Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Utbildningsutskottets betänkande 1986/87:16

Om anslag till utbildning för tekniska yrken (prop. 1986/87:100)

 

UbU 1986/87:16

ÄTTONDE HUVUDTITELN

1 detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt riksdagen i proposition 1986/87:100 bilaga 10 (utbildningsdepartementet) under punkt D 8. Utbildning för tekniska yrken (s. 229 —247) jämte motioner.

Propositionen

Regeringen har föreslagit riksdagen att

1.   bemyndiga regeringen att inrätta en allmän utbildningslinje, verk-stadsingenjörslinjen, om 80 poäng den I juli 1987,

2.   bemyndiga regeringen att avveckla nuvarande yrkeshygienikerlinjen fr. o. m budgetåret 1987/88,

 

3,   fastställa planeringsramar enligt vad som förordats i propositionen,

4,   till Utbildning för tekniska yrken för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag av 815 141 000 kr.

Motionerna

1986/87:Ub5 av Cari Bildt m. fl. (m) vari — såviu nu är i fråga — yrkas

26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i rnotionen anförts.om riktlinjer för arbetsfördelningen mellan högskolorna i Umeå högskoleregion,"

28. att riksdagen hos regeringen till kommande.budgetproposition begär förslag till kvalitetssatsningar på vissa nyckelutbildningar vid Umeå uni­versitet i enlighet med vad som i motionen anförts.

l986/87:Ub260 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) vari — såvitt nu är i fråga och med hänvisning till vad som anförs i den till arbetsmarknadsutskottet remitterade motionen 1986/87:A229 — yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i mo­
tionen sägs om kvalitet och flexibilitet inom utbildningspolitiken.

1986/87:Ub507 av John Andersson (vpk) vari yrkas att riksdagen hos rege­ringen begär förslag om utbildning av geologer vid Umeå universitet.  .

1986/87 :Ub517 av Sten Svensson (m)och Ivar Virgin (m) vari —,såvitt nu är
i fråga — yrkas                                                         .■          .

2.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i mo-

1    Riksdagen 1986/87. 14 saml. Nr 16

tionen anförts om lokaliseringen av en linje för yrkesteknisk högskoleut-      UbU 1986/87:16 bildning (YTH) med inriktning mot livsmedelsindustrin till Skaraborgs län.

1986/87:Ub518 av Roland Sundgren m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som framförts i denna motion om en ny studieorganisation för den tekniska utbildningssektorn.

1986/87:Ub546 av Marianne Carlström m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet av datavetenskaplig utbildning vid Göteborgs universitet.

1986/87: Ub549 av Sven-Gösta Signell m. fi. (s) vari - såviu nu är i fråga -yrkas

2.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i mo­tionen anförts om inrättande av verkstadsingenjörslinje och livsmedelsin­dustrilinje vid högskolan i Skövde,

3.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i mo­tionen anförts om utlokalisering av civilingenjörsutbildning frän Chalmers tekniska högskola till högskolan i Skövde.

1986/87:Ub551 av Leif Olsson (fp) och Kenth Skårvik (fp) vari yrkas aU riksdagen hos regeringen begär en översyn av möjligheterna att göra Lyse­kil till ett marint utbildningscentrum för havsforskning och vattenteknik på gymnasie- och högskolenivå.

1986/87:Ub558 av Kersfin Keen (fp) vari yrkas

1.   aU riksdagen beslutar avslå förslaget om civilingenjörslinje i Umeå fr.o.m. 1988,

2.   att riksdagen beslutar överföra de 300 000 kr. som föreslagits för pla­nering av civilingenjörsutbildning i Umeå fill utveckling av fysikeriinjen,

3.   aU riksdagen beslutar stödja tekniska högskolan i Luleå med medel motsvarande kostnaderna för de sista åren i en civilingenjörsutbildning i Umeå.

l986/87:Ub563 av Britta Bjelle (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna väd som i motionen anförts om ett uppdrag till universitets- och högskoleämbetet i enlighet med innehållet i motionen.

1986/87:Ub566 av Björn Samuelson (vpk) och Bertil Måbrink (vpk) vari — såvitt nu är i fråga — yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till försöksverksamhet vid högskolorna i Karlstad och Gävle i enlighet med vad som i motionen an­förs.

l986/87:Ub571 av Karin Israelsson (c) vari yrkas att riksdagen beslutar
som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om
utbildningsinsatser för att vidga kompetensen vid högskolan i Luleå och        '

universitetet i Umeå inom ämnesområden tillhöriga gruvnäringen.

l986/87:Ub572 av Sten Andersson i Malmö m. fl. (m) vari yrkas att riksda­
gen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts
om en utökad räddningstjänstutbildning vid Lunds tekniska högskola.                 2

 

1986/87:Ub573 av Ulla Orring (fp) och Rune Ångström (fp) vari yrkas att      UbU 1986/87:16 riksdagen beslutar att hos regeringen begära att en allmän päbyggnadslinje med tre olika profiler — hälsoskydd, miljöskydd samt livsmedelstillsyn — vid universitetet i Umeå fr. o. m. 1 januari 1988.

l986/87:Ub577 av Kerstin Göthberg (c) och Larz Johansson (c) vari yrkas att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om teknisk utbildning vid högskolan i Eskilstuna —Väs­terås.

1986/87:Ub603 av Karl Boo (c) och Birgitta Hambraeus (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att civilingenjörsutbildning med material­teknisk utbildning startas vid Uppsala universitet den 1 juli 1987 med den avslutande delen förlagd till högskolan i Falun —Borlänge.

1986/87:Ub607 av Gullän Lindblad m. fl. (m, fp) vari - säviu nu är i fråga — yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att vissa kvali­
tetsförbättringar genom ökning av per capita-anslaget inom sektorn för
tekniska yrken bör komma högskolan i Karlstad till del.

1986/87:Ub608 av Inger Hestvik m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den planerade civilingenjörsutbild­ningen i materialteknik vid Bergslagens tekniska högskola bör starta enligt tidigare uppgjorda planer, alltså den 1 juli 1987.

l986/87:Ub616 av Kerstin Keen m. fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om vikten av förläggandet av en datavetenskaplig linje till Göteborgs universitet fr. o. m. år 1988.

1986/87:Ub628 av Pär Granstedt m. fl. (c) vari — säviu nu är i fråga — yrkas

9. att riksdagen beslutar att under anslaget D 8. Utbildning för tekniska yrken, anslå eU med 40 000 000 kr. förhöjt belopp om 855 141 000 kr. för aU möjliggöra kvalitetsförstärkningar inom tekniska sektorn,

17.  att riksdagen beslutar att den datavetenskapliga linjen skall inrättas i Göteborg och Stockholm genom omfördelning av platser inom resp. hög­skoleenhet,

18.  att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som anförs i motionen om decentraliserad civilingenjörsutbildning,

26. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära att regeringen tar initiativ för tillkomsten av en arkitektutbildning för norra Skandinavien.

1986/87:Ub641 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) vari — såvitt nu är i fråga — yrkas

7. att riksdagen beslutar att under anslaget D 8. Utbildning för tekniska
yrken anslå 20 000 000 kr. utöver vad regeringen har föreslagit,

16. att riksdagen hos regeringen begär att universitets- och högskoleäm­betet får i uppdrag att på försök utforma en kursplan som innebär att sista

året pä linjen för industriell organisation vid någon av landets tekniska              2

högskolor skall bli helt engelskspråkig.

 

1986/87:Ub652 av Elisabeth Fleetwood m. H. (m, fp, c) vari yrkas au riks-      UbU 1986/87:16
dagen hos regeringen begär att universitets-och högskoleämbetet ges i upp-          ■■      •

drag att inför budgetåret 1988/89 utarbeta förslag till en datavetenskaplig linje förlagd till Stockholm.

1986/87:Ub665 av Ture Ångqvist (s) vari yrkas att riksdagen som sin me­ning ger.regeringen till känna vad som i motionen anförts om åtgärder för     .     ■ utbildning av geologer vid Umeå universitet.

1986/87:Ub668 av Birgitta Rydle m. fl. (m) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas                                               . ■

2.   att riksdagen avslår regeringens förslag att förlägga en materialteknisk  • linje inom civilingenjörsutbildningen till Uppsala universitet,                                                                             ■■   ■•

3.   att riksdagen avslår regeringens förslag att ersätta fysikerutbildningen i Umeå med en teknisk fysiklinje inom civilingenjörsutbildningens ram, ■

4.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i mo­tionen anförts om en ny naturvetarlinje i Umeå,

5.   att riksdagen hos regeringen begär en utvärdering av verkstadsingen-jörslinjen, innan förslag föreläggs riksdagen om lämplig lokalisering av ifrågavarande linje till orter utöver Kalmar.

1986/87:Ub680 av Gunilla André (c) och Bengt Kindbom (c) vari - såviU nu är i fråga — yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i mo­tionen anförts om inrättandet av en livsmedelsindustrilinje (60 poäng) med 30 platser vid högskolan i Skövde budgetåret 1987/88 alternativt att ansla­get Lokala och individuella linjer och enstaka kurser tillförs medel för inrät-tandet av en lokal linje om 80 poäng med inriktning mot livsmedelsindus­trin.

1986/87:Ub682 av Karl Erik Olsson m. fl. (c) vari — med hänvisning till
vad som anförts i den till jordbruksutskottet remitterade motionen 1986/
87:Jo837 — yrkas att riksdagen begär att regeringen skall återkomma med
förslag om förbättrad utbildning i naturresurshushällning och miljövård i
enlighet med vad som anförts i motionen.                                      •      .      ■  ■

1986/87 :Ub806 av Lennart Brunander (c) och Marianne Andersson (c) vari

—  såvitt nu är i fråga — yrkas

1. alt riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i mo­tionen anförts om tekoutbildningen i Borås.

1986/87:Ub813 av Kerstin Gellerman (fp) och Ingela Mårtensson (fp) vari

—  såvitt nu är i fråga — yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om laborativa alternativ i utbildningen på högskolenivå.

l986/87:Ub820 av Ingela Gardner m. H; (m) vari — såvitt nu är i fråga — yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i mo­tionen anförts angående omfördelning av platser inom högskolan (delvis).

 

T986/87:Ub828 av Birgitta Rydle m.n. (m) vari - såviu nu är i fråga - '   UbU 1986/87:16 yrkas

45. att riksdagen beslutar att till D 8. Utbildning för tekniska yrken för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag av 820 141 000 kr.

Utskottet

Matematjskntiirvetenskapllg utbildning

Regeringen har uppdragit åt UHÄ att lägga fram förslag till en långsiktig samlad planering av de matematisk-naturvetenskapliga utbildningarna. Den skall bygga på en bedömning av arbetsmarknadens långsiktiga behov, nuvarande resursutnyttjande och konsekvenser för forskningen på resp. område m. m. Enligt uppdraget skall UHÄ särskilt pröva det förväntade behovet av matematisk utbildning i förhällande till behovet av dataveten­skaplig utbildning. 1 avvaktan pä UHÄ:s förslag är föredragande statsrådet inte beredd att ta ställning till en lokalisering av den datavetenskapliga linjen till universitetet i Göteborg, vilket UHÄ föreslagit i anslagsframställningen för budgetåret 1987/88.

1 motion !986/87:Ub546 (s) yrkas att den datavetenskapliga linjen skall lokaliseras till universitetet i Göteborg. 1 motion 1986/87:Ub628 (c) yrkan­de 17 föreslås e" lokaHseringfill såväl universitetet i Göteborg som univer­sitetet i Stockholm. Finansieringen föreslås ske genom en omföidelning av platser på matematisk-naturvetenskapliga linjer inom resp. enhet. Den da-tavetenskapHga linjen bör enligt motion 1986/87:Ub820 yrkande 5 delvis kunna inrättas vid universitetet i Stockholm fr. o. m. budgetåret 1987/88 genom ornfördelning av medel.

Utskottet är — i likhet med föredragande statsrådet — inte berett att tillstyrka en lokalisering blidgetåret 1987/88 av den'datavetenskapliga lin­jen till universiteten i Göteborg och Stockholm innan UHÄ redovisat sitt uppdrag qm de rnatematisk-naturvetenskapliga utbildningarna. Utskottet föreslår att riksdagen fastställer planeringsramar för den dalavetenskapliga linjen i enljghet med vad som förordas i budgetpropositionen. Ulskdllet avstyrker därmed mpfionerna 1986/87:Ub546, 1986/87:Ub628 yrkande 17 och 1986,/87:Ub82p yrkande 5 delvis.

Med denna motivering avstyrker utskottet även motion 1986/87:Ub616 ., (fp) i vilken föresjås en lokalisering av den datavetenskapliga linjen till universitetep i Göteborg fr. o. m. budgetåret 1988/89.

Utskottet avstyrker med samma motivering motion 1986/87:Ub652 (m, fp, c) om att budgetåret 1988/89 lokalisera linjen till Stockholm.

Geologer utbildas i dag på den treåriga geovetarlinjen som anordnas vid-universiteten i Göteborg, Lund, Stockholm och Uppsala. Mot bakgrund av all tillströmningen till geovetarlinjen fortsätter all minska föreslär UHÄ i anslagsframställningen för budgetåret 1987/88 att 15 platser på geovetar­linjen i Uppsala överflyttas till andra naturvetarlinjer och alt 3 platser på linjen dras in i Stockholm. Enligt föredragande statsrådet kan det finnas skäl att rninska planeringsramen på geovetarlinjen och att öka på fysiker-

I *    Riksdagen 1986/87. 14 saml. Nr 16

linjen. Sädana förändringar kan emellertid högskoleenheterna själva ge-      UbU 1986/87:16 nomföra inom ramen för gällande planeringssystem.

I motion 1986/87:Ub507 (vpk) föreslås med hänvisning till gruvnäring­ens behov att en utbildningslinje för geologer lokaliseras till universitetet i Umeå. Den utbildning i kemi, fysik och matematik som redan finns vid universitetet ger goda förutsättningar för all anordna en geologulbildning. Pä liknande sätt föresläs i motion 1986/87:Ub571 (c) att en geologulbild­ning förläggs till Umeå som ger möjligheter till utbildning i geokemi, berg­grundslära och kvartärgeologi. 1 samma motion föresläs även all forsk­ningsinsatserna för gruvnäringen vid högskolan i Luleå förstärks. Även i motion l986/87:Ub665 (s) föreslås en lokalisering av geologutbildning fill universitetet i Umeå.

Utskottet anser att den svaga rekryteringen till geovetarlinjen knappast motiverar en utbyggnad av linjen vid universitetet i Umeå. Inte heller anser utskottet att en förstärkning av forskningsinsatserna i anslutning till geotek­nologilinjen vid högskolan i Luleå är motiverad. Enligt vad UHÄ framfört i anslagsframställning för budgetåret 1987/88 hör denna linje till de civilin­genjörsutbildningar som har svårast att rekrytera studerande. Riksdagen bör därför avslå motionerna 1986/87:Ub507, 1986/87:Ub571 och 1986/ 87:Ub665 och fastställa planeringsramar för geovetarlinjen i enlighet med vad som förordats i proposition 1986/87:100.

1 motion 1986/87:Ub573 (fp) föresläs inrättande av en allmän påbyggnads­linje om 20—40 poäng i miljö- och hälsoskydd vid universitetet i Umeå. Lin­jen, som skall bygga på den nuvarande miljö- och hälsoskyddslinjen om 120 poäng, föreslås få tre olika inriktningar, nämligen hälsoskydd, miljöskydd och livsmedelstillsyn.

Utskottet finner inte anledning att tillstyrka motionärernas yrkande. Var­ken UHÄ eller högskolan i Umeå har i anslagsframställning för budgetåret 1987/88 framfört något sådant förslag. Utskottet föreslår att riksdagen av­slår motion 1986/87:Ub573.

Utskottet, som i övrigt inte har något att erinra mot de i budgetpropositio­nen förordade planeringsramarna för de matematisk-naturvetenskapliga linjerna, föreslår att riksdagen fastställer dessa planeringsramar.

1 motion 1986/87:Ub5 (m) yrkande 28 hemställs att riksdagen hos regering­en för nästa budgetår begär förslag till kvalitetsförstärkningar av vissa mate­matisk-naturvetenskapliga utbildningar, nämligen kemistlinjen, biologlin­jen och den data vetenskapliga linjen, vid universitetet i Umeå för att förbätt­ra rekryteringen av studerande.

Utskottet erinrar om att UHÄ har regeringens uppdi-ag att lägga fram förslag till en långsiktig samlad planering av de matematisk-naturveten­skapliga utbildningarna. Frågor om särskilda satsningar pä de i motionen nämnda utbildningarna kommer att behandlas i det sammanhanget. Ut­skottet anser inte att något särskilt uttalande från riksdagens sida är nöd­vändigt. Riksdagen bör mot denna bakgrund avslå motion 1986/87:Ub5 yrkande 28.

1 mofion 1986/87:Ub55l (fp) begärs att det i Lysekil kommer till stånd eU marint utbildningscentrum för havsforskning och vattenteknik på gymnasie-

 

och högskolenivå. 1 Lysekil finns redan två institutioner som i hög grad bör      UbU 1986/87:16 kunna utgöra grund för den föreslagna satsningen, nämligen fiskeristyrel­sens havsfiskelaboratorium och Kungl. vetenskapsakademiens marinbiolo­giska station i Kristineberg.

Utskottet vill med anledning av motionen anföra följande.

Tidigare under detta riksmöte avslog riksdagen efter förslag frän utbild­ningsutskottet (UbU 1986/87:4) en motion med motsvarande yrkande. Ut­skottet kunde dä konstatera att havsforskning även i framtiden skulle kom­ma att finnas i Lysekil och dess närhet. Dä det gällde frågan om gymnasieut­bildning hänvisade utskottet till den kommunala huvudmannens ansvar att planera för utbildningen och att framföra sina önskemål om den till läns­skolnämnden. Vad gäller motionen i övrigt vill utskottet hänvisa till vad som anförts i regeringens proposition 1986/87:80 om forskning. Ansvaret för den marina forskningen bör enligt denna knytas till universiteten i Stockholm, Göteborg och Umeå. Varje berört universitet bör samla sin verksamhet till ett baslaboratorium. Universitetet i Göteborg och Veten­skapsakademien bör gemensamt diskutera hur samarbetet dem emellan kan utvecklas i syfte att utnyttja Kristinebergs marinbiologiska station som baslaboratorium i former som tillförsäkrar universitetet ett rimligt inflytan­de.

Utskottet föreslår, med hänvisning till vad som anförts i proposition 1986/87:80, bil. 6 s. 99-100, aU riksdagen avslår mofion 1986/87:Ub551.

I motion 1986/87:Ub8l3 (fp) yrkande 1 begärs att det ordnas laborativa alternativ för studerande som av etiska skäl inte vill delta i djurförsök.

Utbildningsutskottet har vid två tidigare tillfällen behandlat motioner om möjligheten att avstå från att delta i djurförsök inom högskoleutbild­ningen. 1 betänkandet UbU 1982/83:23 redovisade utskottet au de stude­rande har möjlighet att ansöka om befrielse hos linjenämnden från under­visningsmoment som innehåller djurförsök. 1 betänkandet UbU 1984/85:2 visade utskottet pä att betydande ansträngningar gjorts pä mänga håll för att informera de studerande och även erbjuda alternativ. Utskottet förutsat­te att UHÄ och de lokala högskolemyndigheterna följer frågan och ser till att eventuella brister beträffande information till de studerande avhjälps.

1 den nu aktuella motionen begärs att laborativa alternativ ordnas för studerande som inte vill delta i djurförsök. Ansvaret för att anordna sädana moment bör enligt motionärerna ankomma pä berörda linjenämnder.

Utskottet har erfarit att UHÄ noga följer frågan om djurförsök i utbild­
ningen. 1 en nyligen anordnad konferens har verket diskuterat frågan med
berörda linjenämnder, varvid bl. a. universitetet i Uppsala redovisade alter­
nativ till utbildningsmoment vari ingår djurförsök. Med anledning av över­
läggningarna avser UHÄ bl. a. att bygga upp en informationsbank i vilken
skall ingå uppgifter om såväl utbildningsmoment vari ingår djurförsök som
alternativ till sädana. Syftet är att underlätta erfarenhetsutbyte mellan ut­
bildningsanordnare. Utbildningsutskottet kan således konstatera att an­
strängningar görs från såväl UHÄ som lokala högskolemyndigheter att
anordna laborativa alternativ.för studerande som inte vill delta i djurför­
sök. Utskottet föreslär, med hänvisning till vad som anförts, att riksdagen
avslår motion 1986/87:Ub8l3 yrkande 1.                                                               '

 

Civilingenjörsutbildning                                                                 UbU 1986/87:16

1 propositionen framhålls att den materialtekniska utbildning som nu be­drivs i Bergslagen bör kompletteras med civilingenjörsutbildning där. Före­dragande statsrådet föreslär därför att civilingenjörsutbildning med materi­alteknisk inriktning byggs ut vid universitetet i Uppsala den 1 juli 1988. Utbildningen skall inledningsvis bekostas med regionalpolitiska medel i anslutning till insatser i Bergslagen. Möjligheten att förlägga några av de mera tillämpade delarna av materialtekniklinjen vid KTH till högskolorna i Gävle —Sandviken och Falun —Borlänge bör också övervägas.

1 motionerna 1986/87:Ub603 (c) och 1986/87:Ub608 (s) yrkas aU den föreslagna utbildningen bör starta redan den 1 juli 1987 vid universitetet i Uppsala med den avslutande delen förlagd till högskolan i Falun —Bor­länge.

1 motion 1986/87 :Ub668 (m) yrkande 2 avstyrks förslaget till material­teknisk utbildning vid universitetet i Uppsala. Den materialtekniska linjen vid KTH har under en läng tid haft rekryteringsproblem, varför motionä­rerna anser det tveksamt rried en utbyggnad av linjen. Man är positiv till att utnyttja den kompetens som finns i Bergslagen, men anser att andra former för detta bör väljas. De positiva rekryteringseffekter som eftersträvas kan uppnås genom att industrier erbjuder de studerande möjlighet till examens­arbete.

Utskottet har inget att erinra mot den förordade utbyggnaden av materi­alteknisk utbildning vid universitetet i Uppsala den 1 juli 1988. De medel som industridepartementet anslagit till Uppsala högskoleregion för att ut­veckla projektet "Bergslagens tekniska högskola" syftar till att åstadkomma en kraftsamling inom den tekniska högskolesektorn. Enligt utskottets upp­fattning kräver emellertid utbyggnad av civilingenjörsutbildning inom det materialtekniska området en omsorgsfull planering och en långtgående samverkan mellan olika högskoleenheter. Utskottet anser det därför inte möjligt med en utbildningsstart redan.den 1 juli 1987. Utskottet föreslår med hänvisning till vad som anförts att riksdagen avslår motionerna 1986/ 87:Ub603, l986/87:Ub608 och 1986/87:Ub668 yrkande 2 samt godkänner vad som i propositionen förordas om planeringsram för den materialteknis­ka linjen.

Regeringen föreslär att riksdagen faslstäWerplaneringsramarför civilingen­jörsutbildningen innebärande en ökning med 85 nybörjarplatser. Utskottet tillstyrker förslaget.

Enligt vad som anförs i propositionen bör den fortsatta planeringen inrik­tas på att teknisk-fysiklinjen anordnas med 30 nybörjarplatser vid universi­tetet i Umeå fr. o. m. budgetåret 1988/89. Samtidigt bör fysikerlinjen vid universitetet avvecklas. Föredragande statsrådet räknar med att den nya civilingenjörsutbildningens tre första är genomförs inom de ekonomiska ramar som universitetet i dag disponerar för naturvetenskaplig utbildning. För de sista åren i utbildningen uppskattas kostnaden till högst 1 milj. kr. För budgetåret 1987/88 beräknas 300 000 kr. för planering av utbildningen.

Några ytterligare resurser för forskning eller lokaler kommer inte att anvi-

8 sas.

 

1 motionerna 1986/87:yb558 (fp) yrkandena 1 och 2 samt 1986/ UbU 1986/87:16 87:Ub668 (m) yrkandena ,3 och 4 yrkas avslag på regeringens förslag till teknisk-fysiklinje i Umeå. 1 stället föresläs att de medel som beräknats i propositionen för planering av utbildningen används för en utveckling av fysikerlinjen vid universitetet. I motion 1986/87:Ub558 yrkande 3 föresläs dessutom att den miljon som beräknats för den avslutande delen av civil­ingenjörsutbildningen skall användas av högskolan i Luleå dels för rekryte­ringsfrämjande åtgärder, dels för att stödja företag utanför högskoleorten som erbjuder de studerande möjlighet till examensarbete.

1 motion l986/87:Ub5 (m) yrkande 26 begärs att riksdagen som sin me­ning ger regeringen till känna vad som anförs om riktlinjerna för arbetsför­delningen mellan högskolorna i Umeå högskoleregion. Motionärerna framhåller att långsiktiga satsningar kräver att de befintliga resurserna ut­nyttjas sä effektivt som möjligt. Riktlinjer för arbetsfördelningen mellan Luleå, Umeå, Östersund och Sundsvall bör därför läggas fast sä att det bland annat klart framgår att satsningar som gäller civilingenjörsutbild­ningar förläggs till högskolan i Luleå och inte till Umeå.

Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande.

För ett effektivt utnyttjande av tillgängliga resurser är det enligt utbild­ningsutskottets mening väsentligt att den nuvarande arbetsfördelningen mellan universitetet i Umeå och högskolan i Luleå bibehålls. Denna arbets­fördelning innebär att civilingenjörsutbildning och teknisk forskning be­drivs vid högskolan i Luleå och att grundläggande utbildning och forskning i matematik, fysik och kemi förläggs till universitetet i Umeå. Fördelningen, som lades fast då den högre tekniska utbildningen byggdes upp i Norrland,. är gjord med hänsyn tagen till de regionala förutsättningarna och de resur­ser för utbildning och forskning som redan då fanns i regionen. Den före­slagna lokaliseringen av teknisk-fysiklinjen till Umeå är att betrakta som ett undantag och motiveras av att linjen bygger på den kompetens som redan finns i Umeå. Emellertid saknas i Umeå fiera ämnesområden inom det tekniska området som krävs för en teknisk-fysiklinje. En nödvändig förut­sättning för anordnande av denna linje i Umeå är därför enligt föredragan­de statsrådet att en möjlighet till samverkan med högskolan i Luleå och KTH kan åstadkommas. Mot bakgrund av vad som nu anförts vill utskottet stryka under att den civilingenjörsutbildning som planeringen avser att leda fram till, i så stor utsträckning som möjligt bör anpassas till de utbild­nings- och forskningsmässiga förutsättningar som redan finns vid universi­tetet i Umeå. Kostnaderna för linjen bör hällas inom ramen för de beräk­ningar som föredragande statsrådet redovisar i propositionen. Med det an­förda har utskottet ingen erinran mot en planering av en teknisk-fysiklinje vid universitetet i Umeå. Riksdagen bör avslå motionerna 1986/87:Ub558 ' yrkandena 1,2 och 3,1986/87:Ub668 yrkandena 3 och 4 samt 1986/87:Ub5 yrkande 26.

I tre motioner föresläs lokalisering av civilingenjörsutbildning till nya orter. I motion l986/87:Ub577 (c) föreslås att utbildning anordnas vid högskolan i Eskilstuna-Västerås motsvarande de inledande delarna av civilingenjörsut­bildning. Motionärerna föreslår att högskolan utökas med totalt 400 nybör­jarplatser för ingenjörs- och civilingenjörsutbildning fr. o. m. budgetåret

 

1988/89. I motion 1986/87:Ub549 (s) yrkande 3 föresläs en utlokalisering UbU 1986/87:16 av de tvä första åren av civilingenjörsutbildning från Chalmers tekniska högskola till högskolan i Skövde. Planeringsramen föreslås omfatta 60 plat­ser. I motion 1986/87:Ub628 (c) yrkande 18 föresläs att en civilingenjörsut­bildning med basutbildning vid KTH och avslutande utbildning vid hög­skolan i Gävle —Sandviken anordnas. UHÄ bör vidare få i uppdrag att utreda möjligheterna att decentralisera utbildningar vid de tekniska hög­skolorna i Göteborg, Lund och Luleå.

Utskottet erinrar om förslaget i propositionen att anordna den material­tekniska linjen vid universitetet i Uppsala den 1 juli 1988 med möjlighet att förlägga de avslutande delarna till högskolorna i Gävle —Sandviken och Falun —Borlänge. Även möjligheten att förlägga några av de mera tilläm­pade delarna av materialtekniklinjen vid KTH till dessa högskolor skall -övervägas. Detta tillgodoser enligt utskottets mening i stort önskemålen i motion 1986/87:Ub628 yrkande 18, varför den bör avslås av riksdagen.

Utskottet vill med anledning av motionerna peka på de svårigheter som är förenade med utlokalisering av teknisk högskoleutbildning och som UHÄ redovisat i skrivelse till regeringen den 29 september 1986 om viss matematisk-naturvetenskaplig och teknisk utbildning. Den största svårig­heten är rekryteringsläget i vad gäller behöriga sökande till utbildningen som för fiera ingenjörs- och civilingenjörsutbildningar är bekymmersamt. Nyetablering av tekniska utbildningar är också förknippad med stora kost- ■ nåder för investeringar i utrustning. Även tillgången på lärare ger anledning ull viss försiktighet. Något ytterligare förslag till utlokalisering av civilin­genjörsutbildning är därför utskottet inte nu berett att tillstyrka. Utskottet vill emellertid peka på att föredragande statsrådet i propositionen räknar med att UHÄ i sitt fortsatta planeringsarbete undersöker förutsättningarna för samverkan mellan olika högskolor liknande den som nu föresläs på det materialtekniska området. Ett samarbete kan bidra till bätte utbildnings­möjligheter och ett bättre tillvaratagande av den kompetens som finns i olika delar av landet. Utskottet föreslår med det anförda att riksdagen av­slår mofionerna 1986/87:Ub549 yrkande 3 och 1986/87:Ub577.

1 motion 1986/87:Ub682 (c) yrkas att riksdagen begär att regeringen åter­kommer med förslag om förbättrad utbildning i naturresurshushällning och miljövård. Bland de mest angelägna reformerna pä kort sikt är enligt motio­närerna miljövårdsutbildning i civilingenjörsutbildningen.

Utskottet vill peka på att utbildningsplaner fastställs av UHÄ för allmän
utbildningslinje och päbyggnadslinje. I planerna anges bl. a. linjens huvud­
sakliga innehåll och uppläggning utifrån de riktlinjer som riksdagen har
antagit om linjens längd och inriktning. Utskottet konstaterade i betänkan­
det UbU 1986/87:4 att miljövårdsfrågornas plåts i utbildningarna vid de
tekniska högskolorna uppmärksammats pä fiera sätt och hänvisade till att
UHÄ skärpt kraven på miljövårdsutbildning vid den senast genomförda
revisionen av utbildningsplaner för civilingenjörsutbildningarna. Något
särskilt uttalande frän riksdagens sida ansåg utskottet således inte vara nöd­
vändigt för att utbildningen vid de tekniska högskolorna skall få ett tillräck­
ligt inslag av miljövärdsundervisning. Utskottet anser att kraven i den nu           in

 

aktuella motionen är tillgodosedda i och med det som anförts i utskottets      UbU 1986/87:16 betänkande 1986/87:4. Utskottet föreslår mot denna bakgrund att riksda­gen avslår motion l986/87:Ub682.

1 motion 1986/87:Ub641 (fp) yrkande 16 föreslås att riksdagen hos rege­ringen begär att UHÄ får i uppdrag att pä försök utforma en kursplan som innebär att sista året på linjen för industriell organisation vid någon av landets tekniska högskolor skall bli helt engelskspråkig.

Utskottet vill med anledning av motionen inledningsvis anföra följande.

Någon allmän utbildningslinje för industriell organisation finns för när­varande inte inom sektorn för tekniska yrken. Däremot finns industriell organisation som särskilt ämnesområde vid flera tekniska högskolor.

Huvuddelen av det internationella samarbetet — framför allt inom forsk­ningen — bedrivs i dag som en integrerad del av högskolans reguljära verk­samhet. Medlen för internationalisering anvisas under anslaget Vissa sär­skilda utgifter inom högskolan m. m. Medlen disponeras av UHÄ och för­delas sedan några år tillbaka med utgångspunkt i lokala långsiktiga hand­lingsprogram. Enligt regeringens föreskrifter skall medlen bl. a, användas för att täcka kostnader för utveckling och introduktion av utbildning på främmande språk inom högskolan. UHÄ har i anslagsframställning för budgetåret 1987/88 redovisat att medel beviljats högskoleenheter som pre­senterat behov av och planer för att utveckla delar av den reguljära utbild­ningen på främmande språk. De kurser som anordnats har varit ämnade att erbjuda utländska studerande utbildning i Sverige i utbyte mot att svenska studerande ges förmånen att studera utomlands. Dessa kurser har i fiera fall. ■ även attraherat svenska studerande.

Utskottet kan således konstatera att det ankommer på de lokala högsko­lemyndigheterna att anordna sådan utbildning som föreslås i motionen. Något särskilt uttalande från riksdagen är mot denna bakgrund inte nöd­vändig. Utskottet föreslår att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub641 yr­kande 16.

Ingenjörsutbildning

I propositionen förordas att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta en ny allmän utbildningslinje, benämnd verkstadsingenjörslinjen, om 80 poäng den I juli 1987. Linjen skall bygga på gymnasieskolans naturvetenskapliga och tekniska linjer och inriktas mot produktionsprocesser i verkstadsindu­strin. Budgetåret 1987/88 föreslås linjen förläggas till högskolan i Kalmar med 30 nybörjarplatser.

I motion 1986/87:Ub549 (s) yrkande 2 delvis begärs inrättande av verk­stadsingenjörslinjen vid högskolan i Skövde fr. o. m. budgetåret 1987/88.1 motion 1986/87:Ub668 (m) yrkande 5 begärs en utväråering avverkstads-ingenjörslinjen innan förslag föreläggs riksdagen om lämplig lokalisering av linjen till orter utöver Kalmar.

Utskottet har inget att erinra mot vad som anförts i propositionen om
verkstadsingenjörslinjen. Någon lokalisering av linjen till annan ort än
Kalmar är utskottet inte berett att föreslå. Utskottet förutsätter att de erfa­
renheter som görs av utbildningen i Kalmar ingår i de överväganden som            11

 

kommer att ligga till grund för UHÄ:s förslag om en eventuell utbyggnad av      UbU 1986/87 :16 verkstadsingenjörslinjen i anslagsframställning för budgetaret  1988/89. Med det anförda avstyrker utskottet motionerria 1986/87:Ub549 yrkande 2,, delvis och 1986/87:Ub668 yrkande 5.

Utskottet som i övrigt inte har något att erinra mot vad som anförts i propo­sitionen om de linjer som sammanförts i gruppen ingenjörsutbildning före­slär att riksdagen fastställer de förordade/'/a«en>7i'/-flwar/7« för dessa lin­jer.

I motion 1986/87 :Ub572 (m) föreslås en ny M/Mrfn(>7/raWJn;rt5(/a>w/vid universitetet i Lund för ledningspersonal för brandförsvar, polis och sjuk­vård. Motionärerna påpekar att risker för allvarligare olyckshändelser har ökat bl. a. med hänsyn till den ökade kemikalieanvändningen i samhället. Detta ökar kraven på samhällets räddningstjänst.

Utskottet vill med anledning avmotionéri hänvisa till vad som anförs i proposition 1986/87:95 om totalförsvarets fortsatta utveckling. Med rädd­ningstjänst avses de räddningsinsatser som staten eller kommunerna skall svara för i fred vid olyckshändelser och överhängande fara för olyckshän­delser för att hindra och begränsa skador på människor eller egendom i miljön. Även liknande insatser i krig benämns räddningstjänst. Statens räddningsverk, som bildades I juli 1986, är central förvaltningsmyndighet för frågor om befolkningsskydd, innefattande frågor om landtransporter av farligt gods, och räddningstjänst. Verket är tillsynsmyndighet för bl. a. den kommunala räddningstjänsten. Räddningsverket skall också planera och genomföra utbildning och övning av civilförsvarsorganisationen och av personal för räddningstjänst och sotningsväsendet samt av beredskaps­organisation för kärnkraftsolyckor; Enligt föredragande statsrådet bör den försöksverksamhet med högre räddningstjänstutbildning som genomförs med personal från olika myndigheter utvecklas till ett permanent inslag i verksamheten. Räddningsverket bör med täcknirig av sina självköstnader kunna bedriva utbildning, genomföra kurser, seminarier osv. i syfte att förbättra samhällets räddningstjänst.

Utskottet, som finner att frågor om utbildning i räddningstjänst i första hand skall hanteras av statens räddningsverk, föreslår att riksdagen avslår mofion 1986/87:Ub572.

Yrkesteknisk högskoleutbildning (YTH)

Regeringen har gett UHÄ i uppdrag dels att se över studieorganisationen
för YTH, dels att undersöka på vilka områden befintlig YTH-organisation
kan utnyttjas för ungdomsutbildning. UHÄ kommeratt redovisa uppdraget
i september 1987. I avvaktan på resultatet av UHÄ:s utredningar föredra-    j

gande statsrådet inte beredd att ta ställning till förslag om ytterligare ut­
byggnad av YTH.                                                             .         .

1 fyra motioner behandlas frågan om YTH,med inriktning mot livsme­
delsindustrin. Sådan utbildning anordnas för närvarande vid universitetet i   ,
Lund på livsmedelsindustrilinjen.

1 motion 1986/87:Ub5l7 (m) yrkande 2 begärs au frågan om YTH med  ,             12

inriktning mot livsmedelsindustrin i Skaraborgs län tas upp till prövning

 

under det fortsatta beredningsarbetet i regeringskansliet. I motionerna UbU 1986/87:16 1986/87:Ub549 (s) yrkande 2 delvis och 1986/87:Ub680 (c) yrkande 3 före­slås en lokalisering av livsmedelsindustrilinjen till högskolan i Skövde bud­getåret 1987/88 med 30 platser. Kan linjen inte finansieras via sektorsansla­get föreslås i motion 1986/87:Ub680 yrkande 3 aU medel tillförs anslaget för lokala och individuella linjer och enstaka kurser. 1 motion 1986/ 87:Ub563 (fp) begärs att UHÄ får i uppdrag att utreda förutsättningarna att anordna YTH i Norrland med inriktning mot livsmedelsindustrin.

Utskottet, som instämmer i vad som anförs om de yrkestekniska högsko­leutbildningarna i budgetpropositionen, är inte berett au ta ställning till förslag om utbyggnad av livsmedelsindustrilinjen Innan UHÄ redovisat regeringens uppdrag beträffande YTH. Riksdagen bör därför avslå motio­nerna 1986/87:Ub517 yrkande 2, 1986/87:Ub549 yrkande 2 delvis, 1986/ 87:Ub680 yrkande 3 och 1986/87:Ub563 och faststäWa planeringsramarför YTH i enlighet med vad som förordas i proposition 1986/87:100.

1 motion 1986/87:Ub566 (vpk) yrkande 1 föresläs en försöksverksamhet i syfte att ge YTH enviss forskningsinriktning. Försöksverksamheten bör inle­das med att till de yrkestekniska högskoleutbildningarna i Karlstad och Gävle knyta kurser i vetenskapsteori, forskningsmetodik och pedagogik.

Utskottet vill med anledning av motionen anföra följande.

Alla högskoleutbildningar bör vara forskningsanknutna. Detta framgår av högskolelagen. En särställning intar dock de yrkestekniska högskoleut­bildningarna.

1 proposition 1986/87:80 om forskning föreslås en förbättring av möjlig- . heterna till forskningsverksamhet.för bl. a. lärare vid de mindre högskole­enheterna. Utskottet kan således konstatera att ansträngningar görs för att finna former för forskningsanknytning av den grundläggande högskoleut­bildningen. Dessa ansträngningar gäller även de yrkestekniska utbildning­arna. Utskottet anser därför inte att något särskilt uttalande från riksdagens sida är nödvändigt för att starta en försöksverksamhet med forskningsan­knytning av YTH-utbildningar vid högskolorna i Karlstad och Gävle. Med det anförda föreslär utskottet au riksdagen avslår motion 1986/87:Ub566 yrkande 1.

Planeringsramar i övrigt

Utskottet har inget att erinra mot den förordade avvecklingen av nuvarande yrkeshygienikerlinjen fr.o.m. budgetåret 1987/88 eller vad som i övrigt föreslagits om lokalisering och dimensionering inom sektorn för tekniska yrken och hemställer att riksdagen fastställer planeringsramar i övrigt i enlighet med vad regeringen förordat.

Medelsanvisning

Utskottet har i det föregående biträtt regeringens förslag till planeringsra­mar.

I vad gäller medelsånvisningen föreslår regeringen att riksdagen till Ut-

13

 

bildning för tekniska yrken för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservations-      UbU 1986/87:16 anslag av 815 141 000 kr.

1 tre motioner begärs en ökning av sektorsanslaget för kvalitetsförstärk­ning av civilingenjörsutbildningen. I motion 1986/87:Ub628 (c) yrkande 9 föresläs en ökning med 40 milj. kr. äv anslaget till 855 141 000 kr. och i motion 1986/87:Ub641 (fp) yrkande 7 föreslås en ökning med 20 milj. kr. till 835 141 000 kr. Enligt motion 1986/87:Ub828 (m) yrkande 45 bör ansla­get förstärkas med 5 milj. kr. till 820 141 000 kr. 1 mofion 1986/87:Ub607 (m, fp) yrkande 6 begärs en ökning av sektorsanslaget för kvalitetsförbätt­ringar av tekniska utbildningar vid högskolan i Karlstad.

Utskottet, som erinrar om de kvalitetsförstärkningar som geriomförts un­der senare år inom den tekniska sektorn, kan av statsfinansiella skäl inte nu tillstyrka att ytterligare medel anvisas utan biträder regeringens förslag i budgetpropositionen och avstyrker motionerna 1986/87:Ub628 yrkande 9, 1986/87:Ub641 yrkande 7, 1986/87:Ub828 yrkande 45 och 1986/87:Ub607 yrkande 6. Riksdagen bör för nästa budgetår anvisa ett reservationsanslag av 815 141 000 kr. till Utbildning för tekniska yrken.

övriga utbildningsfrågor

1 mofion 1986/87:Ub260 (fp) yrkande 1 (A229) hemställs au riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen sägs om kvaUtet och flexibilitet inom utbildningspolitiken. Någon ytterligare ökning av antalet platser inom de tekniska utbildningarna bör inte göraS; i stället bör kvali-tetshöjande åtgärder prioriteras. Motionärerna anför vidare att det kommer att bli svårare att bedöma vilka krav på utbildning som i framtiden kommer att ställas. En viktig uppgift för högskolan blir därför att ge grundläggande baskunskaper av hög kvalitet med stora möjligheter till återkommande på­byggnad genom olika former av fortbildning och vidareutbildning.

Utskottet anser att ansträngningar görs beträffande utbildningarna inom den tekniska sektorn i den riktning som motionärerna anser önskväi-d. Fle­ra åtgärder har vidtagits för att höja kvaliteten i civilingenjörsutbildningen. Dels anvisades för budgetåret 1985/86 en resursförstärkning med samman­lagt 41 milj. kr., dels omklassificerades utbildningen från 160 till 180 poäng bl. a. för att möjliggöra en lugnare studietakt och därmed öka examinatio­nen. Vidare har anslaget till utrustning tillfälligt förstärkts med 39 milj. kr. per år under en treårsperiod. Även behovet av ökade insatser för fortbild­ning och vidareutbildning har uppmärksammats från flera håll inom hög­skolesektorn. Sådan utbildning finansieras via anslaget för Lokala och indi­viduella linjer och enstaka kurser. UHÄ följer frågan och har nyligen gjort en kartläggning av fortbildning och vidareutbildning inom tekniksektorn mot bakgrund av det ökade behovet av denna typ av utbildning.

Utskottet föreslår mot bakgrund av vad som anförts att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub260 yrkande 1.

1 motion 1986/87:Ub518 (s) begärs en utredning på regeringsnivå med upp­gift att föreslå en ny decentraliserad studieorganisation för högskolans tek­niska sektor i sin helhet. Individen skall fritt kunna välja studieort och

 

studieväg och kunna kombinera kortare och längre grundutbildning utan      UbU 1986/87:16 studieorganisatoriska hinder. Vid de regionala högskolorna bör det finnas ett kursutbud upp till 120 poäng.

Utskottet vill erinra om att UHÄ i anslagsframställning för budgetåret 1987/88 anmält att man i nästa års anslagsframställning kommer att redovi­sa en samlad plan för de små och medelstora högskolornas utveckling. Föredragande statsrådet anmäler för sin del i proposition 1986/87:100 att han avser att återkomma till regeringen med principiellt grundade förslag rörande de små och medelstora högskolornas långsiktiga utveckling. Med det anförda avstyrker utskottet motion 1986/87:Ub518.

I motion 1986/87:Ub628 (c) yrkande 26 begärs att regeringen i samarbete med Norge och Finland tar initiativ till en utredning om en gemensam arkitektskola för norra Skandinavien.

Utskottet vill erinra om att såväl utbildning som forskning inom arkitek­turområdet under senare är varit föremål för stora volymminskningar. Ut­skottet anser det därför felaktigt att nu föreslå en utbyggnad inom det aktu­ella området. Utskottet föreslår att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub628 yrkande 26.

I motion 1986/87:Ub806 (c) yrkande 1 hemställs om att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om textil- och konfektions­utbildningen i Borås. Denna får inte minskas.

Utbildning inom textil- och konfektionsområdet bedrivs vid högskolan i Borås dels på textil- och konfektionsindustrilinjen (YTH), dels på textil-och konfektionstekniklinjen som är en teknikerutbildning. Utskottet har erfarit att UHÄ nyligen låtit utreda den textiltekniska högskoleutbildning­en i Sverige. Utredningen kommer att remissbehandlas, varefter UHÄ skall ta ställning till den framtida utformningen av utbildningen inom detta om­råde.

Utskottet föreslår — med hänvisning till pågående överväganden i frå­gan — att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub806 yrkande 1.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

1.   beträffande planeringsramar för den dalavetenskapliga linjen att riksdagen med avslag på motionerna 1986/87:Ub546, 1986/ 87:Ub628 yrkande 17 och 1986/87:Ub820 yrkande 5 delvis fastställer planeringsramar i enlighet med proposition 1986/87:100,

2.   beträffande lokalisering av den datavetenskapliga linjen till uni­versitetet i Göteborg budgetåret 1988/89

att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub616,

3.         beträffande lokalisering av den datavetenskapliga linjen till uni­
versitetet i Stockholm budgetåret 1988/89

att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub652,

4.            beträffande planeringsramar för geovetarlinjen, m. m.

att riksdagen med avslag på motionerna 1986/87:Ub507,  1986/

 

87:Ub571 och 1986/87:Ub665 fastställer planeringsramar i enlighet     UbU 1986/87:16
med proposition 1986/87:100,       ,                   .                 '               -

5. beträffande planeringsramar för matematisk-naturvetenskapliga
utbildningar i övrigt

att riksdagen med avslag på motion 1986/87:Ub573 fastställer plane-■

ringsramar i enlighet med vad som förordats i proposition 1986/

87:100,                                                                       '                                 _.

6. beträffande kvaUtetsförstärkningar av vissa matematisk-natur­
vetenskapliga utbildningar vid universitetet i Umeå

att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub5 yrkande 28, .

7. beträffande marint utbildningscentrum för havsforskning och
vattenteknik i Lysekil

au riksdagen avslår mofion 1986/87:Ub551,

8. beträffande laborativa alternativ för studerande som inte vill del­
ta i djurförsök

att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub813 yrkande 1,

9.    beträffande planeringsram för den materialtekniska linjen

att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:100 och med avslag på mofionerna 1986/87:Ub603 och 1986/87:Ub608 fastställer plane­ringsram för den materialtekniska linjen,

10. beträffande lokalisering av den materialtekniska linjen till uni­
versitetet i Uppsala den I juli 1988

att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub668 yrkande 2,

11.    beträffande planeringsramar för civilingenjörslinjer i övrigt

att riksdagen fastställer planeringsramar i enlighet med vad som för­ordats i proposition 1986/87:100,

12.   beträffande medel för planeringskostnader för teknisk-fysiklin­
jen vid universitetet i Umeå

att riksdagen med avslag på motionerna 1986/87:Ub5 yrkande 26; l986/87:Ub558 yrkandena 1, 2 och 3 samt 1986/87:Ub668 yrkande­na 3 och 4 godkänner vad som förordats i proposition 1986/87:100,

13. beträffande lokalisering a v civilingenjörsutbildningar till nya or­
ter

au riksdagen avslår mofionerna 1986/87:Ub549 yrkande 3, 1986/ 87:Ub577 och 1986/87:Ub628 yrkande 18,

14.   beträffande miljövårdsutbildning i civilingenjörsutbildningen      '    -. au riksdagen avslår mofion 1986/87:Ub682,

15.   beträffande engelskspråkig utbildning inom civilingenjörsutbild­ningen

att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub641 yrkande 16,

16. beträffande inrättande av. och planeringsram för verkstadsin­
genjörslinjen m. m.

att riksdagen med avslag på motionerna l986/87:Ub549 yrkande 2 delvis och 1986/87:Ub668 yrkande 5, dels bemyndigar regeringen aU inrätta en allmän utbildningslinje, verkstadsingenjörslinjen, om 80 poäng den 1 juli 1987, dels fastställer planéringsrarn för linjen i enlig­het med vad som förordats i proposition 1986/87:100,

16

 

,17. beträffande planeringsramar för ingenjörslinjerna i övrigt     UbU 1986/87:16

att riksdagen fastställer planeringsramar i enlighet med vad som för­ordats i proposition 1986/87:100,

18.   beträffande utbildning i räddningstjänst att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub572,

19.   beträffande planeringsramar för yrkesteknisk högskoleutbild­ning

att riksdagen med avslag pä motionerna 1986/87:Ub517 yrkande 2, 1986/87:Ub549 yrkande 2 delvis och 1986/87:Ub680 yrkande 3 fast­ställer planeringsramar i enlighet med vad som förordats i proposi­fion 1986/87:100,

20.        beträffande utredning om lokalisering äv livsmedelsindustrilin­
jen till Norrland

att riksdagen avslår motion l986/87:Ub563,

21.        belräffande forskningsanknytning av yrkestekniska högskoleui-
bildningar

att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub566 yrkande 1,

22.            beträffande yrkeshygienikerutbildning

att riksdagen bemyndigar regeringen att avveckla nuvarande yrkes­hygienikerutbildning fr. o. m. budgetåret 1987/88,

23.            beträffande planeringsramar i övrigt

att riksdagen fastställer planeringsramar i övrigt i enlighet med vad som förordats i proposition 1986/87:100,

24.            beträffande anslagsbeloppet

att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:100 och med avslag på motionerna 1986/87:Ub607 yrkande 6, 1986/87:Ub628 yrkande 9, 1986/87:Ub641 yrkande 7 och 1986/87:Ub828 yrkande 45 till Ut­bildning för tekniska yrkenförbudgelårel 1987/88 anvisar ett reserva­tionsanslag av 815 141 000 kr.,

25.        beträffande kvalitet och flexibilitet inom utbildningspolitiken
att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub260 yrkande 1,

26.        beträffande en ny decentraliseradstudieorganisationför teknisk
sektor

att riksdagen avslår motion l986/87:Ub518,

27.   beträffande gemensam arkitektskola för norra Skandinavien att riksdagen avslår mofion 1986/87:Ub628 yrkande 26,

28.   beträffande textil- och konfektionsutbildning i Borås att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub806 yrkande 1.

Stockholm den 21 april 1987

På utbildningsutskottets vägnar

Lars Gustafsson

Närvarande; Lars Gustafsson (s). Pär Granstedt (c), Helge Hagberg (s), Birgitta Rydle (m), Lars Svensson (s); Ylva Annerstedt (fp), Ingvar Johns­son (s), Göran Allmér (m), Barbro Nilsson (s), Margareta Hemmingsson

(s), Lars Leijonborg (fp), Birger Hagård.(m), Marita Bengtsson (s), Björn   •        17

Samuelson (vpk) och Kerstin Göthberg (c).

 

Reservationer                                                UbU 1986/87:16

1. Planeringsramar för den datavetenskapliga linjen (mom. 1)

Pär Granstedt (c), BirgiUa Rydle (m), Ylva Annerstedt (fp), Göran Allmér (m), Lars Leijonborg (fp), Birger Hagård (m) och Kerstin Göthberg (c)

dels all den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med "Utskottet är" och slutar med "5 delvis" bort ha följande lydelse:

Utskottet föreslår att den datavetenskapliga linjen lokaliseras till univer­siteten i Göteborg och Stockholm. Efterfrågan på personer med sådan ut­bildning är stor och det finns goda förutsättningar i såväl Göteborg som Stockholm att anordna linjen. Datalogi kan för närvarande studeras på matematikerlinjens datalogigren vid dessa universitet. Datalogigrenen är emellertid otillräcklig som datautbildning på det naturvetenskapliga områ­det och bör ersättas av datavetenskaplig linje, omfattande 30 nybörjarplat­ser på vardera orten. Utbildningen på den datavetenskapliga linjen bör finansieras genom omfördelning av platser pä matematisk-naturvetenskap­liga linjer inom ramen för resp. universitetets resurser. 1 övrigt tillstyrker utskottet lokalisering och dimensionering av den datavetenskapliga linjen.

dels all moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande planeringsramar för den datavetenskapliga linjen au riksdagen med bifall till mofion 1986/87:Ub628 yrkande 17 och med anledning av proposition 1986/87:100 och motionerna 1986/ 87:Ub546 och l986/87:Ub820 yrkande 5 delvis fastställer plane­ringsramar i enlighet med vad utskottet förordat,

2. Kvalitetsförstärkningar av vissa matematisk­naturvetenskapliga utbildningar vid universitetet i Umeå (mom. 6)

Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Utskottet erinrar" och slutar med "yrkande 28" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det är nödvändigt att förbättra rekryteringen av de studerande till de matematisk-naturvetenskapliga utbildningarna vid uni­versitetet i Umeå. Genom att ge utbildning av hög kvalitet inom de områden där Umeå har en särskild kompetens skulle förutsättningarna att rekrytera studerande frän hela landet förbättras. Utskottet föreslår därför att åtgärder vidtas budgetåret 1988/89 för att höja kvaliteten i utbildningar på kemist­linjen, biologlinjen och den datavetenskapliga linjen vid universitetet i Umeå. Riksdagen bör som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet här anfört.

dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

6. beträffande kvalitetsförstärkning av vissa matematisk-naturve­tenskapliga utbildningar vid universitetet i Umeå

 

au riksdagen med bifall till motion l986/87:Ub5 yrkande 28 som sin      UbU 1986/87:16 mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

3. Lokalisering av den materialtekniska linjen till universitetet i Uppsala den 1 juli 1988 (mom. 9, motiveringen, och 10)

Pär Granstedt (c), Birgitta Rydle (m), Ylva Annerstedt (fp), Göran Allmér (m), Lars Leijonborg (fp), Birger Hagård (m) och Kerstin Göthberg (c) anser

delsalt den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Utskottet har" och slutar med "linjen" bort ha följande lydelse:

Utskottet vill med anledning av motion 1986/87:Ub668 yrkande 2 anföra följande. Materialtekniklinjen vid KTH har haft rekryteringsproblem un­der en längre fid. Enligt utskottet kan det därför bli stora svårigheter att rekrytera studerande till linjen om den inrättas även i Uppsala. Utskottet anser därför att någon utbyggnad av materialtekniklinjen vid universitetet i Uppsala inte bör ske den 1 juli 1988 såsom anförs i propositionen. 1 enlighet härmed avstyrker utskoUet mofionerna 1986/87:Ub603 och 1986/ 87:Ub608. Utskottet ställer sig positivt till möjligheterna att utnyttja den kompetens som finns i Bergslagen men anser att andra former för samver­kan bör väljas än dem som nu föreslagits.

dels all moment 10 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

10. beträffande lokalisering av den materialtekniska linjen till uni­versitetet i Uppsala den 1 juli 1988

att riksdagen med bifall till motion 1986/87;Ub668 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

4. Medel for planeringskostnader för teknisk-fysiklinjen vid universitetet i Umeå (mom. 12)

Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "För ett" och

slutar med "1986/87:Ub5 yrkande 26" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att de befintliga resurserna bäst utnyttjas om den nuva­rande arbetsfördelningen mellan universitetet i Umeå och högskolan i Lu-leå bibehålls. Den innebär att civilingenjörsutbildning och teknisk forsk­ning bedrivs vid högskolan i Luleå och att grundläggande utbildning och forskning koncentreras till universitetet i Umeå. Utskottet kan därför inte tillstyrka en utbyggnad av teknisk-fysiklinjen vid universitetet i Umeå. Fle­ra ämnesområden inom det tekniska området som krävs för linjen saknas i Umeå, liksom en ingenjörsmässig inriktning av de grundläggande matema-tisk-fysiska ämnena. För att tillföra universitetet i Umeå denna kompetens krävs enligt utskottet betydande resurser utöver dem som föredragande statsrådet beräknat i proposifion 1986/87:100.

 

Utskottet anser inte att fysikerlinjen vid universitetet i Umeå — trots UbU 1986/87:16 rekryteringssvärigheter — bör avvecklas. Enligt utskottets uppfattning fyl­ler linjen ett behov och bör vidareutvecklas. De medel som av föredragande statsrådet beräknats för planering för teknisk-fysiklinjen bör i stället använ­das för att utveckla fysikeriinjen mot en inriktning som är anpassad till universitetets speciella kompetensprofil.

dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

12. belräffande medel för planeringskoslnader för teknisk-fysiklin­jen vid universitetet i Umeå

att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87:Ub5 yrkande 26, 1986/87:Ub558 yrkandena 1 och 2 samt 1986/87:Ub668 yrkandena 3 och 4 och med avslag på proposition 1986/87:100 och motion 1986/ 87:Ub558 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

5. Engelskspråkig utbildning inom civilingenjörsutbildningen (mom. 15)

Ylva Annerstedt och Lars Leijonborg (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "Utskottet kan" och slutar med "yrkande 16" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att en satsning pä språkundervisning för studerande vid de tekniska högskolorna är nödvändig för att Sverige skall kunna behålla sin konkurrenskraft och möjlighet till kommunikation med omvärlden. Ut­skottet föreslår därför att UHÄ får i uppdrag att försöksvis anordna en­gelskspråkig utbildning inom det avslutande året på någon av civilingen­jörslinjerna som innefattar utbildning i industriell organisation. Utskottet föreslåratt riksdagen med anledning av motion 1986/87 :Ub641 yrkande 16 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

dels att moment 15 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:   .

15. beträffande engelskspråkig utbildning inom civilingenjörsutbild­ningen

att riksdagen med anledning av motion 1986/87:Ub641 yrkande 16 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

6. Forskningsanknytning av YTH-utbildningar (inom. 21)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med "Utskottet vill" och slutar med "yrkande 1" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att yrkesteknisk högskoleutbildning är en viktig del av
högskolans verksamhet som bör utvecklas. På sikt bör utbildningarna ges
möjlighet till viss forskningsanknytning. Utskottet föreslår därför att en
försöksverksamhet påbörjas vid högskolorna i Karlstad och Gävle genom
att kurser i vetenskapsteori, forskningsmetodik och pedagogik anordnas           20

 

för studerande på YTH-linjerna. Detta bör riksdagen som sin mening ge      UbU 1986/87:16 regeringen till känna,

delsalt moment 21 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

21. beträffande forskningsanknytning av YTH-utbildningarna au riksdagen med bifall till mofion 1986/87:Ub566 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,.

7. Anslagsbeloppet under Utbildning för tekniska yrken
(mom. 24)

BirgiUa Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med "Utskottet, som" och slutar med "tekniska yrken" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att en kvalitetsförstärkning av civilingenjörsutbildningen är nödvändig. UHÄ pekar i sin anslagsframställning för 1987/88 på aU en otillräcklig kostnadstäckning för nya utbildningsplatser leU fill en kvalitets­försämring och att det nu krävs ytterligare resurser för att höja lärartätheten och öka examinationen. Utskottet föreslår aU anslaget för utbildning för tekniska yrken höjs med 5 milj. kr. fill 820 141 000 kr. för en kvalitetsför­stärkning av civilingenjörsutbildningen.

dels au moment 24 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 24. beträffande anslagsbeloppel au riksdagen med bifall fill mofion 1986/87:Ub828 yrkande 45, med anledning av proposifion 1986/87:100 och mofionerna 1986/ 87:Ub607 yrkande 6, 1986/87:Ub628 yrkande 9, 1986/87:Ub641 yr­kande 7 till t/r6;/(/n/«/o•/-/en/5a;'/-enförbudgetåretl 987/88 anvi­sar ett reservationsanslag av 820 141 000 kr:;

8. Anslagsbeloppet under Utbildning för tekniska yrken
(mom. 24)

Ylva Annerstedt och Lars Leijonborg (båda fp) anser

dels att den del av, utskottets yttrande som på s. 14 börjar med "Utskottet, som" och slutar med "tekniska yrken" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att en kvalitetsförstärkning av civilingenjörsutbildningen är nödvändig. UHÄ pekar i sin anslagsframställning för budgetåret 1987/ 88 på att en otillräcklig kostnadstäckning för nya utbildningsplatser lett till en kvalitetsförsämring och att det nu krävs ytterligare resurser för att höja lärartätheten och öka examinationen. Utskottet föreslår att anslaget för utbildning för tekniska yrken höjs med 8 milj. kr. till 823 141 000 kr. för en kvalitetsförstärkning av civilingenjörsutbildningen.

dels att moment 24 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 24. beträffande anslagsbeloppel

att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:100 och motio­
nerna 1986/87:Ub607 yrkande 6, 1986/87:Ub628 yrkande 9, 1986/                  21

 

87:Ub641 yrkande 7 och 1986/87:Ub828 yrkande 45 till Utbildning      UbU 1986/87:16 för tekniska yrken för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsan­slag av 823 141 000 kr.,

9. Anslagsbeloppet under Utbildning för tekniska yrken
(mom. 24)

Pär Granstedt och Kerstin Göthberg (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med "Utskottet, som" och slutar med "tekniska yrken" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att en kvalitetsförstärkning av civilingenjörsutbildningen är nödvändig. UHÄ pekar i sin anslagsframställning för budgetåret 1987/ 88 pä att en otillräcklig kostnadstäckning för nya utbildningsplatser lett till en kvalitetsförsämring och att det nu krävs ytterligare resurser för att höja lärartätheten och öka examinationen. Utskottet föreslår att anslaget för utbildning för tekniska yrken höjs med 40 milj. kr. till 855 141 000 kr. för en kvalitetsförstärkning av civilingenjörsutbildningen.

dels att moment 24 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 24. beträffande anslagsbeloppet att riksdagen med bifall till motion l986/87:Ub628 yrkande 9, med anledning   av   proposition   1986/87:100   och   motionerna   1986/. 87:Ub607 yrkande 6, 1986/87:Ub64l yrkande 7 och 1986/87:Ub828 yrkande 45 till Utbildning för tekniska yrken för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag av 855 141 000 kr.,

10. Gemensam arkitektskola för norra Skandinavien
(mom. 27)

Pär Granstedt och Kerstin Göthberg (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med "Utskottet vill" och slutar med "yrkande 26" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är värt att pröva förut­sättningarna för en gemensam arkitektskola för norra Skandinavien. Verk­samheten bör inriktas mot de särskilda krav som måste ställas på byggnader i detta område. Regeringen bör därför ta initiativ till en gemensam nordisk utredning av frågan.

dels att moment 27 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

27. beträffande gemensam arkitektskola för norra Skandinavien aU riksdagen med bifall fill motion 1986/87:Ub628 yrkande 26 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

22