Trafikutskottets betänkande
1986/87:27

om forskning m.m. (prop. 1986/87:80 bil. 5 och prop.

1986/87:100 bil.8) ™,87:27

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas regeringens förslag i proposition 1986/87:80
bil. 5 om forskning. Förutom allmänna riktlinjer för forskningen inom
transportsektorn tas i propositionen upp anslagsfrågor för budgetåret
1987/88 rörande statens väg- och trafikinstitut (VTI) och transportforskningsberedningen
(TFB). Vidare behandlar utskottet förslag i såväl den
nämnda propositionen som i budgetpropositionen (prop. 1986/87:100 bil. 8)
angående bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
(SMHI). Samtidigt behandlas förslag i fyra motioner.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag, medan motionsyrkandena avstyrks
eller lämnas utan särskild åtgärd.

Till betänkandet har fogats två reservationer.

M-ledamöterna reserverar sig angående frågan om det behövs en särskild
transportforskningsberedning.

C-ledamöterna och vpk-ledamoten reserverar sig angående vissa frågor
rörande SMHI:s stationer för väderobservationer.

SJÄTTE HUVUDTITELN
Propositionsförslag
Proposition 1986/87:100 bilaga 8

I proposition 1986/87:100 bilaga 8 har regeringen (kommunikationsdepartementet)
under punkt J 2. (s. 156-158) föreslagit riksdagen att till Bidrag till
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut för budgetåret 1987/88
anvisa ett reservationsanslag på 105 800 000 kr.

Proposition 1986/87:80 bilaga 5

I proposition 1986/87:80 bilaga 5 har regeringen (kommunikationsdepartementet)
föreslagit riksdagen
att godkänna vad föredragande departementschefen anfört beträffande
den fortsatta inriktningen av forsknings- och utvecklingsverksamheten inom
transportsektorn,

att godkänna de riktlinjer för resursförstärkningar som föredragande
departementschefen ange» i propositionen. 1

1 Riksdagen 1986187.15 sami. Nr27

att till Statens väg- och trafikinstitut för budgetåret 1987/88 anvisa ett
förslagsanslag på 1 000 kr.,

att till Bidrag till statens väg- och trafikinstitut för budgetåret 1987/88
anvisa ett reservationsanslag på 36 713 000 kr.,
att bemyndiga regeringen att godkänna att den rörliga krediten för statens
väg- och trafikinstitut höjs till 5 000 000 kr.,
att till Statens väg- och trafikinstitut: Utrustning för budgetåret 1987/88
anvisa ett reservationsanslag på 500 000 kr.,
att till Transportforskningsberedningen för budgetåret 1987/88 anvisa ett
reservationsanslag på 31 692 000 kr.,
att medge att regeringen bemyndigar transportforskningsberedningen att
besluta om statligt stöd till forskning, utveckling och demonstrationsprojekt
under budgetåren 1988/89 och 1989/90 inom en ram av 21 000 000 kr. resp.
14 000 000 kr.

Vidare har regeringen — utöver vad som hemställts i budgetpropositionen —
föreslagit riksdagen att till Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag på
3 000 000 kr.

Motionerna

Motioner med anledning av proposition 1986/87:80 bilaga 5

1986/87:T110 av Gösta Andersson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ge regeringen till känna vad som i
motionen anförs rörande inriktningen av transportforskningen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs rörande forskning och utveckling såvitt avser trafikens
miljöpåverkan.

1986/87:Ub5 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas, såvitt nu är i fråga (yrkande
9), att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om avvecklingen av transportforskningsberedningen.

Motioner som lagts fram under den allmänna motionstiden
1987

1986/87:T931 av Görel Thurdin och Elving Andersson (båda c) vari yrkas att
riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i
motionen anförts om forskning på kommunikationsområdet.

1986/87:T933 av Anna Wohlin-Andersson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att SMHI får i uppdrag att
förutsättningslöst undersöka i vad mån basen för nedläggningshotade
synopstationer kan breddas genom samarbete med andra statliga myndigheter,

2. att riksdagen uttalar att målsättningen för SMHI:s meteorologiska
arbete bör vara av den kvaliteten och kvantiteten att andra väderintressenter
inte känner behov av att bygga upp egna mätsystem,

TU 1986/87:27

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att av skäl som i
motionen angetts bör inga ytterligare nedläggningar av synoptiska väderstationer
ske före den 1 september 1988.

Utskottet

Transportforskningens roll och inriktning

I proposition 1986/87:80 om forskning framhålls (bil. 5) att ett väl fungerande
trafik- och transportsystem är en viktig förutsättning för ett modernt
samhälle. Transportsystemets utformning och funktion påverkar i hög grad
medborgarnas möjligheter till arbete, utbildning, sociala kontakter och en
meningsfull fritid. Transportsektorn är viktig för industrins internationella
konkurrenskraft, och inom näringslivet ställs allt högre krav vad gäller
transporternas tidhållning, frekvens och pålitlighet.

Det erinras i propositionen om regeringens avsikt att under år 1988 lägga
fram förslag till trafikpolitiska riktlinjer inför 1990-talet. Samtidigt anges
forsknings- och utvecklingsarbete inom transportområdet vara av stor
betydelse bl.a. som underlag för och uppföljning av trafikpolitiska beslut.

En omprövning och förnyelse av trafikpolitiken bör enligt föredragande
departementschefen i första hand utgå från de trafikpolitiska problem som
kan väntas få betydelse på längre sikt och vilkas lösande kräver framförhållning
och handlingsberedskap. Som aktuella problem nämner föredraganden
att kraven på en bättre miljö måste ges ökad tyngd i trafikpolitiken och
därmed också i arbetet med forskning och utveckling (FoU). Som en annan
trafikpolitisk huvudfråga anges transportsystemets möjligheter att bidra till
förbättrad regional balans. Transportsystemet skall också motsvara högt
ställda krav i fråga om trafiksäkerhet. Näringsliv och trafikanter måste kunna
erbjudas så effektiva transporter som möjligt. Föredraganden fäster även
uppmärksamheten på den internationalisering som gör sig allt starkare
gällande på transportmarknaden.

Det betonas i propositionen att målinriktning och orientering mot
avnämarna bör vara utgångspunkten för en tillämpad sektorsforskning av det
slag transportforskningen utgör. Samtidigt markeras det samband som måste
finnas mellan å ena sidan tillämpad FoU och å andra sidan långsiktig,
kunskapsuppbyggande forskning. Att på lämpligt sätt fördela stödet mellan
den tillämpade och den mera långsiktiga forskningen anges höra till de
centrala avvägningsfrågorna inom transportforskningen.

I anslutning till de nämnda avvägningsproblemen framhåller föredraganden
betydelsen av transportforskningsberedningens (TFB) samordningsansvar
och det långsiktiga program rörande bl.a. transportforskningens funktion,
inriktning och resursfördelning under de kommande åren som TFB lade
fram under våren 1986.

Mot bakgrund av de förhållandevis begränsade resurser som transportforskningen
disponerar bedömer föredraganden det nödvändigt att de
statliga insatserna koncentreras till områden och problem för vilka forskningsresurser
saknas utan statlig medverkan. Detta kan gälla såväl långsiktig
som tillämpad forskning liksom utvecklings- och demonstrationsprojekt

TU 1986/87:27

1 * Riksdagen 1986/87.15 sami. Nr27

inom vissa områden. Det anges därför vara angeläget att TFB gör insatser
inom hela ”kedjan”, från grundläggande forskning till demonstrationsprojekt.

Föredraganden konstaterar i propositionen att den långsiktiga, kunskapsuppbyggande
forskningen har ett nära samband med forskarutbildningen
och att det därför är naturligt att denna typ av forskning till helt dominerande
del utförs vid högskolan. Transportforskningen spänner över ett brett fält,
och en allsidig belysning kan erhållas endast om kunskaper tillförs från olika
vetenskapliga discipliner. För många institutioner inom högskolan är transportforskning
en underordnad del av verksamheten, och problem kan uppstå
med att behålla grundläggande kunskaper och kompetens i transportfrågor. I
detta sammanhang har TFB som sektorsansvarigt samordningsorgan enligt
föredraganden en nyckelroll. Ett viktigt inslag anges därvid vara den
inriktning mot treårsanslag till långsiktiga forskningsprojekt och till finansiering
av forskartjänster vid högskolorna som TFB redan tillämpar och
enligt sitt långtidsprogram i ökad utsträckning kommer att verka för. Den i
TFB:s program föreslagna inriktningen mot en ökad satsning på stöd till
forskning vid högskolor är enligt föredraganden riktig och nödvändig.
Huvuddelen av FoU-resurserna bör gå till högskolan i syfte att dels stärka
den långsiktigt kunskapsuppbyggande forskningen, dels stärka högskolans
roll när det gäller tillämpad forskning. Även fortsättningsvis bör dock enligt
föredraganden en betydande del av TFB:s resurser gå till vad som betecknas
som ”övriga forskningsorgan”. Föredraganden finner härvid den i TFB:s
program och verksamhetsplan föreslagna resursfördelningen väl avvägd.

I motion TI 10 (c) konstateras att det inom det närmaste decenniet troligen
kommer att krävas mycket omfattande beslut, varigenom 2000-talets svenska
trafiksystem växer fram. Motionärerna pekar på att det samlade transportsystemets
utformning kan bidra till att antingen förvärra eller motverka den
regionala obalansen. Det framhålls som angeläget att dessa balansfrågor
belyses inom transportforskningen. Det är således av vikt att forskningen
visar hur i framtiden olika transporttyper optimalt kan kombineras för att ge
alla delar av landet tillgång till åtminstone något snabbt och bekvämt
transportsystem. Motionärerna pekar vidare på nödvändigheten att få belyst
de skilda krav på färdmedel som resenärer av olika kategorier kan ha.
Betydelsen för transportsystemen av eventuella förändringar av arbetstidens
längd liksom avgifts- och finansieringsfrågornas stora roll betonas också.
Slutligen framhålls det angelägna i att forskningen inriktas på att klarlägga
samband och utveckla lösningar rörande trafikens miljöpåverkan.

I motion T931 (c) hävdas att nödvändiga samhällsekonomiska bedömningar
saknas i många av de utredningar och rapporter som presenteras inom
kommunikationsområdet. Detta gäller — hävdas det — såväl industrins
forskningsinsatser som material framtaget av exempelvis vägverket, luftfartsverket
och statens järnvägar. Motionärerna anser därför bl.a. att av
staten stödd forskning, kopplad till de regionala högskolorna i olika delar av
landet, bör ges uppdrag rörande utvecklingen av kommunikationsnätet.

Utskottet anser att forsknings- och utvecklingsarbete inom transportområdet
är av stor betydelse för att trafikpolitiken skall kunna ges en sådan
inriktning att viktiga samhällsekonomiska mål skall kunna uppfyllas. Det

TU 1986/87:27

gäller, såsom framhålls i propositionen, bl.a. kraven på bättre miljö, en
förbättrad regional balans, effektiva transporter för näringslivet och ökad
trafiksäkerhet.

Den i motion TI 10 (c) förordade allmänna inriktningen av forskningen
synes enligt utskottets mening inte stå i motsats till den som föredraganden
förordar. Tvärtom betonar föredraganden i likhet med motionärerna
problemen i samband med trafikens miljöpåverkan liksom trafikpolitikens
betydelse för regional balans. Även utskottet ansluter sig till bedömningen
att dessa frågeställningar tillhör de centrala för transportforskningen.

Beträffande motion T931 (c) vill utskottet peka på vad som i den aktuella
propositionen har anförts om ökad satsning på stöd till forskning vid
högskolorna. Det som i övrigt anförts i propositionen om transportforskningens
roll och inriktning, exempelvis angående transporternas miljöpåverkan
och betydelse för regional balans, visar enligt utskottets uppfattning på ett
samhällsekonomiskt synsätt av det slag motionärerna efterlyser. Utskottet
vill även erinra om att mera övergripande avvägningsfrågor av resurs- eller
tidskäl inte alltid kan göras inom ramen för enskilda undersökningar men att
det regelmässigt tillkommer de beslutande politiska insatserna att göra dessa
avvägningar.

Av det anförda följer att utskottet inte har någon erinran mot vad
föredraganden har anfört om inriktningen av transportforskningen. Då syftet
med de nu behandlade motionsyrkandena till väsentlig del synes tillgodosett
bör de lämnas utan särskild åtgärd från riksdagens sida.

Resursfrågor

I propositionen betonas behovet av ökade miljöhänsyn inom ramen för
1990-talets trafikpolitik och nödvändigheten av att en ökande andel av
transportforskningens resurser inriktas mot detta område. Förutom miljöfrågorna
anges effektiva transporter, kollektivtrafik, trafiksäkerhet och transportsystemets
bidrag till regional balans som exempel på områden inom vilka
forskningen bör prioriteras.

Enligt föredraganden är det naturligt att forskningen kring järnvägens roll
i transportsystemet ges ökad prioritet. För att forskningen kring järnvägen
skall få den ökade roll som förutsattes i 1985 års järnvägspolitiska beslut
(prop. 1984/85:114, TU 22, rskr. 348) är det enligt föredragandens uppfattning
angeläget att järnvägsfrågorna fortsättningsvis kan utgöra ett eget
forskningsområde inom ramen för TFB:s verksamhet.

Den förordade inriktningen av FoU-insatser med en ökad vikt vid
miljöfrågor och järnvägsforskning anges kräva att ökade resurser tillförs
TFB. Samtidigt tas i propositionen särskilt upp frågan om forskning kring
kollektivtrafikens fortsatta utveckling. Det konstateras därvid att TFB sedan
sin tillkomst år 1984 disponerar medel som ursprunglingen (1982) tillfördes
dåvarande kollektivtrafikberedningen genom engångsanslaget Åtgärder för
att främja investeringar och utvecklingsarbete i kollektivtrafik. Anslaget
omfattade totalt 40 milj. kr. och beräknas vara förbrukat vid utgången av
budgetåret 1987/88. TFB har därför i sin anslagsframställning begärt ett nytt
särskilt anslag. Föredraganden förordar emellertid i stället en höjning av

TU 1986/87:27

TFB:s ordinarie anslag. En sådan nivåhöjning av anslaget till TFB bör enligt
föredraganden lämpligen göras när det tidigare nämnda engångsanslaget för
kollektivtrafik är förbrukat, dvs. fr.o.m. budgetåret 1988/89. Höjningen bör
därvid uppgå till 2,5 milj. kr. I samband härmed anmärks i propositionen att
ett uppdrag angående kompetensuppbyggnad för forskarutbildning och
forskning om kollektivtrafik i storstäder genom utbildningsdepartementets
försorg kommer att ges till universitets- och högskoleämbetet. Föredraganden
bedömer att de redovisade insatserna beträffande TFB och högskolan
sammantaget kommer att leda till en i princip oförändrad nivå på FoUverksamheten
inom transportsektorn.

Beträffande järn vägsforskningen erinras om att det i 1985 års järnvägspolitiska
beslut slogs fast att statens väg- och trafikinstitut (VTI) skulle utveckla
kompetens för att kunna bedriva även järnvägsforskning. För att ge
järnvägsforskningen vid institutet nödvändig stabilitet och långsiktighet bör
enligt föredraganden en nivåhöjning av de medel VTI disponerar för egen
Foll inom järnvägsområdet göras med 0,5 milj. kr. per år fr.o.m. budgetåret
1987/88.

Utskottet har ingen erinran mot vad föredraganden anfört om transportforskningens
resursbehov och tillstyrker därför att riksdagen godkänner de
riktlinjer för resursförstärkningar som angetts i propositionen.

Statens väg- och trafikinstitut m.fl. anslag

I propositionen har regeringen föreslagit medelsanvisningar till anslagen
Statens väg- och trafikinstitut resp. Bidrag till statens väg- och trafikinstitut.
Det förra anslaget avser institutets uppdragsverksamhet. Bidragsmedlen
används dels till att höja kunskapsnivån och förändra kunskapsprofilen,
vilket är av vikt för institutets attraktionskraft som uppdragsmyndighet, dels
för att utföra forskning inom områden där uppdragsgivare saknas. Vidare har
i propositionen föreslagits medelsanvisning till institutets utrustningsanslag.

Propositionen innehåller även förslag angående en höjning av institutets
rörliga kredit från 3 till 5 milj. kr. Föredraganden anför därvid att
verksamhetens omslutning ungefär fördubblats sedan den gällande gränsen
fastställdes.

Utskottet har ingen erinran mot de föreslagna medelsanvisningarna eller
mot att institutets rörliga kredit höjs och tillstyrker därför förslagen i fråga.

T ransportforskningsberedningen

I propositionen har regeringen lämnat förslag angående anvisning av medel
till transportforskningsberedningen liksom angående bemyndigande för
beredningen att besluta om stöd.

Beträffande den föreslagna medelsanvisningen anför föredraganden bl.a.
att medel för energiforskningsinsatser — i avsikt att långsiktigt trygga
kunskapsuppbyggnaden på området - kommer att integreras i berörda
myndigheters basanslag. Detta har för TFB:s del medfört att föredraganden
vid anslagsberäkningen för budgetåret 1987/88 tagit upp 4 milj. kr. för
energirelaterad transportsystemforskning.

TU 1986/87:27

Utskottet har inte någon erinran mot regeringens förslag rörande TFB
varför dessa tillstyrks.

I motion Ub5 (m) tas upp frågor i anslutning till styrning av forskningen. Det
pläderas därvid allmänt sett för att den grundläggande forskningen i största
möjliga utsträckning skall stå fri från styrning. En omfattande grundforskning
skall enligt motionärerna kunna bedrivas oberoende av anvisningar från
statsmakterna, näringslivet och andra intressen. Man anser att kvaliteten på
forskningen skulle vinna på att sektorsorganen bekostar forskningsverksamhet
vid högskolans institutioner i stället för att utveckla egna forskningsorganisationer.

I motionen föreslås bl.a. att delar av fackdepartementens medel för
sektoriell FoU successivt förs över till berörda fakultetsanslag, forskningsråden
samt till Riksbankens jubileumsfond. I samband härmed bör också
övervägas att avveckla vissa organ för sektorsforskning. Således bör enligt
motionärerna — såvitt nu är i fråga — övervägas att avveckla transportforskningsberedningen.

Utskottet vill inledningsvis peka på vad föredraganden i propositionen har
anfört angående transportforskningens inriktning. Härvid betonas högskolans
roll för den långsiktiga, kunskapsuppbyggande forskningen. Det
påpekas bl.a. att TFB i sitt program föreslagit en ökad satsning på stöd till
forskning vid högskolor. Utskottet vill emellertid även erinra om att
transportforskningen inom högskolan — som också framhålls i propositionen
- ofta är en underordnad del av verksamheten och att TFB därför spelar en
viktig roll för att initiera och samordna forskning inom sektorn. Utskottet
kan bl.a. av denna anledning inte dela motionärernas uppfattning om att en
avveckling av TFB bör övervägas. Motionsyrkandet härom avstyrks.

Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Från det aktuella anslaget betalas kostnaderna för SMHI:s myndighetsuppgifter.
I budgetpropositionen (prop. 1986/87:100 bil. 8, s. 156-158) har
regeringen under punkten J 2 föreslagit riksdagen att anvisa ett reservationsanslag
på 105,8 milj. kr. Dessutom har regeringen i proposition 1986/87:80
om forskning (bil. 5, s. 21) föreslagit riksdagen att anvisa ytterligare 3 milj.
kr. till samma anslag. Dessa tillkommande medel hänför sig till viss
solmätning, för vilken SMHI tidigare erhållit energiforskningsmedel. I
samband med ett nytt energiforskningsprogram överförs delar av programmet
till berörda myndigheters basanslag.

Utskottet har inte någon erinran mot den föreslagna medelsanvisningen
och tillstyrker därför att riksdagen till Bidrag till Sveriges meteorologiska och
hydrologiska institut sammantaget anvisar ett reservationsanslag på 108,8
milj. kr.

Motion T933 (c) tar upp vissa frågor i anslutning till SMHI:s verksamhet.
Motionärerna motsätter sig därvid nedläggningar av bemannade väderstationer,
s.k. synopstationer. Det anförs i motionen att dessa stationer ofta utgör
de enda arbetsplatserna på avlägset belägna orter och att SMHI borde
undersöka om inte observatörernas anställningstrygghet i stället kunde

TU 1986/87:27

förbättras genom utvidgade uppgifter omfattande även andra samhälleliga
tjänster. Resultatet av pågående experiment med observationssystem bör
inväntas innan bemannade stationer avvecklas. Några ytterligare nedläggningar
av synopstationer bör enligt motionärerna inte ske före den 1
september 1988. I motionen krävs vidare att SMHI:s arbete vad avser
kvalitet och kvantitet bör vara sådant att andra väderintressenter inte känner
behov av att bygga upp egna mätsystem.

Utskottet har tidigare uttalat uppfattningen att det får ankomma på SMHI
att bedöma frågor om behovet av olika slags stationer för väderobservation.
Utskottet har inte ändrat uppfattning i frågan och avstyrker därför motionen.

Hemställan
Utskottet hemställer

1. beträffande den fortsatta inriktningen av forsknings- och utvecklingsverksamheten
inom transportsektorn

att riksdagen med godkännande av föredragande departementschefens
uttalanden i denna del lämnar motionerna 1986/87:T110 (c) och
1986/87:7931 (c) utan särskild åtgärd,

2. att riksdagen godkänner de riktlinjer för resursförstärkningar
som i propositionen har angetts,

3. att riksdagen till Statens väg- och trafikinstitut för budgetåret
1987/88 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.,

4. att riksdagen till Bidrag till statens väg- och trafikinstitut för
budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag på 36 713 000 kr.,

5. att riksdagen bemyndigar regeringen att godkänna att den rörliga
krediten för statens väg- och trafikinstitut höjs till 5 000 000 kr.,

6. att riksdagen till Statens väg- och trafikinstitut: Utrustning för
budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag på 500 000 kr.,

7. att riksdagen till Transportforskningsberedningen för budgetåret
1987/88 anvisar ett reservationsanslag på 31 692 000 kr.,

8. att riksdagen medger att regeringen bemyndigar transportforskningsberedningen
att besluta om statligt stöd till forskning, utveckling
och demonstrationsprojekt under budgetåren 1988/89 och 1989/90
inom en ram av 21 000 000 kr. resp. 14 000 000 kr.,

9. beträffande styrning av forskningen

att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub5 (m) yrkande 9,

10. att riksdagen till Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag på
108 800 000 kr.,

11. beträffande SMHI:s verksamhet

att riksdagen avslår motion 1986/87:T933 (c).

Stockholm den 12 maj 1987
På trafikutskottets vägnar
Birger Rosqvist

TU 1986/87:27

Närvarande: Birger Rosqvist (s), Rolf Clarkson (m), Olle Östrand (s), Olle
Grahn (fp), Gösta Andersson (c), Per Stenmarck (m), Margit Sandéhn (s),
Sten-Ove Sundström (s). Hugo Bergdahl (fp), Görel Bohlin (m), Jarl Lander
(s), Viola Claesson (vpk), Yngve Wernersson (s), Anneli Hulthén (s) och
Rune Thorén (c).

Reservationer

1. Styrning av forskningen (mom. 9)

Rolf Clarkson, Per Stenmarck och Görel Bohlin (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”Utskottet vill”
och slutar med ”härom avstyrks” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill i likhet med motionärerna understryka vikten av en fri och
obunden forskning. Även föredragande departementschefen har som tidigare
framgått betonat högskolans betydelse för långsiktig kunskapsuppbyggnad.
Den roll som forskningen vid högskolan måste få spela motverkas enligt
utskottets uppfattning av att forskningsmedel fördelas av särskilda sektorsorgan.
Att omedelbart avveckla transportforskningsberedningen torde inte
vara möjligt. Mot angivna bakgrund finner utskottet det emellertid rimligt att
en framtida avveckling av transportforskningsberedningen övervägs.

Av det anförda följer att utskottet tillstyrker motionsyrkandet.

Vad utskottet nu har anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. beträffande styrning av forskningen
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub5 (m) yrkande 9 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

2. SMHIrs verksamhet (mom. 11)

Gösta Andersson (c), Viola Claesson (vpk) och Rune Thorén (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”Utskottet har
tidigare” och slutar med ”därför motionen” bort ha följande lydelse:
Utskottet vill inledningsvis konstatera att det för närvarande inte kan
fastslås hur det framtida väderobservationssystemet kommer att se ut. Det
förefaller därför utskottet naturligt att resultatet av pågående försöksverksamhet
inväntas innan några ytterligare bemannade stationer läggs ner. I
motsatt fall riskerar man att stå utan fungerande system om de obemannade
stationerna inte skulle visa sig hålla måttet i något avseende.

Utskottet finner — i likhet med motionärerna - att man i detta
sammanhang inte kan bortse från de sociala aspekter som följer av att de
bemannade stationerna ofta utgör de enda arbetsplatserna på avlägsna orter.
Som statlig myndighet borde SMHI här förutsättningslöst undersöka möjligheterna
att låta stationernas uppgifter omfatta även andra samhälleliga
tjänster. Av det anförda följer att utskottet tillstyrker den aktuella motionen.
Vad utskottet nu har anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.

TU 1986/87:27

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. beträffande SMHI.s verksamhet
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:T933 (c) som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört.

TU 1986/87:27