Socialutskottets betänkande
1986/87:12

om tidsbegränsning av anställning som
assistenttandläkare inom folktandvården (prop.
1986/87:60)

SoU

1986/87:12

Sammanfattning

Enligt riksdagens beslut skall huvudmannaskapet för den tandvård som
bedrivs i anslutning till tandläkarutbildning och forskning överflyttas från
staten till huvudmännen för folktandvården. I denna tandvårdsverksamhet
arbetar bl. a. assistenttandläkare. Anställning som assistenttandläkare hos
staten är tidsbegränsad. I propositionen föreslås att anställning som assistenttandläkare
skall kunna tidsbegränsas också hos den nya huvudmannen.

Utskottet har i ärendet uppvaktats av Sveriges Tandläkarförbund.

Utskottet tillstyrker propositionens förslag och avstyrker en motion (vpk)
om avslag på propositionen och om ett riksdagsuttalande av innebörd att de
specialistutbildade tandläkarna bör vara tillsvidareanställda. Utskottets
vpk-ledamot reserverar sig till förmån för motionen.

Propositionen

I proposition 1986/87:60 om tidsbegränsning av anställning som assistenttandläkare
inom folktandvården har regeringen föreslagit riksdagen att anta
följande i propositionen framlagda förslag till lag om ändring i tandvårdslagen
(1985:125).

1 Riksdagen 1986187. 12sami Nr 12

Förslag till

SoU 1986/87:12

Lag om ändring i tandvårdslagen (1985:125)

Härigenom föreskrivs att 14 § tandvårdslagen (1985:125) skall ha följande
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

14 §

Tandläkare under allmäntjänstgöring eller specialistutbildning enligt lagen
(1984:542) om behörighet att utöva yrke inom hälso- och sjukvården
m.m. skall förordnas för viss tid.

Tandläkare, i vars arbetsuppgifter
ingär att i väsentlig omfattning medverka
i den grundläggande högskoleutbildningen
pä tandläkarlinjen,
skall, om regeringen föreskriver det,
anställas för begränsad tid.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

Motionen

I motion 1986/87:Sol07 av Inga Lantz m.fl. (vpk) hemställs

1. att riksdagen avslår proposition 1986/87:60,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
ifrågavarande specialistkompetenta tandläkare förordnas på tillsvidareanställning.

Utskottet

En betydande del av tandläkarutbildningen bedrivs vid de statliga tandvårdscentralerna
i anslutning till högskolorna. Centralerna är sammanhållna
utbildnings- och vårdenheter, där utbildningsmomenten är integrerade i
tandvården. Där förekommer allmäntandvård för barn och vuxna, specialisttandvård
samt sjukhustandvård. Lärarna är tillika tandläkare och ansvarar i
denna egenskap för tandvården. Tandvården vid centralerna är genom avtal
mellan staten och berörda folktandvårdshuvudmän samordnad med dessa
huvudmäns tandvård.

I proposition 1978/79:41 om tandläkarnas utbildning m.m. föreslog den
dåvarande regeringen att riksdagen skulle fatta principbeslut om överförande
av viss tandvård till landstingskommunalt/kommunalt huvudmannaskap.
I propositionen uttalade sig föredragande statsrådet för en organisation som i
sin helhet var mer patientanpassad och därmed mer vårdinriktad än den
nuvarande. Detta fordrade enligt föredraganden en enhetlig planering och
ledning, vilket i sin tur fordrade ett enhetligt huvudmannaskap för den
tandvårdande verksamheten. Riksdagen föreslogs därför fatta principbeslut
om landstingskommunalt/kommunalt huvudmannaskap för den aktuella
verksamheten, varefter det skulle uppdras åt statens förhandlingsnämnd att,
under förutsättning att godtagbara ekonomiska villkor kunde uppnås, träffa
erforderliga överenskommelser med berörda landstingskommuner och kommuner.
I propositionen anfördes vidare att tandläkartjänsterna och övriga
tjänster för tandvården i den nya kliniska organisationen skulle vara
landstingskommunala eller kommunala. Riksdagen biföll propositionen
(UbU 1978/79:23, rskr. 205).

I proposition 1985/86:68 om ändrat huvudmannaskap för tandvården vid
universitetet i Umeå hemställde regeringen om riksdagens bemyndigande att
godkänna en den 4 september 1985 träffad överenskommelse mellan statens
förhandlingsnämnd och företrädare för Västerbottens läns landstingskommun
om ändrat huvudmannaskap för tandvården vid universitetet i Umeå
m. m. Uppgörelsen innebar att landstingskommunen övertar huvudmannaskapet
för den angivna tandvården den 1 januari 1987. Uppgörelsen innebar
vidare bl. a. att landstingskommunen skall inrätta tjänster som assistenttandläkare
enligt befordringsgrunder och med arbetsuppgifter m.m. motsvarande
tjänster som assistenttandläkare vid högskoleenheterna. Uppgörelsen
innebar inte någon annan ändring i fråga om dessa tjänster än den som följer
av att de nuvarande tjänsterna vid universitetet i Umeå ersätts av tjänster hos
Västerbottens läns landstingskommun. I propositionen upplystes vidare
(s. 4) att tjänsterna som assistenttandläkare vid högskoleenheterna tillsätts
genom förordnande tills vidare för högst tre år i sänder, samt att detta, om
inte annat senare överenskommes mellan parterna, även skulle gälla de
assistenttandläkartjänster som landstingskommunen skulle inrätta. Detta
förutsatte enligt propositionen vissa författningsändringar. I propositionen
föreslogs att den träffade uppgörelsen skulle godtas för statens del. Föredragande
statsrådet underströk samtidigt vikten av att statens förhandlingsnämnd
skyndsamt skulle fortsätta sitt arbete i syfte att träffa uppgörelser om
ett ändrat huvudmannaskap för tandvården även vid övriga berörda högskoleenheter.

SoU 1986/87:12

Riksdagen biföll propositionen (UbU 1985/86:9, rskr. lil). Regeringen
har härefter den 24 april 1986 godkänt uppgörelsen för statens del. Även
landstingskommunen har godkänt uppgörelsen.

I den nu aktuella propositionen 1986187:60 redovisas att statens förhandlingsnämnd
och Västerbottens läns landstingskommun fortsatt överläggningarna
om hur tjänsterna som assistenttandläkare skall utformas. Förhandlingar om
anställningsvillkor m. m. för ifrågavarande tjänster har förts mellan landstingskommunen
och Sveriges Tandläkarförbund. Dessa förhandlingar har
ännu inte resulterat i någon överenskommelse. I propositionen framhålls att
det därför finns risk att ett avtal med bl. a. regler om tidsbegränsning av
anställning som assistenttandläkare inte föreligger före huvudmannaskiftet
den 1 januari 1987. I propositionen föreslås därför ett tillägg till 14 §
tandvårdslagen (1985:125) som ger regeringen möjlighet att föreskriva att
tandläkare, i vars arbetsuppgifter ingår att i väsentlig omfattning medverka i
den grundläggande högskoleutbildningen på tandläkarlinjen, skall anställas
för begränsad tid. I propositionen erinras om att det i uppgörelsen mellan
staten och landstingskommunen om ändrat huvudmannaskap förutsatts
författningsändringar av innebörd att anställning som assistenttandläkare
inom folktandvården skall kunna tidsbegränsas såsom för närvarande sker
beträffande motsvarande anställning hos staten.

I motion 1986l87:Sol07 av Inga Lantz m.fl. (vpk) yrkas avslag på
propositionen (yrkande 1). Vidare yrkas att riksdagen skall uttala sig för att
ifrågavarande specialistkompetenta tandläkare förordnas på tillsvidareanställning
(yrkande 2). I motionen framhålls att ifrågavarande assistenttandläkartjänster
inte är några utbildningstjänster - vilka redan kan tidsbegränsas
med stöd av 14 § tandvårdslagen - utan det är lärartjänster. Enligt
motionärerna är 3/4 av de assistenttandläkare som tjänstgör vid tandläkarhögskolan
i Umeå specialistkompetenta och har tjänstgjort där i flera år.
Motsvarande siffror anges gälla för övriga odontologiska fakulteter. Motionärerna
erinrar vidare om att andra lärare inom högskolan med vissa här inte
aktuella undantag är tillsvidareanställda. Enligt motionärernas mening bör
endast de tandläkare som inte har specialistkompetens eller motsvarande
kompetens vara visstidsanställda, medan de specialistkompetenta tandläkarna
bör förordnas tills vidare.

Utskottet gör följande bedömning.

Riksdagen beslöt förra året enhälligt att godta den mellan staten och
Västerbottens läns landstingskommun träffade överenskommelsen om ändrat
huvudmannaskap för tandvården vid universitetet i Umeå. I uppgörelsen
angavs bl. a. att landstingskommunen skall inrätta tjänster som assistenttandläkare
med arbetsuppgifter m. m. som motsvarar vad som gäller för
tjänster som assistenttandläkare vid universitetet. Tjänst som assistenttandläkare
skall enligt uppgörelsen tillsättas med förordnande tills vidare för
högst tre år i sänder, om inte annat senare överenskommes mellan parterna. I
uppgörelsen anges uttryckligen att parterna utgår från att de författningsändringar
genomförs som detta kan kräva. Regeringen har efter riksdagens
beslut godkänt uppgörelsen för statens del. Även landstingskommunen har
godkänt uppgörelsen.

SoU 1986/87:12

Förhandlingar har senare förts mellan landstingskommunen och Sveriges
Tandläkarförbund om kollektivavtal i de frågor där avvikelse förutsatts ske
från huvudregeln i lagen (1982:80) om anställningsskydd (LAS). Någon
slutlig uppgörelse har dock ännu inte kunnat träffas.

Den lagändring som nu föreslås i propositionen innebär att regeringen kan
föreskriva att nuvarande regler om tidsbegränsning av här aktuella anställningar
skall fortsätta att gälla i avvaktan på att avtal kan träffas. Den
föreslagna bestämmelsen omfattar dock sådana tjänster hos samtliga folktandvårdshuvudmän.

Utskottet ser det som principiellt olämpligt att man genom lagstiftning
tvingas lösa en fråga som omfattas av pågående förhandlingar, även om den
föreslagna lagändringen i sak inte innebär några ändringar jämfört med nu
gällande anställningsvillkor. Frågan är dessutom av generell räckvidd för de
tandläkare som är verksamma inom tandläkarutbildningen. Utskottet förutsätter
därför att regeringen återkommer till riksdagen i dessa frågor så snart
ett mera fullständigt beslutsunderlag finns tillgängligt. I avvaktan på
resultatet av förhandlingarna anser emellertid utskottet att propositionens
förslag måste godtas som en tillfällig lösning på det problem som uppstått.
Vad som anförs i motion Sol07 (vpk) föranleder ingen annan bedömning.
Utskottet tillstyrker sålunda propositionsförslaget och avstyrker motionen
såvitt avser yrkande 1.

När det gäller yrkande 2 i motionen om ett riksdagsuttalande till stöd för
att de specialistkompetenta tandläkarna skall förordnas tills vidare konstaterar
utskottet att denna fråga omfattas av de pågående förhandlingarna.
Utskottet, som också vill hänvisa till vad som ovan anförts om behovet av ett
mera fullständigt beslutsunderlag i här aktuella frågor, kan inte tillstyrka att
riksdagen nu tar principiell ställning på det sätt som begärs i motionen.
Utskottet avstyrker sålunda även yrkande 2 i motion Sol07 (vpk).

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande lagförslaget

att riksdagen med avslag på motion 1986/87:Sol07 yrkande 1 antar i
propositionen framlagt förslag till lag om ändring i tandvårdslagen

(1985:125),

2. beträffande anställningsvillkor för specialistkompetenta tandläkare att

riksdagen avslår motion 1986/87:Sol07 yrkande 2.

Stockholm den 4 december 1986
På socialutskottets vägnar
Daniel Tarschys

SoU 1986/87:12

Närvarande: Daniel Tarschys (fp), Evert Svensson (s), John Johnsson (s),
Göte Jonsson (m), Kjell Nilsson (s), Ulla Tillander (c), Anita Persson (s),
Blenda Littmarck (m), Gunnar Ström (s), Aina Westin (s), Yvonne
Sandberg-Fries (s), Rosa Östh (c), Inga Lantz (vpk), Ingrid RonneBjörkqvist
(fp) och Karl-Gösta Svenson (m).

Reservation

av Inga Lantz (vpk) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 5 som börjar med ”Utskottet ser
det” och slutar med ”motion Sol07 (vpk)” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att assistenttandläkartjänsterna
måste betraktas som lärartjänster och inte som utbildningstjänster. Det är
därför principiellt felaktigt att inte dessa lärare skall ha samma anställningstrygghet
som de flesta andra lärare inom högskolan. Utskottet vill särskilt
framhålla att 3/4 av assistenttandläkarna i Umeå redan är specialistkompetenta
och att flera har tjänstgjort där åtskilliga år. Utskottet kan mot denna
bakgrund inte tillstyrka propositionens förslag som ger regeringen möjlighet
att föreskriva att assistenttandläkarna skall ha endast tidsbegränsad anställning.
Utskottet tillstyrker alltså yrkande 1 i motion Sol07 (vpk).

Utskottet anser vidare att det finns skäl för riksdagen att markera sin syn
på här aktuella frågor genom att i enlighet med yrkande 2 i samma motion
uttala sitt stöd för att ifrågavarande specialistkompetenta tandläkare förordnas
på tillsvidareanställning. Utskottet tillstyrker alltså även detta motionsyrkande.

dels att utskottet under mom. 1 och 2 bort hemställa

1. beträffande lagförslaget

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sol07 yrkande 1 avslår i
propositionen framlagt förslag till lag om ändring i tandvårdslagen
(1985:125),

2. beträffande anställningsvillkor för specialistkompetenta tandläkare att

riksdagen med anledning av motion 1986/87:Sol07 yrkande 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

SoU 1986/87:12