Utbildningsutskottets betänkande
1986/87:15
om vissa för den grundläggande
högskoleutbildningen gemensamma frågor m. m.
(prop. 1986/87:100)
ÅTTONDE HUVUDTITELN
I detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt riksdagen i
proposition 1986/87:100 bilaga 10 (utbildningsdepartementet) under avsnittet
D. Högskola och forskning rubrikerna Vissa anslagsfrågor och Hinder för
fortsatt utbildning inom högskolan samt punkterna D 3. Redovisningscentralerna
vid universiteten, D 4. Datorcentralen för högre utbildning och
forskning i Stockholm, D 5. Lokalkostnader m. m. vid högskoleenheterna, D
6. Vissa tandvårdskostnader, D 7. Vissa särskilda utgifter inom högskolan
m. m. och D 10. Utbildning för vårdyrken i vad avser ändring av högskolelagen
(1977:218) jämte motioner.
1. Vissa för den grundläggande
högskoleutbildningen gemensamma frågor
Regeringen har under rubriken Vissa anslagsfrågor (s. 194—196) föreslagit
riksdagen att bemyndiga regeringen att besluta om överföringar mellan
anslag för högskolan i enlighet med vad som förordats i propositionen.
Vidare har regeringen
dels under rubriken Hinder för fortsatt utbildning inom högskolan
(s. 198-210) föreslagit riksdagen att godkänna vad som förordats i propositionen
om inrättande av en central nämnd för prövning av frågor om
avskiljande av studerande från högskoleutbildning,
dels under anslaget Utbildning för vårdyrken (s. 273), såvitt nu är i fråga,
föreslagit riksdagen att anta ett i propositionen framlagt förslag till lag om
ändring i högskolelagen (1977:218) i vad avser införande av en ny 10a§.
Motionerna
1986/87:Ub524 av Margitta Edgren (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om att frågan
om bedömning av det nödvändiga i att avskilja en studerande från studier bör
göras av resp. högskola.
UbU
1986/87:15
1 Riksdagen 1986187. 14 sami. Nr 15
1986/87:Ub529 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om en översyn
av högskolans samarbete med det privata näringslivet.
1986/87:Ub550 av Bo Hammar (vpk) och Björn Samuelson (vpk) vari yrkas
att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag om avskaffande av
kårobligatoriet vid universitet och högskolor.
1986/87:Ub581 av Bo Hammar (vpk) och Björn Samuelson (vpk) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar avslå förslaget om införande av paragraf 10 a
högskolelagen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen framhålls om andra åtgärder än avskiljande från högskolan.
1986/87:Ub590 av Ingrid Sundberg (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om betydelsen av att högskoleinstitutionerna leds av
professorer.
1986/87:Ub628 av Pär Granstedt m. fl. (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas
4. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som anförts i motionen angående avskiljandefrågor.
1986/87:Ub641 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den s.k.
direktantagningskvoten skall höjas från 33 % till 50 %,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i
motionen om en utvärdering av uppdragsutbildningen inom högre utbildning
och forskning.
1986/87:Ub812 av Carl Bildt m. fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas
21. att riksdagen beslutar om en garanti för direktövergång från gymnasieskola
till högskola om 50 % fr. o. m. hösten 1987,
27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om uppdraget som prefekt,
31. att riksdagen hos regeringen begär förslag till nytt tillträdessystem till
högskolan i enlighet med vad som i motionen anförts att föreläggas riksdagen
i sådan tid att beslut kan fattas under år 1987.
1986/87:Ub819 av Magnus Persson m. fl. (s) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om att möjliggöra sjuksköterskeutbildning i form av
uppdragsutbildning.
Utskottet
Vissa anslagsfrågor
Regeringen begär (s. 196) liksom tidigare år riksdagens bemyndigande att få
göra överföringar mellan anslag för högskolan.
Utskottet tillstyrker att regeringen får det begärda bemyndigandet.
UbU 1986/87:15
2
Hinder för fortsatt utbildning inom högskolan (avskiljande)
I propositionen föreslås regler för avskiljande av studerande från högskoleutbildning.
För närvarande finns inga sådana regler, vilket har upplevts som en
allvarlig brist framför allt av företrädare för vårdyrkes - och lärarutbildningarna.
Det förslag som nu föreligger har föregåtts av ett ingående utredningsarbete
inom UHÄ. Förslaget innebär att det genom en ändring av högskolelagen
blir möjligt att avskilja en studerande från pågående utbildning. Ett beslut
om avskiljande kan innebära att den studerande antingen skiljs från all
högskoleutbildning eller enbart från viss utbildning, t. ex. sådan som
innefattar patientkontakt. Enligt förslaget kan ett avskiljandebeslut vidare
innebära att den studerande föreskrivs studieuppehåll med möjlighet att
senare återkomma till utbildningen. Ett beslut om avskiljande skall kunna
omprövas efter två år.
En studerande som lider av psykisk sjukdom eller psykisk abnormitet eller
har allvarliga missbruksproblem eller har gjort sig skyldig till allvarliga brott
skall kunna avskiljas från högskoleutbildning om det samtidigt föreligger risk
för att den studerande kommer att skada annan person eller värdefull
egendom under utbildningen. Frågor om avskiljande skall prövas av en
särskild central nämnd. Regeringen föreslår att en sådan inrättas den 1 juli
1987. Nämnden bör bestå av fem ledamöter - en lärare, en studerande, en
psykiatrisk expert och en företrädare för allmänna intressen. Ordförande bör
vara jurist med en längre tids domarerfarenhet.
I tre motioner behandlas frågan om avskiljande.
I motion 1986/87:Ub524 (fp) avstyrks regeringens förslag om en särskild
central nämnd. Enligt motionären bör det ankomma på resp. högskoleenhet
att besluta i fråga om avskiljande.
I motion 1986/87 :Ub581 (vpk) yrkas avslag på regeringens förslag om
avskiljande av studerande från högskoleutbildning. I stället bör studievägledning
och psykologisk rådgivning vid högskolorna förstärkas.
I motion 1986/87:Ub628 (c) yrkande 4 framhålls att avskiljande endast får
tillämpas i yttersta nödfall. I första hand bör kurativa och studierådgivande
insatser göras.
Utskottet anser att frågan om avskiljande av studerande från högskoleutbildning
fått en tillfredsställande lösning i regeringens förslag. Det har
tidigare inte varit möjligt att hindra en studerande att delta i undervisningen
när han bedömts vara farlig för annan persons liv och hälsa eller när risk
förelegat att han skadar eller förstör värdefull egendom för vilken högskolan
bär ansvaret. Även den som avtjänat straff för allvarligt brott kan vara en
risk. Utskottet anser i likhet med vad som föreslås i propositionen att en för
hela landet gemensam nämnd bäst tillgodoser kravet på rättssäkerhet. Med
den kvalificerade sammansättning som föreslås ger en sådan nämnd de bästa
förutsättningarna för en enhetlig och opartisk bedömning. Detta innebär inte
att den berörda högskolan därmed lämnas utanför. Enligt förslaget är det
enbart läroanstalten i fråga som kan begära att ett ärende om avskiljande
skall tas upp av nämnden. Det är också berörd högskolas skyldighet att sörja
för behövlig utredning. Enligt föredragande statsrådet kommer fråga om
UbU 1986/87:15
3
1* Riksdagen 1986187.14 sami. Nr 15
Rättelse: S. 8 raderna 14-16 ny text
avskiljande att beröra ett mycket litet antal högskolestuderande. Det
betonas att högskolan i första hand bör försöka att komma till rätta med
problemen genom studierådgivning. Detta tillgodoser enligt utskottet kraven
i motion 1986/87:Ub628.
Mot bakgrund av vad som anförts tillstyrker utskottet förslaget i budgetpropositionen
beträffande avskiljande av studerande från högskoleutbildning
i vad avser förslag till ändring av högskolelagen och inrättande av en
särskild nämnd. Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionerna 1986/
87:Ub524, 1986/87:Ub581 och 1986/87:Ub628 yrkande 4.
Uppdragsutbildning
Riksdagen antog år 1985 riktlinjer för uppdragsutbildning i högskolan (prop.
1984/85:195, UbU 1985/86:4, rskr. 1985/86:16). Uppdragsutbildning är
formellt inte högskoleutbildning och kan aldrig avse utbildning som motsvarar
utbildning på allmänna utbildningslinjer. Uppdragsutbildning kan däremot
avse utbildning som motsvarar utbildning på påbyggnadslinjer, lokala
linjer och enstaka kurser. Uppdragsutbildning kan givetvis också avse
utbildning på högskolenivå som inte motsvarar någon befintlig högskoleutbildning.
De som deltar i uppdragsutbildning får ges betyg och utbildningsbevis
enligt bestämmelserna för högskoleutbildning om vissa villkor är uppfyllda
beträffande kursplan, lärare och de studerandes behörighet.
I motion 1986/87:Ub529 (vpk) hemställs om en översyn av högskolans
samarbete med det privata näringslivet i vad gäller uppdragsutbildning.
Motionärerna motsätter sig inte att det finns ett visst mått av samarbete
mellan högskolan och näringslivet men anser att riksdagen måste finna en
form för detta, där högskolans grundläggande verksamhet tryggas och det
råder balans mellan högskolans egen verksamhet och den externt finansierade
verksamheten. Motionärerna befarar att uppdragsutbildningen leder till
orättvisor då dessa studerande antas på andra kriterier än de ordinarie
högskolestuderandena och har andra ekonomiska villkor under utbildningstiden
. De anför också att uppdragsutbildning kan leda till kvalitetsskillnader i
förhållande till den ordinarie högskoleutbildningen.
Det växande inslaget av uppdragsutbildning i högskolan bör även enligt
motion 1986/87:Ub641 (fp) yrkande 15 utvärderas mycket noga, då det är
viktigt att slå vakt om högskolans integritet. Motionärerna hänvisar till att
det från högskolerepresentanter har efterlysts klarare och fastare regler för
olika former av uppdragsverksamhet och bisysslor. Även i denna motion
uppmärksammas risken för kvalitetsskillnader mellan den ordinarie utbildningen
och uppdragsutbildningen. Vid en översyn bör man hitta former för
samarbetet mellan högskolan och näringslivet som gör att högskolans
självständighet bevaras.
En ändring av gällande bestämmelser för uppdragsutbildningen yrkas i
motion 1986/87:Ub819 yrkande 1. Mot bakgrund av sjuksköterskebristen i
vissa delar av Värmlands län och behovet av att kunna erbjuda utbildning i
bristområdena anser motionärerna att det måste bli möjligt för landstingen
att själva få anordna sjuksköterskeutbildning i form av uppdragsutbildning,
dvs. utanför den ordinarie högskoleutbildningen.
UbU 1986/87:15
4
Utskottet har inhämtat att UHÄ i anvisningar till högskoleenheterna
beträffande verksamhetsberättelserna för budgetåret 1985/86 begärt beskrivningar
av uppdragsutbildningen. Denna redovisning bör enligt anvisningarna
innehålla uppgifter om vilka utbildningar som anordnats (ämnesområden)
och deras omfattning, dvs. kurslängd. Vidare skall anges elevantalet i de
utbildningar som anordnats, beställare av uppdragsutbildningarna, formerna
för samverkan med olika beställare samt intäkterna. UHÄ har också begärt
en summarisk historik i första hand över tiden 1983/84—1985/86, en
bedömning av utvecklingen under den kommande treårsperioden samt en
redovisning av övriga synpunkter och omständigheter, t. ex. om man aktivt
verkat för att öka uppdragsutbildningens volym. De inkomna uppgifterna
bearbetas för närvarande inom UHÄ och skall redovisas i UHÄ:s egen
verksamhetsberättelse för budgetåret 1985/86.
Enligt utskottets mening är det naturligt att en ny företeelse inom
högskolan, såsom uppdragsutbildningen, efter en tid utvärderas. Detta ingår
i det ordinarie arbetet inom högskolan både lokalt och centralt. Det är därför
värdefullt att en så omfattande redovisning av fakta kring uppdragsutbildningen
nu har samlats in från högskoleenheterna. Redovisningen av detta
material bör avvaktas innan det är möjligt att ta ställning till om en samlad
översyn av uppdragsutbildningen behöver göras och vad som därvid särskilt
bör analyseras. Mot denna bakgrund föreslår utskottet att riksdagen avslår
motionerna 1986/87:Ub529 och 1986/87:Ub641 yrkande 15.
Riksdagen har så sent som hösten 1985 beslutat att uppdragsutbildningen
inte får avse utbildning som motsvarar en allmän utbildningslinje. Med
hänvisning härtill och till att en första samlad redovisning av erfarenheterna
från den hittillsvarande uppdragsutbildningen nu skall göras av UHÄ
föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub819 yrkande 1.
Tillträdessystemet
Tillträdesutredningen tillsattes år 1983 för en samlad översyn av de regler
som infördes i samband med högskolereformen år 1977. Utredningen har
avlämnat ett betänkande (SOU 1985:57) Tillträde till högskolan och en
rapport (SOU 1985:59) Prov för urval till högskolan. Betänkandet har
remitterats till ett stort antal remissinstanser. Utredningsförslagen och
remissyttrandena bereds för närvarande inom regeringskansliet.
Enligt motion 1986/87:Ub812 (m) yrkande 31 bör riksdagen begära att
regeringen förelägger riksdagen förslag i sådan tid att riksdagen under år
1987 kan besluta om ett nytt tillträdessystem för högskolan. Detta system bör
utformas i enlighet med riktlinjer som dras upp i motionen beträffande krav
på genomgången treårig gymnasielinje för behörighet till längre högskoleutbildningar,
betyg som huvudsakligt urvalsinstrument, intagningsprov för
utbildning som är inriktad mot specifika yrkesområden, studielämplighetsprov
för dem som av olika anledningar inte har tillräckliga betyg samt
individuell bedömning av sökande med utländsk examen.
Enligt vad utskottet erfarit kommer regeringen att under år 1987 förelägga
riksdagen förslag grundade på tillträdesutredningens betänkande. Utskottet
anser att riksdagen inte nu bör ange riktlinjer för hur detta förslag skall
UbU 1986/87:15
5
utformas, såsom föreslås i motion 1986/87:Ub812, varför motionens yrkande
31 bör avslås av riksdagen.
I motionerna 1986/87:Ub641 (fp) yrkande 13 och 1986/87:Ub812 (m)
yrkande 21 hemställs att riksdagen skall besluta att andelen direktantagna
studerande från gymnasieskolan med högst två år gamla betyg bör ökas från
30 % till 50 % läsåret 1987/88.
Utskottet anser att riksdagen inte bör bifalla motionsyrkandena om en
ändrad direktantagningskvot då tillträdesutredningens betänkande nu bereds
och ett förslag kan väntas under år 1987. Riksdagen bör således avslå
motionerna 1986/87:Ub641 yrkande 13 och 1986/87:Ub812 yrkande 21.
Kårobligatoriet
I motion 1986/87:Ub550 (vpk) yrkas att riksdagen skall begära förslag om
avskaffande av kårobligatoriet vid universitetet och högskolor. Obligatoriet
strider enligt motionärerna mot varje människas rätt att själv avgöra vilka
föreningar han eller hon vill vara med i.
Utskottet behandlade ett liknande motionsyrkande senast vid riksmötet
1985/86.1 betänkande 1985/86:3 (s. 9) anfördes bl. a. att om det obligatoriska
medlemskapet skulle ersättas av ett frivilligt, skulle detta förutsätta antingen
en avsevärt sänkt ambitionsnivå i fråga om både studerandefacklig och
studiesocial service eller ett behov av betydande statliga bidrag för verksamheten.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motion 1986/87:Ub550.
Uppdraget som prefekt
Den verkställande ledningen av en institution inom en högskoleenhet är
sedan högskolereformen år 1977 anförtrodd en prefekt utsedd bland lärarna
av högskolestyrelsen (prop. 1975:9 s. 566, UbU 1975:17, rskr. 1975:179).
Enligt 14 § 18 kap. högskoleförordningen (1977:263) kan till prefekt för en
institution utses sådan arbetstagare vid en institution som är behörig att
inneha tjänst som lärare vid en högskoleenhet och som har sådana
vetenskapliga, pedagogiska och andra kvalifikationer som behövs för
uppdraget.
I motionerna 1986/87:Ub590 (m) yrkande 2 och 1986/87:Ub812 (m)
yrkande 27 hemställs att det skall ställas krav på hög vetenskaplig kompetens
för behörighet till uppdraget som prefekt. Prefekten bör i normalfallet vara
professorn/ämnesföreträdaren. Prefekten skall vidare garanteras god lön
samt tid för forskning.
Utskottet anser att det inte har förts fram några skäl i motionerna som
skulle motivera att riksdagen uttalar sig för en ändring av behörighetsreglerna
i vad gäller uppdraget som prefekt för institution. Ersättning till prefekter
är en avtalsfråga. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att
riksdagen avslår motionerna 1986/87:Ub590 yrkande 2 och 1986/87:Ub812
yrkande 27.
UbU 1986/87:15
6
Hemställan
UbU 1986/87:15
Utskottet hemställer
1. beträffande överföringar mellan anslag för högskolan
att riksdagen bemyndigar regeringen att göra överföringar i enlighet
med vad som förordats i proposition 1986/87:100,
2. beträffande hinder tills vidare att genomgå utbildning inom
högskolan (avskiljande)
att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:100 och med avslag på
motionerna 1986/87:Ub524 delvis, 1986/87:Ub581 delvis och 1986/
87:Ub628 yrkande 4 antar det i proposition 1986/87:100 framlagda och
vid detta betänkande som bilaga fogade förslaget till lag om ändring i
högskolelagen (1977:218) såvitt avser 10 a §,
3. beträffande inrättande av en central nämnd för prövning av frågor
om avskiljande av studerande från högskoleutbildning
att riksdagen med avslag på motionerna 1986/87:Ub524 delvis och
1986/87:Ub581 delvis godkänner vad som förordats i proposition
1986/87:100,
4. beträffande översyn av uppdragsutbildningen
att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Ub529 och 1986/87:Ub641
yrkande 15,
5. beträffande ändring av bestämmelserna för uppdragsutbildning
att riksdagen avslår motion 1986/87 :Ub819 yrkande 1,
6. beträffande förslag om nytt tillträdessystern
att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub812 yrkande 31,
7. beträffande andelen direktantagna studerande
att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Ub641 yrkande 13 och
1986/87:Ub812 yrkande 21,
8. beträffande avskaffande av kårobligatoriet
att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub550,
9. beträffande uppdraget som prefekt
att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Ub590 yrkande 2 och 1986/
87:Ub812 yrkande 27.
7
2. Redovisningscentralerna vid universiteten UbU 1986/87:15
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt D 3. (s. 223) och
hemställer
att riksdagen till Redovisningscentralerna vid universiteten för
budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.
3. Datorcentralen för högre utbildning och forskning
i Stockholm
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt D 4. (s. 223-224) och
hemställer
att riksdagen till Datorcentralen för högre utbildning och forskning i
Stockholm för budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag av 1 000
kr.
4. Lokalkostnader m. m. vid högskoleenheterna
Utskottet har vid sin beräkning av anslaget Lokalkostnader m.m. vid
högskoleenheterna utgått från oförändrade inkomster av upplåtelse av
lokaler och hemställer
att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:100 till Lokalkostnader
m. rn. vid högskoleenheterna för budgetåret 1987/88 anvisar
ett förslagsanslag av 1 344 723 000 kr.
5. Vissa tandvårdskostnader
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt D 6. (s. 226-227) och
hemställer
att riksdagen till Vissa tandvårdskostnader för budgetåret 1987/88
anvisar ett reservationsanslag av 88 813 000 kr.
6. Vissa särskilda utgifter inom högskolan m. m.
Regeringen har under punkt D 7. (s. 227-228) föreslagit riksdagen att till
Vissa särskilda utgifter inom högskolan m. m. för budgetåret 1987/88 anvisa
ett reservationsanslag av 9 044 000 kr.
Motionerna
1986/87:Ub597 av Gunnel Jonäng (c) vari yrkas att riksdagen beslutar om en
höjning av anslaget D 7. Vissa särskilda utgifter inom högskolan med 400 000
kr. till 680 000 kr.
1986/87:Ub623 av Börje Stensson (fp) och Elver Jonsson (fp) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär åtgärder som innebär att verksamheten med
värdering av utländsk högre utbildning får ökade resurser i förhållande till
vad som sägs i budgetpropositionen.
1986/87:Ub628 av Pär Granstedt m. fl. (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om internationalisering och nordiskt samarbete.
1986/87:Ub638 av Nils Carlshamre m. fl. (m) vari med hänvisning till vad som
anförts i motion 1986/87 :Sf521 yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna att universitets- och högskoleämbetets ekvivalering av
utländska examina skyndsamt bör fullföljas.
1986/87:Ub641 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas
18. att riksdagen beslutar att under anslaget D 7. Vissa särskilda utgifter
inom högskolan m. m. anslå 5 000 000 kr. utöver vad regeringen har
föreslagit för att användas i arbetet med att internationalisera grundutbildningen
och att främja internationell forskningssamverkan.
1986/87:Ub654 av Elisabeth Fleetwood (m) och Rune Rydén (m) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att beslut om
värdering av utländsk högskoleutbildning snarast bör fattas.
1986/87:Ub826 av Kenth Skårvik m. fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om värdering av utländska examina.
1986/87:Ub829 av Alf Svensson (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas
3. att riksdagen beslutar begära att regeringen samråder med finska
regeringen om ömsesidigt köp av utbildningsplatser inom den högre utbildningen,
så att Sverigefinnar kan få akademisk utbildning på finska i Finland
och finlandssvenskar högskoleutbildning på svenska i Sverige.
1986/87:Ub830 av Alf Svensson (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas
4. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag till inrättande av
en myndighet eller instans för meritvärdering av invandrares utbildningar
från hemlandet och planering av kompletterande kurser i bl. a. svensk
y rkesterminologi.
Utskottet
Av propositionen framgår att det för nästa budgetår under detta anslag skall
föras upp tre anslagsposter varav en, som beräknas till 5 004 000 kr., till
universitets- och högskoleämbetets (UHÄ) disposition för internationalisering
och en, som beräknas till 3 389 000 kr., till regeringens disposition. Den
tredje anslagsposten om 651 000 kr. avser Vissa kostnader för lokal
antagning.
Sedan budgetåret 1984/85 bedriver UHÄ en försöksverksamhet med
värdering av utländsk högre utbildning.
Verksamheten innebär att personer, som vistas i Sverige och som har
genomgått högskoleutbildning vid utländskt universitet, har möjlighet att få
sin utbildning - såvitt möjligt - jämförd med motsvarande svensk utbildning.
Avsikten är att det värderingsutlåtande som UHÄ avger skall utgöra ett bevis
på personens utbildningsmässiga behörighet och kompetens - eventuellt
UbU 1986/87:15
9
tillsammans med en rekommenderad komplettering av utbildningen. Utlåtandet
är inte identiskt med ett utbildningsbevis på slutförd utbildning på
linje, men förutsätts ha samma värde. Syftet är att den som erhållit ett sådant
utlåtande skall kunna använda det för att finna uppgifter på den svenska
arbetsmarknaden som svarar mot den egna utbildningen eller för att kunna
bedriva fortsatta högskolestudier.
UHÄ:s verksamhet med värdering av utländsk högre utbildning (ekvivalering)
har sin grund i att Sverige år 1984 ratificerade en UNESCO-konvention
med syfte att befordra den akademiska rörligheten (academic mobility) över
nationsgränserna. Enligt konventionen har Sverige förbundit sig att med
olika åtgärder göra det möjligt för personer med avslutad eller delvis
fullgjord högskoleutbildning att tillgodogöra sig den i ett annat land på i
huvudsak samma villkor som i det egna.
UHÄ bedriver sin verksamhet med värdering av utländsk högre utbildning
med medel som anvisats av riksdagen efter förslag i 1984 års budgetproposition
(280 000 kr.). Utöver de medel som UHÄ på detta sätt disponerar
använder UHÄ för ekvivalering 2,3 personår inom ramen för sin egen
reguljära personalstat.
I sin anslagsframställning för budgetåret 1987/88 begärde UHÄ ökade
resurser (+ 400 000 kr.) för ekvivaleringsverksamheten. I UHÄ-rapport
1986:17, som bifogades anslagsframställningen, redovisade UHÄ en ökande
balans med ärenden för värdering. Under budgetåren 1984/85 och 1985/86
inkom till UHÄ 546 ärenden och avgjordes under samma tid 172. Under sista
halvåret 1986 inkom 419 ärenden och avgjordes 256. Den negativa balansen
har därmed, trots särskilda insatser från UHÄ:s sida, ökat med 163 till 335
ärenden.
UHÄ ansåg vidare att ekvivaleringsverksamheten i huvudsak funnit
former som fungerar väl och att man byggt upp en betydande kompetens på
området. UHÄ begärde därför i sin anslagsframställning även en permanentning
av verksamheten, dock först fr. o. m. budgetåret 1988/89.
De av UHÄ framförda förslagen om förstärkning och permanentning av
verksamheten med värdering av utländsk högre utbildning har inte biträtts i
propositionen.
I motionerna 1986/87:Ub597 (c) och 1986/87:Ub623 (fp) föreslås en
höjning av anslaget Vissa särskilda utgifter inom högskolan m. m. med
400 000 kr. för en förstärkning av UHÄ:s verksamhet med värdering av
utländsk högre utbildning. I båda motionerna betonas vikten av att Sverige
tar till vara den kompetens som invandrare på detta sätt tillför Sverige.
Humanitära skäl bör också ligga till grund för en förstärkning av verksamheten.
Enligt motion 1986/87:Ub830 (c) yrkande 4 bör en särskild myndighet
eller instans inrättas för värdering av utländsk högre utbildning. I övriga
motioner - 1986/87:Ub638 (m), 1986/87:Ub654 (m) och 1986/87:Ub826 (fp)
yrkande 4 - betonas vikten av att arbetet med värdering av utländsk högre
utbildning intensifieras.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.
De flesta ekvivaleringsärenden som UHÄ behandlat rör personer som
kommit till Sverige som flyktingar. Många av dessa har funnits i landet
förhållandevis lång tid utan att kunna finna uppgifter på den svenska
UbU 1986/87:15
10
arbetsmarknaden som motsvarar deras utbildning. Av humanitära och
invandrarpolitiska skäl är det därför av yttersta vikt att UHÄ:s verksamhet
kan bedrivas på ett tillfredsställande sätt.
Ekvivaleringsverksamheten ger också Sverige en möjlighet att ta till vara
den kompetens som invandrarna för med sig. Av UHÄ:s rapport framgår att
drygt en tredjedel av de behandlade ärendena avser högskoleutbildning inom
teknikområdet och cirka en sjundedel utbildningar inom ekonomiområdet. I
stort sett gäller denna fördelning även i nuläget. Det betyder att av de ca 650
utbildningar som UHÄ hittills har ekvivalerat har omkring 200 varit
teknikerutbildningar, i stort motsvarande svensk civilingenjörsutbildning,
och 80-90 ekonomiutbildningar motsvarande slutförd utbildning på ekonomlinjen
inom den svenska högskolan. De utbildade personerna representerar
således en värdefull kompetens inom områden där Sverige för närvarande
har behov av ett ökat antal personer med högre utbildning.
Under senare år har stora satsningar gjorts i länderna inom de Europeiska
gemenskaperna (EG) för att internt öka den akademiska rörligheten. För att
Sverige skall kunna öka sitt utbyte med universitet och högskolor i dessa
länder är det därför angeläget att det i Sverige bedrivs ett väl utvecklat
ekvivaleringsarbete som ligger i linje med strävandena inom EG-länderna.
Enligt utskottets mening är det på angivna grunder nödvändigt att UHÄ:s
ekvivaleringsverksamhet stärks. Regeringen bör därför inom ramen för
anslaget Vissa särskilda utgifter inom högskolan m. m. föra över 400 000 kr.
från anslagsposten Till regeringens disposition till anslagsposten Till universitets-
och högskoleämbetets disposition för att (280 000 + 400 000 =)
680 000 kr. skall utgå till värdering av utländsk högre utbildning. Utskottet
har vidare uppfattningen att nämnda försöksverksamhet med ekvivalering
snarast möjligt bör övergå till att bli permanent verksamhet. Vad utskottet
här har anfört bör riksdagen med anledning av motionerna 1986/87:Ub597,
1986/87:Ub623, 1986/87:Ub638, 1986/87:Ub654, 1986/87:Ub826 yrkande 4
och 1986/87:Ub830 yrkande 4 som sin mening ge regeringen till känna.
Ur anslagsposten till UHÄ:s disposition under förevarande anslag utgår
medel till internationalisering av högskolan. Enligt vad UHÄ anför i sin
anslagsframställning används medlen till de studerandes utlandsstudier,
lärares internationella kontaktverksamhet och utlandstjänstgöring, lärarutbyten
och ökat utnyttjande av gästlärare från utlandet. Högskoleenheterna
kan även beviljas medel för att bedriva delar av den reguljära utbildningen på
främmande språk.
I motion 1986/87:Ub641 (fp) yrkande 18 föreslås att riksdagen anslår
5 000 000 kr. utöver regeringens förslag. Medlen bör bl. a. användas för en
utökad internationell forskningssamverkan genom utbyte av forskarstuderande
och forskare mellan svenska och utländska universitet och forskningscentra.
Det behövs också resurser för att bjuda in internationella forskare till
Sverige. Enligt motion 1986/87:Ub628 (c) yrkande 14 bör internationellt
utbyte inom högre utbildning och forskning uppmuntras och hinder för
sådant utbyte så långt möjligt undanröjas. Särskilt angeläget är det enligt
motionärerna att främja ett nordiskt studentutbyte. I motion 1986/87:Ub829
(c) yrkande 3 begärs att regeringen samråder med finska regeringen om
ömsesidigt köp av utbildningsplatser inom den högre utbildningen, så att
UbU 1986/87:15
11
Sverigefinnar kan få akademisk utbildning på finska i Finland och finlandssvenskar
högskoleutbildning på svenska i Sverige.
Utskottet anser att en internationalisering av utbildning och forskning är
en viktig del av högskolans verksamhet. Huvuddelen av det internationella
samarbetet - framför allt inom forskningen - bedrivs i dag som en integrerad
del av högskolans reguljära verksamhet. De medel som UHÄ disponerar för
internationalisering fördelas sedan några år tillbaka främst med utgångspunkt
i lokala långsiktiga handlingsprogram. Denna nya fördelningsprincip
bör enligt vad UHÄ anför i sin anslagsframställning innebära en effektivare
användning av medlen och en bättre överblick av det internationaliseringsarbete
som bedrivs i högskolan. Även under anslaget Kulturellt utbyte med
utlandet anvisas medel för en internationalisering av högskoleutbildningen.
Enligt vad utskottet erfarit har Nordiska rådet behandlat ett medlemsförslag
om intensifierat nordiskt samarbete på universitets- och högskoleområdet,
i vilket föreslås att Nordiska ministerrådet inleder arbete med ett
handlingsprogram för detta samarbete med särskilt sikte på att utvidga den
nordiska tentamens- och examensgiltigheten, att utlysa högre universitetstjänster
i hela Norden, att samplanera nya enheter på universitets- och
högskoleområdet samt att förenhetliga utbildningens inriktning och omfattning
på det postgymnasiala området i Norden. Vidare föreslås förenklade
regler beträffande studiemedelsanvändning i Norden och utom Norden samt
förbud mot diskriminerande avgiftsbeläggning av studieplatser för nordbor.
Nordiska rådet har överlämnat en rekommendation med detta innehåll till
ministerrådet.
Mot denna bakgrund anser utskottet att riksdagen bör avslå motionerna
1986/87:Ub628 yrkande 14 och 1986/87:Ub829 yrkande 3.
Med hänvisning till att internationalisering är en integrerad del av
högskolans verksamhet och till det statsfinansiella läget föreslår utskottet att
riksdagen med avslag på motion 1986/87:Ub641 yrkande 18 anvisar det av
regeringen begärda beloppet under anslaget.
Hemställan
Åberopande det anförda hemställer utskottet
1. beträffande värdering av utländsk högre utbildning
att riksdagen med anledning av motionerna 1986/87:Ub597, 1986/
87:Ub623,1986/87:Ub638,1986/87 :Ub654,1986/87:Ub826 yrkande 4
och 1986/87:Ub830 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
2. beträffande ökad internationalisering m. m. inom högskolan
att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Ub628 yrkande 14 och
1986/87:Ub829 yrkande 3,
3. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:100 och med avslag på
motion 1986/87: Ub641 yrkande 18 till Fissil särskilda utgifter inom
högskolan m. m. för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag
av 9 044 000 kr.
UbU 1986/87:15
12
Stockholm den 19 mars 1987
På utbildningsutskottets vägnar
Lars Gustafsson
Närvarande:Lars Gustafsson (s), Birgitta Rydle (m), Lars Svensson (s), Ylva
Annerstedt (fp), Ingvar Johnsson (s), Göran Allmér (m), Barbro Nilsson (s),
Margareta Hemmingsson (s), Lars Leijonborg (fp), Birger Hagård (m),
Marita Bengtsson (s). Larz Johansson (c), Björn Samuelson (vpk), Kristina
Svensson (s) och Marianne Andersson (c).
Reservationer
1. Hinder tills vidare att genomgå utbildning inom högskolan
(avskiljande) m. m. (punkt 1, mom. 2 och 3)
Björn Samuelson (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar ”Utskottet anser”
och på s. 4 slutar ”yrkande 4” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att regeringens förslag beträffande avskiljande av studerande
från högskoleutbildning bör avslås. När det gäller psykisk sjukdom
eller psykisk abnormitet vill utskottet hänvisa till annan lagstiftning. Vidare
är det utskottets uppfattning att personer som avtjänat straff för allvarliga
brott bör ha samma rättigheter som andra medborgare, dvs. även rätten till
högre utbildning. Utskottet föreslår därför att riksdagen med bifall till
motion 1986/87:Ub581 avslår dels regeringens lagförslag om avskiljande av
studerande från högskoleutbildning, dels förslag till inrättande av en särskild
nämnd.
dels att utskottets hemställan under 2 och 3 bort ha följande lydelse:
2. beträffande hinder tills vidare att genomgå utbildning inom
högskolan (avskiljande)
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub581 delvis och med
avslag på motionerna 1986/87:Ub524 delvis och 1986/87:Ub628 yrkande
4 avslår det i proposition 1986/87:100 framlagda förslaget till lag om
ändring i högskolelagen (1977:218) såvitt avser 10 a §,
3. beträffande inrättande av en central nämnd för prövning av frågor
om avskiljande av studerande från högskoleutbildning
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub581 delvis samt med
avslag på proposition 1986/87:100 och motion 1986/87:Ub524 delvis
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
UbU 1986/87:15
13
2. Översyn av uppdragsutbildningen (punkt 1, mom. 4) UbU 1986/87:15
Ylva Annerstedt (fp) och Lars Leijonborg (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar ”Enligt utskottets”
och slutar ”yrkande 15” bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer med vad som anförs i motion 1986/87:Ub641 om
behovet av en utvärdering av uppdragsutbildningen inom högskolan. I en
sådan översyn bör särskilt granskas i vad mån högskolans integritet hotas. På
grundval av det material som UHÄ nu har begärt in från högskoleenheterna
bör därför regeringen låta göra en utvärdering i enlighet med vad som anförs i
motion 1986/87:Ub641. Riksdagen bör med bifall till yrkande 15 i motionen
som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet här anfört.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande en översyn av uppdragsutbildningen
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub641 yrkande 15 och med
anledning av motion 1986/87:Ub529 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
3. Översyn av uppdragsutbildningen (punkt 1, mom. 4)
Björn Samuelson (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar ”Enligt utskottets”
och slutar ”yrkande 15” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det samarbete mellan högskolan och det privata
näringslivet som bedrivs i form av uppdragsutbildning nu måste ses över i
enlighet med vad som anförs i motion 1986/87:Ub529. Det måste enligt
utskottets mening noga undersökas hur uppdragsutbildningen påverkar
verksamheten inom högskolan i vad gäller utbildningens kvalitet, de
studerandes tillgång till utbildningsplatser, studiefinansieringen, den regionala
balansen i fråga om utbildningsutbudet m. m. Den redovisning av
verksamheten som högskoleenheterna nu gjort till UHÄ kan läggas till grund
för en sådan översyn. Resultaten från översynen bör läggas till grund för
förslag till riksdagen om formerna för den fortsatta verksamheten med
uppdragsutbildning. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med bifall till
motion 1986/87:Ub529 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande översyn av uppdragsutbildningen
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub529 och med anledning
av motion 1986/87:Ub641 yrkande 15 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,
4. Förslag om nytt tillträdessystem (punkt 1, mom. 6)
Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar ”Enligt vad” och på
s. 6 slutar ”av riksdagen” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att riksdagen bör föreläggas ett förslag om nytt tillträdessystem
för högskolan i så god tid att beslut kan fattas under år 1987. Detta
förslag bör utformas i enlighet med de riktlinjer som dras upp i motion
1986/87:Ub812. Riksdagen bör därför med bifall till yrkande 31 i motionen
som sin mening ge regeringen detta till känna.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande förslag om nytt tillträdessystem
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub812 yrkande 31 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Andelen direktantagna studerande (punkt 1, mom. 7)
Birgitta Rydle (m), Ylva Annerstedt (fp), Göran Allmér (m), Lars Leijonborg
(fp) och Birger Hagård (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar ”Utskottet anser”
och slutar ”yrkande 21” bort ha följande lydelse:
I avvaktan på att ett nytt tillträdessystem genomförs bör direktantagningskvoten
för studerande från gymnasieskolan höjas till 50 % läsåret 1987/88.
Riksdagen bör således bifalla motionerna 1986/87:Ub641 yrkande 13 och
1986/87:Ub812 yrkande 21.
dels att utskottets hemställande under 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande andelen direktantagna studerande
att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87:Ub641 yrkande 13 och
1986/87:Ub812 yrkande 21 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
6. Avskaffande av kårobligatoriet (punkt 1, mom. 8)
Björn Samuelson (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar ”Utskottet
behandlade” och slutar ”motion 1986/87:Ub550” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna i motion 1986/87:Ub550 att
kårobligatoriet vid universitet och högskolor bör avskaffas. Studentkårer bör
vara enbart fackliga sammanslutningar. Alla övriga uppgifter som i dag åvilar
studentkårerna bör övertas av stat och kommun. Regeringen bör snarast
återkomma till riksdagen med förslag i dessa frågor. Vad utskottet här anfört
bör riksdagen med bifall till motionen som sin mening ge regeringen till
känna.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:
8. beträffande avskaffande av kårobligatoriet
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub550 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
UbU 1986/87:15
15
7. Uppdraget som prefekt (punkt 1, mom. 9)
Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar ”Utskottet anser att
det” och slutar ”yrkande 27” bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning är ett av de viktigaste uppdragen inom
högskolan att leda en institution. Prefekt för en institution som har
forskarutbildning och forskning bör därför i normalfallet vara ämnesföreträdaren,
oftast professor i ämnet. Prefekten bör vara garanterad sammanhängande
tid för egen forskning. Dessutom är det viktigt att prefekten får en god
ersättning för sitt arbete med uppdraget. Vad utskottet här anfört bör
riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub812 yrkande 27 och med
anledning av motion 1986/87: Ub590 yrkande 2 som sin mening ge regeringen
till känna.
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:
9. beträffande uppdraget som prefekt
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub812 yrkande 27 och med
anledning av motion 1986/87: Ub590 yrkande 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.
8. Ökad internationalisering m. m. inom högskolan (punkt 6,
mom. 2)
Larz Johansson (c) och Marianne Andersson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar ”Utskottet anser”
och slutar ”yrkande 3” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det är viktigt att uppmuntra internationellt utbyte inom
högre utbildning och forskning och att undanröja olika hinder som kan
försvåra detta utbyte. Svenska studenter bör tillförsäkras rätt att uppbära
studiemedel för studier utomlands, även om motsvarande utbildning finns i
Sverige.
Det kan finnas anledning att se över vilket värde en svensk gymnasiekompetens
tillmäts vid intagning till högskolor utomlands. Kvoter för antagning
av utländska studenter vid svenska universitet kan eventuellt behöva ökas.
Särskilt angeläget är det att främja ett nordiskt studentutbyte. Redan i dag
finns goda möjligheter för studerande att studera i annat nordiskt land, men
ytterligare åtgärder behöver vidtas för att underlätta dessa studier. Informationen
om dessa möjligheter bör förbättras. Ett studerandekort för att
möjliggöra billigare resor mellan hemlandet och studielandet är önskvärt.
Reglerna för examensgiltighet bör ses över. Vad utskottet här anfört bör
riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub628 yrkande 14 som sin mening ge
regeringen till känna. Motion 1986/87:Ub829 yrkande 3 avstyrks, eftersom
det inom Nordiska rådets kulturutskott för närvarande pågår ett arbete med
syfte att undanröja hinder för ett nordiskt studentutbyte.
UbU 1986/87:15
16
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande ökad internationalisering m. m. inom högskolan
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub628 yrkande 14 samt
med avslag på motion 1986/87:Ub829 yrkande 3 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
9. Anslagsbeloppet under Vissa särskilda utgifter inom
högskolan m. m. (punkt 6, mom. 3)
Ylva Annerstedt (fp) och Lars Leijonborg (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar ”Med hänvisning”
och slutar ”under anslaget” bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning finns det - trots de insatser som nu görs -anledning att förnya och förbättra internationaliseringsarbetet. Regeringen
bör därför ge UHÄ i uppdrag att inventera de svårigheter som i dag möter
svenska forskare när de deltar i internationell forskningsverksamhet. Redan
nu bör - utöver de medel regeringen beräknat - 5 milj. kr. tillföras
anslagsposten Till universitets- och högskoleämbetets disposition för att
finansiera projekt som avser internationalisering av grundutbildningen.
Medlen bör också användas för att underlätta för svenska forskare att delta i
internationella forskningssymposier och för svenska universitet att ta emot
utländska forskare. Riksdagen bör med bifall till motion 1986/87:Ub641
yrkande 18 och med anledning av budgetpropositionen anvisa 14 044 000 kr.
under anslaget.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub641 yrkande 18 och med
anledning av proposition 1986/87:100 till Vissa särskilda utgifter inom
högskolan m. m. för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag
av 14 044 000 kr.
Särskilt yttrande
Internationalisering av högskoleutbildning och forskning
(punkt 6)
Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anför:
Moderata samlingspartiet har i en särskild partimotion (1986/76:U509) tagit
upp de problem som sammanhänger med en ökad internationalisering på
olika områden. I samband därmed berör vi bl. a. frågan om internationaliserad
utbildning och forskning. Vi betonar att högre utbildning och forskning
måste ses i ett internationellt sammanhang. Vi erinrar om att vi för att få
tillgång till ny kunskap är beroende av att ha tillgång till tillräcklig kompetens
för att ”hämta hem” sådan kunskap och föreslår konkret en ökad satsning på
en miljon kronor till högskoleföreträdares deltagande i internationella
organisationer (anslag H 1). Detta yrkande behandlas i kulturutskottet.
UbU 1986/87:15
17
Förslag till
Lag om ändring i högskolelagen (1977: 218)
UbU 1986/87:15
Bilaga
Härigenom föreskrivs att det i högskolelagen (1977:218) skall införas två
nya paragrafer, 10 a och 34 a §§, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
10 a §
Regeringen får i fråga om studerande
i högskoleutbildning meddela
föreskrifter om hinder tills vidare
att genomgå utbildning inom högskolan
(avskiljande).
Avskiljande skall få förekomma
när en studerande lider av psykisk
sjukdom eller psykisk abnormitet,
missbrukar alkohol eller narkotika
eller har gjort sig skyldig till allvarlig
brottslighet och det därför bedöms
föreligga en påtaglig risk för
att han kan komma att skada annan
person eller värdefull egendom
under utbildningen. Ett beslut om
avskiljande skall kunna omprövas
efter två år.
En för högskolan gemensam
nämnd skall pröva frågor om avskiljande.
Dess ordförande skall
vara lagfaren och erfaren i domarvärv.
Nämndens beslut skall kunna
överklagas hos kammarrätt.
34 a §
Har en högskoleenhet tagit emot
en studerande till sådan högskoleutbildning
som även anordnas av
landstingskommun har staten rätt
lill ersättning för utbildningen.
Ersättningen skall betalas av den
landstingskommun till vilken den
kommun, där den studerande är
kyrkobokförd, hör. Tillhör kommunen
inte någon landstingskommun
skall ersättningen betalas av
kommunen. Ersättningens storlek
bestäms av regeringen eller den
myndighet som regeringen utser.
Denna lag träder i kraft den I juli 1987
18