Trafikutskottets betänkande
1986/87:12

om vidareutveckling av 1979 års trafikpolitiska beslut
(prop. 1986/87:100 bil. 8)

Sammanfattning

Inom kommunikationsdepartementet har ett utvecklingsarbete inletts som
syftar till att utforma nya trafikpolitiska riktlinjer inför 1990-talet. Ambitionen
är att förelägga riksdagen en trafikpolitisk proposition under år 1988.
Regeringens redovisning av arbetet behandlas i detta betänkande.

Vidare behandlas vissa trafikpolitiska motioner. Det gäller yrkanden
beträffande organisationen av det trafikpolitiska utvecklingsarbetet, inriktningen
av trafikpolitiken, nya finansieringsformer för investeringar, hastighetsbegränsningar
av miljöskäl samt regionalpolitiska krav.

Utskottet har ingen erinran mot den i propositionen redovisade uppläggningen
av utvecklingsarbetet. Samtliga motionsyrkanden avstyrks eller
föreslås lämnas utan särskild åtgärd.

Till betänkandet har fogats fyra reservationer.

M-, fp- och c-ledamöterna anser att en ny trafikpolitisk utredning med en
bred parlamentarisk sammansättning skyndsamt bör tillsättas.

Vpk-ledamoten anser att trafikpolitiken inte automatiskt bör anpassas till
olika EG-bestämmelser.

Vpk-ledamoten anser att högsta tillåtna hastighet på motorvägar och
motortrafikleder bör vara 100 km/tim. samt att hastigheten på vissa känsliga
vägar bör sänkas från 90 km/tim. till 80 km/tim.

C-ledamöterna anser att regionalpolitiska hänsyn måste tas vid beslut
inom kommunikationsområdet.

Till betänkandet har dessutom fogats fyra särskilda yttranden.

SJÄTTE HUVUDTITELN
Propositionen

I proposition 1986/87:100 bilaga 8 (kommunikationsdepartementet) har
regeringen under avsnittet Inledning-vidareutveckling av 1979 års trafikpolitiska
beslut (s. 19-26) berett riksdagen tillfälle att ta del av vad föredragande
departementschefen har anfört beträffande det pågående trafikpolitiska
utvecklingsarbetet inom kommunikationsdepartementet.

1

1 Riksdagen 1986187. 15 sami. Nr 12

Motionerna

TU 1986/87:12

1986/87:T201 av Björn Körlof (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär att en utredning tillsätts med uppgift att genomföra en planering av
Bergslagsregionens kommunikationsutveckling i enlighet med motionens
riktlinjer.

1986/87:T204 av Olof Johansson m. fl. (c) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
(yrkande 1), att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till
känna att regionalpolitiska hänsyn måste tas vid beslut om investeringar
inom kommunikationsområdet.

1986/87:T205 av Åke Wictorsson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen beslutar
att hos regeringen begära att en plan utarbetas för avveckling av trafikens
miljöstörningar fram till år 2000.

1986/87:T206 av Berit Löfstedt m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motion 1986/87: Jo736 (s) anförts
om försök med sänkta hastighetsgränser på vägarna.

1986/87:T209 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
(yrkandena 1-3 och 5),

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
uttalas om behovet av att det pågående utredningsarbetet grundas på
värderingar av den sociala nyttan för samhället och medborgarna,

2. att riksdagen hos regeringen hemställer om att den interdepartementala
gruppen inom kommunikationsdepartementet förstärks i enlighet med vad i
motionen anförts,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att EG-direktiv
inte skall få tillåtas styra den svenska trafikpolitiken,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
uttalas om behovet av en översyn av yrkestrafiklagen och problemen inom
yrkestrafiken.

1986/87:T213 av Lennart Alsén m. fl. (fp) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
(yrkande 2), att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om behovet av en övergripande planering av kommunikationerna
i sydöstra Sverige.

1986/87:T215 av Sten Svensson m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motion 1986/87: A446 (m) anförts
om utvecklingen av landsbygdens kommunikationer.

1986/87:T217 av Erik Holmkvist (m) vari yrkas, såvitt nu är i fråga (yrkande
1), att riksdagen ger regeringen tillkänna vadsom i motion 1986/87: A464(m)
anförts beträffande nödvändigheten av infrastrukturella förbättringar inom
kommunikationsområdet i länet.

1986/87:T221 av Ulf Adelsohn m. fl. (m) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
(yrkandena 1, 3 och 6),

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag hur nya finansieringsformer
kan skapas för vissa infrastrukturella investeringar,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts
beträffande inriktningen av den framtida kommunikationspolitiken,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts
beträffande inriktningen av den framtida politiken för den södra delen av
regionen.

Motiveringen till yrkandena finns i motion 1986/87:A463 (m).

1986/87:T229 av Magnus Persson m. fl. (s) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
(yrkande 1), att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motion 1986/87:A493 (s) anförts om behovet av åtgärder för att förbättra
infrastrukturen i Värmlands län vad gäller vägar, järnvägar, flyg och
teleförbindelser.

1986/87:T231 av Rolf Clarkson m. fl. (m) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
(yrkande 10), att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
i motionen anförts om att s. k. trängselavgifter för trafik genom storstädernas
centrala delar ej bör införas.

1986/87:T232 av Rolf Clarkson m. fl. (m) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
(yrkandena 1-4 och 9 delvis),

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att stat och
kommun bör minska och förenkla nuvarande regler och förordningar inom
trafikpolitiken,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att de skilda
trafikgrenarna bör åläggas ett striktare kostnadsansvar,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den svenska
transportpolitiken bör anpassas till de regler som beslutats skall träda i kraft
år 1992 inom den europeiska gemenskapen (EG),

4. att riksdagen begär att regeringen skyndsamt tillsätter en trafikpolitisk
utredning med bred parlamentarisk sammansättning, med uppdrag att
utvärdera och ompröva 1979 års trafikpolitiska beslut och föreslå en ny
trafikpolitik inför 1990-talet,

9. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs under avsnittet Bilismen.

1986/87:T233 av Olle Grahn m. fl. (fp) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
(yrkande 1), att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan lag som ger
kommuner m. fl. rätt att finansiera vägbyggen med avgifter.

1986/87:T302 av Nils G. Åsling (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär att den uppdrar åt vägverket att teckna avtal med entreprenadföretag
eller konsortium av entreprenadföretag för byggande av broar som sedan kan
leasas av vägverket, i enlighet med vad som föreslagits i motionen.

1986/87:T330 av Margareta Andrén och Hadar Cars (båda fp) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag till lagstiftning som gör det möjligt att
bygga och driva en avgiftsfinansierad Österled i enlighet med vad som anförts
i motionen.

TU 1986/87:12

3

1986/87:T337 av Bertil Danielsson m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om tidigareläggning
av väginvestering på E 66 genom privat finansiering utanför statsbudgeten.

1986/87:T338 (delvis) av Sven Munke (m) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär ett förslag om lagändringar som möjliggör miljöförbättrande
åtgärder avseende skadliga miljöeffekter.

1986/87:T339 av Berndt Ekholm m. fl. (s) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
(yrkande 1), att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om nya finansieringsformer för utbyggnad av vägnätet,

1986/87:T340 av Görel Bohlin m. fl. (m) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
(yrkande 4), att riksdagen hos regeringen begär att möjligheterna till privat
finansiering tas till vara som ett sätt att tidigarelägga angelägna projekt.

1986/87:T346 av Siri Häggmark och Jens Eriksson (båda m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts vad gäller finansieringen av en bro över Instö ränna i Kungälvs
kommun.

1986/87:T349 av Görel Bohlin (m) och Olle Grahn (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att förslag till ny
lagstiftning utarbetas som öppnar möjlighet till avgiftsfinansiering av vägbyggen.

1986/87:T417 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen beslutar att
sänka hastighetsgränserna på motorvägar och motortrafikleder till 100
km/tim. och att på vissa känsliga vägar sänka hastigheten från 90 km/tim. till
80 km/tim.

1986/87:T421 av Alf Svensson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad som i motion 1986/87:Jo802 (c) anförts om
hastighetsbegränsningar.

Propositionens redovisning av det trafikpolitiska
utvecklingsarbetet

Den nuvarande trafikpolitiken grundar sig i huvudsak på 1963 och 1979 års
trafikpolitiska beslut. Enligt 1979 års beslut är målet för trafikpolitiken att
erbjuda medborgarna och näringslivet i landets olika delar en tillfredsställande
trafikförsörjning till lägsta möjliga samhällsekonomiska kostnader.

Föredraganden framhåller att gemensamt för både 1963 och 1979 års
trafikpolitiska beslut är att de i praktiken till stor del hade formen av
bekräftelser på förändringar som redan inträffat i såväl de grundläggande
transport- och samhällsekonomiska förutsättningarna som i trafikpolitisk
praxis. Ingetdera av besluten har heller fått fullt genomslag över hela det
trafikpolitiska området. Följden har blivit att den nuvarande trafikpolitiken i
sin praktiska tillämpning kommit att utgöra en blandning av olika principer.
Föredraganden anser det vara angeläget att som utgångspunkt för åtgärder

TU 1986/87:12

4

av olika slag ha trafikpolitiska riktlinjer av relativt konkret innebörd. Som en
yttre ram för de åtgärder som krävs för att även fortsättningsvis säkerställa en
tillfredsställande transportförsörjning behövs därför en vidareutveckling av
1979 års trafikpolitiska beslut.

Följande konkreta frågeställningar är enligt propositionen grundläggande:

- På vilket sätt kan miljö- och säkerhetsaspekterna liksom andra övergripande
samhällsmål, t. ex. regional balans, bäst tillgodoses inom ramen för
trafikpolitiken?

- Hur skall vi få utrymme för framtidssatsningar på 1990-talet både i vad
gäller infrastrukturen och trafikens omfattning och inriktning?

- Vilken rollfördelning staten/övriga vill vi ha i vad gäller ansvaret för
o infrastrukturen?

0 trafiken?

- Hur skall vi åstadkomma mer likartade konkurrensförutsättningar mellan
olika trafikgrenar inom ramen för de övergripande trafikpolitiska målen?

- Vilken syn skall vi ha på behovet av konkurrens/styrning/samordning inom
transportsektorn?

- Vilka åtgärder bör vidtas med hänsyn till EG-beslutet om en gemensam
transportpolitik år 1992 och de förändringar av transportmarknaden som
detta för med sig?

Föredraganden anser att det brådskar med utformningen av trafikpolitiska
riktlinjer inför 1990-talet. Ambitionen är att förelägga riksdagen en trafikpolitisk
proposition under år 1988. Ansvaret för arbetet ligger inom
kommunikationsdepartementet. Det framhålls i propositionen att den
kunskap och kompetens som finns inom berörda verk och myndigheter,
branschorganisationer och andra intresseorganisationer, fackliga organisationer,
hos forskare och samtliga riksdagspartier kommer att tas till vara.
Arbetet kommer att präglas av stor öppenhet och vilja att få till stånd en bred
diskussion kring 1990-talets trafikpolitik. Seminarier och hearings kommer
att ordnas för att ge berörda intressenter tillfälle att framföra sina synpunkter.
Det är nu inte fråga om någon principiell omorientering av trafikpolitiken,
vilket är ett skäl till att en enklare form valts för arbetet än inför tidigare
trafikpolitiska beslut.

Utskottet

1. Organisationer! av det trafikpolitiska utvecklingsarbetet

1 motion T232 (m) framhålls att det faktum att regeringen valt att utvärdera
1979 års trafikpolitiska beslut utan parlamentarisk medverkan innebär att
riksdagens majoritet kommer att få mindre tilltro till det framtagna
bakgrundsmaterialet och att den dessutom kommer att vara förhindrad att
bidra med egna synpunkter och förslag till lösningar. Riksdagen bör därför
enligt motionärerna uppdra åt regeringen att skyndsamt tillsätta en ny
trafikpolitisk utredning med en bred parlamentarisk sammansättning, vilken
skall ges i uppdrag att utvärdera och ompröva 1979 års trafikpolitiska beslut
och föreslå en ny trafikpolitik inför 1990-talet.

TU 1986/87:12

5

Utskottet anser att det är nödvändigt att transportsystemet på 1990-talet
ges en sådan utformning att det tillgodoser högt ställda krav på miljö,
regional balans, säkerhet och effektivitet. För att nå dessa mål bör nya
trafikpolitiska riktlinjer utarbetas snarast.

Såsom föredraganden framhåller syftar det pågående utvecklingsarbetet
inte till någon principiell omorientering av trafikpolitiken. Den principiella
grund som lades fast i 1979 års beslut står sig fortfarande i allt väsentligt. Det
gäller dock att anpassa trafikpolitiken till 1990-talets krav och möjligheter.
Enligt utskottets mening brådskar det med att konkretisera målen om en
bättre trafikmiljö och regional balans, ökad säkerhet samt bättre kvalitet och
effektivitet i transportsystemet. En trafikpolitisk proposition bör därför
föreläggas riksdagen under år 1988. Av detta ställningstagande följer att
utskottet godtar vad föredraganden anfört och avstyrker yrkandet i motion
T232 (m) om en parlamentarisk utredning.

I motion T209 (vpk) yrkas att den interdepartementala gruppen inom
kommunikationsdepartementet förstärks med representanter för miljöns resp.
järnvägens intresseorganisationer samt att en kontinuerlig kanal för information
upprättas mellan departementet och partirepresentanter i riksdagen.

Av propositionen framgår att det trafikpolitiska utvecklingsarbetet kommer
att präglas av stor öppenhet och vilja att få till stånd en bred diskussion
kring 1990-talets politik. Den kunskap och kompetens som finns inom
berörda verk och andra intresseorganisationer, hos forskare och samtliga
riksdagspartier kommer att tas till vara. Seminarier och hearings kommer att
ordnas för att ge berörda intressenter tillfälle att framföra sina synpunkter.

Utskottet vill för sin del understryka betydelsen av att det trafikpolitiska
arbetet bedrivs under stor öppenhet. Det är därför med tillfredsställelse som
utskottet noterar vad föredraganden anfört härom. Utskottet förutsätter att
kommunikationsdepartementet kommer att ha regelbundna kontakter med
representanter för miljöns resp. järnvägens intresseorganisationer liksom
med andra myndigheter och organisationer som har synpunkter på utformningen
av 1990-talets trafikpolitik samt att dessa organisationer så långt
möjligt tillsänds olika former av underlagsmaterial. Det är vidare angeläget,
såsom motionärerna framhåller, att en kontinuerlig kanal för information
upprättas mellan departementet och partirepresentanter i riksdagen. Enligt
vad utskottet erfarit kommer så att ske. Kommunikationsdepartementet har
sålunda inbjudit riksdagens trafikutskott till seminarier. Departementet har
också förklarat sig stå till förfogande för redovisningar av arbetet inför t. ex.
utskottets partigrupper. Med det anförda torde syftet med motion T209
(vpk) vara tillgodosett, varför den i denna del bör lämnas utan åtgärd från
riksdagens sida.

2. Utvecklingsarbetets inriktning

I ett flertal motioner har krav framförts på inriktningen av det trafikpolitiska
arbetet.

I motion T209 (vpk) framhålls att det pågående utredningsarbetet måste
grundas på värderingar av den sociala nyttan för samhället och medborgarna.

TU 1986/87:12

6

I motionen hänvisas till riksdagens uttalande att bl. a. miljö-, energi- och
säkerhetsaspekter liksom behovet av förbättrad regional balans bör ges ökad
tyngd i det fortsatta trafikpolitiska arbetet. Vidare framhålls att långa
körtider och allmänt sett en hårdare press, fysiskt och psykiskt, påverkar
arbetsmiljön inte minst för lastbilsförarna. Enligt motionen är det angeläget
att se sambandet mellan dessa problem och de pågående förändringarna i
hela samhällsbilden och Sveriges omvärld.

I motion T232 (m) framhålls att stat och kommun bör minska och förenkla
nuvarande regler och förordningar inom trafikpolitiken samt att de skilda
trafikgrenarna bör åläggas ett striktare kostnadsansvar.

I motion T205 (s) yrkas att en plan utarbetas för avveckling av trafikens
miljöstörningar fram till år 2000.

I motion T221 (m) framhålls bl. a. att Stockholm, Sverige och hela Norden
måste komma närmare det övriga Europa. Vikten av goda kommunikationer
ökar i den alltmer internationaliserade ekonomin.

Utskottet anser att de i motionerna framförda synpunkterna är väsentliga
att beakta i det trafikpolitiska översynsarbetet. Av propositionen framgår att
så kommer att ske. Föredraganden framhåller sålunda att kraven på en bättre
miljö hör till de frågor som bör sättas i förgrunden i ett trafikpolitiskt
utvecklingsarbete som tar sikte på 1990-talets problem. Det är främst
vägtrafikens effekter på miljön som väcker en betydande oro. Transportsystemets
möjligheter att bidra till en förbättrad regional balans utgör också
enligt propositionen en av huvudfrågorna. Betydelsen av väl fungerande
kommunikationer för att stödja och underlätta olika regioners utveckling är
oomtvistad.

Det pågående trafikpolitiska arbetet omfattar också en översyn av
yrkeslagstiftningen i syfte att uppnå så stora förenklingar som möjligt. Vidare
övervägs hur mer likartade konkurrensförutsättningar mellan olika trafikgrenar
skall uppnås. I det sammanhanget kommer frågan om trafikgrenarnas
kostnadsansvar att behandlas.

Av det anförda följer att de i motionerna väckta frågorna kommer att
behandlas i det trafikpolitiska arbetet. Utskottet anser det väsentligt att så
sker. Eftersom syftet med motionerna i denna del därmed synes tillgodosett
finner utskottet någon riksdagens åtgärd inte erforderlig. Motionerna
avstyrks därför.

3. Anpassning till EG-bestämmelser

Två motioner behandlar frågan vilken betydelse utvecklingen inom EG skall
ha för den svenska trafikpolitiken. I motion T209 (vpk) yrkas sålunda att
EG-direktiv inte skall få tillåtas styra den svenska trafikpolitiken, medan det
i motion T232 (m) yrkas att trafikpolitiken skall anpassas till de regler som
skall träda i kraft år 1992 inom EG.

EG har nyligen fattat beslut om en gemensam transportpolitik år 1992.
Enligt utskottets mening är ett av de främsta syftena med trafikpolitiken att
skapa goda konkurrensvillkor för svensk industri. Det är därvid väsentligt att
få till stånd likartade regler för internationella transporter i olika länder. Av
propositionen framgår att på svenskt förslag har den europeiska transportmi -

TU 1986/87:12

7

nisterkonferensen (CEMT) beslutat att utreda möjligheterna att ingå ett
gemensamt avtal om internationella landsvägstransporter mellan de västeuropeiska
länderna. Detta initiativ har tagits för att undvika att EG:s
transportpolitik leder till konkurrensnackdelar för de länder som inte är
medlemmar i EG.

I fråga om fordons mått och vikter har EG nyligen tagit beslut som avviker
från gällande svenska regler. Om en svensk anpassning inte sker på sikt till
EG-reglerna finns det enligt utskottets mening en risk för att svenska lastbilar
inte får trafikera EG-länderna, om inte dessa länders lastbilar får eller kan
trafikera Sverige. Detta skulle leda till allvarliga konkurrensnackdelar för
svensk industri.

Vad utskottet nu framhållit om en anpassning till EG-reglerna får
självfallet inte innebära att Sverige villkorslöst följer olika EG-beslut. En
noggrann prövning måste göras för att se om EG-reglerna strider mot viktiga
mål för den svenska politiken, t. ex. kraven på en förbättrad miljö, hög
säkerhet och regional balans. Av det anförda följer att utskottet inte kan
ställa sig bakom något av yrkandena om EG i motionerna T209 (vpk) och
T232 (m). Motionerna avstyrks följaktligen i denna del.

4. Nya finansieringsformer

Krav på nya finansieringsformer för investeringar inom trafiksektorn har
framförts i ett flertal motioner.

I motion T221 (m) yrkas att regeringen utarbetar förslag till nya finansieringsformer
för vissa infrastrukturella investeringar.

I motion T231 (m) yrkas att s. k. trängselavgift för trafik genom
storstäderna ej införs.

I motionerna T233 (fp), T330 (fp) och T349 (m, fp) yrkas att regeringen
utarbetar förslag till lag som ger kommuner m. fl. rätt att finansiera
vägbyggen med avgifter. Den s. k. Österleden omnämns särskilt i motionerna.

Österleden omnämns också i motion T340 (m), i vilken yrkas att
möjligheterna till privat finansiering tas till vara som ett sätt att tidigarelägga
angelägna projekt.

I motion T302 (c) yrkas att vägverket ges i uppdrag att teckna avtal med
entreprenadföretag eller konsortium av entreprenadföretag för byggande av
broar som sedan kan leasas av vägverket.

I motion T337 (m) yrkas att väginvesteringar på E 66 tidigareläggs genom
privat finansiering utanför statsbudgeten.

I motion T338 (m) framhålls att kommunerna genom lagstiftning bör ges
befogenhet att införa biltullar för större och mindre områden för passerande
trafik som alternativ till totalförbud för trafik till bilfria områden.

I motion T339 (s) framhålls att det är angeläget att inför kommande beslut
om flerårs- och fördelningsplaner finna nya former för finansieringen av
vägutbyggnaden i landet.

I motion T346 (m) framhålls att en bro över Instö ränna i Kungälvs
kommun kan finansieras dels genom att rationalisera bort färjedriften, dels
genom upplåning.

TU 1986/87:12

I motion T232 (m) framhålls att det finns ett flertal intressanta investeringsprojekt
som, om de skall komma till stånd, förutsätter finansiering på
den öppna lånemarknaden. Det gäller ScanLink-projektet, motorvägstriangeln,
Österledsprojektet, fasta förbindelser över Öresund samt spår till
Arlanda och Mälarbanan. Något formellt yrkande om en sådan finansiering
av projekten finns inte i motionen.

Utskottet vill för sin del framhålla att det inom trafiksektorn finns en rad
projekt som är angelägna att utföra men som inte inom rimlig tid kan
finansieras över statsbudgeten. I motionerna finns exempel på sådana
projekt. Utskottet anser därför i likhet med motionärerna att det är
nödvändigt att pröva alternativa finansieringsformer.

Det s. k. bärighetspaketet som syftar till att möjliggöra en höjning av de
tillåtna fordonsvikterna är ett exempel på en alternativ finansieringsform av
angelägna investeringar. Bärighetspaketet innebär att ett tioårigt investeringsprogram
på 575 milj. kr. per år läggs fast. Näringslivet föreslås bekosta
400 milj. kr. per år genom höjd fordonsskatt.

Utskottet är inte nu berett att ta ställning till de olika förslagen till nya
finansieringsformer. En rad frågor måste ytterligare belysas. Det gäller t. ex.
frågan i vilken utsträckning övriga väginvesteringar försenas om vissa projekt
finansieras utanför statsbudgeten. Det gäller vidare frågan om vilka bilister
som drabbas av en eventuell vägavgift eller bilskatt.

Utskottet vill erinra om att den s. k. väghållningsutredningen bl. a.
behandlar olika finansieringsfrågor. Utskottet förutsätter att de förslag som
framförts i motionerna kommer att behandlas antingen i väghållningsutredningen
eller i det trafikpolitiska översynsarbetet samt att eventuella förslag
kommer att presenteras i 1988 års trafikpolitiska proposition. I avvaktan
därpå bör motionerna lämnas utan särskild åtgärd från riksdagens sida.

5. Hastighetsbegränsningar av miljöskäl

I motion T206 (s) framhålls att av miljöskäl bör en sänkning av hastighetsgränserna
göras så fort som möjligt. Något eller några län kan eventuellt
redan nästa år delta i en försöksverksamhet.

I motion T232 (m) framhålls att sambandet mellan hastighet och bilens
effekter på miljön är sådant att det ej bör ligga till grund för en generell
sänkning av hastighetsgränserna.

I motion T338 (m) framhålls att länsstyrelserna borde ges möjlighet att
med stöd av miljöskyddslagen sänka hastigheterna.

I motion T417 (vpk) yrkas att riksdagen beslutar sänka hastigheterna på
motorvägar och motortrafikleder till 100 km/tim. och att på vissa känsliga
vägar hastigheten sänks från 90 km/tim. till 80 km/tim.

I motion T421 (c) yrkas att hastigheten på vägarna begränsas till högst 100
km/tim.

Utskottet anser i likhet med föredraganden att kravet på en bättre miljö
hör till de frågor som måste sättas i centrum i det trafikpolitiska arbetet. Det
är främst vägtrafikens effekter på miljön som väcker en betydande oro.
Ungefär två tredjedelar av kväveoxidutsläppen i Sverige beräknas härröra
från trafiken.

TU 1986/87:12

Hösten 1985 beslutade riksdagen om skärpta avgasreningskrav för personbilar
(prop. 1985/86:61, JoU 11, rskr. 101). Riktlinjerna innebär att skärpta
krav införs frivilligt för 1987 års och 1988 års bilmodeller och obligatoriskt
fr. o. m. 1989 års modeller.

Trafikutskottet framhöll i sitt betänkande TU 1986/87:1 att den negativa
utvecklingen i fråga om hastighetsöverträdelser måste stoppas och fås att
vända. I detta syfte borde hastighetsövervakningen på vägarna förstärkas
och sanktionerna mot hastighetsöverträdelserna skärpas.

Hastighetens betydelse för luftföroreningarna hör till de frågor som
övervägs i det trafikpolitiska arbetet. Utskottet, som fortfarande anser det
nödvändigt att komma till rätta med överträdelserna av hastighetsbestämmelserna,
förutsätter att i 1988 års trafikpolitiska proposition en redovisning
kommer att ske av vilka åtgärder som bör sättas in för att uppnå ökad
laglydnad. Utskottet är nu inte berett att föreslå någon ändring av gällande
hastighetsbestämmelser. Inte heller är utskottet berett att slå fast att
sambandet mellan hastighet och bilens effekter på miljön är sådant att det ej
bör ligga till grund för en generell sänkning av hastigheten. Resultatet av det
trafikpolitiska översynsarbetet bör avvaktas.

Av det anförda följer att samtliga nu behandlade motionsyrkanden
avstyrks.

6. Regionalpolitiska krav

I en rad motioner framförs krav på att trafikpolitiken skall ta regionalpolitiska
hänsyn och främja utvecklingen i olika delar av landet.

I motion T201 (m) yrkas att en utredning tillsätts med uppgift att
genomföra en planering av Bergslagsregionens kommunikationsutveckling.

I motion T204 (c) yrkas att regionalpolitiska hänsyn måste tas vid beslut
om investeringar inom kommunikationsområdet.

I motion T213 (fp) yrkas att en övergripande planering av kommunikationerna
i sydöstra Sverige genomförs.

I motion T215 (m) framhålls att goda kommunikationer skapar förutsättningar
för mer likartade förhållanden i landets olika regioner.

I motion T217 (m) framhålls att infrastrukturen i Norrbotten, järnvägar,
vägar, flyg, tele etc. bör förbättras.

I motion T221 (m) framhålls att en utbyggnad av kommunikationsnätet till
bl. a. de norra delarna av Stockholmsregionen är den viktigaste insatsen som
kan göras för Södertörnskommunerna.

I motion T229 (s) yrkas att åtgärder vidtas som förbättrar infrastrukturen i
Värmlands län i vad gäller vägar, järnvägar, flyg och teleförbindelser.

Som framgår av det inledande avsnittet utgör kravet på en bättre regional
balans en av de viktigaste utgångspunkterna för det trafikpolitiska utvecklingsarbetet.
I årets budgetproposition presenteras också förslag med
regionalpolitisk inriktning. Det gäller bl. a. bärighetspaketet som innebär att
4 000 milj. kr. investeras i skogslänen under en tioårsperiod. Vidare föreslås
att av regionalpolitiska skäl 15 milj. kr. anvisas som bidrag till kommunala
flygplatser i skogslänen.

Utskottet anser att regionalpolitiska hänsyn måste spela en central roll i

TU 1986/87:12

10

det trafikpolitiska arbetet. Av det anförda framgår att så kommer att ske.
Någon särskild åtgärd från riksdagens sida synes därför inte erforderlig,
varför motionerna avstyrks i denna del.

7. Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande parlamentarisk utredning

att riksdagen med godkännande av propositionens uttalanden i denna
del avslår motion 1986/87:T232 (m) yrkande 4,

2. beträffande medverkan i utvecklingsarbetet

att riksdagen lämnar motion 1986/87:T209 (vpk) yrkande 2 utan
särskild åtgärd,

3. beträffande utvecklingsarbetets inriktning

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:T205 (s), 1986/87:T209 (vpk)
yrkandena 1 och 5,1986/87:T221 (m) yrkande 3 och 1986/87:T232 (m)
yrkandena 1 och 2,

4. beträffande anpassning till EG-bestämmelser

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:T209 (vpk) yrkande 3 och
1986/87:T232 (m) yrkande 3,

5. beträffande nya finansieringsformer

att riksdagen lämnar motionerna 1986/87:T221 (m) yrkande 1,
1986/87:T231 (m) yrkande 10, 1986/87:T233 (fp) yrkande 1, 1986/
87:T302 (c), 1986/87:T330 (fp), 1986/87:T337 (m), 1986/87:7338 (m) i
denna del, 1986/87:T339 (s) yrkande 1, 1986/87:T340 (m) yrkande 4,
1986/87:T346 (m) och 1986/87:T349 (m, fp) utan särskild åtgärd.

6. beträffande hastighetsbegränsningar av miljöskäl

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:T206 (s), 1986/87:T232 (m)
yrkande 9 i denna del, 1986/87:T338 (m) i denna del, 1986/87:T417
(vpk) och 1986/87:T421 (c),

7. beträffande regionalpolitiska krav

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:T201 (m), 1986/87:T204 (c)
yrkande 1, 1986/87:T213 (fp) yrkande 2, 1986/87:7215 (m), 1986/
87:T217 (m) yrkande 1,1986/87:T221 (m) yrkande 6och 1986/87:T229
(s) yrkande 1.

Stockholm den 10 mars 1987

På trafikutskottets vägnar

Kurt Hugosson

Närvarande: Kurt Hugosson (s), Rolf Clarkson (m), Birger Rosqvist (s),
Olle Östrand (s), Olle Grahn (fp), Gösta Andersson (c), Sven-Gösta Signell
(s), Margit Sandéhn (s), Hugo Bergdahl (fp). Görel Bohlin (m), Viola
Claesson (vpk), Jarl Lander (s), Anders Andersson (m), Yngve Wernersson
(s) och Rune Thorén (c).

TU 1986/87:12

11

Reservationer

TU 1986/87:12

1. Parlamentarisk utredning (mom. 1)

Rolf Clarkson (m), Olle Grahn (fp), Gösta Andersson (c), Hugo Bergdahl
(fp). Görel Bohlin (m), Anders Andersson (m) och Rune Thorén (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”parlamentarisk utredning” bort ha följande lydelse:
Regeringen har valt att på egen hand inom kommunikationsdepartementet
vidareutveckla 1979 års trafikpolitiska beslut. Utskottet anser att detta
tillvägagångssätt innebär att riksdagen kommer att få mindre tilltro till det
framtagna bakgrundsmaterialet och dessutom vara förhindrad att kontinuerligt
bidra med egna synpunkter och förslag till lösningar. Risken är därmed
uppenbar att 1990-talet kommer att innebära snabbare förändringar av
trafikpolitiken än vad som varit fallet de senaste decennierna och att 1979 års
beslut blir otidsenligt.

Enligt utskottets mening bör därför regeringen skyndsamt tillsätta en ny
trafikpolitisk utredning med en bred parlamentarisk sammansättning. Denna
skall bl. a. ges i uppdrag att utvärdera och ompröva 1979 års trafikpolitiska
beslut och föreslå en ny trafikpolitik inför 1990-talet.

Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motion T232 (m) tillstyrks i
denna del, bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande parlamentarisk utredning
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:T232 (m) yrkande 4 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

2. Anpassning till EG-bestämmelser (mom. 4)

Viola Claesson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med ”EG har” och
på s. 8 slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som framförs i motion T209 (vpk) att
regeringen samverkar med Västeuropa för att knyta Sverige allt hårdare till
EG och dess funktion som överstatligt organ. Ett exempel på denna
anpassning är regeringens förslag att höja gränserna för högsta tillåtna
boggietryck och bruttovikt för lastbilar. Detta förslag innebär en betydande
risk för att den tunga trafiken kommer att öka på vägarna. Det försvårar
också möjligheterna att föra över transporter från lastbilar till järnvägen,
vilket av miljöskäl måste göras. En alltför långt gående anpassning innebär
också att det blir de stora bolagen i Västeuropa som bestämmer vilka
arbetstider och förhållanden som skall råda i arbetslivet. Trafikpolitiken
måste utformas utifrån våra egna krav och önskemål om samhällsutvecklingen
i Sverige och får inte automatiskt anpassas till olika EG-bestämmelser.

Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motion T209 (vpk) tillstyrks i
denna del och motion T232 (m) avstyrks i denna del, bör av riksdagen ges
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande anpassning till EG-bestämmelser
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:T209 (vpk) yrkande 3 och
med avslag på motion 1986/87:T232 (m) yrkande 3 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

3. Hastighetsbegränsningar av miljöskäl (mom. 6)

Viola Claesson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med ”Utskottet
anser” och på s. 10 slutar med ”motionsyrkanden avstyrks” bort ha följande
lydelse:

Biltrafiken ökar med 4-5 % om året, vilket medför ökade utsläpp från
bilarna. Det innebär också att problemet med luftföroreningar kvarstår trots
bestämmelserna om katalytisk avgasrening. När det gäller personbilarna
måste framför allt hastighetsgränserna ändras. Minskade hastigheter har
visat sig ge kraftigt sänkta utsläpp av kväveoxider och dessutom minskade
utsläpp av kolväten och kolmonoxid. Utskottet tillstyrker därför förslaget i
motion T417 (vpk) att hastighetsgränserna på motorvägar och motortrafikleder
bör sänkas till högst 100 km/tim. och att den på vägar inom vissa känsliga
områden som nu har 90 km/tim. bör sänkas till 80 km/tim.

Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motion T417 (vpk) tillstyrks,
bör av riksdagen ges regeringen till känna. Det innebär vidare att de
yrkanden om hastighetsbegränsningar som framförs i motionerna T206 (s),
T338 (m) och T421 (c) i väsentliga delar blir tillgodosedda. Däremot
avstyrker utskottet motion T232 (m) i här berörd del.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande hastighetsbegränsningar av miljöskäl
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:T417 (vpk), med anledning
av motionerna 1986/87:T206 (s), 1986/87:T338 (m) i denna del och
1986/87:T421 (c) samt med avslag på motion 1986/87:T232 (m)
yrkande 9 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet härom anfört,

4. Regionalpolitiska krav (mom. 7)

Gösta Andersson och Rune Thorén (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ”Sorn
framgår” och på s. 11 slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

I likhet med vad som framhålls i motion T204 (c) anser utskottet att
regeringens trafikpolitik i alltför hög grad präglas av centralism och
passivitet. Den helt dominerande delen av väganslagen går exempelvis till ett
antal stora och dyra projekt, vilket innebär att betydande delar av landet får
en relativt sett liten andel av väganslagen. Regeringens centralistiska politik
visar sig också i att anslaget till lokal och regional kollektiv persontrafik
slopas. Detta anslag har störst betydelse för kollektivtrafiken i glesbygd.

TU 1986/87:12

13

Utskottet tillstyrker yrkandet i motionen att regionalpolitiska hänsyn
måste tas vid beslut om investeringar inom kommunikationsområdet.

Vad utskottet nu anfört, vilket av riksdagen bör ges regeringen till känna,
innebär att yrkandena i övriga nu behandlade motioner till väsentliga delar
blir tillgodosedda.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande regionalpolitiska krav
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:T204 (c) yrkande 1 samt
med anledning av motionerna 1986/87:T201 (m), 1986/87:T213 (fp)
yrkande 2, 1986/87:T215 (m), 1986/87:T217 (m) yrkande 1, 1986/
87:T221 (m) yrkande 6 och 1986/87:T229(s) yrkande 1 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört.

Särskilda yttranden

1. Anpassning till EG-bestämmelser (mom. 4)

Rolf Clarkson, Görel Bohlin och Anders Andersson (alla m) anför:

Länderna inom den europeiska gemenskapen (EG) har beslutat att införa en
gemensam transportpolitik från år 1992. Vi vill, såsom framhålls i motion
T232 (m), understryka att det är av central betydelse att anpassa den svenska
transportpolitiken efter dessa nya förutsättningar.

Denna anpassning kommer att medföra hårdare konkurrens men också
möjligheter för svenska företag att etablera sig på nya marknader. Bl. a. med
tanke på vår neutralitetspolitik kan det självfallet inte bli fråga om någon
villkorslös anpassning till EG-bestämmelserna.

2. Nya finansieringsformer (mom. 5)

Rolf Clarkson, Görel Bohlin och Anders Andersson (alla m) anför:

Som framhålls i motion T232 (m) finns det ett flertal investeringsprojekt som,
om de skall komma till stånd, kräver nya finansieringsformer vid sidan av
statsbudgeten. Av principiella skäl vill vi här deklarera att andra finansieringsformer
än skattehöjningar därvid bör komma i fråga.

3. Hastighetsbegränsningar av miljöskäl (morn. 6)

Rolf Clarkson, Görel Bohlin och Anders Andersson (alla m) anför:

Bättre motorer och obligatorisk avgasrening kommer kraftigt att reducera
bilismens skadliga miljöeffekter. Vi vill understryka att det är genom denna
typ av åtgärder som miljöproblemen skall bemästras. Som framhålls i motion
T232 (m) har forskningen ej visat att sambandet mellan bilens hastighet och
effekt på miljön är sådant att hastighetsgränserna bör sänkas av detta skäl.

TU 1986/87:12

14

4. Regionalpolitiska krav (mom. 7)

TU 1986/87:12

Görel Bohlin (m) anför:

Stockholmsregionens trafikproblem har inte sin grund i en alltför stor
befolkningsökning som ofta påstås i debatten. Under 1970-talet minskade
Stockholms befolkning med flera tiotusental personer. Den tillväxt som nu
sker är positiv både för regionen och landet. Trafikproblemen beror framför
allt på att kringfartsleder och tvärförbindelser inte har byggts, vilket i sin tur
beror på att anslagstilldelningen till Stockholmsregionen har minskat i stället
för ökat i förhållande till övriga landet.

Den inomregionala obalansen kan till stor del förklaras av bristfälliga
kommunikationer. Svårigheterna att färdas mellan de norra och södra
delarna gör att många söker sin bostad nära arbetsplatsen. Tillväxten av
arbetsplatser sker utefter axeln Stockholm-Uppsala, något som pågått länge.
Förbättrade kommunikationer skulle närma de norra och södra länsdelarna
till varandra och göra den enskilda familjens arbetsmarknad större.

15

INNEHÅLLSFÖRTECKNING TU 1986/87:12

Sammanfattning 1

Propositionens hemställan 1

Motionerna 2

Propositionens redovisning av det trafikpolitiska utvecklingsarbetet . 4

Utskottet 5

1. Organisationen av det trafikpolitiska utvecklings arbetet 5

2. Utvecklingsarbetets inriktning 6

3. Anpassning till EG-bestämmelser 7

4. Nya finansieringsformer 8

5. Hastighetsbegränsningar av miljöskäl 9

6. Regionalpolitiska krav 10

7. Hemställan 11

Reservationer 12

Särskilda yttranden 14

gotab Stockholm 1987 12601