Socialutskottets betänkande
1986/87:29
om anslag till Socialdepartementet m. m.
(prop. 1986/87:100bil. 7delvis)
&
SoU
1986/87:29
Sammanfattning
I betänkandet behandlas vissa frågor om anslag under A. Socialdepartementet
m.m. I anslutning härtill behandlas en motion (s) om lekmän i
samhällsarbetet, en motion (c) om ersättning till kontrast-U-skadade samt en
motion (c, m, fp) om bidraget till pensionärsorganisationerna. Utskottets
borgerliga ledamöter reserverar sig gemensamt till förmån för den sistnämnda
motionen.
Utskottet tillstyrker medelsanvisningarna och avstyrker motionerna.
1. A 1. Socialdepartementet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt A 1 (s. 16) och
hemställer
att riksdagen för budgetåret 1987/88 till Socialdepartementet anvisar
ett förslagsanslag av 23 445 000 kr.
2. A 2. Utredningar m. m.
Regeringen har under punkt A 2 (s. 16—17) föreslagit riksdagen att till
Utredningar m.m. för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag av
26 000 000 kr.
Motioner
I motion 1986/87:So246 av Yvonne Sandberg-Fries (s) hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
åtgärder för att säkerställa ett fortsatt och ökat engagemang av lekmän i
samhällsarbetet.
I motion 1986/87: So485 av Marianne Karlsson (c) hemställs att riksdagen
beslutar att som sin mening ge regeringen till känna att i enlighet med
motionen en livränta på 25 000 kr. årligen skall utgå till de kontrast-Uskadade
retroaktivt från den 1 januari 1983. 1
FEMTE HUVUDTITELN
Proposition 1986/87:100bil. 7
1 Riksdagen 1986187.12 sami. Nr 29
Utskottet
I motion 1986187:So246 av Yvonne Sandberg-Fries (s) hemställs att regeringen
ges till känna vad som i motionen anförts om åtgärder för att säkerställa ett
fortsatt och ökat engagemang av lekmän i samhällsarbetet. Motionären anför
att det svenska samhället är unikt bl. a. i det avseendet att lekmän - frivilliga
medarbetare - anlitas på flera områden som kontaktpersoner och övervakare.
Så sker inom kriminalvården, på socialtjänstområdet, inom omsorgsvården
och den psykiatriska vården. Enligt motionären kan ett starkt ökande
behov av lekmän förutses. Redan i dag vet man dock att det finns betydande
problem när det gäller att rekrytera lekmän. Så har exempelvis kriminalvården
i Stockholm ett behov av 1 500 frivilliga övervakare. Det är mot denna
bakgrund nödvändigt att särskilda insatser vidtas för att säkerställa ett
fortsatt och ökat engagemang av lekmän i samhällsarbetet. Motionären anser
att en särskild plan för att åstadkomma detta bör utarbetas. Därvid bör
övervakarnas och kontaktpersonernas egen organisation medverka.
Behovet av lekmän som övervakare eller kontaktpersoner har uppmärksammats
på olika sätt inom olika områden, erfar utskottet.
Kriminalvårdsstyrelsen har tillsammans med övervakarnas riksförbund
och LO engagerat sig i ett projekt för att få fler LO-medlemmar som
övervakare.
Socialstyrelsen har givit ut allmänna råd om kontaktpersoner enligt lagen
(1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl.,
SOSFS 1986:13. I de allmänna råden ingår ett avsnitt om rekryteringen av
kontaktpersoner. Där nämns annonsering i dagspress, lokaltidningar och
kommunala informationsblad som ett bra sätt att rekrytera kontaktpersoner
på, speciellt om man följer upp med informationsträffar. Vidare rekommenderas
att man vänder sig till speciella målgrupper i rekryteringssyfte. Det kan
vara personal på skolor, daghem, posten, bibliotek eller någon annan
arbetsplats. Ideella föreningar och organisationer nämns som andra exempel
på sådana målgrupper. Studiecirklar kan också användas för att rekrytera
kontaktpersoner, samtidigt som de är kunskapsförmedlare, heter det i de
allmänna råden. Vidare har socialstyrelsen i serien Socialstyrelsen redovisar,
nr 1985:3, givit ut skriften En vanlig människa - om kontaktpersoner/
kontaktfamiljer i socialt arbete. Den behandlar frågan om kontaktpersoner
enligt socialtjänstlagen (10 § SoL). I skriften tas bl. a. upp rekryteringsfrågorna.
Socialstyrelsen har också vidtagit särskilda åtgärder för att rekrytera
kontaktpersoner bland invandrare.
Svenska kommunförbundet har bl. a. tagit fram studievägledningar för
studiecirklar varifrån kontaktpersoner till socialtjänsten senare skall kunna
rekryteras. I skriften Utbildning av kontaktpersoner/familjer har Kommunförbundet
lagt fram material som skall underlätta för handläggare inom
socialtjänsten att initiera olika former av stöd och utbildning för kontaktpersoner
och kontaktfamiljer, framför allt med inriktning på studiecirklar. I
skriften framhålls bl. a. att kommunerna själva kan ha en del att vinna på att
arrangera studiecirklar. Genom att delta i sådana cirklar får socialarbetarna
en möjlighet att på ett informellt och naturligt sätt lära känna deltagarna,
vilket i sin tur kan underlätta det känsliga arbetet med att längre fram föra
SoU 1986/87:29
2
samman ”rätt” kontaktpersoner med ”rätt” klient. Verksamma kontaktpersoner/familjer
kan dessutom uppmuntras att ta med sig vänner och bekanta,
som på detta sätt kan inspireras att ta uppdrag, heter det i skriften.
Enligt utskottets mening är det av ett stort värde att människor frivilligt
ställer upp för att bistå sina medmänniskor genom att engagera sig som
övervakare eller kontaktpersoner. Utskottet delar motionärens uppfattning
att det är angeläget med ökat engagemang av lekmän i samhällsarbetet. Som
framgått av den ovan lämnade redovisningen pågår emellertid åtgärder på
olika håll för att förbättra rekryteringen av frivilliga medarbetare. I
framtiden kommer behovet av lekmän inom dessa områden uppenbarligen
att öka. Utskottet utgår från att åtgärder som syftar till att nå fler lekmän och
öka engagemanget i samhällsarbetet fortsätter och intensifieras. Utskottet
anser med hänvisning till det anförda inte att motionen (s) påkallar någon
åtgärd av riksdagen.
I motion 1986187:So485 av Marianne Karlsson (c) hemställs att regeringen
ges till känna att i enlighet med motionen en livränta på 25 000 kr. årligen
skall utgå till de kontrast-U-skadade retroaktivt från den 1 januari 1983.
Kontrast-U var ett röntgenkontrastmedel, tillverkat av AB LEO. Medlet
avregistrerades den 1 januari 1975. Flera personer väckte skadeståndsanspråk
mot AB LEO under åberopande av att kontrast-U vid röntgenundersökningar
i början på 1970-talet givit dem bestående förlamningar och
känselbortfall i underlivet och benen. Högsta domstolen fann i dom den 21
juli 1982 att AB LEO inte var skadeståndsskyldigt.
Justitiekanslern har - under hänvisning till den av högsta domstolen gjorda
bedömningen - i beslut den 10 november 1983 funnit att staten inte är
skadeståndsrättsligt ansvarig för de påstådda skadorna.
Regeringen har i beslut den 22 december 1983 och den 4 december 1986
avslagit framställningar om skadestånd från Föreningen för de röntgenkontrastskadade
m. fl.
Motionären förvånas över att regeringen avslagit kraven på livränta. Hon
anser att de som drabbats av kontrast-U eller liknande läkemedelsbiverkningar
vid undersökningar måste få upprättelse. Riksdagen bör därför
besluta att livränta skall utbetalas till samtliga personer med kontrast-Uskador
som fått rättshjälp och som stämt läkemedelsföretaget LEO och
sjukvårdshuvudmännen. Vidare bör ersättning utgå även till dem som inte
fick rättshjälp men bevisligen är skadade.
Läkemedelsförsäkringen, som trädde i kraft den 1 juli 1978, ersätter inte
skador som inträffat före detta datum.
Frågan om skadestånd till dem som anser sig ha skadats av kontrast-U har
prövats i vederbörliga domstolsinstanser, av JK och av regeringen. Utskottet
anser inte att motionen bör föranleda någon åtgärd av riksdagen. Motion
1986/87:So485 (c) avstyrks således.
SoU 1986/87:29
3
Hemställan
SoU 1986/87:29
Utskottet hemställer
1. beträffande lekmän i samhällsarbetet
att riksdagen avslår motion 1986/87:So246,
2. beträffande livränta till kontrast-U-skadade
att riksdagen avslår motion 1986/87:So485,
3. beträffande medelsanvisningen
att riksdagen till Utredningar m. m. för budgetåret 1986/87 anvisar ett
reservationsanslag av 26 000 000 kr.
3. A 4. Extra utgifter
Regeringen har under punkt A 4 (s. 17) föreslagit riksdagen att till Extra
utgifter för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag av 1 769 000 kr.
Från anslaget utgår bl. a. bidrag till vissa pensionärsorganisationer.
Motion
I motion 1986/87:So268 av Nils G. Åsling m.fl. (c, m, fp) hemställs att
riksdagen fördelar det föreslagna statliga anslaget till de båda pensionärsorganisationerna
SPF och PRO enligt i motionen föreslagna principer.
Utskottet
I motion 1986l87:So268 av Nils G. Åsling m.fl. (c, m, fp) hemställs att
riksdagen fördelar det föreslagna statliga anslaget till de båda pensionärsorganisationerna
SPF och PRO enligt i motionen föreslagna principer. För
budgetåret 1986/87 uppgick anslaget till Extra utgifter till 1 725 000 kr.
Därav erhöll Sveriges pensionärsförbund, SPF, 238 000 kr. och Pensionärernas
riksorganisation, PRO, 1 195 000 kr. Den 31 december 1985 hade SPF
95 000 medlemmar och PRO 370 000 medlemmar. Motionärerna anser att
fördelningen av totalbeloppet på de två organisationerna var anmärkningsvärd.
Den innebar enligt motionärerna att PRO erhöll 3:25 kr. per medlem,
medan SPF fick nöja sig med 2:40 kr. per medlem. Motionärerna anser det
självklart att anslaget måste fördelas enligt rättvisare grunder. En rimlig
fördelning vore att fastställa ett grundbidrag på 100 000 kr. och därefter
fördela återstoden av anslaget i relation till de båda organisationernas
medlemstal per den 31 december 1986.
Från anslaget A 4 utgår bidrag till de tre pensionärsorganisationerna
PRO, SPF och Riksförbundet pensionärers gemenskapsgrupper, RPG.
RPG, som har 45 000 medlemmar, har sedan budgetåret 1977/78 fått
oförändrat 50 000 kr. per år. Anslagen till PRO och SPF har räknats upp med
en viss procent varje år. Relationen mellan anslagen till resp. organisation
har dock varit oförändrad och hänsyn har inte tagits till att SPF kraftigt ökat
sitt medlemstal.
Socialutskottet tillstyrkte våren 1979 en motion med begäran om höjning
av bidragen till pensionärsorganisationerna (SoU 1978/79:25). Utskottet
uttalade därvid att det liksom dittills skett borde ankomma på regeringen att
ta ställning till fördelningen av bidrag mellan de pensionärsorganisationer
som kom in med ansökan därom. Utskottets s-ledamöter anförde i en
reservation att man vid fördelningen av medel mellan de aktuella organisationerna
som brukligt var borde utgå från deras medlemsantal.
Utskottet utgår från att samtliga pensionärsorganisationer som kommer i
fråga för bidrag kommer att få en likvärdig behandling. Utskottet avstyrker
med hänvisning härtill motion So268 (c, m, fp).
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande bidrag till pensionärsorganisationerna
att riksdagen avslår motion 1986/87:So268,
2. beträffande medelsanvisningen
att riksdagen till Extra utgifter för budgetåret 1987/88 anvisar ett
reservationsanslag av 1 769 000 kr.
Stockholm den 23 april 1987
På socialutskottets vägnar
Daniel Tarschys
Närvarande: Daniel Tarschys (fp), Evert Svensson (s), Göte Jonsson (m).
Kjell Nilsson (s), Ulla Tillander (c), Anita Persson (s), Blenda Littmarck
(m), Aina Westin (s), Ann-Cathrine Haglund (m), Rosa Östh (c), Inga Lantz
(vpk), Ingrid Andersson (s), Ingrid Ronne-Björkqvist (fp). Claes Rensfeldt
(s) och Maud Björnemalm (s).
Reservation (under punkt 3)
Bidrag till pensionärsorganisationerna (mom. 1 i hemställan)
av Daniel Tarschys (fp), Göte Jonsson (m), Ulla Tillander (c), Blenda
Littmarck (m), Ann-Cathrine Haglund (m), Rosa Östh (c) och Ingrid
Ronne-Björkqvist (fp) som anser:
dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 5 som börjar med ”Utskottet
utgår” och slutar med ”So268 (c, m, fp)” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att den nuvarande fördelningen
av bidrag till pensionärsorganisationerna är uppenbart orättvis. Vid
fördelningen av bidraget bör regeringen i fortsättningen utgå från de aktuella
organisationernas medlemstal. Vad utskottet här anfört med anledning av
motion So268 (c, m, fp) bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
SoU 1986/87:29
5
dels att utskottet under mom. 1 bort hemställa
1. beträffande bidrag till pensionärsorganisationerna
att riksdagen med anledning av motion 1986/87:So268 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
SoU 1986/87:29
6