Socialutskottets betänkande
1986/87:35

om statsbidrag till barnomsorgen

(prop. 1986/87:117) 1986/87:35

I betänkandet behandlas proposition 1986/87:117 om nytt statsbidragssystem
för barnomsorgen jämte de motioner som väckts med anledning av propositionen.
I anslutning härtill behandlas även 48 motionsyrkanden väckta under
den allmänna motionstiden 1987.

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker i betänkandet propositionens förslag till nytt statsbidragssystem
för barnomsorgen, men gör i anslutning härtill preciseringar av
statsbidragsreglerna på vissa punkter. Med anledning av olika motionsförslag
(s, m, c, vpk) föreslår sålunda utskottet att riksdagen ger regeringen till
känna vad utskottet anfört om statsbidragets beräkning, ökat stöd till
nattöppna daghem, fördelningen av bidrag till alternativ barnomsorg,
fortbildning för personalen, statsbidrag till viss periodiskt anordnad barnomsorg,
barnomsorgstaxorna, rätten till barnomsorg vid arbetslöshet samt om
undersökning av föräldrarnas behov av barnvårdare vid barns sjukdom.

Utskottets borgerliga ledamöter reserverar sig gemensamt till förmån för
bifall till yrkanden i en gemensam m-fp-c-motion om avslag på propositionens
förslag och med begäran att regeringen utarbetar förslag till nytt
bidragssystem på grundval av vad som anförs i motionen.

Ett stort antal motionsyrkanden (s, m, fp, c, vpk) om bl. a. ändringar av
nuvarande statsbidragssystem och om innehållet i barnomsorgen avstyrks.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning för bidrag till
kommunal barnomsorg.

Utskottet tillstyrker vidare regeringens förslag till riktlinjer för mål och
organisation för fritidshemsverksamheten. Utskottets borgerliga ledamöter
reserverar sig gemensamt till förmån för en m-fp-c-motion, i vilken förslaget
till pedagogiskt program för fritidshemmen avstyrks och där familjedaghemmens
roll i skolbarnsomsorgen betonas.

Till betänkandet har fogats 32 reservationer från samtliga partier samt två
särskilda yttranden.

Proposition 1986/87:117

I proposition 1986/87:117 om statsbidragssystem för barnomsorgen har
regeringen (socialdepartementet) föreslagit riksdagen

1. att godkänna de riktlinjer beträffande mål och organisation av fritidshemsverksamheten
som redovisats i propositionen,

1 Riksdagen 1986/87.12 sami Nr35

2. att godkänna de riktlinjer för statsbidrag till daghem, fritidshem,
kommunala familjedaghem, deltidsgrupper, öppen förskola och nattöppna
daghem samt till barnomsorg inom svenska kyrkan som angivits i propositionen,

3. att till Bidrag till kommunal barnomsorg för budgetåret 1987/88 under
femte huvudtiteln (anslaget Fl) anvisa ett förslagsanslag av 9 140 000 000 kr.

De nya statsbidragsreglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 1988.

Motioner

Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1987

1 motion 1986/87:So602 av Ann-Cathrine Haglund (m) och förste vice talman
Ingegerd Troedsson (m) hemställs att riksdagen ger regeringen till känna

1. att benämningen förskola endast bör användas för en skolförberedande
förskola,

2. att diskrimineringen av deltidsförskolan i statsbidragshänseende skall
upphöra,

3. att deltidsförskolan bör utvecklas till en skolförberedande förskola,

4. att skolan bör vara huvudman för en sådan förskola,

5. att skolöverstyrelsen bör utforma det pedagogiska programmet,

6. att den skolförberedande träningen på daghemmen skall ha samma
inriktning och huvudman som den skolförberedande förskolan,

7. att enskilda skolförberedande förskolor skall uppmuntras.

I motion 1986/87:So604 av Roland Sundgren m. fl. (s) hemställs att riksdagen
hos regeringen begär att en översyn av statsbidragsbestämmelserna sker för
barnomsorgen så att de bättre anpassas till det nya arbetslivsmönstret.

I motion 1986/87:So605 av förste vice talman Ingegerd Troedsson m. fl. (m)
hemställs att riksdagen beslutar att deltidsförskolor och daghem som drivs av
församlingar inom svenska kyrkan skall få motsvarande statsbidrag som om
de drevs av en borgerlig kommun.

I motion 1986/87:So608 av Ulla Tillander (c) och Rosa Östh (c) hemställs att
riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad som i
motionen anförts om att statsbidrag bör utgå till barnomsorg i svenska
kyrkans regi.

I motion 1986/87:So609 av Olof Johansson m. fl. (c) hemställs, såvitt här är i
fråga (yrkande 3), att riksdagen hos regeringen begär förslag om förenklade
regler för barnomsorgens statsbidrag och ett rättvisare system i enlighet med
vad som anförts i motionen.

Övriga yrkanden i motionen behandlas i betänkandet SoU 1986/87:34.

I motion 1986/87:So610 av Carl Bildt m. fl. (m) hemställs, såvitt här är i fråga
(yrkandena 2—9),

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att enskilda
förskolor skall ges rätt att föras in i de kommunala barnomsorgsplanerna,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till nya statsbidragsregler för
barnomsorgen med samma statsbidragsrätt för enskilda förskolor som för

SoU 1986/87:35

2

kommunala och som även i övrigt uppfyller i motionen anförda krav,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att deltidsförskolor
och daghem som drivs av församlingar inom svenska kyrkan skall få
motsvarande statsbidrag som andra alternativa deltidsförskoior och daghem,
vilka är berättigade till statsbidrag,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om en översyn av socialtjänstlagen med syfte att alternativ
barnomsorg skall garanteras ett kommunalt stöd likvärdigt motsvarande stöd
till kommunal barnomsorg,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att skolstyrelsen
skall ansvara för den verksamhet i förskolan under året närmast före
skolstarten som förbereder barnen för lågstadiet samt att skolöverstyrelsen
bör utforma det pedagogiska programmet för denna skolförberedande
verksamhet,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om vikten av att det pedagogiska programmet för förskolan
bygger på och syftar till att hos barnen inpränta den respekt för medmänniskors
självbestämmande, lika värde och integritet samt för alla de demokratiska
principer i övrigt som vilar på västerländsk kristen grund,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att barnen i
förskolan inte får utsättas för ensidiga värderingar eller för annan verksamhet
som uppenbart riskerar strida mot föräldrarnas inställning i känsliga och
väsentliga frågor,

9. att riksdagen hos regeringen begär en genomgripande undersökning av
hälsoförhållandena i barnomsorgen samt av orsakerna till den höga personalomsättningen
vid vissa daghem.

Övriga yrkanden i motionen behandlas i betänkandet SoU 1986/87:34.

I motion 1986/87:So611 av Ingegerd Anderlund (s) och Anita Johansson (s)
hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om barn vårdarnas betydelse i barnomsorgsverksamheten,

2. att riksdagen som sin mening uttalar att behovet av barnvårdarverksamheten
mäts på samma sätt som övrig barnomsorg i de efterfrågeundersökningar
som görs årligen i kommunerna.

I motion 1986/87:So614 av Alf Svensson (c) hemställs att riksdagen beslutar
att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om
dagbarnvårdares rätt till kommunal barnomsorg på samma grunder som
övriga förvärvsarbetande.

I motion 1986/87:So615 av Alf Svensson (c) hemställs, såvitt här är i fråga
(yrkandena 1 och 6),

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att förskolans
pedagogiska verksamhet skall förankras i kristna grundvärderingar,

6. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett startbidrag till
förskolor med annan huvudman än kommunen.

Yrkande 2 behandlas i betänkandet SoU 1986/87:36, yrkandena 3-5 i
betänkandet SoU 1986/87:34.

SoU 1986/87:35

3

I motion 1986/87:So616 av Bo Södersten (s) och Hans-Erik Andersson (s)
hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om gällande bidragsregler för försöksverksamhet med alternativa
kommunala daghem,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utvecklingsarbete med alternativa kommunala daghem inom
barnomsorgen.

I motion 1986/87:So619 av Ingegerd Anderlund m.fl. (s) hemställs att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om villkoren för och fördelningen av statsbidrag till alternativa
barnomsorgsförmer.

I motion 1986/87:So620 av Gunnar Björk i Gävle (c) och Gunnel Jonäng (c)
hemställs att riksdagen begär att regeringen utformar ett statsbidragssystem
för barnomsorgen så att nuvarande orättvisor upphör.

I motion 1986/87:So621 av Ulla Tillander (c) och Rosa Östh (c) hemställs att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts beträffande behovet av att familjedaghemmen får det stöd och
erkännande från centralt håll som deras viktiga uppgift i barnomsorgen
förtjänat.

I motion 1986/87:So622 av Rosa Östh (c) och Ulla Tillander (c) hemställs att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om behovet av att erfarenheter om alternativ barnomsorg sammanställs
och att information därom ges till kommunerna.

I motion 1986/87:So623 av Lars Werner m.fl. (vpk) hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till lag som garanterar alla
barns rätt till plats i daghem och fritidshem t. o. m. 12 års ålder att snarast
föreläggas riksdagen, och att därvid beaktas vad i motionen sägs om
inriktningen mot kollektiv kommunal barnomsorg,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att målsättningen
för samhällets utbyggnad av daghem och fritidshem bör vara 50000 nya
platser under budgetåret 1987/88,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att för kommunerna
bindande kvalitetsnormer för barnomsorgen bör utarbetas och fastställas
innebärande

a) att ytnormen återinförs och fastställs till 9—9,5 m2 per plats,

b) att gruppstorleken fastställs till högst 10 barn i åldern 0,5-3 år, till 15 barn
i åldrarna 3-7 år och 7-12 år och 12—15 barn i s. k. utvidgad syskongrupp,

c) att personaltätheten fastställs till 0,40 i åldersgruppen 0,5—3 år, 0,20 i
åldersgruppen 3—7 år och 0,17 i åldersgruppen 7 år och uppåt,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag innebärande att regler för
allmän behörighet för personal med arbete i barngrupp inom barnomsorgen
införs,

5. att som en följd av yrkande 4 riksdagen hos regeringen begär åtgärder
för att bereda redan anställd personal inom utbildningsyrket som saknar

SoU 1986/87:35

4

formell behörighet möjlighet att med bevarad lön erhålla sådan behörighet,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att personalen
inom barnomsorgen genom kommunernas försorg bör beredas möjlighet till
fort- och vidareutbildning på 30 timmar per år och anställd.

I motion 1986/87:So624 av Eva Johansson m. fl. (s) hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen angetts om behovet
av åtgärder på barnomsorgsområdet.

1 motion 1986/87:So627 av Karl Boo (c) hemställs att riksdagen hos
regeringen begär förslag om en rättvisare statsbidragsgivning till barnomsorg.

I motion 1986/87:So628 av Anita Johansson (s) hemställs att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen angetts om rätt till
barnomsorg vid arbetslöshet.

I motion 1986/87:So629 av Rune Rydén m.fl. (m, fp, c) hemställs att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att medel bör anslås för
kommunalt utvecklingsarbete med alternativa daghem i Lunds kommun,

I motion 1986/87:So630 av Lars De Geer (fp) hemställs att riksdagen hos
regeringen begär en sådan ändring av gällande bestämmelser för statsbidrag
till handikappade barns vistelse i särskilda förskolor att även restiden till
dessa skolor får inräknas i skoltiden för barn bosatta långt från förskolan i
fråga.

I motion 1986/87:So632 av Ulf Adelsohn m. fl. (m) hemställs, såvitt här är i
fråga (yrkande 2), att riksdagen hos regeringen begär förslag till nya
statsbidragsregler för barnomsorgen med samma statsbidragsrätt för enskild
barnomsorg som för kommunal och som även i övrigt uppfyller de i motionen
framförda kraven.

Motivering till motionen finns i motion 1986/87:A463.

Yrkande 1 behandlas i betänkandet SoU 1986/87:34.

I motion 1986/87:So633 av Anna Wohlin-Andersson (c) och Marianne
Karlsson (c) hemställs att riksdagen beslutar att stödet till barnomsorgen
utformas så att det utgår lika till alla barn oberoende av bostadsort och
barnomsorgsform.

Motivering till motionen finns i motion 1986/87:A466.

I motion 1986/87:So634 av Gunilla André (c) och Bengt Kindbom (c)
hemställs, såvitt här är i fråga (yrkande 2), att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad som i motionen anförts om statsbidragsregler för
barnomsorgen.

Motivering till motionen finns i motion 1986/87:Ub680.

Yrkande 1 behandlas i betänkandet SoU 1986/87:34.

I motion 1986/87:So636 av Lars Leijonborg (fp) hemställs att riksdagen hos
regeringen begär förslag till ändringar i statsbidragsreglerna så att det blir
möjligt med privata daghem.

Motivering till motionen finns i motion 1986/87 :Fi509.

SoU 1986/87:35

5

I motion 1986/87:So639 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) hemställs, såvitt här
är i fråga (yrkandena 2 och 3),

2. att riksdagen — i avvaktan på förslag från regeringen — beslutar att
riktlinjerna för nuvarande statsbidrag till barnomsorgen ändras så att
bidragen utgår med samma belopp och på i övrigt lika villkor oavsett om
förskolan drivs i kommunal eller enskild regi,

3. att riksdagen beslutar att statsbidrag skall utgå även till förskolor som
drivs av församlingar inom svenska kyrkan.

Yrkande 1 behandlas i betänkandet SoU 1986/87:34.

I motion 1986/87:Sk386 av Alf Svensson (c) hemställs, såvitt här i fråga
(yrkande 12), att riksdagen beslutar att höja den barnomsorgsavgift som
arbetsgivarna erlägger med 0,5 procentenheter för att finansiera införande av
vårdlön i enlighet med vad som anförts i motion 1986/87:So615.

Motioner väckta med anledning av proposition 1986/87:117

I motion 1986/87:Sol37 av förste vice talman Ingegerd Troedsson (m)
hemställs

1. att riksdagen beslutar att daghem öppna 5-8 timmar om dagen erhåller
ett statsbidrag motsvarande 65 % av statsbidraget för heltidsöppna daghem,

2. att riksdagen beslutar att statsbidraget till daghem resp. fritidshem skall
utgå med ett belopp per barn i stället för per grupp.

I motion 1986/87:Sol38 av Alf Svensson (c) hemställs

1. att riksdagen avslår regeringens förslag till nya statsbidragsbestämmelser
för barnomsorgen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om statsbidrag till barnomsorgen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om nattöppna daghem,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om bidrag till s. k. alternativ barnomsorg.

I motion 1986/87: So 139 av Sylvia Pettersson (s) hemställs att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen angetts om särskild
fördelning av statsbidrag till statsbidragsberättigad, icke kommunal barnomsorg,

I motion 1986/87:Sol40 av Margareta Persson (s) hemställs att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet
av statsbidrag till barnomsorg som anordnas under viss del av året på grund
av föräldrarnas säsongsbundna arbetsuppgifter.

I motion 1986/87:Sol41 av Lars Werner m.fl. (vpk) hemställs

1. att riksdagen beslutar avslå proposition 1986/87:117 om nytt statsbidragssystem
för barnomsorgen,

2. att riksdagen beslutar om ett statsbidragssystem för dag- och fritidshem i
enlighet med vad som anförs i motionen,

3. att riksdagen beslutar införa ett anordningsbidrag för dag- och fritidshem
i enlighet med vad som anförs i motionen,

SoU 1986/87:35

6

4. att riksdagen hos regeringen begär utarbetande av förslag angående
extra förstärkningsresurser inom barnomsorgen att utgå till bostadsområden
med svåra sociala problem,

5. att riksdagen uttalar sig för en höjning av barnomsorgsavgiften till
2,90%,

6. att riksdagen hos regeringen begär initiativ till att göra upp avvecklingsplaner
för familjedaghemmen i takt med att dag- och fritidshem byggs ut,

7. att riksdagen, om inte motionens förslag till statsbidragssystem vinner
gehör, beslutar att statsbidrag för barn i familjedaghem med tillsynstid under
4 timmar per dag skall vara 3500 kr.,

8. att riksdagen hos regeringen begär initiativ till att utarbeta enhetliga
normer för barnomsorgsavgifter enligt vad som anförs i motionen.

I motion 1986/87:Sol42 av Göte Jonsson m. fl. (m, fp, c) hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan
anförts om fritidshemsverksamheten,

2. att riksdagen avslår förslaget om nya riktlinjer för statsbidragen,

3. att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till ett nytt statsbidragssystem,
baserat på de riktlinjer som utvecklas i motionen.

I motion 1986/87:Sol43 av Hans-Eric Andersson (s) hemställs att riksdagen
avslår proposition 1986/87:117 om nytt statsbidragssystem för barnomsorgen.

I motion 1986/87:Sol44 av Eva Johansson m. fl. (s) hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen angetts om
utformningen av statsbidragen till barnomsorgen.

I motion 1986/87:Sol45 av Olle Westberg (s) hemställs att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet av
ett mera kostnadsanpassat bidrag till nattöppna daghem.

I motion 1986/87:Sol46 av Inga-Britt Johansson m.fl. (s) hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om uppföljning, avdelningsbidrag, riktade åtgärder och
tider för öppethållande,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om behovet av särbestämmelser för tillsynen av barn till
flyktingar och asylsökande.

I motion 1986/87:Sol47 av Birthe Sörestedt m. fl. (s) hemställs att riksdagen
hos regeringen begär att de i motionen anförda synpunkterna på villkoren för
erhållande av fullt statsbidrag för daghemsverksamhet beaktas vid utformningen
av bidragsföreskrifterna.

I motion 1986/87:Sol48 av Ing-Marie Hansson (s) hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna behovet av viss justering med
hänsyn till effekterna för kommuner med utbyggd barnomsorg med huvudsakligen
heldagsomsorg.

SoU 1986/87:35

7

Utskottet

SoU 1986/87:35

Allmän bakgrund

Hosten 1983 antog riksdagen det nuvarande statsbidragssystemet för barnomsorgen,
vilket trädde i kraft den 1 januari 1984 (prop. 1983/84:9, SoU 12,
rskr. 43). Systemet innebar en övergång från bidrag per plats till bidrag per
barn och var bl. a. avsett att främja ett förbättrat resursutnyttjande i
kommunerna och att begränsa den automatiska ökningen av statsbidragen
utan att de pedagogiska och sociala målen åsidosattes (se vidare nedan).

Riksdagen beslutade den 4 december 1985 om principerna för att
förverkliga en rätt för alla barn att delta i kommunal barnomsorgsverksamhet
från ett och ett halvt års ålder till dess de börjar skolan (prop.
1984/85:209, SoU 1985/86:5, rskr. 27).

För barn vars vårdnadshavare förvärvsarbetar eller studerar skall rätten
avse plats i kommunalt daghem, föräldrakooperativ eller familjedaghem.
För barn som är i familjedaghem eller vars föräldrar är hemarbetande skall
rätten gälla deltagande i öppen förskola eller plats i deltidsgrupp. Den
angivna målsättningen skall främjas genom en planmässig utbyggnad som
innebär att barnomsorgen för alla barn inom åldersgruppen är fullt utbyggd
senast år 1991.

För att underlätta utbyggnaden har riksdagen beslutat om vissa höjningar
av statsbidragen inom det bidragssystem riksdagen beslutade om hösten
1983. Vidare har införts statsbidrag för deltidsgruppernas verksamhet.
Statsbidrag för kommunal barnomsorg utgår från den 1 januari 1986 enligt
förordningen (1983:993) om statsbidrag till kommunal barnomsorg (ändrad
senast 1985:971) för inskrivna barn i följande omsorgsformer och med
följande belopp.

Daghem

Inskrivna minst 7 tim./dag
Inskrivna mellan 4 och 7 tim./dag

Fritidshem

Familjedaghem
Inskrivna minst 7 tim./dag
Inskrivna mindre än 7 tim./dag

Bidrag per barn
kr.

22000

12500

7000

16500

7500

Vidare lämnas statsbidrag med 30 000 kr. per år för varje kommunalt anställd
helårsarbetare som är direkt sysselsatt i barngrupp i daghem, fritidshem,
öppen förskola och deltidsgrupp.

För barn med behov av särskilt stöd lämnas statsbidrag med 7 500 kr. per år
för varje tiotal barn som är inskrivna i kommunens daghem eller fritidshem.

Statsbidrag till alternativa barnomsorgsformer lämnas till kommunen med
hänsyn till antalet inskrivna barn och anställda i sådan verksamhet.
Statsbidrag lämnas inte till barnomsorgsverksamhet som bedrivs i vinstsyfte.

Inom ramen för statsbidraget till barnomsorgen avsätts årligen 25 milj. kr.
för lokalt utvecklings- och förnyelsearbete. Dessa medel fördelas efter beslut
av regeringen.

Bidragssystemet finansieras genom en socialavgift. Avgiften är 2,2% av
avgiftsunderlaget.

Socialstyrelsen har i mars 1987 utkommit med ett pedagogiskt program för
förskolan (Allmänna råd från socialstyrelsen 1987:3). Programmet följs nu
upp i kommunerna som utarbetar kommunala riktlinjer för den pedagogiska
verksamheten.

Propositionens förslag till nytt statsbidragssystem

När det nuvarande statsbidragssystemet för barnomsorgen infördes var
avsikten att dess effekter skulle utvärderas fortlöpande. Regeringen gav den
21 november 1985 riksrevisionsverket (RRV) i uppdrag att i samråd med
socialstyrelsen analysera kostnadsutvecklingen inom barnomsorgen. Uppdraget
har redovisats i juni 1986 i rapporten Statsbidraget till barnomsorgen
- En analys av kostnadsutvecklingen (Dnr 1985:1014). Analysen visar att de
faktiska kostnaderna för statsbidraget till barnomsorgen under år 1984 blev
877 milj. kr. högre än beräknat. Av denna kostnadsökning beror ca 271 milj.
kr. på att ett större antal barn än beräknat skrevs in i de olika verksamhetsformerna.
Ca 454 milj. kr. av kostnadsökningen hänför sig till en kraftig ökning
av andelen heltidsbarn i daghem och ca 152 milj. kr. till att statsbidrag
lämnades för ett större antal årsarbetare än beräknat.

Föredragande statsrådet Bengt Lindqvist konstaterar i propositionen att
det gällande statsbidragssystemet med ett heltidsbidrag för barn inskrivna
mer än sju timmar och ett lägre bidrag för barn inskrivna mellan fyra och sju
timmar inte har fungerat på det sätt som avsågs med riksdagsbeslutet. RRV
hade i sin rapport pekat på möjligheten att införa ett enhetligt bidrag per
inskrivet barn. Statsrådet Lindqvist säger sig ha noga övervägt den möjligheten,
men funnit att kopplingen mellan statsbidraget och ett enskilt barn kan
leda till nya avgränsningsproblem, bl. a. med hänsyn till de varierande
vistelsetiderna. I propositionen föreslås i stället att bidraget till daghem,
fritidshem och deltidsgrupper lämnas med en enhetlig summa för varje
femtontal barn som är inskrivna. Avdelnings-/enhetsbidraget föreslås för
daghem utgöra 445 000 kr., för fritidshem 170 000 kr. och för deltidsgrupper
30000 kr. För öppna förskolor föreslås bidrag lämnas med 30000 kr. per
enhet. I propositionen framhålls att avsikten inte är att delningstalet 15 skall
uppfattas som en norm för gruppstorlek (s. 11). Vidare bör som inskrivna
barn i daghem endast medräknas de barn som skrivits in i institutioner som är
öppna minst 8 timmar varje vardag under hela året.

Statsrådet Lindqvist anser att bidragssystemet för familjedaghem har
fungerat tillfredsställande (prop. s. 13). Bidraget till familjedaghem föreslås
därför lämnas enligt nuvarande regler.

Ett nytt bidrag med 100000 kr. föreslås till daghem som är öppna på
natten. Enligt propositionen tvingas framför allt ensamstående föräldrar
med kvälls- och nattarbete att ofta ordna barnomsorgen genom olika
tillfälliga lösningar. Detta anser statsrådet Lindqvist inte tillfredsställande.

SoU 1986/87:35

9

Kontinuitet och trygghet är givetvis lika viktigt för dessa barn som för alla
andra, heter det i propositionen (s. 14).

I det föreslagna avdelnings-/enhetsbidraget har inberäknats medel för
insatser för barn med behov av särskilt stöd med 15 000 kr. Årsarbetarbidraget
föreslås inräknas i schablonbidraget. I statsbidraget för daghem har
vidare inberäknats ett belopp av 30000 kr. för fortbildningsinsatser för
personalen. Hälften av detta belopp uppges vara avsett för personalen i
daghem, medan resterande 15 000 kr. är avsedda för fortbildningsinsatser för
personalen i familjedaghem, deltidsgrupper och öppna förskolor.

Av det föreslagna bidraget till fritidshem avses 15000 kr. för särskilda
insatser för barn med behov av särskilt stöd och 10 000 kr. för fortbildningsinsatser
för personalen. Utöver bidraget på 170000 kr. till fritidshemmen
föreslås ett schablonbelopp av 25 000 kr. per år för viss öppen fritidsverksamhet
för barn under 13 år.

Några särskilda regler om statsbidrag för barnomsorg i svenska kyrkans
regi bör enligt propositionen (s. 14) inte införas. Däremot erinras om att det
inte finns något hinder för enskilda medlemmar inom en församling
tillhörande svenska kyrkan att bilda en föräldraförening eller annan ideell
förening med uppgift att driva daghem eller fritidshem med en speciell
inriktning. Statsbidrag kan därvid lämnas på samma villkor som för annan
alternativ barnomsorg.

När det gäller kostnaderna för omläggningen av statsbidragsreglerna
anförs i propositionen att de olika delarna av barnomsorgen kommer att
tillföras belopp som i allt väsentligt motsvarar vad som skulle utgå vid
nuvarande statsbidragsregler. Det är emellertid enligt propositionen ofrånkomligt
att förändringar av bidragssystemen medför effekter som är fördelaktiga
för vissa kommuner och ofördelaktiga för andra. Statsrådet Lindqvist
föreslår därför, i enlighet med vad som skedde vid den förra statsbidragsöversynen,
att de kommuner som år 1988 vid en jämförelse mellan tillämpningen
av nu gällande och det föreslagna bidragssystemet kommer att få en
sammanlagd minskning av statsbidragen för barnomsorg som överstiger 10
ören per skattekrona får en kompensation härför. På motsvarande sätt
föreslås att en ökning av statsbidraget innehålls till den del ökningen
överstiger 10 ören per skattekrona.

Utbetalningsreglerna föreslås bli oförändrade.

I motionerna 1986/87:Sol38 av Alf Svensson (c) yrkande I, 1986187:Sol41
av Lars Werner m. fl. <vpk) yrkande 1 delvis, 1986187:Sol42 av Göte Jonsson
m.fl. (m, fp, c) yrkande 2 och I986/87:Sol43 av Hans-Eric Andersson (s)
delvis, har — delvis med olika motiveringar — yrkats avslag på propositionens
förslag till nytt statsbidragssystem för barnomsorgen.

Motionären i motion Sol38 (c) anser att det föreslagna systemet har
förtjänster jämfört med det gällande, men att det inte medger någon valfrihet
för föräldrarna. Motionärerna i motion Sol41 (vpk) anser inte att de
föreslagna reglerna är utformade så att de gynnar både en kraftig kvantitativ
utbyggnad och en kvalitativ sådan, ett krav som motionärerna ställer på
statsbidragen. I den borgerliga trepartimotionen, Sol42 (m, fp, c), påpekas
bl. a. att diskrimineringen av de enskilda alternativen i statsbidragshänseende
består enligt det föreslagna systemet. Motionärerna finner denna brist

SoU 1986/87:35

10

vara så avgörande att en reform av statsbidragssystemet bör anstå till dess
den har eliminerats. Motionären i motion Sol43 (s) anser att den föreslagna
omläggningen av bidragen kommer att i första hand drabba kommuner som
satsat på en utbyggnad av heldagsomsorgen. I dessa kommuner uppstår en
mycket allvarlig risk för att barnomsorgen inte kan byggas ut på det sätt
riksdagen beslutat.

Utskottet anser att RRV:s analys visar att det nuvarande statsbidragssystemet
med ett heltidsbidrag för barn inskrivna mer än sju timmar och ett lägre
bidrag för barn mellan fyra och sju timmar inte har fungerat på det sätt som
avsågs med riksdagens beslut. RRV har bl. a. konstaterat att en betydande
del av förklaringen till att kostnaderna ökat oförutsett ligger i att kommunerna
anpassat sig till de nya statsbidragsreglerna och bl. a. kraftigt ökat andelen
heltidsbarn i daghem.

Propositionens förslag om en övergång till avdelnings-/enhetsbidrag
innebär att skälen för en sådan regelanpassning försvinner. De nya reglerna
innebär dessutom en förenkling jämfört med det nuvarande bidragssystemet.
Utskottet anser alltså att propositionens förslag till riktlinjer kan läggas till
grund för beslut av riksdagen och avstyrker därmed motionerna Sol38 (c)
yrkande 1, Sol41 (vpk) yrkande 1, delvis, Sol42 (m, fp, c) yrkande 2 och
Sol43 (s), delvis, vari yrkats avslag på propositionen i här aktuell del. Till den
närmare utformningen av det nya statsbidragssystemet återkommer utskottet
i det följande.

I flera motioner har framställts yrkanden om justeringar och modifieringar
av det i propositionen föreslagna statsbidragssystemet. Utskottet behandlar
dessa yrkanden i det följande under särskilda avsnitt.

Modifieringar av propositionens förslag till statsbidragssystem

Statsbidragets beräkning

I motionerna Sol37 av förste vice talman Ingegerd Troedsson (m), yrkande 2
och SoI46 av Inga-Britt Johansson m.fl. (s), yrkande I i motsvarande del
hemställs att det föreslagna statsbidraget utgår per barn i stället för per grupp
om 15.

Skälen för att utge ett schablonbidrag per femtontal barn i stället för per
enskilt barn har utvecklats i propositionen (s. 11). Om bidraget kopplas till
ett enskilt barn kan detta leda till avgränsningsproblem, bl. a. med hänsyn till
de varierande vistelsetiderna. Utskottet ställer sig därför bakom propositionens
förslag om ett avdelnings-/enhetsbidrag.

Avdelningsbidraget bör som föreslås i propositionen beräknas med hjälp
av delningstalet 15. Utskottet vill tillägga att om antalet inskrivna barn inte
skulle vara jämnt delbart med 15, bör för det överskjutande antalet barn utgå
ett häremot svarande proportionerat bidrag.

När det gäller beräkningen av bidrag till föräldrakooperativ och annan
alternativ barnomsorg bör tilläggas följande. Statsbidraget lämnas till
kommunen, som har att i sin tur fördela bidrag till olika daghem och
fritidshem. De delar av statsbidraget som avser insatser för barn med behov
av särskilt stöd resp. fortbildningsinsatser för personalen fördelas enligt

SoU 1986/87:35

11

särskilda regler som utskottet återkommer till i det följande (s. 13). I övrigt
bör emellertid gälla att om ett föräldrakooperativ eller ett alternativt daghem
har fler eller färre inskrivna barn än 15, bidraget till verksamheten
proportioneras med hänsyn till det faktiska antalet inskrivna barn.

Vad utskottet nu anfört om beräkningen av statsbidraget bör med
anledning av propositionen samt motionerna Sol37 (m) yrkande 2 och Sol46
(s) yrkande 1 delvis ges regeringen till känna.

Utskottet vill slutligen i likhet med propositionen understryka att delningstalet
15 endast är en schablon för att beräkna statsbidraget och inte skall
uppfattas som en norm för avdelningarnas storlek. Gruppernas faktiska
storlek måste bestämmas med hänsyn till barnens ålder och behov, tillgång
till personal, lokalernas utformning etc.

Statsbidraget till nattöppna daghem

I propositionen föreslås som ovan nämnts att ett särskilt bidrag lämnas för
varje nattöppen avdelning i daghem. Motionären i motion Sol38 (c)
motsätter sig detta (yrkande 3). I motion Sol45 av Olle Westberg (s) anförs att
bidraget till nattöppna daghem bör ökas betydligt, vilket bör ske genom en
omfördelning inom befintlig ram. I motion Sol41 (vpk) hävdas - utan
särskilt yrkande - att det föreslagna bidraget i realiteten innebär en
försämring i förhållande till nuläget. I motion Sol44 av Eva Johansson m.fl.
(s) anförs att statsbidraget bör stimulera utbyggnaden av barnomsorg
nattetid utan att låsas till just en organisatorisk lösning (yrkandet delvis).

Utskottet gör den bedömningen att ett borttagande av årsarbetarbidraget i
vissa situationer kan leda till en minskad kompensation för de merkostnader
som följer av ett förlängt öppethållande. Det särskilda bidraget till nattöppna
daghem bör därför höjas till 150000 kr. per avdelning. Såsom påpekas i
motion Sol45 (s) bör detta kunna ske genom en omfördelning av det statliga
stödet inom befintlig ram. Vad utskottet här anfört om en höjning av
statsbidraget till nattöppna daghem bör riksdagen med anledning av
propositionen yrkande 2 i motsvarande del samt motion Sol45 som sin
mening ge regeringen till känna.

Det sagda innebär att utskottet avstyrker motion Sol38 (c) yrkande 3.

Kommunerna har full frihet att organisera barnomsorgen nattetid på det
sätt som är lämpligast med utgångspunkt i de lokala förhållandena. Den mest
kostnadskrävande nattomsorgen är emellertid de nattöppna daghemmen.
Något skäl att införa ett särskilt bidrag för andra barnomsorgsformer nattetid
anser utskottet därför inte föreligga. Även motion Sol44 (s) (yrkandet
delvis) avstyrks därför.

Öppettider i daghem

I motion Sol37 (m) yrkande 1 föreslås att statsbidrag skall utgå även för
daghem som är öppna endast 5-8 timmar om dagen. Liknande synpunkter
anförs i motion Sol46 (s) yrkande 1 delvis, där en möjlighet till dispens från
8-timmarsgränsen förordas. Motsatt ståndpunkt har motionärerna i motionerna
Sol44 (s) delvis och Sol47 (s) delvis, där en höjning av tidsgränsen
förordas.

SoU 1986/87:35

12

I propositionen anförs (s. 11) att det är behoven av omsorg som skall vara
vägledande för öppethållandetiden i daghemmen. Den minimigräns för
öppethållande som angivits får enligt propositionen inte tas till intäkt för att
begränsa öppethållandetiderna så att behoven av heldagsomsorg inte kan
tillgodoses. Statsrådet Lindqvist anför att han kommer att följa denna fråga
med stor uppmärksamhet.

Utskottet vill understryka dessa propositionens uttalanden. Att en minimigräns
anges i detta sammanhang innebär självfallet inte att öppethållandetiderna
generellt kan begränsas på detta sätt. Det faktiska behovet av
heldagsomsorg måste kunna tillgodoses. Även för föräldrar med tidiga eller
sena arbetstider är det viktigt att det finns längre öppethållande inom
barnomsorgen.

Ansvaret för organisationen av barnomsorgen åvilar resp. kommun.
Utskottet delar emellertid propositionens uppfattning att det som villkor för
statsbidrag bör gälla en undre gräns för öppethållandet. Denna bör
bestämmas så att tillsynsbehovet för barn till föräldrar som arbetar 6 timmar
per dag skall kunna tillgodoses.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet samtliga här angivna
motioner.

Fördelning av bidrag till alternativ barnomsorg

I motion Sol39 av Sylvia Pettersson (s) begärs ett tillkännagivande till
regeringen av vad som i motionen angetts om särskild fördelning av
statsbidrag till statsbidragsberättigad, icke kommunal barnomsorg.

Enligt propositionens förslag ingår som nämnts i schablonbidraget även
medel för barn i behov av särskilt stöd och medel för personalens
fortbildning. Utskottet delar uppfattningen i motion Sol39 (s) att beträffande
föräldrakooperativ och annan alternativ barnomsorgsverksamhet kommunen
bör förmedla de delar av statsbidraget som utgör medel för barn i
behov av särskilt stöd först när behov finns och åtgärder satts in samt för
personalens fortbildning när sådan anordnas. Vad utskottet här anfört om
särskild fördelning av statsbidraget till bidragsberättigad icke kommunal
barnomsorg bör riksdagen med anledning av motion Sol39 (s) som sin
mening ge regeringen till känna.

Effekter för utbyggd heldagsomsorg

I motion Sol48 av Ing-Marie Hansson (s) begärs en justering av propositionens
förslag med hänsyn till att kommuner med utbyggd heldagsomsorg
kommer att förlora ekonomiskt på omläggningen av bidragsreglerna.
Statsrådet Lindqvist anför i propositionen (s. 16) att han vid utformningen av
det nya statsbidragssystemet eftersträvat ett system som övergångsvis inte
väsentligt förändrar fördelningen av statsbidrag mellan enskilda kommuner.
Det är emellertid ofrånkomligt att förändringar av bidragssystemen medför
effekter som är fördelaktiga för vissa kommuner och ofördelaktiga för andra,
heter det i propositionen. Statsrådet Lindqvist föreslår därför, i enlighet med
vad som skedde vid den förra statsbidragsöversynen, att de kommuner som
år 1988 vid en jämförelse mellan tillämpningen av nu gällande och det

SoU 1986/87:35

13

föreslagna bidragssystemet kommer att få en sammanlagd minskning av
statsbidragen för barnomsorg som överstiger 10 ören per skattekrona får en
kompensation härför. På motsvarande sätt bör, enligt propositionen, en
ökning av statsbidraget innehållas till den del ökningen överstiger 10 öre per
skattekrona.

De kommuner som riskerar att övergångsvis förlora ekonomiskt genom de
nya bidragsreglerna kommer således att kompenseras härför. Utskottet
avstyrker med hänvisning härtill motion Sol48 (s).

Fortbildning

I propositionen förordar regeringen som ovan nämnts (s. 8) att 30000 kr. av
avdelningsbidraget för daghem används för fortbildningsinsatser för personalen
i daghem, familjedaghem, deltidsgrupper och öppna förskolor. I
motion Sol41 (vpk) förespråkas att dessa medel i stället fördelas på de olika
verksamhetsformerna, dock utan att något yrkande härom framförs. I
motion So623 (vpk) föreslås att riksdagen uttalar att personalen inom
barnomsorgen genom kommunens försorg bör beredas möjlighet till fortoch
vidareutbildning motsvarande 30 timmar per år och anställd (yrkande 6).

Utskottet delar uppfattningen i motion Sol41 att medlen bör fördelas på
de olika verksamhetsformerna med hänsyn till att verksamheterna är så olika
fördelade i kommunerna och med tanke på de stora behov som finns, inte
minst för personal på daghem och fritidshem. Av bidraget per avdelning bör
således 15000 kr. användas för fortbildningsinsatser för daghemspersonal,
5000 kr. för personal i deltidsgrupper/öppna förskolan och 10000 kr. för
familjedaghem beräknat efter varje femtontal inskrivna barn. För fritidshem
bör i enlighet med propositionens förslag 10000 kr. av avdelningsbidraget
användas för fortbildningsinsatser. Detta tillgodoser även syftet med motion
So623 (vpk) i här aktuell del.

Vad utskottet anfört om fördelningen av medlen för fortbildningsinsatser
bör riksdagen med anledning av propositionen samt motion So623 (vpk)
yrkande 6 som sin mening ge regeringen till känna.

Sociala problemområden

I motion Sol41 (vpk) föreslås att riksdagen hos regeringen begär utarbetande
av förslag till extra förstärkningsresurser inom barnomsorgen att utgå till
bostadsområden med svåra sociala problem (yrkande 4).

I motion Sol44 (s) anförs bl. a. att statsbidraget bör ta hänsyn till olika
kommuners struktur när det gäller bl. a. invandrartäthet och barnens behov
av särskilt stöd (yrkandet delvis).

Bidraget till den kommunala barnomsorgen är schabloniserat utifrån de
faktiska, genomsnittliga kostnaderna. Inom denna ram har medel beräknats
till barn med behov av särskilt stöd. I propositionen föreslås en uppräkning
av detta bidrag. Bidraget är tänkt att användas t. ex. i de delar av
barnomsorgen där inslaget av handikappade barn eller invandrarbarn är
särskilt stort eller där det föreligger en social problematik i bostadsområdet.

Utskottet delar uppfattningen i vpk-motionen att det är viktigt att
uppmärksamma att barngruppernas storlek och personalsammansättningen

SoU 1986/87:35

14

kan behöva variera beroende på bl. a. den sociala strukturen i bostadsområdena.
Utskottet delar således de framförda synpunkterna vad gäller den
sociala strukturens inverkan på arbetet i barnomsorgen. Enligt utskottets
uppfattning är det emellertid kommunerna själva som är bäst lämpade att
göra dessa avvägningar. Med hänvisning härtill avstyrks motion Sol41 (vpk)
yrkande 4.

När det gäller de synpunkter som anförs i motion Sol44 (s) i här aktuell del
vill utskottet erinra om att det bidrag som beräknas för barn med behov av
särskilt stöd skall utgå efter en schablon och kompensera kommunerna för
insatser av mycket varierande slag. Utskottet kan inte tillstyrka att man i
stället för att använda schablonmetoden skulle gå in i prövning av resp.
kommuns behov av särskilda insatser. De skillnader i struktur som finns
mellan olika kommuner får beaktas inom ramen för skatteutjämningssystemet.
Motionsyrkandet avstyrks alltså såvitt nu är i fråga.

Om statsbidrag till barnomsorg särskilt för invandrar- och flyktingbarn har
utskottet uttalat sig senare i detta betänkande, se s. 27.

Riktade åtgärder

I motion Sol46 (s) anförs bl. a. att propositionens förslag om ”öronmärkta”
resurser för fortbildning och till barn med särskilda behov strider mot
synsättet att kommunerna själva bäst avgör hur resurserna skall utnyttjas
(yrkandet delvis).

Utskottet har i föregående avsnitt uttalat sin mening om fördelningen av
statsbidraget till fortbildning och om medlen till barn med behov av särskilt
stöd. Motionen (s) avstyrks med hänvisning till det anförda.

Statsbidrag till barnomsorg i svenska kyrkans regi

Enligt propositionen (s. 14) bör några särskilda regler om statsbidrag för
barnomsorg i svenska kyrkans regi inte införas. I propositionen yrkande 2
hemställs att riksdagen godkänner de riktlinjer som angetts för bl. a.
barnomsorg inom svenska kyrkan.

I flera motioner begärs en ändring av det förhållandet att det i dag inte
utgår några statsbidrag till svenska kyrkans verksamhet för förskolebarn.

I motion So605 av Ingegerd Troedsson m.fl. (m) hemställs att riksdagen
beslutar att deltidsförskolor och daghem som drivs av församlingar inom
svenska kyrkan skall få motsvarande statsbidrag som om de drevs av en
borgerlig kommun. I motion S06O8 av Vila Tillander (c) och Rosa Östh (c)
begärs att regeringen ges till känna vad som i motionen anförts om att
statsbidrag bör utgå till barnomsorg i svenska kyrkans regi. Motionärerna
anser det vara självklart att svenska kyrkans församlingar bör jämställas med
andra trossamfunds församlingar när det gäller möjligheten att få statsbidrag
till barnomsorgsverksamhet. I motion So610 (m) begärs ett tillkännagivande
med innehållet att deltidsförskolor och daghem som drivs av församlingar
inom svenska kyrkan skall få motsvarande statsbidrag som andra alternativa
deltidsförskolor och daghem, vilka är berättigade till statsbidrag (yrkande 4).
I motion So639 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) hemställs att riksdagen

SoU 1986/87:35

15

beslutar att statsbidrag skall utgå även till förskolor som drivs av församlingar
inom svenska kyrkan (yrkande 3).

Ansvaret för att bedriva barnomsorg i form av daghem, familjedaghem,
fritidshem, öppna förskolor och deltidsgrupper åvilar enligt socialtjänstlagen
kommunen. Verksamheten skall bedrivas utifrån de mål som anges i
socialtj änstlagens inledningsparagraf.

Svenska kyrkans församlingar har enligt lagen (1982:1052) om församlingar
och kyrkliga samfälligheter rätt att själva vårda sina angelägenheter. Till
dessa hör att främja kristen verksamhet bland barn och ungdom. Det är
också mycket vanligt att församlingarna bedriver verksamhet för t. ex.
förskolebarn. Dessa verksamheter förekommer under flera olika beteckningar,
t. ex. kyrkans barntimmar, kyrkans förskola eller kyrkans öppna
förskola. Dessa verksamheter kan i många fall i sin tidsmässiga omfattning
jämföras med primärkommunernas verksamhet i öppna förskolor eller
deltidsgrupper. I några enstaka fall bedriver också svenska kyrkans församlingar
eller kyrkliga samfälligheter daghem vars verksamhet tidsmässigt
motsvarar den som förekommer vid daghem som drivs av primärkommuner.
Kyrkomötet har i skrivelse (1986:13) till regeringen den 30 augusti 1986
hemställt om sådana regeländringar att svenska kyrkan jämställs med andra
trossamfund och med kommuner när det gäller rätten att erhålla statsbidrag
för sin barnomsorgsverksamhet.

I dag utgår statsbidrag till daghem och fritidshem som drivs av en
sammanslutning av föräldrar som gemensamt tar ansvaret för omsorgen om
sina egna eller varandras barn eller en sammanslutning som erbjuder en
speciell form av pedagogik, har anknytning till en ideell organisation eller har
andra liknande ideella grunder. Detta innebär bl. a. att frikyrkliga trossamfund
kan bedriva daghems- och fritidshemsverksamhet med statligt stöd.
Verksamheten får dock inte drivas i vinstsyfte. Dessutom måste daghemmet
eller fritidshemmet genom beslut av kommunfullmäktige finnas upptaget i
kommunernas barnomsorgsplan.

Svenska kyrkans församlingar är jämställda med primärkommuner med
egen beskattningsrätt. Det är vanligt att en församling bedriver verksamhet
bland barn och ungdomar. Den fråga som aktualiseras i propositionen är om
statsbidrag skall utgå till svenska kyrkans församlingar för en verksamhet
som motsvarar den som den borgerliga kommunen enligt en särskild
lagstiftning är ålagd. Statsrådet Lindqvist anför såvitt nu är i fråga (prop. s.
15) att kyrkans roll när det gäller verksamheter av detta slag enligt hans
mening är av så stor principiell betydelse att ställning därtill bör tas i ett större
sammanhang. I avvaktan därpå är han inte beredd att förorda särskilda regler
om statsbidrag för barnomsorg i svenska kyrkans regi.

Det påpekas dock i propositionen att det inte finns något hinder för
enskilda medlemmar inom en församling tillhörande svenska kyrkan att bilda
en föräldraförening eller annan ideell förening med uppgift att driva daghem
eller fritidshem med en speciell inriktning. Statsbidrag kan därvid lämnas på
samma villkor i övrigt som för kommuner och frikyrkliga trossamfund.

Utskottet är med hänvisning härtill och till vad i övrigt anförts i
propositionen inte berett att förorda särskilda regler om statsbidrag för
barnomsorg i svenska kyrkans regi. Med tillstyrkande av propositionen

SoU 1986/87:35

16

yrkande 2 i motsvarande del avstyrker utskottet motionerna So605 (m),
S06O8 (c), S06IO (m) yrkande 4 och So639 (fp) yrkande 3.

Utvärdering av de nya reglerna m. m.

Utskottet vill slutligen erinra om nödvändigheten av att regeringen fortlöpande
låter utvärdera de föreslagna statsbidragsreglernas effekter på barnomsorgens
utformning. Vad utskottet här uttalat tillgodoser kraven på
uppföljning och utvärdering i motionerna Sol44 (s), delvis och Sol46 (s)
yrkande 1, delvis. De nu nämnda motionerna avstyrks således i här aktuella
delar.

Sammanfattningsvis tillstyrker utskottet i propositionen angivna riktlinjer
för statsbidrag till barnomsorgen med de tillägg och klargöranden som
utskottet ovan angivit.

Förslag till nya statsbidragsregler för barnomsorgen

Statsbidragssystemet

I ett flertal motioner läggs från skilda utgångspunkter fram förslag till
annorlunda utformade statsbidragssystem.

I motion 1986/87:So609 av Olof Johansson m.fl. (c) begärs förslag om
förenklade regler för barnomsorgens statsbidrag och ett rättvisare system i
enlighet med vad som anförts i motionen (yrkande 3). Enligt motionärerna
bör bidraget läggas om och utgå som procent av bruttokostnaden för
daghem, fritidshem, familjedaghem, föräldraledd barnomsorg, öppen förskola,
deltidsförskola m. m. Föräldradrivna och kooperativa daghem samt
förskolor i privat regi skall vara berättigade till statsbidrag på samma villkor
som gäller för andra daghemsformer.

I motion 1986l87:So610 av Carl Bildt m.fl. (m) begärs förslag till nya
statsbidragsregler för barnomsorgen med samma statsbidragsrätt för enskilda
förskolor som för kommunala och som även i övrigt uppfyller i motionen
anförda krav (yrkande 3). Motionärerna, som anser att statsbidragen skall
vara neutrala i förhållande till omsorgsform och huvudman, anför bl. a. att
kommunal förskole- eller skolbarnsomsorg inte får gynnas på bekostnad av
enskilda alternativ eller familjedaghem, att deltidsförskolan skall berättiga
till motsvarande statsbidrag som heltidsförskolan, att lång daghemsvistelse
inte får medföra ett oproportionerligt stort statsbidrag jämfört med kortare
vistelsetider samt att statsbidragen också skall ge utrymme för införande av
en vårdnadsersättning från den 1 januari 1988. Dessutom bör det av
statsbidragsbestämmelserna klart framgå att kommunerna inte får diskriminera
alternativ verksamhet till förmån för egen verksamhet. I motionen yrkas
vidare att enskilda förskolor skall ges rätt att föras in i de kommunala
barnomsorgsplanerna (yrkande 2) och att socialtjänstlagen skall ses över i
syfte att alternativ barnomsorg skall garanteras ett kommunalt stöd likvärdigt
motsvarande stöd till kommunal barnomsorg (yrkande 5).

I motion 1986187:So620 av Gunnar Björk i Gävle (c) och Gunnel Jonäng (c)
föreslås att riksdagen begär att regeringen utformar ett statsbidragssystem

SoU 1986/87:35

17

2 Riksdagen 1986187. 12 sami. Nr35

för barnomsorgen så att nuvarande orättvisor upphör. Enligt motionärerna
betalade arbetsgivarna i Gävleborgs län in 30,9 milj. kr. mer i barnomsorgsavgift
än vad kommunerna fick tillbaka i statsbidrag till barnomsorgen.
Motionärerna menar att skälet härtill är att statsbidraget i dag är så
konstruerat att orter som starkt byggt ut sin barnomsorg får högre statsbidrag.
Som exempel härpå nämns att i Stockholms kommun utgick år 1985
statsbidrag till barnomsorgen med 24700 kr. per barn under 7 år, medan
kommunerna Söderhamn och Nordanstig fick 6800 kr. resp. 8000 kr. per
barn.

I motion 1986l87:So627 begär Karl Boo (c) förslag om en rättvisare
statsbidragsgivning till barnomsorg. Motionären anser att statsbidragen till
olika verksamheter bör utgå lika till olika delar av landet och rättvist
människor och familjer emellan. Fördelat per barn i åldrarna 2—6 år utgår
statsbidraget till barnomsorgen i AB-län med 27 300 kr. och i Dalarna med
12100 kr. per barn. Motionären finner detta oacceptabelt ur rättvisesynpunkt.

I motion 1986/87:So632 av Ulf Adelsohn m.fl. (m) hemställs, med
hänvisning till vad som anförts i motion 1986/87:A463, att riksdagen begär
förslag till nya statsbidragsregler för barnomsorgen med samma statsbidragsrätt
för enskild barnomsorg som för kommunal och som även i övrigt
uppfyller de i motionen framförda kraven (yrkande 2). Motionärerna anför
bl. a. att statsbidraget bör utgå per barn och att Stockholms kommun bör ges
fria möjligheter att pröva alternativa driftsformer inom barnomsorgen. För
dessa skall likvärdiga statsbidrag utgå.

I motion 1986/87:So633 av Anna Wohlin-Andersson (c) och Marianne
Karlsson (c) hemställs - med hänvisning till vad som anförts i motion
1986/87:A466 - att riksdagen beslutar att stödet till barnomsorgen utformas
så att det utgår lika till alla barn oberoende av bostadsort och barnomsorgsform.
Enligt motionärerna är det i Östergötlands län endast Norrköpings
kommun som får mer i statsbidrag till barnomsorgen än vad som betalats in i
barnomsorgsavgift. Detta anser motionärerna bevisa att stödet till barnomsorgen
är mycket orättvist utformat.

I motion 1986/87:So636 av Lars Leijonborg (fp), yrkas, med hänvisning till
vad som anförs i motion 1986/87:Fi509, att riksdagen skall begära förslag till
ändringar i statsbidragsreglerna så att det blir möjligt med privata daghem. I
den senare motionen, som handlar om att effektivisera och utveckla den
offentliga sektorn, anförs bl. a. att t. ex. institutioner inom barnomsorg
lämpar sig utmärkt för entreprenad, samt att statsbidragsregler som diskriminerar
privat verksamhet, t. ex. Lex Pysslingen, bör avskaffas.

I motion 1986l87:So639 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) yrkas att riksdagen
— i avvaktan på förslag från regeringen — beslutar att riktlinjerna för
nuvarande statsbidrag till barnomsorgen ändras så att bidragen utgår med
samma belopp och på i övrigt lika villkor oavsett om förskolan drivs i
kommunal eller enskild regi (yrkande 2). Motionärerna anför bl. a. att de
förändringar i statsbidragssystemet som genomfördes 1985 innebar ett litet
steg i rätt riktning, men att systemet fortfarande inte är neutralt.

I motion 1986l87:Sol38 av Alf Svensson (c) yrkas att regeringen ges till
känna vad som i motionen anförts om statsbidrag till barnomsorgen (yrkande

SoU 1986/87:35

18

2). Motionärens förslag till barnomsorgsstöd innebär följande. Om vårdlön
införs enligt motionärens förslag kan statsbidragen till kommunerna utgå och
i stället omvandlas till vårdlön direkt till föräldrarna. Kommunerna kompenseras
genom att barnomsorgsavgifterna kan höjas med en summa motsvarande
vårdlönen. Barnomsorgsavgiften föreslås bli avdragsgill upp till vårdlönebeloppet.
Detta system skulle, enligt motionären, ge föräldrarna en reell
möjlighet att välja mellan kommunalt daghem, familjedaghem och barnomsorg
i daghem drivna av kooperativa, kyrkliga eller andra ideella föreningar.
Vidare skulle de föräldrar som själva vill vårda och fostra sina barn få den
möjligheten. Motionären vill vidare ha ett tillkännagivande till regeringen
med innehåll att de alternativa förskolor som finns med i kommunens
barnomsorgsplan skall vara berättigade till ett kommunalt stöd som motsvarar
kommunens nettokostnader för de kommunala förskolorna (yrkande 4). I
motion 1986187:Sk386 yrkar samme motionär att riksdagen beslutar att höja
den barnomsorgsavgift som arbetsgivarna erlägger med 0,5 procentenheter
för att finansiera införande av vårdlön enligt motionärens förslag (yrkande
12).

I motion 1986/87:Sol41 (vpk) hemställs att riksdagen beslutar om ett
statsbidragssystem för dag- och fritidshem i enlighet med vad som anförs i
motionen (yrkande 2). Enligt motionärernas mening skall statsbidragen till
barnomsorgen vara utformade så att de gynnar både en kraftig kvantitativ
utbyggnad och en kvalitativ sådan. Motionärerna föreslår därför dels ett
driftsbidrag som skall utgå med 75 % av de faktiska driftkostnaderna och på
så sätt täcka personalkostnaderna, dels ett anordningsbidrag (se vidare
nedan). För att finansiera den nödvändiga utbyggnaden och driftkostnaderna
föreslås en höjning av barnomsorgsavgiften från nuvarande 2,2% till
2,9% av löneunderlaget (yrkande 5).

I motion 1986l87:So602 av Ann-Cathrine Haglund (m) och förste vice
talman Ingegerd Troedsson (m) hemställs att regeringen ges till känna att
diskrimineringen av deltidsförskolan skall upphöra (yrkande 2). Härmed
torde åsyftas det förhållandet att något barnrelaterat statsbidrag inte utgår
till de deltidsgrupper som bedrivs i form av tretimmarsverksamhet och att
statsbidrag endast utgår för kommunalt anställd personal.

I motion 1986187.Sol42 (m, fp, c), slutligen, hemställs att riksdagen hos
regeringen anhåller om förslag till ett nytt statsbidragssystem baserat på de
riktlinjer som utvecklats i motionen (yrkande 3). Vägledande principer vid
utarbetandet av ett förslag till nytt system bör enligt motionärerna vara att
statsbidraget skall vara neutralt gentemot alla omsorgsformer oavsett
huvudman samt administrativt lätthanterligt. Familjedaghemmen och deltidsförskolan
får inte diskrimineras. Statsbidragssystemet bör inte ensidigt
gynna långa vistelsetider. Vidare bör kommunerna vara skyldiga att i
barnomsorgsplanerna uppta alla alternativa omsorgsformer som uppfyller de
kvalitetskrav som alltid måste ställas.

Utskottet har flera gånger tidigare, senast i maj 1986, haft att ta ställning
till motioner med olika förslag till principiellt annorlunda utformat statsbidragssystem
för barnomsorgen. Flera av motionerna har haft samma innehåll
som en del av dem som nu är aktuella (se bl. a. SoU 1985/86:5 s. 16—18 och
SoU 1985/86:30 s. 7—11) och har avstyrkts av utskottet, bl. a. med hänvisning

SoU 1986/87:35

19

till att effekterna av det nya statsbidragssystemet ännu inte utvärderats.

Utskottet har i det föregående tillstyrkt propositionens förslag till riktlinjer
för statsbidrag till barnomsorgen och ser därför inget skäl att nu begära
förslag om ett helt nytt statsbidragssystem. De förslag som lagts fram i den
borgerliga trepartimotionen och i övriga nu aktuella motioner har dessutom
flera nackdelar.

Förslagen innebär en inte närmare analyserad omfördelning av bidrag
genom att bidrag föreslås utgå till alla omsorgsformer oavsett huvudman.
Förslagen är också ofullständiga genom att de inte preciserar efter vilka
grunder bidrag skall utgå och hur man skall få kontroll över kostnadsutvecklingen.
Enligt vissa borgerliga förslag skall bidrag vidare utgå till vinstdrivande
verksamhet. Detta kan utskottet inte acceptera eftersom det innebär risk
för segregation av barnomsorgen och för att oseriösa företag lockas att
etablera sig. Utskottet anser dessutom att kommunen såsom ansvarig för
organisationen och planeringen av barnomsorgen själv måste få avgöra vilka
alternativa verksamheter som bör tas upp i kommunens barnomsorgsplan
(jfr följande avsnitt).

Utskottet avstyrker med hänvisning härtill motionerna Sol38 (c) yrkandena
2 och 4, Sol42 (m, fp. c) yrkande 3, So602 (m) yrkande 2, So609 (c)
yrkande 3, SoölO (m) yrkandena 2, 3 och 5. So620 (c), So627 (c), So632 (m)
yrkande 2, So633 (c), So636 (fp) samt So639 (fp) yrkande 2.

Vad beträffar förslaget i motion Sol41 (vpk) yrkande 2 anser utskottet att
ett driftbidrag med 75 % av de faktiska driftkostnaderna skulle medföra en
sådan höjning av de statliga utgifterna som det i dag saknas statsfinansiella
förutsättningar att genomföra. Frågan om ett procentbidrag får aktualiseras i
ett senare skede. Även detta motionsyrkande avstyrks således.

Den höjning av barnomsorgsavgiften som föreslås i motion Sk386 (c)
yrkande 12 kan utskottet inte biträda. Motionsyrkandet avstyrks.

Även i motion Sol41 (vpk) föreslås en höjning av barnomsorgsavgiften,
detta för att finansiera bl. a. motionärernas förslag om driftbidrag till
barnomsorgen.

Utskottet, som ovan avstyrkt förslaget om driftbidrag, avstyrker motionen
även i nu aktuell del (yrkande 5).

Vissa villkor för statsbidrag till alternativ barnomsorg

I motion 1986187:So619 av Ingegerd Anderlund m.fl. (s) hemställs att
regeringen ges till känna vad som i motionen anförts om villkoren för och
fördelningen av statsbidrag till alternativa barnomsorgsformer. Enligt motionärerna
finns det flera fall där den alternativa barnomsorgsverksamheten
inte uppfyller de krav som finns för motsvarande kommunal verksamhet. De
tar inte emot små barn, inte heller de barn som behöver omsorg på obekväm
tid eller barn med behov av särskilt stöd. De tar inte heller emot barn från den
kommunala kön och de har en taxesättning som utestänger många. Motionärerna
anser att ett differentierat statsbidragssystem skulle kunna motverka
en segregation och bidra till en utbyggnad av barnomsorg för alla barn. I
motion SoI47 (delvis) av Birthe Sörestedt m.fl. (s) framförs liknande
tankegångar. Motionärerna anser att det kan ifrågasättas om målsättningar -

SoU 1986/87:35

20

na vad gäller personaltäthet, personalutbildning, barngruppernas storlek och
det pedagogiska programmet kan uppfyllas i de alternativa barnomsorgsformerna
med den schablonmässiga utformning statsbidragssystemet fått. Mer
preciserade krav på verksamheten bör ställas som villkor för fullt statsbidrag.
Detta bör beaktas vid utformningen av bidragsföreskrifterna.

Utskottet har tidigare givit uttryck för en positiv inställning till föräldrakooperativ
och annan enskild barnomsorgsverksamhet som uppfyller vissa
allmänna krav genom att tillstyrka att statsbidragen till icke vinstdrivna
alternativa barnomsorgsformer utgår med samma bidrag som till motsvarande
kommunala omsorg. Utskottet är emellertid medvetet om den risk för
framväxt av en ojämlik barnomsorg som motionärerna pekat på. En av
förutsättningarna för att statsbidrag skall utgå till enskilda daghem/fritidshem
är att dessa finns upptagna i kommunens barnomsorgsplan. Härigenom
ges kommunerna ett avgörande inflytande över vilka enskilda verksamheter
som skall komma i åtnjutande av bidrag. Detta innebär också att kommunerna
har ett ansvar för att kvaliteten på barnomsorgen i föräldrakooperativ
eller annan alternativ verksamhet inte är sämre än på jämförbar kommunal
verksamhet. Utskottet anser att det härigenom ges en spärr mot att enskilda
daghem/fritidshem som inte fyller kvalitetskraven erhåller statsbidrag och
avstyrker därför motionerna So619 (s) och Sol47 (s) i motsvarande del.
Utskottet vill i sammanhanget även erinra om att utskottet ovan uttalat att de
delar av statsbidraget som utgör medel för fortbildning och för stöd till barn
med särskilda behov inte bör förmedlas till föräldrakooperativ och annan
alternativ barnomsorgsverksamhet innan fortbildning ordnats resp. stödåtgärder
satts in (se s. 11).

Dagbarnvårdares rätt att räkna in egna förskolebarn i underlaget för
anställningen sorn dagbarnvårdare

I motion So614 begär Alf Svensson (c) att regeringen ges till känna vad som i
motionen anförts om dagbarnvårdares rätt till kommunal barnomsorg på
samma grunder som övriga förvärvsarbetande. Enligt motionären är dagbarnvårdarna
i praktiken den enda yrkesgrupp som inte kan få barnomsorg
för sina egna barn. I och med att kommunerna infört vårdtak på 140-160
vårdtimmar per vecka är de dagbarnvårdare som också är föräldrar till barn i
förskoleåldern allvarligt diskriminerade, eftersom deras möjlighet att utöva
sitt yrke reduceras med anledning av de egna barnen. För att undanröja
denna orättvisa måste enligt motionären även dagbarnvårdarnas förskolebarn
erbjudas barntillsyn. Alla praktiska skäl talar för att detta bör ske i det
egna hemmet.

Vid behandlingen av en motion i samma syfte våren 1986 ansåg utskottet
att mycket talade för att ersättning till dagbarnvårdare för vård av egna barn
borde betraktas som ett förtäckt vårdnadsbidrag (SoU 1985/86:30 s. 23).
Utskottet hänvisade vidare till att regeringsrätten flera gånger fastslagit att
vårdnadsbidrag inte är någon kommunal angelägenhet och att utgivandet av
dem således strider mot lkap. 4§ kommunallagen.

I betänkandet redovisades också att socialstyrelsen i sitt meddelandeblad
om statsbidrag till barnomsorgen, nr 8/86, påpekat att statsbidrag endast får
sökas för dagbarn i kommunalt familjedaghem och att egna barn, som

SoU 1986/87:35

21

samtidigt med dagbarnen vistas i dagbarnvårdarens hem, aldrig får medräknas.

Utskottet anförde avslutningsvis följande.

Utskottet vill slutligen tillägga att det här inte bara är fråga om den
kommunala kompetensen att besluta om arrangemang av angivet slag, utan
även om kommunens möjligheter att uppbära statsbidrag för verksamheten.
Utskottet anser för sin del att dagbarnvårdares tillsyn av egna barn inte kan
jämställas med att kommunen tillhandahåller platser inom barnomsorgen.
Statsbidrag bör sålunda inte utgå till kommunen i här aktuella fall, oavsett
den rättsliga bedömningen. Som framgått av redovisningen ovan delar
socialstyrelsen utskottets inställning härvidlag.

I den nu aktuella propositionen (s. 14) anför statsrådet Lindqvist att han med
kommunalt familjedaghem avser att en dagbarnvårdare är anställd av
kommunen för att i sitt eget hem vårda andra föräldrars barn under 13 år.
Som inskrivna barn medräknas inte dagbarnvårdarens egna barn, heter det i
propositionen.

Utskottet delar den uppfattning som uttrycks i propositionen och avstyrker
således motion So614 (c).

Statsbidrag till barnomsorg på obekväm arbetstid

I motion So604 av Roland Sundgren m.fl. (s) begärs en översyn av
statsbidragsbestämmelserna för barnomsorgen så att de bättre anpassas till
det nya arbetslivsmönstret. Enligt motionärerna ökar arbetet på obekväma
tider. Inom vården har det alltid behövts att anställda arbetar dygnet runt,
påpekar motionärerna, men framför allt inom handeln har borttagandet av
affärstidslagen inneburit ökat öppethållande på kvällar och söndagar. För att
skapa rättvisa när det gäller barnomsorgen och för att alla barn skall få
tillgång till den pedagogiska stimulans som en barnomsorg organiserad av
samhället eller i kooperativ kan ge måste statsbidragsbestämmelserna
anpassas till de förändringar som sker i samhället.

Frågan om den s. k. snedrekryteringen till den kommunala barnomsorgen

— dvs. det förhållandet att LO-gruppernas barn i mindre utsträckning än
andra utnyttjar den kommunala barnomsorgen - och dess samband med
obekväma arbetstider togs upp i proposition 1984/85:209 om förskola för alla
barn. Socialministern anförde där (s. 7).

Jag vill i det här sammanhanget beröra frågan om alla barns och föräldrars
möjligheter att utnyttja den kommunala barnomsorgen. LO har i några
undersökningar konstaterat att deras medlemmar i lägre utsträckning än
tjänstemannagrupperna har sina barn inom barnomsorgen. Särskilt gäller
detta daghemmen. En bidragande faktor är givetvis föräldrarnas arbetstider

— betydligt fler av LO:s medlemmar arbetar på obekväm arbetstid än andra
grupper. Föräldrar som arbetar på tider då daghemmen är stängda erbjuds
huvudsakligen plats inom familjedaghem - i den mån de överhuvudtaget
kan få plats inom kommunal barnomsorg. Försök har också bedrivits med
nattöppna smådaghem. Det bör enligt min mening vara en viktig uppgift för
kommunen att särskilt beakta behovet av omsorg på tider som faller utanför
den ordinarie öppethållandetiden för den kommunala barnomsorgen.

SoU 1986/87:35

22

Utskottet har tidigare understrukit nödvändigheten av att så snart som
möjligt få till stånd kommunal barnomsorg på obekväm arbetstid (se SoU
1976/77:25 s. 17 och SoU 1983/84:12 s. 40).

Riksdagen har vidare hos regeringen begärt en översyn av den sociala
snedrekryteringen av barn till den kommunala barnomsorgen (se SoU
1985/86:30 s. 29). En orsak till skillnaden i olika gruppers utnyttjande av den
kommunala barnomsorgen är sannolikt att den framför allt är tillgänglig för
barn vars föräldrar arbetar på normal dagtid. Enligt vad utskottet erfarit har
regeringen nyligen givit socialstyrelsen i uppdrag att genomföra översynen.
Avsikten med översynen uppges vara att få en bättre bild av behoven av
barnomsorg på tidig morgontid och på kvällstid.

I den nu aktuella propositionen föreslås att ett nytt statsbidrag med 100 000
kr. införs till varje daghemsavdelning som är öppen under hela natten.
Utskottet har i det föregående (s. 10) ställt sig positivt till det extra stödet till
nattöppna daghem och har dessutom föreslagit riksdagen att ge regeringen
till känna att bidraget bör höjas till 150000 kr.

Utskottet vill även hänvisa till vad som ovan (s. 11) anförts beträffande
öppettiderna i daghem.

Frågan om ytterligare översyn av statsbidragsreglerna bör enligt utskottets
mening anstå till dess socialstyrelsen redovisat det angivna uppdraget.

Motion So604 (s) avstyrks med hänvisning till det anförda.

Handikappade barn i förskolor

I motion So630 av Lars De Geer (fp) begärs en sådan ändring av gällande
bestämmelser för statsbidrag till handikappade barns vistelse i särskilda
förskolor att även restiden till dessa skolor får inräknas i skoltiden för barn
bosatta långt från förskolan i fråga. En förutsättning för statsbidrag är enligt
nuvarande bestämmelser att barnet är inskrivet i förskolan minst 4 timmar
per dag. I storstadslänen och i övriga tätbebyggda län föreligger enligt
motionären ingen svårighet att uppfylla detta tidsmått. I glesbygdslänen
däremot måste de handikappade eleverna samlas från ett ofta mycket stort
upptagningsområde. Det är enligt motionären önskvärt att även dessa långt
bort boende elever får möjlighet att bli undervisade i centralt belägna
förskolor för handikappade barn. En möjlighet härtill vore att medge att
även restiden för dessa barn fick inräknas i den minimerade skoltid som varje
barn måste kunna redovisa för att få statsbidrag för barnet i fråga.

De allra flesta handikappade barn är numera integrerade i vanliga
kommunala förskolor. Genom de statsbidragsregler som föreslås i den nu
aktuella propositionen, och som utskottet i det föregående ställt sig bakom,
avskaffas de tidigare hel- och deltidsbidragen. Det enskilda barnets vistelsetider
kommer därmed att sakna betydelse för statsbidragets storlek. Härigenom
kan vistelsetiderna helt anpassas till de handikappade barnens behov.

Motion So630 (fp) är således tillgodosedd och påkallar därmed ingen
åtgärd av riksdagen.

SoU 1986/87:35

23

Statsbidrag till s. k. skördedaghem m. fl.

SoU 1986/87:35

I motion So634 av Gunilla André (c) och Bengt Kindbom (c) begärs — med
hänvisning till vad som anförts i motion Ub680 — att regeringen ges till känna
vad som i den sistnämnda motionen anförts om statsbidragsregler för
barnomsorgen (yrkande 2). Enligt motionärerna har lantbruket, som är en
dominerande näringsgren i Skaraborgs län, vissa tider behov av barntillsyn
som måste tillgodoses, inte minst därför att modern lantbruksdrift innehåller
många olycksrisker. Motionärerna uppger att projekt bedrivits i exempelvis
Tidaholms kommun för att finna nya lösningar där daghems- eller familjedaghemsverksamhet
inte är möjlig och i Skövde kommun med ”skördedagis”
för barn från lantbrukarfamiljer. Enligt motionärernas uppfattning bör
reglerna för statsbidrag till barnomsorgen ändras så att alternativa omsorgsformer
av bl. a. det slag som motionärerna beskrivit blir bidragsberättigade.

I motion Sol40 av Margareta Persson (s) begärs att regeringen ges till
känna vad som i motionen anförts om behovet av statsbidrag till barnomsorg
som anordnas under viss del av året på grund av föräldrarnas säsongsbundna
arbetsuppgifter. I motionen redogörs för en försöksverksamhet med barntillsyn
för lantbrukarbarn som bedrivits med utvecklingsbidrag från socialstyrelsen
och som enligt motionären slagit mycket väl ut.

De berörda kommunerna är beredda att satsa på en fortsatt verksamhet,
men endast under förutsättning att det går att få statsbidrag. Även inom
exempelvis turistnäringen och vissa industrier finns enligt motionären behov
av barnomsorg under kortare perioder eller säsongsvis.

Socialstyrelsen har i meddelandeblad nr 8/86 lämnat föreskrifter för
tillämpningen av bestämmelserna om statsbidrag till den kommunala barnomsorgen.
I samråd med socialdepartementet har i meddelandebladet tagits
in följande föreskrifter för redovisning av barn i daghem för lantbrukarbarn:

I ett fåtal kommuner finns eller planeras daghem för lantbrukarbarn
(jordbruksdaghem/ skördedaghem) med periodiskt öppethållande. För
denna form av verksamhet gäller, att personalkostnaderna skall inkluderas i
den lönesumma för personal i daghem m.m., som redovisas på särskild
blankett. Redovisningen avseende inskrivna barn måste däremot göras i
särskild bilaga. Denna bilaga skall omfatta uppgifter om antal inskrivna barn
i förskoleåldern. Vidare skall här anges under vilken tidsperiod daghemmet
varit i verksamhet och antalet öppethållandedagar per vecka. Till ansökan
skall dessutom fogas redovisning över kostnaderna för verksamheten.
Statsbidraget kommer sedan att regleras med hänsyn till den tid verksamheten
varit öppen samt barnens ålder och dagliga vistelsetider.

Av socialstyrelsens tillämpningsföreskrifter framgår alltså att statsbidrag
utgår till s. k. skördedaghem, trots att bestämmelser härom saknas i
statsbidragsförordningen. Till andra former av barnomsorg som anordnas
under viss tid av året på grund av föräldrarnas säsongsbundna arbetsuppgifter
utgår dock inte statsbidrag.

Enligt 2§ förordningen (1983:943) om statsbidrag till kommunal barnomsorg
(ändrad och omtryckt 1985:971) krävs för statsbidrag att verksamheten
bedrivs fortlöpande.

Utskottet delar uppfattningen att det periodiska barnomsorgsbehov som
kan finnas på grund av säsongsmässiga variationer i föräldrarnas arbete bör

tillgodoses av kommunerna. Bidrag till utveckling av sådan verksamhet kan
lämnas inom ramen för de medel som årligen avsätts för lokalt utvecklingsoch
förnyelsearbete på barnomsorgsområdet. Det är emellertid inte självklart
att statsbidrag skall utgå på samma villkor för sådan periodisk
verksamhet som för kontinuerligt bedriven förskoleverksamhet, vilken
ställer andra krav på fast personal, pedagogiskt innehåll m. m. Socialstyrelsens
tillämpningsföreskrifter innebär vidare att statsbidrag skall utgå för s. k.
skördedaghem men inte för andra former av barnomsorg som ordnas under
viss del av året. Utskottet anser av dessa skäl att regeringen måste överväga
en mera generell lösning på det problem som tagits upp i motionerna och
återkomma till riksdagen med förslag. Vad utskottet nu anfört med
anledning av motionerna So634 (c) yrkande 2 och Sol40 (s) bör ges
regeringen till känna.

Kvalitetsnormer m. m. inom barnomsorgen

I år liksom flera gånger tidigare har vänsterpartiet kommunisterna föreslagit
att det skall utarbetas för kommunerna bindande kvalitetsnormer för
barnomsorgen beträffande ytkrav, gruppstorlek och personaltäthet (motion
1986187:So623 yrkande 3).

Utskottet avstyrkte senast våren 1986 ett motsvarande motionsyrkande
och hänvisade till tidigare i olika sammanhang gjorda uttalanden att
kommunerna vad gäller barnomsorgsverksamheten inte bör bindas av
detaljerade föreskrifter som fastslagits av statsmakterna (SoU 1985/86:30 s.
13). Utskottet underströk emellertid att detta innebar att ett stort ansvar
lades på kommunerna då det gällde kvalitetskraven på barnomsorgen.
Vidare erinrade utskottet om vad som i propositionen om nytt statsbidragssystem
anförts om att borttagandet av vissa statliga regler inte fick leda till en
kvalitativ utarmning av förskolan (prop. 1983/84:9 s. 4).

I proposition 1984/85:209 om förskola för alla barn underströks ytterligare
att det är kommunen som beslutar i frågor av organisatorisk art, t. ex. när det
gäller barngruppernas storlek, personaldimensionering, lokalutformning
m. m. I propositionen framhölls dock att socialstyrelsen även fortsättningsvis
noggrant bör följa utvecklingen i kommunerna i dessa frågor (s. 17).

Utskottet vidhåller sitt tidigare ställningstagande och avstyrker alltså
motion So623 (vpk) såvitt där föreslås att bindande normer beträffande
ytkrav, gruppstorlek och personaltäthet skall fastställas (yrkandena 3 a, b
och c).

1 motion Sol41 (vpk) hemställs - under förutsättning av att vpk:s förslag
till statsbidragssystem inte vinner gehör - att riksdagen beslutar att
statsbidrag för barn i familjedaghem med tillsynstid under 4 timmar per dag
skall vara 3 500 kr. (yrkande 7). Enligt motionärerna bygger kommunerna för
närvarande inte fritidshem, utan lägger i stället ned dem. Orsaken härtill
uppges vara att barn till deltidsarbetande föräldrar hänvisas till familjedaghem,
även om barn och föräldrar önskar fritidshem. Motionärerna anser att
kommunerna härigenom gör en vinst på barnens bekostnad.

Enligt nuvarande bestämmelser är statsbidraget till barn inskrivna i

SoU 1986/87:35

25

familjedaghem mer än 7 timmar per dag 16500 kr. och till barn inskrivna
mindre än 7 timmar per dag 7 500 kr.

I den nu aktuella propositionen anförs att bidragssystemet för familjedaghem
har fungerat tillfredsställande (s. 13). Någon ändring av gällande regler
för familjedaghemmen föreslås därför inte.

Utskottet, som i det föregående avstyrkt vänsterpartiet kommunisternas
förslag till statsbidragssystem för barnomsorgen (se s. 20), anser inte att
statsbidragen till familjedaghemsverksamheten bör begränsas på det sätt
som föreslås i motionen. Utskottet avstyrker således motionen (vpk) även i
här aktuell del (yrkande 7).

Barnomsorg för barn till flyktingar och asylsökande

I motion Sol46 (s) begärs ett tillkännagivande av vad som i motionen anförts
om behovet av särbestämmelser för tillsynen av barn till flyktingar och
asylsökande (yrkande 2). Efter två månaders vistelse i Sverige kan flertalet
flyktingar och asylsökande erbjudas undervisning i svenska för invandrare,
påpekar motionärerna. Undervisningen är i regel 3 timmar per dag. Under
denna tid behöver barnen tillsyn, men med nuvarande regler utgår inga
statsbidrag. Motionärerna anser det angeläget att statsbidrag kan utgå till
denna verksamhet.

Till kommuner som har träffat överenskommelse med invandrarverket om
mottagande av flyktingar och vissa andra utlänningar lämnar invandrarverket
schablonersättningar enligt bestämmelserna i 10—12 §§ i förordningen
(1984:683) om statlig ersättning för mottagande av flyktingar och vissa andra
utlänningar (ändrad senast 1986:1021). För flyktingar som har uppehållstillstånd
när de tas emot i en kommun är schablonersättningen fr. o. m. den 1
januari 1987 fastställd till 13 400 kr. för dem som har fyllt 16 år och 28 000 kr.
för dem som är under 16 år. För asylsökande är ersättningen 6700 kr. resp.
11200 kr. Om en asylsökande beviljas uppehållstillstånd får den mottagande
kommunen ytterligare 11200 kr. för personer som har fyllt 16 år och 21300
kr. för dem som är under 16 år. Utöver schablonersättning får invandrarverket
enligt 13 § lämna särskilda bidrag till kommuner för speciella insatser
eller för att täcka vissa speciella kostnader.

Kommittén (A 1978:07) med uppdrag att göra en översyn av den samlade
svenskundervisningen m. m. för vuxna invandrare, SFI-kommittén, föreslog i
sitt betänkande (SOU 1981:86), Svenskundervisning för vuxna invandrare,
bl. a. att särskild barnomsorg skulle ordnas av kommunerna för barn till de
föräldrar som deltar i svenska för invandrare (sfi) och att ett särskilt
statsbidrag skulle utgå för denna verksamhet.

I proposition 1983/84:199 om svenskundervisning för vuxna invandrare
instämde dåvarande invandrarministern Anita Gradin i att det var önskvärt
att det anordnades barnomsorg i anslutning till grund-sfi, eftersom bristen på
barnomsorg var ett allvarligt studiehinder för många invandrare (prop. s.
33). Invandrarministern ville dock inte förorda en särlösning av det slag som
SFI-kommittén föreslagit. Enligt hennes mening skapade det nuvarande
statsbidragssystemet för barnomsorgen förutsättningar för flexibla lösningar
av barnomsorgen för föräldrar som deltar i grund-sfi. Hon erinrade också om

SoU 1986/87:35

26

att kommunerna enligt socialtjänstlagen skall sörja för att barn som på grund
av föräldrars arbete och studier eller av andra skäl behöver omvårdnad får
det, när behovet inte kan tillgodoses på annat sätt. Många invandrarbarn
behöver av språkliga skäl särskilt stöd och får därför förtur till kommunal
barnomsorg, hette det i propositionen. För invandrare och flyktingar som
deltar i sfi har kommunen således redan nu ett ansvar för att ordna
barnomsorg, påpekade invandrarminstern. När det särskilt gällde barnomsorgen
för flyktingbarn anförde invandrarministern följande:

En stor andel av de nya invandrarna i kommunerna är flyktingar, för vilka
kommunen påtar sig vissa uppgifter mot ersättning från staten enligt det nya
systemet för mottagande av flyktingar. Systemet innebär att kommunerna
ersätts genom ett schablonbidrag som skall motsvara sådana merkostnader
för flyktingmottagandet som inte ersätts genom generella statsbidrag. Som
jag har anfört i propositionen (prop. 1983/84:124 s. 41) om mottagandet av
flyktingar och asylsökande m.m. har kommuner som tar emot flyktingar
många gånger höga extra kostnader för barnomsorg. Hänsyn till detta har
tagits vid fastställande av det angivna schablonbidraget, vilket är högre för
barn än för vuxna flyktingar.

Utskottet delar uppfattningen att det är viktigt att det ordnas barnomsorg för
barnen till flyktingar och asylsökande medan föräldrarna deltar i svenskundervisning.
Den schablonersättning som nu lämnas till kommunerna för
mottagande av flyktingar och asylsökande är emellertid avsedd att täcka
bl. a. kostnader för olika former av social service, t. ex. barnomsorg.
Schablonersättningen är betydligt högre för barn än för vuxna. Utskottet kan
mot denna bakgrund inte biträda motionärernas förslag om ett särskilt
statsbidrag till barnomsorgen för flyktingbarn m. fl. Om någon kommun
måste göra särskilt stora insatser i fråga om barnomsorgen för flyktingar har
vidare invandrarverket möjlighet att lämna särskilt bidrag till kommunen för
detta ändamål inom den medelsram för särskilda bidrag som verket förfogar
över.

Motion Sol46 (s) yrkande 2 avstyrks med hänvisning till det anförda.
Medelsanvisningen

I proposition 1986/87:117 beräknas anslaget till Bidrag till kommunal
barnomsorg för budgetåret 1987/88 uppgå till 9140 milj. kr. med nu gällande
bidragsregler.

Utskottet tillstyrker den av regeringen föreslagna medelsanvisningen och
avstyrker därmed motionerna Sol41 (vpk) yrkande 1 delvis och Sol43 (s)
delvis, vari yrkats avslag på proposition 1986/87:117 i dess helhet.

Utbyggnaden av barnomsorgen m. m.

I motion So623 (vpk) föreslås att riksdagen hos regeringen begär förslag till
lag som garanterar alla barns rätt till plats i daghem och fritidshem t. o. m. 12
års ålder att snarast föreläggas riksdagen och att därvid beaktas vad i
motionen sägs om inriktningen mot kollektiv kommunal barnomsorg (yrkande
1). Motionärerna anser att alla barn t. o. m. 12 års ålder skall ha rätt till

SoU 1986/87:35

27

vistelse i daghem och fritidshem just för att denna barnomsorg är utvecklande
för barnen. En lagreglering av rätten till barnomsorg skulle påskynda
utbyggnaden. Vidare anser motionärerna att resurserna för en utbyggd och
kvalitativt bra barnomsorg skall läggas på daghem och fritidshem. Antalet
familjedaghemsplatser bör minskas och ersättas med platser i daghem och
fritidshem. De kvinnor som nu arbetar som dagmammor bör erbjudas
utbildning för att sedan arbeta i den kollektiva barnomsorgen. Familjedaghem
kan dock vara ett alternativ för vissa barn (allergiker m. fl.jsamt utgöra
en praktisk omsorgsform i glesbygd.

I motion Sol41 (vpk) föreslås att riksdagen hos regeringen begär initiativ
till att göra upp avvecklingsplaner för familjedaghemmen i takt med att dagoch
fritidshem byggs ut (yrkande 6).

En motion (vpk) med motsvarande innehåll som yrkande 1 i den nu
aktuella So623 behandlades av utskottet i anslutning till proposition 1984/
85:209 om förskola för alla barn (SoU 1985/86:5 s. 8-9). I propositionen
hade socialministern uttalat att han hade för avsikt att under utbyggnadsperioden
och senast år 1991 återkomma till regeringen i fråga om lagstiftning för
att garantera alla barn en rätt till barnomsorgsplats. Något formellt förslag till
riksdagen framlades inte i den delen.

Utskottet uppfattade för sin del socialministerns uttalande som en kraftig
markering av den vikt regeringen lägger vid den fortsatta utbyggnaden.
Utskottet sade sig dela den synen. Något skäl för riksdagen att redan vid den
aktuella tidpunkten uttala sig i frågan om behov av eller innehåll i en
eventuell lagstiftning förelåg enligt utskottets mening inte, varför den då
aktuella motionen avstyrktes i motsvarande del.

När det gällde utbyggnadens inriktning hänvisade utskottet till att det i
propositionen anförts att organisationen av den kommunala barnomsorgen
borde vila på kommunerna. Den lokalkännedom som finns i den enskilda
kommunen var enligt propositionen nödvändig för att en flexibel resursfördelning
skulle kunna tillämpas. Utskottet, som delade propositionens
bedömning, var inte berett att tillstyrka riksdagsuttalanden som innebar
styrning av kommunernas resursfördelning och planering av barnomsorgen.
Beträffande familjedaghemmen ville utskottet dessutom framhålla att propositionens
förslag till ändrade statsbidragsregler för öppna förskolor och för
deltidsgrupper skulle komma att innebära ökade möjligheter till pedagogisk
verksamhet för barn i familjedaghem. Motionen avstyrktes således även i
denna del.

En motion (vpk) med samma innehåll behandlades av utskottet även våren
1986. Utskottet avstyrkte motionen med hänvisning till sina uttalanden
tidigare under samma riksmöte (SoU 1985/86:30 s. 12).

Enligt 17 § SoL skall kommunen genom en planmässig utbyggnad av
förskole- och fritidshemsverksamheten sörja för att de barn som på grund av
föräldrarnas förvärvsarbete eller studier eller av andra skäl behöver omvårdnad
får sådan omvårdnad när inte behovet tillgodoses på annat sätt.
Utskottet, som vill erinra om att barns behov av tillsyn och omvårdnad
varierar både med ålder och med individuella egenskaper, anser inte att
riksdagen har anledning att ställa sig bakom uttalanden som innebär att alla
barn upp till tolv år oberoende av behov skall ha lagstadgad rätt till

SoU 1986/87:35

28

heltidsomsorg i daghem och fritidshem. Utskottet avstyrker därför motion
So623 (vpk) såvitt nu är i fråga (yrkande 1 i motsvarande del).

Utskottet anser vidare att föräldrarnas önskemål bör vara styrande när det
gäller utbyggnaden av barnomsorgen. Många föräldrar önskar plats i
familjedaghem för sina barn. Andra föredrar föräldrakooperativ eller annan
alternativ barnomsorg. Ibland är verksamhet under en del av dagen till
fyllest, i andra fall efterfrågas heldagsomsorg.

Om föräldrarna skall kunna välja den omsorgsform för barnen som passar
familjen bäst, måste således en mångfald alternativ kunna erbjudas.
Utskottet kan alltså inte tillstyrka ett uttalande om att utbyggnaden bör ha en
ensidig inriktning mot kollektiv barnomsorg och avstyrker alltså motion
So623 (vpk) yrkande 1, delvis, och motion Sol41 (vpk) yrkande 6.

I motion So623 (vpk) föreslås vidare att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna att målsättningen för samhällets utbyggnad av daghem
och fritidshem bör vara 50000 nya platser under budgetåret 1987/88
(yrkande 2).

Med anledning av en likalydande motion våren 1986 uttalade utskottet att
det ankom på kommunerna att på grundval av SCB:s efterfrågeundersökningar
och förhållandena i den enskilda kommunen bestämma utbyggnadstakten
med målet att barnomsorgen skall vara fullt utbyggd år 1991.
Utskottet avstyrkte därmed motionen (SoU 1986/87:30 s. 12).

Utskottet finner inte skäl att uppställa ett mål av det slag som föreslås i den
nu aktuella vpk-motionen (yrkande 2). Motionsyrkandet avstyrks således.

I motion Sol41 (vpk) föreslås att riksdagen beslutar att införa ett
anordningsbidrag för dag- och fritidshem i enlighet med vad som anförs i
motionen (yrkande 3). Anordningsbidraget skall utgå med 300000 kr. per
nybyggd avdelning i dag- och fritidshem och vara en hjälp för kommunerna
att förverkliga utbyggnadsmålet förskola för alla barn före år 1991.

I syfte att stimulera utbyggnaden av daghem och fritidshem beslutade
riksdagen i december 1985 om ett tillfälligt bidrag till anordnande av daghem
och fritidshem. Bidraget utgick per avdelning i daghem och fritidshem där
byggnadsarbeten hade igångsatts under tiden 1 juli 1985—30 juni 1986 och
slutförts senast den 31 december 1986. Bidrag utgick med 300000 kr. eller,
vid ombyggnad, högst 50% av de faktiska kostnaderna.

Utskottet är inte berett att nu förorda ett anordningsbidrag.

Motion Sol41 (vpk) avstyrks därför i denna del (yrkande 3).

I motion So615 av Alf Svensson (c) hemställs att riksdagen hos regeringen
begär förslag till ett startbidrag till förskolor med annan huvudman än
kommunen (yrkande 6). Startbidraget skall utgå med 75 000 kr. till inventarier
och annan utrustning.

Enligt utskottets mening finns inte skäl att inrätta ett sådant särskilt bidrag
som motionären föreslår. Motionsyrkandet avstyrks således.

Barnomsorgstaxor

I motion Sol41 (vpk) föreslås att riksdagen hos regeringen begär initiativ till
att utarbeta enhetliga normer för barnomsorgsavgifter enligt vad som anförs i
motionen (yrkande 8). Enligt motionärerna är barnomsorgstaxorna en av

SoU 1986/87:35

29

huvudorsakerna till att LO-gruppernas barn i så liten utsträckning återfinns
på daghemmen. Motionärerna anser det vara mycket otillfredsställande att
variationerna i avgifter mellan kommunerna är så stora och att taxorna på
grund av sin konstruktion minskar valfriheten för föräldrarna. Ett verkligt
stöd till barnfamiljerna skulle därför vara att enhetliga normer för barnomsorgsavgifterna
utarbetades. Principen bör enligt motionärerna vara att
avgifterna hålls på en låg nivå och tas ut efter bärkraft. Målsättningen skall
vara nolltaxa.

Statsrådet Bengt Lindqvist besvarade den 2 april 1987 en fråga om vilka
åtgärder regeringen tänkte vidta för att komma till rätta med orättvisorna vad
beträffar barnomsorgstaxorna (snabbprot. 1986/87:100 anf. 27-30).

Statsrådet Lindqvist konstaterade inledningsvis att det är kommunerna
som beslutar om avgifterna i den kommunala barnomsorgen. Han delade
emellertid uppfattningen att det är olyckligt om barnomsorgstaxorna konstrueras
så att vissa grupper utestängs från möjligheten att låta barnen delta i
en viktig pedagogisk verksamhet. Statsrådet hänvisade vidare till att
regeringen nyligen givit socialstyrelsen i uppdrag att belysa orsakerna till den
sociala snedrekryteringen till kommunal barnomsorg (se även ovan s. 19).
När detta uppdrag redovisats borde det, enligt statsrådet, finnas ett bättre
underlag för att bedöma eventuella åtgärder för att komma till rätta med den
sociala snedrekryteringen.

I motionen anförs att en av orsakerna till att LO-kollektivet är underrepresenterat
i den kommunala barnomsorgen är de varierande barnomsorgstaxorna.
Enligt utskottets mening är det otillfredsställande att avgifterna
varierar så starkt mellan olika kommuner. Att avgifterna dessutom i vissa
kommuner sätts på en mycket hög nivå utestänger - som motionärerna
påpekar — sannolikt en del lågavlönade från barnomsorgen. Utskottet anser
därför att regeringen bör ta upp förnyade diskussioner med Svenska
kommunförbundet omkring barnomsorgstaxornas utformning med målet att
skillnaderna i taxor mellan kommunerna utjämnas.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av motion Sol41
(vpk) yrkande 8 som sin mening ge regeringen till känna.

Rätt till barnomsorg vid arbetslöshet

Enligt Anita Johansson (s) i motion So628 är det ett rimligt krav att den som
blir arbetslös inte skall mista sitt barns plats i barnomsorgen. Så sker dock
ofta om arbetslösheten varar mer än 3—4 veckor. Detta kan enligt
motionären leda till att när den arbetslöse föräldern senare erbjuds arbete,
hon/han inte kan börja omgående på grund av att barntillsynen inte är
ordnad. Motionären hemställer att regeringen ges till känna vad som i
motionen angetts om rätt till barnomsorg vid arbetslöshet.

I proposition 1984/85:209 om förskola för alla barn ingick ett avsnitt om
barngruppen såsom en viktig resurs i barnomsorgen (s. 9). Där sades bl. a. att
en fast grupptillhörighet under längre tid är väsentlig för kontinuitet och
sammanhang i barnens tillvaro. Socialministern underströk vikten av att
barnen regelbundet deltar i verksamheten på fasta tider. Samtidigt sades
dock att rätten till kommunal barnomsorg för barn vars föräldrar förvärvsar -

SoU 1986/87:35

30

betar eller studerar endast avser den tid behov av sådan omsorg föreligger
(prop. s. 6).

Ett enhälligt utskott uttalade i betänkandet SoU 1985/86:5 (s. 10-11) med
anledning av en motion om rätt till daghemsplats vid föräldraledighet att
enligt utskottets mening utgångspunkten för bedömningen av hithörande
frågor borde vara barnets behov att få fortsätta i en viss verksamhet. Ett barn
borde inte plötsligt stängas ute från kontakten med barnomsorgspersonal och
kamrater. Utskottet framhöll vidare att det dock ytterst ankom på resp.
kommun att — under hänsynstagande till vad som vid socialtjänstlagens
tillkomst uttalats om krav på kontinuitet i verksamheten - avgöra fördelningen
av tillgängliga platser inom barnomsorgen.

De anförda synpunkterna gör sig fortfarande gällande. Utskottet vill med
anledning av den nu aktuella motionen tillägga att det också finns skäl att
beakta att den arbetslöse föräldern får svårigheter att anta ett anvisat arbete
om barntillsynen inte är ordnad. Regeringen bör därför skyndsamt ta upp
denna fråga med Svenska kommunförbundet. Vad utskottet här anfört med
anledning av motion So628 (s) bör riksdagen ge regeringen till känna.

Skolförberedande verksamhet

I motion So602 av Ann-Cathrine Haglund (m) och förste vice talman Ingegerd
Troedsson (m) framläggs flera förslag som rören skolförberedande förskola.
Enligt motionärerna har de flesta barn behov av vad som i motionen kallas en
"riktig” förskola, dvs. motsvarigheten till den forna lekskolan, som förberedelse
inför skolstarten. Barn behöver en pedagogisk, välstrukturerad och
systematisk träning som förberedelse för skolan, anför motionärerna. Deras
nyfikenhet och intresse av att lära måste tas till vara och stimuleras i
homogena grupper och på ett helt annat sätt än som kan ske i barnomsorgen
- hur bra den än är. Motionärerna hemställer att benämningen förskola
endast används för en skolförberedande förskola (yrkande 1), att deltidsförskolan
utvecklas till en skolförberedande förskola (yrkande 3), att skolan blir
huvudman för en sådan förskola (yrkande 4), att skolöverstyrelsen utformar
det pedagogiska programmet för denna skola (yrkande 5), att den skolförberedande
träningen på daghemmen skall ha samma inriktning och huvudman
som den skolförberedande förskolan (yrkande 6) samt att enskilda skolförberedande
förskolor uppmuntras (yrkande 7).

Även i motion SoölO (m) hemställs att regeringen ges till känna att
skolstyrelsen skall ansvara för den verksamhet i förskolan under året närmast
före skolstarten som förbereder barnen för lågstadiet samt att skolöverstyrelsen
bör utforma det pedagogiska programmet för denna skolförberedande
verksamhet (yrkande 6).

Motionärerna i motion So602 (m) anser att samlingsbegreppet barnomsorg
är den korrekta benämningen på daghem, familjedaghem o. d. Benämningen
förskola bör enligt motionärerna endast användas för en skolförberedande,
mer strukturerad verksamhet.

Vid behandlingen av motsvarande motionsyrkande våren 1986 avstyrkte
utskottet yrkandet med hänvisning till att det vore en alltför snäv begränsning
av begreppet förskola om denna benämning reserverades för deltidsgrupper -

SoU 1986/87:35

31

na. Även i daghem bedrivs en strukturerad pedagogisk verksamhet, påpekade
utskottet. Utskottet delade dock motionärernas uppfattning att det ibland
råder en viss förvirring vid användningen av begreppen barnomsorg,
förskoleverksamhet, barnomsorgens förskoleverksamhet osv. Utskottet
utvecklade därefter sin åsikt om innebörden av de olika benämningarna, se
vidare betänkandet SoU 1985/86:30 s. 19-20. Med hänvisning till det
anförda avstyrker utskottet yrkande 1 i motion So602 (m).

Motionsyrkanden (m) med samma innehåll som de nu aktuella motionerna
So602 (m) yrkandena 4, 5 och 6 samt So610 (m) yrkande 6, nämligen att
skolstyrelsen skall ha ansvaret för den del av verksamheten i förskolan som
förbereder barnen för skolstarten samt att skolöverstyrelsen bör få uppdraget
att utforma det pedagogiska programmet, har behandlats flera gånger
tidigare av utskottet, senast i betänkandet SoU 1985/86:30 s. 19f. I samband
med propositionen om förskola för alla barn avstyrkte utskottet den då
aktuella motionen och anförde (SoU 1985/86:5 s. 26):

Enligt propositionen (s. 13) kan förskolan genom en mer strukturerad
verksamhet för de äldre barnen lägga en god grund för arbetet i skolan. Sett
från barnens utgångspunkter måste förskolan och skolan utgöra delar i en
helhet, där hänsyn bör tas till barnens successiva utveckling och till det
förhållandet att barnen utvecklas i olika takt. Frågan om samverkan mellan
förskola och skola har nyligen utretts av Förskola—skola-kommittén (U
1981:01). Enligt socialministern finns det anledning att närmare återkomma
till samspelet mellan förskolans och skolans innehåll och arbetsformer efter
det att kommitténs förslag remissbehandlats. Det kan exempelvis gälla
områden som ur detta perspektiv särskilt behöver beaktas i pedagogiska
program för förskolan.

Förskola—skola-kommittén lade fram sitt slutbetänkande SOU 1985:22 i
juni 1985. Där föreslås bl. a. att SÖ och socialstyrelsen bör få i uppdrag att
tillsammans och med utgångspunkt i av riksdagen fastlagt gemensamt mål
stimulera och främja den pedagogiska utvecklingen i förskolans olika former
och i skolan (betänkandet s. 176). I detta arbete skall tonvikten läggas vid
några av åldersgrupperna närmast före och efter skolstarten.

Utskottet delar socialministerns uppfattning att beredningen av
Förskola-skola-kommitténs förslag bör avvaktas innan slutgiltig ställning
tas i de frågor om förskolans innehåll som berör övergången till skolans
lågstadium. Utskottet ser det emellertid som angeläget att undvika en
splittring av förskoleverksamheten. Hithörande frågor bör därför beredas
inom socialdepartementet så att en helhetssyn kan anläggas på förskolans
innehåll.

Förskola-skola-kommitténs slutbetänkande har remissbehandlats och bereds
för närvarande i regeringskansliet.

Utskottet vidhåller sin tidigare inställning och avstyrker således motion
So602 (m) yrkandena 4, 5 och 6 samt motion So610 (m) yrkande 6.

Även när det gäller yrkande 3 i motion So602 (m), att deltidsförskolan bör
utvecklas till en skolförberedande förskola, gör de ovan angivna synpunkterna
sig gällande. Utskottet anser alltså att beredningen av Förskola-skolakommitténs
förslag bör avvaktas innan ställning tas i de frågor om förskolans
innehåll som berör övergången till skolans lågstadium. Motionen avstyrks
därför i denna del (yrkande 3). Utskottet vill dock understryka vikten av att
skolförberedande verksamhet bedrivs inom daghem och deltidsgrupper. I

SoU 1986/87:35

32

det nya pedagogiska programmet för förskolan (se s. 7) poängteras bl. a.
betydelsen av att ge de äldre barnen stöd för deras läs- och skrivutveckling
(programmet s. 32). Där sägs också att förskolan skall bidra till att barnen
utvecklar grundläggande begrepp om tid, matematik, förståelse av fysikaliska
och kemiska orsakssamband m. m. (s. 29).

Genom de förändringar i statsbidragssystemet som vidtogs hösten 1985
utvidgades bidraget till alternativa barnomsorgsformer fr. o. m. den 1 januari
1986 så att bidrag utgick både per barn och per anställd årsarbetare. Som
förutsättning för bidrag angavs bl. a. att verksamheten bedrivs antingen av en
sammanslutning av föräldrar som gemensamt tar ansvaret för omsorgen om
sina egna eller varandras barn, eller en sammanslutning som har anknytning
till en ideell organisation, erbjuder en speciell form av pedagogik eller
arbetar på andra liknande ideella grunder.

Genom de i den nu aktuella propositionen föreslagna statsbidragsreglerna
för daghem och fritidshem försvinner bidragen per barn och per anställd
årsarbetare. I stället utgår ett avdelnings-/enhetsbidrag. Bestämmelserna om
förutsättningarna för att alternativa barnomsorgsformer skall kunna erhålla
statsbidrag behålls. Det innebär att statsbidrag inte heller i fortsättningen
kan ges till daghem och fritidshem som drivs i vinstsyfte.

Utskottet avstyrker med hänvisning härtill motion So602 (m) yrkande 7,
vari hemställs att enskilda skolförberedande förskolor skall uppmuntras.

Den pedagogiska inriktningen m. m.

I motion So615 (c) hemställs att regeringen ges till känna att förskolans
pedagogiska verksamhet skall förankras i kristna grundvärderingar (yrkande
!)■

Utskottet har flera gånger tidigare haft att ta ställning till likalydande
motioner av samme motionär, bl. a. i november 1985 i samband med
proposition 1984/85:209 om förskola för alla barn. Utskottet hänvisade
inledningsvis till sitt tidigare uttalande då förskolelagen antogs, nämligen att
det framstår som naturligt att som ett moment i omvärldsorienteringen ägna
uppmärksamhet bl. a. åt de stora religiösa högtiderna. Utskottet anförde
vidare följande.

I den nu aktuella propositionen framhålls att en av barnomsorgens uppgifter
är att förmedla ett kulturarv (s. 8) samt att verksamheten som knyter an till
kulturarv och traditioner ger barn förankring och trygghet i den miljö de
växer upp i (s. 12). Utskottet instämmer i detta. Det är sålunda naturligt att
ägna uppmärksamhet åt bl. a. de stora religiösa högtider som firas i vårt land,
liksom åt andra religiöst grundade sedvänjor som barnen möter i sin
omvärld. Samtidigt måste konstateras att vi numera lever i ett pluralistiskt
samhälle där människor i större utsträckning än tidigare har skilda uppfattningar
i religiösa och andra livsåskådningsfrågor. Grundläggande för förskolans
behandling av religiösa frågor måste därför vara en öppen och
accepterande hållning gentemot olika åskådningar och syftet att på objektiv
grund ge barnen insikt i och respekt för olika religiösa livsmönster.

Motionen avstyrktes med hänvisning härtill (SoU 1985/86:5 s. 26).

Med samma motivering avstyrktes motionen även våren 1986 (SoU
1985/86:30 s. 15).

3 Riksdagen 1986187.12 sami. Nr35

SoU 1986/87:35

33

Sedan föregående riksdagsbehandling har som ovan nämnts (s. 7) det
pedagogiska programmet för förskolan utkommit. Däri sägs bl. a. följande
under avsnittet Levnadssätt och traditioner (s. 30).

Barnen bör i förskolan få inblick i seder och traditioner som markerar livets
olika skeden, få samtala om och bearbeta frågor kring tros- och livsfrågor,
regler och normer för mänsklig samlevnad samt ta del av andra kulturella
fenomen som lektraditioner, matkultur, klädedräkter med mera.

Förskolan skall i sin verksamhet ta upp både seder och traditioner i den
svenska kulturen och i andra kulturer som finns representerade i förskolan.
De bör efter hand också få lära känna den historiska och religiösa
bakgrunden till att man firar högtider. Föräldrar och hemspråkslärare kan
bidra med viktig kunskap.

I det pedagogiska programmet betonas vidare att personalen måste sträva
efter att ge barnen en nyanserad bild av och inblick i olika kulturer,
samlevnadsformer och sätt att leva. Inlevelse i och förståelse för den egna och
andra kulturers särdrag har stor betydelse för såväl svenska barn som barn
med annan kulturell och språklig bakgrund, heter det i programmet (s. 30).

Utskottet vidhåller sin inställning och avstyrker alltså även den nu aktuella
motionen So615 (c) yrkande 1.

I motion So610 (m) hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad som i motionen anförts om vikten av att det pedagogiska
programmet för förskolan bygger på och syftar till att hos barnen inpränta
den respekt för medmänniskors självbestämmande, lika värde och integritet
samt för alla de demokratiska principer i övrigt som vilar på västerländsk
kristen grund (yrkande 7). Förutom ovan angivna riktlinjer för vad ett
pedagogiskt program skall innehålla bör det, enligt motionärerna, också slås
fast att samma krav på allsidighet och objektivitet som gäller för grundskolan
också skall gälla i den kommunala förskolan. Regeringen bör därför ges till
känna att barnen i förskolan inte får utsättas för ensidiga värderingar eller för
annan verksamhet som uppenbart riskerar att strida mot föräldrarnas
inställning i känsliga och väsentliga frågor (yrkande 8). Motionärerna anför
att det i förskolan har använts utbildningsmaterial som sanktionerats av
socialstyrelsen men som enligt deras uppfattning inte uppfyllt kraven på
allsidighet och objektivitet, t. ex. Världen i förskolan och Barnens kärleksliv.

Det pedagogiska programmet för förskolan har såsom tidigare framgått
nyligen utkommit. Däri anförs att den ideologi — den människosyn och
samhällssyn - som socialtjänsten och därmed också förskolan skall omfatta
anges i socialtjänstlagens (SoL) 1 §. Nyckelorden där är demokrati, solidaritet,
jämlikhet, trygghet och ansvar. Där anges också att verksamheten skall
bygga på respekt för människors självbestämmanderätt och integritet. I det
pedagogiska programmet hänvisas också till 12 § SoL enligt vilken socialnämnden
bl. a. skall verka för att barn och ungdom växer upp under trygga
och goda förhållanden samt i nära samarbete med hemmen främja en allsidig
personlighetsutveckling och en gynnsam fysisk och social utveckling hos barn
och ungdom.

Det pedagogiska programmet bygger i dessa delar på vad som i proposition
1984/85:209 om förskola för alla barn uttalats som det övergripande målet för

SoU 1986/87:35

34

barnomsorgen. Riksdagen godtog dessa uttalanden (SoU 1985/86:5, rskr.
27).

Enligt utskottets mening överensstämmer den här redovisade definitionen
av det övergripande målet för barnomsorgen med de krav som framställs i
motionen. Motion S06IO (m) påkallar därmed inte något uttalande av
riksdagen såvitt här är i fråga (yrkande 7).

Motionsyrkanden (m) med begäran om att samma krav på allsidighet och
objektivitet som gäller i grundskolan också skall gälla i förskolan har
behandlats tidigare av utskottet, se SoU 1985/86:5 s. 24 och SoU 1985/86:30
s. 16—17. Utskottet erinrade därvid bl. a. om att riksdagen redan vid
förskolelagens tillkomst betonat vikten av att personalen inom förskolan
uppmärksammades på riskerna för att den vid behandling av livsåskådningsspörsmål
kunde komma att överföra ensidiga värderingar på barnen (SoU
1973:30 s. 26). Utskottet redogjorde sedan för innehållet i Läroplan för
grundskolan i vad gällde skolans arbete med frågor i vilka skiljaktiga
värderingar kunde råda samt anförde:

De övergripande målen för barnens fostran i barnomsorg och skola är såsom
framgått av den ovan lämnade redovisningen desamma. Även om det inom
barnomsorgen inte är fråga om inlärningssituationer liknande dem i skolan
anser utskottet det ligga i sakens natur att även barnomsorgspersonalen
avstår från att överföra ensidiga värderingar i de frågor där människor kan ha
olika principiella uppfattningar såsom politik, sociala värderingar, moral
m. m. Diskussionen av sådana frågor bör i stället vara så balanserad som
möjligt och bygga på respekt för olika åsikter. Beträffande de demokratiska
värderingarna bör emellertid barnomsorgen, lika litet som skolan, vara
neutral, utan verksamheten skall som ovan nämnts fostra barnen till
solidaritet med andra barn samt lägga grunden för deras uppfattning om allas
lika värde, självbestämmande och integritet.

Motionen ansågs med hänvisning härtill inte påkalla något uttalande av
riksdagen.

I det nya pedagogiska programmet betonas att samtal om livsfrågor måste
föras varsamt med förståelse och respekt för att det kan vara ett känsligt och
laddat område, särskilt för barn med annan kulturell bakgrund. Samråd med
föräldrarna är därför viktigt (s. 28). När det gäller barn som upplever
uppbrott i familjen understryks att personalen vid diskussion om samlevnad
människor emellan bör vara uppmärksam så att barnen inte försätts i konflikt
mellan familjens och förskolans värderingar (s. 31). Vid samtal om samhälleliga
sammanhang och problem påpekas att samhällsfrågor inte är värderingsfria
och att barnens bearbetning av dessa frågor måste stödjas i förskolan och
ske i samarbete med föräldrarna (s. 39). Över huvud taget betonas att
förskolans arbete med barnen måste ske i nära samarbete med föräldrarna
och med hänsynstagande till hemmets normer och värderingar:

Arbetet med barnen i förskolan och deras föräldrar måste bygga på en
grundläggande respekt för föräldrarna - deras kompetens som föräldrar,
rätten och ansvaret att fostra sina barn i den anda som känns riktig enligt
deras traditioner, normer och värderingar. Samtidigt är det förskolepersonalens
ansvar att genom en sammanvägning av olika barns behov och föräldrars
önskemål forma en förskoleverksamhet som bygger på yrkeskunskap och

SoU 1986/87:35

35

erfarenheter. Det är viktigt att föräldrarna känner att de kan lita på
personalens kompetens och bedömningar. Föräldrarna är de som känner
barnet bäst men det är personalen som känner barnet i förskolan (s. 54).

Med hänvisning till den här lämnade redovisningen anser utskottet inte att
någon åtgärd av riksdagen med anledning av motionen är motiverad. Motion
S06IO (m) avstyrks således även i denna del (yrkande 8).

Slutligen vill utskottet ta upp en fråga som berörs i motion Sol41 (vpk),
nämligen föräldramedverkan i barnomsorgen.

En aktiv medverkan från föräldrarnas sida är en viktig resurs i barnomsorgen.
För att underlätta en sådan har två kontaktdagar införts i föräldraförsäkringen
som skall kunna användas för besök i bl. a. daghem. I motion Sol41
(vpk) betonas betydelsen av en aktiv föräldramedverkan och aktualiseras
frågan om en utökning av antalet dagar samt att dagarna även skall kunna
användas för tid då andra föräldraförsäkringsförmåner utgår, dvs. när
barnen är under 4 år.

Enligt vad utskottet erfarit har de kontaktdagar som finns utnyttjats i
begränsad omfattning. Detta beror sannolikt på dålig kännedom om
kontaktdagarnas existens och möjligheterna att utnyttja dem. Även barnomsorgspersonalens
beredskap när det gäller att ge dagarna ett bra innehåll har
ifrågasatts. Utskottet kan mot den bakgrunden inte förorda en utvidgning av
antalet kontaktdagar. Utskottet anser att socialstyrelsen och riksförsäkringsverket
bör öka informationsinsatserna när det gäller kontaktdagarna.
Samtidigt förutsätter utskottet att socialstyrelsen utarbetar anvisningar för
hur kontaktdagarna bäst kan användas i det praktiska arbetet i barnomsorgen.

Stöd till familjedaghemmen

I motion So621 av Ulla Tillander (c) och Rosa Osth (c) hemställs att riksdagen
ger regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande behovet av
att familjedaghemmen får det stöd och det erkännande från centralt håll som
deras viktiga uppgift i barnomsorgen förtjänar. Motionärerna anser att det är
hög tid för statliga myndigheter att erkänna familjedaghemsverksamheten
som ett nödvändigt alternativ i den kommunala barnomsorgen. Genom åren
har en lång rad informationsskrifter om verksamhet i dag- och fritidshem
publicerats genom socialstyrelsens försorg, men inte någon om familjedaghem.
Enligt motionärerna måste socialstyrelsen ta sitt ansvar för att stödja
och vidareutveckla familjedaghemsverksamheten. Det skulle vara ett värdefullt
stöd för kommunerna samtidigt som det skulle stärka dagbarnvårdarna i
deras yrkesroll.

I propositionen med förslag till nytt statsbidragssystem framhölls vikten av
att kvalitetsfrågorna uppmärksammades även i familjedaghemmen (prop.
1983/84:9 s. 8). Som exempel på en kvalitetshöjande åtgärd angavs inrättandet
av öppna förskolor, där dagbarnvårdarna antingen i egna grupper eller
tillsammans med hemarbetande föräldrar och deras barn kunde träffas och
delta i olika verksamheter. Socialutskottet underströk socialministerns
uttalande om vikten av att uppmärksamma kvalitetsfrågorna även i familjedaghemmen
(SoU 1983/84:12 s. 37).

SoU 1986/87:35

36

I propositionen om förskola för alla barn (prop. 1984/85:209) konstaterades
att det nya statsbidragssystemet för barnomsorgen inneburit att kommunerna
i vissa fall fått högre kostnader, bl. a. för barn inskrivna på heltid i
familjedaghem. Mot bakgrund härav föreslogs en höjning av bidraget för
barn inskrivna sju timmar eller mer i familjedaghem från 15 000 till 16 500 kr.
per barn och år. Riksdagen godkände höjningen (SoU 1985/86:5, rskr. 27).

Socialstyrelsen har utarbetat ett utkast till Allmänna råd om familjedaghem
som innehåller övergripande riktlinjer om mål, inriktning och innehåll
för familjedaghemmen. De allmänna råden kommer att utfärdas under 1987.
Samtidigt planerar socialstyrelsen att ge ut dels en metodikbok för familjedaghem
i serien ”Arbeta i”, vilken vänder sig till dagbarnvårdarna, dels en
skrift om familjedaghemsverksamhet i pm-serien, där bl. a. arbetet som
dagbarnvårdare beskrivs. Socialstyrelsen har också utarbetat förslag till
kostkurser för dagbarnvårdare. Vidare har Barnmiljörådet i samarbete med
socialstyrelsen gjort en utställning på temat ”Leka och lära i familjedaghem”.
Syftet med utställningen är att den skall ligga till grund för ett
fortbildningsmaterial som svarar mot önskemål från kommunerna om
informations- och idématerial som underlag för arbetet med att utveckla och
stödja familjedaghemmen.

Socialstyrelsen kommer alltså inom kort att ge ut flera skrifter med bl. a.
riktlinjer och stöd i metodikfrågor för familjedaghemsverksamheten. Utskottet
anser med hänvisning härtill inte att motionen påkallar någon åtgärd
av riksdagen. Motion So621 (c) avstyrks alltså.

Information om alternativ barnomsorg

I motion So622 av Rosa Östh (c) och Ulla Tillander (c) hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
behovet av att erfarenheter av alternativ barnomsorg sammanställs och att
information därom ges till kommunerna. Om kommunerna skall klara av att
bygga ut barnomsorgen till full behovstäckning utan att kvaliteten försämras
är det, enligt motionärerna, nödvändigt att väg bereds för nya, alternativa
omsorgsformer. Eftersom det har visat sig att alternativa omsorgsformer ofta
kan bedrivas till en lägre kostnad men med en hög kvalitet, finns det
anledning att stimulera sådan verksamhet. Det bör vara en uppgift för
socialstyrelsen att samla de erfarenheter som finns av verksamhet driven av
exempelvis Waldorf- och Montessoriorganisationerna, av kyrkorna eller av
föräldrakooperativ.

Motioner med samma innehåll som den nu aktuella och av samma
motionärer har behandlats av utskottet flera gånger tidigare, senast våren
1986 (se SoU 1984/85:23 s. 16-17 och SoU 1985/86:30 s. 21-22). Utskottet
har då inte velat ifrågasätta att det finns ett intresse ute i landet av mer
information om sådana former av alternativ barnomsorg som tagits upp i
motionen. Motionen har emellertid avstyrkts med hänvisning bl. a. till att
demokratiberedningen (C 1983:03) i skilda sammanhang informerat om
försök med föräldrainflytande på daghem och med föräldrakooperativ samt
till att socialstyrelsen lagt fram en rapport Barnomsorgen inför framtiden (pm
94/85), i vilken ingår ett avsnitt om Montessoriförskolor, Waldorfförskolor

SoU 1986/87:35

37

samt svenska kyrkans förskoleverksamhet. Härutöver kan nämnas att
Kooperativa förbundet, KF, bildat en stödorganisation för föräldrar som vill
starta och driva föräldrakooperativ, kallad Vårat Dagis.

Utskottet delar uppfattningen att alternativen till kommunal barnomsorg
kan ge viktiga impulser till den kommunala verksamheten. Utskottet anser
emellertid inte heller nu att det finns behov av något riksdagens initiativ i
frågan och avstyrker därför motion So622 (c).

Personalomsättningen inom barnomsorgen m. m.

I motion S06IO (m) hemställs att riksdagen hos regeringen begär en
genomgripande undersökning av hälsoförhållandena i barnomsorgen samt
av orsakerna till den höga personalomsättningen vid vissa daghem {yrkande
9). I motionen uppges att det från sakkunnigt läkarhåll har redovisats
forskningsresultat som visar att vissa barn far illa vid daghemsvistelse
beroende på infektionsriskerna. Uppgifter har också kommit fram som tyder
på att risken för missfall bland gravida kvinnor som arbetar på daghem kan
vara större än vad som är fallet för andra yrkeskategorier. En genomgripande
sammanställning och undersökning bör enligt motionärernas mening göras
beträffande infektionsrisker vid olika former av institutionsvistelse för barn
liksom personal och hur man skall kunna komma till rätta med dessa.
Samtidigt bör orsakerna till den stora personalomsättningen i vissa daghem
också undersökas.

Enligt vad utskottet inhämtat är socialstyrelsen i färd med att göra en
långsiktig undersökning av infektionsriskerna i barnomsorgen. Syftet med
undersökningen är bl. a. att få kännedom om frekvensen luftvägsinfektioner
inom barnomsorgen och om vilka åldersgrupper bland barnen som drabbas
av sådana infektioner. Med hänvisning härtill avstyrks motionen i den del
vari begärs en undersökning av hälsoförhållandena i barnomsorgen [motion
S06IO (m) yrkande 9 delvis].

I motionen begärs också en undersökning av orsakerna till den höga
personalomsättningen vid vissa daghem. Även i motion So624 av Eva
Johansson m.fl. (s) begärs att socialstyrelsen utreder orsakerna till den stora
personalomsättningen inom barnomsorgen. De sistnämnda motionärerna
anser att det största hotet mot att klara målet om en fullt utbyggd barnomsorg
till år 1991 är personalsituationen. Enligt motionärerna bör bl. a. en utökning
av antalet platser i förskollärarutbildningen övervägas, SÖ tillsammans med
kommunerna vidta åtgärder för att öka intresset för de gymnasieutbildningar
som leder fram till yrken inom barnomsorgen, regeringen verka för att en
försöksverksamhet med utvidgade personalpolitiska insatser kommer till
stånd samt UHÄ ges i uppdrag att utvärdera barnomsorgsutbildningarna.
Vad motionärerna anfört om behovet av åtgärder på barnomsorgsområdet
bör riksdagen ge regeringen till känna.

Ca 25 % av tjänstgörande förskollärare försvinner från barnomsorgsverksamheten
under de fem första åren efter utbildningen.

Enligt vad utskottet erfarit har socialstyrelsen påbörjat ett arbete med att
undersöka orsakerna bakom avgångarna inom förskollärar- och barnskötaryrkena.

SoU 1986/87:35

38

Såvitt avser de delar av de nu aktuella motionerna vari begärs en sådan
undersökning påkallas därmed ingen åtgärd av riksdagen. Motionerna S06IO
(m) yrkande 9 delvis och So624 (s) delvis avstyrks alltså.

Med anledning av riksdagens beslut om en utbyggnad av barnomsorgen till
full behovstäckning år 1991 har socialstyrelsen gjort beräkningar som visar på
ett behov av ytterligare 21000 förskollärare och 15 000 barnskötare fram till
år 1991. Samtidigt konstateras att det för närvarande är ett stort bortfall av
studerande i förskollärarutbildningen. Antalet tomma platser i utbildningen
har under de senaste åren varit relativt stort. Antalet sökande inför
höstterminen 1986 var emellertid större än vad det varit under tidigare år.
Universitets- och högskoleämbetet, UHÄ, konstaterade i sin anslagsframställning
för budgetåret 1987/88 att det mot bakgrund av bristen på
förskollärare förefaller osannolikt att kommunerna hinner bygga ut barnomsorgen
så som riksdagen förutsatt. För att inte utbildningen av förskollärare
skulle utgöra det främsta hindret för en utbyggnad enligt riksdagsbeslutets
intentioner föreslog UHÄ en viss utökning av förskollärarlinjens dimensionering.
Regeringen har emellertid för nästa budgetår föreslagit oförändrat
antal nybörjarplatser på förskollärarlinjen. Utbildningsutskottet har, med
hänvisning till de svårigheter som under senare år funnits att få alla
nybörjarplatserna besatta, tillstyrkt regeringens förslag (UbU 1986/87:19).

Utskottet har inhämtat att socialdepartementet på olika sätt medverkar till
att öka personalrekryteringen inom barnomsorgen. Under våren har departementet
tillsammans med socialstyrelsen, UHÄ, Svenska kommunförbundet
och berörda fackliga organisationer informerat via film, TV, radio,
tidningar och genom särskilt material till bl. a. syo-konsulenter och arbetsförmedling
för att stimulera ungdomars intresse för arbete inom barnomsorgen
och förbättra rekryteringen till utbildningarna. Denna information skall
enligt uppgift fortsätta.

Vidare har socialdepartementet fördelat medel till kommunala projekt
som syftar till att kartlägga och utveckla arbetstillfredsställelse inom
barnomsorgen samt projekt som rör olika attitydpåverkande informationsinsatser
i kommunerna avseende barnomsorgen.

Statsrådet Bengt Lindqvist har i ett interpellationssvar den 27 april 1987
uttryckt sin oro för personalsituationen inom barnomsorgen (snabbprot.
1986/87:111). Han konstaterade att möjligheterna att rekrytera och behålla
kompetent personal är avgörande för utvecklingen av såväl barnomsorg som
äldre- och handikappomsorg samt hälso- och sjukvården. Enligt statsrådet
Lindqvist kommer regeringen även fortsättningsvis att ägna dessa frågor
särskild uppmärksamhet.

UHÄ har i uppdrag av regeringen att se över fritidspedagog- och
förskollärarutbildningarna. Ett förslag till förändrad utbildning har remissbehandlats
och bearbetas för närvarande inom UHÄ. UHÄ avser att
återkomma till regeringen i översynsfrågan under innevarande budgetår.

Utskottet delar uppfattningen att personalsituationen inom barnomsorgen
är oroande och att den kommer att kräva särskild uppmärksamhet under de
närmaste åren.

Mot bakgrund av den här lämnade redovisningen och med hänsyn till att
regeringen redan uppmärksammar frågan anser utskottet emellertid inte att

SoU 1986/87:35

39

ett tillkännagivande av riksdagen såsom föreslås i motion So624 (s) är
påkallat. Motionen avstyrks därför i här aktuell del (yrkandet delvis).

I överensstämmelse med tidigare motionsförslag från vänsterpartiet kommunisterna
har partiet på nytt tagit upp frågor om kompetens och fortbildning
för personalen inom barnomsorgen. Sålunda föreslås i motion So623 (vpk)
att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag som innebär att regler för
allmän behörighet för personal med arbete i barngrupp inom barnomsorgen
införs (yrkande 4). Som en följd av detta yrkande föreslår motionärerna
vidare att redan anställd personal inom utbildningsyrke som saknar formell
behörighet bereds möjlighet att med bevarad lön erhålla sådan behörighet
(yrkande 5).

När det gäller regler för allmän behörighet för personal utan formell
behörighet att med bevarad lön erhålla sådan behörighet har utskottet
tidigare avstyrkt sådana yrkanden med hänvisning till att det skulle strida mot
kommunernas frihet att ordna barnomsorgen om riksdagen skulle fatta
beslut om särskilda behörighetsregler eller om att viss andel av personalen
skulle ha genomgått visst slag av utbildning (se bl. a. SoU 1983/84:18 s. 20).
Utskottet har som ett ytterligare skäl för sitt ställningstagande hänvisat till att
UHÄ inlett en översyn av barnomsorgsutbildningen. Såsom ovan redovisats
(s. 34) har ett förslag till ändrad utbildning numera remissbehandlats och är
föremål för överväganden inom UHÄ. Sedan föregående riksdagsbehandling
har ingenting framkommit som ger riksdagen anledning att ändra sin
inställning i dessa frågor. Utskottet avstyrker alltså motion So623 (vpk)
yrkandena 4 och 5.

Barnvårdarnas betydelse

I motion Soöll av Ingegerd Anderlund (s) och Anita Johansson (s) hemställs
att regeringen ges till känna vad som i motionen anförts om barnvårdarnas
betydelse i barnomsorgsverksamheten (yrkande 1). För omvårdnad av barn
som vid tillfällig sjukdom inte kan vistas inom barnomsorgen har kommunerna
anställt barnvårdare som tagit hand om barnen i deras hem när föräldrarna
inte själva haft möjlighet. Den 1 januari 1980 utökades föräldraförsäkringen
så att föräldrar numera har möjlighet att stanna hemma med sjukt barn med
ersättning från försäkringskassan 60 dagar per år och barn. Som en naturlig
följd av föräldraförsäkringens utbyggnad minskade enligt motionärerna
antalet barnvårdare i kommunerna. Motionärerna anser dock att barnvårdarverksamheten
är ett nödvändigt komplement till föräldraförsäkringen,
framför allt för ensamföräldrar och studerande, som inte alltid kan vara borta
från sitt arbete och sina studier. För många tillåter inte alltid ekonomin att
föräldraförsäkringen används vid varje tillfälle barnet blir sjukt. Den
kommunala barnomsorgen bör därför ge förutsättningar för ett tryggt
alternativ till föräldraförsäkringen. Ett första steg bör vara att behovet av
barnvårdare mäts på samma sätt som behovet av övrig barnomsorg i de
efterfrågeundersökningar som årligen görs i kommunerna (yrkande 2).

Statsbidrag till kommunernas kostnader för barnvårdare utgår enligt
förordningen (1983:944) om statsbidrag till social hemhjälp.

SoU 1986/87:35

40

Socialstyrelsen har i sina Allmänna råd om kommunernas barnomsorgsplanering
år 1988—92 (nr 1987:1) anfört följande om barnvårdare:

Även om föräldrarna numera enligt föräldraförsäkringen har goda möjligheter
att själva vårda sina barn vid sjukdom är barnvårdarverksamheten
fortfarande ett nödvändigt komplement till förskoleverksamheten. Vid
många tillfällen är det på grund av föräldrarnas arbets- eller studiesituation
nödvändigt att de under barnens sjukdom kan få behovet av barnomsorg
tillgodosett genom kommunernas barnvårdarorganisation. Behov av barnvårdare
finns också för att tillgodose behovet av barnomsorg på s.k.
obekväm arbetstid. Dessutom behövs barnvårdare för att avlasta föräldrar
till handikappade barn eller i familjer som av andra skäl behöver stöd, s. k.
avlösarservice.

Socialstyrelsen anser mot den bakgrunden att kommunerna i sina barnomsorgsplaner
bör redovisa antalet barnvårdare och hur dessa är organiserade i
kommunernas barnomsorg (råden s. 19).

Fr. o. m. 1985/86 har statistiska centralbyrån, SCB, i uppdrag att årligen
genomföra efterfrågeundersökningar avseende behovet av barnomsorg.
Dessa undersökningar visar, förutom för landet som helhet, för varje
kommun den aktuella efterfrågan på plats i daghem och familjedaghem.
Enligt uppgift undersöker SCB inte för närvarande efterfrågan på barnvårdare.

Utskottet anser för sin del att det som komplement till kommunernas
barnomsorgsplaner, som visar tillgången på barnvårdare, vore värdefullt att
få uppgifter också om efterfrågan på barnvårdartjänster. SCB bör därför i
kommande efterfrågeundersökningar även undersöka föräldrarnas behov av
barnvårdare. Detta bör riksdagen med anledning av motion So611 (s)
yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna.

Innan resultatet av efterfrågeundersökningen föreligger finns det enligt
utskottets mening inte tillräckligt underlag för ett uttalande av riksdagen
angående barnvårdarnas betydelse i enlighet med yrkande 1 i motionen.
Motion Soöll (s) yrkande 1 avstyrks därför.

Bidrag till kommunalt utvecklingsarbete

I motion S06I6 av Bo Södersten (s) och Hans-Erik Andersson (s) hemställs att
regeringen ges till känna vad som i motionen anförts om gällande bidragsregler
för försöksverksamhet med alternativa kommunala daghem {yrkande 1).
Motionärerna anser att kommunerna bör garanteras samma bidrag för
försöksverksamhet med alternativa kommunala daghem som vid anordnande
av daghem av traditionellt slag, detta under förutsättning att kraven på
omsorg tidsmässigt upprätthålls. Enligt motionärerna bör en del av socialdepartementets
anslag till utvecklingsarbete inom barnomsorgen användas
härför.

I motionen understryks vidare vikten av att försöks- och utvecklingsarbete
i barnomsorgen stimuleras, både i syfte att finna om verksamheten kan göras
mer kostnadseffektiv och om det pedagogiska innehållet ytterligare kan
utvecklas och förbättras. Motionärerna anser att försöks- och utvecklingsarbete
bör ske i kommunal regi. Vad som i motionen anförts om utvecklingsar -

SoU 1986/87:35

41

bete med alternativa kommunala daghem inom barnomsorgen bör ges
regeringen till känna (yrkande 2).

I motion So629av Rune Rydén m.fl. (m,fp, c) begärs att regeringen ges till
känna att medel bör anslås för kommunalt utvecklingsarbete med alternativa
daghem i Lunds kommun. Motionen har samma motivering som motion
S06I6 (s) ovan.

Inom ramen för statsbidraget till kommunernas barnomsorg avsätts
årligen medel för utvecklings- och förnyelsearbete inom barnomsorgen.
Dessa medel, som för nästa budgetår kommer att uppgå till 25 milj. kr.,
fördelas av regeringen. Projekt av detta slag bedrivs för närvarande i ca 200
kommuner. Av de 80 milj. kr. som anslagits för budgetåren 1984/85—1986/87
har fram till början av december 1986 ca 75 milj. kr. fördelats på 524 projekt.
Projekten omfattar bl. a. möjligheter till bättre resursutnyttjande, pedagogiskt
innehåll i barnomsorgen, utveckling av verksamheten i familjedaghem,
föräldramedverkan, teknik i förskolan, samverkan förskola-lågstadium och
särskilda insatser för invandrarbarn.

Såsom framgått av den här lämnade redovisningen lämnas alltså bidrag till
bl. a. försök med pedagogiskt innehåll i barnomsorgen. Utskottet anser att
det liksom hittills bör ankomma på regeringen att ta ställning till vilka projekt
som bör erhålla medel och med vilka belopp de aktuella projekten bör
stödjas. Utskottet avstyrker med hänvisning härtill motion S06I6 (s)
yrkandena 1 och 2 och motion So629 (m, fp, c).

Mål för och organisation av fritidshemsverksamheten

Ipropositionen föreslås att riksdagen godkänner de riktlinjer som redovisats
beträffande mål för och organisation av fritidshemsverksamheten (yrkande
1). På s. 3-10 i propositionen redovisar föredragande statsrådet sin syn
beträffande mål och inriktning i fritidshemsverksamheten, föräldrasamarbete,
den pedagogiska verksamheten, pedagogiskt program för fritidshem samt
principer och former för organisationen av fritidshemsverksamheten.

Det övergripande målet för innehållet i fritidshemsverksamheten anges
vara detsamma som för barnomsorgen i övrigt, nämligen att förmedla och ge
en konkret innebörd åt demokratiska värderingar. Fritidshemsverksamheten
skall vidare tillsammans med hemmet stödja barnens individuella
utveckling i fysiskt, socialt, emotionellt och intellektuellt avseende genom en
allsidig personlighetsutveckling. Verksamheten skall också utveckla barnen
som gruppmedlemmar genom att ge dem möjlighet att orientera sig om
gränser och normer för social samvaro.

Enligt propositionen skall fritidshemmet verka för att minska skillnaderna
mellan barns olika uppväxtvillkor. Ett särskilt ansvar har fritidshemmet för
barn som av olika skäl är missgynnade, t. ex. barn med handikapp, barn med
psykosociala problem, barn som kommer från språkligt och socialt eftersatta
miljöer och barn med olika kulturbakgrund.

För de yngre skolbarnen är behovet av omsorg och trygghet fortfarande
stort, heter det vidare i propositionen. Omsorgsbehovet kvarstår i allmänhet
under hela perioden 7—12 år, men förändrar karaktär. De yngsta barnen
inom denna åldersgrupp (7-9 år) är vanligen fortfarande beroende av en

SoU 1986/87:35

42

nära och stabil vuxenkontakt, medan 10—12-åringen behöver en trygg miljö
som bas att utgå från och återkomma till, där det finns vuxna som kan ge stöd
i olika situationer. Dessa behov för de äldre barnen kan ofta tillgodoses i
öppnare former än det traditionella fritidshemmet, anförs det vidare.

I propositionen anges också att fritidshemsverksamheten bör ha en
förankring i närmiljön. Därför skall den pedagogiska planeringen, för vilken
personalen ansvarar, ske tillsammans med barnen i den egna verksamheten
och i nära samarbete med barnens föräldrar. Varje fritidshem bör söka finna
former för ett ändamålsenligt föräldrasamarbete. Fritidshemmet skall också
samverka med skolan och andra verksamheter i närmiljön som påverkar
barnens fostran och utveckling.

I propositionen erinras om att socialstyrelsen fortlöpande utarbetar
arbetsplaner för förskolan, medan det inte finns något motsvarande arbete
för fritidshemmen. Föredragande statsrådet anför att det enligt hans
uppfattning är en angelägen uppgift att också fritidshemsverksamhetens mål,
innehåll och arbetssätt konkretiseras.

Vistelsen i fritidshemmet innebär enligt propositionen en gruppsamvaro
med barn i olika åldrar under friare former än de som normalt förekommer i
skolan. Barnen skall ha stor frihet att själva välja vad de vill ägna sig åt i
fritidshemmet. Det är viktigt att personalen så långt som möjligt stöder och
respekterar barnens egen kultur. Innehållet i verksamheten kan anpassas till
frågor och intressen som är aktuella i barngruppen. Fritidshemmet kan
exempelvis välja att stödja skolans arbete i olika tillämpningar, studiebesök
och praktiska verksamheter.

Vikten av att barnen engagerar sig i olika former av föreningsverksamhet
understryks. Det anses värdefullt att barnen, innan de slutar i fritidshemmet,
har haft möjlighet att knyta kontakter med det fritidsutbud och det
föreningsliv som finns att tillgå för dem. För detta krävs, enligt propositionen,
att personalen känner till och har kontakter med förenings-, kultur- och
fritidsliv i kommunen.

Beträffande pedagogiskt program för fritidshem upplyses i propositionen
(s. 7) att socialstyrelsen nyligen lagt fram ett pedagogiskt program för
förskolan. Statsrådet Lindqvist anför att han avser att återkomma till
regeringen med frågan om ett uppdrag till socialstyrelsen att utarbeta ett
pedagogiskt program även för fritidshem. Det upplyses vidare att socialstyrelsen
utarbetat ett förslag till sådant program som remissbehandlats. Det
pedagogiska programmet bör, i likhet med det för förskolan, vara av
principiell karaktär och ange ramarna för verksamheten.

Alla skolbarn i fritidshem, utvidgad syskongrupp och öppet fritidshem
skall enligt propositionen få del av det pedagogiska programmet. Programmet
bör utformas så att det kan tjäna som underlag för kommunernas
ledning, utveckling och utvärdering av den pedagogiska verksamheten och
för personalens pedagogiska planering.

Det pedagogiska programmet skall anpassas och vidareutvecklas med
hänsyn till lokala förhållanden och resurser i kommunen. Detta bör enligt
propositionen ske genom att varje kommun utarbetar riktlinjer för barnomsorgens
fritidshemsverksamhet och dess pedagogiska innehåll.

Beträffande organisationen av fritidshemsverksamheten anser statsrådet

SoU 1986/87:35

43

Lindqvist att lokala förutsättningar och behov måste vara avgörande för hur
verksamheten organiseras. Det yttersta ansvaret härför sägs vila på kommunen.
Detta sägs innebära att kommunen beslutar om fördelningen mellan
olika verksamhetsformer och även i övriga frågor av organisatorisk art, t. ex.
barngruppernas storlek, personaldimensionering, extra resurser för barn i
behov av särskilt stöd, lokalutformning och öppethållande.

Det uppges vidare vara kommunens sak att beräkna behovet av platser i de
olika formerna. Plats i heldagsöppna fritidshem kommer enligt statsrådets
bedömning att i första hand behövas för barn i årskurserna 1—3. Barn på
mellanstadiet kan få sitt omsorgsbehov tillgodosett genom en kombination
av skolans verksamhet och ett eftermiddagsöppet fritidshem eller en öppen
fritidshemsverksamhet. Föredragande statsrådet anser att det bör vara
möjligt att erbjuda även de yngre barnen plats i eftermiddagsöppna
avdelningar, liksom att låta äldre barn i vissa fall behålla sin plats i
heldagsöppet fritidshem t. o. m. tolv års ålder. Statsrådet förutsätter också
att kommunen vid sin planering tar hänsyn till att verksamheten måste vara
tillgänglig för barn med olika handikapp eller med andra behov av särskilt
stöd för sin utveckling.

Socialstyrelsen anses även fortsättningsvis böra noggrant följa fritidshemmens
utveckling i kommunerna, i synnerhet vad gäller utvecklingen av nya
verksamhetsformer för barn i årskurserna 4—6.

I propositionen erinras vidare om att kommunens ansvar för fritidshemsverksamhetens
kvalitet kvarstår även om driften av en anläggning överlåtits
på ett föräldrakooperativ eller på en förening.

Under rubriken Former för organisationen (prop. s. 8) redovisar föredragande
statsrådet som sin bedömning att det finns anledning att sträva efter att
få ett utbud av olika tillsynsformer som står i relation till olika barns
tillsynsbehov.

För skolbarn i utvidgade syskongrupper, dvs. grupper där barn i åldern
7—12 år integrerats i en daghemsavdelning, framhålls betydelsen av en
medveten planering för barn i olika åldrar med utgångspunkt i det
pedagogiska programmet för fritidshem.

Enligt propositionen har 40 % av de skolbarn som i dag har plats inom
barnomsorgen plats i familjedaghem. Föredragande statsrådet anser att
förutsättningarna för arbetet i familjedaghem är sådana att viss kompletterande
verksamhet i form av öppna fritidshem krävs för att en plats i
familjedaghem skall kunna anses likvärdig med en plats i fritidshem.

För skolbarn inskrivna i familjedaghem och för barn till hemmavarande
föräldrar uppges finnas ett behov av organiserad fritidsverksamhet under
eftermiddagstid. Detta uppges kunna ske i öppna fritidshem som kan
organiseras i befintliga lokaler i skolor, kvarters- och fritidsgårdar eller om
möjligt i barnomsorgslokaler. För barn i åldrarna 10-12 år kan det öppna
fritidshemmet tillgodose en del av omsorgsbehovet, heter det i propositionen.
Statsrådet vill emellertid peka på att det i många sammanhang, bl. a.
med hänsyn till bostadsområdets utformning och andra liknande faktorer,
kan finnas behov av ett större ansvarstagande från kommunens sida även för
dessa äldre barn.

Under sommarmånaderna då skolan stänger kan behovet av barnomsorg

SoU 1986/87:35

44

för skolbarnen vara större än under övriga delar av året, sägs det vidare i
propositionen (s. 9). Det anses därför vara av stor betydelse att barnomsorgen
om möjligt organiseras så att omsorg kan erbjudas även de barn som
under skolterminerna inte efterfrågar detta. Enligt föredragande statsrådets
uppfattning bör sådan verksamhet som bedrivs i form av koloni eller
sommargårdar, veckokoloni och dagkoloni ses som en del av barnomsorgen
under sommaren.

Barn i fritidshemsverksamhet i form av daghem (utvidgade syskongrupper),
fritidshem, familjedaghem eller organiserad sommarverksamhet skall
enligt propositionen vara inskrivna i verksamheten. Barn i öppna fritidshem
är normalt inte inskrivna.

I motion Sol41 (vpk) yrkande 1 och motion Sol43 (s) yrkas avslag på
propositionens förslag i dess helhet.

I motion Sol42 (m, fp, c) hemställs att regeringen ges till känna vad som i
motionen anförts om fritidshemsverksamheten (yrkande 1). För många barn
utgör fritidshemmet ett utmärkt alternativ, anför motionärerna. Propositionen
överbetonar dock den institutionella delen av skolbarnsomsorgen och
intar en alltför negativ hållning till familjedaghemmen, som i dag svarar för
ca 40 % av skolbarnsomsorgen. Enligt motionärernas mening skall familjedaghemmen
även i fortsättningen spela en stor roll i skolbarnsomsorgen.
Motionärerna vänder sig också mot tanken att skolbarn i familjedaghem
regelmässigt kulle behöva ytterligare stimulans i form av särskilda öppna
fritidshem. Vidare anförs att ideella föreningar och kyrklig verksamhet kan
ge värdefull sysselsättning och omsorg under fritiden. Ur dessa verksamheter
skulle kunna växa fram en skolbarnsomsorg, särskilt i form av eftermiddagsöppna
fritidshem, heter det i motionen. Motionärerna avvisar förslaget om
ett centralt pedagogiskt program för fritidshemmen och erinrar om att endast
en minoritet av skolbarnen har plats i fritidshemmen och att verksamheten
där sker på barnens fritid. De centrala pedagogiska ambitionerna för barn
bör komma till uttryck i läroplanen för grundskolan. Fritidshemmen bör
enligt motionärernas mening inte utvecklas till en andra skola.

Utskottet vill med anledning av propositionens förslag och yrkandet i motion
Sol42 (m, fp, c) anföra följande.

Riksdagen fastslog redan hösten 1981 att det var nödvändigt att personalen
i förskolor och i barnomsorgen i övrigt, däribland fritidshemsverksamheten,
fick en mer preciserad målsättning för sitt arbete och klarare riktlinjer för
vilket innehåll verksamheten skulle ha (SoU 1981/82:1, rskr. 38). De förslag
som nu läggs fram i propositionen (yrkande 1 delvis i propositionen) är
således ett svar på riksdagens tidigare begäran.

Utskottet vidhåller sin tidigare inställning och anser att ett pedagogiskt
program för fritidshem bör finnas såsom en gemensam ram för verksamheten
i hela landet. Såsom föreslås i propositionen bör vidare kommunerna besluta
om riktlinjer för fritidshemsverksamheten som är anpassade till lokala
förhållanden. Vårdnadshavare till barn i kommunal barnomsorg bör ges rätt
att delta i planeringen och genomförandet av verksamheten i enlighet med
kommunala riktlinjer.

Att de skolbarn som har plats i familjedaghem får tillgång till komplette -

SoU 1986/87:35

45

rande pedagogisk verksamhet i öppna fritidshem ser utskottet som en klar
fördel.

Utskottet tillstyrker alltså propositionens förslag om pedagogiskt program
och om behovet av kompletterande verksamhet till familjedaghemmen samt
avstyrker motion Sol42 (m, fp, c) yrkande 1.

I propositionen angivna riktlinjer i övrigt beträffande mål för och
organisation av fritidshemsverksamheten (yrkande 1 i återstående del) har
inte ifrågasatts i motion Sol42 (m, fp, c). Inte heller i de motioner vari yrkats
avslag på propositionen i dess helhet [Sol41 (vpk) yrkande 1 delvis och Sol43
(s) delvis] berörs dessa frågor.

Utskottet anser inte att det finns anledning till erinran mot vad som anförs i
propositionen i nu nämnda delar. Dessa tillstyrks alltså. Detta innebär att
utskottet avstyrker motionerna Sol41 (vpk) yrkande 1 och Sol43 (s) såvitt nu
är i fråga.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande frågan om avslag på propositionens förslag till nytt
statsbidragssystem

att riksdagen avslår motion 1986/87:Sol38 yrkande 1, motion 1986/
87:Sol41 yrkande 1 delvis, motion 1986/87:Sol42 yrkande 2 och
motion 1986/87:Sol43 delvis,

2. beträffande statsbidragets beräkning

att riksdagen med anledning av propositionen yrkande 2 i motsvarande
del samt motion 1986/87:Sol37 yrkande 2 och motion 1986/
87:Sol46 yrkande 1 delvis som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

3. beträffande statsbidrag till nattöppna daghem

att riksdagen med anledning av propositionen yrkande 2 i motsvarande
del samt motion 1986/87:Sol45 och med avslag på motion
1986/87:Sol38 yrkande 3 och motion 1986/87:Sol44 delvis som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. beträffande öppettider i daghem

att riksdagen avslår motion 1986/87:Sol37 yrkande 1, motion 1986/
87:Sol44 delvis, motion 1986/87:Sol46 yrkande 1 delvis och motion
1986/87:Sol47 delvis,

5. beträffande fördelning av bidrag till alternativ barnomsorg

att riksdagen med anledning av propositionen yrkande 2 i motsvarande
del samt motion 1986/87:Sol39 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

6. beträffande effekter för utbyggd heldagsomsorg
att riksdagen avslår motion 1986/87:Sol48,

7. beträffande fortbildning

att riksdagen med anledning av propositionen yrkande 2 i motsvarande
del samt motion 1986/87:So623 yrkande 6 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

SoU 1986/87:35

46

8. beträffande extra förstärkningsresurser

att riksdagen avslår motion 1986/87:Sol41 yrkande 4,

9. beträffande utjämning mellan kommuner
att riksdagen avslår motion 1986/87:Sol44 delvis,

10. beträffande riktade åtgärder

att riksdagen avslår motion 1986/87:Sol46 yrkande 1 delvis,

11. beträffande statsbidrag till barnomsorg i svenska kyrkans regi
att riksdagen med bifall till propositionen yrkande 2 i motsvarande del
avslår motion 1986/87:So605, motion 1986/87:So608, motion 1986/
87:So610 yrkande 4 och motion 1986/87:So639 yrkande 3,

12. beträffande utvärdering av de nya reglerna

att riksdagen avslår motion 1986/87:Sol44 delvis och motion 1986/
87:Sol46 yrkande 1 delvis,

13. beträffande riktlinjer för statsbidrag

att riksdagen godkänner i propositionen yrkande 2 angivna riktlinjer
för statsbidrag till daghem, fritidshem, kommunala familjedaghem,
deltidsgrupper, öppen förskola och nattöppna daghem i den mån de
inte behandlats under momenten 2-10,

14. beträffande begäran om nytt statsbidragssystem

att riksdagen avslår motion 1986/87:So602 yrkande 2, motion 1986/
87:So609 yrkande 3, motion 1986/87:So610 yrkandena 2, 3 och 5,
motion 1986/87:So620, motion 1986/87:So627, motion 1986/87:So632
yrkande 2, motion 1986/87:So633, motion 1986/87:So636, motion
1986/87:So639 yrkande 2, motion 1986/87:Sol38 yrkandena 2 och 4,
motion 1986/87:Sol41 yrkande 2 och motion 1986/87:Sol42 yrkande
3,

15. beträffande höjning av barnomsorgsavgiften

att riksdagen avslår motion 1986/87:Sol41 yrkande 5 och motion
1986/87:Sk386 yrkande 12,

16. beträffande vissa villkor för statsbidrag till alternativ barnomsorg att

riksdagen avslår motion 1986/87:So619 och motion 1986/87:Sol47
delvis,

17. beträffande dagbarnvårdares tillsyn av egna barn
att riksdagen avslår motion 1986/87:So614,

18. beträffande statsbidrag till barnomsorg pä obekväm arbetstid
att riksdagen avslår motion 1986/87 :So604,

19. beträffande handikappade barn i förskolan
att riksdagen avslår motion 1986/87:So630,

20. beträffande statsbidrag till s. k. skördedaghem m.fl.

att riksdagen med anledning av motion 1986/87:So634 yrkande 2 och
motion 1986/87:Sol40 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

21. beträffande bindande kvalitetsnormer

att riksdagen avslår motion 1986/87:So623 yrkande 3,

22. beträffande minskat statsbidrag till familjedaghem
att riksdagen avslår motion 1986/87:Sol41 yrkande 7,

SoU 1986/87:35

47

23. beträffande bidrag till barnomsorg för flyktingbarn m.fl.
att riksdagen avslår motion 1986/87:Sol46 yrkande 2,

24. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till propositionen yrkande 3 och med avslag på
motion 1986/87:Sol41 yrkande 1 delvis och motion 1986/87:So 143
delvis till Bidrag till kommunal barnomsorg för budgetåret 1987/88
anvisar ett förslagsanslag av 9140000000 kr.,

25. beträffande lagstadgad rätt till förskoleplats att riksdagen avslår
motion 1986/87:So623 yrkande 1 delvis,

26. beträffande utbyggnadens inriktning

att riksdagen avslår motion 1986/87:So623 yrkande 1 delvis och
motion 1986/87:Sol41 yrkande 6,

27. beträffande utbyggnaden av barnomsorgen under 1987/88
att riksdagen avslår motion 1986/87:So623 yrkande 2,

28. beträffande anordningsbidrag

att riksdagen avslår motion 1986/87:Sol41 yrkande 3,

29. beträffande startbidrag

att riksdagen avslår motion 1986/87:So615 yrkande 6,

30. beträffande barnomsorgstaxor

att riksdagen med anledning av motion 1986/87:Sol41 yrkande 8 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

31. beträffande rätt till barnomsorg vid arbetslöshet

att riksdagen med anledning av motion 1986/87:So628 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

32. beträffande användningen av benämningen förskola
att riksdagen avslår motion 1986/87:So602 yrkande 1,

33. beträffande skolstyrelsens och skolöverstyrelsens ansvar för
sko/förberedande verksamhet

att riksdagen avslår motion 1986/87:So602 yrkandena 4, 5 och 6 samt
motion 1986/87:So610 yrkande 6,

34. beträffande deltidsförskolans utveckling till en skolförberedande
skola

att riksdagen avslår motion 1986/87: So602 yrkande 3,

35. beträffande uppmuntran av enskilda skolförberedande förskolor att

riksdagen avslår motion 1986/87:So602 yrkande 7,

36. beträffande kristna grundvärderingar i förskolan
att riksdagen avslår motion 1986/87:So615 yrkande 1,

37. beträffande demokratiska principer i förskolan
att riksdagen avslår motion 1986/87:So610 yrkande 7,

38. beträffande allsidighet och objektivitet i förskolan
att riksdagen avslår motion 1986/87:So610 yrkande 8,

39. beträffande stöd till familjedaghemmen
att riksdagen avslår motion 1986/87:So621,

40. beträffande information om alternativ barnomsorg
att riksdagen avslår motion 1986/87:So622,

SoU 1986/87:35

48

41. beträffande en undersökning av hälsoförhållandena i barnomsorgen att

riksdagen avslår motion 1986/87:So610 yrkande 9 delvis,

42. beträffande en undersökning av orsakerna till personalomsättningen
i barnomsorgen

att riksdagen avslår motion 1986/87:So610 yrkande 9 delvis och
motion 1986/87:So624 delvis,

43. beträffande personalrekryteringen till barnomsorgen
att riksdagen avslår motion 1986/87:So624 delvis,

44. beträffande behörighet för personal inom barnomsorgen
att riksdagen avslår motion 1986/87:So623 yrkandena 4 och 5,

45. beträffande undersökning av behovet av barnvårdare

att riksdagen med anledning av motion 1986/87:So611 yrkande 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

46. beträffande barnvårdarnas betydelse

att riksdagen avslår motion 1986/87:So611 yrkande 1,

47. beträffande bidrag till kommunalt utvecklingsarbete

att riksdagen avslår motion 1986/87:So616och motion 1986/87:So629,

48. beträffande pedagogiskt program för fritidshemsverksamheten
att riksdagen med bifall till propositionen yrkande 1 i motsvarande del
avslår motion 1986/87:Sol41 yrkande 1 delvis, motion 1986/87:Sol42
yrkande 1 delvis och motion 1986/87:Sol43 delvis,

49. beträffande familjedaghem inom skolbarnsomsorgen

att riksdagen med bifall till propositionen yrkande 1 i motsvarande del
avslår motion 1986/87:Sol41 yrkande 1 delvis, motion 1986/87:Sol42
yrkande 1 delvis och motion 1986/87:So 143 delvis,

50. beträffande riktlinjer för fritidshemsverksamheten

att riksdagen med bifall till propositionen yrkande 1 i återstående del
och med avslag på motion 1986/87:Sol41 yrkande 1 delvis och motion
1986/87:Sol43 delvis godkänner i propositionen redovisade riktlinjer
för mål för och organisation av fritidshemsverksamheten i den mån de
inte behandlats under momenten 48 och 49.

Stockholm den 19 maj 1987
På socialutskottets vägnar
Daniel Tarschys

Närvarande: Daniel Tarschys (fp), Evert Svensson (s), John Johnsson (s),
Göte Jonsson (m), Ulla Tillander (c), Anita Persson (s), Blenda Littmarck
(m), Gunnar Ström (s), Per Arne Aglert (fp), Ann-Cathrine Haglund (m),
Yvonne Sandberg-Fries (s), Rosa Östh (c), Inga Lantz (vpk), Ingrid
Andersson (s) och Maud Björnemalm (s).

SoU 1986/87:35

49

4 Riksdagen 1986187. 12 sami. Nr35

Reservationer

1. Frågan om avslag på propositionens förslag till nytt
statsbidragssystem (mom. 1 i hemställan)

av Daniel Tarschys (fp), Göte Jonsson (m), Ulla Tillander (c), Blenda
Littmarck (m), Per Arne Aglert (fp), Ann-Cathrine Haglund (m) och Rosa
Östh (c) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s.ll som börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”i det följande” bort ha följande lydelse:

När beslut om det nuvarande statsbidragssystemet fattades år 1983
framförde de borgerliga partierna i motioner en stark kritik mot systemets
uppbyggnad och påpekade att dess effekter var svåröverskådliga såväl för
kommunerna som för staten. Denna kritik har i hög grad bekräftats av
utvecklingen. Svårigheterna att förutse den statsfinansiella belastningen har
bl. a. lett till så kraftiga överdrag att ett särskilt granskningsuppdrag fått ges
till riksrevisionsverket (RRV). I RRV:s rapport konstateras att år 1984 blev
den faktiska kostnaden för statsbidraget till barnomsorgen 877 milj. kr.
högre än beräknat samt att en betydande del av förklaringen låg i att
kommunerna anpassat sig till de nya statsbidragsbestämmelserna. Stora
överdrag har gjorts även år 1986.

Den genomsnittliga kostnaden för en daghemsplats, som år 1983 var
47 775 kr. hade år 1986 stigit till 62 050 kr. Kostnaderna har således ökat mer
än vad som motiveras av inflationen. Det anmärkningsvärda är att samtidigt
som kostnaderna rusat i höjden på ett okontrollerat sätt har i den allmänna
debatten höjts kritik mot kvalitetsförsämringar.

I de då aktuella motionerna påtalades vidare att systemet genom sin
uppbyggnad kunde bli kostnadsdrivande genom att det stimulerade kommunerna
att satsa på längre vistelsetider. Även denna invändning har bekräftats
av utvecklingen.

Stimulansen till längre vistelsetider har sannolikt också varit skadlig för
barnen. Systemets verkningar i det hänseendet är svårare att mäta på ett
objektivt sätt, men utskottets intryck är att kommunerna på grund av
statsbidragssystemet har blivit allt ovilligare att erbjuda halvtidsplats på
daghem. Intagningsreglerna har i många kommuner anpassats på det sättet
att daghemmen reserverats för heltidsbarn och familjedaghemmen för
deltidsbarn. Härigenom har valfriheten minskats.

En annan sannolik effekt har varit att utbyggnaden av deltidsgrupper
hämmats, eftersom det för kommunerna varit mer ekonomiskt att satsa på
daghemmen.

Med det förslag som nu läggs fram medger regeringen indirekt att den
kritik som de borgerliga partierna har framfört ända sedan år 1983 är korrekt.
De förändringar som föreslås i propositionen eliminerar vissa av det tidigare
systemets brister. Den grundläggande invändningen kvarstår dock. Systemet
är inte neutralt gentemot olika omsorgsformer och huvudmän. Dessutom
består diskrimineringen av de enskilda alternativen, även om regeringen
tvingats ge med sig när det gäller föräldrakooperativ och viss ideellt driven
barnomsorg. Föräldrarna skall fortfarande inte ha möjlighet att på jämbördi -

SoU 1986/87:35

50

ga villkor välja andra former av barnomsorg än dem som erbjuds av
kommunen. Utskottet finner denna brist vara så avgörande att en reform av
statsbidragssystemet bör anstå tills den har eliminerats.

Utskottet kan heller inte tillstyrka förslaget om ett särskilt statsbidrag till
nattöppna daghem. Utskottet är väl medvetet om att behov av tillsyn nattetid
föreligger och finner det positivt att kommunerna på olika sätt försöker
tillfredsställa detta behov. För dessa barn är emellertid nattöppna institutioner
i många situationer en sämre lösning än omsorg i hemmiljö, antingen i
”familjenatthem” eller i barnets eget hem genom att en vuxen sover över där.
Ett bidrag som låser utbyggnaden av den tillsyn som behövs nattetid till
institutionella lösningar bör inte införas.

Såsom påpekas i motion Sol37 (m) yrkande 1 innebär propositionens
förslag om en öppettid av 8 timmar som förutsättning för bidrag att de
deltidsöppna daghemmen mister sina statsbidrag eller endast erhåller det
bidrag som kommer deltidsförskolan till del.

Utskottet anser det vara en onödig byråkratisk omgång att införa ett
delningstal om 15 barn i stället för att beräkna statsbidraget per barn i
daghem och fritidshem. I likhet med motionären i motion Sol37 (m) yrkande
2 anser utskottet att statsbidraget bör utbetalas per barn i daghem och
fritidshem.

Utskottet anser alltså att propositionens förslag till riktlinjer för statsbidrag
till barnomsorgen har sådana brister att det inte bör läggas till grund för
något beslut av riksdagen. Med tillstyrkande av motionerna 1986/87:Sol38
(c) yrkande 1,1986/87:Sol41 (vpk) yrkande 1 delvis, 1986/87:Sol42 (m, fp, c)
yrkande 2 och 1986/87:Sol43, delvis, avstyrker utskottet därför propositionens
förslag såvitt nu är i fråga (yrkande 2).

dels att utskottet under mom. 1 bort hemställa

1. beträffande frågan om avslag pä propositionens förslag till nytt
statsbidragssystem

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sol38 yrkandel, motion
1986/87:Sol41 yrkande 1 delvis, motion 1986/87:Sol42 yrkande 2 och
motion 1986/87:Sol43 delvis, avslår propositionen yrkande 2,

2. Statsbidragets beräkning m. m. (motiveringen till mom. 4,
6,8-10 och 12 i hemställan samt hemställan mom. 2-3,5,7
och 13)

av Daniel Tarschys (fp), Göte Jonsson (m). Ulla Tillander (c), Blenda
Littmarck (m), Per Arne Aglert (fp), Ann-Cathrine Haglund (m) och Rosa
Östh (c) som - under förutsättning av bifall till reservation nr 1 - anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ”Skälen för”
och slutar på s. 12 med ”utformning etc.” bort utgå,

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 12 som börjar med ”Utskottet
gör” och slutar med "avstyrks därför” bort utgå,

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 13 som börjar med ”1
propositionen” och slutar med ”angivna motioner” bort utgå,

SoU 1986/87:35

51

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 13 som börjar med ”Enligt
propositionen” och slutar med ”till känna” bort utgå,

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 13 med ”Statsrådet
Lindqvist” och slutar på s. 14 med ”Sol48 (s)” bort utgå,

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 14 som börjar med ”Utskottet
delar” och slutar med ”till känna” bort utgå,

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 14 med ”Bidraget
till” och slutar på s. 15 med ”se s. 27” bort utgå,

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 15 som börjar med "Utskottet
har” och slutar med ”det anförda” bort utgå,

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 17 som börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”ovan angivit” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående avstyrkt regeringens förslag till nytt
statsbidragssystem för barnomsorgen. Utskottet saknar därmed anledning
att gå in på de motionsyrkanden som föreslår ändringar och justeringar av
propositionens förslag och avstyrker således motionerna Sol37 (m), Sol38
(c) yrkande 3, Sol39 (s), Sol44 (s), Sol45 (s), Sol46 (s) yrkande 1, Sol47 (s)
delvis och Sol48 (s).

dels att utskottet under mom. 2, 3, 5 och 7 bort hemställa

2. beträffande statsbidragets beräkning

att riksdagen avslår motion 1986/87:Sol37 yrkande 2 och motion
1986/87:Sol46 yrkande 1 delvis,

3. beträffande statsbidrag till nattöppna daghem

att riksdagen avslår motion 1986/87:Sol38 yrkande 3, motion 1986/
87:Sol44 delvis och motion 1986/87:Sol45,

5. beträffande fördelning av bidrag till alternativ barnomsorg
att riksdagen avslår motion 1986/87: So 139,

7. beträffande fortbildning
att riksdagen avslår motion 1986/87:So623 yrkande 6,

dels att utskottets hemställan under mom. 13 bort utgå.

3. Statsbidrag till barnomsorg i svenska kyrkans regi (morn. 11
i hemställan)

av Daniel Tarschys (fp), Göte Jonsson (m), Ulla Tillander (c), Blenda
Littmarck (m), Per Arne Aglert (fp), Ann-Cathrine Haglund (m) och Rosa
Östh (c) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som på s. 16 börjar med ”Ansvaret
för” och slutar på s. 17 med ”So639 (fp) yrkande 3” bort ha följande lydelse:
Många föräldrar har en stark önskan att deras barn skall få del av kristen
förskoleverksamhet. Hittills har dock kyrkliga församlingar nekats statsbidrag
för sin barnomsorgsverksamhet. Utskottet anser det viktigt att behovet
av barnomsorg med kristen inriktning tillgodoses. Enligt utskottets mening

SoU 1986/87:35

52

bör därför svenska kyrkans församlingar jämställas med andra trossamfunds
församlingar när det gäller möjligheten att få statsbidrag till barnomsorgsverksamhet.

Vad utskottet här anfört om att statsbidrag skall utgå även till förskolor
som drivs av församlingar inom svenska kyrkan bör riksdagen med anledning
av de nu aktuella motionerna som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 11 bort hemställa

11. beträffande statsbidrag till barnomsorg i svenska kyrkans regi
att riksdagen med anledning av motionerna 1986/87:So605, 1986/
87:So608, 1986/87:So610 yrkande 4 och 1986/87:So639 yrkande 3
avslår propositionen yrkande 2 i motsvarande del,

4. Begäran om nytt statsbidragssystem (mom. 14 i hemställan)

av Daniel Tarschys (fp), Göte Jonsson (m), Ulla Tillander (c), Blenda
Littmarck (m), Per Arne Aglert (fp), Ann-Cathrine Haglund (m) och Rosa
Östh (c) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 19 med ”Utskottet
har” och slutar på s. 20 med ”avstyrks således” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att RRV:s analys klart visar att det nuvarande statsbidragssystemet
har sådana brister att det snarast bör avvecklas och ersättas av
ett nytt system. Riksdagen bör därför hos regeringen begära att ett förslag till
nytt statsbidragssystem för barnomsorgen skyndsamt utarbetas och framläggs
för riksdagen. Som anförs i motion Sol42 (m, fp, c) bör vägledande
principer vid utarbetandet av ett sådant förslag vara att statsbidraget skall
vara neutralt gentemot alla omsorgsformer oavsett huvudman samt administrativt
lätthanterligt. Familjedaghemmen och deltidsförskolan får inte
diskrimineras. Statsbidragssystemet bör inte ensidigt gynna långa vistelsetider.
Vidare bör kommunerna vara skyldiga att i barnomsorgsplanerna uppta
alla alternativa omsorgsformer som uppfyller de kvalitetskrav som alltid
måste ställas.

Vad utskottet nu anfört om förslag till nytt statsbidragssystem för
barnomsorgen bör riksdagen med bifall till motion Sol42 (m, fp, c) yrkande 3
och med anledning av motionerna So602 (m) yrkande 2, So609 (c) yrkande 3,
So610 (m) yrkandena 2, 3 och 5, So620 (c), So627 (c), So632 (m) yrkande 2,
So633 (c), So636 (fp), So639(fp) yrkande 2samt Sol38 (c)yrkandena 2och4
som sin mening ge regeringen till känna.

Det sagda innebär att utskottet avstyrker motion Sol41 (vpk) yrkande 2.

dels att utskottet under mom. 14 bort hemställa

14. beträffande begäran om nytt statsbidragssystem
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sol42 yrkande 3 och med
anledning av motion 1986/87:So602 yrkande 2, motion 1986/87:So609
yrkande 3, motion So610 yrkandena 2,3 och 5, motion 1986/87:So620,
motion 1986/87:627, motion 1986/87:632 yrkande 2, motion 1986/
87:633, motion 1986/87:636, motion 1986/87:639 yrkande 2, motion
1986/87:Sol38 yrkandena 2 och 4 samt med avslag på motion Sol41

SoU 1986/87:35

53

yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

5. Höjning av barnomsorgsavgiften (mom. 15 i hemställan)
av Inga Lantz (vpk) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 20 som börjar med ”Även i” och
slutar med ”(yrkande 5)” bort ha följande lydelse:

Även i motion Sol41 (vpk) föreslås en höjning av barnomsorgsavgiften,
detta för att finansiera bl. a. motionärernas förslag om utbyggnad av
barnomsorgen. Utskottet tillstyrker förslaget om en höjning av barnomsorgsavgiften
från 2,2 till 2,9 %. Regeringen bör skyndsamt framlägga
lagförslag härom för riksdagen.

dels att utskottet under mom. 15 bort hemställa

15. beträffande höjning av barnomsorgsavgiften
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sol41 yrkande 5 och med
avslag på motion 1986/87:Sk386 yrkande 12 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Vissa villkor för statsbidrag till alternativ barnomsorg
(motiveringen till mom. 16 i hemställan)

av Daniel Tarschys (fp), Göte Jonsson (m), Ulla Tillander (c), Blenda
Littmarck (m), Per Arne Aglert (fp), Ann-Cathrine Haglund (m) och Rosa
Östh (c) som anser att det avsnitt i utskottets yttrande på s.21 som börjar med
”Utskottet har” och slutar med ”satts in (se s. 11)” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att barnomsorg är en verksamhet som lämpar sig väl för
privata, kooperativa och ideella alternativ. Det finns enligt utskottets mening
inte någon anledning för staten att motsätta sig barnomsorg i enskild regi.

Utskottet kan alltså inte dela motionärernas negativa syn på de alternativa
barnomsorgsformerna. Tvärtom kan dessa barnomsorgsformer ofta erbjuda
barnomsorg av väl så god kvalitet som den kommunala. Utskottet avstyrker
motionerna So619 (s) och Sol47 (s) i motsvarande del.

7. Dagbarnvårdares tillsyn av egna barn (mom. 17 i
hemställan)

av Daniel Tarschys (fp), Göte Jonsson (m), Ulla Tillander (c), Blenda
Littmarck (m), Per Arne Aglert (fp), Ann-Cathrine Haglund (m) och Rosa
Östh (c) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 21 med ”Vid
behandlingen” och slutar på s. 22 med ”motion So614 (c)” bort ha följande
lydelse:

Enligt utskottets bedömning finns det inget som talar för att ersättning till
dagbarnvårdare för vård av egna barn inte skulle vara lagligt. Utskottets
uppfattning är att detta arrangemang är tillåtet.

I den nu aktuella propositionen anför statsrådet Lindqvist att dagbarnvår -

SoU 1986/87:35

54

darens egna barn aldrig får medräknas i underlaget för statsbidrag. Utskottet
delar inte denna bedömning. Statsbidrag skall kunna utgå även för dagbarnvårdarens
egna barn som är inskrivna i kommunal barnomsorg och som
samtidigt med dagbarn vistas i dagbarnvårdarens hem. Vad utskottet här
uttalat bör riksdagen med anledning av motion So614 (c) som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 17 bort hemställa

17. beträffande dagbarnvårdares tillsyn av egna barn
att riksdagen med anledning av motion 1986/87:So614som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. Statsbidrag till barnomsorg på obekväm arbetstid
(motiveringen till mom. 18 i hemställan)

av Daniel Tarschys (fp), Göte Jonsson (m), Ulla Tillander (c), Blenda
Littmarck (m), Per Arne Aglert (fp), Ann-Cathrine Haglund (m) och Rosa
Östh (c) som anser att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 23 som börjar
med ”1 den nu” och slutar med ”det anförda” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att resultatet av socialstyrelsens översyn bör avvaktas.
Motion So604 (s) avstyrks alltså.

9. Handikappade barn i förskolan (motiveringen till mom. 19 i
hemställan)

av Daniel Tarschys (fp), Göte Jonsson (m), Ulla Tillander (c), Blenda
Littmarck (m), Per Arne Aglert (fp), Ann-Cathrine Haglund (m) och Rosa
Östh (c) som - under förutsättning av bifall till reservation nr 1 - anser att det
avsnitt i utskottets yttrande på s. 23 som börjar med ”De allra flesta” och
slutar med ”åtgärd av riksdagen” bort ha följande lydelse:

De allra flesta handikappade barn är numera integrerade i vanliga
kommunala förskolor. Utskottet delar motionärernas uppfattning att det kan
finnas skäl att mjuka upp tidsgränsen vad avser handikappade barns vistelse i
barnomsorgen i syfte att anpassa vistelsetiderna till de handikappade barnens
behov. Även för vissa barn som inte har långa restider kan en fyra timmars
vistelse varje dag vara tröttande. Enligt vad utskottet erfar har man från
socialstyrelsens sida uppmärksammat socialdepartementet på detta problem.

Frågan är således aktualiserad hos regeringskansliet. Med hänsyn härtill
anser utskottet inte att något initiativ av riksdagen är påkallat med anledning
av motion So630 (fp). Motionen avstyrks därför.

10. Bindande kvalitetsnormer (morn. 21 i hemställan)
av Inga Lantz (vpk) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 25 som börjar med ”Utskottet
avstyrkte” och slutar med ”(yrkandena 3 a, b och c)” bort ha följande
lydelse:

SoU 1986/87:35

55

Utskottet kan inte godta att kvalitetskraven på barnomsorgen sänkts. För
att kvaliteten inom barnomsorgen skall kunna upprätthållas och utvecklas
måste det införas bindande miniminormer i fråga om barngruppernas storlek
och personaltätheten. Ytnormer måste återinföras. För åldersgrupperna
3-12 år inom förskolan och fritidshemmen bör grupperna inte vara större än
15 barn. För de s. k. småbarnsgrupperna, i åldrarna upp till 3 år, bör antalet
inte överstiga 10 barn. När det gäller s. k. utvidgad syskongrupp, barn från
0,5 till 12 år, bör barnantalet vara 12-15, beroende på åldersfördelningen i
gruppen. Det är viktigt att antalet barn i grupperna inte är för stort, men det
är också viktigt att barngrupperna i största möjliga utsträckning hålls ihop
under hela förskoleperioden. Att barnen har en fast grupptillhörighet under
en lång tid är väsentligt för trygghet och kontinuitet i deras tillvaro. Vidare
bör de rekommendationer för personaltäthet som socialstyrelsen utfärdat
gälla. Det innebär 0,4 personal per barn i åldrarna 0,5-3 år, 0,20 i åldrarna
3-7 år och 0,17 i åldrarna 7-12 år. Ytnormen måste återinföras och
fastställas till 9,0-9,5 m2 per plats.

Utskottet tillstyrker således motion So623 yrkande 3.

dels att utskottet under mom. 21 bort hemställa

21. beträffande bindande kvalitetsnormer

att riksdagen med anledning av motion 1986/87:So623 yrkande 3 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

11. Minskat statsbidrag till familjedaghem (morn. 22 i
hemställan)

av Inga Lantz (vpk) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 26 som börjar med ”1 den nu”
och slutar med ”(yrkande 7)” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att statsbidragen till familjedaghemsverksamheten
kan sänkas betydligt. Det är fullt tillräckligt med ett
bidrag med 3 500 kr. när tillsynstiden är under 4 timmar per dag. Utskottet
tillstyrker således motion Sol41 (vpk) yrkande 7.

dels att utskottet under mom. 22 bort hemställa

22. beträffande minskat statsbidrag till familjedaghem

att riksdagen med anledning av motion 1986/87: So 141 yrkande 7 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

12. Lagstadgad rätt till förskoleplats och utbyggnadens
inriktning (mom. 25 och 26 i hemställan)

av Inga Lantz (vpk) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 28 med ”En motion
(vpk)” och slutar på s. 29 med ”Sol41 (vpk) yrkande 6" bort ha följande
lydelse:

Vad gäller frågan om lagstiftning för att garantera alla barn en rätt till
förskoleplats delar utskottet den uppfattning som framförts i motion So623
(vpk) yrkande 1 i motsvarande del, nämligen att riksdagen så snart det kan

SoU 1986/87:35

56

ske bör besluta om lagstadgad rätt till plats i barnomsorgen. En sådan
lagstiftning skulle, menar utskottet, påskynda den nödvändiga utbyggnaden.
Regeringen bör därför snarast framlägga erforderliga lagförslag för riksdagen.

Utskottet anser vidare i likhet med motionärerna att den bästa omsorgsformen
för flertalet förskole- och skolbarn är daghem och fritidshem. Utbyggnaden
av samhällets barnomsorg bör därför ske i form av daghem och
fritidshem. Familjedaghemmen bör avvecklas och platserna ersättas med
daghemsplatser. De kvinnor som nu arbetar som dagmammor bör erbjudas
utbildning för att sedan arbeta i den kollektiva barnomsorgen. Någon
utbyggnad av deltidsförskolan bör inte stimuleras.

Vad utskottet nu anfört bör i enlighet med motion So623 (vpk) yrkande 1
delvis och motion Sol41 (vpk) yrkande 6 ges regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 25 och 26 bort hemställa

25. beträffande lagstadgad rätt till förskoleplats

att riksdagen med anledning av motion 1986/87:So623 yrkande 1 delvis
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

dels att utskottet under mom. 26 bort hemställa

26. beträffande utbyggnadens inriktning

att riksdagen med anledning av motionerna 1986/87:So623 yrkande 1
delvis och 1986/87:Sol41 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

13. Lagstadgad rätt till förskoleplats och utbyggnadens
inriktning (motiveringen till mom. 25 och 26 i hemställan)

av Evert Svensson, John Johnsson, Anita Persson, Gunnar Ström, Yvonne
Sandberg-Fries, Ingrid Andersson och Maud Björnemalm (alla s) som anser
att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 28 med ”Enligt 17 § SoL”
och slutar på s. 29 med ”Sol41 (vpk) yrkande 6” bort ha följande lydelse:
I den nu aktuella propositionen (s. 2) erinrar statsrådet Lindqvist om att
han senast år 1991 avser att återkomma till regeringen med förslag om
lagstiftad rätt till förskola för alla barn.

Sedan föregående riksdagsbehandling har ingenting inträffat som ger
utskottet anledning att inta en annan ståndpunkt i dessa frågor. Motion 623
(vpk) avstyrks därför både såvitt gäller lagstadgad rätt till förskoleplats
(yrkande 1 i motsvarande del) och beträffande utbyggnadens inriktning
(yrkande 1 i motsvarande del). Av samma skäl avstyrker utskottet motion
Sol41 (vpk) yrkande 6.

14. Utbyggnaden av barnomsorgen under 1987/88 (morn. 27 i
hemställan)

av Inga Lantz (vpk) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 29 som börjar med ”Med
anledning” och slutar med ”avstyrks således” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna i motion So623 (vpk) yrkande 2

SoU 1986/87:35

57

5 Riksdagen 1986/87.12 sami. Nr 35

att utbyggnadsbehovet är mycket större än vad regeringen gör gällande.
Behovet av daghemsplatser uppgår enligt utskottets beräkningar till närmare
400 000. En kraftig utbyggnad måste alltså ske. Utskottet tillstyrker därför
motionärernas förslag att riksdagen skall uttala sig för målsättningen att
50 000 daghems- och fritidshemsplatser byggs under budgetåret 1987/88.

dels att utskottet under mom. 27 bort hemställa

27. beträffande utbyggnaden av barnomsorgen under 1987188

att riksdagen med anledning av motion 1986/87:So623 yrkande 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

15. Utbyggnaden av barnomsorgen under 1987/88
(motiveringen till mom. 27 i hemställan)

av Evert Svensson, John Johnsson, Anita Persson, Gunnar Ström, Yvonne
Sandberg-Fries, Ingrid Andersson och Maud Björnemalm (alla s) som anser
att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 29 som börjar med ”Utskottet finner
inte” och slutar med ”avstyrks således” bort ha följande lydelse:

Utskottet har inte ändrat inställning i frågan och avstyrker därför den nu
aktuella motionen (vpk) (yrkande 2).

16. Anordningsbidrag(mom. 28 i hemställan)

av Inga Lantz (vpk) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 29 som börjar med ”Utskottet är
inte” och slutar med ”(yrkande 3)” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser liksom motionärerna att ett anordningsbidrag bör införas
för dag- och fritidshem för att säkra den kvantitativa och kvalitativa
utbyggnaden av barnomsorgen. Bidraget bör utgå med 300 000 kr. per
nybyggd avdelning i dag- och fritidshem och vara en hjälp för kommunerna
att förverkliga utbyggnadsmålet förskola för alla barn före år 1991. Riksdagen
bör enligt utskottets mening besluta om inrättandet av ett sådant bidrag.

dels att utskottet under mom. 28 bort hemställa

28. beträffande anordningsbidrag

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sol41 yrkande 3 beslutar
att inrätta ett anordningsbidrag för dag- och fritidshem i enlighet med
vad utskottet anfört,

17. Anordningsbidrag (motiveringen till morn. 28 i
hemställan)

av Evert Svensson, John Johnsson, Anita Persson, Gunnar Ström, Yvonne
Sandberg-Fries, Ingrid Andersson och Maud Björnemalm (alla s) som anser
att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 29 som börjar med ”Utskottet är
inte” och slutar med ”ett anordningsbidrag” bort ha följande lydelse:
Utskottet är i och för sig positivt till den stimulans till utbyggnad av
barnomsorgen som ett anordningsbidrag skulle utgöra. Ett sådant anord -

SoU 1986/87:35

58

ningsbidrag får dock övervägas i särskild ordning, bl. a. från sysselsättningspolitiska
och statsfinansiella synpunkter.

18. Barnomsorgstaxor (morn. 30 i hemställan)

av Daniel Tarschys (fp), Göte Jonsson (m), Ulla Tillander (c), Blenda
Littmarck (m), Per Arne Aglert (fp), Ann-Cathrine Haglund (m) och Rosa
Östh (c) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 30 som börjar med ”1 motionen”
och slutar med ”till känna” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar statsrådet Lindqvists uppfattning att det är olyckligt om
barnomsorgstaxorna blir så höga att de inverkar på människors möjligheter
att utnyttja barnomsorgen. Socialstyrelsens analys av orsakerna till den
sociala snedrekryteringen till barnomsorgen bör dock avvaktas. Motion
So 141 (vpk) avstyrks alltså (yrkande 8).

dels att utskottet under mom. 30 bort hemställa

30. beträffande barnomsorgstaxor

att riksdagen avslår motion 1986/87:Sol41 yrkande 8,

19. Rätt till barnomsorg vid arbetslöshet (mom. 31 i
hemställan)

av Göte Jonsson, Blenda Littmarck och Ann-Cathrine Haglund (alla m) som
anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 31 som börjar med ”De
anförda” och slutar med ”till känna” bort ha följande lydelse:

Det finns flera situationer där det är motiverat att låta ett barn behålla sin
barnomsorgsplats eller erhålla förtur, trots att föräldrarna inte arbetar eller
studerar. Enligt utskottets mening bör det emellertid ankomma på kommunerna
att besluta i hithörande frågor. Utskottet avstyrker med hänvisning
härtill motion So628 (s).

dels att utskottet under mom. 31 bort hemställa

31. beträffande rätt till barnomsorg vid arbetslöshet
att riksdagen avslår motion 1986/87:So628,

20. Användningen av benämningen förskola (mom. 32 i
hemställan)

av Göte Jonsson, Blenda Littmarck och Ann-Cathrine Haglund (alla m) som
anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 31 med ”Vid
behandlingen” och slutar på s. 32 med ”So602 (m)” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att användningen av benämningen
förskola om olika former av barnomsorg leder tanken helt fel.
Benämningen förskola bör reserveras för en skolförberedande, mer struktu -

SoU 1986/87:35

59

rerad verksamhet. Barnomsorg är samlingsbegreppet för daghem, familjedaghem
o. d. där omvårdnad ges. Vad utskottet här uttalat om användningen
av benämningen förskola bör ges regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 32 bort hemställa

32. beträffande användningen av benämningen förskola

att riksdagen med anledning av motion 1986/87:So602 yrkande 1 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

21. Skolstyrelsens och skolöverstyrelsens ansvar för
skolförberedande verksamhet (mom. 33 i hemställan)

av Göte Jonsson, Blenda Littmarck och Ann-Cathrine Haglund (alla m) som
anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 32 som börjar med ”Motionsyrkanden
(m)” och slutar med ”yrkande 6” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att barnen före skolstarten
behöver en bättre förberedelse för skolan än vad som erbjuds i dag.
Skolstyrelsen bör därför ha ansvaret för den del av verksamheten i förskolan
som förbereder barnen för lågstadiet under året närmast före skolstarten,
och skolöverstyrelsen bör ges i uppdrag att utforma det pedagogiska
programmet för denna del av verksamheten. Detta bör riksdagen med
anledning av motionerna So602 (m) yrkandena 4,5 och 6 samt motion SoölO
(m) yrkande 6 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 33 bort hemställa

33. beträffande skolstyrelsens och skolöverstyrelsens ansvar för
skolförberedande verksamhet

att riksdagen med anledning av motionerna 1986/87:So602 yrkandena
4, 5 och 6 samt motion 1986/87:So610 yrkande 6 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

22. Deltidsförskolans utveckling till en skolförberedande
skola (mom. 34 i hemställan)

av Göte Jonsson, Blenda Littmarck och Ann-Cathrine Haglund (alla m) som
anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 32 med ”Även när”
och slutar på s. 33 med ”m. m. (s. 29)” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att barn behöver en pedagogisk,
välstrukturerad och systematisk träning som förberedelse för skolan.
Deras nyfikenhet och intresse av att lära måste tas till vara och stimuleras i
homogena grupper. Deltidsförskolan bör därför utvecklas till en mer
skolförberedande förskola. Detta bör riksdagen med anledning av motion
So602 (m) yrkande 3 som sin mening ge regeringen till känna.

SoU 1986/87:35

60

dels att utskottet under mom. 34 bort hemställa

34. beträffande deltidsförskolans utveckling till en skolförberedande
skola

att riksdagen med anledning av motion 1986/87:So602 yrkande 3 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

23. Uppmuntran av enskilda skolförberedande förskolor
(mom. 35 i hemställan)

av Daniel Tarschys (fp), Göte Jonsson (m), Ulla Tillander (c), Blenda
Littmarck (m), Per Arne Aglert (fp), Ann-Cathrine Haglund (m) och Rosa
Östh (c) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 33 som börjar med ”Genom de
förändringar” och slutar med ”skall uppmuntras” bort ha följande lydelse:
Såsom påpekas i motion So602 arbetar enskilda skolförberedande förskolor
ofta med en pedagogik - t. ex. Montessori - som är värdefull såväl för
barnets utveckling som för hela den pedagogiska utvecklingen i vårt land. De
enskilda förskolorna är också nödvändiga för att ge föräldrar valfrihet mellan
olika förskolor. Utskottet anser att riksdagen med anledning av motionen
yrkande 7 som sin mening bör ge regeringen till känna att enskilda
skolförberedande förskolor skall uppmuntras.

dels att utskottet under mom. 35 bort hemställa

35. beträffande uppmuntran av enskilda skolförberedande förskolor
att riksdagen med anledning av motion 1986/87:So602 yrkande 7 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

24. Kristna grundvärderingar i förskolan och demokratiska
principer i förskolan (mom. 36 och 37 i hemställan)

av Göte Jonsson, Blenda Littmarck och Ann-Cathrine Haglund (alla m) som
anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 33 med ”Utskottet
har” och slutar på s. 34 med ”yrkande 1” bort utgå,

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som på s. 34 börjar med ”Det
pedagogiska programmet för” och på s. 35 slutar med ”(yrkande 7)” bort ha
följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning skulle mycket av vårt kulturarv te sig
obegripligt om förskolans pedagogiska verksamhet frångick kristna grundvärderingar.
Utskottet anser det därför vara självklart att förskolans
pedagogiska verksamhet skall utgå från att varje människa är unik och har ett
eget värde liksom att den skall bygga på den etik och den tradition av
humanism och medmänsklighet som grundas på kristendomen. Det pedagogiska
programmet för förskolan bör vidare bygga på och syfta till att hos
barnen inpränta den respekt för medmänniskors självbestämmande, lika
värde och integritet samt för alla de demokratiska principer i övrigt som vilar

SoU 1986/87:35

61

på västerländsk kristen grund. Vad utskottet här uttalat med anledning av
motion So615 (c) yrkande 1 och med bifall till motion 610 (m) yrkande 7 bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna,

dels att utskottet under mom. 36 och 37 bort hemställa

36. beträffande kristna grundvärderingar i förskolan

att riksdagen med anledning av motion 1986/87:So615 yrkande 1 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

37. beträffande demokratiska principer i förskolan

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:So610 yrkande 7 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

25. Kristna grundvärderingar i förskolan (motiveringen till
mom.36 i hemställan)

av Ulla Tillander och Rosa Östh (båda c) som anser att det avsnitt i utskottets
yttrande på s. 34 som börjar med ”Utskottet vidhåller” och slutar med
”yrkande 1” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill härutöver framhålla att behandlingen i förskolan av religiösa
och andra livsåskådningsfrågor inte får bli så objektiv och utslätad att vårt
kristna kulturarv försummas. Vidare är förskolor med kristen inriktning en
rättighet och en nödvändighet för dem som vill bibringa sina barn en kristen
uppfostran. Utskottet avstyrker med hänvisning härtill motion So615 (c)
yrkande 1.

26. Allsidighet och objektivitet i förskolan (morn. 38 i
hemställan)

av Göte Jonsson (m), Ulla Tillander (c), Blenda Littmarck (m), AnnCathrine
Haglund (m) och Rosa Östh (c) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 35 med ”Motionsyrkanden
(m)” och slutar på s. 36 med ”(yrkande 8)” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas mening att i förskolan har använts utbildningsmaterial
som inte uppfyllt kraven på allsidighet och objektivitet, t. ex.
Världen i förskolan och Barnens kärleksliv. Alla föräldrar skall med
förtroende kunna skicka sina barn till förskolan. Man måste ta hänsyn till att
föräldrarna har olika uppfattningar om hur känsliga frågor skall presenteras
för barnen. Personalen skall vidare vinnlägga sig om att inte utsätta barnen
för ensidiga värderingar i frågor där föräldrarna uppenbarligen har eller kan
ha olika uppfattningar. Vad utskottet här uttalat med anledning av motion
So610 (m) yrkande 8 bör riksdagen ge regeringen till känna,

dels att utskottet under mom. 38 bort hemställa

38. beträffande allsidighet och objektivitet i förskolan

att riksdagen med anledning av motion 1986/87:So610 yrkande 8 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

SoU 1986/87:35

62

27. Information om alternativ barnomsorg (mom. 40 i
hemställan)

av Daniel Tarschys (fp). Göte Jonsson (m), Ulla Tillander (c), Blenda
Littmarck (m), Per Arne Aglert (fp), Ann-Cathrine Haglund (m) och Rosa
Östh (c) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 37 med ”Motioner
med” och slutar på s. 38 med ”motion So622 (c)” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att det finns flera skäl att
stimulera och utveckla alternativa barnomsorgsformer. De erfarenheter som
i dag finns av alternativ barnomsorg bör tas till vara. Utskottet anser att detta
är en uppgift för socialstyrelsen och att socialstyrelsen också bör svara för
informationen till kommunerna om alternativ barnomsorgsverksamhet. Den
information som i dag utgår i detta hänseende är alltför knapphändig. Vad
utskottet här anfört om socialstyrelsens uppgifter i fråga om alternativ
barnomsorgsverksamhet bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna,

dels att utskottet under mom. 40 bort hemställa

40. beträffande information om alternativ barnomsorg
att riksdagen med anledning av motion 1986/87:So622 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

28. En undersökning av hälsoförhållandena i barnomsorgen
och en undersökning av orsakerna till personalomsättningen i
barnomsorgen (mom. 41 och 42 i hemställan)

av Göte Jonsson, Blenda Littmarck och Ann-Cathrine Haglund (alla m) som
anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 38 som börjar med ”Enligt vad
utskottet inhämtat” och slutar med ”yrkande 9 delvis)” bort utgå,

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 38 med ”Enligt vad
utskottet erfarit” och slutar på s. 39 med ”avstyrks alltså” bort ha följande
lydelse:

Enligt vad utskottet erfarit är syftet med socialstyrelsens kartläggning bl. a
att få kännedom om frekvensen luftvägsinfektioner hos barnen inom
barnomsorgen. Utskottet anser emellertid i likhet med motionärerna i
motion So610 (m) yrkande 9 att en betydligt mer genomgripande sammanställning
och undersökning bör göras beträffande infektionsriskerna för såväl
barn som personal. Därvid bör också missfallsfrekvensen hos barnomsorgspersonalen
undersökas. Vidare bör regeringen ta initiativ till en undersökning
av orsakerna till den höga personalomsättningen vid vissa daghem, allt i
syfte att göra daghemsmiljön så bra för både barn och personal som den är
avsedd att vara.

Vad utskottet här uttalat med anledning av den nu aktuella motionen
yrkande 9 samt motion So624 i motsvarande del bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna,

SoU 1986/87:35

63

dels att utskottet under mom. 41 och 42 bort hemställa

41. beträffande en undersökning av hälsoförhållandena i barnomsorgen att

riksdagen med anledning av motion 1986/87:So610 yrkande 9 delvis
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

42. beträffande en undersökning av orsakerna till personalomsättningen
i barnomsorgen

att riksdagen med anledning av motion 1986/87:So610 yrkande 9 delvis
och motion 1986/87:So624 delvis som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

29. Behörighet för personal inom barnomsorgen (mom. 44 i
hemställan)

av Inga Lantz (vpk) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 40 som börjar med ”När det
gäller” och slutar med ”yrkandena 4 och 5” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det är ytterst väsentligt att personalen inom barnomsorgen
är utbildad för sin uppgift. Enligt utskottets mening bör det ankomma på
regeringen att lämna förslag till riksdagen som innebär att regler för allmän
behörighet för personalen inom barnomsorgen införs. Regeringen bör även
vidta åtgärder i syfte att bereda redan anställd personal som saknar formell
behörighet möjlighet att med bevarad lön erhålla sådan behörighet. Vad
utskottet nu anfört bör, i enlighet med motion So623 (vpk), yrkandena 4 och
5 ges regeringen till känna,

dels att utskottet under mom. 44 bort hemställa

44. beträffande behörighet för personal inom barnomsorgen
att riksdagen med anledning av motion 1986/87:So623 yrkandena 4
och 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

30. Barnvårdarnas betydelse (mom. 46 i hemställan)

av Inga Lantz (vpk) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 41 som börjar med ”Innan
resultatet” och slutar med ”avstyrks därför” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att barnvårdarverksamheten är
ett nödvändigt komplement till föräldraförsäkringen, framför allt för ensamföräldrar
och studerande som inte alltid kan vara borta från sitt arbete och
sina studier. Det är alltså angeläget att kommunerna inte minskar sin
barnvårdarorganisation. Vad utskottet här uttalat om barnvårdarnas betydelse
bör riksdagen med anledning av motion Soöll (s) yrkande 1 som sin
mening ge regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 46 bort hemställa

46. beträffande barnvårdarnas betydelse
att riksdagen med anledning av motion 1986/87:So611 yrkande 1 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

SoU 1986/87:35

64

31. Bidrag till kommunalt utvecklingsarbete (mom. 47 i
hemställan)

av Daniel Tarschys (fp), Göte Jonsson (m), Ulla Tillander (c), Blenda
Littmarck (m), Per Arne Aglert (fp), Ann-Cathrine Haglund (m) och Rosa
Östh (c) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 42 som börjar med ”Inom ramen
för” och slutar med ”So629 (m, fp, c)” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är viktigt att stimulera
försöksverksamhet och utvecklingsarbete i samband med barnomsorgen.
Det är vidare viktigt att sådan försöksverksamhet också sker i kommunal
regi. Enligt vad som uppges i motion So629 har Lunds kommun planer på att
starta ett utvecklingsarbete med alternativa daghem.

Utskottet anser att medel bör anslås till kommunalt utvecklingsarbete i
Lunds kommun. En del av socialdepartementets anslag till utvecklingsarbete
inom barnomsorgen bör kunna användas härför. Vad utskottet här uttalat
bör riksdagen med bifall till motion So629 (m, fp, c) och med anledning av
motion S06I6 (s) som sin mening ge regeringen till känna,

dels att utskottet under mom. 47 bort hemställa

47. beträffande bidrag till kommunalt utvecklingsarbete
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:So629 och med anledning
av motion 1986/87:So616 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

32. Pedagogiskt program för fritidshemsverksamheten och
familjedaghem inom skolbarnsomsorgen (mom. 48 och 49 i
hemställan)

av Daniel Tarschys (fp), Göte Jonsson (m), Ulla Tillander (c), Blenda
Littmarck (m), Per Arne Aglert (fp), Ann-Cathrine Haglund (m) och Rosa
Östh (c) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 45 med ”Riksdagen
fastslog” och slutar på s. 46 med ”Sol42 (m, fp, c) yrkande 1” bort ha
följande lydelse:

Utskottet ser positivt på att fritidshemsverksamheten genom propositionens
förslag får en mer preciserad målsättning för sitt arbete och klarare
riktlinjer för vilket innehåll verksamheten skall ha. Utskottet kan dock inte
ställa sig bakom propositionens uttalanden beträffande ett pedagogiskt
program för fritidshemsverksamheten. Kraven på pedagogisk inriktning får
inte leda till att barnens behov av spontan självständig lek och avkoppling i
lugn och ro åsidosätts. Fritidshemmet får alltså inte bli en andra skola, och
propositionens förslag om ett pedagogiskt program avstyrks alltså. Motion
Sol42 yrkande 1 tillstyrks i motsvarande del.

Utskottet anser vidare i likhet med motionärerna att familjedaghem är ett
utmärkt alternativ i skolbarnsomsorgen. För barn i glesbygd, för allergiska
barn och för barn till föräldrar med obekväm arbetstid är det dessutom ofta
det lämpligaste alternativet. Familjedaghemmen ger också en mer flexibel

SoU 1986/87:35

65

r

och mindre kostnadskrävande skolbarnsomsorg än institutioner. Många
föräldrar önskar plats i familjedaghem för sina skolbarn därför att de där kan
få en lugn och hemlik miljö. Utskottet delar inte uppfattningen i propositionen
att det generellt sett är nödvändigt att komplettera familjedaghemmen
med öppna fritidshem. Barnen vistas ju i skolan under en stor del av dagen.
Många barn i de aktuella åldrarna deltar också i olika former av föreningsverksamhet.
Det anförda innebär att utskottet i fråga om familjedaghemmen
avstyrker propositionens förslag och tillstyrker motion Sol42 yrkande 1 i
motsvarande del,

dels att utskottet under mom. 48 och 49 bort hemställa

48. beträffande pedagogiskt program för fritidshemsverksamheten
att riksdagen med bifall till motion 1986/87: Sol42 yrkande 1 delvis och
med avslag på propositionen yrkande 1 i motsvarande del samt med
avslag på motion 1986/87:Sol41 yrkande 1 delvis och motion 1986/
87:Sol43 delvis som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

49. beträffande familjedaghem inom skolbarnsomsorgen

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sol42 yrkande 1 delvis och
med avslag på propositionen yrkande 1 i motsvarande del samt med
avslag på motion 1986/87:Sol41 yrkande 1 delvis och motion 1986/
87:Sol43 delvis som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

Särskilda yttranden

1. beträffande begäran om nytt statsbidragssystem av Inga Lantz (vpk) som
anför:

Jag anser att den principiellt bästa lösningen på frågan om stödet till
barnomsorgen är ett procentbidrag. För att säkra både den kvalitativa och
den kvantitativa utbyggnaden anser jag att ett 75-procentigt bidrag borde
utgå för driften av barnomsorgen. Detta bidrag skulle i så fall täcka
kommunernas kostnader för personalen.

Jag vill också erinra om vad jag i reservation nr 10 anfört om bindande
kvalitetsnormer vad gäller personaltäthet, barngruppsstorlek och ytnormer.

Propositionens förslag är emellertid att föredra framför det borgerliga
alternativet.

2. beträffande stöd till familjedaghemmen av Daniel Tarschys (fp), Göte
Jonsson (m), Ulla Tillander (c), Blenda Littmarck (m), Per Arne Aglert (fp),
Ann-Cathrine Haglund (m) och Rosa Östh (c) som anför:

Vi har kunnat notera en viss attitydförändring till familjedaghem. Som
exempel kan nämnas att socialstyrelsen inom kort kommer att ge ut skrifter
med bl. a. riktlinjer och stöd i metodikfrågor för familjedaghemsverksamheten.
Det finns dock enligt vår uppfattning anledning att följa utvecklingen
med uppmärksamhet så att man inte gör avkall på det erkännande som
familjedaghemmens viktiga roll i barnomsorgen förtjänar.

SoU 1986/87:35

66

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Proposition 1986/87:117 1

Motioner 2

Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1987 2

Motioner väckta med anledning av prop. 1986/87:117 6

Utskottet 8

Allmän bakgrund 8

Propositionens förslag till nytt statsbidragssystem 9

Modifieringar av propositionens förslag till statsbidragssystem .... 11

Statsbidragets beräkning 11

Statsbidraget till nattöppna daghem 12

Öppettider i daghem 12

Fördelning av bidrag till alternativ barnomsorg 13

Effekter för utbyggd heldagsomsorg 13

Fortbildning 14

Sociala problemområden 14

Riktade åtgärder 15

Statsbidrag till barnomsorg i svenska kyrkans regi 15

Utvärdering av de nya reglerna m. m 17

Förslag till nya statsbidragsregler för barnomsorgen 17

Statsbidragssystemet 17

Vissa villkor för statsbidrag till alternativ barnomsorg 20

Dagbarnvårdares rätt att räkna in egna förskolebarn i underlaget för

anställningen som dagbarnvårdare 21

Statsbidrag till barnomsorg på obekväm arbetstid 22

Handikappade barn i förskolor 23

Statsbidrag tills. k. skördedaghem m. fl 24

Kvalitetsnormer m. m. inom barnomsorgen 25

Barnomsorg för barn till flyktingar och asylsökande 26

Medelsanvisningen 27

Utbyggnaden av barnomsorgen m. m 27

Barnomsorgstaxor 29

Rätt till barnomsorg vid arbetslöshet 30

Skolförberedande verksamhet 31

Den pedagogiska inriktningen m. m 33

Stöd till familjedaghemmen 36

Information om alternativ barnomsorg 37

Personalomsättningen inom barnomsorgen m. m 38

Barnvårdarnas betydelse 40

Bidrag till kommunalt utvecklingsarbete 41

Mål för och organisation av fritidshemsverksamheten 42

Hemställan 46

Reservationer 50

1. Frågan om avslag på propositionens förslag till nytt statsbidragssystem
(mom. 1 i hemställan) av fp, m, c 50

SoU 1986/87:35

67

2. Statsbidragets beräkning m. m. (motiveringen till mom. 4, 6, SoU 1986/87:35

8—10 och 12 i hemställan samt hemställan mom. 2—3,5,7 och 13)

	av fp, m, c	51
3.	Statsbidrag till barnomsorg i svenska kyrkans regi (mom. 11 i
	hemställan) av fp, mc	52
4.	Begäran om nytt statsbidragssystem (mom. 14 i hemställan) av
	fp,m,c	53
5.	Höjning av barnomsorgsavgiften (mom. 15 i hemställan) av vpk	54
6.	Vissa villkor för statsbidrag till alternativ barnomsorg (motive-
	ringen till mom. 16 i hemställan) av fp, m, c	54
7.	Dagbarnvårdares tillsyn av egna barn (mom. 17 i hemställan) av
	fp,m,c	54
8.	Statsbidrag till barnomsorg på obekväm arbetstid (motiveringen
	till mom. 18 i hemställan) av fp, m, c	55
9.	Handikappade barn i förskolan (motiveringen till mom. 19 i
	hemställan) av fp, m, c	55
10.	Bindande kvalitetsnormer (mom. 21 i hemställan) av vpk	55
11.	Minskat statsbidrag till familjedaghem (mom. 22 i hemställan) av
	vpk	56
12.	Lagstadgad rätt till förskoleplats och utbyggnadens inriktning
	(mom. 25 och 26 i hemställan) av vpk	56
13.	Lagstadgad rätt till förskoleplats och utbyggnadens inriktning
	(motiveringen till mom. 25 och 26 i hemställan) avs	57
14.	Utbyggnaden av barnomsorgen under 1987/88 (mom. 27 i
	hemställan) av vpk	57
15.	Utbyggnaden av barnomsorgen under 1987/88 (motiveringen till
	mom. 27i hemställan) avs	58
16.	Anordningsbidrag (mom. 28 i hemställan) av vpk	58
17.	Anordningsbidrag (motiveringen till mom. 28 i hemställan) av s	58
18.	Barnomsorgstaxor (mom. 30 i hemställan) av fp, m, c	59
19.	Rätt till barnomsorg vid arbetslöshet (mom. 31 i hemställan) av m	59
20.	Användningen av benämningen förskola (mom. 32 i hemställan)
	av m	59
21.	Skolstyrelsens och skolöverstyrelsens ansvar för skolförberedan-
	de verksamhet (mom. 33 i hemställan) av m	60
22.	Deltidsförskolans utveckling till en skolförberedande skola
	(mom. 34 i hemställan) av m	60
23.	Uppmuntran av enskilda skolförberedande förskolor (mom. 35 i
	hemställan) av fp, m, c	61
24.	Kristna grundvärderingar i förskolan och demokratiska principer
	i förskolan (mom. 36 och 37 i hemställan) av m	61
25.	Kristna grundvärderingar i förskolan (motiveringen till mom. 36 i
	hemställan) av c	62
26.	Allsidighet och objektivitet i förskolan (mom. 38 i hemställan) av
	m och c	62
27.	Information om alternativ barnomsorg (mom. 40 i hemställan) av
	fp.m.c	63

68

28. En undersökning av hälsoförhållandena i barnomsorgen och en Soli 1986/87:35

undersökning av orsakerna till personalomsättningen i barnomsorgen
(mom. 41 och 42 i hemställan) av m 63

29. Behörighet för personal inom barnomsorgen (mom. 44 i hemställan)
av vpk 64

30. Barnvårdarnas betydelse (mom. 46 i hemställan) av vpk 64

31. Bidrag till kommunalt utvecklingsarbete (mom. 47 i hemställan)

av fp, m, c 65

32. Pedagogiskt program för fritidshemsverksamheten och familjedaghem
inom skolbarnsomsorgen (mom. 48 och 49 i hemställan)

av fp, m, c 65

Särskilda yttranden 66

1. Begäran om nytt statsbidragssystem av vpk 66

2. Stöd till familjedaghemmen av fp, m, c 66

69