Utbildningsutskottets betänkande
1986/87:16

Om anslag till utbildning för tekniska yrken
(prop. 1986/87:100) ubu

1986/87:16

ÅTTONDE HUVUDTITELN

1 detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt riksdagen i
proposition 1986/87:100 bilaga 10 (utbildningsdepartementet) under punkt
D 8. Utbildning för tekniska yrken (s. 229 — 247) jämte motioner.

Propositionen

Regeringen har föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att inrätta en allmän utbildningslinje, verkstadsingenjörslinjen,
om 80 poäng den 1 juli 1987,

2. bemyndiga regeringen att avveckla nuvarande yrkeshygienikerlinjen
fr. o. m budgetåret 1987/88,

3. fastställa planeringsramar enligt vad som förordats i propositionen,

4. till Utbildning för tekniska yrken för budgetåret 1987/88 anvisa ett
reservationsanslag av 815 141 000 kr.

Motionerna

1986/87:Ub5 av Carl Bildt m. fl. (m) vari — såvitt nu är i fråga — yrkas
26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om riktlinjer för arbetsfördelningen mellan högskolorna i
Umeå högskoleregion,

28. att riksdagen hos regeringen till kommande budgetproposition begär
förslag till kvalitetssatsningar på vissa nyckelutbildningar vid Umeå universitet
i enlighet med vad som i motionen anförts.

1986/87:Ub260 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) vari — såvitt nu är i fråga
och med hänvisning till vad som anförs i den till arbetsmarknadsutskottet
remitterade motionen 1986/87 :A229 — yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
sägs om kvalitet och flexibilitet inom utbildningspolitiken.

1986/87:Ub507 av John Andersson (vpk) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag om utbildning av geologer vid Umeå universitet.

1986/87 :Ub517 av Sten Svensson (m) och Ivar Virgin (m) vari — såvitt nu är
i fråga — yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i mo- 1

1 Riksdagen 1986/87. 14 sami. Nr 16

tionen anförts om lokaliseringen av en linje för yrkesteknisk högskoleut- UbU 1986/87:16
bildning (YTH) med inriktning mot livsmedelsindustrin till Skaraborgs län.

1986/87:Ub518 av Roland Sundgren m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som framförts i denna motion om
en ny studieorganisation för den tekniska utbildningssektorn.

1986/87:Ub546 av Marianne Carlström m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
behovet av datavetenskaplig utbildning vid Göteborgs universitet.

1986/87:Ub549 av Sven-Gösta Signell m. fl. (s) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om inrättande av verkstadsingenjörslinje och livsmedelsindustrilinje
vid högskolan i Skövde,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om utlokalisering av civilingenjörsutbildning från Chalmers
tekniska högskola till högskolan i Skövde.

1986/87:Ub551 av Leif Olsson (fp) och Kenth Skårvik (fp) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär en översyn av möjligheterna att göra Lysekil
till ett marint utbildningscentrum för havsforskning och vattenteknik på
gymnasie- och högskolenivå.

1986/87:Ub558 av Kerstin Keen (fp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar avslå förslaget om civilingenjörslinje i Umeå
fr. o. m. 1988,

2. att riksdagen beslutar överföra de 300 000 kr. som föreslagits för planering
av civilingenjörsutbildning i Umeå till utveckling av fysikerlinjen,

3. att riksdagen beslutar stödja tekniska högskolan i Luleå med medel
motsvarande kostnaderna för de sista åren i en civilingenjörsutbildning i
Umeå.

1986/87 :Ub563 av Britta Bjelle (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ,
ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om ett uppdrag till
universitets- och högskoleämbetet i enlighet med innehållet i motionen.

1986/87:Ub566av Björn Samuelson (vpk) och Bertil Måbrink (vpk) vari —
såvitt nu är i fråga — yrkas

I. att riksdagen hos regeringen begär förslag till försöksverksamhet vid
högskolorna i Karlstad och Gävle i enlighet med vad som i motionen anförs.

1986/87:Ub571 av Karin Israelsson (c) vari yrkas att riksdagen beslutar
som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om
utbildningsinsatser för att vidga kompetensen vid högskolan i Luleå och
universitetet i Umeå inom ämnesområden tillhöriga gruvnäringen.

1986/87:Ub572 av Sten Andersson i Malmö m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts

om en utökad räddningstjänstutbildning vid Lunds tekniska högskola. 2

1986/87:Ub573 av Ulla Orring (fp) och Rune Ångström (fp) vari yrkas att UbU 1986/87:16
riksdagen beslutar att hos regeringen begära att en allmän påbyggnadslinje
med tre olika profiler — hälsoskydd, miljöskydd samt livsmedelstillsyn —
vid universitetet i Umeå fr. o. m. 1 januari 1988.

1986/87:Ub577 av Kerstin Göthberg (c) och Larz Johansson (c) vari yrkas
att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad som i
motionen anförts om teknisk utbildning vid högskolan i Eskilstuna—Västerås.

1986/87:Ub603 av Karl Boo (c) och Birgitta Hambraeus (c) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär att civilingenjörsutbildning med materialteknisk
utbildning startas vid Uppsala universitet den 1 juli 1987 med den
avslutande delen förlagd till högskolan i Falun—Borlänge.

1986/87:Ub607 av Gullan Lindblad m. fl. (m, fp) vari — såvitt nu är i fråga
— yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att vissa kvalitetsförbättringar
genom ökning av per capita-anslaget inom sektorn för
tekniska yrken bör komma högskolan i Karlstad till del.

1986/87:Ub608 av Inger Hestvik m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att den planerade civilingenjörsutbildningen
i materialteknik vid Bergslagens tekniska högskola bör starta enligt
tidigare uppgjorda planer, alltså den 1 juli 1987.

1986/87:Ub616 av Kerstin Keen m. fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om vikten av
förläggandet av en datavetenskaplig linje till Göteborgs universitet fr. o. m.
år 1988.

1986/87:Ub628 av Pär Granstedt m. fl. (c) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

9. att riksdagen beslutar att under anslaget D 8. Utbildning för tekniska
yrken, anslå ett med 40 000 000 kr. förhöjt belopp om 855 141 000 kr. för att
möjliggöra kvalitetsförstärkningar inom tekniska sektorn,

17. att riksdagen beslutar att den datavetenskapliga linjen skall inrättas i
Göteborg och Stockholm genom omfördelning av platser inom resp. högskoleenhet,

18. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som anförs i motionen om decentraliserad civilingenjörsutbildning,

26. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära att regeringen tar
initiativ för tillkomsten av en arkitektutbildning för norra Skandinavien.

1986/87:Ub641 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

7. att riksdagen beslutar att under anslaget D 8. Utbildning för tekniska
yrken anslå 20 000 000 kr. utöver vad regeringen har föreslagit,

16. att riksdagen hos regeringen begär att universitets- och högskoleämbetet
får i uppdrag att på försök utforma en kursplan som innebär att sista
året på linjen för industriell organisation vid någon av landets tekniska 3

högskolor skall bli helt engelskspråkig.

1986/87:Ub652 av Elisabeth Fleetwood m. fl. (m, fp, c) vari yrkas att riks- UbU 1986/87:16
dagen hos regeringen begär att universitets- och högskoleämbetet ges i uppdrag
att inför budgetåret 1988/89 utarbeta förslag till en datavetenskaplig
linje förlagd till Stockholm.

1986/87:Ub665 av Ture Ångqvist (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om åtgärder för
utbildning av geologer vid Umeå universitet.

1986/87:Ub668 av Birgitta Rydle m. fl. (m) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

2. att riksdagen avslår regeringens förslag att förlägga en materialteknisk
linje inom civilingenjörsutbildningen till Uppsala universitet,

3. att riksdagen avslår regeringens förslag att ersätta fysikerutbildningen
i Umeå med en teknisk fysiklinje inom civilingenjörsutbildningens ram,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om en ny naturvetarlinje i Umeå,

5. att riksdagen hos regeringen begär en utvärdering av verkstadsingenjörslinjen,
innan förslag föreläggs riksdagen om lämplig lokalisering av
ifrågavarande linje till orter utöver Kalmar.

1986/87:Ub680 av Gunilla André (c) och Bengt Kindbom (c) vari — såvitt
nu är i fråga — yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om inrättandet av en livsmedelsindustrilinje (60 poäng) med
30 platser vid högskolan i Skövde budgetåret 1987/88 alternativt att anslaget
Lokala och individuella linjer och enstaka kurser tillförs medel för inrättandet
av en lokal linje om 80 poäng med inriktning mot livsmedelsindustrin.

1986/87:Ub682 av Karl Erik Olsson m. fl. (c) vari — med hänvisning till
vad som anförts i den till jordbruksutskottet remitterade motionen 1986/

87:Jo837 — yrkas att riksdagen begär att regeringen skall återkomma med
förslag om förbättrad utbildning i naturresurshushållning och miljövård i
enlighet med vad som anförts i motionen.

1986/87 :Ub806 av Lennart Brunander (c) och Marianne Andersson (c) vari

— såvitt nu är i fråga — yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om tekoutbildningen i Borås.

1986/87:Ub813 av Kerstin Gellerman (fp) och Ingela Mårtensson (fp) vari

— såvitt nu är i fråga — yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts
i motionen om laborativa alternativ i utbildningen på högskolenivå.

1986/87:Ub820 av Ingela Gardner m. fl. (m) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts angående omfördelning av platser inom högskolan (delvis).

4

1986/87:Ub828 av Birgitta Rydle m. fl. (m) vari — såvitt nu är i fråga — UbU 1986/87:16
yrkas

45. att riksdagen beslutar att till D 8. Utbildning för tekniska yrken för
budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag av 820 141 000 kr.

Utskottet

Matematisk-naturvetenskaplig utbildning

Regeringen bår uppdragit åt UHÄ att lägga fram förslag till en långsiktig
samlad planering av de matematisk-naturvetenskapliga utbildningarna.

Den skall bygga på en bedömning av arbetsmarknadens långsiktiga behov,
nuvarande resursutnyttjande och konsekvenser för forskningen på resp.
område m. m. Enligt uppdraget skall UHÄ särskilt pröva det förväntade
behovet av matematisk utbildning i förhållande till behovet av datavetenskaplig
utbildning. 1 avvaktan på UHÄ:s förslag är föredragande statsrådet
inte beredd att ta ställning tillen lokalisering av den datavetenskapliga linjen
till universitetet i Göteborg, vilket UHÄ föreslagit i anslagsframställningen
för budgetåret 1987/88.

1 motion 1986/87:Ub546 (s) yrkas att den datavetenskapliga linjen skall
lokaliseras till universitetet i Göteborg. I motion 1986/87:Ub628 (c) yrkande
17 föreslås en lokalisering till såväl universitetet i Göteborg som universitetet
i Stockholm. Finansieringen föreslås ske genom en omfördelning av
platser på matematisk-naturvetenskapliga linjer inom resp. enhet. Den datavetenskapliga
linjen bör enligt motion 1986/87:Ub820 yrkande 5 delvis
kunna inrättas vid universitetet i Stockholm fr. o. m. budgetåret 1987/88
genom omfördelning av medel.

Utskottet är — i likhet med föredragande statsrådet — inte berett att
tillstyrka en lokalisering budgetåret 1987/88 av den datavetenskapliga linjen
till universiteten i Göteborg och Stockholm innan UHÄ redovisat sitt
uppdrag om de matematisk-naturvetenskapliga utbildningarna. Utskottet
föreslär att riksdagen fastställer planeringsramar för den datavetenskapliga
linjen i enlighet med vad som förordas i budgetpropositionen. Utskottet
avstyrker därmed motionerna 1986/87:Ub546, 1986/87:Ub628 yrkande 17
och 1986/87:Ub820 yrkande 5 delvis.

Med denna motivering avstyrker utskottet även motion 1986/87:Ub616
(fp) i vilken föreslås en lokalisering av den datavetenskapliga linjen till
universitetet i Göteborg fr. o. m. budgetåret 1988/89.

Utskottet avstyrker med samma motivering motion 1986/87 :Ub652 (m,
fp, c) om att budgetåret 1988/89 lokalisera linjen till Stockholm.

Geologer utbildas i dag på den treåriga geovetarlinjen som anordnas vid
universiteten i Göteborg, Lund, Stockholm och Uppsala. Mot bakgrund av
att tillströmningen till geovetarlinjen fortsätter att minska föreslår UHÄ i
anslagsframställningen för budgetåret 1987/88 att 15 platser på geovetarlinjen
i Uppsala överflyttas till andra naturvetarlinjer och att 3 platser på
Upjen dras in i Stockholm. Enligt föredragande statsrådet kan det finnas

sjcäl att minska planeringsramen på geovetarlinjen och att öka på fysiker- 5

1* Riksdagen 1986/87. 14 sami. Nr 16

linjen. Sådana förändringar kan emellertid högskoleenheterna själva ge- UbU 1986/87:16
nomföra inom ramen för gällande planeringssystem.

I motion 1986/87 :Ub507 (vpk) föreslås med hänvisning till gruvnäringens
behov att en utbildningslinje för geologer lokaliseras till universitetet i
Umeå. Den utbildning i kemi, fysik och matematik som redan finns vid
universitetet ger goda förutsättningar för att anordna en geologutbildning.

På liknande sätt föreslås i motion 1986/87:Ub571 (c) att en geologutbildning
förläggs till Umeå som ger möjligheter till utbildning i geokemi, berggrundslära
och kvartärgeologi. I samma motion föreslås även att forskningsinsatserna
för gruvnäringen vid högskolan i Luleå förstärks. Även i
motion 1986/87 :Ub665 (s) föreslås en lokalisering av geologutbildning till
universitetet i Umeå.

Utskottet anser att den svaga rekryteringen till geovetarlinjen knappast
motiverar en utbyggnad av linjen vid universitetet i Umeå. Inte heller anser
utskottet att en förstärkning av forskningsinsatserna i anslutning till geoteknologilinjen
vid högskolan i Luleå är motiverad. Enligt vad UHÄ framfört i
anslagsframställning för budgetåret 1987/88 hör denna linje till de civilingenjörsutbildningar
som har svårast att rekrytera studerande. Riksdagen
bör därför avslå motionerna 1986/87:Ub507, 1986/87:Ub571 och 1986/

87:Ub665 och fastställa planeringsramar för geovetarlinjen i enlighet med
vad som förordats i proposition 1986/87:100.

I motion 1986/87:Ub573 (fp) föreslås inrättande av en allmän påbyggnadslinje
om 20—40poäng i miljö- och hälsoskydd vid universitetet i Umeå. Linjen,
som skall bygga på den nuvarande miljö- och hälsoskyddslinjen om 120
poäng, föreslås få tre olika inriktningar, nämligen hälsoskydd, miljöskydd
och livsmedelstillsyn.

Utskottet finner inte anledning att tillstyrka motionärernas yrkande. Varken
UHÄ eller högskolan i Umeå har i anslagsframställning för budgetåret
1987/88 framfört något sådant förslag. Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motion 1986/87:Ub573.

Utskottet, som i övrigt inte har något att erinra mot de i budgetpropositionen
förordade planeringsramarna för de matematisk-naturvetenskapliga
linjerna, föreslår att riksdagen fastställer dessa planeringsramar.

I motion 1986/87:Ub5 (m) yrkande 28 hemställs att riksdagen hos regeringen
för nästa budgetår begär förslag till kvalitetsförstärkningar av vissa matematisk-naturvetenskapliga
utbildningar, nämligen kemistlinjen, biologlinjen
och den datavetenskapliga linjen, vid universitetet i Umeå för att förbättra
rekryteringen av studerande.

Utskottet erinrar om att UHÄ har regeringens uppdrag att lägga fram
förslag till en långsiktig samlad planering av de matematisk-naturvetenskapliga
utbildningarna. Frågor om särskilda satsningar på de i motionen
nämnda utbildningarna kommer att behandlas i det sammanhanget. Utskottet
anser inte att något särskilt uttalande från riksdagens sida är nödvändigt.
Riksdagen bör mot denna bakgrund avslå motion 1986/87:Ub5
yrkande 28.

I motion 1986/87:Ub551 (fp) begärs att det i Lysekil kommer till stånd ett
marint utbildningscentrum för havsforskning och vattenteknik på gymnasie -

och högskolenivå. I Lysekil finns redan två institutioner som i hög grad bör UbU 1986/87:16
kunna utgöra grund för den föreslagna satsningen, nämligen fiskeristyrelsens
havsfiskelaboratorium och Kungl, vetenskapsakademiens marinbiologiska
station i Kristineberg.

Utskottet vill med anledning av motionen anföra följande.

Tidigare under detta riksmöte avslog riksdagen efter förslag från utbildningsutskottet
(UbU 1986/87:4) en motion med motsvarande yrkande. Utskottet
kunde då konstatera att havsforskning även i framtiden skulle komma
att finnas i Lysekil och dess närhet. Då det gällde frågan om gymnasieutbildning
hänvisade utskottet till den kommunala huvudmannens ansvar att
planera för utbildningen och att framföra sina önskemål om den till länsskolnämnden.
Vad gäller motionen i övrigt vill utskottet hänvisa till vad
som anförts i regeringens proposition 1986/87:80 om forskning. Ansvaret
för den marina forskningen bör enligt denna knytas till universiteten i
Stockholm, Göteborg och Umeå. Varje berört universitet bör samla sin
verksamhet till ett baslaboratorium. Universitetet i Göteborg och Vetenskapsakademien
bör gemensamt diskutera hur samarbetet dem emellan
kan utvecklas i syfte att utnyttja Kristinebergs marinbiologiska station som
baslaboratorium i former som tillförsäkrar universitetet ett rimligt inflytande.

Utskottet föreslår, med hänvisning till vad som anförts i proposition
1986/87:80, bil. 6 s. 99—100, att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub551.

1 motion 1986/87:Ub813 (fp) yrkande 1 begärs att det ordnas laborativa
alternativ för studerande som av etiska skäl inte vill delta i djurförsök.

Utbildningsutskottet har vid två tidigare tillfällen behandlat motioner
om möjligheten att avstå från att delta i djurförsök inom högskoleutbildningen.
I betänkandet UbU 1982/83:23 redovisade utskottet att de studerande
har möjlighet att ansöka om befrielse hos linjenämnden från undervisningsmoment
som innehåller djurförsök. I betänkandet UbU 1984/85:2
visade utskottet på att betydande ansträngningar gjorts på många håll för
att informera de studerande och även erbjuda alternativ. Utskottet förutsatte
att UHÄ och de lokala högskolemyndigheterna följer frågan och ser till
att eventuella brister beträffande information till de studerande avhjälps.

I den nu aktuella motionen begärs att laborativa alternativ ordnas för
studerande som inte vill delta i djurförsök. Ansvaret för att anordna sådana
moment bör enligt motionärerna ankomma på berörda linjenämnder.

Utskottet har erfarit att UHÄ noga följer frågan om djurförsök i utbildningen.
I en nyligen anordnad konferens har verket diskuterat frågan med
berörda linjenämnder, varvid bl. a. universitetet i Uppsala redovisade alternativ
till utbildningsmoment vari ingår djurförsök. Med anledning av överläggningarna
avser UHÄ bl. a. att bygga upp en informationsbank i vilken
skall ingå uppgifter om såväl utbildningsmoment vari ingår djurförsök som
alternativ till sådana. Syftet är att underlätta erfarenhetsutbyte mellan utbildningsanordnare.
Utbildningsutskottet kan således konstatera att ansträngningar
görs från såväl UHÄ som lokala högskolemyndigheter att
anordna laborativa alternativ för studerande som inte vill delta i djurförsök.
Utskottet föreslår, med hänvisning till vad som anförts, att riksdagen
avslår motion 1986/87:Ub813 yrkande 1.

Civilingenjörsutbildning

UbU 1986/87:16

I propositionen framhålls att den materialtekniska utbildning som nu bedrivs
i Bergslagen bör kompletteras med civilingenjörsutbildning där. Föredragande
statsrådet föreslår därför att civilingenjörsutbildning med materialteknisk
inriktning byggs ut vid universitetet i Uppsala den 1 juli 1988.
Utbildningen skall inledningsvis bekostas med regionalpolitiska medel i
anslutning till insatser i Bergslagen. Möjligheten att förlägga några av de
mera tillämpade delarna av materialtekniklinjen vid KTH till högskolorna i
Gävle—Sandviken och Falun —Borlänge bör också övervägas.

I motionerna 1986/87:Ub603 (c) och 1986/87:Ub608 (s) yrkas att den
föreslagna utbildningen bör starta redan den 1 juli 1987 vid universitetet i
Uppsala med den avslutande delen förlagd till högskolan i Falun —Borlänge.

I motion 1986/87:Ub668 (m) yrkande 2 avstyrks förslaget till materialteknisk
utbildning vid universitetet i Uppsala. Den materialtekniska linjen
vid KTH har under en lång tid haft rekryteringsproblem, varför motionärerna
anser det tveksamt med en utbyggnad av linjen. Man är positiv till att
utnyttja den kompetens som finns i Bergslagen, men anser att andra former
för detta bör väljas. De positiva rekryteringseffekter som eftersträvas kan
uppnås genom att industrier erbjuder de studerande möjlighet till examensarbete.

Utskottet har inget att erinra mot den förordade utbyggnaden av materialteknisk
utbildning vid universitetet i Uppsala den 1 juli 1988. De medel
som industridepartementet anslagit till Uppsala högskoleregion för att utveckla
projektet ”Bergslagens tekniska högskola” syftar till att åstadkomma
en kraftsamling inom den tekniska högskolesektorn. Enligt utskottets uppfattning
kräver emellertid utbyggnad av civilingenjörsutbildning inom det
materialtekniska området en omsorgsfull planering och en långtgående
samverkan mellan olika högskoleenheter. Utskottet anser det därför inte
möjligt med en utbildningsstart redan den 1 juli 1987. Utskottet föreslår
med hänvisning till vad som anförts att riksdagen avslår motionerna 1986/
87:Ub603, 1986/87:Ub608 och 1986/87:Ub668 yrkande 2 samt godkänner
vad som i propositionen förordas om planeringsram för den materialtekniska
linjen.

Regeringen föreslår att riksdagen fastställer planeringsramar löx civilingenjörsutbildningen
innebärande en ökning med 85 nybörjarplatser. Utskottet
tillstyrker förslaget.

Enligt vad som anförs i propositionen bör den fortsatta planeringen inriktas
på att teknisk-fysiklinjen anordnas med 30 nybörjarplatser vid universitetet
i Umeå fr. o. m. budgetåret 1988/89. Samtidigt bör fysikerlinjen vid
universitetet avvecklas. Föredragande statsrådet räknar med att den nya
civilingenjörsutbildningens tre första år genomförs inom de ekonomiska
ramar som universitetet i dag disponerar för naturvetenskaplig utbildning.
För de sista åren i utbildningen uppskattas kostnaden till högst 1 milj. kr.
För budgetåret 1987/88 beräknas 300 000 kr. för planering av utbildningen.
Några ytterligare resurser för forskning eller lokaler kommer inte att anvisas.

I motionerna 1986/87:Ub558 (fp) yrkandena 1 och 2 samt 1986/ UbU 1986/87:16
87:Ub668 (m) yrkandena 3 och 4 yrkas avslag på regeringens förslag till
teknisk-fysiklinje i Umeå. I stället föreslås att de medel som beräknats i
propositionen för planering av utbildningen används för en utveckling av
fysikerlinjen vid universitetet. I motion 1986/87 :Ub558 yrkande 3 föreslås
dessutom att den miljon som beräknats för den avslutande delen av civilingenjörsutbildningen
skall användas av högskolan i Luleå dels för rekryteringsfrämjande
åtgärder, dels för att stödja företag utanför högskoleorten
som erbjuder de studerande möjlighet till examensarbete.

I motion 1986/87:Ub5 (m) yrkande 26 begärs att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad som anförs om riktlinjerna för arbetsfördelningen
mellan högskolorna i Umeå högskoleregion. Motionärerna
framhåller att långsiktiga satsningar kräver att de befintliga resurserna utnyttjas
så effektivt som möjligt. Riktlinjer för arbetsfördelningen mellan
Luleå, Umeå, Östersund och Sundsvall bör därför läggas fast så att det
bland annat klart framgår att satsningar som gäller civilingenjörsutbildningar
förläggs till högskolan i Luleå och inte till Umeå.

Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande.

För ett effektivt utnyttjande av tillgängliga resurser är det enligt utbildningsutskottets
mening väsentligt att den nuvarande arbetsfördelningen
mellan universitetet i Umeå och högskolan i Luleå bibehålls. Denna arbetsfördelning
innebär att civilingenjörsutbildning och teknisk forskning bedrivs
vid högskolan i Luleå och att grundläggande utbildning och forskning
i matematik, fysik och kemi förläggs till universitetet i Umeå. Fördelningen,
som lades fast då den högre tekniska utbildningen byggdes upp i Norrland,
är gjord med hänsyn tagen till de regionala förutsättningarna och de resurser
för utbildning och forskning som redan då fanns i regionen. Den föreslagna
lokaliseringen av teknisk-fysiklinjen till Umeå är att betrakta som ett
undantag och motiveras av att linjen bygger på den kompetens som redan
finns i Umeå. Emellertid saknas i Umeå flera ämnesområden inom det
tekniska området som krävs för en teknisk-fysiklinje. En nödvändig förutsättning
för anordnande av denna linje i Umeå är därför enligt föredragande
statsrådet att en möjlighet till samverkan med högskolan i Luleå och
KTH kan åstadkommas. Mot bakgrund av vad som nu anförts vill utskottet
stryka under att den civilingenjörsutbildning som planeringen avser att
leda fram till, i så stor utsträckning som möjligt bör anpassas till de utbildnings-
och forskningsmässiga förutsättningar som redan finns vid universitetet
i Umeå. Kostnaderna för linjen bör hållas inom ramen för de beräkningar
som föredragande statsrådet redovisar i propositionen. Med det anförda
har utskottet ingen erinran mot en planering av en teknisk-fysiklinje
vid universitetet i Umeå. Riksdagen bör avslå motionerna 1986/87:Ub558
yrkandena 1,2 och 3,1986/87:Ub668 yrkandena 3 och 4samt l986/87:Ub5
yrkande 26.

I tre motioner föreslås lokalisering av civilingenjörsutbildning till nya orter. 1
motion 1986/87 :Ub577 (c) föreslås att utbildning anordnas vid högskolan i
Eskilstuna-Västerås motsvarande de inledande delarna av civilingenjörsutbildning.
Motionärerna föreslår att högskolan utökas med totalt 400 nybör- ^

jarplatser för ingenjörs- och civilingenjörsutbildning fr. o. m. budgetåret

1988/89. I motion 1986/87:Ub549 (s) yrkande 3 föreslås en utlokalisering UbU 1986/87:16
av de två första åren av civilingenjörsutbildning från Chalmers tekniska
högskola till högskolan i Skövde. Planeringsramen föreslås omfatta 60 platser.
1 motion 1986/87 :Ub628 (c) yrkande 18 föreslås att en civilingenjörsutbildning
med basutbildning vid KTH och avslutande utbildning vid högskolan
i Gävle—Sandviken anordnas. UHÄ bör vidare få i uppdrag att
utreda möjligheterna att decentralisera utbildningar vid de tekniska högskolorna
i Göteborg, Lund och Luleå.

Utskottet erinrar om förslaget i propositionen att anordna den materialtekniska
linjen vid universitetet i Uppsala den 1 juli 1988 med möjlighet att
förlägga de avslutande delarna till högskolorna i Gävle—Sandviken och
Falun —Borlänge. Även möjligheten att förlägga några av de mera tillämpade
delarna av materialtekniklinjen vid KTH till dessa högskolor skall
övervägas. Detta tillgodoser enligt utskottets mening i stort önskemålen i
motion 1986/87:Ub628 yrkande 18, varför den bör avslås av riksdagen.

Utskottet vill med anledning av motionerna peka på de svårigheter som
är förenade med utlokalisering av teknisk högskoleutbildning och som
UHÄ redovisat i skrivelse till regeringen den 29 september 1986 om viss
matematisk-naturvetenskaplig och teknisk utbildning. Den största svårigheten
är rekryteringsläget i vad gäller behöriga sökande till utbildningen
som för flera ingenjörs- och civilingenjörsutbildningar är bekymmersamt.

Nyetablering av tekniska utbildningar är också förknippad med stora kostnader
för investeringar i utrustning. Även tillgången på lärare ger anledning
till viss försiktighet. Något ytterligare förslag till utlokalisering av civilingenjörsutbildning
är därför utskottet inte nu berett att tillstyrka. Utskottet
vill emellertid peka på att föredragande statsrådet i propositionen räknar
med att UHÄ i sitt fortsatta planeringsarbete undersöker förutsättningarna
för samverkan mellan olika högskolor liknande den som nu föreslås på det
materialtekniska området. Ett samarbete kan bidra till bätte utbildningsmöjligheter
och ett bättre tillvaratagande av den kompetens som finns i
olika delar av landet. Utskottet föreslår med det anförda att riksdagen avslår
motionerna 1986/87:Ub549 yrkande 3 och 1986/87:Ub577.

I motion 1986/87 :Ub682 (c) yrkas att riksdagen begär att regeringen återkommer
med förslag om förbättrad utbildning i naturresurshushållning och
miljövård. Bland de mest angelägna reformerna på kort sikt är enligt motionärerna
miljövårdsutbildning i civilingenjörsutbildningen.

Utskottet vill peka på att utbildningsplaner fastställs av UHÄ för allmän
utbildningslinje och påbyggnadslinje. I planerna anges bl. a. linjens huvudsakliga
innehåll och uppläggning utifrån de riktlinjer som riksdagen har
antagit om linjens längd och inriktning. Utskottet konstaterade i betänkandet
UbU 1986/87:4 att miljövårdsfrågornas plats i utbildningarna vid de
tekniska högskolorna uppmärksammats på flera sätt och hänvisade till att
UHÄ skärpt kraven på miljövårdsutbildning vid den senast genomförda
revisionen av utbildningsplaner för civilingenjörsutbildningarna. Något
särskilt uttalande från riksdagens sida ansåg utskottet således inte vara nödvändigt
för att utbildningen vid de tekniska högskolorna skall få ett tillräckligt
inslag av miljövårdsundervisning. Utskottet anser att kraven i den nu |n

aktuella motionen är tillgodosedda i och med det som anförts i utskottets UbU 1986/87:16
betänkande 1986/87:4. Utskottet föreslår mot denna bakgrund att riksdagen
avslår motion 1986/87:Ub682.

I motion 1986/87:Ub641 (fp) yrkande 16 föreslås att riksdagen hos regeringen
begär att UHÄ får i uppdrag att på försök utforma en kursplan som
innebär att sista året på linjen för industriell organisation vid någon av landets
tekniska högskolor skal! bli helt engelskspråkig.

Utskottet vill med anledning av motionen inledningsvis anföra följande.

Någon allmän utbildningslinje för industriell organisation finns för närvarande
inte inom sektorn för tekniska yrken. Däremot finns industriell
organisation som särskilt ämnesområde vid flera tekniska högskolor.

Huvuddelen av det internationella samarbetet — framför allt inom forskningen
— bedrivs i dag som en integrerad del av högskolans reguljära verksamhet.
Medlen för internationalisering anvisas under anslaget Vissa särskilda
utgifter inom högskolan m. m. Medlen disponeras av UHÄ och fördelas
sedan några år tillbaka med utgångspunkt i lokala långsiktiga handlingsprogram.
Enligt regeringens föreskrifter skall medlen bl. a. användas
för att täcka kostnader för utveckling och introduktion av utbildning på
främmande språk inom högskolan. UHÄ har i anslagsframställning för
budgetåret 1987/88 redovisat att medel beviljats högskoleenheter som presenterat
behov av och planer för att utveckla delar av den reguljära utbildningen
på främmande språk. De kurser som anordnats har varit ämnade att
erbjuda utländska studerande utbildning i Sverige i utbyte mot att svenska
studerande ges förmånen att studera utomlands. Dessa kurser har i flera fall
även attraherat svenska studerande.

Utskottet kan således konstatera att det ankommer på de lokala högskolemyndigheterna
att anordna sådan utbildning som föreslås i motionen.

Något särskilt uttalande från riksdagen är mot denna bakgrund inte nödvändig.
Utskottet föreslår att riksdagen avslår motion 1986/87 :Ub641 yrkande
16.

Ingenjörsutbildning

I propositionen förordas att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta en
ny allmän utbildningslinje, benämnd verkstadsingenjörslinjen, om 80 poäng
den 1 juli 1987. Linjen skall bygga på gymnasieskolans naturvetenskapliga
och tekniska linjer och inriktas mot produktionsprocesser i verkstadsindustrin.
Budgetåret 1987/88 föreslås linjen förläggas till högskolan i Kalmar
med 30 nybörjarplatser.

1 motion 1986/87:Ub549 (s) yrkande 2 delvis begärs inrättande av verkstadsingenjörslinjen
vid högskolan i Skövde fr. o. m. budgetåret 1987/88.1
motion 1986/87:Ub668 (m) yrkande 5 begärs en utvärdering av verkstadsingenjörslinjen
innan förslag föreläggs riksdagen om lämplig lokalisering
av linjen till orter utöver Kalmar.

Utskottet har inget att erinra mot vad som anförts i propositionen om
verkstadsingenjörslinjen. Någon lokalisering av linjen till annan ort än
Kalmar är utskottet inte berett att föreslå. Utskottet förutsätter att de erfarenheter
som görs av utbildningen i Kalmar ingår i de överväganden som 11

kommer att ligga till grund för UHÄ:s förslag om en eventuell utbyggnad av UbU 1986/87:16
verkstadsingenjörslinjen i anslagsframställning för budgetåret 1988/89.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 1986/87:Ub549 yrkande 2
delvis och 1986/87:Ub668 yrkande 5.

Utskottet som i övrigt inte har något att erinra mot vad som anförts i propositionen
om de linjer som sammanförts i gruppen ingenjörsutbildning föreslår
att riksdagen fastställer de förordade planeringsramarna för dessa linjer.

I motion 1986/87 :Ub572 (m) föreslås en ny utbildning i räddningstjänst vid
universitetet i Lund för ledningspersonal för brandförsvar, polis och sjukvård.
Motionärerna påpekar att risker för allvarligare olyckshändelser har
ökat bl. a. med hänsyn till den ökade kemikalieanvändningen i samhället.

Detta ökar kraven på samhällets räddningstjänst.

Utskottet vill med anledning av motionen hänvisa till vad som anförs i
proposition 1986/87:95 om totalförsvarets fortsatta utveckling. Med räddningstjänst
avses de räddningsinsatser som staten eller kommunerna skall
svara för i fred vid olyckshändelser och överhängande fara för olyckshändelser
för att hindra och begränsa skador på människor eller egendom i
miljön. Även liknande insatser i krig benämns räddningstjänst. Statens
räddningsverk, som bildades 1 juli 1986, är central förvaltningsmyndighet
för frågor om befolkningsskydd, innefattande frågor om landtransporter
av farligt gods, och räddningstjänst. Verket är tillsynsmyndighet för bl. a.
den kommunala räddningstjänsten. Räddningsverket skall också planera
och genomföra utbildning och övning av civilförsvarsorganisationen och
av personal för räddningstjänst och sotningsväsendet samt av beredskapsorganisation
för kärnkraftsolyckor. Enligt föredragande statsrådet bör den
försöksverksamhet med högre räddningstjänstutbildning som genomförs
med personal från olika myndigheter utvecklas till ett permanent inslag i
verksamheten. Räddningsverket bör med täckning av sina självkostnader
kunna bedriva utbildning, genomföra kurser, seminarier osv. i syfte att
förbättra samhällets räddningstjänst.

Utskottet, som finnér att frågor om utbildning i räddningstjänst i första
hand skall hanteras av statens räddningsverk, föreslår att riksdagen avslår
motion 1986/87:Ub572.

Yrkesteknisk högskoleutbildning (YTH)

Regeringen har gett UHÄ i uppdrag dels att se över studieorganisationen
för YTH, dels att undersöka på vilka områden befintlig YTH-organisation
kan utnyttjas för ungdomsutbildning. UHÄ kommer att redovisa uppdraget
i september 1987. 1 avvaktan på resultatet av UHÄ:s utredning är föredragande
statsrådet inte beredd att ta ställning till förslag om ytterligare utbyggnad
av YTH.

I fyra motioner behandlas frågan om YTH med inriktning mot livsmedelsindustrin.
Sådan utbildning anordnas för närvarande vid universitetet i
Lund på livsmedelsindustrilinjen.

I motion 1986/87:Ub517 (m) yrkande 2 begärs att frågan om YTH med 12

inriktning mot livsmedelsindustrin i Skaraborgs län tas upp till prövning

under det fortsatta beredningsarbetet i regeringskansliet. 1 motionerna UbU 1986/87:16
1986/87:Ub549 (s) yrkande 2 delvis och 1986/87:Ub680 (c) yrkande 3 föreslås
en lokalisering av livsmedelsindustrilinjen till högskolan i Skövde budgetåret
1987/88 med 30 platser. Kan linjen inte finansieras via sektorsanslaget
föreslås i motion !986/87:Ub680 yrkande 3 att medel tillförs anslaget
för lokala och individuella linjer och enstaka kurser. I motion 1986/

87:Ub563 (fp) begärs att UHÄ får i uppdrag att utreda förutsättningarna att
anordna YTH i Norrland med inriktning mot livsmedelsindustrin.

Utskottet, som instämmer i vad som anförs om de yrkestekniska högskoleutbildningarna
i budgetpropositionen, är inte berett att ta ställning till
förslag om utbyggnad av livsmedelsindustrilinjen innan UHÄ redovisat
regeringens uppdrag beträffande YTH. Riksdagen bör därför avslå motionerna
l986/87:Ub517 yrkande 2, 1986/87:Ub549 yrkande 2 delvis, 1986/

87:Ub680 yrkande 3 och 1986/87:Ub563 och fastställa planeringsramar Väx
YTH i enlighet med vad som förordas i proposition 1986/87:100.

1 motion 1986/87 :Ub566 (vpk) yrkande 1 föreslås en försöksverksamhet i
syfte att ge YTH en viss forskningsinriktning. Försöksverksamheten bör inledas
med att till de yrkestekniska högskoleutbildningarna i Karlstad och
Gävle knyta kurser i vetenskapsteori, forskningsmetodik och pedagogik.

Utskottet vill med anledning av motionen anföra följande.

Alla högskoleutbildningar bör vara forskningsanknutna. Detta framgår
av högskolelagen. En särställning intar dock de yrkestekniska högskoleutbildningarna.

I proposition 1986/87:80 om forskning föreslås en förbättring av möjligheterna
till forskningsverksamhet för bl. a. lärare vid de mindre högskoleenheterna.
Utskottet kan således konstatera att ansträngningar görs för att
finna former för forskningsanknytning av den grundläggande högskoleutbildningen.
Dessa ansträngningar gäller även de yrkestekniska utbildningarna.
Utskottet anser därför inte att något särskilt uttalande från riksdagens
sida är nödvändigt för att starta en försöksverksamhet med forskningsanknytning
av YTH-utbildningar vid högskolorna i Karlstad och Gävle. Med
det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub566
yrkande 1.

Planeringsramar i övrigt

Utskottet har inget att erinra mot den förordade avvecklingen av nuvarande
yrkeshygienikerlinjen fr. o. m. budgetåret 1987/88 eller vad som i övrigt
föreslagits om lokalisering och dimensionering inom sektorn för tekniska
yrken och hemställer att riksdagen fastställer planeringsramar i övrigt i
enlighet med vad regeringen förordat.

Medelsanvisning

Utskottet har i det föregående biträtt regeringens förslag till planeringsramar.

I vad gäller medelsanvisningen föreslår regeringen att riksdagen till Ut 13 -

bildning för tekniska yrken förbudgetåret 1987/88 anvisar ett reservations- UbU 1986/87:16
anslag av 815 141 000 kr.

1 tre motioner begärs en ökning av sektorsanslaget för kvalitetsförstärkning
av civilingenjörsutbildningen. I motion 1986/87:Ub628 (c) yrkande 9
föreslås en ökning med 40 milj. kr. av anslaget till 855 141 000 kr. och i
motion 1986/87:Ub641 (fp) yrkande 7 föreslås en ökning med 20 milj. kr.
till 835 141 000 kr. Enligt motion 1986/87:Ub828 (m) yrkande 45 bör anslaget
förstärkas med 5 milj. kr. till 820 141 000 kr. 1 motion 1986/87:Ub607
(m, fp) yrkande 6 begärs en ökning av sektorsanslaget för kvalitetsförbättringar
av tekniska utbildningar vid högskolan i Karlstad.

Utskottet, som erinrar om de kvalitetsförstärkningar som genomförts under
senare år inom den tekniska sektorn, kan av statsfinansiella skäl inte nu
tillstyrka att ytterligare medel anvisas utan biträder regeringens förslag i
budgetpropositionen och avstyrker motionerna 1986/87:Ub628 yrkande 9,

1986/87:Ub641 yrkande 7, 1986/87:Ub828 yrkande 45 och 1986/87:Ub607
yrkande 6. Riksdagen bör för nästa budgetår anvisa ett reservationsanslag
av 815 141 000 kr. till Utbildning för tekniska yrken.

övriga utbildningsfrågor

I motion 1986/87:Ub260 (fp) yrkande 1 (A229) hemställs att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen sägs om kvalitet och
flexibilitet inom utbildningspolitiken. Någon ytterligare ökning av antalet
platser inom de tekniska utbildningarna bör inte göras; i stället bör kvalitetshöjande
åtgärder prioriteras. Motionärerna anför vidare att det kommer
att bli svårare att bedöma vilka krav på utbildning som i framtiden kommer
att ställas. En viktig uppgift för högskolan blir därför att ge grundläggande
baskunskaper av hög kvalitet med stora möjligheter till återkommande påbyggnad
genom olika former av fortbildning och vidareutbildning.

Utskottet anser att ansträngningar görs beträffande utbildningarna inom
den tekniska sektorn i den riktning som motionärerna anser önskvärd. Flera
åtgärder har vidtagits för att höja kvaliteten i civilingenjörsutbildningen.

Dels anvisades för budgetåret 1985/86 en resursförstärkning med sammanlagt
41 milj. kr., dels omklassificerades utbildningen från 160 till 180 poäng
bl. a. för att möjliggöra en lugnare studietakt och därmed öka examinationen.
Vidare har anslaget till utrustning tillfälligt förstärkts med 39 milj. kr.
per år under en treårsperiod. Även behovet av ökade insatser för fortbildning
och vidareutbildning har uppmärksammats från flera håll inom högskolesektorn.
Sådan utbildning finansieras via anslaget för Lokala och individuella
linjer och enstaka kurser. UHÄ följer frågan och har nyligen gjort
en kartläggning av fortbildning och vidareutbildning inom tekniksektorn
mot bakgrund av det ökade behovet av denna typ av utbildning.

Utskottet föreslår mot bakgrund av vad som anförts att riksdagen avslår
motion 1986/87:Ub260 yrkande 1.

I motion 1986/87 :Ub518 (s) begärs en utredning på regeringsnivå med uppgift
att föreslå en ny decentraliserad studieorganisation för högskolans tekniska
sektor i sin helhet. Individen skall fritt kunna välja studieort och 14

studieväg och kunna kombinera kortare och längre grundutbildning utan UbU 1986/87:16
studieorganisatoriska hinder. Vid de regionala högskolorna bör det finnas
ett kursutbud upp till 120 poäng.

Utskottet vill erinra om att UHÄ i anslagsframställning för budgetåret
1987/88 anmält att man i nästa års anslagsframställning kommer att redovisa
en samlad plan för de små och medelstora högskolornas utveckling.

Föredragande statsrådet anmäler för sin del i proposition 1986/87:100 att
han avser att återkomma till regeringen med principiellt grundade förslag
rörande de små och medelstora högskolornas långsiktiga utveckling. Med
det anförda avstyrker utskottet motion 1986/87:Ub518.

1 motion 1986/87:Ub628 (c) yrkande 26 begärs att regeringen i samarbete
med Norge och Finland tar initiativ till en utredning om en gemensam
arkitektskola för norra Skandinavien.

Utskottet vill erinra om att såväl utbildning som forskning inom arkitekturområdet
under senare år varit föremål för stora volymminskningar. Utskottet
anser det därför felaktigt att nu föreslå en utbyggnad inom det aktuella
området. Utskottet föreslår att riksdagen avslår motion 1986/87 :Ub628
yrkande 26.

1 motion 1986/87:Ub806 (c) yrkande 1 hemställs om att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som anförts om textil- och konfektionsutbildningen
i Borås. Denna får inte minskas.

Utbildning inom textil- och konfektionsområdet bedrivs vid högskolan i
Borås dels på textil- och konfektionsindustrilinjen (YTH), dels på textiloch
konfektionstekniklinjen som är en teknikerutbildning. Utskottet har
erfarit att UHÄ nyligen låtit utreda den textiltekniska högskoleutbildningen
i Sverige. Utredningen kommer att remissbehandlas, varefter UHÄ skall
ta ställning till den framtida utformningen av utbildningen inom detta område.

Utskottet föreslår — med hänvisning till pågående överväganden i frågan
— att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub806 yrkande 1.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

1. beträffande planeringsramar för den datavetenskapliga linjen
att riksdagen med avslag på motionerna 1986/87:Ub546, 1986/

87:Ub628 yrkande 17 och 1986/87:Ub820 yrkande 5 delvis fastställer
planeringsramar i enlighet med proposition 1986/87:100,

2. beträffande lokalisering av den datavetenskapliga linjen till universitetet
i Göteborg budgetåret 1988/89

att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub616,

3. beträffande lokalisering av den datavetenskapliga linjen till universitetet
i Stockholm budgetåret 1988/89

att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub652,

4. beträffande planeringsramar för geovetarlinjen, m. m.

att riksdagen med avslag på motionerna 1986/87:Ub507, 1986/ 15

87:Ub571 och 1986/87:Ub665 fastställer planeringsramar i enlighet UbU 1986/87:16
med proposition 1986/87:100,

5. beträffande planeringsramarför matematisk-naturvetenskapliga
utbildningar i övrigt

att riksdagen med avslag på motion 1986/87: Ub573 fastställer planeringsramar
i enlighet med vad som förordats i proposition 1986/

87:100,

6. beträffande kvalitetsförstärkningar av vissa matematisk-naturvetenskapliga
utbildningar vid universitetet i Umeå

att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub5 yrkande 28,

7. beträffande marint utbildningscentrum för havsforskning och
vattenteknik i Lysekil

att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub551,

8. beträffande laborativa alternativ för studerande som inte vill delta
i djurförsök

att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub813 yrkande 1,

9. beträffande planeringsram för den materialtekniska linjen

att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:100 och med avslag
på motionerna 1986/87 :Ub603 och 1986/87 :Ub608 fastställer planeringsram
för den materialtekniska linjen,

10. beträffande lokalisering av den materialtekniska linjen till universitetet
i Uppsala den I juli 1988

att riksdagen avslår motion 1986/87 :Ub668 yrkande 2,

11. beträffande planeringsramar för civilingenjörslinjer i övrigt
att riksdagen fastställer planeringsramar i enlighet med vad som förordats
i proposition 1986/87:100,

12. beträffande medel för planeringskostnader för teknisk-fysiklinjen
vid universitetet i Umeå

att riksdagen med avslag på motionerna 1986/87:Ub5 yrkande 26,

1986/87:Ub558 yrkandena 1, 2 och 3 samt 1986/87:Ub668 yrkandena
3 och 4 godkänner vad som förordats i proposition 1986/87:100,

13. beträffande lokalisering av civilingenjörsutbildningar till nya orter att

riksdagen avslår motionerna 1986/87:Ub549 yrkande 3, 1986/

87:Ub577 och 1986/87:Ub628 yrkande 18,

14. beträffande miljövårdsutbildning i civilingenjörsutbildningen
att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub682,

15. beträffande engelskspråkig utbildning inom civilingenjörsutbildningen att

riksdagen avslår motion 1986/87:Ub641 yrkande 16,

16. beträffande inrättande av och planeringsram för verkstadsingenjörslinjen
m. m.

att riksdagen med avslag på motionerna 1986/87:Ub549 yrkande 2
delvis och 1986/87:Ub668 yrkande 5, dels bemyndigar regeringen att
inrätta en allmän utbildningslinje, verkstadsingenjörslinjen, om 80
poäng den 1 juli 1987, dels fastställer planeringsram för linjen i enlighet
med vad som förordats i proposition 1986/87:100,

16

17. beträffande planeringsramar för ingenjörslinjerna i övrigt

att riksdagen fastställer planeringsramar i enlighet med vad som förordats
i proposition 1986/87:100,

18. beträffande utbildning i räddningstjänst
att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub572,

19. beträffande planeringsramar för yrkesteknisk högskoleutbildning att

riksdagen med avslag på motionerna 1986/87:Ub517 yrkande 2,
1986/87:Ub549 yrkande 2 delvis och 1986/87 :Ub680 yrkande 3 fastställer
planeringsramar i enlighet med vad som förordats i proposition
1986/87:100,

20. beträffande utredning om lokalisering av livsmedelsindustrilinjen
till Norrland

att riksdagen avslår motion 1986/87 :Ub563,

21. beträffande forskningsanknytning av yrkestekniska högskoleutbildningar att

riksdagen avslår motion 1986/87:Ub566 yrkande 1,

22. beträffande yrkeshygienikerutbildning

att riksdagen bemyndigar regeringen att avveckla nuvarande yrkeshygienikerutbildning
fr. o. m. budgetåret 1987/88,

23. beträffande planeringsramar i övrigt

att riksdagen fastställer planeringsramar i övrigt i enlighet med vad
som förordats i proposition 1986/87:100,

24. beträffande anslagsbeloppet

att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:100 och med avslag
på motionerna 1986/87:Ub607 yrkande 6, 1986/87:Ub628 yrkande
9, 1986/87:Ub641 yrkande 7 och 1986/87:Ub828 yrkande 45 till Utbildning
för tekniska yrkenför budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag
av 815 141 000 kr.,

25. beträffande kvalitet och flexibilitet inom utbildningspolitiken
att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub260 yrkande 1,

26. beträffande en ny decentraliserad studieorganisation för teknisk
sektor

att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub518,

27. beträffande gemensam arkitektskola för norra Skandinavien
att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub628 yrkande 26,

28. beträffande textil- och konfektionsutbildning i Borås
att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub806 yrkande 1.

Stockholm den 21 april 1987

På utbildningsutskottets vägnar

Lars Gustafsson

Närvarande: Lars Gustafsson (s), Pär Granstedt (c), Helge Hagberg (s),
Birgitta Rydle (m), Lars Svensson (s), Ylva Annerstedt (fp), Ingvar Johnsson
(s), Göran Allmér (m), Barbro Nilsson (s), Margareta Hemmingsson
(s), Lars Leijonborg (fp), Birger Hagård (m), Marita Bengtsson (s), Björn
Samuelson (vpk) och Kerstin Göthberg (c).

UbU 1986/87:16

17

Reservationer

UbU 1986/87:16

1. Planeringsramar för den datavetenskapliga linjen
(mom. 1)

Pär Granstedt (c), Birgitta Rydle (m), Ylva Annerstedt (fp), Göran Allmér
(m), Lars Leijonborg (fp), Birger Hagård (m) och Kerstin Göthberg (c)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med ”Utskottet är”
och slutar med ”5 delvis” bort ha följande lydelse:

Utskottet föreslår att den datavetenskapliga linjen lokaliseras till universiteten
i Göteborg och Stockholm. Efterfrågan på personer med sådan utbildning
är stor och det finns goda förutsättningar i såväl Göteborg som
Stockholm att anordna linjen. Datalogi kan för närvarande studeras på
matematikerlinjens datalogigren vid dessa universitet. Datalogigrenen är
emellertid otillräcklig som datautbildning på det naturvetenskapliga området
och bör ersättas av datavetenskaplig linje, omfattande 30 nybörjarplatser
på vardera orten. Utbildningen på den datavetenskapliga linjen bör
finansieras genom omfördelning av platser på matematisk-naturvetenskapliga
linjer inom ramen för resp. universitetets resurser. I övrigt tillstyrker
utskottet lokalisering och dimensionering av den datavetenskapliga linjen.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande planeringsramar för den datavetenskapliga linjen
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub628 yrkande 17 och
med anledning av proposition 1986/87:100 och motionerna 1986/
87:Ub546 och 1986/87:Ub820 yrkande 5 delvis fastställer planeringsramar
i enlighet med vad utskottet förordat,

2. Kvalitetsförstärkningar av vissa matematisknaturvetenskapliga
utbildningar vid universitetet i Umeå
(mom. 6)

Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”Utskottet
erinrar” och slutar med ”yrkande 28” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det är nödvändigt att förbättra rekryteringen av de
studerande till de matematisk-naturvetenskapliga utbildningarna vid universitetet
i Umeå. Genom att ge utbildning av hög kvalitet inom de områden
där Umeå har en särskild kompetens skulle förutsättningarna att rekrytera
studerande från hela landet förbättras. Utskottet föreslår därför att åtgärder
vidtas budgetåret 1988/89 för att höja kvaliteten i utbildningar på kemistlinjen,
biologlinjen och den datavetenskapliga linjen vid universitetet i
Umeå. Riksdagen börsom sin mening ge regeringen till känna vad utskottet
här anfört.

dets att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

6. beträffande kvalitetsförstärkning av vissa matematisk-naturvetenskapliga
utbildningar vid universitetet i Umeå

18

att riksdagen med bifall till motion 1986/87 :Ub5 yrkande 28 som sin UbU 1986/87:16
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Lokalisering av den materialtekniska linjen till
universitetet i Uppsala den 1 juli 1988 (mom. 9,
motiveringen, och 10)

Pär Granstedt (c), Birgitta Rydle (m), Ylva Annerstedt (fp), Göran Allmér
(m), Lars Leijonborg (fp), Birger Hagård (m) och Kerstin Göthberg (c)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med ”Utskottet har”
och slutar med ”linjen” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill med anledning av motion 1986/87:Ub668 yrkande 2 anföra
följande. Materialtekniklinjen vid KTH har haft rekryteringsproblem under
en längre tid. Enligt utskottet kan det därför bli stora svårigheter att
rekrytera studerande till linjen om den inrättas även i Uppsala. Utskottet
anser därför att någon utbyggnad av materialtekniklinjen vid universitetet i
Uppsala inte bör ske den 1 juli 1988 såsom anförs i propositionen. I enlighet
härmed avstyrker utskottet motionerna 1986/87:Ub603 och 1986/

87:Ub608. Utskottet ställer sig positivt till möjligheterna att utnyttja den
kompetens som finns i Bergslagen men anser att andra former för samverkan
bör väljas än dem som nu föreslagits.

dels aU moment 10 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

10. beträffande lokalisering av den materialtekniska linjen till universitetet
i Uppsala den 1 juli 1988

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub668 yrkande 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Medel för planeringskostnader för teknisk-fysiklinjen
vid universitetet i Umeå (mom. 12)

Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med ”För ett” och

slutar med ’T986/87:Ub5 yrkande 26” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att de befintliga resurserna bäst utnyttjas om den nuvarande
arbetsfördelningen mellan universitetet i Umeå och högskolan i Luleå
bibehålls. Den innebär att civilingenjörsutbildning och teknisk forskning
bedrivs vid högskolan i Luleå och att grundläggande utbildning och
forskning koncentreras till universitetet i Umeå. Utskottet kan därför inte
tillstyrka en utbyggnad av teknisk-fysiklinjen vid universitetet i Umeå. Flera
ämnesområden inom det tekniska området som krävs för linjen saknas i
Umeå, liksom en ingenjörsmässig inriktning av de grundläggande matematisk-fysiska
ämnena. För att tillföra universitetet i Umeå denna kompetens
krävs enligt utskottet betydande resurser utöver dem som föredragande
statsrådet beräknat i proposition 1986/87:100. 19

Utskottet anser inte att fysikerlinjen vid universitetet i Umeå — trots UbU 1986/87:16
rekryteringssvårigheter — bör avvecklas. Enligt utskottets uppfattning fyller
linjen ett behov och bör vidareutvecklas. De medel som av föredragande
statsrådet beräknats för planering för teknisk-fysiklinjen bör i stället användas
för att utveckla fysikerlinjen mot en inriktning som är anpassad till
universitetets speciella kompetensprofil.

dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

12. beträffande medel för planeringskostnader för teknisk-fysiklinjen
vid universitetet i Umeå

att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87:Ub5 yrkande 26,

1986/87:Ub558 yrkandena 1 och 2 samt 1986/87:Ub668 yrkandena 3
och 4 och med avslag på proposition 1986/87:100 och motion 1986/

87:Ub558 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

5. Engelskspråkig utbildning inom
civilingenjörsutbildningen (mom. 15)

Ylva Annerstedt och Lars Leijonborg (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ”Utskottet
kan” och slutar med "yrkande 16” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att en satsning på språkundervisning för studerande vid
de tekniska högskolorna är nödvändig för att Sverige skall kunna behålla
sin konkurrenskraft och möjlighet till kommunikation med omvärlden. Utskottet
föreslår därför att UHÄ får i uppdrag att försöksvis anordna engelskspråkig
utbildning inom det avslutande året på någon av civilingenjörslinjerna
som innefattar utbildning i industriell organisation. Utskottet
föreslåratt riksdagen med anledning av motion 1986/87 :Ub641 yrkande 16
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

dels att moment 15 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

15. beträffande engelskspråkig utbildning inom civilingenjörsutbildningen att

riksdagen med anledning av motion 1986/87:Ub641 yrkande 16
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Forskningsanknytning av YTH-utbildningar (mom. 21)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”yrkande 1” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att yrkesteknisk högskoleutbildning är en viktig del av
högskolans verksamhet som bör utvecklas. På sikt bör utbildningarna ges
möjlighet till viss forskningsanknytning. Utskottet föreslår därför att en
försöksverksamhet påbörjas vid högskolorna i Karlstad och Gävle genom

att kurser i vetenskapsteori, forskningsmetodik och pedagogik anordnas 20

för studerande på YTH-linjerna. Detta bör riksdagen som sin mening ge UbU 1986/87:16
regeringen till känna.

dels att moment 21 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

21. beträffande forskningsanknytning av YTH-utbildningarna
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub566 yrkande 1 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Anslagsbeloppet under Utbildning för tekniska yrken
(mom. 24)

Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med ”Utskottet,
som” och slutar med ”tekniska yrken” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att en kvalitetsförstärkning av civilingenjörsutbildningen
är nödvändig. UHÄ pekar i sin anslagsframställning för 1987/88 på att en
otillräcklig kostnadstäckning för nya utbildningsplatser lett till en kvalitetsförsämring
och att det nu krävs ytterligare resurser för att höja lärartätheten
och öka examinationen. Utskottet föreslår att anslaget för utbildning för
tekniska yrken höjs med 5 milj. kr. till 820 141 000 kr. för en kvalitetsförstärkning
av civilingenjörsutbildningen.

dels att moment 24 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

24. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub828 yrkande 45, med
anledning av proposition 1986/87:100 och motionerna 1986/

87:Ub607 yrkande 6, 1986/87:Ub628 yrkande 9, 1986/87:Ub641 yrkande
7 till Utbildning för tekniska yrken för budgetåret 1987/88 anvisar
ett reservationsanslag av 820 141 000 kr.,

8. Anslagsbeloppet under Utbildning för tekniska yrken
(mom. 24)

Ylva Annerstedt och Lars Leijonborg (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med "Utskottet,
som” och slutar med ”tekniska yrken” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att en kvalitetsförstärkning av civilingenjörsutbildningen
är nödvändig. UHÄ pekar i sin anslagsframställning för budgetåret 1987/

88 på att en otillräcklig kostnadstäckning för nya utbildningsplatser lett till
en kvalitetsförsämring och att det nu krävs ytterligare resurser för att höja
lärartätheten och öka examinationen. Utskottet föreslår att anslaget för
utbildning för tekniska yrken höjs med 8 milj. kr. till 823 141 000 kr. för en
kvalitetsförstärkning av civilingenjörsutbildningen.

dels att moment 24 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

24. beträffande anslagsbeloppet

att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:100 och motionerna
1986/87:Ub607 yrkande 6, 1986/87:Ub628 yrkande 9, 1986/ 21

87:Ub641 yrkande 7 och 1986/87:Ub828 yrkande 45 till Utbildning UbU 1986/87:16

för tekniska yrken för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag
av 823 141 000 kr.,

9. Anslagsbeloppet under Utbildning för tekniska yrken
(mom. 24)

Pär Granstedt och Kerstin Göthberg (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med ”Utskottet,
som” och slutar med ”tekniska yrken” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att en kvalitetsförstärkning av civilingenjörsutbildningen
är nödvändig. UHÄ pekar i sin anslagsframställning för budgetåret 1987/

88 på att en otillräcklig kostnadstäckning för nya utbildningsplatser lett till
en kvalitetsförsämring och att det nu krävs ytterligare resurser för att höja
lärartätheten och öka examinationen. Utskottet föreslår att anslaget för
utbildning för tekniska yrken höjs med 40 milj. kr. till 855 141 000 kr. för en
kvalitetsförstärkning av civilingenjörsutbildningen.

dels att moment 24 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

24. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub628 yrkande 9, med
anledning av proposition 1986/87:100 och motionerna 1986/

87:Ub607 yrkande 6, 1986/87:Ub641 yrkande 7 och 1986/87:Ub828
yrkande 45 till Utbildning för tekniska yrken för budgetåret 1987/88
anvisar ett reservationsanslag av 855 141 000 kr.,

10. Gemensam arkitektskola för norra Skandinavien
(mom. 27)

Pär Granstedt och Kerstin Göthberg (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”yrkande 26” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är värt att pröva förutsättningarna
för en gemensam arkitektskola för norra Skandinavien. Verksamheten
bör inriktas mot de särskilda krav som måste ställas på byggnader
i detta område. Regeringen bör därför ta initiativ till en gemensam nordisk
utredning av frågan.

dels att moment 27 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

27. beträffande gemensam arkitektskola för norra Skandinavien
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub628 yrkande 26 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

22