Utbildningsutskottets

betänkande

1986/87:12

om anslag till grundskolor, m. m. (prop.
1986/87:100)

ÅTTONDE HUVUDTITELN

I detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt riksdagen i
proposition 1986/87:100 bilaga 10 (utbildningsdepartementet) under avsnitt
B. Skolväsendet rubriken Vissa gemensamma frågor samt punkterna B 11.
Särskilda insatser inom skolområdet och B 12. Bidrag till driften av grundskolor
m. m. jämte motioner. Vidare behandlas vissa utbildningsfrågor av
allmän karaktär som anmälts för riksdagen i inledningen till propositionsbilagan
(s. 24—35). .

1. Vissa för skolväsendet gemensamma frågor

Regeringen har under rubriken Skolväsendet (s. 49—59) föreslagit riksdagen
att

1. medge att smärre sakliga ändringar görs i samband med översyn av
regleringen för grundskolan och anslutande skolformer i enlighet med vad
som har förordats i propositionen,

2. godkänna vad som i propositionen har förordats om införandet av ett
vikariesystem för lärare i skolväsendet.

Motionerna

1986/87: Ub209 av Ingegerd Troedsson m.fl. (m) vari med hänvisning till
vad som anförts i motion 1986/87: So605 yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag till nya statsbidragsbestämmelser till kristna och andra fristående
grundskolor och gymnasieskolor utifrån principen om att stöd skall
utgå på samma sätt som stöd utgår till skolor i offentlig regi.

1986/87: Ub211 av Ingrid Sundberg (m) och Bertil Danielsson (m) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om läromedelsöversynens beaktande av skolornas krav
på tillgång till biblar och psalmböcker.

1986/87: Ub214 av Ingrid Sundberg (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om förordnande
av ersättare för tillsvidareanställd lärare som får anställning som
skolledare.

UbU

1986/87:12

1 Riksdagen 1986187. 14 sami. Nr 12

1986/87: Ub224 av Alf Svensson (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att
hos regeringen begära förslag till nytt statsbidragssystem för fristående
grundskolor och gymnasieskolor utifrån principen om ett lika stöd som för
det allmänna skolväsendet.

1986/87:Ub240 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

2. att riksdagen avslår regeringens förslag om vikariatsorganisation.

1986/87:Ub241 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

1. att riksdagen beslutar om ett 5-årigt reinvesteringsprogram för ungdomsskolan
i enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen för budgetåret 1987/88 på särskilt anslag beslutar anslå
400 milj. kr. till särskilt reinvesteringsprogram för ungdomsskolan,

3. att riksdagen beslutar ändra skollagen 4 kap. 15 § och 5 kap. 14 §
avseende skolmåltider i enlighet med vad som anförts i motionen.

1986/87:Ub242 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om en parlamentarisk översyn av gymnasieskolan.

1986/87: Ub246 av Stina Gustavsson m. fl. (c) att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om överläggningar i
syfte att åstadkomma en basstandard för skolmåltider.

1986/87:Ub249 av Grethe Lundblad m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
behovet av förberedelse för föräldraskap inom ungdomsskolans olika utbildningslinjer
och av en fördjupad föräldraverksamhet i skolorna (delvis).

1986/87: Ub269 av Kenth Skårvik (fp) och Barbro Sandberg (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående mobbning,

2. att riksdagen hos regeringen begär att skolöverstyrelsen får i uppdrag
att utarbeta en arbetsplan och riktlinjer för hur man ute i våra svenska
grundskolor skall kunna komma till rätta med mobbning och våld i skolan.

1986/87: Ub271 av Göthe Knutson (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om nödvändigheten
av effektiva åtgärder mot mobbning och våld i skolorna samt
bristande ordning i klassrummen.

1986/87: Ub276 av Charlotte Branting (fp) och Barbro Sandberg (fp) vari
yrkas

1. att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag angående införandet
av personliga vikariat,

2. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av de korttidsanställda
lärarnas situation.

UbU 1986/87:12

1986/87:Ub281 av Lars Werner m.fl (vpk) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

2. att riksdagen som sin mening beslutar ge regeringen till känna:

f. att eleverna skall ha rätt till fackligt arbete under skoltid samt rätt till
extrahjälp när frånvaro från undervisning förekommer på grund av fackligt
arbete,

g. att eleverna skall ha facklig förhandlingsrätt gentemot rektor,

h. att den föreslagna beredningen för frågor om skolans styrning får
tilläggsdirektiv om att föreslå åtgärder för att förbättra skolans inre demokrati.

1986/87: Ub298 av Lennart Alsén (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om studieledare på grundskolans högstadium,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om inrättande av ”mobbningsombudsman vid vaije skolenhet”
i grundskolan,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om ”aktionsplikt” i skolan.

1986/87: Ub299 av Lennart Alsén (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om läromedelssituationen
i grundskolan.

1986/87:Ub300 av Ylva Annerstedt m.fl (fp) vari yrkas att riksdagen
beslutar avslå förslaget om införandet av ett vikariesystem för lärare i
skolväsendet.

1986/87:Ub312 av Birgitta Rydle m.fl. (m) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

13. att riksdagen avslår regeringens begäran om införandet av ett nytt
vikariesystem för lärare i skolväsendet.

1986/87:Ub315 av Ylva Annerstedt m. fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

3. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts angående statsbidrag till Hilleskolan.

1986/87: Ub329 av Ulf Adelsohn m. fl. (m) vari med hänvisning till vad som
anförts i motion 1986/87: A463 — såvitt nu är i fråga - yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till nya statsbidragsbestämmelser
till fristående grund- och gymnasieskolor utifrån principen att stöd
skall utgå på samma sätt som stöd utgår till skolor i offentlig regi.

1986/87:330 av Rune Rydén m.fl. (m, fp, c) vari - såvitt nu är i fråga —
yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om begreppet Mål och begreppet Inriktning i det framtida
läroplansarbetet,

1986/87: Ub332 av Kjell-Arne Welin (fp) och Siw Persson (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om skyddslagstiftning för elever i grundskola.

UbU 1986/87:12

1986/87: Ub334 av Ulla Tillander (c) vari yrkas att riksdagen beslutar
begära att regeringen initierar en kartläggning av lärarnas arbetsmiljö.

1986/87: Ub339 av Göthe Knutson (m) vari - såvitt nu är i fråga — yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär att en parlamentarisk utredning
tillsätts med uppdraget att se över läroboksutbudet och sätta upp kriterier
som syftar till att ge skolorna enbart goda (hederliga) och kunskapsrika
läroböcker.

1986/87: Ub351 av Margareta Mörck (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om skolbiblioteken.

1986/87:Ub801 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
behovet av en övergripande parlamentarisk utbildningspolitisk utredning,
U90.

1986/87:Ub812 av Carl Bildt m. fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

15. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring av
skollagen att elev och föräldrar ges rätt att välja skola inom det offentliga
skolväsendet,

16. att riksdagen hos regeringen begär förslag till nya statsbidragsbestämmelser
utifrån principen att statsbidraget skall kunna beräknas per
elev och följa elevens val av antingen en fristående skola eller en skola
inom det offentliga skolväsendet,

22. att riksdagen hos regeringen begär förslag till nytt statsbidragssystem
för fristående skolor på gymnasial nivå i enlighet med vad som i
motionen anförts.

1986/87:Ub817 av Pär Granstedt m.fl. (c) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om åtgärder mot våldet i skolan,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om ökad elevdemokrati,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om en parlamentariskt sammansatt beredning för översyn
av skolans styrning,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om decentralisering och utvärdering på den lokala nivån,

16. att riksdagen beslutar anslå 25 milj. kr. till ett särskilt stimulansbidrag
till läromedelsanskaffning,

18. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag om ett nytt vikariesystem
för lärarna i skolan,

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om fasta lärarvikarier,

30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om statsbidrag till fristående skolor.

UbU 1986/87:12

1986/87: Ub827 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

3. att riksdagen beslutar om försöksverksamhet med lokala ledningsorgan,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om åtgärder mot våld i skolan,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anges
i motionen om fasta vikarier,

18. att riksdagen begär att regeringen utformar nya statsbidragsbestämmelser
till de fristående skolorna enligt de riktlinjer som presenteras i
motionen,

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
angetts i motionen om fortbildningsstöd till lärare vid fristående skolor
med statsbidrag,

20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
angetts i motionen om samarbete mellan lärarhögskolorna och de fristående
skolorna,

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anges om ökade valmöjligheter inom den offentliga skolan.

Utskottet

1. Styrning på skolområdet

I proposition 1985/86:100, bil. 10, anmälde föredragande statsrådet att han
avsåg ta initiativ till en samlad beredning av frågor rörande styrning av
skolväsendet. Beredningsarbetet skulle bedrivas i två steg. I det första
skulle ett antal experter dels göra en genomgång av och redovisa hur
nuvarande styrsystem vuxit fram och vilka tankarna bakom det har varit,
dels bedöma och redovisa i vilken mån det finns forskningsresultat och
annat dokumenterat material som är relevant för diskussionen om skolans
styrning.

Utbildningsutskottet slog vid sin behandling av budgetpropositionen fast
att en viktig utgångspunkt för beredningsarbetet måste vara att skolväsendet
i olika delar av landet och för alla elever skall ge en likvärdig utbildning
med hög kvalitet. I tider av ekonomisk åtstramning är det särskilt viktigt
att det finns sådana styrmedel som garanterar likvärdighet i utbildningen.
Ekonomiska svårigheter för vissa kommuner bör inte få leda till stora
skillnader i fråga om kommunernas utformning av sitt skolväsende. Riksdagen
anslöt sig till denna bedömning (UbU 1985/86:14, rskr. 1985/
86:203).

En expertgrupp om tre personer har sedermera inom utbildningsdepartementet
utarbetat ett beredningsunderlag Ansvarsfördelning och styrning
på skolområdet (Ds U 1987:1).

I budgetpropositionen anmäls att en särskild beredning för frågor om
skolans styrning skall tillsättas. Enligt motion 1986/87: Ub817 (c) yrkandena
14 och 15 bör beredningen få en parlamentarisk sammansättning och
sådana direktiv att den också kan komma med förslag som berör den lokala
nivån i skolan.

UbU 1986/87:12

Regeringen har den 2 april 1987 fattat beslut om direktiv för beredningsarbetet.
Av dem framgår att beredningen skall ha en parlamentarisk sammansättning
och att det bör vara möjligt för beredningen att också komma
in på frågor som rör avvägningen på det lokala planet av ansvar och
befogenheter mellan skolstyrelse, skolledare, lärare och annan skolpersonal,
elever och föräldrar.

Utskottet konstaterar att yrkandena 14 och 15 i motion 1986/87: Ub817 i
stort är tillgodosedda genom nyssnämnda regeringsbeslut, varför de avstyrks.

2. Frågan om en särskild utredning på utbildningsområdet

Enligt motion 1986/87: Ub801 (c) bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna att det behövs en parlamentarisk utbildningspolitisk utredning.
I den pågående samhällsutvecklingen är kravet på gedigen kunskap
hos så många som möjligt särskilt markant. Komplexiteten i samhället
ökar kraven på kunnande, varför frågor om kvalitet i utbildningen
måste sättas i centrum för utredningsarbetet. Utbildningsresurserna bör
enligt motionärerna fördelas över landet så att utbildningsutbudet blir
tillgängligt för alla. Eftersom Sverige nu är på väg in i kunskapssamhället
behövs ett decentraliserat utbildningsväsende. I motion 1986/87: Ub242
(vpk) yrkande 1 begärs en övergripande översyn av gymnasieskolan. Översynen
bör genomföras av en kommitté med representanter för de fem
riksdagspartierna. Som skäl för kravet på en utredning anför motionärerna
de beslut som redan fattats om en ny grundskollärarutbildning den 1 juli
1988, ett nytt statsbidragssystem för gymnasieskolan den 1 juli 1987 och de
förslag som nu bereds om en ny gymnasielärarutbildning, en ny yrkesutbildning
och ett nytt antagningssystem för högskoleutbildning.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

En av de faktorer som starkast påverkar utbildningssystemet är befolkningsutvecklingen.
Frågan om skolväsendet i glesbygd har tidigare vid
flera tillfällen behandlats av riksdagen. Senast skedde detta för grundskolans
del då riksdagen behandlade proposition 1981/82:157 om flexibel
skolplanering m. m. (UbU 1981/82:36, rskr. 1981/82:445). Som då redovisades
finns för låg- och mellanstadierna inte någon huvudregel om minst
ett visst antal basresurser per årskurs för bibehållande eller nyinrättande
av en skolenhet. Praxis får anses vara mycket generös när det gäller det
minsta antalet elever för en skolenhet. När det gäller högstadiet är situationen
något annorlunda. För glesbygd är möjligheterna till bevarande också
av högstadieskolor goda. Riksdagen beslöt således efter förslag i 1973 års
glesbygdsproposition (prop. 1973:77, UbU 1973:29, rskr. 1973:243) att det
inte längre var motiverat att upprätthålla det krav på minst tre paralleller
som tidigare gällt för bibehållande av en högstadieskola i glesbygd. För
icke-glesbygd får däremot fortfarande ett krav på minst tre paralleller
anses gälla för bibehållande av en skola. Genom 1982 års nyss nämnda
riksdagsbeslut infördes dock möjlighet för skolstyrelsen i en kommun att
bibehålla eller inrätta en högstadieskola med mindre än tre paralleller som

UbU 1986/87:12

filialskola till en huvudskola. Vid tilldelningen av basresurser betraktas
huvudskolan och filialskolan sorn en enhet.

För gymnasieskolans del vill utskottet erinra om att det endast är något
mer än fem år sedan en övergripande utredning med parlamentarisk sammansättning
överlämnade sina förslag (SOU 1981:96 En reformerad gymnasieskola).
Utredningen hade då arbetat i fem år. Sedan utredningens
förslag beretts i regeringskansliet behandlade riksdagen våren 1984 proposition
1983/84:116 om gymnasieskola i utveckling. Försöksverksamhet
utifrån förslag i propositionen bedrivs under en femårsperiod fram till år
1990 (UbU 1984/85:29, rskr. 1984/85:412). Eftersom yrkesutbildningsfrågorna
behövde övervägas ytterligare, tillkallades sommaren 1984 en expertgrupp
för översyn av den gymnasiala yrkesutbildningen (ÖGY). Dess
förslag - En treårig yrkesutbildning (SOU 1986:2-3) - har remissbehandlats
och bereds nu inom regeringskansliet. Konsekvenserna av de
nyligen beslutade förändringarna av statsbidragen till lärarlöner i gymnasieskolan
studeras under den närmaste treårsperioden av en särskild parlamentarisk
grupp.

Enligt utskottets mening måste utbildningspolitiken få ligga fast i sina
huvuddrag under längre perioder för att skolan och dess personal skall få
den arbetsro som behövs. Det är också angeläget att de redan pågående
förändringarna får prövas under så lång tid att resultatet kan överblickas
med någon säkerhet. Med hänvisning härtill och till den nyligen tillsatta
parlamentariska beredningen om ansvarsfördelning och styrning på skolans
område föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1986/
87:Ub242 yrkande 1 och 1986/87: Ub801. Vad gäller eftergymnasial utbildning
erinras om att utskottet i ett följande betänkande (UbU 1986/87:21)
kommer att behandla frågor om strukturplaner m. m. för de olika högskoleregionerna.

3. Elev- och föräldrainflytande i skolan

Enligt motion 1986/87:Ub817 (c) yrkande 4 bör eleverna i takt med stigande
ålder och ökande mognad få ta ett större eget ansvar för vad som sker i
skolan. Motionärerna önskar att regeringen lägger fram förslag till sådana
anordningar som möjliggör ett ökat ansvarstagande för eleverna. I motion
1986/87: Ub827 (fp) yrkande 3 hemställs att riksdagen hos regeringen begär
en försöksverksamhet med lokala ledningsorgan för vaije skola. I ledningsorganet
skall ingå bl. a. elever och föräldrar. I motion 1986/87:Ub281 (vpk)
yrkandena 2 f och 2 g anförs att riksdagen bör uttala att eleverna skall ha
rätt till fackligt arbete under skoltid, rätt till extrahjälp när frånvaro från
undervisningen förekommer på grund av fackligt arbete och att eleverna
skall ha facklig förhandlingsrätt gentemot rektor. Enligt motion 1986/
87:Ub281 (vpk) yrkande 2 h bör beredningen för frågor om skolans styrning
få i uppdrag att också föreslå åtgärder för att förbättra skolans inre
demokrati.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

Frågor om att förbättra skolans inre demokrati har utretts av en arbetsgrupp
inom 1983 års demokratiberedning och resulterat i betänkandet

UbU 1986/87:12

Skola för delaktighet (SOU 1985:30). Arbetsgruppen betonar lärarnas,
skolledningens och övrig personals ansvar för att ett demokratiskt arbetssätt
genomsyrar allt arbete i skolan. Det anses angeläget att skolstyrelsen
delegerar beslut till brukarna så långt som möjligt. Hur inflytandet skall
utformas måste enligt arbetsgruppen växa fram lokalt bland de närmast
berörda. I nyssnämnda beredningsunderlag Ansvarsfördelning och styrning
på skolområdet (Ds U 1987:1) redovisas det arbete som gjorts inom
demokratiberedningen och anförs att de nu remissbehandlade förslagen
från arbetsgruppen bör kunna utgöra grund för den fortsatta diskussionen.
Beredningsgruppen föreslår vidare, för att stärka elevernas och föräldrarnas
inflytande, att man så långt det är möjligt och lämpligt för över ansvar
och befogenheter till någon form av styrelseorgan för vaije rektorsområde
eller skolenhet och då med väl avgränsad och angiven kompetens.

Utskottet räknar med att utredningen om ansvarsfördelning och styrning
på skolområdet i sitt arbete också berör frågor om elev- och föräldrainflytande.
Med hänsyn härtill anser utskottet att motionerna 1986/87: Ub281
yrkande 2 h, 1986/87: Ub817 yrkande 4 och 1986/87: Ub827 yrkande 3 inte
bör föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.

I dag gäller enligt skolförordningen att rektor skall informera och samråda
med företrädare för elever på grundskolans högstadium och i gymnasieskolan
samt med företrädare för föräldrarna till elever på grundskolans
samtliga stadier innan beslut fattas i frågor som är av stor betydelse för
eleverna. Det är naturligt med ledighet för elevfackligt arbete i sådant
sammanhang. Det är dock en fråga som bör kunna lösas lokalt utan central
reglering. Detsamma gäller frågan om extra undervisning. Med hänvisning
till vad utskottet här redovisat bör riksdagen avslå motion 1986/87: Ub281
yrkandena 2 f och 2 g.

4. Mobbning bland elever. Lärarnas arbetssituation m. m.

Enligt motionerna 1986/87:Ub269 (fp) och 1986/87:Ub271 (m) är mobbning
ett stort och allvarligt problem i skolorna. Bl. a. åberopas en undersökning,
enligt vilken ca 15% (ca 160000) av grundskolebarnen är inblandade i
mobbning. Motionärerna hemställer att riksdagen hos regeringen begär att
SÖ får i uppdrag att utarbeta riktlinjer för hur man i skolan skall komma till
rätta med mobbning och våld. I motion 1986/87:Ub249 (s) delvis efterlyses
en fördjupad föräldraverksamhet i skolorna. Regeringen bör uppdra åt SÖ
att stimulera lokala skolmyndigheter att främja sådan verksamhet. I motion
1986/87: Ub298 (fp) lämnas vissa konkreta förslag till åtgärder, bl. a.
inrättande av en ”mobbningsombudsman” vid vaije skolenhet som ett
komplement till den reguljära elevvården. Enligt motion 1986/87: Ub817 (c)
yrkande 1 är det nödvändigt att arbetsmiljöförhållandena i skolan blir så
goda som möjligt. Bl. a. kan det vara lämpligt att dela stora skolor i mindre
enheter. Att en sådan utveckling bör stimuleras bör man ha i åtanke bl. a.
när nya former för statsbidrag till grundskolan övervägs. I motion 1986/
87:Ub332 (fp) anförs att det bör finnas en skyddslag för eleverna i grundskolan.
De för skolverksamheten ansvariga bör ha samma ansvar för vad

UbU 1986/87:12

sorn händer i skolan som arbetsgivare har enligt arbetarskyddslagstiftningen.

I motion 1986/87: Ub827 (fp) anförs att det kan finnas ett samband
mellan dagens sammanhållna klasser och de spänningar som uppstår i en
klass. Idén om en sammanhållen skola för alla får inte drivas så långt att
det goda syftet motverkas och man i stället skapar en skola där alla är
förlorare. Motionärerna har vidare uppfattningen att i de fall våldet i
skolan är att jämställa med misshandel måste detta anmälas till polisen och
de sociala myndigheterna. Genom skolplikten är eleverna skyldiga att
närvara vid undervisningen. De kan alltså inte skydda sig mot våld genom
att vara hemma. Även om skolan självfallet har ett stort ansvar för att
medverka till att våldet bekämpas kan skolan inte överta polisens uppgifter
i de fall misshandel har förekommit. Motionärerna är övertygade om att
det i de enskilda fallen är en fördel att kriminella elever får klart för sig att
skolan inte är en frizon där det finns större överseende mot våld än vad det
finns i det omgivande samhället. Rektor bör därför alltid polisanmäla
sådant våld som i lagens mening är att beteckna som misshandel (yrkande
7).

I motion 1986/87: Ub334 (c) berörs särskilt lärarnas arbetsmiljö, vilken
motionären anser vara alltför litet uppmärksammad. Skolan måste få stöd i
sin strävan att ge eleverna känsla för det personliga ansvaret för de egna
handlingarna. En sida av detta är att skolan inte skall tolerera vad som
helst utan att man där skall sätta gränser. Påföljder måste finnas. Det gör
det i samhället i övrigt. Elever som notoriskt förstör arbetsron i klasser
vecka efter vecka, månad efter månad, måste kunna skiljas undan och det
måste finnas resurser för sådant. I motionen begärs en kartläggning av
situationen.

I motion 1986/87: Ub330 (m, fp, c) yrkande 1 anförs att ordet ”mål” i
läroplanssammanhang kan ha en olycklig psykologisk verkan. Det uppfattas
som beskrivning av ett tillstånd som skall uppnås om bara läraren
arbetar metodiskt riktigt. Ordet mål bör i sådana sammanhang ersättas av
”riktlinje” och i övrigt reserveras för uppnåbara situationer. Att alltför
ofta tala om skolans mål utan att klart och entydigt kunna definiera vad
man menar skapar enligt motionärerna stress, olust och till slut resignation
hos lärarna.

Med anledning av motionerna vill utskottet först redovisa några av de
centralt initierade åtgärder mot våld och mobbning i skolan som kommer
att vidtas under de närmaste månaderna.

Samtliga skolledar- och lärarorganisationer, Riksförbundet Hem och
Skola samt Elevorganisationen i Sverige har accepterat en inbjudan från
skolöverstyrelsen (SÖ) att ingå i en central samverkansgrupp om skolans
arbetsmiljö med tonvikten lagd på insatser mot våld och mobbning. Därmed
har förutsättningar skapats för ett brett samråd på central nivå om
såväl kortsiktiga som långsiktiga åtgärder för att åstadkomma ett bättre
arbetsklimat i skolorna.

SÖ planerar att under innevarande läsår ge ut ett servicematerial, där
frågor om den psykosociala miljön i skolan behandlas. Där kommer bl. a.
att redovisas erfarenheter i fråga om samverkan mellan t. ex. skolan och

UbU 1986/87:12

social-, fritids- och kulturförvaltningar och polis samt inte minst olika
former för engagemang av elever och föräldrar. I servicematerialet kommer
också att belysas hur frågor om våld och förtryck och om förhållandet
mellan människor kan lyftas fram i undervisningen.

I syfte att fördjupa och bredda debatten om våldet i skolan och insatser
mot det arrangerade SÖ i början av april månad i Stockholm en konferens i
ämnet. Målgruppen var i första hand kommunala beslutsfattare och skolledare,
dvs. personer som har ett särskilt ledningsansvar för skolan och som
bl. a. har till uppgift att stödja lärare och elever i deras dagliga arbete.
Målet var att öka kunskaperna och medvetenheten om faktorer som påverkar
arbetssituationen i skolan, att förmedla erfarenheter och föreslå modeller
för samverkan mellan olika parter för att skapa ett mer positivt
arbetsklimat i skolan.

SÖ och länsskolnämnderna har vidare inlett ett arbete med att kartlägga
förekomsten av och orsakerna till våld, mobbning, vandalisering och vantrivsel
i skolan. Syftet är att få fram en mera allsidig bild av läget än den
som på senare tid har förmedlats av massmedierna. Resultatet kommer att
föreligga under våren. Kartläggningen kan sedan ligga till grund för regeringens
och den statliga skoladministrationens fortsatta agerande i frågan.

Beträffande olika rättsregler och deras tillämpning i skolan vill utskottet
redovisa följande.

Elever som fyllt 15 år är straffmyndiga, vilket innebär att rättegångsbalken
och brottsbalken äger tillämpning med de modifikationer som gäller
för unga lagöverträdare. När det gäller barn under 15 år och som alltså inte
är straffmyndiga är utgångspunkten normalt att skolan och kanske främst
socialtjänsten i samverkan med hemmen skall komma till rätta med de
problem som uppstått. Från och med den 1 januari 1985 har emellertid
polisen getts befogenheter att hjälpa till med att utreda brott som begåtts
av barn i åldern 12—15 år. Polisens medverkan har ingående behandlats i
proposition 1983/84:187 om utredning av brott av barn under 15 år. Riksdagens
beslut innebar bl. a. att polisens medverkan kan påkallas redan då
ett barn fyllt 12 år (JuU 1984/85:6, rskr. 1984/85:37).

Någon allmän plikt att anmäla eller avslöja brott finns inte enligt svensk
rätt. Någon särreglering på skolans område - som skulle medföra författningsenlig
skyldighet för rektor att anmäla brott - bör inte övervägas nu.
Enligt utskottets mening bör SÖ och länsskolnämnderna få avsluta sin
kartläggning av förekomsten av och orsakerna till våld i skolan. Det bör
emellertid påpekas att det i och för sig inte finns något som hindrar att
befattningshavare inom skolväsendet lämnar uppgifter om brott till polis
eller åklagare i den mån uppgifterna är offentliga. Utskottet förutsätter att
denna möjlighet begagnas när omständigheterna så påkallar. I detta sammanhang
kan nämnas att socialnämnderna inte har någon absolut skyldighet
att anmäla misshandel inom familj inbegripet barnmisshandel men att
de på grund av anvisningar från socialstyrelsen bör göra det om inte starka
skäl talar mot anmälan (SOS-FS [S] 1978:4).

När det gäller det motionsledes framförda förslaget om en lokal
”mobbningsombudsman” vid vaije skolenhet vill utskottet erinra om att
skolan, utöver klassföreståndare och andra lärare, med åren har fått perso -

UbU 1986/87:12

nal med inriktning på det elevvårdande området, såsom skolkuratorer och
skolpsykologer. Härtill kommer en obligatorisk skolhälsovård. Ju fler
medverkandekategorier man för in i hjälpsituationer desto mer ökas enligt
utskottets mening risken för att ansvaret tunnas ut och att det inte finns
någon som känner sig huvudansvarig för att man når ett så snabbt resultat
som möjligt.

Utskottet vill erinra om att skolan har ett tillsynsansvar för eleverna
under skoldagen. Under denna tid skall skolan ta över föräldrarnas ansvar.
Detta ansvar får bedömas som strängare än det som föreligger i förhållandet
mellan arbetsgivare och arbetstagare enligt arbetarskyddslagstiftningen.
Konkret kommer detta ansvar till uttryck i bestämmelserna i 14 kap.
9-14 §§ skolförordningen (1971:235, omtryckt 1983:721). Det åligger lärare
att vaka över elevernas uppförande och ordning under lektioner, raster
och i övrigt när eleverna står under skolans omedelbara tillsyn. Enligt
skadeståndslagen (1972:207) har skolan också ett principalansvar för eleverna
när det gäller skador där skolan kan betraktas som vållande.

Individualisering inom klassens ram är enligt Lgr 80 en förutsättning för
en fungerande undervisning i grundskolan. En svårighet i sammanhanget
har varit och är att en person - läraren - inte alltid har möjlighet att för en
hel klass avgöra förutsättningarna för varje elevs kunskapsinhämtande när
det gäller intresse, förkunskaper, psykisk och fysisk status m. m. vid
inlärningstillfallet. Samtidigt måste läraren hela tiden bygga upp självkänslan
hos de elever, vilkas självförtroende är dåligt på grund av t. ex. studiesvårigheter.
De elever som mobbar och de elever som blir föremål för
mobbning har ofta ett dåligt självförtroende. Skolans förmåga att ta hand
om alla barn och ungdomar och att ge var och en grundläggande medborgerlig
fostran är en väsentlig faktor i kampen mot våldet. Av skrivelse den
15 december 1986 i ärendet till samtliga skolstyrelser m.fl. från SÖ:s
generaldirektör framgår att SÖ ser över vissa delar av läroplanen för
grundskolan. Utskottet utgår från att SÖ i sitt arbete tar upp de problem
som utskottet här har behandlat. Det är vidare för lärarnas del nödvändigt
att det blir klarlagt vad som är rimligt att kräva av dem (lärarrollen) och av
hemmen (föräldrarollen), när det gäller barns fostran.

Frågan om det framtida statsbidragssystemets utformning tar utskottet
upp under punkt 2 i detta betänkande (s. 31).

Utskottet vill avslutningsvis instämma i vad föredragande statsrådet i
budgetpropositionen anför om elever, lärare och annan skolpersonal, nämligen
att merparten av eleverna arbetar ambitiöst och skaffar sig goda
kunskaper och färdigheter. Det är den verklighetsbild som ibland alltför
lätt trängs undan när man i olika avseenden diskuterar skolans vardag och
behovet av förändringar i skolan. Beträffande lärarna och den övriga
skolpersonalen fortsätter statsrådet:

Den viktigaste resursen i skolan förutom eleverna själva är dess lärare och
den personal som i övrigt arbetar där. Engagemang från deras sida är en
absolut förutsättning för att skolan skall lyckas med sin svåra och viktiga
uppgift att förmedla kunskaper och färdigheter till eleverna och att utveckla
elevernas personlighet. Det är därför nödvändigt att de förändringar som
vi vill genomföra för att förbättra skolan kan upplevas som motiverade av

UbU 1986/87:12

dem som har att genomföra förändringen. Det är omöjligt att förändra
skolan utan stöd av den personal som arbetar där. Skolan kan bara utvecklas
med personalen. En nödvändig förutsättning är också att det omgivande
samhället medverkar till att lärarnas ställning uppmärksammas och
stärks.

Med hänvisning till vad som anförts föreslår utskottet att riksdagen avslår
motionerna 1986/87:Ub249 delvis, 1986/87:Ub269, 1986/87:Ub271, 1986/
87:Ub298, 1986/87:Ub330 yrkande 1, 1986/87:Ub332, 1986/87:Ub334,
1986/87:Ub817 yrkande 1 och 1986/87: Ub827 yrkande 7.

Utskottet vill beträffande mobbning tillägga att det är väsentligt att
frågan om mobbning inte får en tillfälligt ökad uppmärksamhet och att
kampanjer mot mobbning inte blir punktinsatser utan förankras i det dagliga
skolarbetet. Det konkreta arbetet mot mobbning måste alltid göras
lokalt. Det är också väsentligt att föräldrar - framför allt föräldrar till
mobbande barn och mobbade barn - känner sitt ansvar i detta sammanhang
och gör en aktiv insats när mobbningsfall upptäcks.

5. Vikariat på lärartjänst

Det finns i dag fast anställda ersättare för lärare, s. k. fasta lärarvikarier.
De ingår i en personalpool. Avsikten är att dennas storlek skall bestämmas
genom en på erfarenhet grundad beräkning av det förväntade behovet av
”vikarier” inför det kommande läsåret eller terminen. De kan anställas
utan att man vid anställningstillfället i vaije särskilt fall kan ange någon
personanknytning mellan ”vikarien” och den han vikarierar för. Dessa
fasta lärarvikarier är anställda tills vidare vid viss skolform i kommunen.
De har samma anställningstrygghet som andra fast anställda lärare. I
propositionen anmäls att regeringen avser att vidta åtgärder för att stimulera
intresset i kommunerna för att öka antalet fasta lärarvikarier i grundskolan.

Den andra typen av ”vikarier” svarar mot vad man av hävd lagt in i
begreppet vikarie, dvs. en ersättare som rycker in vid ett ej förutsebart
behov av vikarie. Det föreligger här en klar identifikation mellan vikarien
och den han vikarierar för (personanknutet vikariat). På grundval av förslag
i skolförfattningsutredningens betänkande (SOU 1986:10 och 11) Enklare
skolförfattningar föreslår föredragande statsrådet beträffande denna
senare kategori att man inför ett system för anställning som överensstämmer
med den ordning som finns på arbetsmarknaden i övrigt, dvs. anställning
som vikarie för viss tid. Förslaget avser inte de fasta lärarvikarierna.

Bakgrunden till den ordning, som hittills gällt för de personanknutna
vikarierna, är följande.

Genom folkskolans avlöningsreglemente den 30 juni 1942 inordnades
lärarna i det statliga lönesystemet. I reglementet fanns följande anställningsformer
för lärare: ordinarie, extra ordinarie och extra. Vikarie som
anställningsform och det personanknutna vikariebegreppet försvann i formell
mening med den nya löneregleringen. Avsaknaden av ett vikariebe -

UbU 1986/87:12

grepp skulle framdeles komma att visa sig komplicera lagen om anställningsskydd
(LAS) på skolområdet.

Eftersom vikariebegreppet saknades på skolområdet blev och är de
bestämmelser i LAS som avser vikarier (4 § första st., 5, 6 och 28 §§, jfr
skolförordningen 17 kap. 1 §) inte tillämpliga på detta område. Inte heller
blev bestämmelserna om tidsbegränsning av statligt lönereglerad anställning
m. m. (1974:1007, omtryckt 1982:109) tillämpliga där. När de nämnda
bestämmelserna om tidsbegränsad vikarieanställning inte får tillämpas på
skolområdet, blir reglerna i 9 § Allmänt avlöningsavtal för statliga och
vissa andra tjänstemän och LAS om uppsägningstid de enda tillämpbara.
För extra ordinarie lärare är uppsägningstiden tre månader från arbetsgivarens
sida. Om läraren fyllt 35, 40 eller 45 år ökas uppsägningstiden till fyra,
fem respektive sex månader. För extra lärare med eller utan behörighet är
uppsägningstiden en månad från arbetsgivarens sida. Om läraren fyllt 25,
30, 35, 40 eller 45 år ökas uppsägningstiden till två, tre, fyra, fem respektive
sex månader. För extra tjänsteman som förordnats på tillfällig anställning
för högst tre månader i följd är uppsägningstiden åtta dagar.

Lärarens huvudanställningsform är tills vidare. Den skall tillämpas om
anställningen är avsedd att vara hel termin (skolförordningen 17 kap.
47 a §). Försummar skolstyrelsen att iaktta den angivna uppsägningstiden
om en, två, tre, fyra, fem eller sex månader blir den berörde berättigad till
uppsägningslön. Den nuvarande ordningen innebär inte större anställningstrygghet
för lärarna än den föreslagna. Sköts uppsägningarna enligt
reglerna blir det inte fråga om uppsägningslön. I sin praktiska tillämpning
medför emellertid enligt föredragande statsrådet systemet bl. a. ett administrativt
krångligt uppsägningsförfarande, som man i en likartad situation
för annan arbetstagare på arbetsmarknaden kan undvika genom att redan
från början avtala om en tidsbegränsad anställning.

I motion 1986/87: Ub240 (vpk) yrkande 2 anförs att det av regeringen
aviserade förslaget om att ta bort de fasta tjänsterna för lärarvikarier bör
avvisas. Enligt motion 1986/87:Ub817 (c) bör nuvarande system för tillsvidareanställning
av vikarier inte ändras (yrkande 18). Man bör överväga att
införa en minimigräns för antalet fasta lärarvikarier, eftersom detta har
minskat under senare tid (yrkande 19). En likartad synpunkt förs fram i
motion 1986/87:Ub827 yrkande 1 (fp) yrkande 8. I motionerna 1986/
87:Ub276 yrkande 1 (fp), 1986/87:Ub300 (fp) och 1986/87:Ub312 (m)
yrkande 13 avvisas regeringens förslag. I motion 1986/87:Ub276 yrkande 2
begärs särskilda åtgärder för korttidsanställda vikarier. I motion 1986/
87:Ub214 (m) behandlas slutligen frågan om ersättare för lärare som förordnats
som skolledare.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

Enligt budgetpropositionen är föredragande statsrådet inte beredd att ta
ställning till skolförfattningsutredningens övriga förslag till personalförordning,
eftersom det kräver ställningstaganden i flera principiellt viktiga
frågor, bl. a. rörande skolledares och lärares åligganden. Statsrådet räknar
med att under nästa budgetår kunna återkomma till regeringen med förslag
att föreläggas riksdagen i dessa frågor.

Enligt utskottets mening bör inte frågan om vikariesystem brytas ut ur

UbU 1986/87:12

kommande förslag till ny personalförordning. Mot den bakgrunden anser
utskottet att frågan om vikariat på nytt bör föreläggas riksdagen och då i
samband med att ett samlat förslag läggs fram rörande bl. a. skolledares
och lärares åligganden. Förslagets effekter kan då bedömas bättre. Därvid
är det av värde att få belyst vilket samband som finns mellan föreslaget
vikariesystem och önskemålet om ett ökat antal tjänster för fasta lärarvikarier
i en kommun (skolväsendets personalpool). Vad utskottet här har
anfört bör riksdagen med anledning av budgetpropositionen och motionerna
1986/87:Ub214, 1986/87:Ub240 yrkande 2, 1986/87:Ub276 yrkande 1,
1986/87:Ub300, 1986/87:Ub312 yrkande 13, 1986/87:Ub817 yrkandena 18
och 19 och 1986/87: Ub827 yrkande 8 och med avslag på motion 1986/
87:Ub276 yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna.

6. Läromedel m. m.

För beredningsarbete inom utbildningsdepartementet har tillkallats en särskild
sakkunnig med uppgift att kartlägga situationen på läromedelsområdet
samt föreslå de åtgärder som kan anses påkallade. Den sakkunnige
skall bl. a. ta upp frågor om elevernas tillgång till läroböcker, läroböckernas
utformning och innehåll samt statens granskning av läroböcker.

Enligt motion 1986/87: Ub339 yrkande 2 (m) bör riksdagen hos regeringen
begära att en parlamentarisk utredning skall se över läromedelsutbudet.
Den innehållsmässiga kvaliteten på läroböckerna bör vara bättre än för
närvarande, om skolans kunskapsförmedlande uppgift skall kunna genomföras.
Utredningen bör sätta upp kriterier för vad som skall känneteckna
en god lärobok. I motion 1986/87: Ub299 (fp) anförs att läromedelssituationen
i skolan ytterst är en jämställdhetsfråga. Föräldrar med studietradition
förser på egen bekostnad sina barn med de nödvändiga läroböckerna.
En kartläggning av frekvensen låneläromedel respektive gåvoläromedel i
kommunerna bör göras, liksom en undersökning av vilken kalkylerad
respektive verklig avskrivningstid låneläromedel har. Utvecklingen av läromedelsanslaget
i kommunerna under den gångna tioårsperioden bör
också analyseras. Det är angeläget att förslag till åtgärder för en bättre
läromedelssituation i grundskolan snarast lämnas. Detta bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.

Som utskottet ser det kan man förvänta att de i motion 1986/87: Ub299
nämnda frågorna kommer att tas upp i utredningsarbetet utan något särskilt
uttalande från riksdagens sida. I vad gäller utredningens sammansättning
ankommer det på regeringen att fatta beslut om de former i vilka
utredningsarbetet skall bedrivas. Med hänvisning till det anförda avstyrker
utskottet motionerna 1986/87:Ub339 yrkande 2 och 1986/87: Ub299.

Enligt motion 1986/87: Ub211 (m) bör det krävas att vaije skolbibliotek
har fullständiga klassuppsättningar av moderna biblar och psalmböcker.
De bör naturligt kunna användas i undervisningen. Detta krav bör beaktas
när frågor om läromedel i skolan utreds. 1 motion 1986/87: Ub351 (fp)
hävdas att regeringen bör uppdra åt den statliga skoladministrationen att i
en massiv informationskampanj till kommunala skolpolitiker m. fl. stryka

UbU 1986/87:12

under att skolbiblioteken är en nödvändig resurs för att förverkliga läroplanen.

Utskottet erinrar om att skolbiblioteken står under kommunalt huvudmannaskap.
Huruvida det i skolan skall finnas klassuppsättningar av nyöversatta
biblar och moderna psalmböcker är en kommunal angelägenhet.
Många skolor har klassuppsättningar av urkunder och bredvidläsningsböcker
i ämnesrum eller klassrum, vilket är värdefullt. Med hänvisning till
vad som anförts avstyrker utskottet motion 1986/87: Ub211.

Undervisningen i såväl grundskola som gymnasieskola och kommunal
vuxenutbildning förutsätter väl fungerande skolbibliotek. Att informera
härom är redan nu en viktig tillsynsuppgift för den statliga skoladministrationen.
Med hänvisning härtill föreslår utskottet avslag på motion 1986/
87:Ub351.

I motion 1986/87: Ub241 föreslås att riksdagen beslutar om ett femårigt
reinvesteringsprogram för att åstadkomma en bättre läromedelssituation i
skolan. Staten bör årligen anvisa 100 milj. kr. som ett 50-procentigt stimulansbidrag
för inköp av läromedel. I samma motion föreslås även ett
femårigt reinvesteringsprogram om 300 milj. kr. per år för om- och tillbyggnad
av lokaler (yrkandena 1 och 2). I motion 1986/87: Ub817 (c) yrkande 16
föreslås att regeringen får i uppdrag att utforma förslag till ett särskilt
stimulansbidrag i syfte att förbättra kommunernas läromedelsanskaffning.
Bidraget bör för nästa budgetår föras upp med 25 milj. kr. på riksstaten.

Den i motionerna 1986/87 :Ub241 och 1986/87: Ub817 yrkande 16 aktualiserade
frågan om stimulansbidrag till kommun beträffande sådant, för
vilket kommun nu har kostnadsansvaret, har principiell räckvidd. När det
gäller läromedel ankommer det närmast på den aviserade läromedelsutredningen
att överväga själva principfrågan. Med hänvisning till vad som i dag
gäller i fråga om statligt och kommunalt kostnadsansvar på skolans område
avstyrker utskottet motionerna 1986/87: Ub241 yrkandena 1 och 2 och
1986/87:Ub817 yrkande 16.

7. Skolmåltider

Enligt motion 1986/87: Ub241 (vpk) yrkande 3 bör det skrivas in i skollagen
att eleverna utan kostnad skall ha tillgång till skolmåltider motsvarande
minst en tredjedel av dagens näringsbehov. I motion 1986/87: Ub246 (c)
anses det angeläget att regeringen tar initiativ till överläggningar i första
hand med Svenska kommunförbundet i syfte att åstadkomma en basstandard
för skolmaten.

Utskottet vill hänvisa till utbildningsutskottets betänkande 1986/87:6 (s.
14), där utskottet konstaterar att det inte föreligger någon lagstadgad
skyldighet att låta eleverna få kostnadsfria skolmåltider. Utskottet är inte
berett att föreslå någon ändring härvidlag. Motion 1986/87:Ub241 yrkande
3 avstyrks.

Frågan om en god basstandard på skolmaten bör diskuteras på lokal
nivå, i första hand mellan kommunala politiker och de i kommunen bosatta
föräldrarna. Med hänvisning härtill föreslår utskottet att riksdagen avslår
motion 1986/87: Ub246.

UbU 1986/87:12

8. Fristående skolor

UbU 1986/87:12

Riksdagen beslöt under riksmötet 1982/83 om ett nytt statsbidragssystem
för fristående skolor för skolpliktiga elever. Enligt beslutet skall det ankomma
på regeringen att förklara fristående skolor berättigade till statsbidrag
enligt de riktlinjer som angetts av riksdagen. För att en fristående
skola skall kunna fa statsbidrag skall den genom sin pedagogik eller särskilda
inslag i verksamheten eller på annat sätt kunna ge erfarenheter av värde
för det offentliga skolväsendet eller komplettera detta i något annat allmännyttigt
avseende. Antalet elever i fristående skolor med statligt stöd utgjorde
läsåret 1985/86 ungefär 5 promille av antalet skolpliktiga elever i riket.
Bidraget per elev utgör drygt 40% av det genomsnittliga statsbidraget per
elev i grundskolan (prop. 1982/83:1 s. 31-32, 43 och 45, UbU 1982/83:10
s. 15). Statsbidraget är elevrelaterat. Det nuvarande statsbidraget till
grundskolan består främst av basresurser (grupprelaterade bidrag) och en
förstärkningsresurs (elevrelaterat bidrag).

Riksdagen beslöt under riksmötet 1983/84 om ett nytt statsbidragssystem
för fristående skolor på gymnasial nivå, i första hand för de skolor
som inte har statligt reglerade tjänster. Det skall ankomma på regeringen
att medge statsbidrag till skola som genom sitt utbildningsinnehåll i något
väsentligt avseende skiljer sig från det som förekommer inom det offentliga
skolväsendet eller vars undervisning har en särskild pedagogisk uppläggning
med avseende på t. ex. tim- eller kursplaner. Bidraget till fristående
skolor på gymnasial nivå är elevrelaterat. Det nuvarande statsbidragssystemet
för gymnasieskolan är knutet till kommunernas skolorganisation
och bidraget är i huvudsak grupprelaterat. Den 1 juli 1987 ändras detta
statsbidragssystem (prop. 1985/86:97, UbU 1985/86:37, rskr. 1985/
86:357). Bidraget kommer då att i stor utsträckning ges i förhållande till
antalet elever (elevrelaterade tilläggsresurser).

I motion 1986/87: Ub817 (c) konstateras att de fristående skolorna fortfarande
har ekonomiska problem, trots statsbidragen. Bidragen är, heter det
i motionen, blygsamma i jämförelse med bidragen till det kommunala
skolväsendet. Riksdagen bör därför uttala att tiden nu är mogen för att
pröva en höjning av bidragsnivån (yrkande 30 delvis). Enligt motionerna
1986/87:Ub812 (m) yrkandena 16 samt 22 delvis bör riksdagen hos regeringen
begära förslag till nya statsbidragsbestämmelser utifrån principen
att statsbidrag skall utgå per elev och motsvara ungefär de kostnader
staten har för likartad kommunal utbildning. Samma yrkande finns i motionerna
1986/87:Ub209 (m), 1986/87:Ub224 (c), 1986/87:Ub329 (m) yrkande
1 och 1986/87:Ub827 (fp) yrkande 18. Motionärerna anser vidare att utgångspunkten
för bedömningen av frågan om statsbidrag till en fristående
skola inte skall inskränkas till vad skolan tillför det allmänna skolväsendet.
Det bör, menar motionärerna, betraktas som ett allmänt intresse att tillgodose
önskemål från föräldrar och elever när det gäller val av skola under
förutsättning att den fristående skolan uppfyller vissa grundläggande kvalitativa
krav. Nuvarande alltför snäva kriterier för att en fristående skola
skall få bidrag bör därför ändras.

I motion 1986/87: Ub817 (c) yrkande 30 delvis föreslås ett förenklat
prövningsförfarande för att erhålla statsbidrag till nya fristående skolor. I

de fall den sökande skolan uppfyller de kriterier som fastställts av riksdagen
och den berörda kommunen tillstyrker ansökan, bör SÖ kunna fatta
beslut i regeringens ställe. I de fall SÖ avslår en ansökan skall den sökande
skolan kunna anföra besvär hos regeringen. Enligt motion 1986/87: Ub812
(m) yrkande 22 delvis bör den myndighet som regeringen bestämmer
kunna fatta beslut om stöd.

Enligt yrkande 20 i motion 1986/87: Ub827 (fp) bör åtgärder vidtas för att
stimulera ett samarbete mellan fristående skolor och högskoleenheter med
lärarutbildning.

I nämnda åtta motionsyrkanden tas fyra frågor upp, nämligen villkoren
för statligt stöd till fristående skola, nivån på statsbidraget, på vilken
beslutsnivå frågan om statsbidrag skall avgöras — av regeringen eller av
den statliga skoladministrationen — och slutligen hur samarbetet mellan
fristående skolor och högskoleenheter med lärarutbildning skall kunna
stimuleras.

Utskottet vill med anledning av motionerna redovisa följande.

SÖ fick år 1983 regeringens uppdrag att utvärdera 13 fristående skolor på
grundskolenivå. Utvärderingen skulle resultera i en bedömning av i vilken
utsträckning och hur erfarenheter från dessa skolor skulle kunna överföras
till det allmänna skolväsendet. SÖ:s utvärdering jämte rapporten Fristående
skolor och alternativ pedagogik (R 86:23) överlämnades till regeringen
den 11 april 1986.

Av rapporten framgår bl. a. att fristående skolor själva väljer och anställer
sina lärare och att skolorna därmed har lätt att få ett väl fungerande
lärarlag som kan utveckla en pedagogisk samsyn i sitt arbete. Det är enligt
SÖ av stor betydelse för en skola att dess lärare utvecklar en sådan
samsyn. Lärogången i olika ämnen kan vidare variera i fristående skolor
jämfört med grundskolan. Erfarenheter från fristående skolor visar enligt
SÖ också på ett väl fungerande samarbete mellan hem och skola. Dessa
erfarenheter kan man, utöver uppläggningen av undervisningen, enligt SÖ
dra nytta av i det lokala utvecklingsarbetet i kommunen. I fråga om sådant
utvecklingsarbete anses det lämpligt att kontakter tas direkt mellan intresserade
och geografiskt lämpligt belägna skolor och de fristående skolorna.
Bland andra områden som kan komma i fråga för ett samarbete nämner SÖ
lärarutbildning (praktik) och lärarfortbildning (studiebesök). I slutet av sin
skrivelse aktualiserar SÖ frågan om modifiering av de kriterier som i dag
finns för statsbidrag till fristående skolor.

Nivån på statsbidraget till fristående skola är självfallet inte en gång för
alla given. Så länge statsbidragssystemet för det offentliga skolväsendet i
första hand är grupprelaterat, framstår det som angeläget att ha en sådan
nivå på det elevrelaterade bidraget till fristående skolor, att detta jämte
bidraget till det kommunala skolväsendet innebär i stort samma kostnader
för staten jämfört med om alla elever går i den kommunala skolan. SÖ har
på regeringens uppdrag gjort en översyn av gällande statsbidragsbestämmelser
för grundskolan (Ds U 1984:16-18). I beredningsarbetet beträffande
ett nytt statsbidragssystem för grundskolan kommer såväl ett elevrelaterat
bidrag som andra bidragsmodeller att bli föremål för överväganden.
Som redovisats i det föregående kommer statsbidraget till gymnasieskolan

UbU 1986/87:12

2 Riksdagen 1986187. 14 sami. Nr 12

fr. o. m. den 1 juli 1987 att förändras så att det i stor utsträckning ges i
förhållande till antalet elever i kommunens gymnasieskola.

Utskottet vill erinra om att SÖ:s skrivelse till regeringen om utvärdering
av vissa fristående skolor på grundskolenivå är föremål för remissbehandling.
Det finns anledning att räkna med att de i motionerna berörda frågorna
kommer upp i det sammanhanget. Mot den bakgrunden anser utskottet
att regeringens beredning av ärendet bör avvaktas. Därmed avstyrker
utskottet motionerna 1986/87: Ub209, 1986/87: Ub224, 1986/
87:Ub329 yrkande 1, 1986/87:Ub812 yrkandena 16 och 22, 1986/87:Ub817
yrkande 30 och 1986/87: Ub827 yrkandena 18 och 20.

I motion 1986/87: Ub827 (fp) yrkande 19 anförs att det statliga stödet till
fortbildning är omfattande. Lärare vid en fristående skola har i dag inte
möjlighet att få tillgång till denna resurs. Enligt motionärerna är det rimligt
att lärare vid en statsunderstödd fristående skola i en kommun får viss del
av medlen till lokal skolutveckling i kommunen.

Utskottet vill peka på att i det statsbidragsbelopp per elev som utgår till
fristående skola får anses ingå även bidrag till kostnader för personalens
fortbildning (jfr dock UbU 1985/86:13, s. 5, om riksinternatskolor). Med
hänvisning till bidragskonstruktionen avstyrker utskottet motion 1986/
87:Ub827 yrkande 19.

I motion 1986/87: Ub315 (fp) yrkande 3 behandlas en särskild fråga,
nämligen om skola som förklarats statsbidragsberättigad skall få bidrag till
det faktiska antalet elever vid skolan eller till en begränsad del. Motionen
avser Hillelskolan, som är en låg- och mellanstadieskola för judiska
elever i Stockholmsområdet. Skolan har ett mellanstadium med två paralleller
under uppbyggnad. Percapitabidrag utgår innevarande läsår för
208 elever, medan det finns 219 elever i undervisning. Vid full utbyggnad
beräknas skolan ha 240 elever. Riksdagen föreslås uttala att skolan skall få
bidrag för det faktiska antalet barn i skolan.

Enligt utskottets mening bör normalt i skolas elevunderlag få inräknas
det faktiska antalet skolpliktiga elever vid skolan, när elevbidrag utgår med
belopp enligt den lägsta nivån (jfr förordning 1983-04-04 om belopp för
bidrag till fristående skolor redovisningsåret 1983/84). Hillelskolan, som
inrättades år 1955, har ett något högre statsbidragsbelopp per elev än de
skolor som inrättats år 1983 och senare. Därför finns en elevtalsram. Enligt
de bestämmelser som gäller för bl. a. Hillelskolan kan emellertid regeringen,
om det finns särskilda skäl, bestämma att det särskilda bidraget per
elev får utgå på oförändrad nivå även vid utökat antal elever. Utskottet har
erfarit att regeringen avser att i positiv anda behandla den nu aktuella
framställningen i ärendet från Hillelskolan. Med hänsyn härtill anser utskottet
att yrkande 3 i motion 1986/87: Ub315 inte bör föranleda någon
särskild åtgärd från riksdagens sida.

9. Tillgodoseende av föräldrars och elevers önskemål vid val av kommunal
skolenhet i kommunen

UbU 1986/87:12

Enligt motion 1986/87: Ub812 (m) yrkande 15 bör riksdagen hos regeringen
begära förslag till sådan ändring av skollagen att elev och föräldrar ges rätt

att välja skola i det kommunala skolväsendet. I motion 1986/87: Ub827 (fp)
yrkande 21 hävdas att föräldrar och elever bör ha större frihet än i dag att
välja skola inom det kommunala skolväsendet. Vidare bör det finnas ökade
möjligheter för de olika kommunala skolorna att profilera sig. En konsekvens
av ett fritt val av skola blir att varje kommunal skola måste anstränga
sig för att upprätthålla kvaliteten på sin undervisning och skapa en
god undervisningsmiljö. Ökade valmöjligheter får enligt motionärerna konsekvenser
för planeringen. Skolorna måste därför ha besked i god tid om
hur många elever som de skall planera för. Detta anses vara möjligt att
åstadkomma genom att föräldrar i god tid anmäler sitt barn till den skola
där det skall gå. Så sker i t. ex. Danmark.

Regeringen har den 11 juni 1986 meddelat bestämmelser om skolenheter
m. m. i 2 kap. 23 § och 7 kap. 11 § skolförordningen. Av dessa bestämmelser
framgår att elevers och föräldrars önskemål skall vara en av grunderna
när elever fördelas på skolenheter i en kommun. Då motionärernas synpunkter
därmed får anses vara i stort tillgodosedda, finnér utskottet att
riksdagen bör avslå motionerna 1986/87: Ub812 yrkande 15 och 1986/
87:Ub827 yrkande 21.

10. Hemställan

Åberopande det anförda hemställer utskottet

1. beträffande en utredning om styrning på skolområdet

att riksdagen avslår motionerna 1986/87: Ub817 yrkandena 14 och

15,

2. beträffande en särskild utredning på utbildningsområdet

att riksdagen avslår motionerna 1986/87: Ub242 yrkande 1 och 1986/
87:Ub801,

3. beträffande elev- och föräldrainflytande i skolan

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Ub281 yrkande 2 h, 1986/
87:Ub817 yrkande 4 och 1986/87:Ub827 yrkande 3,

4. beträffande fackligt arbete under skoltid för elever m.m.
att riksdagen avslår motion 1986/87: Ub281 yrkandena 2 f och 2 g,

5. beträffande mobbning bland elever m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1986/87: Ub249 delvis, 1986/
87:Ub269, 1986/87: Ub271, 1986/87:Ub298, 1986/87:Ub330 yrkande
1, 1986/87:Ub332, 1986/87:Ub334, 1986/87:Ub817 yrkande 1 och
1986/87: Ub827 yrkande 7,

6. beträffande vikariat på lärartjänst

att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:100 och motionerna
1986/87:Ub214, 1986/87:Ub240 yrkande 2, 1986/87:Ub276
yrkande 1, 1986/87:Ub300, 1986/87:Ub312 yrkande 13, 1986/
87:Ub817 yrkandena 18 och 19 och 1986/87: Ub827 yrkande 8 och
med avslag på motion 1986/87: Ub276 yrkande 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. beträffande en utredning om läromedlen i skolan

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Ub299 och 1986/87:Ub339
yrkande 2,

UbU 1986/87:12

-}$

8. beträffande klassuppsättningar av moderna biblar och psalmböcker att

riksdagen avslår motion 1986/87: Ub211,

9. beträffande skolbiblioteken

att riksdagen avslår motion 1986/87: Ub351,

10. beträffande ett stimulansbidrag för inköp av läromedel m. m.
att riksdagen avslår motionerna 1986/87: Ub241 yrkandena 1 och 2
och 1986/87:Ub817 yrkande 16,

11. beträffande skolmåltider

att riksdagen avslår motion 1986/87: Ub241 yrkande 3,

12. beträffande överläggningar om basstandard på skolmaten
att riksdagen avslår motion 1986/87: Ub246,

13. beträffande vissa förslag rörande fristående skolor

att riksdagen avslår motionerna 1986/87: Ub209, 1986/87: Ub224,
1986/87:Ub329 yrkande 1, 1986/87:Ub812 yrkandena 16 och 22,
1986/87:Ub817 yrkande 30 och 1986/87:Ub827 yrkandena 18 och 20,

14. beträffande medlen till lokal skolutveckling i kommun
att riksdagen avslår motion 1986/87: Ub827 yrkande 19,

15. beträffande bidrag till det faktiska antalet elever vid Hillelskolan att

riksdagen avslår motion 1986/87: Ub315 yrkande 3,

16. beträffande tillgodoseende av elevers och föräldrars önskemål
vid val av skolenhet inom det kommunala skolväsendet

att riksdagen avslår motionerna 1986/87: Ub812 yrkande 15 och
1986/87: Ub827 yrkande 21.

2. Särskilda insatser inom skolområdet. Bidrag till
driften av grundskolor m. m.

Regeringen har under punkt B 11 (s. 84-88)

dels berett riksdagen tillfälle att ta del av vad som i propositionen anförts
om tilldelning och användning av medel för särskilda insatser inom skolområdet,

dels föreslagit riksdagen att till Särskilda insatser inom skolområdet för
budgetåret 1987/88 anvisa ett anslag av 192 700 000 kr.

Vidare har regeringen under punkt B 12 (s. 89—103) föreslagit riksdagen
att

1. godkänna vad som i propositionen har förordats om minskning av
förstärkningsresursen,

2. godkänna vad som i propositionen har förordats om basresursmedeltal
för mellanstadiet under läsåret 1988/89-1990/91,

3. godkänna vad som i propositionen har förordats om poängberäkning
av klass från specialskola som förlagts till skolanläggning för grundskola,

4. godkänna vad som i propositionen har förordats om indragning av
nuvarande statsbidrag till samlad skoldag,

UbU 1986/87:12

5. godkänna vad sorn i propositionen har förordats om bidrag för utveckling
av en samlad skoldag,

6. godkänna vad som i propositionen har förordats om bidrag till lokalt
utvecklingsarbete på mellanstadiet,

7. godkänna vad som i propositionen har förordats om bidrag till matematikundervisningen
i skolan,

8. till Bidrag till driften av grundskolor m. m. för budgetåret 1987/88
anvisa ett förslagsanslag av 15017000000 kr.

Slutligen har regeringen under rubriken Utvecklingsarbete i grundskola
och gymnasieskola (s. 24-35) berett riksdagen tillfälle att ta del av vad
föredragande statsrådet har anfört om undervisning och betygsättning i
orienteringsämnena.

Motionerna

1986/87: Ub203 av Olle Aulin (m) och Rune Rydén (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att statsbidrag skall
utgå till Bladins skola i Malmö i enlighet med vad som i motionen anförts.

1986/87: Ub204 av Rune Evensson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
ändrade regler för tillsättande av lärartjänster.

1986/87:Ub219 av Olle Aulin (m) och Sten Andersson i Malmö (m) vari
yrkas att riksdagen beslutar att statsbidrag skall utgå till Mariaskolan i
Malmö.

1986/87:Ub221 av Alf Svensson (c) vari - såvitt nu är i fråga — yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om klassernas storlek,

4. att riksdagen till bas- och förstärkningsresurser för budgetåret 1987/
88 anslår 400 milj. kr utöver vad regeringen har föreslagit,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om ökade inslag av praktiska och estetiska ämnen i
skolundervisningen.

1986/87:Ub240 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

4. att riksdagen beslutar att under bil. 10 Utbildningsdepartementet
B 12. Bidrag till driften av grundskolor m. m. för budgetåret 1987/88 anvisar
ett i förhållande till regeringens förslag med 340000000 kr. förhöjt
anslag.

1986/87: Ub253 av Ulla Tillander (c) och Ingbritt Irhammar (c) vari yrkas
att riksdagen beslutar att statsbidrag skall utgå till Bladins skola och
Mariaskolan i Malmö.

1986/87: Ub278 av Barbro Sandberg (fp) och Kenth Skårvik (fp) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts angående att införa ämnet datalära i skolförordningen.

UbU 1986/87:12

1986/87: Ub279 av Barbro Sandberg (fp) och Kenth Skårvik (fp) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts angående bestämt timtal för ämnet maskinskrivning i grundskolan.

1986/87:Ub281 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

2. att riksdagen som sin mening beslutar ge regeringen till känna:

b. att hemläxorna i grundskolan avskaffas,

c. att allmän och särskild kurs avskaffas på högstadiet,

d. att bestraffningarna i skolan avskaffas.

1986/87: Ub287 av Barbro Sandberg (fp) och Kenth Skårvik (fp) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts angående ändring i skolförordningen såvitt avser vissa lärartjänster.

1986/87:Ub289 av Barbro Sandberg (fp) och Karl-Göran Biörsmark (fp)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om delad klass i ämnet bild på grundskolans högstadium.

1986/87: Ub304 av Karin Israelsson (c) och Gunhild Bolander (c) vari —
såvitt nu är i fråga - yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att stödet till
funktionshindrade elevers skolgång i grundskola och gymnasieskola behandlas
enligt motionens förslag.

1986/87: Ub306 av Erling Bager (fp) och Boije Stensson (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om konkretisering av målen för trafikantutbildningen i
skolan,

2. att riksdagen hos regeringen begär att skolöverstyrelsen får i uppdrag
att verka för att varje elev, oberoende av rektorsområde, får ta del av en
kontinuerlig trafiksäkerhetsundervisning som syftar till att öka elevens
förmåga att klara sig i trafiken.

1986/87:Ub315 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

4. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts angående statsbidrag till Höglandsskolan och Mariaskolan.

1986/87:Ub328 av Gunhild Bolander m. fl. (c) vari med hänvisning till vad
som anförts i motion 1986/87: So260 - såvitt nu är i fråga — yrkas

1. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna behovet
av att bibehålla och utveckla nuvarande stödresurser inom skolområdet.

1986/87:Ub330 av Rune Rydén m. fl. (m, fp, c) vari - såvitt nu är i fråga —
yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om grundskoleutbildningens betydelse för en jämn social
rekrytering till gymnasieskolan och högskolan,

UbU 1986/87:12

3. att riksdagen hos regeringen begär att skolöverstyrelsen omgående
får i uppdrag att utarbeta ett kommentarmaterial till läroplan för grundskolan
(Lgr 80) med det innehåll som angetts i motionen.

1986/87:Ub331 av Rune Rydén m. fl. (m, fp, c) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär att skolöverstyrelsen får i uppdrag att utan hinder av
bestämmelserna i skolförordningen utfärda föreskrifter och allmänna råd
beträffande försöksverksamhet med en sådan organisation av undervisningen
i grundskolan som redovisas och motiveras i motionen.

1986/87:Ub338 av Eva Johansson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen avslår den i budgetpropositionen föreslagna besparingen
om 149 milj. kr på anslaget Särskilda åtgärder i grundskolan i samband
med att detta anslag omvandlas till det nya anslaget Särskilda insatser
inom skolområdet,

2. att riksdagen avslår den föreslagna besparingen om 11,2 milj. kr på
anslaget Bidrag till den samlade skoldagen i samband med att detta anslag
omvandlas till anslaget Utveckling av samlad skoldag,

3. att riksdagen avslår den föreslagna minskningen av förstärkningsresursen
motsvarande 71 milj. kr under förutsättning att anslaget till statsbidrag
till lärarlöner nedräknas och/eller periodiseringen av förskott på statsbidragen
till kommunernas skolverksamhet förändras så att en sammantagen
besparingseffekt motsvarande 231,2 milj. kr uppnås.

1986/87:Ub340 av Ulla Tillander (c) och Karin Israelsson (c) vari yrkas att
riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående beslut om sänkt skolpliktsålder.

1986/87:Ub344 av Wiggo Komstedt (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
anhåller att skolöverstyrelsen ges i uppdrag att överväga möjligheterna
att införa trafikutbildning bland s. k. fria aktiviteter i grundskolan.

1986/87: Ub806 av Lars Brunander (c) och Marianne Andersson (c) vari —
såvitt nu är i fråga — yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om ett särskilt stöd till små skolenheter.

1986/87:Ub812 av Carl Bildt m. fl. (m) vari — såvitt nu är i fråga - yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att kunskapsmålet
och den enskildes kunskapsutveckling skall ges prioritet framför
andra uppgifter i skolarbetet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om riktlinjer för undervisningen i svenska,

3. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av grundskolans läroplan
i syfte att markera de enskilda ämnenas ställning,

4. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av grundskolans läroplan
i syfte att garantera tillräcklig tid för det centrala ämnesinnehållet,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om repetition av årskurs,

8. att riksdagen hos regeringen begär förslag till tidigare skolstart i
enlighet med vad som i motionen anförts,

UbU 1986/87:12

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om försöksverksamhet med en tidigare skolstart,

10. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ökade valmöjligheter i
högstadiet i enlighet med vad som i motionen anförts,

14. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag till riktlinjer
för skolans fostrande uppgift i enlighet med vad som i motionen anförts.

1986/87:Ub817 av Pär Granstedt m. fl. (c) vari - såvitt nu är i fråga —
yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om goda kunskaper och kvalitet i undervisningen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om skolans fostrande roll,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om skolans resurser,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om skolan som ett kulturcentrum,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om behovet av resurser för att bibehålla små skolenheter,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om skolans matematikundervisning,

23. att riksdagen med avslag på regeringens besparingsförslag beslutar
tillföra anslaget Bil. Särskilda insatser på skolområdet, 169 milj. kr, varav
149 milj. kr avser grundskolan och 20 milj. kr gymnasieskolan,

24. att riksdagen beslutar att tillföra anslaget B 12. Bidrag till driften av
grundskolan för uteblivna statsbidrag på grund av elevminskningen,

25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om användningen av dessa resurser för att åstadkomma
mindre klasser/undervisningsgrupper och för att bibehålla nedläggningshotade
skolor,

26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om avskaffandet av det särskilda basresursmedeltalet för
mellanstadiet,

27. att riksdagen, med avslag på regeringens besparingsförslag, beslutar
tillföra anslaget B 12 bas- och förstärkningsresurser 71 milj. kr. till fria
aktiviteter inom skoldagens ram,

28. att riksdagen beslutar avskaffa statsbidraget till den samlade skoldagen
och i samband därmed hela det regelsystem som styr verksamheten,

29. att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag om ett särskilt
stimulansbidrag för den samlade skoldagen,

31. att riksdagen med avslag på regeringens förslag om en engångsbesparing
på statsbidraget till lokal skolutveckling beslutar tillföra anslaget
16 milj. kr.

1986/87:Ub827 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga —
yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
angetts i motionen om skolplikt från sex års ålder,

UbU 1986/87:12

6. att riksdagen beslutar att under anslaget B 12. Bidrag till driften av
grundskolor m. m. anslå 25000000 kr. mindre än vad regeringen har föreslagit
samt att motsvarande belopp anslås under ett nytt anslag B 23.
Bidrag till drift av små skolor,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anges om särskilda undervisningsgrupper för störande elever,

12. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag till besparing på
förstärkningsresursen,

13. att riksdagen beslutar att under anslaget B 12. Bidrag till driften av
grundskolor m. m. anslå 270000000 kr. för en höjning av förstärkningsresursen
i syfte att genomföra ett kvalitetsprogram för skolan,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om ett kvalitetsprogram för skolan,

22. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ett elevanknutet statsbidragssystem
för grundskolan.

1986/87:Ub828 av Birgitta Rydle m. fl. (m) vari — såvitt nu är i fråga -yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett nytt elevbaserat
statsbidragssystem till grundskolan,

2. att riksdagen beslutar om möjlighet till en friare användning av förstärkningsresursen
i enlighet med vad som i motionen anförts,

11. att riksdagen beslutar att ändra benämningen på anslag B 11 till
Regionala åtgärder för elever med handikapp samt för budgetåret 1987/88
anvisa ett reservationsanslag av 16100000 kr.,

12. att riksdagen beslutar att från det av regeringen föreslagna anslaget
Bil. Särskilda insatser inom skolområdet till anslaget B 12. Bidrag till
driften av grundskolor m. m. överföra 70000000 kr. till den undervisningsbundna
delen av förstärkningsresursen samt % 600 000 kr. till anslagsposten
Särskild undervisning,

13. att riksdagen avslår förslaget att under anslaget B 12. inrätta en ny
anslagspost benämnd Utveckling av samlad skoldag,

14. att riksdagen beslutar att under anslaget B 12 till lokalt utvecklingsarbete
på mellanstadiet gällande matematik och svenska för budgetåret
1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 5 350000 kr.,

15. att riksdagen beslutar att till fortbildning i matematik för mellanstadielärare
utöver regeringens förslag för budgetåret 1987/88 anvisa
10650000 kr.,

16. att riksdagen beslutar att under anslaget B 12 till den undervisningsbundna
delen av förstärkningsresursen utöver regeringens förslag för budgetåret
1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 101000000 kr.,

17. att riksdagen beslutar att utöver regeringens förslag anvisa
40000000 kr. för att sänka basresursmedeltalet för mellanstadiet till 22,58,

19. att riksdagen beslutar att under anslaget B 12 till hemspråksundervisning
för budgetåret 1987/88 anvisa ett i förhållande till regeringens
förslag med 40000000 kr. sänkt anslag,

20. att riksdagen beslutar att till anslagsposten Lokal skolutveckling
under anslaget B 12 för budgetåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av
21 650 000 kr.,

UbU 1986/87:12

21. att riksdagen beslutar att till anslaget B 12 överföra anslagsposten
Särskild undervisning samt att för detta ändamål för budgetåret 1987/88
anvisa ett förslagsanslag av 96600000 kr.,

22. att riksdagen beslutar att till B 12. Bidrag till driften av grundskolor
m. m. för budgetåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 15 183600000 kr.

Utskottet

1. Översyn av läroplanen för grundskolan

Den nuvarande läroplanen för grundskolan - Lgr 80 - fastställdes av
regeringen år 1980 efter riksdagsbeslut våren 1979. Generellt bör man
enligt föredragande statsrådets mening vara försiktig med att ändra läroplaner.
Detta hindrar enligt hans mening inte, speciellt mot bakgrund av
den ändock relativt långa tid som gått sedan riksdagen och regeringen
beslöt om läroplanen, att det på ett par års sikt kan finnas anledning att
samlat göra vissa ändringar av läroplanen. I propositionen anförs att SÖ
fått i uppdrag att redovisa underlag för en definition av grundläggande
färdigheter i framför allt vissa basämnen. Visar SÖ:s arbete att den tid som
står till disposition för ett ämne inte står i proportion till de mål som
fastställts för ämnet finns det enligt föredragande statsrådet anledning att
överväga att antingen öka tiden för ämnet eller att sänka ambitionerna till
en mer realistisk nivå.

Läroplansfrågor av generell karaktär tas upp i fem motioner.

Kunskapsmålet bör enligt motion 1986/87 :Ub812 (m) prioriteras i skolan.
Samtidigt bör skolan på olika sätt stötta föräldrarna i deras fostrande
uppgift när det gäller goda arbetsvanor, ordning och etiska regler. 1 ämnet
svenska bör kraven på korrekt behandling av svenska språket och studiet
av skönlitteratur lyftas fram. När det gäller orienteringsämnena på högstadiet
bör ämnesstrukturen inte lösas upp. Kraven på att skolan skall få plats
med alltmer på schemat har lett till att man inte får tillräcklig tid för det
centrala i de olika ämnena. Kursplanerna måste därför rensas från sådant
som kan anses vara mer umbärligt. Motionärerna anser däijämte att rätt
ställda krav på eleven är en hjälp till fortsatta framsteg. Till de nödvändiga
kraven hör att eleven för att gå vidare måste ha de kunskaper som behövs
för att kunna tillgodogöra sig undervisningen. Den som inte har tillräckliga
kunskaper bör få repetera årskursen. Riksdagen bör vidare begära förslag
till ökade valmöjligheter på högstadiet (yrkandena 1, 2, 3, 4, 6, 10, 14).

Enligt motion 1986/87: Ub817 (c) yrkandena 2 och 3 måste skolan såväl
bibringa eleverna goda kunskaper och träna deras färdigheter som utveckla
deras personliga egenskaper och förbereda dem för vuxenlivet med alla
dess krav och möjligheter. Motionärerna anser att riksdagen som sin
mening bör ge detta till känna för regeringen.

Enligt motion 1986/87: Ub330 (m, fp, c) yrkandena 2 och 3 slår brister i
grundskolans undervisning särskilt hårt mot elever från hem utan studietraditioner.
Utformningen av grundskoleundervisningen har enligt motionärerna
stor betydelse för en jämn social rekrytering till gymnasieskolan
och högskolan. Lgr 80 anses vara ett experiment i så måtto att det i den

UbU 1986/87:12

inte står mycket om vad eleverna skall kunna. Vad som händer i klassrummen
under lektionerna är lärares och elevers ensak. Det finns risk för att
staten därmed avsäger sig ansvaret för innehållet i undervisningen. Motionärerna,
som önskar en uppstramning av nuvarande läroplan i form av en
konkret grundkurs, hemställer att riksdagen hos regeringen begär att SÖ
omgående får i uppdrag att utarbeta ett kommentarmaterial av sådant slag
till Lgr 80.

Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande.

Genom grundskolan, gymnasieskolan och andra motsvarande skolformer
anordnar samhället utbildning för barn och ungdomar. Utbildningens
allmänna mål är att ge eleverna kunskaper, utveckla deras färdigheter
och i samarbete med hemmen främja deras utveckling till harmoniska
människor och till dugliga och ansvarskännande samhällsmedlemmar
(skollagens inledande paragraf).

Vikten av kunskaper är ett centralt tema i budgetpropositionen. Föredragande
statsrådet framhåller att elever med bristande kunskaper och
färdigheter i grundläggande kommunikations- och färdighetsämnen löper
betydande risker att få problem med sin fortsatta skolgång och längre fram
kanske också i arbetslivet. Skolan, och då i första hand lärarna, måste
därför tidigt uppmärksamma vilka elever som har brister i detta avseende
och vidta lämpliga åtgärder för att stödja dem. Ett viktigt hjälpmedel för
sådana kunskapskontroller är de diagnostiska uppgifter som SÖ tagit fram
för grundskolans låg- och mellanstadier. Statsrådet finner det angeläget att
SÖ fortsätter arbetet med att utveckla diagnostiska uppgifter för bl. a.
grundskolan i de grundläggande kommunikations- och färdighetsämnena.
På högstadiet bör enligt statsrådet standardproven i matematik, svenska
och engelska vara obligatoriska.

Av Lgr 80 framgår att frågor rörande elevernas fostran (arbetsvanor,
ordning etc.) bör ingå i den samverkan som skall finnas mellan skola och
hem. Utskottet kan vidare konstatera att brister som iakttagits i fråga om
läroplanen i matematik och svenska föranleder åtgärder för att förbättra
situationen. När det gäller t. ex. ämnet svenska i grundskolan skall SÖ i
maj 1987 lämna vissa kursplaneförslag till regeringen, bl. a. avseende
skrivning och litteraturläsning.

Försöksverksamheter med s. k. dubbla tillval finns vid ett antal skolor
efter särskild framställan från den aktuella kommunen och efter särskilt
medgivande från regeringen. SÖ har fått i uppdrag av regeringen att undersöka
frågan om tillvalet på grundskolans högstadium och kommer att
redovisa sitt uppdrag senast den 1 november 1987. I uppdraget ligger att
SÖ skall utreda möjligheterna att ha ett språktillval jämte ett annat tillval.

Eleverna får på ett annat sätt än förr information i skiftande ämnen
genom t. ex. tidningar, radio och television. När det gäller stoffmängden i
skolan är det därför viktigt att sådant angeläget lärostoff prioriteras som
eleverna inte kan inhämta på annat sätt än genom skolans undervisning.
Regeringen har uppdragit åt SÖ att utarbeta underlag för precisering av
grundläggande kunskaper och färdigheter i centrala ämnen. Arbetet med
detta kan ses som ett led i utvecklingen av de nuvarande kursplanerna till
att bli ett bättre planeringsunderlag för arbetet i skolan än vad de för

UbU 1986/87:12

närvarande är. Därvid uppmärksammar SÖ särskilt hur man skall kunna
beskriva en grundkurs som alla behöver inhämta för att få den medborgerliga
kompetens som grundskolan skall ge. Av budgetpropositionen (s. 8)
framgår bl. a. att insatser för att bryta den sociala snedrekryteringen till
högskolan — för att vara verksamma — i hög grad måste ta sikte på att
förändra elevers studieattityder inom bl. a. grundskolan.

Utskottet, som finnér det värdefullt att kursplanerna utvecklas på sätt
som redovisats, föreslår med hänvisning till vad som anförts att riksdagen
avslår motionerna 1986/87: Ub330 yrkandena 2 och 3, 1986/87: Ub812 yrkandena
2, 3, 4, 6, 10 och 14 och 1986/87: Ub817 yrkandena 2 och 3.

Enligt motion 1986/87: Ub331 (m, fp, c) blir i de stora klasserna i grundskolan
skillnaderna i studieförutsättningar och snabbhet att arbeta mellan
eleverna stora. För att lösa de svagpresterande elevernas problem bör man
pröva att låta dem gå i årskurslösa klasser (stadieklasser). Innehållet i de
första årens undervisning där bör vara mindre prestationsinriktat, ungefär
så som i Waldorfskolan. Genom att årskursindelningen är slopad bör den
grundläggande kunskapstillväxten för vissa elever kunna få ta något mer
tid än för andra. Vidare kan i detta sammanhang en ökad individualisering
och självverksamhet sättas i system redan från böljan. Lärartätheten i
dessa årskurslösa klasser bör vara så stor som de lokala utbildningsresurserna
medger. Det är viktigt att i dessa stadieklasser söka skapa en undervisningssituation
där eleverna med bevarad självkänsla kan få skaffa sig
kunskaper.

Enligt vad utskottet inhämtat har SÖ utgivit ett kommentarmaterial
Aldersintegrerad undervisning på låg- och mellanstadiet (1985:15). I
grundskolan har under senare tid av pedagogiska skäl vuxit fram en årskurslös,
åldersintegrerad undervisning med en viss spridning till mellanstadiet.
Den ärskurslösa undervisningen bör dock inte leda till att eleverna
redan från skolstarten grupperas efter en förmodad studieförmåga, eftersom
de utvecklas i olika takt. Med hänvisning till vad som anförts avstyrker
utskottet motion 1986/87: Ub331.

I motion 1986/87: Ub281 (vpk) yrkandena 2 b, 2 c och 2 d föreslås att
man avskaffar hemläxor, allmän och särskild kurs på högstadiet och bestraffningar
i skolan.

Enligt rapporten (DsU 1986:5) Matematik i skolan är hemarbetstiden för
elever i Sverige mycket kort jämfört med förhållandet i andra länder (s.
59-61). Utskottet vill vidare erinra om vad om anförs i Lgr 80 (s. 50) om
hemuppgifter. De utgör en del av skolans arbetssätt. Att lära eleverna att
ta ansvar för en uppgift avpassad efter deras individuella förmåga, är en
väsentlig del av den karaktärsdaning som skolan skall ge. Om elever av
särskilda skäl inte kan utföra en given uppgift i hemmet bör det enligt Lgr
80 ingå som en naturlig del i skolans planering att i olika former hjälpa dem
att fullgöra uppgifterna i skolan.

SÖ har den 9 september 1980 på regeringens uppdrag fastställt föreskrifter
och anvisningar beträffande hemuppgifterna. Därvid stryks under att
hemuppgifterna bör anpassas till de enskilda elevernas förutsättningar.
Elever måste kunna få arbeta mot gemensamt uppställda mål på olika sätt

UbU 1986/87:12

och på olika tid. Genom att också arbeta hemma får eleverna möjlighet att
använda så lång tid de behöver. De elever som arbetar långsamt får dock
enligt SÖ inte rutinmässigt ges i uppgift att göra färdigt den del av dagens
arbete som de inte hunnit med i skolan för att kunna hålla jämna steg med
kamrater som arbetar snabbare. Speciell uppmärksamhet skall ägnas de
elever som har svårigheter av olika slag. Skolan bör t. ex. samråda och
samplanera med föräldrar till barn med handikapp om deras arbetssituation.

Regeringen har gett skolöverstyrelsen i uppdrag att utreda frågan om
alternativkurser. Uppdraget kommer att redovisas i juli 1987.

Av 2 kap. 5 § regeringsformen följer att kroppsbestraffning är förbjuden.
Kvarstannande i skolan för högst en timme efter skoldagens slut kan
åläggas en elev enligt skolförordningen 6 kap. 28 §. Detta kvarstannande
skall ske under uppsikt. Kvarstannandet skall inte ses som en bestraffning
utan som en möjlighet för skolan att, som framgår av första stycket i
nämnda paragraf, ”söka utreda orsakerna till beteendet, klargöra innebörden
av det inträffade och varna för upprepning”. Samråd med föräldrarna
skall också äga rum om så behövs. Det måste bedömas som angeläget att
behålla den möjlighet som nu finns enligt skolförordningen att vidta sådan
åtgärd.

Med hänvisning till vad som redovisats avstyrker utskottet motion 1986/
87:Ub281 yrkandena 2 b, 2 c och 2 d.

Beträffande frågan om språken i grundskolan hänvisar utskottet till sitt
betänkande UbU 1986/87:14 om anslag till gymnasieskolan, m. m. (avsnittet
3.4 Språkprogrammet i ungdomsskolan).

2. Undervisning och betygsättning i orienteringsämnena på grundskolans
högstadium

Gällande förordning med provisoriska bestämmelser om undervisning och
betygsättning i orienteringsämnen på grundskolans högstadium m. m. innebär
bl. a. följande. När undervisningen anordnas i enskilda orienteringsämnen,
skall den enligt Lgr 80 för ämnesgruppen tillgängliga timtiden fördelas
på de i gruppen ingående ämnena efter i huvudsak samma proportioner
som gällde enligt 1969 års läroplan för grundskolan. Betyg skall ges i vaije
enskilt ämne. Meddelas undervisning i de enskilda ämnena i en ämnesgrupp
- den samhällsorienterande om 17 stadieveckotimmar eller den
naturorienterande om 15 stadieveckotimmar - skall berörda lärare vid
varje läsårs böljan gemensamt planera undervisningen och därvid beakta
att samtliga huvudmoment i kursplanen för ämnesgruppen genomgås. Vid
undervisning på sådant sätt skall ett sammanfattande betyg ges i samhällsorienterande
ämnen respektive i naturorienterande ämnen.

Föredragande statsrådet anmäler att han avser föreslå regeringen att 6
kap. 9 § skolförordningen ändras så att däri införs hittillsvarande provisoriska
bestämmelser om undervisning och betygsättning i orienteringsämnen
på grundskolans högstadium m. m. Statsrådet hemställer att regeringen
bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad han anfört i ärendet (prop. s.
29-31).

UbU 1986/87:12

Utskottet har under de två närmast föregående riksmötena utförligt
behandlat frågan om undervisning i enskilda orienteringsämnen resp. undervisning
i ämnesblock, dels i samband med behandlingen av regeringens
förslag om ny grundskollärarutbildning (prop. 1984/85:122, UbU 1984/
85:31, rskr. 1984/85:366), dels vid behandlingen av motioner väckta under
allmänna motionstiden år 1985 (UbU 1985/86:1 s. 10 f.). Utskottet har
därvid bl. a. slagit fast att det i läroplanen för grundskolan (Lgr 80) inte är
fråga om att ersätta studierna i de enskilda orienteringsämnena på grundskolans
högstadium med en total integrering av ämnena i ämnesblock.
Undervisningen skall utgå från klart definierbara ämnen och bestå av såväl
ämnesundervisning som ämnessamverkan på de områden där sådan lämpligen
kan förekomma. En ordning med två lärare som är behöriga i olika
ämnen i en och samma ämnesgrupp är en fullgod lösning av lärarfrågan.
Utskottet har erfarit att SÖ kommer att färdigställa ett kommentarmaterial
för orienteringsämnena på högstadiet, vilket kommer att innehålla bl. a.
exempel på modeller för samverkan mellan dels två lärare inom en och
samma ämnesgrupp (samhällsorienterande ämnen eller naturorienterande
ämnen), dels lärare inom viss ämnesgrupp och lärare i andra ämnen än
ämnesgruppens.

Utskottet föreslår, med hänvisning till vad utskottet redovisat, att riksdagen
lämnar utan erinran vad föredragande statsrådet anfört om undervisning
och betygsättning i orienteringsämnen på grundskolans högstadium.

3. Översyn av regleringen för grundskolan och anslutande skolformer

Föredragande statsrådet anför att en del föreskrifter i skolförordningen
som avses bli införda i en särskild utbildningsförordning grundas på tidigare
beslut av riksdagen. Detsamma gäller vissa föreskrifter i andra skolförfattningar.
Det kan visa sig naturligt och angeläget att göra smärre sakliga
ändringar i sådana föreskrifter. Regeringen bör därför inhämta riksdagens
medgivande att, utan hinder av riksdagens tidigare beslut, i samband med
översynen av regleringen för grundskolan och anslutande skolformer göra
de smärre sakliga förändringar som bedöms som befogade.

Utskottet föreslår att riksdagen lämnar det begärda medgivandet.

4. Skolstart vid sex års ålder

Enligt motion 1986/87:Ub340 (c) bör riksdagen uttala att tiden nu är inne
att låta barn börja skolan vid sex års ålder. En tidigareläggning av skolstarten
förutsätter enligt motion 1986/87: Ub827 (fp) yrkande 1 att man under
hela lågstadiet utgår från det enskilda barnets mognadsnivå, motivation,
behov och förutsättningar när kunskaper lärs in och olika färdigheter
tränas. Barn i sexårsåldern bör få delaktighet i en välstrukturerad pedagogisk
verksamhet med successiva inlärningsmål. En sådan verksamhet sker
bäst inom ramen för grundskolan, som bör bli tioårig. Ett principbeslut om
skolstart vid sex års ålder bör fattas nu. I motion 1986/87:Ub812 (m)
yrkandena 8 och 9 föreslås att skolstarten sänks till sexårsåldern. Lågstadiet
bör vara årskurslöst och omfatta tre år för flertalet och fyra år för dem

UbU 1986/87:12

som behöver en lågstadietid av sådan omfattning. Ett särskilt statsbidrag
bör utgå till kommuner som vill starta en försöksverksamhet med sänkt
skolstartsålder.

Den kommunala barnomsorgen omfattar daghem, familjedaghem, deltidsgrupp
och öppen förskola. Vid årsskiftet 1985—1986 var 50% av samtliga
barn i åldern 0-6 år inskrivna i daghem, deltidsgrupp eller familjedaghem.
Av dessa barn var 17,7% i familjedaghem. Antalet skolor med
lågstadium i riket var år 1986 drygt 4000.1 dag bedrivs försöksverksamhet
med samverkan mellan vissa barnomsorgsinstitutioner och vissa skolor
med lågstadium.

Frågor om skolstartsålder bereds för närvarande inom regeringskansliet.

I avvaktan på resultatet av denna beredning bör riksdagen inte göra något
uttalande om försök med en särskild pedagogisk verksamhet för sexåringar
inom ramen för grundskolan eller om tidpunkt för skolstart. Med hänvisning
till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna
1986/87:Ub340, 1986/87:Ub812 yrkandena 8 och 9 och 1986/87:Ub827
yrkande 1.

5. Översyn av statsbidragssystemet för grundskolan

I motionerna 1986/87: Ub827 (fp) yrkande 22 och 1986/87: Ub828 (m) yrkande
1 begärs förslag till ett nytt elevbaserat statsbidragssystem för
grundskolan. Ett elevanknutet statsbidrag bör kunna kompletteras med
skatteutjämningsbidrag för de glesbygdskommuner som har särskilda kostnader
för sitt skolväsende. Enligt motion 1986/87:Ub817 (c) yrkandena 6
och 7 bör ett nytt statsbidragssystem skapa förutsättningar för att behålla
så många skolenheter som möjligt.

Utskottet erinrar om att beredningsunderlaget (Ds U 1987:1) Ansvarsfördelning
och styrning på skolområdet innehåller en principanalys i vad
gäller den ekonomiska styrningen av skolan. Både ett system med bidrag
per elev och ett system med basresurser diskuteras. Med hänvisning till att
grundskolans statsbidragsfråga skall bli föremål för överväganden på
grundval av detta beredningsunderlag i en parlamentarisk beredning föreslår
utskottet att riksdagen avslår motionerna 1986/87: Ub817 yrkandena 6
och 7, 1986/87:Ub827 yrkande 22 och 1986/87:Ub828 yrkande 1.

6. Anslaget särskilda insatser inom skolområdet

Enligt föredragande statsrådet bör det nuvarande anslaget Regionala åtgärder
för elever med handikapp, delar av de nuvarande anslagen Särskilda
åtgärder i grundskolan och Särskilda åtgärder i gymnasieskolan samt de
resurser för särskild undervisning som för närvarande utgår under anslaget
Bidrag till driften av grundskolor m. m. föras till ett nytt anslag Särskilda
insatser inom skolområdet. Det nya anslaget beräknas till 192,7 milj. kr.
Anslagen Regionala åtgärder för elever med handikapp, Särskilda åtgärder
i grundskolan och Särskilda åtgärder i gymnasieskolan upphör därmed.
Genom att enbart 75 milj. kr. förs över från det nuvarande anslaget Särskilda
åtgärder i grundskolan uppstår en besparing som statsrådet beräknar till

UbU 1986/87:12

149 milj. kr. Överföringen från det nuvarande anslaget Särskilda åtgärder i
gymnasieskolan har beräknats till 4,4 milj. kr. Besparingen på sistnämnda
anslag har därvid beräknats till 20 milj. kr.

Riksdagen bereds vidare tillfälle att ta del av vad föredragande statsrådet
anfört om tilldelning och användning av medel för särskilda insatser inom
skolområdet (prop. s. 85-87).

I motion 1986/87: Ub828 (m) yrkandena 11 och 12 föreslås - i stället för
föreslaget nytt anslag - att ett anslag Bil. Regionala åtgärder för elever
med handikapp om 16,1 milj. kr. förs upp på riksstaten och att 166,1 milj.
kr. förs över till grundskoleanslaget (anslagsposten Särskild undervisning
samt förstärkningsresurser). Enligt motion 1986/87:Ub817 (c) yrkande 23
bör anslaget Bil. Särskilda insatser på skolområdet tillföras 169 milj. kr.,
varav 149 milj. kr. avser grundskolan och 20 milj. kr. gymnasieskolan.
Förslag av motsvarande innebörd förs fram i motionerna 1986/87: Ub304
(c) yrkande 2 och 1986/87: Ub328 (c) yrkande 1. I motion 1986/87: Ub338
(s) yrkande 1 föreslås avslag på den i budgetpropositionen föreslagna
besparingen om 149 milj. kr. för grundskolans del under förutsättning att
anslaget till statsbidrag till lärarlöner nedräknas och/eller periodiseringen
av förskott på statsbidragen till kommunernas skolverksamhet förändras
så att en motsvarande besparingseffekt uppnås.

Utskottet föreslår på grundval av gjorda överväganden att förevarande
anslag ökas med 100 milj. kr. jämfört med budgetpropositionen och att
riksdagen med anledning av budgetpropositionen och motionerna 1986/
87:Ub304 yrkande 2, 1986/87: Ub328 yrkande 1, 1986/87: Ub338 yrkande 1
och 1986/87:Ub817 yrkande 23 och med avslag på motion 1986/87:Ub828
yrkandena 11 och 12 för budgetåret 1987/88 anvisar 292700000 kr. till
Särskilda insatser inom skolområdet.

Det tillskott av medel som härigenom tillförs anslaget bör fördelas till
kommuner med behov av resurstillskott för undervisning av handikappade
elever eller elever med andra särskilda behov. Medlen bör i likhet med vad
som gällde budgetåret 1986/87 för anslagen Särskilda åtgärder i grundskolan
och Särskilda åtgärder i gymnasieskolan fördelas så att en större andel
går till storstadslänen. Länsskolnämnderna bör vid sin fördelning av medlen
utgå från en helhetsbedömning av situationen inom grundskolan i vaije
kommun och därvid väga samman olika faktorer som kan vara kriterier på
att kommunen har särskilt behov av bidragen. Den resurs som kommun får
bör inom kommunen fördelas med utpräglad behovsinriktning. Vad utskottet
anfört om tilldelning och användning av medel under detta anslag bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

7. Förstärkningsresursen

I propositionen föreslås att den del av förstärkningsresursen som skall
användas till annan verksamhet under skoldagen än undervisning minskas
med 0,0134 till 0,1006 veckotimmar per elev. Detta motsvarar en besparing
om 71 milj. kr. Regeringen begär riksdagens godkännande av minskningen.

I motion 1986/87: Ub828 (m) yrkande 16 biträds regeringens förslag om
en minskning av förstärkningsresursens icke-undervisningsbundna del

UbU 1986/87:12

samtidigt som motionärerna föreslår att förstärkningsresursens undervisningsbundna
del höjs med 101 milj. kr. I samma motion yrkande 2 föreslås
att förstärkningsresursen skall kunna användas mer fritt än i dag, t. ex. för
en generell minskning av klasstorlekarna om detta bedöms bäst stå i
överensstämmelse med elevernas behov.

I motion 1986/87: Ub827 (fp) yrkandena 12 samt 13 delvis yrkas avslag
på en minskning av förstärkningsresursen och föreslås en höjning av förstärkningsresursen
med 270 milj. kr. jämfört med regeringens förslag.
Enligt samma motion yrkandena 9 och 14 bör förstärkningsresursen i ökad
utsträckning användas för att temporärt bilda mindre undervisningsgrupper
eller särskild undervisningsgrupp för elever som ständigt saboterar den
vanliga klassundervisningen. Enligt motion 1986/87:Ub817 (c) yrkande 27
bör förstärkningsresursen tillföras 71 milj. kr. till fria aktiviteter inom
skoldagens ram. I motion 1986/87: Ub338 (s) yrkande 3 yrkas avslag på den
föreslagna minskningen av förstärkningsresursen om 71 milj. kr. under
förutsättning att anslaget till statsbidrag till lärarlöner nedräknas och/eller
periodiseringen av förskott på statsbidragen till kommunernas skolverksamhet
förändras så att en motsvarande besparingseffekt uppnås.

Utskottet föreslår på grundval av gjorda överväganden att den del av
förstärkningsresursen som skall användas till annan verksamhet under
skoldagen än undervisning bör ökas med 0,0101 till 0,1107 veckotimmar
per elev jämfört med förslaget i budgetpropositionen. Detta motsvarar en
ökning om 53 milj. kr. Beträffande användningen av förstärkningsresursen
hänvisar utskottet till vad som anförts i betänkandet UbU 1984/85:16 s. 12.
Den bör självfallet kunna användas att temporärt bilda mindre undervisningsgrupper
eller s. k. särskild undervisningsgrupp (Lgr 80, s. 55). Utskottet
föreslår att riksdagen med anledning av budgetpropositionen och
motionerna 1986/87:Ub338 yrkande 3 och 1986/87:Ub817 yrkande 27 och
med avslag på motionerna 1986/87: Ub827 yrkandena 9, 12, 13 delvis och
14 och 1986/87: Ub828 yrkandena 2 och 16 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.

8. Basresursmedeltal för mellanstadiet

För mellanstadiets del har riksdagen lagt fast en norm för medeltalet elever
per basresurs (prop. 1980/81:20, UbU 1980/81:15, rskr. 1980/81:120). Regeringen
har den 18 december 1986 efter riksdagens bemyndigande beslutat
att medeltalet elever per basresurs på mellanstadiet skall sänkas från
23,0 till 22,86 för budgetåret 1987/88. I propositionen föreslås att samma
basresursmedeltal skall gälla för mellanstadiet läsåren 1988/89-1990/91.

I motion 1986/87: Ub817 (c) yrkandena 5 och 26 anförs att det särskilda
basresursmedeltalet för mellanstadiet bör avskaffas. Även i motion 1986/
87:Ub221 (c) yrkande 3 föreslås minskning av klassernas storlek. Enligt
motion 1986/87:Ub806 (c) yrkande 4 bör små skolenheter behållas. Enligt
motion 1986/87: Ub828 (m) yrkande 17 bör basresursmedeltalet för mellanstadiet
sänkas till 22,58. Enligt motion 1986/87:Ub240 (vpk) yrkande 4
delvis bör basresursmedeltalet för mellanstadiet sänkas till 22,72.

Utskottet föreslår på grundval av gjorda överväganden att normen för

UbU 1986/87:12

3 Riksdagen 1986187. 14 sami. Nr 12

riksmedeltalet elever per basresurs på mellanstadiet för budgetåret 1988/89
sänks till 22,72. Regeringen bör besluta härom. Normeringen av medeltalet
elever per basresurs på mellanstadiet bör på sikt successivt avvecklas.
Vad utskottet här har anfört bör riksdagen med bifall till motion 1986/
87:Ub240 yrkande 4 delvis och med anledning av budgetpropositionen och
motionerna 1986/87:Ub221 yrkande 3, 1986/87:Ub806 yrkande 4, 1986/
87:Ub817 yrkandena 5 och 26 och 1986/87: Ub828 yrkande 17 som sin
mening ge regeringen till känna.

9. Beräkning av skolledningsresurser

Enligt propositionen bör det vid beräkning av poäng för skolledningsresurser
i en kommun få medräknas klass från specialskola för döva och
hörselskadade elever som förlagts till en grundskola, på samma sätt som
sker beträffande klass av särskola. Riksdagen föreslås godkänna en sådan
ordning. Utskottet tillstyrker förslaget.

10. Samlad skoldag

I propositionen föreslås att riksdagen skall godkänna en indragning av
nuvarande statsbidrag till samlad skoldag. I stället beräknas 25 milj. kr. för
utvecklingsarbete med frågor rörande den icke timplanebundna delen av
skoldagen. Detta innebär en besparing om 11,2 milj. kr. jämfört med de
kostnader staten tidigare haft för samlad skoldag.

I motionerna 1986/87: Ub817 (c) yrkandena 28 och 29, 1986/87: Ub827
(fp) yrkande 6 delvis och 1986/87: Ub828 (m) yrkande 13 yrkas avslag på
regeringens förslag om 25 milj. kr. som bidrag för utveckling av en samlad
skoldag. Bidraget bör dras in. En motsatt uppfattning förs fram i motion
1986/87: Ub338 (s) yrkande 2. Enligt motionärerna bör regeringens förslag
om en besparing om 11,2 milj. kr. på anslagsposten avslås under förutsättning
att anslaget till statsbidrag till lärarlöner nedräknas och/eller
periodiseringen av förskott på statsbidragen till kommunernas skolverksamhet
förändras så att en motsvarande besparingseffekt uppnås.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om ett bidrag om 25 milj. kr. för
utvecklingen av en samlad skoldag och föreslår att riksdagen med avslag
på motionerna 1986/87: Ub338 yrkande 2, 1986/87: Ub817 yrkandena 28
och 29, 1986/87: Ub827 yrkande 6 delvis och 1986/87: Ub828 yrkande 13
godkänner vad som förordats i proposition 1986/87:100.

11. Lokalt utvecklingsarbete på mellanstadiet

För närvarande utgår ca 32 milj. kr. för lokalt utvecklingsarbete på lågstadiet.
Resurserna bör enligt föredragande statsrådet föras över till mellanstadiet.
Överföringarna bör göras i två etapper så att nästa budgetår 16
milj. kr. anslås för ändamålet och budgetåret därefter ytterligare lika
mycket. Detta leder till en engångsbesparing under budgetåret 1987/88 om
ca 16 milj. kr. Det föreslås att riksdagen godkänner detta.

Enligt motion 1986/87: Ub817 (c) yrkande 31 bör bidraget till lokalt

UbU 1986/87:12

utvecklingsarbete på mellanstadiet tillföras 16 milj. kr., det belopp som
motsvarar engångsbesparingen. Enligt motion 1986/87: Ub828 (m) yrkandena
14 och 15 bör av de medel som beräknas för lokalt utvecklingsarbete
på mellanstadiet 5 350000 kr. användas för detta ändamål och 10650000
kr. för fortbildning i matematik för mellanstadielärare.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag beträffande bidrag till lokalt
utvecklingsarbete på mellanstadiet och föreslår att riksdagen med avslag
på motionerna 1986/87:Ub817 yrkande 31 och 1986/87:Ub828 yrkandena
14 och 15 godkänner vad som förordats i proposition 1986/87:100. Utskottet
erinrar samtidigt om vad föredragande statsrådet anfört om fortbildning
i matematik för lärare på mellanstadiet (prop. s. 50).

12. Bidrag till matematikundervisningen i skolan

I propositionen beräknas sammanlagt 12 milj. kr. för detta ändamål.
Utskottet tillstyrker förslaget.

13. Fristående skolor

I motion 1986/87: Ub253 (c) hemställs att riksdagen uttalar att statsbidrag
bör utgå till Bladins skola och Mariaskolan, båda i Malmö. Detsamma
yrkas i motion 1986/87: Ub203 (m) för Bladins skola och i motionerna 1986/
87:Ub219 (m) och 1986/87:Ub315 (fp) yrkande 4 delvis för Mariaskolan. I
motion 1986/87 :Ub315 yrkande 4 delvis hemställs att riksdagen som sin
mening skall ge regeringen till känna att Höglandsskolan i Stockholm bör
få statsbidrag.

Det är regeringen som prövar frågan om statsbidrag till fristående skola
utifrån de riktlinjer som har angetts av riksdagen. Med hänvisning härtill
avstyrker utskottet motionerna 1986/87:Ub203, 1986/87:Ub219, 1986/
87:Ub253 och 1986/87:Ub315 yrkande 4 delvis, vilka avser ett uttalande
om bidrag till Bladins skola och Mariaskolan.

Riksdagen bör likaledes avslå motion 1986/87: Ub315 yrkande 4 delvis
som rör ett uttalande om bidrag till Höglandsskolan.

14. Anslaget Bidrag till driften av grundskolor m. m.

I propositionen föreslås att riksdagen till Bidrag till driften av grundskolor
m. m. anvisar ett förslagsanslag av 15017000 000 kr.

Utöver de budgetförslag som tidigare redovisats från motion 1986/
87:Ub828 (m) föreslås i motionen sänkt bidrag till hemspråksundervisning
och lokal skolutveckling samt överföring av medel till särskild undervisning
(yrkandena 19-21). Anlaget bör föras upp med 15 183600000 kr.
(yrkande 22). Tidigare redovisade förslag från motion 1986/87:Ub827 (fp)
yrkande 13 delvis innebär en uppräkning av anslaget med 245 milj. kr.
Enligt motion 1986/87:Ub240 (vpk) yrkande 4 delvis bör anslaget Bidrag
till driften av grundskolor m.m. räknas upp med 340 milj. kr. Utöver de
budgetförslag som tidigare redovisats från motion 1986/87: Ub817 (c) föreslås
en ökning av anslaget med 350 milj. kr. för att kompensera för

UbU 1986/87:12

uteblivna statsbidrag på grund av elevminskningen (yrkandena 17, 24 och
25). Enligt motion 1986/87:Ub221 (c) yrkande 4 bör anslaget räknas upp
med 400 milj. kr.

Utskottet kan inte ställa sig bakom förslaget i motion 1986/87:Ub828 om
sänkt bidrag till hemspråksundervisning och lokal skolutveckling. Utskottet
erinrar om riksdagens beslut våren 1985 om hemspråksundervisning i
bl. a. grundskolan (UbU 1984/85:12, rskr. 1984/85:149). I det föregående
har utskottet avstyrkt förslag om att föra över medel avseende särskild
undervisning till förevarande anslag. Med hänvisning härtill och till vad
utskottet i det föregående har förordat föreslår utskottet att riksdagen med
anledning av proposition 1986/87:100 och med anledning av motion 1986/
87:Ub240 yrkande 4 delvis samt med avslag på motionerna 1986/87: Ub221
yrkande 4, 1986/87:Ub817 yrkandena 17, 24 och 25, 1986/87:Ub827 yrkande
13 delvis och 1986/87: Ub828 yrkandena 19, 20, 21 och 22 till Bidrag
till driften av grundskolor m. m. för budgetåret 1987/88 anvisar
15070000000 kr.

15. Ytterligare anslag på riksstaten

I motion 1986/87: Ub827 (fp) yrkande 6 delvis föreslås att riksdagen för upp
ett nytt anslag på riksstaten om 25 milj. kr., benämnt Bidrag till driften av
små skolor.

Utskottet avstyrker motionsyrkandet och hänvisar till vad som i det
föregående har anförts om ett sänkt basresursmedeltal på mellanstadiet
m. m.

16. Övrigt

Utskottet föreslår att riksdagen avslår motion 1986/87: Ub204 (s) om tillsättningen
av lärartjänster (uppsägningstid för lärare) med hänvisning till
vad som anförts i betänkandet UbU 1986/87:5 s. 3.

Utskottet föreslår att riksdagen avslår motion 1986/87: Ub221 (c) yrkande
6 om praktiska och estetiska ämnen med hänvisning till vad som
anförts i betänkandet UbU 1986/87:2 s. 7-9.

Utskottet föreslår att riksdagen avslår motion 1986/87: Ub278 (fp) om
ämnet datalära i skolförordningen med hänvisning till vad som anförts i
betänkandet UbU 1986/87:5 s. 3-4.

Utskottet föreslår att riksdagen avslår motion 1986/87: Ub279 (fp) om
ämnet maskinskrivning i grundskolan med hänvisning till vad som anförts i
betänkandet UbU 1986/87:2 s. 12.

Utskottet föreslår att riksdagen avslår motion 1986/87: Ub287 (fp) om
ändring av skolförordningen såvitt avser vissa lärartjänster med hänvisning
till vad som anförts i betänkandet UbU 1986/87:5 s. 3-4.

Utskottet föreslår att riksdagen avslår motion 1986/87: Ub289 (fp) om
delad klass i ämnet bild med hänvisning till vad som anförts i betänkandet
UbU 1985/86:14 s. 14.

Utskottet föreslår slutligen att riksdagen avslår motionerna 1986/
87:Ub306 (fp) och 1986/87: Ub344 om trafikutbildningen i skolan med
hänvisning till vad som anförts i betänkandet UbU 1986/87:2 s. 15.

UbU 1986/87:12

Hemställan UbU 1986/87:12

Åberopande det anförda hemställer utskottet

1. beträffande viss läroplansöversyn

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Ub330 yrkandena 2 och 3,

1986/87: Ub812 yrkandena 1, 2, 3, 4, 6, 10 och 14 och 1986/87: Ub817
yrkandena 2 och 3,

2. beträffande årskurslösa klasser för individualiserad undervisning att

riksdagen avslår motion 1986/87: Ub331,

3. beträffande hemuppgifter m.m.

att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub281 yrkandena 2 b, 2 c och
2 d,

4. beträffande undervisning och betygsättning i orienteringsämnena
på grundskolans högstadium

att riksdagen lämnar utan erinran vad som anförts i proposition
1986/87:100,

5. beträffande vissa författningsändringar

att riksdagen medger att smärre sakliga ändringar görs i samband
med översyn av regleringen för grundskolan och anslutande skolformer
i enlighet med vad som anförts i proposition 1986/87:100,

6. beträffande skolstart vid sex års ålder m. m.

att riksdagen avslår motionerna 1986/87: Ub340, 1986/87 :Ub812 yrkandena
8 och 9 och 1986/87: Ub827 yrkande 1,

7. beträffande översyn av statsbidragssystemet

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Ub817 yrkandena 6 och 7,

1986/87: Ub827 yrkande 22 och 1986/87: Ub828 yrkande 1,

8. beträffande anslagsbeloppet

att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:100 och motionerna
1986/87:Ub304 yrkande 2, 1986/87:Ub328 yrkande 1, 1986/

87:Ub338 yrkande 1 och 1986/87: Ub817 yrkande 23 och med avslag
på motion 1986/87 :Ub828 yrkandena 11 och 12 till Särskilda insatser
inom skolområdet för budgetåret 1987/88 anvisar ett anslag av
292 700000 kr.,

9. beträffande tilldelning och användning av vissa medel

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

10. beträffande förstärkningsresursen

att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:100 och motionerna
1986/87: Ub338 yrkande 3 och 1986/87 :Ub817 yrkande 27 och
med avslag på motionerna 1986/87: Ub827 yrkandena 9, 12, 13 delvis
och 14 och 1986/87: Ub828 yrkandena 2 och 16 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

11. beträffande basresursmedeltal för mellanstadiet

att riksdagen med bifall till motion 1986/87: Ub240 yrkande 4 delvis
och med anledning av proposition 1986/87:100 och motionerna 1986/

87:Ub221 yrkande 3, 1986/87:Ub806 yrkande 4, 1986/87:Ub817 yrkandena
5 och 26 och 1986/87: Ub828 yrkande 17 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

4 Riksdagen 1986187. 14 sami. Nr 12

12. beträffande poängberäkning av klass från specialskola som
förlagts till skolanläggning för grundskola

att riksdagen godkänner vad som förordats i proposition 1986/
87:100,

13. beträffande indragning av nuvarande statsbidrag till samlad
skoldag och ett utvecklingsbidrag för samma ändamål

att riksdagen med avslag på motionerna 1986/87: Ub338 yrkande 2,
1986/87:Ub817 yrkandena 28 och 29, 1986/87:Ub827 yrkande 6 delvis
och 1986/87: Ub828 yrkande 13 godkänner vad som förordats i
proposition 1986/87:100,

14. beträffande bidrag till lokalt utvecklingsarbete på mellanstadiet att

riksdagen med avslag på motionerna 1986/87:Ub817 yrkande 31
och 1986/87: Ub828 yrkandena 14 och 15 godkänner vad som förordats
i proposition 1986/87:100,

15. beträffande bidrag till matematikundervisningen i skolan

att riksdagen godkänner vad som förordats i proposition 1986/
87:100,

16. beträffande uttalande om bidrag till Bladins skola och Mariaskolan att

riksdagen avslår motionerna 1986/87: Ub203, 1986/87: Ub219,
1986/87:Ub253 och 1986/87: Ub315 yrkande 4 delvis,

17. beträffande uttalande om bidrag till Höglandsskolan
att riksdagen avslår motion 1986/87: Ub315 yrkande 4 delvis,

18. beträffande anslagsbeloppet

att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:100 och med
anledning av motion 1986/87: Ub240 yrkande 4 delvis samt med
avslag på motionerna 1986/87:Ub221 yrkande 4, 1986/87:Ub817
yrkandena 17, 24 och 25, 1986/87: Ub827 yrkande 13 delvis och 1986/
87:Ub828 yrkandena 19, 20, 21 och 22 till Bidrag till driften av
grundskolor m.m. för budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag
av 15070000000 kr.,

19. beträffande ett nytt anslag på riksstaten

att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub827 yrkande 6 delvis,

20. beträffande tillsättning av lärartjänster
att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub204,

21. beträffande praktiska och estetiska ämnen

att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub221 yrkande 6,

22. beträffande datalära i skolförordningen
att riksdagen avslår motion 1986/87: Ub278,

23. beträffande maskinskrivning i grundskolan
att riksdagen avslår motion 1986/87: Ub279,

24. beträffande ändring av skolförordningen såvitt avser vissa
lärartjänster

att riksdagen avslår motion 1986/87: Ub287,

25. beträffande delad klass i ämnet bild
att riksdagen avslår motion 1986/87: Ub289,

UbU 1986/87:12

26. beträffande trafikutbildning i skolan
att riksdagen avslår motionerna 1986187:Ub306 och 1986187:Ub344.

Stockholm den 9 april 1987

På utbildningsutskottets vägnar

Pär Granstedt

Närvarande: Pär Granstedt (c), Helge Hagberg (s), Birgitta Rydle (m),
Lars Svensson (s), Ylva Annerstedt (fp), Göran Allmér (m), Barbro Nilsson
(s), Margareta Hemmingsson (s), Birger Hagård (m), Marita Bengtsson
(s), Larz Johansson (c), Björn Samuelson (vpk), Kerstin Keen (fp), Kaj
Larsson (s) och Rinaldo Karlsson (s).

Reservationer

1. En särskild utredning på utbildningsområdet (punkt 1,
mom. 2)

Pär Granstedt (c), Larz Johansson (c) och Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar ”En av” och på s.
7 slutar ”olika högskoleregionerna” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att tiden nu är inne för att tillsätta en parlamentarisk
utbildningspolitisk utredning. I den pågående samhällsutvecklingen är kravet
på gedigen kunskap hos så många som möjligt särskilt markant. Komplexiteten
i samhället ökar kraven på kunnande, varför frågor om kvalitet i
utbildningen måste sättas i centrum för utredningsarbetet. Utbildningsresurserna
bör enligt motionärerna fördelas över landet så att utbildningsutbudet
blir tillgängligt för alla. Eftersom Sverige nu är på väg in i kunskapssamhället
behövs ett decentraliserat utbildningsväsende. I detta utredningssammanhang
bör samtidigt göras en övergripande översyn av gymnasieskolan.
Vad utskottet anfört bör riksdagen med bifall till motion 1986/
87:Ub801 och med anledning av motion 1986/87: Ub242 yrkande 1 som sin
mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande en särskild utredning på utbildningsområdet
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub801 och med anledning
av motion 1986/87: Ub242 yrkande 1 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

2. Elev- och föräldrainflytande i skolan (punkt 1, mom. 3)

Pär Granstedt (c), Larz Johansson (c) och Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar ”Frågor om” och
på s. 8 slutar ”riksdagens sida” bort ha följande lydelse:

För att skolans inre demokrati skall förbättras är det enligt utskottets
mening angeläget att skolstyrelse delegerar beslut till brukarna så långt

UbU 1986/87:12

som möjligt. Skolledning, lärare och övrig personal, elever och föräldrar,
bör ha ett ansvar för att inom givna ramar låta ett demokratiskt arbetssätt
genomsyra allt arbete i skolan. Eleverna bör således i takt med stigande
ålder och mognad få ta ett eget större ansvar för vad som sker i skolan.
Regeringen bör få i uppdrag att lägga fram förslag till anordningar som
möjliggör detta. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande elev- och föräldrainflytande i skolan
att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87 :Ub281 yrkande 2 h
och 1986/87: Ub817 yrkande 4 och med avslag på motion 1986/
87:Ub827 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

3. Elev- och föräldrainflytande i skolan (punkt 1, mom. 3)

Ylva Annerstedt (fp) och Kerstin Keen (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 böljar ”Frågor om” och
på s. 8 slutar ”riksdagens sida” bort ha följande lydelse:

Utskottet har uppfattningen att skolledning, lärare och övrig personal,
elever och föräldrar bör få ett stort ansvar för att ett demokratiskt arbetssätt
genomsyrar allt arbete i skolan. Med stöd av bl. a. erfarenheter från
Danmark och Finland bör försöksverksamhet påböijas med lokala ledningsorgan
för varje enskild skola. Ledningsorganet bör bestå av en styrelse
sammansatt av personal, föräldrar och elever (adjungerade fram till 16
års ålder) med rektor som ordförande. Styrelsen bör kunna överta rektors
beslutsbefogenhet och rektor få en verkställande funktion. Ingen förändring
bör ske med avseende på skolstyrelsens politiska uppgift eller medbestämmandelagen.
Regeringen bör få i uppdrag att utforma bestämmelser
för en sådan försöksverksamhet. Detta bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande elev- och föräldrainflytande i skolan
att riksdagen med bifall till motion 1986/87 :Ub827 yrkande 3 och
med anledning av motionerna 1986/87:Ub281 yrkande 2 h och 1986/
87:Ub817 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

4. Polisanmälan av brott i skolan (punkt 1, mom. 5)

Ylva Annerstedt (fp) och Kerstin Keen (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar ”Någon allmän”
och slutar ”anmälan (SOS-FS[S] 1978:4)” bort ha följande lydelse:

Utöver vad utskottet här har anfört är det angeläget att framhålla att
skolan aldrig får bli en ”straffri zon”. I de fall våldet i skolan är att

UbU 1986/87:12

jämställa med misshandel måste skolledare ha ansvar för att detta anmäls
till polisen och de sociala myndigheterna. Det finns i dag en strävan inom
skolan att försöka lösa våldsproblem utan att blanda in polis. Utskottet
anser att detta är en missriktad ambition. I de fall en misshandel har ägt
rum i skolan får ansvariga skolledare inte undanhålla detta för polisen utan
bör tvärtom ta ansvar för att brottet anmäls.

Utskottet finnér det angeläget att påminna om att när polisen inleder en
undersökning av brott där barn och ungdomar är inblandade kopplas de
sociala myndigheterna in, och dessa kan därefter medverka till att den
unge får stöd på erforderligt sätt. Möjligheten att införa en skyldighet för
skolledare att polisanmäla brott i skolan bör övervägas inom regeringskansliet
inom ramen för en komplettering av skollagen. Vad utskottet
sålunda har anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 böljar ”Med hänvisning”
och slutar ”1986/87:Ub827 yrkande 7” bort ha följande lydelse:

Med hänvisning till vad som anförts föreslår utskottet att riksdagen
avslår motionerna 1986/87:Ub249, 1986/87:Ub269, 1986/87:Ub271, 1986/
87:Ub298, 1986/87:Ub330 yrkande 1, 1986/87:Ub332, 1986/87:Ub334 och
1986/87 :Ub817 yrkande 1.

Vad utskottet anfört om skyldighet för skolledare att polisanmäla brott i
skolan bör riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub827 yrkande 7 som
sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande mobbning bland elever m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1986/87 :Ub249, 1986/87:Ub269,

1986/87:Ub271, 1986/87:Ub298, 1986/87:Ub330 yrkande 1, 1986/
87:Ub332, 1986/87:Ub334 och 1986/87:Ub817 yrkande 1 samt med
bifall till motion 1986/87:Ub827 yrkande 7 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört om polisanmälan av brott i
skolan,

5. Stimulansbidrag för inköp av läromedel m. m. (punkt 1,
mom. 10)

Pär Granstedt (c) och Larz Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar ”Den i” och
slutar ”yrkande 16” bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att tillgången och kvaliteten på läroböcker och
andra hjälpmedel i skolan är otillfredsställande. Läroboksbeståndet är i
många kommuner katastrofalt dåligt. Utskottet är medvetet om att läromedel
i skolan är en kommunal angelägenhet men anser frågan så viktig att
statsmakterna också måste ta ett ansvar härvidlag. Utskottet föreslår att
regeringen utformar ett förslag till ett särskilt stimulansbidrag i syfte att
förbättra kommunernas läromedelsanskaffning. För det närmaste budgetåret
vill utskottet för sin del föreslå att särskilt stimulansbidrag för detta

UbU 1986/87:12

ändamål förs upp på riksstaten. Anslaget bör för det första budgetåret tas
upp med 25 000 000 kr.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. beträffande stimulansbidrag för inköp av läromedel m. m.
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub817 yrkande 16 och
med anledning av motion 1986/87:Ub241 yrkandena 1 och 2 till
Stimulansbidrag för inköp av läromedel för budgetåret 1987/88 anvisar
ett reservationsanslag av 25 000 000 kr.,

6. Stimulansbidrag för inköp av läromedel m. m. (punkt 1,
mom. 10)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar ”Den i” och
slutar ”yrkande 16” bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att tillgången och kvaliteten på läroböcker och
andra hjälpmedel i skolan är otillfredsställande. Riksdagen bör därför
besluta om ett femårigt reinvesteringsprogram för att åstadkomma en
bättre läromedelssituation i skolan. Staten bör årligen anvisa 100 milj. kr.
som ett 50-procentigt stimulansbidrag för inköp av läromedel. Även lokalsituationen
i skolan är otillfredsställande. Utskottet föreslår därför att
riksdagen beslutar om ett femårigt reinvesteringsprogram om 300 milj. kr.
per år för om- och tillbyggnad av skollokaler. Även detta stimulansbidrag
bör vara så utformat att staten betalar hälften av de kostnader kommun får
vid om- och tillbyggnad av skollokaler. Utskottet föreslår att riksdagen för
upp ett nytt reservationsanslag om 400000000 kr. på riksstaten benämnt
Stimulansbidrag för inköp av läromedel samt för om- och tillbyggnad av
skollokaler.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. beträffande Stimulansbidrag för inköp av läromedel m. m.
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub241 yrkandena 1 och 2
och med anledning av motion 1986/87 :Ub817 yrkande 16 till Stimulansbidrag
för inköp av läromedel samt för om- och tillbyggnad av
skollokaler för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag av
400000000 kr.,

7. Skolmåltider (punkt 1, mom. 11)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar ”Utskottet vill”
och slutar ”3 avstyrks” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det bör skrivas in i skollagen att eleverna i skolan
skall erbjudas kostnadsfria skolmåltider. Regeringen bör förelägga riksdagen
förslag till komplettering av skollagen i denna del. Detta bör riksdagen
med bifall till motion 1986/87 :Ub241 yrkande 3 som sin mening ge regeringen
till känna.

UbU 1986/87:12

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. beträffande skolmåltider
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub241 yrkande 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. Vissa förslag rörande fristående skolor (punkt 1, morn. 13)

Pär Granstedt (c), Birgitta Rydle (m), Ylva Annerstedt (fp), Göran Allmér
(m), Birger Hagård (m), Larz Johansson (c) och Kerstin Keen (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar ”Nivån på” och
på s. 18 slutar ”yrkandena 18 och 20” bort ha följande lydelse:

Endast ett fåtal elever går i fristående skolor med statligt stöd. När det
gäller grundskolenivån är det 5 promille av alla skolpliktiga elever. Den
kommunala skolan är nu så väl utvecklad att den tål den konkurrens som
fristående skolor kan innebära. Utskottet hävdar som sin uppfattning att
fler fristående skolor skulle ha en positiv inverkan på den pedagogiska
utvecklingen i landet. Även om det kan sägas att det inte föreligger någon
juridisk skyldighet för det allmänna att ekonomiskt eller på annat sätt
stödja fristående skolor, kan stat och kommun emellertid inte utan vidare
friskriva sig från ett moraliskt ansvar för att friheten att välja skola också
kan utnyttjas.

Enligt utskottets mening skall de fristående skolorna när det gäller
statligt stöd inte bedömas på basis av vad de tillför det offentliga skolväsendet
utan på basis av vad de ger elever och föräldrar. Sveriges antagande
av FN: s och Europarådets konventioner om fri- och rättigheter att utforma
undervisningen är skäl nog för stöd till en fristående skola, om denna
uppfyller skollagens krav för godkännande. Om friheten att välja skola
också skall ges ett reellt innehåll förutsätter detta ett ekonomiskt stöd från
det allmänna.

En jämförelse kan för övrigt göras med barnomsorgsområdet, där statligt
bidrag utgår till daghem eller fritidshem som har enskild huvudman och
som är upptaget i kommunens barnomsorgsplan. Samtidigt som utskottet
förordar att fristående skolor som godkänts för skolpliktens fullgörande i
princip skall vara berättigade till statligt stöd, anser emellertid utskottet
det naturligt att vissa grundläggande kvalitativa krav uppfylls för erhållande
av bidrag. Detta bör gälla både för skolor på grundskolenivå och
gymnasial nivå.

När vissa grundläggande kvalitativa krav uppfylls bör statligt och kommunalt
bidrag kunna utgå till verksamheten motsvarande ungefär kostnaden
för elev i det offentliga skolväsendet. SÖ bör få i uppdrag att lämna
förslag till nivå på statsbidraget. Ett elevrelaterat bidrag till fristående
skolor bör konstrueras så, att statens kostnad för skolundervisning blir i
stort sett oförändrad.

Enligt utskottets mening bör slutligen prövningsförfarandet när det gäller
statsbidrag till fristående skola förenklas. Beslut bör kunna fattas av
myndighet inom den statliga skoladministrationen. Vid avslag på ansökan
har den sökande skolan möjlighet att anföra besvär hos regeringen.

UbU 1986/87:12

Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av ifrågavarande
motioner som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:

13. beträffande vissa förslag rörande fristående skolor

att riksdagen med anledning av motionerna 1986/87: Ub209, 1986/
87:Ub224, 1986/87:Ub329 yrkande 1, 1986/87:Ub812 yrkandena 16
och 22, 1986/87:Ub817 yrkande 30 och 1986/87:Ub827 yrkandena 18
och 20 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. Medlen till lokal skolutveckling i kommun (punkt 1, mom.
14)

Ylva Annerstedt (fp) och Kerstin Keen (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar ”Utskottet vill”
och slutar ”yrkande 19” bort ha följande lydelse:

Det statliga stödet till lärarfortbildning i kommun är omfattande. Emellertid
har de fristående skolornas lärare i en kommun inte tillgång till dessa
resurser. Det är rimligt att reglerna för ansökan om dessa medel ändras så
att också lärare vid statsunderstödd fristående skola i en kommun kan få
del av medlen till lokal skolutveckling. Detta bör riksdagen med bifall till
motion 1986/87:Ub827 yrkande 19 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:

14. beträffande medlen till lokal skolutveckling i kommun

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub827 yrkande 19 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. Bidrag till det faktiska antalet elever vid Hillelskolan
(punkt 1, mom. 15)

Pär Granstedt (c), Birgitta Rydle (m), Ylva Annerstedt (fp), Göran Allmér
(m), Birger Hagård (m), Larz Johansson (c) och Kerstin Keen (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar ”Enligt utskottets”
och slutar ”riksdagens sida” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att Hillelskolan bör få statsbidrag för det faktiska antalet
elever vid skolan. Även om percapitabidraget är något högre vid Hillelskolan,
som inrättades år 1955, än vid de fristående skolor som förklarades
statsbidragsberättigade år 1983 eller senare enligt det nya systemet, bör
statsbidragsbeloppet per elev få utgå på oförändrad nivå även vid ett
utökat antal elever vid Hillelskolan. Detta bör riksdagen med bifall till
motion 1986/87:Ub315 yrkande 3 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse:

15. beträffande bidrag till det faktiska antalet elever vid Hillelskolan att

riksdagen med bifall till motion 1986/87: Ub315 yrkande 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

UbU 1986/87:12

11. Tillgodoseende av elevers och föräldrars önskemål
vid val av skolenhet inom det kommunala skolväsendet
(punkt 1, mom. 16)

Birgitta Rydle (m), Ylva Annerstedt (fp), Göran Allmér (m), Birger Hagård
(m) och Kerstin Keen (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 böijar ”Regeringen
har” och slutar ”yrkande 21” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är det angeläget att elever och föräldrar ges
ökad möjlighet att själva välja vid vilken kommunal skola eleven skall gå i
kommunen. Endast om starka skoladministrativa skäl talar däremot skall
en annan skola än den eleven önskar kunna komma i fråga. Utgångspunkten
böra var att det val av skola som elever och föräldrar träffar skall
tillgodoses. Förslag till lagbestämmelser med denna innebörd bör föreläggas
riksdagen under nästa riksmöte. Detta bör riksdagen med bifall till
ifrågavarande motionsyrkanden som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:

16. beträffande tillgodoseende av elevers och föräldrars önskemål
vid val av skolenhet inom det kommunala skolväsendet
att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87 :Ub812 yrkande 15
och 1986/87:Ub827 yrkande 21 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

12. Viss läroplansöversyn (punkt 2, mom. 1)

Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27 börjar ”Genom
grundskolan” och på s. 28 slutar ”och 3” bort ha följande lydelse:

Kunskapsmålet bör prioriteras framför övriga uppgifter i skolarbetet.
Undervisningen i grundskolan bör präglas av den grundläggande utgångspunkten
att varje människa är unik. Förståelse för att allas insatser är av
lika värde och tillsammans bildar den helhet på vilken vårt gemensamma
välstånd vilar är viktig. De unga måste få känna att all deras inneboende
kapacitet kan och skall utvecklas och bli till nytta för dem själva och för
vårt land. För att nå dithän måste skolan ge alla elever stöd och stimulans.

I den nya kursplanen för svenska måste enligt utskottets mening kravet
på korrekt behandling av svenska språket betonas. Vidare måste litteraturstudierna
lyftas fram.

I läroplanen skall varje ämne ha en egen kursplan. När det gäller de
naturorienterande och samhällsorienterande ämnesgrupperna bör antalet
stadieveckotimmar för vart och ett av de åtta ämnena anges.

Skolans uppgift bör enligt utskottets mening renodlas så att skolarbetet
kan koncentreras på huvuduppgiften att ge eleverna kunskaper och färdigheter.
För flertalet skolämnen gäller att stoffmängden har ökat påtagligt.
Utskottet föreslår därför att en genomgång av ämnena och deras innehåll
görs i syfte att ge ämnesstoffet en rimlig omfattning i förhållande till

UbU 1986/87:12

5 Riksdagen 1986187. 14 sami. Nr 12

timplanerna. Översynen av ämnena bör leda till att undervisningen koncentreras
till det verkligt centrala. Läraren bör få det avgörande inflytandet
över hur undervisningstiden används.

Rätt ställda krav är en hjälp till fortsatta framsteg. Till de nödvändiga
kraven hör att eleven för att gå vidare måste ha de kunskaper som behövs
för att kunna tillgodogöra sig undervisningen. Den som inte har tillräckliga
kunskaper bör få repetera årskursen.

Det är skolans uppgift att ta till vara och utveckla elevernas begåvning.
Skolan måste för att lyckas med detta vara så organiserad att den kan ta
hänsyn till elevernas anlag och intressen. Detta gäller särskilt på högstadiet.
Tonåringar med växande insikter om vad just deras intressen är har
särskilt stort behov av att skolan tar hänsyn till deras personliga egenart.
Möjligheterna till egna val på högstadiet är alltför små. Tiden för en
individuellt vald utbildning bör enligt utskottet kunna följa den modell för
flera valmöjligheter som anges i motion 1986/87:Ub812.

Uppgiften att fostra barnen är inte bara skolans. Föräldrarna har huvudansvaret.
Det är emellertid hög tid att skolans del i barnens fostran lyfts
fram. Lärarna bör få tydliga signaler från statsmakterna att dessa frågor är
viktiga.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande viss läroplansöversyn
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub812 yrkandena 1,2,3,
4, 6, 10 och 14 och med anledning av motionerna 1986/87: Ub330
yrkandena 2 och 3 och 1986/87:Ub817 yrkandena 2 och 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

13. Skolstart vid sex års ålder m. m. (punkt 2, mom. 6)

Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31 börjar ”Frågor om”
och slutar ”yrkande 1” bort ha följande lydelse:

En sen skolstart missgynnar de elever som inte hemma kan få utlopp för
sitt spontana intresse för att lära. I synnerhet barn med behov av särskilt
stöd får en sämre start i livet än vad som är önskvärt. Mot denna bakgrund
anser utskottet att skolstartsåldern bör sänkas. Viss flexibilitet bör dock
finnas. Föräldrar bör få rätt att uppskjuta skolstarten för sina barn till
sjuårsåldern om detta anses passa bättre.

Lågstadiet bör göras årskurslöst och flexibelt till sin omfattning. Med en
studieuppläggning av detta slag kan skolan se till att eleverna, när de
fortsätter vidare till mellanstadiet, har förmågan att tillgodogöra sig den
utbildning som där erbjuds. Ett lågstadium efter dessa riktlinjer är möjligen
mer krävande för lärarna än dagens organisation. Det kräver sannolikt
dessutom mer resurser. Kan barnen ges en god skolstart undviks emellertid
åtskilliga problem som skolan i annat fall tvingas söka lösa senare under
skoltiden. Särskild uppmärksamhet bör i sammanhanget ägnas frågan om
hur den kompetens som finns hos förskollärarna skall tas till vara.

UbU 1986/87:12

Med det förslag utskottet här har lagt fram kan elever komma att lämna
grundskolan vid en lägre ålder än i dag. För de elever som går vidare till
gymnasieskolan är detta knappast något problem. I synnerhet gäller detta
om ÖGY:s förslag om en förlängning av gymnasieskolans tvååriga utbildningsvägar
förverkligas. För den mycket lilla grupp, som inte vill gå vidare
till utbildningen inom gymnasieskolan och som inte fyllt sexton år det
kalenderår grundskolan avslutas, bör övervägas ett skolpliktskrav av innebörd
att eleverna är skolpliktiga till dess de fyllt 16 år i enlighet med vad
som anges i motion 1986/87: Ub812.

Regeringen bör lägga fram förslag om försöksverksamhet med dels skolstart
vid sex års ålder, dels ett flexibelt lågstadium i enlighet med vad som
anförts i motion 1986/87: Ub812. Detta bör riksdagen med bifall till motion
1986/87:Ub812 yrkandena 8 och 9 och med anledning av motionerna 1986/
87:Ub340 och 1986/87: Ub827 yrkande 1 som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande skolstart vid sex års ålder
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub812 yrkandena 8 och
9 och med anledning av motionerna 1986/87: Ub340 och 1986/
87:Ub827 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

14. Skolstart vid sex års ålder m. m. (punkt 2, mom. 6)

Ylva Annerstedt (fp) och Kerstin Keen (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31 börjar ”Frågor om”
och slutar ”yrkande 1” bort ha följande lydelse:

Genom en tidigarelagd skolstart ger man samtliga barn, när de är i en
mycket receptiv ålder, möjlighet att få ett års extra träning av basfärdigheter.
Detta är en stor fördel. En tidigareläggning av skolstarten förutsätter
självfallet att man under hela lågstadiet utgår från det enskilda barnets
mognadsnivå, motivation, behov och förutsättningar när kunskaper lärs in
och olika färdigheter tränas. Barn i sexårsåldern bör få delaktighet i en
välstrukturerad pedagogisk verksamhet med successiva inlärningsmål i
förhållande till det enskilda barnets tillväxtprocess fysiskt, psykiskt, tankemässigt,
språkligt och socialt. En verksamhet enligt dessa intentioner
sker enligt utskottets mening bäst för sexåringarna genom en tidigarelagd
skolstart.

Ett ytterligare skäl för att sexåringsverksamheten bör ske inom ramen
för skolplikten är att barn med behov av särskilt stöd tidigare kommer i
åtnjutande av skolans stödresurser.

Utskottets förslag innebär en utvidgning av skolplikten från nio till tio
år, vilket medför att eleverna kommer att sluta grundskolan vid samma
ålder som nu.

Med en tidigarelagd skolstart slipper man vidare ett system med två
huvudmän för den pedagogiska verksamheten för å ena sidan sexåringar

UbU 1986/87:12

och å andra sidan sjuåringar. Ett system med två huvudmän riskerar att
leda till omfattande extra arbetsinsatser.

Vad utskottet anfört bör riksdagen med bifall till motion 1986/87; Ub827
yrkande 1 och med anledning av motionerna 1986/87: Ub340 och 1986/
87; Ub812 yrkandena 8 och 9 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande skolstart vid sex års ålder m. m.

att riksdagen med bifall till motion 1986/87: Ub827 yrkande 1 och
med anledning av motionerna 1986/87: Ub340 och 1986/87 :Ub812
. yrkandena 8 och 9 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

15. Översyn av statsbidragssystemet (punkt 2, mom. 7)

Birgitta Rydle (m), Ylva Annerstedt (fp), Göran Allmér (m), Birger Hagård
(m) och Kerstin Keen (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31 börjar ”Utskottet
erinrar” och slutar ”yrkande 1” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening har ett elevbaserat statsbidragssystem inte
blivit tillräckligt utrett. Ett elevbaserat statsbidragssystem är enkelt och
gör det möjligt att ge föräldrar och elever en reell valfrihet när det gäller val
av skola. Det bör vidare ses tillsammans med ett nytt skatteutjämningssystem.
En elevbaserad statsbidragsgivning underlättar bl. a. ett lokalt inflytande
över hur tillgängliga resurser disponeras. Riksdagen bör som sin
mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört om fortsatt utredningsarbete
beträffande ett elevbaserat statsbidragssystem för grundskolan.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande översyn av statsbidragssystemet

att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87: Ub827 yrkande 22
och 1986/87: Ub828 yrkande 1 och med anledning av motion 1986/
87:Ub817 yrkandena 6 och 7 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

16. Anslagsbeloppet (Särskilda insatser inom skolområdet)
(punkt 2, mom. 8)

Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 32 böljar ”Utskottet
föreslår” och slutar ”inom skolområdet” bort ha följande lydelse:
Utskottet föreslår att anslaget Bil benämns Regionala åtgärder för
, elever med handikapp. Det skall användas till berörda länsskolnämnders
insatser för barn och ungdomar med olika former av handikapp inom det
allmänna skolväsendet. Utskottet beräknar 16,1 milj. kr. för detta anslag.
Anslagsposten Särskild undervisning bör återföras till anslaget B 12. Bi -

UbU 1986/87:12

drag till driften av grundskolor. Utskottet beräknar återföringen till 96,6
milj. kr.

Utskottet föreslår vidare att 70 milj. kr. överförs till den undervisningsbundna
delen av förstärkningsresursen. Slutligen gör utskottet en besparing
på 10 milj. kr. Sammanlagt minskar utskottet anslaget B 11 med 176,6
milj. kr. jämfört med regeringens förslag. Utskottet accepterar den besparing
på 169 milj. kr. som regeringen gör på de två anslagen Särskilda
åtgärder i grundskolan och Särskilda åtgärder i gymnasieskolan.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen med bifall till motion 1986/87: Ub828 yrkandena 11 och
12 och med avslag på proposition 1986/87:100 och motionerna 1986/
87: Ub304 yrkande 2, 1986/87: Ub328 yrkande 1, 1986/87: Ub338 yrkande
1 och 1986/87:Ub817 yrkande 23 till Regionala åtgärder för
elever med handikapp för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag
av 16 100000 kr.,

17. Anslagsbeloppet (Särskilda insatser inom skolområdet)
(punkt 2, mom. 8)

Ylva Annerstedt (fp) och Kerstin Keen (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 32 börjar ”Utskottet
föreslår” och slutar ”inom skolområdet” bort ha följande lydelse:

Enligt föredragande statsrådet bör det nuvarande anslaget Regionala
åtgärder för elever med handikapp, delar av nuvarande anslagen Särskilda
åtgärder i grundskolan och Särskilda åtgärder i gymnasieskolan samt de
resurser för särskild undervisning som för närvarande utgår under anslaget
Bidrag till driften av grundskolor m. m. föras till ett nytt anslag Särskilda
insatser inom skolområdet. Samtidigt med överföringarna görs besparingar
på grundskoleområdet om sammanlagt 149 milj. kr. Det nya anslaget
beräknas till 192,7 milj. kr.

Utskottet ansluter sig till regeringens förslag och föreslår att riksdagen
med bifall till proposition 1986/87:100 och med avslag på motionerna 1986/
87:Ub304 yrkande 2, 1986/87:Ub328 yrkande 1, 1986/87:Ub338 yrkande
1, 1986/87:Ub817 yrkande 23 och 1986/87:Ub828 yrkandena 11 och 12 till
Särskilda insatser på skolområdet för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag
av 192700000 kr.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:100 och med avslag
på motionerna 1986/87:Ub304 yrkande 2, 1986/87:Ub328 yrkande 1,
1986/87: Ub338 yrkande 1, 1986/87: Ub817 yrkande 23 och 1986/
87;Ub828 yrkandena 11 och 12 till Särskilda insatser på skolområdetiör
budgetåret 1987/88 anvisar ett anslag av 192700000 kr.,

UbU 1986/87:12

18. Anslagsbeloppet (Särskilda insatser inom skolområdet)
(punkt 2, mom. 8)

Pär Granstedt (c) och Larz Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 32 börjar ”Utskottet
föreslår” och slutar ”inom skolområdet” bort ha följande lydelse:
Utskottet avvisar regeringens förslag till besparingar på skolområdet
och föreslår att anslaget tillförs 169 milj. kr., varav 20 milj. kr. avser
gymnasieskolan. Anslaget bör alltså för nästa budgetår föras upp med
361700000 kr. på riksstaten.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande anslagsbeloppet

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub817 yrkande 23, med
anledning av proposition 1986/87:100 och motionerna 1986/
87;Ub304 yrkande 2, 1986/87:Ub328 yrkande 1, 1986/87; Ub338 yrkande
1 och med avslag på motion 1986/87:Ub828 yrkandena 11 och
12 till Särskilda åtgärder inom skolområdet för budgetåret 1987/88
anvisar ett reservationsanslag av 361000000 kr.,

19. Tilldelning och användning av vissa medel
(punkt 2, mom. 9)

Under förutsättning av bifall till reservation 16

Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 32 böljar ”Det tillskott”
och slutar ”till känna” bort ha följande lydelse:

När det slutligen gäller tilldelning och användning av medel under detta
anslag anser utskottet att det bör ankomma på regeringen att meddela de
bestämmelser som behövs.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. beträffande tilldelning och användning av vissa medel

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

20. Tilldelning och användning av vissa medel
(punkt 2, mom. 9)

Under förutsättning av bifall till reservation 17
Ylva Annerstedt (fp) och Kerstin Keen (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 32 börjar ”Det tillskott”
och slutar ”till känna” bort ha följande lydelse:

När det slutligen gäller tilldelning och användning av medel under detta
anslag anser utskottet att riksdagen bör lämna utan erinran vad föredragande
statsrådet har anfört i ärendet.

UbU 1986/87:12

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. beträffande tilldelning och användning av vissa medel

att riksdagen lämnar utan erinran vad som anförts i propositionen,

21. Förstärkningsresursen (punkt 2, morn. 10)

Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 33 böijar ”Utskottet
föreslår” och slutar ”utskottet anfört” bort ha följande lydelse:

Utskottet föreslår att riksdagen biträder regeringens förslag om en
minskning av förstärkningsresursens icke-undervisningsbundna del med
71 milj. kr. Samtidigt bör enligt utskottets mening förstärkningsresursens
undervisningsbundna del ökas motsvarande ett belopp om 141 milj. kr.
Förstärkningsresursen bör kunna användas mer fritt än i dag, t. ex. för en
generell minskning av klasstorlekarna om detta bedöms bäst stå i överensstämmelse
med elevernas behov. Vad utskottet anfört om förstärkningsresursen
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Såsom anförts under anslaget Regionala åtgärder för elever med handikapp
kommer utskottet vid sin beräkning av förevarande anslag att återföra
96,6 milj. kr. till särskild undervisning.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. beträffande förstärkningsresursen

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub828 yrkandena 2 och
16, med anledning av proposition 1986/87:100 och motionerna 1986/
87:Ub338 yrkande 3, 1986/87:Ub817 yrkande 27 och 1986/87: Ub827
yrkandena 9, 12, 13 delvis och 14 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

22. Förstärkningsresursen (punkt 2, mom. 10)

Ylva Annerstedt (fp) och Kerstin Keen (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 33 börjar ”Utskottet
föreslår” och slutar ”utskottet anfört” bort ha följande lydelse:

Utskottet föreslår att riksdagen avslår regeringens förslag att minska
förstärkningsresursen och bifaller förslaget i motion 1986/87: Ub827 yrkandena
12 och 13 delvis att öka förstärkningsresursen med 270 milj. kr.
jämfört med regeringens besparingsförslag i budgetpropositionen. Förstärkningsresursen
bör i ökad utsträckning användas för ett kvalitetsprogram
för skolan, i vilket möjligheter att öka antalet fasta vikarier samt att
bilda mindre eller särskilda undervisningsgrupper är viktiga inslag. Vad
utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. beträffande förstärkningsresursen
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub827 yrkandena 9, 12,
13 delvis och 14 och med anledning av proposition 1986/87:100 och

UbU 1986/87:12

motionerna 1986/87:Ub338 yrkande 3, 1986/87:Ub817 yrkande 27
och 1986/87: Ub828 yrkandena 2 och 16 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

23. Förstärkningsresursen (punkt 2, mom. 10)

Pär Granstedt (c) och Larz Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 33 böljar ”Utskottet
föreslår” och slutar ”utskottet anfört” bort ha följande lydelse:

Utskottet föreslår att riksdagen avslår regeringens förslag att minska
förstärkningsresursen med 71 milj. kr. Detta belopp bör återföras så att
förstärkningsresursen blir oförändrad för nästa budgetår. Vad utskottet
anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. beträffande förstärkningsresursen

att riksdagen med bifall till motion 1986/87: Ub817 yrkande 27 och
med anledning av proposition 1986/87:100 och motionerna 1986/
87:Ub338 yrkande 3, 1986/87:Ub827 yrkandena 9, 12, 13 delvis och
14 och 1986/87: Ub828 yrkandena 2 och 16 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

24. Basresursmedeltal för mellanstadiet (punkt 2, mom. 11)

Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 33 boljar ”Utskottet
föreslår” och på s. 34 slutar ”till känna” bort ha följande lydelse:

Utskottet föreslår att normen för riksmedeltalet elever per basresurs på
mellanstadiet sänks för budgetåret 1988/89 till 22,58. Regeringen bör besluta
härom. Vad utskottet här har anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. beträffande basresursmedeltal för mellanstadiet

att riksdagen med bifall till motion 1986/87: Ub828 yrkande 17 och
med anledning av proposition 1986/87:100 och motionerna 1986/
87:Ub221 yrkande 3, 1986/87:Ub240 yrkande 4 delvis, 1986/
87:Ub806 yrkande 4 och 1986/87: Ub817 yrkandena 5 och 26 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

25. Basresursmedeltal för mellanstadiet (punkt 2, mom. 11)

Pär Granstedt (c) och Larz Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 33 börjar ”Utskottet
föreslår” och på s. 34 slutar ”till känna” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser för sin del att det är nödvändigt att arbetssituationen på
mellanstadiet blir rimligare än den för närvarande är. Genom nuvarande

UbU 1986/87:12

ordning med en låsning av basresursmedeltalet på mellanstadiet har -allteftersom årskullarna i grundskolan minskat - utvecklingen gått därhän
att mellanstadieskolor i icke-glesbygd ibland fått öka sina klassmedeltal till
en bit över 30, dvs. till 31, 32 eller 33. Utskottet vill peka på att en likartad
låsning av basresursmedeltalet inte finns på lågstadiet eller högstadiet.

Mot den bakgrunden föreslår utskottet att riksdagen med bifall till motion
1986/87: Ub817 yrkandena 5 och 26 och med anledning av proposition
1986/87:100 och övriga nu aktuella motionsyrkanden som sin mening ger
regeringen till känna att regeringens låsning av basresursmedeltalet på
mellanstadiet bör upphävas fr. o. m. budgetåret 1988/89. Regeringen bör
utgå från att länsskolnämnderna kan ta sitt ansvar beträffande fastställande
av rimligt antal basresurser.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. beträffande basresursmedeltal för mellanstadiet
att riksdagen med bifall till motion 1986/87: Ub817 yrkandena 5 och
26 och med anledning av proposition 1986/87:100 och motionerna
1986/87:Ub221 yrkande 3, 1986/87:Ub240 yrkande 4 delvis, 1986/
87:Ub806 yrkande 4 och 1986/87:Ub828 yrkande 17 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

26. Indragning av nuvarande statsbidrag till samlad skoldag
och ett utvecklingsbidrag för samma ändamål (punkt 2,
mom. 13)

Pär Granstedt (c), Birgitta Rydle (m), Ylva Annerstedt (fp), Göran Allmér
(m), Birger Hagård (m), Larz Johansson (c) och Kerstin Keen (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 34 börjar ”Utskottet
tillstyrker” och slutar ”proposition 1986/87:100” bort ha följande lydelse:
Utskottet föreslår att riksdagen avslår regeringens förslag om 25 milj. kr.
för utvecklingsarbete med frågor rörande den icke timplanebundna delen
av skoldagen.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:

13. beträffande indragning av nuvarande statsbidrag till samlad
skoldag och ett utvecklingsbidrag för samma ändamål
att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87:Ub817 yrkandena 28
och 29, 1986/87: Ub827 yrkande 6 delvis och 1986/87: Ub828 yrkande
13 avslår proposition 1986/87:100 och motion 1986/87:Ub338
yrkande 2,

27. Bidrag till lokalt utvecklingsarbete på mellanstadiet
(punkt 2, mom. 14)

Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 35 börjar ”Utskottet
tillstyrker” och slutar ”mellanstadiet (prop. s. 50)” bort ha följande lydelse: -

UbU 1986/87:12

Enligt utskottets mening bör av de medel som beräknas för lokalt utvecklingsarbete
på mellanstadiet 5 350000 kr. användas för detta ändamål
och 10650000 kr. för fortbildning i matematik för mellanstadielärare. Detta
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:

14. beträffande bidrag till lokalt utvecklingsarbete på mellanstadiet att

riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub828 yrkandena 14 och
15, med anledning av proposition 1986/87:100 och med avslag på
motion 1986/87:Ub817 yrkande 31 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

28. Bidrag till lokalt utvecklingsarbete på mellanstadiet
(punkt 2, mom. 14)

Pär Granstedt (c) och Larz Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 35 börjar ”Utskottet
tillstyrker” och slutar ”mellanstadiet (prop. s. 50)” bort ha följande lydelse: Utskottet

anser att bidraget till lokalt utvecklingsarbete på mellanstadiet
bör tillföras 16 milj. kr. utöver vad regeringen har föreslagit. För lokalt
utvecklingsarbete på mellanstadiet bör således anvisas sammanlagt 32
milj. kr. för budgetåret 1987/88. Detta bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:

14. beträffande bidrag till lokalt utvecklingsarbete på mellanstadiet att

riksdagen med bifall till motion 1986/87: Ub817 yrkande 31, med
anledning av proposition 1986/87:100 och med avslag på motion
1986/87: Ub828 yrkandena 14 och 15 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

29. Uttalande om bidrag till Höglandsskolan
(punkt 2, mom. 17)

Pär Granstedt (c), Birgitta Rydle (m), Ylva Annerstedt (fp), Göran Allmér
(m), Birger Hagård (m), Larz Johansson (c) och Kerstin Keen (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 35 börjar ”Riksdagen bör”
och slutar ”till Höglandsskolan” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening har Höglandsskolan med sin vertikala organisation
skapat en undervisningsform vars positiva inlärningsklimat engagerat
både föräldrar och elever på ett ovanligt sätt. Förutom att skolan erbjuder
en alternativ arbetsform kan den också ge erfarenheter av värde för det
kommunala skolväsendet. Skolan har en unik karaktär.

Av allt att döma är läget sådant att skolans fortbestånd kräver särskilda

UbU 1986/87:12

åtgärder när det gäller bidragsnivå m. m. Detta bör enligt utskottets mening
beaktas när skolan ansöker om bidrag. Vad utskottet anfört om särskilda
åtgärder för Höglandsskolan bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.

dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:

17. beträffande uttalande om bidrag till Höglandsskolan

att riksdagen med anledning av motion 1986/87: Ub315 yrkande 4
delvis som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har
anfört,

30. Anslagsbeloppet Bidrag till driften av grundskolor m. m.
(punkt 2, mom. 18)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 16, 21 och 26

Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 36 börjar ”Utskottet kan”
och slutar ”anvisar 15070000000 kr.” bort ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker motion 1986/87:Ub828 yrkandena 19, 20 och 21 om
sänkt bidrag till hemspråksundervisning och lokal skolutveckling samt
överföring av medel till särskild undervisning. Samtidigt avstyrker utskottet
motion 1986/87:Ub221 yrkande 4, 1986/87:Ub240 yrkande 4 delvis,

1986/87:Ub817 yrkandena 17, 24 och 25 och 1986/87:Ub827 yrkande 13
delvis. Med bifall till motion 1986/87:Ub828 yrkande 22 föreslår utskottet
mot denna bakgrund att anslaget Bidrag till driften av grundskolor m.m.
för nästa budgetår förs upp med 15 183 600 000 kr.

dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse:

18. beträffande anslagsbeloppet

att riksdagen med bifall till motion 1986/87: Ub828 yrkandena 19, 20,
21 och 22, med anledning av proposition 1986/87:100 och med
avslag på motionerna 1986/87:Ub221 yrkande 4, 1986/87:Ub240
yrkande 4 delvis, 1986/87:Ub817 yrkandena 17, 24 och 25 och 1986/
87:Ub827 yrkande 13 delvis till Bidrag till driften av grundskolor
m.m. för budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag av
15183600000 kr.,

31. Anslagsbeloppet Bidrag till driften av grundskolor m. m.
(punkt 2, mom. 18)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 22 och 26
Ylva Annerstedt (fp) och Kerstin Keen (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 36 börjar ”Utskottet kan”
och slutar ”anvisar 15070000000 kr.” bort ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker motion 1986/87: Ub827 yrkande 13 delvis om en
uppräkning av anslaget med 245 milj. kr. sedan bidraget om 25 milj. kr. till
samlad skoldag tagits bort och förstärkningsresursen räknats upp med 270

UbU 1986/87:12

milj. kr. jämfört med regeringens förslag. Samtidigt avstyrks motion 1986/
87:Ub221 yrkande 4, 1986/87; Ub240 yrkande 4 delvis, 1986/87:Ub817
yrkandena 17, 24 och 25 och 1986/87: Ub828 yrkandena 19, 20, 21 och 22.
Utskottet föreslår att anslaget Bidrag till driften av grundskolor m. m. för
nästa budgetår förs upp med 15 262 000 000 kr.

dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse:

18. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen med bifall till motion 1986/87: Ub827 yrkande 13 delvis,
med anledning av proposition 1986/87:100 och med avslag på
motionerna 1986/87: Ub221 yrkande 4, 1986/87: Ub240 yrkande 4
delvis och 1986/87: Ub817 yrkandena 17, 24 och 25 och 1986/
87:Ub828 yrkandena 19, 20, 21 och 22 till Bidrag till driften av
grundskolor m.m. för budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag
av 15262000000 kr.,

32. Anslagsbeloppet Bidrag till driften av grundskolor m. m.
(punkt 2, mom. 18)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 23, 26 och 28
Pär Granstedt (c) och Larz Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 36 börjar ”Utskottet kan”
och slutar ”anvisar 15070000000 kr.” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör de resurser om 350 milj. kr. som frigörs på
grund av elevminskningen i grundskolan få stanna kvar inom grundskolan.
Utskottet tillstyrker motion 1986/87: Ub817 yrkandena 17, 24 och 25. Anslaget
Bidrag till driften av grundskolor m. m. bör, med beaktande av vad
som anförts i reservation 22 om förstärkningsresurser (25 milj. kr.) och
reservation 27 om lokalt utvecklingsarbete (+16 milj. kr.), ökas med 412
milj. kr. Utskottet avstyrker motion 1986/87:Ub221 yrkande 4, 1986/
87:Ub240 yrkande 4 delvis, 1986/87:Ub827 yrkande 13 delvis och 1986/
87:Ub828 yrkandena 19, 20, 21 och 22. Utskottet föreslår mot denna
bakgrund att riksdagen med anledning av propositionen till Bidrag till
driften av grundskolor m. m. för nästa budgetår anvisar 15429000000 kr.

dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse:

18. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub817 yrkandena 17, 24
och 25, med anledning av proposition 1986/87:100 och med avslag
på motionerna 1986/87:Ub221 yrkande 4, 1986/87:Ub240 yrkande 4
delvis, 1986/87:Ub827 yrkande 13 delvis, 1986/87:Ub828 yrkandena
19, 20, 21 och 22 till Bidrag till driften av grundskolor m. m. för
budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag av 15429000000 kr.,

UbU 1986/87:12

33. Ett nytt anslag på riksstaten (Bidrag till små skolor)

(punkt 2, mom. 19)

Ylva Annerstedt (fp) och Kerstin Keen (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 36 börjar ”Utskottet
avstyrker” och slutar ”mellanstadiet m. m.” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att fördelarna med små skolenheter är uppenbara. Därför
bör ett nytt anslag föras upp på riksstaten, benämnt Bidrag till driften
av små skolor, att användas bl. a. när det på grund av ett stort antal små
skolenheter är svårt att upprätthålla föreskrivet genomsnitt elever per
basresurs i en region. Det bör ankomma på regeringen att meddela de
bestämmelser för dispositionen av anslaget som behövs.

dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande lydelse:

19. beträffande ett nytt anslag på riksstaten
att riksdagen med bifall till motion 1986/87: Ub827 yrkande 6 delvis
till Bidrag till driften av små skolor för budgetåret 1987/88 anvisar
ett reservationsanslag av 25 000 000 kr.

Särskilda yttranden

1. Språk i grundskolan (punkt 2, mom. 1)

Ylva Annerstedt (fp) och Kerstin Keen (fp) anför:

Språkprogrammet i ungdomsskolan behandlar utskottet i sitt betänkande
UbU1986/87:14 om gymnasieskolan, m. m. Vi vill här anmäla att folkpartiet
i det sammanhanget reserverar sig till förmån för att ett främmande
språk som tillval inte skall behöva konkurrera med andra tillvalsmöjligheter
och att alla elever bör ges möjlighet att förutom engelskan studera två
främmande språk på högstadiet om de så önskar.

2. Betygen (punkt 2, mom. 4)

Björn Samuelson (vpk) anför:

Vpk anser att betygen i skolan bör tas bort. Vi har föreslagit detta i annat
sammanhang.

UbU 1986/87:12

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1987