Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Utbildningsutskottets betänkande

1986/87:12

om anslag till grundskolor, m. m. (prop. 1986/87:100)

UbU 1986/87:12

ÅTTONDE HUVUDTITELN

I detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt riksdagen i proposition 1986/87:100 bilaga 10 (utbildningsdepartementet) under avsnitt B. Skolväsendet rubriken Vissa gemensamma frågor samt punkterna Bil. Särskilda insatser inom skolområdet och B 12. Bidrag till driften av grund­skolor m. m. jämte motioner. Vidare behandlas vissa utbildningsfrågor av allmän karaktär som anmälts för riksdagen i inledningen till propositionsbi­lagan (s. 24-35).

1. Vissa för skolväsendet gemensamma frågor

Regeringen har under rubriken Skolväsendet (s. 49-59) föreslagit riksda­gen att

1. medge att smärre sakliga ändringar görs i samband med översyn av
regleringen för grundskolan och anslutande skolformer i enlighet med vad
som har förordats i propositionen,

2. godkänna vad som i propositionen har förordats om införandet av ett
vikariesystem för lärare i skolväsendet.

Motionerna

1986/87:Ub209 av Ingegerd Troedsson m.fl. (m) vari med hänvisning till vad som anförts i motion 1986/87: So605 yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till nya statsbidragsbestämmelser till kristna och andra fristå­ende grundskolor och gymnasieskolor utifrån principen om att stöd skall utgå på samma sätt som stöd utgår till skolor i offentlig regi.

1986/87: Ub211 av Ingrid Sundberg (m) och Berfil Danielsson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om läromedelsöversynens beaktande av skolornas krav på tillgång till biblar och psalmböcker.

1986/87: Ub214 av Ingrid Sundberg (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om förord­nande av ersättare för fillsvidareanställd lärare som får anställning som skolledare.

1    Riksdagen 1986187. 14 saml. Nr 12

1986/87:Ub224 av Alf Svensson (c) vari yrkas att riksdagen beslutar aU     UbU 1986/87:12 hos regeringen begära förslag till nytt statsbidragssystem för fristående grundskolor och gymnasieskolor utifrån principen om ett lika stöd som för det allmänna skolväsendet.

1986/87:Ub240 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari - såvitt nu,är i fråga -yrkas 2. att riksdagenavslår regeringens förslag om vikariatsorganisation.

1986/87:Ub24] av Lars Werner m.fl. (vpk) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

1.    att riksdagen beslutar om ett 5-årigt reinvésteringsprogram för ung­domsskolan i enlighet med vad som anförts i motionen,

2.    att riksdagen för budgetåret 1987/88 på särskilt anslag beslutar anslå 400 milj. kr. till särskilt reinvésteringsprogram för ungdomsskolan,

3.    att riksdagen beslutar ändra skollagen 4 kap. 15 § och 5 kap. 14 § avseende skolmåltider i enlighet.med vad som anförts i motionen.

1986/87:Ub242 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om en parlamentarisk översyn av gymnasieskolan.

1986/87: Ub246 av Stina Gustavsson m. fl. (c) att riksdagen som sin mening ger regeringen fill känna vad som i motionen anförts om överläggningar i syfte att åstadkomma en basstandard för skolmåltider.

1986/87:Ub249 av Grethe Lundblad m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet av förberedelse för föräldraskap inom ungdomsskolans olika ut­bildningslinjer och av en fördjupad föräldraverksamhet i skolorna (delvis).

1986/87:Ub269 av Kenth Skårvik (fp) och Barbro Sandberg (fp) vari yrkas

1.    att riksdagen som sin mening ger regeringen fill känna vad som i motionen anförts angående mobbning,

2.    att riksdagen hos regeringen begär att skolöverstyrelsen får i uppdrag att utarbeta en arbetsplan och riktlinjer för hur man ute i våra svenska grundskolor skall kunna komma till rätta med mobbning och våld i skolan.

1986/87: Ub271 av Göthe Knutson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om nödvän­digheten av effektiva åtgärder mot mobbning och våld i skolorna samt bristande ordning i klassrummen.

1986/87: Ub276 av Chariotte Branting (fp) och Barbro Sandberg (fp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag angående införan­
det av personliga vikariat,

2. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av de korttidsanställda
lärarnas situation.

 

1986/87:Ub281 av Lars Werner m.fl (vpk) vari - såviu nu'är i fråga -     UbU 1986/87:12 yrkas 2. att riksdagen som sin mening beslutar ge regeringen till känna:

f. att eleverna skall ha rätt fill fackligt arbete under skoltid samt rätt till
extrahjälp när frånvaro från undervisning förekommer på grundav fackligt
arbete,

g.  att eleverna skall ha facklig förhandlingsrätt gentemot rektor,

h. att den föreslagna beredningen för frågor om skolans styrning får tilläggsdirektiv om att föreslå åtgärder för att förbättra skolans infe demo­krati.

1986/87: Ub298 av Lennart Alsén (fp) vari yrkas

1.    att riksdagen som sin mening-ger regeringen fill känna vad som i motionen anförts om studieledare på grundskolans högstadium,

2.    att riksdagen som sin mening ger regeringen fill känna vad som i motionen anförts om inrättande av "mobbningsombudsman vid varje skol­enhet" i grundskolan,

3.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i mofionen anförts om "akfionsplikt" i skolan.

1986/87: Ub299 av Lennart Alsén (fp) vari yrkas att riksdagen som' sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om lärome­delssituationen i grundskolan.

1986/87:Ub300 av Ylva Annerstedt m.fl (fp) vari yrkas att riksdagen beslutar avslå förslaget om införandet av ett vikariesystem för lärare i skolväsendet.

1986/87:Ub312 av Birgitta Rydle m.fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

13. att riksdagen avslår regeringens begäran om införandet av ett nytt vikariesystem för lärare i skolväsendet.

1986/87:Ub315 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga-yrkas

3. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som 1 motionen anförts angående statsbidrag till Hilleskolan.

1986/87: Ub329 av Ulf Adelsohn m.fl. (m) vari med hänvisning till vad som anförts i motion 1986/87: A463 - såvitt nu är i fråga - yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till nya statsbidragsbestäm­melser till fristående grund- och gyinnasieskolor utifrån principen att stöd skall utgå på samma sätt som stöd utgår till skolor i offentlig regi.

1986/87:330 av Rune Rydén m. fl. (m, fp, c) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen fill känna vad som i motionen anförts om begreppet Mål och begreppet Inriktning i det framtida läroplansarbetet,

1986/87: Ub332 av Kjell-Arne Welin (fp) och Siw Persson (fp) vari yrkas aU

riksdagen som sin mening ger regeringen fill känna vad som i motionen        3

anförts om skyddslagsfiftning för elever i grundskola.

 

1986/87:Ub334 av Ulla Tilländer (c) vari yrkas aU riksdagen beslutar     UbU 1986/87:12 begära att regeringen initierar en kartläggning av lärarnas arbetsmiljö.

1986/87: Ub339 av Göthe Knutson (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär att en parlamentarisk utredning tillsätts med uppdraget att se över läroboksutbudet och sätta upp kriterier som syftar till att ge skolorna enbart goda (hederliga) och kunskapsrika läroböcker.

1986/87: Ub351 av Margareta Mörck (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om skolbiblio­teken.

1986/8'':Ub801 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet av en övergripande parlamentarisk utbildningspolifisk utredning, U90.

1986/87:Ub812 av Cari Bildt m. fl. (m) vari - såviU nu är i fråga - yrkas

15.   att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring av skollagen att elev och föräldrar ges rätt att välja skola inom det offentliga skolväsendet,

16.   att riksdagen hos regeringen begär förslag fill nya statsbidragsbe­stämmelser utifrån principen att statsbidraget skall kunna beräknas per elev och följa elevens val av antingen en fristående skola eller en skola inom det offentliga skolväsendet,

22. att riksdageii hos regeringen begär förslag till nytt statsbidragssy­stem för fristående skolor på gymnasial nivå i enlighet med vad som i motionen anförts.

1986/87:Ub817 av Pär Granstedt m.fl. (c) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om åtgärder mot våldet i skolan,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om ökad elevdemokrati,

14.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om en parlamentariskt sammansatt beredning för över­syn av skolans styrning,

15.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om decentralisering och utvärdering på den lokala nivån,

16.   att riksdagen beslutar anslå 25 milj. kr. till ett särskilt stimulansbi­drag fill läromedelsanskaffning,

 

18.   att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag om ett nytt vikarie­system för lärarna i skolan,

19.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om fasta lärarvikarier,

30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om statsbidrag till fristående skolor.

 

1986/87: Ub827 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga -     UbU 1986/87:12 yrkas

3. att riksdagen beslutar om försöksverksamhet med lokala ledningsor­gan,

7.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i mofionen anförts om åtgärder mot våld i skolan,

8.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anges i motionen om fasta vikarier,

 

18.    att riksdagen begär att regeringen utformar nya statsbidragsbestäm­melser till de fristående skolorna enligt de riktlinjer som presenteras i motionen,

19.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som angetts i mofionen om fortbildningsstöd till lärare vid fristående skolor med statsbidrag,

20.    att riksdagen som sin mening ger regeringen fill känna vad som angetts i motionen om samarbete mellan lärarhögskolorna och de friståen­de skolorna,

21.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anges om ökade valmöjligheter inom den offentliga skolan.

Utskottet

1. Styrning på skolområdet

I proposition 1985/86:100, bil. 10, anmälde föredragande statsrådet att han avsåg ta initiativ till en samlad beredning av frågor rörande styrning av skolväsendet. Beredningsarbetet skulle bedrivas i två steg. I det förstå skulle ett antal experter dels göra en genomgång av och redovisa hur nuvarande styrsystem vuxit fram och vilka tankarna bakom det har varit, dels bedöma och redovisa i vilken mån det finns forskningsresultat och annat dokumenterat material som är relevant för diskussionen om skolans styrning.

Utbildningsutskottet slog vid sin behandling av budgetpropositionen fast att en viktig utgångspunkt för beredningsarbetet måste vara att skolväsen­det i olika delar av landet och för alla elever skall ge en likvärdig utbildning med hög kvalitet. I fider av ekonomisk åtstramning är det särskilt vikfigt att det finns sådana styrmedel som garanterar likvärdighet i utbildnifigen. Ekonomiska svårigheter för vissa kommuner bör inte få leda fill stora skillnader i fråga om kommunernas utformning av sitt skolväsende. Riks­dagen anslöt sig ull denna bedömning (UbU 1985/86:14, rskr. 1985/ 86:203).

En expertgrupp om tre personer har sedermera inom utbildningsdeparte­mentet utarbetat ett beredningsunderlag Ansvarsfördelning och styrning på skolområdet (Ds U 1987:1).

I budgetpropositionen anmäls att en särskild beredning för frågor om
skolans styrning skall tillsättas. Enligt motion 1986/87:'Ub817 (c) yrkande- ■
na 14 och 15 bör beredningen fä en parlamentarisk sammansättning och
sådana direktiv att den också kan komma med förslag soiii berör den lokala
nivån i skolan.                                                                                  f

 

Regeringen har den 2 april 1987 fattat beslut om direktiv för berednings- UbU 1986/87:12 arbetet. Av dem framgår att beredningen skall ha en parlamentarisk sam­mansättning och att det bör vara möjligt för beredningen att också komma in på frågor som rör avvägningen på det lokala planet av ansvar och befogenheter mellan skolstyrelse, skolledare, lärare och annan skolperso­nal, elever och föräldrar.

Utskottet konstaterar aU yrkandena 14 och 15 i motion 1986/87: Ub817 i stort är tillgodosedda genom nyssnämnda regeringsbeslut, varför de av­styrks.

2. Frågan om en särskild utredning på utbildningsområdet

Enligt motion 1986/87: Ub801 (c) bör riksdagen som sin mening ge rege­ringen till känna att det behövs en parlamentarisk utbildningspolitisk ut­redning. I den pågående samhällsutvecklingen är kravet på gedigen kun­skap hos så många som möjligt särskilt markant. Komplexiteten i samhäl­let ökar kraven på kunnande, varför frågor om kvalitet i utbildningen måste sättas i centrum för utredningsarbetet. Utbildningsresurserna bör enligt mofionärerna fördelas över landet så att utbildningsutbudet blir fillgängligt för alla. Eftersom Sverige nu är på väg in i kunskapssamhället behövs ett decentrafiserat utbildningsväsende. I mofion 1986/87: Ub242 (vpk) yrkande 1 begärs en övergripande översyn av gymnasieskolan. Över­synen bör genomföras av en kommitté med representanter för de fem riksdagspartierna. Som skäl för kravet på en utredning anför mofionärerna de beslut som redan fattats om en ny grundskollärarutbildniiig den 1 juli 1988, ett nytt statsbidragssystem för gymnasieskolan den 1 juli 1987 och de förslag sorn nu bereds om en ny gymnasielärarutbildning, en ny yrkesut­bildning och ett nytt antagningssystem för högskoleutbildning.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

En ay de faktorer som starkast påverkar utbildningssysteihet är befolk­ningsutvecklingen. Frågan om skolväsendet i glesbygd har fidigare vid flera tillfällen behandlats av riksdagen. Senast skedde detta för grundsko­lans del då riksdagen behandlade proposition 1981/82:157 om flexibel skolplanering m.m. (UbU 1981/82:36, rskr. 1981/82:445). Som då redovi­sades finns för låg- och mellanstadierna inte någon huvudregel om minst ett visst antal basresurser per årskiirs för bibehållande eller nyinrättande ay en skolenhet. Praxis, får anses vara mycket generös när det gäller det minsta antalet elever för en skolenhet. När det gäller högstadiet är situatio­nen något annorlunda. För glesbygd är möjligheterna fill bevarande också av högstadieskolor goda. Riksdagen beslöt således efter förslag i 1973 års glesbygdsproposition (prop. 1973:77, UbU 1973:29, rskr. 1973:243) att det inte längre var motiverat att upprätthålla det krav på minst tre paralleller sorh tidigare gällt för bibehållande av en högstadieskola i glesbygd. För icke-glesbygd får däremot.fortfarande ett krav på minst tre paralleller anses gälla för bibehållande av en skola. Genom 1982 års nyss nämnda riksdagsbeslut infördes dock möjlighet för skolstyrelsen i, en kommun att bibehålla eller inrätta en högstadieskola med mindre än tre paralleller som

 

filialskola till en huvudskola. Vid tilldelningen av basresurser betraktas     UbU 1986/87:12 huvudskolan och filialskolan som en enhet.

För gymnasieskolans del vill utskottet erinra om att det endast är något mer än fem år sedan en övergripande utredning med parlamentarisk sam­mansättning överlämnade sina förslag (SOU 1981:96 En reformerad gym­nasieskola). Utredningen hade då arbetat i fem år. Sedan utredningens förslag beretts i regeringskansliet behandlade riksdagen våren 1984 propo­sition 1983/84:116 om gymnasieskola i utveckling. Försöksverksamhet utifrån förslag i propositionen bedrivs under en femårsperiod fram till år 1990 (UbU 1984/85:29, rskr. 1984/85:412). Eftersom yrkesutbildningsfrå­gorna behövde övervägas ytterligare, tillkallades sommaren 1984 en ex­pertgrupp för översyn av den gymnasiala yrkesutbildningen (ÖGY). Dess förslag - En treårig yrkesutbildning (SOU 1986:2—3) — har remissbe­handlats och bereds nu inom regeringskansliet. Konsekvenserna av de nyligen beslutade förändringarna av statsbidragen till lärarlöner i gymna­sieskolan studeras under den närmaste treårsperioden av en särskild parla­mentarisk grupp.

Enligt utskottets mening måste utbildningspolitiken få ligga fast i sina
huvuddrag under längre perioder för att skolan och dess personal skall få
den arbetsro som behövs. Det är också angeläget att de redan pågående
förändringarna får prövas under så lång fid att resultatet kan överblickas
med någon säkerhet. Med hänvisning härtill och till den nyligen tillsatta
parlamentariska beredningen om ansvarsfördelning och styrning på sko­
lans område föreslär utskottet att riksdagen avslår motionerria 1986/     •
87:Ub242 yrkande 1 och 1986/87:Ub801. Vad'gäller eftergymnasial utbild­
ning erinras om att utskottet i ett följande betänkande (UbU 1986/87:21)'
kommer att behandla frågor om strukturplaner m. m. för de olika högsko­
leregionerna.

3. Elev- och föräldrainflytande i skolan      .

Enligt mofion 1986/87:Ub817 (c) yrkande 4 bör eleverna i takt med stigan­de ålder och ökande mognad få ta ett större eget ansvar för vad som sker i skolan. Motionärerna önskar att regeringen lägger fram förslag till sådana anordningar som möjliggör ett ökat ansvarstagande för eleverna. I motion 1986/87: Ub827 (fp) yrkande 3 hemställs att riksdagen hos regeringen begär en försöksverksamhet med lokala ledningsorgan för vaije skola. I lednings­organet skall ingå bl. a. elever och föräldrar. I mofion 1986/87: Ub281 (vpk) yrkandena 2 f och 2 g anförs att riksdagen bör uttala att eleverna skallha rätt till fackligt arbete under skoltid, rätt till extrahjälp när frånvaro frän undervisningen förekommer på grund av fackligt arbete och att eleverna skall ha facklig förhandlingsrätt gentemot rektor. Enligt motion' 1986/ 87:Ub281 (vpk) yrkande 2 h bör beredningen för frågor om skoläns styr­ning få i uppdrag att också föreslå åtgärder för att förbättra skolans inre demokrati.

Utskottet vill med anledning av mofionsyrkandena anföra följande.

Frågor om att förbättra skolans inre demokrati har utretts av en arbets­grupp inom  1983 års demokrafiberedning och resulterat i betänkandet

 

Skola för delaktighet (SOU 1985:30). Arbetsgruppen betonar lärarnas, UbU 1986/87:12 skolledningens och övrig personals ansvar för att ett demokratiskt arbets­sätt genomsyrar allt arbete i skolan. Det anses angeläget att skolstyrelsen delegerar beslut till brukarna så långt som möjligt. Hur inflytandet skall utformas måste enligt arbetsgruppen växa fram lokalt bland de närmast berörda. 1 nyssnämnda beredningsunderlag Ansvarsfördelning och styr­ning på skolområdet (Ds U 1987:1) redovisas det arbete som gjorts inom demokratiberedningen och anförs att de nu remissbehandlade förslagen från arbetsgruppen bör kunna utgöra grund för den fortsatta diskussionen. Beredningsgruppen föreslår vidare, för att stärka elevernas och föräldrar­nas inflytande, att man så långt det är möjligt och lämpligt för över ansvar och befogenheter till någon form av styrelseorgan för varje rektorsområde eller skolenhet och då med väl avgränsad och angiven kompetens.

Utskottet räknar med att utredningen om ansvarsfördelning och styrning på skolområdet i sitt arbete också berör frågor om elev- och föräldrainfly­tande. Med hänsyn härtill anser utskottet att motionerna 1986/87: Ub281 yrkande 2 h, 1986/87:Ub817 yrkande 4 och 1986/87:Ub827 yrkande 3 inte bör föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.

I dag gäller enligt skolförordningen att rektor skall informera och samrå­da med företrädare för elever på grundskolans högstadium och i gymnasie­skolan samt med företrädare för föräldrarna fill elever på grundskolans samfiiga stadier innan beslut fattas i frågor som är av stor betydelse för eleverna. Det är naturligt med ledighet för elevfackligt arbete i sådant sammanhang. Det är dock en fråga som bör kunna lösas lokalt utan central reglering. Detsamma gäller frågan om extra undervisning. Med hänvisning till vad utskottet här redovisat bör riksdagen avslå motion 1986/87:Ub28I yrkandena 2 f och 2 g.

4. Mobbning bland elever. Lärarnas arbetssituation m. m.

Enligt mofionerna 1986/87:Ub269 (fp) och 1986/87: Ub271 (m) är mobbning ett stort och allvarligt problem i skolorna. Bl. a. åberopas en undersökning, enligt vilken ca 15% (ca 160000) av grundskolebarnen är inblandade i mobbning. Mofionärerna hemställer att riksdagen hos regeringen begär att SÖ får i uppdrag att utarbeta riktlinjer för hur man i skolan skall komma till rätta med mobbning och våld. I mofion 1986/87: Ub249 (s) delvis efterlyses en fördjupad föräldraverksamhet i skolorna. Regeringen bör uppdra åt SÖ att stimulera lokala skolmyndigheter att främja sådan verksamhet. I mo­tion 1986/87: Ub298 (fp) lämnas vissa konkreta förslag till åtgärder, bl. a. inrättande av en "mobbningsombudsman" vid varje skolenhet som ett komplement till den reguljära elevvården. Enligt motion 1986/87: Ub817 (c) yrkande 1 är det nödvändigt att arbetsmiljöförhållandena i skolan blir så goda som möjligt. Bl. a. kan det vara lämpligt att dela stora skolor i mindre enheter. Att en sådan utveckling bör stimuleras bör man ha i åtanke bl. a. när nya former för statsbidrag till grundskolan övervägs. I motion 1986/ 87:Ub332 (fp) anförs att det bör finnas en skyddslag för eleverna i grund­skolan. De för skolverksamheten ansvariga bör ha samma ansvar för vad

 

som händer i skolan som arbetsgivare har enligt arbetarskyddslagsfiftnin-     UbU 1986/87:12 gen.

I motion 1986/87: Ub827 (fp) anförs att det kan finnas ett samband mellan dagens sammanhållna klasser och de spänningar som uppstår i en klass. Idén om en sammanhållen skola för alla får inte drivas så långt att det goda syftet motverkas och man i stället skapar en skola där alla är förlorare. Motionärerna har vidare uppfattningen att i de fall våldet i skolan är att jämställa med misshandel måste detta anmälas fill polisen och de sociala myndigheterna. Genom skolplikten är eleverna skyldiga att närvara vid undervisningen. De kan alltså inte skydda sig mot våld genom att vara hemma: Även om skolan självfallet har ett stort ansvar för att medverka till att våldet bekämpas kan skolan inte överta polisens uppgifter i de fall misshandel har förekommit. Motionärerna är övertygade om att det i de enskilda fallen är en fördel att kriminella elever får klart för sig att skolan inte är en frizon där det finns större överseende mot våld än vad det finns i det omgivande samhället. Rektor bör därför alltid polisanmäla sådant våld som i lagens mening är att beteckna som misshandel (yrkande 7).

I mofion 1986/87: Ub334 (c) berörs särskilt lärarnas arbetsmiljö, vilken motionären anser vara alltför litet uppmärksammad. Skolan måste få stöd i sin strävan att ge eleverna känsla för det personliga ansvaret för de egna handlingarna. En sida av detta är att skolan inte skall tolerera vad som helst utan att man där skall sätta gränser. Påföljder måste finnas. Det gör det i samhället i övrigt. Elever som notoriskt förstör arbetsron i klasser vecka efter vecka, månad efter månad, måste kunna skiljas undan och det måste finnas resurser för sådant. I mofionen begärs en kartläggning av situationen.

I motion 1986/87: Ub330 (m, fp, c) yrkande 1 anförs att ordet "mål" i läroplanssammanhang kan ha en olycklig psykologisk verkan. Det uppfat­tas som beskrivning av ett tillstånd som skall uppnås om bara läraren arbetar metodiskt riktigt. Ordet mål bör i sådana sammanhang ersättas av "riktlinje" och i övrigt reserveras för uppnåbara situafioner. Att alltför ofta tala om skolans mål utan att klart och entydigt kunna definiera vad man menar skapar enligt motionärerna stress, olust och till slut resignation hos lärarna.

Med anledning av motionerna vill utskottet först redovisa några av de centralt initierade åtgärder mot ,våld och mobbning i skolan som kommer att vidtas under de närmaste månaderna.

Samfiiga skolledar- och lärarorganisationer. Riksförbundet Hem och Skola samt Elevorganisationen i Sverige har accepterat en inbjudan från skolöverstyrelsen (SÖ) att ingå i en central samverkänsgrupp om skolans arbetsmiljö med tonvikten lagd på insatser mot våld och mobbning. Där­med har förutsättningar skapats för ett brett samråd på central nivå om såväl kortsiktiga som långsiktiga åtgärder för att åstadkomma ett bättre arbetsklimat i skolorna.

SÖ planerar att under innevarande läsår ge ut ett servicematerial, där
frågor om den psykosociala miljön i skolan behandlas. Där kommer bl. a.
att redovisas erfarenheter i fråga om samverkan mellan t. ex. skolan och     !

 

social-, frifids- och kulturförvaltningar och polis samt inte minst olika     UbU 1986/87:12
former för engagemang av elever och föräldrar. I servicematerialet kom­
mer också att belysas hur frågor om våld och förtryck och om förhållandet
mellan människor kan lyftas fram i undervisningen.      .     ,       ■

I syfte att fördjupa och bredda debatten om' våldet i skolan och insatser
mot.det arrangerade SÖ i början av april månad i Stockholm en konferens i
ämnet. Målgruppen var i första hand kommunala beslutsfattare och skolle- .
dåre, dvs. personer som har ett särskilt ledningsansvar för skolan och som
bl.a. har till uppgift att stödja lärare och elever i deras.dagliga arbete.
Målet var att öka kunskaperna och medvetenheten om faktorer som påver-      ..

kar arbetssituationen i skolan, att förmedla erfarenheter och föreslå mo-         ., ,.

deller för samverkan mellan olika parter för att skapa ett mer positivt arbetsklimat i skolan.

SÖ och länsskolnämnderna har vidare inlett ett arbete med att kartlägga
förekomsten av och orsakerna fill våld, mobbning, vandalisering och van­
trivsel i skolan. Syftet är att få fram en mera allsidig bild av läget än den
som på senare fid har förmedlats av massmedierna. Resultatet kommer att    . -        :

föreligga under våren. Kartläggningen kan sedan ligga fill grund för rege­ringens och den statliga skoladministrationens fortsatta agerande i frågan.

Beträffande olika rättsregler och deras tillämpning i skolan vill utskottet redovisa följande.

Elever som fyllt 15 år är straffmyndiga, vilket innebär att rättegångsbal­
ken och brottsbalken äger tillämpning med de modifikationer som gäller   , , ,
för unga lagöverträdare. När det gäller barn under 15.år och som,alltså inte
är straffmyndiga är utgångspunkten normalt att skolan och kanske främst
socialtjänsten i samverkan med hemmen skall komma till rätta med de
problem som uppstått. Från och med den 1 januari 1985 har emellertid
polisen getts befogenheter att hjälpa till med att utreda brott som begåtts
av barn i åldern 12—15 år..Polisens medverkan har ingående behandlats i
proposition 1983/84:187 om utredning av brott av barn under- 15 år. Riks­
dagens beslut innebar bl. a. att polisens medverkan kan påkallas redan då
eU barn fyllt 12 år (JuU 1984/85:6, rskr. 1984/85:37)..

Någon allmän plikt att anmäla eller avslöja brott finns inte enligt svensk -

rätt. Någon särreglering på skolans område - som skulle medföra författ­
ningsenlig skyldighet för rektor att anmäla brott — bör inte övervägas nu.
Enligt utskottets mening bör SÖ och länsskolnämnderna få avsluta sin
kartläggning av förekomsten av och orsakerna till våld i skolan. Det. bör
emellertid påpekas att det i och för sig inte finns något som hindrar att
befattningshavare inom skolväsendet lämnar uppgifter om brott till polis
eller åklagare i den mån uppgifterna är offentliga. Utskottet förutsätter att
denna möjlighet begagnas när omständigheterna så påkallar. I detta sam­
manhang kan nämnas att socialnämnderna inte har någon absolut skyldig­
het att anmäla rhisshandel inom familj inbegripet barnmisshandel men, att
de på grund av anvisningar från socialstyrelsen bör göra det om inte starka      ,.

skäl talar mot anmälan (SOS-FS [S] 1978:4).

När det gäller det  motionsledes framförda förslaget  om. en  lokal
"mobbningsombudsman" vid vaije skolenhet vill utskottet erinra om att.. ■
skolan, utöver klassföreståndare och ändra lärare, med åren har fått perso-     10

 

nal med inriktning på det elevvårdande området, såsom skolkuratorer och UbU 1986/87:12 skolpsykologer. Härtill kommer en obligatorisk skolhälsovård. Ju fler medverkandekategorier man för in i hjälpsituationer desto mer ökas enligt utskottets mening risken för att ansvaret tunnas ut och att det inte finns någon som känner sig huvudansvarig för att man når ett så snabbt resultat som möjligt.

Utskottet vill erinra om att skolan har ett tillsynsansvar för eleverna
under skoldagen. Under denna tid skall skolan ta över föräldrarnas ansvar.
Detta ansvar får bedömas som strängare än det som föreligger i förhållan­
det mellan arbetsgivare och arbetstagare enligt arbetarskyddslagstiftning­
en. Konkret kommer detta ansvar till uttryck i bestämmelserna i 14 kap.
9-14 §§ skolförordningen (1971:235, omtryckt 1983:721). Det åligger lära-      ,

re att vaka över elevernas uppförande och ordning under lektioner, raster och i övrigt när eleverna står under skolans omedelbara tillsyn. Enligt skadeståndslagen (1972:207) har skolan också ett principalansvar för ele­verna när det gäller skador där skolan kan betraktas som vållande.

Individualisering inom klassens ram är enligt Lgr 80 en förutsättning för
en fungerande undervisning i grundskolan. En svårighet i sammanhanget
har varit och är att en person - läraren - inte alltid har möjlighet att för en
hel klass avgöra förutsättningarna för varje elevs kunskapsinhämtande när
det gäller intresse, förkunskaper, psykisk och fysisk status m.m. vid
inlärningstillfället. Samtidigt måste läraren hela tiden bygga upp självkäns- .
lan hos de elever, vilkas självförtroende är dåligt på grund av t. ex. studie­
svårigheter. De elever som mobbar och de elever som blir föremål för
mobbning har ofta ett dåligt självförtroende. Skolans/örmåga att ta hand
om alla barn och ungdomar och att ge var och en grundläggande medboi"-
gerlig fostran är en väsentlig faktor i kampen motvåldet. Av skrivelse den
15 december 1986 i ärendet fill samtliga skolstyrelser m.fl. från SÖ:s
generaldirektör framgår att SÖ ser över vissa delar av läroplanen för
grundskolan. Utskottet utgår.från, att SÖ i sitt arbete tar upp de problem
som utskottet här har behandlat. Det är vidare för lärarnas del nödvändigt
att det blir klarlagt vad som är rimligt att kräva av dem (lärarrollen) och av
hemmen (föräldrarollen), när det gäller barns fostran.  "   .

Frågan om det framtida statsbidragssystemets utformning tar utskottet upp under punkt 2 i detta betänkande (s. 31).

Utskottet vill avslutningsvis instämma i vad föredragande statsrådet i budgetpropositionen anför om elever, lärare och annan skolpersonal, näm­ligen att merparten av eleverna arbetar, ambitiöst och skaffar sig goda kunskaper och färdigheter. Det är den verklighetsbild som ibland alltför lätt trängs undan när man i olika avseenden diskuterar skolans vardag och behovet av förändringar i skolan. Beträffande lärarna och den övriga skolpersonalen fortsätter statsrådet:

Den viktigaste resursen i skolan förutom eleverna själva är dess lärare och
den personal som i övrigt arbetar där. Engagemang från deras sida är en
absolut förutsättning för att skolan skall lyckas nied sin svåra och viktiga
uppgift att förmedla kunskaper och färdigheter till eleverna och att utveck­
la elevernas personlighet. Det är därför nödvändigt att de förändringar som
vi vill genomföra för att förbättra skolan kan upplevas som motiverade av   11

 

dem som har att genomföra förändringen. Det är omöjligt att förändra     UbU 1986/87:12 skolan utan stöd av den personal som arbetar där. Skolan kan bara utveck­las med personalen. En nödvändig förutsättning är också att det omgivan­de samhället medverkar till att lärarnas ställning uppmärksammas och stärks.

Med hänvisning till vad som anförts föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Ub249 delvis, 1986/87:Ub269, 1986/87:Ub271, 1986/ 87:Ub298, 1986/87:Ub330 yrkande 1, 1986/87:Ub332, 1986/87:Ub334, 1986/87:Ub817 yrkande 1 och 1986/87:Ub827 yrkande 7.

Utskottet vill beträffande mobbning tillägga att det är väsentligt att frågan om mobbning inte får en tillfälligt ökad uppmärksamhet och att kampanjer mot mobbning inte blir punktinsatser utan förankras i det dag­liga skolarbetet. Det konkreta arbetet mot mobbning måste alltid göras lokalt. Det är också väsentligt att föräldrar - framför allt föräldrar till mobbande barn och mobbade barn - känner sitt ansvar i detta samman­hang och gör en aktiv insats när mobbningsfall upptäcks.

5. Vikariat på lärartjänst

Det finns i dag fast anställda ersättare för lärare, s. k. fasta lärarvikarier. De ingår i en personalpool. Avsikten är att dennas storlek skall bestämmas genom en på erfarenhet grundad beräkning av det förväntade behovet av "vikarier" inför det kommande läsåret eller terminen. De kan anställas utan att man vid anställningstillfället i varje särskilt fall kan ange någon-personanknytning mellan "vikarien" och den han vikarierar för. Dessa fasta lärarvikarier är anställda tills vidare vid viss skolform i kommunen. De har samma anställningstrygghet som andra fast anställda lärare. I propositionen anmäls att regeringen avser att vidta åtgärder för att stimule­ra intresset i kommunerna för att öka antalet fasta lärarvikarier i grundsko­lan.

Den andra typen av "vikarier" svarar mot vad man av hävd lagt in i begreppet vikarie, dvs. en ersättare som rycker in vid ett ej förutsebart behov av vikarie. Det föreligger här en klar idenfifikation mellan vikarien och den han vikarierar för (personanknutet vikariat). På grundval av för­slag i skolförfattningsutredningens betänkande (SOU 1986:10 och 11) En­klare skolförfattningar föreslår föredragande statsrådet beträffande denna senare kategori att man inför ett system för anställning som överensstäm­mer med den ordning som finns på arbetsmarknaden i övrigt, dvs. anställ­ning som vikarie för viss tid. Förslaget avser inte de fasta lärarvikarierna.

Bakgrunden till den ordning, som hittills gällt för de personanknutna vikarierna, är följande.

Genom folkskolans avlöningsreglemente den 30 juni 1942 inordnades
lärarna i det statliga lönesystemet. 1 reglementet fanns följande anställ­
ningsformer för lärare: ordinarie, extra ordinarie och extra. Vikarie sorn
anställningsform och det personanknutna vikariebegreppet försvann i for­
mell mening med den nya löneregleringen. Avsaknaden av ett vikariebe-'     12

 

grepp skulle framdeles komma att visa sig komplicera lagen om anställ-     UbU 1986/87:12 ningsskydd (LAS) på skolområdet.

Eftersom vikariebegreppet saknades på skolområdet blev och är de bestämmelser i LAS som avser vikarier (4 § första st., 5, 6 och 28 §§, jfr skolförordningen 17 kap. 1 §) inte tillämpliga på detta område. Inte heller blev bestämmelserna om tidsbegränsning av stafiigt lönereglerad anställ­ning m. m. (1974:1007, omtryckt 1982:109) tillämpliga där. När de nämnda bestämmelserna om tidsbegränsad vikarieanställning inte får tillämpas på skolområdet, blir reglerna i 9 § Allmänt avlöningsavtal för statliga och vissa andra tjänstemän och LAS om uppsägningstid de enda tillämpbara. För extra ordinarie lärare är uppsägningstiden tre månader från arbetsgiva­rens sida. Om läraren fyllt 35, 40 eller 45 år ökas uppsägningstiden till fyra, fem respekfive sex månader. För extra lärare med eller utan behörighet är uppsägningstiden en månad från arbetsgivarens sida. Om läraren fyllt 25, 30, 35, 40 eller 45 år ökas uppsägningstiden till två, tre, fyra, fem respekti­ve sex månader. För extra tjänsteman som förordnats på tillfällig anställ­ning för högst tre månader i följd är uppsägningstiden åtta dagar.

Lärarens huvudanställningsform är tills vidare. Den skall tillämpas om anställningen är avsedd att vara hel termin (skolförordningen 17 kap. 47 a §). Försummar skolstyrelsen att iaktta den angivna uppsägningstiden om en, två, tre, fyra, fem eller sex månader blir den berörde berättigad till uppsägningslön. Den nuvarande ordningen innebär inte större anställ­ningstrygghet för lärarna än den föreslagna. Sköts uppsägningarna enligt reglerna blir det inte fråga om uppsägningslön. I sin praktiska tillämpning medför emellertid enligt föredragande statsrådet systemet bl. a. ett admini­strativt krångligt uppsägningsförfarande, som man i en likartad situation för annan arbetstagare på arbetsmarknaden kan undvika genom att redan från början avtala om en tidsbegränsad anställning.

I motion 1986/87: Ub240 (vpk) yrkande 2 anförs att det av regeringen aviserade förslaget om att ta bort de fasta tjänsterna för lärarvikarier bör avvisas. Enligt motion 1986/87: Ub817 (c) bör nuvarande system för tillsvi­dareanställning av vikarier inte ändras (yrkande 18). Man bör överväga att införa en minimigräns för antalet fasta lärarvikarier, eftersom detta har minskat under senare tid (yrkande 19). En likartad synpunkt förs fram i motion 1986/87:Ub827 yrkande 1 (fp) yrkande 8. I motionerna 1986/ 87:Ub276 yrkande 1 (fp), 1986/87: Ub300 (fp) och 1986/87: Ub312 (m) yrkande 13 avvisas regeringens förslag. I motion 1986/87: Ub276 yrkande 2 begärs särskilda åtgärder för korttidsanställda vikarier. I motion 1986/ 87:Ub214 (m) behandlas slutligen frågan om ersättare för lärare som för­ordnats som skolledare.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

Enligt budgetpropositionen är föredragande statsrådet inte beredd att ta ställning till skolförfattningsutredningens övriga förslag till personalför­ordning, eftersom det kräver ställningstaganden i flera principiellt viktiga frågor, bl. a. rörande skolledares och lärares åligganden. Statsrådet räknar med att under nästa budgetår kunna återkomma till regeringen med förslag att föreläggas riksdagen i dessa frågor.

Enligt utskottets mening bör inte frågan om vikariesystem brytas ut ur       13

 

kommande förslag till ny personalförordning. Mot den bakgrunden anser UbU 1986/87:12 utskottet att frågan om vikariat på nytt bör föreläggas riksdagen och då i samband med att ett samlat förslag läggs fram rörande bl. a. skolledares och lärares åligganden.Förslagets effekter kan då bedömas bättre. Därvid är det av värde att få belyst vilket samband som finns mellan föreslaget vikariesystem och önskemålet om ett ökat antal tjänster för fasta lärarvi­karier i en kommun (skolväsendets personalpool). Vad utskottet här har anfört bör riksdagen med anledning av budgetpropositionen och mofioner­na 1986/87:Ub214, 1986/87:Ub240 yrkande 2, 1986/87:Ub276 yrkande 1, 1986/87:Ub300, 1986/87:Ub312 yrkande 13, 1986/87:Ub817 yrkandena 18 och 19 och 1986/87: Ub827 yrkande 8 och med avslag på motion 1986/ 87:Ub276 yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna.

6. Läromedel m. m.

För beredningsarbete inom utbildningsdepartementet har tillkallats en sär­skild sakkunnig med uppgift att kartlägga situationen på läromedelsområ­det samt föreslå de åtgärder som kan anses påkallade. Dén sakkunnige skall bl. a. ta upp frågor om elevernas tillgång till läroböcker, läroböcker­nas utformning och innehåll samt statens granskning av läroböcker.

Enligt motion 1986/87:Ub339 yrkande 2 (m) bör riksdagen hos regering­en begära att en parlamentarisk utredning skall se över läromedelsutbudet. Den innehållsmässiga kvaliteten på läroböckerna bör vara bättre än för närvarande, om skolans kunskapsförmedlande uppgift skall kunna genom­föras. Utredningen bör sätta upp kriterier för vad som skall känneteckna en god lärobok. I motion 1986/87: Ub299 (fp) anförs att läromedelssitua­tionen i skolan ytterst är en jämställdhetsfråga. Föräldrar med studietradi­tion förser på egen bekostnad sina barn med de nödvändiga läroböckerna. En kartläggning av frekvensen låneläromedel respektive gåvoläromedel i kommunerna bör göras, liksom en undersökning av vilken kalkylerad respektive verklig avskrivningsfid låneläromedel har. Utvecklingen av lä­romedelsanslaget i kommunerna under den gångna tioårsperioden bör också analyseras. Det är angeläget att förslag till åtgärder för en bättre läromedelssituation i gruridskolan snarast lämnas. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen fill känna.

Som utskottet ser det kan man förvänta att de i motion 1986/87: Ub299 nämnda frågorna kommer att tas upp i utredningsarbetet utan något sär­skilt uttalande från riksdagens sida. I vad gäller utredningens sarnmansätt-ning ankommer det på regeringen att fatta beslut om de former i vilka utredningsarbetet skall,bedrivas. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna 1986/87: Ub339 yrkande 2 och 1986/87: Ub299.

Enligt motion 1986/87:Ub211 (m) bör det krävas att varje skolbibliotek
har fullständiga klassuppsättningar av moderna biblar och psalmböcker.
De bör naturligt kunna användas i undervisningen. Detta krav bör beaktas
när frågor om läromedel i skolan utreds. I motion 1986/87: Ub351 (fp)
hävdas att regeringen bör uppdra åt den statliga skoladministrationen att i
en massiv informationskampanj till kommunala skolpoliuker m. fl. stryka       14

 

under att skolbiblioteken är en nödvändig resurs för att förverkliga läropla-     UbU 1986/87:12 nen.

Utskottet erinrar om att skolbiblioteken står under kommunalt huvud­mannaskap. Huruvida det i skolan skall finnas klassuppsättningar av ny-översatta biblar och moderna psalmböcker är en kommunal angelägenhet. Många skolor har klassuppsättningar av urkunder och bredvidläsnings-böcker i ämnesrum eller klassrum, vilket är värdefullt. Med hänvisning till vad som anförts avstyrker utskottet mofion 1986/87:Ub211.

Undervisningen i såväl grundskola som gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning förutsätter väl fungerande skolbibliotek. Att informera härom är redan nu en vikfig tillsynsuppgift för den statliga skoladministra-fionen. Med hänvisning härtill föreslår utskottet avslag på motion 1986/ 87:Ub351.

I motion 1986/87: Ub241 föreslås att riksdagen beslutar om ett femårigt reinvésteringsprogram för att åstadkomma en bättre läromedelssituation i skolan. Staten bör årligen anvisia 100 milj. kr. som ett 50-procentigt sfimu-lansbidrag för inköp av läromedel. I samma motion föreslås även ett femårigt reinvésteringsprogram om 300 milj. kr. per år för om- och tillbygg­nad av lokaler (yrkandena 1 och 2). I mofion 1986/87: Ub817 (c) yrkande 16 föreslås att regeringen får i uppdrag att utforma förslag till ett särskilt sfimulansbidrag i syfte att förbättra kommunernas läromedelsanskaffning. Bidraget bör för nästa budgetår föras upp med 25 milj. kr. på riksstaten.

Den i mofionerna 1986/87: Ub241 och 1986/87: Ub817 yrkande 16 aktua­liserade frågan om stimulansbidrag fill kommun beträffande sådant, för vilket kommun nu har kostnadsansvaret, har principiell räckvidd. När det . gäller läromedel ankommer det närmast på den aviserade läromedelsutred­ningen att överväga själva principfrågan. Med hänvisning fill vad som i dag gäller i fråga om statligt och kommunalt kostnadsansvar på skolans område avstyrker utskottet motionerna 1986/87: Ub24I yrkandena 1 och 2 och 1986/87:Ub817 yrkande 16.

7. Skolmåltider

Enligt mofion 1986/87: Ub241 (vpk) yrkande 3 bör det skrivas in i skollagen att eleverna utan kostnad skall ha tillgång till skolmålfider motsvarande minst en tredjedel av dagens näringsbehov. I motion 1986/87: Ub246 (c) anses det angeläget att regeringen tar initiativ till överläggningar i första hand med Svenska kommunförbundet i syfte att åstadkomma en basstan­dard för skolmaten.

Utskottet vill hänvisa till utbildningsutskottets betänkande 1986/87:6 (s. 14), där utskottet konstaterar att det inte föreligger någon lagstadgad      , skyldighet att låta eleverna få kostnadsfria skolmåltider. Utskottet är inte berett att föreslå någon ändring härvidlag. Mofion 1986/87:Ub241 yrkande 3 avstyrks.

Frågan om en god basstandard på skolmaten bör diskuteras på lokal
nivå, i första hand mellan kommunala politiker och de i kommunen bosatta
föräldrarna. Med hänvisning härtill föreslår utskottet att riksdagen avslår
motion .1986/87: Ub246.                                                                   15

 

8, Fristående skolor                                                                  UbU 1986/87:12

Riksdagen beslöt under riksmötet 1982/83 om ett nytt statsbidragssystem för fristående skolor för skolpliktiga elever. Enligt beslutet skall det an­komma på regeringen att förklara fristående skolor berättigade till statsbi­drag enligt de riktlinjer som angetts av riksdagen. För att en fristående skola skall kunna få statsbidrag skall den genom sin pedagogik eller särskil­da inslag i verksamheten eller på annat sätt kunna ge erfarenheter av värde för det offentliga skolväsendet eller komplettera detta i något annat allmän­nyttigt avseende. Antalet elever i fristående skolor med statligt stöd utgjor­de läsåret 1985/86 ungefär 5 promille av antalet skolpliktiga elever i riket. Bidraget per elev utgör drygt 40% av det genomsnittliga statsbidraget per elev i grundskolan (prop. 1982/83:1 s. 31-32; 43 och 45, UbU 1982/83:10 s. 15). Statsbidraget är elevrelaterat. Det nuvarande statsbidraget till grundskolan består främst av basresurser (grupprelaterade bidrag) och en förstärkningsresurs (elevrelaterat bidrag).

Riksdagen beslöt under riksmötet 1983/84 om ett nytt statsbidragssy­stem för fristående skolor på gymnasial nivå, i första hand för de skolor som inte har statligt reglerade tjänster. Det skall ankomma på regeringen att medge statsbidrag till skola som genom sitt utbildningsinnehåll i något väsentligt avseende skiljer sig från det som förekommer inom det offentliga skolväsendet eller vars undervisning har en särskild pedagogisk upplägg­ning med avseende på t. ex. tim- eller kursplaner. Bidraget till fristående skolor på gymnasial nivå är elevrelaterat. Det nuvarande statsbidragssy­stemet för gymnasieskolan är knutet till kommunernas skolorganisation och bidraget är i huvudsak grupprelaterat. Den 1 juli 1987 ändras detta statsbidragssystem (prop. 1985/86:97, UbU 1985/86:37, rskr. 1985/ 86:357). Bidraget kommer då att i stor utsträckning ges i förhållande till antalet elever (elevrelaterade filläggsresurser).

I motion 1986/87:Ub817 (c) konstateras att de fristående skolorna fortfa­rande har ekonomiska problem, trots statsbidragen. Bidragen är, heter det i motionen, blygsamma i jämförelse med bidragen till det kommunala skolväsendet. Riksdagen bör därför uttala att tiden nu är mogen för att pröva en höjning av bidragsnivån (yrkande 30 delvis). Enligt motionerna 1986/87: Ub812 (m) yrkandena 16 samt 22 delvis bör riksdagen hos rege­ringen begära förslag till nya statsbidragsbestämmelser utifrån principen att statsbidrag skall utgå per elev och motsvara ungefär de kostnader staten har för likartad kommunal utbildning. Samma yrkande finns i motio­nerna 1986/87: Ub209(m), 1986/87:Ub224 (c), 1986/87: Ub329 (m) yrkande 1 och 1986/87: Ub827 (fp) yrkande 18. Motionärerna anser vidare att ut­gångspunkten för bedömningen av frågan om statsbidrag till en fristående skola inte skall inskränkas till vad skolan tillför det allmänna skolväsendet. Det bör, menar motionärerna, betraktas som ett allmänt intresse att tillgo­dose önskemål från föräldrar och elever när det gäller val av skola under förutsättning att den fristående skolan uppfyller vissa grundläggande kvali­tativa krav. Nuvarande alltför snäva kriterier för att en.fristående skola skall få bidrag bör därför ändras.

I mofion 1986/87: Ub817 (c) yrkande 30 delvis föreslås ett förenklat
prövningsförfarande för att erhålla statsbidrag till nya fristående skolor. I         .     '"

 

de fall deri sökande skolan uppfyller de kriterier som fastställts av riksda-     UbU 1986/87:12

gen och den berörda kommunen tillstyrker ansökan, bör SÖ kunna fatta

beslut i regeringens ställe. I de fall SÖ avslår en ansökan skall den sökande

skolan kunna anföra besvär hos regeringen. Enligt mofion 1986/87:Ub8I2

(m) yrkande 22 delvis bör den myndighet som regeringen bestämmer

kunna fatta beslut om stöd.

Enligt yrkande 20 i motion 1986/87: Ub827 (fp) bör åtjgärder vidtas för att stimulera ett samarbete mellan fristående skolor och högskoleenheter med lärarutbildning.

I nämnda åtta motionsyrkanden tas fyra frågor upp, nämligen villkoren för statligt stöd till fristående skola, nivån på statsbidraget; på vilken beslutsnivå frågan om statsbidrag skall avgöras — av regeringen eller av den statliga skoladministrationen — och slutligen hut" samarbetet mellan fristående skolor och högskoleenheter med lärarutbildning skall kunna stimuleras.

Utskottet vill med anledning av motionerna redovisa följande.

SÖ fick år 1983 regeringens uppdrag att utvärdera 13 fristående skolor på grundskolenivå. Utvärderingen skulle resultera i en bedömning av i vilken utsträckning och hur erfarenheter från dessa skolor skulle kunna överföras till det allmäniia skolväsendet. SÖ:s utvärdering jämte rapporten Friståen­de skolor och alternativ pedagogik (R 86:23) överlämnades till regeringen den 11 april 1986.

Av rapporten framgår bl. a. att fristående skolor själva väljer och anstäl­ler sina lärare och att skolorna därmed har lätt att få ett väl fungerande lärarlag som kan utveckla en pedagogisk samsyn i sitt arbete. Det är enligt SÖ av stor betydelse för en skola att dess lärare utvecklar en sådan samsyn. Lärogången i olika ämnen kan vidare variera i fristående skolor jämfört med grundskolan. Erfarenheter från fristående skolor visar enligt SÖ också på ett väl fungerande samarbete mellan hem och skola. Dessa erfarenheter kan man, utöver uppläggningen av undervisningen, enligt SÖ dra nytta av i det lokala utvecklingsarbetet i kommunen. I fråga om sådant ." utvecklingsarbete anses det lämpligt att kontakter tas direkt mellan intres­serade och geografiskt lämphgt belägna skolor och de fristående skolorna. Bland andra områden som kan komma i fråga för ett samarbete nämner SÖ lärarutbildning (praktik) och lärarfortbildning (studiebesök). I slutet av sin skrivelse aktualiserar SÖ frågan om modifiering av de kriterier som i dag finns för statsbidrag till fristående skolor.

Nivån på statsbidraget till fristående skola är självfallet inte en gång för
alla given. Så länge statsbidragssystemet för det offenUiga skolväsendet i
första hand är grupprelaterat, framstår det som angeläget att ha en sådan
nivå på det elevrelaterade bidraget till fristående skolor, att detta jämte
bidraget till det kommunala skolväsendet innebär i stort samma kostnader .
för staten jämfört med om alla elever går i den kommunala skolan. SÖ har
pä regeringens uppdrag gjort en översyn av gällande statsbidragsbestäm­
melser för grundskolan (Ds U 1984:16-18). I beredningsarbetet beträffan­
de ett nytt statsbidragssystem för grundskolan kommer såväl ett elevrela­
terat bidrag som andra bidrägsmodeller att bli föremål för överväganden.
Som redovisats i det föregående kommer statsbidraget till gymnasieskolan  17

2   Riksdagen 1986/87. 14 saml. Nr 12

fr.o.m. den 1 jufi 1987 att förändras så att det i stor utsträckning ges i     UbU 1986/87:12 förhållande till antalet elever i kommunens gymnasieskola.

Utskottet vill erinra om att SÖ:s skrivelse till regeringen om utvärdering av vissa fristående skolor på grundskolenivå är föremål för remissbehand­ling. Det finns anledning att räkna med att de i motionerna berörda frå­gorna kommer upp i det sammanhanget. Mot den bakgrunden anser ut­skottet att regeringens beredning av ärendet bör avvaktas. Därmed av­styrker utskottet motionerna 1986/87: Ub209, 1986/87: Ub224, 1986/ 87:Ub329 yrkande 1, 1986/87:Ub812 yrkandena 16 och 22, 1986/87:Ub817 yrkande 30 och 1986/87: Ub827 yrkandena 18 och 20.

1 motion 1986/87:Ub827 (fp) yrkande 19 anförs att det statliga stödet till fortbildning är omfattande. Lärare vid en fristående skola har i dag inte möjlighet att få tillgång till denna resurs. Enligt motionärerna är det rimligt att lärare vid en statsunderstödd fristående skola i en kommun får viss del av medlen till lokal skolutveckling i kommunen.

Utskottet vill peka på att i det statsbidragsbelopp per elev som utgår till fristående skola får anses ingå även bidrag till kostnader för personalens fortbildning (jfr dock UbU 1985/86:13, s. 5, om riksinternatskolor). Med hänvisning till bidragskonstruktionen avstyrker utskottet motion 1986/ 87: Ub827 yrkande 19.

I motion 1986/87:Ub315 (fp) yrkande 3 behandlas en särskild fråga, nämligen om skola som förklarats statsbidragsberättigad skall få bidrag till det faktiska antalet elever vid skolan eller till en begränsad del. Motio­nen avser Hillelskolan, som är en låg- och mellanstadieskola för judis­ka elever i Stockholmsområdet. Skolan har ett mellanstadium med två pa­ralleller under uppbyggnad. Percapitabidrag utgår innevarande läsår för 208 elever, medan det finns 219 elever i undervisning. Vid full utbyggnad beräknas skolan ha 240 elever. Riksdagen föreslås uttala att skolan skall få bidrag för det faktiska antalet barn i skolan.

Enligt utskottets mening bör normalt i skolas elevunderlag få inräknas det faktiska antalet skolpliktiga elever vid skolan, när elevbidrag utgår med belopp enligt den lägsta nivån (jfr förordning 1983-04-04 öm belopp för bidrag till fristående skolor redovisningsåret 1983/84). Hillelskolan, som inrättades år 1955, har ett något högre statsbidragsbelopp per elev än de skolor som inrättats år 1983 och senare. Därför finns en elevtalsram. Enligt de bestämmelser som gäller för bl. a. Hillelskolan kan emellertid regering­en, om det finns särskilda skäl, bestämma att det särskilda bidraget per elev får utgå på oförändrad nivå även vid utökat antal elever. Utskottet har erfarit att regeringen avser att i posifiv anda behandla den nu aktuella framställningen i ärendet från Hillelskolan. Med hänsyn härfill anser ut­skottet att yrkande 3 i motion 1986/87: Ub315 inte bör föranleda någon särskild åtgärd frän riksdagens sida.

9. Tillgodoseende av föräldrars och elevers önskemål vid val av kommunal skolenhet i kommunen

Enligt motion 1986/87: Ub812 (m) yrkande 15 bör riksdagen hos regeringen

begära förslag till sådan ändring av skollagen att elev och föräldrar ges rätt 18

 

att välja skola i det kommunala skolväsendet. I motion 1986/87: Ub827 (fp) UbU 1986/87:12 yrkande 21 hävdas att föräldrar och elever bör ha större frihet än i dag att välja skola inom det kommunala skolväsendet. Vidare bordet finnas ökade möjligheter för de olika kommunala skolorna att profilera sig. En konse­kvens av ett fritt val av skola blir att varje kommunal skola måste an­stränga sig för att upprätthålla kvaliteten på sin undervisning och skapa en god undervisningsmiljö. Ökade valmöjligheter får enligt motionärerna kon­sekvenser för planeringen. Skolorna måste därför ha besked i god tid om hur många elever som de skall planera för. Detta anses vara möjligt att åstadkomma genom att föräldrar i god tid anmäler sitt barn till den skola där det skall gå. Så sker i t. ex. Danmark.

Regeringen har den 11 juni 1986 meddelat bestämmelser om skolenheter m. m. i 2 kap. 23 § och 7 kap. 11 § skolförordningen. Av dessa bestämmel­ser framgår att elevers och föräldrars önskemål skall vara en av grunderna när elever fördelas på skolenheter i en kommun. Då motionärernas syn­punkter därmed får anses vara i stort tillgodosedda, finner utskottet att riksdagen bör avslå motionerna 1986/87:Ub812 yrkande 15 och 1986/ 87:Ub827 yrkande 21.

10. Hemställan

Åberopande det anförda hemställer utskottet

1.             beträffande en utredning om styrning på skolområdet

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Ub817 yrkandena 14 och 15,

2.             beträffande en särskild utredning på utbildningsområdet

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Ub242 yrkande 1 och 1986/ 87:Ub801,

3.             beträffande elev-och föräldrainflytande i skolan

att riksdagen avslår motionerna 1986/87: Ub281 yrkande 2 h, 1986/ 87:Ub817 yrkande 4 och 1986/87:Ub827 yrkande 3,

4.    beträffande fackligt arbete under skoltid för elever m. m. att riksdagen avslår motion 1986/87: Ub281 yrkandena 2 f och 2 g,

5.    beträffande mobbning bland elever m. m.

att riksdagen avslår motionerna 1986/87: Ub249 delvis, 1986/
87:Ub269, 1986/87:Ub271, 1986/87:Ub298, 1986/87:Ub330 yrkande
1, 1986/87:Ub332, 1986/87:Ub334, l986/87:Ub817 yrkande 1 och
1986/87:Ub827 yrkande 7,                                                                                -

6.             beträffande vikariat på lärartjänst

att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:100 och motio­nerna 1986/87: Ub214, 1986/87: Ub240 yrkande 2, 1986/87: Ub276 yrkande 1, 1986/87:Ub300, 1986/87:Ub312 yrkande 13, 1986/ 87:Ub817 yrkandena 18 och 19 och 1986/87: Ub827 yrkande 8 och med avslag på motion 1986/87: Ub276 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7.             beträffande en utredning om läromedlen i skolan

att riksdagen avslår motionerna 1986/87: Ub299 och 1986/87: Ub339

yrkande 2,                                                                                                             1!

 

8.         beträffande klassuppsättningar av moderna biblar och psalm-     UbU 1986/87:12
böcker

att riksdagen avslår mofion 1986/87:Ub211,

9.            beträffande skolbiblioteken

att riksdagen avslår motion 1986/87: Ub351,

10.         beträffande ett stimulansbidrag för inköp av läromedel m. m.
att riksdagen avslår mofionerna 1986/87: Ub241 yrkandena 1 och 2
och 1986/87:Ub817 yrkande 16,

11.            beträffande skolmåltider

att riksdagen avslår motion 1986/87: Ub241 yrkande 3,

12.   beträffartde överläggningar om basstandard på skolmaten att riksdagen avslår motion 1986/87: Ub246,

13.   beträffande vissa förslag rörande fristående skolor

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Ub209, 1986/87: Ub224, 1986/87:Ub329 yrkande 1, 1986/87:Ub812 yrkandena 16 och 22, 1986/87:Ub817 yrkande 30 och 1986/87:Ub827 yrkandena 18 och 20,

14.   beträffande medlen till lokal skolutveckling i kommun att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub827 yrkande 19,

15.   beträffande bidrag till det faktiska antalet elever vid Hillel­skolan

att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub315 yrkande 3,

16.         beträffande tillgodoseende av elevers och föräldrars önske­
mål vid val av skolenhet inom det kommimala skolväsendet

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Ub812 yrkande 15 och 1986/87:Ub827 yrkande 21.

2. Särskilda insatser inom skolområdet. Bidrag till driften av grundskolor m. m.

Regeringen har under punkt B 11 (s. 84-88)                                           .

dels berett riksdagen fillfälle att ta del av vad som i propositionen anförts om tilldelning och användning av medel för särskilda insatser inom skol­området,

dels föreslagit riksdagen att fill Särskilda insatser inom skolområdet för budgetåret 1987/88 anvisa eU anslag av 192700000 kr.

Vidare har regeringen under punkt B 12 (s. 89-103) föreslagit riksdagen att

1.    godkänna vad som i propositionen har förordats om minskning av förstärkningsresursen,

2.    godkänna vad som i propositionen har förordats om basresursmedel­tal för mellanstadiet under läsåret 1988/89-1990/91,

3.    godkänna vad som i propositionen har förordats om poängberäkning av klass från specialskola som förlagts till skolanläggning för grundskola,

4.    godkänna vad'som i propositionen har förordats om indragning av

nuvarande statsbidrag till samlad skoldag,                                          -               20

 

5.    godkänna vad som i propositionen har förordats om bidrag för ut-     UbU 1986/87:12 veckling av en samlad skoldag,

6.    godkänna vad som i propositionen har förordats om bidrag till lokalt  " utvecklingsarbete på mellanstadiet,

7.    godkänna vad som i proposifionen har förordats om bidrag till mate-mafikundervisningen i skolan,

8.    till Bidrag till driften av grundskolor m. m. för budgetåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 15017000000 kr.

Slutligen har regeringen under rubriken Utvecklingsarbete i grundskola och gymnasieskola (s. 24-35) berett riksdagen tillfälle att ta del av vad föredragande statsrådet har anfört om undervisning och betygsättning i orienteringsämnena.

Motionerna

1986/87:Ub203 av Olle Aulin (m) och Rune Rydén (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att statsbidrag skall utgå till Bladins skola i Malmö i enlighet med vad som i motionen anförts.

1986/87:Ub204 av Rune Evensson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts orn ändrade regler för tillsättande av lärartjänster.

1986/87:Ub219 av Olle Aulin (m) och Sten Andersson i Malmö (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att statsbidrag skall utgå till Mariaskolan i Malmö.

1986/87:Ub221 av Alf Svensson (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

3.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om klassernas storlek;

4.    att riksdagen till bas- och förstärkningsresurser för budgetåret 1987/ 88 anslår 400 milj. kr utöver vad regeringen har föreslagit,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om ökade inslag av praktiska och estetiska ämnen i skolundervisningen.

1986/87:Ub240 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari .- såvitt nu är i fråga -yrkas

4. att riksdagen beslutar att under bil. 10 Utbildningsdepartementet B 12. Bidrag till driften av grundskolor m. m. för budgetåret 1987/88 anvi­sar ett i förhällande till regeringens förslag med 340000000 kr. förhöjt anslag.

1986/87: Ub253 av Ulla Tilländer (c) och Ingbritt Irhammar (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att statsbidrag skall utgå fill Bladins skola och Mariaskolan i Malmö.

1986/87: Ub278 av Barbro Sandberg (fp) och Kenth Skårvik (fp) vari yrkas
att riksdagen sorn sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts angående att införa ämnet datalära i skolförordningen.                 21

 

I986/87:Ub279 av Barbro Sandberg (fp) och Kenth Skårvik (fp) vari yrkas     UbU 1986/87:12 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts angående bestämt timtal för ämnet maskinskrivning i grundskolan.

1986/87:Ub281 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas 2. att riksdagen som sin mening beslutar ge regeringen till känna:

b.   att hemläxorna i grundskolan avskaffas,

c.   att allmän och särskild kurs avskaffas på högstadiet,

d.   att bestraffningarna i skolan avskaffas.

1986/87: Ub287 av Barbro Sandberg (fp) och Kenth Skårvik (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts angående ändring i skolförordningen såvitt avser vissa lärartjän­ster.

1986/87: Ub289 av Barbro Sandberg (fp) och Kari-Göran Biörsmark (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om delad klass i ämnet bild på grundskolans högstadium.

1986/87: Ub304 av Karin Israelsson (c) och Gunhild Bolander (c) vari -såvitt nu är i fråga - yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att stödet till funkfionshindrade elevers skolgång i grundskola och gymnasieskola be­handlas enligt motionens förslag.

1986/87:Ub306 av Erling Bager (fp) och Börje Stensson (fp) vari yrkas

1.   att riksdagen som sin mening ger regeringen fill känna vad som i motionen anförts om konkretisering av målen för trafikantutbildningen i skolan,

2.   att riksdagen hos regeringen begär att skolöverstyrelsen får i uppdrag att verka för att varje elev, oberoende av rektorsområde, får ta del av en ■ kontinuerlig trafiksäkerhetsundervisning som syftar till att öka elevens ' förmåga att klara sig i trafiken.

1986/87: Ub315 av Ylva Annerstedt m. fl. (fp) vari — såvitt nu är i fråga -yrkas

4. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts angående statsbidrag till Höglandsskolan och Ma­riaskolan.

1986/87:Ub328 av Gunhild Bolander m.fl. (c) vari med hänvisning till vad som anförts i mofion 1986/87: So260 - såvitt nu är i fråga - yrkas

1. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen fill känna beho­
vet av att bibehålla och utveckla nuvarande stödresurser inom skolområ­
det.

1986/87:Ub330 av Rune Rydén m. fl. (m, fp, c) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen fill känna vad som i
motionen ariförts om grundskoleutbildningens betydelse för en jämn social

rekrytering till gymnasieskolan och högskolan,                                        22

 

3. att riksdagen hos regeringen begär att skolöverstyrelsen omgående     UbU 1986/87:12 får i uppdrag att utarbeta ett kommentarmaterial till läroplan för grundsko­lan (Lgr 80) med det innehåll som angetts i motionen.

1986/87:Ub331 av Rune Rydén m.fl. (m, fp, c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att skolöverstyrelsen får i uppdrag att utan hinder av bestämmelserna i skolförordningen utfärda föreskrifter och allmänna råd beträffande försöksverksamhet med en sådan organisation av undervis­ningen i grundskolan som redovisas och motiveras i motionen.

1986/87:Ub338 av Eva Johansson m.fl. (s) vari yrkas

1.    att riksdagen avslår den i budgetpropositionen föreslagna besparing­en om 149 milj. kr på anslaget Särskilda åtgärder i grundskolan i samband med att detta anslag omvandlas till det nya anslaget Särskilda insatser inom skolområdet,

2.    att riksdagen avslår den föreslagna besparingen om 11,2 milj. kr på anslaget Bidrag till den samlade skoldagen i samband med att detta anslag omvandlas till anslaget Utveckling av samlad skoldag,

3.    att riksdagen avslår den föreslagna minskningen av förstärkningsre­sursen motsvarande 71 milj. kr under förutsättning att anslaget till statsbi­drag till lärarlöner nedräknas och/eller periodiseringen av förskott pä stats­bidragen till kommunernas skolverksamhet förändras så att en sammanta­gen besparingseffekt motsvarande 231,2 milj. kr uppnås.

1986/87: Ub340 av Ulla Tilländer (c) och Karin Israelsson (c) vari yrkas att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts angående beslut om sänkt skolpliktsålder.

1986/87: Ub344 av Wiggo Komstedt (m) vari yrkas att riksdagen hos rege­ringen anhåller att skolöverstyrelsen ges i uppdrag att överväga möjlighe­terna att införa trafikutbildning bland s. k. fria aktiviteter i grundskolan.

1986/87: Ub806 av Lars Brunander (c) och Marianne Andersson (c) vari — såvitt nu är i fråga - yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen fill känna vad som i
motionen anförts om ett särskilt stöd till små skolenheter.

1986/87: Ub812 av Cari Bildt m. fl. (m) vari - såviu nu är i fråga - yrkas

1.    att riksdagen som sin mening ger regeringen fill känna att kunskaps­målet och den enskildes kunskapsutveckling skall ges prioritet framför andra uppgifter i skolarbetet,

2.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om riktlinjer för undervisningen i svenska,

3.    att riksdagen hos regeringen begär en översyn av grundskolans läro­plan i syfte att markera de enskilda ämnenas ställning,

4.    att riksdagen hos regeringen begär en översyn av grundskolans läro­plan i syfte att garantera tillräcklig tid för det centrala ämnesinnehållet,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om repetition av årskurs,

8. att riksdagen hos regeringen begär förslag till tidigare skolstart i
enlighet med vad som i motionen anförts,                                             23

 

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i     UbU 1986/87:12
motionen anförts om försöksverksamhet med én tidigare skolstart,

10.   att riksdagen hos regeringen begär förslag fill ökade valmöjligheter i
högstadiet i enlighet med vad som i motionen anförts,

14. att riksdagen beslutar aU hos regeringen begära förslag till riktlinjer för skolans fostrande uppgift i enlighet med vad som i motionen anförts.

1986/87:Ub817 av Pär Granstedt m.fl. (c) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

2.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om goda kunskaper och kvalitet i undervisningen,

3.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i mofionen anförts om skolans fostrande roll,

 

5.    att riksdagen som sin mening ger regeringen fill känna vad som i motionen anförts om skolans resurser,

6.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om skolan som ett kulturcentrum,

7.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet av resurser för att bibehålla små skolenhe­ter,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om skolans matemafikundervisning,

23.    att riksdagen med avslag på regeringens besparingsförslag beslutar tillföra anslaget B 11. Särskilda insatser på skolområdet, 169 milj. kr, varav . 149 milj. kr avser grundskolan och 20 milj. kr gymnasieskolan,

24.    att riksdagen beslutar att tillföra anslaget B 12. Bidrag till driften av grundskolan för uteblivna statsbidrag på grund av elevminskningen,

25.    att riksdagen som sin mening ger regeringen fill känna vad som i motionen anförts om användningen av dessa resurser för att åstadkomma mindre klasser/undervisningsgrupper och för att bibehålla nedläggningsho-tade skolor,

26.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om avskaffandet av det särskilda basresursmedeltalet för mellanstadiet,

27.    att riksdagen, med avslag på regeringens besparingsförslag, beslutar filiföra anslaget B 12 bas- och förstärkningsresurser 71 milj. kr. till fria aktiviteter inom skoldagens ram,

28.    att riksdagen beslutar avskaffa statsbidraget till den samlade skolda­gen och i samband därmed hela det regelsystem som styr verksamheten,

29.    att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag om ett särskilt sfimulansbidrag för den samlade skoldagen,

31. att riksdagen med avslag på regeringens förslag om en engångsbe-sparing på statsbidraget till lokal skolutveckling beslutar tillföra anslaget 16 milj. kr.

1986/87: Ub827 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen fill känna vad sorn
angetts i motionen om skolplikt från sex års ålder,                                  24

 

6. au riksdagen beslutar att under anslaget B 12. Bidrag fill driften av     UbU 1986/87:12 grundskolor m. m. anslå 25000000 kr. mindre än vad regeringen har före­slagit samt att motsvarande belopp anslås under ett nytt anslag B 23. Bidrag till drift av små skolor,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anges om särskilda undervisningsgrupper för störande elever,

12.   att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag till besparing på förstärkningsresursen,

13.   att riksdagen beslutar att under anslaget B 12. Bidrag fill driften av grundskolor m. m. anslå 270000000 kr. för en höjning av förstärkningsre­sursen i syfte att genomföra ett kvalitetsprogram för skolan,

14.   att riksdagen som sin mening ger regeringen fill känna vad som i motionen anförts om ett kvalitetsprogram för skolan,

22. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ett elevanknutet stats­bidragssystem för grundskolan.

1986/87:Ub828 av Birgitta Rydle m.fl. (m) vari - såviu nu är i fråga-yrkas

1.    att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett nytt elevbaserat statsbidragssystem till grundskolan,

2.    att riksdagen beslutar om möjlighet fill en friare användning av för­stärkningsresursen i enlighet med vad som i mofionen anförts,

 

11.   att riksdagen beslutar att ändra benämningen på anslag B 11 till Regionala åtgärder för elever med handikapp samt för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag av 16100000 kr.,

12.   att riksdagen beslutar att frän det av regeringen föreslagna anslaget Bil. Särskilda insatser inom skolområdet till anslaget B 12. Bidrag fill driften av grundskolor m. m. överföra 70000000 kr. till den undervisnings­bundna delen av förstärkningsresursen samt 96600000 kr. till anslagspos­ten Särskild undervisning,

13.   att riksdagen avslår förslaget att under anslaget B 12. inrätta en ny anslagspost benämnd Utveckling av samlad skoldag,

14.   att riksdagen beslutar att under anslaget B 12 till lokalt utvecklings­arbete på mellanstadiet gällande matematik och svenska för budgetåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 5 350000 kr.,

15.   att riksdagen besliitar att till fortbildning i matematik för mellansta­dielärare utöver regeringens förslag för budgetåret 1987/88 anvisa 10650000 kr.,

16.   att riksdagen beslutar att under anslaget B 12 till den undervisnings­bundna delen av förstärkningsresursen utöver regeringens förslag för bud-

. getåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 101 000000 kr.,

17. att riksdagen beslutar att utöver regeringens förslag anvisa
40000000 kr. för att sänka basresursmedeltalet för mellanstadiet fill 22,58,

25

19.   att riksdagen beslutar att under anslaget B 12 till hemspråksunder­visning för budgetåret 1987/88 anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 40 000 000 kr. sänkt anslag,

20.   att riksdagen beslutar att till anslagsposten Lokal skolutveckling under anslaget B 12 för biidgetäret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 21650000 kr.,    :

 

21.   att riksdagen beslutar att till anslaget B 12 överföra anslagsposten     UbU 1986/87:12
Särskild undervisning samt att för detta ändamål för budgetåret 1987/88

anvisa ett förslagsanslag av 96600000 kr.,

22.   att riksdagen beslutar att till B 12. Bidrag till driften av grundskolor
m. m. för budgetåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 15 183600000 kr.

Utskottet

1. Översyn av läroplanen för grundskolan

Den nuvarande läroplanen för grundskolan - Lgr 80 - fastställdes av regeringen är 1980 efter riksdagsbeslut våren 1979. Generellt bör man enligt föredragande statsrådets mening vara försikfig med att ändra läro­planer. Detta hindrar enligt hans mening inte, speciellt mot bakgrund av den ändock relativt länga tid som gått sedan riksdagen och regeringen beslöt om läroplanen, att det pä ett par års sikt kan finnas anledning att samlat göra vissa ändringar av läroplanen. I propositionen anförs att SÖ fått i uppdrag att redovisa underlag för en definition av grundläggande färdigheter i framför allt vissa basämnen. Visar SÖ:s arbete att den tid som står till disposition för ett ämne inte står i proporfion till de mål som fastställts för ämnet finns det enligt föredragande statsrådet anledning att överväga att antingen öka tiden för ämnet eller att sänka aihbifionerna till en mer realistisk nivå.

Läroplansfrågor av generell karaktär tas upp i fem motioner.

Kunskapsmålet bör enligt motion 1986/87:Ub812 (m) prioriteras i sko­lan. Samtidigt bör skolan på olika sätt stötta föräldrarna i deras fostrande uppgift när det gäller goda arbetsvanor, ordning och etiska regler. I ämnet svenska bör kraven på korrekt behandling av svenska språket och studiet av skönlitteratur lyftas fram. När det gäller orienteringsämnena på högsta­diet bör ämnesstrukturen inte lösas upp. Kraven på att skolan skall få plats med alltmer på schemat har lett till att man inte får fillräcklig tid för det centfala i de olika ämnena. Kursplanerna måste därför rensas från sådant som kan anses vara mer umbärligt. Motionärerna anser därjämte att rätt ställda krav på eleven är en hjälp till fortsatta framsteg. Till de nödvändiga kraven hör att eleven för att gä vidare måste ha de kunskaper som behövs för att kunna tillgodogöra sig undervisningen. Den som inte har tillräckliga kunskaper bör få repetera årskursen. Riksdagen bör vidare begära förslag till ökade valmöjligheter på högstadiet (yrkandena 1,2,3, 4, 6, 10, 14).

Enligt motion 1986/87: Ub817 (c) yrkandena 2 och 3 måste skolan såväl bibringa eleverna goda kunskaper och träna deras färdigheter som utveck­la deras personliga egenskaper och förbereda dem för vuxenlivet med alla dess krav och möjligheter. Mofionärerna anser att riksdagen som sin mening bör ge detta till känna för regeringen.

Enligt motion 1986/87: Ub330 (m, fp, c) yrkandena 2 och 3 slår brister i
grundskolans undervisning sårskilt hårt mot elever frän hem utan studie­
traditioner. Utformningen av grundskoleundervisningen har enligt motio­
närerna stor betydelse för en jämn social rekrytering till gymnasieskolan
och högskolan. Lgr 80 anses vai"a ett experiment i så måtto att det i den   26

 

inte står mycket om vad eleverna skall kunna. Vad som händer i klassrum- UbU 1986/87:12 men under lekfionerna är lärares och elevers ensak. Det finns risk för att staten därmed avsäger sig ansvaret för innehållet i undervisningen. Motio­närerna, som önskar en uppstramning av nuvarande läroplan i form av en konkret grundkurs, hemställer att riksdagen hos regeringen begär att SÖ omgående får i uppdrag att utarbeta ett kommentarmaterial av sådant slag till Lgr 80.

Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande.

Genom grundskolan, gymnasieskolan och andra motsvarande skol­former anordnar samhället utbildning; för barn och ungdomar. Utbildning­ens allmänna mål är att ge eleverna kunskaper, utveckla deras färdigheter och i samarbete med hemmen främja deras utveckling till harmoniska människor och till dugliga och ansvarskännande samhällsmedlemmar (skollagens inledande paragraf).

Vikten av kunskaper är ett centralt tema i budgetpropositionen. Före­dragande statsrådet framhåller att elever med bristande kunskaper och färdigheter i grundläggande kommunikations- och färdighetsämnen löper betydande risker att få problem med sin fortsatta skolgång och längre fram kanske också i arbetslivet. Skolan, och då i första hand lärarna, måste därför tidigt uppmärksamma vilka elever som har brister i detta avseende och vidta lämpliga åtgärder för att stödja dem. Ett viktigt hjälpmedel för sådana kunskapskontroller är de diagnostiska uppgifter som SÖ tagit fram för grundskolans låg- och mellanstadier. Statsrådet finner det angeläget att SÖ fortsätter arbetet med att utveckla diagnosfiska uppgifter för bl. a. grundskolan i de grundläggande kommunikations- och färdighetsämnena. På högstadiet bör enligt statsrådet standardproven i matematik, svenska och engelska vara obligatoriska.

Av Lgr 80 framgår att frågor rörande elevernas fostran (arbetsvanor, ordning etc.) bör ingå i den samverkan som skall finnas mellan skola och hem. Utskottet kan vidare konstatera att brister som iakttagits i fråga om läroplanen i matematik och svenska föranleder åtgärder för att förbättra situationen. När det gäller t. ex. ämnet svenska i grundskolan skall SÖ i maj 1987 lämna vissa kursplaneförslag till regeringen, bl. a. avseende skrivning och litteraturläsning.

Försöksverksamheter med s. k. dubbla tillval finns vid ett antal skolor efter särskild framställan från den aktuella kommunen och efter särskilt medgivande från regeringen. SÖ har fått i uppdrag av regeringen att under­söka frågan om fillvalet på grundskolans högstadium och kommer att redovisa sitt uppdrag senast den 1 november 1987. I uppdraget ligger att SÖ skall utreda möjligheterna att ha ett språkfill val jämte ett annat tillval.

Eleverna får på ett annat sätt än förr informafion i skiftande ämnen
genom t. ex. tidningar, radio och television. När det gäller stoffmängden i
skolan är det därför viktigt att sådant angeläget lärostoff prioriteras som.
eleverna inte kan inhämta på annat sätt än genom skolans undervisning.
Regeringen har uppdragit åt SÖ att utarbeta underlag för precisering av
grundläggande kunskaper och färdigheter i centrala ämnen. Arbetet med
detta kan ses som ett led i utvecklingen av de nuvarande kursplanerna till
att bli ett bättre planeringsunderlag för arbetet i skolan än vad de för       27

 

närvarande är. Därvid uppmärksammar SÖ särskilt hur man skall kunna UbU 1986/87:12 beskriva en grundkurs som alla behöver inhämta för att få den medborger­liga kompetens som grundskolan skall ge. Av budgetpropositionen (s. 8) framgår bl. a. att insatser för att bryta den sociala snedrekryteringen till högskolan - för att vara verksamma - i hög grad måste ta sikte på att förändra elevers studieattityder inom bl; a. grundskolan.

Utskottet, som finner det värdefullt att kursplanerna utvecklas på sätt som redovisats, föreslår med hänvisning till vad som anförts att riksdagen avslår motionerna 1986/87: Ub330 yrkandena 2 och 3, 1986/87: Ub812 yr­kandena 2, 3, 4, 6, 10 och 14 och 1986/87: Ub817 yrkandena 2 och 3.

Enligt motion 1986/87: Ub331 (m, fp, c) blir i de stora klasserna i grund­skolan skillnaderna i studieförutsättningar och snabbhet att arbeta mellan eleverna stora. För att lösa de svagpresterande elevernas problem bör man pröva att låta dem gä i årskurslösa klasser (stadieklasser). Innehållet i de första årens undervisning där bör vara mindre prestationsinriktat, ungefär så som i Waldorfskolan. Genom att årskursindelningen är slopad bör den grundläggande kunskapsfillväxten för vissa elever kunna få ta något mer tid än för andra. Vidare kan i detta sammanhang en ökad individualisering och självverksamhet sättas i system redan från.början. Lärartätheten i dessa årskurslösa klasser bör vara så stor som de lokala utbildningsresur­serna medger. Det är viktigt att i dessa stadieklasser söka skapa en under-visninjgssituation där eleverna med bevarad självkänsla kan fä skaffa sig kunskaper.

Enligt vad utskottet inhämtat har SÖ utgivit ett kommentarmaterial Åldersintegrerad undervisning på låg- och mellanstadiet (1985:15). 1 grundskolan har under senare tid av pedagogiska skäl vuxit fram en års-kurslös, åldersintegrerad undervisning med en viss spridning till mellansta­diet. Den årskurslösa undervisningen bör dock inte leda fill att eleverna redan från skolstarten grupperas.efter en förmodad studieförmåga, efter­som de utvecklas i olika takt. Med hänvisning till vad som anförts av­styrker utskottet motion 1986/87: Ub331.

I motion 1986/87: Ub281 (vpk) yrkandena 2 b, 2 c och 2 d föreslås att man avskaffar hemläxor, allmän och särskild kurs på högstadiet och be­straffningar i skolan.

Enligt rapporten (DsU 1986:5) Matematik i skolan är hemarbetsfiden för elever i Sverige mycket kort jämfört med förhållandet i andra länder (s. 59-61). Utskottet vill vidare erinra om vad om anförs i Lgr 80 (s. 50) om hemuppgifter. De utgör en del av skolans arbetssätt. Att lära eleverna att ta ansvar för en uppgift avpassad efter deras individuella förmåga, är en väsentlig del av den karaktärsdaning som skolan skall ge. Om elever av särskilda skäl inte kan utföra en given uppgift i hemmet bör det enligt Lgr 80 ingå som en naturlig del i skolans planering att i olika former hjälpa dem att fullgöra uppgifterna i skolan.

SÖ har den 9 september 1980 på regeringens uppdrag fastställt föreskrif­ter och anvisningar beträffande hemuppgifterna. Därvid stryks-under att hemuppgifterna bör anpassas till de enskilda elevernas förutsättningar. Elever måste kunna få arbeta inot gemensamt uppställda mål pä olika sätt

28

 

och på olika tid. Genom att också arbeta hemma får eleverna möjlighet att     UbU 1986/87:12

använda så lång tid de behöver. De elever som arbetar långsamt får dock

enligt SÖ inte rutinmässigt ges i uppgift att göra färdigt den del av dagens       ,

arbete som de inte hunnit med i skolan för att kunna hålla jämna steg med .

kamrater som arbetar snabbare. Speciell uppmärksamhet skall ägnas de

elever som har svårigheter av olika slag. Skolan bör t. ex. saniråda och

samplanera med föräldrar till barn med handikapp om deras arbetssitua-

fion.

Regeringen har gett skolöverstyrelsen i uppdrag att utreda frågan om alternafivkurser. Uppdraget kommer att redovisas i juh 1987.

Av 2 kap. 5 § regeringsformen följer att kroppsbestraffning är förbjuden. Kvarstannande i skolan för högst en fimme efter skoldagens slut kan åläggas en elev enligt skolförordningen 6 kap. 28 §. Detta kvarstannande skall ske under uppsikt. Kvarstannandet skall inte ses som en bestraffning utan som en möjlighet för skolan att, som framgår av första stycket i nämnda paragraf, "söka utreda orsakerna till beteendet, klargöra innebor-den av det inträffade och varna för upprepning"..Samråd med föräldrarna skall också äga rum om så behövs. Det måste bedömas som angeläget att behålla den möjlighet som nu finns enligt skolförordningen att vidta sådan åtgärd.

Med hänvisning till vad som redovisats avstyrker utskottet mofion 1986/ 87: Ub281 yrkandena 2 b, 2 c och 2 d.    .

Beträffande frågan om språken i grundskolan hänvisar utskottet till sitt betänkande UbU 1986/87:14 om anslag till gymnasieskolan, m. m. (avsnit­tet 3.4 Språkprogrammet i ungdornsskolan).

2. Undervisning och betygsättning i orienteringsämnena på grundskolans högstadium

Gällande förordning med provisoriska bestämmelser om undervisning och
betygsättning i orienteringsämnen pä grundskolans högstadium m. m. inne-      '

bär bl. a. följande. När undervisningen anordnas i enskilda orienteringsäm­nen, skall den enligt Lgr 80 för ämnesgruppen tillgängliga timtiden fördelas pä de i gruppen ingående ämnena efter i huvudsak samma proportioner som gällde enligt 1969 års läroplan för grundskolan. Betyg skall ges i varje enskilt ämne. Meddelas undervisning i de enskilda ämnena i en ämnes­grupp — den samhällsorienterande om 17 stadieveckotimmar eller den naturorienterande om 15 stadieveckotimmar — skall berörda lärare vid varje läsårs början gemensamt planera undervisningen och därvid beakta att samtliga huvudmoment i kursplanen för ämnesgruppen genomgås. Vid undervisning på sådant sätt skall ett sammanfattande betyg ges i samhälls­orienterande ämnen respektive i naturorienterande ämnen.

Föredragande statsrådet anmäler att han avser föreslå regeringen att 6
kap. 9 § skolförordningen ändras sä att däri införs hittillsvarande proviso­
riska bestämmelser om undervisning och betygsättning i orienteringsäm­
nen på grundskolans högstadium rii. m. Statsrådet hemställer att regering­
en bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad han anfört i ärendet (prop. s.
29-31).                                                                                          29

 

Utskottet har under de två närmast föregående riksmötena utförligt UbU 1986/87:12 behandlat frågan om undervisning i enskilda orienteringsämnen resp. un­dervisning i ämnesblock, dels i samband med behandlingen av regeringens förslag om ny grundskollärarutbildning (prop. 1984/85:122, UbU 1984/ 85:31, rskr. 1984/85:366), dels vid behandlingen av mofioner väckta under allmänna motionstiden år 1985 (UbU 1985/86:1 s. 10 f). Utskottet har därvid bl. a. slagit fast att det i läroplanen för grundskolan (Lgr 80) inte är fråga om att ersätta studierna i de enskilda orienteringsämnena på grund­skolans högstadium med en total integrering av ämnena i ämnesblock. Undervisningen skall utgå från klart definierbara ämnen och bestå av såväl ämnesundervisning som ämnessamverkan på de områden där sådan lämp­ligen kan förekomma. En ordning med två lärare som är behöriga i olika ämnen i en och samma ämnesgrupp är en fullgod lösning av lärarfrågan. Utskottet har erfarit att SÖ kommer att färdigställa ett kommentarmaterial för orienteringsämnena på högstadiet, vilket kommer att innehålla bl. a. exempel på modeller för samverkan mellan dels två lärare inom en och samma ämnesgrupp (samhällsorienterande ämnen eller naturorienterande ämnen), dels lärare inom viss ämnesgrupp och lärare i andra ämnen än ämnesgruppens.

Utskottet föreslär, med hänvisning till vad utskottet redovisat, att riks­dagen lämnar utan erinran vad föredragande statsrådet anfört om undervis­ning och betygsättning i orienteringsämnen på grundskolans högstadium.

3. Översyn av regleringen för grundskolan och anslutande skolformer

Föredragande statsrådet anför att en del föreskrifter i skolförordningen som avses bli införda i en särskild utbildningsförordning grundas på tidiga­re beslut av riksdagen. Detsamma gäller vissa föreskrifter i andra skolför­fattningar. Det kan visa sig naturligt och angeläget att göra smärre sakliga ändringar i sådana föreskrifter. Regeringen bör därför inhämta riksdagens medgivande att, utan hinder av riksdagens tidigare beslut, i samband med översynen av regleringen för grundskolan och anslutande skolformer göra de smärre sakliga förändringar som bedöms som befogade. ' Utskottet föreslår att riksdagen lämnar det begärda medgivandet.

4. Skolstart vid sex års ålder

Enligt motion 1986/87: Ub340 (c) bör riksdagen uttala att tiden nu är inne
att låta barn börja skolan vid sex års ålder. En fidigareläggning av skolstar­
ten förutsätter enligt motion 1986/87: Ub827 (fp) yrkande 1 att man under
hela lågstadiet utgår frän det enskilda barnets mognadsnivå, mofivafion,
behov och förutsättningar när kunskaper lärs in och olika färdigheter,
tränas. Barn i sexårsäldern bör få delaktighet i en välstrukturerad pedago­
gisk verksamhet med successiva inlärningsmål. En sådan verksamhet sker
bäst inom ramen för grundskolan, som bör bli tioårig. Ett principbeslut om
skolstart vid sex års ålder bör fattas nu. I motion 1986/87: Ub812 (m)
yrkandena 8 och 9 föreslås att skolstarten sänks till sexårsåldern. Lågsta­
diet bör vara årskurslöst och omfatta tre är för flertalet och fyra är för dem     30

 

som behöver en lågstadiefid av sådan omfattning. Ett särskilt statsbidrag     UbU 1986/87:12

bör utgå till kommuner som vill starta en försöksverksamhet med sänkt

skolstartsålder.

Den kommunala barnomsorgen omfattar daghem, familjedaghem, del­tidsgrupp och öppen förskola. Vid årsskiftet 1985 -1986 var 50 % av samtli­ga barn i åldern 0—6 år inskrivna i daghem, deltidsgrupp eller familje­daghem. Av dessa barn var 17,7% i familjedaghem. Antalet skolor med lågstadium i riket var är 1986 drygt 4000.1 dag bedrivs försöksverksamhet med samverkan mellan vissa barnomsorgsinstitufioner och vissa skolor med lågstadium.

Frågor om skolstartsålder bereds för närvarande inom regeringskansliet: I avvaktan på resultatet av denna beredning bör riksdagen inte göra något uttalande om försök med en särskild pedagogisk verksamhet för sexåringar inom ramen för grundskolan eller om tidpunkt för skolstart. Med hänvis­ning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Ub340, 1986/87:Ub812 yrkandena 8 och 9 och 1986/87:Ub827 yrkande I.

5. Översyn av statsbidragssystemet för grundskolan

I motionerna 1986/87: Ub827 (fp) yrkande 22 och 1986/87: Ub828 (m) yr­kande 1 begärs förslag till ett nytt elevbaserat statsbidragssystem för grundskolan. Ett elevanknutet statsbidrag bör kunna kompletteras med skatteutjämningsbidrag för de glesbygdskommuner som har särskilda kost­nader för sitt skolväsende. Enligt motion 1986/87: Ub817 (c) yrkandena 6 och 7 bör ett nytt statsbidragssystem skapa förutsättningar för att behålla så många skolenheter som möjligt.

Utskottet erinrar om att beredningsunderlaget (Ds U 1987:1) Ansvars­fördelning och styrning på skolområdet innehåller en principanalys i vad gäller den ekonomiska styrningen av skolan. Både ett system med bidrag per elev och ett system med basresurserdiskuteras. Med hänvisning till att grundskolans statsbidragsfråga skall bli föremål för överväganden på grundval av detta beredningsunderlag i en parlamentarisk beredning före­slår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1986/87: Ub817 yrkandena 6 och 7, 1986/87: Ub827 yrkande 22 och 1986/87: Ub828 yrkande 1.

6. Anslaget särskilda insatser inom skolområdet

Enligt föredragande statsrådet bör det nuvarande anslaget Regionala åtgär­
der för elever med handikapp, delar av de nuvarande anslagen Särskilda
åtgärder i grundskolan och Särskilda åtgärder i gymnasieskolan samt de
resurser för särskild undervisning som för närvarande utgår under anslaget
Bidrag till driften av grundskolor m. m. föras fill ett nytt anslag Särskilda
insatser inom skolområdet. Det nya anslaget beräknas fill 192,7 milj. kr.
Anslagen Regionala åtgärder för elever med handikapp. Särskilda åtgärder
i grundskolan och Särskilda åtgärder i gymnasieskolan upphör därmed.
Genom att enbart 75 milj. kr. förs över från det nuvarande anslaget Särskil­
da åtgärder i grundskolan uppstår en besparing som statsrådet beräknar till      31

 

149 milj. kr. Överföringen från det nuvarande anslaget Särskilda åtgärder i     UbU 1986/87:12 gymnasieskolan har beräknats till 4,4 milj. kr. Besparingen på sistnämnda anslag har därvid beräknats till 20 milj. kr.

Riksdagen bereds vidare tillfälle att ta del av vad föredragande statsrådet anfört om tilldelning och användning av medel för särskilda insatser inom skolområdet (prop. s. 85-87).

I motion 1986/87: Ub828 (m) yrkandena 11 och. 12 föreslås - i stället för föreslaget nytt anslag — att ett anslag B 11. Regionala åtgärder för elever med handikapp om 16,1 milj. kr. förs upp pä riksstaten och att 166,1 milj. kr. förs över till grundskoleanslaget (anslagsposten Särskild undervisning samt förstärkningsresursér). Enligt motion 1986/87:Ub817 (c) yrkande 23 bör anslaget Bil. Särskilda insatser pä skolområdet tillföras 169 milj. kr., varav 149 milj. kr. avser grundskolan och 20 milj. kr. gymnasieskolan. Förslag av motsvarande innebörd förs fram i motionerna 1986/87: Ub304 (c) yrkande 2 och 1986/87: Ub328 (c) yrkande 1. I motion 1986/87:Ub338 (s) yrkande 1 föreslås avslag på den i budgetpropositionen föreslagna besparingen om 149 milj. kr. för grundskolans del under förutsättning att anslaget till statsbidrag till lärarlöner nedräknas och/eller periodiseringen av förskott på statsbidragen till kommunernas skolverksamhet förändras sä att en motsvarande besparingseffekt uppnäs.

Utskottet föreslår pä grundval av-gjorda överväganden att förevarande anslag ökas med 100 milj. kr. jämfört med.budgetpropositionen och att riksdagen med anledning av budgetpropositionen' och motionerna 1986/ 87:Ub304 yrkande 2, 1986/87: Ub328.yrkande 1, 1986/87: Ub338 yrkande 1 och 1986/87:Ub817 yrkande 23 och med avslag på motion 1986/87:Ub828 yrkandena 11 och 12 för budgetåret 1987/88 anvisar 292700000 kr. till Särskilda insatser inom skolområdet.

Det tillskott av medel som härigenom tillförs anslaget bör fördelas till kommuner med behov av resursfillskott för undervisning av handikappade elever eller elever med andra särskilda behov. Medlen bör i likhet med vad som gällde budgetåret 1986/87 för anslagen Särskilda åtgärderi grundsko­lan och Särskilda åtgärder i gymnasieskolan fördelas så att en större andel går till storstadslänen. Länsskolnämnderna bör vid sin fördelning av med­len utgå från en helhetsbedömning av situationen inom grundskolan i varje kommun och därvid väga samman olika faktorer som kan vara kriterier pä att kommunen har särskilt behov av bidragen. Den resurs som kommun får bör inom kommunen fördelas med utpräglad behovsinriktning. Vad utskot­tet anfört om tilldelning och användning av medel under detta anslag bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

7. Förstärkningsresursen   .

I propositionen föreslås att den del av förstärkningsresursen som skall
användas till annan verksamhet under skoldagen än undervisning minskas
med 0,0134 till 0,1006 veckotimmar per elev. Detta motsvarar en besparing
om 71 milj. kr. Regeringen begär riksdagens godkännande av minskningen.
I motion 1986/87: Ub828 (m) yrkande 16 biträds regeringens förslag om
en minskning av förstärkningsresursens ■ icke-undervisningsbundna del  .32

 

samtidigt som motionärerna föreslår att förstärkningsresursens undervis-     UbU 1986/87:12 ningsbundna del höjs med 101 milj. kr. I samma motion yrkande 2 föreslås att förstärkningsresursen skall kunna användas mer fritt än i dag, t. ex. för en generell minskning av klasstorlekarna om detta bedöms bäst stå i överensstämmelse med elevernas behov.

I motion 1986/87: Ub827 (fp) yrkandena 12 samt 13 delvis yrkas avslag på en minskning av förstärkningsresursen och föreslås en höjning av för­stärkningsresursen med 270 milj. kr. jämfört med regeringens förslag. Enligt samma motion yrkandena 9 och 14 bör förstärkningsresursen i ökad utsträckning användas för att temporärt bilda mindre undervisningsgrup­per eller särskild undervisningsgrupp för elever som ständigt saboterar den vanliga klassundervisningen. Enligt motion 1986/87: Ub817 (c) yrkande 27 bör förstärkningsresursen filiföras 71 milj. kr. till fria aktiviteter inom skoldagens ram. 1 motion 1986/87: Ub338 (s) yrkande 3 yrkas avslag pä den föreslagna minskningen av förstärkningsresursen om 71 milj. kr. under förutsättning att anslaget till statsbidrag till lärarlöner nedräknas och/eller periodiseringen av förskott på statsbidragen till kommunernas skolverk­samhet förändras så att en motsvarande besparingseffekt uppnås.

Utskottet föreslår på grundval av gjorda överväganden att den del av förstärkningsresursen som skall användas till annan verksamhet under skoldagen än undervisning bör ökas med 0,0101 till 0,1107 veckotimmar per elev jämfört med förslaget i budgetpropositionen. Detta motsvarar en ökning om 53 milj. kr. Beträffande användningen av förstärkningsresursen hänvisar utskottet till vad som anförts i betänkandet UbU 1984/85:16 s. 12. Den bör självfallet kunna användas att temporärt bilda mindre undervis­ningsgrupper eller s. k. särskild undervisningsgrupp (Lgr 80, s. 55). Ut­skottet föreslår att riksdagen med anledning av budgetpropositionen och mofionerna 1986/87: Ub338 yrkande 3 och 1986/87: Ub817 yrkande 27 och med avslag på motionerna 1986/87: Ub827 yrkandena 9, 12, 13 delvis och 14 och 1986/87: Ub828 yrkandena 2 och 16 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

8. Basresursmedeltal för mellanstadiet

För mellanstadiets del har riksdagen lagt fast en norm för medeltalet elever per basresurs (prop. 1980/81:20, UbU 1980/81:15, rskr. 1980/81:120). Re­geringen har den 18 december 1986 efter riksdagens bemyndigande beslu­tat att medeltalet elever per basresurs på mellanstadiet skall sänkas från 23,0 till 22,86 för budgetåret 1987/88. 1 propositionen föreslås att samma basresursmedeltal skall gälla för mellanstadiet läsåren 1988/89-1990/91.

I motion 1986/87: Ub817 (c) yrkandena 5 och 26 anförs att det särskilda basresursmedeltalet för mellanstadiet bör avskaffas. Även i motion 1986/ 87:Ub221 (c) yrkande 3 föreslås minskning av klassernas storlek. Enligt motion 1986/87: Ub806 (c) yrkande 4 bör små skolenheter behållas. Enligt motion 1986/87: Ub828 (m) yrkande 17 bör basresursmedeltalet för mellan­stadiet sänkas till 22,58. Enligt motion 1986/87: Ub240 (vpk) yrkande 4 delvis bör basresursmedeltalet för mellanstadiet sänkas till 22,72.

Utskottet föreslår på grundval av gjorda överväganden att normen för       33

3   Riksdagen 1986/87. 14 saml. Nr 12

 

riksmedeltalet elever per basresurs på mellanstadiet för budgetåret 1988/89     UbU 1986/87:12

sänks till 22,72. Regeringen bör besluta härom. Normeringen av medeltalet

elever per basresurs på mellanstadiet bör på sikt successivt avvecklas.

Vad utskottet här har anfört bör riksdagen med bifall till motion 1986/

87: Ub240 yrkande 4 delvis och med anledning av budgetpropositionen och

mofionerna 1986/87:Ub221 yrkande 3, 1986/87:Ub806 yrkande 4, 1986/

87:Ub817 yrkandena 5 och 26 och 1986/87: Ub828 yrkande 17 som sin   .

mening ge regeringen tillkänna.

9. Beräkning av skolledningsresurser .

Enligt propositionen bör det vid beräkning äv poäng för skolledningsre­surser i en kommun fä medräknas klass frän specialskola för döva och hörselskadade elever som förlagts till en grundskola, på samma sätt som sker beträffande klass av särskola. Riksdagen föreslås godkänna en sådan ordning. Utskottet tillstyrker förslaget.

10.      Samlad skoldag

1 proposifionen föreslås att riksdagen skall godkänna en indragning av nuvarande statsbidrag till samlad skoldag. 1 stället beräknas 25 milj. kr. för utvecklingsarbete med frågor rörande den icke timplanebundna delen av skoldagen. Detta innebär en besparing om 11,2 milj. kr. jämfört med de kostnader staten tidigare haft för samlad skoldag.

I mofionerna 1986/87:Ub817 (c) yrkandena 28 och 29, 1986/87:Ub827 (fp) yrkande 6 delvis och 1986/87: Ub828 (m) yrkande 13 yrkas avslag på regeringens förslag om 25 milj. kr. som bidrag för utveckling av en samlad skoldag. Bidraget bör dras in. En motsatt uppfattning förs fram i motion 1986/87:Ub338 (s) yrkande 2. Enligt motionärerna bör regeringens förslag om en besparing om 11,2 milj. kr. pä anslagsposten avslås under förutsätt­ning att anslaget till statsbidrag till lärarlöner nedräknas och/eller periodiseringen av förskott på statsbidragen till kommunernas skolverk­samhet förändras sä att en motsvarande besparingseffekt uppnås.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om ett bidrag om 25 milj. kr. för utvecklingen av en samlad skoldag och föreslår att riksdagen med avslag pä mofionerna 1986/87: Ub338 yrkande 2, 1986/87: Ub817 yrkandena 28 och 29, 1986/87: Ub827 yrkande 6 delvis och 1986/87: Ub828 yrkande 13 godkänner vad som förordats i proposition 1986/87:100.

11.      Lokalt utvecklingsarbete på mellanstadiet

För närvarande utgår ca 32 milj. kr. för lokah utvecklingsarbete pä lågsta­
diet. Resurserna bör enhgt föredragande statsrådet föras över till mellan­
stadiet. Överföringarna bör göras i tvä etapper så att nästa budgetär 16
milj. kr. anslås för ändamålet och budgetaret därefter ytterligare lika
mycket. Detta'leder till en engängsbesparing under budgetåret 1987/88 om
ca 16 milj. kr. Det föreslås att riksdagen godkänner detta.
Enligt motion  1986/87:Ub8l7 (c) yrkaride 31 bör bidraget till lokalt            34

 

utvecklingsarbete på mellanstadiet tillföras 16 milj. kr., det belopp som     UbU 1986/87:12 motsvarar engängsbesparingen. Enligt motion 1986/87: Ub828 (m) yrkan­dena 14 och 15 bör av de medel som beräknas för lokalt utvecklingsarbete på mellanstadiet 5 350000 kr. användas för detta ändamål och 10650000 kr. för fortbildning i matematik för mellanstadielärare.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag beträffande bidrag till lokalt utvecklingsarbete på mellanstadiet och föreslår att riksdagen med avslag' på motionerna 1986/87:Ub817 yrkande 31 och 1986/87:Ub828 yrkandena 14 och 15 godkänner vad som förordats i proposition 1986/87:100. Utskot­tet erinrar samtidigt om vad föredragande statsrådet anfört orn fortbildning i rriatematik för lärare pä mellanstadiet (prop. s. 50).

12.      Bidrag till matematikundervisningen i skolan

I proposifionen beräknas sammanlagt 12 milj. kr. för detta ändamål. Utskottet fillstyrker förslaget.

13.      Fristående skolor

1 motion 1986/87:111)253 (c) hemställs att riksdagen uttalar att statsbidrag bör utgå till Bladins skola och Mariaskolan, båda i Malmö. Detsamma yrkas i motion 1986/87: Ub203 (m) för Bladins skola och i motionerna 1986/ 87:Ub219 (m) och 1986/87:Ub315 (fp) yrkande 4 delvis för Mariaskolan. I motion 1986/87: Ub315 yrkande 4 delvis hemställs att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna att Höglandsskolan i Stockholm bör få statsbidrag.

Det är regeringen som prövar frågan om statsbidrag till fristående skola utifrån de rikthnjer som har angetts av riksdagen. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionerna 1986/87: Ub203, 1986/87: Ub219, 1986/ 87:Ub253 och 1986/87:Ub315 yrkande 4 delvis, vilka avser eU uttalande om bidrag till Bladins skola och Mariaskolan.

Riksdagen bör likaledes avslå motion 1986/87: Ub315 yrkande 4 delvis som rör ett uttalande om bidrag till Höglandsskolan.

14.      Anslaget Bidrag till driften av grundskolor m. m.

1 propositionen föreslås att riksdagen fill Bidrag fill driften av grundskolor m. m. anvisar ett förslagsanslag av 15017000000 kr.

Utöver de budgetförslag som tidigare redovisats från motion 1986/
87:Ub828 (m) föresläs i motiorien sänkt bidrag fill hemspråksundervisning
och lokal skolutveckling samt överföring av medel till särskild undervis­
ning (yrkandena 19-21). Anlaget bör föras upp m.ed 15183600000 kr.
(yrkande 22). Tidigare redovisade förslag från motion 1986/87: Ub827 (fp)
yrkande 13 delvis innebär en uppräkning av anslaget med'245 milj. kr.
Enligt motion 1986/87: Ub240 (vpk) yrkande 4 delvis bör anslaget Bidrag
till driften av grundskolor m.m. räknas upp nied 340 milj. kr. Utöver de
budgetförslag som tidigare redovisats från motion 1986/87:Ub817 (c) före­
slås en ökning av anslaget, med 350 milj. kr. för att kompensera för          35

 

uteblivna statsbidrag på grund av elevminskningen (yrkandena 17, 24 och     UbU 1986/87:12 25). Enligt motion 1986/87: Ub221 (c) yrkande 4 bör anslaget räknas upp med 400 milj. kr.

Utskottet kan inte ställa sig bakom förslaget i motion 1986/87: Ub828 om sänkt bidrag till hemspråksundervisning och lokal skolutveckling. Utskot­tet erinrar om riksdagens beslut våren 1985 om hemspråksundervisning i bl. a. grundskolan (UbU 1984/85:12, rskr. 1984/85:149). I det föregående har utskottet avstyrkt förslag om att föra över medel avseende särskild undervisning till förevarande anslag. Med hänvisning härtill och till vad utskottet i det föregående har förordat föreslår utskottet att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:100 och med anledning av motion 1986/ 87:Ub240 yrkande 4 delvis samt med avslag pä mofionerna 1986/87: Ub221 yrkande 4, 1986/87:Ub817 yrkandena 17, 24 och 25, 1986/87:Ub827 yr­kande 13 delvis och 1986/87: Ub828 yrkandena 19, 20, 21 och 22 fill Bidrag fill driften av grundskolor m.m. för budgetåret 1987/88 anvisar 15070000000 kr.

15.      Ytterligare anslag på riksstaten

I mofion 1986/87: Ub827 (fp) yrkande 6 delvis föreslås att riksdagen för upp ett nytt anslag på riksstaten om 25 milj. kr., benämnt Bidrag till driften av små skolor.

Utskottet avstyrker motionsyrkandet och hänvisar till vad som i det föregående har anförts om ett sänkt basresursmedeltal på mellanstadiet m.m.

16.      Övrigt

Utskottet föreslår att riksdagen avslår motion 1986/87: Ub204 (s) om till­sättningen av lärartjänster (uppsägningstid för lärare) med hänvisning till vad som anförts i betänkandet UbU 1986/87:5 s. 3.

Utskottet föreslår att riksdagen avslår motion I986/87:Ub221 (c) yr­kande 6 om praktiska och estetiska ämnen med hänvisning till vad som anförts i betänkandet UbU 1986/87:2 s. 7-9.

Utskottet föreslår att riksdagen avslår motion 1986/87: Ub278 (fp) om ämnet datalära i skolförordningen med hänvisning till vad som anförts i betänkandet UbU 1986/87:5 s. 3-4.

Utskottet föreslår att riksdagen avslår motion 1986/87:,Ub279 (fp) om ämnet maskinskrivning i grundskolan med hänvisning till vad som anförts i betänkandet UbU 1986/87:2 s. 12.

Utskottet föreslår att nksdagen avslår motion 1986/87: Ub287 (fp) om ändring av skolförordningen såvitt avser vissa lärartjänster med hänvis­ning till vad som anförts i betänkandet UbU 1986/87:5 s. 3-4.

Utskottet föreslär aU riksdagen avslår motion 1986/87: Ub289 (fp) om   . delad klass i ämnet bild med hänvisning till vad som anförts i betänkandet UbU 1985/86:14 s. 14.

Utskottet föreslår slutligen att riksdagen avslår mofionerna 1986/
87:Ub306 (fp) och 1986/87: Ub344 om trafikutbildningen i skolan med
hänvisning fill vad som anförts i betänkandet UbU 1986/87:2 s. 15.            36

 

Hemställan                                                                 UbU 1986/87:12

Åberopande det anförda hemställer utskottet

1.            beträffande viss läroplansöversyn

att riksdagen avslår mofionerna 1986/87: Ub330 yrkandena 2 och 3, 1986/87:Ub812yrkandenal,2, 3,4, 6, 10 och 14 och 1986/87:Ub817 yrkandena 2 och 3,

2.         beträffande årskurslösa klasser för individualiserad undervis­
ning

att riksdagen avslår mofion 1986/87: Ub331,

3.            beträffande hemuppgifter m.m.

att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub28l yrkandena 2 b, 2 c och 2d,

4.         beträffande undervisning och betygsättning i orienteringsäm­
nena på grundskolans högstadium

att riksdagen lämnar utan erinran vad som anförts i proposition 1986/87:100,

5.            beträffande vissa författningsändringar

att riksdagen medger att smärre sakliga ändringar görs i samband med översyn av regleringen för grundskolan och anslutande skol­former i enlighet med vad som anförts i proposition 1986/87:100,

6.            beträffande skolstart vid sex års ålder m.m.

att riksdagen avslår mofionerna 1986/87: Ub340, 1986/87: Ub812 yr­kandena 8 och 9 och 1986/87:Ub827 yrkande I,

7.            beträffande översyn av statsbidragssystemet

att riksdagen avslår motionerna 1986/87: Ub817 yrkandena 6 och 7, 1986/87: Ub827 yrkande 22 och 1986/87: Ub828 yrkande 1,

8.            beträffande anslagsbeloppet

att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:100 och mofio­nerna 1986/87:Ub304 yrkande 2, 1986/87: Ub328 yrkande 1, 1986/ 87:Ub338 yrkande 1 och 1986/87:Ub817 yrkande 23 och med avslag på motiori 1986/87: Ub828 yrkaridena 11 och 12 till Särskilda insatser inom skolområdet för budgetåret 1987/88 anvisar ett anslag av 292700000 kr.,

9.            beträffande tilldelning och användning av vissa medel

att riksdagen som sin mening ger regeringen fill känna vad utskottet anfört,

10.           beträffande förstärkningsresursen

att riksdagen med anledriing av propositiori 1986/87:100 och motio-nerna 1986/87: Ub338 yrkande 3 och 1986/87: Ub817 yrkande 27 och med avslag på motionerna 1986/87: Ub827 yrkandena 9, 12, 13 delvis och 14 och 1986/87: Ub828 yrkandena 2 och 16 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

11.           beträffande basresursmedeltal för mellanstadiet

37

att riksdagen med bifall fill motion 1986/87: Ub240 yrkande 4 delvis och med anledning av proposition 1986/87:100 och mofionerna 1986/ 87:Ub221 yrkande 3, 1986/87:Ub806 yrkande 4, l986/87:Ub817 yr­kandena 5 och 26 och 1986/87: Ub828 yrkande 17 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

•   4   Riksdagen 1986/87. 14 saml. Nr 12

12.   beträffande poängberäkning av klass från specialskola som     UbU 1986/87:12
förlagts till skolanläggning för grundskola

att riksdagen godkänner vad som förordats i proposition 1986/ 87:100,

13.   beträffande indragning av nuvarande statsbidrag till samlad
skoldag och ett utvecklingsbidrag för samma ändamål

att riksdagen med avslag pä motionerna 1986/87: Ub338 yrkande 2, 1986/87:Ub817 yrkandena 28 och 29, 1986/87:Ub827 yrkaride 6 del­vis och 1986/87:Ub828 yrkande 13 godkänner vad som förordats i proposition 1986/87:100,

14.   beträffande bidrag till lokalt utvecklingsarbete på'mellansta-
• diet

att riksdagen med avslag pä motionerna 1986/87: Ub817 yrkande 31 och 1986/87:Ub828 yrkandena 14 och 15 godkänner vad som föror-' dats i proposifion 1986/87:100,

15.    beträffande bidrag till matematikundervisningen i skolan

att riksdagen godkänner vad som förordats i proposition 1986/ 87:100,

16. beträffande uttalande om bidrag till Bladins skola och Maria-
skolan

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Ub203, 1986/87:Ub219, 1986/87: Ub253 och 1986/87: Ub315 yrkande 4 delvis,

17.  beträffande uttalande om bidrag till Höglandsskolan att riksdagen avslår motion 1986/87: Ub315 yrkande 4 delvis,

18.  beträffande anslagsbeloppet

att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:100 och med anledning av motion 1986/87: Ub240 yrkande 4 delvis samt med avslag på motionerna 1986/87:Ub221 yrkande 4, 1986/87:Ub817 yrkandena 17, 24 och 25, 1986/87: Ub827 yrkande 13 delvis och 1986/ 87:Ub828 yrkandena 19, 20, 21 och 22 tiW,Bidrag till driften av grundskolor m. m. för budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag av 15070000000 kr.,

19.    beträffande ett nytt anslag på riksstaten

att riksdagen avslår motion 1986/87: Ub827 yrkande 6 delvis,

20.  beträffande tillsättning av lärartjänster att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub204,

21.  beträffande praktiska och estetiska ämnen

att riksdagen avslår motion 1986/87: Ub221 yrkande 6,

22. beträffande datalära i skolförordningen
a« riksdagen avslår motion 1986/87: Ub278,

22. beträffande maskinskrivning i gruridskolan a« riksdagen avslår motion 1986/87: Ub279,

24. beträffande ändring av skolförordningen såvitt avser vissa
lärartjänster

aU riksdagen avslår motion 1986/87: Ub287,

25. beträffande delad klass i ämnet bild
åU riksdagen avslår motion 1986/87: Ub289,

38

 

26. beträffande trafikutbildning i skolan                              UbU 1986/87:12

att riksdagen avslår motionerna 1986/87: Ub306 och 1986187: Ub344.

Stockholm den 9 april 1987

På utbildningsutskottets vägnar

Pär Granstedt

Närvarande: Pär Granstedt (c), Helge Hagberg (s), Birgitta Rydle (m),    '

Lars Svensson (s), Ylva Annerstedt (fp), Göran Allmér (m), Barbro Nils­son (s), Margareta Hemmingsson (s), Birger Hagård (m), Marita Bengtsson (s), Larz Johansson (c), Björn Samuelson (vpk), Kerstin Keen (fp), Kaj Larsson (s) och Rinaldo Karlsson (s).

Reservationer

1. En särskild utredning på utbildningsområdet (punkt 1,
mom. 2)

Pär Granstedt (c), Larz Johansson (c) och Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 böljar "En av" och på s. 7 slutar "olika högskoleregionerna" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att tiden nu är inne för att filisätta en pariamentarisk
utbildningspolitisk utredning. I den pågående samhällsutvecklingen är kra­
vet på gedigen kunskap hos så mänga som möjligt särskilt markant. Kom­
plexiteten i samhället ökar kraven på kunnande, varför frågor om kvalitet i
utbildningen måste sättas i centrum för utredningsarbetet. Utbildningsre­
surserna bör enligt motionärerna fördelas över landet så att utbildningsut­
budet blir fillgängligt för alla. Eftersom Sverige nu är på väg in i kunskaps­
samhället behövs ett decentraliserat utbildningsväsende. I detta utred­
ningssammanhang bör samtidigt göras en övergripande översyn av gymna­
sieskolan. Vad utskottet anfört bör riksdagen med bifall till motion 1986/
87:Ub801 och med anledning av mofion 1986/87: Ub242 yrkande 1 som sin
mening ge regeringen till känna.                                                   '

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande en särskild utredning på utbildningsområdet att riksdagen med bifall till motion 1986/87: Ub801 och med anled­ning av motion 1986/87: Ub242 yrkande 1 som sin mening ger rege­ringen till känna vad utskottet anfört,

2. Elev-och föräldrainflytande i skolan (punkt 1, mom. 3)

Pär Granstedt (c), Larz Johansson (c) och Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som pä s. 7 börjar "Frågor om" och pä s. 8 slutar "riksdagens sida" bort ha följande lydelse:

För att skolans inre demokrati skall förbättras är det enligt utskottets   '
mening angeläget att skolstyrelse delegerar beslut till brukarna så långt  '   39

 

som möjligt. Skolledning, lärare och övrig personal, elever och föräldrar,     UbU 1986/87:12

bör ha ett ansvar för att inom givna ramar låta ett demokratiskt arbetssätt

genomsyra allt arbete i skolan. Eleverna bör således i takt méd stigande

ålder och mognad få ta ett eget större ansvar för vad som sker i skolan.

Regeringen bör fä i uppdrag att lägga fram förslag till anordningar som

möjliggör detta. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse: 3. beträffande elev-och föräldrainflytande i skolan att riksdagen med bifall till mofionerna 1986/87:Ub281 yrkande 2 h och 1986/87:Ub817 yrkande 4 och med avslag på motion 1986/ 87:Ub827 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Elev- och föräldrainflytande i skolan (punkt 1, mom. 3)

Ylva Annerstedt (fp) och Kerstin Keen (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som pä s. 7 börjar "Frågor om" och på s. 8 slutar "riksdagens sida" bort ha följande lydelse: .

Utskottet har uppfattningen att skolledning, lärare och övrig personal, elever och föräldrar bör få ett stort ansvar för att ett demokratiskt arbets­sätt genomsyrar allt arbete i skolan. Med stöd av bl. a. erfarenheter från Danmark och Finland bör försöksverksamhet påbörjas med lokala led­ningsorgan för varje enskild skola. Ledningsorganet bör bestå av en styrel­se sammansatt av personal, föräldrar och elever (adjungerade fram fill 16 års ålder) med rektor som ordförande. Styrelsen bör kunna överta rektors beslutsbefogenhet och rektor fä en verkställande funktion. Ingen föränd­ring bör ske med avseende på skolstyrelsens polifiska uppgift eller medbe­stämmandelagen. Regeringen bör få i uppdrag att utforma bestämmelser för en sådan försöksverksamhet. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen fill känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse: 3. beträffande elev- och föräldrainflytande i skolan att riksdagen med bifall till mofion 1986/87:Ub827 yrkande 3 och med anledning av motionerna 1986/87:Ub281 yrkande 2 h och 1986/ 87:Ub817 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

4. Polisanmälan av brott i skolan (punkt I, mom. 5)

Ylva Annerstedt (fp) och Kerstin Keen (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar "Någon allmän" och slutar "anmälan (SOS-FS[S] 1978:4)" bort haföljande lydelse:

Utöver vad utskottet här har anfört är det angeläget att framhålla att
skolan aldrig får bli en "straffri zon". I de fall våldet i skolan är att              40

 

jämställa med misshandel måste skolledare ha ansvar för att detta anmäls     UbU 1986/87:12

fill polisen och de sociala myndigheterna. Det finns i dag en strävan inom

skolan att försöka lösa våldsproblem utan att blanda in polis. Utskottet

anser att detta är en missriktad ambition. I de fall en misshandel har ägt

rum i skolan får ansvariga skolledare inte undanhålla detta för polisen utan

bör tvärtom ta ansvar för att brottet anmäls.

Utskottet finner det angeläget att påminna om att när polisen inleder en undersökning av brott där barn och ungdomar är inblandade kopplas de sociala myndigheterna in, och dessa kan därefter medverka till att den unge får stöd pä erforderligt sätt. Möjligheten att införa en skyldighet för skolledare att polisanmäla brott i skolan bör övervägas inom regerings­kansliet inom ramen för en komplettering av skollagen. Vad utskottet sålunda har anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar "Med hänvis­ning" och slutar " 1986/87:Ub827 yrkande 7" bort ha följande lydelse:

Med hänvisning till vad som anförts föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Ub249, 1986/87:Ub269, 1986/87:Ub271, 1986/ 87:Ub298, 1986/87:Ub330 yrkande 1, I986/87:Ub332, 1986/87:Ub334 och -1986/87:Ub817 yrkande 1.

Vad utskottet anfört om skyldighet för skolledare att polisanmäla brott i skolan bör riksdagen med bifall till motion 1986/87 :Ub827 yrkande 7 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 5 bort haföljande lydelse: 5. beträffande mobbning bland elever m. m. au riksdagen avslår motionerna 1986/87:Ub249, 1986/87:Ub269, 1986/87:Ub271, 1986/87:Ub298, 1986/87:Ub330 yrkande 1, 1986/ 87:Ub332, 1986/87:Ub334 och 1986/87:Ub817 yrkande 1 samt med bifall till motion 1986/87:Ub827 yrkande 7 som sin mening ger rege­ringen till känna vad utskottet anfört om polisanmälan av brott i skolan,

5. Stimulansbidrag för inköp av läromedel m. m. (punkt 1, mom. 10)

Pär Granstedt (c) och Larz Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar "Den i" och slutar "yrkande 16" bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att tillgängen och kvaliteten på läroböcker och
andra hjälpmedel i skolan är ofillfredsställande. Läroboksbeståndet är i
många kommuner katastrofalt dåligt. Utskottet är medvetet om att lärome­
del i skolan är en kommunal angelägenhet men anser frågan så viktig att
statsmakterna också måste ta ett ansvar härvidlag. Utskottet föreslår att
regeringen utformar ett förslag till ett särskilt stimulansbidrag i syfte att
förbättra kommunernas läromedelsanskaffning. För det närmaste budget­
året vill utskottet för sin del föreslå att särskilt stimulansbidrag för detta    41

 

ändamål förs upp på riksstaten. Anslaget bör för det första budgetåret tas     UbU 1986/87:12 upp med 25000000 kr.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. beträffande stimulansbidrag för inköp av läromedel m.m. att riksdagen med bifall till mofion. 1986/87:Ub817 yrkande 16 och med anledning av motion 1986/87:Ub241 yrkandena 1 och 2 till Stimulansbidrag för inköp av läromedel för budgetåret 1987/88 anvi­sar ett reservationsanslag av 25000000 kr.,

6. Stimulansbidrag för inköp av läromedel m. m. (punkt I,
mom. 10)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s: 15 börjar "Den i" och slutar "yrkande 16" bort haföljande lydelse:

Utskottet konstaterar att tillgängen och kvaliteten på läroböcker, och
andra hjälpmedel i skolan är otillfredsställande. Riksdagen bör därför
besluta om ett femårigt reiuvesteririgsprogram för att åstadkomma en
bättre läromedelssituation i skolan. Staten bör ärligen anvisa 100 milj. kr.
som ett 50-procentigt sfimulansbidrag för inköp av läromedel. Även lokal­
situationen i skolan är otillfredsställande. Utskottet föreslär därför att
riksdagen beslutar om ett femårigt reinvésteringsprogram om 300 milj. kr.
per år för om- och tillbyggnad av skollokaler. Även detta stimulansbidrag
bör vara så utformat att staten betalar hälften av dé kostnader kommun får
vid om- och tillbyggnad av skollokaler. Utskottet föreslår att riksdagen för
upp ett nytt reservationsanslag om 400000Ö00 kr. på riksstaten benämnt
Stimulansbidrag för inköp av läromedel samt för om- och fillbyggnad av
skollokaler.                                            '

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. beträffande Stimulansbidrag för inköp av läromedel m. m. att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub241 yrkandena 1 och 2 och med anledning av motion 1986/87:Ub817 yrkande 16 till Stimu­lansbidrag för inköp av läromedel samt för om-och tillbyggnad av skollokaler för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag av 400000000 kr.,

7. Skolmåltider (punkt I, mom. 11)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar "Utskottet vill" och slutar "3 avstyrks" bort haföljande lydelse:  ,

Utskottet anser att det bör skrivas in i skollagen att eleverna i skolan­
skall erbjudas kostnadsfria skolmåltider. Regeringen bör förelägga riksda­
gen förslag till komplettering av skollagen i denna del. Detta bör riksdagen
med bifall till motion 1986/87:Ub241 yrkande 3 som sin mening ge regering­
en till känna.                                                                                    42

 

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse: .        UbU 1986/87:12

11. beträffande skolmåltider att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub241 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

8. Vissa förslag rörande fristående skolor (punkt 1, mom. 13)

Pär Granstedt (c), Birgitta Rydle (m), Ylva Annerstedt (fp), Göran Allmér (m), Birger Hagård (m), Larz Johansson (c) och Kerstin Keen (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar "Nivån på" och på s. 18 slutar "yrkandena 18 och 20" bort ha följande lydelse:

Endast ett fåtal elever går i fristående skolor med statligt stöd. När det gäller grundskolenivån är det 5 promille av alla skolpliktiga elever. Den kommunala skolan är nu så väl utvecklad att den tål den konkurrens som fristående skolor kan innebära. Utskottet hävdar som sin uppfattning att fler fristående skolor skulle ha en positiv inverkan på den pedagogiska utvecklingen i landet. Även om det kan sägas att det inte föreligger någon juridisk skyldighet för det allrnänna att ekonomiskt eller pä annat sätt stödja fristående skolor, kan stat och kommun emellertid inte utan vidare . friskriva sig från ett moraliskt ansvar för att friheten att välja skola också kan utnyttjas.

Enligt utskottets mening skall de fristående skolorna när det gäller statligt stöd inte bedömas pä basis av vad de tillför det offenfiiga skolvä­sendet utan på basis av vad de ger elever och föräldrar. Sveriges antagande av FN:s och Europarådets konventioner om fri- och rättigheter attutforma undervisningen är skäl nog för stöd fill en' fristående skola, om denna uppfyller skollagens krav för godkännande. Om friheten att välja skola också skall ges ett reellt innehåll förutsätter detta ett ekonomiskt stöd från . det allmänna.

En jämförelse kan för övrigt göras med barnomsorgsområdet, där stat­ligt bidrag utgår till daghem eller fritidshem som har enskild huvudman och som är upptaget i kommuneris barnomsorgsplan. Samtidigt som utskottet förordar att fristående skolor som godkänts för skolpliktens fullgörande i princip skall vara berättigade till statligt stöd, anser emellertid utskottet det naturligt att vissa grundläggande kvalitativa krav uppfylls för erhål­lande av bidrag. Detta bör gälla både för skolor på grundskolenivå och gymnasial nivå.

När vissa grundläggande kvalitativa' krav uppfylls bör ståtligt och kohi-munalt bidrag kunna utgå till verksamheten motsvarande ungefär kostna­den för elev i det offentliga skolväsendet. SÖ bör få i uppdrag att lämna förslag till nivå på statsbidraget. Étt elevrelaterat bidrag till fristående skolor bör konstrueras så, att statens kostnad för skolundervisning blir i stort sett oförändrad.

Enligt utskottets mening bör slutligen prövningsförfarandet, när det gäl­
ler statsbidrag till fristående skola förenklas. Beslut bör kunna fattas av
myndighet inom den statliga skoladministratiorieri. Vid avslag pä ansökan
har den sökande skolan möjlighet att anföra besvär hos regeringen.           43

 

Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av ifrågavarande     UbU 1986/87:12 motioner som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan.under 13 bort ha följande lydelse:

13.         beträffande vissa förslag rörande fristående skolor

att riksdagen med anledning av motionerna 1986/87:Ub209, 1986/ 87:Ub224, )986/87:Ub329 yrkande 1, 1986/87:Ub812 yrkandena 16 och 22, 1986/87:Ub817 yrkande 30 och 1986/87:Ub827 yrkandena 18 och 20 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. Medlen till lokal skolutveckling i kommun (punkt 1, mom.
14)

Ylva Annerstedt (fp) och Kerstin Keen (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som pä s. 18 börjar "Utskottet vill" och slutar "yrkande 19" bort ha följande lydelse:

Det statliga stödet fill lärarfortbildning i kommun är omfattande. Emel­lertid har de fristående skolornas lärare i.en kommun inte tillgång fill dessa resurser. Det är rimligt att reglerna för ansökan om dessa medel ändras sä att också lärare vid statsunderstödd fristående skola i en kommun kan få del av medlen till lokal skolutveckling. Detta bör riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub827 yrkande 19 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:

14.         beträffande medlen till lokal skolutveckling i kommun

att riksdagen med bifall till motion I986/87:Ub827 yrkande 19 som sin mening ger regeringen.till känna vad utskottet anfört,

10.    Bidrag till det faktiska antalet elever vid Hillelskolan
(punkt 1, mom. 15)

Pär Granstedt (c), Birgitta Rydle (m), Ylva Annerstedt (fp), Göran Allmér (m), Birger Hagård (m), Larz Johansson (c) och Kerstin Keen (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som pä s. 18 börjar "Enligt utskot­tets" och slutar "riksdagens sida" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att Hillelskolan bör fä statsbidrag för det faktiska antalet elever vid skolan. Även om percapitabidraget är något högre vid Hillelsko­lan, som inrättades år 1955, än vid de fristående skolor som förklarades statsbidragsberättigade år 1983 eller senare enligt det nya systemet, bör statsbidragsbeloppet per elev få utgå pä oförändrad nivå även vid ett utökat antal elever vid Hillelskolan. Detta bör riksdagen med bifall till motiori 1986/87:Ub315 yrkaride 3 som sin meningge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse:

15.       beträffande bidrag till det faktiska antalet elever vid Hillelsko­
lan

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub3l5 yrkande 3 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,                             44

 

11. Tillgodoseende av elevers och föräldrars önskemål     UbU 1986/87:12

vid val av skolenhet inom det kommunala skolväsendet (punkt 1, mom. 16)

Birgitta Rydle (m), Ylva Annerstedt (fp), Göran Allmér (m), Birger Hagård (m) och Kerstin Keen (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar "Regeringen har" och slutar "yrkande 21" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är det angeläget att elever och föräldrar ges ökad möjlighet att själva välja vid vilken kommunal skola eleven skall gå i kommunen. Endast om starka skoladministrativa skäl talar däremot skall en annan skola än den eleven önskar kunna komma i fråga. Utgångspunk­ten böra var att det val av skola som elever och föräldrar träffar skall tillgodoses. Förslag till lagbestämmelser med denna innebörd bör föreläg­gas riksdagen under nästa riksmöte. Detta bör riksdagen med bifall till ifrågavarande motionsyrkanden som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:

16. beträffande tillgodoseende av elevers och föräldrars önskemål vid val av skolenhet inom det kommunala skolväsendet att riksdagen med bifall till mofionerna 1986/87: Ub812 yrkande 15 och 1986/87:Ub827 yrkande 21 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

12. Viss läroplansöversyn (punkt 2, mom. 1)

Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som pä s. 27 börjar "Genom grundskolan" och på s. 28 slutar "och 3" bort ha följande lydelse:

Kunskapsmålet bör prioriteras framför övriga uppgifter i skolarbetet. Undervisningen i grundskolan bör präglas av den grundläggande utgångs­punkten att varje människa är unik. Förståelse för att allas insatser är av lika värde och tillsammans bildar den helhet pä vilken värt gemensamma välstånd vilar är vikfig. De unga måste fä känna att all deras inneboende kapacitet kan och skall utvecklas och bli till nytta för dem själva och för vårt land. För att nä dithän måste skolan ge alla elever stöd och stimulans.

I den nya kursplanen för svenska måste enligt utskottets mening kravet på korrekt behandling av svenska språket betonas. Vidare måste litteratur­studierna lyftas fram.

1 läroplanen skall varje ämne ha en egen kursplan. När det gäller de naturorienterande och samhällsorienterande ämnesgrupperna bör antalet stadieveckotimmar för vart och ett av de åtta ämnena anges.

Skolans uppgift bör enligt utskottets mening renodlas sä att skolarbetet
kan koncentreras pä huvuduppgiften att ge eleverna kunskaper och färdig­
heter. För flertalet skolämnen gäller att stoffmängden har ökat påtagligt.
Utskottet föreslår därför att en genomgäng av ämnena och deras innehåll
görs i syfte att ge ämnesstoffet en rimlig omfattning i förhällande till         45

5    Riksdagen 1986187. 14 saml. Nr 12

 

timplanerna. Översynen av ämnena bör leda till att undervisningen kon-     UbU 1986/87:12 centreras till det verkligt centrala. Läraren bör få det avgörande inflytan­det över hur undervisningsfiden används.

Rätt ställda krav är en hjälp till fortsatta framsteg. Till de nödvändiga kraven hör att eleven för att gå vidare måste ha de kunskaper som behövs för att kunna tillgodogöra sig undervisningen. Den som inte har tillräckliga kunskaper bör få repetera årskursen.

Det är skolans uppgift att ta fill vara och utveckla elevernas begåvning. Skolan måste för att lyckas med detta vara sä organiserad ätt den kan ta hänsyn fill elevernas anlag och intressen. Detta gäller särskilt pä högstadi­et. Tonåringar med växande insikter om vad just deras intressen är har särskilt stort behov av att skolan tar hänsyn fill deras personliga egenart. Möjligheterna till egna val på högstadiet är alltför små. Tiden för en individuellt vald utbildning bör enligt utskottet kunna följa den modell för flera valmöjligheter som anges i motion 1986/87: Ub812.

Uppgiften att fostra barnen är inte bära skolans. Föräldrarna har huvud­ansvaret. Det är emellertid hög tid att skolans del i barnens fostran lyfts fram. Lärarna bör fä tydliga signaler frän statsmakterna att dessa frågor är . viktiga.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse: 1. beträffande viss läroplansöversyn att riksdagen med bifall till motion 1986/87: Ub812 yrkandena 1, 2, 3, 4, 6, 10 och 14 och med anledning av motionerna 1986/87: Ub330 yrkandena 2 och 3 och 1986/87:Ub817 yrkandena 2 och 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

13. Skolstart vid sex års ålder m. m. (punkt 2, mom. 6)

Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som pä s. 31 börjar "Frågor om" och slutar "yrkande 1" bort ha följande lydelse:

En sen skolstart missgynnar de elever som inte hemma kan få utlopp för sitt spontana intresse för att lära. I synnerhet barn med behov av särskilt stöd får en sämre start i livet än vad som är önskvärt. Mot denna bakgrund anser utskottet att skolstartsåldern bör sänkas. Viss flexibilitet bör dock finnas. Föräldrar bör få rätt att uppskjuta skolstarten för sina barn till sjuärsäldern om detta anses passa bättre.

Lågstadiet bör göras årskurslöst och flexibelt till sin omfattning. Med en
studieuppläggning av detta slag kan skolan se fill att eleverna, när de
fortsätter vidare till mellanstadiet, har förmågan att tillgodogöra sig den
utbildning som där erbjuds. Ett lågstadium efter dessa riktlinjer är möjligen
mer krävande för lärarna än dagens organisation. Det kräver sannolikt
dessutom mer resurser. Kan barnen ges en god skolstart undviks emeller­
tid åtskilliga problem som skolan i annat fall tvingas söka lösa senare under
skoltiden. Särskild uppmärksamhet bör i sammanhanget ägnas frågan om
hur den kompetens som finns hos förskollärarna skall tas till vara.              46

 

Med det förslag utskottet här har lagt fram kan elever komma att lämna UbU 1986/87:12 grundskolan vid en lägre ålder än i dag. För de elever som går vidare till gymnasieskolan är detta knappast riågot problem. I synnerhet gäller detta om ÖGY:s förslag om en förlängning av gymnasieskolans tvååriga utbild­ningsvägar förverkligas. För den mycket lilla grupp, som inte vill gå vidare till utbildningen inom gymnasieskolan och som inte fyllt sexton år det kalenderår grundskolan avslutas, bör övervägas ett skolpliktskrav av inne­börd att eleverna är skolpliktiga till dess de fyllt 16 år i enlighet med vad som anges i ihotion 1986/87: Ub812.

Regeringen bör lägga fram förslag om försöksverksamhet med dels skol­start vid sex års ålder, dels ett flexibelt lågstadium i enlighet med vad som. anförts i motion 1986/87: Ub812. DeUa bör riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub812 yrkandena 8 och 9 och med anledning av motionerna 1986/ 87:Ub340 och 1986/87: Ub827 yrkande 1 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse: 6. beträffande skolstart vid sex års ålder au riksdagen med bifall till motion 1986/87: Ub812 yrkandena 8 och 9 och med anledning av  mofionerna  1986/87: Ub340 och   1986/ 87:Ub827 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

14. Skolstart vid sex års ålder m. m. (punkt 2, mom. 6)

Ylva Annerstedt (fp) och Kerstin Keen (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31 börjar "Frågor om" och slutar "yrkande 1" bort ha följande lydelse:

Genom en tidigarelagd skolstart ger man samtliga barn, när de är i en mycket receptiv ålder, möjlighet att få ett års extra träning av basfärdighe­ter. DeUa är en stor fördel. En tidigareläggning av skolstarten förutsätter självfallet att man under hela lågstadiet utgår från det enskilda barnets mognadsnivä, motivation, behov och förutsättningar när kunskaper lärs in och olika färdigheter tränas. Barn i sexårsäldern bör få delaktighet i en välstrukturerad pedagogisk verksamhet med successiva inlärningsmäl i förhållande till det enskilda barnets tillväxtprocess fysiskt, psykiskt, tan-. kemässigt, språkligt och socialt. En verksamhet enligt dessa intentioner sker enligt utskottets mening bäst för sexåringarna genom en tidigarelagd skolstart.

Ett ytterligare skäl för att sexåringsverksamheten bör ske inom ramen för skolplikten är att barn med behov av särskilt stöd tidigare kommer i åtnjutande av skolans stödresurser.

Utskottets förslag innebär en utvidgning av skolplikten från nio till tio år, vilket medför aU eleverna kommer aU sluta grundskolan vid samma ålder som nu.

Med en tidigarelagd skolstart slipper man vidare ett system med två
huvudmän för den pedagogiska verksamheten för å ena sidan sexåringar    47

 

och ä andra sidan sjuåringar. Ett system med två huvudmän riskerar att     UbU 1986/87:12 leda fill omfattande extra arbetsinsatser.

Vad utskottet anfört bör riksdagen med bifall till motion 1986/87; Ub827 yrkande 1 och med anledning av motionerna 1986/87: Ub340 och 1986/ 87; Ub812 yrkandena 8 och 9 som sin mening ge regeringen fill känna.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse: 6. beträffande skolstart vid sex års ålder m. m. att riksdagen med bifall till motion 1986/87: Ub827 yrkande 1 och med anledning av motionerna 1986/87: Ub340 öch 1986/87:Ub812 . yrkandena 8 och 9 som sin mening ger fegeringen till känna vad utskottet anfört.

15. Översyn av statsbidragssystemet (punkt 2, mom. 7)

Birgitta Rydle (m), Ylva Annerstedt (fp), Göran Allmér (m), Birger Hagård (m) och Kerstin Keen (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som pä s. 31 börjar "Utskottet erinrar" och slutar "yrkande 1" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening har ett elevbaserat statsbidragssystem inte blivit tillräckligt utrett. Ett elevbaserat statsbidragssystem är enkelt och gör det möjligt att ge föräldrar och elever en reell valfrihet när det gäller val av skola. Det,bör vidare ses tillsammans med ett nytt skatteutjämningssy­stem. En elevbaserad statsbidragsgivning underlättar bl. a. ett lokalt infly­tande över hur tillgängliga resurser disponeras. Riksdagen bör som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört om fortsatt utrednings­arbete beträffande ett elevbaserat statsbidragssystem för grundskolan.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse: 7. beträffande översyn av statsbidragssystemet att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87: Ub827 yrkande 22 och 1986/87: Ub828 yrkande 1 och med anledning av motion 1986/ 87:Ub817 yrkandena 6 och 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

16. Anslagsbeloppet (Särskilda insatser inom skolområdet)
(punkt 2, mom. 8)       .

Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser

dels att den del av utskoUets yttrande som på s. 32 börjar "Utskottet föreslär" och slutar "inom skolområdet" bort ha följande lydelse:

Utskottet föreslår att anslaget B 11 benämns Regionala åtgärder för
elever med handikapp. Det skall användas till berörda länsskolnämnders
insatser för barn och ungdomar med olika former av handikapp inom det
allmäriria skolväsendet. UtskoUet beräknar 16,1 milj. kr. för detta anslag.
Anslagsposten Särskild undervisning bör återföras till anslaget B 12. Bi-      48

 

drag till driften av grundskolor. Utskottet beräknar återföringen till 96,6     UbU 1986/87:12 milj. kr.

Utskottet föreslår vidare att 70 milj. kr. överförs till den undervisnings­bundna delen av förstärkningsresursen. Slutligen gör utskottet en bespa­ring på 10 milj. kr. Sammanlagt minskar utskottet anslaget B 11 med 176,6 milj. kr. jämfört med regeringens förslag. Utskottet accepterar den bespa­ring på 169 milj. kr. som regeringen gör på de två anslagen Särskilda åtgärder i grundskolan och Särskilda åtgärder i gymnasieskolan.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse: 8. beträffande anslagsbeloppet att riksdagen med bifall till motion 1986/87 :Ub828 yrkanderia 11 och 12 och med avslag på proposition 1986/87:100 och motionerna 1986/ 87:Ub304 yrkande 2, 1986/87: Ub328 yrkande 1, 1986/87:Ub338 yr­kande 1 och 1986/87: Ub817 yrkande 23 till Regionala åtgärder för elever med handikapp för budgetåret 1987/88 anvisar ett reserva­tionsanslag av 16100000 kr.,

17. Anslagsbeloppet (Särskilda insatser inom skolområdet) (punkt 2, mom. 8)

Ylva Annerstedt (fp) och Kersfin Keen (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 32 börjar "Utskottet föreslår" och slutar "inom skolområdet" bort ha följande lydelse:

Enligt föredragande statsrådet bör det nuvarande anslaget Regionala åtgärder för elever med handikapp, delar av nuvarande anslagen Särskilda åtgärder i grundskolan och Särskilda åtgärder i gymnasieskolan samt dé resurser för särskild undervisning som för närvarande utgår under anslaget Bidrag till driften av grundskolor m. m. föras till ett nytt anslag Särskilda insatser inom skolområdet. Samtidigt med överföringarna görs besparingar pä grundskoleområdet om sammanlagt 149 milj. kr. Det nya anslaget beräknas till 192,7 milj. kr.

Utskottet ansluter sig till regeringens förslag och föreslår att riksdagen med bifall till proposifion 1986/87:100 och med avslag på motionerna 1986/ 87:Ub304 yrkande 2, 1986/87:Ub328 yrkande 1, 1986/87: Ub338 yrkande 1, 1986/87:Ub817 yrkande 23 och 1986/87:Ub828 yrkandena II och 12 fill Särskilda insatser på skolområdet för budgetåret 1987/88 anvisar ett reser­vationsanslag av 192700000kr.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse: 8. beträffande anslagsbeloppet att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:100 och med avslag på mofionerna 1986/87: Ub304 yrkande 2, 1986/87: Ub328 yrkande 1, 1986/87:Ub338 yrkande 1, 1986/87:Ub817 yrkande 23 och 1986/ 87;Ub828 yrkandena 11 och 12 till Särskilda insatser på skolområ­det för budgetåret 1987/88 anvisar eU anslag av 192700000 kr..

49

 

18.                                                                Anslagsbeloppet (Särskilda insatser inom skolområdet)                                          UbU 1986/87:12
(punkt 2, mom. 8)

Pär Granstedt (c) och Larz Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 32 börjar "Utskottet föreslår" och slutar "inom skolområdet" bort ha följande lydelse:

Utskottet avvisar regeringens förslag till besparingar på skolområdet och föreslär att anslaget filiförs 169 milj. kr., varav 20 milj. kr. avser gymnasieskolan. Anslaget bör alltså för nästa budgetår föras upp med 361 700000 kr. på riksstaten.

c/e/s att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8.         beträffande anslagsbeloppet

att riksdagen med bifall till motion I986/87:Ub817 yrkande 23, med anledning av proposition 1986/87:100 och motionerna 1986/ 87; Ub304 yrkande 2, 1986/87: Ub328 yrkande 1, 1986/87; Ub338 yr­kande 1 och med avslag på motion 1986/87: Ub828 yrkandena II och 12 till Särskilda åtgärder inom skolområdet för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag av 361000000 kr.,

19.    Tilldelning och användning av vissa medel
(punkt 2, mom. 9)

Under förutsättning av bifall till reservation 16

Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 32 börjar "Det tillskott" och slutar "fill känna" bort ha följande lydelse:

När det slutligen gäller tilldelning och användning av medel under detta anslag anser utskottet att det bör ankomma pä regeringen att meddela de bestämmelser som behövs.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9.         beträffande tilldelning och användning av vissa medel

att riksdagen som sin mening ger-regeringen till känna vad utskottet anfört.

20. Tilldelning och användning av vissa medel

(punkt 2, mom. 9)                                          .  .;

Under förutsättning av bifall till reservation 17                     '      .

Ylva Annerstedt (fp) och Kerstin Keen.(fp) anser

e/5 att den del av utskottets yttrande som på s. 32 börjar "Det tillskott" och slutar "till känna" bort ha följande lydelse:

När det slutligen gäller tilldelning och användning av medel under detta '
anslag anser utskottet att riksdagen bör lämna utan erinran vad föredragan­
de statsrådet har anfört i ärendet.                                                      50

 

c/e/5 att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:          UbU 1986/87:12

9.         beträffande tilldelning och användning av vissa medel.

att riksdagen lämnar utan erinran vad som anförts i proposifionen,

21. Förstärkningsresursen (punkt 2, mom. 10)

Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 33 börjar "Utskottet föreslär" och slutar "utskottet anfört" bort ha följande lydelse:

Utskottet föreslår att riksdagen biträder regeringens förslag om en minskning av förstärkningsresursens icke-undervisningsbundna del med -71 milj. kr. Samfidigt bör enligt utskottets mening förstärkningsresursens undervisningsbundna del ökas motsvarande ett belopp om 141 milj. kr. Förstärkningsresursen bör kunna användas mer fritt än i dag, t. ex. för en generell minskriing av klasstorlekarna om detta bedöms bäst stå i överens­stämmelse med elevernas behov. Vad utskottet anfört om förstärkningsre­sursen bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Såsom anförts under anslaget Regionala åtgärder för elever med handi­kapp kommer utskottet vid sin beräkning av förevarande anslag att åter­föra 96,6 milj. kr. till särskild undervisning.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10.         beträffande förstärkningsresursen.

att riksdagen med bifall till motion 1986/87: Ub828 yrkandena 2 och 16, med anledning av proposition 1986/87:100 och motionerna 1986/ 87:Ub338 yrkande 3, 1986/87:Ub817 yrkande 27 och 1986/87:Ub827 yrkandena 9, 12, 13 delvis och 14 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

22. Förstärkningsresursen (punkt 2, mom. 10)

Ylva Annerstedt (fp) och Kerstin Keen (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 33 börjar "Utskottet .'   , föreslår" och slutar "utskottet anfört" bort ha följande lydelse:

Utskottet föreslår att riksdagen avslår regeringens förslag att minska, förstärkningsresursen och bifaller förslaget i motion 1986/87: Ub827 yrkan­dena 12 och 13 delvis att öka förstärkningsresursen med 270 milj. kr. jämfört med regeringens besparingsförslag i budgetpropositionen. För- , stärkningsresursen bör i ökad utsträckning användas för ett kvalitetspro­gram för skolan, i vilket möjligheter att öka antalet fasta vikarier samt att bilda mindre eller särskilda undervisningsgrupper är viktiga inslag. Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

(fe/5 att utskottets hernställan under 10 bort ha följande lydelse:
10. beiräffar\de förstärknitigsresursen
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub827 yrkandena 9, 12,
13 delvis och 14 och med anledning av proposifion 1986/87:100 och  51

 

motionerna 1986/87:Ub338 yrkande 3, 1986/87:Ub817 yrkande 27     UbU 1986/87:12 och 1986/87: Ub828 yrkandena 2 och 16 som sin mening ger regering­en till känna vad utskottet anfört,

23.    Förstärkningsresursen (punkt 2, mom. 10)

Pär Granstedt (c) och Larz Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 33 börjar "Utskottet föreslår" och slutar "utskottet anfört" bort ha följande lydelse:

Utskottet föreslär att riksdagen avslår regeringens förslag att minska förstärkningsresursen med 71 milj. kr. Detta belopp bör återföras så att förstärkningsresursen blir oförändrad för nästa budgetår. Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10.         beträffande förstärkningsresursen

au riksdagen med bifall till motion 1986/87: Ub817 yrkande 27 och med anledning av proposition 1986/87:100 och motionerna 1986/ 87:Ub338 yrkande 3, 1986/87:Ub827 yrkandena 9, 12, 13 delvis och 14 och 1986/87: Ub828 yrkandena 2 och 16 som sin mening ger regeringen fill känna vad utskottet anfört,

24.    Basresursmedeltal för mellanstadiet (punkt 2, mom. 11)

Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 33 börjar "Utskottet föreslår" och pä s. 34 slutar "till känna" bort haföljande lydelse:

Utskottet föreslår att normen för riksmedeltalet elever per basresurs på mellanstadiet sänks för budgetåret 1988/89 till 22,58. Regeringen bör beslu­ta härom. Vad utskottet här har anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11.         beträffande basresursmedeltal för mellanstadiet

att riksdagen med bifall till motion 1986/87: Ub828 yrkande 17 och med anledning av proposifion 1986/87:100 och motionerna 1986/ 87:Ub22I yrkande 3, 1986/87:Ub240 yrkande 4 delvis, 1986/ 87: Ub806 yrkande 4 och 1986/87: Ub817 yrkandena 5 och 26 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

25.    Basresursmedeltalför mellanstadiet (punkt 2, mom. II)

Pär Granstedt (c) och Larz Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 33 börjar "Utskottet föreslår" och på s. 34 slutar "till känna" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser för sin del att det är nödvändigt att arbetssituafionen på
mellanstadiet blir rimligare än den för närvarande är. Genom nuvarande      52

 

ordning med en läsning av basresursmedeltalet på mellanstadiet har -     UbU 1986/87:12 allteftersom årskullarna i grundskolan minskat - utvecklingen gått därhän att mellanstadieskolor i icke-glesbygd ibland fått öka sina klassmedeltal till en bit över 30, dvs. till 31, 32 eller 33. Utskottet vill peka på att en likartad låsning av basresursmedeltalet inte finns pä lågstadiet eller högstadiet.

Mot den bakgrunden föreslår utskottet att riksdagen med bifall till mo­fion 1986/87: Ub817 yrkandena 5 och 26 och med anledning av proposition 1986/87:100 och övriga nu aktuella mofionsyrkanden som sin mening ger regeringen till känna att regeringens läsning av basresursmedeltalet pä mellanstadiet bör upphävas fr. o. m. budgetåret 1988/89. Regeringen bör utgå frän att länsskolnämnderna kan ta sitt ansvar beträffande fastställande av rimligt antal basresurser.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse: 11. beträffande basresursmedeltalför mellanstadiet att riksdagen med bifall fill motion 1986/87:Ub8I7 yrkandena 5 och 26 och med anledning av proposition 1986/87:100 och motionerna 1986/87:Ub221 yrkande 3, 1986/87:Ub240 yrkande 4 delvis, 1986/ 87:Ub806 yrkande 4 och 1986/87: Ub828 yrkande 17 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

26.    Indragning av nuvarande statsbidrag till samlad skoldag
och ett utvecklingsbidrag för samma ändamål (punkt 2,
mom. 13)

Pär Granstedt (c), Birgitta Rydle (m), Ylva Annerstedt (fp), Göran Allmér (m), Birger Hagård (m), Larz Johansson (c) och Kerstin Keen (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 34 börjar "Utskottet tillstyrker" och slutar "proposition 1986/87:100" bort ha följande lydelse: Utskottet föreslår att riksdagen avslår regeringens förslag om 25 milj. kr. för utvecklingsarbete med frågor rörande den icke timplanebundna delen av skoldagen.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:

13. beträffande indragning av nuvarande statsbidrag till samlad skoldag och ett utvecklingsbidrag för samma ändamål att riksdagen med bifall fill motionerna 1986/87: Ub817 yrkandena 28 och 29, 1986/87: Ub827 yrkande 6 delvis och 1986/87: Ub828 yr­kande 13 avslår proposition 1986/87:100 och motion 1986/87: Ub338 yrkande 2,

27.    Bidrag till lokalt utvecklingsarbete på mellanstadiet
(punkt 2, mom. 14)

Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 35 börjar "Utskottet
tillstyrker" och slutar "mellanstadiet (prop. s. 50)" bort ha följande ly­
delse:                                                                                            53

 

Enligt utskottets mening bör ay de medel som beräknas för lokalt ut- .   UbU 1986/87:12 vecklingsarbete på mellanstadiet 5 350000 kr. användas för detta ändamål och 10650000 kr. för fortbildning i matematik för mellanstadielärare. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:

\4. beträffande bidrag till lokalt utvecklingsarbete på mellansta-               ■

diet

au riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub828 yrkaridena 14 och 15, med anledning av proposition 1986/87:100 och med avslag på motion 1986/87:Ub817 yrkande 31 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

28. Bidrag till lokalt Utvecklingsarbete pä mellanstadiet (punkt 2, mom. 14)

Pär Granstedt (c) och Larz Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 35 börjar "Utskottet tillstyrker" och slutar "mellanstadiet (prop. s. 50)" bort ha följande ly­delse:

Utskottet anser att bidraget till lokalt utvecklingsarbete på mellanstadiet bör tillföras 16 milj. kr. utöver vad regeringen har föreslagit. För lokalt utvecklingsarbete på mellanstadiet bör således anvisas sammanlagt 32 milj. kr. för budgetåret 1987/88. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:

14. beträffande bidrag till lokalt utvecklingsarbete på mellansta­diet

au riksdagen med bifall till motion I986/87:Ub817 yrkande 31, med anledning av proposition. 1986/87:100 och med avslag på motion 1986/87: Ub828 yrkandena 14 och 15 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

29. Uttalande om bidrag till Höglandsskolan
(punkt 2, mom. 17)                 . ,   ,.   ,

Pär Granstedt (c), Birgitta Rydle (m), Ylva Annerstedt (fp), Göran Allmér (m), Birger Hagård (m), Larz Johansson (c) och Kerstin Keen (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 35 börjar "Riksdagen bör" och slutar "till Höglandsskolan" bort ha följande lydelse:,     ,

Enligt utskottets mening har Höglandsskolan med sin vertikala organisa-
fion skapat en undervisningsform vars positiva inlärningsklimat engagerat
både föräldrar och elever på ett ovanligt sätt. Förutom att skolan erbjuder
en alternativ arbetsform kan den också ge erfarenheter av. yärde för det
kommunala skolväsendet. Skolan haren unik karaktär. ,    .;

Av allt att döma är läget sådant att skolans fortbestånd kräver särskilda     54

 

åtgärder när det gäller bidragsnivå m.m. Detta bör.enligt utskottets mening     UbU 1986/87:12 beaktas när skolan ansöker om bidrag. Vad utskottet anfört om särskilda åtgärder för Höglandsskolan bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:

17.         beträffande uttalande om bidrag till Höglandsskolan

att riksdagen med anledning av motion 1986/87:Ub315 yrkande 4 delvis som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

30.    Anslagsbeloppet Bidrag till driften av grundskolor m. m.
(punkt 2, mom. i8)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 16, 21 och 26 Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som pä s. 36 börjar "Utskottet kan" och slutar "anvisar 15070000000 kr." bort haföljande lydelse:

Utskottet fillstyrker mofion 1986/87: Ub828 yrkandena 19, 20 och 21 om sänkt bidrag till hemspråksuridervisriing och lokal skolutveckling samt överföring av medel till särskild undervisriirig. Samtidigt avstyrker utskot­tet motiori 1986/87: Ub221 yrkaride 4, 1986/87: Ub240 yrkaride 4 delvis, 1986/87: Ub817 yrkaridena 17, 24 och 25 och 1986/87: Ub827 yrkande 13 delvis. Med bifall till motion 1986/87:Ub828 yrkande 22 föreslår utskottet mot denna bakgrund att anslaget Bidrag till driften av grundskolor m. m. för nästa budgetår förs upp med 15 183 600000 kr.

dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse:

18.         beträffande anslagsbeloppet

att riksdagen med bifall till motion 1986/87: Ub828 yrkandena 19, 20,
21 och 22, med anledning av proposition 1986/87:100 och nied
avslag på motionerna 1986/87: Ub221 yrkande 4, 1986/87: Ub240
yrkande 4 delvis, 1986/87: Ub817 yrkandena 17, 24 och 25 och 1986/   '

87:Ub827 yrkande 13 delvis fill Bidrag till driften av grundskolor
m.m. för budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag av
15183600000 kr.,                       ,       .

31.    Anslagsbeloppet Bidrag till driften av grundskolor m. m.
(punkt 2, mom. 18)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 22 och 26          ,"

Ylva Annerstedt (fp) och Kerstin Keen (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som pä s. 36 börjar "Utskottet kan" och slutar "anvisar 15070000000 kr." bort ha följande lydelse:

Utskottet fillstyrker mofion 1986/87: Ub827 yrkande 13 delvis om en
uppräkning av anslaget med 245 milj. kr. sedan bidraget om 25 milj. kr. fill
samlad skoldag tagits bort och förstärkningsresursen räknats upp med 270 55

 

milj. kr. jämfört med regeringens förslag. Samtidigt avstyrks motion 1986/     UbU 1986/87:12 87:Ub221 yrkande 4,  1986/87; Ub240 yrkande 4 delvis,  1986/87: Ub817 yrkandena 17, 24 och 25 och 1986/87: Ub828 yrkandena 19, 20, 21 och 22. Utskottet föreslår att anslaget Bidrag till driften av grundskolor m.m. för nästa budgetår förs upp med 15 262000000 kr.

dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse: \S. beträffande anslagsbeloppet att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub827 yrkande 13 del­vis, med anledning av proposition 1986/87:100 och med avslag pä motionerna 1986/87: Ub221 yrkande 4, 1986/87: Ub240 yrkande 4 delvis och 1986/87: Ub817 yrkandena 17, 24 och 25 och 1986/ 87:Ub828 yrkandena 19, 20, 21 och 22 till Bidrag till driften av grundskolor m. m. för budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag av 15262000000 kr.,

32. Anslagsbeloppet Bidrag till driften av grundskolor m. m. (punkt 2, mom. 18)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 23, 26 och 28 Pär Granstedt (c) och Larz Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 36 börjar "Utskottet kan" och slutar "anvisar 15070000000 kr." bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör de resurser om 350 milj. kr. som frigörs på grund av elevminskningen i grundskolan fä stanna kvar inom grundskolan. Utskottet tillstyrker motion 1986/87: Ub817 yrkandena 17, 24 och 25. An­slaget Bidrag fill driften av grundskolor m. m. bör, med beaktande av vad som anförts i reservation 22 om förstärkningsresurser (25 milj. kr.) och reservafion 27 om lokalt utvecklingsarbete (-1-16 milj. kr.), ökas med 412 milj. kr. UtskoUet avstyrker mofion 1986/87:Ub221 yrkande 4, 1986/ 87:Ub240 yrkande 4 delvis, 1986/87:Ub827 yrkande 13 delvis och 1986/ 87:Ub828 yrkandena 19, 20, 21 och 22. Utskottet föreslår mot denna bakgrund att riksdagen med anledning av propositionen till Bidrag till driften av grundskolor m. m. för nästa budgetår anvisar 15429000000 kr.

dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse: 18. beträffande anslagsbeloppet au riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub817 yrkandena 17, 24 och 25, med anledning av proposition 1986/87:100 och med avslag på motionerna 1986/87: Ub221 yrkande 4, 1986/87: Ub240 yrkande 4 delvis, 1986/87: Ub827 yrkande 13 delvis, 1986/87: Ub828 yrkandena 19, 20, 21 och 22 till Bidrag till driften av grundskolor m.m. för budgetåret 1987/88 anvisar eU förslagsanslag av 15429000000 kr..

56

 

33. Ett nytt anslag på riksstaten (Bidrag till små skolor)   UbU 1986/87:12

(punkt 2, mom. 19)

Ylva Annerstedt (fp) och Kerstin Keen (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 36 börjar "Utskottet avstyrker" och slutar "mellanstadiet m. m." bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att fördelarna med små skolenheter är uppenbara. Där­för bör ett nytt anslag föras upp på riksstaten, benämnt Bidrag till driften av små skolor, att användas bl. a. när det på grund av ett stort antal små skolenheter är svårt att upprätthälla föreskrivet genomsnitt elever per basresurs i en region. Det bör ankomma på regeringen att meddela de bestämmelser för dispositionen av anslaget som behövs.

dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande lydelse: 19. beträffande ett nytt anslag på riksstaten att riksdagen med bifall till motion 1986/87: Ub827 yrkande 6 delvis till Bidrag till driften av små skolor för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag av 25000000 kr.

Särskilda yttranden

1. Språk i grundskolan (punkt 2, mom. 1)

Ylva Annerstedt (fp) och Kerstin Keen (fp) anför:

Språkprogrammet i ungdomsskolan behandlar utskottet i sitt betänkan­de UbU1986/87:14 om gymnasieskolan, m. m. Vi vill här anmäla att folk­partiet i det sammanhanget reserverar sig till förmån för att ett främmande språk som tillval inte skall behöva konkurrera med andra tillvalsmöjlighe­ter och att alla elever bör ges möjlighet att förutom engelskan studera två främmande språk pä högstadiet om de så önskar.

2. Betygen (punkt 2, mom. 4)

Björn Samuelson (vpk) anför:

Vpk anser att betygen i skolan bör tas bort. Vi har föreslagit detta i annat sammanhang.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1987                                                                                                                       57