Socialförsäkringsutskottets
betänkande

1986/87:10

om folkpensioner m. m. (prop. 1986/87:100)

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande de i proposition 1986/87:100, bilaga 7
(socialdepartementet) under litt. D. Försäkring vid sjukdom, handikapp och
ålderdom upptagna anslagen D 2. Folkpensioner, D 3. Bidrag till kommunala
bostadstillägg till folkpensioner och det under litt. C. Ekonomiskt stöd till
barnfamiljer m. m. upptagna anslaget C 5. Barnpensioner.

I anslutning till anslaget D 2. Folkpensioner behandlar utskottet regeringens
förslag till lag om tilläggsbelopp till basbeloppet vid beräkning av
pensionsförmåner m. m. och förslag till lag om beräkning av extra avdrag för
pensionärer vid 1988 års taxering.

Under rubriken ”Särskilda insatser för pensionärer” behandlar utskottet
tilläggsbeloppet till basbeloppet och det extra avdraget vid taxering. I fem
motioner (m, fp, c och vpk) yrkas avslag på regeringens förslag. I
m-motionen föreslås att basbeloppshöjningen övervägs i samband med den
ordinarie basbeloppshöjningen vid årsskiftet 1987-1988. I c- och vpkmotionerna
föreslås av fördelningspolitiska skäl att det i stället för en höjning
av basbeloppet sker en höjning av folkpensionens grundnivå och av
pensionstillskotten.

Utskottet (s) tillstyrker förslagen om tilläggsbelopp till basbeloppet och
extra avdrag vid taxering. M-, fp-, c- och vpk-ledamöterna yrkar i reservationerna
1—4 bifall till förslagen i de resp. motionerna.

Beträffande sex motioner (m, fp, c och vpk) med olika förslag i frågan om
pensionstillskott till personer som begärt undantagande från ATP tillstyrker
utskottet bifall till en vpk-motion om att pensionsberedningen närmare skall
undersöka dessa pensionärers behov av ekonomiskt stöd. M- och cledamöterna
anser i reservation 5 att alla pensionärer som begärt undantagande
från ATP skall få pensionstillskott medan fp-ledamöterna i reservation
6 anser att pensionsberedningen bör få i uppdrag att komma med förslag till
förbättrade förmåner för dem som begärt undantagande från ATP.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning till folkpensioner
under förutsättning av bifall till regeringens förslag om tilläggsbeloppet
till basbeloppet. I reservationerna 13—16 har m-, fp-, c- och vpkledamöterna
villkorat sina förslag till medelsanvisning m. m. till bifall till sina
resp. förslag i reservationerna 1—5.

I anslutning till anslaget D 3 Bidrag till kommunala bostadsbidrag
behandlar utskottet regeringens förslag till förbättrat kommunalt bostadsbi -

SfU

1986/87:10

1 Riksdagen 1986/87.11 sami. Nr 10

drag. Förslaget innebär att möjligheten för en kommun att avstå från att utge
KBT tas bort och att det s. k. taket för den del av det kommunala
bostadstillägget som berättigar till statsbidrag höjs med 700 kr. fr. o. m. den 1
januari 1988. Förslaget innebär också att reglerna om indragning och
förverkande av KBT och om s. k. avhänt kapital vid inkomstberäkningen tas
bort. Utskottet tillstyrker förslaget liksom regeringens förslag till medelsanvisning
och avstyrker bifall till en motion (c) vari yrkas avslag på förslaget om
att kommunerna inte längre skall kunna avstå från att utge KBT. Motionsförslaget
följs upp i reservation 18 (c).

Utskottet avstyrker bifall till övriga behandlade motioner. Sammanlagt
har 19 reservationer och ett särskilt yttrande avlämnats till betänkandet.

FEMTE HUVUDTITELN

1. Folkpensioner m. m.

Regeringen har under punkt D 2 (s. 60-62) föreslagit riksdagen att dels anta
ett förslag till lag om tilläggsbelopp till basbeloppet vid beräkning av
pensionsförmåner m. m. och ett förslag till lag om beräkning av extra avdrag
för folkpensionärer vid 1988 års taxering, dels till Folkpensioner för
budgetåret .1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 50 630 000 000 kr.

De i propositionen intagna författningsförslagen framgår av bilaga 1.

Motioner

1986/87:Sf203 av Olof Johansson m. fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att höja pensionstillskotten för ålderspensionärer
till 50 % av basbeloppet och för förtidspensionärer till 100 % av basbeloppet,

2. att riksdagen beslutar att tillerkänna alla pensionärer med låg eller
ingen ATP rätt till pensionstillskott,

3. att riksdagen beslutar att höja folkpensionen till 97 % av basbeloppet,

7. (delvis) att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag att i särskild
ordning höja basbeloppet med 400 kr. (samt att därvid besluta justera andra
basbeloppsanknutna ersättningar i enlighet med det anförda),

8. att riksdagen beslutar att till Folkpensionering anvisa ett förslagsanslag
om 51 130 000 000 kr.

Återstoden av yrkande 7 behandlas i betänkande SfU 1986/87:11.

1986/87:Sf225 av Carl Bildt m. fl. (m) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om grundläggande krav på ett tryggt och rättvist system för
efterlevandepensionering. Motiveringen återfinns i motion So610.

1986/87:Sf234 av Sven-Gösta Signell m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts angående
förtida uttag på pension före den 1 juli 1976.

SfU 1986/87:10

1986/87 :Sf245 av Rune Thorén och Marianne Andersson (c) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär att en utredning tillsätts med uppgift att
utreda och inkomma med förslag om rätt till retroaktiv pensionspoäng för
vård av eget barn.

1986/87:Sf248 av Viola Furubjelke (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om en översyn av de
samlade marginaleffekterna för pensionärer som tillfälligt återgår i tjänst.

1986/87:Sf255 av Gullan Lindblad och Görel Bohlin (m) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär att pensionsberedningen får i uppdrag att
utreda möjligheten att införa giftorätt till ATP-poäng.

1986/87:Sf259 av Lennart Brunander och Rune Thorén (c) vari yrkas att
riksdagen begär att regeringen förändrar ATP-reglerna så att den bestraffning
som nu sker av vissa pensionärer upphör.

1986/87:Sf260 av Lennart Brunander (c) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag med innebörd att ålderspension och ATP automatiskt
erhålls.

1986/87:Sf261 av Lennart Brunander och Marianne Andersson (c) vari yrkas
att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring av de nu gällande
reglerna för utbetalande av änkepension i enlighet med vad som anförts i
motionen.

1986/87:Sf272 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas

3. att riksdagen beslutar höja folkpensionen till 98 % av basbeloppet för
ensamstående och motsvarande höjning för makar,

4. att riksdagen beslutar höja pensionstillskotten för ålderspensionärer till
50 % av basbeloppet och för förtidspensionärer till 100 % av basbeloppet,

5. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag i budgetpropositionen
1987, bil. 7 D 2 Folkpensioner, angående extra höjning av basbeloppet med
400 kr. från den 1 juli 1987,

6. att riksdagen beslutar att under bil. 7, D 2 Folkpensioner, anvisa
140 700 000 kr. utöver regeringens förslag,

7. att riksdagen hos regeringen begär förslag till hur pensionärerna skall
kompenseras för devalveringen i enlighet med vad som sägs i motionen,

8. att riksdagen hos regeringen begär tilläggsdirektiv till pensionsberedningen
i syfte att få fakta om undantagandepensionärernas situation.

1986/87 :Sf286 av Alf Svensson (c) vari yrkas att riksdagen beslutar som sin
mening ge regeringen till känna att pensionsberedningen bör utreda frågan
om ett frivilligt sabbatsår mellan 45 och 55 år i enlighet med motionen.

1986/87:Sf299 av Maj-Lis Landberg och Ingvar Björk (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet av en översyn av
de ekonomiska villkoren för handikappade förtidspensionärer.

1986/87:Sf308 av Karin Israelsson m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen beslutar
att tillerkänna alla pensionärer med låg eller ingen ATP rätt till pensionstillskott.

SfU 1986/87:10

1986/87:Sf316 av Bo Finnkvist och Christer Skoog (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna att frågan om efterlönepension eller
arbetspension bör ges förtur i pensionsberedningens arbete.

1986/87:Sf327 av Maria Leissner och Charlotte Branting (fp) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att pensionsutredningen får tilläggsdirektiv
att se över pensionssystemet i syfte att åtgärda den ekonomiska
ojämlikhet som skapats mellan kvinnor och män,

2. att riksdagen beslutar hos regeringen begära att pensionsutredningen
därvid får i uppdrag att särskilt överväga frågan om giftorätt i ATP,

3. att riksdagen hos regeringen begär att en utredning tillsätts för att
undersöka det låga och sjunkande utnyttjandet till rätten att få ATP-poäng
för vård av små barn.

1986/87:Sf332 av Elisabeth Fleetwood (m) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär en utredning beträffande de ekonomiska villkoren för
handikappade förtidspensionärer.

1986/87:Sf336 av Alf Svensson (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att höja folkpensionen till 97 % av basbeloppet
för ogift folkpensionär och till 81 % av basbeloppet för gift pensionär,

2. att riksdagen beslutar att höja pensionstillskotten för ålderspensionärer
till 50 % av basbeloppet och för förtidspensionärer till 100 % av basbeloppet,

3. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om beräkningsgrunder
för pensionstillskott för de folkpensionärer som står utanför
ATP-systemet,

4. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag om en särskild uppräkning
av basbeloppet samt att riksdagen beslutar att hos regeringen begära
förslag om uppräkning av övriga basbeloppsanknutna ersättningar i enlighet
med motionen,

6. att riksdagen beslutar att till Folkpensioner för budgetåret 1987/88
anvisa ett förslagsanslag av 51 350 000 000 kr.

1986/87:Sf340 av Olof Johansson m. fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en förskjutning av
socialförsäkringsavgifterna från delpensionsavgift och ATP-avgift till folkpensionsavgift
i enlighet med det anförda.

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att överföra 1 000 milj. kr. från
delpensionsfonden i enlighet med det anförda. Motiveringen återfinns i
motion Fi228.

1986/87:Sf348 av Nils Carlshamre m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen vid behandlingen av proposition 1986/87:100 bilaga 7
utifrån i motionen angivna motiv beslutar avslå det till propositionen fogade
förslaget till lag om tilläggsbelopp till basbeloppet vid beräkning av
pensionsförmåner m. m. och det likaledes bifogade därav avhängiga förslaget
till lag om beräkning av extra avdrag för folkpensionärer vid 1988 års
taxering,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om tidpunkten för en extra basbeloppshöjning,

SfU 1986/87:10

5. (delvis) att riksdagen vid behandlingen av proposition 1986/87:100,
bilaga 7 beslutar att folkpensionärer som på grund av undantagande från
ATP endast uppbär folkpensionens grundbelopp fr. o. m. den 1 januari 1988
skall ha rätt till pensionstillskott (och kommunalt bostadstillägg) i enlighet
med vad i motionen anförts,

6. att riksdagen vid behandlingen av proposition 1986/87:100, bilaga 7
beslutar att - under förutsättning av bifall till yrkandena 1 och 5 ovan - för
budgetåret 1987/88 under anslaget D 2 Folkpensioner anvisa 49 865 000 000
kr. under eller förutsättning av bifall till endast yrkande 5,50 695 000 000 kr.

1986/87:SD49 av Margareta Andrén m.fl. (fp) vari yrkas

9. att riksdagen avslår det av regeringen föreslagna tilläggsbeloppet till
basbeloppet,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs beträffande nya direktiv till pensionsberedningen vad gäller
de s. k. undantagandepensionärerna,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs beträffande änkor till män med undantagande från ATP.

Utskottet

Inledning

Från anslaget D 2. Folkpensioner bekostas folkpension i form av ålderspension,
förtidspension och änkepension samt hustrutillägg och barntillägg till
den som uppbär ålders- och förtidspension. Vidare bekostas handikappersättning
från detta anslag. Folkpensionerna finansieras över budgeten genom
en socialavgift, folkpensionsavgiften, och genom skatter.

Utöver folkpensionens generella grundskydd ger den allmänna tilläggspensioneringen
(ATP) ett pensionsskydd som är relaterat till den försäkrades
tidigare förvärvsinkomster. ATP finansieras helt genom socialavgifter.

Ålderspension liksom hel förtidspension eller änkepension utgår för år
räknat med 96 % av fastställt basbelopp för ensam pensionär och med
sammanlagt 157 % för två pensionsberättigade makar. Förden som inte har
ATP eller har lågt ATP-belopp kompletteras folkpensionen med pensionstillskott,
som utgår med 48 % av basbeloppet för en ålderspensionär och med
96 % för en förtidspensionär. Pensionstillskottet avräknas mot utgående
ATP-pension. Däremot görs ingen avräkning mot annan pension eller annat
slag av inkomst.

Bestämmelserna om folkpensionsförmånerna finns i lagen (1962:381) om
allmän försäkring, lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg
till folkpension samt lagen (1969:205) om pensionstillskott.

Pensionerna liksom en del andra sociala förmåner är automatiskt värdesäkrade
genom anknytningen till basbeloppet inom den allmänna försäkringen.

Basbeloppet, som fastställs av regeringen för varje år, utgör 19 400 kr.
multiplicerat med det tal (jämförelsetal) som anger förhållandet mellan det
allmänna prisläget i november året före det som basbeloppet avser och

1* Riksdagen 1986/87. 11 sami. Nr 10

Rättelse: S. 19 rad 34 Står: 80 % Rättat till: 25 % S. 30 rad 9 Står: 1986/87 Rättat till1987/88 -

SfU 1986/87:10

prisläget i november 1982. Vid fastställande av basbeloppet skall bortses från
de prisförändringar som intill utgången av år 1983 följer av devalveringen av
den svenska kronan i oktober 1982. Basbeloppet har för år 1987 fastställts till
24 100 kr.

En översyn av pensionssystemet pågår för närvarande i en parlamentariskt
tillsatt kommitté, pensionsberedningen (S 1984:03). I direktiven för beredningen
framhålls att folk- och tilläggspensioneringen bör ligga fast i sina
grundlinjer och att nuvarande uppbyggnad av pensionssystemet med en
grundläggande pensionsnivå oberoende av tidigare förvärvsarbete och
kompletterad med en tilläggspension enligt inkomstbortfalisprincipen bör
kvarstå oförändrad. Inte heller finns enligt direktiven skäl att ändra det
nuvarande systemet för finansiering av den allmänna pensioneringen. I
övrigt står det pensionsberedningen fritt att ta upp de frågor som den finner
lämpligt. Direktiven ger emellertid anvisningar om vissa frågor som beredningen
bör analysera. Det gäller reglerna för värdesäkring av pensionerna,
sambandet mellan avtalspension och allmän pension, reglerna för intjänande
av ATP, möjligheterna till rörlig pensionsålder och reformering av efterlevandepensioneringen.
Möjligheterna till lagtekniska och administrativa
förenklingar inom den allmänna pensioneringen bör också undersökas. De
förslag som beredningen lägger fram skall enligt direktiven rymmas inom
ramen för oförändrade resurser.

Särskilda insatser för pensionärer

1 propositionen föreslår regeringen ett tilläggsbelopp till basbeloppet vid
beräkning av bl. a. pensionsförmåner, livränteförmåner och bidragsförskott.
Tilläggsbeloppet skall vara 400 kr. fr. o. m. den 1 juli 1987. Departementschefen
motiverar förslaget med att pensionärsorganisationerna i samband
med nedskrivningen av den svenska kronan i oktober 1982 var villiga att bära
sin del av den ekonomiska börda som devalveringen medförde i syfte att
förbättra landets ekonomi. Enligt departementschefen är den ekonomiska
tillväxten nu sådan att pensionärerna bör få del av den i form av särskilda
insatser, och regeringens förslag om en engångsskatt på livförsäkringsbolag
har gett utrymme för sådana insatser. Genom tilläggsbeloppet beräknas
folkpensionernas grundbelopp öka med ytterligare 192 kr. för en ensam
pensionär under år 1987 och med 314 kr. för ett pensionärspar. Kostnaderna
för den allmänna pensioneringen beräknas öka med 1 740 milj. kr. för
budgetåret 1987/88.

I propositionen förordas också att vid 1988 års taxering avdrag enligt punkt

2 av anvisningarna till 50 § kommunalskattelagen (1928:370) för nedsatt
skatteförmåga för pensionärer skall ske med utgångspunkt i basbeloppet
ökat med 400 kr. såvitt avser månaderna juli-december 1987.

Regeringen lägger vidare i propositionen fram förslag om att fr. o. m. den 1
juli 1987 slopa rätten för ålderspensionärer att få avgiftsfri sjukvård under ett
år (det s. k. avgiftsfria året). Utskottet behandlar denna fråga i sitt
betänkande SfU 1986/87:14. I propositionen föreslås också förbättringar av
det kommunala bostadstillägget (KBT) fr. o. m. den 1 januari 1988. Utskottet
återkommer i denna fråga nedan på s. 18.

I motion Sf348 av Nils Carlshamre m.fl. yrkande 1 yrkas avslag på

SfU 1986/87:10

förslaget om ett tilläggsbelopp till basbeloppet. Motionärerna ser ingen
anledning att frångå riksdagens tidigare beslut att basbeloppsändringen skall
göras en gång om året vid årsskiftet, i synnerhet som den stora grupp
pensionärer med låga pensioner vars enda nämnvärda förbättring blir höjt
KBT får vänta med denna förbättring till den 1 januari 1988. Den föreslagna
finansieringen genom avskaffande av det s. k. fria sjukhusåret bedöms heller
inte kunna genomföras redan till halvårsskiftet 1987. Motionärerna har ingen
erinran mot att frågan om en extra basbeloppshöjning prövas i anslutning till
ordinarie omräkning av basbeloppet, och de begär i yrkande 2 ett tillkännagivande
till regeringen om vad de anfört om tidpunkten för en extra
basbeloppshöjning.

I motion Sf349 av Margareta Andrén m. fl. yrkande 9 yrkas också avslag på
förslaget om ett tilläggsbelopp till basbeloppet. I motionen framhålls att
folkpartiet tidigare avvisat den s. k. engångsskatten, varför det tilläggsbelopp
till basbeloppet som en del av denna skatt används till inte kan tillstyrkas av
folkpartiet.

I motionerna Sf203 av Olof Johansson m. fl. yrkandena 1, 3 och 7 (delvis)
och Sf272 av Lars Werner m.fl. yrkandena 3-5 och 7 erinras om att
regeringen lovat att avkastningen av engångsskatten oavkortat skulle tillfalla
de sämst ställda pensionärerna. Motionärerna anser att detta löfte sviks
genom den fördelningspolitiska profil regeringens förslag har fått. De yrkar
avslag på regeringens förslag om ett tilläggsbelopp till basbeloppet och
föreslår i stället, för att förbättra situationen för de sämst ställda pensionärerna,
att såväl folkpensionens nivå som pensionstillskotten höjs. Enligt motion
Sf203 bör folkpensionens grundnivå höjas med en procentenhet till 97 % av
basbeloppet, pensionstillskottet för ålderspension höjas med två procentenheter
till 50 % av basbeloppet och pensionstillskotten för förtidspensionärer
höjas med fyra procentenheter till 100 % av basbeloppet. I motion Sf272
yrkas en höjning av folkpensionens grundnivå med två procentenheter till
98 % av basbeloppet för ensamstående. Vidare föreslås samma höjning av
pensionstillskottet som i motion Sf203. I motion Sf272 yrkande 7 hemställs
dessutom att riksdagen begär ett förslag från regeringen om hur pensionärerna
skall kompenseras för devalveringen i oktober 1982.

Även Alf Svensson hemställer i motion Sf336 yrkandena 1, 2 och 4 om
åtgärder beträffande basbeloppet, folkpension och pensionstillskott som
sammanfaller med förslagen i motion Sf203 utom såvitt avser gifta pensionärer
för vilka yrkas en höjning av folkpensionens grundnivå med 2,5
procentenheter. Motionären yrkar även en uppräkning med en procentenhet
av övriga basbeloppsanknutna pensionsförmåner.

I såväl propositionen som i motionerna Sf203 och Sf272 förordas förbättringar
av pensionerna redan den 1 juli 1987 och utskottet delar uppfattningen
att det ekonomiska läget medger en särskild insats för pensionärerna redan
från nämnda tidpunkt. Utskottet avstyrker således förslaget i motion Sf348
yrkande 2 om att överväganden om ett tilläggsbelopp till basbeloppet skall
ske först i anslutning till den ordinarie basbeloppshöjningen den 1 januari
1988.

Vad härefter gäller valet mellan en förbättring av pensionerna genom ett
tilläggsbelopp till basbeloppet eller genom en kombination av höjd grundni -

SfU 1986/87:10

vå på folkpensionen och höjda pensionstillskott konstaterar utskottet att
nettoeffekterna för pensionärerna av de båda metoderna inte skiljer sig i
någon högre grad. Detta beror på den inverkan beskattningsreglerna och
KBT-systemet har. Det s. k. extra avdraget vid beskattningen av pensionärer
liksom det kommunala bostadstillägget utgår fullt ut till ålderspensionärer
med pensionstillskott eller med så låg ATP att denna inte överstiger vad som
kan utgå i pensionstillskott. Vid högre pensionsförmåner eller sidoinkomster
av annat slag trappas såväl det extra avdraget som bostadstillägget av
efterhand som inkomsten stiger. Varje höjning av grundpensionen, pensionstillskotten
eller basbeloppet innebär att avtrappningen måste justeras
uppåt i inkomstklasserna om inte alltför kraftiga marginaleffekter skal!
uppstå. Även om pensionärer med endast folkpension och pensionstillskott
skulle få en något högre kompensation genom en nivå- och pensionstiliskottshöjning
än genom en basbeloppshöjning så kan förhållandet bli omvänt för
pensionärer med mycket låg ATP. För pensionärer med högre ATP ger en
basbeloppshöjning i regel en något bättre kompensation. Vid bedömningen
av vilken metod som är att föredra fäster utskottet stort avseende vid
regeringens syfte med att föreslå ett tilläggsbelopp, nämligen att till en del
kompensera pensionärerna för den avräkning på basbeloppshöjningen som
skedde till följd av devalveringen av den svenska kronan i oktober 1982.
Eftersom avräkningen berörde såväl folkpensionärer som ATP-pensionärer
anser utskottet det rimligt att kompensationen sker genom ett höjt basbelopp.
Utskottet tillstyrker propositionens förslag och avstyrker bifall till
motion Sf203 yrkandena 1,3 och 7 sistnämnda yrkande i motsvarande del och
motionerna Sf272 yrkandena 3-5, Sf348 yrkande 1, Sf349 yrkande 9 och
Sf336 yrkandena 1, 2 och 4.

Vad slutligen gäller yrkandet i motion Sf272 om behovet av ett förslag från
regeringen om hur pensionärerna skall kompenseras för devalveringen vill
utskottet till vad ovan anförts tillägga att möjligheten av ytterligare åtgärder i
detta syfte får bedömas mot bakgrund av den samhällsekonomiska utvecklingen.
Utskottet avstyrker bifall till motion Sf272 även i denna del.

Utskottet föreslår en teknisk justering i den föreslagna lagen om beräkning
av extra avdrag för folkpensionärer vid 1988 års taxering.

Ansökan om ålderspension

För att få ålderspension enligt lagen om allmän försäkring krävs att den
försäkrade gör en ansökan härom hos den försäkringskassa där sökanden är
inskriven. Ansökan görs på av riksförsäkringsverket fastställt formulär.
Ansökningsblanketten innehåller, förutom uppgifter om civilstånd, barn
under 16 år, tidigare förvärvsarbete utomlands och utländska pensioner eller
yrkesskadeersättningar, även uppgifter för beräkning och inbetalning av
preliminär skatt och för utbetalning av pensionen.

Lennart Brunander begär i motion Sf260 att förfarandet med en särskild
ansökan om ålderspension tas bort. Motionären föreslår - som ett tänkbart
förfarande vid en automatisk utbetalning av ålderspension - att den
försäkrade tre månader före 65-årsdagen får ett meddelande om att
ålderspension kommer att utbetalas från en viss dag och med ett visst belopp.

SfU 1986/87:10

Den som har andra önskemål eller anser sig ha fått fel belopp angivet får
begära den ändring han önskar.

När utskottet vid föregående riksmöte avstyrkte bifall till en motion med
motsvarande innehåll (se SfU 1985/86:15) skedde detta med hänvisning till
ett pågående arbete inom riksförsäkringsverket angående aviserings- och
ansökningsförfarandet på pensionsområdet. Utskottet har nu inhämtat att en
arbetsgrupp inom riksförsäkringsverket under år 1986 undersökt möjligheterna
att bevilja ålderspension utan ansökan. Ett förslag från arbetsgruppen
om att slopa ansökningsförfarandet kommer att behandlas i verkets styrelse
under våren 1987. Utskottet anser att resultatet av denna behandling bör
avvaktas och att någon åtgärd med anledning av motion Sf260 för närvarande
inte är påkallad.

Pensionsåldern m. m.

Den allmänna pensionsåldern är 65 år, och ålderspension utbetalas fr. o. m.
den månad den försäkrade fyller 65 år. Det är också möjligt att göra förtida
resp. uppskjutet uttag av ålderspension. Förtida uttag kan ske tidigast
fr. o. m. den månad då den försäkrade fyller 60 år. Pensionsbeloppet minskas
då med 0,5 % för varje månad pensionen tas ut före den månad den
försäkrade fyller 65 år. Minskningen av pensionsbeloppet blir sedan livsvarig.
På motsvarande sätt innebär uppskjutet uttag av ålderspension att
pensionsbeloppet höjs med 0,6 % för varje månad som uttaget skjuts upp
efter den månad den försäkrade fyller 65 år. Hänsyn tas dock inte till tid efter
ingången av den månad under vilken den försäkrade fyllt 70 år. Förtida resp.
uppskjutet uttag av pension måste i förekommande fall avse såväl folkpension
som tilläggspension.

I motion Sf286 av Alf Svensson begärs att pensionsberedningen skall
utreda frågan om införande av ett frivilligt sabbatsår mellan 45 och 55 års
ålder. Det borde enligt motionären vara möjligt för den enskilde att göra ett
förtida uttag av ålderspension under ett sabbatsår på samma villkor som
gäller för förtida uttag. Bo Finnkvist och Christer Skoog begär i motion Sf316
ett uttalande av innebörd att frågan om efterlönepension eller arbetspension
vid s. k. äldreavgångar skall ges förtur i pensionsberedningens arbete.

När utskottet behandlade liknande yrkanden vid föregående riksmöte (se
SfU 1985/86:15) erinrade utskottet om att det ingår i pensionsberedningens
arbetsuppgifter att analysera möjligheterna till en rörlig pensionsålder. I
direktiven för beredningen påpekas särskilt att verkningarna av 1976 års
pensionsreform, varigenom ökade möjligheter till rörlig pensionsålder
infördes, bör uppmärksammas. Syftet med reformen var att göra det möjligt
för den enskilde att anpassa tidpunkten för pensioneringen efter individuella
behov och önskemål. Ett särskilt problem som blivit aktuellt på senare år är
enligt direktiven den förtidspensionering på arbetsmarknadsmässiga grunder
som sker efter vissa driftsinskränkningar och därav följande arbetslöshet,
s.k. 58,3-årspensionering. I det sammanhanget har de äldres situation på
arbetsmarknaden och deras möjligheter att på eget initiativ lämna sitt arbete
före 65 års ålder diskuterats. Beredningen skall mot denna bakgrund
överväga om nuvarande regler för den rörliga pensionsåldern är tillfredsstäl -

SfU 1986/87:10

lande ur lagteknisk och administrativ synpunkt. Beredningen skall också
pröva möjligheterna till frivillig avgång från arbetsmarknaden före den
ordinarie pensionsåldern. Ett eventuellt förslag på det här området får dock
enligt direktiven inte bygga på att samhället tar kostnadsansvaret för sådana
avgångar från arbetsmarknaden. Utskottet ville inte föregripa resultatet av
beredningens arbete och avstyrkte därför bifall till motionsyrkandena i fråga.
Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets förslag.

Utskottet som inhämtat från pensionsberedningen att ett ställningstagande
i frågor om rörlig pensionsålder kan förväntas under 1987 anser att
riksdagen bör vidhålla sitt tidigare beslut och avslå motionerna Sf286 och
Sf316.

Motion Sf234 av Sven-Gösta Signell m. fl. tar upp frågan om en översyn av
bestämmelserna om förtida uttag som gjorts före den 1 juli 1976 då
pensionsåldern sänktes från 67 till 65 år. Motionärerna framhåller att
pensionärer som gjort ett sådant uttag är i ett sämre ekonomiskt läge än
pensionärer som tog förtida uttag först efter den 1 juli 1976.

Utskottet avstyrkte vid riksmötet 1983/84 bifall till en motion med
motsvarande innehåll (se SfU 1983/84:21). Utskottet hänvisade då till den
bedömning som gjordes av pensionsålderskommittén i betänkandet (SOU
1974:15), Sänkt pensionsålder m. m., vid kommitténs övervägande av om en
omräkning skulle ske av sådana i förtid uttagna och uppskjutna pensioner,
som utgick vid tidpunkten för pensionsålderssänkningen. Kommittén anförde: Hela

resonemanget om att de pensioner, som reducerats på grund av förtida
uttag, av rättviseskäl bör uppräknas bygger på tanken att dessa pensioner bör
”nollställas” i förhållande till situationen efter det att en generell sänkning av
pensionsåldern har skett. Härvid får man dock tänka på hela den pensionärskader,
som enligt tidigare regler pensionerats vid 67 års ålder. Samma
rättviseskäl kan anföras för en kompensation åt dessa pensionärer på grund
av att de nytillkommande pensionärerna får oreducerad pension redan vid 65
års ålder. Om man räknar om alla förtida och uppskjutna uttag och sätter
dem i relation till de nya bestämmelserna kan detta sägas vara en ”orättvisa”
mot dem som enligt de gamla bestämmelserna uttagit sin pension vid 67 års
ålder. Dessa får inte två år ”till skänks” som de som uttagit pensionen i förtid
eller uppskjutit sitt uttag.

Av det anförda framgår att rättviseskäl lika gärna kan åberopas mot en
uppräkning som för en sådan. Kommittén har kommit till den uppfattningen,
att omräkning av det bestånd av i förtid uttagna och uppskjutna pensioner,
som finns vid tidpunkten för pensionsålderssänkningen, inte bör ske.

Kommittén föreslog emellertid vissa undantagsbestämmelser för personer
som var födda under något av åren 1909-1912 och som inte uppnått 67 års
ålder före den 1 januari 1976. Minskningen av deras pensioner föreslogs ske
med inte högre belopp än som motsvarade det antal månader varunder
pensionen utgått före sistnämnda dag, till vilket antal skulle läggas de
månader med förtida uttag som därefter eventuellt återstod till ingången av
den månad varunder den försäkrade fyllde 65 år.

Efter förslag i proposition 1974:129 har riksdagen antagit övergångsbestämmelser
i enlighet med kommitténs förslag (SfU 1974:32 och rskr. 332).
Vidare bör dock nämnas att pensionsålderskommittén i sitt betänkande

SfU 1986/87:10

(SOU 1975:10) Rörlig pensionsålder föreslog en sänkning av reduktionsfaktorn
vid förtida uttag från 0,6 till 0,5 % per månad. Enligt kommitténs
uppfattning borde denna mera gynnsamma faktor även komma dem till godo
som före den 1 juli 1976 gjort förtida uttag av sin ålderspension. Detta förslag
blev också riksdagens beslut (prop. 1975:97, SfU 15 och rskr. 222).

Enligt utskottets uppfattning har fortfarande inget nytt tillkommit i denna
fråga som bör föranleda riksdagen att frångå sin tidigare bedömning och
besluta om en retroaktiv ändring i de från år 1976 gällande övergångsbestämmelserna.
Utskottet avstyrker bifall till motion Sf234.

Pensionstillskott vid undantagande från ATP

Pensionärer utan ATP eller med låg ATP har såsom ovan nämnts utöver
grundpension rätt till pensionstillskott. Före den 1 januari 1982 fanns en
möjlighet att anmäla undantagande från ATP vad avser inkomster av annat
förvärvsarbete än anställning. Ett sådant undantagande kan helt eller delvis
reducera pensionstillskotten eftersom vid bedömningen av rätten till pensionstillskott
hänsyn skall tas till den ATP som skulle ha utgivits om
undantagande inte hade skett. Reducering sker i vissa fall även beträffande
pension till änka efter den som haft undantagande från ATP.

Frågan om rätt till pensionstillskott tas upp i ett flertal motioner.

I motion Sf348 av Nils Carlshamre m.fl. yrkande 5 (delvis) begärs ett
beslut om att sådana pensionärer som på grund av undantagande från ATP
endast uppbär folkpensionens grundbelopp fr. o. m. den 1 januari 1988 skall
ha rätt till pensionstillskott. Margareta Andrén m.fl. begär i motion Sf349
yrkandena 11 och 12 att pensionsberedningens direktiv skall ändras och
beredningen ges i uppdrag att föreslå förbättrade förmåner för de s. k.
undantagandepensionärerna. Vidare förutsätter motionärerna att förslag om
pensionstillskott till de s. k. undantagandeänkorna föreläggs riksdagen under
våren och begär ett tillkännagivande härom till regeringen. I motionerna
Sf203 av Olof Johansson m.fl. yrkande 2 och motion Sf308 av Karin
Israelsson m. fl. begärs att alla pensionärer med låg eller ingen ATP skall få
rätt till pensionstillskott. Lars Werner m. fl. begär i motion Sf272 yrkande 8
att pensionsberedningen skall ges tilläggsdirektiv att ta fram fakta om
undantagandepensionärernas ekonomiska situation. Alf Svensson slutligen
anför i motion Sf336 yrkande 3 att de pensionärer som står utanför
ATP-systemet bör få pensionstillskott i den mån de berörda pensionärernas
alternativa penningplacering - i t. ex. en privat pensionsförsäkring - har en
lägre avkastning än det belopp pensionstillskottet ger.

Utskottet har under en följd av år behandlat yrkanden om rätt till
pensionstillskott vid undantagande från ATP. Senast skedde detta i utskottets
av riksdagen godkända betänkande SfU 1985/86:15. Utskottet har därvid
hänvisat till pensionskommitténs betänkande (SOU 1977:46). Kommittén
har i detta framhållit att bakgrunden till att undantagande från ATP påverkar
pensionstillskottet är att man inte velat medverka till att förmåner utgår som
inte skulle ha utgått om vederbörande varit med i ATP. En person som valt
undantagande från ATP har samtidigt valt att disponera sina inkomster på ett

SfU 1986/87:10

annat sätt. I stället för avgifter till ATP kan motsvarande belopp ha använts
för att teckna en privat pensionsförsäkring. För den som så önskar har det
under hela den tid som ATP-försäkringen existerat funnits möjligheter att gå
in i försäkringen om man varit i förvärvsaktiv ålder och stått utanför systemet
på grund av undantagande från ATP. Kommittén har mot denna bakgrund
gjort bedömningen att nuvarande bestämmelser såvitt gäller rätt till pensionstillskott
bör gälla även i fortsättningen. Utskottet och riksdagen har
anslutit sig till denna bedömning.

I direktiven till pensionsberedningen har angivits att någon ändring vad
gäller rätten till pensionstillskott inte bör komma i fråga när det gäller
pensionstillskott till den som begärt undantagande från ATP och inte betalat
sin ATP-avgift. Med hänsyn till osäkerheten om levnadsvillkoren för
pensionärer som på grund av att de begärt undantagande från ATP inte kan
erhålla pensionstillskott anser utskottet emellertid att det finns skäl att
närmare undersöka deras behov av ekonomiskt stöd. En sådan undersökning
bör kunna ske inom pensionsberedningen. Vad utskottet anfört bör med
bifall till motion Sf272 yrkande 8 ges regeringen till känna. I avvaktan på
resultatet av den förordade undersökningen avstyrker utskottet bifall till
motionerna Sf203 yrkande 2, Sf308, Sf336 yrkande 3, Sf348 yrkande 5
(delvis) och Sf349 yrkande 11.

Såvitt gäller frågan om pensionstillskott till änkor vars män begärt
undantagande från ATP har utskottet erfarit att ett förslag i frågan inom kort
kommer att föreläggas riksdagen. Motion Sf349 yrkande 12 behöver därför
inte föranleda någon åtgärd.

Pensionspoäng och poängår

För varje år för vilket pensionsgrundande inkomst (PGI) fastställts för en
försäkrad skall pensionspoäng tillgodoräknas honom. Med sådant poängår
jämställs sedan den 1 januari 1982 år under vilket en förälder vårdat barn som
inte har fyllt tre år. För full pension från ATP krävs att pensionären
tillgodoräknats minst 30 poängår. För den som är född under något av åren
1915-1923 skall talet 30 utbytas mot talet 20 utökat med ett för varje år som
den försäkrade är född senare än år 1914. Dessutom skall en ökning ske med
en tiondel av det antal år som en försäkrad i denna åldersgrupp inte
tillgodoräknats pensionspoäng på grund av undantagande från ATP eller
utebliven avgiftsbetalning. Möjligheten att begära undantagande från ATP
upphörde med utgången av år 1981. Personer som är födda före år 1924 fick
dock möjlighet att behålla ett tidigare undantagande från ATP.

Lennart Brunander och Rune Thorén begär i motion Sf259 ändrade regler
för ATP-systemet så att den som begärt undantagande från ATP inte får sin
ATP reducerad utöver den reducering som själva undantagandet omfattar.
Motionen riktar sig således mot de övergångsregler som gäller för personer
födda under åren 1915-1923.

Den fråga som tas upp i motion Sf259 har anknytning till vad utskottet
anfört ovan angående undantagande från ATP. Regler angående reducering
av ATP för den som var född under åren 1915-1923 och som helt eller delvis
stod utanför ATP tillkom redan i samband med införandet av ATP. Syftet

SfU 1986/87:10

härmed var att undvika att någon skaffade sig obefogade fördelar på
pensioneringens bekostnad. Utskottet finner mot denna bakgrund inte
anledning förorda någon ändring i bestämmelserna i fråga och avstyrker
bifall till motion Sf259.

Maria Leissner och Charlotte Branting begär i motion Sf327 en översyn av
pensionssystemet ur jämlikhetssynpunkt. De negativa effekterna av nuvarande
regelsystem kommer enligt motionärerna framför allt till synes i
samband med skilsmässor. Så länge två makar lever i ekonomisk gemenskap
kan de göra en fördelning av hemarbete och lönearbete utan att detta går ut
över deras gemensamma försörjning. I samband med en eventuell skilsmässa
visar det sig däremot att ATP-poängen endast tillfaller den som utfört
lönearbetet. Motionärerna anser därför att frågan bör ses över av pensionsberedningen
och då särskilt om giftorätt till ATP-poäng bör införas. Slutligen
anser de att orsaken till att regeln om ATP-poäng för vård av barn har
använts i begränsad omfattning bör undersökas. Frågan om giftorätt till
ATP-poäng tas också upp i motion Sf255 av Gullan Lindblad och Görel
Bohlin och motionärerna begär att pensionsberedningen skall få i uppdrag
att utreda möjligheten att införa en sådan rätt. I motion Sf245 av Rune
Thorén och Marianne Andersson tas frågan om retroaktiv ATP-poäng för
vård av barn upp. Enligt motionärerna bör denna rätt gälla alla som efter den
1 januari 1960 vårdat egna barn under tre år.

Frågan om införande av giftorätt till ATP-poäng har tidigare behandlats av
utskottet (se senast SfU 1985/86:15). Utskottet hänvisade då till pensionskommitténs
betänkande Familjepension (SOU 1981:61) vari kommittén
avvisade tanken på en delning mellan makar av intjänad pensionsrätt.
Kommittén ansåg att ett system med poängdelning skulle stå i motsättning till
principerna på familjepolitikens och jämställdhetspolitikens område. Varje
individ borde enligt kommitténs uppfattning i pensionshänseende behandlas
som ekonomiskt självständig. Ett system med poängdelning skulle dessutom
medföra stora svårigheter att finna en tillämpbar teknisk metod. Mot denna
bakgrund avstyrkte utskottet bifall till motionsyrkanden om giftorätt till
ATP-poäng. Utskottet anser att kommitténs invändningar mot införande av
giftorätt till ATP-poäng fortfarande är berättigade och avstyrker bifall till
motion Sf255 och motion Sf327 i motsvarande del.

Även en motion om retroaktiv rätt till ATP-poäng för vård av barn före år
1982 avslogs av riksdagen vid föregående riksmöte. I det förenämnda
betänkandet SfU 1985/86:15 erinrade utskottet om att dåvarande departementschefen
i samband med införandet av rätt till ATP-poäng för vård av
barn uttalade att reformen var klart avgränsad. Enligt utskottets uppfattning
borde någon retroaktiv rätt till ATP-poäng för vård av barn inte införas. I
stället borde olika åtgärder av social- och arbetsmarknadspolitiskt slag
genomföras för att stärka ATP-skyddet för småbarnsföräldrar. Utskottet
erinrade också om att de nuvarande reglerna för ATP-beräkning ger ett visst
skydd för föräldrar som avstår från förvärvsarbete för att vårda egna barn.
Det ingår dessutom i pensionsberedningens uppdrag att se över reglerna för
intjänande av ATP-rätt. Utskottet anser att riksdagen bör vidhålla sitt
tidigare beslut och avstyrker bifall till motion Sf245 i motsvarande del.

Enligt tillgänglig statistik från riksförsäkringsverket minskade antalet

SfU 1986/87:10

1** Riksdagen 1986/87.11 sami Nr 10

försäkrade som utnyttjade rätten till ATP-poäng för vård av barn från 15 250
år 1982 till 3 620 år 1984. Minskningen är så pass anmärkningsvärd att
utskottet förutsätter att riksförsäkringsverket såsom tillsynsmyndighet överväger
möjliga orsaker till varför minskningen skett och - om så bedöms
nödvändigt - tar initiativ till att ytterligare information om rätten till
ATP-poäng för vård av barn sprids till försäkrade som kan beröras av
förmånen. Någon särskild åtgärd från riksdagens sida i frågan anser utskottet
inte påkallad, och utskottet avstyrker bifall till motion Sf327 även i nu
behandlad del.

Efterlevandepensionering

Regeringen avlämnade hösten 1983 en proposition (1983/84:73) med förslag
till reformering av efterlevandepensioneringen. Propositionen återkallades
eftersom en bred parlamentarisk uppslutning kring förslagen ej gick att
uppnå. Frågan om en reformering av efterlevandepensioneringen har
därefter hänskjutits till pensionsberedningen för ny behandling.

I motion Sf225 yrkande 2 av Carl Bildt m. fl. begärs ett tillkännagivande
om att vissa grundkrav måste ställas på ett nytt system för efterlevandepension.
Ett sådant krav är att rättssäkerheten måste tryggas genom att
”intjänad” och registrerad pensionsrätt skall finnas kvar och aktualiseras när
mannen avlider. Ett annat krav är att övergångstiden till ett nytt system skall
vara så lång att familjerna får möjlighet att till överkomliga kostnader bygga
upp ett kompletterande pensionsskydd. Systemet måste också utformas så
att en efterlevande förälder får ekonomisk möjlighet att ägna sig åt hem och
familj så länge detta behövs.

Ett likartat motionskrav avstyrktes av utskottet vid föregående riksmöte. I
sitt av riksdagen godkända betänkande SfU 1985/86:15 erinrade utskottet om
att frågan om hur ett nytt system för efterlevandepensioneringen skulle
utformas lämnats öppen i direktiven till pensionsberedningen. Utskottet
utgick från att beredningen arbetade utifrån målsättningen att åstadkomma
ett förslag med bred parlamentarisk förankring och fann mot denna
bakgrund inte anledning för riksdagen att göra något tillkännagivande om
riktlinjer för utredningsarbetet. Utskottet vidhåller denna uppfattning och
avstyrker bifall till motion Sf225 yrkande 2.

Fr. o. m. den 1 juli 1960 slopades den dittillsvarande inkomstprövningen av
änkepensionerna. För den som blivit änka före denna tidpunkt infördes i
samband härmed vissa övergångsregler. Om maken avlidit före den 1 juli
1958 skulle hela änkepensionen inkomstprövas. Hade dödsfallet inträffat
under tiden den 1 juli 1958-den 30 juni 1959 omfattade inkomstprövningen
två tredjedelar av änkepensionen. Om dödsfallet slutligen inträffat under
tiden den 1 juli 1959-den 30 juni 1960 skulle en tredjedel av änkepensionen
inkomstprövas.

Lennart Brunander och Marianne Andersson begär i motion Sf261 förslag
till ändring av de nämnda reglerna så att inkomstprövningen slopas.
Motionärerna hävdar att nuvarande regler dels är orättvisa, dels medför ett
ganska stort merarbete för försäkringskassorna.

När utskottet vid föregående riksmöte avstyrkte bifall till en motion med

SfU 1986/87:10

motsvarande innehåll (se SfU 1985/86:15) skedde detta med hänvisning till
att såväl pensionskommittén som på sin tid pensionsförsäkringskommittén
utrett frågan och funnit att sociala skäl knappast kunde åberopas för ett
slopande av inkomstprövningen eftersom en sådan åtgärd främst skulle
gynna de änkor som hade andra inkomster vid sidan av änkepensionen.
Ändringen skulle däremot inte vara till någon fördel för de änkor som
befinner sig i en ekonomiskt svag situation. Kostnaderna för att slopa
inkomstprövningen, som av pensionskommittén beräknades till mer än 10
milj. kr., skulle enligt kommittén kunna användas till mer angelägna
ändamål. Eftersom kommittén samtidigt lade fram förslag om en reformering
av efterlevandepensioneringen, som bl. a. innebar att stödet till efterlevande
vuxna gavs en mer behovsinriktad utformning, fann den det inte
motiverat att samtidigt föreslå en åtgärd som fick till följd att änkepensioneringen
i dess nuvarande form ytterligare framhävdes. Utskottet anslöt sig till
denna bedömning och finner nu inte anledning till ett ändrat ståndpunktstagande.
Utskottet avstyrker således bifall till motion Sf261.

Övriga yrkanden om pensionsfrågor

I motionerna Sf299 av Maj-Lis Landberg och Ingvar Björk och Sf332 av
Elisabeth Fleetwood begärs att en utredning ser över de ekonomiska
villkoren för handikappade förtidspensionärer. Enligt motionärerna har en
rapport från statistiska centralbyrån (SCB) visat att handikappade lever på
en lägre ”ekonomisk och social” nivå än övriga medborgare. Situationen
uppges vara svårast för dem som är förtidspensionärer, eftersom dessa ofta
inte hunnit få några ATP-poäng. En handikappad förtidspensionär eller
ålderspensionär kan enligt motionärerna heller inte få full handikappersättning.
Vidare påpekas att den som blir synskadad efter 65 års ålder över huvud
taget inte kan få handikappersättning.

Utskottet vill inledningsvis i sak bemöta motionärerna enligt det följande.
Handikappersättning utges inte - oavsett handikapp - för nedsättning av
funktionsförmågan som uppkommit efter sextiofemårsdagen. Behovet av
fortsatt handikappersättning för den som redan uppbär sådan skall omprövas
i samband med beslut om förtidspension eller då den försäkrade tillerkänns
ålderspension. Föreligger emellertid vid en sådan omprövning alltjämt ett
stort stödbehov föreligger inga lagliga hinder att den försäkrade tillerkänns
hel handikappersättning.

Grunden för det ekonomiska stödet för förtidspensionärer utgörs av den
allmänna pensioneringen och däri ingående särskilda pensionsförmåner.
Utskottet har ovan erinrat om att pensionssystemet för närvarande är
föremål för en samlad genomgång inom den parlamentariskt sammansatta
pensionsberedningen. Vid sidan av pensionsförmånerna kan handikappade
personer, beroende på handikappets art och svårighetsgrad, få del av andra
bidrags- och stödformer från stat och kommun. En kartläggning av det
ekonomiska stödet till handikappade har föregående år redovisats av statens
handikappråd i departementspromemorian Ds S 1985:6 och bereds för
närvarande inom regeringskansliet.

Med hänsyn till det pågående utrednings- och beredningsarbetet finner

SfU 1986/87:10

utskottet inte nu anledning att förorda att en ytterligare utredning tillkallas
för att se över de ekonomiska villkoren för handikappade förtidspensionärer.
Utskottet avstyrker således bifall till motionerna Sf299 och Sf332.

Viola Furubjelke (s) begär i motion Sf248 ett tillkännagivande om behovet
av en översyn av de samlade marginaleffekterna för pensionärer som
tillfälligt återgår i tjänst.

Den problematik motionären tagit upp har belysts av utskottet ovan vid
behandlingen av förslagen om särskilda insatser för pensionärerna. Att
marginaleffekterna vid en inkomstökning blir särskilt kännbara för pensionärer
sammanhänger främst med den samtidiga avtrappningen av det extra
avdraget vid beskattningen och det kommunala bostadsbidraget. Även
inkomstprövade kommunala tjänster m.m. ger marginaleffekter. Dessa
effekter kan inom nuvarande skatte- och bostadsbidragssystem endast
minskas genom en långsammare avtrappning av avdrag och bidrag. Förutom
att en sådan åtgärd blir kostnadskrävande kan den också ge pensionärer
fördelar i skatte- och bidragshänseende som inte kommer förvärvsarbetande
i motsvarande inkomstlägen till del. Med det anförda får motion Sf248 anses
besvarad.

Anslagsfrågor

Regeringen har till anslaget D 2 Folkpensioner föreslagit ett förslagsanslag av
50 630 000 000 kr.

I motion Sf348 yrkande 6 av Nils Carlshamre m. fl. begär motionärernaunder
förutsättning av bifall till deras yrkande om avslag på regeringens
förslag om tilläggsbelopp och om pensionstillskott till personer som begärt
undantagande från ATP - att under anslaget skall anvisas 49 865 000 000 kr.
Om endast yrkandet om pensionstillskott vinner bifall begär de att
50 695 000 000 kr. skall anvisas.

Olof Johansson m. fl. yrkar i motion Sf203 yrkande 8 att till följd av de
ovan behandlade yrkandena i motionen om förbättrade pensioner skall
anvisas 51 130 000 000 kr. under anslaget. I motion Sf340 av samma
motionärer begärs ett tillkännagivande om att en förskjutning av socialförsäkringsavgifterna
skall ske från delpensionsavgift och ATP-avgift till
folkpensionsavgift på så sätt att delpensionsavgiften sänks med 0,3 % och
ATP-avgiften med 0,2 % medan folkpensionsavgiften höjs med 0,5 %.
Vidare begärs att regeringen skall bemyndigas att föra över 1 miljard kronor
från delpensionsfonden till statsbudgeten. Bakgrunden till förslaget är dels
yrkanden i motion Sf203 om åtgärder för pensionärerna, dels att motionärerna
har yrkat avslag på regeringens förslag i budgetpropositionen om en höjd
kompensationsgrad från delpensioneringen. Utskottet har behandlat denna
fråga i betänkandet SfU 1986/87:13.

Lars Werner m. fl. begär i motion Sf272 yrkande 6 att till följd av
motionärernas förslag om särskilda åtgärder för pensionärer ett anslag om

50 770 700 000 kr. skall anvisas till folkpensioner. Alf Svensson yrkar till
följd av sitt åtgärdsförslag i motion Sf336 att anslaget skall beräknas till

51 350 000 000 kr. (yrkande 6).

Utskottet har ovan tillstyrkt regeringens förslag om ett tilläggsbelopp till

SfU 1986/87:10

basbeloppet. Utskottet har vidare avstyrkt de nu berörda förslagen i
motionerna Sf348, Sf203, Sf272 och Sf336 om olika åtgärder för pensionärer.
Utskottet har i betänkandet SfU 1986/87:13 även tillstyrkt regeringens
förslag om höjd kompensationsgrad från delpensioneringen. Till följd härav
tillstyrker utskottet regeringens förslag till medelsanvisning till folkpensioner
och avstyrker bifall till de ovannämnda motionerna i motsvarande delar
ävensom motion Sf340 yrkandena 1 och 2.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande särskilda insatser för pensionärer

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del och med
avslag på motionerna 1986/87:Sf348 yrkandena 1 och 2,1986/87:Sf349
yrkande 9, 1986/87:Sf203 yrkandena 1, 3 och 7, sistnämnda yrkande i
motsvarande del, 1986/87 :Sf272 yrkandena 3-5 och 7 och 1986/
87:Sf336 yrkandena 1, 2 och 4 antar dels i propositionen framlagt
förslag till lag om tilläggsbelopp till basbeloppet vid beräkning av
pensionsförmåner m.m., dels lag om beräkning av extra avdrag för
folkpensionärer vid 1988 års taxering i av utskottet i bilaga 2 föreslagen
lydelse,

2. beträffande ansökan om ålderspension
att riksdagen avslår motion 1986/87:Sf260,

3. beträffande pensionsåldern m. m.

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sf286, 1986/87:Sf316 och
1986/87:Sf234,

4. beträffande pensionstillskott vid undantagande från ATP

att riksdagen dels avslår motionerna 1986/87:Sf203 yrkande 2, 1986/
87:Sf308,1986/87:Sf336 yrkande 3,1986/87:Sf348 yrkande 5 i motsvarande
del, 1986/87:Sf349 yrkandena 11 och 12, dels med bifall till
motion 1986/87: Sf272 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

5. beträffande giftorätt till ATP-poäng m. m.

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sf255 och 1986/87:Sf327
yrkandena 1 och 2,

6. beträffande retroaktiv ATP-poäng för vård av barn
att riksdagen avslår motion 1986/87:Sf245,

7. beträffande utnyttjande av ATP-poäng för vård av barn
att riksdagen avslår motion 1986/87:Sf327 yrkande 3,

8. beträffande övergångsregler för ATP
att riksdagen avslår motion 1986/87 :Sf259,

9. beträffande efterlev andepensionering

att riksdagen avslår motion 1986/87:Sf225 yrkande 2,

10. beträffande inkomstprövning av änkepension
att riksdagen avslår motion 1986/87:Sf261,

11. beträffande de ekonomiska villkoren för handikappade förtidspensionärer att

riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sf299 och 1986/87:Sf332,

SfU 1986/87:10

12. beträffande marginaleffekter för pensionärer som tillfälligt återgår
i tjänst

att riksdagen avslår motion 1986/87:Sf248,

13. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på motionerna
1986/87:Sf203 yrkande 8, 1986/87:Sf272 yrkande 6, 1986/87:Sf336
yrkande 6 och 1986/87:Sf348 yrkande 6 till Folkpensioner för budgetåret
1987/88 anvisar ett förslagsanslag av 50 630 000 000 kr.,

14. beträffande ändrat socialavgiftsuttag och överföring av delpensionsmedel att

riksdagen avslår motion 1986/87:Sf340 yrkandena 1 och 2.

2. Bidrag till kommunala bostadstillägg till
folkpension

Regeringen har under punkt D 3 (s. 62-63) föreslagit riksdagen att dels anta
ett förslag till lag om ändring i lagen (1962:392) om hustrutillägg och
kommunalt bostadstillägg till folkpension, dels till Bidrag till kommunala
bostadstillägg till folkpension för budgetåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag
av 1 524 000 000 kr.

Det i propositionen intagna författningsförslaget framgår av bilaga 2.

Motioner väckta under den allmänna motionstiden
1986/87

1986/87:Sf203 av Olof Johansson m. fl. (c) vari yrkas

5. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag om tvingande regler för
kommunerna beträffande KBT.

1986/87:Sf263 av Marianne Andersson och Ingbritt Irhammar (c) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ersättning som ej
utbetalats ej skall ingå i inkomstberäkning som grundar annan förmån.

1986/87:Sf295 av förste vice talman Ingegerd Troedsson och Blenda Littmarck
(m) vari yrkas att riksdagen beslutar att undantagandepensionärernas
och deras änkors rätt till KBT skall grundas på de inkomster de verkligen
uppbär.

1986/87:Sf302 av Karl-Erik Svartberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts om
justering av reglerna för KBT för pensionärer.

1986/87:Sf348 av Nils Carlshamre m. fl. (m) vari yrkas

5. (delvis) att riksdagen vid behandlingen av proposition 1986/87:100
bilaga 7 beslutar att folkpensionärer som på grund av undantagande från
ATP endast uppbär folkpensionens grundbelopp fr. o. m. den 1 januari 1988
skall ha rätt till (pensionstillskott och) kommunalt bostadstillägg i enlighet
med vad i motionen anförts.

SfU 1986/87:10

Utskottet

Kommunalt bostadstillägg (KBT) utges som tilläggsförmån till den som är
mantalsskriven i en kommun och uppbär folkpension i form av ålderspension,
förtidspension eller änkepension. KBT utges om kommunen så beslutar
och enligt grunder som den enskilda kommunen bestämmer. Kommunerna
har sålunda full frihet att utforma grunder enligt sina egna ekonomiska
förutsättningar. Inkomstprövningsreglerna är dock fastlagda i lag. Dessa
innebär att bostadstillägget minskas med en tredjedel av den pensionsberättigades
årsinkomst som överstiger 750 kr. för den som är gift och 1 000 kr. för
annan pensionär. I inkomstunderlaget inräknas bl. a. inte ATP till den del
den föranlett minskning av pensionstillskott. För de s. k. undantagandepensionärerna
medför detta att den del de skulle ha haft i ATP utöver
pensionstillskott om undantagande ej gjorts räknas in i inkomstunderlaget
och påverkar KBT. Samtliga kommuner har beslutat att KBT skall kunna
utges.

Kommunerna får statsbidrag med 25 % av sina bidragsberättigade kostnader
för KBT. Statsbidrag utges under förutsättning att kommunen täcker
minst 80 % av den del av den månatliga bostadskostnaden som överstiger 80
kr. men inte 800 kr. för ogift pensionär och 950 kr. för makar.

Den som i en ansökan om KBT åberopar en oriktig uppgift rörande de
ekonomiska förhållandena riskerar att ansökan avslås och att förmånen
förverkas. Den som uppbär KBT är skyldig att till försäkringskassan anmäla
om väsentligt ändrade ekonomiska förhållanden inträder. Underlåts en
sådan anmälan kan förmånen dras in och förverkas. Samma påföljd riskerar
den som utan - eller mot uppenbarligen otillräckligt - vederlag avhänder sig
inkomst eller egendom (s. k. avhänt kapital) av sådan omfattning att det
inverkar vid beräkningen av KBT. I stället för eller jämte sådan nu nämnd
påföljd riskerar den pensionsberättigade att det avhända kapitalet helt eller
delvis räknas in när den pensionsberättigades årsinkomst fastställs.

I propositionen föreslås att möjligheten för en kommun att avstå från att
utge KBT tas bort. Det s. k. taket för den del av det kommunala
bostadstillägget som berättigar till statsbidrag föreslås bli höjt med 700 kr.
fr. o. m. den 1 januari 1988. Detta innebär att statsbidrag kommer att kunna
utges med 25 % av den del av den månatliga bostadskostnaden som
överstiger 80 men inte 1 500 kr. för en ogift pensionär och 1 650 kr. för
makar. I propositionen föreslås vidare att reglerna om indragning och
förverkande av KBT och om s. k. avhänt kapital vid inkomstberäkning för
KBT tas bort.

I motion Sf203 av Olof Johansson m.fl. (c) yrkande 5 yrkas avslag på
förslaget om att kommunerna inte längre skall kunna avstå från att utge
KBT. Motionärerna pekar på att det är kommunerna som har de bästa
förutsättningarna för att skapa goda möjligheter till en bra bostadsstandard
för pensionärerna. Det är därför enligt motionärerna rimligt att kommunerna
också i fortsättningen har möjlighet att väga olika insatser mot varandra
för att tillgodose dessa mål.

Utskottet anser att det ligger ett stort värde i att alla pensionärer oavsett
bosättningskommun ges möjlighet till KBT. Bidraget utgör en viktig del av

SfU 1986/87:10

den ekonomiska grundtryggheten för pensionärer med låga inkomster.
Utskottet ser därför med tillfredsställelse på den avsevärda förbättring av
KBT som propositionens förslag innebär. Särskilt värdefullt finner utskottet
det vara att förslaget i hög grad bidrar till att utjämna skillnaderna i KBT
mellan kommunerna, och utskottet har därför ingen erinran mot att
tvingande regler om att utge KBT till visst lägsta belopp införs.

På grund av det anförda tillstyrker utskottet propositionens förslag och
avstyrker bifall till motion Sf203 yrkande 5.

Karl-Erik Svartberg m. fl. anser i motion Sf302 att orimliga effekter kan
uppstå till följd av inkomstprövningen av KBT för pensionärerna vid
basbeloppshöjningar. Motionärerna begär ett tillkännagivande om att
KBT-reglerna skall justeras så att en alltför stor del av förmånen inte
försvinner när pensionerna höjs.

Inkomstprövningsreglerna innebär som nämnts att KBT minskas med en
tredjedel av inkomstökningen när årsinkomsten överstiger ett visst belopp.
Utskottet finner inte anledning att förorda en långsammare avtrappning av
bidraget och avstyrker bifall till motion Sf302.

Tre motioner behandlar frågan om bostadstillägg till de s. k. undantagandepensionärerna.
Nils Carlshamre m. fl. (m) begär i motion Sf348 yrkande 5,
delvis, ett tillkännagivande om att de undantagandepensionärer som endast
uppbär folkpensionens grundbelopp fr. o. m. den 1 januari 1988 skall ha rätt
till KBT. I motion Sf263 begär Marianne Andersson och Ingbritt Irhammar
att ersättning som inte utbetalats inte skall ingå i inkomstberäkningen som
grundar annan förmån. Vid inkomstberäkningen tas för närvarande nämligen
hänsyn till sådant ATP-belopp som skulle ha utbetalats om pensionären
inte hade haft undantagande från ATP. Samma yrkande framförs i motion
Sf295 av första vice talman Ingegerd Troedsson och Blenda Littmarck.

Utskottet behandlade frågan om bostadstillägg till de s. k. undantagandepensionärerna
i sitt av riksdagen godkända betänkande SfU 1985/86:15. I
detta betänkande avstyrkte utskottet en motion med följande motivering.

Enligt bestämmelserna i lagen om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg
skall som nämnts i inkomstunderlaget för KBT inte inräknas ATP till
den del pensionen föranlett minskning av pensionstillskott enligt lagen om
pensionstillskott. Detta innebär för de pensionärer som haft undantagande
från ATP att en reducering av KBT endast sker med det pensionsbelopp som
skulle ha utbetalats, om undantagande ej gjorts, utöver vad som motsvarar
pensionstillskottet. De pensionärer som haft inkomster som berättigar till
ATP utöver pensionstillskottsnivån får också sitt KBT reducerat beroende
på ATP:ns storlek. Ett införande av rätt till KBT för dem, som haft
undantagande från ATP i dessa inkomstskikt, skulle innebära att undantagandet
gav dem en ekonomisk fördel gentemot övriga pensionärsgrupper.

Utskottet anser att riksdagen bör vidhålla sitt tidigare ställningstagande och
avstyrker därför bifall till motionerna Sf348 yrkande 5 delvis, Sf295 och
Sf263.

Såvitt gäller anslagsberäkningen har i budgetpropositionen förbättringen
av de kommunala bostadstilläggen för pensionärer beräknats medföra en
ökning av statsbidragskostnaderna för år räknat med 395 milj. kr. och en
kostnadsökning för kommunerna med 810 milj. kr. per år. Dessa beräkning -

SfU 1986/87:10

ar har sedermera visat sig innehålla felaktigheter. Vid en förnyad beräkning,
där hänsyn också tas till de hyresändringar m. m. som genomförts per den 1
januari 1987, framkommer att ökningen av statsbidragskostnaderna per år
räknat underskattats och rätteligen skall vara 577 milj. kr. För kommunernas
del har kostnadsökningen överskattats och skall rätteligen vara 160 milj. kr.
per år.

Med hänsyn tagen till den nu beräknade ökningen av statsbidraget till
kommunala bostadstillägg till folkpension kan utgifterna under anslaget
beräknas till 1 615 milj. kr. för budgetåret 1987/88.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande ändrade regler för KBT

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på motion
1986/87:Sf203 yrkande 5 antar i propositionen framlagt förslag till lag
om ändring i lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt
bostadstillägg till folkpension,

2. beträffande justering av KBT-reglerna vid basbeloppshöjning
att riksdagen avslår motion 1986/87: Sf302,

3. beträffande KBT till undantagandepensionärer

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sf263, 1986/87:Sf295 och
1986/87:Sf348 yrkande 5 i motsvarande del,

4. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med anledning av propositionen till Bidrag till kommunala
bostadstillägg till folkpension för budgetåret 1987/88 anvisar ett
förslagsanslag av 1 615 000 000 kr.

3. Barnpensioner

Utskottet tillstyrker regeringens under punkt C 5 (s. 41) framlagda förslag
och hemställer

att riksdagen till Barnpensioner för budgetåret 1987/88 anvisar ett
förslagsanslag av 211 000 000 kr.

Stockholm den 31 mars 1987
På socialförsäkringsutskottets vägnar
Doris Håvik

Närvarande: Doris Håvik (s), Börje Nilsson (s), Ralf Lindström (s),
Margareta Andrén (fp), Karin Israelsson (c), Ulla Johansson (s), Gullan
Lindblad (m), Lena Öhrsvik (s), Nils-Olof Gustafsson (s), Kenth Skårvik
(fp), Siri Häggmark (m), Ingegerd Elm (s), Rune Backlund (c), Margö
Ingvardsson (vpk) och Sten Andersson i Malmö (m).

SfU 1986/87:10

Reservationer

SfU 1986/87:10

1. Särskilda insatser för pensionärer (punkt 1, morn. 1)

Gullan Lindblad, Siri Häggmark och Sten Andersson i Malmö (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 7 med ”1 såväl” och
slutar på s. 8 med ”och 4.” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen att pensionärerna, då den ekonomiska
tillväxten så medger, genom särskilda insatser bör kompenseras för den
uppoffring de fick göra i samband med nedskrivningen av den svenska
kronan i oktober 1982. Utskottet ser emellertid ingen anledning att nu frångå
riksdagens tidigare beslut att basbeloppsändringar skall göras en gång om
året, vid årsskiftet. Detta så mycket mer som den stora grupp pensionärer,
vilkas enda nämnvärda förbättring blir höjt KBT, får vänta på denna
förbättring till den 1 januari 1988.

I propositionen ges inga anvisningar om hur den föreslagna reformen den 1
juli 1987 skall finansieras. Mer än hälften av utgiftsökningen faller på
ATP-systemet och skulle motsvara en höjning av arbetsgivaravgiften till
ATP med 0,2 procentenheter. Någon sådan avgiftshöjning föreslås emellertid
inte, och ej heller ges någon annan anvisning om hur den ökade
belastningen skall kunna finansieras inom ATP-systemet. För den del av
pensionsförbättringarna som skulle falla på folkpensionen fanns, enligt
propositionen, en icke obetydlig delfinansiering genom det föreslagna
avskaffandet fr. o. m. den 1 juli 1987 av det s. k. fria sjukhusåret för
pensionärer. Denna förändring bedöms inte kunna genomföras förrän den 1
januari 1988 och även då endast i kombination med särskilda begränsningsregler.
Härmed bortfaller minst 270 milj. kr. av den tänkta finansieringen för
budgetåret 1987/88.

Med hänvisning till vad sålunda anförts finner utskottet det inte möjligt att
tillstyrka förslaget om ett tilläggsbelopp till basbeloppet fr. o. m. den 1 juli
1987. Utskottet anser, i likhet med motionärerna i motion Sf348, att frågan
om en extra uppräkning av basbeloppet bör prövas i anslutning till ordinarie
basbeloppsomräkning den 1 januari 1988. Detta bör riksdagen ge regeringen
till känna.

dels att utskottet under punkt 1, mom. 1 bort hemställa
1. beträffande särskilda insatser för pensionärer
att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87: Sf348 yrkandena 1 och
2, 1986/87:Sf349 yrkande 9, 1986/87:Sf203 yrkande 7 i motsvarande
del, 1986/87:Sf272 yrkande 5 och 1986/87:Sf336 yrkande 4 och med
avslag på propositionen i motsvarande del och motionerna 1986/
87:Sf203 yrkandena 1 och 3, 1986/87:Sf272 yrkandena 3, 4 och 7 och
1986/87:Sf336 yrkandena 1 och 2 dels avslår i propositionen framlagda
förslag till lag om tilläggsbelopp till basbeloppet vid beräkning av
pensionsförmåner m. m. och lag om beräkning av extra avdrag för
folkpensionärer vid 1988 års taxering, dels som sin mening ger
regeringen till känna att frågan om extra uppräkning av basbeloppet
bör prövas i anslutning till ordinarie omräkning av basbeloppet den 1
januari 1988.

2. Särskilda insatser för pensionärer (punkt 1, mom. 1) SfU 1986/87:10

Margareta Andrén och Kenth Skårvik (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 7 med ”1 såväl” och
slutar på s. 8 med ”och 4.” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill inledningsvis framhålla att regeringens politik gentemot
pensionärerna inte uppfyllt berättigade krav på ordhållighet och konsekvens.
Trots de löften som avgavs före valet 1982 urholkade den nytillträdda
regeringen pensionernas värdesäkring i samband med devalveringen. Utskottet
noterar att basbeloppet 1987 skulle ha varit 300 kr. högre om de regler
som infördes av trepartiregeringen 1980 hade fortsatt att gälla.

Den i höstas beslutade pensionsskatten utgör ett godtyckligt och oacceptabelt
ingrepp i enskilda människors långsiktiga pensionssparande. Det löfte
som avgavs i höstens regeringsdeklaration om att intäkterna skulle gå till de
sämst ställda pensionärerna har därtill svikits.

Regeringen har föreslagit att det föreslagna tilläggsbeloppet till basbeloppet
skall finansieras genom den lättnad i statens räntebörda som följer av den
i höstas beslutade pensionsskatten, den s. k. engångsskatten. Med hänsyn till
de principiella invändningar mot pensionsskatten som framförts under
riksdagsbehandlingen är det enligt utskottets mening lämpligt att inkomsterna
från skatten - såsom framhållits i den gemensamma borgerliga trepartimotionen
om slopande av pensionsskatten - i stället innehålls över nästa
allmänna val. Därigenom bereds väljarna tillfälle att ta ställning till skatten.
Inkomsterna från skatten skulle t. ex. kunna sättas på särskilda konton i
riksbanken. Det skulle göra en återbetalning möjlig.

Utskottet kan sålunda inte bifalla det föreslagna tilläggsbeloppet till
basbeloppet.

dels att utskottet under punkt 1, mom. 1 bort hemställa
1. beträffande särskilda insatser för pensionärer
att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87:Sf349 yrkande 9,
1986/87:SD48 yrkande 1,1986/87:Sf203 yrkande 7 i motsvarande del,
1986/87:Sf272 yrkande 5 och 1986/87:Sf336 yrkande 4 och med avslag
på propositionen i motsvarande del och motionerna 1986/87:Sf348
yrkande 2,1986/87:Sf203 yrkandena 1 och 3,1986/87:Sf272 yrkandena
3, 4 och 7 och 1986/87:Sf336 yrkandena 1 och 2 avslår i propositionen
framlagda förslag till lag om tilläggsbelopp till basbeloppet vid
beräkning av pensionsförmåner m. m. och lag om beräkning av extra
avdrag för folkpensionärer vid 1988 års taxering.

3. Särskilda insatser för pensionärer (punkt 1, morn. 1)

Karin Israelsson och Rune Backlund (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 7 med ”1 såväl” och
slutar på s. 8 med ”och 4.” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill betona vikten av att pensionärernas ekonomiska standard
tryggas. Särskilt gäller det de sämst ställda pensionärerna, dvs. pensionärer
med enbart folkpension eller folkpension och pensionstillskott. Utskottet

anser emellertid att propositionens förslag om en höjning av basbeloppet inte
ger de sämst ställda pensionärerna en förbättrad ekonomisk standard.
Förslaget medför att de stora ökningarna kommer de pensionärer till del som
redan har en hög pension, medan människor med en låg pension får mycket
små höjningar. Utskottet anser därför att grundpensionerna skall höjas med
en procentenhet till 97 % av basbeloppet och att pensionstillskotten skall
höjas med två procentenheter till 50 % av basbeloppet för ålderspensionärer
och med fyra procentenheter till 100 % av basbeloppet för förtidspensionärer.

dels att utskottet under punkt 1, mom. 1 bort hemställa
1. beträffande särskilda insatser för pensionärer
att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87:Sf203 yrkandena 1, 3
och 7, 1986/87:Sf348 yrkande 1, 1986/87:Sf349 yrkande 9, 1986/
87:Sf336 yrkandena 2 och 4,1986/87:Sf272 yrkandena 4 och 5 och med
avslag på propositionen i motsvarande del och motionerna 1986/
87:Sf348 yrkande 2, 1986/87:Sf272 yrkandena 3 och 7, 1986/87:336
yrkande 1 avslår i propositionen framlagda förslag till lag om
tilläggsbelopp till basbeloppet vid beräkning av pensionsförmåner
m. m. och lag om beräkning av extra avdrag för folkpensionärer vid
1988 års taxering.

4. Särskilda insatser för pensionärer (punkt 1, mom. 1)

Margo Ingvardsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 7 med ”1 såväl” och
slutar på s. 8 med ”i denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att avkastningen från den s. k. engångsskatten oavkortat
bör komma de pensionärer till del som har de lägsta pensionerna enligt löftet
i regeringsdeklarationen i oktober 1986. Den målsättningen kan inte uppnås
genom att pengarna används till att höja basbeloppet. De sämst ställda
pensionärerna får då minst. Utskottet föreslår i stället att riksdagen höjer
folkpensionens grundnivå med två procentenheter till 98 % av basbeloppet
och pensionstillskottet med två procentenheter till 50 % av basbeloppet för
ålderspensionärerna och med fyra procentenheter till 100 % av basbeloppet
för förtidspensionärer. Utskottet vill betona vikten av att pensionerna hålls
värdesäkrade, och utskottet anser att samhällsekonomin nu medger att
pensionärerna kompenseras för devalveringen i oktober 1982. Utskottet
föreslår därför att riksdagen ger regeringen till känna behovet av en plan för
hur denna kompensation skall kunna genomföras.

dels att utskottet under punkt 1, mom. 1 bort hemställa
1. beträffande särskilda insatser för pensionärer
att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87:Sf272 yrkandena 3,4,
5 och 7, 1986/87:Sf203 yrkandena 1 och 7 sistnämnda yrkande i
motsvarande del, 1986/87:Sf349 yrkande 9, 1986/87:Sf348 yrkande 1,
1986/87:Sf336 yrkandena 2 och 4 och med avslag på propositionen i
motsvarande del och motionerna 1986/87:Sf203 yrkande 3, 1986/

SfU 1986/87:10

87:Sf348 yrkande 2, 1986/87:Sf336 yrkande 1 avslår i propositionen
framlagda förslag till lag om tilläggsbelopp till basbeloppet vid
beräkning av pensionsförmåner m. m. och lag om beräkning av extra
avdrag för folkpensionärer vid 1988 års taxering.

5. Pensionstillskott vid undantagande från ATP (punkt 1,
mom. 4)

Karin Israelsson (c), Gullan Lindblad (m), Siri Häggmark (m), Rune
Backlund (c) och Sten Andersson i Malmö (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”någon åtgärd.” bort ha följande lydelse:

Utskottet har erfarit att det under våren 1987 kan förväntas förslag till
riksdagen som syftar till att de s. k. undantagandeänkorna nu skall kunna få
pensionstillskott. Detta är en otillräcklig åtgärd som bara löser en liten del av
problemet. Gällande bestämmelser om avräkning av pensionstillskott mot
den ATP som skulle ha utgått om undantagande inte skett kan få den
konsekvensen att en ålderspensionär som enda pension kan komma att
uppbära grundbeloppet inom folkpensioneringen. Enligt -utskottets mening
finns stora skillnader i disponibel inkomst mellan olika pensionärsgrupper.
Dessa skillnader är särskilt påtagliga mellan pensionärer i allmänhet och
sådana som till följd av undantagande från ATP inte får del av pensionstillskott.
Många s. k. undantagandepensionärer har i dag en bekymmersam
situation och utskottet vill också erinra om att åtskilliga av pensionärerna i
denna grupp begärde undantagande från ATP innan reformen med pensionstillskott
genomfördes år 1969. Enligt utskottets mening bör nu alla pensionärer
med låg eller ingen ATP få rätt till pensionstillskott.

dels att utskottet under punkt 1, mom. 4 bort hemställa

4. beträffande pensionstillskott vid undantagande från ATP
att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87:Sf203 yrkande 2,
1986/87:Sf308, 1986/87:Sf348 yrkande 5 i motsvarande del och 1986/
87:Sf336 yrkande 3 och med avslag på motionerna 1986/87:Sf349
yrkandena 11 och 12 och 1986/87:Sf272 yrkande 8 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

6. Pensionstillskott vid undantagande från ATP (punkt 1,
mom. 4)

Margareta Andrén och Kenth Skårvik (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med ”Utskottet
har” och slutar ”någon åtgärd.” bort ha följande lydelse:

Utskottet befarar att en stor grupp av dem som begärt undantagande från
ATP har en mycket låg ekonomisk standard och har svårt att klara sin
försörjning. Regeringen har aviserat att en proposition kommer att föreläggas
riksdagen under våren 1987 med förbättringar för änkor till dem som
begärt undantagande från ATP. Utskottet ser det - främst av humanitära

SfU 1986/87:10

skäl - som angeläget att frågan i sin helhet får en lösning. Pensionsberedningens
direktiv bör därför ändras och beredningen ges i uppdrag att återkomma
med förslag till förbättrade förmåner även för dem som själva begärt
undantagande från ATP.

dels att utskottet under punkt 1, mom. 4 bort hemställa

4. beträffande pensionstillskott vid undantagande från ATP

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sf349 yrkande 11 och med
avslag på motionerna 1986/87: Sf336 yrkande3,1986/87:Sf349yrkande
12,1986/87:Sf272 yrkande 8,1986/87:Sf203 yrkande 2,1986/87:Sf308,
1986/87:Sf348 yrkande 5 i motsvarande del som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

7. Giftorätt till ATP-poängm. m. (punkt 1, mom. 5)

Gullan Lindblad, Siri Häggmark och Sten Andersson i Malmö (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med ”Frågan om”
och slutar med ”i motsvarande del.” bort ha följande lydelse:

De nuvarande reglerna för beräkning av ATP-poäng innebär att poängen
beräknas med utgångspunkt från den pensionsgrundande inkomst som
fastställs för varje förvärvsarbetande försäkrad person. Systemet kan
medföra orättvisa konsekvenser för de kvinnor som under en längre period
vårdat barn i eget hem. Endast 20 % av de kvinnor som är födda kring 1930
har exempelvis rätt till full ATP. Övriga får ut en liten ATP eller ingen
pension alls. Vid en pensionering eller skilsmässa blir konsekvensen att den
make som haft den större förvärvsinkomsten har skaffat sig ett bättre
pensionsskydd än andra maken, vilket ur rättvise- och jämställdhetssynpunkt
är otillfredsställande. Utskottet anser mot denna bakgrund att pensionsberedningen
bör få i uppdrag att undersöka förutsättningarna att åtgärda den
ekonomiska ojämlikhet som skapats mellan kvinnor och män och att införa
giftorätt till ATP-poäng. Med det anförda tillstyrker utskottet bifall till
motion Sf255. Motion Sf327 yrkandena 1 och 2 blir därigenom tillgodosedd.

dels att utskottet under punkt 1, mom. 5 bort hemställa

5. beträffande giftorätt till ATP-poäng m. m.

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sf255 och med anledning
av motion 1986/87:Sf327 yrkandena 1 och 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

8. Giftorätt till ATP-poängm. m. (punkt 1, mom. 5)

Margareta Andrén och Kenth Skårvik (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med ”Frågan om”
och slutar med ”i motsvarande del.” bort ha följande lydelse:

SfU 1986/87:10

medföra orättvisa konsekvenser för de kvinnor som under en längre period
vårdat barn i eget hem. Endast 20 % av de kvinnor som är födda kring 1930
har exempelvis rätt till full ATP. Övriga får ut en liten ATP eller ingen
pension alls. Vid en pensionering eller skilsmässa blir konsekvensen att den
make som haft den större förvärvsinkomsten har skaffat sig ett bättre
pensionsskydd än andra maken, vilket ur rättvise- och jämställdhetssynpunkt
är otillfredsställande. Utskottet anser mot denna bakgrund att pensionsberedningen
bör få i uppdrag att undersöka förutsättningarna att åtgärda den
ekonomiska ojämlikhet som skapats mellan kvinnor och män och att därvid
även pröva frågan om giftorätt till ATP-poäng. Med det anförda tillstyrker
utskottet bifall till motion 1986/87:Sf327 yrkandena 1 och 2.

dels att utskottet under punkt 1, mom. 5 bort hemställa

5. beträffande giftorätt till ATP-poäng m. m.

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sf327 yrkandena 1 och 2
och med avslag på motion 1986/87:Sf255 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.

9. Beträffande retroaktiv ATP-poäng för vård av barn
(punkt 1, mom. 6)

Karin Israelsson och Rune Backlund (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med ”Även en” och
slutar med ”motsvarande del.” bort ha följande lydelse:

År 1982 beslutade riksdagen om rätt för småbarnsföräldrar att tillgodoräkna
sig ATP-år för vård av egna barn. För den förälder som väljer att stanna
hemma hos barnen medan de är små eller som av andra orsaker inte kan få ett
annat arbete eller kanske inte kan få barnomsorgen ordnad på annat sätt har
rätten att tillgodoräkna sig ATP-år en mycket stor betydelse. Eftersom
kravet för full pension är att man intjänat pensionspoäng under 30 år blir
också ofta följden den att företrädesvis kvinnor som ägnat sig åt vården av
egna barn inte når upp till erforderliga 30 ”pensionsår”. Detta får i sin tur den
konsekvensen att pensionen för vederbörande reduceras. Enligt utskottets
mening är det ett rättvisekrav att de kvinnor som sedan ATP-systemet
infördes vårdat egna barn nu får rätt att retroaktivt ansöka om att få
tillgodoräkna sig ATP-år härför enligt de regler som nu gäller. Denna rätt bör
gälla alla dem som efter den 1 januari 1960 vårdat egna barn som är under tre
år. En utredning bör därför tillsättas med uppgift att komma med förslag om
retroaktiv pensionspoäng för vård av eget barn.

dels att utskottet under punkt 1, mom. 6 bort hemställa

6. beträffande retroaktiv ATP-poäng för vård av barn

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sf245 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

SfU 1986/87:10

10. Beträffande utnyttjande av ATP-poäng för vård av barn
(punkt 1, mom. 7)

Margareta Andrén (fp), Karin Israelsson (c), Kenth Skårvik (fp) och Rune
Backlund (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med ”Enligt
tillgänglig” och slutar med ”behandlad del.” bort ha följande lydelse:
Utskottet har noterat att rätten till ATP-poäng för vård av barn har
utnyttjats i en anmärkningsvärt låg grad. År 1984 förelåg endast 3 620
anmälningar. Statistiskt sett torde närmare 50 000 personer ha möjlighet att
utnyttja förmånen. Utskottet anser mot denna bakgrund att en utredning bör
tillsättas som ser över orsakerna till det låga utnyttjandet av den aktuella
förmånen.

dels att utskottet under punkt 1, mom. 7 bort hemställa

7. beträffande utnyttjande av ATP-poäng för vård av barn
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sf327 yrkande 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

11. Efterlevandepensionering (punkt 1, mom. 9)

Gullan Lindblad, Siri Häggmark och Sten Andersson i Malmö (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med ”Ett likartat”
och slutar med ”yrkande 2.” bort ha följande lydelse:

När regeringen i slutet av år 1983 lade fram en proposition om en
reformering av efterlevandepensioneringen kritiserades förslaget i en motion
från moderata samlingspartiet. Särskilt allvarligt var att förslaget hade inslag
av retroaktiv lagstiftning.

Även om det råder enighet om behovet av en reformering av efterlevandepensioneringen
måste enligt utskottets mening övergången till ett nytt system
utformas så att vissa grundkrav tillgodoses. Ett sådant krav är att rättssäkerheten
måste tryggas genom att ”intjänad” och registrerad pensionsrätt enligt
nuvarande regler får finnas kvar och aktualiseras när mannen avlider. Ett
annat krav är att övergångstiden görs lång så att familjerna får möjlighet att
till överkomliga kostnader bygga upp ett kompletterande försäkringsskydd.
Slutligen måste ett nytt system ta hänsyn till att den efterlevande kan behöva
vara hemma för att ge barnet vård och tillsyn. Utskottet anser att riksdagen
med bifall till motion Sf225 yrkande 2 som sin mening bör ge regeringen till
känna att de nämnda riktlinjerna bör gälla för den pågående översynen av
efterlevandepensioneringen.

dels att utskottet under punkt 1, mom. 9 bort hemställa

9. beträffande efterlevandepensionering
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sf225 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

SfU 1986/87:10

12. Inkomstprövning av änkepension (punkt 1, mom. 10)

Margareta Andrén (fp), Karin Israelsson (c), Gullan Lindblad (m), Kenth
Skårvik (fp), Siri Häggmark (m), Rune Backlund (c) och Sten Andersson i
Malmö (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som börjar med ”När
utskottet” och slutar med ”motion Sf261.” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar uppfattningen i motion Sf261 att reglerna om olika grader
av inkomstprövning av änkepension till kvinnor som blev änkor före den 1
juli 1960 innebär uppenbara orättvisor, eftersom skillnader i pension kan
uppstå mellan änkor med i övrigt lika förutsättningar beroende på tidpunkten
för mannens död. Det merarbete som de nuvarande reglerna innebär för
försäkringskassorna utgör också ett motiv för ändring av bestämmelserna.
Utskottet tillstyrker således bifall till motion Sf261.

dels att utskottet under punkt 1, mom. 10 bort hemställa

10. beträffande inkomstprövning av änkepension
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sf261 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

13. Medelsanvisningen (punkt 1, morn. 13)

linder förutsättning av bifall till reservationerna 1 och 5

Gullan Lindblad, Siri Häggmark, Sten Andersson i Malmö (alla m) anser att
utskottet under punkt 1, mom. 13 bort hemställa
13. beträffande medelsanvisningen
att riksdagen med anledning av propositionen och motion 1986/
87:Sf348 yrkande 6 och med avslag på motionerna 1986/87:Sf203
yrkande 8, 1986/87:Sf272 yrkande 6 och 1986/87:Sf336 yrkande 6 till
Folkpensioner för budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag av
49 865 000 000 kr.

14. Medelsanvisningen (punkt 1, mom. 13) *

Under förutsättning av bifall till reservationerna 1 eller 2

Margareta Andrén (fp), Gullan Lindblad (m), Kenth Skårvik (fp), Siri
Häggmark (m) och Sten Andersson i Malmö (m) anser att utskottet under
punkt 1, mom. 13 bort hemställa

13. beträffande medelsanvisningen
att riksdagen med anledning av propositionen och motion 1986/
87:Sf348 yrkande 6 och med avslag på motionerna 1986/87:Sf203
yrkande 8, 1986/87:Sf272 yrkande 6 och 1986/87:Sf336 yrkande 6 till
Folkpensioner för budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag av
48 890 000 000 kr.

SfU 1986/87:10

15. Medelsanvisningen (punkt 1, mom. 13)

SfU 1986/87:10

Under förutsättning av bifall till reservation 3

Karin Israelsson och Rune Backlund (båda c) anser att utskottet under punkt
1. mom. 13 bort hemställa

13. beträffande medelsanvisningen
att riksdagen med anledning av propositionen och med bifall till
motion 1986/87:Sf203 yrkande 8 och med avslag på motionerna
1986/87:Sf272 yrkande 6, 1986/87:Sf336 yrkande 6, 1986/87:Sf348
yrkande 6 till Folkpensioner för budgetåret 1987/88 anvisar ett
förslagsanslag av 51 130 000 000 kr.

16. Medelsanvisningen (punkt 1, morn. 13)

Under förutsättning av bifall till reservation 4

Margö Ingvardsson (vpk) anser att utskottet under punkt 1, mom. 13 bort
hemställa

13. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med anledning av propositionen och med bifall till
motion 1986/87:Sf272 yrkande 6 samt med avslag på motionerna
1986/87:Sf203 yrkande 8, 1986/87:Sf336 yrkande 6 och 1986/87:Sf348
yrkande 6 till Folkpensioner för budgetåret 1987/88 anvisar ett
förslagsanslag av 50 770 700 000 kr.

17. Ändrat socialavgiftsuttag och överföring av
delpensionsmedel (punkt 1, mom. 14)

Karin Israelsson och Rune Backlund (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 16 med ”Utskottet har
även” och slutar på s. 17 med ”och 2.” bort ha följande lydelse:

I reservation 3 har förordats en satsning på de sämst ställda pensionärerna
genom höjda nivåer på folkpensionsförmånerna i stället för ett tilläggsbelopp
till basbeloppet. Med denna förändrade inriktning på reformen bör såsom
framhållits i motion Sf340 folkpensionsavgiften ökas och ATP-avgiften
minskas med 0,2 procentenheter. Vidare har i reservation till betänkandet
SfU 1986/87:13 regeringens förslag om höjd kompensationsgrad från delpensioneringen
avstyrkts. En delpensionsavgift om 0,2 % är därför tillräcklig
varför den nuvarande avgiften om 0,5 % kan sänkas. Folkpensionsavgiften
kan till följd härav höjas med ytterligare 0,3 procentenheter. Av samma skäl
kan också 1 miljard kronor av överskottet i delpensionsfonden överföras för
att förstärka statsbudgeten.

dels att utskottet under punkt 1, mom. 14 bort hemställa

14. beträffande ändrat socialavgiftsuttag och överföring av delpensionsmedel att

riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sf340 yrkandena 1 och 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

18. Ändrade regler för KBT (punkt 2, mom. 1)

Karin Israelsson och Rune Backlund (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 19 med ”Utskottet
anser” och slutar på s. 20 med ”motion Sf203 yrkande 5.” bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser att möjligheterna till att ha ett eget boende är ett viktigt
inslag i de äldres livskvalitet. Det är viktigt att värna om detta med
utgångspunkt från den verklighet som råder i olika delar av landet. Det är
enligt utskottets mening kommunerna som har de bästa förutsättningarna
när det gäller att skapa goda möjligheter till god bostadsstandard för
pensionärer. Det är därför rimligt att de även i fortsättningen ges möjlighet
att besluta om hur denna målsättning skall uppnås. Utskottet accepterar de
ytterligare insatser som föreslås i propositionen beträffande KBT men anser
att de föreslagna för kommunerna tvingande reglerna inte är ändamålsenliga.

dels att utskottet under punkt 2, mom. 1 bort hemställa

1. beträffande ändrade regler för KBT
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sf203 yrkande 5 avslår
propositionen i motsvarande del.

19. KBT till undantagandepensionärer (punkt 2, morn. 3)

Margareta Andrén (fp), Karin Israelsson (c), Gullan Lindblad (m), Kenth
Skårvik (fp), Siri Häggmark (m), Rune Backlund (c) och Sten Andersson i
Malmö (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 20 som börjar med ”Utskottet
behandlade” och slutar med ”och Sf263.” bort ha följande lydelse:

De pensionärer som när ATP-systemet infördes i början på 1960-talet
begärde undantagande från ATP var vid den tidpunkten inte medvetna om
att de samtidigt ställde sig utanför förmåner som numera tillkommer
pensionärer med låg eller ingen ATP. De drabbas nu av att den ATP som
skulle utbetalas om undantagande inte varit gällande reducerar ett eventuellt
KBT som de annars skulle ha varit berättigade till. Utskottet anser det vara
orimligt att ersättning som ej utbetalas skall ingå i inkomstberäkningen som
grundar andra förmåner i försäkringssystemet. Berörda pensionärer bör nu
enligt utskottets mening fr. o. m. den 1 januari 1988 ha rätt till KBT.
Utskottet tillstyrker därför bifall till motionerna Sf263, Sf295 och Sf348
yrkande 5 delvis.

dels att utskottet under punkt 2, mom. 3 bort hemställa

3. beträffande KBT till undantagandepensionärer
att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87:Sf263,1986/87:Sf295,
1986/87:Sf348 yrkande 5 i motsvarande del som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

SfU 1986/87:10

Särskilt yttrande

SfU 1986/87:10

Marginaleffekter för pensionärer som tillfälligt återgår i tjänst

Gullan Lindblad, Siri Häggmark och Sten Andersson i Malmö (alla m) anför:

Motionärerna i motion 1986/87: Sf248 pekar på det för många pensionärer -och för samhället - negativa förhållandet att det inte lönar sig att arbeta på
grund av skatte- och bidragssystemets konstruktion. Detta är ett förhållande
som moderata samlingspartiet länge påtalat. Många pensionärer skulle t. ex.
kunna göra en angelägen arbetsinsats inom bl. a. vårdområdet men avstår på
grund av att nettobehållningen blir alldeles för liten på grund av att de
samlade effekterna av skatteskalan, nedtrappningen av KBT, eventuellt
hustrutillägg och pensionärernas extra avdrag summeras.

Vi delar alltså motionärernas åsikt att åtgärder bör vidtas för att ändra
förhållandena men anser att denna fråga inte enbart gäller pensionärer.
Frågan om skattesatser och marginalskatteeffekter bör prövas i ett vidare
sammanhang och åtgärder snarast komma till stånd.

I propositionen framlagt

SfU 1986/87:10

Bilaga 1

Förslag till
Lag om tilläggsbelopp till basbeloppet vid beräkning av
pensionsförmåner m.m.

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Vid utbetalning av en förmån som avses i denna lag skall storleken av
förmånen beräknas på grundval av det basbelopp som har fastställts enligt 1
kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring, ökat med ett tilläggsbelopp
på 400 kronor.

2 § Följande förmåner skall beräknas på det sätt som anges i 1 §

1. folkpension i form av ålderspension, förtidspension, sjukbidrag, änkepension,
barnpension, barntillägg, handikappersättning och vårdbidrag, inbegripet
merkostnadsdel, enligt 6-9 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring,

2. allmän tilläggspension i form av ålderspension, förtidspension, sjukbidrag,
änkepension och barnpension enligt 12—14 kap. lagen om allmän försäkring,

3. pensionstillskott enligt lagen (1969:205) om pensionstillskott,

4. hustrutillägg enligt lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt
bostadstillägg till folkpension,

5. delpension enligt lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring,

6. livränta enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring,

7. livränta enligt lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd,

8. ersättning enligt lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän,

9. livränta som avses i lagen (1977:268) om uppräkning av yrkesskadelivräntor
m.m. och lagen (1977:269) om uppräkning av statliga yrkesskadelivräntor
m.m.,

10. bidragsförskott enligt lagen (1964:143) om bidragsförskott,

11. förlängt bidragsförskott enligt lagen (1984:1095) om förlängt bidragsförskott
för studerande,

12. särskilt bidrag enligt lagen (1984:1096) om särskilt bidrag till vissa
adoptivbarn.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1987 och tillämpas första gången vid
beräkning av förmåner som avses i 2 § 1-9 för juli 1987 och vid beräkning av
förmåner som avses i 2 § 10-12 för augusti 1987.

I propositionen framlagt

SfU 1986/87:10

Bilaga 1

Förslag till
Lag om ändring i lagen (1962:392) om hustrutillägg och
kommunalt bostadstillägg till folkpension

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1962:392) om hustrutillägg och
kommunalt bostadstillägg till folkpension1

dels att 7 § skall upphöra att gälla,
dels att 2 och 8 §§ skall ha följande

Nuvarande lydelse

Kommunalt bostadstillägg
skall, där kommun sä beslutat, utgå
till den, som åtnjuter folkpension i
form av ålderspension, förtidspension
eller änkepension och är mantalsskriven
inom kommunen, eller
till där mantalsskriven hustru som
åtnjuter hustrutillägg.

Kommunalt bostadstillägg utgår
enligt de grunder kommunen bestämmer.
Avvikelse från vad i 4 och
5 §§ stadgas må dock icke äga rum,
och för rätt till kommunalt bostadstillägg
må ej fordras viss tids bosättning
inom kommunen eller uppställas
annat därmed jämförligt villkor.
Regeringen eller, efter regeringens
bemyndigande, riksförsäkringsverket
beslutar om grunder för beräkning
av bostadskostnaderna i ärende
enligt denna lag. Regeringen äger
meddela föreskrifter angående det
högsta belopp som må utgå i kommunalt
bostadstillägg för pensionsberättigad,
som är bosatt i ålderdomshem
eller därmed likställt hem.

lydelse.

Föreslagen lydelse
§2

Kommun skall utge kommunalt
bostadstillägg till den, som
åtnjuter folkpension i form av ålderspension,
förtidspension eller änkepension
och är mantalsskriven
inom kommunen, eller till där mantalsskriven
hustru som åtnjuter hustrutillägg.

Kommunalt bostadstillägg utgår
enligt de grunder kommunen bestämmer,
dock lägst med belopp som
beräknat per månad svarar mot den
del av den månatliga bostadskostnad,
som enligt föreskrifter som regeringen
meddelar med stöd av 14 §
andra stycket skall täckas av bostadstillägg
för att statsbidrag skall lämnas.
Avvikelse från vad i 4 och 5 §§
stadgas må dock icke äga rum, och
för rätt till kommunalt bostadstillägg
må ej fordras viss tids bosättning
inom kommunen eller uppställas annat
därmed jämförligt villkor. Regeringen
eller, efter regeringens bemyndigande
, riksförsäkringsverket
beslutar om grunder för beräkning
av bostadskostnaderna i ärende enligt
denna lag. Regeringen äger
meddela föreskrifter angående det
högsta belopp som må utgå i kommunalt
bostadstillägg för pensionsberättigad,
som är bosatt i ålderdomshem
eller därmed likställt hem.

1 Lagen omtryckt 1976:1014.

2 Senaste lydelse 1977:371.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Om kommuns beslut rörande kommunalt bostadstillägg skola riksförsäkringsverket
och den allmänna försäkringskassa, inom vars verksamhetsområde
kommunen är belägen, ofördröjligen underrättas.

8 §

Den som åtnjuter hustrutillägg eller kommunalt bostadstillägg är skyldig
att, om hans eller hans makes ekonomiska förhållanden väsentligt förbättrats,
utan oskäligt dröjsmål göra anmälan härom till den allmänna försäkringskassa,
inom vars verksamhetsområde han senast blivit mantalsskriven.
Enahanda skyldighet åligger honom, om han åtnjuter kommunalt bostadstillägg
och mantalsskrives i annan kommun än förut, så ock om han ingår
äktenskap eller om hans äktenskap upplöses genom makens död eller annorledes.
Är den som åtnjuter tillägget omyndig åvilar anmälningsskyldigheten
förmyndaren. Uppbäres förmånen av myndighet eller av annan person än
den pensionsberättigade eller dennes förmyndare, är jämväl sådan myndighet
eller person anmälningsskyldig.

Underlätes anmälan som avses i
första stycket utan giltigt skäl, må,
där underlåtenheten inverkat pä rätten
till eller beloppet av hustrutillägg
eller kommunalt bostadstillägg, sådan
förmån indragas såsom stadgas i
7 § första stycket.

Denna lag träder i kraft, i fråga om 7 och 8 §§ den 1 juli 1987, och i övrigt
den 1 januari 1988.

SfU 1986/87:10

Bilaga 1

Utskottets

Förslag till
Lag om beräkning av extra avdrag för folkpensionärer vid 1988
års taxering

Härigenom föreskrivs att beräkningen av avdrag enligt punkt 2 av
anvisningarna till 50 § kommunalskattelagen (1928:370) samt av deklarationspliktsgränsen
enligt 22 § 3 mom. taxeringslagen (1956:623) vid 1988 års
taxering skall ske med utgångspunkt i basbeloppet enligt lagen (1962:381) om
allmän försäkring ökat med 400 kronor såvitt avser månaderna
juli—december 1987.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1987 och gäller till utgången av år 1988.
Lagen tillämpas dock även därefter i fråga om avdrag vid 1988 års taxering.

SfU 1986/87:10

Bilaga 2

Innehållsförteckning SfU 1986/87:10

Sammanfattning 1

Folkpensionerm. m. (punkt 1) 2

Motioner 2

Utskottet 5

Inledning 5

Särskilda insatser för pensionärer 6

Ansökan om ålderspension 8

Pensionsåldern m.m 9

Pensionstillskott vid undantagande från ATP 11

Pensionspoäng och poängår 12

Efterlevandepensionering 14

Övriga yrkanden om pensionsfrågor 15

Anslagsfrågor 16

Hemställan 17

Bidrag till kommunala bostadstillägg till folkpension (punkt 2) 18

Motioner 18

Utskottet 19

Hemställan 21

Barnpensioner (punkt 3) 21

Reservationer

punkt 1 22

1. Särskilda insatser för pensionärer (m) 22

2. Särskilda insatser för pensionärer (fp) 23

3. Särskilda insatser för pensionärer (c) 23

4. Särskilda insatser för pensionärer (vpk) 24

5. Pensionstillskott vid undantagande från ATP (m, c) 25

6. Pensionstillskott vid undantagande från ATP (fp) 25

7. Giftorätt till ATP-poängm. m. (m) 26

8. Giftorätt till ATP-poäng m.m. (fp) 26

9. Beträffande retroaktiv ATP-poäng för vård av barn (c) 27

10. Beträffande utnyttjande av ATP-poäng för vård av barn (fp, c)... 28

11. Efterlevandepensioneringen (m) 28

12. Inkomstprövning av änkepension (m, fp, c) 29

13. Medelsanvisningen (m) 29

14. Medelsanvisningen (m, fp) 29

15. Medelsanvisningen (c) 30

16. Medelsanvisningen (vpk) 30

17. Ändrat socialavgiftsuttag och överföring av delpensionsmedel (c) 30

punkt 2 31

18. Ändrade regler för KBT (c) 31

19. KBT till undantagandepensionärer (m, fp, c) 31

Särskilt yttrande 32

Marginaleffekter för pensionärer som tillfälligt återgår i tjänst 31

Bilaga 1 Lagförslag 33 37

Bilaga 2 Lagförslag 36