Trafikutskottets betänkande
1986/87:23

om anslag till Transportstöd för Gotland
(prop. 1986/87:100bil. 8)

Sammanfattning

I betänkandet tillstyrks regeringens förslag till medelsanvisning - 52 milj. kr.
— för nästa budgetår.

Vidare behandlas motionsyrkanden beträffande bl.a. ökad konkurrens i
Gotlandstrafiken, förstatligande av denna, transportrådets handläggning av
frågor som rör trafiken, inrättande av ett kommunikationsråd för Gotland,
passagerartrafiken mellan Visby och Oskarshamn samt person- och godstrafiktaxorna.

Samtliga motionsyrkanden avstyrks eller föreslås bli lämnade utan särskild
åtgärd.

Till betänkandet är fogat en c-reservation som gäller transportrådets
handläggning av frågor som rör färjetrafiken till Gotland samt en vpkreservation
om förstatligande av denna trafik. Ett särskilt yttrande av
fp-ledamöterna gäller frågan om skattefri försäljning av vissa varor i
färjetrafiken.

SJÄTTE HUVUDTITELN
Transportstöd för Gotland

I proposition 1986/87:100 bilaga 8 (kommunikationsdepartementet) har
regeringen under avsnitt H. Transportstöd m.m. punkt H 3. (s. 148)
föreslagit riksdagen att till Transportstöd för Gotland för budgetåret 1987/88
anvisa ett förslagsanslag på 52 000 000 kr.

Motionerna

1986/87:T232 av Rolf Clarkson m.fl. (m) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
(yrkande 13), att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
i motionen anförts om monopolet på och detaljregleringen av Gotlandstrafiken.

1986/87:T608 av Ulla Pettersson och Bengt Kronblad (båda s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om behovet av att passagerartrafik med m/s Gotland mellan Visby
och Oskarshamn under resten av innevarande avtalsperiod bedrivs i samma
omfattning som före hösten 1986.

1986/87:23

1 Riksdagen 1986/87.15 sami. Nr 23

1986/87:T613 av Ingrid Hasselström Nyvall och Kjell Johansson (båda fp)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om Visby som hemmahamn för Gotlandstrafiken.

1986/87:T617 av Gunhild Bolander (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om vikten av att
färjetrafiken till och från Gotland ges en sådan handläggning att alla
samhällsekonomiska konsekvenser kan beaktas.

1986/87:T906 av Bo Hammar m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar om ett förstatligande av färjetrafiken till och från
Gotland,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i
motionen om minimistandard för Gotlandstrafiken.

1986/87:T917 av Ingrid Hasselström Nyvall och Kjell Johansson (båda fp)
vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om inrättande av ett
kommunikationsråd för Gotland.

1986/87:T936 av Alf Svensson (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att som sin
mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande
Gotlandstrafikens utformning och inriktning.

Utskottet

1. Inledning

Sedan år 1971 regleras färjetrafiken på Gotland genom en koncessionslagstiftning,
nämligen lagen (1970:871) om linjesjöfart på Gotland. Koncession
på trafiken innehas för närvarande av Rederiaktiebolaget Gotland (Gotlandsbolaget),
men fr.o.m. den 1 januari 1988 övertas koncessionen av
Nordström & Thulin Aktiebolag.

År 1972 infördes statligt stöd för trafiken. Sedan år 1978 har stödet
utbetalats till Gotlandsbolaget i form av underskottstäckning i enlighet med
avtal mellan staten och bolaget. Avtalet upphör att gälla samtidigt med
Gotlandsbolagets koncession, dvs. i och med utgången av innevarande år.

2. Organisatoriska frågor m.m.

I motion T232 (m) framhåller motionärerna att de är kritiska mot det
nuvarande monopolet på Gotlandstrafiken och mot att den därmed förenade
statliga detaljstyrningen kvarstår. Om viss skatttefri försäljning tilläts på
färjorna skulle förutsättningarna för konkurrens utan statligt stöd förbättras.

Som utskottet framhöll i sitt av riksdagen godkända betänkande TU
1985/86:26 skulle en insats av ytterligare tonnage i konkurrens med
koncessionsinnehavarens trafik minska kapacitetsutnyttjandet i denna trafik
och öka anspråken på statsbidrag eller tvinga fram väsentliga taxehöjningar.
Utskottet vidhåller denna inställning och avstyrker följaktligen motionsyrkandet.

TU 1986/87:23

Motionsyrkanden, vari begärs att skattefri proviantering och försäljning skall
få ske i Gotlandstrafiken, behandlas och avstyrks i skatteutskottets betänkande
SkU 1986/87:25. Alkoholpolitiska skäl och kontrollsynpunkter talar
enligt skatteutskottet för att den skattefria provianteringen av alkoholhaltiga
drycker och tobaksvaror begränsas till internationell trafik. Skatteutskottet
erinrar också om att olika frågor som hänger samman med turismen på
Gotland för närvarande bereds inom jordbruksdepartementet.

Den inom jordbruksdepartementet pågående beredningen av frågor som
hänger samman med turismen på Gotland berördes i utskottets betänkande
TU 1985/86:26 med anledning av ett motionsyrkande om viss skattefri
försäljning. Utskottet fäste uppmärksamheten på ett uttalande av jordbruksministern
i proposition 1983/84:145 om turist- och rekreationspolitiken
m.m., enligt vilket ministern sade sig förutsätta att förslag från bl.a.
länsstyrelsen i Gotlands län och Gotlands kommun om upprättande av en
mer attraktiv färjeförbindelse till Gotland skulle prövas. En sådan förbindelse
skulle enligt jordbruksministern kunna förlänga Gotlands turistsäsong och
minska behovet av statsbidrag i Gotlandstrafiken. Utskottet sade sig i likhet
med jordbruksministern förutsätta att frågan blev föremål för en närmare
prövning med den av honom angivna inriktningen. Utskottet vidhåller sin
sålunda uttalade uppfattning.

I motion T936 (c) avvisas tanken på en skattefri försäljning av alkoholhaltiga
drycker i färjetrafiken på Gotland.

Motionsyrkandet, såvitt nu är i fråga, synes tillgodosett genom skatteutskottets
ställningstagande i frågan och bör därför kunna lämnas utan särskild
åtgärd.'

I motion T906 (vpk) begärs ett förstatligande av Gotlandstrafiken.

Motionsyrkanden med ifrågavarande innebörd har behandlats och avstyrkts
av utskottet i ett flertal av riksdagen godkända betänkanden, senast
TU 1985/86:26. Utskottet har inte ändrat uppfattning i frågan och avstyrker
följaktligen motionsyrkandet.

I motion T617 (c) behandlas transportrådets handläggning av frågor som rör
Gotlandstrafiken. Enligt motionären beslutar rådet endast med utgångspunkt
i rent trafiktekniska och trafikekonomiska förutsättningar. Eftersom
rådet synes sakna mandat att också ta hänsyn till regionalpolitiska bedömningar,
bör enligt motionären frågor som rör standarden i Gotlandstrafiken,
taxor, turlistor m.m. beredas i regeringskansliet. Sådan beredning bör äga
rum i närmare samråd med de gotländska myndigheterna och näringslivet än
som för närvarande sker.

Utskottet vill med anledning av det sagda erinra om att transportrådet har
att handlägga frågor som rör Gotlandstrafiken med utgångspunkt i statsmakternas
anvisningar. I dessa anvisningar ingår att inom ramen för en
tillfredsställande transportförsörjning för Gotland vidta åtgärder i syfte att
begränsa anspråken på statsbidrag. Utskottet vill vidare erinra om att
transportrådets beslut i fråga om taxor och turlistor kan överklagas hos
regeringen. Vad slutligen beträffar motionärens krav på ett förbättrat
samrådsförfarande vill utskottet fästa uppmärksamheten på ett interpella -

TU 1986/87:23

tionssvar av kommunikationsministern den 31 mars innevarande år. Av
svaret framgår att man inom kommunikationsdepartementet överväger
formerna för hur man med företrädare för gotländska intressen på ett bättre
sätt än hittills skall kunna kanalisera och diskutera frågor som gäller bl.a.
turlistor i Gotlandstrafiken.

Med hänvisning till det anförda finner utskottet ej skäl för riksdagen att
göra något sådant uttalande som begärs i motionen, varför denna avstyrks.

I motion T917 (fp) yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om
inrättande av ett kommunikationsråd för Gotland.

I motion T936 (c) framhålls vikten av att myndigheterna och näringlivet på
Gotland ges goda möjligheter att påverka trafikens uppläggning.

I avvaktan på resultatet av de nämnda övervägandena inom kommunikationsdepartementet
synes motionsyrkandena, såvitt nu är i fråga, kunna
lämnas utan särskild åtgärd.

I motion T613 (fp) behandlas betydelsen av Visby som hemmahamn för
Gotlandstrafiken. Eftersom Nordström & Thulin AB har sitt säte i Stockholm
föreligger enligt motionärerna en risk för att gotlänningarnas intressen i
fråga om sysselsättning och varuleveranser åsidosätts.

I det tidigare nämnda interpellationssvaret framhöll kommunikationsministern
att Nordström & Thulin AB kommer att driva Gotlandstrafiken i ett
särskilt dotterbolag i Visby. Företrädare för rederiet hade också enligt
kommunikationsministern bekräftat den viljeinriktning beträffande rekrytering
av gotländsk personal och utnyttjande av gotländska underleverantörer
m.m. som tidigare hade uttalats från rederiets sida. Vidare sades regeringen
komma att följa utvecklingen genom en särskild grupp bestående av
statssekreterarna i berörda departement och därigenom ha en beredskap för
eventuella åtgärder.

Med hänvisning till det anförda finner utskottet syftet med motionen i
huvudsak tillgodosett. Den torde därför kunna lämnas utan särskild åtgärd.

3. Service- och taxefrågor

I motion T608 (s) behandlas passagerartrafiken mellan Visby och Oskarshamn.
Motionärerna framhåller att denna trafik sedan hösten 1986 är inställd
vissa veckodagar under låg- och mellansäsong. Möjlighet ges dock för
passagerare att resa med lastfärjan m/s Gute två dagar i veckan under vår och
höst samt tre dagar i veckan under vintern. På grund av detta fartygs
bristande komfort har handikappade och resenärer med småbarn berövats
möjligheten att resa mellan Visby och Oskarshamn under de dagar då linjen
endast trafikeras av m/s Gute. Härtill kommer att passagerarkapaciteten är
synnerligen begränsad. Motionärerna vill därför att linjen under återstoden
av innevarande avtalsperiod trafikeras på det sätt och i den utsträckning som
gällde fram till hösten 1986.

I motion T936 (c) framhålls att persontrafikförbindelser mellan Gotland
och Oskarshamn bör finnas under hela året och med en acceptabel komfort.

Utskottet vill med anledning av dessa motionsyrkanden erinra om att
transportrådet under år 1985 på regeringens uppdrag genomförde en översyn

TU 1986/87:23

av färjetrafiken til! Gotland. Orsaken var den snabba kostnadsutvecklingen i
denna trafik. Syftet var att undersöka olika trafikeringsalternativ som kunde
tillgodose krav på en tillfredsställande trafikförsörjning inom den kostnadsram
på ca 40 milj. kr. som riksdagen hade uttalat sig för. Transportrådet
belyste bl.a. ett s.k. bashamnsalternativ, som innebar färjetrafik mellan
Oxelösund och Visby, kompletterad med trafik även på Nynäshamn och
Oskarshamn/Västervik under högsäsong.

I proposition 1985/86:105 behandlades bl.a. bashamnsalternativet. Föredragande
departementschefen framhöll att detta var ”den enda trafiklösning
som kan genomföras inom den kostnadsram på 40 milj. kr. per år som
trafikutskottet vid upprepade tillfällen uttalat sig för”. Föredraganden fann
emellertid motståndet mot denna lösning vara sådant att den inte borde
genomföras i avvaktan på en bredare uppslutning. Möjligheterna till
besparingar fick i stället sökas inom ramen för dåvarande trafik. Som
exempel på möjliga besparingar nämndes bl.a. utbudsförändringar under
lågsäsong i Oskarshamnstrafiken i fråga om turer med mycket låg beläggning.

I sitt av riksdagen godkända betänkande TU 1985/86:26 med anledning av
propositionen framhöll utskottet att vad föredragande departementschefen
hade anfört innebar ”en i nuvarande ekonomiska läge lämplig avvägning
mellan de olika kraven på en tillfredsställande transportförsörjning för
Gotland”. Vidare konstaterade utskottet att planerna på en bashamnstrafik
och de besparingar en sådan skulle medföra torde få överges. Trafiken
kommer i huvudsak - konstaterade utskottet - att fortsätta som hittills, låt
vara med vissa utbudsförändringar.

Fram till hösten 1986 trafikerades Oskarshamnslinjen av huvudsakligen
m/s Gotland med en dubbeltur per dag utom lördagar under lågsäsong samt
med två dubbelturer per dag under högsäsong. Därefter har utbudet
förändrats dels genom att m/s Gute används för passagerartrafik vissa dagar
under lågsäsong, dels genom att sommartidtabellen endast omfattar en
dubbeltur per dag.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att m/s Gute i vissa avseeenden
är olämplig för befordran av passagerare. Fartygets användning för detta
ändamål torde därför få ses som en övergångslösning, vilken synes böra ges
kortast möjliga varaktighet.

Med det anförda avstyrks motionsyrkandena, såvitt nu är i fråga.

I motion T906 (vpk) framställs krav på en minimistandard för Gotlandstrafiken,
omfattande dagliga turer året runt för passagerare och gods på både en
nordlig och sydlig linje, taxor för passagerare motsvarande kostnaden för
resa i andra klass med SJ och taxor för gods motsvarande samma vägsträcka
på fastlandet. Vidare bör enligt motionärerna en sådan standard omfatta
möjlighet till sittplats under tak på färjorna utan krav på konsumtion,
sovplats på natturer och erforderliga bilplatser med kort bokningstid.
Slutligen framhålls att restiderna bör vara korta och att anslutande trafik bör
anpassas till färjornas ankomst- och avgångstider.

I motion T936 (c) framhålls att taxesättningen bör ske med utgångspunkt i
SJ:s genomsnittliga taxor.

TU 1986/87:23

Utskottet vill med anledning av dessa motionsyrkanden erinra om att
Gotlandsbolaget driver en daglig trafik året runt på Nynäshamnslinjen för
passagerare och lastbilstransporterat gods. Detsamma gäller Oskarshamnslinjen,
med undantag för lördagar under lågsäsong.

Taxorna i Gotlandstrafiken behandlades i den nämnda propositionen om
färjetrafiken till Gotland. Föredraganden erinrade om att stödet till persontrafiken
var inriktat på att anpassa färjetrafikens persontaxor till SJ:s taxa.
Att låta järnvägens kostnadsstruktur och marknadsförutsättningar styra
Gotlandstrafikens taxor ansågs dock inte utgöra en lämplig ordning. I
propositionen förordades därför att bindningen av persontaxan till SJ-taxan
slopades och att persontrafikavgifterna i stället skulle få fastställas med
hänsyn till trafikens kostnader och anspråken på kapacitet. Inom ramen för
ett sådant system skulle gotlänningarna kunna tillförsäkras särskilda rabatter.
Sammanfattningsvis förordades en kraftfull prisdifferentiering.

Utskottet hade ingen erinran mot de föreslagna riktlinjerna men sade sig
utgå från att taxesättningen för gotlänningarna skulle få en sådan utformning
att kostnaden för en färjeresa mellan Gotland och fastlandet eller vice versa
ej i väsentlig mån avviker från den genomsnittliga kostnaden för en resa av
motsvarande längd på fastlandet. Med hänvisning till turismens betydelse för
Gotland förutsatte utskottet också att prisdifferentieringen skulle förenas
med andra åtgärder i syfte att vidmakthålla och stärka turismens roll.

Godstransporterna i färjetrafiken till Gotland stöds dels genom att staten
subventionerar Gotlandsbolagets taxor, dels genom det s.k. Gotlandstillägget,
dels också genom det till Gotlandstillägget anknutna statliga bidraget till
vissa transportförmedlings- eller lastbilsföretag.

Utskottet finner för sin del ingen anledning att i detta sammanhang förorda
någon förändring av de principer och det regelsystem som gäller person- och
godstaxorna i färjetrafiken till Gotland.

Vidare förutsätter utskottet att rimliga krav på service och komfort för
passagerarna tillgodoses inom den ekonomiska ram som gäller för trafiken.

Utskottet utgår också från att berörda trafikhuvudmän söker anpassa sin
trafik till färjornas ankomst- och avgångstider.

Med hänvisning till det anförda finner utskottet inte någon riksdagens
åtgärd erforderlig med anledning av motionsyrkandena, varför dessa avstyrks.

4. Anslagsfrågan

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att riksdagen till Transportstöd för
Gotland för nästa budgetår anvisar ett förslagsanslag på 52 milj. kr.

5. Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande monopolet på Gotlandstrafiken

att riksdagen avslår motion 1986/87:T232 (m) yrkande 13,

2. beträffande skattefri försäljning av alkoholhaltiga drycker i
färjetrafiken på Gotland

att riksdagen lämnar motion 1986/87:T936 (c) i denna del utan särskild
åtgärd,

TU 1986/87:23

3. beträffande förstatligande av Gotlandstrafiken

att riksdagen avslår motion 1986/87:T906 (vpk) yrkande 1,

4. beträffande transportrådets handläggning av frågor som rör
Gotlandstrafiken

att riksdagen avslår motion 1986/87:T617 (c),

5. beträffande kommunikationsråd för Gotland

att riksdagen lämnar motionerna 1986/87:T917 (fp) och 1986/87:T936
(c) i denna del utan särskild åtgärd,

6. beträffande betydelsen av Visby som hemmahamn för Gotlandstrafiken att

riksdagen lämnar motion 1986/87:T613 (fp) utan särskild åtgärd,

7. beträffande passagerartrafiken mellan Visby och Oskarshamn
att riksdagen avslår motionerna 1986/87:T608 (s) och 1986/87:T936 (c)
i denna del,

8. beträffande minimistandard för Gotlandstrafiken

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:T906 (vpk) yrkande 2 och
1986/87:T936 (c) i denna del,

9. beträffande anslagsfrågan

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Transportstöd för
Gotland för budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag på
52 000 000 kr.

Stockholm den 28 april 1987
På trafikutskottets vägnar
Kurt Hugosson

Närvarande: Kurt Hugosson (s), Rolf Clarkson (m), Birger Rosqvist (s),
Olle Grahn (fp), Gösta Andersson (c), Sven-Gösta Signell (s), Per Stenmarck
(m), Margit Sandéhn (s), Sten-Ove Sundström (s), Viola Claesson
(vpk), Jarl Lander (s), Anders Andersson (m), Yngve Wernersson (s), Ingrid
Hasselström Nyvall (fp) och Rune Thorén (c).

Reservationer

1. Förstatligande av Gotlandstrafiken (mom. 3)

Viola Claesson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 3 om börjar med ”Motionsyrkanden
med” och slutar med ”följaktligen motionsyrkandet” bort ha följande
lydelse:

Enligt utskottets mening är det samhället som har det fulla ansvaret för att
Gotland garanteras en tillfredsställande trafikförsörjning. Det är därför
följdriktigt att färjetrafiken förstatligas och frikopplas från privata vinstintressen.

TU 1986/87:23

Vad utskottet nu har anfört och som torde tillgodose syftet med motionsyrkandet
bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande förstatligande av Gotlandstrafiken

att riksdagen med anledning av motion 1986/87:T906 (vpk) yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

2. Transportrådets handläggning av frågor som rör
Gotlandstrafiken (mom. 4)

Gösta Andersson och Rune Thorén (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med ”Utskottet vill”
och på s. 4 slutar med ”denna avstyrks” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärens uppfattning om det olämpliga i att transportrådet
handlägger frågor som rör Gotlandstrafiken. Beredningen av dessa
frågor bör därför ske i regeringskansliet — med vederbörligt hänsynstagande
till regionalpolitiska bedömningar — samt i nära samråd med de gotländska
myndigheterna och näringslivet.

Av det anförda framgår att utskottet tillstyrker motionen.

Vad utskottet nu har anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande transportrådets handläggning av frågor som rör
Gotlandstrafiken

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:T617 (c) som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

Särskilt yttrande

Skattefri försäljning av vissa varor i färjetrafiken till Gotland
(mom. 1)

Olle Grahn och Ingrid Hasselström Nyvall (båda fp) anför:

Enligt vår principiella uppfattning bör skattefri försäljning ej förekomma i
nationell trafik. Vi vill dock inte motsätta oss en utredning av frågan.

TU 1986/87:23

gotab Stockholm 1987 12923