Socialutskottets betänkande
1986/87:14

om åtgärder mot asbest (Skr. 1986/87:68)

SoU

1986/87:14

Regeringens skrivelse

I regeringens skrivelse 1986/87:68 (arbetsmarknadsdepartementet) lämnas
en redovisning av asbestkommissionens avslutade arbete och av de samlade
åtgärder mot asbest som hittills vidtagits resp. planeras. Riksdagen bereds
tillfälle att ta del av vad som anförs.

Inledningsvis erinras i skrivelsen om att socialutskottet våren 1984 med
anledning av olika motioner (s) uttalat att frågan om ett förbud mot att sälja
fordon med asbesthaltiga bromsbelägg borde utredas skyndsamt. Vidare
hade utskottet ansett att alla som i arbetet utsattes för inandning av asbest
borde erbjudas läkarkontroll och att det inte fanns skäl att behålla det i 26 §
asbestkungörelsen angivna villkoret för rätt till sådan kontroll, nämligen att
arbetet med asbest skulle omfatta minst halva arbetstiden (SoU 1983/84:29).

Riksdagen beslutade att ge regeringen till känna vad socialutskottet anfört
(rskr. 350). Med anledning av riksdagens beslut uppdrog regeringen åt
arbetarskyddsstyrelsen att skyndsamt utreda de aktuella frågorna.

Regeringen har numera, efter det att notifieringsförfarande i enlighet med
gällande GATT- och EFTA-procedurer slutförts, den 21 augusti 1986
utfärdat en förordning (1986:683) om förbud mot asbesthaltiga friktionsbelägg
i fordon. Vidare beslutade regeringen i mars 1985 att alla de personer
som kände oro efter att tidigare ha utsatts för asbest i sitt arbete, skulle få
möjlighet att genomgå en kostnadsfri läkarundersökning. Socialstyrelsen
fick i uppdrag att i samråd med arbetarskyddsstyrelsen planera och administrera
undersökningarna. Regeringen har därefter beviljat medel för ett
register för att följa upp resultaten från hälsokontrollen samt uppdragit åt
socialstyrelsen att efter samråd med arbetarskyddsstyrelsen upprätta registret.

I skrivelsen uppges vidare att arbetsmarknadsministern inte ansåg att de
nu nämnda åtgärderna var tillräckliga för att minska förekomsten av asbest i
hela samhället. Hon tillkallade därför den 21 mars 1985 en särskild
asbestkommission med uppgift att ta fram underlag för ett brett åtgärdsprogram
mot asbest. I delrapporter (Ds A 1985:5 och 7) har kommissionen i
handlingsprogram om sammanlagt 38 punkter föreslagit åtgärder mot asbest
inom både den inre och den yttre miljön.

Förslagen gick bl. a. ut på kartläggning av asbestförekomst i ventilationssystem,
skärpning av kraven vid rivning och sanering av asbesthaltigt

material, förbud mot asbest i bromsbelägg och kopplingsbelägg även i tyngre 1

1 Riksdagen 1986187.12 sami. Nr 14

fordon, bättre utbildning av och information till personal som arbetar med
asbest, skyddsombud m. fl., skärpta regler för märkning och förpackningar
som innehåller asbest, nya regler för asbesthantering i skeppstjänst, ökad
saneringstakt hos SJ, skärpta krav på saneringsföretag och deponeringsplatser,
kartläggning av asbestförekomst i dricksvatten, bättre teknik vid
asbestsanering samt bättre analysmöjligheter beträffande luftprover, dricksvatten,
ersättningsmaterial m.m.

Under år 1986 har kommissionen huvudsakligen följt upp de föreslagna
åtgärderna. I en skrivelse den 3 november 1986 till regeringen har kommissionen
framfört sin bedömning att förutsättningar nu finns att komma till
rätta med asbestproblemen. Kommissionens arbete är därmed slutfört.

I skrivelsen redovisas hur asbestkommissionens förslag följts upp av olika
berörda myndigheter, i vissa fall på regeringens uppdrag, samt vilka
regeländringar som vidtagits, dels av regeringen, dels av arbetarskyddsstyrelsen,
trafiksäkerhetsverket, sjöfartsverket m.fl. Vidare erinras om att
arbetarskyddsstyrelsen skärpt sina föreskrifter för hantering av asbest i
arbetsmiljön. En redogörelse lämnas för de nya, strängare reglerna (AFS
1986:2) vilka trädde i kraft den 1 april 1986. Ytterligare revision av reglerna
uppges pågå.

Socialstyrelsen har utfärdat Allmänna råd om handläggning av asbestfrågor
i byggnader (1986:4). Statens naturvårdsverk uppges vara i färd med att
utarbeta allmänna råd för hur deponeringsplatser - tippar - skall vara
utformade för att ta emot asbesthaltigt material. Råden väntas föreligga i
början av 1987.

Arbetsmarknadsministern framför som sin mening att asbestkommissionens
arbete med förslag till åtgärder inom olika områden lagt en grund för att
samhället skall kunna få en mer heltäckande kontroll av riskerna med asbest.
Genom de regelskärpningar som har gjorts kommer nyanvändning av asbest
att ytterligare minska, anför arbetsmarknadsministern vidare. Detta innebär
dock inte att riskerna med asbest är eliminerade. Asbesten kommer att finnas
kvar i samhället i många år framöver, anför arbetsmarknadsministern. I
skrivelsen pekas bl. a. på de problem som uppstår vid import av varor från
länder med en annan inställning till asbest och dess risker än den vi har i
Sverige. För att förhindra att asbesthaltiga friktionsbelägg kommer in i
landet vid leverans av olika maskiner kan ett förbud liknande det mot
asbesthaltiga belägg i fordon behöva meddelas, heter det i skrivelsen.
Regeringen har gett arbetarskyddsstyrelsen i uppdrag att skyndsamt utreda i
vilken utsträckning asbesthaltigt friktionsmaterial förekommer i importerade
maskiner. När utredningen föreligger kommer regeringen att pröva
behovet av ett förbud (skrivelsen s. 19).

Regeringen har vidare uppdragit åt sjöfartsverket att skärpa kraven för
inventering och utmärkning av asbestförekomst ombord på fartyg som köps
från utlandet (s. 11).

Arbetsmarknadsministern anför att sedan asbestkommissionens arbete nu
slutförts det fortsatta arbetet med att eliminera risker och förebygga skador
till följd av exposition för asbest m. m. får bedrivas inom ramen för berörda
myndigheters ordinarie verksamhet. Avslutningsvis uttalar arbetsmarknadsministern
att hon självfallet kommer att noggrant följa utvecklingen på
området.

SoU 1986/87:14

2

Utskottet

SoU 1986/87:14

Utskottet har flera gånger tidigare, bl. a. vid riksmötet 1975/76, uttalat att
mycket långtgående åtgärder är befogade för att motverka hälsoriskerna i
samband med användningen av asbest och asbesthaltigt material i arbetslivet
(bil. 2 till prot. 1975/76:9). Utskottet har ansett att målet för åtgärderna bör
vara att asbest och asbestprodukter skall försvinna från arbetslivet.

Utskottet noterar med tillfredsställelse de åtgärder som regeringen och
berörda myndigheter nu vidtagit i syfte att så långt möjligt eliminera riskerna
med asbestförekomst inom olika områden, inte bara i arbetslivet utan i hela
samhället. Såsom påpekas i regeringens skrivelse kommer emellertid asbesten
att finnas kvar i samhället i många år framöver - i byggnader, fartyg, tåg,
etc. Bl. a. de problem som följer av att det i importerade maskiner och fartyg
kan förekomma asbesthaltiga material har framhållits i skrivelsen. Utskottet
vill understryka vad arbetsmarknadsministern uttalat om vikten av att även i
fortsättningen noggrant följa utvecklingen på detta område.

Regeringens skrivelse påkallar inte något uttalande från riksdagens sida.

Utskottet hemställer

att riksdagen beslutar att regeringens skrivelse 1986/87:68 inte skall
föranleda något riksdagens uttalande.

Stockholm den 11 december 1986

På socialutskottets vägnar

Daniel Tarschys

Närvarande: Daniel Tarschys (fp), John Johnsson (s), Kjell Nilsson (s),
Anita Persson (s). Blenda Littmarck (m), Gunnar Ström (s), Aina Westin
(s), Yvonne Sandberg-Fries (s), Rosa Östh (c). Inga Lantz (vpk). Ingvar
Eriksson (m), Erik Janson (s). Ingrid Ronne-Björkqvist (fp). Stina Gustavsson
(c) och Karl-Gösta Svenson (m).

gotab Stockholm 1986 11968