ”Utskottet
konstaterar” och på s. 5 slutar med ”under anslaget” bort ha följande
lydelse:

Som anförs i motion 1986/87:Ub828 bör ungdomsskolans resurser skyddas
så långt det är möjligt. De besparingar som i dagens ekonomiska läge är
nödvändiga att uppnå bör därför enligt utskottets mening göras först och
främst inom vuxenutbildningen. Utskottet tillstyrker den i motionen föreslagna
besparingen om 44,3 milj. kr. under det nu aktuella anslaget. Vidare
delar utskottet motionärernas uppfattning att sådan utbildning som svarar
mot den obligatoriska skolan, nämligen grundutbildning för vuxna och
grundskolekurser i kommunal vuxenutbildning, i första hand bör prioriteras
vid en minskning av verksamheten. I likhet med motionärerna anser
utskottet att regeringen bör ha möjlighet att föreskriva om viss avgiftsfinansiering.
Ett sådant alternativ kan vara lämpligt för att kunna erbjuda
utbildning som annars inte skulle komma till stånd.

Mot denna bakgrund föreslår utskottet att riksdagen med anledning av
proposition 1986/87:100 och motion 1986/87:Ub828 yrkande 32 och med
avslag på motionerna 1986/87:Ub285 yrkande 5 och 1986/87:Ub828 yrkande
31 delvis som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
angående omfattningen av kommunal utbildning för vuxna samt anvisar ett
med 44,3 milj. kr. minskat belopp om 1000,56 milj. kr. under anslaget.

dels att moment 1—2 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande
lydelse:

1. beträffande timramar för kommunal utbildning för vuxna

att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:100 och motion
1986/87:Ub828 yrkande 32 delvis samt med avslag på motionerna
1986/87:Ub285 yrkande 5 och 1986/87:Ub828 yrkande 31, båda delvis,
godkänner timramar i enlighet med vad utskottet förordat,

2. beträffande anslagsbeloppet

att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:100 och motion
1986/87:Ub828 yrkande 32 delvis samt med avslag på motionerna

1986/87:Ub285 yrkande 5 och 1986/87: Ub828 yrkande 31, båda delvis,
till Bidrag till kommunal utbildning för vuxna för budgetåret 1987/88
anvisar ett förslagsanslag av 1000560000 kr.,

2. Timramar och anslagsbeloppet under Bidrag till kommunal
utbildning för vuxna (punkt 1, mom. 1-2)

Lars Leijonborg och Kerstin Keen (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med ”Utskottet
konstaterar” och på s. 5 slutar med ”under anslaget” bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser i likhet med vad som anförs i motion 1986/87:Ub285
yrkande 5 att det finns skäl att göra en annan avvägning mellan ungdomsskolan
och vuxenutbildningen än den regeringen gör. I syfte att i stället förstärka
kvaliteten i ungdomsskolan bör därför förevarande anslag, som motionärerna
yrkat, skäras ned med 153,3 milj. kr. i förhållande till regeringens förslag.
Dock får besparingen ej drabba grundutbildningen för vuxna. Utskottet vill
peka på den kraftiga expansion av personalutbildning betald av arbetsgivarna
som ägt rum, vilket kan antas innebära en minskning av efterfrågan på
kommunal vuxenutbildning. Utskottet har samma uppfattning som motionärerna
att lagen om uppdragsutbildning och de s. k. förnyelsefonderna öppnar
möjligheter för den kommunala vuxenutbildningen att konkurrera på en ny
marknad och i ökad utsträckning sälja utbildning till bl. a. företag.

Utskottet föreslår således att riksdagen med bifall till motion 1986/
87:Ub285 yrkande 5, med anledning av proposition 1986/87:100 och med
avslag på motion 1986/87 :Ub828 yrkandena 31 delvis och 32 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört angående omfattningen av
kommunal utbildning förvuxna samt anvisar 891,56 milj. kr. under anslaget
för nästa budgetår.

dels att moment 1-2 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande
lydelse:

1. beträffande timramar för kommunal utbildning för vuxna

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub285 yrkande 5 delvis,
med anledning av proposition 1986/87:100 och med avslag på motion
1986/87:Ub828 yrkandena 31 och 32, båda delvis, godkänner timramar
i enlighet med vad utskottet förordat,

2. beträffande anslagsbeloppet

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub285 yrkande 5 delvis,
med anledning av proposition 1986/87:100 och med avslag på motion
1986/87:Ub828 yrkandena 31 och 32, båda delvis, till Bidrag till
kommunal utbildning för vuxna för budgetåret 1987/88 anvisar ett
förslagsanslag av 891560000 kr.,

UbU 1986/87:22

36

3. Uttalande om vuxenutbildningens målgrupper (punkt 1,
mom. 9)

Pär Granstedt och Larz Johansson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med ”När det” och
slutar med ”av utskottet” bort ha följande lydelse:

När det därefter gäller yrkande 13 i motion 1986/87:Ub817 ser utskottet
det som självklart att myndigheterna vid fördelningen av undervisningsresurser
till den kommunala vuxenutbildningen i kommunerna tillser att utbud av
utbildning finns också för sådana kategorier lågutbildade vuxna som inte nås
av uppdragsutbildning.

Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion 1986/
87:Ub817 yrkande 13 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 9 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande lydelse:

9. beträffande uttalande om vuxenutbildningens målgrupper
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub817 yrkande 13 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Försöksverksamhet inom kommunal vuxenutbildning
(punkt 1, mom. 12)

Lars Leijonborg och Kerstin Keen (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med ”Utskottet är”
och på s. 8 slutar med ”av riksdagen” bort ha följande lydelse:

Utskottet kan konstatera att i utredningen (Ds U 1985:10) Vuxenutbildning.
1970-talets reformer - en utvärdering redovisats resultat vilka inte helt
överensstämmer med de mål som satts upp för verksamheten. Resurserna
har inte använts så att utbildningen i första hand nått de grupper för vilka den
egentligen kommit till. Dessutom har alltför få studerande fullföljt en
påbörjad utbildning. Mot denna bakgrund måste enligt utskottets mening
nya vägar snarast prövas i syfte att vuxenutbildningen bättre skall kunna
uppfylla målet att nå främst de kortutbildade. Utskottet tillstyrker därför
förslaget i motion 1986/87:Ub285 yrkande 4 att en försöksverksamhet,
knuten till den kommunala vuxenutbildningen, genomförs i ett antal
kommuner i enlighet med de riktlinjer som anges i motionen. Detta bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 12 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande lydelse:

12. beträffande försöksverksamhet inom kommunal vuxenutbildning att

riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub285 yrkande 4 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

UbU 1986/87:22

37

5. Deltidsstudier i grundutbildning för vuxna (punkt 1, mom.
13)

Birgitta Rydle (m). Göran Allmér (m), Lars Leijonborg (fp). Birger Hagård
(m) och Kerstin Keen (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med ”Utskottet vill”
och på s. 9 slutar med ”yrkande 1” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening har vuxenutbildningsförordningens bestämmelser
om att studier skall bedrivas på deltid, högst 15 timmar, fått en del
oförutsedda och oönskade konsekvenser. Elever med skiftarbete och de som
har besvär att få tjänstledighet med endast 15 timmar utestängs från studier.
Utskottet anser att termen deltid skall innebära högst 20 timmar per vecka.
Gränsdragningen för när heltidsstudier får bedrivas bör också göras mera
flexibel. En tillämpning av mera flexibla regler vid studier inom grundutbildningen
för vuxna ryms inom berörda anslag och ger studieintresserade elever
möjlighet att snabbare klara sina studier.

dels att moment 13 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande lydelse:
13. beträffande deltidsstudier i grundutbildning för vuxna
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub255 och med avslag på
motion 1986/87:Ub264 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

6. Deltidsstudier i grundutbildning för vuxna (punkt 1, mom.
13)

Bo Hammar (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med ”Utskottet vill”
och på s. 9 slutar med ”yrkande 1" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är nuvarande begränsning av studierna per vecka
inom grundutbildningen för vuxna olycklig. Den innebär att de elever som
redan från början har förutsättningar att klara av heltidsstudier får sin
studietid förlängd med flera år. Reglerna om deltidsstudier bör därför
ersättas med en rätt för elever i grundutbildningen för vuxna att få studera
upp till 28 timmar per vecka, dvs. heltid, om skolstyrelsen bedömer att de kan
tillgodogöra sig undervisning i sådan omfattning. Vad utskottet nu anfört bör
riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub264 yrkande 1 och med anledning
av motion 1986/87:Ub255 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 13 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande lydelse:

13. beträffande deltidsstudier i grundutbildning för vuxna
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub264 yrkande 1 och med
anledning av motion 1986/87:Ub255 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

UbU 1986/87:22

38

7. Återinförande av femgradig betygsskala för
grundskolekurser (punkt 1, mom. 15)

Birgitta Rydle (m), Göran Allmér (m), Lars Leijonborg (fp), Birger Hagård
(m) och Kerstin Keen (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "Utskottet
tillstyrkte” och på s. 10 slutar med ”1986/87:Ub285” bort ha följande
lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att den femgradiga betygsskalan
bör återinföras i grundskolekurser inom den kommunala vuxenutbildningen
för att denna skolform och grundskolan skall vara likvärdiga. En
ordning i kommunal vuxenutbildning som innebär att endast ”betygen”
godkänd och icke godkänd används tenderar att leda till att kraven för
godkänd sätts mycket lågt. Informationen till den studerande och eventuella
avnämare blir därigenom mycket trubbig och inte sällan direkt missvisande.

Systemet med godkänd och icke godkänd innebär också att en särskild
kvotgrupp måste finnas för de elever som önskar läsa vidare i gymnasieskolan.
Detta blir onödigt om ett femgradigt betygssystem återinförs. Om så inte
sker finns risk för att elever som en gång börjat studera i den kommunala
vuxenutbildningens grundskolekurser alltid kommer att tillhöra den kommunala
vuxenutbildningens utbildningssystem.

Riksdagen bör med bifall till motion 1986/87 :Ub285 yrkande 6 som sin
mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört om betyg i grundskolekurser.

dels att moment 15 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande lydelse:

15. beträffande återinförande av femgradig betygsskala för grundskolekurser att

riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub285 yrkande 6 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

8. Det högre schablonbidraget till studiecirkelverksamhet
(punkt 4, mom. 1)

Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”yrkande 36” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att ramen för det högre schablonbidraget, som SÖ
föreslagit, skall fastställas till oförändrat 6 400 000 timmar nästa budgetår och
att också beloppet för det högre schablonbidraget skall behållas vid sin
nuvarande nivå. Därigenom undgår statsbudgeten en ökad utgift om
25633000 kr. Utskottet tillstyrker alltså motion 1986/87:Ub828 yrkande 36
och avstyrker motion 1986/87:Ub321 yrkande 1 delvis.

dels att moment 1 i utskottets hemställan i punkt 4 bort ha följande lydelse:
1. beträffande det högre schablonbidraget till studiecirkelverksamhet att

riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub828 yrkande 36 samt
med avslag på proposition 1986/87:100 och motion 1986/87:Ub321

UbU 1986/87:22

39

yrkande 1 delvis som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

9. Det högre schablonbidraget till studiecirkelverksamhet
(punkt 4, mom. 1)

Pär Granstedt och Larz Johansson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”yrkande 36” bort ha följande lydelse:

Den uppräkning av det högre schablonbidraget med 3 kr. per studietimme
som regeringen föreslår är enligt utskottets mening i förhållande till
kostnadsutvecklingen inte tillräcklig. Utskottet förordar med tillstyrkan av
motion 1986/87:Ub321 yrkande 1 delvis att bidraget höjs med 6 kr. till 99 kr.
per studietimme. Mot regeringens beräkning av antalet studietimmar för det
högre schablonbidraget har utskottet inget att erinra. Motion 1986/87:Ub828
yrkande 36 avstyrks med det anförda av utskottet.

dels att moment 1 i utskottets hemställan i punkt 4 bort ha följande lydelse:

1. beträffande det högre schablonbidraget till studiecirkelverksamhet att

riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub321 yrkande 1 delvis,
med anledning av proposition 1986/87:100 och med avslag på motion
1986/87:Ub828 yrkande 36 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

10. Vissa tilläggsbidrag till studiecirklar samt bidrag till
uppsökande verksamhet (punkt 4, mom. 4-5)

Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med ”Utskottet
finnér” och slutar med ”dessa delar” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör en besparing göras på bidragen till vuxenutbildningen
i syfte att frigöra medel att användas till ungdomsskolan.
Riksdagen bör därför godkänna de besparingar som föreslås i motion
1986/87:Ub828 yrkandena 33 och 34. Därigenom uppnås även att den
styrning av studieförbundens verksamhet försvinner som tilläggsbidragen till
cirklar i samhällsinriktade ämnen, svenska och matematik innebär.

dels att moment 4-5 i utskottets hemställan i punkt 4 bort ha följande
lydelse:

4. beträffande tilläggsbidragen till studiecirklar i svenska, matematik
och samhällsinriktade ämnen

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub828 yrkande 33 och med
avslag på proposition 1986/87:100 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

5. beträffande bidrag till uppsökande verksamhet i bostadsområden
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub828 yrkande 34 och med
avslag på proposition 1986/87:100 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

UbU 1986/87:22

40

11. Bidrag till kulturverksamhet (punkt 4, mom. 6)

Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med ”Utskottet
instämmer” och slutar med ”i propositionen” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser för sin del att det även inom ramen för ett reducerat anslag
finns goda möjligheter att stödja kulturaktiviteter på lokal nivå och sådan
verksamhet som särskilt vänder sig till barn och ungdom samt att engagera
professionellt arbetande kulturskapare. Utskottet tillstyrker därför förslaget
i motion 1986/87:Ub828 yrkande 35 om ett med 30 milj. kr. minskat anslag.
Riksdagen bör således anvisa 73 443 000 kr. för kulturverksamhet i studieförbunden.

dels att moment 6 i utskottets hemställan i punkt 4 bort ha följande lydelse:

6. beträffande bidrag till kulturverksamhet
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub828 yrkande 35, med
anledning av proposition 1986/87:100 och med avslag på motion
1986/87:Ub262 delvis som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

12. Bidrag till kulturverksamhet (punkt 4, mom. 6)

Pär Granstedt och Larz Johansson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med ”Utskottet
instämmer” och slutar med ”i propositionen” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar uppfattningen i motion 1986/87:Ub262 att bidraget till
studieförbundens kulturverksamhet bör höjas. Av kulturrådets utvärdering
framgår att detta stöd har en stor betydelse för kulturlivet på lokal nivå.
Kulturrådet har också konstaterat att statsbidraget under senare år inte följt
kostnadsutvecklingen. Utskottet tillstyrker därför förslaget i motionen om
en höjning av anslaget med 5 milj. kr. Riksdagen bör således anvisa
108443000 kr. för kulturverksamhet i studieförbunden.

dels att moment 6 i utskottets hemställan i punkt 4 bort ha följande lydelse:

6. beträffande bidrag till kulturverksamhet
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub262 delvis, med
anledning av proposition 1986/87:100 och med avslag på motion
1986/87:Ub828 yrkande 35 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfort,

13. Vuxenutbildningsavgiften (punkt 4, mom. 7)

Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med ”Mot
bakgrund” och på s. 16 slutar med ”beträffande vuxenutbildningsavgiften”
bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att själva konstruktionen med en vuxenutbildningsavgift
ter sig alltmer tveksam. I samband med en allmän översyn av arbetsgivaravgifterna
bör en omläggning av finansieringen av vuxenutbildningen övervä -

UbU 1986/87:22

41

4 Riksdagen 1986/87.14 sami. Nr 22

gas. För budgetåret 1987/88 bör dock 306 332 000 kr. av ifrågavarande medel
användas för att delfinansiera anslaget till studieförbunden. Anslagsförändringen
innebär innehållsmässigt att ungdomsskolan och grundutbildningen
för vuxna ges prioritet framför andra i och för sig angelägna utbildningsinsatser.
Enligt utskottets mening är detta den rimligaste fördelningen av de
resurser som för närvarande kan ställas till utbildningsväsendets förfogande.
Utskottet tillstyrker alltså motion 1986/87:Ub828 yrkande 38.

dels att moment 7 i utskottets hemställan i punkt 4 bort ha följande lydelse:

7. beträffande vuxenutbildningsavgiften

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub828 yrkande 38 och med
anledning av proposition 1986/87:100 godkänner att 306 332 000 kr. av
de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften
för budgetåret 1987/88 används för att delvis finansiera anslaget
Bidrag till studieförbunden m. m.,

14. Anslagsbeloppet under Bidrag till studieförbunden m. m.
(punkt 4, mom. 8)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 8, 10—11 och 13

Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”under anslaget” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående förordat minskning resp. slopande av vissa
bidrag till studieförbunden (reservationerna 8, 10 och 11) samt en ökad
användning av medel från vuxenutbildningsavgiften (reservation 13). I
enlighet härmed föreslår utskottet att riksdagen med bifall till motion
1986/87:Ub828 yrkande 39 samt med anledning av proposition 1986/87:100
och motion 1986/87:Ub285 yrkande 7 till Bidrag till studieförbunden m. m.
förbudgetåret 1987/88 anvisar 868352000 kr. Riksdagen bör samtidigt avslå
motionerna 1986/87:Ub262 delvis och 1986/87:Ub321 yrkande 1 delvis.

dels att moment 8 i utskottets hemställan i punkt 4 bort ha följande lydelse:

8. beträffande anslagsbeloppet

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub828 yrkande 39, med
anledning av proposition 1986/87:100 och motion 1986/87:Ub285
yrkande 7 samt med avslag på motionerna 1986/87:Ub262 delvis och
1986/87:Ub321 yrkande 1 delvis till Bidrag till studieförbunden m. m.
för budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag av 868352000 kr.,

15. Anslagsbeloppet under Bidrag till studieförbunden m. m.
(punkt 4, mom. 8)

Lars Leijonborg och Kerstin Keen (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”under anslaget” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening finns i studieförbundens utbud av studiecirklar
ämnen av hobbykaraktär som till ökad andel kan självfinansieras med

UbU 1986/87:22

42

deltagaravgifter. Då det statsfinansiella läget gör vissa besparingar på
utbildningsområdet ofrånkomliga finner utskottet det rimligt att också låta
vissa av dessa besparingar drabba vuxenutbildningen, för att därigenom i
huvudsak kunna freda ungdomsskolan från besparingar. Anslaget bör av
nämnda skäl, som föreslås i motion 1986/87:Ub285, kunna utgå med ett lägre
belopp än vad regeringen begärt.

Utskottet föreslår således att riksdagen med bifall till motion 1986/
87:Ub285 yrkande 7 samt med anledning av proposition 1986/87:100 och
motion 1986/87:Ub828 yrkande 39 till Bidrag till studieförbunden m. m. för
nästa budgetår anvisar 898 022 000 kr. I samband därmed bör riksdagen avslå
motionerna 1986/87:Ub262 och 1986/87:Ub321 yrkande 1, båda delvis.

dels att moment 8 i utskottets hemställan i punkt 4 bort ha följande lydelse:

8. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub285 yrkande 7, med
anledning av proposition 1986/87:100 och motion 1986/87:Ub828
yrkande 39 och med avslag på motionerna 1986/87:Ub262 delvis och
1986/87:Ub321 yrkande 1 delvis till Bidrag till studieförbunden ra. ra.
för budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag av 898022000 kr.,

16. Anslagsbeloppet under Bidrag till studieförbunden m. m.
(punkt 4, mom. 8)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 9 och 12
Pär Granstedt och Larz Johansson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”under anslaget” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående förordat att det högre schablonbidraget
skall höjas med ytterligare 3 kr. per studietimme nästa budgetår (reservation
9). Vidare har utskottet förordat en ökning av anslagsposten till kulturverksamhet
i studieförbunden med 5 milj. kr. (reservation 12). I enlighet härmed
föreslår utskottet att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87:Ub262
delvis och 1986/87:Ub321 yrkande 1 delvis samt med anledning av proposition
1986/87:100 till Bidrag till studieförbunden m. m. för budgetåret 1987/88
anvisar (981852000 + 5000000 + 19275 000 =) 1006127000kr. Riksdagen
föreslås avslå motionerna 1986/87:Ub285 yrkande 7 och 1986/87:Ub828
yrkande 39.

dels att moment 8 i utskottets hemställan i punkt 4 bort ha följande lydelse:

8. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87:Ub262 delvis och
1986/87:Ub321 yrkande 1 delvis, med anledning av proposition
1986/87:100 och med avslag på motionerna 1986/87:Ub285 yrkande 7
och 1986/87:Ub828 yrkande 39 till Bidrag till studieförbunden ra. ra.
för budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag av 1006127 000 kr.,

UbU 1986/87:22

43

17. Kursplanebundna universitetscirklar (punkt4, mom. 9)

Birgitta Rydle (m), Göran Allmér (m), Lars Leijonborg (fp), Birger Hagård
(m) och Kerstin Keen (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med ”Sedan
riksdagen” och slutar med ”yrkande 37” bort ha följande lydelse:

En studiecirkelavgift för deltagande i kursplanebunden universitetscirkel
torde inte upplevas som avskräckande för de människor som annars inte får
någon undervisning alls av detta slag eller måste bekosta resor eller
eventuellt bostad på en högskoleort. Den decentraliserade högskoleutbildning
som universitet och högskolor kan erbjuda inom knappa resursramar
bör enligt utskottets mening kompletteras med kursplanebundna universitetscirklar
i studieförbundens regi. Det är av rättviseskäl starkt motiverat att
på detta sätt erbjuda människor i glesbygd och på små orter en utbildning
som annars blir förbehållen dem som bor i närheten av eller på högskoleorterna.
Mot bakgrund av det anförda bör riksdagen med bifall till motionerna
1986/87:Ub285 yrkande 8 och 1986/87:Ub828 yrkande 37 som sin mening ge
regeringen till känna att kursplanebundna universitetscirklar fr. o. m. nästa
budgetår åter skall berättiga till statsbidrag. Bidrag skall utgå som till icke
kursplanebundna universitetscirklar.

dels att moment 9 i utskottets hemställan i punkt 4 bort ha följande lydelse:

9. beträffande kursplanebundna universitetscirklar

att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87:Ub285 yrkande 8 och
1986/87: Ub828 yrkande 37 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

18. Cirkelsammankomsters längd (punkt 4, mom. 10)

Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med ”Utskottet
delar” och slutar med ”1986/87:Ub218” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att de av regeringen utfärdade
bestämmelserna innebär olägenheter för vissa studiecirklar såsom i t. ex.
konsthantverk och vävning. Fördelarna med fyratimmarssammankomster
motverkas av att varje sammankomst om fyra timmar enligt nuvarande
bestämmelser måste motsvaras av en tvåtimmarssammankomst. Utskottet
anser i likhet med motionärerna att en sådan ordning bör införas att fyra
bidragsberättigade studietimmar får medräknas vid varje sammankomst
under förutsättning att det totala antalet studietimmar inte ökas. Detta bör
riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub218som sin mening ge regeringen
till känna.

dels att moment 10 i utskottets hemställan i punkt 4 bort ha följande lydelse:

10. beträffande cirkelsammankomsters längd

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub218 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

UbU 1986/87:22

44

19. Bred datautbildning (punkt 4, mom. 12)

Lars Leijonborg och Kerstin Keen (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med ”Utskottet
delar” och slutar med ”av riksdagen” bort ha följande lydelse:

Utskottet förutsätter att regeringens aviserade proposition grundas bl. a.
på de erfarenheter som datadelegationen har redovisat och som gjorts av
bred datautbildning riktad till kortutbildade och kvinnor.

Det pågående arbetet inom regeringskansliet bör enligt utskottets mening
också resultera i ett brett program för datautbildning av kvinnor. I denna
datautbildning av kvinnor bör skolor, folkhögskolor, studieförbund och
arbetsmarknadens parter engageras. Den hittillsvarande satsningen med
medel under både utbildningshuvudtiteln och arbetsmarknadshuvudtiteln på
projekt för att förbättra kvinnors ställning på arbetsmarknaden bör enligt
utskottets mening i fortsättningen innefatta mera långsiktiga projekt som
syftar till att uppnå en jämnare könsfördelning inom databranschen. Därvid
bör särskilt uppmärksammas de deltidsarbetande kvinnorna.

Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motionerna
1986/87:Ub245 och 1986/87:Ub815 yrkande 5 som sin mening ge regeringen
till känna.

dels att moment 12 i utskottets hemställan i punkt 4 bort ha följande lydelse:
12. beträffande bred datautbildning
att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87 :Ub245 och 1986/
87:Ub815 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

20. Medverkan av aktiva konstutövare i estetiska studiecirklar
(punkt 4, mom. 14)

Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med ”Motionärernas
önskemål” och slutar med ”av utskottet” bort ha följande lydelse:
Erfarenheterna från studiecirklar i estetiska ämnen, såsom konst, litteratur,
musik och teater, visar att statsbidragen i sin nuvarande utformning inte
stimulerar studieförbunden att anlita aktiva konstutövare i kunskapsförmedlande
syfte.

Utskottet tillstyrker därför förslaget i motion 1986/87:Ub252 om att
statsbidragen till estetiska studiecirklar bör ses över i syfte att åstadkomma
ökad medverkan av yrkesverksamma konstutövare i sådana cirklar.

dels att moment 14 i utskottets hemställan i punkt 4 bort ha följande lydelse:

14. beträffande medverkan av aktiva konstutövare i estetiska studiecirklar att

riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub252 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

UbU 1986/87:22

45

21. Tilläggsbidrag för studiecirklar i glesbygd (punkt 4, mom.
16)

Lars Leijonborg och Kerstin Keen (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med ”Utskottet är”
och slutar med ”av riksdagen” bort ha följande lydelse:

Utskottet har samma uppfattning som motionären, nämligen att tilläggsbidrag
bör kunna utgå till studiecirklar också i andra glesbygdsområden än de
som omfattas av bestämmelserna om regionalpolitisk! stöd. Exempel på
sådana områden är delar av Stockholms och Göteborgs skärgårdar. Studiecirkelverksamhet
måste enligt utskottets mening så långt möjligt kunna
bedrivas på lika villkor. En översyn av nuvarande regler för s. k. glesbygdsstöd
till studiecirklar bör därför göras i syfte att bättre anpassa dessa regler till
de faktiska förhållandena ute i landet. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen
med bifall till motion 1986/87:Ub284 som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att moment 16 i utskottets hemställan i punkt 4 bort ha följande lydelse:

16. beträffande tilläggsbidrag för studiecirklar i glesbygd
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub284 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

22. Timram förgrund-sfi (punkt 5, mom. 2)

Bo Hammar (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar med ”Utskottet
kan” och slutar med ”för grund-sfi” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att den föreslagna timramen för grund-sfi är helt otillräcklig
då både SÖ och statens invandrarverk (SIV) beräknat att behovet redan
under innevarande budgetår är mycket större än vad tillgängliga ramar
rymmer. Enligt utskottets uppfattning bör timramarna för nästa budgetår
ökas med 200000 timmar såsom föreslås i motion 1986/87:Ub265 för att
motverka att invandrare måste vänta länge på att få den grund-sfi de enligt
lag är berättigade till.

dels att moment 2 i utskottets hemställan i punkt 5 bort ha följande lydelse:

2. beträffande timram för grund-sfi
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub265 delvis, med
anledning av proposition 1986/87:100 och med avslag på motion
1986/87:Ub301 yrkande 1 delvis som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

23. Anslagsbeloppet(punkt5, mom. 5)

Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med ”Utskottet
tillstyrker” och slutar med ”yrkande 40” bort ha följande lydelse:

Utskottet kan inte tillstyrka den höjning av schablonbidraget till grund-sfi

UbU 1986/87:22

46

och av bidraget till påbyggnads-sfi som föreslås i budgetpropositionen.
Därmed minskar medelsbehovet under anslaget med 8,1 milj. kr.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med "Riksdagen
bör” och slutar med ”i budgetpropositionen” bort ha följande lydelse:
Riksdagen bör således med bifall till motion 1986/87:Ub828 yrkande 40
anvisa 213350000 kr.

dels att moment 5 i utskottets hemställan under punkt 5 bort ha följande
lydelse:

5. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub828 yrkande 40, med
anledning av proposition 1986/87:100 samt med avslag på motionerna
1986/87:Ub250 delvis, 1986/87:Ub265 delvis och 1986/87:Ub301 yrkande
1 delvis till Undervisning för invandrare i svenska språket m. m.
för budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag av 213350000 kr.,

24. Anslagsbeloppet (punkt 5, mom. 5)

Under förutsättning av bifall till reservation 22
Bo Hammar (vpk) anser

dels att den del av utskottets hemställan som på s. 25 börjar med ”Utskottet
har även” och slutar med ”i budgetpropositionen” bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående (reservation 22) tillstyrkt en ökning av
timramen för grund-sfi med 200000 timmar. Detta medför ett ökat medelsbehov
av 63,4 milj. kr. Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion
1986/87:Ub265 delvis anvisar 284850000 kr.

dels att moment 5 i utskottets hemställan i punkt 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub265 delvis, med
anledning av proposition 1986/87:100 samt med avslag på motionerna
1986/87:Ub250 delvis, 1986/87:Ub301 yrkande 1 delvis och 1986/
87:Ub828 yrkande 40 till Undervisning för invandrare i svenska språket
m. m. för budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag av 284850000
kr.,

25. Folkhögskolansundervisningsvolym (punkt 6, mom. 1)

Lars Leijonborg och Kerstin Keen (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 30 börjar med ”Utskottet
konstaterar” och slutar med ”folkhögskolans undervisningsvolym” bort ha
följande lydelse:

Utskottet kan inte acceptera den av regeringen i budgetförslaget tillämpade
principen, att inom oförändrad totalram tilldela nya och nyligen inrättade
folkhögskolor elevveckor genom minskning av resurserna för övriga folkhögskolor.
Antalet bidragsveckor bör därför räknas upp med 5 300 jämfört
med regeringens förslag. Därutöver bör 2 500 nya veckor tillföras en katolsk
folkhögskola.

UbU 1986/87:22

47

Riksdagen bör således med anledning av proposition 1986/87:100 och
motionerna 1986/87:Ub247 yrkande 3, 1986/87:Ub264 yrkande 3 ochl986/
87:Ub285 yrkande 3 delvis godkänna en undervisningsvolym för folkhögskolan
nästa budgetår om 711500 elevveckor.

dels att moment 1 i utskottets hemställan i punkt 6 bort ha följande lydelse:
1. beträffande folkhögskolans undervisningsvolym
att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:100 och motionerna
1986/87:Ub247 yrkande 3, 1986/87:Ub264 yrkande 3 och 1986/
87:Ub285 yrkande 3 delvis godkänner vad utskottet förordat,

26. Folkhögskolans undervisningsvolym (punkt 6, mom. 1)

Pär Granstedt och Larz Johansson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 30 börjar med ”Utskottet
konstaterar” och slutar med ”folkhögskolans undervisningsvolym” bort ha
följande lydelse:

Utskottet kan inte acceptera den av regeringen i budgetförslaget tillämpade
principen, att inom oförändrad totalram tilldela nya och nyligen inrättade
folkhögskolor elevveckor genom minskning av resurserna för övriga folkhögskolor.
Antalet bidragsveckor bör därför räknas upp med 5 300 jämfört
med regeringens förslag. Av dessa veckor bör 3000 fördelas mellan de
folkhögskolor som hittills tillkommit under 1980-talet. Resterande 2 300
veckor tillförs de två folkhögskolor som inrättas fr. o. m. nästa budgetår.

Riksdagen bör således med bifall till motion 1986/87:Ub247 yrkande 3
samt med anledning av budgetpropositionen och motionerna 1986/87:Ub264
yrkande 3 och 1986/87:Ub285 yrkande 3 delvis godkänna en undervisningsvolym
för folkhögskolan nästa budgetår om 709000 elevveckor.

dels att moment 1 i utskottets hemställan i punkt 6 bort ha följande lydelse:

1. beträffande folkhögskolans undervisningsvolym
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub247 yrkande 3 samt med
anledning av proposition 1986/87:100 och motionerna 1986/87:Ub264
yrkande 3 och 1986/87:Ub285 yrkande 3 delvis godkänner vad
utskottet förordat,

27. Folkhögskolans undervisningsvolym (punkt 6, mom. 1)

Bo Hammar (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 30 börjar med ”Utskottet
konstaterar” och slutar med ”folkhögskolans undervisningsvolym” bort ha
följande lydelse:

Utskottet anser att ytterligare 15 000 elevveckor bör tillföras folkhögskolan
nästa budgetår för att täcka akuta behov. Med nuvarande verksamhet
överskrids den fastställda totalramen. Inom denna ram föreslås därtill två
nya folkhögskolor påbörja verksamhet. Kostnaden för ökningen av antalet
elevveckor bör enligt utskottets mening tas ut genom en höjd vuxenutbildningsavgift.

Riksdagen bör således med bifall till motion 1986/87:Ub264 yrkande 3

UbU 1986/87:22

48

samt med anledning av proposition 1986/87:100 och motionerna 1986/
87:Ub247 yrkande 3 och 1986/87:Ub285 yrkande 3 delvis godkänna en
undervisningsvolym för folkhögskolan nästa budgetår om 718700 elevveckor.

dels att moment 1 i utskottets hemställan i punkt 6 bort ha följande lydelse:

1. beträffande folkhögskolans undervisningsvolym
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub264 yrkande 3 samt med
anledning av proposition 1986/87:100 och motionerna 1986/87:Ub247
yrkande 3 och 1986/87:Ub285 yrkande 3 delvis godkänner vad
utskottet förordat,

28. En ny, katolsk folkhögskola (punkt 6, mom. 3)

Under förutsättning av bifall till reservation 25
Lars Leijonborg och Kerstin Keen (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 30 börjar med ”Utskottet
instämmer” och på s. 31 slutar med ”1986/87:Ub350” bort ha följande
lydelse:

Utskottet finner för sin del att det föreligger starka skäl att bifalla ansökan
om en katolsk folkhögskola redan fr. o. m. budgetåret 1987/88. Därigenom
kan vissa grupper av invandrare och flyktingar ges bättre möjligheter att
anpassa sig till det svenska samhället.

Utskottet har i det föregående förordat en utökad undervisningsvolym för
folkhögskolan nästa budgetår. Den katolska folkhögskolans behov ryms
inom den utvidgade ramen.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub350
som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 3 i utskottets hemställan i punkt 6 bort ha följande lydelse:

3. beträffande en ny, katolsk folkhögskola
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub350 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

29. Anslagsbeloppet under Bidrag till driften av folkhögskolor
m. m. (punkt 6, mom. 7)

Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31 börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”under anslaget” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att ett ökat ekonomiskt ansvarstagande från huvudmännen
för folkhögskolorna är rimligt och föreslår att anslaget bibehålls på den
nivå som gäller för innevarande budgetår. Därmed kan anslaget minskas med
18 milj. kr. jämfört med regeringens förslag.

Riksdagen bör således med bifall till motion 1986/87:Ub828 yrkande 41
och med anledning av proposition 1986/87:100 under anslaget för nästa
budgetår anvisa 481820000 kr. I samband därmed bör riksdagen avslå
motionerna 1986/87:Ub247 yrkande 2 och 1986/87:Ub285 yrkande 3 delvis.

UbU 1986/87:22

49

dels att moment 7 i utskottets hemställan i punkt 6 bort ha följande lydelse:
7. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub828 yrkande 41, med
anledning av proposition 1986/87:100 samt med avslag på motionerna
1986/87:Ub247 yrkande 2 och 1986/87:Ub285 yrkande 3 delvis till
Bidrag till driften av folkhögskolor m. m. för budgetåret 1987/88
anvisar ett förslagsanslag av 481820000 kr.,

30. Anslagsbeloppet under Bidrag till driften av folkhögskolor
m. m. (punkt 6, mom. 7)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 25 och 28

Lars Leijonborg och Kerstin Keen (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31 börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”under anslaget” bort ha följande lydelse:

Utskottet har tidigare i detta betänkande avstyrkt ett motionsyrkande om
en överföring till förevarande anslag av 6,3 milj. kr. från anslaget för särskild
arbetsmarknadsutbildning (prop. 1986/87:100, bil. 12, B 3).

Med hänsyn till att utskottet i det föregående förordat en utökad
undervisningsvolym för folkhögskolan (reservation 25) och att en katolsk
folkhögskola inrättas fr. o. m. nästa budgetår (reservation 28) bör anslagsbeloppet
i förhållande till regeringens förslag räknas upp med (3300000 +
1650000=) 4950000 kr.

Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:100
samt motionerna 1986/87:Ub247 yrkande 2 och 1986/87:Ub285 yrkande 3
delvis under anslaget för nästa budgetår anvisar 504770000 kr. Motion
1986/87:Ub828 yrkande 41 bör avslås av riksdagen.

dels att moment 7 i utskottets hemställan i punkt 6 bort ha följande lydelse:

7. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:100 och motionerna
1986/87:Ub247 yrkande 2 och 1986/87:Ub285 yrkande 3 delvis samt
med avslag på motion 1986/87:Ub828 yrkande 41 till Bidrag till driften
av folkhögskolor m. m. för budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag
av 504770000 kr.,

31. Anslagsbeloppet under Bidrag till driften av folkhögskolor
m. m. (punkt 6, mom. 7)

Under förutsättning av bifall till reservation 26
Pär Granstedt och Larz Johansson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31 börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”under anslaget” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående förordat att folkhögskolans undervisningsvolym
skall utökas med 5 300 elevveckor. Anslagsbeloppet bör därför höjas
med 3,3 milj. kr.

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub247

UbU 1986/87:22

50

yrkande 2 och med anledning av budgetpropositionen och motion 1986/
87:Ub285 yrkande 3 delvis under anslaget för nästa budgetår anvisar
503 120000 kr. Riksdagen bör samtidigt avslå motion 1986/87:Ub828 yrkande
41.

dels att moment 7 i utskottets hemställan i punkt 6 bort ha följande lydelse:

7. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub247 yrkande 2, med
anledning av proposition 1986/87:100 och motion 1986/87:Ub285
yrkande 3 delvis samt med avslag på motion 1986/87:Ub828 yrkande
41 till Bidrag till driften av folkhögskolor m. m. för budgetåret 1987/88
anvisar ett förslagsanslag av 503120 000 kr.,

32. Översyn av statsbidragen till folkhögskolorna (punkt 6,
mom. 10)

Lars Leijonborg och Kerstin Keen (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 32 börjar med ”Utskottet är”
och slutar med ”1986/87:Ub320” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärens uppfattning att statsbidragen till folkhögskolorna
bör ses över i syfte att ge dessa skolor bättre ekonomiska möjligheter
att hålla bibliotek. Motion 1986/87:Ub320 tillstyrks därmed av utskottet.

dels att moment 10 i utskottets hemställan i punkt 6 bort ha följande lydelse:

10. beträffande översyn av statsbidragen till folkhögskolorna
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub320 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

33. Översyn av principerna för statsbidragsgivningen till
utbildning för vuxna (punkt 6, mom. 11)

Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 32 börjar med ”Motionärernas
förslag” och slutar med ”av utskottet” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning, att en genomgripande översyn
av hela vuxenutbildningsområdet bör göras. En sådan översyn bör göras
utifrån följande riktlinjer:

Statsbidragen bör förändras så att de ger större möjligheter att variera
utbildningsutbud och organisation.

Åtgärder bör vidtas så att den kommunala vuxenutbildningen bättre kan
motsvara de krav som bör ställas i vad gäller kvalitet och resultat. Dess
organisation bör vara mer flexibel med hänsyn till de heterogena grupper
som går i kommunal vuxenutbildning.

En utökning av antalet folkhögskolor är knappast möjlig inom den ram
som kan ställas till förfogande utan att redan befintliga skolor berörs. Det bör
utredas hur landstingsägda folkhögskolor kan överlåtas till de organisationer
m. m. som vill starta sådan utbildning.

Stödet till studieförbunden bör konstrueras på ett enhetligt och opartiskt

UbU 1986/87:22

51

sätt men ändå ge studieförbunden friare regler för organisation av sin
verksamhet.

Studieförbundens utformning och regler bör inte styra omfattning och
utbud av vuxenutbildningen.

Detta bör riksdagen med bifall till yrkande 24 i motion 1986/87:Ub812 som
sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 11 i utskottets hemställan i punkt 6 bort ha följande lydelse:

11. beträffande översyn av principerna för statsbidragsgivningen till
utbildning för vuxna

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub812 yrkande 24 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

34. Bidrag till viss central kursverksamhet (punkt 7)

Birgitta Rydle (m), Göran Allmér (m), Lars Leijonborg (fp), Birger Hagård
(m) och Kerstin Keen (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 34 börjar med ”Under
riksmötet” och slutar med ”av anslaget” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att den centrala kursverksamheten inom nämnda organisationer
inte längre bör bekostas med statsmedel. Därför bör riksdagen med
bifall till motionerna 1986/87:Ub285 yrkande 9 och 1986/87:Ub828 yrkande
42 avslå regeringens förslag till medelsanvisning och finansiering på denna
punkt.

dels att utskottets hemställan i punkt 7 bort ha följande lydelse:

att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87:Ub285 yrkande 9
och 1986/87:Ub828 yrkande 42 samt med avslag på proposition
1986/87:100 beslutar att anslaget Bidrag till viss central kursverksamhet
inte skall föras upp på riksstaten fr. o. m. budgetåret 1987/88.

UbU 1986/87:22

52

Kulturutskottets yttrande
1986/87:2 y

om bidrag till studieförbunden m. m. (prop. 1986/
87:100 bil. 10 delvis)

Till utbildningsutskottet

Utbildningsutskottet har den 3 februari 1987 beslutat bereda kulturutskottet
tillfälle att yttra sig över proposition 1986/87:100 bil. lOpunktC 4. Bidrag till
studieförbunden m. m. i de delar som rör kulturutskottets beredningsområde
jämte eventuella motioner.

Kulturutskottet får med anledning härav anföra följande beträffande
propositionen samt motion 1986/87:Ub262 och motion 1986/87:Ub828
yrkande 35.

Under anslaget Bidrag till studieförbunden m. m. beräknas medel för
bidrag till kulturverksamhet under en särskild anslagspost - Bidrag till
kulturverksamhet. Detta bidrag skall dels utgöra ett stöd till anordnande av
kulturprogram i studieförbundens egen verksamhet och i övriga föreningslivet,
dels möjliggöra förberedelser i vid mening för sådana arrangemang.
Bidraget innebär även en möjlighet för professionellt arbetande artister och
konstnärer att nå ut till nya grupper. Den bidragsberättigade kulturverksamheten
är inte bunden till vissa åldersgrupper.

Denna anslagspost, liksom anslagsposten Bidrag till Folkbildningsförbundet
och länsbildningsförbunden, disponeras av statens kulturråd. Övriga sex
poster under anslaget disponeras av skolöverstyrelsen (SÖ).

Statens kulturråd har gjort en utvärdering av hur studieförbunden har
använt statsbidraget. 1 rapporten Kultur i studieförbunden (1986:6) konstaterar
kulturrådet att det är det statliga kulturstöd som är mest spritt och att
stödet når även små orter i landets alla delar. De kulturprogram som får stöd
från detta anslag möter årligen en publik på 10 miljoner besökare och
kulturgrupperna har en halv miljon deltagare. Anslaget har också stor
betydelse för att bereda kulturarbetare arbetstillfällen. Bidraget fungerar
enligt kulturrådet väl och svarar i hög grad mot de mål som statsmakterna
angav då det inrättades år 1981. Behoven av stöd kan dock endast tillgodoses
i otillräcklig utsträckning. Rådet anser därför att det är angeläget med en
betydande förstärkning av stödet. Rådet påpekar att statsbidraget till
studieförbundens kulturverksamhet sedan 1981/82 har minskat kraftigt i
förhållande till kostnaderna. Bidragsnivån är klart lägre än vad som gäller för
studiecirkelverksamhet. Kulturrådet har därför i anslagsframställning för
budgetåret 1987/88 begärt att bidraget till kulturverksamhet skall öka med
drygt 25 milj. kr.

I propositionen föreslås att anslagsposten Bidrag till kulturverksamhet

UbU 1986/87:22

Bilaga

53

höjs med 3 013 000 kr. till totalt 103 443 000 kr. Vidare föreslås en viss
förändring beträffande fördelningen av tillgängliga medel till studieförbundens
centrala organisationskostnader. Fördelningen av bidraget till sådana
kostnader har hittills skett enbart på grundval av antalet studietimmar.
Någon hänsyn till den kulturverksamhet som studieförbunden bedriver har
inte tagits. Förslaget i propositionen innebär att bidraget skall fördelas av
skolöverstyrelsen efter samråd med kulturrådet mellan studieförbunden i
förhållande både till den kulturverksamhet och det genomsnittliga antalet
statsbidragsberättigade studietimmar studieförbunden har haft under de tre
senaste redovisningsåren.

Utskottet noterar med tillfredsställelse detta förslag och föreslår att det
tillstyrks av utbildningsutskottet.

I motion Ub828 (m) yrkas att bidraget till kulturverksamhet skall föras upp
med 73 443 000 kr., vilket är en minskning med 30 milj. kr. i förhållande till
regeringens förslag.

Förslag om minskning av bidraget till kulturverksamhet har utskottet
årligen behandlat åren 1983-1986. Utskottet har därvid uttalat att, med
hänsyn till den betydelse som bidraget har för den lokala kulturverksamheten,
en sådan minskning skulle få icke acceptabla effekter. Utskottet finner
inte anledning att ändra uppfattning och anser alltså att utbildningsutskottet
bör avstyrka motion Ub828 yrkande 35.

1 motion Ub262 (c) föreslås att anslagsposten skall höjas med 5 milj. kr. I
den motivering till förslaget som lämnas i motion 1985/86:Kr236 åberopas
kulturrådets utvärdering av studieförbundens kulturverksamhet. Motionärerna
påpekar att bidragsnivån har urholkats och att den i dag utgör knappt
45 %. De menar att denna minskning av bidraget drabbar inte minst
kulturaktiviteter som vänder sig till barn och ungdom. Genom den föreslagna
anslagshöjningen skulle i någon mån kostnadsutvecklingen kunna kompenseras.

Med hänsyn till statsmakternas målsättning att det skall bedrivas en stram
budgetpolitik anser sig utskottet inte böra förorda en höjning av anslagsposten
utöver vad regeringen föreslagit. Utbildningsutskottet bör alltså avstyrka
motion Ub262.

Stockholm den 10 mars 1987

På kulturutskottets vägnar

Ingrid Sundberg

Närvarande: Ingrid Sundberg (m), Ing-Marie Hansson (s), Catarina Rönnung
(s), Maja Bäckström (s), Jan-Erik Wikström (fp). Karl Boo (c), Berit
Oscarsson (s), Lars Ahlmark (m), Anders Nilsson (s), Sylvia Pettersson (s),
Margareta Mörck (fp). Erkki Tammenoksa (s), Kerstin Göthberg (c),
Alexander Chrisopoulos (vpk) och Håkan Stjernlöf (m).

UbU 1986/87:22

Bilaga

54

Avvikande meningar

1. Principer för fördelning av bidraget till centrala
organisationskostnader

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Håkan Stjernlöf (alla m) anser att den
del av utskottets yttrande som på s. 2 börjar ”Utskottet noterar” och slutar
”av utbildningsutskottet” bort ha följande lydelse:

Med anledning av förslaget i propositionen vill utskottet understryka att
avgörande vikt måste fästas vid omfattningen av studiecirkelverksamheten,
dels därför att denna i högre grad än vad som gäller för kulturverksamheten
administreras av studieförbunden själva, dels därför att den är hårdare
reglerad och därför kräver mer av organisatoriska insatser. Vad utskottet här
anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

2. Medelsberäkningen för kulturverksamhet m. m.

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Håkan Stjernlöf (alla m) anser att den
del av utskottets yttrande som på s. 2 börjar med ”Förslag om” och slutar
med ”yrkande 35” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening finns det även inom ramen för ett reducerat
anslag goda möjligheter att stödja kulturaktiviteter på lokal nivå och sådan
verksamhet som särskilt vänder sig till barn och ungdom samt att engagera
professionellt arbetande kulturskapare. Kulturutskottet tillstyrker därför
förslaget i motion Ub828 om ett med 30 milj. kr. minskat anslag. Utbildningsutskottet
bör föreslå riksdagen att beräkna 73 443 000 kr. för kulturverksamhet
i studieförbunden.

3. Medelsberäkningen för kulturverksamhet m. m.

Karl Boo och Kerstin Göthberg (båda c) anser att den del av utskottets
yttrande som på s. 2 börjar med ”Med hänsyn” och slutar med ”motion
Ub262” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser liksom motionärerna att bidraget till studieförbundens
kulturverksamhet bör höjas. Av kulturrådets utvärdering framgår att detta
stöd har en stor betydelse för kulturlivet på lokal nivå. Kulturrådet har också
konstaterat att statsbidraget under senare år inte följt kostnadsutvecklingen.
Utskottet tillstyrker därför förslaget i motionen om en höjning av anslaget
med 5 milj. kr. Utbildningsutskottet bör föreslå riksdagen att beräkna
108 443 000 kr. för kulturverksamhet i studieförbunden.

UbU 1986/87:22

Bilaga

55

gotab Stockholm 1987 12862