Trafikutskottets betänkande
1986/87:15

om anslag till SJ-koncernen, m.m. (prop. 1986/
87:100 bil. 8)

TU

1986/87:15

Sammanfattning

I ett inledande avsnitt om järnvägspolitikens inriktning avstyrker utskottet
med hänvisning till det pågående trafikpolitiska utvecklingsarbetet ett antal
motionsyrkanden (m, fp, c, vpk) om införande av en s. k. vägtrafikmodell.
Utskottet framhåller dock att mycket talar för att en vägtrafikmodell bör
införas.

Regeringens anslagsäskanden tillstyrks under samtliga punkter, varvid
motionsyrkanden om minskade anslag (m) resp. ökade anslag (vpk) avstyrks.

En rad motioner om vissa större investeringsprojekt avstyrks med
motiveringen att pågående utredningar och det förslag till trafikpolitiska
beslut som kommer att föreläggas riksdagen år 1988 bör avvaktas. Det gäller
Arlandabanan, Mälarbanan, fjärrtågsstationer i Stockholm och Södertälje,
Bergslagspendeln, västkustbanan samt Götalandsbanan. Utskottet avstyrker
med hänvisning bl. a. till gällande beslutsordning ett antal andra
motionsyrkanden om upprustning och utbyggnad av skilda bandelar.

Utskottet framhåller med anledning av motionsyrkanden om serviceförbättringar
att det är angeläget att bl. a. det trafikpolitiska arbetet resulterar i
åtgärder som är ägnade att förbättra SJ:s service. Med hänvisning härtill
avstyrks yrkandena i fråga.

Med anledning av utskottets ställningstaganden har 23 reservationer och 4
särskilda yttranden avgivits (s. 36 ff).

SJÄTTE HUVUDTITELN
SJ-koncernen

1 proposition 1986/87:100 bilaga 8 (kommunikationsdepartementet) har
regeringen under avsnitt D. SJ-koncernen punkterna D 1., D 2. och D 4. (s.
72-98) föreslagit rikdagen

alt godkänna att statens järnvägar får försälja viss egendom för turistjärnvägsverksamhet,

att till Investeringar i järnvägens infrastruktur för budgetåret 1987/88 anvisa
ett reservationsanslag på 760 000 000 kr. (punkt D 1.),

1 Riksdagen 1986/87.15 sami. Nr 15

alt godkänna vad som i propositionen anförts beträffande finansieringen av
investeringar i Stockholmsområdet (punkt D 1.),
att godkänna vad som i propositionen anförts beträffande finansieringen av
investeringar i trafikrörelsens fasta anläggningar,
att godkänna vad som i propositionen anförts beträffande finansieringen av
visst rullande materiel,
att till Ersättning till statens järnvägar för köp av vissa tjänster för
budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag på 1 364 000 000 kr. (punkt
D2.),

att till Särskilda investeringar vid statens järnvägar för budgetåret 1987/88
anvisa ett reservationsanslag på 100 000 000 kr. (punkt D 4.).

Beträffande anslag till Försvarsinvesteringar vid statens järnvägar för
budgetåret 1987/88 (punkt D 3.) avser regeringen att återkomma i särskild
proposition om försvarspolitiskt beslut.

Motionerna

1986/87:T202 av Kjell A. Mattsson och Elving Andersson (båda c) vari yrkas,
såvitt nu är i fråga (yrkande 2), att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad som i motionen anförts om en utbyggnad av järnvägsförbindelserna
från Oslo genom Bohuslän till Göteborg som en del i ett större
järnvägsnät med anknytning till kontinenten.

1986/87:T204 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
(yrkandena 2-8),

2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om förbättringar av SJ:s service,

3. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om ytterligare privatisering och effektivisering av
serveringsverksamheten i syfte att förbättra servicen,

4. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om investeringar och underhåll på det ersättningsberättigade
nätet med bl. a. AMS-medel,

5. att riksdagen beslutar hänföra hela inlandsbanan till SJ:s riksnät,

6. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts angående bibehållande av tågförbindelser,

7. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående höjd målsättning för kombitrafiken,

8. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära en parlamentarisk
utredning med uppgift att i enlighet med motionen lägga fram förslag till en
ny strategi för järnvägspolitiken.

1986/87:T207 (delvis) av Ulla Tillander m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motion 1986/87:A422 (c) anförts
om järnvägskommunikationerna i Malmöhus län.

1986/87:T212 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (båda fp) vari yrkas, såvitt nu
är i fråga (yrkande 3), att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

TU 1986/87:15

2

vad i motionen anförts om Bohusbanans sammankoppling med det norska
statsjärnvägsnätet.

1986/87:T216 av Lars De Geer (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär ett principbeslut om hur trafiksituationen i Västerdalälvens dalgång
skall byggas ut i framtiden och då i första hand om en ny järnväg skall byggas
eller om en upprustning av vägnätet skall prioriteras.

1986/87:T220 (delvis) av Gunilla André och Bengt Kindbom (båda c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motion
1986/87:Ub680 (c) anförts om västra stambanan.

1986/87:T222 av Elving Andersson m. fl. (c) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
(yrkande 2), att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om satsning på en skandinavisk järnvägslänk.

1986/87:T223 av Jan Hyttring och Bertil Jonasson (båda c) vari yrkas, såvitt
nu är fråga (yrkandena 3-5),

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet av en
upprustning av inlandsbanans södra del,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet av
utredning och byggande av dubbelspårig järnväg mellan Karlstad och Kil
samt en utredning om dubbelspår mellan Hallsberg och Karlstad,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts för en bättre nattågsservice mellan Karlstad och Stockholm.

1986/87:T224 av Rolf Clarkson m.fl. (m) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
(yrkandena 5, 7-9),

5. att riksdagen till Ersättning till statens järnvägar för köp av vissa tjänster
för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag på 1 280 milj. kr.,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts under rubriken Utförsäljningar av statliga företag,

8. att riksdagen till Investeringar i järnvägens infrastruktur för budgetåret
1987/88 anvisar ett reservationsanslag på 50 milj. kr.,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts under rubriken Lånefinansiering av del av SJ:s investeringar.

1986/87:T226 av Nils-Olof Gustafsson och Margareta Winberg (båda s) vari
yrkas, såvitt nu är i fråga (yrkandena 3, 4 och 6 delvis),

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts beträffande extra resurser för upprustning och underhåll av inlandsbanan,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts beträffande behovet av investeringar på sträckan Östersund-Storlien,

6. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av decentraliserat beslutsfattande inom SJ.

TU 1986/87:15

3

1986/87:T227 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
(yrkande 2), att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motion 1986/87:A497 (fp) anförts om behovet av spårbunden trafik i
Stockholms län.

1986/87:T228 av Siw Persson m.fl. (fp) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
(yrkandena 2 och 3),

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motion
1986/87:A490 (fp) anförts angående järnvägarna i Skåne,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motion
1986/87:A490 (fp) anförts om järnvägstunnel genom Hallandsåsen.

1986/87:T229 av Magnus Persson m.fl. (s) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
(yrkande 2), att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motion 1986/87:A493 (s) anförts om vissa investeringar på bandelen Hallsberg-Karlstad
för snabbare förbindelser till bl. a. snabbtågen.

1986/87:T232 av Rolf Clarkson m.fl. (m) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
(yrkande 10), att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
i motionen anförts under avsnittet Statens Järnvägar.

1986/87:T233 av Olle Grahn m.fl. (fp) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
(yrkandena 5 och 6),

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående en uppdelning av SJ i en ban- och en driftdel och
om möjligheterna att lägga ut driftdelen genom ett anbudsförfarande,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om trafikcentra och en successiv utförsäljning av SJ:s
fastigheter.

1986/87:T338 (delvis) av Sven Munke (m) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär ett förslag om lagändringar som möjliggör miljöförbättrande
åtgärder avseende trafikens skadliga miljöeffekter.

1986/87:T501 av Ove Karlsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om upprustning,
utbyggnad och elektrifiering av Västerdalsbanan.

1986/87:T502 av Bertil Danielsson och Ewy Möller (båda m) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär att upprustning av järnvägen KalmarAlvesta
skall ske under budgetåret 1987/88 och att medel härför anvisas
enligt vad som i motionen föreslagits.

1986/87:T503 av Karl-Erik Persson m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen begär att regeringen låter rusta upp och bygga ut
Mälarbanan,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att SJ:s
vagnverkstad i Örebro åter skall öppnas och att SJ:s centrala verkstäder i
Örebro byggs ut.

TU 1986/87:15

4

1986/87:T504 av John Andersson (vpk) vari yrkas att riksdagen sorn sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om sovvagnsförbindelse
till Stomman, m.m.

1986/87:T505 av Roland Sundgren m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den
samordnade investeringsplanering som förbereds Mälarbanan och Bergslagspendeln
framhålls som projekt som är angelägna att prioritera,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om linjeavsnitt som objekt för sysselsättningsskapande
åtgärder fr.o.m. vintern 1987-1988,

3. att rikdagen begär att regeringen tar initiativ till förhandlingar med SJ
och Storstockholms lokaltrafik om de framtida järnvägssträckningarna inom
nordvästra Stockholmsregionen och hur dessa bör finansieras.

1986/87:T506 av Jan Hyttring och Bertil Jonasson (båda c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att påbörjade
upprustningsarbeten skall återupptas och fullföljas enligt tidigare investeringsplan
på inlandsbanans södra del,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att målsättningen
skall vara att på sikt rusta upp hela den södra delen så att en obruten
inlandsbana erhålls.

1986/87:T507 av Johnny Ahlqvist (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening
beslutar ge regeringen till känna vad som anförts i motionen om ett
transportcentrum i Skåne.

1986/87:T508 av Hans Petersson i Hallstahammar och Lars-Ove Hagberg
(båda vpk) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om byggande av Bergslagspendeln,

2. att riksdagen med anledning av den stora arbetslösheten i regionen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om snabbt
igångsättande av byggnads- och förbättringsarbeten på banan LudvikaVästerås.

1986/87:T509 av Björn Samuelson (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om dubbelspår på bandelen Kristinehamn-Charlottenberg,

2. att riksdagen hos regeringen hemställer om överläggningar med de
norska järnvägsmyndigheter i enlighet med vad som i motionen sägs.

1986/87:T510 av Ewa Hedkvist Petersen och Bruno Poromaa (båda s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts beträffande förnyelse av utrustningen för persontransporter
på järnväg på sträckan Luleå-Narvik.

1986/87:T511 av Åke Selberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om utveckling
av järnvägstrafiken i norra Sverige.

TU 1986/87:15

5

1986/87:T512 av Ulla Tillander (c) vari yrkas att riksdagen beslutar som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts angående
elektrifiering och upprustning av järnvägslinjen Malmö-Ystad.

1986/87:T513 av Nils T Svensson och John Johnsson (båda s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts beträffande upprustning och elektrifiering av järnvägen MalmöYstad.

1986/87:T514 av Jens Eriksson och Siri Häggmark (båda m) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen anhåller om skyndsam utredning som kan ligga till
grund för en utbyggnad av västkustbanan till Oslo.

1986/87.T515 av Marianne Karlsson (c) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär att en utredning tillsätts som klarlägger transportkapaciteten
till den svenska fjällvärlden och ger förslag på hur det spårbundna
transportnätets kapacitet för persontransporter skall kunna förstärkas till
gagn för den reginonala utvecklingen i landets stödområden.

1986/87:T516 av Lennart Brunander (c) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär att SJ får i uppdrag att utreda en järnvägsförbindelse
Göteborg-Borås-Ulricehamn-Jönköping-Stockholm.

1986/87:T517 av Kenth Skårvik och Margareta Fogelberg (båda fp) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om en utbyggnad av västkustbanan.

1986/87:T518 av Ingrid Hasselström Nyvall m. fl. (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om
järnvägstrafiken på linjen Kalmar/Karlskrona-Göteborg.

1986/87:T519 av Kersti Johansson (c) och Åke Gustavsson (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om behovet av förbättrade tågförbindelser mellan Nässjö och
Falköping.

1986/87:T520 av Lennart Andersson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om att den
planerade nya fjärrtågsstationen i samband med Grödingebanans utbyggnad
lokaliseras till Södertälje Syd.

1986/87:T521 av Hugo Bergdahl och Lars De Geer (båda fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om förbättrade kommunikationer (järnväg) mellan Ludvika och
Västerås s. k. Bergslagspendel.

1986/87:T522 av Margareta Gard (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär att järnvägsprojektet Bergslagspendeln ges förtur i upprustningen av
järnvägar.

1986/87:T523 av Ingbritt Irhammar och Marianne Andersson (båda c) vari
yrkas, såvitt nu är i fråga (yrkande 1), att riksdagen som sin mening ger

TU 1986/87:15

6

regeringen till känna vad som i motionen anförts om dubbelspår på
västkustbanan.

1986/87:T524 av Paul Lestander och John Andersson (båda vpk) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om att bandelen Jörn-Arvidsjaur omedelbart överförs till riksnätet.

1986/87:T525 av Viola Claesson (vpk) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
hemställer om förslag till utveckling av järnvägsnätet i västra Sverige i
enlighet med vad som anförs i motionen.

1986/87:T526 av Tommy Franzén m. fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om byggande av Arlandapendel,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om en fjärrtågsstation i Flemingsberg,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om upprustning av Värtajärnvägen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om utbyggnad av spårkapaciteten i Stockholmsregionen.

1986/87:T527 av Oswald Söderqvist (vpk) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen hemställer om förslag att förstaklassvagnarna på Uppsalapendeln
ersätts med andraklassvagnar för att öka kapaciteten och antalet sittplatser.

1986/87:T528 av Bertil Måbrink och Jörn Svensson (båda vpk) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om en satsning på järnvägen i Blekinge.

1986/87:T529 av Barbro Sandberg (fp) och Rosa Östh (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att tåg som går igenom en
kommuns centralort normalt skall göra uppehåll där i en utsträckning som
gör det möjligt för kommunens innevånare att i rimlig grad ha den egna
kommunen som utgångspunkt för resor.

1986/87:T530 av Lars-Ove Hagberg (vpk) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag om utbyggnad av Västerdalsbanan.

1986/87:T531 av Bo Finnkvist m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om att sätta in
modernare lok och vagnar på linjen Karlstad-Hallsberg och dess anslutning
till snabbtågen mellan Stockholm och Göteborg.

1986/87:T532 av Martin Olsson m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att
som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om
upprustning och utveckling av det norrländska järnvägsnätet samt förbättrade
förutsättningar för järnvägstrafik.

1986/87:T533 av Ivar Franzén och Rune Thorén (båda c) vari yrkas att
riksdagen beslutar att som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om en kontinuerlig utbyggnad av dubbelspår på västkustbanan
och en prioritering av sträckan Mölndal-Kungsbacka-Frillesås.

TU 1986/87:15

1986/87:T534 av Berndt Ekholm (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om behovet av medel till
uppsättande av viltstängsel utefter banvallar som passerar viltstråk.

1986/87:T535 av Börje Hörnlund och Görel Thurdin (båda c) vari yrkas att
riksdagen beslutar att som sin mening uttala att det framtida järnvägsnätet
och järnvägstrafiken i Norrland skall utredas i en parlamentariskt tillsatt
utredning.

1986/87:T536 av Rosa Östh (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att som sin
mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande
prövningsförfarandet när det gäller att skapa konkurrens till SJ för trafiken
Uppsala-Stockholm.

1986/87:T537 av Ulla Orring m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen framförts beträffande
järnvägstrafiken i norr och servicefunktionerna samt långsiktig upprustning
av norra stambanan, studie av förutsättningarna att anlägga fler sidospår,
banrätning av sträckan Bastuträsk-Jörn, industrispår Husum-Örnsköldsvik,
upprustning av inlandsbanan, särskilt bandelen Jokkmokk-Arvidsjaur,
sovvagnstrafik för sträckan Storuman-Vännäs samt upprätthållande av
turtäthet bl. a. med Lapplandspilen.

1986/87:T538 av Pär Granstedt och Elis Andersson (båda c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i
motionen om järnvägsförbindelse till Arlanda,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i
motionen om en fjärrtågsstation vid norra stambanan,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i
motionen om järnvägsfrågor på Södertörn och i Södertälje.

1986/87:T539 av Sven-Olof Nordlund (s) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär att SJ får i uppdrag att ompröva sitt beslut gällande
indragning av tåg 973-974 på övre Norrland.

1986/87:T540 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
(yrkandena 1, 3-6),

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om

a. en långsiktig plan för järnvägstrafiken,

b. att vägtrafikmodellen genomförs fullt ut, dvs. direktavskrivning till
100 % av infrastrukturinvesteringarna i affärsbanenätet,

c. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om att principerna i snabbare persontrafik på spår i övre
Norrland skall tillämpas i trafikpolitiken,

3. att riksdagen beslutar att under anslaget D 2. Ersättning till statens
järnvägar för köp av vissa tjänster anvisa 147 milj. kr. utöver regeringens
förslag,

4. att riksdagen beslutar att under anslaget D 1. Investeringar i järnvägens
infrastruktur anvisa 340 milj. kr. utöver regeringens förslag.

TU 1986/87:15

5. att riksdagen beslutar att investeringar i fasta anläggningar icke
finansieras genom upplåning i riksgäldskontoret,

6. att riksdagen beslutar att till Investeringar i fasta anläggningar anvisa
490 milj. kr.

1986/87:T541 av Bo Södersten m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet av
att inrätta en Bergslagspendel.

1986/87:T542 av Stig Josefson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad som i motionen anförts om elektrifiering och
upprustning av järnvägslinjen Malmö-Ystad.

1986/87:T543 av Gunnel Liljegren m. fl. (m, fp, c, vpk) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen angetts
om att den planerade nya fjärrtågsstationen i samband med Grödingebanans
utbyggnad lokaliseras till Södertälje Syd.

1986/87:T544 av Karl Boo och Birgitta Hambraeus (båda c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om elektrifiering och återuppbyggnad av Västerdalsbanan,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om återupptagande av persontrafiken på sträckan MoraÄlvdalen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om upprustning av hela inlandsbanan,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om upprustning av banan Orsa-Bollnäs,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om snabba tågförbindelser mellan Ludvika och Stockholm.

1986/87:T545 av Karl-Anders Petersson (c) och Karl-Gösta Svenson (m) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet av en
fortsatt upprustning av järnvägslinjen Karlskrona-Kristianstad till elektrifieringsstandard
och behovet av en allmän förbättring av järnvägstrafiken till
och från Blekinge.

1986/87:T546 av Ulla-Britt Åbark m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om en
utbyggnad av västkustbanan.

1986/87:T547 av Hans Lindblad (fp) vari yrkas att riksdagen i skrivelse till
regeringen framhåller betydelsen av att banan på järnvägslinjen LjusdalHudiksvall
behålls, i syfte att vidmakthålla handlingsfrihet för en framtida
ringlinje på järnväg i Hälsingland.

Motiveringen till yrkandet finns i motion 1986/87:Ub640 (fp).

1986/87:T548 av Per-Ola Eriksson (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att
som sin mening ge regeringen till känna vad som i motion 1986/87: A489 (c)
anförts om elektrifiering av järnvägssträckan Boden-Haparanda.

TU 1986/87:15

9

1986/87:T549 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna inlandsbanans
betydelse för regionens överlevnad och möjlighet till utveckling,

2. att riksdagen beslutar att hela inlandsbanan skall tillhöra riksnätet,

3. att riksdagen hos regeringen begär ett förslag till elektrifiering av vissa
delar av inlandsbanan.

1986/87:T550 av Gösta Andersson och Stina Gustavsson (båda c) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om att järnvägen Kalmar-Göteborg snabbt får en högre banstandard
och moderna personvagnar med god service till passagerarna ombord på
tågen.

1986/87:T551 av Roland Brännström och Sven-Olof Nordlund (båda s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om behovet av projekteringsmedel för förbättringar av SJ:s
infrastruktur.

1986/87:T552 av Arne Svensson (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att som
sin mening ge regeringen till känna önskvärdheten av att SJ beaktar
problemet med viltolyckor på järnvägen och vidtar åtgärder för att minska
dessa i enlighet med motionen.

1986/87:T553 av Marianne Andersson m. fl. (c, m. fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att persontrafik bör
återupptas i lämplig omfattning vid Vårgårda järnvägsstation.

1986/87:T554 av Rolf Clarkson m. fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts under avsnittet E-nätet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts under avsnittet A-nätet,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts under avsnittet Kostnadsavlastningar 1982-1987,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts under avsnittet SJ:s lönsamhet,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts under avsnittet Snabbtåg,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts under avsnittet Rationaliseringar och kvalitetshöjande
åtgärder,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts under avsnittet Vägmodell.

1986/87:T555 av Anders G. Högmark m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
utvecklingsförutsättningar för järnvägssträckningen Kalmar/KarlskronaVäxjö-Alvesta-Värnamo-Borås-Göteborg.

1986/87:T556 av Görel Bohlin (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen

TU 1986/87:15

10

begär förslag till en Arlandabana i enlighet med vad som framförs i motionen
helt eller delvis bör finansieras av näringslivet.

1986/87:T557 av Gunnel Jonäng och Gunnar Björk i Gävle (båda c) vari
yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om skyldighet för SJ att i sin
trafikpolitik även ta hänsyn till miljöfrågor,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna nödvändigheten
av en snabb upprustning av stambanan,

3. att riksdagen hos regeringen begär åtgärder för att möjliggöra en
försöksverksamhet med persontrafik på Dellenbanan,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Bollnäs-Orsabanan
bör återställas till normal godsbanestandard.

1986/87:T558 av Görel Bohlin och Anders Andersson (båda m) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag till byggande och finansiering av en
Mälarbana på sätt som i motionen framförts.

1986/87 :T934 av Anna Wohlin-Andersson och Marianne Karlsson (båda c)
vari yrkas, såvitt nu är i fråga (yrkande 2), att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad som i motion 1986/87: A466 (c) anförts om att SJ:s
förbindelser med Motala måste förbättras.

Utskottet

1 Järnvägspolitikens inriktning m. m.

Riktlinjerna för järnvägspolitiken och verksamheten inom SJ-koncernen har
lagts fast genom 1985 års järnvägspolitiska beslut (prop. 1984/85:114, TU 22,
rskr. 348). Genom beslutet har de finansiella kraven på SJ ändrats och en
översiktlig koncernstrategi lagts fast för samarbetet mellan SJ och dotterbolagen
liksom mellan de olika dotterbolagen. SJ:s styrelse har det samlade
ansvaret för koncernfrågorna och fungerar således som koncernstyrelse. Ett
särskilt förvaltningsbolag, AB Swedcarrier, har fått det operativa ansvaret
för samordningen mellan dotterbolagen och mellan bolagen och SJ.

Genom 1985 års järnvägspolitiska beslut svarar staten för en större del än
tidigare av kostnaderna för infrastrukturen, dvs. bannätet. Föredragande
departementschefen framhåller att en grund lagts för en positiv utveckling av
verksamheten inom SJ-koncernen - både vad gäller den spårbundna
verksamheten och den kompletterande verksamheten i bolagsgruppen. SJ
har fått en modifierad ekonomisk målsättning samtidigt som kraven på SJ att
uppnå de nya målen skärpts betydligt.

Frågan om SJ:s ekonomi tas upp i motion T554 (m). Det framhålls att den
socialdemokratiska regeringen tvingats till en rad olika åtgärder för att klara
SJ:s ekonomi. En grundläggande princip har därvid varit att dölja statens
verkliga kostnader för att upprätthålla järnvägstrafiken på nuvarande nivå.
Staten har årligen avlastat SJ kostnader på drygt 700 milj. kr. per år. Den
nuvarande utvecklingen är enligt motionärerna oacceptabel av två skäl. För
det första är statens samlade kostnader för järnvägstrafiken i storleksord -

TU 1986/87:15

11

ningen tre miljarder kronor. För det andra innebär en kraftig subventionering
av SJ en snedvridning av konkurrensen och att samhällets resurser ej
används på bästa sätt. Rationaliseringar måste ske parallellt med kvalitetshöjande
åtgärder både på gods- och persontrafiksidan.

Utskottet ser i likhet med föredraganden och motionärerna med stort
allvar på SJ:s ekonomiska utveckling. Under år 1986 räknar SJ med att den
totala resultatbristen (inkl. förräntningskrav) kommer att uppgå till 580 milj.
kr. År 1990 beräknas resultatbristen uppgå till närmare två miljarder kronor.
Såsom föredraganden framhåller är det mot denna bakgrund nödvändigt att
pröva alla möjligheter att öka intäkterna och minska kostnaderna för att
snabbt förbättra resultatet. Föredraganden fäster stor vikt vid det beslut som
SJ:s styrelse tagit att se över både verksamhetens inriktning och organisation.

Utskottet förutsätter att den av SJ beslutade översynen innebär att
åtgärder snarast vidtas som kan ge positiva effekter på SJ:s ekonomi. Med
hänvisning härtill och till det på kommunikationsdepartementet pågående
trafikpolitiska utvecklingsarbetet, som bl. a. omfattar en översyn av järnvägens
kostnadsansvar, anser utskottet att motionen i denna del inte bör
föranleda någon åtgärd från riksdagens sida, varför den avstyrks.

I motion T204 (c) yrkas att en parlamentarisk utredning tillsätts med uppgift
att lägga fram förslag till ny strategi för järnvägspolitiken. Hörnstenen i en
sådan strategi bör vara att bryta SJ:s monopol. Ett första steg kan bli att
inrätta ett Statens Banverk som får ansvar för underhåll och byggnation av
själva järnvägsbanorna. SJ:s övriga verksamhet kan ombildas till självständiga
bolag, t.ex. Persontrafik AB och Godstrafik AB eller t.o.m. i flera
fristående bolag t.ex. Västgods AB, Östgods AB osv. Den parlamentariska
utredningen bör också studera om framtidsprojekt såsom snabbtågsförbindelse
till Arlanda, Mälarbanan, ny stambana längs Norrlandskusten och
utbyggnad av dubbelspår på hela västkustbanan skall genomföras.

I motionerna T232 (m) och T554 (m) framhålls att det är motiverat att
överväga införandet av en s. k., vägmodell för SJ:s investeringar, vilken
innebär att investeringarna i järnvägsnätet betalas av staten via särskilda
anslag, medan SJ betalar avgifter för utnyttjandet av själva bannätet. En
sådan lösning skulle enligt motionärerna underlättas av att SJ delades upp i
två bolag, ett för banorna och ett för driften. Möjligheten får dock inte
öppnas för ytterligare starkt ökade utgifter för järnvägstrafiken.

Även i motion T233 (fp) framhålls att staten bör ta över ansvaret för
bannätet och utifrån regionalpolitiska, miljömässiga eller andra skäl avgöra
nätets omfattning. Trafiken skall läggas ut efter ett anbudsförfarande.

I motion T540 (vpk) yrkas att en långsiktig plan utarbetas för järnvägstrafiken.
Denna plan skall inte bara omfatta en angelägen kapacitetsökning och
standardhöjning utan också nybyggnad av bandelar och omläggning av
sträckor. Snabbtåg för övre Norrland är enligt motionen lika angeläget som i
de tre storstäderna. I motionen yrkas vidare att vägtrafikmodellen genomförs
fullt ut, dvs. att infrastrukturinvesteringarna i affärsbanenätet direktavskrivs.
Staten skall ta över kostnaderna för drift och underhåll. Först med
denna modell kan rättvisa konkurrensförhållanden skapas för järnvägstrafiken.

TU 1986/87:15

12

Utskottet vill inledningsvis beträffande de nu redovisade motionsyrkandena
hänvisa till det trafikpolitiska utvecklingsarbete som pågår på kommunikationsdepartementet
och som kommer att redovisas för riksdagen i en
proposition år 1988. I detta arbete kommer järnvägsfrågorna att spela en
central roll.

I samtliga nu behandlade motioner framhålls att det bör övervägas att
införa en s. k., vägtrafikmodell eller att riksdagen bör uttala att en sådan
modell skall införas. Enligt utskottets mening är det väsentligt att uppnå så
likartade konkurrensförutsättningar som möjligt mellan olika trafikgrenar.
Utskottet anser att detta sannolikt förutsätter att en vägtrafikmodell
genomförs. En sådan modell skulle innebära en uppdelning av SJ i ett
banverk och ett eller flera trafikföretag. Investeringarna i infrastrukturen
och underhållet av den skulle bedömas och prioriteras utifrån i princip
samma värderingar som väginvesteringar, vilket bl. a. ställer krav på en
utvecklad samhällsekonomisk kalkylmetodik. En sådan modell skulle också
innebära att staten tar ut särskilda avgifter för utnyttjandet av infrastrukturen.

Av propositionen framgår att såväl frågan om SJ har rättvisa konkurrensförutsättningar
som frågan om en vägtrafikmodell skall införas kommer att
tas upp i det trafikpolitiska arbetet. Utskottet som i likhet med motionärerna,
anser att mycket talar för att en vägtrafikmodell bör införas anser dock att
resultatet av det trafikpolitiska utvecklingsarbetet bör avvaktas. Motionerna
bör därför lämnas utan särskild åtgärd från riksdagens sida.

I motion T204 (c) framhålls att de propåer som kommer från SJ om en rad
indragningar av tågförbindelser som skall ersättas med busstrafik på de
riksnätsbanor som tillhör det ersättningsberättigade nätet måste avvisas.

Föredraganden anser att det behövs ytterligare överväganden och beslutsunderlag
om regionalpolitiska och miljömässiga konsekvenser vid avvägningar
mellan tåg och buss för att få kunskap om hur kollektivtrafiken skall
kunna förbättras. I det trafikpolitiska utvecklingsarbetet kommer denna
fråga att belysas. I avvaktan på detta arbete har regeringen föreskrivit att SJ i
stort skall bibehålla nuvarande interregionala trafikutbud. Med det anförda
synes syftet med motionsyrkandet tillgodosett, varför det inte påkallar någon
åtgärd från riksdagens sida. Utskottet avstyrker därför motionen i denna del.

I motion T204 (c) framhålls vidare att målsättningen för kombitrafiken bör
höjas.

Riksdagen har uttalat att en målmedveten satsning på kombitrafiken. dvs.
transport av trailers på järnväg är angelägen ur miljösynpunkt. Målet är att
kombitrafiken skall omfatta 3 milj. ton år 1990. Av propositionen framgår att
kombitranpsorterna uppgick till 1,2 milj. ton år 1986 och att goda förutsättningar
finns för en fortsatt volymtillväxt. Föredraganden framhåller liksom
motionärerna att en viss del av transporterna avser överflyttning av gods som
tidigare transporterats med fartyg från framför allt Finland till kontinenten.

Utskottet ser för sin del positivt på den snabba ökningen av kombitrafiken.
Goda förutsättningar finns att uppnå målet 3 milj. ton år 1990. Enligt vad
utskottet erfarit kommer detta mål att ses över i det trafikpolitiska
utvecklingsarbetet. Utskottet förutsätter att ett nytt mål för kombitrafiken

TU 1986/87:15

13

på 1990-talet, som kommer att ligga på en högre nivå än nu gällande mål,
kommer att presenteras i den trafikpolitiska propositionen.

Med det anförda torde syftet med motionen i denna del vara tillgodosett
varför den inte bör föranleda någon särskild åtgärd från riksdagens sida.

I motion T226 (s) framhålls att regionala styrelser bör inrättas för SJ.

Av propositionen framgår att SJ fattat beslut om att se över både
inriktningen och organisationen av SJ:s verksamhet. Utskottet som anser att
denna översyn bör avvaktas avstyrker motionen i denna del.

I motion T338 (m) framhålls att den nya plan- och bygglagen bör innehålla
bestämmelser som ålägger kommunerna att planera för järnväg vid utformandet
av detaljplaner för industrier.

Riksdagen har nyligen fattat beslut om att en ny plan- och bygglag skall
träda i kraft den 1 juli 1987. Utskottet är för sin del inte berett att förorda
någon ändring i denna lag och avstyrker därför motionen i denna del.

1 motion T557 (c) yrkas att SJ skall ha skyldighet att i sin trafikpolitik även ta
hänsyn till miljöfrågor.

Av propositionen framgår att miljöfrågorna spelar en central roll i det
trafikpolitiska utvecklingsarbetet. Utskottet som anser att resultatet av detta
arbete bör avvaktas avstyrker motionen i denna del.

2 Anslagsfrågor för budgetåret 1987/88

2.1 Anslaget Investeringar i järn vägens infrastruktur

Under anslaget finansieras sådana investeringar i fasta anläggningar som har
en direkt parallell till samhällets väginvesteringar. Investeringar i det
ersättningsberättigade nätet skall inte föras till statskapitalet. Av resterande
investeringar skall 80 % föras till statskapitalet och förräntas fullt ut.
Avkastningskravet är dock villkorligt. För vissa investeringar i Stockholmsregionen
gäller i enlighet med de överenskommelser som träffats mellan
berörda intressenter att SJ skall förränta 10 %. För spårutbyggnaden söder
om Flemingsberg gäller dock särskilda regler.

Föredraganden anser det angeläget med en förstärkt investeringsnivå i
järn vägssystemet. Betydande satsningar krävs för att modernisera såväl de
fasta anläggningarna som den rullande materielen. Nuvarande anslagsnivå
skapar dock en ohållbar situation för landets järnvägsnät under resten av
1990-talet med tanke på de omfattande spårutbyggnader som skall utföras
enligt avtalet mellan SJ, Stockholms läns landsting och staten. För innevarande
budgetår kommer Stockholmsutbyggnaden att belasta SJ:s investeringsanslag
med 230 milj. kr., medan påföljande år ca 500 milj. kr. beräknas tas i
anspråk med nuvarande regler.

Enligt föredraganden är det angeläget att dessa investeringar inte tränger
ut andra angelägna investeringar i landet. Han förordar därför att Stockholmsinvesteringarna
fr.o.m. nästa budgetår finansieras genom att SJ tar upp
lån från riksgäldskontoret. Det bör ankomma på regeringen att ange ramens
storlek som för nästa budgetår beräknas till 500 milj. kr.

TU 1986/87:15

14

Utskottet har ingen erinran mot vad föredraganden anfört om finansiering
av investeringar i Stockholmsområdet.

För övriga järnvägsinvesteringar i infrastrukturen föreslår föredraganden att
760 milj. kr. anvisas under nästa budgetår. Jämfört med den del av anslaget
för innevarande budgetår som är tillgänglig för investeringar utanför
Stockholmsområdet innebär detta en real ökning.

I motion T224 (m) yrkas att riksdagen anvisar 50 milj. kr. för investeringar i
järnvägens infrastruktur. Enligt motionen finns det i SJ-koncernen en rad
företag som helt eller delvis bör säljas ut på den öppna marknaden. 290 milj.
kr. av de sålunda influtna medlen bör finansiera investeringar i infrastrukturen.
SJ bör vidare få låna 360 milj. kr. för att finansiera sådana investeringar.

I motion T540 (vpk) yrkas att riksdagen anvisar 1 100 milj. kr. under nästa
budgetår för investeringar i järnvägens infrastruktur.

Utskottet anser för sin del det av föredraganden beräknade medelsbehovet
-760 milj. kr. - vara väl avvägt. Det innebär en real ökning av investeringarna,
utanför stockholmsområdet. Beaktas även dessa investeringar, som
föreslås finansieras genom lån i riksgäldskontoret, innebär förslaget en
betydande ökning med 320 milj. kr. eller ca 35 % jämfört med innevarande
års anslag. Utskottet är inte berett att nu förorda någon utförsäljning av
bolag inom SJ-koncernen. Frågorna om SJ-koncernens omfattning övervägs
för närvarande av SJ:s förvaltningsbolag, AB Swedcarrier. SJ:s styrelse har
att ta slutlig ställning till Swedcarriers förslag. Inte heller är utskottet berett
att förorda att SJ:s investeringar i infrastrukturen, vid sidan av Stockholmsinvesteringarna,
finansieras genom upplåning.

Av det anförda följer att utskottet tillstyrker regeringens förslag att 760
milj. kr. anvisas för investeringar i järnvägens infrastruktur och avstyrker
motionerna T224 (m) och T540 (vpk) i denna del.

I motion T534 (s) yrkas att staten avsätter särskilda medel för uppsättande av
viltstängsel utefter järnvägens banvallar. Enligt motionen har på mindre än
två år 49 älgar samt minst lika många andra vilda djur förolyckats på den sju
km långa sträckan Herrljunga-Källeryd.

Även i motion T552 (m) tas frågan om viltstängsel upp. Enligt motionären
borde det vara en väl motiverad åtgärd för SJ att på utsatta sträckor,
exempelvis Herrljunga-Källeryd, sätta upp viltstängsel.

Enligt utskottets mening är det angeläget att så långt möjligt undvika
olyckor av det slag som tas upp i motionerna. Utskottet vill erinra om att det
längs järnvägen finns viltstängsel som finansierats med hjälp av sysselsättningsmedel.
Denna möjlighet kan självfallet även utnyttjas på den i de två
motionerna utpekade sträckan. Detta är emellertid en sak för i första hand
arbetsmarknadsmyndigheterna och SJ att avgöra. Utskottet som förutsätter
att SJ noga följer denna fråga är inte berett att föreslå att särskilda medel
anvisas för viltstängsel eller att riksdagen skall föreskriva att stängsel skall
uppsättas på viss sträcka. Motionerna avstyrks därför.

TU 1986/87:15

15

2.2 Affärsrörelsens investeringar

TU 1986/87:15

När det gäller finansieringen av trafikrörelsens investeringar i rullande
materiel, fordon m.m.. har SJ sedan 1985 års järnvägspolitiska beslut
möjlighet till upplåning i riksgäldskontoret på marknadsmässiga villkor.
Föredraganden anser att denna finansieringsform fortsättningsvis också bör
gälla för rörelsens fasta anläggningar. Det bör ankomma på regeringen att
ange en ram för de investeringar som får finansieras genom upplåning i
riksgäldskontoret. Föredraganden beräknar ramen för nästa budgetår till 490
milj. kr.

I motion T540 (vpk) yrkas avslag på regeringens förslag att investeringar i
trafikrörelsens fasta anläggningar skall finansieras genom upplåning i
riksgäldskontoret. Vidare yrkas att riksdagen anvisar 490 milj. kr. för dessa
investeringar. Motionärerna vill inte acceptera att SJ genom propositionens
förslag belastas med ytterligare ränteutgifter.

Utskottet delar föredragandens uppfattning att investeringarna i trafikrörelsens
fasta anläggningar bör finansieras genom upplåning i riksgäldskontoret.
Därigenom kan de ekonomiska villkoren för affärsdelen inom SJ
ytterligare anpassas till vad som gäller inom transportbranschen i övrigt. Av
det anförda följer att yrkandena i motion T540 (vpk) avstyrks i denna del.

Föredraganden räknar med att medelsbehovet under nästa budgetår för
rullande materiel är 950 milj. kr. Regeringen kommer senare att fastställa
denna ram.

När det gäller finansieringsavtal med EUROFIMA och leasing av godsvagnar
via SJ-invest anser föredraganden att investeringsramen bör bibehållas
oförändrad, dvs. 70 milj. kr. Föredraganden föreslår vidare att SJ genom SJ
Invest ges möjlighet att stimulera utvecklingen mot en ökad privatvagns användning.
Han tillstyrker därför SJ:s förslag om privatvagnsuthyrning men
anser att finansieringen bör ske inom en ram som regeringen fastställer. För
nästa budgetår beräknas ramen för anskaffning av godsvagnar som hyrs ut till
SJ:s godskunder för privatvagnsanvändning till högst 30 milj. kr.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag i nu berörda delar.

2.3 Anslaget Ersättning till statensjärnvägar för köp av vissa tjänster

Från anslaget betalas ersättning till SJ för sådana tjänster som är önskvärda
från samhällsekonomiska utgångspunkter men som inte är företagsekonomiskt
motiverade för SJ som affärsverk.

Det sammanlagda medelsbehovet enligt propositionen uppgår till 1 364
milj. kr. under nästa budgetår. Fördelningen på olika ändamål framgår av
nedanstående tabell.

16

Ändamål	Anvisat	Propositionens förslag
	1986/87	för 1987/88
	milj. kr.	milj. kr.
Drift av det ersättnings-
berättigade bannätet	1 262,0	1 278,0
Förstärkt banunderhåll
utanför riksnätet	10,0	10,0
Bibehållande av vissa
olönsamma stationer	1,0	-
Trafiksäkerhetsfrämjan-
de åtgärder vid järnvägs-
korsningar	25,0	26,0
Vissa övriga kostnader
vid järnvägskorsningar	40,0	42,0
Fortsatta rabattåtgärder
i persontrafik på järnväg	25,0	-
Ersättning för vissa kapi-
talkostnader	3,0	8,0
Projektering av syssel-
sättningsinvesteringar	-	-
	1 366,0	1 364,0

För drift av det ersättningsberättigade nätet har föredraganden beräknat
1 278 milj. kr. och därvid beaktat att kostnadsnivån i tågtrafiken bör kunna
nedbringas genom sedvanlig rationalisering.

Den ersättning SJ får för trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder betingas
huvudsakligen av vägtrafikens säkerhetskrav. Föredraganden som anser det
angeläget att påskynda arbetet med att förbättra säkerheten vid järnvägskorsningar
understryker att SJ med egna medel i betydande utsträckning
bidrar till en bättre säkerhet. Den totala resursinsatsen vid SJ under
innevarande budgetår beräknas till 60 milj. kr.

Den ersättning som SJ får för kommersiellt icke motiverade rabatter har
successivt avvecklats. För närvarande anvisas över detta anslag endast bidrag
för att tillhandahålla pensionärsrabatter. Enligt propositionen bör detta
bidrag avvecklas under nästa budgetår. Det framhålls att SJ självfallet i likhet
med vad som redan gäller för inrikesflyget och för den långväga busstrafiken
har möjlighet att erbjuda även pensionärerna rabatter utan krav på särskild
ersättning av statsmakterna.

I motion T224(m) yrkas att riksdagen anvisar 1 280 milj. kr. vilket innebär 84
milj. kr. mindre än regeringens förslag.

I motion T540 (vpk) yrkas att riksdagen till förevarande anslag anvisar 147
milj. kr. utöver regeringens förslag.

Utskottet tillstyrker för sin del den av föredraganden föreslagna medelsanvisningen
och föreslår sålunda att 1 364 milj. kr. anvisas under förevarande
anslag. Motionsyrkandena avstyrks därför.

2 Riksdagen 1986/87. 15 sami. Nr 15

I motion T554 (m) framhålls att de starkt ökande kostnaderna för den
ersättningsberättigade trafiken gör det omöjligt att i framtiden bibehålla i
första hand persontrafiken på dessa banor. Riksdagen bör ge regeringen i
uppdrag att presentera vilken trafik som i första hand bör prövas syftande till
att statens framtida årliga kostnader för den ersättningsberättigade trafiken
ej skall överstiga en miljard kronor.

De frågor som tas upp i motionen behandlas i det trafikpolitiska
utvecklingsarbetet. I avvaktan på resultatet av detta arbete avstyrker
utskottet motionen i denna del.

I motion T204 (c) framhålls att det ersättningsberättigade nätet inte får
eftersättas. För investeringar i infrastrukturen, t.ex. banor och banvallar bör
AMS-medel kunna ställas till förfogande. Även på de banor där persontrafiken
redan är nedlagd måste rimligt underhåll ske för att inte också
godstrafiken skall riskera att försvinna.

I motion T505 (s) framhålls att det är angeläget att vissa investeringar kan
komma i gång så snart som möjligt. Det gäller Bergslagspendeln och vissa
delar av Mälarbanan. Dessa investeringar kan också vara erforderliga från
arbetsmarknadssynpunkt. En objektreserv bör omedelbart projekteras.

I motion T551 (s) framhålls att en alternativ ny bansträckning av norra
stambanan skulle kunna klara kapacitetsproblemen. Om detta skall bli
möjligt att genomföra behöver SJ medel för projektering.

Enligt 1985 års järnvägspolitiska beslut skall SJ planera för sysselsättningsskapande
investeringar motsvarande 20 % av de totala investeringarna i
fasta anläggningar. SJ har begärt att få bidrag med 30 milj. kr. för de
merkostnader som uppstår då SJ tvingas bygga upp en projekteringsreserv.
Föredraganden har emellertid avvisat detta förslag bl. a. med hänvisning till
att SJ:s kostnadsansvar kommer att övervägas inför ett trafikpolitiskt beslut
år 1988.

Utskottet delar föredragandens uppfattning och avstyrker således att
särskilda projekteringsmedel anvisas. Såsom framgår av det föregående
åligger det SJ att upprätta en objektreserv. I denna reserv bör självfallet
upprustningsarbeten på det ersättningsberättigade nätet ingå, vilket möjliggör
investeringar på detta nät med hjälp av AMS-medel. Utskottet är
emellertid inte berett att föreskriva vilka investeringsprojekt som skall ingå i
SJ:s objektsreserv. Av det anförda följer att de nu behandlade motionsyrkandena
avstyrks.

2.4 Anslaget Särskilda investeringar vid statensjärnvägar

Från anslaget betalas investeringar på västkustbanan enligt den nordiska
handlingsplanen för ekonomisk utveckling och full sysselsättning. Dubbelspår
kommer enligt planan att anläggas under perioden 1986/87-1989/90 på
tre delsträckor, nämligen Brännarp-Getinge, Almedal-Mölndals nedre och
Flalmstad-Trönninge. Investeringarna beräknas kosta 255 milj. kr. Riksdagen
har beslutat att dessa investeringar skall finansieras över statsbudgeten
(prop. 1986/87:25, TU 6, rskr. 42). Medelsbehovet under budgetåret 1987/88
beräknas till 100 milj. kr. SJ skall föränta 20 % av detta belopp.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag i här berörd del.

TU 1986/87:15

18

3 Försäljningar av viss egendom för turistjärnvägsverksamhet TU 1986/87:15

I propositionen tas frågan upp om försäljning av viss statlig egendom på den
smalspåriga järnvägen mellan Växjö och Västervik. Persontrafiken på
järnvägen lades ned den 20 augusti 1984. SJ har träffat överenskommelse
med det nybildade Växjö-Hultsfred-Västervik Järnvägsaktiebolag (VHVJ)
om överlåtelse av banan till bolaget för att den därmed skall kunna utnyttjas
för turisttrafik.

Avtalet mellan SJ och VHVJ innefattar överlåtelse av all fast egendom på
sträckan Jenny-Sandsbro (Växjö kommungräns) för en köpeskilling av 7,25
milj. kr. SJ och VHVJ har kommit överens om bolagets utnyttjande av
smalspåret på sträckan Västervik-Jenny. Ett villkor för avtalet är vidare att
VHVJ och Växjö kommun kan träffa överenskommelse om banans utnyttjande
på sträckan Sandsbro-Växjö station. Avtalet har slutits under
förbehåll av regeringens medgivande vilket i sin tur kräver riksdagens
godkännande.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om försäljning av viss statlig
egendom för turistjärnvägsverksamhet.

4 Vissa större investeringsprojekt

I detta avsnitt behandlas ett antal motionsyrkanden rörande vissa större
investeringsprojekt. Gemensamt för projekten är att de är mycket dyra och
att SJ på egen hand inte har någon möjlighet att finansiera och förränta
investeringarna. De är med andra ord inte lönsamma för SJ. Om projekten
skall genomföras krävs därför att en samhällsekonomisk bedömning görs
som visar att så bör ske. I en sådan bedömning måste ingå uppgifter om hur
stor del av kostnaderna som olika intressenter är beredda att bidra med.
Sådana intressenter kan, vid sidan av staten och SJ, t.ex. vara kommuner,
landsting, luftfartsverket, flygbolag och näringslivet.

För att skapa underlag för det kommande trafikpolitiska beslutet har
kommunikationsdepartementet beslutat utreda de företags- och samhällsekonomiska
förutsättningarna att genomföra vissa större investeringsprojekt.
Exempel på sådana projekt är Arlandabanan, Mälarbanan, Svealandsbanan,
Bergslagsbanan, lokaliseringen av nya fjärrtågsstationer söder och norr om
Stockholm, fortsatt utbyggnad av västkustbanan samt Götalandsbanan och
ostkustbanan.

Kommunikationsdepartementet har vidare beslutat utreda förutsättningarna
för utvecklingen av den kollektiva persontransportförsörjningen till och
från norra Sverige. Utredningen skall bl.a. belysa ett järnvägsalternativ som
innebär att järnvägsförbindelserna till norra Sverige byggs ut så att de svarar
mot högt ställda krav. Ett järnvägs-/bussalternativ som innebär att den
långväga kollektiva persontrafiken byggs upp kring knutpunkter för samordning
mellan järnväg och buss skall också belysas liksom ett buss-/flygalternativ
som innebär att huvuddelen av den reguljära persontrafiken med tåg dras
in norr om Sundsvall.

De olika utredningarna kommer att ligga till grund för det förslag till
trafikpolitiskt beslut som skall föreläggas riksdagen år 1988.

4.1 Stockholmsregionen

Yrkanden om järnvägsförbindelse till Arlanda flygplats och vissa övriga
investeringar i Stockholmsregionen tas upp i följande motioner.

I motion T227 (fp) framhålls att en spåranknytning till Arlanda flygplats
genom en flyttning av stambanan är intressant samt att pendeltågstrafiken
behöver ytterligare dubbelspår på sträckorna Älvsjö-Västerhaninge och
Ulriksdal-Upplands Väsby.

I motion T526 (vpk) framhålls att en tågförbindelse med Arlanda flygplats
skulle förbättra miljön och skapa bättre förbindelser för Uppsala och
Stockholm med Arlanda. Vidare bör enligt motionärerna ytterligare spårutbyggnader
göras. Det gäller dubbelspår Kallhäll-Kungsängen och vidare till
Bro-Bålsta, dubbelspår Älvsjö-Västerhaninge samt upprustning av Värtajärnvägen.

Enligt motion T538 (c) skulle Stockholms läns förbindelser med Arlanda
flygplats avsevärt underlättas om Arlanda fick en järnvägsförbindelse.
Motionärerna anser också att det är angeläget att en upprustning av
Södertälje Södra omedelbart kommer till stånd.

I motion T554 (m) framhålls att kompletterande spårförbindelse bör
diskuteras för vissa specialsträckor såsom Stockholm-Arlanda. Privatfinansiering
bör därvid övervägas.

I motion T556 (m) framhålls att en spårförbindelse till Arlanda flygplats
från Stockholm C via Märsta till Arlanda och sedan åter till stambanan via
Knivsta skulle ge Arlanda väsentligt snabbare, bekvämare och kapacitetsstarkare
förbindelser med Stockholmsregionen i övrigt och med angränsande
län. Regeringen bör enligt motionären utarbeta förslag till en sådan
förbindelse som helt eller delvis skall finansieras av näringslivet.

Enligt utskottets mening har frågan om en snabbtågsförbindelse till
Arlanda flygplats stor betydelse för såväl Storstockholmsområdet som för
övriga delar av landet. Detta framgår också av motionerna. Innan ett beslut i
denna fråga kan tas måste en samhällsekonomisk bedömning göras. Av det
föregående framgår att regeringen tillkallat en utredare som fått i uppgift att
undersöka de företags- och samhällsekonomiska förutsättningarna för olika
investeringar i Storstockholmsområdet, bl.a. Arlandabanan och nya dubbelspår
för både pendel- och fjärrtåg. Resultatet av denna utredning liksom
regeringens förslag till trafikpolitiskt beslut bör avvaktas. Utskottet anser
därför att motionsyrkandena inte nu påkallar någon åtgärd från riksdagens
sida och avstyrker följaktligen desamma.

I ett flertal motioner tas frågan om olika fjärrtågsstationers lokalisering i
Stockholmsregionen upp. Det gäller dels om en eventuell fjärrtågsstation,
Stockholm Syd, skall lokaliseras i Älvsjö eller Flemingsberg. Det gäller
vidare krav på att ge Grödingebanan mellan Flemingsberg och Järna en
nordligare sträckning vilket skulle göra det möjligt att anlägga en ny
fjärrtågsstation i Södertälje.

I motionerna T526 (vpk) och T538 (c) framhålls att en fjärrtågsstation.
Stockholm Syd, bör förläggas till Flemingsberg. Enligt motion T227 (fp) talar
såväl miljöskäl som ekonomiska skäl för Älvsjö.

TU 1986/87:15

20

I de likalydande motionerna T520 (s) och T543 (m, fp, c, vpk) yrkas att den
planerade nya fjärrtågsstationen i samband med Grödingebanans utbyggnad
lokaliseras till Södertälje Syd. Enligt motionerna är detta alternativ både från
samhällsekonomiska och företagsekonomiska synpunkter vida överlägset
det förslag som innebär en fjärrtågsstation i Järna. Det framhålls vidare att
det senare förslaget med stor sannolikhet innebär att Södertälje kommuns
och näringslivets utveckling försvåras.

Även i motionerna T227 (fp) och T538 (c) framhålls att det bör övervägas
att lokalisera en fjärrtågsstation till Södertälje Syd.

Olika fjärrtågsstationerns lokalisering är i första hand en fråga för SJ att
avgöra. Om skilda intressenter gör bedömningar som avviker från SJ:s finns
möjlighet för dessa att uppta förhandlingar med SJ. Lokaliseringen av
fjärrtågsstationer norr och söder om Stockholm hör också till de frågor som
tas upp av den utredare som undersöker de företags- och samhällsekonomiska
förutsättningarna för olika investeringar i Storstockholmsområdet.

SJ har nyligen inkommit till regeringen med en expropriationsansökan
som innebär att Grödingebanan skulle ges en sådan sträckning att den inte
passerar Södertälje. SJ motsätter sig dock inte en av Södertälje kommun
framtagen alternativ bansträckning om den försening som följer därav blir
måttlig och någon annan än SJ betalar merkostnaderna. Utskottet anser för
sin del att detta är ett intressant alternativ som ingående bör prövas i
utredningsarbetet. Med hänvisning till det anförda och i avvaktan på
resultatet av pågående utredningar avstyrker utskottet samtliga nu behandlade
motionsyrkanden.

4.2 Mälarbanan m.m.

Enligt motion T227 (fp) bör en ny Mälarbana knytas till stambanan i trakten
av Häggvik. Därmed skapas underlag för en ny fjärrtågsstation, Stockholm
Norr.

I motion T503 (vpk) yrkas dels att riksdagen begär att regeringen låter
rusta upp och bygga ut Mälarbanan, dels att SJ:s vagnverkstad i Örebro åter
skall öppnas och att SJ:s centrala verkstäder i Örebro byggs ut.

I motion T505 (s) framhålls att Mälarbanan, dvs. ett snabbtåg från
Hallsberg via Örebro, Eskilstuna/Västerås till Stockholm kan knyta samman
regionen till en bättre fungerande enhet. Det yrkas därför att detta projekt
prioriteras.

Vidare begärs att regeringen tar initiativ till förhandlingar med SJ och AB
Storstockholms Lokaltrafik (SL) om Mälarbanans framtida sträckning inom
nordvästra Stockholmsregionen samt hur den skall finansieras.

I motion T558 (m) yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till
byggande och finansiering av en Mälarbana. Enligt motionen borde SJ,
berörda kommuner och näringslivet gemensamt kunna bidra till förverkligandet
av denna bana.

Utskottet har tidigare framhållit att den tätbefolkade Mälarregionen är ett
av de områden i Sverige där en utbyggd kapacitet av SJ:s persontrafik och
minskade restider utan tvekan skulle kunna få betydande effekter i form av
ökat tågresande. Detta förutsätter emellertid omfattande investeringsinsat -

TU 1986/87:15

21

ser från SJ:s sida vilka måste vägas mot angelägna satsningar även på andra
håll i landet (TU 1985/86:17).

En förstudie av Mälarbanan pågår för närvarande. I ledningsgruppen för
denna studie ingår berörda kommuner och länsstyrelser samt representanter
för SJ och staten.

Som framgår av den tidigare redovisningen under detta avsnitt tillhör
Mälarbanan också de projekt som regeringen låter utreda i särskild ordning.
I denna utredning skall de företags- och samhällsekonomiska förutsättningarna
för Mälarbanan studeras.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att Mälarbanan sannolikt
skulle få stor betydelse för utvecklingen inom berörda regioner. Med tanke
på de stora kostnader som är förknippade med projektet är det enligt
utskottets mening nödvändigt att noga studera förutsättningarna för ett
genomförande. Resultatet av pågående utredningsarbete bör därför avvaktas.
Med det anförda anser utskottet att motionerna i denna del inte påkallar
någon åtgärd från riksdagens sida varför de avstyrks.

Frågorna om SJ:s vagnverkstad och SJ:s centrala verkstäder i Örebro som
tas upp i motion T503 (vpk) bör enligt utskottets mening avgöras av SJ.
Utskottet avstyrker därför yrkandet.

4.3 Bergslagspendeln

Med Bergslagspendeln avses en järnvägsförbindelse mellan Ludvika och
Västerås i en delvis ny sträckning. I dag passerar denna bana Tillberga som
emellertid inte kommer att beröras av den planerade Mälarbanan. Förespråkare
för Bergslagspendeln anser därför att trafiken från Ludvika skall ledas
över Surahammar, Hallstahammar och Kolbäck till Västerås och vidare mot
Stockholm. Därmed kan en anknytning till en eventuell Mälarbana erhållas.

I motion T505 (s) yrkas att Bergslagspendeln prioriteras i investeringsplaneringen.

I motion T508 (vpk) framhålls att Bergslagspendeln är en mycket lönsam
investering samt att byggnads- och förbättringsarbeten snabbt bör komma till
stånd på banan Ludvika-Västerås.

I motion T521 (fp) framhålls att en Bergslagspendel bör inrättas och att
denna bana, förutom en banteknisk upprustning, erfordrar snabba och
någorlunda tätt gående persontåg Ludvika-Västerås. En synkronisering
måste ske med tågen på Mälarbanan.

I motion T522 (m) yrkas att projektet Bergslagspendeln ges förtur vid
upprustningen av järnvägar.

Även i motionerna T541 (s) och T544 (c) understryks Bergslagspendelns
betydelse för utvecklingen i regionen.

Frågan om Bergslagspendeln hänger samman med ett eventuellt byggande
av Mälarbanan. Bergslagspendeln hör liksom Mälarbanan till de projekt som
på regeringens uppdrag utreds i syfte att ge underlag för det kommande
trafikpolitiska beslutet. Utskottet anser att detta arbete bör avvaktas och
avstyrker därför de nu behandlade motionsyrkandena.

TU 1986/87:15

22

4.4 Västkustbanan

TU 1986/87:15

I motionerna T202 (c) och T212 (fp), framhålls att västkustbanan bör byggas
ut genom Bohuslän och anslutas till det norska järnvägsnätet för att
därigenom möjliggöra en förbindelse med Oslo.

I motion T222 (c) framhålls att Sverige i bl.a. nordiska sammanhang bör
verka för att planeringen inriktas på att skapa en skandinavisk järnvägslänk
som knyter samman Osloregionen och Västsverige med Centraleuropa.

I motion T228 (fp) framhålls att det är viktigt att så snart som möjligt bygga
en järnvägstunnel genom Hallandsåsen.

I motion T514 (m) yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om en
skyndsam utredning som kan ligga till grund för en utbyggnad av västkustbanan
till Oslo.

Enligt motion T525 (vpk) bör västkustbanan rustas upp, nya dubbelspår
och ett nytt enkelspår mellan Varp och norska gränsen byggas. Därigenom
kan en tvåspårig förbindelse Oslo-Malmö erhållas genom dels dubbelspår,
dels alternativspår.

I motion T523 (c) framhålls att västkustbanan snarast bör byggas ut till
dubbla spår på sträckan Göteborg-Helsingborg.

I motionerna T517 (fp) och T546 (s) framhålls att dubbelspår bör byggas på
sträckan Mölndal-Kungsbacka. Enligt motion T533 (c) bör sträckan Mölndal-Kungsbacka-Frillesås
prioriteras.

Med anledning av nämnda motionsyrkanden vill utskottet liksom tidigare
framhålla att det är angeläget att förbättra kapaciteten på västkustbanan.
Riksdagen har också beslutat om betydande utbyggnader. Sålunda skall
enligt den nordiska handlingsplanen för ekonomisk utveckling och full
sysselsättning dubbelspår byggas på tre delsträckor, nämligen BrännarpGetinge,
Almedal-Mölndals nedre och Halmstad-Trönninge. Investeringarna
beräknas totalt kosta 255 milj. kr.

SJ kan på egen hand inte förränta en fortsatt dubbelspårutbyggnad på
västkustbanan. De tre ovan nämnda delsträckorna förräntar SJ till endast
20 %. Som tidigare redovisats låter regeringen för närvarande utreda de
företags- och samhällsekonomiska förutsättningarna för en ytterligare utbyggnad
av Västkustbanan. Utskottet förutsätter att utredningsarbetet
bedrivs skyndsamt.

Utskottet vill vidare erinra om att SJ genomfört en betydande upprustning
av förbindelserna till Norge. Sålunda har banan Kornsjö-Mellerud upprustats
för 70 milj. kr. Några planer från SJ:s sida att knyta samman Bohusbanan
med det norska järnvägsnätet finns inte.

I avvaktan på resultatet av pågående utredningsarbete och den trafikpolitiska
propositionen som kommer att föreläggas riksdagen nästa år anser
utskottet att motionsyrkandena inte påkallar någon riksdagens åtgärd och
avstyrker därför desamma.

4.5 Götalandsbanan

I motion T516 (c) yrkas att riksdagen hos regeringen begär att SJ får i
uppdrag att utreda en järnvägsförbindelse Göteborg-Borås-Ulricehamn -

Jönköping-Stockholm. Enligt motionären skulle en sådan järnvägsförbindelse
få mycket stor betydelse för Sjuhäradsbygden.

I motion T220 (c) framhålls att de kollektiva persontransporterna till och
från Skaraborgs län i hög grad är beroende av järnvägen. Enligt motionen
måste varje förändrad sträckning av västra stambanan avvisas.

Som utskottet redan redovisat ingår Götalandsbanan bland de projekt som
utreds på regeringens uppdrag. Denna bana utreds även på lokalt initiativ. I
avvaktan på resultatet av detta utredningsarbete anser utskottet att motionsyrkandena
inte bör föranleda någon åtgärd från riksdagens sida, varför de
avstyrks.

5 Inlandsbanan med bibanor

Enligt 1985 års järnvägspolitiska beslut skall frågan om persontrafikens
framtid på bandelarna Gällivare-Arvidsjaur-Storuman och Brunflo-SvegMora
prövas om 4-5 år. Först då ansågs det möjligt att bedöma de långsiktiga
trafikbehoven med utgångspunkt från möjligheterna att t. ex. öka turismen.
Sträckan Storuman-Östersund tillhör riksnätet. Vid detta tillfälle beslutades
också att prövningen av persontrafiken på bandelen Arvidsjaur-Jörn skulle
senareläggas så att den kunde ske samtidigt med prövningen av inlandsbanan.
I avvaktan på de närmare utvärderingarna som behövde göras skulle
persontrafiken bibehållas i princip oförändrad, vilket inte uteslöt att berörda
trafikhuvudmän kunde köpa extra tågtrafik av SJ.

Utskottet har inte ändrat uppfattning i denna fråga. Vidare förutsätter
utskottet att inlandsbanans framtid kommer att tas upp i den trafikpolitiska
proposition som kommer att föreläggas riksdagen år 1988.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet yrkandena i motionerna
T204 (c) och T549 (vpk) att hela inlandsbanan skall föras till riksnätet.

Detsamma gäller yrkandet i motion T524 (vpk) om att bandelen ArvidsjaurJörn
omedelbart skall föras till riksnätet.

Utskottet avstyrker vidare yrkandena i motionerna T223 (c) och T506 (c)
om upprustning av inlandsbanan södra del, T226 (s) beträffande extra
resurser för upprustning och underhåll av inlandsbanan och T532 (c) om
upprustning av inlandsbanan och tvärförbindelserna i Norrland.

Det gäller också motionerna T537 (fp) om upprustning av inlandsbanan
särskilt bandelen Jokkmokk-Arvidsjaur, T544 (c) om upprustning av hela
inlandsbanan samt T549 (vpk) om elektrifiering av vissa delar av Inlandsbanan.
Utskottet avstyrker också yrkandet i den sistnämnda motionen att
regeringen skall ges till känna vad som i motionen anförs om banans betydelse
för regionens överlevnad och möjlighet till utveckling.

6 Upprustning och utbyggnad av skilda bandelar

6.1 Västerdalsbanan

1985 års järnvägspolitiska beslut innebar att bandelen Malung-Borlänge
fördes till riksnätet, vilket betyder att den kommer att finnas kvar under

TU 1986/87:15

24

överskådlig tid. Persontrafiken på sträckan Malungsfors-Sälen lades ned år
1969. Rälsen är numera uppriven.

I motionerna T501 (s), T530 (vpk) och T544 (c) begärs att Västerdalsbanan
rustas upp och byggas ut till Sälen. I motion T216 (fp) yrkas att ett
principbeslut fattas om hur trafiksituationen i Västerdalälvens dalgång skall
lösas och då i första hand om en ny järnväg skall byggas eller om en
upprustning av vägnätet skall prioriteras.

En arbetsgrupp bestående av berörda kommuner har utrett frågan om en
utbyggnad av banan till Sälen samt en upprustning och elektrifiering av
sträckan Borlänge-Malung. De totala kostnaderna beräknas till ca 700 milj.
kr. Länsstyrelsen har i en framställning till regeringen ställt sig bakom
förslaget och begärt att projektet genomförs.

Utskottet är liksom tidigare år inte berett att föreslå att riksdagen skall
göra ett uttalande för en utbyggnad och upprustning av Västerdalsbanan.
Enligt utskottets mening bör SJ pröva denna fråga. Om SJ inte kan
genomföra investeringen men ändå anser att den är angelägen, för att ett väl
fungerande järnvägsnät skall kunna upprätthållas, ankommer det på SJ att
anmäla detta för regeringen. Utskottet är inte heller berett att göra ett
principuttalande av det slag som begärs i motion T216 (fp).

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet samtliga nu behandlade
motionsyrkanden.

6.2 Skåne

I motionerna T207 (c), T512 (c), T513 (s). T542 (c) och T228 (fp) begärs att
bandelen Malmö-Ystad elektrifieras och upprustas. I flera av motionerna
yrkas också att regeringen anvisar erforderliga medel. I motion T228 (fp)
begärs vidare att pendeltågstrafik inrättas på vissa sträckor, att persontrafiken
återupptas på sträckan Malmö-Staffanstorp-Dalby samt att en ny bana
byggs mellan Hjärup och Staffanstorp.

Utskottet har för sin del föreståelse för synpunkten att etablerandet av
pendeltågstrafik, vilket förutsätter elektrifiering, på sträckan Malmö-Ystad
kan vara en rationell lösning. Enligt utskottets mening bör dock denna fråga i
första hand avgöras av SJ och berörd trafikhuvudman eftersom trafiken är av
lokal och regional karaktär.

Enligt vad utskottet erfarit har kommunikationsdepartementet tagit
initiativ till överläggningar med länstyrelsen och länstrafiken i Malmöhus
län, berörda kommuner samt SJ för att utröna hur stor del av investeringskostnaden
som de olika intressenterna är beredda att bidra med.

Utskottet anser att de övriga yrkanden som förs fram i motion T228 (fp)
också är frågor som bör avgöras av SJ och berörd trafikhuvudman.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet att motionsyrkandena inte
påkallar någon åtgärd från riksdagens sida. De avstyrks därför.

I motion T507 (s) framhålls att Hässleholm bör göras till ett transportcentrum
i Skåne. Verksamheter som omnämns i motionen är etablerandet av en
rangerbangård, koncentrerad vagnslasttrafik och kombitrafik.

Enligt vad utskottet erfarit pågår inom SJ ett arbete som syftar till att

TU 1986/87:15

25

bedöma var framtida transportcentra skall etableras. Utskottet anser att
denna fråga bör avgöras av SJ. Motionen avstyrks därför.

6.3 Norrland

I motion T532 (c) begärs att planerade investeringsprogram för norra
stambanan genomförs utan senarelägganden, att anslutningstrafiken fås att
fungera, att service- och prissättningsfrågorna beaktas, att konkurrensförhållandena
blir rättvisa och att beredskapsskäl beaktas vid överväganden om
de norrländska järnvägarna.

Även i motion T537 (fp) understryks nödvändigheten av att rusta upp
norra stambanan.

I motion T557 (c) framhålls att det framför allt är genom en upprustning av
stambanan som SJ har möjlighet att konkurrera med flyget. Upprustningsarbetena
behöver tidigareläggas.

I motion T535 (c) yrkas att det framtida järnvägsnätet och järnvägstrafiken
i Norrland utreds i en parlamentariskt tillsatt utredning. Enligt motionen bör
ostkustbanan, Sundsvall-Luleå, beslutas och utbyggas i en enda etapp för att
avgörande systemeffekter skall kunna uppnås. Godstrafiken kräver en
kapacitetsutbyggnad. Enligt motionen måste det redan nu övervägas om en
sådan utbyggnad skall ske med dubbelspår längs stambanan eller genom en
förlängd ostkustbana.

I motion T226 (s) begärs att regeringen agerar för att möjliggöra
upprustning av banan Östersund-Storlien bl.a. med hänvisning till den stora
expansionen av turistanläggningar.

I motion T515 (c) begärs att regeringen tillsätter en utredning som
klarlägger transportkapaciteten till den svenska fjällvärlden och ger förslag
på hur det spårbundna transportnätets kapacitetet för persontransporter
skall kunna förstärkas till gagn för den regionala utvecklingen i landets
stödområden.

Utskottet vill erinra om att ett omfattande upprustningsarbete pågår på
norra stambanan. Godstrafikutvecklingen gör det nödvändigt att bygga ut
linjekapaciteten främst på sträckan Ånge-Boden. På delsträckan MoradalDysjön
är dubbelspårsutbyggnaden klar. Sträckan öppnades för trafik förra
året. En rad åtgärder planeras av SJ under den närmaste femårsperioden.

Av propositionen framgår att föredraganden räknar med att den föreslagna
medelsanvisningen innebär att en fortsatt kapacitetsförstärkning på linjen
Ånge-Bräcke kan genomföras. Utskottet vill för sin del understryka
betydelsen av att upprustningsprogrammet kan genomföras. Det finns vidare
enligt utskottets mening goda förutsättningar att med hjälp av sysselsättningsmedel
påskynda upprustningsarbetena om arbetsmarknadsläget i området
påkallar särskilda insatser.

Utskottet vill också hänvisa till den utredning beträffande persontransportförsörjningen
till norra Sverige med kollektiva trafikmedel som kommunikationsdepartementet
har tillsatt. Denna utredning skall som utskottet
redovisat i det föregående (avsnitt 4) bl.a. belysa ett järnvägsalternativ som
innebär att järnvägsförbindelserna till norra Sverige byggs ut så att de svarar
mot högt ställda krav. Det alternativet förusätter att järnvägen Stockholm -

TU 1986/87:15

26

Sundsvall byggs ut till snabbtågsstandard och att ostkustbanan byggs ut
mellan Sundsvall och Luleå. Utskottet förutsätter att behovet av turistresor
med järnväg kommer att belysas.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet att motionerna inte
påkallar någon åtgärd från riksdagens sida. De avstyrks därför i denna del.

1 motion T537 (fp) framhålls vidare att sträckan Bastusträsk-Jörn bör rätas
ut, förutsättningarna att anlägga fler sidospår bör studeras samt att industrispår
bör anläggas på sträckan Husum-Örnsköldsvik.

I motion T548 (c) yrkas att bandelen Boden-Haparanda elektrifieras.

Enligt utskottets mening ankommer det på SJ att besluta om dessa frågor.
Motionerna avstyrks därför såvitt nu är i fråga.

När det gäller industrispåret mellan Husum och Örnsköldsvik vill utskottet
erinra om att ingående överläggningar fördes mellan SJ, MoDo och
Örnsköldsviks kommun. Projektet krävde stora nyinvesteringar på MoDo:s
område, ca 175 milj. kr. Främst av detta skäl ansågs förslaget orealistiskt
varför företaget numera har valt en sjölösning för sina transporter.

I motion T557 (c) yrkas att åtgärder vidtas som möjliggör en försöksverksamhet
med persontrafik på bandelen Ljusdal-Hudiksvall (Dellenbanan).

Denna bana tas också upp i motion T547 (fp) i vilken yrkas att banan
behålls i syfte att vidmakthålla handlingsfrihet för en framtida ringlinje i
Hälsingland.

Persontrafiken på banan Ljusdal-Hudiksvall lades ned år 1985. Utskottet
har tidigare inte haft något att erinra mot detta beslut. Trafiken är av lokal
och regional karaktär och är därför en fråga för trafikhuvudmännen. Om
intresse från huvudmannen finns att driva trafik på banan får förhandlingar
tas upp med SJ. Upprivning av spår får inte ske utan regeringens medgivande.
Utskottet som inte ändrat uppfattning i frågan avstyrker motionsyrkandena
i fråga.

6.4 Vissa övriga bandelar

I en rad motioner har yrkanden framförts om upprustning av och utökad
trafik på skilda banor. Såsom utskottet vid flera tillfällen under tidigare år
framhållit bör riksdagen inte ta ställning till frågor härom. Det ankommer
nämligen på SJ att i sin fortlöpande investeringsplanering och med beaktande
av föreliggande upprustningsbehov upprätta investeringsplaner samt att med
sin egen prioriteringsbedömning anmäla planerna för regeringen. Enskilda
investeringsobjekt bör avgöras av SJ inom de av riksdag och regering angivna
ramarna.

' Affärsverksprincipen innebär att SJ i princip skall utgå från ett företagsekonomiskt
betraktelsesätt vid valet mellan olika investeringsalternativ. SJ
skall dock i sina anslagsframställningar redovisa vilka olönsamma investeringar
som SJ anser nödvändiga för att statsmakternas krav på ett väl
fungerande järnvägssystern skall kunna uppfyllas. Det ankommer därefter
på regeringen att i samband med budgetarbetet göra de samhällsekonomiska
övervägandena. Resultatet av dessa överväganden skall redovisas för
riksdagen.

TU 1986/87:15

27

Trafikhuvudmännen har ansvaret för all persontrafik på järnväg som är av
lokal och regional karaktär. I de fall huvudmännen vill driva sådan trafik får
de uppta förhandlingar med SJ om villkoren härför.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet följande motionsyrkanden
beträffande de i motionerna aktualiserade investeringsobjekten
m.m.

Det gäller motion T502 (m) om järnvägen Kalmar-Alvesta, T223 (c) om
utredning av dubbelspår mellan Karlstad och Kil och mellan Hallsberg och
Karlstad, T229 (s) om vissa investeringar på bandelen Hallsberg-Karlstad,
T544 (c) om återupptagande av persontrafiken på sträckan Mora-Alvdalen,
T519 (c, s) om förbättrade tågförbindelser mellan Nässjö och Falköping samt
T544 (c) och T557 (c) om bandelen Orsa-Bollnäs.

Vidare avstyrks motionerna T509 (vpk) om dubbelspår på bandelen
Kristinehamn-Charlottenberg och överläggningar med de norska järnvägsmyndigheterna.

Detsamma gäller motionerna T528 (vpk) och T545 (c, m) om satsning på
järnvägen i Blekinge.

Slutligen avstyrks motionerna T518 (fp), T550 (c) och T555 (m) om
järn vägen KalmarlKarlskrona-Göteborg.

7 Åtgärder för att förbättra persontrafiken

7.1 Vissa serviceåtgärder

I motion T204 (c) framhålls att det är nödvändigt för SJ att förbättra servicen
vid tågresande. En rad konkreta serviceåtgärder aktualiseras. Det gäller
tidhållighet, översyn av parallella tåg- och bussförbindelser, bättre tidtabellsanpassning
för matar- och pendeltrafik, bättre information på såväl järnvägsstationer
som tåg, parkeringsplatser vid stationerna, upprustning av stationsbyggnader
och anordnande av hållplatsskydd, städning av vagnar samt bättre
beredskap för snö- och köldproblem. I motionen framhålls också att det finns
stort utrymme för nya, gärna privata initiativ när det gäller servering och
annan serviceverksamhet ombord på tågen.

I motion T233 (fp) framhålls att SJ:s stationer bättre måste anpassas till
praktiska övergångar mellan tåg och buss. Kommuner, näringsliv och SJ bör i
samverkan kunna bygga upp nya trafikcentrum med plats för tåg, buss och
taxi. I många fall torde sådana centrum kunna kompletteras med affärer och
serviceinrättningar vilka kan medverka till finansieringen. SJ bör enligt
motionärerna sälja hela eller delar av sitt nuvarande fastighetsbestånd. En
sådan utförsäljning kan i ett första skede beräknas inbringa 50 milj. kr.
Riksdagen bör hos regeringen begära att SJ får i uppdrag att genomföra en
sådan försäljning.

I motion T511 (s) framhålls att järnvägsservicen måste förbättras i norra
Sverige. Vad som sker i dag är att människorna i Norrland får åse en satsning
på Inter-City-linjer med bra service och bekväma vagnar trots betydligt
kortare resavstånd. Järnvägstrafiken måste enligt motionärerna utvecklas i
norra Sverige genom förbättrad turtäthet och service och genom att

TU 1986/87:15

28

prispolitiken får en sådan utformning att tågen på allvar blir en konkurrent
till övriga transportmedel.

Utskottet vill med anledning av nämnda motionsyrkanden erinra om den
ingående behandling av servicefrågorna som skedde i samband med 1985 års
järnvägspolitiska beslut. Därvid framhölls att det - för att SJ:s nya,
persontrafikprogram skall lyckas - krävs en väl anpassad kvalitets- och
servicenivå i trafiken för att SJ:s anseende hos allmänheten därmed skall
förbättras. Av stor betydelse är tidhållningen i trafiken samt att information
ges om tågstörningar och orsakerna till dessa. Inte minst i samband med svåra
vinterförhållanden måste SJ ha en hög beredskap för att klara de problem
som uppstår.

De länsvisa informationscentralerna som kan ge upplysningar av lämpliga
resvägar, erforderliga byten, tider, priser etc. för att nå ett visst resmål
omnämndes särskilt. Det förklarades också vara angeläget att det sker en
bättre tidtabellsmässig samordning mellan den regionala busstrafiken och
SJ:s fjärrtrafik. Av stor betydelse är också att järnvägsstationerna är
trivsamma både för resenärerna och personalen. De flesta stationer är i dag
mycket gamla och i behov av modernisering.

Det framhölls också att de större stationerna bör kunna utvecklas till
centrum för andra transportmedel. Bl.a. bör samarbetet utvecklas med
andra transportföretag när det gäller biljettförsäljning, information, godsinlämning
m.m. De större stationerna kan även rymma annan service än den
rent transportmedelsanknutna och på detta sätt i hög grad bli självbärande.

Slutligen underströks betydelsen av att SJ tillhandahåller en hög servicenivå
i serveringen på tågen, antingen den sker i restaurangvagnar eller genom
ambulerande service.

Enligt utskottets mening är det ytterst angeläget att de mål beträffande
SJ:s service som lades fast i samband med 1985 års järnvägspolitiska beslut
och som delvis återgetts i det föregående kan uppfyllas. Om så inte sker får SJ
det svårt att hävda sig i den hårda konkurrensen på transportmarknaden. I
likhet med motionärerna anser utskottet att mycket återstår att göra innan en
acceptabel servicenivå uppnåtts. Ett uttryck för att SJ är medveten om detta
är det beslut som nyligen tagits av SJ:s styrelse att skyndsamt se över både
verksamhetens inriktning och organisation. Utskottet förutsätter att detta
arbete bl.a. kommer att resultera i åtgärder som är ägnade att förbättra SJ:s
service. Utskottet förutsätter vidare att servicefrågorna spelar en central roll
i det trafikpolitiska utvecklingsarbete som bedrivs i kommunikationsdepartementet
och som kommer att presenteras för riksdagen år 1988.

Med det anförda synes syftet med yrkandena i motionerna i allt väsentligt
kunna tillgodoses. Utskottet anser därför att de bör lämnas utan åtgärd från
riksdagens sida.

7.2 Tågförbindelser och upphåll

I motion T220 (c) krävs att tågstopp görs i Töreboda, Skövde och Falköping.
Vidare framhålls att anslutningstrafiken bör förbättras på banorna Falköping-Nässjö,
Herrljunga-Uddevalla och Kinnekullebanan.

TU 1986/87:15

29

I motion T223 (c) krävs bättre nattågsservice mellan Karlstad och
Stockholm.

I motion T504 (vpk) framhålls att sovvagnar bör sättas in till Stomman och
att en försöksverksamhet bör komma till stånd med en direktförbindelse
mellan t.ex. Hamburg och Stomman.

I motion T529 (fp, c) framhålls att tåg som går igenom en kommuns
centralort normalt skall göra uppehåll där i en utsträckning som gör det
möjligt för kommunens invånare att i rimlig grad ha den egna kommunen
som utgångspunkt för resor.

I motion T531 (s) begärs att moderna lok och vagnar sätts in på linjen
Karlstad-Hallsberg samtidigt som denna sträcka ges anslutning till snabbtågen
på linjen Stockholm-Göteborg.

I motion T537 (fp) framhålls att det finns ett starkt behov av sovvagnstrafik
på sträckan Storuman-Vännäs. Vidare begärs att turtätheten med Lapplandspilen
upprätthålls.

I motion T539 (s) yrkas att SJ får i uppdrag att ompröva sitt beslut gällande
indragningar av Lapplandspilen på övre Norrland.

I motion T553 (c, m, fp) yrkas att persontrafik återupptas i lämplig
omfattning vid Vårgårda järnvägsstation.

I motion T934 (c) begärs att tågförbindelserna med Motala förbättras.

De i motionerna aktualiserade yrkandena berör frågor som SJ har att
pröva vid sin allmänna planering av trafiken och dess omfattning. Utskottet
avstyrker därför motionsyrkandena i fråga.

I motion T510 (s) framhålls att det är angeläget att sträckan Luleå-Narvik får
en snabb förnyelse av transportutrustningen samt att SJ så snart som möjligt
redovisar möjligheterna att anskaffa snabbgående tågsätt på denna sträcka.

Enligt vad utskottet erfarit överväger SJ :s malmbanedivision, som har eget
resultatansvar, för närvarande förutsättningarna för en snabbare trafik på
malmbanan. Med hänvisning härtill påkallar motionen inte någon riksdagens
åtgärd varför den avstyrks.

I motion T527 (vpk) begärs att riksdagen hos regeringen hemställer om
förslag att förstaklassvagnarna på Uppsalapendeln ersätts med andraklassvagnar
för att öka kapaciteten och antalet sittplatser.

Det är angeläget att tågförbindelserna mellan Stockholm och Uppsala kan
upprätthållas så störningsfritt som möjligt. Utskottet anser att kvaliteten på
trafiken kan förbättras. Det gäller bl.a. vagnmaterielen. Enligt vad utskottet
erfarit har SJ beställt tre s.k. motorvagnståg som kommer att sättas i trafik
1988-1989.1 samband därmed kommer också den övriga vagnmaterielen att
moderniseras. SJ kommer då också att överväga frågan om övergång till
enhetsklass. Något uttalande från riksdagen som begärs i motionen anser
utskottet inte erforderligt varför den avstyrks i denna del.

I motion T536 (c) framhålls att under en följd av år har tågen UppsalaStockholm
fungerat på ett miserabelt sätt. Det är därför intressant att
bussföretag begärt att få komplettera trafiken med egna bussar. Enligt
motionen är det inte lämpligt att prägla centrala ställningstaganden på

TU 1986/87:15

30

yttranden från organisationer eller företag som representerar ett monopolintresse
i trafiken.

Frågor om koncessionsgivning för linjetrafik med buss prövas av transportrådet
vars beslut kan överklagas till regeringen. Utskottet anser det självklart
att alla berörda intressenter, även SJ, skall ha möjlighet att framföra sina
synpunkter. Motionen avstyrks därför.

8 Hemställan
Utskottet hemställer

Järnvägspolitikens inriktning m.m.

1. beträffande SJ:s ekonomi m.m.

att riksdagen avslår motion 1986/87:T554 (m) yrkandena 2-4 och 6,

2. beträffande järnvägspolitikens inriktning

att riksdagen lämnar motionerna 1986/87:T204 (c) yrkande 8, 1986/
87:T232 (m) yrkande 10, 1986/87:T233 (fp) yrkande 5, 1986/87:T540
(vpk) yrkandena 1 a-c och 1986/87:T554 (m) yrkande 7 utan åtgärd,

3. beträffande indragningar av tågförbindelser

att riksdagen avslår motion 1986/87:T204 (c) yrkande 6,

4. beträffande kombitrafiken

att riksdagen lämnar motion 1986/87:T204 (c) yrkande 7 utan särskild
åtgärd,

5. beträffande regionala styrelser

att riksdagen avslår motion 1986/87:T226 (s) yrkande 6 i denna del,

6. beträffande plan- och bygglagen

att riksdagen avslår motion 1986/87:T338 (m) i denna del,

7. beträffande miljöfrågor

att riksdagen avslår motion 1986/87:T557 (c) yrkande 1,

Anslagsfrågor för budgetåret 1987188 m.m.

8. att riksdagen godkänner vad föredragande departementschefen
anfört beträffande finansieringen av investeringar i Stockholmsområdet,

9. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motionerna 1986/87:T224 (m) yrkandena 7-9 och 1986/87:T540 (vpk)
yrkande 4 till Investeringar i järnvägens infrastruktur för budgetåret
1987/88 anvisar ett reservationsanslag på 760 000 000 kr.,

10. beträffande viltstängsel

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:T534(s)och 1986/87:552 (m),

11. beträffande finansiering av investeringar i trafikrörelsens fasta
anläggningar

att riksdagen med avslag på motion 1986/87:T540 (vpk) yrkandena 5
och 6 godkänner vad föredragande departementschefen anfört härom,

12. att riksdagen godkänner vad föredragande departementschefen
anfört beträffande finansiering av viss rullande materiel,

TU 1986/87:15

31

13. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motionerna 1986/87:T224 (m) yrkande 5 och 1986/87:T540 (vpk)
yrkande 3 till Ersättning till statens järnvägar för köp av vissa tjänster
för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag på 1 364 000 000
kr.,

14. beträffande kostnaderna för E-nätet

att riksdagen avslår motion 1986/87:T554 (m) yrkande 1,

15. beträffande underhäll av E-nätet med hjälp av AMS-medel
att riksdagen avslår motion 1986/87:T204 (c) yrkande 4,

16 beträffande projektering av objektreserv
att riksdagen avslår motion 1986/87:T505 (s) yrkande 2,

17. beträffande projekteringsmedel till SJ
att riksdagen avslår motion 1986/87:551 (s),

18. att riksdagen till Särskilda investeringar vid statens järnvägar för
budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag på 100 000 000 kr.,

19. att riksdagen godkänner att statens järnvägar i enlighet med
propositionens förslag får försälja viss egendom för turistjärnvägsverksamhet,

Vissa större investeringsprojekt

20. beträffande Arlandaspår m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:T227 (fp) yrkande 2 i denna
del, 1986/87:T526 (vpk) yrkande 1, 1986/87:T538 (c) yrkandena 1 och
2, 1986/87:T554 (m) yrkande 5 och 1986/87:7556 (m),

21. beträffande övriga investeringar i Stockholmsregionen

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:T227 (fp) yrkande 2 i denna
del, 1986/87:T526 (vpk) yrkandena 3 och 4 och 1986/87:T538 (c)
yrkande 3 i denna del,

22. beträffande fjä rrtågss tat ion Stockholm Syd

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:T227 (fp) yrkande 2 i denna
del, 1986/87:T526 (vpk) yrkande 2 och 1986/87:T538 (c) yrkande 3 i
denna del,

23. beträffande fjärrtågsstation Södertälje Syd

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:T227 (fp) yrkande 2 i denna
del, 1986/87:T520 (s), 1986/87:T538 (c) yrkande 3 i denna del och
1986/87:T543 (m, fp, c, fp),

24. beträffande Mälarbanan m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:T227 (fp) yrkande 2 i denna
del, 1986/87:T503 (vpk), 1986/87:T505 (s) yrkandena 1 i denna del och
3 samt 1986/87:T558 (m),

25. beträffande Bergslagspendeln

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:T505 (s) yrkande 1 i denna
del, 1986/87 7508 (vpk), 1986/87 7521 (fp), 1986/87 7522 (m), 1986/
877541 (s) och 1986/87 7544 (c) yrkande 5,

26. beträffande västkustbanan

att riksdagen avslår motionerna 1986/87 7202 (c) yrkande 2, 1986/
877212 (fp) yrkande 3,1986/87:T222 (c) yrkande 2,1986/877228 (fp)

TU 1986/87:15

32

yrkande 3, 1986/87:T514 (m), 1986/87:T517 (fp), 1986/87:T523 (c)
yrkande 1, 1986/87:7525 (vpk), 1986/87:T533 (c) och 1986/87:T546
(s),

27. beträffande Götalandsbanan

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:T220 (c) i denna del och
1986/87:T516 (c),

Inlandsbanan med bibanor

28. beträffande överförande av inlandsbanan lill riksnätet

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:T204 (c) yrkande 5 och
1986/87:T549 (vpk) yrkande 2,

29. beträffande överförande av bandelen Jörn-Arvidsjaur till riksnätet att

riksdagen avslår motion 1986/87:T524 (vpk),

30. beträffande snabbare upprustning m.m. av hela inlandsbanan
eller delar av densamma

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:T223 (c) yrkande 3, 1986/
87:T226 (s) yrkande 3,1986/87:T506 (c), 1986/87:7532 (c) i denna del,
1986/87:T537 (fp) i denna del, 1986/87 7544 (c) yrkande 3 samt
1986/87 7549 (vpk) yrkandena 1 och 3,

Västerdalsbanan

31 beträffande upprustning och utbyggnad av Västerdalsbanan
m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1986/87 7216 (fp). 1986/87 7501 (s),
1986/87 7530 (vpk) och 1986/87 7544 (c) yrkande 1,

Upprustning av banor i Skåne

32. beträffande bandelen Malmö-Ystad

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:T207 (c) i denna del,
1986/87:T228 (fp) yrkande 2 i denna del, 1986/87 7512 (c), 1986/
877513 (s) och 1986/87 7542 (c),

33. beträffande vissa övriga investeringar i Skåne

att riksdagen avslår motion 1986/87 7228 (fp) yrkande 2 i denna del,

34. beträffande transportcentrum i Skåne
att riksdagen avslår motion 1986/87 7507 (s),

Upprustning av banor i Norrland

35. beträffande upprustning av norra stambanan

att riksdagen avslår motionerna 1986/87 7532 (c) i denna del,
1986/877537 (fp) i denna del och 1986/87 7557 (c) yrkande 2,

36. beträffande ostkustbanan

att riksdagen avslår motion 1986/87 7535 (c),

37. beträffande sträckan Östersund-Storlien

att riksdagen avslår motion 1986/87 7226 (s) yrkande 4,

TU 1986/87:15

33

3 Riksdagen 1986/87. 15 sami. Nr 15

38. beträffande transportkapaciteten till den svenska fjällvärlden
att riksdagen avslår motion 1986/87:T515 (c),

39. beträffande sidospår, banrätning och industrispår
att riksdagen avslår motion 1986/87:T537 (fp) i denna del,

40. beträffande järnvägssträckan Boden-Haparanda
att riksdagen avslår motion 1986/87:T548 (c),

41. beträffande banan Ljusdal-Hudiksvall

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:T547 (fp) och 1986/87:T557
(c) yrkande 3,

Upprustning av vissa övriga bandelar

42. beträffande järnvägen Kalmar-Alvesta
att riksdagen avslår motion 1986/87:T502 (m),

43. beträffande bande larna Karlstad-Kil och Hallsberg-Karlstad
att riksdagen avslår motionerna 1986/87:T223 (c) yrkande 4 och
1986/87:T229 (s) yrkande 2,

44. beträffande järnvägen Mora-Älvdalen

att riksdagen avslår motion 1986/87:T544 (c) yrkande 2,

45. beträffande bandelen Nässjö-Falköping
att riksdagen avslår motion 1986/87:T519 (c, s),

46. beträffande bandelen Orsa-Bollnäs

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:T544 (c) yrkande 4 och
1986/87:7557 (c) yrkande 4,

47. beträffande bandelen Kristinehamn-Charlottenberg
att riksdagen avslår motion 1986/87:T509 (vpk),

48. beträffande järnvägen i Blekinge

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:T528 (vpk) och 1986/87:T545
(c, m),

49. beträffande järnvägen KalmarlKarlskrona-Göteborg

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:7518 (fp), 1986/87:T550 (c)
och 1986/87:T555 (m),

Vissa serviceåtgärder

50. beträffande förbättringar av SJ:s service

att riksdagen lämnar motion 1986/87:T204 (c) yrkandena 2 och 3 utan
särskild åtgärd,

51. beträffande trafikcentrum

att riksdagen lämnar motion 1986/87:T233 (fp) yrkande 6 utan särskild
åtgärd,

52. beträffande järnvägstrafiken i norra Sverige

att riksdagen lämnar motion 1986/87:7511 (s) utan särskild åtgärd,

Tågförbindelser och tåguppehåll

53. beträffande järnvägen i Skaraborgs län

att riksdagen avslår motion 1986/87:T220 (c) i denna del,

TU 1986/87:15

34

54. beträffande nattågsservice mellan Karlstad och Stockholm
att riksdagen avslår motion 1986/87:T223 (c) yrkande 5,

55. beträffande sovvagnsförbindelse till Stomman m.m.
att riksdagen avslår motion 1986/87:T504 (vpk),

56. beträffande tåguppehåll i centralorter

att riksdagen avslår motion 1986/87:T529 (fp, c),

57. beträffande lok och vagnar på bandelen Karlstad-Hallsberg
att riksdagen avslår motion 1986/87:T531 (s),

58. beträffande sovvagnstrafik på sträckan Storuman-Vannäs
att riksdagen avslår motion 1986/87:T537 (fp) i denna del,

59. beträffande Lapplandspilen

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:T537 (fp) i denna del och
1986/87:T539 (s),

60. beträffande tåguppehåll i Vårgårda

att riksdagen avslår motion 1986/87:T553 (c, m, fp),

61. beträffande tågförbindelser med Motala

att riksdagen avslår motion 1986/87:T934 (c) yrkande 2,

62. beträffande bandelen Luleå-Narvik

att riksdagen avslår motion 1986/87:T510 (s),

63. beträffande klassindelningen pä Uppsalapendeln
att riksdagen avslår motion 1986/87:T527 (vpk),

64. beträffande tågförbindelserna Uppsala-Stockholm
att riksdagen avslår motion 1986/87:T536 (c).

Stockholm den 24 mars 1987

På trafikutskottets vägnar

Kurt Hugosson

Närvarande: Kurt Hugosson (s), Rolf Clarkson (m), Birger Rosqvist (s), Olle
Grahn (fp), Gösta Andersson (c), Per Stenmarck (m), Rune Johansson (s),
Margit Sandéhn (s), Hugo Bergdahl (fp), Görel Bohlin (m), Sten-Ove
Sundström (s), Viola Claesson (vpk) Ingrid Andersson (s), Jarl Lander (s)
och Rune Thorén (c).

Reservationer

1. SJ:sekonomi m.m. (morn. 1)

Rolf Clarkson, Per Stenmarck och Görel Bohlin (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med "Utskottet
ser” och slutar med ”den avstyrks” bort ha följande lydelse:

Såsom framhålls i motion T554 (m) antog riksdagen i december 1980 en
strukturplan i vilken angavs att det var rimligt att som mål uppställa att SJ
skall uppnå full kostnadstäckning och uppfylla förräntningskravet senast
budgetåret 1983/84. Vid årsskiftet 1982/83 stod det klart att SJ inte skulle

TU 1986/87:15

35

kunna klara denna målsättning. Den socialdemokratiska regeringen har
därefter tvingats till en rad åtgärder för att klara SJ:s ekonomi. Det gäller
nedskrivning av statskapital, överföring av banor till E-nätet, nedsatt
förräntningskrav m.m. En grundläggande princip har därvid varit att dölja
statens verkliga kostnader för att upprätthålla järnvägstrafiken på nuvarande
nivå.

Över en längre period varierar det ekonomiska värdet av dessa åtgärder.
Totalt innebär det dock att staten årligen har avlastat SJ kostnader på drygt
700 milj. kr.

Enligt budgetpropositionen kommer SJ år 1990 att uppvisa underskott på
närmare 2 miljarder kronor. Härtill kommer de kostnadsavlastningar som
statsmakterna beslutat om samt att kostnaderna för trafiken på det ersättningsberättigade
nätet uppgår till ca 1,5 miljarder kronor per år.

Utskottet anser att denna utveckling inte kan accepteras. För det första är
statens samlade kostnader för järnvägstrafiken orimligt höga, och för det
andra innebär en subventionering av näringsgrenen en snedvridning av
konkurrensen, vilket betyder att samhällets resurser ej används på bästa sätt.
Regeringen bör därför snarast för riksdagen redovisa åtgärder som är ägnade
att förbättra SJ:s ekonomi utan att belastningen på statsbudgeten ökar.
Regeringen bör vidare på ett tydligare sätt redovisa samhällets totala
kostnader för järnvägen. I denna redovisning bör ingå av statsmakterna
tidigare beslutade kostnadsavlastningar.

Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motion T554 (m) tillstyrks i
denna del, bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande SJ:s ekonomi m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:T554 (m) yrkandena 2-4
och 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom
anfört,

2. Järnvägspolitikens inriktning (mom. 2)

Viola Claesson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med "Utskottet
vill” och slutar med "riksdagens sida" bort ha följande lydelse:

Såsom framhålls i motion T540 (vpk) är det angeläget att SJ så snart som
möjligt erhåller jämlika villkor med den tunga lastbilstrafiken som i
jämförelse med SJ subventionernas med 2,3-3,5 miljarder kronor varje år.

Utskottet anser att en långsiktig plan måste utarbetas för järnvägstrafiken.
Utgångspunkten skall därvid vara att järnvägen utgör stommen i landtrafiken
med tyngdpunkten på medellånga och långa avstånd. Även i lokaltrafik,
såväl i stora som mindre tätorter, kan järnvägen fylla ett viktigt behov. Ett
första steg i en sådan plan måste vara att snarast inrätta en s.k. vägtrafikmodell.
Den innebär att staten direktavskriver investeringar i banan och tar över
kostnader för drift och underhåll. SJ får betala en viss avgift anpassad till i
vilken omfattning banan används. Först med denna modell genomförd kan
rättvisa konkurrensförhållanden erhållas.

TU 1986/87:15

36

Planen skall också enligt utskottets mening ange nödvändiga upprustningar,
nybyggnader av bandelar och omläggningar av sträckor.

Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motion T540 (vpk) tillstyrks i
denna del samt att syftet med yrkandena i motionerna T204 (c), T232 (m),
T233 (fp) och T554 (m) till viss del tillgodoses, bör av riksdagen ges
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande järnvägspolitikens inriktning

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:T540 (vpk) yrkandena 1
a-c samt med anledning av motionerna 1986/87:T204 (c) yrkande 8,
1986/87:T232 (m) yrkande 10, 1986/87:T233 (fp) yrkande 5 och
1986/87:T554 (m) yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet härom anfört,

3. Indragning av tågförbindelser (mom. 3)

Gösta Andersson (c), Viola Claesson (vpk) och Rune Thorén (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med "Föredraganden
anser” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser det väsentligt att slå fast att riksdagen beslutat att
riksnätsbanorna skall finnas kvar under överskådlig framtid. Att lägga ned
tågtrafik på dessa banor och ersätta dem med buss bör därför som framhålls i
motion T204 (c) inte komma i fråga.

Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motion T204 (c) tillstyrks i
denna del, bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande indragning av tågförbindelser

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:T204(c) yrkande 6 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

4. Anslaget Investeringar i järnvägens infrastruktur (mom. 9)

Rolf Clarkson, Per Stenmarck och Görel Bohlin (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

Såsom framhålls i motion T224 (m) anser utskottet att det är angeläget att
SJ i högre utsträckning koncentrerar sina investeringar på lönsamma projekt.
Det är vidare angeläget att i ökad utsträckning finansiera investeringarna
utanför statsbudgeten.

Utskottet tillstyrker förslaget i motionen att finansiera investeringarna i
järnvägens infrastruktur på i huvudsak följande sätt: 50 milj. kr. bör anvisas
över statsbudgeten, 360 milj. kr. bör lånefinansieras och 290 milj. kr. skall
finansieras med medel från företagsförsäljningar.

Vad utskottet nu anfört innebär att motion T224 (m) tillstyrks i denna del,
medan yrkandet i motion T540 (vpk) om en anslagshöjning med 340 milj. kr.
utöver regeringens förslag avstyrks.

TU 1986/87:15

37

4 Riksdagen 1 986/87. 15 sami. Nr 15

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. att riksdagen med avslag på regeringens förslag och motion
1986/87:T540 (vpk) yrkande 4 samt med bifall till motion 1986/87:T224
(m) yrkandena 7-9 till Investeringar i järnvägens infrastruktur för
budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag på 50 000 000 kr.,

5. Anslaget Investeringar i järnvägens infrastruktur (mom. 9)

Viola Claesson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som börjar med "Utskottet
anser” och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser det nödvändigt att hålla investeringarna på en hög nivå,
om SJ skall kunna stärka sin konkurrenskraft. Utskottet tillstyrker därför
förslaget i motion T540 (vpk) att anvisa 1 100 milj. kr., eller 340 milj. kr.
utöver regeringens förslag, för investeringar i järnvägens infrastruktur, vilket
motsvarar det av SJ begärda beloppet.

Vad utskottet nu anfört innebär att motion T540 (vpk) tillstyrks i denna
del, medan yrkandet i motion T224 (m) att anvisa 50 milj. kr. avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. att riksdagen med avslag på regeringens förslag och motion
1986/87:T224 (m) yrkandena 7-9 samt med bifall till motion 1986/
87:T540 (vpk) yrkande 4 till Investeringar i järnvägens infrastruktur för
budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag på 1 100 000 000
kr.,

6. Finansiering av investeringar i trafikrörelsens fasta
anläggningar (mom. 11)

Viola Claesson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 16 som börjar med "Utskottet
delar” och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:

I likhet med vad som framhålls i motion T540 (vpk) anser utskottet att
investeringarna i trafikrörelsens fasta anläggningar liksom hittills bör finansieras
över statsbudgeten. Anslaget bör tas upp med 490 milj. kr. Regeringens
förslag att dessa investeringar skall finansieras genom lån i riksgäldskontoret
innebär att SJ kommer att belastas med ytterligare ränteutgifter. Detta
kan enligt utskottets mening inte accepteras.

Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motion T540 (vpk) tillstyrks i
denna del, bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. beträffande finansiering av investeringar i trafikrörelsens fasta
anläggningar

att riksdagen med avslag på regeringens förslag och med bifall till
motion 1986/87:T540 (vpk) yrkandena 5 och 6 till Investeringar i
trafikrörelsens fasta anläggningar vid statens järnvägar för budgetåret
1987/88 anvisar ett reservationsanslag på 490 000 000 kr.,

TU 1986/87:15

38

7. Anslaget Ersättning till statens järnvägar för köp av vissa
tjänster (mom. 13)

Rolf Clarkson, Per Stenmarck och Görel Bohlin (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med ”Utskottet
tillstyrker” och på s. 18 slutar med "avstyrks därför” bort ha följande
lydelse:

I likhet med vad som framhålls i motion T224 (m) anser utskottet att
kostnaderna för det ersättningsberättigade nätet på sikt kan begränsas
avsevärt. Detta kan t.ex. ske genom begränsningar av persontrafiken eller
försäljning av banor till länstrafikhuvudmän, regionala stiftelser eller privata
företag. Under nästa budgetår bör kostnaderna begränsas med 84 milj. kr. i
förhållande till regeringens förslag.

Utskottet tillstyrker förslaget i motion T224 (m) att anslaget bör tas upp
med 1 280 milj. kr. Härav följer att motion T540 (vpk) avstyrks i denna del.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:

13. att riksdagen med avslag på regeringens förslag och motion
1986/87:T540 (vpk) yrkande 3 samt med bifall till motion 1986/87:T224
(m) yrkande 5 till Ersättning till statens järnvägar för köp av vissa
tjänster för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag på
1 280 000 000 kr.,

8. Anslaget Ersättning till statens järnvägar för köp av vissa
tjänster (mom. 13)

Viola Claesson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med ”Utskottet
tillstyrker” och på s. 18 slutar med ”avstyrks därför” bort ha följande
lydelse:

Den av föredraganden förordade medelsanvisningen innebär att SJ:s
förslag har skurits ned med 157 milj. kr. I propositionen föreslås bl.a. att
pensionärsrabatterna slopas, att planerade säkerhetsåtgärder vid korsningar
minskas med 44 milj. kr., att driftersättningen för s.k. trafiksvaga bandelar
dras ned med 47 milj. kr. samt att SJ inte får 30 milj. kr. i ersättning för
projekteringskostnader.

Enligt utskottets mening kan detta inte accepteras. Utskottet tillstyrker
därför yrkandet i motion T540 (vpk) att anslaget skall tas upp med 1 511 milj.
kr. Härav följer att utskottet avstyrker yrkandet i motion T224 (m) om en
lägre medelsanvisning.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:

13. att riksdagen med avslag på regeringens förslag och motion
1986/87:T224 (m) yrkande 5 samt med bifall till motion 1986/87:T540
(vpk) yrkande 3 till Ersättning till statens järnvägar för köp av vissa
tjänster för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag på
1 511 000 000 kr.,

TU 1986/87:15

39

9. Arlandaspår m.m. (mom. 20) och vissa investeringar i
Stockholmsregionen (mom. 21)

Viola Claesson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 20 som börjar med "Enligt
utskottet” och slutar med "följaktligen desamma” bort ha följande följande
lydelse:

Som framhålls i motion T526 (vpk) väljer många, på grund av otillräckliga
kollektiva färdmedel, att resa med egen bil i stället. Detta skapar onödigt
stora miljöproblem. I stället för att stimulera till en utbyggnad av kollektivtrafiken
motverkar regeringen sådana åtgärder.

Utskottet anser att en tågförbindelse med Arlanda skulle förbättra miljön
och skapa bättre förbindelser för Uppsala och Stockholm med Arlanda. En
Arlandapendel skulle öka SJ:s konkurrenskraft gentemot bil och buss.
Dessutom kan utrymmet för bussterminal i centralstationsbyggnaden utnyttjas
till andra väsentiiga ändamål.

I likhet med motionärerna anser utskottet att pendeltågsavtalet bör
kompletteras med dubbelspår Kallhäll-Kungsängen och vidare till BroBålsta,
dubbelspår Älvsjö-Västerhaninge samt en upprustning av Värtajärnvägen
så att transporter till Finlandsfärjan kan göras via järnväg, i stället för
som nu med tung lastbilstrafik genom staden.

Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motion T526 (vpk) tillstyrks i
denna del samt att övriga nu behandlade motioner till väsentlig del blir
tillgodosedda, bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 20 och 21 bort ha följande lydelse:

20. beträffande Arlandaspår m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:T526 (vpk) yrkande 1 samt
med anledning av motionerna 1986/87:T227 (fp) yrkande 2 i denna
del, 1986/87:T538 (c) yrkandena 1 och 2, 1986/87:T554 (m) yrkande 5
och 1986/87:T556 (m) som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet härom anfört,

21. beträffande övriga investeringar i Stockholmsregionen

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:T526 (vpk) yrkandena 3
och 4 samt med anledning av motionerna 1986/87:T227 (fp) yrkande 2 i
denna del och 1986/87:T538 (c) yrkande 3 i denna del som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

10. Fjärrtågsstation Stockholm Syd (mom. 22)

Viola Claesson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 21 som börjar med "Olika
fjärrtågsstationers” och slutar med "behandlade motionsyrkanden" bort ha
följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som framförs i motionerna T526 (vpk) och
T538 (c) att en ny fjärrtågsstation söder om Stockholm bör förläggas till
Flemingsberg. För en sådan lösning talar en mängd skäl. Den skulle bl.a. få
stor regionalpolitisk betydelse för Södertörn som inte utvecklats tillnärmel -

TU 1986/87:15

40

sevis lika fort som andra delar av regionen. Det finns intressen som vill
privatisera en kommande station i Flemingsberg. Utskottet anser att sådana
lösningar bestämt måste avvisas.

Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att yrkandet i motion T526 (vpk)
om en fjärrtågsstation i Flemingsberg tillstyrks, att motion T538 (c) till
väsentlig del blir tillgodosedd i denna del samt att yrkandet i motion T227 (fp)
om en lokalisering till Älvsjö avstyrks, bör av riksdagen ges regeringen till
känna.

Motionsyrkandena om Södertälje Syd avstyrks i avvaktan på pågående
utredningar och överläggningar mellan parterna. Utskottet förutsätter att en
lösning väljs som tillgodoser miljöintressena i regionen.

dels att utskottets hemställan under 22 bort ha följande lydelse:

22. beträffande fjärrtågsstation Stockholm Syd
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:T526(vpk) yrkande 2, med
anledning av motion 1986/87:T538 (c) yrkande 3 i denna del och med
avslag på motion 1986/87:T227 (fp) yrkande 2 i denna del som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

11. Mälarbanan m.m. (mom. 24)

Viola Claesson (vpk) anser

dels att den del av utskottets hemställan som på s. 21 börjar med ”Utskottet
har” och på s. 22 slutar med ”därför yrkandet” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den uppfattning som framförs i motion T503 (vpk) att det
behövs kraftfulla insatser om Bergslagen skall blomstra. En radikal utbyggnad
och förbättring av järnvägsnätet hör hit. Utskottet anser därför att
Mälarbanan bör byggas ut. Det gäller ombyggnadsarbeten för snabbtåg och
dubbelspår på sträckan Stockholm-Västerås-Örebro.

Enligt utskottet bör också Mälarbanan byggas ut till Hallsberg och längs E
18 till Karlskoga och vidare till Kristinehamn. En ökad pendeltrafik till
Mälarbanan från Bergslagen på befintliga bandelar och ett återupptagande
av persontrafiken på sträckan Ställdalen-Kil skulle få en avgörande betydelse
för kommunikationerna i Bergslagen.

I likhet med motionärerna anser utskottet att en utökning av trafiken på
Mälarbanan kommer att medföra en stor belastning på verkstäderna. Därför
bör SJ:s centrala verkstäder i Örebro byggas ut på sikt. I en första omgång
bör den tidigare stängda vagnverkstaden åter öppnas.

Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motion T503 (vpk) tillstyrks och
syftet med övriga nu behandlade motionsyrkanden till väsentlig del blir
tillgodosett, bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 24 bort ha följande lydelse:

24. beträffande Mälarbanan m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:T503 (vpk) och med
anledning av motionerna 1986/87:T227 (fp) yrkande 2 i denna del,
1986/87:T505 (s) yrkandena 1 i denna del och 3 samt 1986/87:T558 (m)
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

TU 1986/87:15

41

12. Bergslagspendeln (mom. 25)

Viola Claesson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 22 som börjar med ”Frågan om”
och slutar med ”behandlade motionsyrkandena” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med vad som framhålls i motion T508 (vpk) att
byggandet av Bergslagspendeln, dvs. en förbättrad tågförbindelse mellan
Ludvika och Västerås med ny sträckning över den befolkningstäta regionen
Surahammar-Hallstahammar, skulle få stor betydelse för regionen. Ludvika
skulle genom pendeln på ett effektivt sätt sammanlänkas med Västerås
hamn. Vidare skulle Bergslagspendeln innebära bra matarled till den
kommande Mälarbanan. Förbättrings- och elektrifieringsarbeten på banan
skulle också i det besvärliga arbetsmarknadsläge som råder bli en viktig
injektion för regionen.

Enligt utskottets mening bör regeringen snarast utarbeta en plan för
byggande av Bergslagspendeln.

Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motion T508 (vpk) tillstyrks och
syftet med övriga nu behandlade motionsyrkanden till väsentlig del blir
tillgodosett, bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 25 bort ha följande lydelse:

25. beträffande Bergslagspendeln
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:T508 (vpk) samt med
anledning av motionerna 1986/87:505 (s) yrkande 1 i denna del,
1986/87:T521 (fp). 1986/87:T522 (m), 1986/87:T541 (s) och 1986/
87:T544 (c) yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet härom anfört,

13. Västkustbanan (mom. 26)

Viola Claesson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 23 som börjar med ”Med
anledning” och slutar med ”därför desamma” bort ha följande lydelse:
Såsom framhålls i motion T525 (vpk) har en stor opinion visat sin negativa
inställning till satsningen på en motorväg Stora Höga-Uddevalla. Motorvägssystem
alstrar ytterligare biltrafik, större luftföroreningar och skogs-,
mark- och vattenskador samt innebär högre investeringsbelopp än vad
järnvägssatsningar i regel gör.

Utskottet anser därför att det är angeläget att utveckla järnvägsnätet i
västra Sverige. Bl.a. bör följande satsningar övervägas:

- Upprustning av Bohusbanan med makadam och betongslipers.

- Fjärrblockering mellan Göteborg och norska gränsen.

- Dubbelspår mellan Göteborg och Stenungsund.

- Byggnation av ca 1 mil enkelspår mellan Varp och norska gränsen.
Resultatet av dessa förslag skulle bli en tvåspårig förbindelse Oslo-Malmö

genom dels dubbelspår, dels alternativspår.

Av det anförda följer att utskottet tillstyrker yrkandet i motion T525 (vpk)

TU 1986/87:15

42

att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till utveckling av
järnvägsnätet i västra Sverige i enlighet med vad som föreslås i motionen.
Härav följer att yrkandena i övriga nu behandlade motioner till väsentliga
delar blir tillgodosedda.

Vad utskottet nu anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 26 bort ha följande lydelse:

26. beträffande västkustbanan
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:T525 (vpk) och med
anledning av motionerna 1986/87:T202 (c) yrkande 2, 1986/87:X212
(fp) yrkande 3,1986/87:T222 (c) yrkande 2,1986/87:T228 (fp) yrkande
3, 1986/87:T514 (m), 1986/87:T517 (fp), 1986/87:T523 (c) yrkande 1,
1986/87:T533 (c) och 1986/87:T546 (s) som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet härom anfört,

14. Överförande av inlandsbanan till riksnätet (mom. 28)

Gösta Andersson (c), Viola Claesson (vpk) och Rune Thorén (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 24 som börjar med ”Med
hänvisning” och slutar med ”inlandsbanan skall föras till riksnätet” bort ha
följande lydelse:

Enligt utskottets mening måste inlandsbanans framtida existens garanteras.
En sådan garanti kan bäst skapas genom att, som begärs i motionerna
T204 (c) och T549 (vpk), föra samtliga återstående delar av banan till
riksnätet. Ett sådant beslut är också nödvändigt för att få till stånd
nödvändiga upprustningar på inlandsbanan.

Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att yrkandena i motionerna T204
(c) och T549 (vpk) om att hela inlandsbanan skall föras till riksnätet tillstyrks,
bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 28 bort ha följande lydelse:

28. beträffande överförande av inlandsbanan till riksnätet
att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87:T204 (c) yrkande 5
och 1986/87:T549 (vpk) yrkande 2 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet härom anfört,

15. Överförande av bandelen Jörn-Arvidsjaur till riksnätet
(mom. 29)

Gösta Andersson (c), Viola Claesson (vpk) och Rune Thorén (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 24 som börjar med ”Detsamma
gäller” och slutar med "omedelbart skall föras till riksnätet” bort ha följande
lydelse:

Bandelen Jörn-Arvidsjaur är såsom framhålls i motion T524 (vpk) en
mellanlänsförbindelse mellan Norr- och Västerbotten. Den har ett betydande
trafikunderlag på godssidan med malm, rundvirke, sågade produkter och
bilar för biltestverksamhet. Riksdagen har uttalat att godstransporter bör

TU 1986/87:15

43

överföras från landsväg till järnväg. Detta ställningstagande samt andra
tidigare framförda argument understryker ytterligare vikten av att bandelen
Jörn-Arvidsjaur omedelbart överförs till riksnätet.

Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motion T524 (vpk) tillstyrks,
bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 29 bort ha följande lydelse:

29. beträffande överförande av bandelen Jörn-Arvidsjaur till riksnätet att

riksdagen med bifall till motion 1986/87:T524 (vpk) som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

16. Snabbare upprustning m.m. av hela inlandsbanan eller
delar av densamma (mom. 30)

Gösta Andersson (c), Viola Claesson (vpk) och Rune Thorén (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 25 som börjar med "Utskottet
avstyrker" och slutar med "till utveckling" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill erinra om att sedan mitten av 1970-talet har ett särskilt anslag
anvisats för inlandsbanans upprustning. På senare år har det rört sig om ca 30
milj. kr. Varken i förra årets eller årets budgetförslag finns emellertid något
anslag för inlandsbanan.

Såsom framhålls i motion T549 (vpk) har inlandsbanan stor betydelse för
regionens överlevnad och utveckling. Utskottet anser därför att riksdagen
bör besluta om en fortsatt upprustning av hela inlandsbanan. Detta kommer,
vilket framhålls i motion T544 (c), att ge betydande sysselsättningseffekter
under byggnadstiden och även bestående sysselsättning.

I enlighet med vad som begärs i motionerna T223 (c) och T506 (c) bör
målsättningen vara att rusta upp hela södra delen av inlandsbanan så att den
blir obruten.

Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att yrkandena i motionerna T223
(c), T226 (s), T506 (c), T532 (c), T537 (fp), T544 (c) och T549 (vpk) i allt
väsentligt blir tillgodosedda, bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 30 bort ha följande lydelse:

30. beträffande snabbare upprustning m.m. av hela inlandsbanan eller
delar av densamma

att riksdagen med anledning av motionerna 1986/87:T223 (c) yrkande
3, 1986/87:T226 (s) yrkande 3, 1986/87:T506 (c), 1986/87:T532 (c) i
denna del, 1986/87:T537 (fp) i denna del, 1986/87:T544 (c) yrkande 3
samt 1986/87:T549 (vpk) yrkandena 1 och 3 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet härom anfört.

TU 1986/87:15

44

17. Upprustning och utbyggnad av Västerdalsbanan m.m.
(mom. 31)

Viola Claesson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 25 som börjar med ”Utskottet är”
och slutar med "behandlade motionsyrkanden” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar för sin del den uppfattning som framförs i motion T530
(vpk) att det krävs en utbyggnad av Västerdalsbanan till i första hand Sälen
och sedan till Särna. Det skulle vara en mycket stor vinst ur trafiksynpunkt
om en direktförbindelse med tåg kunde etableras till fjällvärlden. Även av
miljö- och sysselsättningsskäl bör utbyggnaden genomföras.

Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motion T530 (vpk) tillstyrks
samt att syftet med övriga nu behandlade motionsyrkanden till väsentlig del
blir tillgodosett, bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 31 bort ha följande lydelse:

31. beträffande upprustning och utbyggnad av Västerdalsbanan
m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:T530 (vpk) samt med
anledning av motionerna 1986/87:T216 (fp), 1986/87:T501 (s) och
1986/87:T544 (c) yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet härom anfört,

18. Bandelen Kristinehamn-Charlottenberg(mom. 47)

Viola Claesson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 28 som börjar med ”Vidare
avstyrks” och slutar med "norska järnvägsmyndigheterna" bort ha följande
lydelse:

Som framhålls i motion T509 (vpk) anser utskottet att det är viktigt att det
s.k. Mälarbanprojektet får en fortsättning västerut från Kristinehamn. Som
steg två i projektet bör dubbelspårsutbyggnaden fortsätta till Charlottenberg.
Överläggningar med de norska järnvägsmyndigheterna bör ske så att
en samordning kan ske med en dubbelspårsutbyggnad till Oslo.

Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motion T509 (vpk) tillstyrks,
bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 47 bort ha följande lydelse:

47. beträffande bandelen Kristinehamn-Charlottenberg
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:T509 (vpk) som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

19. Järnvägen i Blekinge (mom. 48)

Viola Claesson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 28 som börjar med ”Detsamma
gäller" och slutar med "i Blekinge” bort ha följande lydelse:

TU 1986/87:15

45

Utskottet anser vidare i likhet med vad som anförs i motion T528 (vpk) att
järnvägen i Blekinge måste göras till ett realistiskt alternativ. En terminal för
enhetslast (containrar och flak) bör därför upprättas i Blekinge. Vidare bör,
bl.a. av miljöskäl, banan Karlskrona-Kristianstad elektrifieras.

Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motion T528 (vpk) tillstyrks
samt att syftet med motion T545 (c, m) till väsentlig del blir tillgodosett, bör
av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 48 bort ha följande lydelse:

48. beträffande järnvägen i Blekinge

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:T528 (vpk) och med
anledning av motion 1986/87:T545 (c, m) som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

20. Järnvägen Kalmar/Karlskrona-Göteborg(mom. 49)

Gösta Andersson (c), Viola Claesson (vpk) och Rune Thorén (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 28 som börjar med ”Slutligen
avstyrks” och slutar med "järnvägen KalmarlKarlskrona-Göteborg" bort ha
följande lydelse:

Banan Kalmar-Göteborg tillhör riksnätet. Det betyder att riksdagen
beslutat att banan skall finnas kvar under överskådlig framtid. Enligt
utskottets mening är det därmed självklart att SJ måste underhålla banan så
att den håller en acceptabel standard. Som framhålls i motion T550 (c) är
eftersatt underhåll ofta tecken på en kommande avveckling.

Utskottet vill vidare understryka att Kalmar-Göteborg är en bana med
interregional trafik. SJ kan därmed inte eftersätta underhållet med hänvisning
till att det är en fråga för trafikhuvudmännen.

Av det anförda följer att syftet med motionerna synes tillgodosett. De kan
därför enligt utskottets mening lämnas utan särskild åtgärd från riksdagens
sida.

dels att utskottets hemställan under 49 bort ha följande lydelse:

49. beträffande järnvägen Kalmarl Karlskrona-Göteborg

att riksdagen lämnar motionerna 1986/87:T518 (fp), 1986/87:T550 (c)
och 1986/87:T555 (m) utan särskild åtgärd,

21. Trafikcentrum (mom. 51)

Olle Grahn och Hugo Bergdahl (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 29 som börjar med ”Med det” och
slutar med ”riksdagens sida” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som framförs i motion T233 (fp) att SJ:s
stationer bättre måste anpassas till praktiska övergångar mellan tåg och buss.
Kommuner, näringsliv och SJ bör i samverkan kunna bygga upp nya
trafikcentrum med plats för tåg, buss och taxi. I många fall torde sådana
centrum kunna kompletteras med affärer och serviceinrättningar vilka kan

TU 1986/87:15

46

medverka till finansieringen. Som motionärerna framhåller bör SJ sälja hela
eller delar av sitt fastighetsbestånd. En sådan utförsäljning kan i ett första
skede beräknas inbringa 50 milj. kr. Riksdagen bör hos regeringen begära att
SJ får i uppdrag att genomföra en sådan försäljning.

Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motion T233 (fp) i denna del
tillstyrks, bör av riksdagen ges regeringen till känna.

Övriga nu behandlade motioner bör lämnas utan åtgärd från riksdagens
sida.

dels att utskottets hemställan under 51 bort ha följande lydelse:

51. beträffande trafikcentrum
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:T233 (fp) yrkande 6 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

22. Sovvagnsförbindelse till Storurnan m.m. (mom. 55)

Viola Claesson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 30 som börjar med ”De i” och
slutar med ”i fråga” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som framförs i motion T504 (vpk) att det
är angeläget att sätta in sovvagnar till Stomman. Det gäller främst från/till
Stockholm och Göteborg via Ånge-Östersund. Ett annat initiativ som bör tas
för att utnyttja inlandsbanan är att inrätta biltåg. För att utveckla turismen
bör även en försöksverksamhet komma till stånd med en direktförbindelse
mellan t.ex. Hamburg och Storuman.

Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motion T504 (vpk) tillstyrks,
bör av riksdagen ges regeringen till känna. Övriga nu behandlade motionsyrkanden
avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 55 bort ha följande lydelse:

55. beträffande sovvagnsförbindelse till Storuman m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:T504 (vpk) som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

23. Klassindelningen på Uppsalapendeln (mom. 63)

Viola Claesson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 30 som börjar med "Det är” och
slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som framförs i motionen att trafiken
mellan Uppsala och Stockholm inte fungerar på ett tillfredsställande sätt.
Inställda tåg, förseningar, brist på vagnar osv. gör det svårt att hålla tider och
förrycker därmed arbetsdagar.

För att förbättra situationen föreslås i motionen att alla förstaklassvagnar
tas bort och ersätts med andra klass, lika för alla. Utskottet delar denna
uppfattning. En andraklassvagn rymmer ungefär 50 % fler sittplatser än en
förstaklassvagn. Om förslaget genomförs skulle tillgången på sittplatser
avsevärt förbättras.

TU 1986/87:15

47

Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motion T527 (vpk) tillstyrks,
bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 63 bort ha följande lydelse:

63. beträffande klassindelningen på Uppsalapendeln
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:T527 (vpk) som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

Särskilda yttranden

1. Järnvägspolitikens inriktning (mom. 2)

Olle Grahn (fp), Gösta Andersson (c), Hugo Bergdahl (fp) och Rune Thorén
(c) anför:

Vi har i en reservation till trafikutskottets betänkande 1986/87:12 begärt
att en parlamentarisk utredning tillsätts med uppgift att föreslå en ny
trafikpolitik inför 1990-talet. Vi anser att i en sådan utredning järnvägsfrågorna
måste spela en central roll. I det sammanhanget bör bl.a. en ny strategi
för järnvägspolitiken läggas fast som syftar till att bryta SJ:s monopol. En
viktig del i denna strategi bör vara att inrätta ett statens banverk som får
ansvar för underhåll och byggnation av själva järn vägsbanorna. Därmed kan
staten utifrån regionalpolitiska, miljömässiga eller andra skäl avgöra nätets
omfattning.

2. Försäljning av viss egendom för turistjärnvägsverksamhet
(mom. 19)

Viola Claesson (vpk) anför:

Riksdagen har i detta sammanhang endast att ta ställning till förslaget om
försäljning av viss egendom till Växjö-Hultsfred-Västervik-Järnvägsaktiebolaget
(VHVJ). Jag vill dock understryka vikten av att bolaget lyckas så
att banan, som är norra Europas längsta smalspåriga järnväg, kan trafikeras.
Om VHVJ får problem med ekonomin får frågan om bidrag till bolaget
aktualiseras.

3. Arlandaspår m.m., fjärrtågsstation Södertälje Syd och
Mälarbanan m.m. (mom. 20,23 och 24)

Görel Bohlin (m) anför:

Stockholmsregionen omfattar numera inte enbart Stockholms län så som
ofta beskrivs i debatten och som planerare i Stockholmsregionen tycks utgå
ifrån. I stället är det så att den gemensamma arbetsmarknaden för människor
boende i Mälardalsområdet i stor utsträckning blivit just Mälardalen men
med tyngdpunkt på Stockholms län och Uppsalaområdet. För att möjliggöra
för invånarna i området att välja arbete i regionen oberoende av bostadsort
måste kommunikationerna förbättras. En Mälarbana norr om Mälaren mot
bl.a. Västerås och en Svealandsbana på södra sidan av Mälaren vore
önskvärt, liksom en snabbtågsförbindelse till storflygplatsen Arlanda. För att

TU 1986/87:15

48

fånga upp största möjliga antal resenärer förefaller det då vara bäst att en
Arlandalinje utformas som en slinga på stambanan som också knyts samman
med Mälarbanan. På södra sidan är en station Södertälje Syd och en dragning
av järnvägslinjen via denna en naturlig sträckning, vilket också möjliggör en
anslutning till Svealandsbanan.

4. Bandelen Malmö-Ystad (mom. 32)

Margit Sandéhn (s) anför:

En upprustning och elektrifiering av bandelen Malmö-Ystad skulle bidra
till en positiv närings- och befolkningsutveckling i sydöstra Skåne. Den skulle
möjliggöra trafik med s.k. pågatåg. Den skulle också ha stor betydelse för
godstrafiken som är betydande och under stark tillväxt. Jag förutsätter att
överläggningarna mellan kommunikationsdepartementet, SJ, länsstyrelsen,
länstrafiken och berörda kommuner i Malmöhus län bedrivs skyndsamt i
syfte att nå en uppgörelse om upprustning av banan.

TU 1986/87:15

49

INNEHÅLLSFÖRTECKNING TU 1986/87:15

Sammanfattning 1

Hemställan i propositionen, SJ-koncernen 1

Motionerna 2

Utskottet

1 Järnvägspolitikensinriktningm.m 11

2 Anslagsfrågor för budgetåret 1987/88 14

2.1 Anslaget Investeringar i järnvägens infrastruktur 14

2.2 Affärsrörelsens investeringar 16

2.3 Anslaget Ersättning till statens järnvägar för köp av vissa

tjänster 16

2.4 Anslaget Särskilda investeringar vid statens järnvägar ... 18

3 Försäljningar av viss egendom för turistjärnvägsverksamhet 19

4 Vissa större investeringsprojekt 19

4.1 Stockholmsregionen 20

4.2 Mälarbanan m.m 21

4.3 Bergslagspendeln 22

4.4 Västkustbanan 23

4.5 Götalandsbanan 23

5 Inlandsbanan med bibanor 24

6 Upprustning och utbyggnad av vissa övriga bandelar 24

6.1 Västerdalsbanan 24

6.2 Skåne 25

6.3 Norrland 26

6.4 Vissa övriga bandelar 27

7 Åtgärder för att förbättra persontrafiken 28

7.1 Vissa serviceåtgärder 28

7.2 Tågförbindelser och uppehåll 29

8 Hemställan 31

Reservationer

1 (m) SJ:s ekonomi m.m. (mom. 1) 35

2 (vpk) Järnvägspolitikens inriktning (mom.2) 36

3 (c, vpk) Indragning av tågförbindelser (mom. 3) 37

4 (m) Anslaget Investeringar i järnvägens infrastruktur

(mom. 9) 37

5 (vpk) Anslaget Investeringar i järnvägens infrastruktur

(mom. 9) 38

6 (vpk) Finansiering av investeringar i trafikrörelsens fasta

anläggningar (mom. 11) 38

7 (m) Anslaget Ersättning till statens järnvägar för köp av

vissa tjänster (mom. 13) 39

8 (vpk) Anslaget Ersättning till statens järnvägar för köp av

vissa tjänster (mom. 13) 39

9 (vpk) Arlandaspår m.m. (mom. 20) och vissa investeringar TU 1986/87:15

i Stockholmsregionen (mom. 21) 40

10 (vpk) Fjärrtågsstation Stockholm Syd (mom. 22) 40

11 (vpk) Mälarbanan m.m. (mom. 24) 41

12 (vpk) Bergslagspendeln (mom. 25) 42

13 (vpk) Västkustbanan (mom. 26) 42

14 (c, vpk) Överförande av inlandsbanan till riksnätet (mom.

28) 43

15 (c, vpk) Överförande av bandelen Jörn-Arvidsjaur till riksnä tet

(mom. 29) 43

16 (c, vpk) Snabbare upprustning m.m. av hela inlandsbanan

ellerdelaravdensamma(mom.30) 44

17 (vpk) Upprustning och utbyggnad av Västerdalsbanan 45

m.m. (mom. 31)

18 (vpk) Bandelen Kristinehamn-Charlottenberg (mom. 47) 45

19 (vpk) Järnvägen i Blekinge (mom. 48) 45

20 (c, vpk) Järnvägen Kalmar/Karlskrona-Göteborg (mom.

49) 46

21 (vpk) Trafikcentrum (mom. 51) 46

22 (vpk) Sowagnsförbindelse till Stomman m.m. (mom. 55) 47

23 (vpk) Klassindelningen på Uppsalapendeln (mom. 63) ... 47

Särskilda yttranden

1 Järnvägspolitikens inriktning (mom. 2) av fp-och c-ledamöterna . 48

2 Försäljning av viss egendom för turistjärnvägsverksamhet (mom. 48

19)avvpk-ledamoten

3 Arlandaspår m.m., fjärrtågsstation Södertälje Syd och Mälarbanan 48

m.m (mom. 20,23 och 24) av Görel Bohlin (m)

4 Bandelen Malmö-Ystad (mom. 32) av Margit Sandéhn (s) 49

51

->