Socialutskottets betänkande
1986/87:28

om forskning inom socialdepartementets
verksamhetsområde och inom arbetsmiljöområdet
m. m. (prop. 1986/87:80 delvis)

SoU

1986/87:28

I betänkandet behandlas dels förslag som regeringen förelagt riksdagen i
proposition 1986/87:80 om forskning bilaga 4 (socialdepartementet) och
bilaga 8, såvitt avser punkterna 4 och 5 om arbetslivs- och arbetsmiljöforskning
(arbetsmarknadsdepartementet), dels motioner som rör forskningsfrågor
inom nämnda områden.

Propositionen i övrigt behandlas i huvudsak av utbildningsutskottet i
betänkandet UbU 1986/87:26. Särskilda delar behandlas av finansutskottet,
justitieutskottet, utrikesutskottet, försvarsutskottet, socialförsäkringsutskottet,
kulturutskottet, utbildningsutskottet, trafikutskottet, jordbruksutskottet,
näringsutskottet, arbetsmarknadsutskottet och bostadsutskottet.

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker i betänkandet regeringens förslag till riktlinjer för
forskning inom socialdepartementets verksamhetsområde samt förslaget till
medelsanvisning för Forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet
under femte huvudtiteln. Utskottet tillstyrker vidare förslagen att
dels inrätta en fristående myndighet för arbetsmiljöforskning samtidigt som
den nuvarande forskningsavdelningen vid arbetarskyddsstyrelsen upphör,
dels inrätta en tjänst som chef för den nya myndigheten.

Utskottet föreslår att vad som i propositionen anförts om arbetslivs- och
arbetsmiljöforskningen inte skall föranleda något uttalande av riksdagen.
Förslaget till ytterligare medelsanvisning till utredningar m. m. under tionde
huvudtiteln tillstyrks.

I anslutning till de här aktuella delarna av propositionen behandlas 33
motionsyrkanden om bl. a. olika insatser på forskningens område. Samtliga
motionsyrkanden avstyrks.

Utskottets m-, fp- och c-ledamöter reserverar sig gemensamt till förmån
för olika motionsförslag (m, fp, c) om en kartläggning av alkoholmissbrukets
familjesociala skador. M-ledamöterna reserverar sig också till förmån för
motionsförslag (m) om en kartläggning av alkoholmissbrukets ekonomiska
skadeverkningar, om avskaffande av delegationen för social forskning och
arbetarskyddsstyrelsens forskningsavdelning samt om avslag på propositionens
förslag till inrättande av ett fristående institut för arbetsmiljöforskning.
Fp-ledamöterna reserverar sig till förmån för motionsyrkanden (fp) om
förbättrad alkoholstatistik och om forskning om barns och ungdomars

1 Riksdagen 1986/87.12 sami. Nr28

livsvillkor. Vpk-ledamoten reserverar sig till förmån för ett vpk-förslag om
ett åtgärdsprogram för en förändring av ungdomens levnadsförhållanden.
Utskottets s-ledamöter reserverar sig till förmån för en annan motivering av
avslaget på motionen. Vidare reserverar sig vpk-ledamoten till förmån för
olika motioner (vpk) om möjligheter till en meningsfylld fritid, forskning om
klass och ohälsa samt forskning om hälsoekonomi med samhällsekonomisk
inriktning.

Propositionen

I proposition 1986/87:80 bilaga 4 (socialdepartementet) har regeringen
föreslagit riksdagen

att godkänna de allmänna riktlinjer för forskningen inom socialdepartementets
verksamhetsområde som angivits i propositionen,
att till Forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet för
budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag av 36 909 000 kr.

I proposition 1986/87:80 bilaga 8, punkterna 4 och 5 (arbetsmarknadsdepartementet),
har regeringen
dels berett riksdagen tillfälle att ta del av vad som anförts i propositionen
om arbetslivs- och arbetsmiljöforskningen,
dels föreslagit riksdagen att

1. godkänna att en fristående myndighet för arbetsmiljöforskning inrättas
den 1 juli 1987 och att forskningsavdelningen vid arbetarskyddsstyrelsen
samtidigt upphör,

2. bemyndiga regeringen att vid den nya myndigheten inrätta en ordinarie
tjänst som chef med beteckningen p,

3. till Utredningar m. m. för budgetåret 1987/88 under tionde huvudtiteln,
utöver vad som beräknats i proposition 1986/87:100, bil. 12, anvisa ett
reservationsanslag av 1 000 000 kr.

Motionerna

Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1987

I motion 1986/87:So215 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) hemställs, såvitt här
är i fråga (yrkandena 3 delvis, 5 och 6),

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts beträffande kvinnor och missbruk,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts beträffande en förbättrad alkoholstatistik,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen har anförts om en kartläggning av alkoholmissbrukets sociala och
ekonomiska skadeverkningar för missbrukarnas familjer och omgivning.

I motion 1986/87:So218 av Berit Oscarsson m. fl. (s) hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
kvalificerat kunskapsunderlag om invandrare.

SoU 1986/87:28

I motion 1986/87:So221 av Marianne Karlsson (c) hemställs att riksdagen
som sin mening gér regeringen till känna vad som i motionen anförts om
forskning om alkoholskador bland kvinnor.

I motion 1986/87:So226 av Gunnar Nilsson m. fl. (s) hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
behovet av en studie av den ökande fritidens sociala konsekvenser.

I motion 1986/87:So234 av Ingegerd Anderlund (s) och Eva Johansson (s)
hemställs, såvitt här är i fråga (yrkande 2), att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet av utökade
forsknings- och utvecklingsinsatser för att få fram lämpliga hjälpmedel för
vård och omsorg i hemmet.

I motion 1986/87:So235 av Lars Werner m. fl. (vpk) hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om att
reella möjligheter till en meningsfylld fritid måste finnas där människor lever
och verkar.

Motivering till motionen finns i motion 1986/87:Kr420.

I motion 1986/87:So237 av Alf Svensson (c) hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär att kompetenta forskare inom
barnmedicin m.fl. lämpliga områden får i uppdrag att genomföra en
kartläggning av alkoholmissbrukets familjesociala skador, främst barnens
lidande i missbrukarhemmen,

2. att riksdagen hos regeringen begär att erforderliga resurser ställs till
forskarnas förfogande för att lösa de föreslagna forskningsuppgifterna.

I motion 1986/87:So245 av Nils Carlshamre m. fl. (m) hemställs att riksdagen
hos regeringen begär en vetenskaplig kartläggning av alkoholmissbrukets
ekonomiska och sociala skadeverkningar med beaktande av vad som anförts i
motionen.

I motion 1986/87:So263 av Lars Werner m. fl. (vpk) hemställs att riksdagen
hos regeringen begär ett åtgärdsprogram för en förändring av ungdomens
levnadsförhållanden.

I motion 1986/87 :So266 av Ulla Tillander (c) och Rosa Östh (c) hemställs

1. att riksdagen av regeringen begär förslag om en noggrann kartläggning
av drogmissbrukets familjesociala skador, främst barnens lidande i missbrukarhem,
i enlighet med vad i motionen anförts,

2. att riksdagen beslutar att av regeringen begära att erforderliga resurser
ställs till forskarnas förfogande för att lösa de föreslagna forskningsuppgifterna.

I motion 1986/87:So267 av Olle Grahn (fp) och Margareta Andrén (fp)
hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär att kompetenta forskare inom
barnmedicin m. fl. lämpliga områden får i uppdrag att genomföra en
noggrann kartläggning av alkoholmissbrukets familjesociala skador, främst
barnens lidande i missbrukarhem,

2. att riksdagen hos regeringen begär att erforderliga resurser ställs till
forskarnas förfogande för att lösa de föreslagna forskningsuppgifterna.

SoU 1986/87:28

I motion 1986/87:So277 av Stig Gustafsson m. fl. (s) hemställs, såvitt här är i
fråga (yrkande 2), att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
stöd bör ges till skilsmässoforskning och utveckling av metoder till hjälp åt
skilsmässofamiljer i enlighet med vad som anförts i motionen.

Motivering till motionsyrkandet finns i motion 1986/87:L419.

I motion 1986/87:So280 av Ulla Tillander (c) och Gunilla André (fp)
hemställs, såvitt här är i fråga (yrkandena 4 och 5),

4. att riksdagen beslutar att av regeringen begära förslag om en kartläggning
av drogmissbrukets familjesociala skador så som i motionen anförts,

5. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag till styrning av
forskningsmedel så som i motionen anförts.

I motion 1986/87: So456 av Görel Thurdin (c) hemställs att riksdagen begär
att regeringen i anslutning till den aviserade propositionen om den framtida
forskningspolitiken presenterar förslag avseende en samordnad forskning
inom handikappområdet så som motionen förordar.

I motion 1986/87:So469 av Wivi-Anne Cederqvist m.fl. (s) hemställs att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av ökade medel för forskning om förebyggande och behandling av
luftvägsinfektioner.

I motion 1986/87:So480 av Elver Jonsson (fp) och Gudrun Norberg (fp)
hemställs att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna
vad i motionen anförs om att nya rutiner utformas vid akutmottagningar
m.m. i avsikt att förbättra kunskapen om orsakerna till olycksfall.

I motion 1986/87:So634 av Gunilla André (c) och Bengt Kindbom (c)
hemställs, såvitt här är i fråga (yrkande 1), att riksdagen begär att regeringen
startar ett socialt forskningsprojekt för utvärdering av Skaraborgsmodellen.
Motivering till motionsyrkandet finns i motion 1986/87:Ub680.

I motion 1986/87:So707 av Karin Israelsson m. fl. (c, m, fp, vpk) hemställs att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om ett anslag om 2,5 milj. kr. ur arbetsmiljöfonden för forskningsprojekt
med air bag-system.

Motioner väckta med anledning av proposition 1986/87:80

I motion 1986/87: So 125 av Ingrid Ronne-Björkqvist (fp) hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att forskning och
utvecklingsarbete som avser att ge fördjupad kunskap om barns och
ungdomars livsvillkor bör prioriteras,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om ett centrum för forskning om barns och ungdomars
livsvillkor.

I motion 1986/87:Sol26 av Gunhild Bolander (c) och Elver Jonsson (fp)
hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts i motionen gällande behovet av att inrätta en institution för alkoholoch
drogforskning.

SoU 1986/87:28

I motion 1986/87:Sol27 av Göran Magnusson (s) och Maj-Lis Lööw (s)
hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om behovet av ett alkoholforskningsinstitut.

I motion 1986/87:Sol28 av Lars Werner m. fl. (vpk) hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om klass och ohälsa,

2. att riksdagen beslutar anvisa 5 000 000 kr. för forskning inom ämnesområdet
klass och ohälsa.

I motion 1986/87:Sol29 av Lars Werner m. fl. (vpk) hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna att forskningen inom hälso- och
sjukvården skall utgå från ett totalt samhällsekonomiskt perspektiv och
forskning om hälsoekonomi skall ha en samhällsekonomisk inriktning och
kopplas till socialmedicinsk forskning.

I motion 1986/87:Ub5 av Carl Bildt m. fl. (m) hemställs, såvitt här är i fråga
(yrkande 8 delvis och yrkande 35),

8. att riksdagen beslutar såvitt nu är i fråga att avskaffa delegationen för
social forskning samt arbetarskyddsstyrelsens forskningsavdelning i enlighet
med vad som i motionen anförts,

35. att riksdagen avslår regeringens förslag angående inrättande av en
fristående myndighet för arbetsmiljöforskning samt inrättandet av en
ordinarie tjänst som chef för denna myndighet med beteckningen p.

Utskottet

Forskning m. m. inom socialdepartementets
verksamhetsområde

I propositionen bilaga 4 understryker statsrådet Lindqvist till en början
vikten av att de forskningspolitiska principer som statsministern redovisat i
propositionens inledande avsnitt tillämpas även inom den sociala sektorsforskningen.
Det gäller anmaningar till sektorsforskningen att i ökad
utsträckning finansiera tjänster inom universitetet och högskolor. Det gäller
även andra åtgärder för att långsiktigt stärka högskolan, bl. a. genom att
avsätta medel för basförstärkningar vid institutionerna. Statsrådet Lindqvist
uppger att delegationen för social forskning (DSF) inom socialdepartementet
redan har inlett en sådan utveckling och markerat att man önskar fortsätta
på den vägen.

I det följande kommer utskottet att behandla propositionens förslag till
riktlinjer för forskningen i anslutning till de motioner som rör dels
forskningen inom socialdepartementets verksamhetsområde, dels arbetslivsoch
arbetsmiljöforskning.

Alkoholforskning

Krav på en kartläggning av alkoholmissbrukets familjesociala skador, främst
avseende barnens situation framställs i motionerna So215 av Bengt Westerberg

SoU 1986/87:28

m.fl. (fp) yrkande 6, So237 av Alf Svensson (c) yrkande 1, So245 av Nils
Carlshamre m.fl. (m) delvis, So266 av Ulla Tillander (c) och Rosa Östh (c)
yrkande 1, So267 av Olle Grahn (fp) och Margareta Andrén (fp) yrkande 1
samt So280 av Ulla Tillander (c) och Gunilla André (c) yrkande 4. I
motionerna So237 (c) yrkande 2, So 266 (c) yrkande 2, So267 (fp) yrkande 2
och So280 (c) yrkande 5 begärs att erforderliga medel ställs till forskarnas
förfogande för att lösa de föreslagna forskningsuppgifterna. I flera av
motionerna uppges att kompetenta forskargrupper inom barnmedicin,
barnpsykiatri, socialmedicin och sociologi har utarbetat projektplaner för
kartläggningar av alkoholmissbrukets familjesociala skador och att sådana
kartläggningar skulle kunna genomföras på relativt kort tid.

Utskottet anförde hösten 1986 i ett yttrande till skatteutskottet att det
behövs en förstärkt alkoholforskning och en systematisk utvärdering och
uppföljning av alkoholpolitiken för att ge bättre underlag för samhällets
åtgärder. Enligt utskottet behövdes bl. a. en kartläggning av alkoholmissbrukets
sociala och ekonomiska skadeverkningar för missbrukarnas familjer och
omgivning. Särskilt viktigt ansågs vara att få till stånd en undersökning av
förhållandena för barn i missbrukarfamiljer (SoU 1986/87:2 y s. 31). Skatteutskottet
utgick emellertid från att det alkohol- och narkotikapolitiska rådet
(AN-rådet) skulle komma att uppmärksamma dessa frågor och avstyrkte
med hänvisning härtill bl. a. de motioner där begäran om en kartläggning av
alkoholmissbrukets skadeverkningar framställts (SkU 1986/87:4 s. 8).

Enligt forskningspropositionen (bil. 4 s. 3 jämfört med s. 8) är behovet av
forskning stort inom hela drogområdet. Särskilt eftersatt är forskningen
inom alkoholområdet, i synnerhet med hänsyn till alkoholskadornas höga
samhällskostnader och konsekvenser i allmänhet. En viktig aspekt då det
gäller behandlingsforskning är missbrukarnas sociala omgivning, bl. a. hur
människor påverkar och påverkas som lever i missbrukarens omedelbara
närhet, heter det i propositionen. En viktig angränsande fråga sägs vara
varför många barn som växer upp under besvärliga förhållanden trots allt
tycks få ett ”normalt” liv.

I forskningspropositionen föreslås vidare (bil. 6 utbildningsdepartementet)
att det inom den temaorienterade forskningen vid universitetet i
Linköping den 1 juli 1987 inrättas ett nytt tema Barn, som skall behandla
barns villkor i samhället.

Även i årets budgetproposition, bilaga 7, sägs i det inledande avsnittet att
barns uppväxtvillkor är en fråga som behöver uppmärksammas mer. I
samband med hustrumisshandel, missbruk och andra krissituationer i
familjen drabbas barnen ofta mycket hårt, påpekas det i budgetpropositionen.

Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning att det behövs forskning om
alkoholmissbrukets sociala och ekonomiska skadeverkningar för missbrukarnas
familjer och omgivning och att det därvid är särskilt viktigt att
undersöka förhållandena för barn i missbrukarfamiljer. Mot bakgrund av
vad som uttalats i forskningspropositionen om behovet av forskning på detta
område och om inrättandet av ett tema Barn för forskning om barns villkor
anser utskottet emellertid inte att det är påkallat att riksdagen tar initiativ till
en sådan kartläggning som motionärerna begärt. Det bör ankomma på

SoU 1986/87:28

ansvariga myndigheter att på vanligt sätt bedöma de projektplaner som
utarbetas på området och avgöra vilka projekt som bör beviljas medel från
anslaget. Motionerna So215 (fp) yrkande 6, So237 (c) yrkandena 1 och 2,
So245 (m) delvis, (So266 (c) yrkandena 1 och 2, So267 yrkandena 1 och 2
samt So280 (c) yrkandena 4 och 5 avstyrks därför.

I motion 1986187:So245 (m), såvitt nu är i fråga, begärs även en
vetenskaplig kartläggning av alkoholmissbrukets ekonomiska skadeverkningar.
Förutom situationen för barn i missbrukarfamiljer vill motionärerna
särskilt få belysta de ekonomiska anspråk alkoholskadorna ställer på
sjukvården. Motionärerna påpekar också att det saknas aktuella beräkningar
av vad alkoholkonsumtionen totalt kostar samhället.

Våren 1986 behandlade utskottet motioner med begäran om dels kartläggning
av alkoholens ekonomiska effekter, dels av alkoholens skadeverkningar
på bl. a. de familjesociala och medicinska områdena. När det gäller forskning
om alkohol och ekonomi hänvisade utskottet till sitt tidigare uttalande att
sådan forskning kunde utgöra ett värdefullt komplement till annan alkoholforskning
och bidra till en mer effektiv alkoholpolitik. Utskottet hänvisade
vidare till det alkohol- och narkotikapolitiska rådet som skulle kunna ta
initiativ till önskvärd forskning. Den då aktuella motionen avstyrktes med
hänvisning till att det borde ankomma på ansvariga myndigheter att på
sedvanligt sätt bedöma vilka forskningsprojekt som borde beviljas medel
från anslaget (SoU 1985/86:18 s. 13—14). Beträffande forskning om alkoholens
skadeverkningar på bl. a. det medicinska området hänvisade utskottet i
betänkandet till en rad aktuella undersökningar som rörde sambandet mellan
alkoholmissbruk och sjukvårdskonsumtion m. m. (se SoU 1985/86:18
s. 15—16). Utskottet ansåg det angeläget med ökade kunskaper om sambanden
mellan bruk av alkohol och olika typer av skador för konsumenten själv
och för hans eller hennes omgivning, men avstyrkte motionen mot bakgrund
av den lämnade redovisningen av aktuella forskningsprojekt.

I utskottets yttrande SoU 1986/87:2 y till skatteutskottet lämnades vidare
en redovisning av vad som är känt om de samhällsekonomiska kostnader som
bruket av alkohol medför (s. 7 f.). Därav framgår bl. a. att det är förenat
med stora svårigheter att precisera dessa kostnader på grund av osäkerheten i
de olika antaganden som läggs till grund för beräkningarna. Ekonomen Sten
Köpniwsky håller för närvarande på med att slutföra en akademisk avhandling
rörande alkoholens samhällsekonomiska kostnader.

I forskningspropositionen understryks behovet av forskning inom alkoholområdet.
Föredragande statsrådet pekar som ovan nämnts på alkoholskadornas
höga samhällskostnader och konsekvenser i allmänhet (bil. 4 s. 3).
Utskottet delar uppfattningen att det behövs ytterligare forskningsinsatser
på detta område. Enligt utskottets mening har emellertid ingenting framkommit
som motiverar en annan bedömning av motionskravet än den
riksdagen gjorde våren 1986. Utskottet avstyrker därför motion So245 (m) i
här aktuell del.

I två motioner tas upp behovet av forskning om kvinnors alkoholmissbruk.
I motion 1986/87:So215 (fp) hemställs att regeringen ges till känna vad som i
motionen anförs beträffande kvinnor och missbruk (yrkande 3 delvis). Enligt
motionärerna måste forskningen om alkoholproblem bland kvinnor öka. I

SoU 1986/87:28

motion 1986187:So221 av Marianne Karlsson (c) hemställs att regeringen ges
till känna vad i motionen anförts om forskning om alkoholskador bland
kvinnor. Motionären anför att det numera går en kvinnlig alkoholist på fem
manliga. På 1960-talet var motsvarande siffra en på 23. Ökningen av
alkoholkonsumtionen bland kvinnor har bl. a. medfört att fosterskadorna
stigit på ett alarmerande sätt. Det måste därför ställas medel till förfogande
för forskning kring frågorna om flickors och kvinnors väg in i alkohol- och
drogmissbruk.

En motion (s) i vilken det begärdes ökad forskning kring kvinnor med
alkoholproblem behandlades i riksdagen våren 1986. Vid besvarandet av
motionen redovisade utskottet resultatet av en inventering av svensk
drogforskning, utförd av Svenska föreningen för alkohol- och drogforskning,
SÄD. Av inventeringen framgick bl. a. att kvinnor med alkoholproblem var
den målgrupp som visades det största intresset inom området för behandlingsforskning
sett till antalet studier. Inom området för den sociala
alkoholforskningen fanns enligt SAD:s rapport ett speciellt intresse riktat
mot flickornas alkoholkonsumtion och dess utveckling. Utskottet delade
motionärernas uppfattning att forskning om stöd till kvinnor med alkoholproblem
var angelägen, men avstyrkte den då aktuella motionen med
hänvisning till att alkoholforskarnas intresse alltmer börjat fokuseras på
kvinnors missbruk (SoU 1985/86:18 s. 12—13). Sedan föregående riksdagsbehandling
har även Nordiska nämnden för alkohol- och drogfrågor (NÅD)
presenterat kvinnoforskning kring rusmedel i en forskningsrapport och även
ordnat seminarier i frågan. NÅD har under de senaste åren i allt högre grad
uppmärksammat forskning om kvinnors missbruk.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att kvinnors alkoholproblem är
ett viktigt forskningsområde. Med hänsyn till det ovan anförda finner
emellertid utskottet att något initiativ av riksdagen inte är påkallat och
avstyrker således de nu aktuella motionerna [So215 (fp) yrkande 3 delvis, och
So221 (c)].

I motion 1986/87:So215 (fp) hemställs också att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande en
förbättrad alkoholstatistik (yrkande 5). Trots att vi har en ambitiös alkoholforskning
och en allmänt sett välutbyggd statistik finns det enligt motionärerna
anmärkningsvärda brister när det gäller kunskaperna om alkoholens
effekter. Så är t. ex. hembränningens omfattning okänd, alkoholens roll i
samband med brott registreras inte längre, och i samband med dödsfall,
trafikolyckor, sjukskrivning och förtidspensionering är den kraftigt underdiagnostiserad.

En likalydande motion (fp) avstyrktes av skatteutskottet hösten 1986 (SkU
1986/87:4 s. 8). Skatteutskottet utgick därvid från att det alkohol- och
narkotikapolitiska rådet (AN-rådet) skulle uppmärksamma de synpunkter
som lagts fram i den då aktuella motionen.

Regeringen beslutade den 31 oktober 1986 att en särskild beredningsgrupp
skulle inrättas inom AN-rådet för att utveckla opinionsbildningen mot
alkohol och droger. I samband därmed tillkallades en ny ordförande.
Regeringen utfärdade också särskilda riktlinjer för beredningsgruppens
insatser. Bland de särskilda insatser som borde tas upp nämndes bl. a.

SoU 1986/87:28

kopplingen mellan våld och missbruk och den oregistrerade konsumtionen
av hembränt m. m. Riktlinjerna innebar att arbetet skulle utföras med stor
skyndsamhet och slutföras före sommaren 1988.

Även socialutskottet anser att det bör ankomma på AN-rådet att överväga
behovet av en förbättrad alkoholstatistik och avstyrker därför motion So215
(fp) i här aktuell del (yrkande 5).

I motion So480 av Elver Jonsson (fp) och Gudrun Norberg (fp) hemställs
om tillkännagivande att nya rutiner bör utformas vid akutmottagningar
m. m. i avsikt att förbättra kunskapen om orsakerna till olycksfall. Motionärerna
anser det angeläget att få dokumenterat alkoholens roll vid trafikolyckor
och andra akuta olyckor, även sådana som inte leder till dödsfall. En
utökad blodprovsanalys på akutmottagningarna kunde ge bättre klarhet
beträffande alkoholens betydelse och ge underlag för förebyggande
åtgärder.

En motion med samma syfte avstyrktes av riksdagen på förslag av utskottet
våren 1986 (SoU 1985/86:17 s. 31). Utskottet hänvisade inledningsvis till vad
som i proposition 1984/85:181 om utvecklingslinjer för hälso- och sjukvården
m. m. (s. 36 f.) uttalats om en förbättrad skadestatistik i syfte att förbättra
underlaget för de skadeförebyggande insatserna i samhället. En sådan
skadestatistik skulle, enligt utskottets mening, komma att ge förbättrad
belysning av de frågeställningar som aktualiserades i motionen.

Utskottet anförde vidare.

När det gäller blodprovstagning för påvisande av eventuell alkohol vill
utskottet erinra om att någon allmän skyldighet att underkasta sig blodprovstagning
inte föreligger utom då detta är särskilt föreskrivet. Utskottet ställer
sig tveksamt till att utvidga blodprovstagning vid akutmottagningar i annat
syfte än att avgöra vilken vård som är den bästa för en viss patient. I vart fall
måste noga övervägas vilka effekter detta skulle kunna få för benägenheten
att söka vård och för patienternas förtroende för hälso- och sjukvården.

Här kan vidare erinras om att det i propositionen om utvecklingslinjer för
hälso- och sjukvården aviserade utredningsuppdraget angående förstärkning
av de skadeförebyggande insatserna den 10 juli 1986 givits till socialstyrelsen.
Enligt uppdraget skall styrelsen efter samråd med berörda myndigheter och
organisationer ta initiativ till en central registrering av sådana skadefall i
befolkningen som behandlas inom den offentliga hälso- och sjukvården eller
skolhälsovården och på grundval härav årligen sammanställa uppgifter som
belyser skademönstret och skadornas orsaker.

Utskottet, som anser att syftet med den aktuella motionen tillgodoses
genom det nämnda uppdraget till socialstyrelsen, avstyrker därför motion
So480 (fp).

I två motioner tas upp frågan om inrättandet av ett särskilt institut för
alkohol- och drogforskning. I motion Sol26 av Gunhild Bolander (c) och
Elver Jonsson (fp) begärs ett tillkännagivande av vad som anförts i motionen
om behovet av att inrätta en institution för alkohol- och drogforskning.
Enligt motionärerna skulle ett forskningsinstitut dels trygga rekrytering och
utveckling av alkohol- och drogforskningen, dels ge möjlighet till tvärvetenskaplig
forskning. Även i motion Sol27av Göran Magnusson (s) och Maj-Lis

SoU 1986/87:28

1* Riksdagen 1986187.12 sami. Nr28

Lööw (s) påtalas behovet av ett alkoholforskningsinstitut. Motionärerna
anser att det finns brister i fråga om samordningen av nuvarande alkohol- och
drogforskning och att behovet av tvärvetenskaplig forskning på alkoholområdet
är stort. Som bas för ett nytt forskningsinstitut bör läggas de fem
professurer som nu har anknytning till alkohol- och drogforskning, men som
för närvarande är spridda på flera institutioner.

I forskningspropositionen redovisas en utvärdering av den svenska forsknings-
och teknikpolitiken, vilken utförts genom OECD. I OECD:s rapport,
avlämnad i maj 1986, varnas bl. a. för en etablering av forskningsinstitut
utanför universitetet och högskolor (prop. s. 19). Statsministern instämmer i
denna varning. Han erinrar dock samtidigt om en annan av OECD:s
rekommendationer, nämligen att det i fortsättningen krävs fler tvärvetenskapliga
organisationsbildningar vid universitet och högskolor. Förmågan att
inom högskolan skapa tvärvetenskapliga miljöer kommer att ha mycket stor
betydelse i framtiden, anför statsministern (s. 27).

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är viktigt med en
samordning av alkohol- och drogforskningen och att en tvärvetenskaplig
forskning på detta område är angelägen. Såsom framhålls i forskningspropositionen
bör dock forskningen bedrivas vid universitet och högskolor och
institutsbildningar så långt möjligt undvikas. Risken är annars att de resurser
som står till förfogande för forskning och utveckling onödigt splittras.
Utskottet förutsätter dock att det inom högskolans ram sker en nödvändig
samordning av alkohol- och drogforskningen. Därigenom kan det tvärvetenskapliga
samarbete som efterlyses i motionerna uppnås utan att ett särskilt
institut upprättas. Utskottet, som utgår från att en sådan samordning som här
förordats kommer till stånd, avstyrker motionerna Sol26 (c, fp) och Sol27
(s).

Barns villkor

I motion 1986/87:Sol25 av Ingrid Ronne-Björkqvist (fp) hemställs att
forskning och utvecklingsarbete som avser att ge fördjupad kunskap om
barns och ungdomars livsvillkor prioriteras (yrkande 1). Enligt motionären
är det mycket som tyder på att de mest utsatta barnen fått det sämre under
1980-talet. I motionen ges exempel på flera tänkbara orsaker till en sådan
utveckling: Antalet yngre missbrukare har ökat, och bland dem utgör
kvinnor med minderåriga barn en betydande andel. Ny sekretesslag och
socialtjänstlag kan ha bidragit till att stödåtgärder till de mest utsatta barnen
uteblir eller försenas. Barnavårdscentralerna håller på att försvinna i sin
nuvarande form och integreras i den allmänna hälso- och sjukvården.
Statsbidragens utformning har bidragit till för stora grupper på daghemmen.
Välregisserade opinionskampanjer och ”larmrapporter” som saknar vetenskaplig
förankring är dock den förmodligen främsta orsaken till att de mest
utsatta barnen fått en försämrad situation. Områden där forskning behövs är
bl. a. hur barn och ungdomar påverkas av olika miljöfaktorer, barns rättsliga
ställning och hur samhällsförändringar påverkar barn. Motionären anser
vidare att det behövs ett centrum som samlar kunskap om barn, som initierar
och samordnar forskningsprojekt och som sprider kunskap om forskningsrön

SoU 1986/87:28

till dem det berör. I motionen hemställs att vad som anförts om ett sådant
centrum ges regeringen till känna (yrkande 2).

En motion med i huvudsak samma innehåll som yrkande 1 i den nu aktuella
behandlades av utskottet våren 1986 (SoU 1985/86:18 s. 9—10). Utskottet
framhöll då att det fanns ett stort behov av förbättrade kunskaper om barns
livsvillkor och om lämplig utformning av samhällets insatser för barn och
ungdom. Särskilt gällde detta i fråga om de socialt mest utsatta barnen, för
vilka samhället måste ta ett särskilt ansvar. Utskottet avstyrkte dock den då
aktuella motionen med hänvisning dels till ett antal pågående forskningsprojekt
om barns förhållanden som redovisats i betänkandet, dels till den
temaforskning om barn som då var på väg att inrättas vid Linköpings
universitet.

Som framgått av den tidigare redovisningen (se ovan s. 6) föreslås i
forskningspropositionen (bil. 6 utbildningsdepartementet) att ett tema Barn
inom den temaorienterade forskningen vid universitetet i Linköping inrättas
den 1 juli 1987. Forskningen där skall behandla barns villkor i samhället.
Enligt propositionen finns det på flera håll i landet inom skilda discipliner god
forskning om barns villkor men ingen institution som har till uppgift att samla
forskningen om barn. Härigenom försvåras möjligheterna att till fullo
utnyttja resultaten från den forskning som bedrivs och se dem i ett mer samlat
perspektiv. Vid temaforskningen kan man långsiktigt och effektivt ta till vara
och förvalta egen och andras forskning och också stimulera forskningen om
barn på andra håll i landet, heter det i propositionen.

Såsom utskottet tidigare framhållit är det angeläget med forsknings- och
utvecklingsarbete som ger kunskap om barns livsvillkor. Genom att ett tema
Barn nu kommer att inrättas vid universitetet i Linköping tillgodoses
motionen både vad avser kravet på forskning som ger fördjupad kunskap om
barns och ungdomars livsvillkor och behovet av ett centrum för sådan
forskning. Utskottet avstyrker därför motion Sol25 (fp).

I motion So263 av Lars Werner m.fl. (vpk) begärs ett åtgärdsprogram för
en förändring av ungdomens levnadsförhållanden. Enligt motionen kan
ungdomens situation i dagens Sverige sammanfattas enligt följande: ”Bor
man i landsorten är man arbetslös, bor man i stan är man bostadslös och
ingenstans finns något meningsfullt att göra på fritiden”. Motionärerna
kräver en konsekvent socialistisk arbetarpolitik som vänder utvecklingen och
ger arbete i glesbygd, bostäder i storstad och som satsar på ungdomens egen
kultur.

Riksdagen har tidigare behandlat motioner från vänsterpartiet kommunisterna
med krav på samlade åtgärdsprogram för att förbättra ungdomens
situation; se SoU 1982/83:16 s. 16-17 och SoU 1983/84:18 s. 23-25.
Utskottet avstyrkte då de aktuella motionerna, bl. a. med hänvisning till
arbetet inom barn- och ungdomsdelegationen, vars uppgift var att samordna
olika insatser för barn och ungdom och ta mera övergripande initiativ.

De frågor som tas upp i den nu aktuella motionen rör många samhällssektorer
och har en sådan bredd att ett samlat åtgärdsprogram av det slag som
föreslås i motionen inte är befogat. Motion So263 (vpk) avstyrks därför.

SoU 1986/87:28

Fritid

SoU 1986/87:28

I motion So226 av Gunnar Nilsson m.fl. (s) begärs ett tillkännagivande av
vad som i motionen anförts om behovet av en studie om den ökade fritidens
sociala konsekvenser. Enligt motionärerna utgörs en allt större del av
människors tillvaro i dag av fritid. Det är därför viktigt att alla kan beredas
möjlighet att utnyttja sin fritid efter behov och önskemål och att sociala
hinder för delaktighet undanröjs. Fritidens ökade betydelse ställer krav på en
samhällelig beredskap i form av planering, forskning och framtidsstudier,
heter det i motionen.

I motion So235 av Lars Werner m.fl. (vpk) hemställs - med hänvisning till
vad som anförts i motion Kr420 (vpk) - att regeringen ges till känna vad som i
den sistnämnda motionen anförts om att reella möjligheter till en meningsfylld
fritid måste finnas där människor lever och verkar. Enligt motionärerna
talar samstämmiga uppgifter för att ju mer tillgängliga fritidsområden och
anläggningar som finns, desto fler människor utnyttjar dem. Det måste
därför finnas möjligheter till meningsfull fritid i anslutning till bostadsområden,
vid daghem, skolor och arbetsplatser.

Statsministern uttalade i regeringsförklaringen den 7 oktober 1986 att
enligt regeringens mening är ungdomens möjligheter till en aktiv och
meningsfull fritid en av våra viktigaste framtidsfrågor.

Av årets budgetproposition framgår (bil. 7 s. 13) att regeringen beslutat
att under en treårsperiod satsa 90 milj. kr. ur allmänna arvsfonden på att
förbättra barns och ungdomars fritidsverksamhet.

När det gäller forskning om fritidens sociala konsekvenser har utskottet
erfarit att delegationen för social forskning (DSF) stöder ett projekt kallat
Resursutnyttjande och effekter av offentligt bedriven verksamhet på fritidsområdet.
Inom projektet, som avser både barn och vuxna, undersöks bl. a.
vilka det är - åldersmässigt, fördelat efter socialgrupper och nationaliteter
m. m. - som utnyttjar den fritids- och kulturverksamhet som drivs av det
offentliga eller med offentligt stöd. Även vid förvaltningshögskolan vid
Stockholms universitet bedrivs forskning kring fritidspolitiska frågeställningar.

Också utskottet anser att det kan vara motiverat att analysera de sociala
konsekvenserna av en ökande fritid. Utskottet anser emellertid att det bör
ankomma på ansvariga myndigheter att göra erforderliga prioriteringar
mellan olika ansökningar och på sedvanligt sätt bedöma vilka forsknings- och
utvecklingsprojekt som bör beviljas medel. Motion So226 (s) avstyrks
därför.

De forskningsresultat som efter hand framkommer, bl. a. i det ovan
nämnda projektet om resursutnyttjande på fritidsområdet, bör vidare kunna
bidra till att ge förbättrat underlag för planeringen av fritidsområden och
fritidsanläggningar så att de blir tillgängliga för fler människor. Utskottet
avstyrker med hänvisning härtill motion So235 (vpk).

Klass och ohälsa m. m.

SoU 1986/87:28

I motion Sol28 av Lars Werner m.fl. (vpk) anförs att undersökningar under
senare år har visat stora och i vissa fall ökande klyftor i hälsoavseende mellan
olika sociala grupper. Motionärerna hänvisar bl. a. till socialforskningsinstitutets
levnadsnivåundersökning och statistiska centralbyråns undersökning
av levnadsförhållanden. Enligt dessa undersökningar drabbar sjukdom och
ohälsa i större utsträckning personer med kort utbildning och dåligt betalda
arbeten. Samtidigt som sambanden mellan klass och ohälsa är tydliga, vet
man, enligt motionärerna, mycket litet om orsaken till dessa samband. Det är
därför viktigt att sådan forskning som belyser sambandsmekanismer mellan
klass och ohälsa prioriteras. Vad som i motionen anförs om klass och ohälsa
bör ges regeringen till känna (yrkande 1). Vidare föreslås i motionen att
riksdagen beslutar anvisa 5 000 000 kr. för forskning inom ämnesområdet
klass och ohälsa (yrkande 2).

I forskningspropositionen redovisas bedömningar som gjorts av en arbetsgrupp
till hälso- och sjukvårdsberedningen inom socialdepartementet (bil. 4
s. 6). Enligt arbetsgruppen kräver det förebyggande arbetet inom hälso- och
sjukvården kunskaper om bl. a. de samhälleligt påverkbara orsakerna till
klasskillnaderna i ohälsan. Detta är, enligt arbetsgruppen, ett av flera
eftersatta och outvecklade forskningsfält som måste stärkas om de folkhälsopolitiska
ambitionerna skall kunna fullföljas. De forskningsdiscipliner som
arbetar med folkhälsovetenskaplig inriktning behöver stärkas finansiellt och
organisatoriskt, menar arbetsgruppen, som föreslår att under den kommande
tvåårsperioden förutsättningar för olika förstärkningsåtgärder utreds.
Statsrådet Bengt Lindqvist instämmer i arbetsgruppens förslag (prop. s. 8).

Det är klarlagt att det finns stora klyftor i hälsoavseende mellan olika
sociala grupper. Detta har framgått, förutom av de undersökningar som
motionärerna nämner, av underlagsstudier till HS 90, t. ex. Psykosociala
faktorer och hjärt- och kärlsjukdom, utdrag ur SOU 1984:43. Utskottet ser
därför positivt på att behovet av forskning om de samhälleligt påverkbara
orsakerna till klasskillnaderna i ohälsan uppmärksammas i forskningspropositionen.
Enligt vad utskottet erfar ger DSF redan stöd till flera forskningsprojekt
som undersöker dessa samband, bl. a. till en undersökning vid
Stockholms universitet, vars syfte är att belägga och förklara socialt
betingade variationer i ohälsa mellan olika befolkningsgrupper samt till
forskning vid Karolinska institutet om sambandet mellan samhälle, välfärd
och hälsa. Forskning om sambandet mellan klass och ohälsa bedrivs också vid
bl. a. institutet för psykosocial miljömedicin och Tema hälso- och sjukvården
i samhället vid universitetet i Linköping. Omfattande studier av yrkesrelaterade
sjukdomar bedrivs vid arbetarskyddsstyrelsens forskningsavdelning.

Det bör ankomma på ansvariga myndigheter att bedöma vilka forskningsprojekt
som bör beviljas medel från anslaget till forsknings- och utvecklingsarbete.
Med hänsyn härtill och med hänvisning till den ovan lämnade
redovisningen av innehållet i forskningspropositionen och av pågående
forskningsprojekt avstyrks motion Sol28 i dess helhet (yrkandena 1 och 2).

I den förra forskningspropositionen (prop. 1983/84:107) framhölls att den
långsiktiga kunskapsuppbyggnaden måste främjas bl. a. inom ämnena epide -

miologisk forskning samt hälso- och sjukvårdsforskning i ett hälsopolitiskt
och samhällsvetenskapligt perspektiv. I den nu aktuella forskningspropositionen
anför statsrådet Bengt Lindqvist att de områdesprioriteringar som
angivits i de senaste två forskningspolitiska propositionerna ligger fast. Med
hänsyn till hälso- och sjukvårdens stora andel av BNP samt de växande
anspråk hälso- och sjukvården kan förväntas ställa bör härutöver samhällsekonomisk
och hälsoekonomisk forskning ges ökad prioritet (bil. 4 s. 8).

I motion Sol29 av Lars Werner m.fl. (vpk) begärs ett tillkännagivande
med innehåll att forskningen inom hälso- och sjukvården skall utgå från ett
totalt samhällsekonomiskt perspektiv och att forskning om hälsoekonomi
skall ha en samhällsekonomisk inriktning och kopplas till socialmedicinsk
forskning. Enligt motionärerna innebär hälsoekonomisk forskning att man
gör ekonomiska beräkningar efter diagnosrelaterade grupper. Idén uppges
komma från USA och kallas för DRG-systemet. Huvudsyftet med detta
system sägs vara att dämpa sjukvårdskostnaderna och underlätta rationaliseringar
inom sjukvården. Systemet har i USA lett till en snabbutslagning av
sjukhus som har en social inriktning medan affärsmässigt drivna, hårt
rationaliserade sjukhuskedjor expanderar. Motionärerna avvisar därför
förslag om hälsoekonomisk forskning som inte har en samhällsekonomisk
inriktning och inte är direkt kopplad till socialmedicinsk forskning.

Vidare anförs i motionen att den samhällsekonomiska sjuk vårdsforskningen
måste inriktas på att sjukvården, på ett helt annat sätt än vad som sker i
dag, aktivt skall delta i uppspårandet och bekämpandet av de företeelser i
samhället som förorsakar sjukdom och ohälsa.

Hälsoekonomisk forskning har, menar utskottet, inte alls den snäva
innebörd som motionärerna inlägger i begreppet. Till hälsoekonomisk
forskning hör enligt DSF t. ex. frågor om de långsiktiga effekterna för
individens hälsa av åtgärder inriktade på att trygga sysselsättning, ge god
utbildning och skapa goda arbets-, boende- och trafikmiljöer etc. samt på att
påverka människornas beteende när det gäller kost, motion, alkohol och
rökning etc. I forskningen strävas efter ett samlat synsätt på hushållning med
resurser som är avsedda för hälso- och sjukvårdsändamål i vid mening. (Att
forska om hälsa och vård, rapport från initiativgruppen för hälso- och
sjukvårdsforskning, DSF, s. 44—46 och 63—65.)

Den hälsoekonomiska forskningen såsom den definieras här i landet har
alltså redan en samhällsekonomisk och socialmedicinsk inriktning. Motionen
(vpk) påkallar därför ingen åtgärd av riksdagen utan avstyrks.

Invandrare

I motion So218 av Berit Oscarsson m.fl. (s) krävs ett kvalificerat kunskapsunderlag
om invandrare så att de invandrarpolitiska målen kan förverkligas.
Enligt motionärerna saknas kunskaper om bl. a. invandrarnas arbetssituation,
om nyare invandrargrupper och om effekterna av de olika insatser som
gjorts och görs för invandrare.

I forskningspropositionen (bil. 8 arbetsmarknadsdepartementet) påpekar
invandrarministern att invandringen till Sverige har inneburit stora och
genomgripande förändringar inom en rad olika samhällsområden. Insikten

SoU 1986/87:28

om dessa förändringar är inte alltid uppenbar för beslutsfattare eller för
allmänheten. Enligt invandrarministerns mening intar invandrarforskningen
en förhållandevis blygsam plats i förhållande till invandrar- och flyktingfrågornas
vikt i den politiska debatten. Han anser att det fortsatta arbetet att
reformera invandrarpolitiken behöver ett fortlöpande stöd från forskningen.

I den invandrarpolitiska propositionen (prop. 1985/86:98) som regeringen
föreläde riksdagen år 1986 redogjordes för de forskningsområden som ur
invandrarpolitisk synpunkt ansågs särskilt angelägna. Dessa områden var:
forskning om etniska relationer och etnisk diskriminering, invandrarnas
situation i arbetslivet samt flyktingpolitiken i hela dess vidd. Enligt invandrarministern
äger dessa prioriteringar alltjämt samma giltighet. Härutöver
framhåller invandrarministern forskning om invandrarbarnens situation och
framtida möjligheter som ett angeläget område.

I bilaga 6 i propositionen (utbildningsdepartementet) föreslås en fastare
organisation för invandrarforskning vid universitetet i Stockholm samt
inrättandet av en professur i invandrarforskning (s. 79). Vid universitetet i
Uppsala finns t. ex. inom den humanistiska fakulteten ett centrum för
multi-etnisk forskning. Invandrarministern finner utvecklingen med fasta
fora för invandrarforskning inom universitet och högskolor mycket värdefull.

Här kan också nämnas att det sedan år 1983 finns en delegation för
invandrarforskning (DEIFO) knuten till regeringskansliet, vars uppgifter är
att initiera, samordna, främja och informera om invandrarforskningen i
Sverige.

Värdet av invandrarforskning poängteras alltså starkt i forskningspropositionen
samtidigt som där föreslås en fastare organisation för forskningen.
Utskottet förutsätter att invandrarforskningen nu kommer att öka i omfattning
och att motionens krav på kvalificerat kunskapsunderlag om invandrare
därigenom kommer att tillgodoses. Motion So218 (s) påkallar enligt utskottets
mening inte något initiativ av riksdagen, utan avstyrks.

Hjälpmedel

I motion So234 av Ingegerd Anderlund (s) och Eva Johansson (s) hemställs
att regeringen ges till känna vad som i motionen anförts om behovet av
utökade forsknings- och utvecklingsinsatser för att få fram lämpliga hjälpmedel
för vård och omsorg i hemmet {yrkande 2).

Enligt motionärerna är den sociala hemtjänsten en viktig del i den
djupgående socialpolitiska omvandling som pågår. Dess personal har
emellertid en mycket pressad situation i dag. Under 1985 var 94 400 anställda
men bara 13 500 arbetade heltid. Motionärerna säger sig veta att detta i
många fall berodde på att man inte orkade arbeta heltid. En annan persons
hem som arbetsplats fordrar speciella insatser när det gäller tekniska
hjälpmedel för vårdbiträdet och vårdtagaren. Forskningsinsatser bör inriktas
på att få fram så bra och billiga hjälpmedel som möjligt.

Regeringen beslutade den 16 oktober 1986 om direktiv (dir. 1986:31) för
en utredning om hjälpmedel för handikappade m. m. Utredningsmannen
skall kartlägga och analysera den nuvarande situationen på hjälpmedelsom -

SoU 1986/87:28

rådet och om han så finner motiverat föreslå åtgärder för att få till stånd en
bättre fungerande och mer effektiv hjälpmedelsverksamhet sett såväl ur den
enskilde hjälpmedelsanvändarens som ur samhällets perspektiv.

I direktiven erinras bl. a. om att det inom hälso- och sjukvården och
socialtjänsten pågår ett förändringsarbete i syfte att minska vård och boende
på institution till förmån för eget boende och vård i öppna former.
Utredningsmannen skall granska vilka effekter dessa strukturella förändringar
har haft och kommer att få på hjälpmedelsförsörjningen. Uppdraget
omfattar även att föreslå klarare principer för gränsdragning mellan handikapphjälpmedel
och andra hjälpmedel m.m. än för närvarande. Under
utredningsarbetet bör bl. a. prövas i vilken utsträckning produkter som inte
är direkt avsedda att kompensera en varaktig funktionsnedsättning, t. ex.
produkter som helt eller delvis ingår i en normal hemutrustning, skall
betraktas som handikapphjälpmedel. Utredningsmannen skall även ta upp
gränsen mellan handikapphjälpmedel för vilka staten skall lämna ersättning
och s. k. behandlingshjälpmedel som faller under hälso- och sjukvårdshuvudmännens
ansvar.

I direktiven erinras vidare om att Handikappinstitutet har en central
uppgift när det gäller forsknings- och utvecklingsverksamhet inom hjälpmedelsområdet.
Även Handikappinstitutets verksamhet kommer att ses över
inom ramen för utredningen.

Utskottet har vidare inhämtat att Lunds universitet tillsammans med
landstingen i södra Sverige driver det s. k. Höj och sänk-projektet som syftar
till att sprida enkla och billiga tekniska hjälpmedel inom vården och
hemtjänsten. Ett av målen för projektet är att konstruera en lyftanordning
som är billig, enkel och kan kombineras med vilken säng som helst. Den är
tänkt att kunna användas i hemtjänsten och hemsjukvården.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att påfrestningarna på hemtjänstens
personal är stora. Om alla som så önskar skall kunna bo kvar i sin
invanda miljö krävs bl. a. att hemtjänstpersonalen får tillgång till adekvata
hjälpmedel i sitt arbete och att tunga arbetsmoment underlättas. Utskottet
kommer i ett senare betänkande att ta upp frågor om arbetsmiljön inom
hemtjänsten. Med hänsyn till uppdraget för utredningen om hjälpmedel för
handikappade anser utskottet det emellertid inte behövligt med något
riksdagens initiativ med anledning av yrkande 2 i motion So234 (s) som alltså
avstyrks.

Skilsmässoforskning

I motion So277 av Stig Gustafsson m.fl. (s) hemställs - med hänvisning till
vad som anförts i motion 1986/87: L419 - att stöd ges till skilsmässoforskning
och utveckling av metoder till hjälp åt skilmässofamiljer i enlighet med vad
som anförts i motionen (yrkande 2). I motionen uppges att antalet
skilsmässor för närvarande är drygt 20 000 per år. I omkring två tredjedelar
av de upplösta äktenskapen finns barn under 18 år, vilket betyder 25 000 nya
skilsmässobarn varje år. Enligt motionärerna har modern skilsmässoforskning
visat att det avgörande för barnens fortsatta utveckling inte är att
föräldrarna skiljs, utan hur skilsmässan genomförs. S. k. samarbetssamtal till

SoU 1986/87:28

hjälp åt föräldrar att gemensamt och i samråd själva ta ansvar för beslut
beträffande vårdnads- och umgängesfrågan har stor betydelse för skilsmässans
genomförande. Samarbetssamtalen kan enligt motionären utvecklas
ytterligare, under förutsättning att samtalen leds av professionellt erfaren
och väldutbildad personal.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är värdefullt om
vårdnads- och umgängesrättsfrågor kan lösas i samförstånd mellan föräldrarna
och att samarbetssamtal i många fall kan underlätta en frivillig överenskommelse.
Utskottet vill i det sammanhanget erinra om att utskottet nyligen
i betänkandet SoU 1986/87:22 tagit upp frågan om familjerådgivningsverksamheten
och föreslagit att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört om att regeringen skyndsamt bör ta upp frågan om
hur familjerådgivningsverksamheten skall kunna tryggas. Uppgiften att göra
prioriteringar mellan olika forskningsprojekt och avgöra vilka projekt som
bör beviljas medel ankommer på anslagsbeviljande myndigheter. Motion (s)
avstyrks därför såvitt nu är i fråga (yrkande 2).

Handikappforskning

I motion 1986l87:So456 av Görel Thurdin (c) begärs att regeringen i
anslutning till den aviserade propositionen om den framtida forskningspolitiken
presenterar förslag avseende en samordnad forskning inom handikappområdet
så som motionen förordar. Motionären påpekar bl. a. att ingen
heltäckande kartläggning har gjorts av de olika typer av forskningsprojekt
som på längre elier kortare sikt kan bli av betydelse för rehabiliteringen av
ryggskadade och att man därför inte kan uttala sig om omfattningen av sådan
forskning.

Behovet av en samordnad handikappforskning tas särskilt upp i forskningspropositionen.
Efter samråd med statsrådet Bengt Lindqvist föreslår
statsrådet Bodström att forskningsrådsnämnden (FRN) i fortsättningen får
ansvaret för planering, samordning och kanalisering av resurserna för
handikappforskning (prop. bil. 6 s. 52 jämfört med bil. 4 s. 5 och 6). FRN
föreslås också anvisas 2,5 milj. kr. årligen för stöd till forskning inom
handikappområdet. Vidare sägs i propositionen att sektorsorgan med ansvar
för forskning och utveckling inom handikappområdet tillsammans bör anslå
minst 2,5 milj. kr. årligen. Sammantaget kommer då FRN att ansvara för
fördelningen av 5 milj. kr. årligen för den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden
inom handikappforskningen.

Mot bakgrund av det här redovisade innehållet i forskningspropositionen
anser utskottet inte att motion So456 (c) påkallar någon åtgärd av riksdagen.
Motionen avstyrks därför.

Forskning om luftvägsinfektioner

I motion So469 av Wivi-Anne Cederqvist m.fl. (s) hemställs att regeringen
ges till känna vad som i motionen anförts om behovet av ökade medel för
forskning om förebyggande och behandling av luftvägsinfektioner. Enligt
motionärerna är luftvägsinfektioner globalt sett ett större hälsoproblem än

SoU 1986/87:28

både hjärt- och kärlsjukdomar och cancer. Luftvägsinfektioner orsakar en
stor del av de dödsfall som drabbar barn under fem år i u-länderna. De är
också den främsta orsaken till korttidsfrånvaron vid våra arbetsplatser.

När det gäller hälso- och sjukvårdsforskning ligger de områdesprioriteringar
som angivits i de senaste två forskningspolitiska propositionerna fast
(prop. bil. 4 s. 8). Därmed har forskning inom primärvården hög prioritet.
Även epidemiologi (läran om sjukdomars spridning och utbredning i
befolkningen) och miljömedicinsk forskning anses ha hög angelägenhetsgrad.

Utskottet har erfarit att DSF för närvarande stöder projektet Infektioner i
primärvården, som bedrivs vid vårdcentralen i Dalby.

Såsom motionärerna påpekar är luftvägsinfektioner ett stort hälsoproblem.
I tredje världen har luftvägsinfektioner ofta ödesdigra konsekvenser.
Även om de i Sverige anses som vardagssjukdomar förorsakar dessa
infektioner miljoner frånvarodagar och läkarbesök varje år.

Utskottet anser att forskning om luftvägsinfektioner är av stor betydelse.
Den närmare avvägningen mellan olika forskningsprojekt ankommer emellertid
på de myndigheter som har att fördela tillgängliga medel. Motion
So469 (s) avstyrks med hänvisning härtill.

Dens. k. Skaraborgsmodellen

I motion So634 av Gunilla André (c) och Bengt Kindbom (c) hemställs - med
hänvisning till vad som anförts i motion Ub680 - att riksdagen begär att
regeringen startar ett socialt forskningsprojekt för utvärdering av Skaraborgsmodellen
(yrkande 1). Skaraborgsmodellen är enligt motionen den
form av decentraliserad sjukvårdsorganisation som bedrivs i Skaraborgs län.
Skaraborgsmodellen kännetecknas av att den kommunbaserade primärvården
utgör basen för hälso- och sjukvården i länet. Vidare är eget rum i
långvården mycket vanligt, små sjukhem i kommunerna en självklarhet samt
utbyggd hemsjukvård en målsättning sedan gammalt.

Såsom ovan nämnts är forskning om primärvården ett prioriterat forskningsområde.
DSF ger också stöd till ett flertal olika forskningsprojekt, vilka
bl. a. rör hälsoövervakning, omhändertagande, vårdkonsumtion m. m. inom
primärvården. Det bör emellertid överlämnas åt berörda ansvariga myndigheter
att göra erforderliga prioriteringar mellan olika ansökningar och på
sedvanligt sätt bedöma vilka forsknings- och utvecklingsprojekt som bör
beviljas medel. Motion So634 (c) yrkande 1 avstyrks därför.

Delegationen för social forskning

I motion Ub5 av Carl Bildt m. fl. (m) hemställs att riksdagen beslutar att
avskaffa delegationen för social forskning, DSF, i enlighet med vad som
anförts i motionen (yrkande 8 delvis). Enligt motionärerna görs det i
propositionen entydigt klart vikten av den långsiktiga kompetensuppbyggnaden
och att detta förutsätter en förstärkning av högskolornas och universitetens
forskningsresurser. För detta ändamål anmanas sektorsforskningen att i
ökad utsträckning göra sådana långsiktiga åtaganden som t. ex. att finansiera

SoU 1986/87:28

tjänster inom universitet och högskolor. DSF har funnit satsningen på den
högskoleanslutna forskningen angelägen och vill fortsätta att stödja denna,
påpekar motionärerna. Man har emelletid inte dragit den enligt motionärernas
mening följdriktiga slutsatsen att även det forskningsansvar som nu ligger
hos sektorsforskningen bör föras över till universitet och högskolor.

Motionärerna föreslår således att ansvaret för den forskning som initieras
av DSF förs över till högskolan. Delvis kan detta ske genom en förstärkning
av fakultetsanslagen. På så vis får resp. fakultet det direkta ansvaret för de
nödvändiga prioriteringarna. Övriga resurser bör överföras till berörda
forskningsråd. Delegationen bör lämpligen avvecklas under en sexårsperiod
räknat från instundande budgetårsskifte.

DSF, som finns inom socialdepartementet, har bl. a. till uppgift att initiera
och stimulera samt ge förslag till medelstilldelning till forsknings- och
utvecklingsarbete inom departementets områden, dvs. välfärd, familjepolitik,
socialtjänst samt hälso- och sjukvård. DSF består av företrädare för
samhälls- och beteendevetenskaplig samt samhällsmedicinsk forskning,
riksförsäkringsverket, socialstyrelsen och de två kommunförbunden.

Med sektoriell forskning avses områdesorienterad forskning. Dess huvudprincip
är att varje samhällssektor för sig bör stödja forskning som ett led i en
rationell politik. Sektoriellt finansierad forskning återfinns därför som en del
av varje departements verksamhetsområde.

Såsom ovan redovisats ligger tyngdpunkten i propositionens förslag på en
förstärkning av högskolornas och forskningsrådens allmänna resurser. Det
huvudsakliga syftet med förslagen är att stärka grundforskningen och öka
institutionernas egna resurser. I propositionen uppmanar statsministern de
sektoriella forskningsstödjande råden och myndigheterna att i sitt stöd till
forskningen främja högskolans långsiktiga överlevnad och förnyelse. Det
kan bl. a. ske genom att sektorsorganen finansierar tjänster i högskolan.

Statsministern anför vidare att resultaten från den sektorsfinansierade
forskningen utgör en stor och omistlig del av samhällets ökande kunskapsmassa.
Samtidigt understryks att de vetenskapliga kvalitetskraven måste
ställas högt även i den sektoriella forskningsverksamheten och att kontakten
med grundforskningen måste upprätthållas.

Utskottet ställer sig bakom vad som i propositionen anförs om den
sektoriella forskningens betydelse och delar alltså inte motionärernas
negativa syn på sådan forskning. Motion Ub5 (m) yrkande 8 (delvis) avstyrks
därför.

Utskottet har inte något att erinra mot de förslag till allmänna riktlinjer för
forskning inom socialdepartementets verksamhetsområde som läggs fram i
propositionen och föreslår därför att riksdagen godkänner desamma.
Utskottet tillstyrker vidare regeringens förslag till medelsanvisning för
Forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet under femte
huvudtiteln.

SoU 1986/87:28

Forskning m. m. inom arbetsmarknadsdepartementets
verksamhetsområde - arbetslivs- och arbetsmiljöforskning

I den del av propositionen som avser arbetslivs- och arbetsmiljöforskning
(bil. 8 s. 4 och 5) föreslås bl. a. att arbetarskyddsstyrelsens forskningsavdelning
upphör den 1 juli 1987 och att i stället en fristående myndighet för
arbetsmiljöforskning inrättas (punkt 5 yrkande 1). Vidare föreslås att
regeringen bemyndigas att vid den nya myndigheten inrätta en ordinarie
tjänst som chef med beteckningen p (punkt 5 yrkande 2). Syftet med förslaget
anges i propositionen vara att åstadkomma en klarare åtskillnad mellan
verkets myndighetsutövande funktion och dess övriga uppgifter. Arbetsmarknadsministern
uppger att hon anser det utomordentligt betydelsefullt
att ansvars- och rollfördelningen mellan forskningsverksamheten och myndighetsfunktionen
framstår som klar för omgivningen, t. ex. arbetsmarknadens
parter, massmedia och andra forskare. Utöver att uppdelningen
förtydligar rollfördelningen är den också önskvärd från resurssynpunkt,
heter det i propositionen (s. 12). En klar uppdelning av resurserna för
forskning och utbildning å ena sidan och tillsyn å andra sidan gör det enligt
arbetsmarknadsministern möjligt för riksdag och regering att bättre följa
utvecklingen inom resp. område. Dessutom ökar möjligheterna till ett mera
decentraliserat beslutsfattande inom såväl tillsyns- som forskningsverksamhet.
Institutsbildningen bör enligt propositionen kunna genomföras inom
ramen för de resurser som har beräknats för arbetarskyddsverket i 1987 års
budgetproposition. Fr.o.m. budgetåret 1988/89 bör institutet tilldelas ett
eget anslag.

I motion Ub5 (m) hemställs att riksdagen beslutar att avskaffa arbetarskyddsstyrelsens
forskningsavdelning i enlighet med vad som i motionen anförts
(yrkande 8 delvis). Vidare hemställs att riksdagen avslår regeringens förslag
angående inrättande av en fristående myndighet för arbetsmiljöforskning
samt inrättandet av en tjänst som chef för myndigheten (yrkande 35).
Motionärerna ser positivt på att forskningspropositionen betonar stärkandet
av högskolans roll i forskningen. De anser emellertid att regeringen visar
bristande vilja att slå vakt om den fria, obundna forskningen. Den stora andel
FoU-resurser som finns inom den sektoriella forskningen innebär påfrestningar
på högskolesystemet, anser motionärerna, som också ser allvarligt på
den politiska styrning av högskolans verksamhet som sektoriell uppdragsforskning
kan innebära. Detta är den principiella bakgrunden till att
motionärerna anser att den forskning som bedrivs vid arbetarskyddsstyrelsens
forskningavdelning bör föras över till högskolan och att avdelningen i
takt med att detta sker bör avvecklas. En lämplig avvecklingsperiod är sex år
räknat från kommande budgetårsskifte. Fakultetsanslagen bör därvid kunna
förstärkas och resurser överföras till berörda forskningsråd. De anställda vid
forskningsavdelningen bör i stället kunna beredas anställning inom högskolan.

Ovan (s. 19) har redogjorts för vad som i forskningspropositionen anförs
om den sektoriella forskningens betydelse och för utskottets inställning
härvidlag. Såsom där framgått delar utskottet inte motionärernas negativa

SoU 1986/87:28

syn på sådan forskning. Yrkande 8 (delvis) i den nu aktuella motionen
avstyrks därför. Vad gäller inrättandet av ett fristående institut för arbetsmiljöforskning
godtar utskottet det förslag som framförs i propositionen. Den
föreslagna institutsbildningen innebär inte någon motsättning till den
tidigare redovisade principen att undvika nya institutsbildningar (se ovan
s. 10) eftersom det här uteslutande är fråga om en organisationsförändring
inom ramen för befintliga resurser. Utskottet tillstyrker alltså propositionens
förslag (bil. 8 punkt 5 yrk. 1 och 2) och avstyrker motion Ub5 (m) även i här
aktuell del (yrkande 35).

I nu aktuellt avsnitt i propositionen redovisas de forskningsområden
arbetarskyddsstyrelsen på grundval av aktuella och förväntade risksituationer
har prioriterat under femårsperioden 1983/84-1987/88. Dessa områden
är: belastningssjukdomar, lungskador på grund av luftföroreningar, metoder
för testning av cancerframkallande ämnen och ämnen som kan skada foster
och arvsanlag, eliminationsteknik samt arbetsorganisation i samband med ny
teknik. Om resurserna skulle öka för treårsperioden 1987/88-1989/90 skulle
enligt styrelsens bedömning en sådan resursökning i första hand användas för
ökad forskning om olycksfallsrisker i arbetslivet, produktionsteknisk forskning
med inriktning mot ergonomi, teknisk-fysikalisk forskning med inriktning
på elektromagnetiska riskfaktorer samt ökade utbildningsinsatser för
företagshälsovårdens personal och forskarstuderande i arbetsvetenskap.

Arbetsmarknadsministern erinrar om att hon i årets budgetproposition
under anslaget C 1. Arbetsmiljö - tillsyn och forskning har beräknat 3,5 milj.
kr. för att möjliggöra ökade insatser under treårsperioden 1987/88—1989/90.
Hon uppger att hon anser arbetarskyddsstyrelsens prioriteringar när det
gäller forsknings- och utbildningsinsatser vara väl motiverade, men hon vill
också särskilt framhålla den vikt hon lägger vid forskning med inriktning på
elektromagnetiska riskfaktorer, dvs. hur exponering för olika typer av
elektromagnetiska fält, t. ex. vid bildskärmar, kraftledningar m. m. påverkar
olika yrkesgrupper (bil. 8 s. 11).

Arbetsmarknadsministern uppger vidare att det vid prioritering av insatser
inom arbetsmiljöforskning är viktigt att beakta kvinnornas arbetsmiljöproblem.
Kvinnornas inträde på arbetsmarknaden har skett främst under de
senaste decennierna. Deras sysselsättning har bl. a. expanderat i verksamheter
där det kan finnas arbetsmiljörisker som inte är tillräckligt kända. Man
kan därför befara att kvinnornas arbetsmiljöproblem underskattas, heter det
i propositionen (bil. 8 s. 9).

I propositionen föreslås också att riksdagen anvisar 1 milj. kr. till
Utredningar m.m. under tionde huvudtiteln, utöver vad som beräknats i
årets budgetproposition. Dessa forskningsmedel är avsedda att användas till
att fördjupa och utveckla samarbetet mellan löntagarorganisationerna och
universitet och högskolor. Utskottet tillstyrker förslaget till medelsanvisning.

I motion So707, väckt under den allmänna motionstiden 1987, hemställer
Karin Israelsson m.fl. (c, m, fp, vpk) att regeringen ges till känna vad som i
motionen anförts om ett anslag om 2,5 milj. kr. ur arbetsmiljöfonden för
forskningsprojekt med air-bag-system. ”Air-bag" är en luftkudde som är

SoU 1986/87:28

monterad i bilratten. Vid en kollision blåses kudden upp på en tjugondeis
sekund och skyddar på så vis ansikte och bröstkorg. Motionärerna anser att
air-bag från arbetsskadesynpunkt är att föredra framför bilbälte, eftersom
yrkesförare (t. ex. taxi-, post- och telebilschaufförer) endast i ringa utsträckning
använder bilbälte. Det är nu lägligt att på försök montera air-bag i ett
större antal bilar för kontrollerad fältexponering. Kostnaden skulle bli ca
6 000 kr. per fordon för en air-bag-ratt och kompletterande utrustning. Den
totala kostnaden för 300 bilar skulle bli 1,8 milj. kr. Härutöver skulle
tillkomma 0,7 milj. kr. för genomförandet av försöksprojektet. Med hänsyn
till forskningens nytta för att förebygga arbetsskador hos yrkesförare, bör
enligt motionärerna dessa medel anslås ur arbetsmiljöfonden.

Utskottet har erfarit att Statshälsan genom ett samarbete med arbetarskyddsstyrelsen
har kunnat slå fast att så mycket som en tredjedel av alla
allvarliga arbetsskador - dödsfall och långa sjukskrivningar - inträffar i
samband med fordonsolyckor. Till detta kommer att yrkeschaufförer sällan
använder bilbälte eftersom det upplevs som alltför besvärligt. 80 % av
samtliga bilförare brukar använda bilbälte, men bland dem som är inblandade
i kollisioner använder knappt 50 % bilbälte. Statshälsan har ansett att
luftkudden, air-bag, kan vara en lösning på detta arbetsskadeproblem.

Utskottet vill betona att trafikmiljön är en del av arbetsmiljön för många
människor och att det är viktigt att bilen för dem görs till en så säker
arbetsplats som möjligt. Härvid kan luftkudden vara ett medel för att lindra
och förhindra arbetsskador men ersätter inte användningen av bilbälte, utan
är ett komplement till detta. Utskottet ser därför positivt på forskning om
air-bag-system. Det är dock inte utskottets uppgift att prioritera mellan olika
ansökningar om bidrag till forskning och bedöma vilka projekt som bör
beviljas medel. Motionen (c, m, fp, vpk) avstyrks därför.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande en kartläggning av alkoholmissbrukets familjesociala
konsekvenser

att riksdagen avslår motion 1986/87:So215 yrkande 6, motion 1986/
87:So237, motion 1986/87:So245 delvis, motion 1986/87:So266, motion
1986/87:So267 och motion 1986/87 :So280 yrkandena 4 och 5,

2. beträffande en kartläggning av alkoholmissbrukets ekonomiska
skadeverkningar

att riksdagen avslår motion 1986/87:So245 delvis,

3. beträffande forskning om kvinnors alkoholmissbruk

att riksdagen avslår motion 1986/87:So215 yrkande 3 delvis och
motion 1986/87 :So221,

4. beträffande en förbättrad alkoholstatistik

att riksdagen avslår motion 1986/87:So215 yrkande 5,

5. beträffande alkohol och olycksfall

att riksdagen avslår motion 1986/87:So480,

6. beträffande ett alkoholforskningsinstitut

att riksdagen avslår motion 1986/87:Sol26 och motion 1986/87:So 127,

SoU 1986/87:28

7. beträffande forskning om barns villkor

att riksdagen avslår motion 1986/87:Sol25 yrkande 1,

8. beträffande ett centrum för forskning om barn
att riksdagen avslår motion 1986/87:Sol25 yrkande 2,

9. beträffande ett åtgärdsprogram för en förändring av ungdomens
levnadsförhållanden

att riksdagen avslår motion 1986/87:So263,

10. beträffande fo rs k ning om fritidens sociala konsekvenser
att riksdagen avslår motion 1986/87:So226,

11. beträffande en meningsfylld fritid
att riksdagen avslår motion 1986/87: So235,

12. beträffande forskning om klass och ohälsa
att riksdagen avslår motion 1986/87:So 128,

13. beträffande hälsoekonomisk forskning m. m.
att riksdagen avslår motion 1986/87:Sol29,

14. beträffande invandrarforskning

att riksdagen avslår motion 1986/87:So218,

15. beträffande forskning om hjälpmedel

att riksdagen avslår motion 1986/87:So234 yrkande 2,

16. beträffande skilsmässoforskning

att riksdagen avslår motion 1986/87:So277 yrkande 2,

17. beträffande samordnad handikappforskning
att riksdagen avslår motion 1986/87:So456,

18. beträffande forskning om luftvägsinfektioner
att riksdagen avslår motion 1986/87:So469,

19. beträffande forskning om den s. k. Skaraborgsmodellen
att riksdagen avslår motion 1986/87:So634 yrkande 1,

20. beträffande avskaffande av delegationen för social forskning
att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub5 yrkande 8 delvis,

21. beträffande forskningen inom socialdepartementets verksamhetsområde att

riksdagen godkänner i propositionen (bil. 4) angivna allmänna
riktlinjer för forskningen inom socialdepartementets verksamhetsområde,

22. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen till Forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet
för budgetåret 1987/88 under femte huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag av 36 909 000 kr.,

23. beträffande avskaffande av arbetarskyddsstyrelsens forskningsavdelning att

riksdagen avslår motion 1986/87:Ub5 yrkande 8 delvis,

24. beträffande inrättande av en fristående myndighet för arbetsmiljöforskning att

riksdagen med bifall till propositionen bil. 8 p. 5 yrkande 1 och
med avslag på motion 1986/87:Ub5 yrkande 35 i motsvarande del
godkänner att en fristående myndighet för arbetsmiljöforskning
inrättas den 1 juli 1987 och att forskningsavdelningen vid arbetarskyddsstyrelsen
samtidigt upphör,

SoU 1986/87:28

25. beträffande inrättandet av en chefstjänst för arbetsmiljöns forskningsinstitut att

riksdagen med bifall till propositionen bil. 8 p. 5 yrkande 2 och med
avslag på motion 1986/87:Ub5 yrkande 35 i motsvarande del bemyndigar
regeringen att vid den nya myndigheten inrätta en ordinarie tjänst
som chef med beteckningen p,

26. beträffande arbetslivs- och arbetsmiljöforskningen

att riksdagen beslutar att vad som i propositionen anförts om
arbetslivs- och arbetsmiljöforskningen (bil. 8 p. 4) inte skall föranleda
något riksdagens uttalande,

27. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till propositionen bil. 8 p. 5 yrkande 3 till
Utredningar m. m. för budgetåret 1987/88 under tionde huvudtiteln,
utöver vad som beräknats i proposition 1986/87:100, bilaga 12, anvisar
ett reservationsanslag av 1 000 000 kr.,

28. beträffande air-bag-forskning

att riksdagen avslår motion 1986/87:So707.

Stockholm den 21 april 1987
På socialutskottets vägnar
Daniel Tarschys

Närvarande: Daniel Tarschys (fp), Evert Svensson (s), Göte Jonsson (m),
Ulla Tillander (c), Anita Persson (s), Blenda Littmarck (m), Gunnar Ström
(s), Aina Westin (s), Ann-Cathrine Haglund (m), Yvonne Sandberg-Fries
(s), Rosa Östh (c), Inga Lantz (vpk), Ingrid Andersson (s), Ingrid RonneBjörkqvist
(fp) och Maud Björnemalm (s).

Reservationer

En kartläggning av alkoholmissbrukets familjesociala
konsekvenser (mom. 1 i hemställan)

1. av Daniel Tarschys (fp), Göte Jonsson (m), Ulla Tillander (c), Blenda
Littmarck (m), Ann-Cathrine Haglund (m), Rosa Östh (c) och Ingrid
Ronne-Björkqvist (fp) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”Utskottet
vidhåller” och på s. 7 slutar med ”avstyrks därför” bort ha följande lydelse:
Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning att det behövs forskning om
alkoholmissbrukets sociala och ekonomiska skadeverkningar för missbrukarnas
familjer och omgivning och att det därvid är särskilt viktigt att
undersöka förhållandena för barn i missbrukarfamiljer. En sådan kartläggning
som föreslås i de nu aktuella motionerna bör därför genomföras och
erforderliga resurser bör ställas till forskarnas förfogande för lösande av de
föreslagna forskningsuppgifterna. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.

SoU 1986/87:28

dels att utskottet under mom. 1 bort hemställa

1. beträffande en kartläggning av alkoholmissbrukets familjesociala
konsekvenser

att riksdagen med anledning av motion 1986/87:So215 yrkande 6,
motion 1986/87:So237, motion 1986/87:So245 delvis, motion 1986/
87:So266, motion 1986/87:So267 och motion 1986/87:So280 yrkandena
4 och 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

En kartläggning av alkoholmissbrukets ekonomiska
skadeverkningar (mom. 2 i hemställan)

2. av Göte Jonsson (m), Blenda Littmarck (m) och Ann-Cathrine Haglund
(m) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”Utskottet
delar” och slutar med ”i här aktuell del” bort ha följande lydelse:

En effektiv information om alkoholens skadeverkningar förutsätter exakt
och aktuell kunskap om dessa verkningar. Utskottet delar motionärernas
uppfattning att det behövs ytterligare forskningsinsatser på detta område.
Regeringen bör därför ta initiativ till en ny, vetenskapligt betryggande
undersökning av vilka ekonomiska skador samhället åsamkas av alkoholmissbruket
och då lägga särskild vikt vid de anspråk som ställs på sjukvården.

dels att utskottet under mom. 2 bort hemställa

2. beträffande en kartläggning av alkoholmissbrukets ekonomiska
skadeverkningar

att riksdagen med anledning av motion 1986/87:So245 delvis som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

En förbättrad alkoholstatistik (mom. 4 i hemställan)

3. av Daniel Tarschys (fp) och Ingrid Ronne-Björkqvist (fp) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som på s. 8 börjar med ”En
likalydande” och på s. 9 slutar med ”(yrkande 5)” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att det finns stora brister när
det gäller kunskaperna om alkoholens effekter. Undersökningar har t. ex.
visat att alkoholens roll i samband med förtida död är betydligt större än vad
den officiella statistiken för närvarande visar. En förbättrad alkoholstatistik
är ett medel att avhjälpa dessa brister. Vad utskottet här anfört med
anledning av motion So 215 (fp) yrkande 5 bör ges regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 4 bort hemställa

4. beträffande en förbättrad alkoholstatistik
att riksdagen med anledning av motion 1986/87:So215 yrkande 5 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

SoU 1986/87:28

Forskning om barns villkor och ett centrum för forskning om
barn (mom. 7 och 8 i hemställan)

4. av Daniel Tarschys (fp) och Ingrid Ronne-Björkqvist (fp) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 11 som börjar med ”En motion”
och slutar med ”So 125 (fp)” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det finns ett stort behov av förbättrade kunskaper om
barns livsvillkor och om lämplig utformning av samhällets insatser för barn
och ungdom. Särskilt gäller detta de socialt mest utsatta barnen, för vilka
samhället måste ta ett särskilt ansvar. Utskottet delar således motionärens
uppfattning att forskning och utvecklingsarbete, som avser att ge fördjupad
kunskap om barns och ungdomars livsvillkor bör prioriteras. Vad utskottet
här anfört med anledning av motion 125 (fp) bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

Förslaget om ett särskilt ”tema” för barnforskning vid universitetet i
Linköping är värdefullt, men utskottet finner det osäkert om forskningsområdet
där — i konkurrens med andra redan etablerade teman — kan komma
att tilldelas tillräckliga resurser. Innan definitivt beslut fattas om hur
forskningen om barns livsvillkor skall organiseras bör de i motionen angivna
alternativen övervägas.

dels att utskottet under mom. 7 bort hemställa

7. beträffande forskning om barns villkor

att riksdagen med anledning av motion 1986/87:Sol25 yrkande 1 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

dels att utskottet under mom. 8 bort hemställa

8. beträffande ett centrum för forskning om barn

att riksdagen med anledning av motion 1986/87:Sol25 yrkande 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Ett åtgärdsprogram för förändring av ungdomens
levnadsförhållanden (mom. 9 i hemställan)

5. av Inga Lantz (vpk) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 11 som börjar med ”Riksdagen
har” och slutar med ”avstyrks därför” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att den nuvarande ungdoms- och framtidsfientliga politiken
med kraft måste slås tillbaka. I den nu aktuella motionen begärs att
regeringen utformar ett samlat åtgärdsprogram för en förändring av ungdomens
levnadsförhållanden. Ett sådant program bör enligt motionärerna ha
socialistiska förtecken. Utskottet delar denna uppfattning. Vad utskottet här
anfört med anledning av motion So 263 (vpk) bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 9 bort hemställa

9. beträffande ett åtgärdsprogram för förändring av ungdomens
levnadsförhållanden

att riksdagen med anledning av motion 1986/87:So263 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

SoU 1986/87:28

Ett åtgärdsprogram för en förändring av ungdomens
levnadsförhållanden (motiveringen till mom. 9 i hemställan)

6. av Evert Svensson, Anita Persson, Gunnar Ström, Aina Westin, Yvonne
Sandberg-Fries, Ingrid Andersson och Maud Björnemalm (alla s) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 11 som börjar med ”De frågor
som” och slutar med ”avstyrks därför” bort ha följande lydelse:

Barn- och ungdomsdelegationen (Ju 1983:01) tillkallades i december 1982
för att under statsministerns ledning vara ett rådgivande och samordnande
organ för barn- och ungdomsfrågor inom regeringskansliet (Dir. 1982:104).

I tilläggsdirektiv till barn- och ungdomsdelegationen i februari 1986 (Dir.
1986:4) anförde dåvarande statsministern bl. a. att delegationen i sitt
fortsatta arbete borde ges möjlighet att fördjupa och bredda några allmänna,
övergripande och principiellt inriktade diskussioner. För att detta skulle vara
möjligt borde delegationen ges en något friare ställning till det löpande
arbetet i regeringskansliet. Delegationens rådgivande uppgifter borde fortsättningsvis
begränsas till frågor av allmän karaktär och tvärgående frågor
som hör hemma inom flera fackdepartements områden.

Statsrådet Ulf Lönnqvist, som i regeringen har särskilt ansvar för ungdom,
idrott och turism, är sedan den 10 oktober 1986 ordförande i barn- och
ungdomsdelegationen.

De frågor som tas upp i den nu aktuella motionen rör ungdomsarbetslöshet,
ungdomens bostadssituation och de ungas rätt till en meningsfull fritid.
Frågorna berör alltså flera fackdepartement och bör därmed lämpa sig för en
övergripande diskussion i barn- och ungdomsdelegationen. Något initiativ av
riksdagen med anledning av motionen är inte påkallat. Motion So263 (vpk)
avstyrks därför.

En meningsfylld fritid (mom.lii hemställan)

7. av Inga Lantz (vpk) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 12 som börjar med ”De
forskningsresultat” och slutar med ”So235 (vpk)” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den uppfattning motionärerna i motion So 235 (vpk) givit
uttryck för, nämligen att människor måste ha möjligheter till en meningsfull
fritid i anslutning till bostadsområden, arbetsplatser, skolor, daghem, m. m.
Riksdagen bör därför ge regeringen till känna att reella möjligheter till en
meningsfylld fritid måste finnas där människor lever och verkar.

dels att utskottet under mom. 11 bort hemställa

11. beträffande en meningsfylld fritid
att riksdagen med anledning av motion 1986/87:So235 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Forskning om klass och ohälsa (mom. 12 i hemställan)

8. av Inga Lantz (vpk) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 13 som börjar med ”Enligt vad”
och slutar med ”(yrkandena 1 och 2)” bort ha följande lydelse:

SoU 1986/87:28

Sambanden mellan klass och ohälsa är alltså klarlagda. Om orsakerna till
dessa samband vet man emellertid mycket litet. Utskottet delar motionärernas
uppfattning att sådan forskning som belyser sambandsmekanismer
mellan klass och ohälsa bör prioriteras. Vad utskottet här uttalat bör
riksdagen med anledning av motion Sol28 (vpk) yrkande 1 som sin mening ge
regeringen till känna. Utskottet tillstyrker vidare motionärernas förslag att
riksdagen skall besluta att anvisa 5 milj. kr. för forskning inom ämnesområdet
klass och ohälsa [yrkande 2 i den aktuella motionen (vpk)].

dels att utskottet under mom. 12 bort hemställa

12. beträffande forskning om klass och ohälsa

a) att riksdagen med anledning av motion 1986/87:Sol28 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

b) att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sol28 yrkande 2 till
forskning inom ämnesområdet klass och ohälsa anvisar 5000000 kr.

Hälsoekonomisk forskning m. m. (mom. 13 i hemställan)

9. av Inga Lantz (vpk) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 14 som börjar med ”Hälsoekonomisk”
och slutar med ”utan avstyrks” bort ha följande lydelse:

Den förebyggande verksamheten i sjukvården måste få en starkare
ställning. Utskottet delar därför motionärernas uppfattning att sjukvården
aktivt bör medverka till att spåra upp och bekämpa orsakerna till sjukdom
och ohälsa. Vidare bör riksdagen med anledning av motion So 129 (vpk) som
sin mening ge regeringen till känna att forskningen inom hälso- och
sjukvården skall utgå från ett totalt samhällsekonomiskt perspektiv och att
forskning om hälsoekonomi skall ha en samhällsekonomisk inriktning och
kopplas till socialmedicinsk forskning.

dels att utskottet under mom. 13 bort hemställa

13. beträffande hälsoekonomisk forskning m. m.

att riksdagen med anledning av motion 1986/87:Sol29 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Avskaffande av delegationen för social forskning (mom. 20 i
hemställan)

10. av Göte Jonsson (m), Blenda Littmarck (m) och Ann-Cathrine Haglund
(m) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 19 som börjar med ”Statsministern
anför” och slutar med ”avstyrks därför” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar åsikten att högskolornas och universitetens resurser bör
förstärkas. En bättre lösning än den som föreslås i propositionen, vilken går
ut på att sektorsorganen skall finansiera tjänster i högskolan, är att överföra
det forskningsansvar som nu ligger hos sektorsforskningen till universitet och
högskolor. Utskottet tillstyrker i enlighet härmed förslaget i motion Ub 5 att
avskaffa delegationen för social forskning, DSF, (yrkande 8 delvis). Ansvaret
för den forskning som initieras av DSF bör föras över till högskolan. DSF

SoU 1986/87:28

bör avvecklas under en sexårsperiod räknat från instundande budgetårsskifte.
Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 20 bort hemställa

20. beträffande avskaffande av delegationen för social forskning
att riksdagen med anledning av motion 1986/87:Ub5 yrkande 8, delvis,
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Avskaffande av arbetarskyddsstyrelsens forskningsavdelning
(mom. 23 i hemställan)

11. av Göte Jonsson (m), Blenda Littmarck (m) och Ann-Cathrine Haglund
(m) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 20 med ”Ovan
(s. 19)” och slutar på s. 21 med ”avstyrks därför” bort ha följande lydelse:
Såsom tidigare framgått (se res. 10) anser utskottet att högskolornas och
universitetens resurser bör förstärkas och att en åtgärd i detta syfte är att
överföra det forskningsansvar som för närvarande ligger hos sektorsorganen
till universitet och högskolor. Utskottet tillstyrker därför förslaget i motion
Ub 5 att avskaffa arbetarskyddsstyrelsens forskningsavdelning (yrkande 8
delvis). Dess forskning bör föras över till högskolan och de anställda bör
kunna beredas anställning inom högskolan. En lämplig avvecklingsperiod är
sex år räknat från kommande budgetårsskifte. Detta bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 23 bort hemställa

23. beträffande avskaffande av arbetarskyddsstyrelsens forskningsavdelning att

riksdagen med anledning av motion 1986/87:Ub5 yrkande 8 delvis
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Inrättande av en fristående myndighet för
arbetsmiljöforskning och inrättande av en chefstjänst för
arbetsmiljöns forskningsinstitut (mom. 24 och 25 i hemställan)

12. av Göte Jonsson (m), Blenda Littmarck (m) och Ann-Cathrine Haglund
(m) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 21 som börjar med "Vad gäller”
och slutar med ”(yrkande 35)” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående uttalat sig för ett avskaffande av arbetarskyddsstyrelsens
forskningsavdelning och för ett överförande av dess resurser
till högskolan (se res. 11). Utskottet kan följaktligen inte godta
propositionens förslag att omvandla forskningsavdelningen till en fristående
myndighet för arbetsmiljöforskning. Det sagda innebär att utskottet tillstyrker
förslaget i motion Ub5 yrkande 35 och avstyrker propositionen bil. 8 p. 5
yrkandena 1 och 2.

SoU 1986/87:28

dels att utskottet under mom. 24 bort hemställa

24. beträffande inrättande av en fristående myndighet för arbetsmiljöforskningen att

riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub5 yrkande 35 i
motsvarande del avslår propositionen bil. 8 p. 5 yrkande 1,

dels att utskottet under mom. 25 bort hemställa

25. beträffande inrättande av en chefstjänst för arbetsmiljöns forskningsinstitut att

riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub5 yrkande 35, i
motsvarande del, avslår propositionen bil. 8 p. 5 yrkande 2.

SoU 1986/87:28

Innehållsförteckning SoU 1986/87:28

Sammanfattning 1

Propositionen 2

Motionerna 2

Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1987 2

Motioner väckta med anledning av proposition 1986/87:80 4

Utskottet 5

Forskning m. m. inom socialdepartementets verksamhetsområde 5

Alkoholforskning 5

Barns villkor 10

Fritid 12

Klass och ohälsa m. m 13

Invandrare 14

Hjälpmedel 15

Skilsmässoforskning 16

Handikappforskning 17

Forskning om luftvägsinfektioner 17

Den s. k. Skaraborgsmodellen 18

Delegationen för social forskning 18

Forskning m. m. inom arbetsmarknadsdepartementets verksamhetsområde-arbetslivs-och
arbetsmiljöforskning 20

Hemställan 22

Reservationer 24

1. En kartläggning av alkoholmissbrukets familjesociala konsekvenser
(mom. 1 i hemställan) av fp, m och c 24

2. En kartläggning av alkoholmissbrukets ekonomiska skadeverkningar
(mom. 2 i hemställan) av m 25

3. En förbättrad alkoholstatistik (mom. 4 i hemställan) av fp 25

4. Forskning om barns villkor och ett centrum för forskning om barn

(mom. 7 och 8 i hemställan) av fp 26

5. Ett åtgärdsprogram för förändring av ungdomens levnadsförhållanden
(mom. 9 i hemställan) av vpk 26

6. D:o (motiveringen till mom. 9 i hemställan) avs 27

7. En meningsfylld fritid (mom. 11 i hemställan) av vpk 27

8. Forskning om klass och ohälsa (mom. 12 i hemställan) av vpk ... 27

9. Hälsoekonomisk forskning m. m. (mom. 13 i hemställan) av vpk 28

10. Avskaffande av delegationen för social forskning (mom. 20 i

hemställan) av m 28

11. Avskaffande av arbetarskyddsstyrelsens forskningsavdelning

(mom. 23 i hemställan) av m 29

12. Inrättande av en fristående myndighet för arbetsmiljöforskning

och inrättande av en chefstjänst för arbetsmiljöns forskningsinstitut
(mom. 24 och 25 i hemställan) av m 29