Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Utbildningsutskottets betänkande 1986/87:15

om vissa för den grundläggande

högskoleutbildningen gemensamma frågor m.m.  HwV,o-7  c

19oo/87:15

(prop. 1986/87:100) :,

ÅTTONDE HUVUDTITELN

I detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt riksdagen! proposition 1986/87:100 bilaga 10 (utbildningsdepartementet) under avsnit­tet D. Högskola och forskning rubrikerna Vissa anslagsfrågor och Hinder för fortsatt utbildning inom högskolan samt punkterna D 3. Redovisningscentra­lerna vid universiteten, D 4. Datorcentralen för högre utbildning och forskning i Stockholm, D 5. Lokalkostnader m. m. vid högskoleenheterna, D 6. Vissa tandvårdskostnader, D 7. Vissa särskilda utgifter inom högskolan m.m. och D 10. Utbildning för vårdyrken i vad avser ändring av högskolela­gen (1977:218) jämte motioner.

1. Vissa för den grundläggande högskoleutbildningen gemensamma frågor

Regeringen har under rubriken Vissa anslagsfrågor (s. 194-196) föreslagit riksdagen att bemyndiga regeringen att besluta om överföringar mellan anslag för högskolan i enlighet med vad som förordats i propositionen.

Vidare har regeringen

dels under rubriken Hinder för fortsatt utbildning inom högskolan (s. 198—210) föreslagit riksdagen att godkänna vad som förordats i proposi­tionen om inrättande av en central nämnd för prövning av frågor om avskiljande av studerande från högskoleutbildning,

dels under anslaget Utbildning för vårdyrken (s. 273), såvitt nu är i fråga, föreslagit riksdagen att anta ett i propositionen framlagt förslag till lag om ändring i högskolelagen (1977:218) i vad avser införande av en ny 10a §.

Motionerna

1986/87:Ub524 av Margitta Edgren (fp) vari yrkas att riksdagen sorn sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om att frågan om bedömning av det nödvändiga i att avskilja en studerande från studier bör göras av resp, högskola.

1  Riksdagen 1986/87. Msaml. Nr 15

1986/87:Ub529 av Lars Vverner m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen som sin      UbU 1986/87:15 mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om en översyn av högskolans samarbete med det privata näringslivet.

1986/87:Ub550 av Bo Hammar (vpk) och Björn Samuelson (vpk) vari yrkas att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag om avskaffande ay kårobligatoriet vid universitet och högskolor.

1986/87:Ub581 av Bo Hammar (vpk) och Björn Samuelson (vpk) vari yrkas

1.   att riksdagen beslutar avslå förslaget om införande av paragraf 10 a högskolelagen,

2.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen framhålls om andra åtgärder än avskiljande från högskolan.

1986/87:Ub590 av Ingrid Sundberg (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om betydelsen av att högskoleinstitutionerna leds av professorer.

1986/87:Ub628 av Pär Granstedt m. fl. (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas 4. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som anförts i motionen angående avskiljandefrågor.

1986/87:Ub641 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den s.k. direktantagningskvoten skall höjas från 33 % till 50 %,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om en utvärdering av uppdragsutbildningen inom högre utbildning och forskning.

1986/87:Ub812 av Carl Bildt m. fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas   .     "

21. att riksdagen beslutar om en garanti för direktövergång från gymna­sieskola till högskola om 50 % fr.o.m. hösten 1987,

27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om uppdraget som prefekt,

31. att riksdagen hos regeringen begär förslag till nytt tillträdessystem till högskolan i enlighet med vad som i motionen anförts att föreläggas riksdagen i sådan tid att beslut kan fattas under år 1987.

1986/87:Ub819 av Magnus Persson m. fl. (s) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om att möjliggöra sjuksköterskeutbildning i form av uppdragsutbildning.

Utskottet

Vissa anslagsfrågor

Regeringen begär (s. 196) liksom tidigare år riksdagens bemyndigande att få göra överföringar mellan anslag för högskolan. Utskottet fillstyrker att regeringen får det begärda bemyndigandet.

 

Hinder för fortsatt utbildning inom högskolan (avskiljande)          UbU 1986/87:15

I propositionen föreslås regler för avskiljande av studerande från högskoleut­bildning. För närvarande finns inga sådana regler, vilket har upplevts som en allvarlig brist framför allt av företrädare för vårdyrkes - och lärarutbildning­arna.

Det förslag som nu föreligger har föregåtts av ett ingående utredningsarbe­te inom UHÄ. Förslaget innebär att det genom en ändring av högskolelagen blir möjligt att avskilja en studerande från pågående utbildning. Ett beslut om avskiljande kan innebära att den studerande antingen skiljs från all högskoleutbildning eller enbart från viss utbildning, t. ex. sådan som innefattar patientkontakt. Enligt förslaget kan ett avskiljandebeslut vidare innebära att den studerande föreskrivs studieuppehåll med möjlighet att senare återkomma till utbildningen. Ett beslut om avskiljande skall kunna omprövas efter två år.

En studerande som lider av psykisk sjukdom eller psykisk abnormitet eller har allvarliga missbruksproblem eller har gjort sig skyldig till allvarliga brott skall kunna avskiljas från högskoleutbildning om det samtidigt föreligger risk för att den studerande kommer att skada annan person eller värdefull egendom under utbildningen. Frågor om avskiljande skall prövas av en särskild central nämnd. Regeringen föreslår att en sådan inrättas den 1 juli 1987. Nämnden bör bestå av fem ledamöter - en lärare, en studerande, en psykiatrisk expert och en företrädare för allmänna intressen. Ordförande bör vara jurist med en längre tids domarerfarenhet.

1 tre motioner behandlas frågan om avskiljande.

I motion 1986/87:Ub524 (fp) avstyrks regeringens förslag om en särskild central nämnd. Enligt mofionären bör det ankomma på resp. högskoleenhet att besluta i fråga om avskiljande.

I motion 1986/87:Ub581 (vpk) yrkas avslag på regeringens förslag om avskiljande av studerande från högskoleutbildning. I stället bör studieväg­ledning och psykologisk rådgivning vid högskolorna förstärkas.

I mofion 1986/87:Ub628 (c) yrkande 4 framhålls att avskiljande endast får tillämpas i yttersta nödfall. I första hand bör kurativa och studierådgivande insatser göras.

Utskottet anser att frågan om avskiljande av studerande från högskoleut­bildning fått en tillfredsställande lösning i regeringens förslag. Det har fidigare inte varit möjligt att hindra en studerande att delta i undervisningen när han bedömts vara farlig för annan persons liv och hälsa eller när risk förelegat att han skadar eller förstör värdefull egendom för vilken högskolan bär ansvaret. Även den som avtjänat straff för allvarligt brott kan vara en risk. Utskottet anser i likhet med vad som föreslås i propositionen att en för hela landet gemensam nämnd bäst tillgodoser kravet på rättssäkerhet. Med den kvalificerade sammansättning som föreslås ger en sådan nämnd de bästa förutsättningarna för en enhetlig och opartisk bedömning. Detta innebär inte att den berörda högskolan därmed lämnas utanför. Enligt förslaget är det enbart läroanstalten i fråga som kan begära att ett ärende om avskiljande skall tas upp av nämnden. Det är också berörd högskolas skyldighet att sörja för behövlig utredning. Enligt föredragande statsrådet kommer fråga om

1* Riksdagen 1986/87. Msaml. Nr 15 Rättelse: S. 8 raderna 14-16 ny text

avskiljande att beröra ett mycket litet antal högskolestuderande.  Det     UbU 1986/87:15 betonas att högskolan i första hand bör försöka att komma till rätta med problemen genom studierådgivning. Detta tillgodoser enligt utskottet kra­ven i mofion 1986/87 :Ub628.

Mot bakgrund av vad som anförts tillstyrker utskottet förslaget i budget­propositionen beträffande avskiljande av studerande från högskoleutbild­ning i vad avser förslag fill ändring av högskolelagen och inrättande av en särskild nämnd. Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionerna 1986/ 87:Ub524, 1986/87:Ub581 och 1986/87:Ub628 yrkande 4.

Uppdragsutbildning

Riksdagen antog är 1985 riktlinjer för uppdragsutbildning i högskolan (prop. 1984/85:195, UbU 1985/86:4, rskr. 1985/86:16). Uppdragsutbildning är formellt inte högskoleutbildning och kan aldrig avse utbildning som motsva­rar utbildning på allmänna utbildningslinjer. Uppdragsutbildning kan där­emot avse utbildning som motsvarar utbildning på påbyggnadslinjer, lokala linjer och enstaka kurser. Uppdragsutbildning kan givetvis också avse utbildning på högskolenivå som inte motsvarar någon befintlig högskoleut­bildning. De som deltar i uppdragsutbildning får ges betyg och utbildningsbe­vis enligt bestämmelserna för högskoleutbildning om vissa villkor är uppfyll­da beträffande kursplan, lärare och de studerandes behörighet.

I mofion 1986/87:Ub529 (vpk) hemställs om en översyn av högskolans samarbete med det privata näringslivet i vad gäller uppdragsutbildning. Motionärerna motsätter sig Inte att det finns ett visst mått av samarbete mellan högskolan och näringslivet men anser att riksdagen måste finna en form för detta, där högskolans grundläggande verksamhet tryggas och det råder balans mellan högskolans egen verksamhet och den externt finansiera­de verksamheten. Motionärerna befarar att uppdragsutbildningen leder till orättvisor då dessa studerande antas på andra kriterier än de ordinarie högskolestuderandena och har andra ekonomiska villkor under utbildnings-fiden. De anför också att uppdragsutbildning kan leda till kvalitetsskillnader i förhållande till den ordinarie högskoleutbildningen.

Det växande inslaget av uppdragsutbildning i högskolan bör även enligt motion i986/87:Ub641 (fp) yrkande 15 utvärderas mycket noga, då det är vikfigt att slå vakt om högskolans integritet. Motionärerna hänvisar till att det från högskolerepresentanter har efterlysts klarare och fastare regler för olika former av uppdragsverksamhet och bisysslor. Även i denna motion uppmärksammas risken för kvalitetsskillnader mellan den ordinarie utbild­ningen och uppdragsutbildningen. Vid en översyn bör man hitta former för samarbetet mellan högskolan och näringslivet som gör att högskolans självständighet bevaras.

En ändring av gällande bestämmelser för uppdragsutbildningen yrkas i motion 1986/87:Ub819 yrkande 1. Mot bakgrund av sjuksköterskebristen i vissa delar av Värmlands län och behovet av att kunna erbjuda utbildning i bristområdena anser motionärerna att det måste bli möjligt för landstingen att själva få anordna sjuksköterskeutbildning i form av uppdragsutbildning, dvs. utanför den ordinarie högskoleutbildningen.

 

Utskottet har inhämtat att UHÄ i anvisningar till högskoleenheterna UbU 1986/87:15 beträffande verksamhetsberättelserna för budgetåret 1985/86 begärt beskriv­ningar av uppdragsutbildningen. Denna redovisning bör enligt anvisningarna innehålla uppgifter om vilka utbildningar som anordnats (ämnesområden) och deras omfattning, dvs. kurslängd. Vidare skall anges elevantalet i de utbildningar som anordnats, beställare av uppdragsutbildningarna, formerna för samverkan med olika beställare samt intäkterna. UHÄ har också begärt en summarisk historik i första hand över tiden 1983/84-1985/86, en bedömning av utvecklingen under den kommande treårsperioden samt en redovisning av övriga synpunkter och omständigheter, t. ex. om man aktivt verkat för att öka uppdragsutbildningens volym. De inkomna uppgifterna bearbetas för närvarande inom UHÄ och skall redovisas i UHÄ:s egen verksamhetsberättelse för budgetåret 1985/86.

Enligt utskottets mening är det naturligt att en ny företeelse inom högskolan, såsom uppdragsutbildningen, efter en tid utvärderas. Detta ingår i det ordinarie arbetet inom högskolan både lokalt och centralt. Det är därför värdefullt att en så omfattande redovisning av fakta kring uppdragsutbild­ningen nu har samlats in från högskoleenheterna. Redovisningen av detta material bör avvaktas innan det är möjligt att ta ställning till om en samlad översyn av uppdragsutbildningen behöver göras och vad som därvid särskilt bör analyseras. Mot denna bakgrund föreslår utskottet att riksdagen avslår . motionerna 1986/87:Ub529 och 1986/87:Ub641 yrkande 15.

Riksdagen har så sent som hösten 1985 beslutat att uppdragsutbildningen inte får avse utbildning som motsvarar en allmän utbildningslinje. Med hänvisning härtill och till att en första samlad redovisning av erfarenheterna från den hittillsvarande uppdragsutbildningen nu skall göras av UHÄ föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub819 yrkande 1.

Tillträdessystemet

Tillträdesutredningen tillsattes år 1983 för en samlad översyn av de regler som infördes i samband med högskolereformen år.1977. Utredningen har avlämnat ett betänkande (SOU 1985:57) Tillträde fill högskolan och en rapport (SOU 1985:59) Prov för urval till högskolan. Betänkandet har remitterats till ett stort antal remissinstanser. Utredningsförslagen och remissyttrandena bereds för närvarande inom regeringskansliet.

Enligt motion 1986/87-:Ub812 (m) yrkande 31 bör riksdagen begära att regeringen förelägger riksdagen förslag i sådan fid att riksdagen under år 1987 kan besluta om ett nytt tillträdessystem för högskolan. Detta system bör utformas i enlighet med riktlinjer som dras upp i motionen beträffande krav på genomgången treårig gymnasielinje för behörighet till längre högskoleut­bildningar, betyg som huvudsakligt urvalsinstrument, intagningsprov för utbildning som är inriktad mot specifika yrkesområden, studielämplighets-prov för dem som av olika anledningar inte har tillräckliga betyg samt individuell bedömning av sökande med utländsk examen.

Enligt vad utskottet erfarit kommer regeringen att under år 1987 förelägga riksdagen förslag grundade på tillträdesutredningens betänkande. Utskottet anser att riksdagen inte nu bör ange rikfiinjer för hur detta förslag skall

 

utformas, såsom föreslås i motion 1986/87:Ub812, varför motionens yrkande      UbU 1986/87:15 31 bör avslås av riksdagen.

I motionerna 1986/87:Ub641 (fp) yrkande 13 och 1986/87:Ub812 (m) yrkande 21 hemställs att riksdagen skall besluta att andelen direktantagna studerande från gymnasieskolan med högst två år gamla betyg bör ökas från 30 % till 50 % läsåret 1987/88.

Utskottet anser att riksdagen inte bör bifalla motionsyrkandena om en ändrad direktantagningskvot då fillträdesutredningens betänkande nu be­reds och ett förslag kan väntas under år 1987. Riksdagen bör således avslå motionerna 1986/87:Ub641 yrkande 13 och 1986/87:Ub812 yrkande 21.

Kårobligatoriet

I motion 1986/87:Ub550 (vpk) yrkas att riksdagen skall begära förslag om avskaffande av kårobligatoriet vid universitetet och högskolor. Obligatoriet strider enligt motionärerna mot varje människas rätt att själv avgöra vilka föreningar han eller hon vill vara med i.

Utskottet behandlade ett liknande motionsyrkande senast vid riksmötet 1985/86.1 betänkande 1985/86:3 (s. 9) anfördes bl. a. att om det obligatoriska medlemskapet skulle ersättas av ett frivilligt, skulle detta förutsätta anfingen en avsevärt sänkt ambitionsnivå i fråga om både studerandefacklig och studiesocial service eller ett behov av betydande statliga bidrag för verksam­heten. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub550.

Uppdraget som prefekt

Den verkställande ledningen av en insfitution inom en högskoleenhet är sedan högskolereformen år 1977 anförtrodd en prefekt utsedd bland lärarna av högskolestyrelsen (prop. 1975:9 s. 566, UbU 1975:17, rskr. 1975:179). Enligt 14 § 18 kap. högskoleförordningen (1977:263) kan till prefekt för en institution utses sådan arbetstagare vid en institution som är behörig att inneha tjänst som lärare vid en högskoleenhet och som har sådana vetenskapliga, pedagogiska och andra kvalifikationer som behövs för uppdraget.

I mofionerna 1986/87:Ub590 (m) yrkande 2 och 1986/87:Ub812 (m) yrkande 27 hemställs att det skall ställas krav på hög vetenskaplig kompetens för behörighet till uppdraget som prefekt. Prefekten bör i normalfallet vara professorn/ämnesföreträdaren. Prefekten skall vidare garanteras god lön samt tid för forskning.

Utskottet anser att det inte har förts fram några skäl i motionerna som skulle motivera att riksdagen uttalar sig för en ändring av behörighetsregler­na i vad gäller uppdraget som prefekt för institution. Ersättning till prefekter är en avtalsfråga. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Ub590 yrkande 2 och 1986/87:Ub812 yrkande 27.

 

Hemställan                                                                                    UbU 1986/87:15

Utskottet hemställer

1.            beträffande överföringar mellan anslag för högskolan

att riksdagen bemyndigar regeringen att göra överföringar i enlighet med vad som förordats i proposition 1986/87:100,

2.         beträffande hinder tills vidare att genomgå utbildning inom
högskolan (avskiljande)

att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:100 och med avslag på motionerna 1986/87:Ub524 delvis, 1986/87:Ub581 delvis och 1986/ 87:Ub628 yrkande 4 antar det i proposition 1986/87:100 framlagda och vid detta betänkande som bilaga fogade förslaget fill lag om ändring i högskolelagen (1977:218) såvitt avser 10 a §,

3.         beträffande inrättande av en central nämnd för prövning av frågor
om avskiljande av studerande från högskoleutbildning

att riksdagen med avslag på motionerna 1986/87:Ub524 delvis och 1986/87 :Ub581 delvis godkänner vad som förordats i proposition 1986/87:100,

4.            beträffande översyn av uppdragsutbildningen

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Ub529 och 1986/87:Ub641 yrkande 15,

5.   beträffande ändring av bestämmelserna för uppdragsutbildning att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub819 yrkande 1,

6.   beträffande förslag om nytt tillträdessystem

au riksdagen avslår motion 1986/87:Ub812 yrkande 31,

7.            beträffande andelen direktantagna studerande

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Ub641 yrkande 13 och 1986/87:Ub812 yrkande 21,

8.   beträffande avskaffande av kårobligatoriet att riksdagen avslår mofion 1986/87:Ub550,

9.   beträffande uppdraget som prefekt

att riksdagen avslår mofionerna 1986/87:Ub590 yrkande 2 och 1986/ 87:Ub812 yrkande 27.

 

2. Redovisningscentralerna vid universiteten     UbU 1986/87:15

Utskottet fillstyrker regeringens förslag under punkt D 3. (s. 223) och hemställer

att riksdagen till Redovisningscentralerna vid universiteten för budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.

3. Datorcentralen för högre utbildning och forskning
i Stockholm

Utskottet fillstyrker regeringens förslag under punkt D 4. (s. 223-224) och hemställer

att riksdagen till Datorcentralen förhögre utbildning och forskning i

Stockholm för budgetåret 1987/88 anvisar ett.förslagsanslag av 1 000

kr.

4. Lokalkostnader m. m. vid högskoleenheterna

Utskottet har vid sin beräkning av anslaget Lokalkostnader m.m. vid högskoleenheterna utgått från oförändrade inkomster av upplåtelse av lokaler och hemställer

att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:100 fill Lokal­kostnader m. m. vid högskoleenheterna för budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag av 1 344 723 000 kr.

5. Vissa tandvårdskostnader

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt D 6. (s. 226-227) och hemställer

att riksdagen till Viwö ra/jc/wårJioi/nnrfer för budgetåret 1987/88 '    .'
anvisar ett reservationsanslag av 88 813 000 kr.                              ■

6. Vissa särskilda utgifter inom högskolan m. m.

Regeringen har under punkt D 7. (s. 227-228) föreslagit riksdagen att till Vissa särskilda utgifter inom högskolan m. m. för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag av 9 044 000 kr.

Motionerna

1986/87:Ub597 av Gunnel Jonäng (c) vari yrkas att riksdagen beslutar om en höjning av anslaget D 7. Vissa särskilda utgifter inom högskolan med 400 000 kr. till 680 000 kr.  ,

1986/87:Ub623 av Börje Stensson (fp) och Elver Jonsson (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär åtgärder som innebär att verksamheten med värdering av utländsk högre utbildning får ökade resurser i förhållande till vad som sägs i budgetpropositionen.

 

1986/87:Ub628 av Pär Granstedt m. fl. (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas      UbU 1986/87:15

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om internationalisering och nordiskt samarbete.

1986/87:Ub638 av Nils Carishamre m.fl. (m) vari med hänvisning till vad som anförts i motion 1986/87:Sf521 yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att universitets- och högskoleämbetets ekvivalering av utländska examina skyndsamt bör fullföljas.

1986/87:Ub641 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

.18. att riksdagen beslutar att under anslaget D 7. Vissa särskilda utgifter inom högskolan m.m. anslå 5 000 000 kr. utöver vad regeringen har föreslagit för att användas i arbetet med att internationalisera grundutbild­ningen och att främja internationell forskningssamverkan.

1986/87:Ub654 av Elisabeth Fleetwood (m) och Rune Rydén (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att beslut om värdering av utländsk högskoleutbildning snarast bör fattas.

1986/87:Ub826 av Kenth Skårvik m.fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i mofionen anförts om värdering av utländska examina.

1986/87:Ub829 av Alf Svensson (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

3. att riksdagen beslutar begära att regeringen samråder med finska
regeringen om ömsesidigt köp av utbildningsplatser inom den högre utbild­
ningen, så att Sverigefinnar kan få akademisk utbildning på finska i Finland
och finlandssvenskar högskoleutbildning på svenska i Sverige.

1986/87:Ub830 av Alf Svensson (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

4. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag till inrättande av
en myndighet eller instans för meritvärdering av invandrares utbildningar
från hemlandet och planering av kompletterande kurser i bl. a. svensk
yrkesterminologi.

Utskottet

Av propositionen framgår att det för nästa budgetår under detta anslag skall föras upp tre anslagsposter varav en, som beräknas till 5 004 000 kr., fill universitets- och högskoleämbetets (UHÄ) disposition för internafionalise-ring och en, som beräknas till 3 389 000 kr., fill regeringens disposition. Den tredje anslagsposten om 651 000 kr. avser Vissa kostnader för lokal antagning.

Sedan budgetåret 1984/85 bedriver UHÄ en försöksverksamhet med värdering av utländsk högre utbildning.

Verksamheten innebär att personer, som vistas i Sverige och som har           ■ •'

genomgått högskoleutbildning vid utländskt universitet, har möjlighet att få sin utbildning-såvitt möjligt-jämförd med motsvarande svensk utbildning. Avsikten är att det värderingsutlåtände som UHÄ avger skall utgöra ett bevis på personens utbildningsmässiga behörighet och kompetens - eventuellt

 

fillsammans med en rekommenderad komplettering av utbildningen. Utlå- UbU 1986/87:15 tandet är inte identiskt med ett utbildningsbevis på slutförd utbildning på linje, men förutsätts ha samma värde. Syftet är att den som erhållit ett sådant utlåtande skall kunna använda det för att finna uppgifter på den svenska arbetsmarknaden som svarar mot den egna utbildningen eller för att kunna bedriva fortsatta högskolestudier.

UHÄ:s verksamhet med värdering av utländsk högre utbildning (ekvivale­ring) har sin grund i att Sverige år 1984 ratificerade en UNESCO-konvention med syfte att befordra den akademiska rörligheten (academic mobility) över nationsgränserna. Enligt konventionen har Sverige förbundit sig att med olika åtgärder göra det möjligt för personer med avslutad eller delvis fullgjord högskoleutbildning att fillgodogöra sig den i ett annat land på i huvudsak samma villkor som i det egna.

UHÄ bedriver sin verksamhet med värdering av utländsk högre utbildning med medel som anvisats av riksdagen efter förslag i 1984 års budgetproposi­tion (280 000 kr.). Utöver de medel som UHÄ på detta sätt disponerar använder UHÄ för ekvivalering 2,3 personår inom ramen för sin egen reguljära personalstat.

I sin anslagsframställning för budgetåret 1987/88 begärde UHÄ ökade resurser (-1-400 000 kr.) för ekvivaleringsverksamheten. I UHÄ-rapport 1986:17, som bifogades anslagsframställningen, redovisade UHÄ en ökande balans med ärenden för värdering. Under budgetåren 1984/85 och 1985/86 inkom till UHÄ 546 ärenden och avgjordes under samma tid 172. Under sista halvåret 1986 inkom 419 ärenden och avgjordes 256. Den negativa balansen har därmed, trots särskilda insatser från UHÄ:s sida, ökat med 163 fill 335 ärenden.

UHÄ ansåg vidare att ekvivaleringsverksamheten i huvudsak funnit former som fungerar väl och att man byggt upp en betydande kompetens på området. UHÄ begärde därför i sin anslagsframställning även en permanent­ning av verksamheten, dock först fr. o. m. budgetåret 1988/89.

De av UHÄ framförda förslagen om förstärkning och permanentning av verksamheten med värdering av utländsk högre utbildning har inte biträtts i propositionen.

I motionerna 1986/87:Ub597 (c) och 1986/87:Ub623 (fp) föreslås en höjning av anslaget Vissa särskilda utgifter inom högskolan m. m. med 400 000 kr. för en förstärkning av UHÄ:s verksamhet med värdering av utländsk högre utbildning. I båda motionerna betonas vikten av att Sverige tar till vara den kompetens som invandrare på detta sätt tillför Sverige. Humanitära skäl bör också ligga till grund för en förstärkning av verksamhe­ten. Enligt motion 1986/87:Ub830 (c) yrkande 4 bör en särskild myndighet eller instans inrättas för värdering av utländsk högre utbildning. I övriga motioner - 1986/87:Ub638 (m), 1986/87:Ub654 (m) och 1986/87:Ub826 (fp) yrkande 4 - betonas vikten av att arbetet med värdering av utländsk högre utbildning intensifieras.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

De flesta ekvivaleringsärenden som UHÄ behandlat rör personer som
kommit till Sverige som flyktingar. Många av dessa har funnits i landet
förhållandevis lång tid utan att kunna finna uppgifter på den svenska               10

 

arbetsmarknaden som motsvarar deras utbildning. Av humanitära och     UbU 1986/87:15 invandrarpolitiska skäl är det därför av yttersta vikt att UHÄ:s verksamhet kan bedrivas på ett fillfredsställande sätt.

Ekvivaleringsverksamheten ger också Sverige en möjlighet att ta till vara den kompetens som invandrarna för med sig. Av UHÄ:s rapport framgår att drygt en tredjedel av de behandlade ärendena avser högskoleutbildning inom teknikområdet och cirka en sjundedel utbildningar inom ekonomiområdet. I stort sett gäller denna fördelning även i nuläget. Det betyder att av de ca 650 utbildningar som UHÄ hittills har ekvivalerat har omkring 200 varit teknikerutbildningar, i stort motsvarande svensk civiUngenjörsutbildning, och 80-90 ekonomiutbildningar motsvarande slutförd utbildning på ekonom­linjen inom den svenska högskolan. De utbildade personerna representerar således en värdefull kompetens inom områden där Sverige för närvarande har behov av ett ökat antal personer med högre utbildning.

Under senare år har stora satsningar gjorts i länderna inom de Europeiska gemenskaperna (EG) för att internt öka den akademiska rörligheten. För att Sverige skall kunna öka sitt utbyte med universitet och högskolor i dessa länder är det därför angeläget att det i Sverige bedrivs ett väl utvecklat ekvivaleringsarbete som ligger i linje med strävandena inom EG-länderna.

Enligt utskottets mening är det på angivna grunder nödvändigt att UHÄ:s ekvivaleringsverksamhet stärks. Regeringen bör därför inom ramen för anslaget Vissa särskilda utgifter inom högskolan m. m. föra över 400 000 kr. från anslagsposten Till regeringens disposifion till anslagsposten Till univer­sitets- och högskoleämbetets disposition för att (280 000 -I- 400 000 =) 680 000 kr. skall utgå till värdering av utländsk högre utbildning. Utskottet har vidare uppfattningen att nämnda försöksverksamhet med ekvivalering snarast möjligt bör övergå fill att bli permanent verksamhet. Vad utskottet här har anfört bör riksdagen med anledning av motionerna 1986/87:Ub597, 1986/87:Ub623, 1986/87:Ub638, 1986/87:Ub654, 1986/87:Ub826 yrkande 4 och 1986/87:Ub830 yrkande 4 som sin mening ge regeringen till känna.

Ur anslagsposten till UHÄ:s disposifion under förevarande anslag utgår medel till internationalisering av högskolan. Enligt vad UHÄ anför i sin anslagsframställning används medlen till de studerandes utlandsstudier, lärares internationella kontaktverksamhet och utlandstjänstgöring, lärarut­byten och ökat utnyttjande av gästlärare från utlandet. Högskoleenheterna kan även beviljas medel för att bedriva delar av den reguljära utbildningen på främmande språk.

I motion 1986/87:Ub641 (fp) yrkande 18 föreslås att riksdagen anslår
5 000 000 kr. utöver regeringens förslag. Medlen bör bl. a. användas för en
utökad internationell forskningssamverkan genom utbyte av forskarstude­
rande och forskare mellan svenska och ufiändska universitet och forsknings­
centra. Det behövs också resurser för att bjuda in internationella forskare till
Sverige. Enligt motion 1986/87:Ub628 (c) yrkande 14 bör internafionellt
utbyte inom högre utbildning och forskning uppmuntras och hinder för
sådant utbyte så långt möjligt undanröjas. Särskilt angeläget är det enligt
motionärerna att främja ett nordiskt studentutbyte. I motion 1986/87:Ub829
(c) yrkande 3 begärs att regeringen samråder med finska regeringen om
ömsesidigt köp av utbildningsplatser inom den högre utbildningen, så att         11

 

Sverigefinnar kan få akademisk utbildning på finska i Finland och finlands-     UbU 1986/87:15
svenskar högskoleutbildning på svenska i Sverige.                        .

Utskottet anser att en internationalisering av utbildning och forskning är en viktig del av högskolans verksamhet. Huvuddelen av det internationella samarbetet - framför allt inom forskningen - bedrivs i dag som en integrerad del av högskolans reguljära verksamhet. De medel som UHÄ disponerar för internationalisering fördelas sedan några år tillbaka främst med utgångs­punkt i lokala långsiktiga handlingsprogram. Denna nya fördelningsprincip bör enligt vad UHÄ anför i sin anslagsframställning innebära en effekfivare användning av medlen och en bättre överblick av det internationaliseringsar­bete som bedrivs i högskolan. Även under anslaget Kulturellt utbyte med utlandet anvisas medel för en internationalisering ay högskoleutbildningen.

Enligt vad utskottet erfarit har Nordiska rådet behandlat ett medlemsför­slag om intensifierat nordiskt samarbete på universitets- och högskoleområ­det, i vilket föreslås att Nordiska ministerrådet inleder arbete med ett handlingsprogram för detta samarbete med särskilt sikte på att utvidga den nordiska tentamens- och examénsgiltigheten, att utlysa högre universitets-tjänster i hela Norden, att samplanera nya enheter på universitets- och högskoleområdet samt att förenhetliga utbildningens inriktning och omfatt­ning på det postgymnasiala området i Norden. Vidare föreslås förenklade regler beträffande studiemedelsanvändning i Norden och utom Norden samt förbud mot diskriminerande avgiftsbeläggning av studieplatser för nordbor. Nordiska rådet har överlämnat en rekommendation med detta innehåll till ministerrådet.

Mot denna bakgrund anser utskottet att riksdagen bör avslå motionerna 1986/87:Ub628 yrkande 14 och 1986/87:Ub829 yrkande 3.

Med hänvisning till att internationalisering är en integrerad del av högskolans verksamhet och till det statsfinansiella läget föreslår utskottet att riksdagen med avslag på motion 1986/87:Ub641 yrkande 18 anvisar det av regeringen begärda beloppet under anslaget.

Hemställan

Äberopande det anförda hemställer utskottet

1.            beträffande värdering av utländsk högre utbildning

att riksdagen med anledning av motionerna 1986/87:Ub597, 1986/ 87:Ub623, 1986/87:Ub638,1986/87:Ub654,1986/87:Ub826 yrkande 4 och 1986/87:Ub830 yrkande 4 som sin mening ger regeringen fill känna vad utskottet anfört,

2.   beträffande ökad internationalisering m. m. inom högskolan att riksdagen avslår motionerna  1986/87:Ub628 yrkande  14 och 1986/87:Ub829 yrkande 3,   '

3.   beträffande anslagsbeloppel

att riksdagen méd bifall till proposition 1986/87:100 och med avslag på motion 1986/87:Ub641 yrkande 18 till Vissa särskilda utgifter inom högskolan m. m. för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag av 9 044 000 kr.

12

 

Stockholm den 19 mars 1987                              ■           UbU 1986/87:15

På utbildningsutskottets vägnar Lars Gustafsson

Närvarande:Lars Gustafsson (s), Birgitta Rydle (m), Lars Svensson (s), Ylva
Annerstedt (fp), Ingvar Johnsson (s), Göran Allmér (m), Barbro Nilsson (s),
Margareta Hemmingsson (s), Lars Leijonborg (fp), Birger Hagård (m),
Marita Bengtsson (s), Larz Johansson (c), Björn Samuelson (vpk), Krisfina
Svensson (s) och Marianne Andersson (c). .

Reservationer

1. Hinder tills vidare att genomgå utbildning inom högskolan (avskiljande) m. m. (punkt 1, mom. 2 och 3)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar "Utskottet anser" och på s. 4 slutar "yrkande 4" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att regeringens förslag beträffande avskiljande av stude­rande från högskoleutbildning bör avslås. När det gäller psykisk sjukdom eller psykisk abnormitet vill utskottet hänvisa till annan lagsfiftning. Vidare är det utskottets uppfattning att personer som avtjänat straff för allvariiga brott bör ha samma rättigheter som andra medborgare, dvs. även rätten till högre utbildning. Utskottet föreslår därför att riksdagen med bifall till motion 1986/87: Ub581 avslår dels regeringens lagförslag om avskiljande av studerande från högskoleutbildning, dels förslag till inrättande av en särskild nämnd.

dels att utskottets hemställan under 2 och 3 bort ha följande lydelse:

2.       beträffande hinder tills vidare att genomgå utbildning inom
högskolan (avskiljande)

att riksdagen med bifall fill mofion 1986/87:Ub581 delvis och med avslag på motionerna 1986/87:Ub524 delvis och 1986/87:Ub628 yrkan­de 4 avslår det i proposifion 1986/87:100 framlagda förslaget till lag om äiidring i högskolelagen (1977:218) såvitt avser 10 a §,

3.       beträffande inrättande av en central nämnd för prövning av frågor
om avskiljande av studerande från högskoleutbildning

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub581 delvis samt med avslag på proposition 1986/87:100 och motion 1986/87:Ub524 delvis som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

13

 

2.                                                                 Översyn av uppdragsutbildningen (punkt 1, mom. 4)                                                     UbU 1986/87:15

Ylva Annerstedt (fp) och Lars Leijonborg (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar "Enligt utskottets" och slutar "yrkande 15" bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer med vad som anförs i mofion 1986/87:Ub641 om behovet av en utvärdering av uppdragsutbildningen inom högskolan. I en sådan översyn bör särskilt granskas i vad mån högskolans integritet hotas. På grundval av det material som UHÄ nu har begärt in från högskoleenheterna bör därför regeringen låta göra en utvärdering i enlighet med vad som anförs i motion 1986/87:Ub641. Riksdagen bör med bifall fill yrkande 15 i motionen som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet här anfört.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse: 4. beträffande en översyn av uppdragsutbildningen att riksdagen med bifall fill motion 1986/87:Ub641 yrkande 15 och med anledning av motion 1986/87:Ub529 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3.     Översyn av uppdragsutbildningen (punkt 1, mom. 4)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar "Enligt utskottets" och slutar "yrkande 15" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det samarbete mellan högskolan och det privata näringslivet som bedrivs i form av uppdragsutbildning nu måste ses över i enlighet med vad som anförs i motion 1986/87:Ub529. Det måste enligt utskottets mening noga undersökas hur uppdragsutbildningen påverkar verksamheten inom högskolan i vad gäller utbildningens kvalitet, de studerandes tillgång till utbildningsplatser, studiefinansieringen, den regio­nala balansen i fråga om utbildningsutbudet m. m. Den redovisning av verksamheten som högskoleenheterna nu gjort till UHÄ kan läggas till grund för en sådan översyn. Resultaten från översynen bör läggas fill grund för förslag till riksdagen om formerna för den fortsatta verksamheten med uppdragsutbildning. Vad iitskottet nu anfört bör riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub529 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse: 4. beträffande översyn av uppdragsutbildningen att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub529 och med anledning av motion 1986/87:Ub641 yrkande,15 som sin mening ger regeringen fill känna vad utskottet anfört,

4.     Förslag om nytt tillträdessystem (punkt 1, mom. 6)

Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar "Enligt vad" och på s. 6 slutar "av riksdagen" bort ha följande lydelse:

14

 

15

Utskottet anser att riksdagen bör föreläggas ett förslag om nytt tillträdes-     UbU 1986/87:15 system för högskolan i så god tid att beslut kan fattas under år 1987. Detta förslag bör utformas i enlighet med de riktlinjer som dras upp i motion 1986/87:Ub812. Riksdagen bör därför med bifall till yrkande 31 i motionen som sin mening ge regeringen detta till känna.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6.            beträffande förslag om nytt tillträdessystem

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub812 yrkande 31 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5.     Andelen direktantagna studerande (punkt 1, mom. 7)

Birgitta Rydle (m), Ylva Annerstedt (fp), Göran Allmér (m), Lars Leijon­borg (fp) Och Birger Hagård (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar "Utskottet anser" och slutar "yrkande 21" bort ha följande lydelse:

I avvaktan på att ett nytt tillträdessystem genomförs bör direktantagnings­kvoten för studerande från gymnasieskolan höjas till 50 % läsåret 1987/88. Riksdagen bör således bifalla motionerna 1986/87:Ub641 yrkande 13 och 1986/87:Ub812 yrkande 21.

dels att utskottets hemställande under 7 bort ha följande lydelse:

7.            beträffande andelen direktantagna studerande

att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87:Ub641 yrkande 13 och 1986/87:Ub812 yrkande 21 som sin mening ger regeringen fill känna vad utskottet anfört,

6.     Avskaffande av kårobligatoriet (punkt 1, mom. 8)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar "Utskottet behandlade" och slutar "motion 1986/87:Ub550" bort ha följande lydelse: Utskottet anser i likhet med motionärerna i motion 1986/87:Ub550 att kårobligatoriet vid universitet och högskolor bör avskaffas. Studentkårer bör vara enbart fackliga sammanslutningar. Alla övriga uppgifter som i dag åvilar studentkårerna bör övertas av stat och kommun. Regeringen bör snarast återkomma till riksdagen med förslag i dessa frågor. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motionen som sin mening ge regeringen fill känna.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8.            beträffande avskaffande av kårobligatoriet

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub550 som sin mening ger regeringen fill känna vad utskottet anfört,

 

7.                                                                  Uppdraget som prefekt (punkt 1, mom. 9)                                                                  UbU 1986/87:15

Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar "Utskottet anser att   . det" och slutar "yrkande 27" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning är ett av de viktigaste uppdragen inom högskolan att leda en institution. Prefekt för en institution som har forskarutbildning och forskning bör därför i normalfallet vara ämnésföreträ-daren, oftast professor i ämnet. Prefekten bör vara garanterad sammanhäng­ande tid för egen forskning. Dessutom är det viktigt att prefekten får en god ersättning för sitt arbete med uppdraget. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub812 yrkande 27 och med anledning av motion 1986/87:Ub590 yrkande 2 som sin mening ge regeringen fill känna.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse: 9. beträffande uppdraget som prefekt att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub812yrkande27ochmed anledning av motion 1986/87:Ub590 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

8.     Ökad internationalisering m. m. inom högskolan (punkt 6,
mom. 2)

Larz Johansson (c) och Marianne Andersson (c) anser

rfe/5att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar "Utskottet anser" och slutar "yrkande 3" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det är viktigt att uppmuntra internationellt utbyte inom högre utbildning och forskning och att undanröja olika hinder som kan försvåra detta utbyte. Svenska studenter bör tillförsäkras rätt att uppbära studiemedel för studier utomlands, även om motsvarande utbildning finns i Sverige.

Det kan finnas anledning att se över vilket värde en svensk gymnasiekom­petens fillmäts vid intagning till högskolor utomlands. Kvoter för antagning av utländska studenter vid svenska universitet kan eventuellt behöva ökas.

Särskilt angeläget är det att främja ett nordiskt studentutbyte. Redan i dag
finns goda möjligheter för studerande att studera i annat nordiskt land, men
ytterligare åtgärder behöver vidtas för att underlätta dessa studier. Informa­
tionen om dessa möjligheter bör förbättras. Ett studerandekort för att
möjliggöra billigare resor mellan hemlandet och studielandet är önskvärt.
Reglerna för examensgiltighet bör ses över. Vad utskottet här anfört bör
riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub628 yrkande 14 som sin mening ge _

regeringen till känna. Motion 1986/87:Ub829 yrkande 3 avstyrks, eftersom det inom Nordiska rådets kulturutskott för närvarande pågår ett arbete med syfte att undanröja hinder för ett nordiskt studentutbyte.

16

 

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:  UbU 1986/87:15

2.          beträffande ökad internationalisering m. m. inom högskolan
att riksdagen med bifall fill motion 1986/87:Ub628 yrkande 14 samt
med avslag på motion 1986/87:Ub829 yrkande 3 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. Anslagsbeloppet under Vissa särskilda utgifter inom högskolan m. m. (punkt 6, mom. 3)

Ylva Annerstedt (fp) och Lars Leijonborg (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar "Med hänvisning" och slutar "under anslaget" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning finns det - trots de insatser som nu görs -anledning att förnya och förbättra internationaliseringsarbetet. Regeringen bör därför ge UHÄ i uppdrag att inventera de svårigheter som i dag möter svenska forskare när de deltar i internationell forskningsverksamhet. Redan nu bör - utöver de medel regeringen beräknat - 5 milj. kr. tillföras anslagsposten Till universitets- och högskoleämbetets disposition för att finansiera projekt som avser internationalisering av grundutbildningen. Medlen bör också användas för att underlätta för svenska forskare att delta i internafionella forskningssymposier och för svenska universitet att ta emot utländska forskare. Riksdageri bör med bifall till motion 1986/87:Ub641 yrkande 18 och med anledning av budgetpropositionen anvisa 14 044 000 kr. under anslaget.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3.            beträffande anslagsbeloppet

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub641 yrkande 18 och med anledning av proposifion 1986/87:100 till Vissa särskilda utgifter inom högskolan m. m. för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag av 14 044 000 kr.

Särskilt yttrande

Internationalisering av högskoleutbildning och forskning (punkt 6)

Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anför:

Moderata samlingspartiet har i en särskild partimofion (1986/76:U509) tagit upp de problem som sammanhänger med en ökad internationalisering pä olika områden. 1 samband därmed berör vi bl. a. frågan om internationalise-rad utbildning och forskning. Vi betonar att högre utbildning och forskning måste ses i ett internafionellt sammanhang. Vi erinrar om att vi för att få tillgång till ny kunskap är beroende av att ha tillgång till tillräcklig kompetens för att "hämta hem" sådan kunskap och föreslår konkret en ökad satsning på en miljon kronor till högskoleföreträdares deltagande i internationella organisationer (anslag H 1). Detta yrkande behandlas i kulturutskottet.

17

 

Förslag till                                                                  UbU 1986/87:15

Lagom ändring i högskolelagen (1977:218)                Bilaga

Härigenom föreskrivs att del i högskolelagen (i977:218) skall införas två nya paragrafer, 10 a och 34 a §§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

I0a§

Regeringen får ifråga om stude­rande i högskoleutbildning medde­la föreskrifter om hinder tills vidare att genomgå utbildning inom hög­skolan (avskiljande).

Avskiljande skall få förekomma när en studerande lider av p.sykisk .sjukdom eller psykisk abnormitet, missbrukar alkohol eller narkotika eller har gjort sig skyldig till allvar­lig brottslighet och del därför be­döms föreligga en påtaglig risk för att han kan komma alt skada an­nan person eller värdefull egendom under utbildningen. Ett beslut om avskiljande skall kunna omprövas efter två år.

En för högskolan gemensam nämnd skatt pröva frågor om av­skiljande. Dess ordförande skall vara lagfaren och erfaren i domar-värv. Nämndens heslut skall kunna överklagas hos kammarrätt.

34 a §

Har en högskoleenhet tagit emot en studerande till sådan högskole­utbildning som även anordnas av landstingskommun har staten rätt till ersättning för utbildningen.

Ersättningen skall betalas av den landstingskommun till vilken den kommun, där den studerande är kyrkohokförd. hör. Tillhör kom­munen inte någon landstingskom­mun skall ersättningen betalas av kommunen. Ersättningens storlek bestäms av regeringen eller den myndighet soiti regeringen utser.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1987

18