Socialutskottets betänkande
1986/87:10

om ändring i reglerna för bidragsförskott och
underhållsbidrag (prop. 1986/87:35)

SoU

1986/87:10

I betänkandet behandlas proposition 1986/87:35 om ändring i reglerna för
bidragsförskott och underhållsbidrag jämte de motioner som väckts med
anledning av propositionen.

Lagutskottet har yttrat sig över propositionen (LU 1986/87:3 y) jämte
vissa motioner. Yttrandet fogas till betänkandet som bilaga.

Utskottet har i ärendet uppvaktats av företrädare för Ensamma föräldrars
förening, Ensamstående adoptivföräldrars förening samt föreningen Familj
och rätt.

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker i betänkandet regeringens förslag om sänkning av
bidragsförskottsnivån från nuvarande 41 till 40 % av basbeloppet. Häremot
reserverar sig utskottets vpk-ledamot.

Utskottet tillstyrker också propositionsförslaget om ändrade regler för
indexuppräkning av underhållsbidrag till barn, innebärande att uppräkningen
i fortsättningen helt skall följa basbeloppsutvecklingen. För närvarande
uppräknas underhållsbidrag till barn endast med 7/10 av basbeloppsändringen
och företas först om basbeloppet ändrats med minst 5 %. Utskottets
vpk-ledamot reserverar sig även mot detta beslut.

Även övriga lagförslag i propositionen tillstyrks.

Utskottet avstyrker motionsyrkanden (m) om utsträckt tid för preskription
och införsel av underhållsbidrag och om möjlighet till införsel även i
arbetslöshetsersättning m.fl. förmåner. Mot dessa beslut reserverar sig
utskottets m- och fp-ledamöter.

Utskottet avstyrker vidare ett antal motionsyrkanden (m och vpk) rörande
arbetet i den nya kommittén för översyn av reglerna för underhållsbidrag till
barn och bidragsförskott. Utskottet understryker att utredningen bör arbeta
skyndsamt.

Utskottets m-, fp- och c-ledamöter avger ett särskilt yttrande angående
den ekonomiska utvecklingen.

Fp-ledamöterna avger ett särskilt yttrande angående familjepolitikens
inriktning.

1 Riksdagen 1986187.12 sami. Nr 10

Propositionen

SoU 1986/87:10

I proposition 1986/87:35 om ändring i reglerna för bidragsförskott och
underhållsbidrag har regeringen (socialdepartementet) föreslagit riksdagen
att anta förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1966:680) om ändring av vissa underhållsbidrag,

2. lag om ändring i lagen (1964:143) om bidragsförskott,

3. lag om ändring i lagen (1984:1095) om förlängt bidragsförskott för
studerande,

4. lag om ändring i lagen (1984:1096) om särskilt bidrag till vissa
adoptivbarn.

Lagförslagen fogas till betänkandet som bilaga 1.

Motioner

I motion 1986/87:Sol04 av Lars Werner m.fl. (vpk) hemställs

1. att riksdagen beslutar att avslå förslaget i proposition 1986/87:35 att
bidragsförskottet skall beräknas på 40 % i stället för som i dag på 41 % av
basbeloppet,

2. att riksdagen hos regeringen begär att även frågan om den s.k.
reduceringsregeln blir föremål för kommande utredning,

3. att riksdagen beslutar avslå förslaget om lag om ändring i lagen
(1966:680) om ändring av vissa underhållsbidrag (indexändring),

4. att riksdagen beslutar att frågan om metoden för uppräkning av
underhållsbidrag hänskjuts till kommande utredning.

I motion 1986/87:Sol05 av Nils Carlshamre m. fl. (m) hemställs

1. att riksdagen beslutar att fastställa preskriptionstiden avseende skuld
för obetalda underhållsbidrag till fem år,

2. att riksdagen beslutar att fastställa införseltiden för underhållsbidrag
till fem år,

3. att riksdagen beslutar att för införseln skall få tas i anspråk även
arbetslöshetsersättning, utbildningsbidrag och vissa andra förmåner som
ersätter inkomstbortfall i enlighet med revisorernas förslag,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att försäkringskassan
skall ha i uppdrag att företräda samhällsintressen vid fastställelse av
underhållsbidrag med rätt att vid behov uppträda som part inför domstol,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att, med hänsyn
till redan genomförd utredningsverksamhet, den nu aviserade utredningen
med syfte att föreslå en genomgripande förändring av underhållsbidrags- och
bidragsförskottssystemet bör bedriva sitt arbete skyndsamt.

I motion 1986/87:Sol06 av Margareta Gard (m) hemställs att riksdagen hos
regeringen anhåller om att den kommande utredningen om bidragsförskott
och underhållsbidrag upptar i motionen angivna frågeställningar för bedömning
och förslag.

Utskottet

SoU 1986/87:10

Gällande bestämmelser i huvuddrag

Föräldrars underhållsskyldighet mot barn regleras i 7 kap. föräldrabalken.

Enligt 7 kap. 1 § skall föräldrarna svara för underhåll åt barnet efter vad
som är skäligt med hänsyn till barnets behov och föräldrarnas samlade
ekonomiska förmåga. När föräldrarnas underhållsskyldighet bestäms skall
hänsyn tas till barnets egna inkomster och tillgångar samt till barnets sociala
förmåner. Underhållsskyldigheten upphör när barnet fyller arton år. Om
barnet går i skolan vid denna tidpunkt eller om barnet återupptar skolgången
före nitton års ålder är föräldrarna underhållsskyldiga så länge skolgången
pågår, dock längst till barnet fyller tjugoett år. I kostnaderna för barnets
underhåll skall föräldrarna sinsemellan ta del var och en efter sin förmåga.

Förälder som inte varaktigt bor tillsammans med barnet skall fullgöra sin
underhållsskyldighet genom att betala underhållsbidrag till barnet. Underhållsbidrag
fastställs genom dom eller avtal (2 §).

När underhållsbidrag bestäms får den bidragsskyldige förbehålla sig visst
belopp för egna levnadskostnader, skälig bostadskostnad, underhåll åt
hemmavarande barn samt - om det finns särskilda skäl - underhåll åt make
eller sammanboende. Den bidragsskyldiges egna levnadskostnader beräknas
med ledning av ett normalbelopp, vilket utgör 120 % av gällande basbelopp
enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring (3 §).

Om en bidragsskyldig förälder haft barnet hos sig under en sammanhängande
tid av minst fem hela dygn får föräldern göra avdrag på underhållsbidraget
med 1/40 av underhållsbidraget för varje helt dygn av vistelsen. Om det
föreligger särskilda skäl kan domstol förordna om andra villkor för avdragsrätten
(4 §). Det är också möjligt att avtala om andra villkor.

Underhållsbidrag skall vanligtvis betalas månadsvis i förskott (7 §).

Underhållsbidrag får mot den bidragsskyldiges bestridande inte utdömas
retroaktivt för längre tid tillbaka än tre år före det att talan väckts (8 §). En
treårstid gäller även för utkrävande av förfallna underhållsbidrag (9 §).

Dom eller avtal om underhåll kan jämkas av rätten, om ändring i
förhållandena föranleder det. Avtal om underhåll kan också jämkas av
rätten, om avtalet är oskäligt med hänsyn till omständigheterna vid dess
tillkomst och förhållandena i övrigt. Efter sex år har föräldrarna rätt till
omprövning av ett avtal eller en dom om underhållsbidrag även om det inte
föreligger skäl för jämkning (10 §).

Fr. o. m. den 1 juli 1985 gäller till skydd för barn som förlorar mål om
underhåll särskilda regler beträffande rättegångskostnad (19 §).

Ändring av underhållsbidrag till barn med hänsyn till kostnadsutvecklingen
regleras i lagen (1966:680) om ändring av vissa underhållsbidrag (ändrad
senast 1981:1192).

Enligt 3 § denna lag gäller fr. o. m. år 1983 att bidragsbeloppet ändras den
1 februari varje år som basbeloppet med minst fem procent över- eller
underskrider det basbelopp som låg till grund för senaste ändring. Bidragsbeloppet
till eget eller annans barn ändras fr. o. m. den 1 april 1979 endast med
sju tiondelar av det procenttal med vilket basbeloppet ändrats (4 §).

Bestämmelser om bidragsförskott finns i lagen (1964:143) om bidragsförskott
(omtryckt 1976:277, ändrad senast 1986:241).

Om ingen av föräldrarna eller endast en av dem har vårdnaden om barnet,
lämnas bidragsförskott i förhållande till förälder som inte har vårdnaden
under förutsättning att denne inte varaktigt bor tillsammans med barnet. Om
båda föräldrarna har vårdnaden om barnet gemensamt men barnet varaktigt
bor tillsammans med endast en av dem, lämnas bidragsförskott i förhållande
till den andra föräldern (1 §).

Enligt 2 § lämnas bidragsförskott inte om

a) vårdnadshavaren uppenbarligen utan giltigt skäl underlåter att vidta
eller medverka till åtgärder för att få underhållsbidrag eller faderskap till
barnet fastställt,

b) det finns grundad anledning att anta att den underhållsskyldige betalar
fastställt underhållsbidrag inte understigande bidragsförskottsnivån,

c) det är uppenbart att den underhållsskyldige på annat sätt sörjer för att
barnet får motsvarande underhåll.

Bidragsförskott utgår t. o. m. den månad under vilken barnet fyllt arton år
(3 §). Bidragsförskott utgör för år räknat 41 % av basbeloppet enligt lagen
om allmän försäkring. Om det underhållsbidrag som har blivit fastställt
uppenbarligen understiger vad den underhållsskyldige bör erlägga i bidrag,
lämnas inte bidragsförskott med högre belopp än underhållsbidraget (4 §).

Frågor om bidragsförskott handhas av riksförsäkringsverket och de
allmänna försäkringskassorna. Beslut om bidragsförskott fattas av vårdnadshavarens
försäkringskassa efter ansökan (5,6 §§).

Bidragsförskott utbetalas månadsvis i förskott, genom riksförsäkringsverkets
försorg. Utbetalningen görs till vårdnadshavaren (8, 9, 10 §§).

I den mån bidragsförskott svarar mot fastställt underhållsbidrag inträder
försäkringskassan i barnets rätt till underhållsbidrag gentemot den underhållsskyldige
(15 §).

Har den underhållsskyldige rätt till avdrag på underhållsbidraget därför att
han eller hon har haft barnet hos sig, skall detta anmälas till försäkringskassan
inom tre månader. Den underhållsskyldige skall genom intyg av den
andra föräldern eller, om sådant intyg inte kan erhållas, på annat sätt styrka
att han eller hon har haft barnet hos sig under den tid som avdraget avser.
Oavsett vad som har bestämts genom dom eller avtal beaktas dock detta
avdrag endast om den underhållsskyldige har haft barnet hos sig under en
sammanhängande tid av minst fem hela dygn (15 §). Om den underhållsskyldige
har rätt till umgängesavdrag enligt ovan minskas kommande bidragsförskott
med motsvarande belopp (4 a §).

Så länge bidragsförskott utgår skall den underhållsskyldige betala motsvarande
underhållsbidrag till försäkringskassan (16 §). Om den underhållsskyldige
inte betalar efter förmåga skall försäkringskassan vidta erforderliga
åtgärder för fordringens indrivande (17 §). Försäkringskassan får under vissa
förutsättningar besluta om eftergift - helt eller delvis - av återkravet
gentemot den underhållsskyldige (18 §).

Bestämmelser om förlängt bidragsförskott återfinns i lagen (1984:1095)
om förlängt bidragsförskott för studerande (ändrad 1986:380).

Enligt denna lag lämnas stöd enligt i stort sett ovanstående regler för barn

SoU 1986/87:10

som går i skolan när det fyller 18 år eller återupptar skolgången innan det
fyller 19 år så länge barnet bedriver studier som ger rätt till förlängt
barnbidrag eller studiehjälp, dock längst t. o. m. juni månad det år barnet
fyller 20 år.

Bestämmelser om ett särskilt stöd motsvarande bidragsförskott till barn
som är adopterat av endast en person finns i lagen (1984:1096) om särskilt
bidrag till vissa adoptivbarn (ändrad 1986:381). Bidrag lämnas enligt i stort
sett samma regler som för bidragsförskott.

Reglerna om underhållsbidrag, bidragsförskott m.m. ändrades väsentligt
genom beslut av riksdagen i december 1978 (prop. 1978/79:12, LU 9, SoU
2 y, rskr. 99). Huvuddelen av reformen trädde i kraft den 1 juli 1979. I
samband med 1978 års reform fick socialstyrelsen och riksförsäkringsverket i
uppdrag att ge ut riktlinjer för socialförvaltningarnas och försäkringskassornas
tillämpning av de nya bestämmelserna. Socialstyrelsen och riksförsäkringsverket
har gemensamt utgivit Underhållsbidrag och bidragsförskott -Allmänna råd frän socialstyrelsen 1982:1 och riksförsäkringsverket 1982:2.
Ändringar och tillägg till de Allmänna råden har publicerats bl. a. i
socialstyrelsens meddelandeblad 3/83, 3/85 och 35/86.

De allmänna råden rörande underhållsbidrag och bidragsförskott innehåller
detaljerade anvisningar för handläggare av sådana frågor hos socialnämnder
och försäkringskassor. Bl. a. redogörs för fastställande av underhållsbidrag,
beräkning av underhållsbidragets storlek och bidragsförskottsreglerna.

I socialutskottets betänkande 1985/86:29 om underhållsbidrag och bidragsförskott
(se vidare nedan) har lämnats en utförlig redogörelse för nuvarande
bidragsförskottssystem, bl. a. för sambandet mellan bidragsförskott och
underhållsbidrag, fastställande av underhållsbidrag, indexuppräkning, umgängesavdrag,
bidragsförskottsnivån, delgivningsbestämmelser, återkravsverksamheten,
preskriptionstid, m.m.

Översyn av nuvarande regler

Riksdagen behandlade under våren 1986 ett förslag från riksdagens revisorer
angående statens utgifter för bidragsförskott, m.m. (förslag 1985/86:17, SoU
1985/86:29, rskr. 354). Revisorerna hade företagit en granskning av bidragsförskottssystemet
och därvid iakttagit olika brister i systemet, främst i frågor
som gällde sambandet mallan bidragsförskottslagen och föräldrabalkens
regler om underhållsbidrag. Revisorerna föreslog en utredning om ett nytt
system samt i avvaktan därpå olika kortsiktiga åtgärder som borde övervägas.

Socialutskottet, som var enhälligt, delade bedömningen att bidragsförskottssystemet
fungerar otillfredsställande i flera viktiga avseenden och
tillstyrkte en utredning av systemet. Utskottet framhöll att det behövdes mer
faktaunderlag i fråga om den ekonomiska och sociala situationen för såväl
underhållsskyldiga som underhållsberättigade barn och deras vårdnadshavare.
De sociala konsekvenserna av olika regleringar måste särskilt belysas.
Även frågor om underhållsbidrag skulle kunna tas upp av utredningen.
Utskottet betonade att utredningen borde vara förutsättningslös och att olika

SoU 1986/87:10

förslag fritt skulle kunna prövas. Utredningen borde arbeta skyndsamt och
inte i onödan gå in på detaljfrågor som kunde försena genomförandet av ett
nytt system. Det borde enligt utskottet ankomma på regeringen att avgöra
om det fanns skäl att i avvaktan på utredningsresultatet initiera kortsiktiga
åtgärder.

De olika förslag som framförts i motioner borde enligt utskottets mening
också fritt kunna prövas av den begärda utredningen.

Riksdagen beslöt att ge regeringen till känna vad utskottet hade anfört
med anledning av revisorernas förslag och ett antal motioner i ämnet.

Regeringen har i dagarna beslutat om direktiv för den utredning som i
enlighet med riksdagens beslut skall göra en översyn av reglerna för
underhållsbidrag och bidragsförskott (Dir. 1986:30).

I direktiven hänvisas till vad socialutskottet anfört (SoU 1985/86:29 s. 41)
om att det är angeläget att få en allsidig belysning och diskussion av de
grundläggande frågorna om bidragsförskottets konstruktion och dess anknytning
till föräldrabalkens regler om underhållsbidrag. För detta fordrades
enligt utskottet ytterligare faktaunderlag av den ekonomiska och sociala
situationen för såväl underhållsskyldiga som underhållsberättigade barn och
deras vårdnadshavare. Utifrån det faktamaterial som redan finns och det som
utredningen kan inhämta bör det enligt direktiven göras noggranna analyser
som beaktar faktorer såsom skillnader i inkomst, familjesituation, bostadssituation
m. m. De sociala konsekvenserna av olika lagregleringar bör särskilt
belysas.

Kommittén bör vidare såsom socialutskottet anförde lägga resultatet till
grund för förutsättningslösa överväganden angående utformningen av samhällets
stöd till barn som inte lever samman med båda sina föräldrar. Även
frågor om underhållsbidrag bör kunna prövas av utredningen, heter det i
direktiven. Den nya kommittén bör också ha frihet att pröva om de
nuvarande reglerna över huvud taget skall bibehållas eller om underhållsbidrag
och/eller bidragsförskott kan ersättas med andra stödformer och/eller
med nya sätt att uppfylla föräldraförpliktelser.

De olika frågor om brister i bidragsförskotts- och underhållsbidragsreglerna
som behandlats av revisorerna och i motionerna i riksdagen bör enligt
direktiven fritt kunna prövas av utredningen.

I direktiven erinras vidare särskilt om några brister som utredningen sägs
böra belysa, analysera och söka lösningar på. Där nämns bl. a. effekterna av
att underhållsbidraget sätts för lågt, anpassning av underhållsbidraget till
ändrade förhållanden, frågan om inkomst- eller behovsprövning av utfyllnadsbidraget,
samordningen av underhållsbidrag och bidragsförskott, beräkningen
av den underhållsskyldiges förbehåll och av underhållsbidragets
storlek samt administrationsfrågorna. (Se vidare s. 10, 12 och s. 20.)

Utredningen bör också belysa andra faktorer som påverkar föräldrarnas
ekonomi, såsom de delar av skattesystemet och det familjeekonomiska
stödsystemet som direkt berör ensamföräldrarna och de underhållsskyldiga.
Kommitténs arbete bör vara avslutat senast den 1 november 1988.

SoU 1986/87:10

Huvudsakligt innehåll i propositionen

I den nu framlagda propositionen 1986/87:35 om ändring i reglerna för
bidragsförskott och underhållsbidrag framläggs förslag till ändringar i
bidragsförskottssystemet på kortare sikt. Utgångspunkt har bl. a. varit ett
antal förslag till kortsiktiga åtgärder vilka riksdagens revisorer menat bör
övervägas i avvaktan på resultatet av den nya utredningen. I propositionen
föreslås åtgärder på flera av dessa punkter. Därutöver lämnas i propositionen
ytterligare förslag till förändringar av reglerna för underhållsbidrag och
bidragsförskott. Följande lagändringar föreslås.

- Indexregleringen av underhållsbidragen ändras så att bidragen närmare
följer basbeloppsutvecklingen. Dels slopas den nuvarande regeln att bidragen
justeras endast när basbeloppet har ökat eller minskat med fem procent
sedan den senaste justeringen. Dels skall underhållsbidragen till barn följa
basbeloppsändringarna utan den nuvarande begränsningen till 7/10 av
basbeloppsändringen. Detta innebär att man uppnår en större likhet med de
basbeloppsanknutna bidragsförskotten.

- Nivån för bidragsförskott sänks från 41 till 40 % av basbeloppet.

- Skyldighet att betala förfallna underhållsbidrag till försäkringskassan
skall gälla även om bidragsförskottsbeslutet inte delgivits den underhållsskyldige.
Betalningar som skett till barnets ställföreträdare före delgivning får
dock åberopas mot kassan. Förslaget innebär att införsel kan äga rum även
om den underhållsskyldige inte delgivits kassans beslut att betala ut
bidragsförskott.

- Handläggningen hos försäkringskassorna av frågor om umgängesavdrag
samordnas till den underhållsskyldiges försäkringskassa.

- Det minsta bidragsförskottsbelopp som föranleder utbetalning föreslås
höjt till 50 kr. per månad.

- Vissa krav på delgivning slopas i bidragsförskottslagstiftningen.

De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 1987. Det innebär bl. a.
att den förändrade indexregleringen tillämpas första gången i fråga om
justering av underhållsbidragen den 1 februari 1987.

Indexregleringen av underhållsbidrag

Flertalet underhållsbidrag ändras i anslutning till förändringarna i penningvärdet.
Bestämmelser om detta finns i lagen (1966:680) om ändring av vissa
underhållsbidrag (indexlagen). Ändringarna av underhållsbidragen är knutna
till ändringarna av det basbelopp som gäller enligt lagen (1962:381) om
allmän försäkring. Enligt huvudregeln i indexlagen (3 §) ändras underhållsbidragen
den 1 februari varje år då basbeloppet med minst 5 % över- eller
underskrider det basbelopp som låg till grund för den senaste ändringen. Den
senaste uppräkningen ägde rum den 1 februari i år.

Bidragsbeloppet ändras med det procenttal med vilket basbeloppet har
ändrats. Bidrag till barn ändras dock endast med sju tiondelar av procenttalet

(4 §)•

Regeln om en begränsning till sju tiondelar av basbeloppshöjningen vid
uppräkningen av underhållsbidrag till barn kom till år 1978 (prop. 1978/

SoU 1986/87:10

79:12, LU 9, rskr. 99; SFS 1978:859). Någon motsvarande begränsning av
bidragsförskottet gjordes dock inte.

Regeln att underhållsbidragen skall ändras endast om basbeloppet har
ändrats med minst fem procent fanns med i indexlagen i dess ursprungliga
lydelse.

I propositionen föreslås att underhållsbidrag till barn i fortsättningen skall
justeras med hela det procenttal som basbeloppet har ändrats med, i stället
för som nu med sju tiondelar av procenttalet (4 § första stycket indexlagen).
Detta föreslogs av Ensamförälderkommittén i dess betänkande Ensamföräldrarna
och deras barn (SoU 1983:51). Också riksdagens revisorer behandlade
metoderna för indexuppräkningen i sitt förslag till riksdagen (förs.
1985/86:17, s. 16, 48-49 och 91-92). Revisorerna ansåg att metoderna
borde ses över av den föreslagna utredningen.

Bakgrunden till att uppräkningen av underhållsbidragen till barn fr. o. m.
år 1979 begränsades till sju tiondelar av basbeloppshöjningarna var att de
föregående årens indexuppräkningar ansågs ha medfört kännbara påfrestningar
för många underhållsskyldiga vilkas inkomster inte hade ökat i samma
takt. Höjningarna åren 1975-78 hade uppgått till resp. 11,11, 7 och 14 %.

Mellan åren 1983 och 1985 har emellertid den reala timlönen i stort sett
varit oförändrad eller förbättrats, heter det i propositionen. Att under dessa
förhållanden ha kvar en regel om begränsad uppräkning av underhållsbidragen
till barn skulle enligt propositionen gynna den bidragsskyldige på
bekostnad av det allmänna eller vårdnadshavaren. I de fall underhållsbidraget
understiger bidragsförskottets belopp övervältras nämligen kostnaderna
för barnet på samhället. I de fall underhållsbidraget överstiger bidragsförskottsbeloppet
drabbas i stället vårdnadshavaren som får ta över en allt större
del av kostnaderna för barnet (prop. s. 14).

Det nuvarande systemet innebär också, enligt propositionen, att den
bidragsskyldiges betalningsförmåga är störst tiden närmast efter en dom eller
ett avtal om underhåll för att sedan sjunka successivt.

Vidare anförs i propositionen att det genomsnittliga underhållsbidraget
har legat på en i stort sett oförändrad nivå sedan år 1981 samtidigt som
bidragsförskottet stigit i takt med basbeloppsförändringarna. Denna utveckling
anses delvis ha sin grund i att uppräkningen av underhållsbidragen
begränsas till sju tiondelar av basbeloppsförändringen. Statens utgifter för
bidragsförskott har ökat från 475 milj. kr. budgetåret 1978/79 till en beräknad
utgift på 1 720 milj. kr. budgetåret 1986/87.

Som ovan nämnts ändras underhållsbidragen i dag om basbeloppet sedan
föregående omräkningstillfälle har ändrats med minst fem procent. I
propositionen föreslås också att underhållsbidrag i fortsättningen skall
räknas om efter basbeloppsändringen även när basbeloppet inte har ändrats
med minst fem procent sedan föregående omräkning (3 § tredje stycket
indexlagen).

Regeln om att någon ändring av underhållsbidragen inte skulle ske om
basbeloppsförändringen understeg fem procent tillkom för nästan tjugo år
sedan. Anledningen till regeln var att man ville undvika omräkningar utan
nämnvärd praktisk betydelse (prop. 1966:155 s. 20). Basbeloppet ändrades
då under löpande kalenderår om prisförändringen uppgick till lägst tre

SoU 1986/87:10

procent. Numera fastställs emellertid basbeloppet att gälla för ett helt år.

Att ha spärregeln kvar skulle enligt propositionen innebära att såväl makar
och förutvarande makar som barn vilka får underhållsbidrag som överstiger
bidragsförskottsnivån skulle gå miste om en, låt vara mindre, höjning av
underhållsbidraget.

Enligt föredragande statsrådet är det också angeläget att reglerna för
underhållsbidrag och bidragsförskott samordnas i så stor utsträckning som
möjligt. Bidragsförskotten räknas upp med hela basbeloppsändringen och i
bestämmelserna om basbeloppet finns ingen motsvarande femprocentbegränsning.
Det innebär att bidragsförskottet höjs även vid mindre ökningar
av basbeloppet än fem procent. Om nuvarande begränsning kvarstår ökar
belastningen på bidragsförskottsanslaget, heter det i propositionen.

I ett särskilt avsnitt i propositionen redogörs för de beräknade kostnadseffekterna
av de föreslagna åtgärderna (s. 26—27). Föredragande statsrådet
räknar med att de föreslagna förändringarna av indexreglerna sammantagna
innebär en kostnadsminskning för statsverket på 20 milj. kr. för budgetåret
1987/88. Besparingen uppstår delvis genom att underhållsbidragen räknas
upp i februari 1987, vilket inte skulle ha skett om femprocentsspärren
fortfarande varit i kraft, heter det i propositionen. Den nya bestämmelsen att
hela prisändringen slår igenom vid beräkningen av underhållsbidragen till
barn sägs medföra en återkommande utebliven kostnadsökning på 10-15
milj. kr. per år vid nuvarande inflationsnivå.

I motion 1986/87:Sol04 av Lars Werner m.fl. (vpk) hemställs att riksdagen
beslutar att avslå förslaget till lag om ändring i lagen (1966:680) om ändring
av vissa underhållsbidrag (indexändring) (yrkande 3). Motionärerna anser i
stället att frågan om metoden för uppräkning av underhållsbidrag skall
hänskjutas till den kommande utredningen (yrkande 4). Enligt motionärerna
innebär de föreslagna ändringarna att de underhållsskyldigas utgifter ökar,
med risk för att redan ekonomiskt utsatta grupper får en ytterst besvärlig
situation som påverkar deras möjlighet till umgänge med barnet.

Lagutskottet konstaterar i sitt yttrande över lagförslagen och de aktuella
motionerna att en av orsakerna till de ökande kostnaderna för bidragsförskottssystemet
är att underhållsbidrag till barn och därmed återbetalningsskyldigheten
för utgivna bidragsförskott endast i begränsad utsträckning
räknas upp i förhållande till basbeloppsförändringarna medan bidragsförskottsbeloppet
följer dessa förändringar fullt ut. Lagutskottet framhåller att
det inte ankommer på lagutskottet att ta ställning till frågan i vad mån det är
nödvändigt att begränsa ökningen av kostnaderna för bidragsförskottssystemet.
Om kostnadsökningarna skall motverkas torde det dock enligt utskottet
vara befogat att reglerna om omräkning av underhållsbidrag ändras.
Lagutskottet erinrar i sitt yttrande om att dessa bestämmelser fick sin
nuvarande utformning vid 1978 års reform av underhållsreglerna (prop.
1978/79:12, LU 1978/79:9). Före lagändringen hade underhållsbidragen
räknats om med samma procenttal som basbeloppet. Under åren 1975—1978
hade underhållsbidragen höjts med 11, 11, 7 och 14 % vilket medfört stora
ekonomiska påfrestningar för många underhållsskyldiga. En begränsning av
indexuppräkningen ansågs därför erforderlig. Sedan ändringen genomfördes

SoU 1986/87:10

har emellertid förhållandena ändrats. Bl. a. har under de senaste åren
förändringarna i penningvärdet varit mindre kraftiga. De skäl som låg till
grund för 1978 års lagstiftning föreligger därför enligt lagutskottets mening
inte längre. I sammanhanget måste också beaktas att det nuvarande systemet
innebär att barn som får sitt behov av underhåll tillgodosett inom ramen för
bidragsförskottssystemet fått full kompensation för basbeloppsförändringarna
medan de barn som uppburit bidrag från den underhållsskyldige endast
kompenserats i begränsad utsträckning. En sådan ordning bör enligt
lagutskottets uppfattning inte bibehållas när det av hänsyn till den underhållsskyldiges
intressen inte längre finns behov av den.

Lagutskottet vill tillägga att reglerna i lagen om ändring av vissa
underhållsbidrag får ses som ett provisorium i avvaktan på resultatet av det
utredningsarbete som skall ske. Med hänsyn till vad som anges i direktiven
för utredningen kan nämligen en översyn av bestämmelserna om indexreglering
av underhållsbidrag visa sig bli erforderlig under utredningsarbetets
gång.

Socialutskottet delar den uppfattning som kommit till uttryck i lagutskottets
yttrande. Utskottet vill särskilt peka på att det finns ett stort antal barn för
vilka underhållsbidrag utgår men som står utanför bidragsförskottssystemet
(jfr SoU 1985/86:29 s. 8). I dessa fall innebär en ofullständig uppräkning av
underhållsbidraget att vårdnadshavaren automatiskt får svara för en allt
större andel av kostnaderna för barnet. En sådan ordning bör undvikas av
principiella skäl. Utskottet vill dessutom erinra om nödvändigheten av att
begränsa ökningen av kostnaderna för bidragsförskottssystemet. Utskottet
tillstyrker sålunda propositionens lagförslag och avstyrker motion Sol04
(vpk) yrkande 3.

När det gäller yrkande 4 i samma motion (vpk) om att frågan om
indexuppräkning av underhållsbidrag skall hänskjutas till den nya utredningen
vill utskottet i likhet med lagutskottet erinra om att utredningen enligt sina
direktiv fritt skall kunna pröva bl. a. de olika frågor som aktualiserats av
revisorerna. Direktiven tar vidare uttryckligen upp frågan om hur underhållsbidraget
bättre skall kunna anpassas till ändrade förhållanden. Kommittén
skall sålunda överväga vilka systemtekniska och administrativa möjligheter
som finns att ge underhållsbidragen en bättre följsamhet till förändringar
av förutsättningarna för underhållsbidrag, i vart fall när bidragsförskott
lämnas. Utskottet anser därför syftet med motionsyrkandet tillgodosett.
Yrkandet avstyrks således.

Utskottet vill tillägga att regeringen nyligen har aviserat en basbeloppshöjning
att gälla fr. o. m. 1 juli 1987, vilken, om den genomförs, måste innebära
att även den underhållsskyldiges situation påverkas.

Utskottet vill slutligen erinra om att dom eller avtal om underhåll kan

SoU 1986/87:10

jämkas av rätten, om ändring i förhållandena föranleder det (7 kap. 10 §
första stycket FB). Efter en sexårsperiod kan dessutom underhållsbidraget
omprövas utan att det behöver föreligga skäl för jämkning (7 kap. 10 § tredje
stycket FB).

Dens. k. reduceringsregeln

En av de kortsiktiga åtgärder som enligt riksdagens revisorer borde
övervägas i avvaktan på utredningen av ett nytt bidragsförskottssystem var
en översyn av den s. k. reduceringsregeln vid beräkningen av underhållsbidrag
till barn.

För föräldrabalkens regler om föräldrars underhållsskyldighet mot barn
har redogjorts ovan (s. 6). Reglerna ger både en ram för hur underhållsbidrag
skall bestämmas och konkreta regler på vissa punkter, exempelvis
förbehållsbeloppens storlek.

Den i praktiken vanligast tillämpade metoden för bestämmande av
underhållsbidrag innebär att man först uppskattar barnets behov av underhåll
till visst belopp. En beräkning görs härefter av varje förälders nettoinkomst
efter skatt. Flärifrån dras förbehållsbelopp för egen och eventuellt
andra familjemedlemmars försörjning. Restbeloppen representerar de
överskottsbelopp som föräldrarna rimligen bör kunna ta i anspråk för
underhåll åt barnet. Underhållsbidraget erhålls sedan genom att det belopp
som beräknats för barnets behov fördelas mellan föräldrarna i proportion till
vars och ens överskottsbelopp. Det sålunda framräknade underhållsbidraget
kan sedan korrigeras om det vid en allmän bedömning inte framstår som
skäligt.

Till ledning för socialnämndens och försäkringskassans handläggning av
ärenden där underhållsfrågor aktualiseras har socialstyrelsen och riksförsäkringsverket
gemensamt utarbetat vissa allmänna råd (Allmänna råd från
socialstyrelsen 1982:1 och riksförsäkringsverket 1982:2, Underhållsbidrag och
bidragsförskott). I de allmänna råden rekommenderas att en bidragsskyldig
förälders hela överskott inte tas i anspråk för underhållsbidrag utan att en viss
reduceringsregel tillämpas. Enligt denna bör högst 60 % av överskottet
användas för underhållsbidrag till ett barn, 70 % till två barn och 80 % till tre
eller flera barn. Understiger överskottet bidragsförskottsnivån bör underhållsbidraget
begränsas till högst hälften av överskottet.

Revisorerna hade i sitt förslag uttalat att reduceringsregeln i de allmänna
råden saknade direkt stöd i lag och delvis även i grunderna för lagstiftningen.
Lagutskottet bemötte detta i sitt yttrande över förslaget och anförde att
reduceringsregeln enligt utskottets mening inte saknade stöd i lagstiftningen
utan att den i huvudsak fick anses vara utformad i enlighet med riksdagens
intentioner (LU 1985/86:2 y). Lagutskottet påpekade emellertid att riksdagen
i lagstiftningsärendet inte gjort några uttalanden om vilka procentsatser
som i praktiken borde tillämpas. Inom den ram som motivuttalandena
utgjorde borde det således vara möjligt att tillämpa andra procentsatser än de
rekommenderade. I enlighet med vad lagutskottet vidare uttalade, och som
också socialutskottet föreslog i fråga om de kortsiktiga åtgärderna, överlämnades
det åt regeringen att överväga om reduceringsregeln borde ses över.

SoU 1986/87:10

I propositionen framhåller föredragande statsrådet att ett större ianspråktagande
av den underhållsskyldiges överskott än för närvarande bör kunna
göras. Föredragande statsrådet hänvisar till att socialstyrelsen och riksförsäkringsverket
avser att utfärda ändrade råd beträffande den s. k. reduceringsregeln.
De nya råden innebär att den sammanlagda underhållsbördan
begränsas till 80 % av överskottet oavsett antalet barn. Om den bidragsskyldiges
överskott inte överstiger bidragsförskottets nivå (40 % av basbeloppet)
begränsas uttaget till högst hälften av överskottet. De nya råden avses bli
tillämpade från den 1 januari 1987.

Av propositionen framgår (s. 26—27) att belastningen på anslaget för
bidragsförskott enligt riksförsäkringsverkets uppskattningar kommer att
minska med ca 50 milj. kr. när ändringarna av reduceringsregeln slagit
igenom helt. Besparingarna kommer att uppstå stegvis under en tjugoårsperiod.
Första årets besparing beräknas enligt propositionen till ca 10 milj. kr.

I motion 1986l87:Sol04 (vpk) yrkas att riksdagen skall begära att även frågan
om den s. k. reduceringsregeln blir föremål för kommande utredning
(yrkande 2).

I de ovannämnda direktiven för översynen av reglerna för bidragsförskott
och underhållsbidrag erinras om att reglerna i föräldrabalken kompletteras
av allmänna råd från socialstyrelsen och riksförsäkringsverket. Enligt
direktiven bör utredningen pröva i vilken utsträckning de närmare regler som
skall ligga till grund för beräkning av underhållsbidrag bör fastställas under
medverkan av riksdagen eller regeringen.

Lagutskottet hänvisar i sitt yttrande till vad som sägs i direktiven om bl. a.
en översyn av FB: s regler om förbehållsbelopp och om en prövning av i vilken
utsträckning reglerna bör fastställas under medverkan av riksdagen eller
regeringen. Frågan om reduceringsregelns utformning måste därvid självfallet
också prövas, anför lagutskottet, som anser att något särskilt tillkännagivande
i saken i enlighet med önskemålet i motionen inte är erforderligt.

Även socialutskottet vill hänvisa till vad som sägs i direktiven i här aktuellt
hänseende och förutsätter att utredningen prövar frågan om reduceringsregelns
utformning. Utskottet vill i övrigt hänvisa till vad lagutskottet anfört
om att den avsedda ändringen av procenttalen i reduceringsregeln får anses
ligga inom ramen för riksdagens motivuttalanden vid tillkomsten av FB:s
regler samt att de allmänna råden endast innefattar en rekommendation till
de rättstillämpande myndigheterna och således inte innebär några bindande
föreskrifter.

Utskottet vill slutligen erinra om att innehållet i reduceringsregeln inte
påverkar redan utgående underhållsbidrag utan får betydelse först i det fall
nytt underhållsbidrag skall fastställas eller vid omprövning av nu utgående
bidrag. Det finns då alltid möjlighet att korrigera ett resultat som vid en
samlad bedömning framstår som oskäligt (se ovan s. 3).

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion Sol04 (vpk)
yrkande 2.

SoU 1986/87:10

Nivåerna för bidragsförskott

I samband med att beräkningsgrunderna för basbeloppet ändrades fr. o. m.
år 1981 höjdes fr.o.m. den 1 juli 1981 nivåerna för bidragsförskott,
barnpension och barntillägg från folkpensioneringen samt handikappersättning
med en procentenhet av basbeloppet. Dessa höjningar genomfördes för
att ge kompensation för den något långsammare utvecklingen av basbeloppet
enligt de nya beräkningsgrunderna för ändring av basbeloppet. Enligt dessa
beräkningsgrunder skulle man inte längre ta hänsyn till förändringar vad
gäller energipriser, indirekta skatter m.m. Om höjningarna inte hade
genomförts, skulle det reala värdet av ersättningarna ha minskat. Bidragsförskott
i förhållande till en förälder höjdes från 40 till 41 % av basbeloppet
och bidragsförskott som utgår i förhållande till båda föräldrarna eller om
barnet är berättigat till barnpension från 30 till 31 % av basbeloppet. Efter
denna höjning har fr.o.m. år 1985 införts de nya förmånerna förlängt
bidragsförskott för studerande och särskilt bidrag till vissa adoptivbarn.
Förmånsnivåerna är i princip desamma som för bidragsförskott.

Beräkningsgrunderna för basbeloppet har ändrats ytterligare en gång
sedan år 1981 och är nu desamma som gällde före år 1981. De högre
bidragsnivåer som blev följden av de basbeloppsregler som gällde åren
1981-1982 har dock bibehållits. Föredragande statsrådet drar slutsatsen att
motiven för den höjning till 41 resp. 31 % av basbeloppet som skedde den 1
januari 1981 inte längre är giltiga. Ytterligare en omständighet som möjliggör
en sänkning av bidragsnivåerna är enligt propositionen höjningen av det
allmänna barnbidraget med 1 020 kr. per barn och år den 1 januari 1987 som,
mot bakgrund av den låga inflationsnivån, sägs ge ett rejält tillskott till
familjernas ekonomi. I propositionen föreslås därför (s. 17) att nivåerna för
bidragsförskott sänks till de nivåer som gällde före den 1 juli 1981. Det
innebär att bidragsförskott för år räknat skall lämnas med 40 resp. 30 % av
basbeloppet (4 § första och andra styckena bidragsförskottslagen). Det
förlängda bidragsförskottet för studerande sänks på samma sätt genom den
hänvisning som finns till bidragsförskottslagens regler (5 § lagen om förlängt
bidragsförskott för studerande). Även det särskilda bidraget enligt lagen
(1984:1096) om särskilt bidrag till vissa adoptivbarn föreslås sänkt i
motsvarande grad (5 § i lagen). Enligt propositionen motsvarar den föreslagna
sänkningen av bidragsnivån för närvarande 233 kr. per år.

På helt år sägs sänkningen av bidragsförskottsnivåerna innebära minskade
uppgifter för staten med ca 60 milj. kr.

I motion 1986l87:Sol04 av Lars Werner m.fl. (vpk) hemställs att riksdagen
beslutar avslå propositionens förslag att bidragsförskottet skall beräknas på
40 % i stället för som i dag på 41 % av basbeloppet (yrkande 1).
Motionärerna kan inte godta de i propositionen anförda skälen för en
sänkning, eftersom det skulle innebära att barn som uppbär bidragsförskott
får ut mindre av barnbidragshöjningen än barn som bor med bägge
föräldrarna.

Utskottet konstaterar i likhet med propositionen att beräkningsgrunderna
för basbeloppet nu är desamma som de som gällde före år 1981. De högre

SoU 1986/87:10

bidragsförskottsnivåer som blev följden av de basbeloppsregler som gällde
åren 1981-1982 har dock bibehållits. Höjningen av bidragsförskottsnivån
överstiger väsentligt vad som motsvarar den skillnad i bidragsnivå som
uppstod på grund av de särskilda beräkningsregler som gällde 1981-1982.

Vidare kan det enligt utskottets mening ifrågasättas, vilket också revisorerna
gjort, varför bidragsförskottet skall utgöra 41 % av basbeloppet när
förbehållsbeloppet för hemmavarande barn enligt 7 kap. 3 § föräldrabalken
är 40 % av basbeloppet. Utskottet ställer sig således bakom propositionens
förslag att sänka nivåerna för bidragsförskotten med en procentenhet till 40
resp. 30 % av basbeloppet. Motion 1986/87:Sol04 (vpk) avstyrks alltså såvitt
nu är i fråga (yrkande 1).

Övriga lagförslag i propositionen

Umgängesavdrag enligt föräldrabalken är ett avdrag som i vissa fall får göras
på underhållsbidrag till barn när den underhållsskyldige har haft barnet hos
sig (se 7 kap. 4 §). Vårdnadshavaren drabbas av motsvarande avdrag på
bidragsförskott (se 4 a § andra stycket och 15 § bidragsförskottslagen).

Det finns två skillnader mellan ifrågavarande regler i föräldrabalken och
bidragsförskottssystemet. I det senare ges inte möjlighet till avdrag för
kortare tids umgänge än fem dygn. Det kan däremot ske enligt underhållsreglerna,
om parterna kommer överens om det eller om domstol finner
särskilda skäl tala för det. Vidare förlorar den underhållsskyldige i bidragsförskottssystemet
rätten till avdrag om han inte anmäler umgänget inom tre
månader efter den kalendermånad då umgänget upphörde. Enligt underhållsreglerna
finns avdragsrätten kvar så länge det finns ett obetalt underhållsbidrag
som avser tid högst sex månader efter umgänget.

Riksdagens revisorer ifrågasatte vid sin granskning om umgängesavdrag
på underhållsbidrag borde finnas kvar och vilken form avdraget i sådant fall
borde ha. Enligt revisorerna borde detta bli en fråga för den föreslagna
utredningen, men vissa åtgärder borde övervägas utan att utredningsresultatet
avvaktades. Revisorerna föreslog sålunda att reglerna beträffande
umgängesavdrag enligt föräldrabalken resp. bidragsförskottslagen skulle
samordnas. Vidare borde enligt revisorerna administrationen hos försäkringskassorna
av avdragen förenklas genom att den underhållsskyldiges
försäkringskassa blev behörig att fatta beslut om avdrag såväl på bidragsförskottet
som på det underhållsbidrag som skall återkrävas hos den underhållsskyldige.
För närvarande är denna försäkringskassa behörig endast i
sistnämnda avseende (15 § första stycket bidragsförskottslagen) medan den
kassa där vårdnadshavaren är inskriven beslutar om att minska bidragsförskottet
med nämnda avdrag (5 § andra stycket).

Enligt föredragande statsrådets mening bör det inte nu företas några
ändringar i föräldrabalken eller bidragsförskottslagen beträffande rätten till
umgängesavdrag (prop. s. 26). Däremot föreslås i propositionen att reglerna
om behörig försäkringskassa ändras i enlighet med revisorernas förslag. Till
följd av ändringen, som föreslås ske genom ett tillägg i 5 § bidragsförskottslagen,
blir alltså den underhållsskyldiges försäkringskassa behörig att fatta
beslut, inte bara om umgängesavdrag på underhållsbidrag som skall återkrä -

SoU 1986/87:10

vas, utan också om att minska utgående bidragsförskott med detta avdrag.
Förslaget sägs syfta till att förenkla administrationen och göra förfarandet
lättare att förstå för parterna.

Utskottet tillstyrker förslaget.

Enligt 8 § lagen om bidragsförskott, som tillämpas även för förlängt
bidragsförskott, bortfaller bidragsförskottet för en månad när det är lägre än
5 kr. Gränsen för det minsta beloppet har varit oförändrad sedan år 1964.
Föredragande statsrådet anser att gränsen nu bör höjas och att 50 kr. är ett
lämpligt minsta belopp.

Utskottet tillstyrker förslaget.

När försäkringskassan beslutat i ärende om bidragsförskott skall den enligt
7 § bidragsförskottslagen underrätta vårdnadshavaren och skriftligen delge
den underhållsskyldige beslutet. Under tiden fram till dess att den underhållsskyldige
delgetts beslutet kan inga exekutiva indrivningsåtgärder - t. ex.
införsel - vidtas, beroende på att skyldigheten att betala underhållsbidraget
till försäkringskassan inträder först då delgivning av beslutet skett (16 §).
Konsekvensen av en utebliven delgivning blir som regel att den underhållsskyldige
samlar på sig en skuld till kassan, som blir föremål för krav och
införsel först efter delgivning. I fall när den underhållsskyldige medvetet
undviker delgivning kan skulden bli betydande och svår för kassan att driva
in. Detta problem uppmärksammades av revisorerna (förslaget s. 19).

I propositionen föreslås (s. 19) att det nuvarande kravet enligt 16 §
bidragsförskottslagen att beslutet om bidragsförskott skall vara delgivet den
underhållsskyldige för att betalningsskyldighet gentemot försäkringskassan
skall inträda slopas. Därmed skulle försäkringskassornas möjlighet att driva
in underhållsfordringar vidgas. Delgivningen skulle i fortsättningen få
betydelse för besvärstiden och för frågan om den underhållsskyldige kan
åberopa betalning till annan än kassan. Motsvarande regler gäller beträffande
förlängt bidragsförskott för studerande på grund av dess hänvisning till
bidragsförskottslagens regler (12 §).

Vidare föreslås att bidragsförskottsbeslut i fortsättningen inte delges den
underhållsskyldige när beslutet avser endast utfyllnadsbidrag (7 och 11 §§
bidragsförskottslagen). Detsamma föreslås gälla förlängt bidragsförskott för
studerande (7 och 9 §§ lagen om förlängt bidragsförskott för studerande).

Socialutskottet uttalade med anledning av en motion våren 1985 att det
kunde förefalla onödigt med underrättelse till den underhållsskyldige i de fall
bidragsförskottsbeslutet enbart avsåg utfyllnadsbidrag (SoU 1984/85:18
s. 16). Den underhållsskyldige saknar nämligen rätt att överklaga ett sådant
beslut. Enligt utskottets mening borde emellertid resultatet av den då
pågående granskningen hos riksdagens revisorer avvaktas innan riksdagen
gick in på frågor om utformningen av olika administrativa rutiner för
handläggningen av bidragsförskottsärenden.

Slutligen föreslås att kraven på delgivning med sökanden/vårdnadshavaren
av beslut som går denne emot enligt 7 och 11 §§ bidragsförskottslagen, 7
och 9 §§ lagen om förlängt bidragsförskott för studerande samt 6 § lagen om
särskilt bidrag till vissa adoptivbarn skall slopas. Enligt föredragande
statsrådet har kraven på delgivning med sökanden/vårdnadshavaren enligt

SoU 1986/87:10

dessa lagrum inga motsvarigheter inom socialförsäkringsområdet i övrigt och
torde uteslutande syfta till att besvärstiden skall börja löpa. I propositionen
framhålls dock att försäkringskassan naturligtvis skall ha skyldighet att
underrätta om beslutet.

Utskottet tillstyrker de föreslagna lagändringarna.

Tiden för preskription och införsel

Rätten att kräva ut fastställt underhållsbidrag till barn går enligt 7 kap. 9 §
föräldrabalken förlorad tre år efter förfallodagen. Tiden för införsel enligt
utsökningsbalken är också tre år (15 kap. 5 §). Preskriptionstiden förkortades
från tio till tre år vid den stora genomgången av reglerna för underhållsbidrag
år 1979. Samtidigt bestämdes tiden för införsel till två år. Tiden för
införsel förlängdes fr. o. m. den 1 juli 1984 till tre år (prop. 1983/84:149, LU
33, rskr. 326).

Riksdagens revisorer föreslog att tiden för införsel och preskription skulle
förlängas från tre till fem år i syfte att effektivisera indrivningen av
underhållsskulderna.

I propositionen läggs inte fram något förslag i denna del. Föredragande
statsrådet förutsätter att den kommande utredningen analyserar indrivningsoch
skuldproblematiken (prop. s. 23).

Enligt utredningsdirektiven bör de av revisorerna behandlade frågorna
fritt kunna prövas av utredningen. Tiderna för preskription och införsel
omnämns inte särskilt i direktiven.

I motion 1986/87:Sol05 av Nils Carlshamre m.fl. (m) yrkas att riksdagen
skall besluta dels att preskriptionstiden avseende skuld för obetalda underhållsbidrag
skall fastställas till fem år (yrkande 1), dels att tiden för införsel
för underhållsbidrag också skall fastställas till fem år (yrkande 2). Motionsförslagen
innebär ändring av 7 kap. 9 § föräldrabalken resp. 15 kap. 5 §
utsökningsbalken. Motionärerna, som anser att en skuld för underhållsbidrag
i princip bör likställas med andra skulder, hänvisar till att riksdagens
revisorer och riksförsäkringsverket förordat en sådan förlängning som en
kortsiktig åtgärd för att effektivisera indrivningsverksamheten och därmed
nedbringa kostnaderna för bidragsförskottssystemet. Lagändringarna bör
enligt motionen träda i kraft den 1 januari 1988.

Lagutskottet framhåller i sitt yttrande över motionen att frågan om
preskriptions- och införseltidens längd måste bedömas med utgångspunkt i
behovet av effektiva indrivningsmöjligheter och intresset av att den underhållsskyldige
inte tyngs av en för stor underhållsbörda. Lagutskottet erinrar
om att då preskriptionstiden för underhållsbidrag år 1978 förkortades från tio
år till tre anfördes som skäl härför (se prop. 1978/79:12 s. 127) att den
dåvarande preskriptionstiden i förening med de långtgående möjligheterna
till avbrott i preskriptionen förde med sig att ansvaret för gamla underhållsbidrag
kunde stå kvar under mycket lång tid. Gjorda undersökningar pekade
på att en växande underhållsskuld medförde betydande sociala påfrestningar
för åtskilliga underhållsskyldiga. Från kronofogdehåll hade hävdats att den
omständigheten att utmätning hade kunnat begäras för många års bidrags -

SoU 1986/87:10

skulder till ansenliga belopp hade medverkat till att skapa ett betalningsmotstånd
hos vissa underhållsskyldiga, vilka på allt sätt sökte undvika att erlägga
även löpande bidrag. Preskriptionsregler som fick sådana konsekvenser
gagnade enligt departementschefen tydligen inte någon parts intresse.
Vidare framhölls att det var önskvärt att undvika tvister kring äldre
rättsförhållanden och att bespara myndigheterna tidskrävande och oftast
resultatlösa indrivningsåtgärder.

Enligt lagutskottets mening har de anförda skälen fortfarande bärkraft. Då
lagutskottet våren 1986 behandlade revisorernas förslag och en motion med
samma syfte som den nu aktuella, hade utskottet därför ställt sig tvivlande till
om revisorernas och motionärernas förslag verkligen skulle komma att
medföra de besparingseffekter som revisorerna räknat med. Med hänsyn till
vad som anförs i direktiven för det kommande översynsarbetet förutsätter
emellertid lagutskottet att utredningen analyserar indrivnings- och skuldproblematiken.
Lagutskottet förklarar sig därför inte kunna ställa sig bakom
motionärernas förslag om omedelbar lagändring, utan förordar att motionen
avslås i här aktuell del.

Socialutskottet delar uppfattningen att frågan om att förlänga tiderna för
preskription och införsel måste analyseras ytterligare av utredningen.
Reglerna får sålunda inte medföra sådana konsekvenser som lagutskottet
pekat på i sitt yttrande. Utskottet avstyrker av dessa skäl såväl yrkande 1 som
yrkande 2 i motion Sol05 (m).

Införsel i arbetslöshetsersättning m. m.

Enligt 15 kap. 1 § utsökningsbalken får införsel äga rum för underhållsbidrag
enligt giftermålsbalken och föräldrabalken, för skatter och allmänna avgifter
i fall som särskilt föreskrivs samt för böter och vitén. För införsel får enligt 15
kap. 2 § utsökningsbalken tas i anspråk bl. a. lön och vissa löneliknande
inkomster såsom pension och livränta samt sjukpenning och föräldrapenning.
Däremot kan inte införsel - och inte heller utmätning av lön enligt 7
kap. utsökningsbalken - ske i arbetslöshetsersättning, utbildningsbidrag och
en del andra förmåner som ersätter inkomstbortfall.

Ensamförälderkommittén föreslog i sitt betänkande Ensamföräldrarna
och deras barn (SOU 1983:51) att utrymmet för införsel skulle utvidgas till att
gälla också arbetslöshetsersättning och de andra löneliknande förmåner som
räknas upp i 11 kap. 2 § lagen (1962:381) om allmän försäkring med undantag
av vårdbidrag för handikappade barn och visst timstudiestöd enligt studiestödslagen.

I stort sett samma förslag har lämnats av riksdagens revisorer och av
riksförsäkringsverket.

Av propositionen framgår att endast omkring hälften av de underhållsbidrag
som försäkringskassorna debiterar flyter in genom frivilliga betalningar,
ofta först efter förfallodagen och någon kravåtgärd. Bland de betalningar
som flyter in genom exekutiva åtgärder uppges införselbetalningarna vara de
helt dominerande. Införseln utgör alltså enligt propositionen en förhållandevis
effektiv metod att driva in fordringar. Det gäller såväl försäkringskassans

SoU 1986/87:10

2 Riksdagen 1986187. 12 sami. Nr 10

och underhållsberättigades fordringar som det allmännas fordringar på
skatter och böter m. m.

Föredragande statsrådet anför i propositionen (s. 24) att den nuvarande
avgränsningen i utsökningsbalken av förmåner som får tas i anspråk för
införsel enligt hans mening inte är väl avvägd. Den innebär att perioder av
sjukledighet, arbetslöshet, föräldraledighet och repetitionsövning i det
militära ställer sig olika ur ekonomisk synpunkt för gäldenärer, när samtidigt
förmågan att betala av på skulden kan finnas kvar till följd av den
kompensationsnivå som de olika förmånerna för inkomstbortfall numera
ofta har, heter det i propositionen. Utgångspunkten för en ändrad avgränsning
bör enligt föredragande statsrådets mening vara att människor med
likartad ekonomisk situation vid utmätning i lön och införsel skall behandlas
lika. Underhållsbidragets storlek och exekutionens omfattning bör i princip
bero på inkomstens storlek och inte på slaget av inkomster.

Mycket talar för att i stort sett alla de förmåner som enligt 11 kap. 2 § lagen
om allmän försäkring beaktas vid beräkning av pensionsgrundande inkomst
bör kunna tas i anspråk för såväl löneutmätning som införsel, anför statsrådet
vidare. Vissa av förmånerna är emellertid av sådan karaktär att det kan vara
olämpligt att ta dem i anspråk. Därför krävs ytterligare beredning innan ett
ändringsförslag kan föreläggas riksdagen.

Föredragande statsrådet uppger att han samrått med cheferna för justitie-,
försvars-, utbildnings- och arbetsmarknadsdepartementen i saken. Enligt
propositionen kommer frågan att beredas vidare inom berörda departement
med målsättningen att förslag till erforderliga ändringar i utsökningsbalken
skall kunna föreläggas riksdagen under år 1987.

I motion Sol05 (m) yrkas att riksdagen beslutar att införsel skall få ske i
arbetslöshetsersättning, utbildningsbidrag och vissa andra förmåner som
ersätter inkomstbortfall i enlighet med revisorernas förslag (yrkande 3).
Yrkandet innebär ändring av 15 kap. 2, 6 och 9 §§ utsökningsbalken. Några
skäl till ytterligare utredning i denna fråga finns inte, anser motionärerna. Ett
bifall till motionen skulle medföra en årlig utgiftsminskning för staten om 6,5
milj. kr. Lagändringen bör enligt motionen träda i kraft den 1 januari 1988.

Lagutskottet anför i sitt yttrande över motionen att den nuvarande
avgränsningen i utsökningsbalken av de förmåner som kan tas i anspråk
genom införsel inte ter sig tillfredsställande. Den innebär att skiftande
sociala förmåner med i huvudsak samma kompensationsnivå för inkomstbortfall
behandlas olika i indrivningshänseende. Starka skäl talar enligt
lagutskottets mening för att en ändring bör komma till stånd så att
möjligheterna till exekutiva åtgärder mot underhållsskyldiga med samma
ekonomiska situation inte längre skall bero på vilket slag av inkomster
vederbörande har.

Lagutskottet hänvisar vidare till vad föredragande statsrådet uttalat om att
i stort sett alla de förmåner som enligt 11 kap. 2 § lagen om allmän försäkring
beaktas vid beräkning av pensionsgrundande inkomst borde kunna tas i
anspråk för såväl löneutmätning som införsel. Lagutskottet delar statsrådets
uppfattning att vissa av förmånerna emellertid är av sådan karaktär att det
kan vara olämpligt att ta dem i anspråk och att därför ytterligare beredning

SoU 1986/87:10

krävs innan ett ändringsförslag kan föreläggas riksdagen. Lagutskottet
understryker vikten av att, som framhålls i propositionen, frågan bereds
vidare inom berörda departement med målsättningen att förslag till erforderliga
ändringar i utsökningsbalken skall kunna föreläggas riksdagen under år
1987. Resultatet av beredningsarbetet bör inte föregripas genom att riksdagen
nu, såsom motionärerna önskar, genomför en partiell utökning av
införsel- och utmätningsmöjligheterna. Lagutskottet förordar därför att
socialutskottet avstyrker yrkande 3 i motion Sol05 (m).

Även socialutskottet anser att människor med likartad ekonomisk situation
principiellt bör behandlas lika vid utmätning i lön och införsel och att
utsökningsbalken därför bör ändras i här aktuellt avseende. Såsom föredragande
statsrådet påpekat - vilket även lagutskottet ställt sig bakom - krävs
emellertid ytterligare beredning innan riksdagen kan ta ställning till exakt
vilka ytterligare förmåner som bör kunna tas i anspråk för införsel. Utskottet
avstyrker med hänvisning härtill motion Sol05 (m) yrkande 3.

Försäkringskassans roll vid fastställandet av underhållsbidrag

Föräldrarna har full avtalsfrihet beträffande underhållsbidragets storlek. I
4 § fjärde stycket bidragsförskottslagen finns en spärregel som har tillkommit
för att förhindra att föräldrarna genom ett avtal om mycket lågt underhållsbidrag
vältrar över kostnaderna för barnets försörjning på det allmänna.
Enligt spärregeln skall försäkringskassan bedöma om det underhållsbidrag
som har blivit fastställt uppenbarligen understiger vad den underhållsskyldige
bör erlägga i bidrag. Om detta är fallet lämnas ett reducerat bidragsförskott
eller inget bidragsförskott alls.

I motion Sol05 (m) begärs ett tillkännagivande om att försäkringskassan
skall ha i uppdrag att företräda samhällsintressen vid fastställelse av
underhållsbidrag med rätt att vid behov uppträda som part inför domstol
(yrkande 4). Enligt motionärerna skulle den förordade ordningen bidra till
att det skapades garantier för att underhållsbidrag fastställdes på ett enhetligt
och rättvist sätt i förhållande till den underhållsskyldiges faktiska betalningsförmåga.

Enligt direktiven för översynen av reglerna för underhållsbidrag till barn
och bidragsförskott skall kommittén bl. a. överväga om försäkringskassorna
skall ges ett större ansvar när det gäller att fastställa underhållsbidrag. I
direktiven nämns att fyra allmänna försäkringskassor under budgetåret
1985/86 har bedrivit försöksverksamhet med att biträda föräldrarna att
fastställa och jämka underhållsbidrag till barn. Försöksverksamheten uppges
fortgå en bit in på innevarande budgetår, och slutrapporten beräknas vara
klar under våren 1987. Om kommittén finner skäl att föreslå genomgripande
förändringar när det gäller organisationen bör utredningen så snart som
möjligt redovisa principerna för organisationen, så att arbetet med den
närmare utformningen kan bedrivas särskilt, heter det i direktiven.

Lagutskottet hänvisar i sitt yttrande över motionen till innehållet i
utredningsdirektiven beträffande försäkringskassornas ansvar och anser att
motionärernas önskemål därmed är tillgodosett.

SoU 1986/87:10

Socialutskottet delar lagutskottets uppfattning och avstyrker således
motion Sol05 (m) yrkande 4.

Utredningens uppdrag

För direktiven till den utredning som fått i uppdrag att göra en översyn av
reglerna för underhållsbidrag till barn och bidragsförskott har översiktligt
redogjorts ovan (s. 6). I två av de med anledning av propositionen väckta
motionerna tas upp frågor som rör utredningens arbete.

I motion I986/87:Sol05 av Nils Carlshamre m.fl. (ni) hemställs att regeringen
ges till känna att med hänsyn till redan genomförd utredningsverksamhet,
den nu aviserade utredningen med syfte att föreslå en genomgripande
förändring av underhålls- och bidragsförskottssystemet bör bedriva sitt
arbete skyndsamt {yrkande 5). Motionärerna anser bl. a. att riksdagens
revisorers förslag är så väl underbyggda att ett genomgripande förslag borde
kunna presenteras inom en snar framtid.

Socialutskottet underströk i sitt betänkande med anledning av revisorernas
förslag att det var viktigt att den förordade utredningen arbetade
skyndsamt och inte i onödan gick in på detaljfrågor som kunde försena
genomförandet av en större reform (SoU 1985/86:29 s. 41).

I utredningsdirektiven erinras till en början om det arbete som utförts av
de två statliga utredningarna Familjelagsakkunniga och Ensamförälderkommittén.
Det material som tagits fram av de nämnda kommittéerna och av
riksdagens revisorer bör ge en god grund för den nya utredningen, heter det,
och det omfattande faktamaterial som således redan finns bör utnyttjas. I
direktiven anges vidare att kommitténs arbete bör bedrivas skyndsamt och
vara avslutat senast den 1 november 1988.

Som anförs i motionen finns redan ett omfattande material som utredningen
kan lägga till grund för sina vidare överväganden. Det bör därför finnas
goda förutsättningar för att utredningen snabbt skall kunna presentera sina
resultat. Utskottet vill ånyo understryka vikten av att arbetet bedrivs
skyndsamt. Detta anges också i utredningens direktiv.

Utskottet anser därför, i likhet med lagutskottet, att motionärernas
önskemål är tillgodosett och att någon riksdagens åtgärd med anledning av
motionsyrkandet (Sol05 (m) yrkande 5) inte är påkallad.

I motion 1986/87:Sol06 av Margareta Gard (m) redogörs i ett par exempel för
vad motionären anser utgöra fall av missbruk och skeva förhållanden i
ärenden om underhållsbidrag resp. bidragsförskott. Motionären föreslår att
riksdagen begär att den kommande utredningen om underhållsbidrag och
bidragsförskott upptar de angivna frågeställningarna för bedömning och
förslag.

Som framgått av den tidigare redovisningen av innehållet i utredningsdirektiven
har kommittén givits mycket vida ramar beträffande översynen av
reglerna för underhållsbidrag och bidragsförskott. Även de frågor som tas
upp i den nu aktuella motionen bör således fritt kunna prövas av utredningen
om den finner detta motiverat. Något särskilt uttalande från riksdagens sida i

SoU 1986/87:10

enlighet med önskemålet i motionen är alltså inte erforderligt. Motion S0IO6 SoU 1986/87:10
(m) avstyrks därför.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande förslaget till ändring i indexlagen

att riksdagen med avslag på motion 1986/87:Sol04 yrkande 3 antar i
propositionen framlagt förslag till lag om ändring i lagen (1966:680)
om ändring av vissa underhållsbidrag,

2. beträffande utredning om metoder för indexuppräkning
att riksdagen avslår motion 1986/87:Sol04 yrkande 4,

3. beträffande utredning om reduceringsregelns utformning
att riksdagen avslår motion 1986/87:Sol04 yrkande 2,

4. beträffande nivåerna för bidragsförskott

att riksdagen med avslag på motion 1986/87:Sol04 yrkande 1 antar i
propositionen framlagda förslag till lydelse av

a) 4 § lagen (1964:143) om bidragsförskott,

b) 5 § lagen (1984:1096) om särskilt bidrag till vissa adoptivbarn,

5. beträffande umgängesavdrag

att riksdagen antar i propositionen föreslagen lydelse av 5 § lagen
(1964:143) om bidragsförskott,

6. beträffande minsta belopp som utbetalas i bidragsförskott

att riksdagen antar i propositionen framlagt förslag till lydelse av 8 §
lagen (1964:143) om bidragsförskott,

7. beträffande delgivning

att riksdagen antar i propositionen framlagda förslag till lydelse av

a) 7, 11 och 16 §§ lagen (1964:143) om bidragsförskott,

b) 7 och 9 §§ lagen (1984:1095) om förlängt bidragsförskott,

c) 6 § lagen (1984:1096) om särskilt bidrag till vissa adoptivbarn,

8. beträffande lagförslagen i övrigt

att riksdagen antar i propositionen framlagda förslag till

a) lag om ändring i lagen (1964:143) om bidragsförskott,

b) lag om ändring i lagen (1984:1095) om förlängt bidragsförskott för
studerande,

c) lag om ändring i lagen (1984:1096) om särskilt bidrag till vissa
adoptivbarn

i den mån lagförslagen inte behandlats under föregående moment,

9. beträffande preskriptionstid för underhållsbidrag
att riksdagen avslår motion 1986/87:Sol05 yrkande 1,

10. beträffande tid för införsel av underhållsbidrag
att riksdagen avslår motion 1986/87:Sol05 yrkande 2,

11. beträffande införsel i arbetslöshetsersättning m. m.
att riksdagen avslår motion 1986/87:Sol05 yrkande 3,

12. beträffande försäkringskassans roll vid fastställande av underhållsbidrag att

riksdagen avslår motion 1986/87:Sol05 yrkande 4,

3 Riksdagen 1986187.12 sami. Nr 10

13. beträffande tiden för utredningsarbetet

att riksdagen avslår motion 1986/87:Sol05 yrkande 5,

14. beträffande utredningens uppdrag
att riksdagen avslår motion 1986/87:Sol06.

Stockholm den 4 december 1986

På socialutskottets vägnar

Daniel Tarschys

Närvarande: Daniel Tarschys (fp), Evert Svensson (s), John Johnsson (s),
Göte Jonsson (m), Kjell Nilsson (s), Ulla Tillander (c), Anita Persson (s),
Blenda Littmarck (m), Gunnar Ström (s), Aina Westin (s), Yvonne
Sandberg-Fries (s), Rosa Östh (c), Inga Lantz (vpk), Ingrid RonneBjörkqvist
(fp) och Karl-Gösta Svenson (m).

Reservationer

1. Förslaget till ändring i indexlagen (mom. 1 i hemställan)
av Inga Lantz (vpk) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 10 som börjar med ”Socialutskottet
delar” och slutar med ”yrkande 3” bort ha följande lydelse:
Frågan om hur underhållsbidragen till barn skall justeras borde bli föremål
för en närmare utredning, så att inte redan ekonomiskt utsatta grupper får en
besvärlig situation. Utskottet tillstyrker därför motion Sol04 (vpk)
yrkande 3 och avstyrker propositionens förslag till ändringar i indexlagen.

dels att utskottet under mom. 1 bort hemställa

1. beträffande förslaget till ändring i indexlagen
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sol04 avslår i propositionen
framlagt förslag till lag om ändring i lagen (1966:680) om ändring
av vissa underhållsbidrag,

2. Nivåerna för bidragsförskott (mom. 4 i hemställan)
av Inga Lantz (vpk) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 13 med ”Utskottet
konstaterar” och slutar på s. 14 med ”(yrkande 1)” bort ha följande lydelse:
Den sänkning av bidragsförskottet från 41 till 40 % av basbeloppet som
föreslås i propositionen innebär ett minskat bidrag till den förälder som har
vårdnaden om barnet med för närvarande 233 kr. per år. De ensamstående
vårdnadshavare som uppbär bidragsförskott är till allra största delen kvinnor
och representerar i regel de lågavlönade i samhället. En betydligt större del
av ensamföräldrarna än av de sammanboende föräldrarna uppbär socialbidrag.
En sänkning av bidragsförskottsnivån kommer otvivelaktigt att påverka
dessa föräldrars ekonomi i negativ riktning. Utskottet kan i likhet med

SoU 1986/87:10

motionärerna i motion Sol04 (vpk) inte godta en regeländring med sådana
konsekvenser och avstyrker därför propositionens förslag till sänkning av
nivåerna för bidragsförskotten. Motionen tillstyrks alltså såvitt nu är i fråga
(yrkande 1).

dels att utskottet under mom. 4 bort hemställa

4. beträffande nivåerna för bidragsförskott
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sol04 yrkande 1 avslår i
propositionen framlagda förslag till lydelse av

a) 4 § lagen (1964:143) om bidragsförskott,

b) 5 § lagen (1984:1096) om särskilt bidrag till vissa adoptivbarn,

3. Preskriptionstid för underhållsbidrag och tid för införsel av
underhållsbidrag (mom. 9 och 10 i hemställan)

av Daniel Tarschys (fp), Göte Jonsson (m), Blenda Littmarck (m), Ingrid
Ronne-Björkqvist (fp) och Karl-Gösta Svenson (m) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 17 som börjar med ”Socialutskottet
delar” och slutar med ”motion Sol05 (m)” bort ha följande lydelse:
Som närmare framgår av revisorernas förslag uppgår de fordringar på
underhållsbidrag som årligen preskriberas till betydande belopp. En förlängning
av preskriptionstiden i förening med en ändrad införseltid skulle enligt
utskottets mening i väsentlig mån öka statens möjligheter att återkräva
underhållsbidrag och därmed bidra till en minskning av utgifterna för
bidragsförskottssystemet. Flera skäl talar således för motionärernas förslag.
Utskottet kan inte finna att en sådan förlängning i någon nämnvärd grad
skulle påverka de underhållsskyldigas betalningsvilja eller eljest medföra
några mera väsentliga nackdelar. Någon ytterligare utredning av frågan
framstår därför inte som erforderlig.

Lagändringar med anledning av yrkandena 1 och 2 i motion SolOS (m) bör
alltså genomföras fr. o. m. den 1 januari 1988.

dels att utskottet under mom. 9 och 10 bort hemställa

9. beträffande preskriptionstid för underhållsbidrag
att riksdagen med anledning av motion 1986/87:Sol05 yrkande 1 antar
följande

SoU 1986/87:10

Förslag till

Lag om ändring i föräldrabalken

Härigenom föreskrivs att 7 kap. 8 och 9 §§ föräldrabalken1 skall ha nedan
angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 kap.

8 §2

Talan om att underhållsbidrag Talan om att underhållsbidrag

skall fastställas får inte bifallas för skall fastställas får inte bifallas för
längre tid tillbaka än tre år före den längre tid tillbaka än fem år före den

dag då talan väcktes, om inte den dag då talan väcktes, om inte den

bidragsskyldige medger det. bidragsskyldige medger det.

9 §3

Rätten att kräva ut fastställt un- Rätten att kräva ut fastställt underhållsbidrag
går förlorad tre år derhållsbidrag går förlorad fem år

efter den ursprungligen gällande för- efter den ursprungligen gällande för fallodagen,

om inte annat följer av fallodagen, om inte annat följer av

andra eller tredje stycket. andra eller tredje stycket.

Har utmätning för underhållsbidraget skett före den tidpunkt som anges i
första stycket eller har den bidragsskyldige blivit försatt i konkurs på grund av
ansökan som har gjorts före denna tidpunkt, får betalning för fordringen tas
ut ur den utmätta egendomen eller erhållas i konkursen även därefter.

Har före den tidpunkt som anges i första stycket ansökan gjorts om
förordnande av god man enligt ackordslagen (1970:847), får underhållsbidraget
krävas ut inom tre månader från det att verkan av godmansförordnandet
förföll eller, när förhandling om offentligt ackord har följt, ackordsfrågan
avgjordes. Kommer ackord till stånd, får fordringen krävas ut inom tre
månader från det att ackordet skulle ha fullgjorts. Har utmätning för
underhållsbidraget eller konkursansökan gjorts inom tid som nu har angetts,
gäller vad som föreskrivs i andra stycket.

Avtal i strid mot denna paragraf är ogiltigt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988.

10. beträffande tid för införsel av underhållsbidrag

att riksdagen med anledning av motion 1986/87:Sol05 yrkande 2 antar

följande

Förslag till
Lag om ändring i utsökningsbalken

Härigenom föreskrivs att 15 kap. 5 § utsökningsbalken skall ha nedan
angivna lydelse.

1 Balken omtryckt 1978:853

2 Senaste lydelse 1978:853.

3 Senaste lydelse 1978:853.

SoU 1986/87:10

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SoU 1986/87:10

15 kap.

5 §'

Införsel för underhållsbidrag får ej ske utan att bidragsbelopp som får
tagas ut enligt andra stycket utestår obetalt eller att gäldenären vid två eller
flera tillfällen under de senaste två åren före införselbeslutet har underlåtit
att betala i rätt tid och det finns anledning antaga att detta skall upprepas.

Införsel får inte äga rum för un- Införsel får inte äga rum för underhållsbidrag
sedan tre år har för- derhållsbidrag sedan fem år har förflutit
från den ursprungliga förfallo- flutit från den ursprungliga förfallodagen.
dagefi.

Genom införsel får ej tagas ut annat bidragsbelopp än sådant som är
förfallet när verkställighet skall ske eller som förfaller näst därefter.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988.

4. Införsel i arbetslöshetsersättning m. m. (mom. lii
hemställan)

av Daniel Tarschys (fp), Göte Jonsson (m), Blenda Littmarck (m), Ingrid
Ronne-Björkqvist (fp) och Karl-Gösta Svenson (m) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 19 som börjar med ”Även
socialutskottet” och slutar med ”yrkande 3” bort ha följande lydelse:
Socialutskottet, däremot, anser i likhet med motionärerna att det inte finns
några skäl till ytterligare utredning i denna tidigare väl utredda fråga.
Utsökningsbalken bör därför, såsom motionärerna föreslagit, ändras så att
utrymmet för införsel utvidgas till att gälla också arbetslöshetsersättning,
kontant arbetsmarknadsstöd, utbildningsbidrag och vuxenstudiebidrag.
Lagändringen bör träda i kraft den 1 januari 1988.

dels att utskottet under mom. 11 bort hemställa

11. beträffande införsel i arbetslöshetsersättning m. m.
att riksdagen med anledning av motion 1986/87:Sol05 yrkande 3 antar
följande

Förslag till
Lag om ändring i utsökningsbalken

Härigenom föreskrivs att 15 kap. 2, 6 och 9 §§ utsökningsbalken skall ha
nedan angivna lydelse.

1 Senaste lydelse 1984:296.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SoU 1986/87:10

15 kap.

2 §

Genom införsel får tagas i anspråk

1. arbetstagares lön, vare sig den utgår som tidlön, ackordslön, provision
eller annan gottgörelse,

2. annan ersättning för arbetsinsats av gäldenären, om dennes ställning är
jämförlig med en arbetstagares,

3. periodiskt vederlag för utnyttjande av patent, rätt till litterärt eller
konstnärligt verk eller annan sådan rättighet eller för överlåtelse av rörelse,

4. belopp som utgår som pension eller livränta,

5. sjukpenning eller annan dagersättning, som utgår på grund av sjukdom
eller olycksfall eller av annan sådan anledning.

6. dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa,
kontant arbetsmarknadsstöd
enligt lagen (1973:371) om
kontant arbetsmarknadsstöd, utbildningsbidrag
under arbetsmarknadsutbildning
och yrkesinriktad rehabilitering
i form av dagpenning samt
vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen
(1973:349).

För vissa fall när skälig lön ej utgår för gäldenärens arbete gäller enligt 19 §
särskilda bestämmelser.

6 §

I fråga om införsel i sjukpenning 1 fråga om införsel i sådan ersätteller
annan dagersättning som avses i ning som avses i 2 § första stycket 5

2 § första stycket 5 skall vid tillämp- och 6 skall vid tillämpning av 5 §

ning av 5 § andra och tredje styckena andra och tredje styckena innehålinnehållandet
anses ske varje dag för landet anses ske varje dag för vilken

vilken ersättning utgår. ersättning utgår.

9 §

Kronofogdemyndigheten bestämmer dels hur mycket som högst får
innehållas vid varje avlöningstillfälle (införselbeloppet), dels ett belopp som
skall förbehållas gäldenären för eget underhåll och familjens behov samt till
fullgörande av betalningsskyldighet till annan som vid införsel har lika rätt
som sökanden eller bättre rätt än denne (förbehållsbeloppet).

Förbehållsbeloppet bestäms med ledning av bestämmelserna om existensminimum
i 50 §2 mom. kommunalskattelagen (1928:370) och anvisningarna
till nämnda paragraf.

Är fråga om införsel i sjukpenning Är fråga om införsel i sådan ersätt eller

annan dagersättning som avses i ning som avses i 2 § första stycket 5
2 § första stycket 5, bestäms införsel- och 6, bestäms införselbeloppet och
beloppet och förbehållsbeloppet per förbehållsbeloppet per dag.
dag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988.

Särskilda yttranden

SoU 1986/87:10

1. Den ekonomiska utvecklingen

av Daniel Tarschys (fp), Göte Jonsson (m), Ulla Tillander (c), Blenda
Littmarck (m), Rosa Östh (c), Ingrid Ronne-Björkqvist (fp) och Karl-Gösta
Svenson (m) som anför:

Under slutet av 1970-talet påverkades den svenska ekonomin av en hög
internationell inflationstakt. Genom indexuppräkningarna av underhållsbidragen
uppstod kännbara påfrestningar för många underhållsskyldiga, vilkas
inkomster tidvis inte ökade i samma takt. I syfte att parera denna utveckling
begränsade riksdagen fr. o. m. år 1979 uppräkningen av underhållsbidragen
till sju tiondelar av basbeloppsbegränsningarna. Åtgärden genomfördes som
ett provisorium i avvaktan på ensamförälderkommitténs överväganden.

Den varaktigt vikande realinkomstutveckling som man befarade när
denna förändring vidtogs har inte kommit till stånd. SCB:s inkomstfördelningsundersökningar
har tvärtom givit vid handen, att gruppen gifta/
sammanboende arbetarhushåll under perioden 1975-1984 ökade sin reala
löneinkomst med 1,3 %. En sjunkande internationell inflationstakt har
under senare år möjliggjort en dämpning av prisstegringarna i Sverige. Mot
denna bakgrund framstår det som befogat att återgå till den fullständiga
indexuppräkning av underhållsbidragen som tillämpades före 1979.

2. Familjepolitikens inriktning

av Daniel Tarschys (fp) och Ingrid Ronne-Björkqvist (fp) som anför:

Många barnfamiljer lever under knappa villkor. Det gäller inte minst
ensamstående vårdnadshavare och underhållsskyldiga. Enligt folkpartiets
uppfattning bör det totala stödet till barnfamiljerna ökas genom överföringar
från de grupper i samhället som inte för närvarande har försörjningsplikt för
minderåriga.

I vår familjepolitiska motion 1985/86:So603 har vi föreslagit en kraftig
utvidgning av det generella stödet till barnfamiljerna. Den barnbidragshöjning
som sker från 1 januari 1987 står i överensstämmelse med vårt program,
men behöver kompletteras med ytterligare åtgärder.

Genom en satsning på ett vidgat generellt stöd till barnfamiljerna blir det
möjligt att i någon utsträckning inskränka det selektiva stödet. Mot denna
bakgrund kan vi biträda förslaget om sänkning av bidragsförskottet från 41
till 40 % av basbeloppet.

I proposition 1986/87:35 framlagda lagförslag
1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1966:680) om ändring av vissa underhållsbidrag Härigenom

föreskrivs att 3 och 4 §§ lagen (1966:680) om ändring av vissa
underhållsbidrag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 §'

Bidragsbelopp som höjts enligt 2 § samt bidragsbelopp som senast bestämts
eller bestämmes efter utgången av år 1965 ändras i anslutning till basbeloppet
enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Ändring sker första gången den 1 april det år basbeloppet för april månad
med minst fem procent över- eller underskrider basbeloppet för april 1966.
Därefter sker ändring den 1 april varje år basbeloppet för mars månad med
minst fem procent över- eller underskrider det basbelopp som låg till grund
för senaste ändring, om inte annat följer av tredje eller fjärde stycket. Bidragsbelopp
som år 1979 eller 1980 har bestämts under tiden januari-mars
ändras dock tidigast den 1 april året därpå.

År 1982 sker ändring den 1 mars, År 1982 sker ändring den 1 mars,

om basbeloppet för det året med
minst fem procent över- eller underskrider
basbeloppet för mars
1981 och annat inte följer av fjärde
stycket. Under åren 1983-1986 sker
ändring den 1 februari varje år basbeloppet
med minst fem procent
över- eller underskrider det basbelopp
som låg till grund för senaste
ändring, om inte annat följer av fjärde
stycket. Fr.o.m. år 1987sker ändring
den 1 februari varje år basbeloppet
är ändrat jämfört med föregående
år, om inte annat följer av fjärde stycket.

Bidragsbelopp som har bestämts under tiden januari-mars 1981 ändras tidigast
den 1 mars 1982. Bidragsbelopp som har bestämts under december
1981 eller januari eller februari 1982 ändras tidigast den 1 februari 1983. Bidragsbelopp.
som fr.o.m. november 1982 har bestämts under november, december
eller januari, ändras tidigast den 1 februari sedan ett år har förflutit
efter det att beloppet bestämdes.

om basbeloppet för det året med
minst fem procent över- eller underskrider
basbeloppet för mars
1981 och annat inte följer av fjärde
stycket. Fr.o.m. år 1983 sker ändring
den 1 februari varje år basbeloppet
med minst fem procent övereller
underskrider det basbelopp
som låg till grund för senaste ändring,
om inte annat följer av fjärde
stycket.

4 f

Bidragsbelopp enligt 3 § ändras
med det procenttal med vilket basbeloppet
ändrats. Bidragsbelopp till
eget eller annans barn ändras dock
fr.o.m. den 1 april 1979 endast med

Bidragsbelopp enligt 3 § ändras
med det procenttal med vilket basbeloppet
ändrats. Bidragsbelopp till
eget eller annans barn ändras dock
under åren 1979-1986 endast med

1 Senaste lydelse 1981:1192.

2 Senaste lydelse 1981:1192.

Sou 1986/87:10

Bilaga 1

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SoU 1986/87:10

ett procenttal som utgör sju tiondelar
av det nämnda procenttalet. Är
procenttal för ändring av bidragsbelopp
brutet, avrundas det till närmast
lägre hela procenttal. Procenttalen
för ändring av bidragsbelopp
fastställes av myndighet som regeringen
bestämmer.

Bidrag, vars belopp efter ändringen slutar på öretal, utgår med närmast
lägre krontal.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

4 Riksdagen 1986/87.12 sami. Nr 10

2 Förslag till

SoU 1986/87:10

Lag om ändring i lagen (1964:143) om bidragsförskott

Härigenom föreskrivs att 4, 5, 7, 8, 11 och 16 §§ lagen (1964:143) om
bidragsförskott1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

4 §2

Bidragsförskott utgör för år räknat
fyrtioen procent av det basbelopp
som enligt 1 kap. 6 § lagen
(1962:381) om allmän försäkring har
fastställts för året. För det bidragsförskott
som avser januari månad
tillämpas dock det basbelopp som
gällde för det föregående året.

Skall bidragsförskott utgå i förhållande
till såväl fader som moder
eller är barnet berättigat till barnpension
enligt 8 kap. 5 § lagen om
allmän försäkring eller till bidrag enligt
lagen (1984:1096) om särskilt bidrag
till vissa adoptivbarn, utgör
dock bidragsförskottet trettioen procent
av det basbelopp som anges i
första stycket, i det förstnämnda fallet
i förhållande till varje underhållsskyldig.

Föreligger grundad anledning antaga att fastställt underhållsbidrag betalas
i vederbörlig ordning, utgör bidragsförskottet skillnaden mellan förskottsbelopp
enligt första eller andra stycket samt underhållsbidragets belopp.

Om det underhållsbidrag som har blivit fastställt uppenbarligen understiger
vad den underhållsskyldige bör erlägga i bidrag, lämnas inte bidragsförskott
enligt första eller andra stycket med högre belopp än underhållsbidraget.
I fall som avses i tredje stycket lämnas inget bidragsförskott.

Föreslagen lydelse

Bidragsförskott utgör för år räknat
fyrtio procent av det basbelopp
som enligt 1 kap. 6 § lagen
(1962:381) om allmän försäkring har
fastställts för året. För det bidragsförskott
som avser januari månad
tillämpas dock det basbelopp som
gällde för det föregående året.

Skall bidragsförskott utgå i förhållande
till såväl fader som moder
eller är barnet berättigat till barnpension
enligt 8 kap. 5 § lagen om
allmän försäkring eller till bidrag enligt
lagen (1984:1096) om särskilt bidrag
till vissa adoptivbarn, utgör
dock bidragsförskottet trettio procent
av det basbelopp som anges i
första stycket, i det förstnämnda fallet
i förhållande till varje underhållsskyldig.

Frågor om bidragsförskott handhavas av riksförsäkringsverket och de allmänna
försäkringskassorna.

Beslut om bidragsförskott fattas av den allmänna försäkringskassa hos vilken
barnets vårdnadshavare är inskriven eller skulle ha varit inskriven om
han uppfyllt åldersvillkoret i 1 kap. 4 § lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Finnes ej försäkringskassa enligt vad i andra stycket sägs fattas beslut om
bidragsförskott av den kassa hos vilken barnet är inskrivet eller skulle ha
varit inskrivet om det uppfyllt det nämnda åldersvillkoret.

1 Lagen omtryckt 1976:277.

2 Senaste lydelse 1984:1098.

3 Senaste lydelse 1983:194.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Beslut ont att minska bidragsförskott
enligt 4 a § andra stycket fattas
dock av den försäkringskassa som
avses i 15 §.

Bestämmelsen i 20 kap. 2 a § lagen (1962:381) om allmän försäkring om
förordnande till dess slutligt beslut kan fattas gäller även i ärenden enligt
denna lag.

7 §4

Sedan bidragsförskott sökts skall, under förutsättning att den underhållsskyldiges
vistelseort är käpd eller kan utrönas, omedelbart till honom avsändas
meddelande om ansökningen med föreläggande att, därest han har något
att anföra i anledning av ansökningen, inom viss kort tid muntligen eller
skriftligen yttra sig. I meddelandet skall tillika lämnas underrättelse om stadgandena
i 1 § första och andra styckena, 2 § b) och c) samt 4 § tredje stycket.

När försäkringskassan meddelat När försäkringskassan meddelat

beslut i ärendet, skall sökande och beslut i ärendet, skall sökande och

vårdnadshavare skriftligen under- vårdnadshavare skriftligen underrättas
om beslutet. Beslutet skall rättas om beslutet. Har förskott be skriftligen

delgivas den underhålls- viljats, skall därvid lämnas underrät skyldige.

Har ansökan om bidrags- telse om föreskrifterna i 12 och 13 §§.

förskott ej bifallits eller bifallits en- Beslut om bidragsförskott i annat fall

dast till viss del, skall beslutet delgi- än som avses i 4 § tredje stycket skall

vas även sökanden och vårdnadsha- skriftligen delges den underhällsskyl varen.

Har förskott beviljats, skall dige. Har förskott beviljats, skall

därvid underrättelse lämnas sökan- därvid lämnas underrättelse om föreden
och vårdnadshavaren om stad- skrifterna i 2 § b) och c) samt 16 §.

gandena i 12 och 13 §§ samt, i annat
fall än som avses i 4 § tredje stycket,
den underhållsskyldige om föreskrifterna
i 2 § b) och c) samt 16 §.

8 §5

Bidragsförskott utgives förskottsvis för månad.

Vid beräkningen av bidragsför- Vid beräkningen av bidragsförskott
för månad skall det årliga be- skott för månad skall det årliga belopp,
från vilket beräkningen utgår, lopp, från vilket beräkningen utgår,

avrundas till närmaste hela krontal, avrundas till närmaste hela krontal,

som är jämnt delbart med tolv. Är som är jämnt delbart med tolv. Är

årsbeloppet lägre än sextio kronor, årsbeloppet lägre än sexhundra kro bortfaller

bidragsförskottet för den nor, bortfaller bidragsförskottet för

månad beräkningen avser. den månad beräkningen avser.

I den mån bidragsförskott svarar mot fastställt underhållsbidrag skall från
förskott för viss månad avdragas på samma tid belöpande bidragsbelopp,
som den underhållsskyldige må hava erlagt innan han erhållit underrättelse
enligt 7 § andra stycket.

Åtnjuter barn under hel månad på statens bekostnad vård på anstalt eller
eljest kost och bostad, må bidragsförskott ej utgå för den månaden; dock må
förskott utgå för tid då barnet är inackorderat vid sameskola. Bor barnet

SoU 1986/87:10

Bilaga 1

4 Senaste lydelse 1978:858.

5 Senaste lydelse 1986:241.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

under hel månad i elevhem eller gruppbostad, som avses i lagen (1985:568)
om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl. eller på huvudmannens
bekostnad i familjehem enligt nämnda lag, utgår ej heller bidragsförskott
för den månaden.

Har bidragsförskottet ej lyfts före utgången av året näst efter det, under
vilket förskottet förfallit till betalning, skall förskottet vara förverkat.

11 §

Det åligger försäkringskassan att besluta om indragning av förskottet, därest
förutsättningarna för utgivande av förskott icke längre föreligga; dock
erfordras ej sådant beslut såframt bidragsförskott skall upphöra att utgå på
den grund att barnet fyllt aderton år eller avlidit. Försäkringskassan skall
jämväl besluta om nedsättning av bidragsförskott, när bestämmelserna i
denna lag föranleda därtill.

Om barnet upphört att vara svensk medborgare eller bosatt i riket, må
försäkringskassan utan hinder därav besluta, att barnet i fortsättningen skall
åtnjuta bidragsförskott, därest det med hänsyn till omständigheterna skulle
framstå såsom oskäligt att indraga förskottet.

Beslut om indragning eller ned- Beslut om indragning eller nedsättning
av bidragsförskott skall sättning av bidragsförskott skall

skriftligen delgivas värdnadshava- skriftligen delges den underhällsskyl ren,

särskilt förordnad förmyndare dige, om det inte avser bidragsför för

barnet och den som eljest uppbär skott enligt 4 § tredje stycket,

bidragsförskottet samt den underhållsskyldige.

16 §

Sedan den underhällsskyldige er- Den underhällsskyldige skall, så

hållit underrättelse enligt 7 § andra länge bidragsförskott utgår, till den

stycket, skall han, så länge bidrags- försäkringskassa som avses i 15 § erförskott
utgår, till försäkringskassa lägga fastställt underhållsbidrag som

som avses i 15 § erlägga fastställt un- svarar mot förskottet, allteftersom

derhållsbidrag, som belöper å för- underhållsbidraget förfaller till be skottet,

allteftersom underhållsj- talning. Betalning av underhållsbidraget
förfaller till betalning. Gent- draget som sker till barnet innan den

emot kassan må icke åberopas betal- underhällsskyldige enligt 7 § andra

ning av underhållsbidrag, som er- stycket har delgetts beslutet om bilagts
annorledes än nu sagts. dragsförskott får dock åberopas mot

kassan.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987. Bestämmelserna i 4 och 8 §§ i
sin nya lydelse tillämpas första gången för bidragsförskott som avser februari
1987.

SoU 1986/87:10

Bilaga 1

3 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1984:1095) om förlängt bidragsförskott
för studerande

Härigenom föreskrivs att 7 och 9 §§ lagen (1984:1095) om förlängt bidragsförskott
för studerande skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 §

Sedan förlängt bidragsförskott sökts skall försäkringskassan omedelbart
sända meddelande om ansökningen till den underhållsskyldige, under förutsättning
att hans vistelseort är känd eller kan utrönas. Meddelandet skall innehålla
en uppmaning till den underhållsskyldige att han skall yttra sig muntligen
eller skriftligen inom en viss tid, om han har något att invända mot ansökningen.
I meddelandet skall även anges vad som gäller om förlängt bidragsförskott
dels enligt 1-3 §§ och 4 § c) och d) denna lag, dels enligt 4 §
tredje stycket lagen (1964:143) om bidragsförskott.

När försäkringskassan har med- När försäkringskassan har meddelat
beslut i ärendet, skall barnet delat beslut i ärendet, skall barnet

och den förälder som barnet bor till- och den förälder som barnet bor tillsammans
med skriftligen underrät- sammans med skriftligen underrättas
om beslutet. Den underhållsskyl- tas om beslutet. Den underhållsskyldige
skall skriftligen delges beslutet, dige skall skriftligen delges beslutet i

Har ansökningen inte bifallits eller annat fall än det som avses i 4 § tredje

bifallits endast till viss del, skall be- stycket lagen (1964:143) om bidrags slutet

delges även sökandena. förskott.

Har förskott beviljats, skall underrättelse lämnas till barnet och den förälder
som barnet bor tillsammans med om vad som gäller i enlighet med 10 §
denna lag och 13 § lagen (1964:143) om bidragsförskott. I annat fall än det
som avses i 4 § tredje stycket samma lag skall dessutom den underhållsskyldige
underrättas om föreskrifterna i 4 § c) och d) i denna lag och 16 § lagen
(1964:143) om bidragsförskott.

9 §

Försäkringskassan skall dra in förskottet om förutsättningarna för det inte
längre föreligger. Särskilt beslut behövs dock inte när förskottet skall upphöra
vid juni månads utgång det år barnet fyller 20 år eller på grund av att barnet
har avlidit. Försäkringskassan skall även sätta ned förskottet när bestämmelserna
i denna lag föranleder det.

Beslut om indragning eller ned- Beslut om indragning eller nedsättning
av förskottet skall skriftli- sättning av förskottet skall skriftligen
delges den som uppburit för- gen delges den underhållsskyldige,

skottet, barnet och den underhålls- om det inte gäller förskott som avses

skyldige. i 4 § tredje stycket lagen (1964:143)

om bidragsförskott.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

SoU 1986/87:10

Bilaga 1

4 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1984:1096) om särskilt bidrag till
vissa adoptivbarn

Härigenom föreskrivs att 5 och 6 §§ lagen (1984:1096) om särskilt bidrag
till vissa adoptivbarn skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 §

Det särskilda bidraget utgör för år
räknat fyrtio procent av det basbelopp
som enligt 1 kap. 6 § lagen
(1962:381) om allmän försäkring har
fastställts för året. För det bidrag
som avser januari månad tillämpas
dock det basbelopp som gällde för
det föregående året.

Skall även utgå bidragsförskott
enligt lagen (1964:143) om bidragsförskott
eller förlängt bidragsförskott
enligt lagen (1984:1095) om
förlängt bidragsförskott för studerande
eller är barnet berättigat till
barnpension enligt 8 kap. 5 § lagen
om allmän försäkring, utgör dock
det särskilda bidraget trettio procent
av det basbelopp som anges i första
stycket.

6 §

Försäkringskassan skall dra in bidraget om förutsättningarna för det inte
längre föreligger. Särskilt beslut behövs dock inte när bidraget skall upphöra
på grund av att barnet uppnår viss ålder eller har avlidit. Försäkringskassan
skall även sätta ned bidraget när bestämmelserna i denna lag föranleder det.

Beslut om indragning eller nedsättning
av bidraget skall skriftligen
delges värdnadshavaren, särskilt förordnad
förmyndare för barnet och
den som annars uppbär bidraget.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987. Bestämmelserna i 5 § i sin nya
lydelse tillämpas första gången för bidrag som avser februari 1987.

Det särskilda bidraget utgör för år
räknat fyrtioen procent av det basbelopp
som enligt 1 kap. 6 § lagen
(1962:381) om allmän försäkring har
fastställts för året. För det bidrag
som avser januari månad tillämpas
dock det basbelopp som gällde för
det föregående året.

Skall även utgå bidragsförskott
enligt lagen (1964:143) om bidragsförskott
eller är barnet berättigat till
barnpension enligt 8 kap. 5 § lagen
om allmän försäkring, utgör dock
det särskilda bidraget trettioen procent
av det basbelopp som anges i
första stycket.

SoU 1986/87:10

Bilaga 1

Lagutskottets yttrande
1986/87:3 y

om ändring i reglerna för bidragsförskott och
underhållsbidrag (prop. 1986/87:35)

Till socialutskottet

Socialutskottet har berett lagutskottet tillfälle att yttra sig över proposition
1986/87:35 om ändring i reglerna för bidragsförskott och underhållsbidrag
jämte de motioner som kan komma att väckas med anledning av propositionen.

I propositionen föreslår regeringen (socialdepartementet) att riksdagen
skall anta i propositionen framlagda förslag till dels ändring i lagen
(1966:680) om ändring av vissa underhållsbidrag, dels ändring i lagstiftningen
rörande bidragsförskott.

Med anledning av propositionen har väckts motionerna 1986/87:Sol04,
1986/87:Sol05 och 1986/87:Sol06.

I motion Sol04 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas

1. att riksdagen beslutar avslå förslaget i proposition 1986/87:35 att
bidragsförskottet skall beräknas på 40 % i stället för som i dag på 41 % av
basbeloppet,

2. att riksdagen hos regeringen begär att även frågan om den s. k.
reduceringsregeln blir föremål för kommande utredning,

3. att riksdagen beslutar avslå förslaget om lag om ändring i lagen
(1966:680) om ändring av vissa underhållsbidrag (indexändring),

4. att riksdagen beslutar att frågan om metoden för uppräkning av
underhållsbidrag hänskjuts till kommande utredning.

I motion So 105 av Nils Carlshamre m. fl. (m) yrkas

1. att riksdagen beslutar att fastställa preskriptionstiden avseende skuld
för obetalda underhållsbidrag till fem år,

2. att riksdagen beslutar att fastställa införseltiden för underhållsbidrag
till fem år,

3. att riksdagen beslutar att för införsel skall få tas i anspråk även
arbetslöshetsersättning, utbildningsbidrag och vissa andra förmåner som
ersätter inkomstbortfall i enlighet med revisorernas förslag,

SoU 1986/87:10

Bilaga 2

bidragsförskottssystemet bör bedriva sitt arbete skyndsamt.

I motion So 106 av Margareta Gard (m) yrkas att riksdagen hos regeringen
anhåller om att den kommande utredningen om bidragsförskott och underhållsbidrag
upptar i motionen angivna frågeställningar för bedömning och
förslag.

Företrädare för föreningen Familj och Rätt har inför lagutskottet framfört
synpunkter på förslagen i propositionen. Från föreningen har också inkommit
en skrivelse.

Lagutskottet har beslutat att avge yttrande över propositionen och
motionerna Sol04 och Sol05 såvitt avser frågor om underhållsbidrag.
Lagutskottet får anföra följande.

Riksdagen behandlade våren 1986 (LU 1985/86:2 y, SoU 1985/86:29)
riksdagens revisorers förslag (förs. 1985/86:17) angående statens utgifter för
bidragsförskott, m. m. jämte ett flertal motioner angående underhållsbidrag
och bidragsförskott. Revisorerna, som vid granskning av bidragsförskottssystemet
funnit olika brister i systemet främst i fråga om sambandet mellan
bidragsförskottslagen och reglerna i föräldrabalken (FB) om underhållsbidrag,
förordade i förslaget att en utredning om ett nytt system kom till stånd
samt att i avvaktan på resultatet av utredningsarbetet olika kortsiktiga
åtgärder skulle övervägas. Enligt revisorerna borde under utredningsarbetet
bl. a. FB:s regler om förbehållsbelopp vid beräkning av underhållsbidrag och
metoden för indexuppräkning av underhållsbidrag ses över. Som kortsiktiga
åtgärder föreslog revisorerna bl. a. att socialstyrelsens rekommendationer i
vad de gällde tillämpningen av den s. k. reduceringsregeln sågs över, att
preskriptions- och införseltiden för underhållsbidrag förlängdes till fem år
samt att införsel tilläts i arbetslöshetsersättning och vissa andra liknande
ersättningar.

Socialutskottet förordade i sitt av riksdagen godkända betänkande att en
förutsättningslös utredning om bidragsförskottssystemet kom till stånd,
därvid även frågor om underhållsbidrag skulle kunna prövas. Enligt socialutskottet
borde det ankomma på regeringen att avgöra om det fanns skäl att
i avvaktan på resultatet av utredningens slutliga resultat initiera mindre
ändringar i nuvarande system. Utskottet ansåg vidare att de synpunkter och
förslag beträffande brister i bidragsförskotts- och underhållsreglerna som
förts fram i motionerna borde fritt kunna prövas av den förordade
utredningen.

I enlighet med riksdagens önskemål beslöt regeringen den 16 oktober 1986
att tillkalla en kommitté för översyn av reglerna för underhållsbidrag till barn
och bidragsförskott. I direktiven (dir. 1986:30) hänvisas till socialutskottets
uttalanden och framhålls därutöver att kommittén bör ha frihet att pröva om
de nuvarande reglerna över huvud taget skall bibehållas eller om underhållsbidrag
och/eller bidragsförskott kan ersättas med andra stödformer och/eller
med nya sätt att uppfylla föräldraförpliktelser. Enligt direktiven skall under
utredningsarbetet några frågor särskilt belysas. Härvid nämns bl. a. att
kommittén bör överväga vilka möjligheter som finns att ge underhållsbidragen
en bättre följsamhet till förändringar av förutsättningarna för underhållsbidrag
i vart fall när bidragsförskott lämnas. Vidare bör kommittén pröva om

SoU 1986/87:10

Bilaga 2

beräkningen av det förbehåll som den underhållsskyldige får göra vid
fastställande av bidragsskyldigheten bör ändras. En annan fråga som skall
övervägas är om försäkringskassorna kan ges ett större ansvar när det gäller
fastställande av underhållsbidrag.

I den nu aktuella propositionen framhåller föredragande statsrådet att han
mot bakgrund av den kraftiga ökningen av samhällets kostnader för
bidragsförskotten anser det nödvändigt att vidta vissa åtgärder för att
begränsa kostnadsökningarna. I detta hänseende föreslås bl. a. ändringar av
reglerna om indexreglering av underhållsbidrag.

Enligt lagen om ändring av vissa underhållsbidrag räknas underhållsbidrag
till frånskild make och till barn årligen om i förhållande till det basbelopp som
gäller enligt lagen om allmän försäkring. Huvudregeln (3 §) är att underhållsbidragen
ändras den 1 februari varje år då basbeloppet med minst 5 % övereller
underskrider det basbelopp som låg till grund för den senaste
omräkningen. Underhållsbidrag till make justeras med hela det procenttal
som basbeloppet har ändrats med. När det gäller underhållsbidrag till barn
sker däremot omräkning med endast sju tiondelar av basbeloppsförändringen.
Förslaget i propositionen innebär att såväl spärren vid 5 % slopas som att
underhållsbidrag till barn i fortsättningen skall räknas om med hela
procenttalet för basbeloppsändringen.

I motion Sol04 (vpk) framhålls att förslaget om det genomförs kommer att
innebära ökade kostnader för de underhållsskyldiga och medföra risk för att
ekonomiskt utsatta grupper får en ytterst besvärlig situation som påverkar
deras möjligheter till umgänge med barnen. Motionärerna yrkar att förslaget
avslås av riksdagen och att frågan om indexreglering hänskjuts till kommittén
för översyn av reglerna för underhållsbidrag till barn och bidragsförskott
(yrkandena 3 och 4).

Lagutskottet konstaterar att en av orsakerna till de ökande kostnaderna
för bidragsförskottssystemet är att underhållsbidrag till barn och därmed
återbetalningsskyldigheten för utgivna bidragsförskott endast i begränsad
utsträckning räknas upp i förhållande till basbeloppsförändringarna medan
bidragsförskottsbeloppet följer dessa förändringar fullt ut. Det ankommer
inte på lagutskottet att ta ställning till frågan i vad mån det är nödvändigt att
begränsa ökningen av kostnaderna för bidragsförskottssystemet. Om kostnadsökningarna
skall motverkas torde det dock vara befogat att reglerna om
omräkning av underhållsbidrag ändras. Utskottet vill erinra om att dessa
bestämmelser fick sin nuvarande utformning vid 1978 års reform av
underhållsreglerna (prop. 1978/79:12, LU 1978/79:9). Före lagändringen
hade underhållsbidragen räknats om med samma procenttal som basbeloppet.
Under åren 1975-1978 hade underhållsbidragen höjts med 11,11,7 och
14 % vilket medfört stora ekonomiska påfrestningar för många underhållsskyldiga.
En begränsning av indexuppräkningen ansågs därför erforderlig.
Sedan ändringen genomfördes har emellertid förhållandena ändrats. Bl. a.
har under de senaste åren förändringarna i penningvärdet varit mindre
kraftiga. De skäl som låg till grund för 1978 års lagstiftning föreligger därför
enligt utskottets mening inte längre. I sammanhanget måste också beaktas att
det nuvarande systemet innebär att barn som får sitt behov av underhåll
tillgodosett inom ramen för bidragsförskottssystemet fått full kompensation

SoU 1986/87:10

Bilaga 2

för basbeloppsförändringarna medan de barn som uppburit bidrag från den
underhållsskyldige endast kompenserats i begränsad utsträckning. En sådan
ordning bör enligt utskottets uppfattning inte bibehållas när det av hänsyn till
den underhållsskyldiges intressen inte längre finns behov av den.

Av anförda skäl har lagutskottet inte något att erinra mot förslaget att
underhållsbidrag till barn skall räknas om med samma procenttal som
basbeloppet. Inte heller förslaget att den nuvarande 5-procentsspärren skall
slopas föranleder några erinringar från utskottets sida. Motion Sol04
yrkandena 3 och 4 bör således avslås. Utskottet vill tillägga att reglerna i
lagen om ändring av vissa underhållsbidrag får ses som ett provisorium i
avvaktan på resultatet av det utredningsarbete som skall ske. Med hänsyn till
vad som anges i direktiven för utredningen kan nämligen en översyn av
bestämmelserna om indexreglering av underhållsbidrag visa sig bli erforderlig
under utredningsarbetets gång.

I propositionen tar föredragande statsrådet ställning till de olika förslag till
kortsiktiga åtgärder som riksdagens revisorer föreslagit. Därvid behandlas
bl. a. frågan om den s. k. reduceringsregeln vid beräkning av underhållsbidrag
till barn.

Den i praktiken vanligast tillämpade metoden för bestämmande av
underhållsbidrag innebär att man först uppskattar barnets behov av underhåll
till visst belopp. En beräkning görs härefter av varje förälders nettoinkomst
efter skatt. Härifrån dras förbehållsbelopp för egen och eventuellt
andra familjemedlemmars försörjning. Restbeloppen representerar de
överskottsbelopp som föräldrarna rimligen bör kunna ta i anspråk för
underhåll åt barnet. Underhållsbidraget erhålls sedan genom att det belopp
som beräknats för barnets behov fördelas mellan föräldrarna i proportion till
vars och ens överskottsbelopp. Det sålunda framräknade underhållsbidraget
kan sedan korrigeras om det vid en allmän bedömning inte framstår som
skäligt.

Till ledning för socialnämndens och försäkringskassans handläggning av
ärenden där underhållsfrågor aktualiseras har socialstyrelsen och riksförsäkringsverket
gemensamt utarbetat vissa allmänna råd (Allmänna råd från
socialstyrelsen 1982:1 och riksförsäkringsverket 1982:2, Underhållsbidrag
och bidragsförskott). I de allmänna råden rekommenderas att en bidragsskyldig
förälders hela överskott inte tas i anspråk för underhållsbidrag utan
att en viss reduceringsregel tillämpas. Enligt denna bör högst 60 % av
överskottet användas för underhållsbidrag till ett barn, 70 % till två barn och
80 % till tre eller flera barn. Understiger överskottet bidragsförskottsnivån
bör underhållsbidraget begränsas till högst hälften av överskottet.

Med anledning av att revisorerna i sitt förslag uttalat att reduceringsregeln
i de allmänna råden saknade stöd i lagstiftningen framhöll lagutskottet i
yttrande över förslaget att lagstöd inte saknades för regeln utan att den fick i
huvudsak anses vara utformad i enlighet med riksdagens intentioner.
Utskottet påpekade emellertid att riksdagen i lagstiftningsärendet inte
gjorde några uttalanden om vilka procentsatser som i praktiken borde
tillämpas. Inom den ram som motivuttalandena utgör borde det således vara
möjligt att tillämpa andra procentsatser än de rekommenderade. Utskottet
ansåg inte att riksdagen då borde ta ställning till frågan om en ändring av

SoU 1986/87:10

Bilaga 2

reduceringsregeln var påkallad. Det borde i stället ankomma på regeringen
att avgöra om regeln borde ses över som ett led i de kortsiktiga åtgärderna i
syfte att minska kostnaderna för bidragsförskotten.

Motionärerna i motion Sol04 (vpk) anför att en ändring av reduceringsregeln
i kombination med de nya bestämmelserna om indexregleringen av
underhållsbidragen leder till ökade kostnader för de underhållsskyldiga.
Motionärerna yrkar att reduceringsregeln skall ses över i samband med det
kommande utredningsarbetet (yrkande 2).

Enligt lagutskottets mening får den avsedda ändringen av procenttalen i
reduceringsregeln anses ligga inom ramen för riksdagens motivuttalanden
vid tillkomsten av FB:s regler. Utskottet vill emellertid påpeka att de
allmänna råden i förevarande hänseende endast innefattar en rekommendation
till de rättstillämpande myndigheterna och således inte innebär några
bindande föreskrifter. Det ankommer därför på varje myndighet att tillämpa
FB:s regler under beaktande av de uttalanden som gjordes under förarbetena
till dem. I enlighet härmed åligger det också myndigheterna att bedöma i vad
mån den nya rekommendationen kan leda till en ändrad praxis på området.

Vad gäller yrkandet i motionen vill utskottet endast hänvisa till att enligt
direktiven för det kommande utredningsarbetet bl. a. FB:s regler om
förbehållsbelopp skall ses över. Utredningen skall också pröva i vilken
utsträckning de närmare regler som skall ligga till grund för beräkning av
underhållsbidrag bör fastställas under medverkan av riksdagen eller regeringen.
Frågan om reduceringsregelns utformning måste därvid självfallet
också prövas. Något särskilt tillkännagivande i saken i enlighet med
önskemålet i motionen är således inte erforderligt. Motion Sol04 i denna del
bör därför avslås.

I motion Sol05 (m) yrkas att preskriptionstiden och tiden för införsel
omedelbart skall förlängas från tre till fem år (yrkandena 1 och 2).
Motionärerna hänvisar till att riksdagens revisorer förordat en sådan
förlängning som en kortsiktig åtgärd för att effektivisera indrivningsverksamheten
och därmed nedbringa kostnaderna för bidragsförskottssystemet.

Lagutskottet vill framhålla att frågan om preskriptions- och införseltidens
längd måste bedömas med utgångspunkt i behovet av effektiva indrivningsmöjligheter
och intresset av att den underhållsskyldige inte tyngs av en för
stor underhållsbörda. Utskottet erinrar om att då preskriptionstiden för
underhållsbidrag år 1978 förkortades från tio år till tre anfördes som skäl
härför (se prop. 1978/79:12 s. 127) att den dåvarande preskriptionstiden i
förening med de långtgående möjligheterna till avbrott i preskriptionen
förde med sig att ansvaret för gamla underhållsbidrag kunde stå kvar under

SoU 1986/87:10

Bilaga 2

mycket lång tid. Gjorda undersökningar pekade på att en växande underhållsskuld
medförde betydande sociala påfrestningar för åtskilliga underhållsskyldiga.
Från kronofogdehåll hade hävdats att den omständigheten att
utmätning hade kunnat begäras för många års bidragsskulder till ansenliga
belopp hade medverkat till att skapa ett betalningsmotstånd hos vissa
underhållsskyldiga, vilka på allt sätt sökte undvika att erlägga även löpande
bidrag. Preskriptionsregler som fick sådana konsekvenser gagnade enligt
departementschefen tydligen inte någon parts intresse. Vidare framhölls att
det var önskvärt att undvika tvister kring äldre rättsförhållanden och att
bespara myndigheterna tidskrävande och oftast resultatlösa indrivningsåtgärder.

Enligt lagutskottets mening har de anförda skälen fortfarande bärkraft. Då
utskottet våren 1986 behandlade revisorernas förslag och en motion med
samma syfte som den nu aktuella ställde sig utskottet därför tvivlande till om
revisorernas och motionärernas förslag verkligen skulle komma att medföra
de besparingseffekter som revisorerna räknat med. Med hänsyn till vad som
anförs i direktiven för det kommande översynsarbetet förutsätter emellertid
utskottet i likhet med föredragande statsrådet att utredningen analyserar
indrivnings- och skuldproblematiken. Utskottet kan på grund av det anförda
inte ställa sig bakom motionärernas förslag om en omedelbar lagändring.
Utskottet förordar därför att riksdagen avslår motion Sol05 i denna del.

I samma motion yrkas (yrkande 3) att riksdagen skall besluta att införsel
får äga rum i arbetslöshetsersättning och vissa andra liknande förmåner i
enlighet med revisorernas förslag.

Obetalda underhållsbidrag kan enligt utsökningsbalken drivas in genom
bl. a. införsel och utmätning i lön. I praktiken är införsel den indrivningsform
som främst används beträffande underhållsbidrag. Genom införsel får tas i
anspråk bl. a. lön och vissa löneliknande inkomster såsom pension och
livränta samt sjukpenning och föräldrapenning. Däremot kan inte införsel -och inte heller utmätning av lön enligt 7 kap. utsökningsbalken - ske i
arbetslöshetsersättning, utbildningsbidrag och en del andra förmåner som
ersätter inkomstbortfall.

Enligt lagutskottets mening ter sig den nuvarande avgränsningen i
utsökningsbalken av de förmåner som kan tas i anspråk genom införsel inte
tillfredsställande. Den innebär att skiftande sociala förmåner med i huvudsak
samma kompensationsnivå för inkomstbortfall behandlas olika i indrivningshänseende.
Starka skäl talar för att en ändring bör komma till stånd så att
möjligheterna till exekutiva åtgärder mot underhållsskyldiga med samma
ekonomiska situation inte längre skall bero på vilket slag av inkomster
vederbörande har.

I propositionen framhåller föredragande statsrådet att mycket talar för att i
stort sett alla de förmåner som enligt 11 kap. 2 § lagen om allmän försäkring
beaktas vid beräkning av pensionsgrundande inkomst bör kunna tas i
anspråk för såväl löneutmätning som införsel. Vissa av förmånerna är
emellertid enligt statsrådet av sådan karaktär att det kan vara olämpligt att ta
dem i anspråk. Därför krävs ytterligare beredning innan ett ändringsförslag
kan föreläggas riksdagen.

Utskottet delar statsrådets uppfattning och vill understryka vikten av att,

SoU 1986/87:10

Bilaga 2

som framhålls i propositionen, frågan bereds vidare inom berörda departement
med målsättningen att förslag till erforderliga ändringar i utsökningsbalken
skall kunna föreläggas riksdagen under år 1987. Resultatet av
beredningsarbetet bör inte föregripas genom att riksdagen nu såsom
motionärerna önskar genomför en partiell utökning av införsel- och utmätningsmöjligheterna.
Utskottet förordar därför att socialutskottet avstyrker
yrkande 3 i motion Sol05.

I motion So 105 (m) begärs vidare (yrkande 4) ett tillkännagivande om att
försäkringskassan skall ha i uppdrag att företräda samhällsintressen vid
fastställande av underhållsbidrag med rätt att vid behov uppträda som part
inför domstol. Enligt motionärerna skulle den förordade ordningen bidra till
att det skapades garantier för att underhållsbidrag fastställdes på ett enhetligt
och rättvist sätt i förhållande till den faktiska betalningsförmågan hos den
underhållsskyldige.

Som framgår av redogörelsen ovan för direktiven för översynen av
reglerna för underhållsbidrag till barn och bidragsförskott skall kommittén
bl. a. pröva frågan om försäkringskassorna kan ges ett större ansvar när det
gäller fastställande av underhållsbidrag. Motionärernas önskemål får därför
anses tillgodosett och någon åtgärd från riksdagens sida med anledning av
yrkande 4 i motion Sol05 är således inte erforderlig.

I motion Sol05 yrkas slutligen (yrkande 5) att riksdagen skall ge
regeringen till känna att det aviserade utredningsarbetet skall bedrivas
skyndsamt.

Lagutskottet erinrar om att socialutskottet i sitt betänkande med anledning
av revisorernas förslag underströk att den förordade utredningen skulle
bedrivas skyndsamt. I direktiven för översynen anges också att kommitténs
arbete bör bedrivas skyndsamt och vara avslutat senast den 1 november 1988.
Motionärernas önskemål får härigenom anses helt tillgodosett och någon
riksdagens åtgärd med anledning av motionsyrkandet är inte påkallad.

Stockholm den 18 november 1986

På lagutskottets vägnar

Per-Olof Strindberg

Närvarande: Per-Olof Strindberg (m), Lennart Andersson (s). Owe Andréasson
(s), Stig Gustafsson (s), Ulla Orring (fp). Martin Olsson (c),
Inga-Britt Johansson (s), Allan Ekström (m), Inger Hestvik (s), Gunnar
Thollander (s), Marianne Karlsson (c), Ewa Hedkvist Petersen (s), Hans
Rosengren (s), Ewy Möller (m) och Kjell-Arne Welin (fp).

Avvikande meningar

1. Ulla Orring och Kjell-Arne Welin (båda fp) anser att den del av utskottets
yttrande på s. 37 som börjar med ”Enligt lagutskottets” och slutar med
”därför avslås” bort ha följande lydelse:

SoU 1986/87:10

Bilaga 2

Lagutskottet erinrar om att kommittén för översyn av reglerna för
underhållsbidrag till barn och bidragsförskott bl. a. skall se över FB:s regler
om förbehållsbelopp. Kommittén skall också pröva i vilken utsträckning de
närmare regler som skall ligga till grund för beräkning av underhållsbidrag
bör fastställas under medverkan av riksdagen eller regeringen. Men hänsyn
till det nära samband som finns mellan de frågor som sålunda skall övervägas
av kommittén och spörsmålet om utformningen av reduceringsregeln anser
utskottet att också behovet av en ändring av reduceringsregeln bör prövas av
kommittén. Någon justering av regeln bör således inte ske nu. Vad utskottet
sålunda anfört bör riksdagen med anledning av motion Sol04 yrkande 2 som
sin mening ge regeringen till känna.

2. Per-Olof Strindberg (m), Ulla Orring (fp), Allan Ekström (m), Ewy
Möller (m) och Kjell-Arne Welin (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 37 med ”Lagutskottet
vill” och slutar på s. 38 med ”denna del” bort ha följande lydelse:

Som närmare framgår av revisorernas förslag uppgår de fordringar på
underhållsbidrag som årligen preskriberas till betydande belopp. En förlängning
av preskriptionstiden i förening med en ändrad införseltid skulle enligt
utskottets mening i väsentlig mån öka statens möjligheter att återkräva
underhållsbidrag och därmed bidra till en minskning av utgifterna för
bidragsförskottssystemet. Flera skäl talar således för motionärernas förslag.
Utskottet kan inte finna att en sådan förlängning i någon nämnvärd grad
skulle påverka de underhållsskyldigas betalningsvilja eller eljest medföra
några mera väsentliga nackdelar. Någon ytterligare utredning av frågan
framstår därför inte som erforderlig.

På grund av det anförda förordar utskottet att riksdagen bifaller yrkandena
1 och 2 i motion Sol05.

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 38 med ”Utskottet
delar” och slutar på s. 39 med ”motion Sol05” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar föredragande statsrådets uppfattning. I avvaktan på det
beredningsarbete som förestår inom regeringskansliet bör emellertid riksdagen
redan nu besluta om en utökning av införselmöjligheterna i enlighet med
motionärernas önskemål. Utskottet förordar alltså att socialutskottet tillstyrker
bifall till motion Sol05 yrkande 3.

SoU 1986/87:10

Bilaga 2

Innehållsförteckning SoU 1986/87:10

Sammanfattning 1

Propositionen 2

Motioner 2

Utskottet 3

Gällande bestämmelser i huvuddrag 3

Översyn av nuvarande regler 5

Huvudsakligt innehåll i propositionen 7

Indexregleringen av underhållsbidrag 7

Dens. k. reduceringsregeln 11

Nivåerna för bidragsförskott 13

Övriga lagförslag i propositionen 14

Tiden för preskription och införsel 16

Införsel i arbetslöshetsersättning m.m 17

Försäkringskassans roll vid fastställandet av underhållsbidrag... 19

Utredningens uppdrag 20

Hemställan 21

Reservationer 22

1 Förslaget till ändring i indexlagen (mom. 1 i hemställan) av vpk 22

2 Nivåerna för bidragsförskott (mom. 4 i hemställan) av vpk 22

3 Preskriptionstid för underhållsbidrag och tid för införsel av

underhållsbidrag (mom. 9 och 10 i hemställan) av fp och m 23

4 Införsel i arbetslöshetsersättning m. m. (mom. 11 i hemställan)

av fp och m 25

Särskilda yttranden 27

1 Den ekonomiska utvecklingen av fp, moche 27

2 Familjepolitikens inriktning av fp 27

Bilaga 1,1 proposition 1986/87:35 framlagda lagförslag 28

Bilaga 2, Lagutskottets yttrande 1986/87:3 y 35