Utbildningsutskottets betänkande
1986/87:18

om anslag till utbildning för vårdyrken, m. m. (prop.
1986/87:100)

ÅTTONDE HUVUDTITELN

I detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt riksdagen i
proposition 1986/87:100 bilaga 10 (utbildningsdepartementet) under punkterna
D 10. Utbildning för vårdyrken (s. 257-273) och D 14. Bidrag till
kommunal högskoleutbildning m. m. (s. 294-298) jämte motioner.

1. Utbildning för vårdyrken
Propositionen

Regeringen har, såvitt nu är i fråga, under punkt D 10 (s. 257—273) föreslagit
riksdagen att

1. anta förslag till lag om ändring i högskolelagen (1977:218) i vad avser en
ny 34 a §,

2. planeringsramar för budgetåret 1987/88 fastställs i enlighet med vad som
förordats i propositionen,

3. psykoterapiutbildningen förändras i enlighet med vad som förordats i
propositionen,

4. en påbyggnadsutbildning för laboratorieassistenter, påbyggnadslinje i
molekylärbiologi och bioteknik, om 40 poäng inrättas, fr. o. m. budgetåret
1987/88,

5. till Utbildning för vårdyrken för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag
av 408 050 000 kr.

Vidare bereds riksdagen tillfälle att ta del av vad som har anförts om
huvudmannaskapet för sjukgymnastutbildningen i Stockholm och Lund.

Motionerna

1986/87:Ub520 av Wivi-Anne Radesjö m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet
av en omfördelning av utbildningsresurserna inom högskolan så att utbildningen
av sjukgymnaster kan utökas.

1986/87:Ub522 av Carl Bildt m.fl. (m) vari med hänvisning till vad som
anförs i motion 1986/87:So426 yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad som i motionen anförts om att - inom nuvarande

totalram - pröva förutsättningarna för en ökad intagning av studerande vid 1

läkarlinjen i Umeå i syfte att förbättra läkarrekryteringen i Norrland.

1 Riksdagen 1986187. 14 sami. Nr 18

UbU

1986/87:18

1986/87:Ub525 av Margitta Edgren (fp) och Margareta Mörck (fp) vari
yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att universitets- och högskoleämbetet
tillsammans med Landstingsförbundet analyserar orsakerna till att antalet
behöriga förstahandssökanden till sjuksköterskeutbildningarna minskar,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till hur dessa orsaker skall
kunna undanröjas,

3. att riksdagen hos regeringen begär att universitets- och högskoleämbetet
får i uppdrag att tillsammans med Landstingsförbundet förbättra planeringsunderlaget
för dimensioneringen av sjuksköterskeutbildningarna så att
de bygger på vårdens långsiktiga verksamhetsbehov,

4. att riksdagen hos regeringen begär att universitets- och högskoleämbetet
och Landstingsförbundets antagningsnämnd får i uppdrag att effektivisera
antagningssystemet till sjuksköterskeutbildningarna.

1986/87:Ub527 av Iréne Vestlund (s) och Sture Ericson (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening uttalar att utbyggnaden av psykoterapiutbildningen
bör ges hög prioritet i kommande budgetarbete.

1986/87:Ub530 av Lars Hedfors (s) och Kjell Nilsson (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om behovet av planering för utbyggd utbildning av läkare.

1986/87:Ub531 av Olle Aulin (m) och Margit Gennser (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om bevarad handlingsfrihet vid tandläkarhögskolan i Malmö.

1986/87:Ub532 av Roland Brännström m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om utökad
läkarutbildning i Umeå.

1986/87:Ub535 av Ulla Tillander (c) och Bertil Fiskesjö (c) vari yrkas att
riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående återupptagandet av tandläkarutbildningen och
inrättandet av en tandvårdshögskola i Malmö.

1986/87:Ub537 av Göran Magnusson (s) och Evert Svensson (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om behovet av insatser som varaktigt förändrar utbildningssituationen
kring alkohol- och narkotikafrågor.

1986/87:Ub539 av Lars-Erik Lövdén m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen rörande
utvecklandet av en tandvårdshögskola i Malmö.

1986/87:Ub557 av Ulla Tillander m. fl. (c) vari med hänvisning till vad som
anförs i motion 1986/87:A422 - såvitt nu är i fråga yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om omprövning av beslutet om nedläggning av grundutbildningen
vid tandläkarhögskolan i Malmö.

UbU 1986/87:18

2

1986/87:Ub559 av Jan-Erik Wikström m.fl. (fp, m, c, vpk) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om beslut redan nu om bibehållet statligt huvudmannaskap för
sjukgymnastutbildningen i Stockholm och Lund.

1986/87 :Ub560 av Ingrid Ronne-Björkqvist (fp) och Per Arne Aglert (fp)
vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär åtgärder för att tillgodose
behovet av utbildning i medicinsk etik.

1986/87:Ub562 av Margitta Edgren (fp) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär att universitets- och högskoleämbetet får i uppdrag att
redovisa förslag till hur behovet av vidareutbildning i ergonomi för arbetsterapeuter
skall kunna tillgodoses.

1986/87:Ub564 av Ingrid Andersson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om laboratorieassistentutbildningen.

1986/87:Ub565 av Siri Häggmark (m) och Gullan Lindblad (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet av en påbyggnadslinje
för sjuksköterskor motsvarande dagens steg 1-utbildning i psykoterapi.

1986/87:Ub567 av Björn Samuelson m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen till
projektering av en tandvårdshögskola i Malmö under bil. 10 utbildningsdepartementet,
D 10. Utbildning för vårdyrken, anvisar 1 milj. kr. utöver
regeringens förslag.

1986/87:Ub574 av Lars Sundin (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om ytterligare alternativ
inom sjuksköterskeutbildningen.

1986/87:Ub588 av Siri Häggmark m. fl (m, fp, c) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om att den
grundläggande laboratorieassistentutbildningen bör förlängas med 10 poäng
till 100 poäng.

1986/87:Ub595 av John Andersson (vpk) och Margo Ingvardsson (vpk) vari
med hänvisning till vad som anförs i motion 1986/87:So447 yrkas att
riksdagen hos regeringen begär överläggningar med berörda parter för att
utöka antalet platser i läkarutbildningen.

1986/87:Ub596 av Barbro Sandberg (fp) och Kenth Skårvik (fp) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär att universitets- och högskoleämbetet får i
uppdrag att se till att kunskap om utvecklingsstörning ges i ovan nämnda
utbildningar.

1986/87:Ub599 av Ing-Marie Hansson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna behovet av att det för sjuksköterskor
inrättas en påbyggnadslinje i psykiatrisk omvårdnad.

1986/87:Ub620 av Margitta Edgren (fp) och Britta Hammarbacken (fp) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag på hur antagningskriterierna

UbU 1986/87:18

3

till psykoterapiutbildning skall breddas - via överbryggande utbildning - för
att göra det möjligt att även leg. sjuksköterskor med grundutbildning i
psykiatrisk omvårdnad skall kunna vidareutbilda sig till psykoterapeuter.

1986/87:Ub621 av Margitta Edgren (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att antalet platser
på påbyggnadslinjen i sjukgymnastik dubbleras för budgetåret 1987/88 enligt
universitets- och högskoleämbetets förslag och därmed ökar från 60 till 120
platser.

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en påbyggnadsutbildning
i företagshälsovård för sjukgymnaster om 20 poäng inrättas i
högskolan från budgetåret 1987/88.

1986/87:Ub628 av Pär Granstedt m. fl. (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

16. att riksdagen beslutar att tandläkarutbildningen i Malmö skall återupptas
enligt vad som nu anförts i motionen,

20. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag om neddragning av
påbyggnadsutbildningar av sjuksköterskor och anslå ett med 365 000 kr.
förhöjt belopp om 184 314 000 kr. till anslaget D 14. Bidrag till kommunal
högskoleutbildning.

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts
i motionen om åtgärder att stimulera rekryteringen till sjuksköterskeutbildningen.

1986/87:Ub631 av Börje Hörnlund (c) och Karin Israelsson (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna nödvändigheten av att
läkarutbildningen i Umeå utökas från och med budgetåret 1988/89.

1986/87:Ub634 av Gunhild Bolander m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen
beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts
om behovet av att kunskap om handikapp och särskilt psykisk utvecklingsstörning
gei ökat utrymme i högskoleutbildningen för vårdpersonal.

1986/87:Ub641 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

10. att riksdagen beslutar att med avslag på regeringens förslag sänka
planeringsramen för tandläkarlinjen genom en minskning med 20 platser på
Karolinska institutet.

1986/87:Ub653 av Elisabeth Fleetwood (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om att inrätta en variant av hälso- och sjukvårdslinjen
omfattande minst 120 poäng och med minst 3-årig gymnasielinje eller
motsvarande behörighet,

2. att riksdagen hos regeringen begär att hälso- och sjukvårdslinjens
benämning ändras till sjuksköterskelinjen.

1986/87:Ub658 av Gunhild Bolander m. fl. (c, m, fp) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att hänsyn till vad ovan anförts tas
vid det pågående utvecklingsarbetet inom berörda utbildningsinstanser,

2. att riksdagen hos regeringen begär att berörda utbildningsinstanser ges

UbU 1986/87:18

4

möjlighet att disponera sina resurser så att ökade fortbildningsinsatser kan
erbjudas i dag verksamma tjänsteutövare.

1986/87 :Ub666 av Rune Rydén (m) och Olle Aulin (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om ökat antal platser på påbyggnadslinjen i sjukgymnastik samt om
en påbyggnadsutbildning i företagshälsovård.

1986/87:Ub667 av Rune Rydén m. fl. (m, fp, c) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
bibehållet statligt huvudmannaskap för sjukgymnastutbildningen i Stockholm
och Lund.

1986/87:Ub675 av Margitta Edgren (fp) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär att påbyggnadslinje i psykoterapi startar i Lund budgetåret
1987/88.

1986/87:Ub680 av Gunilla André (c) och Bengt Kindbom (c) vari - såvitt nu
är i fråga - yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen sagts om ökad läkar- och sjukgymnastutbildning.

1986/87:Ub804 av Nils Carlshamre m. fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att inträdeskraven
till sjuksköterskeutbildningen bör höjas,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att behoven av
ökade kunskaper i naturvetenskapliga ämnen och matematik bör beaktas
inom all vårdutbildning,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att möjligheten
till komplettering med alternativkurser i vårdutbildningen bör utökas,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att åtgärder för
ökad rekrytering till vårdutbildningarna bör eftersträvas,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att sjukvårdshuvudmännen
bör åstadkomma en bättre samordning mellan verksamhetsplanering
och utbildningsplanering.

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ett enhetligt,
statligt huvudmannaskap för all högskoleutbildning bör utredas.

1986/87:Ub811 av Margitta Edgren (fp) och Margareta Mörck (fp) vari -såvitt nu är i fråga - yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om hur och när de
medellånga vårdutbildningarna kan överföras till statligt huvudmannaskap i
enlighet med huvudmannaskapsutredningens slutbetänkande.

3. att riksdagen hos regeringen begär att den utredning som rör forskningsanknytning
som universitets- och högskoleämbetet för närvarande genomför
också belyser omvårdnadsforskarnas villkor efter avslutad forskning och hur
deras kunskaper skall tillvaratas på ett systematiskt sätt.

1986/87:Ub823 av Siw Persson m.fl. (fp) vari med hänvisning till vad som
anförs i motion 1986/87:A490 - såvitt nu är i fråga - yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att sjukgymnastikutbildningarna,
som fortfarande har statligt huvudmannaskap även skall

UbU 1986/87:18

5

ha det sorn slutgiltig lösning, inte bara temporärt som anges i årets
proposition från utbildningsdepartementet,

7. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om hur och när de
medellånga vårdutbildningarna kan överföras till statligt huvudmannaskap i
enlighet med huvudmannaskapsutredningens slutbetänkande och om förslag
till finansiering.

8. att riksdagen hos regeringen begär att intag till tandläkarutbildningen
återupptas i Malmö inom ramen för tandläkarutbildningen i Sverige.

Utskottet

Utskottet behandlar i detta betänkande frågor om vårdyrkesutbildning inom
dels den statliga högskolan, dels den kommunala högskolan. Under punkt 1
behandlas planeringsramar för både den statliga och kommunala högskolan
samt anslag till den statliga högskolan. Under punkt 2 behandlas anslaget
Bidrag till kommunal högskoleutbildning m. m.

Läkarlinjen

Antalet nybörjarplatser på läkarlinjen minskades med sammanlagt 181
platser budgetåren 1984/85-1985/86. Innevarande budgetår är antalet platser
totalt 845. I föregående års budgetproposition konstaterade föredragande
statsrådet att prognoser pekade på en framtida balans mellan tillgång och
efterfrågan på läkare vid en total planeringsram om 845 platser. Det
framhölls dock att det är förenat med betydande problem att förutse vilken
efterfrågan på personal som hälso- och sjukvården kommer att ha på lång
sikt.

I årets budgetproposition föreslås antalet nybörjarplatser på läkarlinjen
vara oförändrat 845 budgetåret 1987/88.

Utskottet tillstyrker den föreslagna dimensioneringen av läkarlinjen
budgetåret 1987/88.

I sex motioner framhålls att det är brist på läkare i vissa delar av landet.
Dessa problem bör enligt motionärerna lösas bl. a. genom ändrad dimensionering
och lokalisering av läkarutbildningen.

I motionerna 1986/87:Ub522 (m), 1986/87:Ub532 (s), 1986/87:Ub595
(vpk) och 1986/87:Ub631 (c) anförs att bristen på läkare i Norrland
fortfarande är kännbar och att den i vissa delar ökar. Motionärerna erinrar
om att det visat sig att läkarstuderande vid universitetet i Umeå i betydande
utsträckning stannar i Norrland när de är klara med sina studier. Motionärerna
anser därför att antalet läkarstuderande i Umeå bör öka. Enligt motion
1986/87:Ub522 bör detta ske genom en omfördelning av platser inom
oförändrad totalram för hela riket. I de tre övriga motionerna hävdas att det
totala antalet platser på läkarlinjen bör ökas och att de nytillkommande
platserna skall förläggas till universitetet i Umeå. Enligt motionerna
1986/87:Ub532 och 1986/87:Ub631 skall denna ökning genomföras budgetåret
1988/89.

Även i motion 1986/87:Ub530 (s) påtalas behovet av ett ökat antal
nybörjarplatser på läkarlinjen för att lösa glesbygdens läkarbristproblem.

UbU 1986/87:18

6

I motion 1986/87:Ub680 (c) slutligen begärs ett uttalande om behovet av
ökad läkarutbildning. Motionärerna hänvisar till att tillgången på läkare i
Skaraborgs län inte får försämras.

Utskottet erinrar om att socialutskottet (senast i sitt yttrande SoU
1986/87:1 y) konstaterat att läkarna är ojämnt fördelade både mellan olika
regioner och inom regionerna. Socialutskottet har vidare uttalat att den
ojämna fördelningen är en allvarlig orättvisa som i längden inte kan
accepteras. Socialutskottet har redovisat att läkarförsörjningsfrågorna på
olika sätt uppmärksammas av regeringen, socialstyrelsen, sjukvårdshuvudmännen
och Landstingsförbundet. Socialstyrelsen har i samarbete med
Landstingsförbundet t. ex. gjort en läkarbemanningsundersökning (socialstyrelsens
PM 134/1986) som överlämnats till socialdepartementets hälsooch
sjukvårdsberedning. Vidare har en av socialdepartementet tillsatt
arbetsgrupp studerat läkarförsörjningen i Jämtlands län (Ds S 1986:9). I den
sistnämnda rapporten har ett antal åtgärder föreslagits för att avhjälpa
bristen på läkare i Norrland, däribland den ökning av antalet nybörjarplatser
på läkarlinjen i Umeå som tagits upp i de nu aktuella motionerna.
Arbetsgruppen har inte tagit ställning till om den förordade ökningen i Umeå
skall ske inom den nuvarande totalramen eller om det totala antalet
nybörjarplatser skall ökas. De nämnda rapporterna bereds för närvarande
inom socialdepartementet, varifrån ett förslag om läkarfördelning m. m.
aviserats till våren 1987.

I socialutskottets yttrande SoU 1986/87:1 y konstateras att antalet läkare
ökat från ca 6 800 år 1960 till över 22 000 i slutet av år 1985. Med nuvarande
utbildningskapacitet beräknas det totala antalet läkare år 2000 vara ca
30 000.

I universitets- och högskoleämbetets (UHÄ) anslagsframställning för
budgetåret 1987/88 anförs att den skeva åldersfördelningen inom läkarkåren
medför stora pensionsavgångar under 1990- och 2000-talet och att en
utbyggnad av läkarlinjen kommer att behöva aktualiseras inom en inte alltför
avlägsen framtid.

Utskottet anser att det i dag inte finns underlag för något sådant uttalande
som begärs i de nu aktuella motionerna om läkarutbildningens dimensionering
och lokalisering, åren efter budgetåret 1987/88. Utskottet förutsätter att
riksdagen föreläggs förslag om förändringar i läkarutbildningens dimensionering
och lokalisering om konsekvenserna av de aviserade förslagen om
läkarfördelning m. m. samt den vidare beredningen av framtaget material om
läkartillgången ger anledning till detta.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna 1986/
87:Ub522, 1986/87 :Ub530, 1986/87:Ub532, 1986/87 :Ub595, 1986/87:Ub631
och 1986/87:Ub680 yrkande 1 delvis.

Tandläkarlinjen

Riksdagen beslutade våren 1984 om en kraftig reducering av antalet
nybörjarplatser på tandläkarlinjen. Sammanlagt 120 platser drogs in,
nämligen 20 i Umeå, 40 i Göteborg och 60 i Malmö. För Malmös del innebar
detta en avveckling av tandläkarutbildningen (prop. 1983/84:40, UbU

UbU 1986/87:18

7

1983/84:21, rskr. 1983/84:239). Det totala antalet nybörjarplatser på tandläkarlinjen
har de tre följande budgetåren varit 260.

Föredragande statsrådet redovisar att universitetet i Lund föreslagit att
tandläkarutbildningen i Malmö skall återupptas. UHÄ har dock inte varit
berett att föreslå en ökning av dimensioneringen totalt sett eller en
överföring av platser till Malmö inom befintliga ramar. Föredragande
statsrådet anser att konsekvenserna av en omfördelning mellan orter måste
utredas mycket noga. I avvaktan på att socialstyrelsen genomför nya
beräkningar av den framtida tillgången och efterfrågan på tandläkare
förordar statsrådet oförändrad planeringsram budgetåret 1987/88.

Med hänvisning till det rådande arbetsläget bland tandläkarna föreslås i
motion 1986/87:Ub641 (fp) yrkande 10 att antalet nybörjarplatser skall
minskas med 20 till totalt 240 nästa budgetår. Motionärerna föreslår att
minskningen bör ske vid Karolinska institutet. Inbesparade medel bör
användas till kvalitetsförstärkningar inom vårdyrkessektorn.

I motion 1986/87:Ub628 (c) yrkande 16 godtas den totala planeringsramen
för tandläkarutbildningen budgetåret 1987/88. Motionärerna anser dock att
40 platser skall föras över från Stockholm och Göteborg till Malmö så att
tandläkarutbildningen där kan återupptas hösten 1987. De anför att behovet
av tandläkare kan komma att öka, och då bör utbildningen inte vara
koncentrerad till endast tre orter. Därför bör den kompetens som fortfarande
finns i Malmö tas till vara redan nu.

Frågan om utbildning av tandläkare i Malmö behandlas även i motionerna
1986/87:Ub531 (m), 1986/87:Ub535 (c), 1986/87:Ub539 (s), 1986/87:Ub557
(c) yrkande 2, 1986/87:Ub567 (vpk) och 1986/87:Ub823 (fp) yrkande 8.
Motionärerna anför att den framtida tandvårdsutbildningen bör samordnas
på ett annat sätt än vad som är fallet i dag. De anser att sådan tandvårdsutbildning
bör ges inom en tandvårdshögskola på samma sätt som samordnad
medicinsk utbildning ges vid hälsouniversitetet i Linköping. En sådan
gemensam utbildning för tandvårdspersonal bör enligt motionärernas mening
kunna förläggas till Malmö. Enligt tre av motionerna, nämligen
1986/87:Ub535, 1986/87:Ub557 yrkande 2 och 1986/87:Ub823 yrkande 8 bör
därför riksdagen uttala att tandläkarutbildningen skall återupptas i Malmö. I
motion 1986/87:Ub531 begärs ett uttalande om att den nuvarande verksamheten
i Malmö skall utformas så att handlingsfriheten bevaras i vad gäller
återupptagande av tandläkarutbildningen i Malmö. Enligt motion 1986/
87:Ub539 bör riksdagen uttala sig för utveckling av en tandvårdshögskola. I
motion 1986/87:Ub567 slutligen hemställs att riksdagen skall anvisa 1 milj.
kr. för planering av en tandvårdshögskola i Malmö som kan starta sin
verksamhet budgetåret 1988/89.

Utskottet anförde vid föregående riksmöte att prognoser och framskrivningar
beträffande tandläkarbehovet är behäftade med stor osäkerhet i fråga
om vissa faktorer och att olika bedömningar gjorts av behovet av tandläkare
både i en nära framtid och på litet längre sikt (UbU 1985/86:23). Utskottet
noterar nu att socialstyrelsen skall göra nya beräkningar av tillgången och
efterfrågan på tandläkare. Utskottet är mot denna bakgrund ense med
föredragande statsrådet om att det totala antalet nybörjarplatser på tandläkarlinjen
inte bör ändras budgetåret 1987/88. Riksdagen bör således avslå

UbU 1986/87:18

8

motion 1986/87:Ub641 yrkande 10 om en minskad total planeringsram.

I vad gäller den motionsledes aktualiserade frågan om en förnyelse av
utbildningen för tandvårdspersonal förutsätter utskottet självfallet att UHÄ
och andra berörda myndigheter i sitt ordinarie arbete med utbildningarnas
innehåll beaktar att förändringar i tandvårdens inriktning och organisation
också måste återspeglas i utbildningarnas utformning utan att detta kräver
något särskilt uttalande av riksdagen.

Utskottet vill beträffande tandläkarutbildning i Malmö anföra följande.
Vid föregående riksmöte påpekade utskottet att det med nuvarande
dimensionering och lokalisering finns utrymme för en eventuell utökning av
antalet platser i Göteborg och Umeå och att en eventuell minskning av
antalet platser kan ske i Stockholm. Med denna möjlighet till flexibilitet inför
framtiden ansåg utskottet att det inte fanns någon anledning för riksdagen att
ändra sitt år 1984 fattade beslut om avveckling av tandläkarutbildningen i
Malmö. Utskottet anser inte heller nu att det finns någon anledning för
riksdagen att ändra detta beslut. Mot denna bakgrund föreslår utskottet att
riksdagen avslår dels motion 1986/87:Ub628 yrkande 16 om omfördelning av
nybörjarplatser till Malmö budgetåret 1987/88 inom nuvarande totala
planeringsram, dels motionerna 1986/87:Ub531, 1986/87:Ub535, 1986/
87:Ub539, 1986/87:Ub557 yrkande 2, 1986/87:Ub567 delvis och 1986/
87:Ub823 yrkande 8 om ett senare återupptagande av tandläkarutbildningen
i Malmö. Utskottet hemställer också att riksdagen vid medelsanvisningen
avslår motion 1986/87:Ub567 i vad den avser medel budgetåret 1986/87 för
planering av en tandvårdshögskola i Malmö.

Påbyggnadslinjen i psykoterapi

Påbyggnadslinjen i psykoterapi inrättades år 1978 och indelades i två steg.
Utbildningen sker på halvfart. Det första steget omfattar 30 poäng och är
avsett att vara både en kompletterande utbildning för läkare och annan
vårdpersonal, kuratorer, speciallärare m.fl. och en grundläggande utbildning
för tillträde till det andra steget. Detta andra steg omfattar 60 poäng och
skall ge fördjupade kunskaper som leder till yrkesverksamhet som självständig
psykoterapeut.

Behovet av fortbildning i form av steg 1-utbildning har varit mycket stort.
Landstingen har därför anordnat sådan utbildning vid sidan av den statliga
högskolelinjen. 1 budgetpropositionen förordas nu att steg 1 av den statliga
psykoterapiutbildningen upphör. Landstingen får fortsättningsvis anordna
sådan fortbildning i psykoterapeutiskt förhållningssätt m. m. för sina olika
personalgrupper. Landstingsförbundet har enligt föredragande statsrådet
förklarat sig villigt att samordna arbetet mellan utbildningsanordnarna så att
kvaliteten blir likvärdig i de olika landstingskommunerna.

Den nuvarande steg 2-utbildningen föreslås utgöra grunden i en omarbetad
påbyggnadslinje i psykoterapi om 60 poäng inom den statliga högskolan.
Samtliga som har förkunskaper motsvarande dagens steg 1-utbildning skall
vara behöriga att antas till den nya psykoterapiutbildningen. För att göra det
möjligt för personal inom socialtjänsten att få grundläggande utbildning
motsvarande steg 1 och bli behöriga till den nya psykoterapiutbildningen

UbU 1986/87:18

9

1* Riksdagen 1986187. 14 sami. Nr 18

Rättelse: S. 23 rad 9 nerifrån Tillägg: Ylva Annerstedt (fp), Lars Leijonborg (fp)

föreslår regeringen under anslaget Utbildning för administrativa, ekonomiska
och sociala yrken att påbyggnadslinjen i anslutning till den sociala linjen
utformas så att den blir behörighetsgrundande.

I tre motioner tas den förändrade psykoterapiutbildningen upp.

I motionerna 1986/87:Ub565 (m), 1986/87:Ub599 (s) och 1986/87:Ub620
(fp) påtalas behovet av påbyggnadsutbildning motsvarande dagens steg 1 för
sjuksköterskor verksamma framför allt inom psykiatrisk vård. Motionärerna
anser att en sådan utbildning i form av påbyggnadslinje eller överbryggande
kurs bör finnas kvar inom högskolan även efter det att utbildning enligt steg 1
på påbyggnadslinjen i psykoterapi upphör. De jämför sjuksköterskornas
situation med den som föreligger för personal inom socialvården. För dem
skall en särskild påbyggnadsutbildning anordnas inom högskolan motsvarande
dagens steg 1. Motionärerna framhåller även att det ännu inte finns något
slag av påbyggnadslinje för de sjuksköterskor som utbildas på hälso- och
sjukvårdslinjens inriktning mot psykiatrisk vård.

Utskottet noterar att den föreslagna arbetsfördelningen mellan staten och
landstingen beträffande utbildning i psykoterapi har tillstyrkts av en majoritet
bland remissinstanserna. Genom att landstingskommunerna tar på sig
ansvaret för utbildning i ett psykoterapeutiskt förhållningssätt och andra
liknande utbildningar för sina olika personalgrupper kommer den att riktas
bl. a. till sjuksköterskorna. Om de går en sådan utbildning i landstingskommunal
regi och denna utbildning motsvarar dagens steg 1-utbildning är de
enligt propositionen behöriga att antas till den nya psykoterapiutbildningen
inom högskolan. Möjligheten för en sjuksköterska att vidareutbilda sig till
psykoterapeut kvarstår således. Då det gäller frågan om bristen på särskilda
påbyggnadslinjer för sjuksköterskor med psykiatriskt inriktad utbildning har
UHÄ enligt uppgift i årets budgetproposition räknat med att dessa kategorier
skall kunna få tillträde till påbyggnadslinjen för öppen hälso- och
sjukvård fr. o. m. budgetåret 1987/88. Mot bakgrund av det anförda föreslår
utskottet att riksdagen godkänner den förordade förändringen av psykoterapiutbildningen
och avslår motionerna 1986/87:Ub565, 1986/87:Ub599 och
1986/87:Ub620.

Den förändrade psykoterapiutbildningen föreslås förläggas till Karolinska
institutet i Stockholm och universitetet i Umeå där dagens utbildning ges.
Antalet platser, 24 i Stockholm och 16 i Umeå, motsvarar antalet platser
innevarande budgetår för steg 2-utbildningen. UHÄ har föreslagit att den
förändrade utbildningen skall förläggas även till universitetet i Lund.
Kostnaden för det första året har beräknats till 500 000 kr. Föredragande
statsrådet anser det angeläget med en utbyggnad mot bakgrund av det stora
behovet av psykoterapeuter. Han ser dock inga möjligheter att nu bygga ut
utbildningen, varför förslaget om lokalisering till Lund får anstå ytterligare
någon tid.

Enligt motion 1986/87:Ub675 (m) bör påbyggnadslinjen i psykoterapi
förläggas till Lund budgetåret 1987/88. Motionären hänvisar till att behovet
av utbildning är stort i den södra regionen och att beredskapen för att starta
utbildningen där är god.

I motion 1986/87:Ub527 (s) yrkas att riksdagen skall uttala att utbyggnaden
av psykoterapiutbildningen bör ges hög prioritet i kommande budgetar -

UbU 1986/87:18

10

bete. Motionärerna redovisar att den grupp som såg över utbildningen
beräknade att det behövs 1 000 personer med specialistkompetens i psykoterapi.
Gruppen beräknade också att det finns något mer än hälften.

Utskottet erinrar om att riksdagen år 1979, när psykoterapiutbildningen
nyss hade startat i Stockholm och Umeå, tog ett principbeslut om att
utbildningen på sikt skulle finnas i alla högskoleregioner och att utbyggnaden
skulle ske successivt (prop. 1978/79:100, UbU 1978/79:32, rskr. 1978/
79:272). Detta principuttalande gäller fortfarande. Det har av statsfinansiella
skäl inte varit möjligt att starta utbyggnaden. Utbildningen har under senare
år också varit föremål för utvärdering och översyn. Som föredragande
statsrådet uttalar i årets budgetproposition är det angeläget med en
utbyggnad mot bakgrund av det stora behovet av utbildade psykoterapeuter.
Utskottet delar dock statsrådets bedömning att det inte är möjligt att
lokalisera utbildningen till ytterligare någon ort budgetåret 1987/88. Riksdagen
bör därför med avslag på motion 1986/87:Ub675 delvis fastställa
planeringsramar för påbyggnadslinjen i psykoterapi i enlighet med vad som
förordats i budgetpropositionen. Utbyggnaden av utbildningen därefter får
prövas i det årliga budgetarbetet. Riksdagen bör därför avslå även motion
1986/87:Ub527.

Rehabiliteringslinjen och påbyggnadslinjer till denna

De totala planeringsramarna för rehabiliteringslinjen föreslås vara oförändrade
budgetåret 1987/88. Inom sjukgymnastutbildningen föreslås dock vissa
omfördelningar av platser. Den landstingskommunala utbildningen i Örebro
har lagts ned. Vid föregående riksmöte förutsatte utskottet (UbU 1985/
86:23, rskr. 1985/86:298) att de 16 platserna skulle kunna omfördelas till
andra landsting. Detta har enligt årets budgetproposition inte varit möjligt.
Inför budgetåret 1987/88 föreslås att 8 platser omfördelas inom den
landstingskommunala sjukgymnastutbildningen och förläggs till Uppsala.
Övriga 8 platser föreslås överföras till den statliga utbildningen vid Karolinska
institutet och universitetet i Lund.

Utskottet tillstyrker de förordade planeringsramarna för både den statliga
och den landstingskommunala utbildningen på rehabiliteringslinjen.

I motion 1986/87:Ub680 (c) yrkande 1 delvis hemställs om ett uttalande från
riksdagen om behovet av fler nybörjarplatser inom sjukgymnastutbildningen.
Enligt motion 1986/87:Ub520 (s) bör riksdagen uttala att sjukgymnastutbildningen
bör ökas genom omfördelning av nybörjarplatser från annan
utbildning. I motionerna anges inte hur stor ökningen av sjukgymnastutbildningen
bör vara eller när den bör ske.

Utskottet är medvetet om att det behövs fler sjukgymnaster och att många
söker till utbildningen. Det är därför angeläget att de platser som tidigare
varit avsedda för utbildningen i Örebro utnyttjas. Utskottet vill erinra om att
den nuvarande planeringsordningen för vårdyrkesutbildningen gör det
möjligt att i viss utsträckning omfördela outnyttjade platser till exempelvis
sjukgymnastutbildningen i den mån personal-, praktik- och lokalresurser så
medger. Genom starten av påbyggnadsutbildningar på rehabiliteringslinjen

UbU 1986/87:18

11

utnyttjas resurserna hårdare än tidigare, och detta kan göra det svårt att för
närvarande utöka sjukgymnastutbildningen. Med hänvisning till det anförda
anser utskottet att riksdagen inte bör göra några sådana uttalanden som
begärs i motionerna 1986/87:Ub520 och 1986/87:Ub680 yrkande 1 delvis
varför de avstyrks.

I enlighet med riksdagens beslut år 1985 (prop. 1984/85:100, UbU
1984/85:27, rskr. 1984/85:291) inrättades en påbyggnadslinje om 20 poäng i
arbetsterapi och en påbyggnadslinje om 20 poäng i sjukgymnastik den 1 juli

1986. Påbyggnadslinjen i arbetsterapi finns inom den landstingskommunala
högskolan och har innevarande budgetår totalt 100 nybörjarplatser. Påbyggnadslinjen
i sjukgymnastik finns inom den statliga högskolan med 40 platser
och inom den landstingskommunala högskolan med 20 platser.

UHÄ har föreslagit att påbyggnadsutbildningen i sjukgymnastik budgetåret
1987/88 skall ökas med 20 platser till totalt 60 inom den statliga högskolan
och med 40 platser till totalt 60 inom den landstingskommunala högskolan.
Kostnaderna för detta har beräknats till 160 000 kr. resp. 290 000 kr.
budgetåret 1987/88.

I budgetpropositionen förordas oförändrade planeringsramar för påbyggnadslinjerna
för arbetsterapi resp. sjukgymnastik.

I motionerna 1986/87:Ub621 (fp) yrkande 1 och 1986/87:Ub666 (m) delvis
yrkas att riksdagen skall besluta att fördubbla antalet nybörjarplatser på
påbyggnadslinjen i sjukgymnastik i enlighet med UHÄ:s förslag. I motionerna
har inte yrkats medel för detta.

Utskottet kan inte tillstyrka att den nyligen inrättade påbyggnadsutbildningen
i sjukgymnastik skall få fördubblad kapacitet nästa budgetår. Detta
skulle innebära en kostnadsökning om 450 000 kr. enligt UHÄ:s beräkningar.
Utskottet föreslår därför att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Ub621
yrkande 1 delvis och 1986/87:Ub666 delvis och fastställer planeringsramar
för påbyggnadslinjerna i arbetsterapi och sjukgymnastik i enlighet med vad
som förordats i budgetpropositionen.

Utbildning i företagshälsovård

På regeringens uppdrag har UHÄ och arbetarskyddsstyrelsen (ASS) utrett
frågan om utbildning i företagshälsovård för företagssköterskor, företagssjukgymnaster
och skyddsingenjörer. I oktober 1986 har de inkommit med
redovisningar av sina resp. förslag. Frågan bereds för närvarande inom
regeringskansliet.

Enligt motion 1986/87:Ub621 (fp) yrkande 2 bör riksdagen begära att
regeringen snarast lägger fram förslag om inrättande av en utbildning i
företagshälsovård för sjukgymnaster om 20 poäng inom högskolan budgetåret
1987/88. 1 motion 1986/87:Ub666 (m) delvis yrkas att riksdagen skall
besluta att en sådan utbildning bör starta snarast. Motionärerna har inte
lämnat något dimensioneringsförslag eller någon kostnadsberäkning.

Utskottet anser att riksdagen inte bör uttala sig för en speciell utbildning
inom högskolan i företagshälsovård för sjukgymnaster då frågan bereds inom

UbU 1986/87:18

12

regeringskansliet. Riksdagen bör därför avslå motionerna 1986/87:Ub621
yrkande 2 delvis och 1986/87:Ub666 delvis.

UHÄ bör enligt motion 1986/87:Ub562 (fp) få i uppdrag att lämna förslag
om vidareutbildning för arbetsterapeuter i företagshälsovård, särskilt ergonomi.
Motionären redovisar att sådan utbildning har anordnats år 1981 vid
universitetet i Lund i form av en enstaka kurs om 20 poäng.

Som motionären påvisar kan vidareutbildning anordnas i form av enstaka
kurs. Utskottet erinrar om att en påbyggnadslinje för arbetsterapeuter
inrättades den 1 juli 1986 (prop. 1984/85:100, UbU 1984/85:27, rskr.
1984/85:291). Utbildningskapaciteten på denna linje har inte kunnat utnyttjas
till fullo det första verksamhetsåret. Med hänvisning till det anförda och
till den pågående beredningen av frågor om utbildning i företagshälsovård
föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub562.

Hälso- och sjukvårdslinjen och påbyggnadslinjer till denna

I budgetpropositionen redovisas resultatet av ett uppdrag till UHÄ att följa
resursutnyttjandet inom den kommunala högskolan. I uppdraget har ingått
att redovisa antalet vakanser samt orsaker till dem och förslag till åtgärder för
att förbättra resursutnyttjandet. Den försämrade rekryteringen anges av
UHÄ kunna bero bl. a. på behörighetsreglerna, antagningssystemet, lokaliseringen,
informationen, lönen efter avslutad utbildning, möjligheterna till
vidareutbildning m. m.

UHÄ har bedömt att rekryteringsbasen till de medellånga vårdutbildningarna
måste vidgas och har därför föreslagit att antalet utbildningsplatser på
den vårdinriktade kompletteringskursen inom gymnasieskolan skall öka och
att utbildningen skall lokaliseras till flera orter. Därigenom skall flera
studerande från gymnasieskolans treåriga linjer bli behöriga att antas till
hälso- och sjukvårdslinjen i högskolan.

I syfte att förbättra rekryteringen har UHÄ föreslagit utvidgad försöksverksamhet
inom hälso- och sjukvårdslinjen. UHÄ har också angivit att
hälso- och sjukvårdslinjens inriktning mot operationssjukvård bör kunna
anknytas till påbyggnadslinjerna i anestesi och intensivvård och inriktningen
mot psykiatrisk vård till påbyggnadslinjen i öppen hälso- och sjukvård hösten

1987.

UHÄ har anfört att den nuvarande planeringsordningen ger goda möjligheter
till planering på både kort och lång sikt och att det låga kapacitetsutnyttjandet
inte torde förändras genom någon ändring av planeringsordningen.

Föredragande statsrådet anser att det finns utrymme för de föreslagna
försöksutbildningarna inom oförändrade planeringsramar. Detta skulle
medföra ett bättre kapacitetsutnyttjande. Genom att nya vidareutbildningsvägar
öppnas bör också rekryteringen till grundutbildningen förbättras.

Mot bakgrund av det stora antalet tomma platser på påbyggnadslinjerna i
anslutning till hälso- och sjukvårdslinjen förordas en minskning med totalt 95
platser.

I fem motioner tas upp frågor som rör den försämrade rekryteringen till
hälso- och sjukvårdslinjen samt frågor om breddning av rekryteringsbasen

UbU 1986/87:18

13

och om förändring av utbildningen på linjen. I motionerna, som behandlas i
det följande, yrkas emellertid inte på någon förändring av de förordade
planeringsramarna för hälso- och sjukvårdslinjen. I motion 1986/87:Ub628
(c) yrkas däremot att antalet platser på påbyggnadslinjerna i anslutning till
hälso- och sjukvårdslinjen skall vara oförändrat och inte minskas med 95
platser (yrkande 20).

Utskottet tillstyrker de förordade planeringsramarna för hälso- och
sjukvårdslinjen och förutsätter att de för utbildningen ansvariga på olika sätt
förbättrar kapacitetsutnyttjandet. Utskottet finner det tillfredsställande att
de föreslagna försöken och vidgade möjligheterna till vidareutbildning kan
genomföras nästa budgetår.

Utskottet anser det inte rimligt att bibehålla oförändrade planeringsramar
för påbyggnadsutbildningarna då kapacitetsutnyttjandet varit lågt inom den
kompletterande utbildningen i allmän hälso- och sjukvård. Riksdagen bör
således avslå yrkande 20 i motion 1986/87: Ub628 och fastställa förordade
planeringsramar för påbyggnadsutbildning i anslutning till hälso- och sjukvårdslinjen.
Till frågan om medelsanvisningen till den kommunala högskoleutbildningen
återkommer utskottet i det följande under punkt 2 i detta
betänkande.

Utskottet övergår nu till att behandla de nämnda motionsyrkandena om
rekryteringssituationen m. m.

I motion 1986/87: Ub525 (fp) yrkas att UHÄ och Landstingsförbundet skall
få i uppdrag att analysera orsakerna till rekryteringssvårigheterna, lämna
förslag till hur dessa skall kunna undanröjas, förbättra planeringsunderlaget
och effektivisera antagningssystemet.

Som utskottet redovisat i det föregående har UHÄ på regeringens uppdrag
redovisat vakansläget och föreslagit åtgärder för att förbättra kapacitetsutnyttjandet.
Vid detta arbete har UHÄ haft kontakt med samtliga utbildningshuvudmän.
Mot denna bakgrund bör motion 1986/87:Ub525 avslås.

I motion 1986/87:Ub804 (m) yrkas att inträdeskraven till sjuksköterskeutbildningen
skall höjas (yrkande 4), att det skall krävas ökade kunskaper i
naturvetenskapliga ämnen och matematik inom all vårdutbildning
(yrkande 5), att kompletteringsutbildning skall krävas för tillträde till vissa
vårdutbildningar inom högskolan (yrkande 6), att en ökad rekrytering bör
eftersträvas (yrkande 7) samt att sjukvårdshuvudmännen bör åstadkomma
en bättre samordning mellan verksamhetsplanering och utbildningsplanering
(yrkande 8).

Som föredragande statsrådet anför är det glädjande att UHÄ och
huvudmännen kommit fram till vissa åtgärder avsedda att förbättra rekryteringssituationen.
Utskottet förutsätter att dessa åtgärder blir prövade och att
erfarenheterna av dem samt vidare överväganden kan läggas till grund för
förslag om ytterligare åtgärder som kan främja rekryteringssituationen.

De orsaker till den försämrade rekryteringssituationen som UHÄ och
huvudmännen har redovisat kan inte alla hänföras till förhållanden inom
utbildningen och inte heller till planeringsordningen. Som UHÄ framhåller
är dock planeringssituationen komplicerad och i hög grad beroende av det
lokala planerings- och beslutssystemet. Utskottet understryker därför vikten

UbU 1986/87:18

14

av att sjukvårdshuvudmännen i eget intresse ytterligare underlättar planeringssituationen
inom utbildningen för att de skall få fram den utbildade
personal de behöver.

Utskottet anser emellertid inte att det behövs något särskilt uttalande av
riksdagen om nödvändigheten av samordning mellan verksamhetsplanering
och utbildningsplanering inom landstingen då detta varit en av huvudfrågorna
i planeringen och diskussionen under många år. Med hänvisning till det
anförda avstyrker utskottet motion 1986/87:Ub804 yrkandena 7 och 8.

En förlängning av de yrkesinriktade, tvååriga linjerna i gymnasieskolan
har föreslagits vid översynen av den gymnasiala yrkesutbildningen (SOU
1986:2-3). Förslag om nya tillträdesregler för högskoleutbildning har lagts
fram av tillträdesutredningen (SOU 1985:57). Båda dessa utredningsförslag
bereds för närvarande inom regeringskansliet. Mot denna bakgrund föreslår
utskottet att riksdagen avslår motion 1986/87 :Ub804 yrkandena 4-6.

Hälso- och sjukvårdslinjen bör enligt motionerna 1986/87:Ub574 (fp) och
1986/87:Ub653 (m) yrkande 1 öppnas för direkt tillträde för dem som har en
treårig gymnasial utbildning. För dessa kategorier bör en längre, alternativ
studieväg på hälso- och sjukvårdslinjen inrättas. I motion 1986/87:Ub653
yrkande 2 yrkas dessutom att hälso- och sjukvårdslinjen skall benämnas
sjuksköterskelinjen.

Enligt motion 1986/87:Ub628 (c) yrkande 21 bör rekryteringen stimuleras
bl. a. genom ytterligare decentralisering av utbildningen. Vidare bör -genom kompletteringsutbildning - sjuksköterskeutbildningen öppnas för
andra än studerande från gymnasieskolans vårdlinje.

Det är enligt utskottets uppfattning angeläget att fler studerande från
andra linjer än vårdlinjen kan rekryteras till högskolans medellånga vårdutbildningar.
Den ettåriga kompletterande vårdinriktade kursen inom gymnasieskolan
hade läsåret 1985/86 1 664 platser. Utskottet har inhämtat att den
planeras få ca 2 200 platser 1987/88. Detta skulle innebära en avsevärd
ökning av rekryteringsbasen för hälso- och sjukvårdslinjen. Utskottet kan
inte finna att det framförts skäl i motionerna 1986/87:Ub574 och 1986/
87:Ub653 yrkande 1 för att denna utbildningsväg skulle ersättas genom en
förlängd, alternativ utbildning där kompletteringskursen flyttas från gymnasieskolan
in i högskolans hälso- och sjukvårdslinje. Motionerna bör därför
avslås av riksdagen.

Genom den i dag befintliga kompletteringskursen och den planerade
utbyggnaden av denna bör yrkande 21 i motion 1986/87:Ub628 vara tillgodosett,
varför det bör avslås i denna del.

Om en utbildningshuvudman finner att rekryteringssituationen kan förbättras
genom ytterligare decentralisering av utbildningen är det fullt möjligt
att göra detta om de praktiska och resursmässiga förhållandena så tillåter.
Mot denna bakgrund bör yrkande 21 i motion 1986/87:Ub628 avslås även i
detta avseende.

Såvitt utskottet kunnat utröna har något förslag om att ge hälso- och
sjukvårdslinjen en ny benämning inte förts fram från de för utbildningen
ansvariga myndigheterna. Utskottet är inte berett förorda att linjen får den i
motion 1986/87:Ub653 föreslagna benämningen. Yrkande 2 i motionen
avstyrks därför.

UbU 1986/87:18

15

Laboratorieassistentlinjen och påbyggnadslinjer till denna

UbU 1986/87:18

Laboratorieassistentlinjen om 90 poäng har fem olika inriktningar. Tre av
dessa har anknytning till de två påbyggnadslinjer som finns.

UHÄ har på regeringens uppdrag utrett laboratorieassistentutbildningen
och kommit med förslag om att dels förlänga linjen med 10 poäng till 100
poäng, dels inrätta en ny påbyggnadslinje om 40 poäng i molekylärbiologi
och bioteknik. Förlängningen av linjen har kostnadsberäknats till
2 168 000 kr. budgetåret 1989/90. Påbyggnadslinjen beräknas av UHÄ kosta
119 000 kr. budgetåret 1987/88 med 16 nybörjarplatser. UHÄ har också
föreslagit att en försöksverksamhet skall få starta med ytterligare en
inriktning inom linjen, nämligen mot medicinsk bioteknik. Skärpta tillträdeskrav
föreslås jämfört med vad som gäller hittillsvarande inriktningar inom
linjen. Försöksverksamheten har beräknats kosta 299 000 kr. för 20 platser.

Föredragande statsrådet är inte beredd att nu förorda en förlängning av
laboratorieassistentlinjen. Däremot bör enligt statsrådets mening försöket
med en ny inriktning inom linjen genomföras, dock inom ramen för en
oförändrad total planeringsram och genom omfördelning av platser från
andra inriktningar. Slutligen förordas att den föreslagna nya påbyggnadslinjen
om 40 poäng i molekylärbiologi och bioteknik inrättas den 1 juli 1987 och
att även den skall rymmas inom oförändrade planeringsramar.

Utskottet tillstyrker förslagen om dels den nya påbyggnadslinjen, dels
dimensioneringen av laboratorieassistentlinjen och påbyggnadslinjerna till
denna.

I motion 1986/87:Ub564 (s) yrkas att riksdagen skall uttala att förutsättningarna
för en förlängning av laboratorieassistentlinjen bör prövas. Enligt
motion 1986/87:Ub588 (m. fp, c) bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna att linjen bör förlängas till 100 poäng. I båda motionerna hänvisas
till den förlängning av civilingenjörslinjerna och arkitektlinjen som beslöts
vid föregående riksmöte (prop. 1986/87:100, UbU 1986/87:21, rskr. 1986/
87:269). Motionärerna anser att även laboratorieassistentlinjens studerande
behöver en lugnare studietakt för att bättre kunna tillgodogöra sig undervisningen
och att linjen därför bör förlängas med 10 poäng. De anför också att
linjen förkortades med 10 poäng vid reformeringen av de medellånga
vårdyrkesutbildningarna år 1982 (prop. 1978/79:197, UbU 1979/80:7, rskr.
1979/80:100).

Utskottet vill erinra om att laboratorieassistentutbildningen före den 1 juli
1982 var grundskoleanknuten och att den efter detta datum, då den
förkortades med 10 poäng, blev gymnasieskolanknuten. Därigenom och
genom de särskilda behörighetskrav som gäller har den formella nivån på
utbildningen höjts. Utskottet är dock medvetet om att många av de sökande
till utbildningen redan före den 1 juli 1982 hade gymnasieskolutbildning som
bakgrund. Utskottet kan emellertid inte nu uttala sig för att laboratorieassistentlinjen
bör förlängas med tanke på den kostnad en förlängning beräknats
medföra. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen
avslår motionerna 1986/87:Ub564 och 1986/87:Ub588.

16

Planeringsramar i övrigt

UbU 1986/87:18

Utskottet tillstyrker förordade planeringsramar i övrigt inom den statliga och
den kommunala högskolans sektor för utbildning för vårdyrken.

Anslagsbeloppet

Utskottet har i det föregående avstyrkt yrkanden i motionerna 1986/
87:Ub567, 1986/87:Ub621, 1986/87:Ub666 och 1986/87:Ub675 som innebär
ett ökat medelsbehov.

Utskottet tillstyrker nu att riksdagen anvisar det i proposition 1986/87:100
begärda beloppet om 408 050 000 kr. under anslaget Utbildning för vårdyrken.
Till medelsberäkningen under anslaget till den kommunala högskolan
återkommer utskottet under punkt 2 i detta betänkande.

Huvudmannaskapet för sjukgymnastutbildningen i Stockholm och Lund

Sjukgymnastutbildningen bedrivs dels med statligt huvudmannaskap vid
Karolinska institutet och universitetet i Lund, dels med landstingskommunalt
huvudmannaskap inom Uppsala, Östergötlands, Göteborgs och Bohus,
Västerbottens och Norrbottens läns landsting.

Frågan om enhetligt huvudmannaskap har utretts senast av en arbetsgrupp
som prövat konsekvenserna i skilda avseenden av en kommunalisering av
sjukgymnastutbildningen i Stockholm och Lund. Arbetsgruppen har lagt
fram två alternativ, nämligen bibehållet statligt huvudmannaskap och
förändrat, kommunalt huvudmannaskap utan att ge förord för något av
alternativen.

Föredragande statsrådet konstaterar att den nuvarande organisationen
fungerar väl och ser inga skäl att förändra den, särskilt som Stockholms läns
landsting inte är berett att ta över ansvaret för utbildningen vid Karolinska
institutet. Statsrådet redovisar att UHÄ fått ett uppdrag som rör sambandet
mellan de kommunala vårdyrkesutbildningarna och forskning och forskarutbildning.
Uppdraget skall redovisas den 1 juli 1988. Mot denna bakgrund
förordar statsrådet att sjukgymnastutbildningen i Stockholm och Lund tills
vidare får fortsatt statligt huvudmannaskap i avvaktan på redovisningen av
uppdraget till UHÄ. Riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad som anförts i
denna fråga.

I motionerna 1986/87:Ub559 (fp, m, c, vpk), 1986/87:Ub667 (m, fp, c) och
1986/87:Ub823 (fp) yrkande 6 hemställs att riksdagen redan nu skall ta slutlig
ställning till frågan om huvudmannaskapet för sjukgymnastutbildningen i
Stockholm och Lund och besluta att det bör vara statligt.

Utskottet delar föredragande statsrådets och motionärernas mening att
det inte finns några skäl för att förändra huvudmannaskapet för sjukgymnastutbildningen
i Stockholm och Lund. Utskottet anser att redovisningen av
UHÄ:s uppdrag beträffande forskningsanknytning av kommunala vårdyrkesutbildningar
inte behöver avvaktas innan slutlig ställning tas i denna
fråga. Riksdagen bör därför redan nu med bifall till motionerna 1986/
87:Ub559, 1986/87:Ub667 och 1986/87:Ub823 yrkande 6 som sin mening ge

regeringen till känna att huvudmannaskapet för sjukgymnastutbildningen i
Stockholm och Lund även fortsättningsvis skall vara statligt.

Föredragande statsrådet förordar att staten tar ut en ersättning från de
studerandes hemortslandsting vilken motsvarar den interkommunala ersättningen
mellan landstingskommunerna. Detta beräknas medföra en inkomst
för staten om ca 14,5 milj. kr. Statsrådet anser att det i fråga om
sjukgymnastutbildningen råder en unik situation, där både staten och
landstingskommuner bedriver samma slag av högskoleutbildning. Mot
denna bakgrund föreslås en ändring av högskolelagen (1977:218) som skall
göra den föreslagna ersättningen möjlig. Lagförslaget, som innebär införande
av en ny 34a§ i högskolelagen, finns intaget i bilaga 10.2 till propositionen.

Utskottet tillstyrker den föreslagna lagändringen och hemställer att
riksdagen antar förslaget till lag om ändring i högskolelagen såvitt avser
34a§.

Huvudmannaskapet för kommunal högskoleutbildning

I motionerna 1986/87:Ub804 (m) yrkande 9, 1986/87:Ub811 (fp) yrkande 2
och 1986/87: Ub823 (fp) yrkande 7 hemställs om en utredning om ett
enhetligt, statligt huvudmannaskap för all högskoleutbildning i enlighet med
huvudmannaskapsutredningens förslag år 1981 (SOU 1981:9).

Utskottet avstyrkte vid föregående riksmöte (UbU 1985/86:23 s. 8—9)
liknande motionsyrkanden under hänvisning bl. a. till statsfinansiella skäl,
till hur forskningsanknytningen av de medellånga vårdyrkesutbildningarna
utvecklades samt till förekomsten av de överbryggande kurserna. Riksdagen
följde utskottet. I årets budgetproposition aviseras att UHÄ skall få i
uppdrag att belysa frågor som har att göra med de medellånga vårdyrkesutbildningarnas
forskningsanknytning m. m. Uppdraget skall redovisas den 1
juli 1988. Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Ub804
yrkande 9, 1986/87:Ub811 yrkande 2 och 1986/87:Ub823 yrkande 7.

I motion 1986/87:Ub811 (fp) yrkande 3 hemställs att UHÄ i sitt arbete med
frågor om forskningsanknytning av de kommunala vårdyrkesutbildningarna
även skall belysa omvårdnadsforskares villkor efter avslutad forskarutbildning
och hur deras kunskaper skall kunna tillvaratas på ett systematiskt sätt.

I den mån tjänster - som inte är lärartjänster inom högskolan - inrättas
inom landstingen för forskarutbildade sjuksköterskor, sjukgymnaster och
arbetsterapeuter ankommer det på landstingen att besluta om hur tjänsterna
skall konstrueras och för vilka de är avsedda. Utskottet förutsätter att
landstingen i sitt arbete med utveckling av vården och forskningsanknytning
av utbildningen finner lämpliga vägar, när det gäller att ta till vara den resurs
för både vård och utbildning som forskarutbildad personal utgör. Med det
anförda avstyrker utskottet yrkande 3 i motion 1986/87:Ub811.

UbU 1986/87:18

18

Utbildningsplanefrågor

UbU 1986/87:18

I fem motioner hemställs om uttalanden från riksdagen om att vissa frågor
skall ges ökat utrymme i främst vårdyrkesutbildningar. Det gäller motionerna
1986/87:Ub537 (s) och 1986/87:Ub658 (c,m,fp) om drogkunskap, motionerna
1986/87:Ub596 (fp) och 1986/87:Ub634 (c) om kunskap om utvecklingsstörning
och motion 1986/87:Ub560 (fp) om medicinsk etik.

Utskottet har vid flera tillfällen behandlat motioner med motsvarande
yrkanden (t. ex. i UbU 1982/83:6 s. 10-12 och UbU 1986/87:4 s. 8—9).
Utskottet har därvid redovisat i vad mån sådana inslag finns i berörda
utbildningar och hänvisat till att frågor om innehåll i utbildningsplaner
handläggs av UHÄ och frågor om innehåll i lokala planer och kursplaner av
de lokala högskolemyndigheterna. Med hänvisning härtill föreslår utskottet
att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Ub537, 1986/87:Ub560, 1986/
87:Ub596, 1986/87:Ub634 och 1986/87:Ub658.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande planeringsramar för läkarlinjen

att riksdagen fastställer planeringsramar i enlighet med vad som
förordats i proposition 1986/87:100,

2. beträffande uttalande om dimensionering och lokalisering av
läkarlinjen efter budgetåret 1987188

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Ub522, 1986/87:Ub530,
1986/87:Ub532, 1986/87 :Ub595, 1986/87:Ub631 och 1986/87:Ub680
yrkande 1 delvis,

3. beträffande planeringsramar för tandläkarlinjen

att riksdagen med avslag på motionerna 1986/87:Ub628 yrkande 16
och 1986/87:Ub641 yrkande 10 fastställer planeringsramar i enlighet
med vad som förordats i proposition 1986/87:100,

4. beträffande uttalande om tandläkarutbildning i Malmö m. m.
att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Ub531, 1986/87:Ub535,
1986/87:Ub539, 1986/87:Ub557 yrkande 2, 1986/87:Ub567 delvis och
1986/87:Ub823 yrkande 8,

5. beträffande förändring av psykoterapiutbildningen

att riksdagen godkänner vad som förordats i proposition 1986/87:100,

6. beträffande särskild påbyggnadsutbildning i psykoterapi för
sjuksköterskor

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Ub565, 1986/87:Ub599 och
1986/87:Ub620,

7. beträffande planeringsramar för påbyggnadslinjen i psykoterapi
att riksdagen med avslag på motion 1986/87:Ub675 delvis fastställer
planeringsramar i enlighet med vad som förordats i proposition
1986/87:100,

8. beträffande utbyggnad av utbildningen i psykoterapi
att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub527,

19

9. beträffande planeringsramar för rehabiliteringslinjen
att riksdagen fastställer planeringsramar i enlighet med vad som
förordats i proposition 1986/87:100,

10. beträffande uttalande om dimensioneringen av sjukgymnastutbildningen att

riksdagen avslår motionerna 1986/87:Ub520 och 1986/87:Ub680
yrkande 1 delvis,

11. beträffande planeringsramar för påbyggnadslinjen i arbetsterapi
att riksdagen fastställer planeringsramar i enlighet med vad som
förordats i proposition 1986/87:100,

12. beträffande planeringsramar för påbyggnadslinjen i sjukgymnastik att

riksdagen med avslag på motionerna 1986/87:Ub621 yrkande 1
delvis och 1986/87:Ub666 delvis fastställer planeringsramar i enlighet
med vad som förordats i proposition 1986/87:100,

13. beträffande utbildning i företagshälsovård för sjukgymnaster
att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Ub621 yrkande 2 delvis och
1986/87:Ub666 delvis,

14. beträffande utbildning i företagshälsovård för arbetsterapeuter
att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub562,

15. beträffande planeringsramar för hälso- och sjukvårdslinjen
att riksdagen fastställer planeringsramar i enlighet med vad som
förordats i proposition 1986/87:100,

16. beträffande planeringsramar för påbyggnadslinjer i anslutning
till hälso- och sjukvårdslinjen

att riksdagen med avslag på motion 1986/87:Ub628 yrkande 20 delvis
fastställer planeringsramar i enlighet med vad som förordats i
proposition 1986/87:100,

17. beträffande uppdrag till universitets- och högskoleämbetet rörande
rekryteringen till hälso- och sjukvårdslinjen m. m.

att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub525,

18. beträffande samordning av verksamhets- och utbildningsplanering
inom vårdyrkessektorn m. m.

att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub804 yrkandena 7 och 8,

19. beträffande förkunskapskrav till vissa vårdyrkesutbildningar
m. m.

att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub804 yrkandena 4—6,

20. beträffande en förlängd, alternativ studiegång inom hälso- och
sjukvårdslinjen

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Ub574 och 1986/87:Ub653
yrkande 1,

21. beträffande den kompletterande vårdinriktade kursen inom
gymnasieskolan

att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub628 yrkande 21 delvis,

22. beträffande decentralisering av viss vårdyrkesutbildning
att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub628 yrkande 21 delvis,

23. beträffande benämningen av hälso- och sjukvårdslinjen
att riksdagen avslår motion 1986/87: Ub653 yrkande 2,

UbU 1986/87:18

20

24. beträffande påbyggnadslinje i molekylärbiologi och bioteknik
att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta en påbyggnadslinje i
molekylärbiologi och bioteknik om 40 poäng den 1 juli 1987,

25. beträffande planeringsramar för laboratorieassistentlinjen och
påbyggnadslinjer till denna

att riksdagen fastställer planeringsramar i enlighet med vad som
förordats i proposition 1986/87:100,

26. beträffande uttalande om förlängning av laboratorieassistentlinjen att

riksdagen avslår motionerna 1986/87:Ub564 och 1986/87:Ub588,

27. beträffande planeringsramar i övrigt

att riksdagen fastställer planeringsramar i övrigt för sektorn för
utbildning för vårdyrken i enlighet med vad som anförts i proposition
1986/87:100,

28. beträffande anslagsbeloppet

att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:100 samt med avslag
på motionerna 1986/87:Ub567 delvis, 1986/87:Ub621 delvis, 1986/
87:Ub666 delvis och 1986/87:Ub675 delvis till Utbildning för vårdyrken
för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag av
408 050 000 kr.,

29. beträffande huvudmannaskapet för sjukgymnastutbildningen
vid Karolinska institutet och universitetet i Lund

att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87:Ub559, 1986/
87:Ub667 och 1986/87 :Ub823 yrkande 6 samt med anledning av
proposition 1986/87:100 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

30. beträffande ersättning frän landstingskommun till staten för
sådan utbildning som anordnas av både staten och landstingskommunen att

riksdagen antar det i proposition 1986/87:100 framlagda och vid
detta betänkande som bilaga fogade förslaget till lag om ändring i
högskolelagen (1977:218) såvitt avser 34 a §,

31. beträffande huvudmannaskapet för kommunal högskoleutbildning att

riksdagen avslår motionerna 1986/87:Ub804 yrkande 9, 1986/
87:Ub811 yrkande 2 och 1986/87:Ub823 yrkande 7,

32. beträffande omvårdnadsforskares villkor m. m.
att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub811 yrkande 3,

33. beträffande drogkunskap i vårdyrkesutbildning m. m.

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Ub537 och 1986/87:Ub658,

34. beträffande undervisning om utvecklingsstörning i vårdyrkesutbildning att

riksdagen avslår motionerna 1986/87:Ub596 och 1986/87:Ub634,

35. beträffande medicinsk etik i vårdyrkesutbildning
att riksdagen avslår motion 1986/87 :Ub560.

UbU 1986/87:18

21

2. Bidrag till kommunal högskoleutbildning m. m.
Propositionen

Regeringen har under punkt D 14 (s. 294-298) föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad som förordats i propositionen om medelsberäkningen
inom sektorn för vårdyrken,

2. till Bidrag till kommunal högskoleutbildning m.m. för budgetåret
1987/88 anvisa ett reservationsanslag av 183 949 000 kr.

Motionerna

1986/87:Ub628 av Pär Granstedt m. fl. (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

20. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag om neddragning av
påbyggnadsutbildningar av sjuksköterskor och anslå ett med 365 000 kr.
förhöjt belopp om 184 314 000 kr. till anslaget D 14. Bidrag till kommunal
högskoleutbildning.

1986/87:Ub651 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m, fp, c, vpk) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om anslagsberäkningen till Edsbergs musikinstitut.

Utskottet

Under detta anslag utgår statsbidrag till kommuner och landstingskommuner
för utbildning på allmänna utbildningslinjer, påbyggnadslinjer m. m. samt till
vissa enskilda utbildningsanordnare.

I det föregående under punkt 1 i detta betänkande har utskottet tagit
ställning till frågor som rör dimensioneringen av vårdyrkesutbildning inom
den landstingskommunala högskoleutbildningen. Utskottet har därvid med
avslag på motion 1986/87:Ub628 yrkande 20 tillstyrkt regeringens förslag till
dimensionering av påbyggnadslinjer i anslutning till hälso- och sjukvårdslinjen.
Utskottet, som inte har något att erinra mot medelsberäkningen under
förevarande anslag i vad gäller sektorn för vårdyrkesutbildning, föreslår att
riksdagen vid medelsanvisningen avslår motionsyrkandet även i vad det avser
medelsberäkningen.

Stiftelsen Edsbergs musikinstitut, som bildats av Sveriges Riksradio AB,
Institutet för rikskonserter och musikaliska akademien, har erhållit statsbidrag
budgetåret 1985/86 under anslaget Forskningsanknytning av grundläggande
högskoleutbildning och innevarande budgetår under anslaget
Bidrag till kommunal högskoleutbildning m.m. Bidraget är innevarande
budgetår 1 700 000 kr. I budgetpropositionen föreslås det räknas upp med
56 000 kr. till 1 756 000 kr.

Enligt motion 1986/87:Ub651 (m,fp,c,vpk) beräknades bidraget för budgetåret
1985/86 på grundval av den interna budget musikradion upprättat för
skolan, som då tillhörde Sveriges Riksradio AB. I denna interna budget togs
emellertid inte alla administrativa kostnader för skolan upp. Detta har
medfört ett underskott budgetåren 1985/86 och 1986/87 trots att verksamheten
skurits ned något i besparingssyfte. För att kunna driva verksamheten i
den omfattning som avsågs vid riksdagsbeslutet år 1985 bör bidraget enligt

UbU 1986/87:18

22

motionärerna räknas upp med 200 000 kr. Därutöver behövs ett engångsvis
anvisat bidrag om 164 000 kr. för att täcka det underskott som uppstått.

Enligt utskottets uppfattning bör verksamheten vid Edsbergs musikskola
även fortsättningsvis ha den omfattning som avsågs när riksdagen år 1985
beslutade om statsbidrag till verksamheten. Bidraget bör därför räknas upp
med 200 000 kr. såsom förordas i motion 1986/87:Ub651. Utskottet anser
även att riksdagen därutöver bör anvisa 164 000 kr. budgetåret 1987/88 för
att täcka uppkommet underskott. Anslaget Bidrag till kommunal högskoleutbildning
m. m. bör således räknas upp med sammanlagt 364 000 kr.
avseende anslagsposten Stiftelsen Edsbergs musikinstitut, som således
kommer att uppgå till 2 120 000 kr., varav 164 000 kr. som engångsvis anvisat
bidrag.

Utskottet har i övrigt inget att erinra mot medelsberäkningen under
anslaget och hemställer

1. beträffande medelsberäkningen inom sektorn för vårdyrken
att riksdagen godkänner vad som förordats i proposition 1986/87:100,

2. beträffande anslagsbeloppet

att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:100 och motion
1986/87:Ub651 samt med avslag på motion 1986/87:Ub628 yrkande 20
delvis till Bidrag till kommunal högskoleutbildning m. m. för budgetåret
1987/88 anvisar ett reservationsanslag av 184 313 000 kr.

Stockholm den 19 mars 1987

På utbildningsutskottets vägnar

Lars Gustafsson

Närvarande: Lars Gustafsson (s), Birgitta Rydle (m), Lars Svensson (s),
Ylva Annerstedt (fp). Ingvar Johnsson (s), Göran Allmér (m). Barbro
Nilsson (s), Margareta Hemmingsson (s), Lars Leijonborg (fp), Birger
Hagård (m), Marita Bengtsson (s), Larz Johansson (c), Björn Samuelson
(vpk), Kristina Svensson (s) och Marianne Andersson (c).

Reservationer

1. Dimensionering och lokalisering av läkarlinjen efter
budgetåret 1987/88 (punkt 1, mom. 2)

Birgitta Rydle (m), Ylva Annerstedt (fp), Göran Allmér (m), Lars Leijonborg
(fp) och Birger Hagård (m) anser

dels att den del av utikottets yttrande som på s. 7 börjar ”Utskottet anser”
och slutar ”1 delvis” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser det angeläget att läkarrekryteringen till glesbygden
underlättas. Detta kräver åtgärder på många områden. De hittillsvarande
erfarenheterna av läkarutbildningen vid universitetet i Umeå och resultaten
av arbetet beträffande läkarförsörjningen i Jämtlands län visar att utbildningens
lokalisering har betydelse för var de läkarstuderande förlägger sin
yrkesverksamhet efter avslutade studier.

UbU 1986/87:18

23

Utskottet anser därför att möjligheterna att öka intagningen på läkarlinjen
vid universitetet i Umeå bör prövas. Detta bör ske inom ramen för ett
oförändrat totalt antal nybörjarplatser i landet. UHÄ bör således få i
uppdrag att analysera frågan och komma med förslag om omfördelning av 20
platser till universitetet i Umeå. Detta bör riksdagen med bifall till motion
1986/87:Ub522 som sin mening ge regeringen till känna. Utskottet kan
således inte tillstyrka de yrkanden i övriga motioner som innebär en ökning
av det totala antalet nybörjarplatser.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande dimensionering och lokalisering av läkarlinjen efter
budgetåret 1987188

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub522, med anledning av
motionerna 1986/87:Ub532 och 1986/87:Ub631 samt med avslag på
motionerna 1986/87:Ub530, 1986/87:Ub595 och 1986/87:Ub680 yrkande
1 delvis som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfort,

2. Dimensionering och lokalisering av läkarlinjen efter
budgetåret 1987/88 (punkt 1, mom. 2)

Larz Johansson (c) och Marianne Andersson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar ”Utskottet anser”
och slutar ”1 delvis” bort ha följande lydelse:

Eftersom läkarbristen i Norrland är mycket besvärande och erfarenheterna
har visat att läkarstuderande vid universitetet i Umeå i hög grad förlägger
sin yrkesverksamhet till Norrland, bör läkarutbildningen i Umeå ökas.
Utskottet har erfarit att förberedande kontakter med detta syfte har tagits
mellan samverkansnämnden för norra sjukvårdsregionen och universitetet i
Umeå. Det bör därför finnas goda möjligheter att öka antalet platser redan
budgetåret 1988/89. Dessa platser, som bör vara 25-30 till antalet, bör inte
omfördelas från andra högskoleenheter utan innebära en ökning av den
totala planeringsramen för läkarlinjen i riket.

Riksdagen bör således bifalla motion 1986/87: Ub631. Därmed tillgodoses
även önskemålen i övriga nu aktuella motioner om dels en ökning totalt sett,
dels en förläggning av ytterligare platser till Umeå.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande dimensionering och lokalisering av läkarlinjen efter
budgetåret 1987/88

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub631 samt med anledning
av motionerna 1986/87:Ub522, 1986/87:Ub530, 1986/87:Ub532,
1986/87:Ub595 och 1986/87:Ub680 yrkande 1 delvis som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

UbU 1986/87:18

24

3. Dimensionering och lokalisering av läkarlinjen efter
budgetåret 1987/88 (punkt 1, mom. 2)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar ”Utskottet anser”
och slutar ”1 delvis” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att en förutsättning för att glesbygden skall kunna förses
med tillräckligt antal läkare är att det utbildas tillräckligt många. De
nedskärningar av läkarlinjen som gjorts under senare år för att undvika ett
förmodat överskott på läkare kommer att förvärra dagens vakanssituation.
Läkarbristen visar dessutom tendenser att förvärras. För att glesbygdens
situation inte skall försvåras måste således antalet nybörjarplatser på
läkarlinjen ökas. Eftersom det finns ett klart samband mellan lokaliseringen
av utbildningen och var läkarna förlägger sin yrkesverksamhet bör de
tillkommande nybörjarplatserna lokaliseras till Umeå. Riksdagen bör därför
bifalla motion 1986/87:Ub595. Därmed tillgodoses önskemålen i övriga
aktuella motioner om dels en ökning av totala antalet nybörjarplatser, dels
en ökning av antalet platser i Umeå.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande dimensionering och lokalisering av läkarlinjen efter
budgetåret 1987188

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub595 samt med anledning
av motionerna 1986/87:Ub522, 1986/87:Ub530, 1986/87:Ub532,
1986/87:Ub631 och 1986/87:Ub680 yrkande 1 delvis som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Planeringsramar för tandläkarlinjen (punkt 1, mom. 3)

Ylva Annerstedt (fp) och Lars Leijonborg (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar ”Utskottet anförde”
och på s. 9 slutar ”total planeringsram” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att en minskning av planeringsramarna för tandläkarutbildningen
är nödvändig. Därför bör antalet nybörjarplatser vid Karolinska
institutet vara 20 färre än vad regeringen föreslagit. Härigenom minskar
medelsbehovet med ca 0,5 milj. kr. Dessa medel bör kvarstå under anslaget
och användas för att förbättra kvaliteten inom vårdyrkessektorn. Riksdagen
bör således bifalla motion 1986/87:Ub641 yrkande 10.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande planeringsramar för tandläkarlinjen

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub641 yrkande 10, med
anledning av proposition 1986/87:100 och med avslag på motion
1986/87:Ub628 yrkande 16 fastställer planeringsramar för tandläkarlinjen
i enlighet med vad utskottet förordat,

UbU 1986/87:18

25

5. Planeringsramar för tandläkarlinjen (punkt 1, mom. 3) UbU 1986/87:18

Larz Johansson (c) och Marianne Andersson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar ”1 vad” och slutar ”i
Malmö” bort ha följande lydelse:

Utskottet erinrar om att UHÄ i sin anslagsframställning för budgetåret
1987/88 anfört att antalet platser inom tandläkarutbildningen måste ökas i
framtiden. Enligt utskottets mening kommer det därvid att bli aktuellt att
återuppta utbildningen i Malmö. Skälen för att upprätthålla kompetensen i
Malmö är därför så stora att tandläkarutbildningen bör återupptas redan
budgetåret 1987/88. Med ett oförändrat antal nybörjarplatser totalt sett
budgetåret 1987/88 måste platser överföras till Malmö. Utskottet tillstyrker
därför förslaget i motion 1986/87:Ub628 att överföra sammanlagt 40 platser
från Göteborg och Stockholm till Malmö.

Med utskottets ställningstagande till frågan om att återuppta tandläkarutbildning
i Malmö tillgodoses lokaliseringsönskemålen i övriga nu aktuella
motioner. Något sådant uttalande som begärs i motionerna behövs således
inte varför de bör avslås av riksdagen. Utskottet förutsätter självfallet att
UHÄ och övriga berörda myndigheter i sitt ordinarie arbete med all
utbildning av tandvårdspersonal beaktar de behov av förnyelse och eventuell
samordning som kan föranledas av förändringar i tandvårdens inriktning och
organisation. Utskottet kan inte tillstyrka att särskilda medel anvisas för
planering av en eventuell framtida tandvårdshögskola. Riksdagen bör därför
avslå motion 1986/87:Ub567 i detta avseende.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande planeringsramar för tandläkarlinjen
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub628 yrkande 16, med
anledning av proposition 1986/87:100 och med avslag på motion
1986/87:Ub641 yrkande 10 fastställer planeringsramar för tandläkarlinjen
i enlighet med vad utskottet förordat,

6. Uttalande om tandläkarutbildning i Malmö m. m. (punkt 1,
mom. 4)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar ”1 vad” och slutar ”i
Malmö” bort ha följande lydelse:

Det ökade behovet av tandläkare på 1990-talet kommer att göra det
nödvändigt att åter ha tandläkarutbildning på fyra orter. Det är således
viktigt att tillgången på kompetent personal, särskilt lärare som bedriver
avancerad forskning och klinisk verksamhet, inte minskar. Tandläkarutbildningen
bör därför återupptas i Malmö budgetåret 1988/89. Enligt utskottets
uppfattning är det angeläget att den framtida utbildningen av tandvårdspersonalen
anpassas till förändringarna inom tandvården. Ett utkast till en
förändrad och samordnad utbildning för tandvårdspersonal har utarbetats
vid tandläkarhögskolan i Malmö. För fortsatt planering med syfte att inrätta
en tandvårdshögskola i Malmö bör riksdagen med bifall till motion 1986/

87:Ub567 anvisa 1 milj. kr. budgetåret 1987/88. Tandvårdshögskolan i
Malmö bör starta hösten 1988.

Utskottet avstyrker mot denna bakgrund motion 1986/87:Ub628 yrkande
16 om återupptagande av tandläkarutbildningen i Malmö redan hösten 1987.
Genom utskottets ställningstagande till motion 1986/87:Ub567 tillgodoses
önskemål i övriga nu aktuella motioner om återupptagande av tandläkarutbildningen
i Malmö och om ett uttalande om en tandvårdshögskola där.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande uttalande om tandläkarutbildning i Malmö m. m.
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub567 delvis samt med
anledning av motionerna 1986/87:Ub531, 1986/87:Ub535, 1986/
87:Ub539, 1986/87:Ub557 yrkande 2 och 1986/87:Ub823 yrkande 8
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Planeringsramar för påbyggnadslinjer i anslutning till hälsooch
sjukvårdslinjen (punkt 1, mom. 16)

Larz Johansson (c) och Marianne Andersson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar ”Utskottet anser”
och slutar ”detta betänkande” bort ha följande lydelse:

Med hänsyn till behovet av vidareutbildade sjuksköterskor anser utskottet
att planeringsramarna för påbyggnadsutbildning i anslutning till hälso- och
sjukvårdslinjen bör bibehållas oförändrade budgetåret 1987/88. Riksdagen
bör således bifalla motion 1986/87:Ub628 yrkande 20 samt vid medelsanvisningen
under anslaget Bidrag till kommunal högskoleutbildning m. m.
(punkt 2 i detta betänkande) anvisa 356 000 kr. utöver vad regeringen
föreslagit,

dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:

16. beträffande planeringsramar för påbyggnadslinjer i anslutning
till hälso- och sjukvårdslinjen

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub628 yrkande 20 delvis
och med anledning av proposition 1986/87:100 fastställer planeringsramar
i enlighet med vad utskottet förordat,

8. Samordning av verksamhets- och utbildningsplanering,
ökade förkunskapskrav m. m. inom vårdyrkesutbildningen
(punkt 1, mom. 18-19)

Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar ”Sorn föredragande”
och på s. 15 slutar ”yrkandena 4-6” bort ha följande lydelse:

De förslag som föredragande statsrådet gör i syfte att förbättra rekryteringssituationen
inom vårdyrkesutbildningen är enligt utskottets mening inte
tillräckliga. Samordningen mellan landstingens verksamhetsplanering och
utbildningsplaneringen är enligt riksrevisionsverket mycket dålig. Bristen på
sjuksköterskor inom vissa områden är besvärande. Dessa förhållanden kan

UbU 1986/87:18

27

inte accepteras. Därför bör riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub804
yrkandena 7 och 8 som sin mening ge regeringen till känna att åtgärder måste
vidtas för att förbättra samordningen mellan verksamhets- och utbildningsplanering.

Tillgången på kompetent personal bestäms även av kvaliteten på utbildningen.
Enligt utskottets mening bör undervisning i matematik, naturkunskap
och engelska ingå i undervisningen på gymnasieskolans vårdlinje. Detta
bör kunna inrymmas inom en till tre år förlängd utbildning på vårdlinjen. I
den förlängda utbildningen bör även en förbättrad praktik få utrymme.
Rekryteringsbehoven och antagningskraven bör uppmärksammas även inom
annan vårdutbildning, såsom den sociala servicelinjen inom gymnasieskolan.
Förlängd gymnasial utbildning förbättrar kvaliteten på vårdutbildningen
inom högskolan. Det bör övervägas om krav skall ställas på alternativa
kompletterande kurser för tillträde till vissa av högskolans vårdyrkesutbildningar.
Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion
1986/87:Ub804 yrkandena 4—5 som sin mening ge regeringen till känna för
att kunna beaktas i det fortsatta arbetet med översynen av den yrkesinriktade
gymnasiala utbildningen och tillträdesreglerna för högskolan.

dels att utskottets hemställan under 18 och 19 bort ha följande lydelse:

18. beträffande samordning av verksamhets- och utbildningsplanering
inom vårdyrkessektorn m. rn.

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub804 yrkandena 7 och 8
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

19. beträffande förkunskapskrav till vissa värdyrkesutbildningar
m. m.

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub804 yrkandena 4—6
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. En förlängd, alternativ studiegång inom hälso- och
sjukvårdslinjen (punkt 1, mom. 20)

Ylva Annerstedt (fp) och Lars Leijonborg (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar ”Det är” och slutar
”av riksdagen” bort ha följande lydelse:

Hälso- och sjukvården bör kunna rekrytera studerande med en bredare
teoretisk utbildning till sjuksköterskeutbildningen. I den framtida hälso- och
sjukvården blir forskning, omvårdnad och utveckling centrala begrepp.

Studerande från de treåriga teoretiska linjerna bör därför erbjudas en
alternativ, förlängd sjuksköterskeutbildning inom högskolan som bygger
direkt på den gymnasiala utbildningen.

Vad utskottet här anfört om ytterligare alternativ inom hälso- och
sjukvårdslinjen bör riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub574 och med
anledning av motion 1986/87: Ub653 yrkande 1 som sin meni ng ge regeringen
till känna,

UbU 1986/87:18

28

dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande lydelse:

20. beträffande en förlängd, alternativ studiegång inom hälso- och
sjukvårdslinjen

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub574 och med anledning
av motion 1986/87:Ub653 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

10. Decentralisering av viss vårdyrkesutbildning (punkt 1,
mom. 22)

Larz Johansson (c) och Marianne Andersson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar ”Om en” och slutar
”detta avseende” bort ha följande lydelse:

Som utskottet anfört i det föregående är det angeläget att åtgärder vidtas
för att rekryteringssituationen för de medellånga vårdyrkesutbildningarna
inom högskolan förbättras, t. ex. genom den föreslagna försöksverksamheten
inom sjuksköterskeutbildningen och de förbättrade vidareutbildningsmöjligheter
som aviseras. Utskottet har i det föregående även tagit upp
frågan om att vidga rekryteringsbasen. Som UHÄ och utbildningshuvudmännen
påpekat är det inte bara faktorer inom utbildningen som påverkar
rekryteringen. Förslag om studiefinansieringen behandlas i annat sammanhang
av socialförsäkringsutskottet. En viktig faktor som påverkar rekryteringen
är utbildningens tillgänglighet. Om sjuksköterskeutbildning kan
erbjudas på flera platser blir det antagligen lättare att rekrytera studerande.
Riksdagen bör därför med bifall till motion 1986/87:Ub628 yrkande 21 delvis
som sin mening ge regeringen till känna att åtgärder bör vidtas för att
ytterligare decentralisera sjuksköterskeutbildningen.

dels att utskottets hemställan under 22 bort ha följande lydelse:

22. beträffande decentralisering av viss värdyrkesutbildning
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub628 yrkande 21 delvis
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

11. Anslagsbeloppet under Utbildning för vårdyrken (punkt
1, mom. 28)

under förutsättning av bifall till reservation 6
Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar ”Utskottet har” och
slutar ”detta betänkande” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående tillstyrkt motion 1986/87:Ub567 i vilken
yrkas att medel skall anvisas för planering av en tandvårdshögskola i Malmö.
Vidare har utskottet avstyrkt yrkanden i motionerna 1986/87:Ub621, 1986/
87:Ub666 och 1986/87:Ub675 vilka innebär ett ökat medelsbehov. Utskottet
föreslår nu att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub567 anvisar 1 milj.
kr. mer än vad regeringen föreslagit under anslaget Utbildning för vårdyrken.

UbU 1986/87:18

29

dels att utskottets hemställan under 28 bort ha följande lydelse:

28. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub567 delvis, med
anledning av proposition 1986/87:100 och med avslag på motionerna
1986/87:Ub621 delvis, 1986/87:Ub666 delvis och 1986/87:Ub675 delvis
till Utbildning för vårdyrken för budgetåret 1987/88 anvisar ett
reservationsanslag av 409 050 000 kr.,

12. Huvudmannaskapet för kommunal högskoleutbildning
(punkt 1, mom. 31)

Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar ”Utskottet
avstyrkte” och slutar ”yrkande 7” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att all högskoleutbildning i princip bör ha statligt
huvudmannaskap. Därför bör en utredning om ett enhetligt statligt huvudmannaskap
genomföras i enlighet med vad som föreslogs i huvudmannaskapsutredningens
betänkande (SOU 1981:9). Detta bör riksdagen med
bifall till motionerna 1986/87:Ub804 yrkande 9, 1986/87:Ub811 yrkande 2
och 1986/87:Ub823 yrkande 7 som sin mening ge regeringen till känna,

dels att utskottets hemställan under 31 bort ha följande lydelse:

31. beträffande huvudmannaskapet för den kommunala högskoleutbildningen att

riksdagen med bifall till motionerna 1986/87:Ub804 yrkande 9,
1986/87:Ub811 yrkande 2 och 1986/87:823 yrkande 7 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

13. Anslagsbeloppet under Bidrag till kommunal
högskoleutbildning m. m. (punkt 2, mom. 2)

under förutsättning av bifall till reservation 7

Larz Johansson (c) och Marianne Andersson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar ”1 det” och slutar
”avser medelsberäkningen” bort ha följande lydelse:

Utskottet har under punkt 1 i detta betänkande tillstyrkt motion 1986/
87:628 yrkande 20 om oförändrade planeringsramar för påbyggnadslinjerna i
anslutning till hälso- och sjukvårdslinjen. Detta medför att anslaget Bidrag
till kommunal högskoleutbildning m. m. bör räknas upp med 356 000 kr. för
detta ändamål.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub628 yrkande 20 delvis
samt med anledning av proposition 1986/87:100 och motion 1986/
87:Ub651 till Bidrag till kommunal högskoleutbildning m. m. för
budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag av 184 669 000 kr.

UbU 1986/87:18

30

Förslag till

Lag om ändring i högskolelagen (1977:218)

Härigenom föreskrivs att det i högskolelagen (1977: 218) skall införas två
nya paragrafer, 10 a och 34 a §§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

I0a§

Regeringen får i fråga om studerande
i högskoleutbildning meddela
föreskrifter om hinder tills vidare
att genomgå utbildning inom högskolan
(avskiljande).

Avskiljande skall få förekomma
när en studerande lider av psykisk
sjukdom eller psykisk abnormitet,
missbrukar alkohol eller narkotika
eller har gjort sig skyldig till allvarlig
brottslighet och del därför bedöms
föreligga en påtaglig risk för
att han kan komma att skada annan
person eller värdefull egendom
under utbildningen. Ett beslut om
avskiljande skall kunna omprövas
efter två år.

En för högskolan gemensam
nämnd skall pröva frågor om avskiljande.
Dess ordförande skall
vara lagfaren och erfaren i domarvärv.
Nämndens beslut skall kunna
överklagas hos kammarrätt.

34 a §

Har en högskoleenhet tagit emot
en studerande till sådan högskoleutbildning
som även anordnas av
landstingskommun har staten rätt
till ersättning för utbildningen.

Ersättningen skall betalas av den
landstingskommun till vilken den
kommun, där den studerande är
kyrkobokjörd, hör. Tillhör kommunen
inte någon landstingskommun
skall ersättningen betalas av
kommunen. Ersättningens storlek
bestäms av regeringen eller den
myndighet som regeringen utser.

Denna lag träder i kraft den I juli 1987

UbU 1986/87:18
Bilaga

31

Innehållsförteckning UbU 1986/87:18

1. Utbildning för vårdyrken 1

Propositionen 1

Motionerna 1

Utskottet 6

Läkarlinjen 6

Tandläkarlinjen 7

Påbyggnadslinjen i psykoterapi 9

Rehabiliteringslinjen och påbyggnadslinjer till denna .... 11

Utbildning i företagshälsovård 12

Hälso- och sjukvårdslinjen och påbyggnadslinjer till denna 13
Laboratorieassistentlinjen och påbyggnadslinjer till denna 16

Planeringsramar i övrigt 17

Anslagsbeloppet 17

Huvudmannaskapet för sjukgymnastutbildningen i Stockholm
och Lund 17

Huvudmannaskapet för kommunal högskoleutbildning .. 18

Utbildningsplanefrågor 19

Hemställan 19

2. Bidrag till kommunal högskoleutbildning m. m 22

Propositionen 22

Motionerna 22

Utskottet 22

Reservationer 23

1. Dimensionering och lokalisering av läkarlinjen efter budgetåret
1987/88 (m) 23

2. Dimensionering och lokalisering av läkarlinjen efter budgetåret
1987/88 (c) 24

3. Dimensionering och lokalisering av läkarlinjen efter budgetåret
1987/88 (vpk) 25

4. Planeringsramar för tandläkarlinjen (fp) 25

5. Planeringsramar för tandläkarlinjen (c) 26

6. Uttalande om tandläkarutbildning i Malmö m. m. (vpk).. 26

7. Planeringsramar för påbyggnadslinjer i anslutning till

hälso-och sjukvårdslinjen (c) 27

8. Samordning av verksamhets- och utbildningsplanering,

ökade förkunskapskrav m. m. inom vårdyrkesutbildningen
(m) 27

9. En förlängd, alternativ studiegång inom hälso- och sjukvårdslinjen
(fp) 28

10. Decentralisering av viss vårdyrkesutbildning (c) 29

11. Anslagsbeloppet under Utbildning för vårdyrken (vpk) .. 29

12. Huvudmannaskapet för den kommunala högskoleutbildningen
(m) 30

13. Anslagsbeloppet under Bidrag till kommunal högskoleutbildning
m. m. (c) 30

Förslag till Lag om ändring i högskolelagen (1977:218) 31

gotab Stockholm 1987 12606