Trafikutskottets betänkande
1986/87:16

om anslag till Ersättning till lokal och regional
kollektiv persontrafik (prop. 1986/87:100 bil. 8)

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas regeringens förslag i budgetpropositionens
bilaga 8 under avsnittet H. Transportstöd m.m. om anslag för nästa budgetår
till Ersättning till lokal och regional kollektiv persontrafik. Vidare behandlas
förslag i tio motioner.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag i här aktuell del av budgetpropositionen
och avstyrker motionsyrkandena.

Utskottets ställningstagande föranleder sju reservationer.

SJÄTTE HUVUDTITELN
Ersättning till lokal och regional kollektiv
persontrafik

I proposition 1986/87:100 bil. 8 (kommunikationsdepartementet) har regeringen
under avsnitt H. Transportstöd m.m., punkt H 5. (s. 151) föreslagit
riksdagen att till Ersättning till lokal och regional kollektiv persontrafik för
budgetåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag på 117 (X)0 000 kr.

Motionerna

1986/87:T204 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
(yrkandena 15 och 16),

15. att riksdagen beslutar att återinföra de principer för Ersättning till lokal
och regional kollektiv persontrafik som gällde budgetåret 1985/86,

16. att riksdagen beslutar att till Ersättning till lokal och regional kollektiv
persontrafik för budgetåret 1987/88 anvisa ett i förhållande till regeringens
förslag med 223 000 000 kr. förhöjt förslagsanslag på 340 000 000 kr.

1986/87:T221 av Ulf Adelsohn m.fl. (m) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
(yrkande 4), att riksdagen hos regeringen begär förslag till hur kollektivtrafiken
kan öppnas för konkurrens.

Motiveringen till yrkandet finns i motion 1986/87:A463 (m).

1986/87:T224 av Rolf Clarkson m.fl. (m) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
(yrkande 6), att riksdagen till Ersättning till lokal och regional trafik för
budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag på 58 milj. kr.

1986/87:16

1 Riksdagen 1986/87.15 sami. Nr 16

1986/87:T228 av Siw Persson m.fl. (fp) vari yrkas, såvitt nu är i fråga (yrkande
4), att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motion
1986/87:A490 (fp) anförts om att via länsstyrelserna i de båda Skånelänen
starta en utredning med syfte att bilda ett kommunalföbund som ska vara
huvudman för länets kollektivtrafik,

1986/87:T232 av Rolf Clarkson m.fl. (m) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
(yrkande 6), att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts under avsnittet Den lokala och regionala kollektivtrafiken.

1986/87:T233 av Olle Grahn m.fl. (fp) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
(yrkandena 3 och 7),

3. att riksdagen beslutar att avskaffa lagen om rätt att driva viss linjetrafik
och den lagstiftning i övrigt av betydelse i sammanhanget som riksdagen
antog i samband därmed,

7. att riksdagen beslutar att Ersättningsbidrag för nedlagd järnvägstrafik ej
längre skall utgå och under anslaget H 5. därmed beslutar anslå 49,5 milj. kr.
mindre än vad regeringen anslagit.

1986/87:T908 av Bo Hammar m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om en utredning
om arbetsgivaravgifter/lägesavgifter som medel att finansiera kollektivtrafiken.

1986/87:T923 av Grethe Lundblad m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om att ett
länstrafikbolag bör kunna medges rätt att med annat länstrafikbolag bedriva
gemensam persontågs- och busslinjetrafik.

1986/87:T930 av Per-Olof Strindberg (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att
huvudmannaskapet för länstrafiken skall åvila kommunerna.

1986/87:T937 av Rolf Clarkson m.fl. (m) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
(yrkandena 1, 3-6, 8-10),

1. att riksdagen begär att regeringen förelägger riksdagen förslag om
upphävande av lagen (1985:449) om rätt att driva viss linjetrafik och den
lagstiftning i övrigt av betydelse i sammanhanget som riksdagen antog i
samband därmed,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts beträffande vikten av entreprenadförfarande och konkurrens,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående konkurrensfrämjande åtgärder,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts under avsnittet Tidsbestämda tillstånd,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts under avsnittet Bärkraftig trafik,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att länshuvudmännen
ej skall bedriva trafik i egen regi,

9. att riksdagen hos regeringen begär förslag till lag innebärande att vid
anbud om linjetrafik annan instans än länshuvudmännen skall pröva dessa i
fall där länshuvudmännen själv avgivit sådant anbud.

TU 1986/87:16

10. att riksdagen hos regeringen begär förslag till treårsprogam för hur den
i motionen angivna målsättningen beträffande resenärernas andel av kostnaderna
för linjetrafiken skall kunna uppnås.

Utskottet

Anslaget Ersättning till lokal och regional kollektiv
persontrafik

Från anslaget ges statligt stöd till kollektivtrafik som tillgodoser allmänna
trafikbehov och som utförs för att trygga en tillfredsställande lokal och
regional trafikförsörjning. Vidare ges från anslaget statligt stöd till skärgårdstrafik
med fartyg och till fjällflygtrafik. Ett särskilt statsbidrag utgår också i
fem år till sådan trafik som ersätter nedlagd järnvägstrafik.

I propositionen erinras om att riksdagen våren 1986 beslutade att under en
tvåårsperiod avveckla nämnda statsbidrag till lokal och regional kollektiv
persontrafik - med undantag för det särskilda bidraget till ersättningstrafik
för nedlagd järnvägstrafik. För att trygga kollektivtrafiken i glesbygden
kommer enligt propositionen 70 milj. kr. att utbetalas i extra kommunalt
skatteutjämningsbidrag till skogslänen och Gotland. Under den tid halva
statsbidraget kvarstår utbetalas 35 milj. kr. i extra kommunalt skatteutjämningsbidrag.

Mot bakgrund av den successiva avvecklingen av statsbidraget till den
lokala och regionala kollektivtrafiken har föredragande departementschefen
beräknat medelsbehovet för nästkommande budgetår till 117 milj. kr. Härav
avser 67 milj. kr. slutligt bidrag för den under bidragsåret 1986/87 utförda
trafiken samt 49,5 milj. kr. bidrag till ersättningstrafik vid nedlagd järnvägstrafik.
Dessutom beräknas 500 000 kr. under nästa budgetår komma att
betalas ut för skärgårdstrafik och fjällflygtrafik avseende bidragsåret 1986/
87.

1 motion T204 (c) anförs att beslutet om en avveckling av statsbidraget till den
lokala och regionala kollektivtrafiken inte stämmer överens med samhällets
strävanden mot regional balans, bättre miljö och rättvisa mellan människor i
olika delar av landet. Motionärerna yrkar därför att riksdagen beslutar att
återinföra de ersättningsprinciper som gällde för budgetåret 1985/86 och att
riksdagen till ersättning för lokal och regional kollektiv persontrafik för
budgetåret 1987/88 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 223
milj. kr. förhöjt anslag på 340 milj. kr.

Enligt motion T224 (m) är det nödvändigt att minska statsbidragen till
kommunerna för att hejda den expansion kommunerna planerar under
kommande år. Motionärerna yrkar därför att riksdagen för budgetåret
1987/88 anvisar ett förslagsanslag på 58 milj. kr. De medel som utgår för
ersättningstrafik för nedlagd järnvägstrafik bör enligt motionen utgå ograverade.

I motion T233 (fp) yrkas att ersättningsbidrag för nedlagd järnvägstrafik
inte längre skall utgå och att därför 49,5 milj. kr. mindre än vad regeringen

TU 1986/87:16

1* Riksdagen 1986/87.15 sami. Nr 16

föreslagit bör anvisas. Enligt motionen medverkar bidraget i fråga till att
snedvrida konkurrensen mellan järnvägstrafik och busstrafik.

Riksdagen beslutade år 1986 att stödet till lokal och regional kollektiv
persontrafik skulle avvecklas under en tvåårsperiod. Någon anledning för
riksdagen att ändra sitt ställningstagande i detta avseende finns enligt
utskottets mening inte. Utskottet är inte heller berett att förorda någon
ändring i de regler som gäller för det särskilda statsbidraget till ersättningstrafik
för nedlagd järnvägstrafik. Anslagsberäkningarna i propositionen har
inte givit utskottet anledning till erinran. Av det anförda följer att utskottet
tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning och avstyrker de motionsyrkanden
som nu är i fråga.

Minskad skattefinansiering av den lokala och regionala
kollektivtrafiken

I motion T937 (m) framhålls bl.a. att avvägningen mellan skatte- och
avgiftsfinansiering av kollektivtrafiken bör vara sådan att den uppfattas som
rimlig även av de medborgare som inte kan utnyttja den kollektiva trafiken
utan som tvingas betala såväl de egna resorna som en del av kostnaderna för
kollektivtrafiken. En målsättning bör enligt motionärerna vara att resenären
bär minst 50 % av de aktuella kostnaderna. I motionen begärs vidare ett
förslag till treårsprogram för hur denna målsättning skall kunna uppnås.

Med anledning av motionen vill utskottet liksom föregående år erinra om
att det är trafikhuvudmännen, dvs. kommunala och landstingskommunala
organ, som har det politiska och ekonomiska ansvaret för den lokala och
regionala kollektivtrafiken. Det är följaktligen huvudmännen som har att
bestämma om — och i vilken utsträckning - trafiken skall skattefinansieras.
Någon åtgärd från riksdagens sida bör sålunda enligt utskottets mening inte
komma i fråga med anledning av motionsyrkandena, varför de avstyrks.

I motion T908 (vpk) pekas på behovet av nya former för finansiering av
kollektivtrafiken. Det förordas att en utredning tillsätts för att granska hur
arbetsgivaravgifter eller s.k. lägesavgifter kan användas som ett medel att
finansiera kollektivtrafiken. Motionärerna anför bl.a. att de kollektiva
transporterna kan ses som nödvändiga produktionsfaktorer i större städer;
en god kollektivtrafik öppnar arbetsmarknaden och förbättrar tillgången på
personal för företagen. Dessa bör därför — framhålls i motionen — också
bidra ekonomiskt till det transportsystem, som utgör en väsentlig anledning
till att företagen lokaliseras till storstäderna.

Utskottet vill med anledning av motionen erinra om en år 1984 publicerad
rapport från transportforskningsberedningen, vari alternativa finansieringsformer
för den lokala och regionala kollektivtrafiken har behandlats.
Utskottet finner därför att motionens önskemål om en utredning redan är
tillgodosett. Frågor om kollektivtrafiken tas också upp i det trafikpolitiska
utvecklingsarbete som bedrivs inom kommunikationsdepartementet. Utskottet
vill för sin del understryka betydelsen av att trafiken drivs så effektivt
som möjligt. Härigenom kan kostnaderna och därmed skatteuttaget begränsas.
Motionsyrkandet bör enligt utskottets mening inte föranleda någon
riksdagens åtgärd och avstyrks därför.

TU 1986/87:16

Den lokala och regionala kollektivtrafikens
verksamhetsformer m.m.

I några motioner behandlas lagen (1985:449) om rätt att driva viss linjetrafik.
Således yrkas i motion T233 (fp) att riksdagen beslutar att avskaffa denna lag
liksom övrig lagstiftning som antagits i samband därmed.

Yrkande om att upphäva den aktuella lagstiftningen finns också i
motionerna T232 (m) och T937 (m). I motion T232 (m) anförs därvid att
antagandet av 1985 års lagstiftning innebär en socialisering, att trafiken blir
dyrare och sämre samt att besluten om trafiken kommer att fattas allt längre
från de enskilda människorna.

Utskottet vill med anledning av nämnda motioner erinra om att riksdagen
år 1985 antog den lag, som från den 1 juli 1989 ger trafikhuvudmännen rätt att
utan krav på linjetrafiktillstånd bedriva lokal och regional busslinjetrafik.
Utskottet såg därvid för sin del lagstiftningen som en naturlig följd av den
ansvarsfördelning för den lokala och regionala kollektivtrafiken på väg som
1978 års länstrafikreform inneburit. Med det politiska och ekonomiska
ansvar som trafikhuvudmännen har för trafiken fann utskottet det rimligt och
rationellt att ge dem reella möjligheter att utforma trafiken på ett så
kostnadseffektivt sätt som möjligt. Lagstiftningen syntes — betonade utskottet
— väl ägnad att tillgodose det syftet samt intresset av en effektivitetsbefrämjande
fri konkurrens mellan berörda trafikutövare.

Utskottet vidhåller denna inställning och avstyrker därför yrkandena om
att riksdagen skall besluta om att riva upp 1985 års beslut.

Frågor angående konkurrensförhållanden inom kollektivtrafiken tas upp i
några motioner.

I motion T937 (m) framställs därvid krav på en rad åtgärder. Bl.a. krävs en
spärregel mot ökad egenregiverksamhet av trafikhuvudmännen. Vidare
begärs riksdagens tillkännagivande om vad motionärerna anför om vikten av
entreprenadförfarande och konkurrens, om konkurrensfrämjande åtgärder,
om ett system med tidsbestämda linjetrafiktillstånd samt om att trafikhuvudmännen
inte bör bedriva trafik i egen regi. Förslag bör också enligt motionen
begäras till en lag innebärande att annan än trafikhuvudman skall pröva
anbud i fall där huvudmannen själv avgivit sådant.

I motion T232 (m) framförs synpunkter av samma innebörd som i motion
T937 (m).

I motion T221 (m) hävdas - beträffande kollektivtrafiken i Storstockholmsområdet
- att det i praktiken rådande monopolet leder till bristande
flexibilitet och marknadsanpassning. Enligt motionärerna bör därför enskilda
trafikutövare ges rätt att komplettera och konkurrera med Storstockholms
lokaltrafik och riksdagen bör hos regeringen begära förslag till hur
kollektivtrafiken kan öppnas för konkurrens.

Genom 1978 års länstrafikreform har, som utskottet ovan anfört, det
politiska och ekonomiska ansvaret för lokal och regional kollektiv persontrafik
ålagts trafikhuvudmännen. Enligt utskottets uppfattning bör därmed
också huvudmännen själva bestämma hur verksamheten skall bedrivas inom
de ramar som statsmakterna dragit upp. Det är självfallet angeläget att se
över olika bestämmelser i syfte att skapa förutsättningar för en så effektiv

TU 1986/87:16

trafik som möjligt. Enligt vad utskottet erfarit kommer flera av de frågor som
väckts i motionerna att behandlas i det trafikpolitiska utvecklingsarbete som
nu pågår inom kommunikationsdepartementet. Med det anförda avstyrker
utskottet samtliga nu behandlade motionsyrkanden.

I motion T930 (m) begärs en ändring av huvudmannaskapet för länstrafiken
så att det helt åvilar kommunerna.

Utskottet vill med anledning av det sagda erinra om att frågan om valet av
lämplig huvudman för den lokala och regionala trafiken i ett län diskuterades
ingående i samband med det arbete som föregick riksdagens beslut om
länstrafikreformen. För ett mellan kommunerna i länet och landstinget
gemensamt huvudmannaskap talade enligt utskottet bl.a. önskvärdheten att
söka tillgodose såväl lokala som regionala trafikintressen. Ett renodlat
kommunalt huvudmannaskap ansågs innebära risk för att vissa glesbygdskommuner
skulle komma att drabbas av högre kostnader för kollektivtrafiken.
Huvudmannaskapet borde därför - framhölls det - organiseras så att
en viss kostnadsutjämning mellan kommunerna kan åstadkommas.

Utskottet har inte ändrat uppfattning i frågan och avstyrker följaktligen
motionen.

Den geografiska avgränsningen av trafikhuvudmännens ansvar behandlas i
två motioner.

I motion T923 (s) anförs att behövlig trafik på en del håll inte kommit till
stånd eftersom länsgränserna varit olämpliga som gränser ur kommunikationssynpunkt.
Motionärerna vill därför att ett länstrafikbolag skall kunna
ges rätt att bedriva gemensam trafik med ett annat sådant bolag.

I motion T228 (fp) hävdas att uppdelningen av ansvaret för kollektivtrafiken
i Skåne mellan två trafikhuvudmän är irrationell. Via de båda länsstyrelserna
i Skåne borde därför enligt motionärerna utredas frågan om ett
kommunalförbund som huvudman för kollektivtrafiken.

Utskottet vill till en början peka på de överväganden som föregick
antagandet av 1978 års lagstiftning om huvudmannaskap för viss kollektiv
persontrafik. Därvid konstaterades att länsindelningen var en lämplig
avgränsning bl.a. eftersom resandet var relativt litet över flertalet länsgränser.
För de fall där resandet mellan länen var stort betonades möjligheten till
samarbete över länsgränserna. Utskottet fann den föreslagna indelningen
välgrundad och tillstyrkte denna — bl.a. med hänvisning till möjligheten att
etablera samarbete mellan länen. Utskottet vill även fästa uppmärksamheten
på att regeringen i beslut enligt lagen (1985:449) om rätt att driva viss
linjetrafik har medgivit några trafikhuvudmän rätt att utan särskilt tillstånd
från den 1 juli 1989 driva linjetrafik jämväl inom visst område i angränsande
län. Beslutet omfattar bl.a. delar av Skåne.

Med hänsyn till det ovan anförda och till de möjligheter som trafikhuvudmännen
enligt utskottets uppfattning i dag har såväl att i samråd planera
aktuell trafik som att utreda framtida samverkan bör någon riksdagens
åtgärd nu inte komma i fråga. Yrkandena i de båda motionerna avstyrks
därför.

TU 1986/87:16

Hemställan

TU 1986/87:16

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motionerna 1986/87:T204 (c) yrkandena 15 och 16,1986/87:T224 (m)
yrkande 6 samt 1986/87:T233 (fp) yrkande 7 till Ersättning till lokal och
regional kollektiv persontrafik för budgetåret 1987/88 anvisar ett
förslagsanslag på 117 000 000 kr.,

2. beträffande minskad skattefinansiering av den lokala och regionala
kollektivtrafiken

att riksdagen avslår motion 1986/87:T937 (m) yrkandena 6 och 10,

3. beträffande nya former för finansiering av kollektivtrafiken
att riksdagen avslår motion 1986/87:T908 (vpk),

4. beträffande lagen (1985:449) om rätt att driva viss linjetrafik
att riksdagen avslår motionerna 1986/87:T232 (m) yrkande 6 i denna
del, 1986/87:T233 (fp) yrkande 3 och 1986/87:T937 (m) yrkande 1,

5. beträffande konkurrensförhållanden inom kollektivtrafiken

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:T221 (m) yrkande 4, 1986/

87:T232 (m) yrkande 6 i denna del samt 1986/87:T937 (m) yrkandena
3-5, 8 och 9,

6. beträffande ändring av huvudmannaskapet för länstrafiken
att riksdagen avslår motion 1986/87:T930 (m),

7. beträffande den geografiska avgränsningen av trafikhuvudmännens
ansvar

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:T228 (fp) yrkande 4 och
1986/87 :T923 (s).

Stockholm den 24 mars 1987
På trafikutskottets vägnar
Kurt Hugosson

Närvarande: Kurt Hugosson (s), Rolf Clarkson (m), Birger Rosqvist (s),

Olle Grahn (fp), Gösta Andersson (c), Per Stenmarck (m), Rune Johansson
(s), Margit Sandéhn (s), Hugo Bergdahl (fp), Görel Bohlin (m), Sten-Ove
Sundström (s), Viola Claesson (vpk) Ingrid Andersson (s), Jarl Lander (s)
och Rune Thorén (c).

Reservationer

1. Anslaget Ersättning till lokal och regional kollektiv
persontrafik (mom. 1)

Rolf Clarkson, Per Stenmarck och Görel Bohlin (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med ”Riksdagen
beslutade” och slutar med ”i fråga” bort ha följande lydelse:

Den minskning av stödet till lokal och regional kollektiv persontrafik, som 7

föreslagits i budgetpropositionen, är enligt utskottets uppfattning inte
tillräcklig. I stället för det av regeringen föreslagna beloppet 117 milj. kr. bör
under anslaget för budgetåret 1987/88 anvisas 58 milj. kr. Härigenom kan
den kommunala expansionen under kommande år minskas. De medel, som
utgår för ersättningstrafik för nedlagd järnvägstrafik bör enligt utskottet utgå
ograverade. Utskottet avstyrker således regeringens förslag och tillstyrker
motion T224 (m) yrkande 6. Motionerna T204 (c) yrkandena 15 och 16 samt
motion T233 (fp) yrkande 7 avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med bifall till motion 1986/87:T224 (m) yrkande 6
och med avslag på regeringens förslag samt på motionerna 1986/
87:T204 (c) yrkandena 15 och 16 och 1986/87:T233 (fp) yrkande 7 till
Ersättning till lokal och regional kollektiv persontrafik för budgetåret
1987/88 anvisar ett förslagsanslag på 58 000 000 kr.,

2. Anslaget Ersättning till lokal och regional kollektiv
persontrafik (mom. 1)

Gösta Andersson (c), Viola Claesson (vpk) och Rune Thorén (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med "Riksdagen
beslutade" och slutar med "i fråga” bort ha följande lydelse:

En väl fungerande och utbyggd kollektivtrafik är av avgörande betydelse
för strävandena mot regional balans, bättre miljö och rättvisa mellan
människor i olika delar av landet. Statsbidraget till den lokala och regionala
kollektivtrafiken har därvid en stor betydelse i vissa regioner, exempelvis i de
s.k. skogslänen och Gotlands län. I stort sett gäller att typiska glesbygdskommuner
med lågt skatteunderlag drabbas hårdast av ett avskaffande av
statsbidraget. Utskottet kan vidare konstatera att bortfallet av bidraget
endast till en mindre del kompenseras av de extra skatteutjämningsbidrag
regeringen föreslagit. Mot bakgrund av det anförda finner utskottet att
ersättning till lokal och regional kollektiv persontrafik bör utgå enligt de
principer som gällde för budgetåret 1985/86. I enlighet härmed bör under
anslaget för budgetåret 1987/88 anvisas 340 milj. kr. i stället för det av
regeringen föreslagna beloppet 117 milj. kr. Utskottet avstyrker således
regeringens förslag till medelsanvisning och tillstyrker motion T204 (c)
yrkande 16. Motionerna T224 (m) yrkande 6 och T233 (fp) yrkande 7
avstyrks.

Genom utskottets ställningstagande torde syftet med motion T204 (c)
yrkande 15 få anses tillgodosett.

Vad utskottet nu har anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen

a) med anledning av motion 1986/87:T204 (c) yrkande 15 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört.

b) med bifall till motion 1986/87:T204 (c) yrkande 16 och med avslag
på regeringens förslag samt på motionerna 1986/87:T224 (m) yrkande

TU 1986/87:16

6 och 1986/87:T233 (fp) yrkande 7 till Ersättning till lokal och regional
kollektiv persontrafik för budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag
på 340 000 000 kr.,

3. Anslaget Ersättning till lokal och regional kollektiv
persontrafik (mom. 1)

Olle Grahn och Hugo Bergdahl (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med "Riksdagen
beslutade” och slutar med ”i fråga” bort ha följande lydelse:

Riksdagen beslutade år 1986 att stödet till lokal och regional kollektiv
persontrafik skulle avvecklas under en tvåårsperiod. Tillräcklig anledning för
riksdagen att nu ändra detta ställningstagande föreligger enligt utskottets
mening inte. Däremot finner utskottet att det särskilda ersättningsbidraget
för nedlagd järnvägstrafik inte längre bör utgå. Bidraget medverkar nämligen
enligt utskottets uppfattning till att snedvrida konkurrensen mellan
järnvägstrafik och busstrafik. Av det anförda följer att utskottet avstyrker
regeringens förslag och tillstyrker motion T233 (fp) yrkande 7. Motionerna
T204 (c) yrkandena 15 och 16 samt T224 (m) yrkande 6 avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med bifall till motion 1986/87:T233 (fp) yrkande 7
och med avslag på regeringens förslag samt på motionerna 1986/
87:T204 (c) yrkandena 15 och 16 och 1986/87:T224 (m) yrkande 6 till
Ersättning till lokal och regional kollektiv persontrafik för budgetåret
1987/88 anvisar ett förslagsanslag på 67 500 000 kr.,

4. Minskad skattefinansiering av den lokala och regionala
kollektivtrafiken (mom. 2)

Rolf Clarkson, Per Stenmarck och Görel Bohlin (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med "Med
anledning” och slutar med "de avstyrks” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening har skattesubventionerna av den lokala och
regionala kollektivtrafiken nu fått en sådan omfattning att av samhällsekonomiska
skäl åtgärder måste vidtas för bryta den trenden. Målsättningen bör
vara att resenärerna, inom ramen för ett treårigt åtgärdsprogram, succesivt i
landet som helhet får anpassa sig till att bära minst 50 % av sina
resekostnader. Förslag till ett sådant program bör framläggas av regeringen.

Av det sagda framgår att utskottet tillstyrker de motionsyrkanden som nu
är i fråga.

Vad utskottet nu har anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

3. beträffande minskad skattefinansiering av den lokala och regionala
kollektivtrafiken

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:7937 (m) yrkandena 6 och
10 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom
anfört,

TU 1986/87:16

5. Nya former för finansiering av kollektivtrafiken (mom. 3)
Viola Claesson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med "Utskottet vill”
och slutar med "avstyrks därför” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att arbetsgivaravgifter och/
eller lägesavgifter synes vara en lämplig källa för att delvis finansiera den
lokala och regionala kollektivtrafiken. Regeringen bör därför låta utreda hur
sådana avgifter skulle kunna konstrueras för att bidra till kollektivtrafikens
kostnader. Av det sagda framgår att utskottet tillstyrker motion T908 (vpk).
Vad utskottet nu har anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande nya former för finansiering av kollektivtrafiken

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:T908 (vpk) som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

6. Lagen (1985:449) om rätt att driva viss linjetrafik (mom. 4)

Rolf Clarkson (m), Olle Grahn (fp), Gösta Andersson (c), Per Stenmarck
(m), Hugo Bergdahl (fp), Görel Bohlin (m) och Rune Thorén (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med "Utskottet vill"
och slutar med ”1985 års beslut” bort ha följande lydelse:

1985 års beslut bör enligt utskottets mening omprövas. Regeringen bör
därför förelägga riksdagen förslag om upphävande av lagen (1985:449) om
rätt att driva viss linjetrafik och den lagstiftning i övrigt av betydelse i
sammanhanget som riksdagen antog i samband därmed.

Av det anförda följer att utskottet tillstyrker yrkande 1 i motion T937 (m).
Genom utskottets ställningstagande torde syftet med de andra motionsyrkanden
som nu är i fråga få anses tillgodosett.

Vad utskottet nu har anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande lagen (1985:449) om rätt att driva viss linjetrafik
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:T937 yrkande 1 och med
anledning av motionerna 1986/87:T232 (m) yrkande 6 i denna del och
1986/87:T233 (fp) yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet härom anfört,

7. Konkurrensförhållanden inom kollektivtrafiken (mom. 5)

Rolf Clarkson, Per Stenmarck och Görel Bohlin (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med "Genom 1978
års” och på s. 6 slutar med "behandlade motionsyrkanden" bort ha följande
lydelse:

Utskottet efterlyser i likhet med motionärerna åtgärder i syfte att öka
konkurrensen i den lokala och regionala kollektivtrafiken. Likaså är det
enligt utskottets uppfattning påkallat med regler mot ökad egenregiverksam -

TU 1986/87:16

het av trafikhuvudmännen och regler angående huvudmännens anbudsprövning.
Förslag med nämnda inriktning bör enligt utskottets mening utarbetas
av regeringen.

Utskottet tillstyrker således motionsyrkandena i fråga.

Vad utskottet nu har anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande konkurrensförhållandena inom kollektivtrafiken
att riksdagen med anledning av motionerna 1986/87:T221 (m) yrkande
4, 1986/87:T232 (m) yrkande 6 i denna del samt 1986/87:T937 (m)
yrkandena 3—5, 8 och 9 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet härom anfört,

TU 1986/87:16

gotab Stockholm 1987 12744