Skatteutskottets betänkande
1986/87:48

om ändringar i beskattningen av bensin m.m. (prop.

“:139) ^87:48

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet proposition 1986/87:139 om vissa skattehöjningar
på olja och bensin, vilka bl.a. är avsedda att finansiera totalförsvarets
fortsatta utveckling. Vidare behandlas ytterligare några ändringar i
bensinbeskattningen — bl.a. beträffande flygbensin — som föreslagits i
propositionen jämte ett antal motioner. Utskottet tillstyrker propositionen
med en mindre ändring beträffande bensinbeskattningen och avstyrker
motionerna.

M, c och vpk har var för sig avgivit reservationer i fråga om en höjning av
den allmänna energiskatten för olja och en höjning av bensinskatten.
Dessutom har reservationer avgivits av m i fråga om beskattningen av andra
motoralkoholer än metanol och etanol, av c och vpk beträffande beskattningen
av viss etanol och av c beträffande beskattningen av gasol för motordrift.
Slutligen har m, fp och c avgivit gemensamma reservationer i fråga om
omedelbara ändringar i beskattningen av flygbensin och den framtida
beskattningen av flygbensin. Beträffande den sistnämnda frågan har vpk
avgivit en separat reservation.

Propositionen

Regeringen (finansdepartementet) föreslår i proposition 1986/87:139 att
riksdagen antar vid propositionen fogade förslag till

1. lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt,

2. lag om ändring i lagen (1961:372) om bensinskatt,

3. lag om ändring i lagen (1973:1216) om särskild skatt för oljeprodukter
och kol.

I propositionen föreslås höjd skatt på olja med 50 kr. per m3 och på bensin
med 20 öre per liter i enlighet med vad som angetts i prop. 1986/87:95 om
totalförsvarets fortsatta utveckling.

Därutöver föreslås en höjning av skatten på bensin med 3 öre per liter för
att kompensera det inkomstbortfall som uppkommer till följd av en ökad
försäljning av blyfri bensin.

Bensinskatten för andra motoralkoholer än metanol och etanol föreslås
höjd till samma nivå som skatten för bensin. Skatten på bensin och gasol
som används för framställning av stadsgas föreslås slopad.

1 Riksdagen 1986/87. 6 sami. Nr 48

Rätten till avdrag i bensinskattedeklaration för skatt på sådan bensin
som förbrukats eller försålts för förbrukning i luftfartyg som inte används
för fritidsändamål eller annat privat ändamål föreslås slopad. I stället
föreslås att flygbensin, dvs. sådan bensin som tillverkats särskilt för användning
i flygplan, undantas från skatteplikt.

Slutligen föreslås att skatteplikten i fråga om bensin generellt inskränks
till att omfatta endast bensin avsedd för motordrift. I stället kan vissa av de
nuvarande avdragsreglerna slopas, och beskattningssystemet därigenom
förenklas.

Samtliga ändringar föreslås träda i kraft den 1 juli 1987.

SkU 1986/87:48

Lagförslagen har följande lydelse.

1 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt

Härigenom föreskrivs att 2a och 25 §§ samt bilaga 1 till lagen (1957:262)
om allmän energiskatt1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 a §

Skatt utgår inte för

a) inhemskt framställd metan,

b) naturgas, som bortgår till följd av förluster vid transport eller omformning
hos producent eller distributör,

c) stadsgas c) stadsgas eller gasol som an vänds

för framställning av stadsgas,

d) gasol, som med hänsyn till försäljningsform, kvantitet eller förpackning
har karaktär av butiksvara.

25 §

1 deklaration som avser elektrisk kraft får avdrag göras för skatt på
elektrisk kraft, som

a) levererats till kommunikationsföretag för bandrift eller därmed likartat
ändamål eller överförts till annat land,

b) förbrukats eller försålts för förbrukning för annat ändamål än energialstring
eller för användning i omedelbart samband med sådan förbrukning
eller vid framställning av bensin eller i förteckningen angivet skattepliktigt
bränsle,

c) försålts med förlust för den redovisningsskyldige, i den mån förlusten
hänför sig till bristande betalning från förbrukare eller icke registrerad
distributör av elektrisk kraft,

d) producerats i mottrycksanläggning och förbrukats i egen industriell
verksamhet.

Avdrag enligt första stycket c) får göras med belopp som svarar mot så
stor del av skatten som förlusten visas utgöra av den elektriska kraftens
försäljningspris. Har sådant avdrag gjorts och inflyter därefter betalning
skall redovisning åter lämnas för skatten på den kraft som betalningen
avser.

Avdrag får även göras för skatt Avdrag får även göras för skatt
för bensin eller annat bränsle, som för bensin eller annat bränsle, som

förbrukats vid produktion av annan förbrukats vid produktion av annan

skattepliktig elektrisk kraft än så- skattepliktig elektrisk kraft än sådan
som avses i första stycket d), i dan som avses i första stycket d), i

den mån avdrag icke gjorts enligt den mån avdrag icke gjorts enligt

24 § första stycket g) eller enligt 7 § 24 § första stycket g) eller enligt 7 §

1 mom. första stycket i) lagen 1 mom. första stycket g) lagen

(1961:372) om bensinskatt. (1961:372) om bensinskatt.

1 Lagen omtryckt 1984:994.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1975:272.

1* Riksdagen 1986187. 6 sami. Nr 48

SkU 1986/87:48

Bilaga 1 till lagen (1957:262) om allmän energiskatt2

Nuvarande lydelse

Förteckning över vissa bränslen för vilka allmän energiskatt skall erläggas

Tulltaxe- Bränsle Skattesats

nummer

ur 27.01,

27.02

eller

27.04 Kolbränslen 305 kr. per ton

ur 27.10 Fotogen med tillsats som möjliggör drift

av snabbgående dieselmotorer 610 kr. per m3

ur 27.10 Motorbrännoljor, eldningsoljor och bunkeroljor
610 kr. per m3

ur 27.11 Naturgas 308 kr. per 1000 m3

ur 27.11
eller

38.19 Gasol som används för

a) motordrift 92 öre per liter

b) framställning av stadsgas 24 kr. per ton

c) annat ändamål än motordrift eller
stadsgasframställning 185 kr. per ton

Anm. Skatten på oljor beräknas efter
varans fakturerade volym. Kan skatten
icke beräknas på sådant sätt eller sker
fakturering annorledes än enligt vedertagna
grunder, äger beskattningsmyndigheten
fastställa grunder för beräkning
av volymen.

SkU 1986/87:48

2 Senaste lydelse 1986:501.

Föreslagen lydelse

Förteckning över vissa bränslen för vilka allmän energiskatt skall erläggas

Tulltaxe- Bränsle Skattesats

nummer

ur 27.01,
ur 27.02
eller

ur 27.04 Kolbränslen 305 kr. per ton

ur 27.10 Fotogen med tillsats som möjliggör drift

av snabbgående dieselmotorer 610 kr. per m3

ur 27.10 Motorbrännoljor, eldningsoljor och bunkeroljor
660 kr. per m3

ur 27.11 Naturgas 308 kr. per 1 000 m3

ur 27.11
eller

ur 38.19 Gasol som används för

a) motordrift 92 öre per liter

b) annat ändamål än motordrift 185 kr. per ton

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1987.

SkU 1986/87:48

2 Förslag till

SkU 1986/87:48

Lag om ändring i lagen (1961:372) om bensinskatt

Härigenom föreskrivs att 1 —3§§ samt 7§ 1 mom. lagen (1961:372) om
bensinskatt' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 §

Till staten skall enligt bestämmelserna i denna lag erläggas särskild skatt
(bensinskatt) för

a) bensin, utom kemiskt ren bensin,
och andra motorbränslen, som
innehåller minst 70 viktprocent
bensin (ur tulltaxenummer 27.10);
samt

a) bensin avsedd för motordrift
och andra motorbränslen, som innehåller
minst 70 viktprocent bensin
(ur tulltaxenummer 27.10), med
undantag för flygbensin; samt

b) metylalkohol (metanol), etylalkohol (etanol) och högre alkoholer samt
andra än under a) avsedda blandningar, som innehåller sådan alkohol (ur
tulltaxenummer 22.08, 29.04 och 38.19), allt under förutsättning att varorna
är avsedda för användning till motordrift (motoralkohol).

Skatt skall dock inte utgå för
mineraloljeprodukter, som införs
till landet för att vid oljeraffinaderier
användas uteslutande som råvara
vid tillverkning av bensin.

Skatt skall inte heller utgå för bensin,
som är avsedd för annat ändamål
än motordrift, eller för motoralkohol,
när varorna tillhandahålls i
särskilda förpackningar om högst
en liter.

Bestämmelserna i denna lag om bensin gäller, om annat inte
samtliga de varuslag som är skattepliktiga enligt första stycket.

Skatt skall dock inte utgå för
mineraloljeprodukter, som införs
till landet för att vid oljeraffinaderier
användas uteslutande som råvara
vid tillverkning av bensin.
Skatt skall inte heller utgå för motoralkohol,
som tillhandahålls i särskild
förpackning om högst en liter.

sägs,

2 §2

Skatt utgår, om inte annat sägs i
andra eller tredje stycket, med
2 kronor 13 öre per liter för blyfri
bensin, varmed avses bensin med
en blyhalt om högst 0,013 gram per
liter vid 15° C, och med 2 kronor
29öre per liter för annan bensin.

För metanol, etanol och högre alkoholer
utgår skatten med 80 öre
per liter. Ingår sådan alkohol i en
blandning som avses i 1 § första
stycket a) eller b) utgår skatten för
den inblandade alkoholen med
80 öre per liter och för blandningen

Skatt utgår, om inte annat sägs i
andra stycket, med 2 kronor 36 öre
per liter för blyfri bensin, varmed
avses bensin med en blyhalt om
högst 0,013gram per liter vid 15° C,
och med 2 kronor 52 öre per liter för
annan bensin.

1 Lagen omtryckt 1984: 993.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1975: 274.

2 Senaste lydelse 1985: 1079.

Nuvarande lydelse
i övrigt med 2 kronor 13 öre per liter
om den utgörs av blyfri bensin och
med 2 kronor 29 öre per liter om
den utgörs av annan bensin.

För bensin som används för
framställning av stadsgas utgår
skatten med 1,6 öre per liter.

Skatten beräknas efter varans
fakturerade volym. I denna skall
dock inte inräknas smörjolja som
har tillsatts bensin för motordrift.
Kan skatten inte beräknas på sådant
sätt eller sker faktureringen
inte enligt vedertagna grunder, får
beskattningsmyndigheten fastställa
grunder för beräkning av volymen.

Föreslagen lydelse

iööre per liter om den utgörs av
blyfri bensin och med 2 kronor 52
öre per liter om den utgörs av annan
bensin.

Skatten beräknas efter varans
fakturerade volym. I denna skall
dock inte inräknas smörjolja som
har tillsatts bensinen. Kan skatten
inte beräknas på sådant sätt eller
sker faktureringen inte enligt vedertagna
grunder, får beskattningsmyndigheten
fastställa grunder för
beräkning av volymen.

3 §

Skattskyldig är

1. den som inom landet tillverkar bensin,

2. den som har registrerats enligt 4§ andra stycket som återförsäljare
eller förbrukare av bensin,

3. den som för annat ändamål än
som avses i 7 § 1 mom. återförsäljer
eller förbrukar bensin, som förvärvats
utan skatt eller med nedsatt
skatt mot försäkran enligt 7 §
2 mom.

3. den som för annat ändamål än
som avses i 7 § 1 mom. återförsäljer
eller förbrukar bensin, som förvärvats
utan skatt eller med nedsatt
skatt mot försäkran enligt 7 §
2 morn., eller som förbrukar bensin
som inte är avsedd för motordrift
för sådant ändamål eller förbrukar
flygbensin för annat än drift av
flygplan.

7 § 1 mom.

I deklaration får avdrag göras för skatt på bensin, som har

a) förvärvats för återförsäljning eller förbrukning i egen rörelse och för
vilken skattskyldighet tidigare inträtt,

b) återtagits i samband med återgång av köp,

c) förbrukats eller försålts för
förbrukning för framdrivande av
tåg eller fordon å järnväg,

d) förbrukats eller försålts för
förbrukning i luftfartyg, när det inte
används för fritidsändamål eller
annat privat ändamål,

e) förbrukats eller försålts för
förbrukning, i samband med fabriksmässig
tillverkning av motorer,
för avprovning av motorer å provbädd
eller å annan dylik anordning
utan att transportmedel därvid
framföre s.

c) förbrukats eller sålts för förbrukning
för framdrivande av tåg
eller andra järnvägsfordon,

d) förbrukats eller sålts för förbrukning,
i samband med fabriksmässig
tillverkning av motorer, för
avprovning av motorer i provbädd
eller annan sådan anordning utan
att transportmedel därvid framförs,

SkU 1986/87:48

1 * * Riksdagen 1986187. 6 sami. Nr 48

Nuvarande lydelse

f) förbrukats eller försålts för förbrukning
för annat tekniskt ändamål
än motordrift, om annat inte
framgår av andra stycket,

g) av den skattskyldige eller för
hans räkning utförts ur riket eller
förts till svensk frihamn för annat
ändamål än att förbrukas där,

h) försålts med förlust för den
skattskyldige, i den mån förlusten
hänför sig till bristande betalning
från köpare,

0 förbrukats eller försålts för förbrukning
vid produktion av skattepliktig
elektrisk kraft.

Avdrag enligt första stycket f) får
inte göras för skatt på

1. bensin som har använts för
framställning av vara som är lämpad
eller avsedd för motordrift,

2. bensin som avses i I § första
stycket a) och som är avsedd för
annat ändamål än motordrift, eller
motoralkohol, när varan har förpackats
eller försålts för att förpackas
i särskild förpackning om högst
en liter,

3. bensin som används för framställning
av stadsgas.

Har skattskyldighet inträtt för en
vara som avses i andra stycket 2 får
avdrag ändå göras enligt första
stycket f).

Avdrag enligt första stycket h)
får göras med belopp som svarar
mot så stor del av skatten som förlusten
visas utgöra av varans försäljningspris.
Har sådant avdrag
gjorts och inflyter därefter betalning
skall redovisning åter lämnas
för skatten på de varor som betalningen
avser.

Föreslagen lydelse

e) av den skattskyldige eller för
hans räkning utförts ur Sverige eller
förts till svensk frihamn för annat
ändamål än att förbrukas där,

f) sålts med förlust för den skattskyldige,
i den mån förlusten hänför
sig till bristande betalning från
köpare,

g) förbrukats eller sålts för förbrukning
vid produktion av skattepliktig
elektrisk kraft.

Avdrag enligt första stycket f) får
göras med belopp som svarar mot
så stor del av skatten som förlusten
visas utgöra av varans försäljningspris.
Har sådant avdrag gjorts och
inflyter därefter betalning skall redovisning
åter lämnas för skatten
på de varor som betalningen avser.

SkU 1986/87:48

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1987.

3 Förslag till

SkU 1986/87:48

Lag om ändring i lagen (1973:1216) om särskild skatt för
oljeprodukter och kol

Härigenom föreskrivs att 2§ lagen (1973:1216) om oljeprodukter och
kol1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Lagen (1961:372) om bensinskatt
utom 2 § första-trerre styckena tillämpas
i fråga om skatt enligt denna
lag på bensin och lagen (1957:262)
om allmän energiskatt utom 10 §
första stycket, 11 —15§§ och 25 §
tillämpas i fråga om skatt enligt
denna lag på oljor och kolbränslen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli

Föreslagen lydelse

Lagen (1961:372) om bensinskatt
utom 2 § första-a/idra styckena tillämpas
i fråga om skatt enligt denna
lag på bensin och lagen (1957:262)
om allmän energiskatt utom 10 §
första stycket, 11 —15 §§ och 25 §
tillämpas i fråga om skatt enligt
denna lag på oljor och kolbränslen.

' Lagen omtryckt 1986:502.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1986:502.

Motioner med anledning av propositionen

1986/87:Skl50 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen avslår
propositionen såvitt avser den extra höjningen av bensinskatten med 10 öre
per liter och skatten på olja med 20 kr. per m3 samt höjningen av
bensinskatten med ytterligare 3 öre per liter.

1986/87:Skl51 av Lars Werner m.fl (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen avslår propositionen beträffande höjning av skatten på
bensin och olja för att finansiera vissa försvarskostnader,

2. att riksdagen avslår propositionen beträffande höjning av skatten på
bensin för att kompensera visst skattebortfall,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i
motionen om att flygbensin inte skall befrias från skatt.

1986/87:Skl52 av Knut Wachtmeister m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen avslår förslaget att bensinskatten för andra motoralkoholer
än metanol och etanol höjs till samma nivå som skatten för bensin,

2. att riksdagen beslutar om befrielse från bensinskatt för flygbensin och
motorbensin som används för flygändamål.

1986/87:Skl53 av Stig Josefson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att skatten på motorbrännoljor, eldningsoljor och
bunkeroljor sätts till 710 kr./m3 i enlighet med vad som anförs i motionen,

2. att riksdagen beslutar att skatten på blyfri bensin, varmed avses bensin
med en blyhalt om högst 0,013 gram per liter vid 15 ° C, skall vara 2 kr. 23 öre
per liter och för annan bensin 2 kr. 43 öre,

3. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om beskattningen och prissättningen på gasol som
används för motordrift.

Motioner väckta under den allmänna motionstiden

1986/87:Sk501 av Hans Nyhage (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att
bensin till flygplan som används för fritidsändamål eller eljest för privat bruk
skall vara skattefri.

1986/87:Sk505 av Gullan Lindblad (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att skattebefrielse bör råda på all
flygbensin.

1986/87:Sk507 av Gunilla André och Bengt Kindbom (c) vari - med
hänvisning till motion N503 - yrkas att riksdagen beslutar att skattefrihet på
inhemskt producerad etanol skall införas.

1986/87:Sk517 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari - med hänvisning till motion
N506 — såvitt nu är i fråga yrkas

2. att riksdagen beslutar att etanol framställd av inhemska råvaror befrias
från skatt.

1986/87:Sk523 av Jarl Lander m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om att pröva
förutsättningarna för en övergång till differentierad bensinskatt.

SkU 1986/87:48

1986/87:Sk531 av Marianne Karlsson (c) vari — med hänvisning till motion
T710 — yrkas att riksdagen beslutar om avskaffande av den beskattning som
avser flygbränsle för viss flygverksamhet.

1986/87:Sk537 av Görel Bohlin (m) och Jan Sandberg (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att avskaffa skatten på flygbränsle för viss
flygverksamhet,

2. att riksdagen beslutar att tankning av skattefritt flygbränsle framgent
endast får ske vid godkänd och kontrollerad tankningsanläggning på för
allmänflyget tillgänglig flygplats.

1986/87:Sk542 av Kristina Svensson (s) och Bo Finnkvist (s) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär en översyn av beskattningsbestämmelserna
för bensinförsäljning så att neutralitet i beskattningen mellan bemannad och
obemannad bensinförsäljning uppnås.

1986/87:Sk550 av Erling Bager (fp) och Lars Leijonborg (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i
motionen om ett avskaffande av skatt på all flygbensin.

1986/87:Sk561 av Elver Jonsson (fp) vari yrkas att riksdagen beslutar om
avskaffande av den beskattning som avser flygbränsle för viss flygverksamhet.

1986/87:Sk583 av Rune Backlund (c) vari yrkas att riksdagen beslutar
avskaffa gasolskatten på motorgas LPG.

1986/87:Sk587 av Olof Johansson m.fl. (c) vari — med hänvisning till motion
N551 — såvitt nu är i fråga yrkas

1. att riksdagen beslutar att etanol producerad vid den första fullskaleanläggningen
i enlighet med vad som anförts i motionen skall medges hel
skattebefrielse.

1986/87:Sk589 av Rolf Clarkson m.fl. (m) vari — med hänvisning till motion
T723 — såvitt nu är i fråga yrkas

1. att riksdagen beslutar att den särskilda skatten på flygbensin skall
slopas,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att distributionen
av bränsle bör ske från flygdrivmedelsanläggning på flygplats.

Motion som överlämnats från annat utskott

1986/87-.T710 av Marianne Karlsson (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att tankning av
skattefritt flygbränsle framgent endast får ske vid godkänd och kontrollerad
tankningsanläggning på för allmänflyget tillgänglig flygplats.

Skrivelse

Med anledning av propositionen har en skrivelse inkommit från Kungl.
Svenska Aeroklubben.

SkU 1986/87:48

Utskottet

SkU 1986/87:48

Höjning av skatten på olja och bensin

I proposition 1986/87:95 om totalförsvarets fortsatta utveckling anges ett
totalt finansieringsbehov för försvaret uppgående till 1 640 milj. kr. per år i
slutet av femårsperioden 1987/88—1991/92. Finansieringen avses ske dels
genom en skattehöjning i anslutning till minskade tvångslager av olja med
netto 700 milj. kr., dels genom förändringar inom civila delar av totalförsvaret
med 250 milj. kr. och dels genom en ytterligare skattehöjning på olja och
bensin med 690 milj. kr.

De minskade kostnaderna för oljelagring ger enligt propositionen utrymme
för en höjning av olje- och bensinskatten med 800 milj. kr., varav 100
milj. kr. åtgår för att överta viss lagringsskyldighet från oljeföretagen.

Prisledande oljeföretag har därvid utfäst sig att inte höja konsumentpriserna.

Avsikten är vidare att — utöver den uppjustering som finansieras genom
oljebranschens åtaganden - skatten fr.o.m. den 1 juli 1987 skall höjas, för
olja med 20 kr. per m3 och för bensin med 10 öre per liter.

I proposition 1986/87:139 lägger nu regeringen fram de förslag om höjningar
av skatten på olja och bensin som föranleds av totalförsvarspropositionen. I
fråga om oljeskatten innebär förslaget en höjning med 50 kr. per m3 fr.o.m.
den 1 juli 1987, dvs. en höjning från 610 till 660 kr. per m3. Härav bör enligt
propositionen endast 20 kr. per m3 få slå igenom på kosumentpriserna.

I fråga om bensin förslås en höjning av skatten för såväl den blyfria som
den icke blyfria kvaliteten med 23 öre per liter fr.o.m. den 1 juli 1987. Av
höjningen hänför sig 10 öre per liter till de försvarskostnader som enligt vad
som sagts ovan bör få slå igenom i konsumentpriset. Vidare utgör 3 öre per
liter kompensation för det skattebortfall som uppkommit till följd av
skattenedsättningen för blyfri bensin fr.o.m. den 1 januari 1986.

I motion Skl50 av Carl Bildt m.fl. (m) yrkas att höjningen av skatten på olja
begränsas till 30 kr. per m3 och på bensin till 10 öre per liter. Bägge dessa
höjningar bör enligt motionärerna hänföras till minskningen av tvångslagringen
och inte få slå igenom i konsumentpriserna. Motionärerna anser att de
av regeringen föreslagna skattehöjningarna innebär en överfinansiering av
totalförsvaret och hänvisar till moderata samlingspartiets förslag till försvarsbeslut
(motion 1986/87:Föl28) och de finansieringsmöjligheter som ryms
inom ramen för partiets budgetalternativ.

Stig Josefson m.fl. (c) understryker i motion Skl53 att energibeskattningen
bör användas som ett energipolitiskt styrmedel inom de ramar en social
och miljöanpassad marknadsekonomi tillåter. Motionärerna yrkar att försvarskostnaderna,
i den mån de skall bestridas med skattehöjningar,
finansieras dels med en höjning av skatten på bensin med 10 öre per liter, som
inte bör få slå igenom i konsumentledet, dels — i kvarstående del — med en
oljeskattehöjning som av energi- och miljöpolitiska skäl bör bestämmas till
100 kr. per m3 och varav endast 70 kr. per m3 bör få slå igenom i
konsumentpriset. Kompensationen av skattebortfallet på blyfri bensin bör

enligt motionärerna tas ut i form av höjd skatt med 4 öre per liter på enbart 12

icke blyfri bensin.

I motion Skl51 (yrkande 1 och 2) av Lars Werner m.fl. (vpk) yrkas avslag
på propositionen i denna del. Motionärerna hänvisar till att de i annat
sammanhang (motion 1986/87: Fö 136) anvisat lösningar för totalförsvarets
del inom en ca 2 500 milj. kr. lägre kostnadsram än vad regeringen föreslagit.
Den omständigheten att användningen av blyfri bensin ökat motiverar enligt
deras mening inte någon höjning av bensinskatten, eftersom en sådan
utveckling innebär miljömässiga vinster som återverkar positivt på statsfinanserna.

Utskottet vill erinra om att de beräkningar av totalförsvarets resursbehov
som ligger till grund för försvarspropositionen bygger på dagens penningvärde.
I nominella termer kan således totalförsvarets kostnader framöver väntas
uppgå till högre belopp än som angivits i propositionen. Med hänsyn härtill
finner utskottet att den av regeringen föreslagna höjningen av skatten på olja
inte innebär någon överfinansiering. Utskottet tillstyrker följaktligen propositionen
i denna del och avstyrker motionerna Skl50, Skl53 och Skl51 i
motsvarande del.

Vad utskottet nyss anfört angående en nominell uppräkning av de framtida
försvarskostnaderna innebär att inte heller den höjning av skatten på bensin
som är avsedd att finansiera dessa kostnader kan anses för hög. Bensinskatten
bör vidare avpassas så att kompensation erhålls för det skattebortfall som
följer av den tidigare vidtagna skattedifferentieringen på blyfri och icke blyfri
bensin. Utskottet vill härvid på nytt betona sitt tidigare av riksdagen
godkända uttalande att differentieringen inte bör medföra någon minskning
av de totala skatteinkomsterna. Med hänsyn till de uppgifter som lämnas i
propositionen om storleken av det aktuella skattebortfallet (151,7 milj. kr.
per år) och om den antagna framtida försäljningsvolymen av bensin (5,42
milj. m3 varav 30 % blyfri) finner utskottet att kompensationen nu lämpligen
bör tas ut genom en höjning av skatten på icke blyfri bensin med 4 öre per
liter.

Utskottet föreslår således att riksdagen beslutar höja skatten på blyfri
bensin med 20 öre per liter och på icke blyfri bensin med 24 öre per liter.
Detta innebär att skattedifferensen mellan blyfri och icke blyfri bensin ökar
från 16 till 20 öre per liter. Denna ökning bör givetvis slå igenom i
konsumentpriset. Genomslaget i priset kommer således att bli 10 resp. 14 öre
för de olika kvaliteterna. Genom att öka skatten något mera för den icke
blyfria bensinen än för den blyfria stimulerar man ytterligare användningen
av den blyfria sorten, något som utskottet av miljöskäl finner angeläget i
detta skede då blyfri bensin håller på att introduceras i hela landet. Andelen
bilar i Sverige som kan köras på blyfri bensin ökar för närvarande, och
bilägarna bör då stimuleras att också använda detta drivmedel. Avsikten är
dock att effekterna av differentieringen även i fortsättningen skall vara
statsfinansiellt neutrala i den meningen att de totala inkomsterna av
bensinskatten inte bör avvika från vad som skulle erhållits utan någon
differentiering av skatten. Utskottet förutsätter att regeringen har sin
uppmärksamhet riktad på den fortsatta utvecklingen av bensinanvändningen
och lägger fram de förslag till justeringar av skattesatserna för de olika
kvaliteterna som behövs för att de totala inkomsterna av bensinskatten inte
skall minska till följd av differentieringen.

SkU 1986/87:48

Med den angivna ändringen tillstyrker utskottet propositionen i denna del
och avstyrker motionerna Skl50, Skl53 och Skl51 i motsvarande del.

Regionalt differentierad bensinskatt

I motion Sk523 yrkar Jarl Lander m.fl. (s) med åberopande av regionalpolitiska
skäl att man prövar en övergång till regionalt differentierad bensinskatt.
Enligt motionärerna bör bensinskatten sänkas inom stödområdena och höjas
inom storstadsregionerna.

Utskottet har tidigare anfört att regionala skattelättnader från rent
tekniska utgångspunkter bör komma i fråga endast i rena undantagsfall, att
energiskatten för el och fordonskatten redan är nedsatt inom de delar av
landet som i stort sett sammanfaller med stödområdena och att en regionalt
differentierad bensinskatt skulle föra med sig kontrollproblem, konkurrensrubbningar
och administrativa kostnader. Utskottet vidhåller sin uppfattning
i denna fråga och avstyrker motionen.

Försäljning från automattank

I motion Sk542 av Kristina Svensson och Bo Finnkvist (båda s) begärs en
översyn av bensinskatten i syfte att uppnå neutralitet mellan försäljning i
bemannade stationer och försäljning från automattank. Enligt motionärerna
är bestämmelserna nu utformade så att den senare försäljningsformen
gynnas.

Utskottet vill med anledning härav erinra om att gällande bestämmelser i
princip innebär att skattskyldigheten senast inträder i samband med leverans
till stationen. Som bestämmelserna tillämpas inträder, såvitt utskottet
erfarit, skattskyldigheten inte heller i något fall vid försäljning från stationen
till en kund. Detta gäller oberoende av om stationen är bemannad eller ej. På
den punkt motionärerna kritiserar de gällande bestämmelserna är dessa
således enligt utskottets uppfattning helt neutrala och motionärernas syfte
redan tillgodosett. Att priset på bensin ofta är lägre vid obemannade
automatstationer än vid bemannade stationer beror således på andra
faktorer. Detta förhållande har uppmärksammats av statens pris-och
kartellnämnd i rapporten Prissättningen på olja och bensin (SPK:s utredningsserie
1987:6), vilken nyligen avlämnats till regeringen.

Med hänsyn till vad som anförts avstyrker utskottet motion Sk542.

Motoralkoholer

I propositionen föreslås att bensinskatten från andra motoralkoholer än
metanol och etanol höjs till samma nivå som för normal bensin. Propositionen
bygger i denna del på ett förslag som motoralkoholkommittén lagt fram i
sitt betänkande Alkoholer som motorbränsle (SOU 1986:51) och som går ut
på att den lägre beskattningen av motoralkoholer endast bör omfatta sådana
alkoholer som på sikt kan produceras av inhemska råvaror och som kan
komma att utgöra realistiska alternativ som drivmedel. Genom ändringen
kommer bl.a. butanolen TBA, som i tilltagande omfattning används som
inblandningskomponent i motorbensin, att beskattas på samma sätt som

SkU 1986/87:48

normal bensin. TBA tillverkas endast av petrokemiska råvaror och kan
därför enligt propositionen inte få något värde som alternativt drivmedel.

I motion Skl52 av Knut Wachtmeister m.fl. (m) yrkas avslag på
propositionen i denna del. Motionärerna anser att man inte bör föregripa
resultatet av remissbehandlingen av motoralkoholkommitténs betänkande.

Utskottet delar finansministerns uppfattning att den lägre beskattningen
av motoralkoholer av energipolitiska skäl bör förbehållas metanol och
etanol. Med hänsyn härtill och till att användningen av TBA som inblandningskomponent
i bensin för närvarande ökar kraftigt bör man enligt
utskottet inte dröja med att ändra beskattningsreglerna i enlighet med
regeringens förslag. Utskottet tillstyrker därför propositionen och avstyrker
motion Skl52 i denna del.

I motionerna Sk587 av Olof Johansson (c), Sk517av Lars Werner m.fl. (vpk)
och Sk507 av Gunilla André och Bengt Kindbom (båda c) begärs - med
hänvisning till motiveringar i motionerna N551, N506 och N503 - att etanol
som framställts av inhemska råvaror skall befrias från skatt. Motionärerna
vill härigenom bidra till en ökad inhemsk produktion av etanol, något som
enligt deras mening skulle vara fördelaktigt från försörjningssynpunkt och av
miljöpolitiska skäl.

Enligt finansministern bör frågor om skattenivån för metanol och etanol
tas upp först när remissbehandlingen av motoralkoholkommitténs förslag är
färdig. Utskottet är av samma uppfattning och avstyrker därför motionerna i
denna del.

Beskattningen av flygbensin

I propositionen föreslås att flygbensin, dvs. bensin som är särskilt avsedd för
användning i flygplan, undantas från skatteplikt. Som exempel på sådan
bensin anges de bensinkvaliteter som benämns avgas 80 och avgas 100 LL.
Annan bensin som används för drift av flygplan bör enligt propositionen
beskattas enligt samma regler som gäller för vanlig bilbensin. Propositionen
bygger i denna del på ett av flera alternativa förslag som riksskatteverket
(RSV) lagt fram i en rapport till regeringen angående tillämpningen av de
nuvarande reglerna på detta område, vilka antogs av riksdagen hösten 1983.
Som skäl för ändringarna anför finansministern att de kommer att medföra
betydande administrativa förenklingar och i stort sett undanröja alla
nuvarande kontrollproblem.

Med anledning av propositionen har Knut Wachtmeister m.fl. (m) i
motion Skl52 yrkat befrielse från bensinskatt även för vanlig bensin som
används för flygändamål. Under den allmänna motionstiden har likartade
yrkanden ställts av Elver Jonsson (fp) i motion Sk561, Hans Nyhage (m) i
motion Sk501, Marianne Karlsson (c) i motion Sk531 med hänvisning till
motivering i motion T710, Rolf Clarkson m.fl. (m) i motion Sk589 med
hänvisning till motivering i motion T723 och Görel Bohlin och Jan Sundberg
(båda m) i motion Sk537. I de två sistnämnda motionerna har dessutom
begärts att distribution av skattefritt flygbränsle får ske från särskilda
flygdrivmedelsanläggningar på flygplatserna. Marianne Karlsson framställer

SkU 1986/87:48

samma förslag i motion T710, som i denna del behandlas av skatteutskottet.
Vidare begärs i motionerna Sk505 av Gullan Lindblad (m) och Sk550 av
Erling Bager och Lars Leijonborg (båda fp) ett tillkännagivande som går ut
på att all flygbensin skall befrias från skatt. Även Kungl. Svenska Aeroklubben
har gjort en framställning hos utskottet av denna innebörd. Genomgående
framhålls att det ligger i samhällets intresse att kostnaderna för privat
flygverksamhet begränsas så mycket som möjligt.

I motion Skl51 av Lars Werner m.fl. (vpk) begärs, med åberopande av
miljöpolitiska skäl, att riksdagen uttalar att skattebefrielsen för all flygbensin
bör slopas.

Utskottet har tidigare ställt sig tveksamt till om den nuvarande utformningen
av beskattningen av flygbränsle, som infördes den 1 januari 1984,
tillgodoser rimliga krav på kontrollerbarhet och hanterlighet vid tillämpningen.
Det förslag som läggs fram i propositionen innebär, som finansministern
framhåller, betydande administrativa förenklingar och avsevärt bättre
kontrollmöjligheter, samtidigt som man på ett rimligt sätt tillmötesgår
flygarnas krav att få använda skattefria flygbränslen. Att undanta all bensin
som används i flygplan från skatt skulle däremot enligt utskottet, som här
delar finansministerns uppfattning, leda till kontrollsvårigheter och fortsatta
hanteringsproblem och dessutom vara principiellt obefogat. Utskottet
biträder således de förslag till författningsändringar som läggs fram i
propositionen och avstyrker motionerna Skl52, Sk561, Sk501, Sk589, Sk531
och Sk537 såvitt avser andra omedelbara ändringar av bestämmelserna.

Beträffande frågan om den framtida utformningen av beskattningen av
flygbensin saknas enligt utskottet anledning för riksdagen att nu göra något
ställningstagande. Utskottet utgår från att regeringen och RSV noga följer
tillämpningen och effekterna av de nya reglerna och vidtar de åtgärder som
kan visa sig motiverade när det nya systemet tillämpats någon tid. Med det
anförda avstyrker utskottet motionerna Sk589, Sk537 och T710 om inrättande
av särskilda tankanläggningar med skattefritt flygbränsle på flygplatserna,
motionerna Sk505 och Sk550 om ett tillkännagivande om skattebefrielse och
motion Skl51 om en generell beskattning av flygbensin.

Gasol för motordrift

Stig Josefson m.fl. (c) begär i motion Skl53 att regeringen upptar förhandlingar
med oljebolagen i syfte att få till stånd en prissänkning på gasol för
motordrift i utbyte mot att skatten på sådan gasol sätts till hälften mot vad en
med bensin energilikformig skatt skulle motivera. I motion Sk583 yrkar
Rune Backlund (c) att man för att öka intresset för gasol som drivmedel
avskaffar skatten på gasol för motordrift.

Skatten på gasol för motordrift uppgår sedan den 1 maj 1984 till 92 öre per
liter. Enligt tidigare uttalade riktlinjer bör skatten på gasol för motordrift
motsvara ca 60 % av skatten på bensin om man beräknar skatten efter
energiinnehållet (prop. 1983/84:28). Dessa riktlinjer har numera frångåtts,
och med nuvarande skattesatser motsvarar skatten på gasol för motordrift ca
50% av skatten på icke blyfri bensin. Om den av utskottet förordade
höjningen av bensinskatten bifalls av riksdagen kommer skatten på gasol för

SkU 1986/87:48

motordrift att motsvara ca 45% av bensinskatten på icke blyfri bensin.
Motion Skl53 är således redan mer än tillgodosedd i vad avser relationen
mellan skatten på gasol för motordrift och skatten på bensin, och utskottet
finner för närvarande inte någon anledning att ytterligare sänka eller - som
föreslås i motion Sk583 — helt slopa skatten på gasol för motordrift. Vid detta
förhållande finner utskottet det inte heller meningsfullt att ta upp sådana
förhandlingar om priset som föreslås i motion Skl53. Utskottet avstyrker
följaktligen denna motion såvitt nu är i fråga och motion Sk583.

Övriga förslag i propositionen

De övriga förslag som läggs fram i propositionen och som utskottet inte
kommenterat särskilt — det gäller beskattningen av bensin och gasol som
används för stadsgasframställning och vissa tekniska ändringar i fråga om det
skattepliktiga området — föranleder inte någon erinran av utskottet.
Utskottet tillstyrker således propositionen i dessa delar.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande höjning av den allmänna energiskatten för olja

att riksdagen bifaller proposition 1986/87:139 och avslår motionerna
1986/87:Sk 150 i denna del, 1986/87:Skl53 yrkande 1 och 1986/
87:Skl51 yrkande 1 i denna del,

2. beträffande höjning av bensinskatten

att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:139 samt med
avslag på motionerna 1986/87:Skl50 i denna del, 1986/87:Sk 153
yrkande 2 och 1986/87:Skl51 yrkande 1 i denna del och yrkande 2
beslutar höja bensinskatten för blyfri bensin med 20 öre per liter och
för icke blyfri bensin med 24 öre per liter fr.o.m. den 1 juli 1987,

3. beträffande regional differentiering av bensinskatten
att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk523,

4. beträffande bensinskatten för bensin som säljs från automattankar
att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk542,

5. beträffande beskattningen av andra motoralkoholer än metanol
och etanol

att riksdagen bifaller proposition 1986/87:139 och avslår motion
1986/87:Skl52 yrkande 1,

6. beträffande beskattningen av etanol som framställts av inhemska
råvaror

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sk587 yrkande 1, 1986/
87:Sk517 yrkande 2 och 1986/87:Sk507,

7. beträffande omedelbara ändringar i beskattningen av flygbensin
att riksdagen bifaller proposition 1986/87:139 och avslår motionerna
1986/87:Skl52 yrkande 2, 1986/87:Sk561, 1986/87:Sk501, 1986/
87:Sk589 yrkande 1, 1986/87:Sk531 och 1986/87:Sk537 yrkande 1,

8. beträffande den framtida beskattningen av flygbensin

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sk 151 yrkande 3, 1986/

SkU 1986/87:48

87:Sk505, 1986/87:Sk550, 1986/87:Sk589 yrkande 2, 1986/87:T710
yrkande 1 och 1986/87:Sk537 yrkande 2,

9. beträffande beskattningen av gasol för motordrift

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Skl53 yrkande 3 och 1986/
87:Sk583,

10. beträffande övriga förslag i propositionen

att riksdagen bifaller proposition 1986/87:139 i dessa delar,

11. beträffande lagförslagen

att riksdagen till följd av vad utskottet ovan anfört och hemställt antar
de vid proposition 1986/87:139 fogade förslagen till

a) lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt,

b) lag om ändring i lagen (1961:372) om bensinskatt med den
ändringen att 2 § erhåller följande såsom utskottets förslag betecknade
lydelse:

Regeringens förslag

Skatt utgår, om inte annat sägs i
andra stycket, med 2 kronor 36 öre
per liter för blyfri bensin, varmed
avses bensin med en blyhalt om
högst 0,013 gram per liter vid 15°C,
och med 2 kronor 52 öre per liter för
annan bensin.

För metanol och etanol utgår skatten
med 80 öre per liter. Ingår sådan
alkohol i en blandning som avses i 1 §
första stycket a) eller b) utgår skatten
för den inblandade alkoholen
med 80 öre per liter och för blandningen
i övrigt med 2 kronor 36 öre
per liter om den utgörs av blyfri
bensin och med 2 kronor 52 öre per
liter om den utgörs av annan bensin.

Skatten beräknas

c) lag om ändring i lagen
oljeprodukter och kol.

Stockholm den 12 maj 1987
På skatteutskottets vägnar
Jan Bergqvist

Utskottets förslag

Skatt utgår, om inte annat sägs i
andra stycket, med 2 kronor 33 öre
per liter för blyfri bensin, varmed
avses bensin med en blyhalt om
högst 0,013 gram per liter vid 15°C,
och med 2 kronor 53 öre per liter för
annan bensin.

För metanol och etanol utgår skatten
med 80 öre per liter. Ingår sådan
alkohol i en blandning som avses i 1 §
första stycket a) eller b) utgår skatten
för den inblandade alkoholen
med 80 öre per liter och för blandningen
i övrigt med 2 kronor 33 öre
per liter om den utgörs av blyfri
bensin och med 2 kronor 53 öre per
liter om den utgörs av annan bensin.
- - - - av volymen.

(1973:1261) om särskild skatt för

Närvarande: Jan Bergqvist (s), Knut Wachtmeister (m), Olle Westberg (s)*,
Bo Forslund (s)*, Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Torsten Karlsson
(s)*, Lars Hedfors (s), Britta Bjelle (fp), Karl Björzén (m), Bruno Poromaa
(s)*, Karl-Anders Petersson (c), Tommy Franzén (vpk), Margit Gennser
(m)* och Sylvia Lindgren (s).

SkU 1986/87:48

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservationer

SkU 1986/87:48

1. Höjning av den allmänna energiskatten på olja (mom. 1 och
mom. 11 i motsvarande del)

Knut Wachtmeister, Karl Björzén och Margit Gennser (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”motsvarande del” bort ha följande lydelse:

Den föreslagna skattehöjningen innebär enligt utskottet en kraftig överfinansiering
av försvarskostnaderna under de närmaste fem åren. Hur
samhällsekonomin kommer att vara beskaffad efter denna period kan inte
överblickas nu, och ett ställningstagande till hur totalförsvaret då skall
finansieras bör anstå till dess en sådan överblick kan erhållas. De skattehöjningar
man nu bör besluta om bör således enligt utskottet omfatta endast de
närmaste årens finansieringsbehov. Utskottet finner därvid att den skattehöjning
på olja om 30 kr. per m3 som föreslagits i motion Skl50 är rimlig och
väl avvägd. Denna höjning bör till följd av minskad tvångslagring inte få slå
igenom i konsumentpriserna. I övrigt hänvisar utskottet till det förslag till
försvarsbeslut som lagts fram i m:s motion 1986/87:Föl28. De kostnader som
följer av detta förslag och som inte täcks av skattehöjningar torde kunna
finansieras inom ramen för m:s budgetalternativ.

Med det anförda tillstyrker utskottet motion Skl50 i denna del och
avstyrker propositionen i den mån den ej tillgodoses. Vidare avstyrker
utskottet motionerna Skl51 och Skl53 i motsvarande del.

dels att moment 1 och moment 11 i motsvarande del i utskottets hemställan
bort ha följande lydelse:

I. beträffande höjning av den allmänna energiskatten på olja

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Skl50 i denna del, med
anledning av proposition 1986/87:139 och med avslag på motionerna
1986/87:Skl53 yrkande 1 och 1986/87:Skl51 yrkande 1 i denna del
beslutar höja den allmänna energiskatten på olja med 30 kr. per m3
fr.o.m. den 1 juli 1987,

II. beträffande lagförslagen i vad avser höjning av den allmänna
energiskatten på olja

att riksdagen i fråga om lagen (1957:262) om allmän energiskatt ändrar
den i bilaga 1 till lagen angivna skattesatsen för motorbrännoljor,
eldningsoljor och bunkeroljor till 640 kr. per m3 fr.o.m. den 1 juli
1987,

2. Höjning av den allmänna energiskatten på olja (mom. 1 och
mom. 11 i motsvarande del)

Stig Josefson och Karl-Anders Petersson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”motsvarande del” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen i motion Skl53 att energibeskattningen bör
användas som ett energipolitiskt styrmedel inom de ramar en social och

miljöanpassad marknadsekonomi tillåter. Mot denna bakgrund och på grund
av nödvändigheten att förbättra lönsamheten och marknadsutrymmet för de
inhemska alternativen bör skatten på oljor höjas med 100 kr. per m3.
Utfästelsen från oljebolagen att 30 kr. per m3 inte skall slå igenom i
konsumentledet bör självfallet gälla. Tillsammans med en bensinskattehöjning
på 10 öre per liter bensin kan denna skattehöjning enligt utskottet, som
delar de berörda motionärernas bedömning, beräknas ge årliga skatteintäkter
i storleksordningen 1,5 miljarder kronor. Från denna intäkt bör de medel
avskiljas som enligt centerpartiets förslag till finansiering av totalförsvaret i
motion 1986/87:Föl59 skall användas till att bestrida dessa kostnader.

Med det anförda tillstyrker utskottet motion Skl53 i denna del och
avstyrker propositionen i den mån den ej tillgodoses. Vidare avstyrker
utskottet motionerna Skl50 och Skl51 i motsvarande del.

dels att moment 1 och moment 11 i motsvarande del i utskottets hemställan
bort ha följande lydelse:

I. beträffande höjning av den allmänna energiskatten på olja

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Skl53 yrkande 1, med
anledning av proposition 1986/87:139 och med avslag på motionerna
1986/87:Skl50 i denna del och 1986/87:151 yrkande 1 i denna del
beslutar höja den allmänna energiskatten på olja med 100 kr. per m3
fr.o.m. den 1 juli 1987,

II. beträffande lagförslagen i vad avser höjning av den allmänna
energiskatten pä olja

att riksdagen i fråga om lagen (1957:262) om allmän energiskatt ändrar
den i bilaga 1 till lagen angivna skattesatsen för motorbrännoljor,
eldningsoljor och bunkeroljor till 710 kr. per m3 fr.o.m. den 1 juli
1987,

3. Höjning av den allmänna energiskatten på olja (mom. 1 och
mom. 11 i motsvarande del)

Tommy Franzén (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”motsvarande del” bort ha följande lydelse:
Vänsterpartiet kommunisterna har i en särskild motion — 1986/87:Föl36
— anvisat andra lösningar för totalförsvarets fortsatta utveckling som inte är
lika kostnadskrävande som den som regeringen föreslagit. Där föreslås
lösningar med en ca 2500 milj. kr. lägre kostnadsram än förslaget i
proposition 1986/87:95. Utskottet hänvisar till den motionen och finner inte
skäl att bifalla de i propositionen föreslagna skattehöjningarna. Utskottet
tillstyrker således motion Skl51 såvitt avser skatt på olja och avstyrker
propositionen och motionerna Skl50 och Skl53 i motsvarande del.

dels att moment 1 och moment 11 i motsvarande del i utskottets hemställan
bort ha följande lydelse:

1. beträffande höjning av den allmänna energiskatten på olja
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Skl51 yrkande 1 i denna

SkU 1986/87:48

del avslår proposition 1986/87:139 och motionerna 1986/87:Skl50 i
denna del och 1986/87:Skl53 yrkande 1,

11. beträffande lagförslagen i vad avser höjning av den allmänna
energiskatten på olja

att riksdagen i fråga om lagen (1957:262) om allmän energiskatt
beslutar att ändringen i bilaga 1 till lagen skall utgå,

4. Höjning av bensinskatten (mom. 2 och mom. 11 i
motsvarande del)

Knut Wachtmeister, Karl Björzén och Margit Gennser (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med ”Vad
utskottet” och på s. 14 slutar med ”motsvarande del” bort ha följande
lydelse:

Utskottet, som hänvisar till vad som anförts under reservation 1 angående
totalförsvarets finansiering, finner det motiverat att höja bensinskatten
generellt med 10 öre per liter, vilket på grund av minskad tvångslagring inte
bör slå igenom i konsumentpriset. Däremot anser utskottet att det påstådda
skattebortfall som tillskrivs den tidigare genomförda differentieringen av
skatten på blyfri och icke blyfri bensin inte utgör skäl att höja bensinskatten.
Enligt utskottets uppfattning bär bilismen redan i dag en orimligt hög
skattebörda och bör därför inte påföras ytterligare pålagor jämfört med
dagsläget. Den positiva utvecklingen mot en ökad användning av blyfri
bensin finner utskottet - inte minst av miljöskäl - tillfredsställande, och den
motiverar enligt utskottet ingen ytterligare höjning av bensinskatten.

Med det anförda tillstyrker utskottet motion Skl50 i denna del. Vidare
avstyrker utskottet propositionen och motionerna Skl53 och Skl51 i
motsvarande del i den mån de inte blivit tillgodosedda.

dels att moment 2 och moment 11 i motsvarande del i utskottets hemställan
bort ha följande lydelse:

2. beträffande höjning av bensinskatten
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Skl50 i denna del, med
anledning av proposition 1986/87:139 och med avslag på motionerna
1986/87:Skl53 yrkande 2 och 1986/87:Skl51 yrkande 1 i denna del och
yrkande 2 beslutar höja skatten på all bensin med 10 öre per liter
fr.o.m. den 1 juli 1987,

11. beträffande lagförslagen i vad avser höjning av bensinskatten
att riksdagen i fråga om lagen (1961:372) om bensinskatt ändrar de i 2 §
angivna skattesatserna till 2 kr. 23 öre per liter för blyfri bensin och till
2 kr. 39 öre per liter för annan bensin fr.o.m. den 1 juli 1987,

5. Höjning av bensinskatten (mom. 2 och mom. 11 i
motsvarande del)

Stig Josefson och Karl-Anders Petersson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med ”Vad
utskottet” och på s. 14 slutar med ”motsvarande del” bort ha följande
lydelse:

SkU 1986/87:48

Utskottet, som hänvisar till vad som anförts under reservation 2 angående
totalförsvarets finansiering, finner det motiverat att höja bensinskatten
generellt med 10 öre per liter, vilket avser den del som på grund av minskad
tvångslagring inte bör slå igenom i konsumentpriset, för att finansiera
totalförsvarets ökade kostnader. Vidare anser utskottet att den skattehöjning
som behövs för att kompensera det skattebortfall som uppkommit till
följd av den tidigare differentieringen av skatten på blyfri resp. icke blyfri
bensin helt bör läggas på den icke blyfria kvaliteten. Detta innebär en ökad
stimulans att använda blyfri bensin. Utskottet beräknar den nödvändiga
kompensatoriska skattehöjningen på icke blyfri bensin till 4 öre per liter.

Sammantaget innebär utskottets uppfattning att skatten för blyfri bensin
bör bestämmas till 2 kr. 23 öre per liter och för icke blyfri bensin till 2 kr. 43
öre per liter. Utskottet tillstyrker följaktligen motion Skl53 i denna del och
avstyrker propositionen och motionerna Skl50 och Skl51 i motsvarande del.

dels att moment 2 och moment 11 i motsvarande del i utskottets hemställan
bort ha följande lydelse:

2. beträffande höjning av bensinskatten
att riksdagen med bifall till motion 1986/87: Sk 153 yrkande 2, med
anledning av proposition 1986/87:139 och med avslag på motionerna
1986/87:Skl50 i denna del och 1986/87:Sk 151 yrkande 1 i denna del
och yrkande 2 beslutar höja skatten på blyfri bensin med 10 öre per
liter och på icke blyfri bensin med 14 öre per liter fr.o.m. den 1 juli
1987,

11. beträffande lagförslagen i vad avser höjning av bensinskatten
att riksdagen i fråga om lagen (1961:372) om bensinskatt ändrar de i 2 §
angivna skattesatserna till 2 kr. 23 öre per liter för blyfri bensin och 2
kr. 43 öre per liter för annan bensin fr.o.m. den 1 juli 1987,

6. Höjning av bensinskatten (mom. 2 och mom. 11 i
motsvarande del)

Tommy Franzén (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med ”Vad
utskottet” och på s. 14 slutar med ”motsvarande del” bort ha följande
lydelse:

Utskottet, som hänvisar till vad som anförts under reservation 3 angående
totalförsvarets finansiering, finner det inte motiverat att höja bensinskatten
för att bestrida några försvarskostnader. Vad härefter gäller i fråga om att
höja bensinskatten för att kompensera det skattebortfall som uppkommit till
följd av den tidigare differentieringen av skatten för blyfri och icke blyfri
bensin finner utskottet, liksom motionärerna bakom motion Skl51, att
åtgärder på detta område bör bygga på en samlad bedömning av tidigare
företagna åtgärder och att såväl miljömässiga som statsfinansiella faktorer
bör vägas in. I propositionen finns emellertid varken en sådan samlad
bedömning eller en redovisning av de miljömässiga vinsterna utan enbart en
hänvisning till statsfinansiell neutralitet. Den ökade användningen av blyfri
bensin innebär enligt utskottets uppfattning miljömässiga vinster som
visserligen är svåra att överblicka men som ändå måste anses återverka

SkU 1986/87:48

positivt på statsfinanserna. Utskottet gör av den anledningen, liksom de
nämnda motionärerna, den bedömningen att någon höjning av bensinskatten
för närvarande inte bör genomföras.

Med det anförda tillstyrker utskottet motion Skl51 i denna del och
avstyrker propositionen och motionerna Sk 150 och Skl53 i motsvarande del.

dels att moment 2 och moment 11 i motsvarande del i utskottets hemställan
bort ha följande lydelse:

2. beträffande höjning av bensinskatten
att riksdagen med bifall till motion 1986/87: Sk 151 yrkande 1 i denna
del och yrkande 2 avslår proposition 1986/87:139 och motionerna
1986/87:Skl50 i denna del och 1986/87:Skl53 yrkande 2,

11. beträffande lagförslagen i vad avser höjning av bensinskatten
att riksdagen i fråga om lagen (1961:372) om bensinskatt beslutar att
ändringarna av skattesatserna i 2 § skall utgå,

7. Beskattningen av andra motoralkoholer än metanol och
etanol (mom. 5 och mom .lii motsvarande del)

Knut Wachtmeister, Karl Björzén och Margit Gennser (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som börjar med ”Utskottet
delar” och slutar med ”Skl52 i denna del” bort ha följande lydelse:
Utskottet finner ingen anledning att föregripa remissbehandlingen av
motoralkoholkommitténs betänkande och kan följaktligen inte biträda
regeringens förslag att höja skatten för andra motoralkoholer än metanol och
etanol till samma nivå som skatten för bensin. Utskottet tillstyrker således
motion Skl52 i denna del och avstyrker propositionen i motsvarande del.

dels att moment 5 och moment 11 i motsvarande del i utskottets hemställan
bort ha följande lydelse:

5. beträffande beskattningen av andra motoralkoholer än metanol
och etanol

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Skl52 yrkande 1 avslår
proposition 1986/87:139,

11. beträffande lagförslagen i vad avser beskattningen av andra
motoralkoholer än metanol och etanol

att riksdagen i fråga om lagen (1961:372) om bensinskatt beslutar att
orden ”och högre alkoholer” i 2§ andra stycket skall kvarstå,

8. Beskattningen av etanol som producerats av inhemska
råvaror (mom. 6)

Stig Josefson (c), Karl-Anders Petersson (c) och Tommy Franzén (vpk)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som börjar med ”Enligt
finansministern” och slutar med ”motionerna i denna del” bort ha följande
lydelse:

Enligt utskottets mening talar mycket för att ett större utnyttjande av

SkU 1986/87:48

fördelar, inte bara från miljösynpunkt utan även i försörjningsmässiga och
sysselsättningspolitiska avseenden. Enligt skatteutskottets uppfattning bör
man stimulera en introduktion av etanol genom att befria etanol producerad
av inhemska råvaror från skatt i likhet med vad som gäller för andra
inhemska bränslen. Utskottet anser att riksdagen har tillräckligt underlag för
att nu begära förslag från regeringen av denna innebörd. Särskilt viktigt är att
den etanol som produceras i landets första fullskaleanläggning för etanolproduktion
snarast befrias från skatt. Detta skulle enligt utskottet vara ägnat att
samla lämpliga intressenter kring satsningen på en sådan anläggning.

Med det anförda, som bör ges regeringen till känna, tillstyrker utskottet
motion Sk587 i denna del, motion Sk517 i denna del och motion Sk507.

dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

6. beträffande beskattningen av etanol som framställts av inhemska
råvaror

att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87: Sk587 yrkande 1,
1986/87:Sk517 yrkande 2 och 1986/87:Sk507 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

9. Omedelbara ändringar i beskattningen av flygbensin (mom.

7 och mom. 11 i motsvarande del)

Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Britta Bjelle
(fp), Karl Björzén (m), Karl-Anders Petersson (c) och Margit Gennser (m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 16 som börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”av bestämmelserna” bort ha följande lydelse:
Avsikten med de regler för beskattning av flygbensin som infördes den 1
januari 1984 var bl. a. att underlätta tillämpningen och kontrollen på detta
område. Det visade sig så gott som omedelbart att även de nya reglerna var
om möjligt ännu mer svårhanterliga än de tidigare. Redan av denna
anledning bör enligt utskottets uppfattning reglerna ändras. Det förtjänar
också framhållas att m:s, fp:s och c:s representanter i utskottet varnade för
dessa effekter i en reservation till utskottets betänkande i lagstiftningsärendet
(SkU 1983/84:9 res. 12).

Enligt utskottet bör man emellertid i detta sammanhang också beakta att
den berörda flygverksamheten, som bedrivs av ett fåtal personer, till följd av
de nya reglerna drabbats av stora kostnadsökningar som enligt vad utskottet
erfarit redan gett utslag i form av minskad flygverksamhet. Det förslag som
lagts fram i propositionen löser endast delvis detta problem, eftersom vanlig
motorbensin, som i ökande omfattning används i flygplan, inte undantas från
beskattning. Med beaktande av den skattehöjning som samtidigt föreslås på
bensin innebär propositionen att de flygare som använder sådan bensin - en
betalningssvag del av allmänflyget - får en kostnadsökning, jämfört med
nuläget, som på initierat håll beräknas till 1,5 — 2milj. kr. Denna fördyring
finner utskottet oacceptabel, eftersom den ytterligare skulle hämma allmänflygets
övningsmöjligheter. En sådan utveckling går stick i stäv mot
samhällets intresse av att ha tillgång till en kader av flygkunnigt folk som kan

SkU 1986/87:48

upp på t. ex. räddningsflyg och skogsbrandsbevakning. Man kan inte heller
bortse från att samhällets kostnader för flygverksamhet täcks av olika
avgifter som pålagts flyget: luftvärdighetsavgifter, undervägsavgifter, landningsavgifter
etc.

Mot den bakgrunden anser utskottet att man, som ett provisorium i
avvaktan på ett system som har förutsättningar att bli mer bestående, bör
återinföra den generella avdragsrätt som tidigare fanns för bensin som
används för drift av flygplan. Härigenom blir i praktiken all bensin som
används i flygplan skattefri. Utskottet föreslår att propositionsförslaget
kompletteras med denna avdragsrätt och tillstyrker följaktligen såvitt nu är i
fråga motionerna Skl52, Sk561, Sk501, Sk589, Sk531 och Sk537.

dels att moment 7 och moment 11 i motsvarande del i utskottets hemställan
bort ha följande lydelse:

7. beträffande omedelbara ändringar i beskattningen av flygbensin
att riksdagen med bifall till motionerna 1986/98:Skl52 yrkande 2,
1986/87:Sk561, 1986/87:Sk501, 1986/87:Sk589 yrkande 1, 1986/
87:Sk531 och 1986/87:Sk537 yrkande 1 och med anledning av proposition
1986/87:139 beslutar att all bensin som används i flygplan skall
vara skattefri,

11. beträffande lagförslagen i vad avser omedelbara ändringar i
beskattningen av flygbensin

att riksdagen i fråga om lagen (1961:372) om bensinskatt beslutar att
gällande lydelse av 7 § 1 mom. första stycket d) skall bibehållas med
undantag av att orden ”när det inte används för fritidsändamål eller
annat privat ändamål” skall utgå,

10. Den framtida beskattningen av flygbensin (mom. 8)

Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c). Britta Bjelle
(fp), Karl Björzén (m), Karl-Anders Petersson (c) och Margit Gennser (m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 16 som börjar med ”Beträffande
frågan” och slutar med ”av flygbensin” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att man bör ta bort effekterna av den ökade beskattningen
av privatflyget, samtidigt som man givetvis så långt som möjligt bör förenkla
det skatteadministrativa förfarandet. Förslaget från vissa motionärer att
skattefriheten skall omfatta bensin som säljs från en flygdrivmedelsanläggning
på en flygplats utgör enligt utskottets mening en rimlig avvägning mellan
flygets och skattemyndigheternas krav. Denna lösning överensstämmer med
ett av de alternativa förslag RSV lagt fram. Då detta system kräver vissa
förberedelser förordar utskottet att riksdagen nu begär att regeringen lägger
fram förslag med denna inriktning så snart som möjligt. Med det anförda
tillstyrker utskottet motionerna Sk589 och Sk537 i denna del samt motion
T710, varigenom även motionerna Sk505 och Sk550 får anses tillgodosedda.
Vidare avstyrker utskottet motion Skl51 i vad den avser en generell
beskattning av bensin för flygändamål.

SkU 1986/87:48

dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

8. beträffande den framtida beskattningen av flygbensin
att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87:Sk589 yrkande 2,
1986/87:T710 yrkande 1, 1986/87:Sk537 yrkande 2, med anledning av
motionerna 1986/87:Sk505 och 1986/87:Sk550 och med avslag på
motion 1986/87:Skl51 yrkande3hos regeringen begär förslag med den
inriktning utskottet förordat,

11. Den framtida beskattningen av flygbensin (mom. 8)

Tommy Franzén (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 16 som börjar med "Beträffande
frågan” och slutar med ”av flygbensin” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar vpk-motionärernas uppfattning att miljöskäl talar för att
skattefriheten för all flygbensin slopas. Detta förslag sammanfaller med
RSV:s förstahandsalternativ och får således även från administrativ synpunkt
anses innebära den bästa lösningen då det gäller att förenkla systemet.
Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Med det anförda tillstyrker utskottet motion Skl51 i denna del och avstyrker
övriga nu behandlade motioner.

dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

8. beträffande den framtida beskattningen av flygbensin
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Skl51 yrkande 3 och med
avslag på motionerna 1986/87:Sk589 yrkande 2, 1986/87:T710
yrkande 1, 1986/87:Sk537 yrkande 2, 1986/87:Sk505 och 1986/
87:Sk550 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

12. Beskattningen av gasol för motordrift (mom. 9)

Stig Josefson och Karl-Anders Petersson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med "Skatten på”
och på s. 17 slutar med ”motion Sk583” bort ha följande lydelse:

I jämförelse med bensin är enligt utskottet gasol ett miljövänligt bränsle,
och man bör därför sträva efter att skapa förutsättningar för en ökad
användning av gasol för motordrift. Detta är viktigt inte minst mot bakgrund
av att vissa bensinbolag för närvarande enligt vad utskottet erfarit håller på
att avveckla sin gasolförsäljning på grund av krympande marknad och dålig
lönsamhet. Skatten på gasol bör därför sänkas. Innan en skattesänkning
genomförs bör man dock, som framhålls i motion Skl53, kräva att
oljebolagen visar en motsvarande vilja att hålla ett konkurrenskraftigt pris
för gasol för motordrift i jämförelse med bensin med hänsyn till bl.a. de
merkostnader för utrustning m.m. som användning av gasol innebär för den
enskilde. Utskottet förordar därför, i likhet med motionärerna bakom den
nyss nämnda motionen, att regeringen tar upp förhandlingar med oljebolagen
i syfte att nå en överenskommelse som innebär att bolagen i utbyte mot

SkU 1986/87:48

en skattesänkning garanterar ett lägre pris för gasol för motordrift än för
motsvarande mängd bensin.

Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna. Härigenom tillgodoses i
huvudsak kraven i motion Skl53 i denna del och motion Sk583.

dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

9. beträffande beskattningen av gasol för motordrift
att riksdagen med anledning av motion 1986/87:Skl53 yrkande 3 och
motion 1986/87:Sk583 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

SkU 1986/87:48