Trafikutskottets betänkande
1986/87:8
om dimensioneringen av SMHI:s nät av
vattenföringsstationer m.m. (riksdagens revisorers
förslag 1986/87:6)
Förslaget
I förslag 1986/87:6 har riksdagens revisorer hemställt att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad revisorerna anfört om
a) definition av Sveriges meteorologiska och hydrologiska instituts
(SMHI:s) myndighetsuppgift i fråga om hydrologisk information,
b) samordnad budgetbehandling i vad avser anslag till denna myndighetsuppgift,
c) investeringsmedel m.m. för byggande av nya vattenföringsstationer.
Motionen
1986/87:T109 av Lars De Geer (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna att en eventuell utbyggnad av SMHI:s resurser bör
påbörjas med prioritet i Gävleborgs och Kopparbergs län och där inriktas
mot förbättrade förvarningsmöjligheter mot översvämningskatastrofer.
Sammanfattning av revisorernas förslag
Revisorerna erinrar inledningsvis om att Sveriges meteorologiska och
hydrologiska institut (SMHI) enligt sin instruktion har att inhämta tillförlitlig
kännedom om Sveriges hydrologi med hänsyn till andra myndigheters,
näringslivets och försvarets behov. Det åligger SMHI att anordna och
övervaka hydrologiska observationer och mätningar samt att granska,
bearbeta och bevara insamlat material.
Verksamheten utförs både som myndighetsuppgift med bidrag över
statsbudgeten och på uppdrag mot avgift.
Enligt riksdagsbeslut våren 1981 (prop. 1980/81:149, TU 27, rskr. 334)
skall SMHI som myndighetsuppgift inom hydrologin arbeta med översiktlig
rikstäckande och regional vatteninformation, utredningar och undersökningar
av riksintresse samt basinformation. Den senare skall i huvudsak
utgöras av bearbetade data från de hydrologiska observationsnäten.
I vad gäller prissättningen i SMHI:s uppdragsverksamhet har riksdagen
våren 1985 godkänt ändrade riktlinjer (prop. 1984/85:100 bil. 8, TU 17, rskr.
207). Dessa innebär att SMHI skall sträva efter att successivt uppnå full
kostnadstäckning. Uppdragsverksamheten skall alltså inte som tidigare i
TU
1986/87:8
1 Riksdagen 1986187. 15 sami. Nr 8
princip enbart bära särkostnaderna utan även sin andel av kostnaderna för TU 1986/87:8
observationsnät, datalagring, databearbetning m. m.
Revisorerna har granskat frågor kring dimensioneringen av SMHI:s nät av
vattenföringsstationer, vilka ger underlag för mätdata om flödet av vatten i
vattendragen. Sålunda har undersökts samhällets, främst andra myndigheters,
behov av vattenföringsdata, SMHI:s uppgift att förse samhället med
hydrologisk information och frågor om finansiering.
I sitt förslag till riksdagen konstaterar revisorerna att det finns ett
samhälleligt krav på SMHI att i ökad utsträckning ta fram kunskap om
vattenföringen i våra vattendrag. Enligt vad revisorerna erfarit är behoven av
vattenföringsdata, bl. a. för miljövårdens intressen, inte tillgodosedda med
nuvarande stationsnät. De i propositionerna om ny plan- och bygglag (prop.
1985/86:1) samt om lag om hushållning med naturresurser m. m. (prop.
1985/86:3) framlagda förslagen kommer vidare sannolikt att öka efterfrågan
på vattenföringsuppgifter som underlag för bl. a. kommunernas översiktsplaner.
Revisorerna anför kritik mot att det inte konkret uttryckts vad som
innefattas i SMHI:s myndighetsuppgift ”översiktlig rikstäckande och regional
vatteninformation, utredningar och undersökningar av riksintresse samt
basinformation”. Inte heller synes samlat ha bedömts vilken täthetsgrad eller
omfattning observationer och mätningar bör ha. Revisorerna anser att de
oprecisa riktlinjerna ger dålig ledning för tolkningen av myndighetsuppgiften
och också gör det svårt att rätt dimensionera SMHI:s materiella och
personella resurser. Särskilt mot bakgrunden av ställda krav på ökad
vattenföringsinformation är det enligt revisorernas mening synnerligen
angeläget att det klart definieras vilket kunskapsunderlag som SMHI skall
tillhandahålla i egenskap av central myndighet för ärenden om Sveriges
hydrologi.
Till följd av att anslagna medel till SMHI endast finansierar en opreciserad
miniminivå är andra myndigheter ofta hänvisade till uppdragsverksamheten
för att få fram vattenföringsuppgifter som de behöver, framhåller revisorerna.
Myndigheterna bedömer redan i dag, innan full kostnadstäckning
genomförts, SMHI:s avgifter som höga.
Revisorerna påtalar som anmärkningsvärt att frågan om finansieringen av
kunskapsunderlag från SMHI inte behandlats i propositionerna om ny planoch
bygglag och om naturresurslag. Det är därför inte löst huruvida uppgiften
för SMHI att ta fram underlag för vattenplanering skall anses höra till
SMHI:s myndighetsuppgift eller till uppdragsverksamheten. I det förra fallet
skall kostnaderna för underlaget finansieras över SMHI.s anslag. I det senare
fallet åligger det t. ex. länsstyrelserna, som enligt föreslagen naturresurslag
är skyldiga att tillhandahålla planeringsunderlag, att köpa SMHI:s tjänster.
Revisorerna anser att när samhället ställer krav på vattendata från SMHI och
avnämarna är statliga organ bör tjänsterna självklart ingå i myndighetsuppgiften.
Vid beräkningen av medlen till SMHI:s myndighetsuppgift inom hydrologin
är det enligt revisorernas mening av stor vikt att budgetbehandlingen görs
samordnat mellan berörda departement. Frågor rörande t. ex. miljövård,
hushållning med naturresurser och fysisk planering hör till jordbruks- och 2
bostadsdepartementens ansvarsområden, medan SMHI lyder'under korn- TU 1986/87:8
munikationsdepartementet. • • .itf .; . u . .1 s
Revisorerna pekar slutligen på att senare års utbyggnad av nätet av
vattenföringsstationer huvudsakligen har finansierats i form av tidigareläggningar
av investeringar i sysselsättningsskapande syfte och efter handlägg-, ( ■: *
ning inom arbetsmarknadsverket. Då granskningen visat att det rör sig om
förhållandevis små projekt med liten sysselsättningseffekt är en sådan
administrativ hantering enligt revisorerna onödigt omständlig. SMHI föreslås
i stället få investeringsmedel i ordinarie budgetbehandling, varvid även
bör beaktas behov av driftsmedel till följd äv investeringarna.^
•» •’ ■; ’ 1 ■■ t » 1 r j I ■• fi <*•, . uJ' A ■ i >1 .; :?l . Å ;>T :l :■]<
■ i •• !J i1 if?'./ .uj|u-5/*
Utskottet -- ■ 'r ’
Utskottet har för sin del inte någon erinran mot de förslag som förts fram av
revisorerna. Särskilt vill utskottet — i likhet med revisorerna — betona
vikten av att SMHI:s myndighetsuppgift i vad gäller hydrologisk information
tydligt bestäms och avgränsas mot uppdragsverksamheten.
Utskottet, som således tillstyrker förslagen, förutsätter att desamma
prövas i det fortlöpande budget- och planeringsarbetet i regeringskansliet.
I motion T109 (fp) erinras om att Gävleborgs och Kopparbergs län har
drabbats hårt av oförutsedda eller i varje fall otillräckligt förvarnade
översvämningar under senare år. Motionären begär därför ett tillkännagivande
om prioritet för en utbyggnad av stationsnätet i nämnda län.
Beträffande yrkandet härom vill utskottet hänvisa till att i revisorernas
förslag återgetts uttalanden från bl. a. SMHI om att behovet av en utbyggnad
av observationsnätet för vattenföringsuppgifter är speciellt markant i Dalarna
och Hälsingland. Utskottet förutsätter att den besvärliga situationen med
upprepade översvämningar i dessa områden beaktas i den fortlöpande
planeringen av resurserna. I sammanhanget vill utskottet vidare erinra om att
utredningen om dammsäkerhet m. m. enligt sina direktiv (Dir. 1985:47) har
att överväga åtgärder för att minska risken för och effekterna av översvämningar.
Under hänvisning till det nu anförda finner utskottet syftet med
motionen i princip tillgodosett och densamma därför kunna lämnas utan
särskild åtgärd från riksdagens sida.
Utskottet hemställer slutligen
1. beträffande dimensioneringen av Sveriges meteorologiska och
hydrologiska instituts nät av vattenföringsstationer m. m.
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört med anledning av revisorernas förslag om
a) definition av SMHI:s myndighetsuppgift i fråga om hydrologisk
information,
b) samordnad budgetbehandling i vad avser anslag till denna myndighetsuppgift,
c) investeringsmedel m. m. för byggande av nya vattenföringsstationer,
3.
2. beträffande utbyggda resurser i Gävleborgs och Kopparbergs län
att riksdagen lämnar motion 1986/87:T109 (fp) utan åtgärd.
Stockholm den 4 december 1986
På trafikutskottets vägnar
Kurt Hugosson
Närvarande: Kurt Hugosson (s), Rolf Clarkson (m), Olle Östrand (s), Per
Stenmarck (m), Rune Johansson (s), Hugo Bergdahl (fp), Görel Bohlin (m),
Sten-Ove Sundström (s), Agne Hansson (c), Viola Claesson (vpk), Ingrid
Andersson (s), Yngve Wernersson (s), Ingrid Hasselström Nyvall (fp), Bo
Nilsson (s) och Marianne Jönsson (c).
TU 1986/87:8
gotmb Stockholm 1986 11920