Utbildningsutskottets betänkande
1986/87:13
om anslag till svensk undervisning i utlandet, m. m.
(prop. 1986/87:100)
UbU
1986/87:13
ÅTTONDE HUVUDTITELN
I detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt riksdagen i
proposition 1986/87:100 bilaga 10 (utbildningsdepartementet) under punkterna
B 13. Bidrag till svensk undervisning i utlandet m. m., B 14. Sameskolor,
B 15. Specialskolan m.m.: Utbildningskostnader, B 16. Specialskolan
m.m.: Utrustning m.m., B 17. Bidrag till driften av särskolor m.m. och
B 18. Kostnader för viss personal vid statliga realskolor jämte motioner.
1. Bidrag till svensk undervisning i utlandet m.m.
Regeringen har under punkt B 13 (s. 103-105) föreslagit riksdagen
1. att godkänna vad som i propositionen har förordats om förlängning av
försöksverksamheten vid internationell skola,
2. att till Bidrag till svensk undervisning i utlandet m.m. för budgetåret
1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 31 817 000 kr.
Motionerna
1986/87:Ub827 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas
23. att riksdagen beslutar att under anslaget B 13. Bidrag till svensk
undervisning i utlandet m.m. anslå 2 milj. kr. utöver vad regeringen har
föreslagit.
1986/87:Ub828 av Birgitta Rydle m. fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas
23. att riksdagen beslutar att till B 13. Bidrag till svensk undervisning i
utlandet m. m. för budgetåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 32 317 000
kr.
Utskottet
Statsbidrag till utlandsskola utgår enligt förordningen (1978:591) om statsbidrag
till svensk undervisning i utlandet i form av bidrag till kostnader för
lärarlöner, bidrag till viss del av skolans lokalkostnader samt särskilt
driftbidrag med 8 % av lönekostnader och vissa pensionskostnader. Dessutom
utgår bidrag till korrespondensundervisning, kompletterande svensk
1 Riksdagen 1986187.14 sami. Nr 13
undervisning och svensk undervisning vid internationell skola. Från anslaget
bestrids slutligen utgifter för statsbidrag till kostnader för vissa tilläggspensionsavgifter
samt resor och flyttning för lärare.
Den 20 februari 1986 uppdrog regeringen åt skolöverstyrelsen (SÖ) att
göra en översyn av dessa statsbidragsbestämmelser. Utredningsuppdraget
redovisades i skrivelse till regeringen den 24 februari 1987. Ärendet bereds
för närvarande inom regeringskansliet. Avsikten är att senare lägga fram
förslag i frågan för riksdagen.
Sedan läsåret 1983/84 bedrivs försöksverksamhet med tillvalsämnet Swedish
Culture på högstadie- och gymnasienivå inom ramen för undervisningsprogrammet
vid fyra internationella skolor, nämligen i Bangkok, Bryssel,
Luxemburg och Singapore. Swedish Culture består av ämnena svenska,
historia och samhällskunskap. Föredragande statsrådet förordar i budgetpropositionen
att riksdagen godkänner att försöksverksamheten får utsträckas
till att omfatta även budgetåret 1987/88.
Utskottet tillstyrker att riksdagen lämnar begärt godkännande.
Föredragande statsrådet beräknar medelsbehovet under anslaget till
31 817 000 kr. Därvid har han inte räknat med andra förändringar än sådana
av automatisk natur.
I motion 1986/87:Ub827 (fp) välkomnas översynen av statsbidragsbestämmelserna.
Motionärerna anser det emellertid angeläget att villkoren för
utlandsskolorna redan nu förbättras, eftersom statsbidraget har urholkats.
Anslaget bör därför räknas upp med 2 000 000 kr. jämfört med regeringens
förslag. Vid medelsfördelningen bör särskild hänsyn tas till det akuta behovet
av bättre utrustning och bättre biblioteksresurser vid skolorna (yrkande 23).
Enligt motion 1986/87:Ub828 (m) bör anslaget höjas med 500 000 kr.
jämfört med regeringens förslag. Medlen bör användas till att öka antalet
kurser i korrespondensundervisning m.m. (yrkande 23).
Utskottet anser för sin del att resultatet av beredningen inom regeringskansliet
av SÖ:s förslag rörande nya statsbidragsbestämmelser bör avvaktas
innan riksdagen tar ställning till frågan om en förstärkning av resurserna till
svensk undervisning i utlandet. Med det anförda avstyrks motionerna
1986/87:Ub827 yrkande 23 och 1986/87:Ub828 yrkande 23. Vad föredragande
statsrådet i övrigt har förordat beträffande medelsberäkningen under
anslaget föranleder ingen erinran från utskottets sida.
Åberopande det anförda hemställer utskottet
1. beträffande förlängning av försöksverksamheten med Swedish
Culture vid internationell skola
att riksdagen godkänner vad som har förordats i proposition 1986/
87:100,
2. beträffande anslagsbeloppet m. m.
att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:100 och med avslag på
motionerna 1986/87:Ub827 yrkande 23 och 1986/87:Ub828 yrkande 23
till Bidrag till svensk undervisning i utlandet m. m. för budgetåret
1987/88 anvisar ett förslagsanslag av 31 817 000 kr.
UbU 1986/87:13
2
2. Sameskolor
UbU 1986/87:13
Regeringen har under punkt B 14 (s. 106-110) föreslagit riksdagen
1. att godkänna vad som i propositionen har förordats om förlängning av
bestämmelserna om beräkning av lärarresurser,
2. att godkänna vad som i propositionen har förordats om nedsättning av
undervisningsskyldigheten för tillsynslärare,
3. att till Sameskolor för budgetåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av
15 130 000 kr.
Utskottet
Enligt förordningen (SÖ-FS 1984:68) om tilldelning av lärarresurser vid
sameskolan får försöksverksamheten med nuvarande resurstilldelningssystem
pågå t. o.m. budgetåret 1986/87. Föredragande statsrådet förordar i
likhet med skolöverstyrelsen (SÖ) att riksdagen godkänner att resurstilldelningssystemet
får tillämpas även budgetåret 1987/88. Utskottet tillstyrker att
riksdagen lämnar det begärda godkännandet.
Föredragande statsrådet anför vidare att många arbetsuppgifter som nu
utförs inom sameskolstyrelsens (SamS) kansli i Jokkmokk försvåras av de
långa avstånden till skolorna. Statsrådet delar SamS och SÖ:s uppfattning att
SamS organisation skulle kunna bli effektivare om vissa arbetsuppgifter
delegerades till tillsynslärarna. Med hänvisning härtill förordar statsrådet att
undervisningsskyldigheten för tillsynslärare sätts ned fr. o. m. läsåret 1987/
88. Utskottet tillstyrker förslaget.
Försöksverksamhet med integrerad samisk undervisning vid grundskolan i
Arjeplog och Gällivare har pågått sedan läsåret 1983/84. Föredragande
statsrådet anmäler i budgetpropositionen att försöksverksamheten enligt
hans uppfattning skall upphöra med utgången av läsåret 1986/87 och ersättas
av reguljär verksamhet. Samtidigt bör samehögstadiet i Gällivare samt
sameskolan i Arjeplog avvecklas. Utskottet förordar att det samehögstadium
i Gällivare, varom riksdagen tidigare fattat beslut, läggs ned och hemställer
att riksdagen godkänner detta.
Föredragande statsrådet beräknar medelsbehovet under anslaget till
15 130 000 kr. Utskottet har ingen erinran mot medelsberäkningarna utan
tillstyrker att riksdagen anvisar det föreslagna beloppet.
Åberopande det anförda hemställer utskottet
1. beträffande förlängning av bestämmelserna om beräkning av
lärarresurser
att riksdagen godkänner vad som har förordats i proposition 1986/
87:100,
2. beträffande nedsättning av undervisningsskyldigheten för tillsynslärare
att
riksdagen godkänner vad som har förordats i proposition 1986/
87:100,
3. beträffande nedläggning av samehögstadiet i Gällivare
att riksdagen godkänner vad utskottet förordat,
1* Riksdagen 1986187. 14sami. Nr 13
Rättelse: S. 9 rad 7 Står: drift Rättat till: driften
4. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:100 till Sameskolor för
budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag av 15 130 000 kr.
3. Specialskolan m. m.: Utbildningskostnader
Regeringen har under punkt B 15 (s. 110-113) föreslagit riksdagen
1. att godkänna det system för beräkning av lärarresurser som har
förordats i propositionen,
2. att till Specialskolan m. m.: Utbildningskostnader för budgetåret 1987/
88 anvisa ett förslagsanslag av 200 709 000 kr.
Motionerna
1986/87:Ub275 av Ulla Orring m. fl. (fp, m, c, vpk) vari yrkas att riksdagen
beslutar att hos regeringen begära inrättande av ett resurscenter för
begåvningshandikappade förlagt till Umeå.
1986/87:Ub286 av Karl-Gösta Svenson (m) och Ingvar Eriksson (m) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om behovet av större medverkan av vuxna döva i
dövskolornas undervisning.
1986/87:Ub347 av Lars Leijonborg (fp) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen anhåller om förslag till hur Bräcke Östergård i Göteborg kan
utvecklas till ett nationellt kunskaps- och resurscentrum för undervisning av
svårt rörelsehindrade elever i grundskolan.
Utskottet
I specialskolan undervisas barn som på grund av synskada, dövhet, hörselskada
eller talskada inte kan gå i grundskolan eller motsvarande del av
särskolan. För närvarande omfattar specialskolan åtta skolenheter, nämligen
Ekeskolan i Örebro för synskadade elever med och utan ytterligare
handikapp, Manillaskolan i Stockholm, Östervångskolan i Lund, Vänerskolan
i Vänersborg, Birgittaskolan i Örebro och Kristinaskolan i Härnösand för
döva och hörselskadade elever, Åsbackaskolan i Gnesta för döva och
hörselskadade elever med ytterligare handikapp samt Hällsboskolan i
Sigtuna för elever med grava språkstörningar samt hörselskadade elever med
beteendestörningar och vissa andra komplikationer.
Döva och hörselskadade elever undervisas också i särskilda klasser
förlagda till grundskolan (s. k. externa klasser).
Vid Tomtebodaskolan, Ekeskolan, Åsbackaskolan och Hällsboskolan
finns specialpedagogiska resurscentra.
Nuvarande system för tilldelning av lärarresurser inom specialskolan har
på försök tillämpats under budgetåren 1983/84-1986/87. Systemet innebär
att resurserna beräknas efter en elevrelaterad schablon. För varje specialskola
beräknas lärarresursen med hänsyn till det beräknade antalet elever vid
UbU 1986/87:13
4
höstterminens början samma år. För skolledning och verksamhet vid
resurscentra samt för vikariekostnader och lönetillägg beräknas särskilda
lärarresurser. Föredragande statsrådet delar skolöverstyrelsens (SÖ:s) uppfattning
att systemet för beräkning av lärarresurser med smärre modifieringar
bör permanentas fr. o.m. budgetåret 1987/88.
Utskottet tillstyrker att riksdagen godkänner det i budgetpropositionen
förordade systemet för beräkning av lärarresurser till specialskolan samt i
enlighet med regeringens förslag till Specialskolan m.m.: Utbildningskostnader
för budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag av 200 709 000 kr.
Enligt motion 1986/87:Ub275 (fp, m, c, vpk) bör riksdagen hos regeringen
begära inrättandet av ett resurscentrum för begåvningshandikappade med
lokalisering till Umeå. Behovet av ett sådant center är enligt motionärerna
klart dokumenterat. Lokaliseringen av centret till Umeå anses lämplig av
flera skäl, bl. a. därför att det där finns en rikscentral för pedagogiska
hjälpmedel för utvecklingshandikappade (RPH-SÄR).
Tillsammans med Flandikappinstitutet och statens institut för läromedelsinformation
(SIL) bedriver RPH-SÄR ett s. k. datasärprojekt. Den treåriga
projektperioden utnyttjas för uppbyggnad av kompetens rörande dataläromedel.
Målet är att förse särskolan med dataläromedel. Det i motionen
föreslagna resurscentret skall utnyttjas för bl. a. individuell hjälpmedelsprövning,
utbildning av utprövningslärare och utbildning av ”pilotlärare”
samt för utveckling av programvara.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra följande.
I september 1986 avlämnade utbildningsdepartementets datautbildningsgrupp
betänkandet Handlingsprogram för datautbildning i skola, vuxenutbildning
och lärarutbildning (DsU 1986:10). I betänkandet framläggs en rad
förslag med gemensamt syfte att med hjälp av datatekniken förbättra
handikappade elevers studieförutsättningar. Bl. a. föreslås att man i försöksverksamheten
med datorstöd i undervisningen skall ägna särskild uppmärksamhet
åt frågor om datorn som stöd för elever med särskilda svårigheter.
Därvid bör bl. a. studeras hur datorstöd kan användas för att stödja och
förbättra handikappade elevers inlärning. Vidare föreslås att regeringen
uppdrar åt SÖ att i samarbete med planeringsberedningarna vid vissa
länsskolnämnder, SIL, RPH,, högskoleenheterna för lärarutbildning, handikapporganisationer
och Handikappinstitutet samordna insatser för datautbildning
för handikappade. Datautbildningsgruppen föreslår också att 4
milj. kr. anvisas under anslaget B 17. Bidrag till driften av särskolor m. m. för
datorutrustning och programvara för datalära och datoranvändning.
I budgetpropositionen (bilaga 10 s. 59) meddelar föredragande statsrådet
att han avser att återkomma till regeringen med förslag till proposition om
datautbildning i skolan m. m. att behandlas vid 1987/88 års riksmöte.
Utskottet anser att riksdagen i avvaktan på den aviserade propositionen
inte bör ta ställning till motionärernas förslag om ett dataresurscenter med
placering i Umeå. Med det anförda avstyrks motion 1986/87:Ub275.
I motion 1986/87:Ub347 (fp) hemställs att riksdagen hos regeringen skall
begära förslag om hur Bräcke Östergård i Göteborg kan utvecklas till ett
nationellt kunskaps- och resurscentrum för undervisning av svårt rörelse
-
UbU 1986/87:13
5
hindrade elever i grundskolan.
Så sent som under föregående riksmöte hade utskottet att ta ställning till
ett liknande motionsyrkande rörande Bräcke Östergård (UbU 1985/86:15).
Utskottet erinrade då inledningsvis om att det för de rörelsehindrade barnen
inte finns någon statlig specialskola. Dessa elever undervisas i stället
integrerade i vanliga klasser eller i specialklasser i grundskolan. Vidare
redovisade utskottet att frågan om Bräcke Östergårds framtida roll behandlades
av integrationsutredningen i dess slutbetänkande (SOU 1982:19) och
att föredragande statsrådet i proposition 1983/84:27 om åtgärder för elever
med handikapp i det allmänna skolväsendet m.m. delade utredningens
uppfattning att det kunnande som finns vid institutioner som Bräcke
Östergård bättre än dittills borde tas till vara. Statsrådet betonade därvid
vikten av ett samarbete mellan länsskolnämndernas konsulenter för rörelsehindrade
elever och sakkunniga på institutioner av detta slag. Vad utskottet
anförde föranledde ingen erinran från utskottets sida (UbU 1983/84:8).
Med det anförda avstyrks motion 1986/87:Ub347.
Enligt motion 1986/87:Ub286 (m) bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna vad som i motionen har anförts om behovet av större
medverkan av vuxna döva i dövskolornas undervisning. Motionärerna
påpekar att de döva barnen går i skolor där majoriteten av de vuxna är
hörande. På grund därav får inte barnen i tillräcklig omfattning del av den
viktiga erfarenhet som vuxna besitter.
Döva lärare är, efter vad utskottet har erfarit, verksamma vid landets
specialskolor för hörselskadade. Utskottet anser emellertid inte att riksdagen
skall uttala sig om huruvida och i vilken omfattning de hörselskadade
eleverna skall undervisas av döva, resp. hörande lärare. Med det anförda
avstyrker utskottet motion 1986/87 :Ub286.
Åberopande det anförda hemställer utskottet
1. beträffande systemet för beräkning av lärarresurser vid specialskolan
att
riksdagen godkänner vad som har förordats i proposition 1986/
87:100,
2. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:100 till Specialskolan
m. m.: Utbildningskostnader för budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag
av 200 709 000 kr.,
3. beträffande inrättande av ett resurscenter för begåvningshandikappade
i Umeå
att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub275,
4. beträffande inrättande av ett resurscenter för rörelsehindrade vid
Bräcke Östergård i Göteborg
att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub347,
5. beträffande ökad medverkan av vuxna döva i specialskolornas
undervisning
att riksdagen avslår motion 1986/87 :Ub286.
UbU 1986/87:13
6
4. Specialskolan m. m.: Utrustningm. m.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt B 16 (s. 113-114) och
hemställer
att riksdagen till Specialskolan m. m.: Utrustning m. m. för budgetåret
1987/88 anvisar ett reservationsanslag av 6 616 000 kr.
5. Bidrag till driften av särskolor m. m.
Regeringen har under punkt B 17 (s. 114-117) föreslagit riksdagen att till
Bidrag till driften av särskolor m.m. för budgetåret 1987/88 anvisa ett
förslagsanslag av 582 273 000 kr.
Motionen
1986/87:Ub217 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) vari - med hänvisning till vad
som anförts i den till socialförsäkringsutskottet remitterade motionen
1986/87 :Sf213 - yrkas att riksdagen beslutar om en sådan ändring i skollagen
att psykiskt utvecklingsstörda får rätt att fullfölja en påbörjad yrkesutbildning
även efter 23 års ålder.
Utskottet
Från anslaget bestrids kostnader för statsbidrag till landstingskommuner och
kommuner som anordnar särskola. I vissa fall utgår statsbidrag också till
särskoleverksamhet som anordnas av enskilda, föreningar och stiftelser.
Bidragsbestämmelserna finns i förordningen (1986:188) om statsbidrag till
driftkostnader för särskolan m. m. samt i förordningen (1986:574) om
statsbidrag till fristående särskolor.
Från anslaget bestrids även statsbidrag för lokal skolutveckling, för vissa
trygghetsåtgärder och för yrkesundervisning för hörselskadade psykiskt
utvecklingsstörda. Slutligen erhåller skolöverstyrelsen (SÖ) medel till informations-
och konferensverksamhet för skolledare och lärare vid särskolor.
Föredragande statsrådet beräknar för budgetåret 1987/88 medelsbehovet
för särskolor m. m. till 582 273 000 kr.
Utskottet har inget att erinra mot medelsberäkningen under anslaget och
tillstyrker att riksdagen anvisar det föreslagna beloppet.
I motion 1986/87:Ub217 (fp) hemställs om en sådan ändring i skollagen att
psykiskt utvecklingsstörda får rätt att fullfölja en påbörjad yrkesutbildning
även efter 23 års ålder. Motiveringen till yrkandet återfinns i motion
1986/87:Sf213.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra följande.
Bestämmelser om undervisning av psykiskt utvecklingsstörda fanns tidigare
i 1967 års lag angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda
(omsorgslagen) samt i 1968 års omsorgsstadga. I samband med tillkomsten av
en ny omsorgslag (prop. 1984/85:176, SoU 1984/85:27, rskr. 1984/85:386) och
en ny skollag, vilka båda trädde i kraft den 1 juli 1986, flyttades bestämmelserna
om särskolan över till sistnämnda lag.
UbU 1986/87:13
7
Fr. o. m. den 1 juli 1986 omfattar särskolan obligatorisk grundsärskola om
tio årskurser alternativt obligatorisk träningsskola om lika många årskurser.
Härutöver omfattar särskolan frivillig yrkessärskola om fyra årskurser.
Omfattningen av särskolans obligatoriska del korresponderar med bestämmelserna
i 3 kap. 10 § skollagen (1985:1100) enligt vilka skolplikten för
barn med särskild skolplikt upphör vid utgången av vårterminen det år då
barnet fyller 17 år. Denna åldersgräns tillkom genom införandet av den nya
skollagen den 1 juli 1986. Före nämnda datum sträckte sig skolplikten för
särskoleelever t. o. m. 21 års ålder. Sänkningen av skolplikten kombinerades
emellertid med en ovillkorlig rätt för särskoleelever att genomgå utbildning i
en omfattning motsvarande den förutvarande skolpliktstiden. Sålunda
stadgas i 3 kap. 19 § skollagen att ungdomar som inte kan gå i gymnasieskolan
därför att de är psykiskt utvecklingsstörda har rätt att efter skolpliktens
upphörande få annan utbildning inom det offentliga skolväsendet intill
utgången av vårterminen det kalenderår då de fyller 21 år. Om en elev i
särskolan har påbörjat yrkesutbildning eller motsvarande där före utgången
av vårterminen det år då eleven fyller 21 år, skall eleven beredas möjlighet att
fortsätta i särskolan till utgången av vårterminen det år då eleven fyller 23 år,
om det behövs för att slutföra utbildningen.
I nyssnämnda proposition 1984/85:176 uttalade chefen för socialdepartementet
uppfattningen att en kompetensinriktad vuxenutbildning, motsvarande
särskolan, borde utvecklas genom formalisering av den dittills
försöksvis bedrivna vuxensärskolan (särvux). Han aviserade samtidigt ett
uppdrag till SÖ att utreda frågan.
I augusti 1985 fick SÖ det avisade utredningsuppdraget. Tillsammans med
socialstyrelsen tillsatte SÖ en arbetsgrupp som den 5 december 1986 avgav
rapporten Utredning angående vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda
- särvux (dnr 320—85:1504 P). Denna rapport jämte missiv avlämnades till
regeringen den 16 december 1986. Rapporten innehåller förslag till en
formaliserad vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda, utformad som
en parallell till den kompetensinriktade vuxenutbildning som erbjuds inom
ramen för den kommunala och statliga vuxenutbildningen.
I rapporten redovisas de målgrupper vars utbildningsbehov särvux skall
tillgodose. En av dessa målgrupper utgörs av psykiskt utvecklingsstörda som
av skilda anledningar inte har påbörjat sin yrkesutbildning före 21 års ålder
eller hunnit fullgöra den före 23 års ålder.
I såväl arbetsgruppens rapport som SÖ:s missiv diskuteras frågan om den
föreslagna utbildningens organisatoriska tillhörighet. I valet mellan att
anknyta särvux till särskolan och att låta den utgöra en särskild utbildningsform
inom ramen för den kommunala och statliga vuxenutbildningen stannar
såväl arbetsgruppen som SÖ för det sistnämnda alternativet. Aven med
denna lösning bör det enligt SÖ vara möjligt att i lämpliga former utnyttja de
erfarenheter och den kompetens som i dag finns i särskolan.
Utskottet finner att den av SÖ föreslagna vuxenutbildningen för psykiskt
utvecklingsstörda - särvux - är tänkt att bereda kompletterande utbildning
för bl. a. just den kategori som avses i motion 1986/87:Ub217. Utskottet
utgår från att särvux organistoriskt och på annat sätt utformas så att före detta
särskoleelever så smidigt som möjligt där kan fullgöra en inom särskolan icke
UbU 1986/87:13
8
avslutad yrkesutbildning. Med det anförda avstyrks motion 1986/87:Ub217.
Åberopande det anförda hemställer utskottet
1. beträffande rätt för psykiskt utvecklingsstörda att fullfölja yrkesutbildning
efter 23 års ålder
att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub217,
2. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:100 till Bidrag till
driften av särskolor m. m. för budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag
av 582 273 000 kr.
6. Kostnader för viss personal vid statliga realskolor
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt B 18 (s. 118) och
hemställer
att riksdagen till Kostnader för viss personal vid statliga realskolor
för budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.
Stockholm den 12 mars 1987
På utbildningsutskottets vägnar
Lars Gustafsson
Närvarande: Lars Gustafsson (s), Pär Granstedt (c), Helge Hagberg (s),
Birgitta Rydle (m), Lars Svensson (s), Ingvar Johnsson (s), Göran Allmér
(m), Barbro Nilsson (s), Margareta Hemmingsson (s), Lars Leijonborg (fp),
Birger Hagård (m), Larz Johansson (c), Björn Samuelson (vpk), Kerstin
Keen (fp) och Rinaldo Karlsson (s).
Reservationer
1. Anslagsbeloppet m. m. (punkt 1, mom. 2)
Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 2 börjar ”Utskottet anser”
och slutar ”utskottets sida” bort ha följande lydelse:
Utskottet tillstyrker förslaget i motion 1986/87:Ub828 att utlandsskolorna
skall erhålla ett i jämförelse med regeringens förslag med 500 000 kr. förhöjt
anslag att användas för en utökning av antalet kurser i korrespondensundervisning
m. m. Till följd härav bör riksdagen med bifall till motion 1986/
87:Ub828 yrkande 23, med anledning av proposition 1986/87:100 och motion
1986/87:Ub827 yrkande 23 till Bidrag till svensk undervisning i utlandet
m. m. för budgetåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 32 317 000 kr.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande anslagsbeloppet m. m.
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub828 yrkande 23, med
anledning av proposition 1986/87:100 och motion 1986/87:Ub827
yrkande 23 till Bidrag till svensk undervisning i utlandet m. m. för
budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag av 32 317 000 kr.
2. Anslagsbeloppet m. m. (punkt 1, mom. 2)
Lars Leijonborg (fp) och Kerstin Keen (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 2 börjar ”Utskottet anser”
och slutar ”utskottets sida” bort ha följande lydelse:
Utskottet tillstyrker yrkande 23 i motion 1986/87:Ub827 enligt vilket
utlandsskolorna bör erhålla ett i jämförelse med regeringens förslag med
2 000 000 kr. förhöjt anslag för upprustning av utrustning och bibliotek. Till
följd härav bör riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub827 yrkande 23,
med anledning av proposition 1986/87:100 och motion 1986/87:Ub828
yrkande 23 till Bidrag till svensk undervisning i utlandet m. m. för budgetåret
1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 33 817 000 kr.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande anslagsbeloppet m. m.
att riksdagen med bifall till motion 1986/87 :Ub827 yrkande 23, med
anledning av proposition 1986/87:100 och motion 1986/87:Ub828
yrkande 23 till Bidrag till svensk undervisning i utlandet m. m. för
budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag av 33 817 000 kr.
3. Inrättande av ett resurscenter för rörelsehindrade vid
Bräcke Östergård i Göteborg (punkt 3, mom. 4)
Birgitta Rydle (m), Göran Allmér (m), Lars Leijonborg (fp), Birger Hagård
(m), Björn Samuelson (vpk) och Kerstin Keen (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar ”Så sent” och slutar
”1986/87:Ub347” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna att statliga resurscentrer av det
slag som för närvarande finns för bl. a. syn- och hörselskadade elever fyller en
mycket viktig funktion genom möjligheten att dit koncentrera den specialistkompetens
och de resurser som krävs för en effektiv undervisning och vård.
Det vore enligt utskottets mening värdefullt att ett motsvarande resurscenter
för svårt rörelsehindrade elever inrättas i statlig regi. Därmed skulle det
också vara möjligt att komma till rätta med de finansieringsproblem som
finns vid liknande institutioner under annat huvudmannaskap som följd av
att landstinget har det medicinska ansvaret medan ansvaret för undervisningen
åvilar vederbörande kommun.
Som utskottet ser det har Bräcke Östergård goda förutsättningar att i
statlig regi utvecklas till ett nationellt kunskaps- och resurscenter för
undervisning av svårt rörelsehindrade barn. Där finns en unik kompetens och
UbU 1986/87:13
10
en nära kontakt med forskningen rörande habilitering och undervisning av
rörelsehindrade.
Utskottet anser att riksdagen hos regeringen bör hemställa om förslag hur
Bräcke Östergård kan utvecklas till ett statligt resurscenter för rörelsehindrade
barn i enlighet med vad som närmare har angetts i motionen. Vad
utskottet har anfört bör riksdagen med anledning av motion 1986/87:Ub347
som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande inrättande av ett resurscenter för rörelsehindrade barn
vid Bräcke Östergård i Göteborg
att riksdagen med anledning av motion 1986/87:Ub347 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
UbU 1986/87:13
11
gotab Stockholm 1987 12582