Trafikutskottets betänkande

1986/87:18

om anslag till Postväsende (prop. 1986/87:100 bil. 8)

1986/87:18

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas regeringens förslag i budgetpropositionens
bilaga 8 under avsnittet G. Postväsende. Vidare behandlas förslag i 17
motioner.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag i här aktuell del av budgetpropositionen
och avstyrker motionsyrkandena.

Till betänkandet har fogats två reservationer.

Vpk-ledamoten betonar postverkets ansvar för bl. a. yttrande- och informationsfriheten
och anser att ett nytt ekonomibrevporto bör införas.

Fp-ledamöterna vill i ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser
anvisa 100 milj. kr. mindre än vad regeringen föreslagit.

Ett särskilt yttrande har avgetts av c-ledamöterna och vpk-ledamoten
beträffande tidningsdistributionen.

SJÄTTE HUVUDTITELN
Postväsende

I proposition 1986/87:100 bil. 8 (kommunikationsdepartementet) har regeringen
under avsnitt G. Postväsende (s. 131-141) föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad som i propositionen förordats om inriktningen av
postverkets verksamhet under perioden 1988—1990,

2. godkänna att postverkets verksamhet skall inriktas på de resultat-,
prisnivå- och servicemål som i propositionen förordats för perioden
1988-1990,

3. till Ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser för
budgetåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag på 586 000 000 kr.,

4. till Ersättning till postverket för tidningsdistribution för budgetåret
1987/88 anvisa ett anslag på 30 000 000 kr.

Motionerna

1986/87:T226 av Nils-Olof Gustafsson och Margareta Winberg (båda s) vari
yrkas, såvitt nu är i fråga (yrkande 6 delvis), att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av decentraliserat
beslutsfattande inom postverket.

1 Riksdagen 1986187. 15 sami. Nr 18

1986/87:T233 avOlleGrahnm.fl. (fp) vari yrkas, såvitt nu är i fråga (yrkande TU 1986/87:18
17), att riksdagen till Ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser
anvisar ett med 100 milj. kr. minskat anslag.

1986/87:T901 av Bengt Kindbom (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om generösare regler för
utsträckning av lantbrevbäringslinje till enskilt hushåll.

1986/87:T902 av Sten Svensson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om postverkets service
till kommunala servicehus.

1986/87:T904 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om införande av ett nytt ekonomibrevporto,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om postverkets ansvar för yttrande- och informationsfriheten.

1986/87:T909 av Jan-Erik Wikström och andre vice talman Karl Erik
Eriksson (båda fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna att trycksaksportot bör återinföras.

1986/87:T910 av Olle Aulin m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående tillämpningsbestämmelser
för föreningspost.

1986/87:T911 av Marianne Karlsson (c) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär en utredning huruvida inte postservicen kan förbättras
genom att låta konkurrerande företag etablera sig.

1986/87:T918 av Börje Stensson och Lars Ernestam (båda fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om krav på utredning för att klarlägga hur postservice kan förbättras i
en konkurrenssituation.

1986/87:T920 av Hans-Eric Andersson (s) vari yrkas att riksdagen sorn sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om lokalisering
till ett läge inom Södertörn av regionkontoret i Stockholms södra postregion.

1986/87:T924 av Göthe Knutson och Gullan Lindblad (båda m) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att postverket får i uppdrag att
förbättra tidningsdistributionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om fortsatt och helst förbättrad lördagsutdelning.

1986/87:T925 av Birgitta Hambraeus (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om återinförande
av trycksaksporto m.m.

1986/87:T926 av Anders Nilsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om postutdelning i
servicehus.

1986/87:T932 av Margareta Andrén och Bengt Rosén (båda fp) vari yrkas att TU 1986/87:18

riksdagen hos regeringen begär att postverket får i uppdrag att förbättra sin
service till servicehus för pensionärer.

1986/87:T935 av Karl-Gösta Svenson (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om personlig
postservice.

1986/87:T938 av Hans-Eric Andersson och Margareta Palmqvist (båda s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om lokaliseringen av ny postterminal i södra Storstockholm.

1986/87 :T940 av Elver Jonssson och Margareta Andrén (båda fp) vari yrkas
att riksdagen begär att regeringen ser över kostnaderna - främst portokostnaderna
— i avsikt att underlätta utlandssvenskars möjlighet att läsa svenska
tidningar.

Utskottet

1. Inriktningen av postens verksamhet för perioden 1988—1990

Enligt beslut av riksdagen våren 1985 (prop. 1984/85:100 bil. 8, s. 87—100,

TU 11, rskr. 203) infördes fr.o.m. den 1 juli 1985 nya former för
statsmakternas styrning av postverket. Styrningen av postens verksamhet
skall sålunda ske genom att mål för service, ekonomi m.m. fastställs på
grundval av rullande treårsplaner.

Posten har år 1986 lagt fram en treårsplan för verksamheten under
perioden 1988-1990. Genom att posten sedan den 1 januari 1986 övergått till
kalenderår som räkenskapsår kommer denna treårsplan i praktiken även att
omfatta andra halvåret 1987.

I budgetpropositionen framhåller föredragande departementschefen bl.a.
att de viktigaste mål som statsmakterna bör ställa upp för postverket rör
service, prisutveckling och resultatnivå. Av särskilt intresse är mål för
servicenivån, tillförlitligheten och prisutvecklingen beträffande normalbrev
samt för tillgängligheten till kassaservice. Därutöver bör enligt föredraganden
inför den kommande treårsperioden fastställas ett nytt mål för postverkets
resultatnivå.

Den allmänna inriktningen av postverkets verksamhet skall enligt propositionen
innebära en fortsatt kundorientering. Kundernas efterfrågan inom
områdena informationsöverföring, varudistribution och betalningssystem
bör vara styrande för postens insatser. Verksamheten skall — framhåller
föredraganden - syfta till att till rimligt pris och med god servicekvalitet
betjäna såväl stora som små kunder i hela landet.

Beträffande servicen redovisas i propositionen för huvudaffärsområdet Brev
och Paket målsättningen att så gott som alla normalbrev skall erhålla s.k.
övernattbefordran. Föredraganden konstaterar för sin del att ett transportoch
distributionsnät som medger övernattbefordran och utdelning
måndag—fredag i hela landet av praktiskt taget alla normalbrev fyller högt

1* Riksdagen 1986/87.15 sami. Nr 18

ställda krav. Tillförlitligheten att uppnå de fastställda målen skall enligt TU 1986/87:18

föredraganden hållas på en hög nivå, och det är av stor vikt att åtagandena
gentemot kunderna kan uppfyllas. Eftersom en 100-procentig tillförlitlighet
på grund av små tidsmarginaler i transportnätet skulle kräva svårgenomförbara
förändringar och avsevärda kostnader, är enligt föredraganden den
uppnådda tillförlitligheten om 95 % tillräcklig.

Angående servicemål för huvudaffärsområdet Giro och Kassa konstaterar
föredraganden att kassaservicen via postkontor och lantbrevbärare skall vara
rikstäckande och att i dag endast mycket få hushåll saknar tillgång till daglig
postkassaservice. Denna höga täckningsgrad vad avser geografisk tillgänglighet
skall enligt föredraganden bibehållas. Beträffande tillgängligheten till
kassaservice i tätorterna nämns i propositionen att öppethållandet fortlöpande
anpassas till kundernas behov och att väntetiderna ständigt uppmärksammas.
Föredraganden pekar härvid särskilt på vikten av att väntetiderna på
postkontoren upplevs som acceptabla av kunderna.

Vad gäller priserna för normalbrev anges som målsättning att dessa bör
utvecklas högst i takt med den allmänna prisutvecklingen. För att på lång sikt
säkerställa en stabil ekonomi i kombination med en lugn portoutveckling
krävs enligt föredraganden en fortlöpande förbättring av postens produktivitet.
Föredraganden noterar härvid med tillfredsställelse att posten eftersträvar
att öka personalproduktiviteten med 3 % per år under den aktuella
treårsperioden.

I budgetpropositionen konstateras att det ekonomiska resultatet för postens
samlade verksamhet skall kunna garantera ett långsiktigt ekonomiskt
oberoende, varigenom subventioner över statsbudgeten inte skall behöva
tillföras verksamheten. För att avkastningskrav och konsolideringsbehov
skall kunna klaras bör målsättningen enligt föredraganden vara att resultatet
före avsättningar skall motsvara ca 5 % av omsättningen. Föredraganden
räknar med att en sådan resultatnivå är förenlig med målet för portoutvecklingen.

Utskottet delar föredragandens uppfattning om målsättningarna för
postens verksamhet beträffande resultat, prisnivå och service.

Utskottet tillstyrker därför att riksdagen godkänner den i propositionen
förordade inriktningen av postens verksamhet liksom inriktningen på de
resultat-, prisnivå och servicemål som därvid också har förordats.

Utskottet övergår härefter till att behandla motionsyrkanden som har
samband med postens allmänna verksamhet. Under avsnitt 2. Anslagsfrågor
behandlas därefter ett motionsyrkande angående ersättning till postverket
för befordran av tjänsteförsändelser.

Konkurrensfrågor

I motionerna T911 (c) och T918 (fp) antyds att postservicen har försämrats.

Enligt motionärerna föreligger en risk för att ledningen i ett företag som
postverket, vilket saknar konkurrens, på bekostnad av kunderna försöker
göra företaget vinstbärande. Riksdagen borde, anser man, kräva en utred -

ning för att klarlägga möjligheterna att förbättra postservicen genom ökad TU 1986/87:18
konkurrens.

Utskottet vill till en början peka på den snabba såväl tekniska som
marknadsmässiga utvecklingen inom informationsöverföring, varudistribution
och betalningsförmedling. Posten kan inte stå vid sidan av denna
utveckling, och utskottet kan konstatera att en betydande del av postens
verksamhet i dag är utsatt för en stark konkurrens. Vidare vill utskottet
erinra om vad som ovan sagts bl. a. om inriktningen av postens verksamhet
mot en fortsatt kundorientering och om de för posten uppställda servicemålen.
Något behov av utredning i begärt avseende finner utskottet sammanfattningsvis
inte föreligga, varför motionerna avstyrks.

Vissa servicefrågor

Två motioner tar upp frågor med anknytning till lantbrevbäringen.

I motion T901 (c) konstaterar motionären att en lantbrevbäringslinje kan
utsträckas till enskilt hushåll under vissa bestämda förutsättningar. Särskilda
undantagsregler härifrån finns för hushåll med sjuka eller gamla medlemmar.
Dessa undantagsregler borde emellertid enligt motionen vara mera
generösa.

I motion T935 (m) betonas bl.a. lantbrevbäringens betydelse för en
levande skärgård. En målsättning måste enligt motionären vara att medborgarna
oavsett bostadsort skall kunna ges en personlig postservice i form av
postkontor eller lantbrevbäring.

Utskottet vill till en början erinra om att föredragande departementschefen
i budgetpropositionen uttalat målsättningen att kassaservicen via postkontor
och lantbrevbärare med mycket få undantag skall vara rikstäckande
och att den nuvarande goda geografiska tillgängligheten skall bibehållas.

Utskottet vill även peka på att normerna för lantbrevbäring inte är
kategoriska utan snarare vägledande. Enligt vad som upplysts utskottet
tillämpas dessa normer generöst exempelvis när det gäller brevbäring till
äldre och sjuka, vilket utskottet anser vara positivt. Med hänvisning till det
anförda bör motionerna inte föranleda någon åtgärd från riksdagens sida. De
avstyrks därför.

Postutdelningen i servicehus har uppmärksammats i tre motioner.

I motion T902 (m) lämnas en redogörelse för ett fall, där posten på den
aktuella orten inte varit beredd att utan särskild ersättning dela ut post
individuellt till de boende på ett kommunalt s.k. servicehus för äldre. Posten
har därvid hänvisat till att postutdelning i bostadshotell, servicehus etc. sker
enligt samma grunder som gäller för andra bostäder, om lägenheterna i fråga
är utrustade för självhushåll. I servicehus etc. med helinackordering lämnas
däremot posten på expedition eller motsvarande. - Motionären anser att
postverket bör förmås att genomföra individuell postutdelning även till
boende i servicehus med helinackordering. Motsvarande krav framförs -med hänvisning till samma konkreta exempel - i motionerna T926 (s) och
T932 (fp).

Utskottet vill till en början erinra om att postverksamheten — enligt
riksdagens beslut - skall bedrivas effektivt och rationellt. Detta förutsätter 5

att de närmare regler som skall styra exempelvis utdelningen av post beslutas TU 1986/87:18

av postverket. Utskottet utgår också från att posten - i enlighet med de mål

för verksamheten som riksdagen uttalat sig för - i olika situationer svarar för

så god postservice som av praktiska och ekonomiska skäl är möjligt. Mot

bakgrund av det anförda anser utskottet inte att de nu aktuella motionerna

bör föranleda någon åtgärd från riksdagens sida. Motionerna avstyrks

därför.

I motion T924 (m) riktas kritik mot bl.a. tidningsdistributionen via järnvägens
postkupéer, vilken enligt motionärerna bör förbättras. Vidare framförs
i motionen ett krav på fortsatt och helst förbättrad lördagsutdelning.

Utskottet vill med anledning av motionen påpeka att statsmakterna lägger
fast ramarna för postens verksamhet genom att ange övergripande mål för
service, prisutveckling och resultat. Inom dessa ramar ankommer det
därefter på postverket att exempelvis besluta om formerna för och omfattningen
av postutdelningen. Angående tidningsdistributionen träffas avtal
med pressens organisationer. Utskottet finner inte att någon åtgärd av
riksdagen är påkallad och avstyrker motionsyrkandena.

Porto för trycksaker och ekonomibrev m.m.

I tre motioner framförs yrkanden som syftar till att trycksaker m.m. skall
kunna sändas till lägre kostnad än för närvarande.

Fråga om införande av ett nytt ekonomibrevporto tas upp i motion T904
(vpk). Motionärerna efterlyser här ett lägre porto för de postkunder som är
beredda att acceptera såväl en långsammare postgång som besväret att lämna
in försändelserna på postkontor. Samtidigt begärs ett tillkännagivande om
att postverket — förutom affärsmässiga hänsyn — bör ta det ansvar för
yttrande- och informationsfriheten som bl.a. ett lågt porto för böcker och
tidskrifter innebär.

I de båda motionerna T909 (fp) och T925 (c) begärs att ett särskilt
trycksaksporto åter skall införas.

Utskottet vill erinra om att postens verksamhet skall bedrivas med
utgångspunkt i affärsmässiga principer. Någon skyldighet att vid portosättningen
göra exempelvis kulturpolitiska överväganden kan posten inte anses
ha. Däremot vill utskottet peka på möjligheten för mindre bokförlag etc. att
använda sig av systemet med särskilda s.k. frankoetiketter. Enligt vad
utskottet erfarit har beträffande detta system en överenskommelse nyligen
träffats efter förhandlingar mellan postverket och berörda branschorgan.

Överenskommelsen innebär att frankoetiketter även fortsättningsvis efter
avtal med posten kan användas för försändelser med böcker, tidskrifter,
noter och korrektur. Försändelserna behandlas som s.k. B-post och får i
förhållande till vanlig brevbefordran reducerat porto. Utskottet vill i
sammanhanget också erinra om de rabattmärken vilka postverket årligen
erbjuder allmänheten. Dessa ger möjlighet till lägre porto vid framför allt
tyngre försändelser.

Mot bakgrund av det ovan anförda avstyrker utskottet yrkandena i
motionerna T904 (vpk), T909 (fp) och T925 (c).

I motion T910 (m) begärs ändringar i postverkets bestämmelser om TU 1986/87:18

föreningspost. Enligt motionärerna tillämpar postverket en alltför restriktiv
bedömning då man avgör vilka ideella föreningar, som skall få del av den
rabatt föreningsposten innebär.

Utskottet finner att avgränsningar av nu aktuellt slag måste få göras av
posten inom de ramar och övergripande mål som statsmakterna anvisat.

Motionen bör inte föranleda någon riksdagens åtgärd och avstyrks därför.

I motion T940 (fp) begärs en översyn av utlandssvenskars portokostnader vid
prenumeration på svenska dagstidningar. I motionen hävdas att kostnaderna
i fråga stigit mycket kraftigt på senare år, vilket sägs motverka ett nationellt
intresse att underlätta informationsflödet från Sverige.

Utskottet vill påminna om att riksdag och regering endast utformar de
ramar inom vilka postverket har att verka. Postens verksamhet skall därvid
drivas efter affärsmässiga principer. Någon anledning för riksdagen att uttala
sig om den aktuella portosättningen föreligger enligt utskottets mening inte,
varför motionen avstyrks.

Övriga frågor

Frågor om lokalisering av postens verksamheter tas upp i två motioner, T920
(s) och T938 (s). 1 den förra motionen begärs att regionkontoret i Stockholms
södra postregion lokaliseras till Södertörn, och i den senare motionen begärs
motsvarande placering av en ny postterminal för södra Storstockholm.

Utskottet vill med anledning av motionerna konstatera att statsmakterna
för postverket valt en styrform med angivande av övergripande mål för
verksamheten. Därvid har riksdagen beslutat att postverket skall ge en
snabb, säker och lättillgänglig postservice i hela landet. Verksamheten skall
bedrivas rationellt och effektivt. Riksdagens beslut innebär bl.a. att posten,
med utgångspunkt i den aktuella verksamhetens förutsättningar, självständigt
bör besluta i lokalfrågor. Utskottet finner att motionerna därför inte bör
föranleda någon åtgärd från riksdagens sida och avstyrker desamma.

I motion T226 (s) begärs ett tillkännagivande om behovet av decentraliserat
beslutsfattande inom postverket.

Utskottet vill med anledning av motionen erinra om att riksdagen i
december 1983 tagit beslut rörande en ny organisation för postverket (prop.

1983/84:34, TU 8, rskr. 76). Förändringarna innebar bl.a. en decentralisering
och en betydande självständighet för postregionerna. Någon anledning för
riksdagen att nu ta upp frågan om postverkets organisation föreligger enligt
utskottets mening inte. Motionsyrkandet avstyrks därför.

2. Anslagsfrågor

I propositionen föreslås att 586 milj. kr. för budgetåret anvisas under
anslaget Ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser.

I motion T233 (fp) anförs att myndigheterna för närvarande inte behöver
betala porto för sina tjänsteförsändelser, vilket enligt motionärerna leder till
ett bristande intresse att hålla nere portokostnaderna. Det yrkas därför att

riksdagen när det gäller ersättning för befordran av tjänsteförsändelser skall TU 1986/87:18
anvisa ett med 100 milj. kr. minskat anslag.

Utskottet erinrar om att en översyn av det nuvarande systemet med
tjänstebrevsrätt enligt budgetpropositionen har inletts. Syftet med översynen
anges vara att öka kostnadsmedvetandet hos myndigheterna, varigenom
tjänstebrevsanslaget successivt skulle kunna avlastas. Någon anledning att
nu minska det aktuella förslagsanslaget finns enligt utskottets uppfattning
inte. Utskottet tillstyrker därför den i propositionen föreslagna medelsanvisningen
och avstyrker motionen i denna del.

Utskottet tillstyrker vidare att riksdagen i enlighet med regeringens förslag
till Ersättning till postverket för tidningsdistribution för nästa budgetår
anvisar ett anslag på 30 milj. kr.

3. Hemställan

Utskottet hemställer

1. att riksdagen godkänner vad i propositionen har förordats om
inriktningen av postverkets verksamhet under perioden 1988-1990,

2. att riksdagen godkänner att postverkets verksamhet skall inriktas
på de resultat-, prisnivå- och servicemål som i propositionen har
förordats för perioden 1988-1990,

3. beträffande konkurrensfrågor

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:T911 (c) och 1986/87:T918
(fp),

4. beträffande lantbrevbäringen

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:T901 (c) och 1986/87:T935
(m),

5. beträffande postutdelningen i servicehus

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:T902 (m), 1986/87:T926 (s)
och 1986/87:T932 (fp),

6. beträffande tidningsdistributionen m.m.
att riksdagen avslår motion 1986/87:T924 (m),

7. beträffande porto för trycksaker och ekonomibrev m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:T904 (vpk), 19867/87:T909
(fp) och 1986/87:T925 (c),

8. beträffande föreningspost

att riksdagen avslår motion 1986/87:T910 (m),

9. beträffande utlandssvenskars portokostnader
att riksdagen avslår motion 1986/87:T940 (fp),

10. beträffande lokalisering av postens verksamheter

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:T920 (s) och 1986/87:T938

(s),

11. beträffande decentraliserat beslutfattande inom postverket

att riksdagen avslår motion 1986/87:T226 (s) yrkande 6 i denna del,

12. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motion 1986/87:T233 (fp) yrkande 17 till Ersättning till postverket
för befordran av tjänsteförsändelser för budgetåret 1987/88 anvisar ett
förslagsanslag på 586 000 000 kr.,

13. att riksdagen till Ersättning till postverketför tidningsdistribution TU 1986/87:18

för budgetåret 1987/88 anvisar ett anslag på 30 000 000 kr.

Stockholm den 2 april 1987
På trafikutskottets vägnar
Rolf Clarkson

Närvarande: Rolf Clarkson (m), Olle Östrand (s), Olle Grahn (fp),

Sven-Gösta Signell (s), Per Stenmarck (m), Rune Johansson (s), Margit
Sandéhn (s), Hugo Bergdahl (fp), Görel Bohlin (m), Sten-Ove Sundström
(s), Anna Wohlin-Andersson (c), Viola Claesson (vpk). Jarl Lander (s),

Yngve Wernersson (s) och Rune Thorén (c).

Reservationer

1. Porto för trycksaker och ekonomibrev m.m. (mom. 7)

Viola Claesson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med ”Utskottet vill
erinra” och slutar med ”och T925 (c)” bort ha följande lydelse:

Det faktum att postens verksamhet enligt riksdagsbeslut skall bedrivas
effektivt och rationellt utesluter enligt utskottets mening inte att andra än
rent affärsmässiga hänsyn kan tas vid exempelvis portosättningen. Ett
övergripande mål för postverket är ju att ge service åt allmänheten och häri
måste enligt utskottets uppfattning ingå att medverka till främjandet av
yttrande- och informationsfriheten. Så bör ske genom att det tillskapas ett
nytt ekonomibrevporto, varigenom såväl allmänhet som mindre förlag etc.
ges möjlighet att till reducerat porto sända böcker och tidskrifter.

Av det anförda följer att utskottet tillstyrker yrkandena i motion T904
(vpk). Genom utskottets ställningstagande torde syftet med yrkandena i de
båda andra nu aktuella motionerna få anses tillgodosett.

Vad utskottet nu har anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande porto för trycksaker och ekonomibrev m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:T904 (vpk) och med
anledning av motionerna 1986/87:T909 (fp) och 1986/87:T925 (c) som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

2. Anslaget Ersättning till postverket för befordran av
tjänsteförsändelser(mom. 12)

Olle Grahn och Hugo Bergdahl (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”Utskottet
erinrar” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser — i likhet med vad i motionen anförs — att tjänstebrevsrät -

ten har en negativ inverkan på myndigheternas kostnadsmedvetande. En TU 1986/87:18
översyn av det nuvarande systemet med tjänstebrevsrätt har enligt budgetpropositionen
inletts. Utskottet anser emellertid att det finns anledning att
redan nu minska anslaget i fråga. Utskottet tillstyrker därför förslaget i
motion T233 (fp) att anvisa 100 milj. kr. mindre än vad regeringen föreslagit.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. att riksdagen med bifall till motion 1986/87:T233 (fp) yrkande 17
och med avslag på regeringens förslag till Ersättning till postverket för
befordran av tjänsteförsändelser för budgetåret 1987/88 anvisar ett
förslagsanslag på 486 000 000 kr.,

Särskilt yttrande
Tidningsdistributionen m.m. (mom. 6)

Anna Wohlin-Andersson (c), Viola Claesson (vpk) och Rune Thorén (c)
anför:

Postverket beslutar inom av statsmakten fastlagda ramar angående
servicen. Detta innebär att postverket beslutar om i vilken utsträckning och i
vilka former postutdelning skall ske.

Glesbygdens behov riskerar emellertid att bli sämre tillgodosedda. Lönsamhetskrav
ställs mot övergripande mål om service åt alla delar av landet.

När lönsamhetskraven och prisutvecklingen utgör en press på postverket
dras poststationer eller tidningsutdelning på lördagar in till men för de
glesbygdsboende.

Tidningsutdelningen regleras genom ett avtal mellan Tidningsutgivareföreningen
och postverket. Enligt kommunikationsministern (i en frågestund i
riksdagen den 12 februari 1987) skall inte tidningsutdelning beröras av att
lördagsbrevsutdelningen kommer att dras in.

Det nämnda motsägs av verkligheten där posten drabbas ekonomiskt när
t.ex. en entreprenör kraftigt höjer sina priser. Detta är bl.a. fallet i
Västerbotten, där 16 linjer och sex kommuner berörs av indragningar av
lördagsutdelning av tidningar. I en sjunde kommun har kommunen själv
ansett sig tvingad till att gå in med ekonomiskt stöd till postverket för att
lördagstidningar skall delas ut.

Kommunikationsministern har kommenterat förhållandet i Västerbotten
(i en frågestund i riksdagen den 26 mars 1987) genom att hänvisa till det
orimliga i ”att posten skall upprätthålla alla linjer som går med förlust utan
att få ta hand om de utdelningsområden som ger överskott.”

Om de av riksdag och regering fastlagda målen om allas tillgång på god
service skall kunna infrias måste ansvarsfrågan beträffande tillgången på
lördagstidningar klarläggas.